POPULARITY
Det är många med höga mål och stora drömmar som drömmer om att få sälja sina produkter till utlandet, men som tvekar för att det känns som något som bara storföretag gör. Vi har ett litet Gotlandsföretag som försöker lära sig av Atlas Copcos misstag och framgångar för att lyckas i Kina.Som chefsjurist för Atlas Copco var Hans Sandberg med och förhandlade exportaffärer över hela världen i fem decennier. Sedan 1983 har han gjort affärer i Kina och i avsnittet berättar han om några av de lärdomar han gjort under nästan fyrtios förhandlingar I Kina och varför han fortsätter vara aktiv trots att han fyllt 75 år. Peg Söderberg, vd för Moving Floor berättar om vad de lärde sig av sin första exportsatsning till Norge och vilken betydelse som erfarenheterna från Atlas Copco haft, vad hon lärt sig om betydelsen av tålamod och det kloka i att rekrytera äldre rådgivare.Vill du ha fler förklaringar av hur andra företagare jobbar smart när de ska ta nästa steg, följ oss på Instagram: @vvv.foretag När du delar i sociala kanaler, använd #nästasteg“Nästa steg” är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler för att bli lite smartare varje dag.Avsnittet är producerat av Jens Back och Per Grankvist. Klippning av Hanna Brandén, och mixning av Stray Dog Studios. Programledare: Per Grankvist. Podden presenteras av Almi. Läs mer om vad de kan göra för dig på almi.se/tasteget See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Det sista avsnittet med intervjuer från Future Lab Scenen på riksstämman 2019 kommer här. Missa inte denna chans att lyssna på det ni missade eller lyssna igen på det ni tyckte var lite extra intressant! Intervjuare i detta avsnitt är: Hans Sandberg, Andreas Cederlund, Pernilla Larsson Grahn och Maria Von Betzen.
På Future Lab Scenen på riksstämman 2019 avhandlades otroligt intressanta ämnen. För er som missade intervjuerna där så finns nu en chans att ta igen det. Intervjuare i detta avsnitt är: Hans Sandberg, Andreas Cederlund och Pernilla Larsson Grahn
Vi sänder från den sörmländska sjön Båven där den stora fisken malen står i centrum. Men vi ägnar också uppmärksamhet åt både storlom och ek. Programledare är Mats Ottosson Den hemlighetsfulla och stundom enormt stora fisken mal står i centrum när Naturmorgon sänder från sjön Båven i Sörmland på lördag. Fältreporter Lena Näslund hänger på när malexperterna Rickard Gustafsson (Sportfiskarna) och Henrik Jeuthe (SLU) samt Helena Herngren från Länsstyrelsen letar efter mal med ultraljudskamera för undervattensbruk samt pejlar sändarförsedda fiskar. En annan av sjöns karaktärsarter är storlommen. De är inte bara många, de har också mystiska saker för sig. Varje kväll under sensommaren överger de sjön och beger sig till en annan, närbelägen sjö för att övernatta där. Ingen vet med säkerhet varför, men det finns en rafflande teori. Ett annat särdrag för Båven är alla de artrika ek-marker som omger sjön. Programledaren Mats Ottosson finns i en av dem, i naturreservatet Sparreholms ekhagar, tillsammans med naturreservatsskötaren Hans Sandberg och småkrypsexperten Kajsa Mellbrand, som har lovat att ta med sig ekhagarnas signaturdoft i en liten burk för provluktning.
Tandblekning blir allt vanligare, precis som injektioner av botox och fillers har blivit. "Nu kommer folk tänka wow vilka fina tänder han har", säger James som bleker sina tänder. Tandhälsan har förbättrats, men inte för alla. De sociala klyftorna ökar och många avstår fortfarande tandläkarbesök för att det kostar för mycket. Samtidigt växer den kosmetiska tandvården och allt fler bleker sina tänder.- Det visar att man har en social situation, vad gäller kost och egenomhändertagandet, så status är en hälsoindikator. Det utstålar en friskhet, säger Hans Sandberg, lärare och biträdande övertandläkare på instutionen för odontologi på Karolinska Institutionen.Människan har alltid velat ha vitare tänder. I urtida Egyptien blandade man pulveriserad pimpsten med vinäger som man tillämpade på tänderna. I Rom använde man mänskligt urin som blekningsmedel. Inte konstigt då urin innehåller ammoniak som naturligt bleker tänderna.I programmet träffar vi James som befinner sig på en blekningsklinik för att bleka tänderna. - Det är ju inte fint att le med gula tänder tycker jag. Vita tänder utstrålar människans personlighet tycker jag och hur fräsch den personen är, säger James. I programmet möter vi också Stevie Oliphant från Stockholm som valde Polsk tandvård före svensk på grund av den ekonomiska skillnaden. Reporter Ninos Chamoun
Tandblekning blir allt vanligare, precis som injektioner av botox och fillers har blivit. "Nu kommer folk tänka wow vilka fina tänder han har", säger James som bleker sina tänder. Tandhälsan har förbättrats, men inte för alla. De sociala klyftorna ökar och många avstår fortfarande tandläkarbesök för att det kostar för mycket. Samtidigt växer den kosmetiska tandvården och allt fler bleker sina tänder. - Det visar att man har en social situation, vad gäller kost och egenomhändertagandet, så status är en hälsoindikator. Det utstålar en friskhet, säger Hans Sandberg, lärare och biträdande övertandläkare på instutionen för odontologi på Karolinska Institutionen.Människan har alltid velat ha vitare tänder. I urtida Egyptien blandade man pulveriserad pimpsten med vinäger som man tillämpade på tänderna. I Rom använde man mänskligt urin som blekningsmedel. Inte konstigt då urin innehåller ammoniak som naturligt bleker tänderna.I programmet träffar vi James som befinner sig på en blekningsklinik för att bleka tänderna. - Det är ju inte fint att le med gula tänder tycker jag. Vita tänder utstrålar människans personlighet tycker jag och hur fräsch den personen är, säger James.I programmet möter vi också Stevie Oliphant från Stockholm som valde Polsk tandvård före svensk på grund av den ekonomiska skillnaden. Reporter Ninos Chamoun
I centrala Karlskrona ligger Stakholmen, och där häckar temperamentsfulla fåglar. På ön finns nämligen en hel koloni skäggdoppingar, och det är lätt att komma dem riktigt nära. Fågelskådaren Christina Sandin har följt dem under våren och sommaren, genom kärleksfulla dansritualer och vilda slagsmål. Therese Forsberg träffade henne vid doppingarnas ö. Morgonens fältreporter, Lena Näslund, sänder från Bärstakärret i Sörmland. Det uppstod efter att sjön Yngern sänktes på 1800-talet. Då blottlades ny mark, men också ett källflöde där kalkrikt vatten sipprar ut. På sådana platser trivs flera ovanliga växter, bland annat orkidén myggnyckel. Hans Sandberg, Länsstyrelsen Sörmland, guidar oss bland extremrikkärrets blommor, och vi får också möta slåtterarbetarna Pernilla Lindström och Johanna Hedin. Med sina liar håller de kärret öppet och hindrar det från att växa igen. Vid nedre Dalälven finns områden som regelbundet svämmar över. Barrträd gillar inte att bli dränkta, så här är fältet fritt för fukttåliga lövträd som al och björk. Därmed skapas en miljö som passar utmärkt för den vitryggiga hackspetten, och just nu pågår ett projekt som syftar till att öka bestånden av vår mest hotade spett. Lasse Edfast träffade Jenny Olsson från Naturskyddsföreningen, som berättar hur man utbildar fåglarna med hjälp av naturtrogna matningsanordningar.