Naturmorgon

Vi letar insekter och hör om ny forskning om naturvänligt jordbruk på Röbäcksdalen i Umeå. Och hör svarttärnornas gälla läten i Kristianstad vattenrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Morgonens fältreporter Maria Viklands sänder från forskningsladugården Röbäcksdalen i Umeå. Roger Mugerwa Petterson, entomolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, tar reda på vilka insekter som finns på gården. Här pågår också forskning om hur jordbruket kan bli mer natur- och miljövänligt. Mårten Hetta som är husdjursagronom guidar oss bland gårdens mjölkkor och visar bland annat virtuella stängsel.Och så spanar vi in svarttärnorna som häckar i Hercules naturreservat i Kristianstad vattenrike i Skåne tillsammans med naturvägledare Josefin Svensson. Mörka tärnor som är graciösa som fjärilar!Årets trädgårdskryp är tvestjärten. Varför är den så svår att älska för många människor, och vad finns det för anledning att uppskatta den? Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg.Vi får också en vårhälsning från skogarna mellan Storforsen och Moskosel strax söder om polcirkeln, där björkarna är precis i lövsprickningen och det är full fart på tofsmesarna. Reporter Lisa Henkow följer med renskötaren Brita Stina Sjaggo som hittat vårtecknet blommande norna.I veckans kråkvinkel av Mats Ottosson ryms näbbmöss och gråsuggor. Spillkråkor och blåstång. Nakensnäckor och den första blåsippan. En innehållsförteckning på det som kallas biologisk mångfald.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Utan gäddan hotas Östersjöns ekosystem. Vi sänder från en gäddfabrik vid Höga kusten och vi hör också om EU:s nya naturrestaureringslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gäddorna i Östersjön lever ett allt tuffare liv – i Stockholms skärgård är de i princip helt borta. Men nu tas krafttag för att rädda den gulgrönfläckiga rovfisken. Vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast finns vid Höga kusten i Ångermanland där vattendrag nu byggs om till gäddlekplatser, med uppförsbacke!, för att hindra spiggen att äta gäddornas rom och yngel. Vid en sådan så kallad gäddfabrik i Sörleviken berättar marinbiologerna Lotta Nygård och Louise Bergqvist om hur det ekologiska systemet i Östersjön hotas om gäddan försvinner, eftersom småfisken då tar över. Återställandet av gäddans lekplatser vid Höga kusten ingår i WWF:s projekt Återskapa Östersjöns livskraft. Under morgonen medverkar också Li och James Eklund från Bjästa, två av de många barn som deltagit i den pedagogiska delen av projektet.Vi grottar vidare i det här med återställning av natur och undersöker vad EU:s nya naturrestaureringslag kommer att innebära i praktiken. I Åtvidsnäs söder om Åtvidaberg i Östergötland berättar naturreservatsförvaltare Frida Nilsson om hur en granplantering återställts till artrik ängs- och betesmark, och Ulrica Swärd från Naturvårdsverket om vad den nya lagen egentligen går ut på och hur den kommer att påverka jordbruket och skogsbruket.Vi tittar också tillbaka på den gånga helgens maratonsändning här i P1 – Fågelsångsnatten. Vad var nattens höjdpunkter och hur var det nu, fick vi höra någon kärrsångare?I veckan som gått har det varit Biologiska mångfaldens dag och även i helgen pågår en rad arrangemang runt om i landet. Vid Ålsjön i Söderhamn kan man ta en ”naturfalk”, som ett simborgarmärke för artkunskap och håva insekter i sjön. Vi ringer upp Christina Åström som är en av dem som håller i aktiviteterna.I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall över varför hon vill hålla ordning hemma men trivs utmärkt i stöket i skogen.Programledare är Joacim Lindwall.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Bingsmarken, Lillån & Storån, Strömbäck-Kont, Nåsten och Tromsö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten är här igen. För sjätte året i rad fångar mikrofonerna upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Nytt för i år är även en plats i Norge.Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar i den fågelsång som hörs just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Timmen mellan klockan fyra och fem viks helt åt fågelsång utan prat.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio som i år är placerat vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.Dessutom sänds fågelsång direkt från Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne, Lillån och Storån vid Tinäset på gränsen mellan Västmanland och Uppland, Strömbäck-Kont utanför Umeå i Västerbotten, Nåsten i Uppland och Straumsbukta och Tisnes utanför Tromsö i Norge.Här finns del två av natten: Från 04.02 till 07.55.De fyra arenorna + de två extramikrofonernaProgramledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall har sin utestudio vid fågelsjön Tåkern i Östergötland. Med lite tur kommer lyssnarna redan under de mörka timmarna kunna höra flera arter beckasiner, småfläckig sumphöna och trumpetande tranor därifrån. Det finns chans både på roliga, mystiska fågelläten i mörkret, och sedan en vacker fågelkör när gryningen nalkas.Vid Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelprofessor Susanne Åkesson efter sånglärka och kärrsångare. De har även chans på till exempel hämpling, kattuggla, vattenrall och näktergal.Över 100 mil längre norrut (fågelvägen) njuter reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius av morkullor och trastar i Strömbäck-Kont utanför Umeå. De hoppas även på enkelbeckasin, dvärgmås, skrattmås, grönbena, gluttsnäppa och sångsvan med flera.Reporter Lena Näslund, fågelexpert Didrik Vanhoenacker och ljudtekniker Andreas Tosting paddlar fram genom natten i Storån och Lillån vid Tinäset, på gränsen mellan Uppland och Västmanland. Det finns myrmark och gammal barrskog innanför strandkanten och trion tror på sångsvan, tranor, storlom, hackspettar, ugglor, orrar, korp och korsnäbbar.I Straumsbukta utanför Tromsö i Nordnorge går solen knappt ner den här natten. Här spelar kustens och havets fåglar upp i en miljö som är helt ny för Fågelsångsnatten.Och vid de mäktiga lindarna i Kalvnäsets naturreservat i Uppland fångar mikrofonerna upp en försommarkör med trastar, hackspettar och sångare.FågelsånglektionerUnder våren har Mats Ottosson gjort fem nya fågelsånglektioner, om bland annat rovfåglarnas knepiga läten och tips på hur man bäst använder sig av fågelsångsappar i mobilen. Totalt finns nu 48 fågelsånglektioner att lyssna på i podden Livet enligt Naturmorgon.Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars EdeniusDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Bingsmarken, Lillån & Storån, Strömbäck-Kont, Nåsten och Tromsö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten är här igen. För sjätte året i rad fångar mikrofonerna upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Nytt för i år är även en plats i Norge.Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar i den fågelsång som hörs just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Timmen mellan klockan fyra och fem viks helt åt fågelsång utan prat.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio som i år är placerat vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.Dessutom sänds fågelsång direkt från Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne, Lillån och Storån vid Tinäset på gränsen mellan Västmanland och Uppland, Strömbäck-Kont utanför Umeå i Västerbotten, Nåsten i Uppland och Straumsbukta och Tisnes utanför Tromsö i Norge.Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.De fyra arenorna + de två extramikrofonernaProgramledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall har sin utestudio vid fågelsjön Tåkern i Östergötland. Med lite tur kommer lyssnarna redan under de mörka timmarna kunna höra flera arter beckasiner, småfläckig sumphöna och trumpetande tranor därifrån. Det finns chans både på roliga, mystiska fågelläten i mörkret, och sedan en vacker fågelkör när gryningen nalkas.Vid Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelprofessor Susanne Åkesson efter sånglärka och kärrsångare. De har även chans på till exempel hämpling, kattuggla, vattenrall och näktergal.Över 100 mil längre norrut (fågelvägen) njuter reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius av morkullor och trastar i Strömbäck-Kont utanför Umeå. De hoppas även på enkelbeckasin, dvärgmås, skrattmås, grönbena, gluttsnäppa och sångsvan med flera.Reporter Lena Näslund, fågelexpert Didrik Vanhoenacker och ljudtekniker Andreas Tosting paddlar fram genom natten i Storån och Lillån vid Tinäset, på gränsen mellan Uppland och Västmanland. Det finns myrmark och gammal barrskog innanför strandkanten och trion tror på sångsvan, tranor, storlom, hackspettar, ugglor, orrar, korp och korsnäbbar.I Straumsbukta utanför Tromsö i Nordnorge går solen knappt ner den här natten. Här spelar kustens och havets fåglar upp i en miljö som är helt ny för Fågelsångsnatten.Till en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära. FågelsånglektionerUnder våren har Mats Ottosson gjort fem nya fågelsånglektioner, om bland annat rovfåglarnas knepiga läten och tips på hur man bäst använder sig av fågelsångsappar i mobilen. Totalt finns nu 48 fågelsånglektioner att lyssna på i podden Livet enligt Naturmorgon.Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars EdeniusDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen.

Fågelskådaren och arkeologen Jan-Henrik Fallgren tar oss med tillbaka i tiden då våtmarksfågeln svart stork flög på Öland. Och här och nu leker fisken asp i Uppsala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur såg det öländska landskapet och forntidens fågelliv ut jämfört med dagens? Det undersöker morgonens fältreporter Lena Näslund vid Skede mosse på Öland, tillsammans med fågelskådaren och arkeologen Jan-Henrik Fallgren. Hade de besökt platsen på 1600-talet hade de varit vid Ölands största sjö och kunnat skåda exempelvis svart stork. Idag är sjön borta, efter ett antal utdikningar, och nu är fågellivet ett annat här. Med riktig tur kan en nattskärra eller rosenfink dyka upp i morgonens mikrofoner. I de arkeologiska utgrävningarna här har Jan-Henrik Fallgren hittat spår efter 80 olika fågelarter, fåglar som levde i ett helt annat, mycket vattenrikare landskap. Här har man också hittat fiskeredskap från bronsåldern, en hästkapplöpningsbana och en viktig offerplats.Och så har vår reporter Filip Varenius följt med på märkning av aspar. Ja, inte trädet asp, utan fisken, Sveriges största karpfisk. I april simmar asparna upp i Fyrisån i Uppsala för att leka och då passade Johan Persson och Per Stolpe från Upplandsstiftelsen och vattenkonsulten Gustav Johansson på att märka några av asparna för att se i vilka åar de leker och var de simmar resten av året.I veckan kom en dom som tillåter kalkbrytning i Slite i 30 år framöver. Vad betyder domen för naturen i området och vad händer nu? Jonas Neuman, reporter på P4 Gotland, förklarar.Tro det eller ej, det är bara en vecka kvar till Fågelsångsnatten nu! Vi laddar upp med en rykande färsk fågelsånglektion med tips om hur man bäst använder fågelsångsappar i mobilen. Vi avslöjar också att vi kommer att ha med utrikes fågelsång under Fågelsångsnatten, och så berättar fågelprofessor Susanne Åkesson hur kärrsångaren klarar av att härma 200 fågelarter. Kärrsångaren är en av de arter vi hoppas höra i Fågelsångsnatten den 17 maj.Flera lyssnare har hört av sig och undrar över grågäss som häckar på konstiga ställen: på grannens tak och i ett gammalt skatbo i en tall. Hur vanligt är detta? Vi skickar frågorna vidare till fågelskådaren Ulrika Tollgren.I veckans kråkvinkel går Mikael Niemi ut i skogen med motorsågen och hjälper till där naturliga störningar numera är sällsynta. Det värker i musklerna men det blir till spår som kan finnas kvar när både han och hans böcker är glömda.Programledare är Mats Ottosson.

Ett temaprogram om alla våra svenska groddjursarter med grodexpert Claes Andrén som ciceron. Och vi lyssnar på lökgrodor och klockgrodor i Tomelilla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det bubblar och kväker ute i sjöar och dammar nu på våren. Grodorna sjunger och fortplantningen är i full gång. Våren är bästa tiden att spana och lyssna på grodor och paddor.Hela programmet ägnas åt våra svenska groddjur. Vi får en färsk rapport från Tomelilla i Skåne där fältreporter Karin Gyllenklev lyssnar på klockgrodor på dagen och lökgrodor när mörkret har fallit, tillsammans med herpetologen Sara Albinsson. Det blir också ett besök hemma hos Sara, för att höra hur hon och maken Petter Albinsson gjort för att få sin gård så grodvänlig som möjligt. Efter 19 års arbete har de lyckats binda ihop två populationer som tidigare varit skilda åt, av den hotade arten lökgroda.Grodexpert Claes Andrén finns med hela morgonen och guidar oss bland samtliga 13 svenska groddjursarter: vanlig groda, åkergroda, långbensgroda, större vattensalamander, mindre vattensalamander, vanlig padda, strandpadda, grönfläckig padda, klockgroda, lökgroda, lövgroda, ätlig groda, gölgroda och den fjortonde bubblaren sjögroda.Vi tar också upp några frågor från lyssnarna, som hur grodornas ägg får plats inne i kroppen och hur paddornas gift egentligen funkar.Programledare är Joacim Lindwall.

Vi spanar på fåglar på Husrygg på Gotlands sydspets, där även den sällsynta gula våradonisen blommar. Och följer med på fågelguidning i 30-årsjubilerande Nationalstadsparken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson finns denna lördagsmorgon på Gotlands sydspets, närmare bestämt i naturreservatet Husrygg. Här har han stämt träff med fågelmålaren Lars Jonsson, och botanisten Caroline Edelstam, för att leta vårtecken både i luften och på marken.För det är just nu som den märkvärdiga, sällsynta och alldeles knallgula växten våradonis blommar här. Den finns bara på kalkrika marker på Öland och Gotland och är en växt som många vallfärdar för att få se. Caroline Edelstam guidar oss till den och andra tidiga vårväxter.Södra Gotland är också hemmaplan för författaren, ornitologen och fågelmålaren Lars Jonsson. I sina skissböcker fångar han här allt från skärfläckornas gracila silhuetter till rödhakens näpna uppsyn. Under morgonen skådar vi efter sträckande tättingar och patrullerande rovfåglar längs kuststräckan vid Hoburgen, och lyssnar efter nyanlända lövsångare. Kanske dyker ringtrast och härfågel upp!För över 30 år sedan tog Henrik Waldenström initiativet till det som skulle bli Tisdagsklubben. Då som ett sätt att inventera fåglarna i ett stort område i Stockholm som var på gång att exploateras. Naturen skyddades istället, och 1995 invigdes Kungliga Nationalstadsparken. Men Tisdagsklubbens guidade fågelturer fortsatte. Naturmorgons Mats Ottosson följde med ett entusiastiskt gäng en kall apriltisdag.Ett djur simmade lite knyckigt fram i Solbergatjärn i Insjön utanför Leksand häromdagen. Men vad ÄR det för något? Det undrar Håkan Danielsson Wahl och dottern Astrid Wahl som fångat mysteriet på film. Vi har nosat upp en expert som kan svara på den frågan.Och hemma hos Fredrik och Anna Maria i Söderala i Hälsingland flyger en underlig blåmes varje dag upp och ner som en hiss utanför fönstren. Är den knäpp på något sätt, och kommer den att svälta ihjäl? Den tycks ju inte ha tid att äta. Ekologiprofessor Susanne Åkesson förklarar vad det märkliga beteendet handlar om.Det är knepigt att skilja gäss från varandra. Och för att göra det ännu svårare finns det en hel del hybrider mellan de olika gåsarterna ... Ofta finns inte hybriderna med i vanliga fågelböcker. Så när Naturmorgonlyssnaren Emmy Andersson fick syn på en gås som såg ut både som grågås och kanadagås hittade hon inget i fågelboken. Ja, hur funkar det här med gåshybrider? Fågelkännaren Henrik Lerner är intresserad av just det och hjälper till att reda ut Emmys gåsmysterium.Så här i Valborgstider spanar många lite extra efter våren. Vi har frågat lyssnarna efter de bästa vårtecknen och tipsar om att rapportera in hur långt våren har kommit till Vårkollen.Växter kan vara både stickiga och giftiga. Varför då? Det är temat i veckans kråkvinkel av Karin Gyllenklev.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Trädet sälg är livsviktigt för många andra arter, särskilt nu på våren. Och överallt omkring oss finns de gulliga tuffingarna björndjuren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är inte för inte som trädet sälg kallas ”livets viktigaste frukost”. När inget annat blommar tidigt på våren står sälgen där och erbjuder pollen och nektar till nyvakna och vrålhungriga humlor, bin och fjärilar. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh är på besök hemma hos naturvårdsbiologen Tobias Ivarsson utanför Växjö. Här finns en särskild ”surrsälg” som lockar till sig allt från vårsandbin och hushumlor till citronfjärilar och lövsångare. Men också en hel liten sälgskog där Tobias och hans familj aktivt sparat sälgarna, inte minst för att gynna den läckert röda vårsvampen scharlakansskål. Vi får veta varför sälgarna är så viktiga för så många andra arter, nu på våren men även resten av året.Och så träffar vi några gulliga tuffingar som finns överallt omkring oss - björndjuren. Allt som behövs är lite mossa, vatten och ett mikroskop, så kan man få se djuren som kan överleva både uttorkning och rymdfärder i vakuum, genom att förvandla sig till ett russin. Sarah Atherton på Naturhistoriska Riksmuseet letar i mossa från hela landet, för att ta reda på vilka björndjursarter som lever här. Och hon har hittat fler nya arter än vad hon kunde föreställa sig.Vad är det för gröna kulor som flera av Naturmorgons lyssnare hittat i vattnet nu i vår? Riktigt snygga, som gröntonade glaskulor. Vi skickar frågan vidare till växtekologen Gustav Johansson, expert på saker som växer under vattnet.Mathilda Clausén Wingårdh i Laholm var ute för att spana in nyvakna grodor i en sjö när hon såg något ganska makabert – en hel samling av tomma grodskinn, eller paddskinn. Som om någon flått grodan och ätit upp innehållet. Vilket djur kan ha gjort det? Vi ber biologen Anna Roos svara.I Fågelsångskolan är vi framme vid lektion nummer 47. Den där det ska skiljas på svart rödstjärt, rödstjärt och gulhämpling. Här bjuds sång som låter som kardborreband och krossat glas.I veckans kråkvinkel hyllar Jenny Berntson Djurvall vårens mest hänförande trolleritrick – vitsipporna.Programledare är Mats Ottosson.

Sippor i alla färger och ovanliga fjärilslarver i Stenshuvuds nationalpark. Och i Hejnum Kallgate på Gotland myllrar det av exklusiva arter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Stenshuvuds nationalpark ryms nästan hela Skånes natur med allt från lövskogar och betesmarker till klippstränder och kärr. Vårblomningen just nu är magnifik, med sippor i alla färger – blå, vit och gul – samt tusentals backsippor, desmeknopp, gullpudra och Sankte Pers nycklar. Mitt i denna blomning finns morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall tillsammans med naturvägledarna Simon Lundin och Emmie Holst. De spanar också efter näten som den rödlistade ängsnätfjärilens larver bor i, och vi får höra om hur det eldas fläckvis i nationalparken för att gynna fjärilen och dess värdväxt svartkämpar. Kanske dyker även nyvakna snokar och huggormar upp, och det kan bli en titt in på dasset där dvärgpipistrellerna bor.I Gotlands största rikkärr, Hejnum Kallgate, trivs kräsna arter som kallnate, blodkula och kamtuffmossa. En miljö som verkligen får biologen Magnus Martinsson att gå igång. Naturmorgons reporter Lisa Henkow följde med till ett område där det finns planer på ett utökat skydd för den unika naturen, men där det också pågår kalkbrytning någon kilometer bort.Om någon vecka drar Den stora älgvandringen igång i SVT. Vår reporter har besökt sändningsplatsen i Ångermanland och vi frågar också en forskare om hur älgarnas vandring fungerar.Vi fortsätter uppladdningen för Fågelsångsnatten den 17 maj med en ny fågelsånglektion. Den här gången är det fem olika sparvar som magister Ottosson hjälper oss att skilja på.Och kanske kan en öppnad tunnel få hjärtat att bulta igen hos veckans kråkvinklare Helena Söderlundh.Programledare är Karin Gyllenklev.

Vad händer inne i växterna när löv och blommor slår ut? Vi rapporterar direkt från Bergianska trädgården i Stockholm. Och hör om skeppsmaskar som knaprar drivved. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sällan förändras naturen så snabbt som nu på våren. Färgskalan slår om från grått till grönt på några veckor när miljontals och åter miljontals knoppar spricker och slår ut. Hur går det där till egentligen? Och vad finns inne i själva knoppen? Vad är sav för något och hur kan den plötsligt stiga inne i ett träd? Morgonens fältreporter Lisa Henkow finns på Bergianska trädgården i Stockholm tillsammans med botanist Gunvor Larsson. Vi får höra om olika sätt att klara årstidernas växlingar, hos vintergröna växer, lövträd och tidiga vårblommor som vårlök och snödroppar.Hade regalskeppet Vasa sjunkit i Västerhavet istället för utanför Stockholm hade Vasamuseet inte funnits – hela skeppet hade ätits upp av skeppsmask för länge sedan. Skeppsmasken trivs inte i bräckt vatten, men längs västkusten får bryggor och båtar ständiga besök av den. Jenny Berntson Djurvall har träffat skeppsmasksforskaren Christin Appelqvist för att få reda på hur denna mussla - ja, det är en avlång mussla! - lever, hur viktig den är i ekosystemet och hur man kanske kan hitta ett giftfritt sätt att få de små larverna att hålla sig borta från våra bryggor och båtar.Vad var det för konstig orange päls som Sture Johansson hittade på aspved i småländska Djursdala? Ja, det verkar vara något som sällan dokumenterats. Svampforskaren Sten Svantesson berättar om fenomenet.Röd glada, rovfågeln med den kluvna stjärten, blir allt vanligare och syns allt längre norrut i Sverige. Hur kommer det sig, undrar Kristina Svensson från Kilsbergen i Närke. Vi skickar frågan vidare till fågelkännaren Monica Pedersen, från det sedan länge glad-rika Skåne.I sina feberdimmor hörde Joacim Lindwall tranornas rop utanför fönstret och det var då han kände: Det är nu det vänder. En obetalbar känsla som han hyllar i veckans kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.

I fjällskogen finns plats för både rödlistade arter och för fantasin. Men kommer skogen finnas kvar? Vi sänder också från naturfotografen Marie Mattssons favoritplats en gammal soptipp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var ett möte med en steglits som startade Marie Mattssons karriär som naturfotograf. Hon hade aldrig sett denna färggranna, lite exotiska fågel tidigare och efter det blev hon som besatt av fåglar. Fältreporter Lena Näslund träffar henne i hemområdet Delsjön i utkanten av Göteborg. Där börjar grodornas och ormarnas tid nu. I ett litet dike har hon förevigat de vanliga grodornas lek. Hon fotograferar dem gärna fram på dagen när de skiftar lite i blått. Rådjuren återvänder just nu till skogen efter vintern runt villaträdgårdarna och ormvråken brukar vara på plats när hon kommer.Ett av favoritområdena är Brudarebacken – en gammal soptipp, övertäckt med makadam. Där trivs också mängder av gnagare som är som en magnet på många andra djur; rävar, ugglor och olika mårddjur till exempel. Och så all fågelsång som den sista marslördagen kan bjuda på: trastar, tofsmes, spillkråka och gröngöling…Och så tar vi oss ut i fjällskogen tillsammans med biologen Bjarne Tutturen. Han har ägnat mycket tid åt att inventera fjällskogar i Härjedalen för att hitta arter som kan berätta om hur höga naturvärdena i området är. Reporter Mats Ottosson följer med honom ut i en av hans favoritskogar.Men vad händer med de fjällnära skogarna? Kommer de att finnas kvar? För fem år sedan föreslogs hela bältet av fjällnära skog få ett långsiktigt skydd. Men de planerna har inte blivit verklighet, inte i sin helhet. Vi intervjuar Tommy Ek som var sekreterare för den skogsutredning som lade fram förslaget, och rapporterar hur det går med det skydd som ändå utlovats för den statliga delen av skogen.Nötskrikans skrän i skogen känner många igen. Men vi har fått in två inspelningar från lyssnare som hört helt andra och mer melodiska läten från den färgglada kråkfågeln. Vad handlar det om? Nötskrikekännaren Göran Bergengren förklarar.Och så är det nypremiär för nya fågelsånglektioner! Mats Ottosson har grävt vidare bland allt svårare fågelläten, och i lektion nummer 44 presenteras rovfåglarnas ofta snarlika pip och rop.I veckans kråkvinkel har Lisa Henkow hört ordet ekosystem en gång för mycket.Programledare är Joacim Lindwall.

Vi lyssnar efter pärluggla, berguv och hökuggla vid fjällets kant i Stora Sjöfallsområdet. Och kollar in insekten vridvinge som parasiterar sälgsandbin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här i mars hörs ugglornas rop lite varstans. I skogen, i trädgården, i stan, över åkrarna. Eller i fjällen! Några mil väster om Gällivare breder fjällvärlden ut sig och längs Vägen västerut finns det 150 pärluggleholkar som fågelinventeraren Håkan Tyrén håller koll på. Tillsammans med honom besöker morgonens reporter Alexander Linder Stora Sjöfallsområdets gamla tallskog vid fjällets kant för att tala om bland annat pärluggla, berguv och hökuggla, och förhoppningsvis lyckas de också höra någon uggla hoa under vistelsen där. Samtalet kommer också kretsa kring smågnagarnas betydelse för ugglorna och hur tillgången på smågnagare har sett ut på senare år. Vi pratar också med lyssnare om oförglömliga ugglemöten. Som Marianne Tengberg i Strömsund som bevittnade två hökugglors snabba kärleksmöte alldeles nyligen.Och nu i mars är det också vridvingarnas tid. Det är en liten insekt som lever sitt liv på bins rumpor, och manipulerar binas beteende så att det gynnar dem själva. Naturmorgons Karin Gyllenklev har träffat forskarna Johannes Bergsten och Meri Lähteenaro från Naturhistoriska riksmuseet som hittar fler konstigheter om vridvingarna ju mer de tittar på dem.Om en igelkott vaknar till nu i mars – ska man mata den och hjälpa den på traven, eller ska den gå och lägga sig igen? Vi skickar frågan vidare till biologiprofessor Marie Dacke vid Lunds universitet.Matilda hittade en gammal trädstam på marken. Inuti såg den ut som en stjärna. Hur kommer det sig? Botanist Sofie Olofsson, vid Botaniska trädgården i Lund, förklarar.Och i veckans kråkvinkel från Maria Westerberg blir det mindfulness. Lite carpe diem. Eller nej, snarare carpe noctem.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi letar vårtecken i Änggårdsbergen i Göteborg, möter randiga hajungar och längtar efter vårens första humla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Strax bakom Sahlgrenska sjukhuset breder en rejäl bit natur ut sig – Änggårdsbergens naturreservat. Göteborgs gröna lunga är omringat av stadsbebyggelse men trots det finns här en rik mosaik där djur, växter och människor kan hitta en tillflyktsort. Tillsammans med reservatsförvaltaren Henrik Antonsson på Västkuststiftelsen letar morgonens fältreporter Jonatan Martinsson vårtecken i flera av naturtyperna i området. De rör sig från ädellövskogen i Vitsippsdalen där tidiga vårblommor börjar titta upp och fåglarna vaknat, till den öppna ljungheden. Genom bränning, röjning och bete jobbar man med att bevara naturtypen och artrikedomen som knuten till den.Mitt i naturreservatet finns ett arboretum insprängt, där Mats Havström, forskningschef på Botaniska trädgården i Göteborg, guidar bland exotiska träd från hela världen. Dessutom får vi träffa berguven som till många fågelskådares glädje slagit sig ner i området den här vintern. Fågelskådarna Lars Andersson och Elisabeth Lidström är några av de lyckliga som fått se den på nära håll. Varför är just hajar så sårbara för överfiske? Jo, deras reproduktion skiljer sig avsevärt från benfiskarnas. En hajhona får bara några få ungar, medan många fiskar lägger miljontals ägg. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall tittar in i hajarnas barnkammare på Universeum i Göteborg, där randiga hajungar av arten brunbandad bambuhaj simmar runt. Marinbiolog Klas Malmberg ger oss en inblick i deras liv, och visar upp de säregna äggkapslarna som ungar föds ur.En solig dag i mars kan den första humledrottningen titta fram från sin vintervila. Naturmorgonlyssnaren Ingegerd undrar varför hon ofta ser dem på sin husvägg. Vi ringer upp ekolog och humleforskare Anna Persson på Lunds universitet för att få reda på det, och också höra de första resultaten från projektet ”Hitta vårens första humla” där allmänheten fått rapportera in sina premiärhumlor de senaste åren.Hur låter musik som till inspirerats av, och till viss del spelats in på, Mount Everest? Vi ringer upp kompositören Patrik Berg Almkvisth.Många känner nog igen sig i veckans kråkvinkel, som handlar just om att INTE känna igen sig själv, framför allt sitt eget ansikte. Det är riktigt jobbigt när inte ens mobilen verkar vilja veta av dig. Mats Ottosson längtar ut i skogen där man ser sig själv inifrån, inte utfrån.Programledare är Karin Gyllenklev.

Jonna Bornemark om hur vi kan skapa en kultur med respekt för djur och natur. Och så letar vi pinnar med Miranda Sherman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofi kan låta abstrakt. Men filosofen Jonna Bornemark tar filosofin in i kroppen, till umgänget med hästarna och med mörtarna i sjön. Hur kan vi beskriva det levande utan att hamna i en mekanistisk syn på naturen, alltså där människan skiljs från naturen, men ändå inte förmänskliga de andra djuren? Vår fältreporter Lisa Henkow träffar Jonna Bornemark i hästhagen i ett samtal om möjligheten att skapa kulturer med respekt för djur och natur.Varför dras så många till pinnar? Exempelvis har pinn-kontot Official stick reviews mer än tre miljoner följare på instagram. Miranda Sherman utforskar detta i sin nya bok ”Pinnar” och hon säger själv att pinnarna räddade henne i en tung period i livet. Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med henne ut på pinnepromenad.Även svampfantaster gillar att leta efter pinnar – eftersom det finns svampar som gillar att växa just på pinnar!. Majken Ekstrand berättar om några av dem.Och fåglar gillar pinnar! Skatorna till exempel. På många håll i landet kan man se dem flyga runt med en pinne i näbben just nu, på väg till sitt bobygge. Men hur går skatornas bobyggande till egentligen, och hur väljer de plats för sitt bo? Det undrar Urban i Malmö, och vi skickar frågan vidare till ekologiprofessor Susanne Åkesson.Nu är datumet klart för årets Fågelsångsnatt! Natten mot lördag 17 maj öppnas etern upp för åtta timmar fågelsångsradio. Vi berättar vilka platser vi sänder från i år och så smyglyssnar vi på hur det kan låta, både i radion och utomhus, om några månader.Och så berättar marinbiologen Kerstin Johannesson om smaltången i Östersjön som visat sig vara vanlig blåstång - och som är en enda stor hon-klon.I veckans kråkvinkel önskar Thomas Öberg sig största möjliga tystnad.Programledare är Mats Ottosson.

Experterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tre naturexperter samlas runt bordet i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att i direktsändning svara på lyssnarnas frågor om natur. Naturpanelen består av småkrypskännaren Mikael Sörensson, botanist Sofie Olofsson och ekologiprofessorn Susanne Åkesson.Den här gången handlar det bland annat om varför bålgetingarna surrar mitt i natten, vilket som är det hungrigaste djuret på land och vad det var för insekt som Aina såg på 1950-talet. Den hade gjort en strut i sanden och fångade myror. Och varför hoppar fiskar upp ovanför vattenytan, egentligen?Vi tar också emot frågor inför och under programmet på naturmorgon@sverigesradio.se. Under direktsändningen går det också att ringa på 0470-72 60 85.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

En har-morgon i Uppland med fokus bland annat på hur det går för skogsharen när fältharen brer ut sig norrut. Och varför är det så mycket sjöstjärnor på västkusten just nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De finns i vår närhet året runt – hararna. Men vår inhemska skogshare, den som blir vit på vintern och har tassar som är anpassade att ta sig fram på snö, blir allt ovanligare, utkonkurrerad av den främmande arten fälthare. Den första utplanteringen av den skedde på ön Ven redan 1858. Sedan dess har den spritt sig uppåt landet, både av egen kraft och genom nya utplanteringar. Och så finns också moharen, en underart av skogsharen, med blågrå päls istället för vit på vintern. Hur ser läget ut för arterna, hur lever de på vintern, när får de ungar, och hur kan man skilja dem åt? Förhoppningsvis finns det spårsnö när fältreporter Lena Näslund träffar forskarna Carl-Gustaf Thulin och Daniel Bergman i uppländska marker.Under en femtonårsperiod har blåmusslorna minskat längs västkusten, men sommaren 2024 kom de tillbaka i massor. Forskarna vet ännu inte exakt varför. Men en tydlig effekt av de många blåmusslorna är att antalet vanliga sjöstjärnor nu exploderar. Marinbiolog Christin Appelqvist på Tjärnö marina laboratorium tar med reporter Jenny Berntson Djurvall ut till blåmusslorna och sjöstjärnorna i det kalla februarihavet.Tillsammans med Daniel Värjö från Klotet i P1 kollar vi också på den färska miljömålsberedningen, där meningen var att politiker och experter skulle enas om hur Sverige ska jobba framöver för att nå olika miljömål. Men det var svårt bland annat när det gäller hur mycket skog som ska skyddas. Och förslagen som lagts fram har också kritiserats från miljö- och naturorganisationer.Varför rullar mössen i Katarina Wolfs stuga i norra Värmland ut hela hushållspappersrullen när hon inte är hemma? Tycker de till och med att det är kul? Gnagarexperten Frauke Ecke svarar.Och så ska vi till en tropisk molnskog i Colombia! Där reporter Sara Sällström springer på en blomma med neonröda fläckar på undersidan av bladen. Fläckarna visar sig vara som landningsljuset på en flygplats – för kolbirier.Varför föredrog snäckorna glansigt reklamblad i brevlådan framför vanliga brev? Den frågan var vi inne och nosade på i förra veckan. Nu har våra lyssnare kommit med mer information i mysteriet.I kråkvinkeln längtar Karin Gyllenklev efter dofter i februari.Programledare är Joacim Lindwall.

Ärtmusslorna är bara några millimeter, men föder levande ungar. Vi letar efter dem i Aröds å utanför Ljungskile. Vi hör också om läget för humrarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De är så små att de är lätta att missa - ärtmusslorna. Men de finns nästan i varenda sjö och vattendrag i Sverige. De lever sitt liv på botten, men är inte fastsittande utan kan sticka ut sin lilla fot och simma runt. Trots att de bara är mellan två och fem millimeter stora föder de levande ungar! Det är svårt att skilja de 20 svenska arterna från varandra, och kunskapen om dem har hittills varit liten. Men en ny studie av forskaren Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde, visar att en del av arterna är mer utbredda än man tidigare trott, och hon har också tagit fram en metod att med hjälp av DNA få reda på vilka ärtmusslor som finns i en viss sjö eller å. Ärtmusslorna trivs där vattnet är rent och syrerikt, så att ha koll på dem betyder också att man har koll på hur en sjö eller å mår. Den här lördagsmorgonen letar Sonja Leidenberger efter ärtmusslor vid Aröds å i Ljungskile i Bohuslän tillsammans med fältreporter Helena Söderlundh.Från små till större vattenlevande organismer: Vi möter hummern i ett reportage där forskaren Matz Berggren berättar att en hummer smakar på allt den ska äta innan den slukar maten, och hur farligt det kan vara att byta skal. Och hur går det för hummern? I veckan kom en ny rapport om just det från Sveriges Lantbruksuniversitet. Reporter Lisa Henkow har pratat med Andreas Sundelöf, hummerforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, om de nya resultaten och hur fisket påverkar hummerbeståndet.Det börjar bli dags för vårtecken! Som att ögonkorallerna leker just nu! Det poffas ut spermier och ägg, både nere på djupet i Kosterhavet, och inne på Tjärnölaboratoriet när Naturmorgon är på besök.Det är så kul när lyssnare hör av sig med inspelningar av märkliga ljud i natten! Vilka djur är det som låter, och vad är det egentligen som händer? Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson svara på två sådana frågor.Och varför bodde det en snäcka i brevlådan hela sommaren, och hur kom det sig att massor av snäckor satt uppradade på ett stängsel i Frankrike? Det får snäckexperten Ted von Proschwitz svara på.I veckans kråkvinkel har Mats Ottosson lyssnat på Ulf Lundells tips om att investera i femtio kilo äpplen. Det kan ge en hel sommar av koltrastsång, nämligen.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Mammutforskaren om mammutarnas köldanpassningar och o-kambara päls, och ett besök på laxavelsstationen i Nedre Dalälven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De sista mammutarna dog ut för 4 000 år sedan. De var av arten ullhårig mammut, och var köldtåliga jättar som utvecklade allt mindre öron och en speciell, trasslig päls. Vår fältreporter Karin Gyllenklev tillbringar februarimorgonen med mammutforskaren Love Dalén i Långängen-Elfviks naturreservat utanför Stockholm för att få en inblick i mammutarnas liv. I sitt arbete som evolutionsgenomiker vid Stockholms universitet har Love Dalén studerat mammutarnas DNA och upptäckt flera ”köldgener”. Vi får också reda på hur mammutstäppen såg ut och förändrades över tid, och får känna på en riktig mammuttand. Och vilka andra stora djur levde samtidigt som mammutarna? Love Dalén berättar om sina resor till Sibirien och Wrangels ö där han letat mammutbetar och andra urtidslämningar, och mött valrossar och isbjörnar.I över hundra år har det odlats lax och havsöring i en försöksstation i Älvkarleby. Detta för att försöka rädda Dalälvslaxen och havsöringen som inte längre kan simma upp i Dalälven för att leka - de möts av stora kraftverk och dammluckor som de inte kan passera förbi. Men nu ska SLU sluta odla lax och öring i Älvkarleby. Vår reporter Joacim Lindwall har besökt försöksstationen och pratat med avdelningschef Ann-Britt Florin och Lena Steffner, boende i Älvkarleby.Det kan bli ett bra gnagarår i år! Eller nästa. Vad betyder det för andra djur, som ugglorna till exempel? Vi ringer upp gnagarexperten Fraucke Ecke vid Sveriges Lantbruksuniversitet.En mäktig isformation fick lyssnaren Mats Jacobsson att höra av sig till oss. Hur bildas de långa stavarna som ger så coolt ljud ifrån sig? Lördagsmorgonens SMHI-meteorolog Katarina Andersson svarar.Och fast att det är mitt i vintern kan man möta fjärilslarver som är ute och knatar. Wanja Sjögren berättar om sitt möte och insektsexperten Moa Pettersson berättar vem det är Wanja mött och varför den är ute och går.I veckans kråkvinkel hör vi Elliot Lundegård om den samhörighet som finns mellan människor och kråkor - och mellan alla människor i stan som har ett extra gott öga till kråkorna.Programledare är Mats Ottosson.

På 4 000 meters djup lever en rosa havsgris med slangfötter. Vi lär känna djuphavens djur, men också hur en kompost kan hjälpa en ekoxe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En bägarformad glassvamp som kan bli 15 000 år gammal, en rosa havsgris med slangfötter och sjögurkor som dammsuger är nya arter för vetenskapen. Djuphaven täcker halva jordklotets yta, och nu upptäcker forskarna tidigare helt okända ekosystem och arter i havsdjupen. Morgonens fältreporter Lisa Henkow träffar biologen Helena Wiklund som kartlägger djurlivet på de abyssala slätterna på 3 500-5 500 meter under havsytan. Hör om djuphavens landskap och organismerna som livnär sig på marin snö - rester från vattenmassorna ovanför.Och så ska vi höra om ett sätt att hjälpa Sveriges största skalbagge, den mäktiga ekoxen. Larverna lever i rötterna på gamla ekar, men eftersom sådana numera är en bristvara görs nu konstgjorda ekoxehem, så kallade ekoxekomposter. Vid sjön Roxen i Östergötland finns en sådan och naturvårdarna Nicklas Jansson och Claud Youssif från Länsstyrelsen visar hur den kan hjälpa både ekoxar och andra vedlevande insektsarter.Förra helgen räknades det fåglar under parollen Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp en av de 15 000 personerna som räknade fåglar vid sina fågelmatningar, Carola Onkamo från Nävekvarn, för att höra vilka hon fick på besök. Vi kollar också med Niklas Aronsson från arrangören Birdlife Sverige om vilka fåglar som lyckades ta sig in på topplistan i år.Att artbestämma en fågel, blomma, mossa eller svamp med hjälp av en app i telefonen blir allt mer populärt. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har kollat på runt 250 olika appar och menar att de kan gynna naturintresset. Vi ringer upp Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska Riksmuseet, för att höra vad man ska tänka på när man använder artbestämningsappar, och ifall han själv också app-bestämmer ibland.I veckans kråkvinkel inspireras Jenny Berntson Djurvall av hur ursprungsbefolkningen i Australien har varsitt totemdjur, alltså en särskild art som man har särskilt ansvar för.Programledare är Joacim Lindwall.

Naturmorgons egen expertpanel svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgon får ständigt nya frågor från lyssnare om naturens mysterier. Hela programmet ägnas åt att Naturpanelen svarar på några av alla dessa kluriga frågor. Som vem som kan ha gjort de perfekt cirkelrunda hålen i den rosa blomman, om bävrarnas boxningsmatcher är bråk eller lek och om det hör till vanligheterna att gräsänder slukar grodor.Experterna som svarar är botanist Sofie Olofsson, småkrypsexpert Mikael Sörensson och ekologiprofessor Susanne Åkesson.Frågor tas emot inför och under programmet på naturmorgon@sverigesradio.se. Under direktsändningen går det också att ringa på 0470-72 60 85.Programledare är Mats Ottosson.Här finns en länk till bilder som hör till frågor som tas upp i programmet.

Gamla granar och långa lavar möter vi på myren Koppången i Dalarna. I Båtforsområdet vid Nedre Dalälven ska laxarna kunna simma fritt igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Myren. Svårframkomlig under en stor del året, men när snön lägger sig blir den ett färdbart vitt hav. Fältreporter Jonatan Martinsson spänner på sig skidorna och ger sig ut på myren Koppången några mil norr om Orsa i Dalarna denna januarimorgon. Med på turen är Lennart Bratt , Länsstyrelsen i Dalarna och Mattias Eliasson, författare och naturfilmare. Här går det att hitta urgamla granar, illgrön varglav och den meterlånga laven långskägg, men framför allt är det de vidsträckta myrarna som präglar Koppångens naturreservat. Vad går det att hitta för arter i de snötäckta och frusna våtmarkerna, och vad är det som är speciellt med myrlandskapet? Det senare har Mattias Eliasson undersökt i essäboken Myr som kom ut i fjol.Vi klafsar vidare till andra blöta landskap, till svämskogarna i Båtforsområdet vid Nedre Dalälven. Här har kraftbolagen nu beslutat att släppa på mer vatten, och att bygga fiskvägar så att fisken kan ta sig förbi hinder som finns. Reporter Joacim Lindwall följer med på en bussresa för att få reda på hur området kan se ut om några år, då laxar åter ska kunna simma fritt i Nedre Dalälven.Vi ringer också upp naturfilmaren Martin Falklind som är aktuell med nya säsongen av dokumentärserien Fiskarnas rike på SVT. Varför gör han film om fiskarnas verklighet och hur bär man sig åt? Vi pratar också med Edvin Kronoberg, 14 år, som på egen hand har återställt en bäck i Hälsingland så att fiskarna trivs där igen.Och så sprang reporter Helena Söderlundh in i både fågelskådare och tallbitar häromdagen på väg till jobbet i Växjö. De färgstarka fåglarna lever till vardags i Sibirien men vissa år flyger stora flockar längre söderut på vintern, och så verkar det vara den här säsongen.I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på leveranstider. Om en naturskog ska tillverkas från scratch, även om alla arter finns inne på lager, så tar det ändå hundratals år att få den färdig.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Utanför Vindeln forskas det om smårovdjurens hittills ganska okända liv. I programmet också: contortatall och nya råd för hur ålen ska räddas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här lördagen står smårovdjuren i fokus i Naturmorgon: mård, iller, vesslor och hermelin. De är vackra, skarpa jägare och lever ett dolt liv för de flesta av oss. Fältreporter Lena Näslund besöker SLU-forskaren Tim Hofmeester som ägnat både sin fritid och yrkesmässiga forskning åt att lära sig med om de spännande djuren. Kameror uppe i träden ska öka kunskapen om mårdens reproduktion, snöspårning ska visa i vilken typ av skog vesslor och hermelin helst jagar. I lämmelstudier på fjället har kamerorna fångat vesslor som jagar i gångarna under snön. Hur skiljer man förresten de olika arterna åt? Och hur går det för illern när klimatet blir varmare – hur långt norrut kan den sprida sig? Följ med till Västerbotten, strax utanför Vindeln på en smårovdjursmorgon.För 50 år sedan började den nordamerikanska contortatallen planteras i stor skala i Sverige. Då sa man att den inte kunde sprida sig, men det visade sig vara fel. Nu finns contortatall i nästan hela landet, men särskilt i täta plantager i norra Sverige. I ett reportage reder vi ut vad contortatallen är för slags träd, hur den påverkar rennäring, biologisk mångfald och rekreation – och om den kan klassas som invasiv.Hur ska Sverige bidra till att den akut hotade ålen räddas? Den frågan har en internationell utvärdering tittat på. Vi berättar vad utredarna kommit fram till, och ber ålforskaren Josefin Sundin kommentera.Johannes Koch har lagt märke till att några av stenarna på hans skogspromenad är täckta av en ljusgrå lav, och där verkar inte någon mossa vilja växa. Trots att stenarna runt omkring är mosstäckta. Är det så att laven i sig stöter bort mossan? Vi ber lavexperten Åsa Dalslätt reda ut mysteriet.I veckans kråkvinkel tar Joacim Lindwall oss med till farmors obekväma rokokosoffa där två böcker startade en naturhypnos som fortfarande håller i sig.Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi sänder direkt från Kristineberg på Västkusten där vår fältreporter och en forskare berättar om de små lysräkorna krill. Men vi får också möte en av jättarna som äter krillen sillvalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krill är kräftdjur som lever i öppna vattenmassan i världshaven. Dagtid håller de till långt ner i djupen, 100-400 meter djupt i svenska vatten. Nattetid simmar de upp för att äta och när de är mätta sjunker de ner i djupen igen. Krill kallas också lysräkor eftersom de kan lysa med sina lysorgan. Forskaren Matz Berggren, på Kristinebergs Center för marin forskning och innovation, har ägnat sitt yrkesliv åt kräftdjuren och berättar om krillens liv, vad de använder alla sina ben till och hur och varför de lyser. Fältreporter Lisa Henkow finns på plats på Kristineberg i Fiskebäckskil. Stämmer det att vi är mitt uppe i valarnas återkomst? Där de stora jättarna blir allt fler i haven. Karin Gyllenklev ringer upp Martin Biuw på Havforskningsinsttiutet i Norge, som är projektledare för den norska valövervakningen, och visst! – sillval och knölval är exempel på stora valar som är på väg tillbaka efter den stora jakten första hälften av 1900-talet, medan det går fortsatt dåligt för den så kallade nordkaparen.Och apropå livet i havet så rapporterar vi om en nyupptäckt strömmingssort – rovströmming! Joacim Lindwall har träffat forskaren Leif Andersson som har kartlagt strömmingens arvsmassa och efter tips från en granne hittat en ny genetisk variant av strömming som är mycket större än vanlig strömming och som äter fisk istället för plankton – den så kallade rovströmmingen.Vi ska också lyssna efter ljud i havet! I veckans kråkvinkel har Erik Kohlström grävt fram inspelningar av märkliga ljud från havets djup som bland annat gjorts av militära underrättelsetjänster, i jakt på militär undervattensverksamhet. Men hydrofonerna har inte bara fångat ljudet av fientliga ubåtar utan också av valar som sjunger, fiskar som bubblar, vulkaner och jordbävningar som mullrar.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturmorgon blickar tillbaka på året som gått och hittar bland annat en hisnande glaciärtur, ett nyvaket storsovarbi och en efterlängtad sommargylling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgonredaktionen bjuder på en årskavalkad med de mest minnesvärda stunderna i radion från året som gått. Det betyder bland annat:En hisnande tur upp på Europas största fastlandsglaciär, Jostedalsbreen. En fjällräv som gonar sig i solen utanför sin lya, en vårvintermorgon från Helagsmassivet. En hand full med nymornade snokar som inte luktar så gott. En blåhake som sjunger in midsommarhelgen på Flatruet i Härjedalen, och en sommargylling som äntligen spillde ut sina överjordiska toner i Fågelsångsnattens direktsändning.Men här finns också det som vid första anblicken inte är fullt lika spektakulärt. Ett storsovarbi som nyvaket tittar fram ur en knölklocka i Tinnerö eklandskap, barn som letar djurbajs i Botkyrka och en nattfjäril som femåriga Maia Bengtsson sätter på sin kind.För även i vardagen finns det alltid där: Äventyret. Det som är mittemellan daglig hundrunda och grundligt planerad långtur. Alltför ofta skjuter man upp Äventyret, och så är det borta. Det säger Mikael Niemi i veckans kråkvinkel.Vi frågar också er som lyssnar om er bästa naturupplevelse 2024.Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder direkt från Granö i Västerbotten där det med avsikt görs nya brandljud av naturvårdsskäl, och i Colombia besöker vi en artrik torrskog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här på årets mörkaste dag finns vår fältreporter Jenny Berntson Djurvall mitt inne i en snöig tallskog i Granö, Västerbotten. Markägaren Jan Wejdmark, ekologiprofessorn och skogshistorikern Lars Östlund och jägmästaren och doktoranden Maria Grånemo guidar oss bland jättetallar som klarade sig undan 1800-talets avverkningar. Men här finns också yngre tallar, varav några under morgonen får lite hjälp på traven i att bli gamla. Genom att elda på dem skapas så kallade brandljud, och Lars Östlund förklarar hur det kan gynna den biologiska mångfalden.Det blir en morgon med blickar både bakåt och framåt i skogen. Hur skiljer sig dagens skogar från naturskogarna? Och vilka är det som har jobbat i skogen? Det senare har Maria Grånemo undersökt genom att intervjua kvinnor vars skogsarbete hittills varit ganska osynligt.Vi besöker också en helt annan skog, på andra sidan jordklotet: en tropisk torrskog! Ofta kanske vi tänker oss skogarna runt ekvatorn som ständigt fuktiga, molnbeslöjade regnskogar. Men det finns alltså skogar som präglas av långa torrperioder också. Och även de här skogarna har en stor artrikedom och är i många fall hotade. En sådan skog finns i utkanten av staden Cali i sydvästra Colombia. Reporter Sara Sällström besökte den tillsammans med biologen Camilo Londoño.Just nu pågår en inventering av den lilla, och akut hotade, Östersjötumlaren. Vi pratar med tumlareforskaren Julia Carlström för att få koll på hur det går med räkningen av den knubbiga valen.Så klart letar vi lite julstämning också, med domherrar i snö och genom att höra vad ni som lyssnar tycker är mest juligt i naturen.I veckans kråkvinkel tittar Karin Gyllenklev ner på sina neongula och rosalila springskor och undrar om de kanske stör naturens egen färgpalett.Programledare är Joacim Lindwall.

Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson i Naturmorgons expertpanel svarar på lyssnafrågor i en direktsändning från Lunds botaniska trädgård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det lackar mot jul, men innan dess hinner vi be experterna i Naturpanelen om svar på naturens mysterier! I den mörka decembermorgonen lyser flitens lampa i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund. Här finns botanist Sofie Olofsson, småkrypsexpert Mikael Sörensson och ekologiprofessor Susanne Åkesson redo att svara på frågor som varför tvestjärtar går runt i en karusell, varför en svan bogserade en annan svan och om det är någon mening att använda en lövblås.Och fler frågor tas emot på naturmorgon@sverigesradio.se och via Naturmorgons sociala medier. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturmorgonredaktionen samlas för att tipsa om naturböcker utgivna under 2024. Programledare är Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilka arter, platser, miljöer, skeenden och historier från naturen har landat innanför en bokrygg i år? Naturmorgons redaktion har scannat av årets naturboksutgivning och kommer in i studion med varsin bokhög under armen – redo att tipsa, inspirera, dissikera och diskutera.Och som vanligt är det en brokig samling böcker som samlats på studiobordet. Här ryms glädje över den natur vi har och tips för hur vi kan uppleva den, sida vid sida med oro över hur arter dör ut mitt framför våra ögon. Här ryms också djup kunskap om enskilda arter som sångsvan och sill, artbestämningsböcker för att exempelvis skilja olika juvelflugor från varandra, en tjock flora och poetisk facklitteratur om såväl snö som myr. Bland mycket annat.Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Karin Gyllenklev, Joacim Lindwall och programledare Mats Ottosson.Här hittar du en förteckning över alla böcker Naturmorgons redaktion läst inför programmet.

Vi möter fotografen Robin Eriksson Franzén i gammelskogen i Gällivare. Vi hör om sniglar, mossromantik och höghöjdsdramatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter mötet med riktig skog i Norrbotten var han fast, fotografen Robin Eriksson Franzén. Nu arbetar han sen sju år med ett filmprojekt som ska visa varför gammelskogen är värd att bevara. Vår fältreporter Alexander Linder träffar honom i snöklädd granskog vid en eld utanför Gällivare. Det blir tal om skönheten i snöklädda granar, övernattningar i bister kyla och tjusningen med att vistas ensam i skogen.Vart tar sniglarna vägen på vintern? Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum, för att höra hur sniglar och snäckor överlever kalla vintern. De har lite olika knep, en gömmer sig i en liten lerhåla där väggarna stärkts med slem, en annan tillverkar ”vinterlock”. Och under en murken trästock hittar de en liten snäcka som är mördarsnigelns stora skräck.Mossig konst visas just nu på naturum i Kristianstad vattenrike. Stora virkade stubbar och mossor, verklighetstrogna men i broderi. Det är konstnären och virkerskan Sandra Magnusson som inspireras och facineras av skog, i sin konst.En sändarförsedd kustpipare flög på 3000 meter höjd, mot sin häckningsplats i Sibirien. Över Skåne tog resan slut. Sändaren hittades intill en pilgrimsfalks bo. Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet, berättar om hur forskarnas spionutrustning på migrerande djur ger oväntad kunskap.Veckans kråkvinkel står Thomas Öberg för.I studion finns programledare Mats Ottosson.

En simtur i en engelsk vallgrav tar oss in i den brittiska genren nature writing. Och finns det en motsvarighet i Sverige? Om och med författare som Roger Deakin, Kathleen Jamie och Helena Granström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 25 år sedan startade en våg av brittiska naturböcker. Roger Deakin var med boken ”Waterlog” en av dem som öppnade dammluckorna och snart svämmade bokhandlarna över av naturböcker med en personlig touch. Genren fick till och med ett namn – nature writing.Naturmorgons Mats Ottosson har gjort hembesök hos två av författarna i genren – i Edinburgh hos skotska Kathleen Jamie som skrivit böckerna ”Findings”, ”Sightlines” och ”Surfacing”, och så hos tidigare nämnda Roger Deakin i Suffolk. Han är visserligen avliden sedan 2006 men det går att hälsa på där han bodde, Walnut tree farm. Det går till och med att ta en simtur i vattendraget ”the moat” i Deakins anda – det var här han fick idén här att simma sig genom Storbritanniens alla åar och floder, det som sedan blev boken Waterlog. Sagt och gjort, Mats Ottosson tog en grön simtur här, och passade också på att intervjua naturjournalisten Patrick Barkham som skrivit en biografi om Roger Deakin.Dagens program tar alltså avstamp i den brittiska genren nature writing, men undersöker också svenska naturskildringar. Från Harry Martinson till Helena Granström. Den senare möter vi i ett samtal om vilken natur som är viktigast att skildra, kalhygget eller gammelskogen? Och hur man beskriver naturen på naturens sätt, där arterna får ta plats – samtidigt som många i Sverige idag inte kan namnen på dem eller har egna personliga erfarenheter av naturen.Vi ringer också upp Daniel Sandström, förläggaren som gav ut boken ”Ålevangeliet”. Varför blev just den en succé, behöver vi fler sådana böcker och borde vi också ha en genre som ”nature writing” i Sverige?Mikael Niemi medverkar med en nyskriven kråkvinkel just på temat att skriva om naturen.I studion finns både reporter Mats Ottosson och programledare Jenny Berntson Djurvall.

En höstmorgon från Världsarvet Falun med november-naturtips från biologen Karin Runesson och Naturmorgons lyssnare. Vi besöker också en riktigt stor oxel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall vandrar i Världsarvet Falun tillsammans med biologen och skribenten Karin Runesson som nyligen fått utmärkelsen Årets eldsjäl. Hon har skrivit en bok om vandringsleder i Falun och Borlänge och brinner för att locka ut både barn och vuxna i naturen – till och med i november...Medverkar i programmet gör också Vilma Arén, 6 år, Billie Mohlin, 8 år och Maj Mohlin, 4 år.Men vad hittar man på i naturen i gråa november? Karin Runesson ger tips, och vi har också frågat våra lyssnare. Några av dem berättar om att bejaka mörkret, och färgerna som faktiskt finns där om man bara ger sig ut. På sina håll har ju dessutom isen redan lagt sig och kan ge oväntade naturupplevelser.Och så möter vi ett trädslag som få människor bryr sig om – oxeln. Men jägmästarestudenten Jonathan Samuelsson tänker tvärtom. Han har vigt sitt mastersarbete åt svenskoxeln och reser runt mellan olika oxlar. Naturmorgons Mats Ottosson mötte honom vid en oxel som kan vara Sveriges grövsta, hemma hos Jan Gripsborn i Myntarbol i Sörmland.I veckans kråkvinkel rapporterar Karin Gyllenklev från städdagen med bostadsrättsföreningen. Dagen då hon insåg att det kan finnas gränser för hur mycket andra vill veta om snigelägg och frätande växter.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssnarfrågor får svar från experterna i Naturpanelen: Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Novembermörkret kryper på men då finns ett ljus i mörkret: Experterna i Naturpanelen samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarnas naturfrågor!Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson tar sig an frågor om märkliga apelsiner, krulliga tallbarr, vackra höstfjärilar och öländska vandrande pinnar. Och hur en tunn och mjuk myggsnabel kan sticka hål genom såväl människohud som blodkärl, och hur fågelföräldern avgör vilken unge som ska få mat. Eller kanske just den frågan som du hör av dig med. Mejla till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 0470-72 60 85.Programledare är Joacim Lindwall.

Vi träffar författaren till Insekternas planet i Ås utanför Oslo, och naturbevakaren Alf Kjellström vid Storulvån i Jämtlandsfjällen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur får man en bok om insekter att bli en internationell bestseller? Det frågar vi Anne Sverdrup- Thygeson, författare och professor i bevarandebiologi vid universitetet i Ås i Norge. Hennes ”Insekternas planet” gavs ut på norska 2018 och har sedan dess översatts till över 25 olika språk, och hon har följt upp succén med böcker om skog och biologisk mångfald. Vår reporter Lisa Henkow träffar Anne-Sverdrup Thygeson på hennes arbetsplats på Norges miljö- och biovetenskapliga universitet för att höra varifrån hennes insektsintresse kommer, varför Elsa Beskows böcker är en inspirationkälla och hur hon ser på ansvaret att som forskare bidra med kunskap kring hur vi kan stoppa artutrotningen.Vi tar oss till en annan arbetsplats, nämligen Jämtlandsfjällen, där Alf Kjellström jobbat som naturbevakare i 30 år. Nu går han i pension och samtalar med Joacim Lindwall om vad de många åren i fjällen har betytt för honom.Så här på senhösten surrar det faktiskt fortfarande av insekter på vissa platser, och runt vissa växter. Murgrönan blommar väldigt sent på säsongen och ger en viktig sista måltid åt exempelvis blomflugor. Det har Gudrun Tiberg i Göteborg lagt märke till, och vi ber entomologen Mikael Sörensson berätta mer om detta fenomen.Vad händer om en snok träffar på en huggorm? Det undrar tioåriga Sandra Ekstam från Stockholm. Vi skickar frågan vidare till ormforskaren Ludvig Palmheden.Det dignar av rönnbär på sina håll i landet. Favoritmat för den färgstarka fågeln tallbit. Och det börjar pratas om att det i höst kan bli en så kallad tallbits-invasion. Vi har frågat er som lyssnar om ni har sett tallbitar, och vi ringer upp fågelskådaren Annika Rastén för att få veta mer om fågeln som alltså dyker upp då och då, och har väldigt vackra läten.I veckans kråkvinkel förundras Jenny Berntson Djurvall över hur det egentligen går till när ett träd fäller sina löv.Programledare är Mats Ottosson.

En revolution. Så beskriver Fredrik Ronquist DNA-metoden som snabbt kan beskriva artrikedom. Och så lär vi känna fiskgjusen, storlommen och malen i sjön Båven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår fältreporter Lena Näslund finns vid sjön Båven i Sörmland tillsammans med konstnären och författaren Mats Gärling. I boken ”Båven – insjö i förändring” beskriver han livet i och runt klarvattensjön han följt sedan han var liten pojke. Det blir fokus på fiskgjuse, storlom och den sägenomspunna fisken mal – för att nämna några arter.Hur många insektsarter finns det i Sverige? Nu finns det ett snabbare sätt än tidigare för att få svar på den kniviga frågan – och inte minst för att upptäcka de många arter som vi tidigare inte känt till. Naturmorgons reporter Lisa Henkow har träffat entomologiprofessor Fredrik Ronquist som utvecklat en DNA-metod för att få reda på vilka insektsarter som finns på en viss plats. Han säger själv att det är det mest revolutionerande han varit med om under sin karriär – en möjlighet att äntligen få koll på den mångfald som finns och därmed ge oss möjlighet att bevara den.Och just nu pågår ett globalt möte om den biologiska mångfalden, COP16, i Cali i Colombia. Det är en fortsättning på det möte som hölls 2022 i Montreal, och där beslut togs om att skydda 30 procent av världens natur innan 2030. Nu ska det bestämmas hur det ska gå till. Vi pratar med Sara Sällström från Vetenskapsradion som precis har anlänt till Cali för att bevaka mötet.Det drar ihop sig till Halloween och fladdermössen dyker upp i alla former och färger just nu. Men varför har just fladdermöss blivit en symbol för skräck? Vi pratar med fladdermusexperten Johan Eklöf som just nu befinner sig i Nya Zeeland för att delta i en konferens om ljusföroreningar.Programledare är Karin Gyllenklev.

Skogsägaren Martina Röed berättar om hur krångligt det kan vara att vilja bruka skogen hyggesfritt. Och så letar vi hösttecken med Didrik Vanhoenacker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan. Men det finns också mycket roligt att titta på just på hösten. Morgonens fältreporter Lisa Henkow tillbringar morgonen med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker i omgivningarna runt hans arbetsplats Naturhistoriska riksmuseet. De har öron och ögon öppna för allt från svamp till höstliga fågelläten, och förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin. Och så har Naturmorgons reporter Mats Ottosson gått på djupet med hur krångligt det kan vara att som enskild skogsägare vilja bruka sin skog på något annat vis än den etablerade hyggesmodellen. Att få hjälp från de stora skogsägarföreningarna har varit svårt. Som skogsägaren Martina Röed säger: ”Jag har varit så ledsen emellanåt”. Men nu är något på väg att hända. Skogsägarföreningarna har börjat inse hur stort intresset för mer naturanpassade skötselmetoder faktiskt är.Vad har utdöda ormstjärnor gemensamt med stenhård dödsmetallmusik? Jo, en gemensam länk är paleontologiprofessorn och dödsmetallfantasten Mats E Eriksson vid Lunds universitet. När han och hans kollegor upptäckte tidigare okända arter av ormstjärnor i över 400 miljoner år gamla fossil fick de också möjligheten att namnge arterna. Det blev en kronologisk historia, från Led Zeppelin och framåt. Mats favoritart är Ophiopetagno immolation, döpt efter det amerikanska dödsmetallbandet Immolation.Vi har passerat mitten av oktober och frågar Naturmorgons lyssnare efter de bästa hösttecknen. När tranorna vänder söderut, ormbunkarna skiftar färg och det är tid att få leta nya sköldmossor, är några av svaren.I veckans kråkvinkel gruvar sig författaren Mikael Niemi för att gå vilse.Programledare är Joacim Lindwall.

Ett temaprogram om ålen. Om dess märkliga levnadssätt, varför det finns så mycket färre ålar nu för tiden och vad som görs för att hjälpa den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En gång var den europeiska ålen troligtvis vår allra vanligaste insjöfisk, i alla fall om man räknar i biomassa. Visst finns det fortfarande ål, men den har minskat så kraftigt att den numera är akut hotad, både i Sverige och internationellt.Vi ägnar hela programmet åt ålen, denna mytiska fisk som föds i Sargassohavet, förs till Europa med havsströmmarna, vandrar upp i vattendrag i exempelvis Sverige, förvandlas tre gånger under sin livstid och, om den klarar alla utmaningar den möter, till slut simmar tillbaka till Sargassohavet för att leka och sedan dö.Morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns på Torsö i Vänern tillsammans med fiskaren Boris Åström. Den ål han får upp får åka lastbil nedströms för att sedan kunna släppas ut närmare havet. Det kallas trap and transport och är ett sätt att hjälpa ålen förbi de hinder som finns i vattendragen, och görs inom ramen för projektet Krafttag ål. På plats på Torsö är också ålforskaren Olle Calles från Karlstad universitet. Han ger insikt i hur ålen lever i sina olika livsstadier och varför den en gång i tiden var så framgångsrik.Josefin Sundin på SLU Aqua ger oss de senaste ålsiffrorna – hur många ton blankål finns det i Sverige? Och berättar om de största hoten mot ålen – fiske, vattenkraft, miljögifter och parasiter, bland annat.Johan Höjesjö, professor i fiskekologi vid Göteborgs universitet, forskar om hur ålens vandring kan underlättas. Vi följde med honom ut i Säveån där olika utformning av ålyngelledare testas.Sverige har sedan 2009 en ålförvaltningsplan som vilar på fyra ben: minskat fiske, utsättning av ålyngel, minska dödligheten i turbiner och öka kontrollen av fisket. Nästa år ska en ny plan antas. Och inför det har forskare från helt andra delar av världen kopplats in i en internationell utvärdering. Anders Clarhäll, projektledare för utvärderingen, berättar att forskarna blev förvånade när de såg hur Sverige jobbar med ålen. Utifrån deras råd tror Anders på flera förändringar inför nästa plan.Vi hör också om hur det kan komma sig att alla ålar är så genetiskt lika, oavsett om de lever sitt liv i Nordafrika eller i en älv i Nordnorge. Och så har vi frågat Naturmorgons lyssnare om särskilt minnesvärda ålmöten.Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi följer med svampentusiasterna på årets Mykologivecka i en småländsk ekskog. Och sänder direkt från Åkullaboket en bokskog som bär på minnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ger oss ut på en tidsresa i en halländsk bokskog. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Åkullabokets naturreservat utanför Varberg där lämningar från ett medeltida odlingslandskap fortfarande gå att se. I sällskap med kulturgeografen Pär Connelid och reservatsförvaltaren Mikael Stenström, från Länsstyrelsen i Halland, letar han spår i landskapet efter människor som levt här förr. Dessutom funderar de på vilken betydelse mänsklig aktivitet och historiska händelser har för hur naturen i området ser ut idag. Vad har till exempel digerdöden med södra Sveriges bokskogar att göra? Under morgonen får vi också möta några av de arter som finns i en bokskog med lång kontinuitet, som mussellav, bokvårtslav, blodsopp och platt fjädermossa.Och så får vi en rapport från årets Mykologivecka som hölls i de gamla ekskogarna runt sjön Allgunnen i östra Småland förra veckan. En gång varje höst samlas nämligen landets mest kunskapshungriga, nördiga och peppade svampentusiaster på en kombination av lägervecka, skattjakt och branschmingel. Gyllenskivlig spindling, korallfingersvamp och grönticka var några av fynden som fick deltagarna att jubla.Vi ringer också upp svampkännaren Emma Johansson i Umeå, för att höra hur svamphösten varit hittills i Västerbotten.Nästa vecka avslöjas vilka som får årets Nobelpris. Men vem får biologipriset? Ingen, eftersom det inte finns något sådant pris. Varför gör det inte det? Vi frågar en idéhistoriker. Och så ber vi vår Naturpanel utse sina nobelpristagare i biologi – om ett sådant pris hade funnits.Hur orkar livet med allt hela tiden? Det som utan stöd och stipendier kvittrar i varje glänta, fyller alla kala fläckar med något som växer och knackar hål på äggen. Det frågar sig Maria Westerberg i veckans kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.

Vid Dalkarlskärret utanför Uppsala målar Frida Sjösten morgonens fåglar. Och i år har den amerikanska blåkrabban ökat kraftigt i Italien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi målar fram morgonen tillsammans med biologen, fågelskådaren och akvarellmålaren Frida Sjösten. I sin akvarellåda plockar hon fram de färger som behövs för att beskriva höstens nyanser vid Dalkarlskärret strax utanför Uppsala. Och de som behövs för att skildra fågellivet vid den lilla sjön! Har vi tur möter vi ljudliga smådoppingar med ungar och majestätiska sångsvanar som seglar fram i dimman. Här finns också gäss, rörhonor och olika änder, och kanske någon vadare. De sistnämnda är Fridas favoritfåglar. Fältreporter på plats är Helena Söderlundh.Och så ska vi till vattnen utanför Venedig där hjärtmusslorna – kända inte minst från maträtten spaghetti alle vongole – minskat kraftigt de senaste åren. Reporter Izabella Rosengren har träffat fiskarna Dominico Rossi och Paolo Mancini som berättar om den viktigaste orsaken: den amerikanska blåkrabbans ankomst. En invasiv krabba med stor aptit och snabb reproduktion. Den har kommit hit förr, med fartygens barlastvatten, men då har vattnet varit för kallt på vintern och den har inte överlevt. Med klimatförändringen verkar den nu klara vintrarna bra. Nu försöker man samla in krabborna, och i viss mån äta upp dem.Vi ber också Anna Dimming, samordnare för akvatiska invasiva arter på Länsstyrelsen i Västra Götaland, berätta om de krabbarter som är invasiva i Sverige och om det finns någon risk att blåkrabban etablerar sig här.Vem äter vem i naturen? När två arter stöter på varandra är det inte självklart vem som ska gå till attack och vem som är offret. Naturmorgons lyssnare Olle Swahn blev vittne till när en mus attackerade en kopparorm och såg ut att äta upp den. Är detta vanligt? Vi frågar reptilexperten Claes Andrén.I år fyller facebookgruppen Spindelnätet tio år. Intresset för att få svar på sina spindelfrågor har varit stort – idag har gruppen 25 000 medlemmar. Vi ringer upp gruppens initiativtagare Kajsa Mellbrand, och passar på att reda ut några frågetecken om en gul och svart spindel som blivit allt vanligare i Sverige.I veckans kråkvinkel konstaterar Ingrid Engstedt Edfast att en liten fluga verkligen kan vinna över en mycket större människa.Programledare är Mats Ottosson.

Vi möter höstens flyttfåglar,och kanske någon enstaka padda, på Sveriges sydostligaste ögrupp Utklippan. Och får reda på vem äggherren John Wolley var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Längst ut i Karlskrona skärgård ligger Utklippan som en Enslighetens ö, eller snarare öar – Utklippan består av flera låga klippskär. Hit har fågelskådaren Göran Andersson åkt regelbundet för att märka fåglar höst och vår. Nu har besöken resulterat i en bok.Fältreporter Lena Näslund besöker Utklippan tillsammans med Göran Andersson, Rolf Larsson och Ulf Lundgren för att möta flyttfågelsträcket och sälarna. Och få reda på hur läget är för groddjuren på öarna. Fågelentusiasterna som tog över efter att fyren avbemannades upptäckte nämligen att Utklippan var ett eldorado för groddjur. Utan biltrafik och landlevande rovdjur, med gott om insekter och märlkräftor i tångbankarna, frodades sällsyntheter som långbensgroda, strandpadda och grönfläckig padda – de blev både stora och gamla. Så var det tills snoken dök upp.Och så möter vi en annan fågelskådare, Åke Flygare, på en myr vid Vittangi i Tornedalen. Han har skrivit en bok om den förmögne engelsmannen John Wolley som kom hit på 1800-talet för att samla ägg och skjuta fåglar. Så gick fågelstudierna till på den tiden. Att samla fågelägg är idag helt förbjudet.Hur går det till när en silkeslarv gör sidentyg? Det undrar ett Melody och Simson och deras klasskompisar på Hertsöskolan i Luleå. Entomolog Moa Pettersson svarar.Är du på väg ut på svamptur? Då kan du passa på att hålla utkik efter mer än kantarell och Karljohan. Nu vill SLU Artdatabanken få in jordstjärnor och stjälkröksvampar i ett forskningsprojekt. Elisabet Ottoson är den som ska ta emot alla paketen och vi ringer upp henne.Vi har också tittat närmare på vad regeringens budgetproposition kan betyda för naturen det närmaste året.I veckans kråkvinkel funderar Helena Söderlundh på natur som höjer pulsen - och den som får den att gå ner.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Nämdöskärgården utanför Stockholm som föreslås bli Sveriges nästa nationalpark. Och tar reda på varför sjögrodor skjuts i Tyresö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nämdöskärgården med tusentals kobbar och skär och vatten föreslås bli Sveriges första marina nationalpark i Östersjön. Hela 97 procent av ytan är vatten, med grunda vikar, fjärdar och öppet hav. Det är ett sammanhängande oexploaterat område som är tänkt att representera Stockholms skärgård som landets nästa nationalpark, nummer 31. Vi tar reda på vad som gör området unikt med hjälp av marinbiologerna Carolina Enhus och Cin Tiberi Ljungqvist som kan livet under ytan. Projektledare Elin Deremar från Länsstyrelsen i Stockholm berättar om planerna på en nationalpark och vad det kan innebära för naturen. Fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Bullerö och vattnen däromkring.Under sommaren har 60 sjögrodor skjutits i Tyresö utanför Stockholm. Sjögrodan är en främmande art och ses som ett hot mot den biologiska mångfalden. Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med på grodjakt, och tar hjälp av biologen Claes Andrén för att lära känna arten.Hur mycket bullrar det i naturen? Vi pratar med akustikern Mikael Ögren som kartlagt ljudnivåerna i Sveriges naturområden.Förr växte det fullt med blåmusslor på klipporna i Bohuslän. Nu verkar de föredra pontoner och bryggor. Varför är det så, och hur ser läget ut just nu? Blåmussleforskaren Mats Lindegart på Tjärnö marina laboratorium berättar.I veckans kråkvinkel funderar Mats Ottosson över varför suget ut till bärmarkerna blir starkare för varje höst. Kanske kan det ha något med hans pappa att göra.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.I direktsändningen nämndes felaktigt två öar som inte är tänkta att ingå i Nämdöskärgårdens nationalpark, vi har rättat till felet i det ljud som finns för lyssning i efterhand.

I dagarna fyller Kosterhavets nationalpark 15 år. Vi sänder hela programmet från Kosteröarna med blicken både upp på land och ner i havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En timmes båtfärd från Strömstad i Bohuslän ligger de båda Kosteröarna, Nord- och Sydkoster. Naturmorgon sänder hela programmet från naturum på Sydkoster, och besöker också både Nordkoster och havet utanför öarna. Kosteröarna är nämligen omgivna av Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark. Den invigdes i september 2009 och fyller alltså i dagarna 15 år. Vad har hänt med det marina livet under de åren? Vilka arter går det bättre, eller sämre, för, och hur påverkar klimatförändringarna? Naturumföreståndare Mathilda Freij och nationalparkschef Anders Tysklind ger oss en inblick.Under morgonen får vi också följa marinbiolog Örjan Karlsson och reporter Karin Gyllenklev när de tittar ner under ytan där sjöstjärnor, krabbor, musslor, sjöpungar och alger bor. Och många många fler. I Kosterhavets nationalpark finns 6 000 arter i havet, och 6 000 på land. Det gör området till det artrikaste i Sverige. En viktig faktor är den djupa Kosterrännan som för med sig oceaniskt vatten från Atlanten och gör det möjligt för djuphavsdjur att leva här, helt nära kusten.Även på land präglas naturen av havet, men också av människorna som bor här och det kulturlandskap som skapats under århundranden. Tillsammans med Lisa Karnfält från Länsstyrelsen Västra Götaland besöker vi bland annat mosaikartade ljunghedar på Nordkoster.Vi får också höra hur det är att leva och bo på Kosteröarna. Miriam Öhrn, ordförande i Kosteröarna, berättar hur livet är här när turisterna lämnat och hur hon umgås med naturen.Trots att Kosterhavet är ett skyddat område, en nationalpark, är det tillåtet att fiska räkor med bottentrål här. Hur går det ihop? Vi frågar Lena Tingström på Havs- och vattenmyndigheten, och följer med Leon Lek, 21 år, som köpt sin egen fiskebåt och visar hur trålen fungerar. Programledare är Joacim Lindwall.

I Ljunghems backar letar vi efter färgglada ängssvampar nu börjar ängsmarkernas andra blomning. Och läget är akut för urtidsdjuret havsnejonöga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här års börjar ängssvamparna dyka upp på slåtter- och betesmarker runt om i landet. Med sina ofta färggranna och iögonfallande fruktkroppar ger de liv åt ängsmarkerna när hösten knackar på. Totalt finns det 153 arter i Sverige som har gemensamt att de trivs på ogödslade och näringsfattiga ängsmarker. Den här lördagsmorgonen upplever vi det som ibland kallas för ängsmarkernas andra blomning vid Ljunghems backar mellan Mullsjö och Falköping. På de böljande backarna hålls gräset kort av betande mular, vilket skapar goda förutsättningar för ängssvampar. Tillsammans med Anders Hildingsson, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Jönköping, och Jan Olsson, svampexpert, letar fältreporter Jonatan Martinsson vaxskivlingar, fingersvampar och jordtungor. Läget för det urtida fiskliknande djuret havsnejonöga har gått från akut till ännu sämre. Ett fåtal vuxna havsnejonögon har setts denna sommar och när Artdatabanken SLU nu letar efter larver hittar de inga. Att en art är på väg att försvinna är sorgligt i sig. Havsnejonögats komplicerade livscykel med ett liv både i sötvatten och ute i havet är också en alarmklocka för att dessa miljöer är rubbade. Vår reporter Jenny Berntson Djurvall följde i veckan med ut för att leta havsnejonögonlarver i några vattendrag i Halland.Matilda hörde en humla först brumma, och sedan knapra. När hon tittade närmare såg hon att den inte stoppade ner huvudet i blomman utan kröp ner till fästet av blomman, och där alltså satt och knaprade. Vad höll den på med? Vi ber biologen Bo Söderström förklara.Alla har vi gjort det – råkat kliva på en snäcka så att skalet skadas. Är loppet kört för snäckan då? undrar Pia. Blötdjurskännaren Jonas Roth svarar.Och så här på sensommaren fylls luften av flygmyror. Naturmorgons lyssnare Gunilla Broström la märke till att nästan alla hade en liten fripassagerare som hoppade av när de landade. Entomologen Moa Pettersson förklarar vad beteendet handlar om.Veckans kråkvinkel av Lisa Henkow handlar om den omöjliga superpotatisen.Programledare är Mats Ottosson.

Just nu återkommer atlantlaxarna till sina födselälvar längs västkusten. Naturmorgons fältreporter spanar vid ett halländskt vattendrag. Vi ska också få följa med på två kungsörnsinventeringar! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur går det för atlantlaxarna? Så här års vandrar laxen upp för lek i de sötvatten där de en gång föddes. Vid Nydala kvarn i Högvadsån i Halland har man fångat och räknat uppvandrande laxar i 70 år! Vår fältreporter Lisa Henkow sänder därifrån tillsammans med med länsfiskekonsulent Erika Axelsson, och lär sig mer om de stora fiskarnas liv i ån och till havs.Kungsörnarna räknas varje år. Ingrid Engstedt Edfast följde med länsstyrelsens Niklas Rumm till ett par revir i Jämtland. Och Mats Ottosson har träffat Bengt Warensjö i Funäsdalen som har inventerat kungsörnar outröttligen i fyrtio år!Vi ringer också upp Jessica Åsbrink, på Naturhistoriska riksmuseet, koordinator för hela kungsörnsinventeringen för att få reda på statusen för kungsörnarna just nu.Hösten närmar sig med stormsteg. Jobbigt tycker en del men Joacim Lindwall ser fram emot den i veckans kråkvinkel.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.