Podcasts about samtidigt

Fredrik vill inte ödsla dyrbar real estate, medan Filip gärna flyter ut i det idiotiska. Samtidigt gör Fredrik många uppdrag pro bono, och apropå Bono, hur uttalas hans namn egentligen?

När USA lämnar Parisavtalet kliver nu Kina fram och vill ta plats som världens klimathjälte. Men hur långt räcker Kinas nya klimatlöften? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan Donald Trump tar beslut om att USA ska lämna det globala klimatavtalet och avfärdar klimatförändringarna som en bluff väljer Kina en helt annan väg. När Xi Jinping talade inför FN:s generalförsamling nu i september presenterade han för första gången konkreta kvantitativa mål för att minska Kinas utsläpp. Kina, världens största utsläppare av växthusgaser, ska nu minska sina utsläpp med 7 till 10 procent fram till 2035 utlovar Xi. Men löftet lämnar flera frågetecken hängande i luften. Samtidigt som Kina är den stora globala leverantören av tex batterier och solceller så fortsätter Kina att bygga nya kolkraftverk. Hör om hur klimatfrågan blir en ny arena för Peking där man kan flytta fram sin position på världsscenen och stärka sin makt.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter.Programledare. Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Gunilla Kindstrand, Åsa Melldahl och Björn Johansson talar om ”Macbeth”. I år spelas minst fyra uppsättningar av den över 400 år gamla pjäsen på svenska scener. Samtidigt kommer ”Färga skräcken röd”, en nyutgåva av Shakespearetragedier i översättning av Ulf Peter Hallberg. Varför dras vi till detta drama om en krigare som tror sig vara utvald av högre makt till att bli kung? Och kan Tiktokhjärnor botas av blankvers?

..och ingen lösning i sikte - än Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanska statsapparaten håller stängt och landets statsanställda får ut inte sina löner. Partierna skyller kaoset på varandra, men hur påverkas amerikanernas vardag när ”shutdown” råder?Samtidigt kommer uppgifter om att USA skulle planera att slå till mot knarksmugglare inne i Venezuela, vilket vore en kraftig upptrappning i det spända läget mellan länderna.Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, USA-korrespondenter, och Lotten Collin, LatinamerikakorrespondentProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Anna PandolfiTekniker: Leonardo Welander

Klockan halv nio på kvällen den 10 januari 2020 faller en tonårspojke ihop på altangolvet hos en familj i Björklinge, norr om Uppsala. Han är blodig om magen. Samtidigt som den första polispatrullen kommer fram till radhuset ringer en annan tonårspojke till 112 och berättar att han blivit angripen av två killar. Polisen inser direkt att händelserna hänger ihop. Pojken som ligger blödande på altangolvet heter Carl Fredrikson och är 16 år gammal. Han har vid den här tidpunkten mindre än en timme kvar i livet. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll. Stämningsansökan (åtalet) vid Uppsala tingsrätt. Domen i Uppsala tingsrätt. Domen i Svea hovrätt. Beslut i Högsta Domstolen. Författarens intervju med Carl Fredriksons mamma. Författarens besök på brottsplatsen och kyrkogården i Björklinge. Statistiska centralbyrån. Expressen. Uppsala Nya Tidning. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och redaktör är Saga Wadensjö. Producent är Andreas Jamsheree. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för Podme. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Från 2021. När skylten från koncentrationslägret Auschwitz försvinner blir det en världsnyhet. Spåren pekar mot en svensk känd ex-nazist. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är en kall decembermorgon 2009 när vakterna på minnesmuseet i Auschwitz upptäcker att skylten med texten Arbeit macht frei stulits. Skylten hängdes upp av nazisterna när det var ett koncentrationsläger där.Pawel Sawicki som jobbar som pressansvarig på minnesmuseet intervjuas av media från hela världen. Och Livia Fränkel som överlevt Förintelsen blir påmind om tiden när hon hölls som fånge i Auschwitz.Spaningen pekar mot svensk nynazist Samtidigt påbörjas jakten på gärningsmännen. Polsk polis sätter in antiterrorstyrkor för att lösa mysteriet. Säkerhetsbevakningen av Polens gränser förstärks och polisen Bartlomiej Morek och hans kollegor får höra att de inte får sluta jobba förrän skylten och gärningsmännen hittats.Ett intensivt spaningsarbete leder till Sverige och en känd före detta nynazist. Hans roll i stölden blir en gåta i drygt tio år.Medverkande:Bartlomiej Morek – polsk polis.Pawel Sawicki – pressansvarig på Auschwitz minnesmuseum.Livia Fränkel – överlevande från Förintelsen.Bosse Gustafsson – journalist, författare.Anders Högström – gärningsman, föreläsare.Martin Hult Ogenblad – journalist.Björn Sandin – advokat.Agnetha Hilding Qvarnström – chefsåklagare.Jan Helin – programdirektör SVT, fd chefredaktör på Aftonbladet.Niclas Sennerteg – journalist, författare.Citat från förundersökningen är inlästa av Łukasz Woiński och Arvid Adrell.Research i Polen och översättning – Morris Wikström.En dokumentär av: Anna Maria Höglund.Producent: Rosa Fernandez.Programmet publicerades första gången 2021.

Drönarstörningar och luftrumskränkningar sätter Europas försvar på prov. Hur rustat är Danmark för det som sker och hur svarar Nato? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter en vecka med upprepade drönarstörningar runt bland annat danska flygplatser talar Danmarks statsminister Mette Frederiksen om ”en ny verklighet” för sitt land och för Europa. Samtidigt ska EU:s alla stats- och regeringschefer samlas för toppmöte i just Köpenhamn. Hör om hur Danmark, Nato och EU agerar för att möta situationen med drönarna och om de strategiska vägvalen framåt. När är det rätt att skjuta ner drönare eller flyg som kränker luftrummet och varför gjordes det i Polen men inte i Danmark?Trumps gir om Ukraina ger Europa öppningSamtidigt som Nato och Europa ställs inför nya prövningar har Donald Trump gjort en helomvändning i hur han formulerar sig om kriget i Ukraina. Den amerikanske presidenten pratar nu om Ryssland som en ”papperstiger”. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppges också nu ha en direktkontakt med Vita huset. Vad betyder det här för Europa?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Magnus Christiansson, forskare vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Mjällby har säkrat SM-guldet på riktigt – om än inte matematiskt. Malmö FF har spelat sin första match med Anes Mravac vid sidlinjen – inte Henrik Rydström. Samtidigt letar de efter en ersättare och blickar mot utlandet. Hammarby har lyft fram ett nytt förslag till Nahir Besara. Djurgården har krossat Sirius med 8–2, och Anel tycker att huvuden nu ska rulla. Vi försöker också förstå oss på AIK:s Mikkjal Thomassen utan någon större framgång. Med: Wilhelm Edlund och Anel Avdic

OBS. Denna podcast kom till betalande prenumeranter den 16 september. Om du vill ha våra podcasts utan reklam och direkt när de publiceras, teckna en betald prenumeration på https://podcast.detfriasverige.seTommy Robinson och Angela Merkel är en del av samma rörelse, och nationalisternas analys har återigen visat sig vara rätt. Så vad händer nu?--I veckans avsnitt tar vi avstamp i den senaste marschen i London under ledning av Tommy Robinson. Händelsen har lyfts fram som ett folkligt uppvaknande, men är det verkligen så enkelt? Vi tittar närmare på rötterna i kontrajihad-rörelsen, dess mäktiga finansiärer och hur samma mönster nu återkommer i nya kläder.Samtidigt riktar vi blicken mot Orbán, vars senaste utspel om Sverige både väckt vrede och applåder. Varför spelar det så stor roll vad en ungersk premiärminister säger, och vad avslöjar reaktionerna i Sverige?Bakom båda dessa fenomen finns en större utveckling: den mångkulturella drömmen har kört fast. I dess ställe växer något nytt fram – en totalitär demokrati där staten inte längre tolererar avvikare. Alla ska tvingas in under den godkända värdegrunden, under imperiets fana.Men vad händer med dem som inte böjer sig?Vi talar om parallellen till Asterix och Obelix, byn som vägrade inordna sig i Romarriket. Vad innebär det att stå utanför, och varför ser makten det som det största hotet?Ett samtal om skådespelet, imperiets krav och vår roll som vägrare.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Emily Dickinson (18301886) är berömd för sitt instängda liv och sin vidöppna poesi. Ulf Karl Olov Nilsson tolkar mångtydigheten i hennes slutord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är maj månad 1886 och amerikanska poeten Emily Dickinson ligger på sitt yttersta. Hon har just skrivit sitt livs allra sista brev. Det består av några ynka ord och skickas med postgången till hennes kusiner, systrarna Norcross. Brevet lyder i sin helhet: ”Dear Cousins, Called back, Emily”.Called back, hur översätter man det? ”Kallad tillbaka” kanske, även om det saknar all poetisk finess. Samma två ord är för övrigt inristade på poetens enkla gravsten. Kallad tillbaka till vad? Och från vad? Kände hon sig i ett vitalt ögonblick kallad tillbaka till jordelivet efter att ha närmat sig eftervärlden? Eller ville hon meddela kallelsen tillbaka till oändligheten, det tillstånd som finns innan livet? Till och med i sina sista stunder hade poeten öga för det flertydiga.Men orden Called back har också en populärkulturell förlaga. Det är titeln på en bästsäljande romantisk deckare skriven 1883 av pseudonymen Hugh Conway. Den handlar om en blind man som blir vittne till ett mord och sedan gifter sig med en kvinna som lider minnesförlust. Båda blir called back i bemärkelsen att mannen återfår synen och kvinnan sitt minne. Dessutom löser de i god Sherlock Holmes-anda mordmysteriet. Dickinson läste boken och var, som hon skriver i ett brev, ”mycket imponerad” av denna ”gripande |haunting] berättelse”.Emily Dickinson föddes 1830 i Amherst, Massachusets, och dog på samma plats. Under sitt liv publicerade hon endast nio korta dikter, de flesta mot sin vilja. Efter hennes död hittade systern Lavinia fyrtio häften med Dickinsons poesi i en kista, okänd för omvärlden. Först fyra år efter hennes död publicerades ett första urval av de sammanlagt 1789 dikterna från hennes penna.Dickinson kom från en välbärgad familj med en socialt och politiskt betydelsefull plats i det lilla puritanska samhället. Hon läste exceptionellt mycket: naturvetenskap, King James Bibel, Shakespeare, dagstidningar och samtida skönlitteratur – favoriter var Elizabeth Barrett Browning, systrarna Brontë, George Eliot och Wilkie Collins roman The Woman in White – till en av många myter om den tillbakadragna och excentriska Dickinson hör att hon alltid gick klädd i vitt. Emily Dickinson kom att leva som ogift i sitt fäderneshem, men när hon var i 20-års åldern blev hon djupt fäst vid, och sannolikt förälskad i, sin väninna Susan Gilbert, som emellertid gifte sig med Austin Dickinson, poetens egen bror.Med tiden kom hon att isolera sig alltmer, hon stannade på sitt rum för att läsa och skriva och gick endast ut på nätterna för att vattna blommor i trädgården. Samtidigt upprätthöll hon en omfattande korrespondens – förunderligt vackra och förtätade brev – med vänner och litterärt betydelsefulla personer i trakten, tidskriftsredaktörer, präster, politiker, författare.Emily Dickinson levde ytterligare en vecka efter sitt allra sista brev. Hennes syster satt troget med henne vid dödsbädden. Brodern kom och gick. Hennes läkare Dr Bigelow gav henne den förmodligen felaktiga diagnosen Brights disease, en diffus njursjukdom. Sannolikt dog Dickinson av högt blodtryck vilket bland annat ledde till stroke. Enligt hennes brorsdotter Martha Dickinson Bianchi blev hennes sista ord: ”I must go in; the fog is rising”. ”Jag måste gå in; dimman stiger, dimman väller in.”Dessa slutord är vid närmare betraktelse nästan ordagrant hämtade ur ett brev som Dickinson skrev till samma kusiner, systrarna Norcross, två år tidigare. Där berättar hon om hur hon svimmat för första gången i sitt liv. Hon skriver: ”För åtta lördagkvällar sedan bakade jag en kaka med Maggie när ett stort mörker kom över mig. När jag vaknade stod Lavinia och Austin och en underlig läkare böjda över mig och jag antog att jag höll på att dö, eller att jag redan var död. Alla var snälla och vördnadsfulla och doktorn sa att sjukdomen var 'nervernas hämnd'.”Men sedan byter Dickinson helt utan förklaring spår i brevet och skriver: ”Den lille pojken vi la i jorden viker aldrig från min sida, hans dunkla sällskap är med mig, ännu. Men daggen kommer och jag måste gå in. Minnets dimma väller in.” Här kan vi alltså höra hennes slutord. ”I must go in. Memory's fog is rising.” Och omständigheterna är inte oviktiga.Den lille pojke som omtalas i brevet hette Gilbert och var son till brodern Austin och den älskade Susan Gilbert Dickinson. Dickinson själv var på intet sätt känd för att ha varit speciellt intresserad av barn, inte ens sina syskonbarn, men just lille Gilbert kom hon att älska djupt. Men det ohyggliga inträffar, gossen insjuknar åtta år gammal, i tyfoidfeber och natten han dör lyckas den hembundne Emily med en enorm kraftansträngning ta sig till huset där Susan och Austin bor. Trots att de är grannar har hon inte varit där på femton år! På natten drabbas hon av ohygglig huvudvärk och kräks. Efter pojkens död blir hon sängliggande i två månader och får diagnosen ”nervös utmattning”. Hon är förkrossad, hennes hälsa återhämtar sig aldrig.Varför kom den lille gossen att betyda så mycket för henne? Och hur kunde hans död så till den grad bryta ned hennes livskraft? Den lika freudianske som amerikanske psykiatern John Cody föreslår i en psykobiografi från 1971, After great pain, the inner life of Emily Dickinson, att det hade med poetens egen mor att göra: Gilbert föddes i samband med att modern fick en förlamande hjärnblödning och moderns hjälplöshet och behov av omvårdnad, argumenterar Cody, gjorde att Dickinson själv för första gången kunde känna moderliga känslor. Själv vill jag snarare tro att det, förutom gossens omvittnat obestridliga charm, också hade med hans namn att göra, alltså Gilbert, som alltså var den älskade Susan Gilberts flicknamn.I de sista orden ”I must go in; the fog is rising”, som jag tolkar det, ligger alltså en hälsning fylld av kärlekssorg till pojken och hans mor. I sin tillgivenhet till gossen fick Dickinson utrymme för en ren, och denna gång enklare, kärlek till den adressat som hon skrivit så många förtätade brev, och skickat så många dikter. Ja, till Susan Gilbert skickade hon fler dikter än till någon annan, 276 stycken. Och i ett brev från 1875 fick Gilbert den kanske största kärlekshyllning som överhuvudtaget går att tänka sig, åtminstone om man är poet på allvar: ”Med undantag av Shakespeare, har du skänkt mig mer kunskap än någon levande varelse”.Ulf Karl Olov Nilssonförfattare, psykoanalytiker och översättare av bland annat Emily Dickinsons poesi

Mjällby har säkrat SM-guldet på riktigt – om än inte matematiskt. Malmö FF har spelat sin första match med Anes Mravac vid sidlinjen – inte Henrik Rydström. Samtidigt letar de efter en ersättare och blickar mot utlandet. Hammarby har lyft fram ett nytt förslag till Nahir Besara. Djurgården har krossat Sirius med 8–2, och Anel tycker att huvuden nu ska rulla. Vi försöker också förstå oss på AIK:s Mikkjal Thomassen utan någon större framgång. Med: Wilhelm Edlund och Anel Avdic

I gryningen den 5 juni 1967 genomfördes en av världshistoriens mest lyckade överraskningsattacker. Med hjälp av moderna franska jetstridsplan attackerade israels flygvapen ett stort antal egyptiska flygbaser och slog ut mer eller mindre hela den egyptiska flygvapenarsenalen på bara timmar.280 egyptiska stridsplan, varav 90 st sovjetiska MiG-21, och samtliga av Egyptens strategiska tunga bombflyg förstördes i attacken. Inte nog med det så genomfördes liknande flygräder mot Syrien, Jordanien och även Irak, samt ett otal luftstrider.Inom loppet av ett dygn hade Israel tillskansat sig totalt luftherravälde över i princip hela Mellanöstern. Hur gick det till? I detta avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Sexdagarskriget 1967.Det framgångsrika överraskningsanfallet mot flygvapnet följdes av en snabb offensiv på marken, fördelat i tre kilar genom Sinai-halvön. Målet var att nå Suezkanalen i väster, men kanske än viktigare, att återta kontrollen av Sharm-El-Sheik vid Tiransundet för att på så vis återta kontrollen över sjöfarten sydöst ifrån Israel.Anfallet över land blev precis som flygattacken mycket lyckad, men var helt beroende av att de egyptiska luftstridskrafterna var utslagna. Under den snabba förflyttningen västerut fanns få möjligheter att få stöd från israeliskt artilleri, vilket ställde krav på att flygvapnet skulle kunna understödja marktrupperna. Så länge egyptiskt flyg fanns tillgängligt skulle det alltså vara svårt att nå taktiska fördelar på marken. På det sättet var en lyckad flygattack helt avgörande för den israeliska framgången på land. Själva operation ”Focus”, som överraskningsanfallet skulle kallas, var också en välövad och välplanerad operation som hade diskuterats i flera år före det slutgiltiga anfallet.Samtidigt som den israeliska offensiven började nå sitt mål i väst den 7-8 juni, nådde man också framgångar österut, i Jerusalem och med riktning mot Jordanien. Även nordöst sattes en omtalad offensiv igång – attacken mot Golanhöjderna i Syrien. Denna markstrid var betydligt mer komplicerad än den snabba ökenvandringen över Sinai, och stödet för en utbyggd offensiv mot Syrien var inte helt odelad, om än framgångsrik.Att säga att kriget var koncentrerat till endast sex dagar är dock något av en överdrift. Sexdagarskriget föregicks av en 10 års-period av politiska spänningar och mängder av regelrätta krigshandlingar mellan Israel och dess arabiska grannar med ursprung ibland annat Suezkrisen 1956-1957. Vapenvilan skulle också följas av en period av ständiga avsteg och regelrätta utnötningsoffensiver fram till utbrottet av ett nästa krig – Oktoberkriget 1973, eller Yom Kippur-kriget som det också kallas.Bild Israeliska stridsvagnar på frammarsch mot Golanhöjderna. juni 1967, Israels presskontor, CC BY-SA 4.0, Wikipedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vidar sitter inte hemma och väntar på att en framtida partner ska knacka på dörren. Han är en aktiv dejtare som gillar att träffa nya människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt möter han dagligen fördomar och förutfattade meningar. Något som han gillar att driva med, när han tar plats på scen. “Brukar peka ut någon peka ut någon i publiken, säga - jag vet vad du tänker, funkar hans penis?“ Den här säsongen av Funk i P1 handlar om sex, sexualitet, kärlek och relationer. Om fördomar och hinder men kanske mest om möjligheter. I fem avsnitt möter vi fem olika personer som delar med sig av berättelser från sina liv, med mycket humor och stort allvar.Dokumentärserien görs av Olivia Sandell och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Avsnitt 290. 2025 års Bokmässa slår många rekord, både vad gäller antal besökare och mängden sålda böcker. Det vågar vi lova innan lördagens mässdag var helt avslutad. Har vi fel äter vi upp de kepsar vi har i vår garderob. Det mesta var sig likt. Samtidigt, våra intryck var överväldigande positiva. Kanske för att vi kom dit med de många mediedebatterna om minskad läsning ringande i våra öron. Vi, som många förlag på mässan, var yrvaket överraskade över det stora intresset för att möta författare och köpa nya böcker, över intresset för debatter och samtal. Nyanserna i det vi skriver ovan får ni om ni lyssnar på vårt inslag om årets Bokmässa. Liksom våra reaktioner på de 68 intellektuella som protesterade mot Vänskapsföreningen Sverige-Israels närvaro på mässan och journalistens sena uppvaknande i den moderna bokvärldens nya tempel. Och så lyfter vi fram Storytels tre senaste tekniska innovationer som gör läsandet och lyssnandet lite roligare och enklare. Slutligen ska rätt vara rätt så vi kompletterar inslaget i vårt förra avsnitt om svenska förlag i Polen och ger er det förlag som verkligen var först, långt före Bonniers.   00 41         En rykande färsk rapport från Bokmässan i Göteborg 20 55         Storytel skärper sin tekniska plattform 28 42         Rätt ska vara rätt – Rabén & Sjögren var först i Polen

Vänsterpartiets partiledare om de uppmärksammade konflikterna i partiet, förslaget om sänkt matmoms och partiets vägval inför valet nästa år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av augusti lämnade de två riksdagsledamöterna Daniel Riazat och Lorena Delgado Varas Vänsterpartiet, bland annat efter att Lorena Delgado Varas delat en antisemitisk bild. Nooshi Dadgostar säger att hon är stolt över hur Vänsterpartiet har agerat:”Det är väldigt viktigt för oss att det inte ska vara ett missförstånd kring vad vi tycker om de här frågorna. Antisemitism och rasism är ju stora samhällsproblem. Vi behöver bekämpa dem med kraft. Det här är en existentiell fråga för oss. Det ligger i vårt DNA att vi inte ställer människa mot människa. Vi vet ju hur det blir när politiker pekar finger åt grupper”, säger Nooshi Dadgostar.Om du skulle försöka dig på lite självreflektion: Vad beror det på att den här typen av saker har upptäckts i Vänsterpartiet?”Det är för att vi har gjort ett systematiskt arbete och vi har en väldigt upphettad debatt om Palestinafrågan, och då ser vi att några har gjort övertramp. Då har vi, till skillnad från andra partier, agerat på det. Samtidigt skulle jag vilja säga att jag ser ju att det här är attacker som riktas mot oss, därför att regeringen och Sverigedemokraterna själva känner ett behov av att debattera den här typen av frågor”, säger Nooshi Dadgostar. För en vecka sedan delade riksdagsledamöterna Tony Haddou och Nadja Awad bilder från en Palestinademonstration. I klippen som delades syntes flaggor med symboler för Hamas och Islamiska jihad. Klippen togs sen bort. Varför händer sånt här i Vänsterpartiet? ”Tusentals Göteborgare är ute och demonstrerar mot ett folkmord som håller på att ske. Det tränger sig in religiösa, högerextrema fundamentalister med sina flaggor. Då betyder inte det att alla de tusentals människorna är företrädda av den här enskilda, extrema fundamentalisten. Den personen måste avlägsna sig från platsen. De kommer aldrig att diktera vad vi får tycka och inte”, säger Nooshi Dadgostar.Har Vänsterpartiet gjort tillräckligt för att markera mot de delar av Palestinarörelsen som går över gränsen och blir hatiska mot judar och ursäktar terrororganisationer? ”Vi har varit hårdast av alla när det gäller att vidta åtgärder om någon medlem hos oss har trampat över en gräns. Vi kommer aldrig acceptera antisemitism och rasism. Det ligger i hela vårt DNA att hålla ihop människor mot de politiker som vill peka ut minoriteter för misslyckanden de själva har begått och genomfört.”MatmomsenNästa år sänks matmomsen tillfälligt, med målet att få ner de höga matpriserna. Men Nooshi Dadgostar tycker att regeringens satsning kommer för sent, och är otillräcklig. ”Vi är glada att de nu efter tre års tid har landat på den plats där vi faktiskt landade redan då. Ebba Busch sa redan i valrörelsen 2022 att hon skulle sänka priserna, men har inte gjort nåt på tre år” säger Nooshi Dadgostar. Om sänkningen av matmomsen leder till lägre matpriser, då kan Vänsterpartiet behålla sänkningen även på sikt. ”Det som behöver komma till är konkurrensfrämjande insatser. Där har vi en rad förslag. Öka transparensen, så att vi kan se vilka stora påslag som görs, så att grossisterna säljer till alla fristående butiker och till alla butiker som vill, så att vi får konkurrens mellan grossister. Att de avtal som är konkurrenshämmande i den här kartelliknande branschen ses över”, säger hon.RegeringsfråganNooshi Dadgostar ville inte uppge några röda linjer inför eventuella regeringsförhandlingar efter valet nästa år, inte heller i frågan om permanenta uppehållstillstånd där Vänsterpartiet till skillnad från Socialdemokraterna vill ha tillbaka permanenta uppehållstillstånd för personer som beviljats asyl i Sverige. "Jag tror inte på röda linjer. I ett samarbete behöver man ge och ta. Men det som påverkar i slutändan är hur många människor vi har bakom oss", säger Nooshi Dadgostar. Enligt Nooshi Dadgostar kommer den ekonomiska politiken vara den stora skillnaden mellan oppositionspartierna i valet nästa år.”De stora skillnaderna kommer att vara i de ekonomiska frågorna. Om vi ska avskaffa hela marknadsskolan, om ett parti som Socialdemokraterna ska våga göra det eller inte. Svensk sjukvård går på knäna. De frågorna kommer mycket mer att stå i centrum än lite mindre typer av frågor."Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena Gissén Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier Programmet spelades in på eftermiddagen den 26 september 2025.

100 år efter att Hilma af Klint målade sina tavlor har hon blivit Sveriges största konstfenomen. Samtidigt pågår en maktkamp om konsten, en härva som bara växer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En stor utställning på Moderna museet 2013 blir startskottet för mystikern Hilma af Klints framgångsvåg. Fem år senare ställs hennes konst ut på Guggenheimmuseet i New York. Utställningen hyllas av kritiker och slår alla tidigare besöksrekord.– Den utställningen satte Hilma på världskartan. Och det är i och med den utställningen som Hilmas konst blir värdefull, säger Erik af Klint.Samtidigt uppstår en gåtfull maktkamp om konsten och om Hilma af Klints andliga budskap, en härva som bara växer och suger in allt fler personer.Konflikten innefattar bland annat styrelsekupper, ett stoppat tempelbygge och advokatkostnader för miljoner. En del av bråken handlar om styrelsens inflytande över stiftelsen Hilma af Klints verk.– Målningarna har blivit en liten förbannelse för familjen af Klint. De har blivit lika besatta av mystiken i dem som många andra, säger journalisten Martin Aagård.En dokumentär om konst, besatthet och pengar. Och om budskap från andra dimensioner.Ett program av Jesper Huor Producent: Ylva LindgrenResearch: Emma BromanSlutmix: Christian JangegårdProgrammet är gjort 2025. Hör fler dokumentärer av Jesper Huor:Kulturprofilen, kvinnorna och AkademienBibliotekarienFallet Peter MangsGåtan Göran Lindberg

Stridsflyg som invaderat Natos luftrum och drönare som slagit ut flygtrafiken i både Danmark och Norge, det är händelser som skapat stor oro den senaste tiden. Nato markerade och tvingade bort planen ovanför Estland och sedan har diskussioner förts - hur ska militäralliansen agera när Ryssland provocerar gång på gång? I veckan så har också oidentifierade drönare flugit över flygplatserna i Oslo och Köpenhamn - drönare som enligt dansk polis kommer från en kapabel aktör. Samtidigt har Donald Trump gjort uttalanden kring planen och kriget i Ukraina. Kommer Ryssland bara öka sina provokationer mot Nato? Kan militäralliansen hålla huvudet kallt och vad vill Donald Trump med sina uttalanden? Gäst: Niclas Vent, försvars och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Sky News, NBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Jenny kliver in i sin nya roll som turnéänka – kanske löser hon det genom att flytta in i Victorias gäststuga? Men då gäller det att komma med en flaska vin... och först kolla med Poolsvetsarn.Samtidigt har Victoria köpt en MASKIN! Äntligen kan hon matcha med Jenny – och inser att detta kan vara början på deras resa till att bli en och samma person. Är det något som kommer med åldern?Veckans lyssnarfrågor handlar om bladmögel på tomater kan sprida sig till jorden och om det är värt att försöka övervintra Mårbackapelargoner som haft sjukdomsangripna blad.Dessutom bjuder avsnittet på en utomkroppslig upplevelse, en fuktkräm med ostbågssmak och vildsvinens återkomst.Hör gärna av dig till oss på rodavitarosenpodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OBS. Denna podcast kom till betalande prenumeranter den 11 september. Om du vill ha våra podcasts utan reklam och direkt när de publiceras, teckna en betald prenumeration på https://podcast.detfriasverige.seDen 10 september 2025 skjuts den konservativa debattören Charlie Kirk till döds. Han skjuts när han sitter på en scen i Utah, där han som så många gånger förr diskuterar med alla som önskar ställa frågor till honom.Vid tiden för inspelning av podcasten har skytten ännu inte gripits, men på internet jublas det i stora delar av vänstern. Samtidigt verkar högern gå vilse i vänsterns definitioner och narrativ.Dan Eriksson och Magnus Söderman sätter sig ned för att dels tala om mordet, men framförallt om politiskt våld som fenomen. Är det det värsta som finns, eller snarare ett naturligt tillstånd. Och de där goda demokraterna som påstår sig vara emot politiskt våld, är de verkligen det när allt kommer till kritan?En delvis provocerande, men framförallt tankeväckande diskussion där vi tar hjälp av så väl John Locke som Thomas Hobbes för att försöka förstå vår omvärld.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

STHL(M)-podden gästas av finansmarknadsminister Niklas Wykman. Han berättar om höstbudgeten, en budget för hårt arbetande människor, som ska få fart på ekonomin, stärka arbetslinjen och ge vanliga familjer mer kvar i plånboken. Samtidigt varnar han för hur Socialdemokraternas lokala skattehöjningar riskerar att äta upp reformerna. Vi pratar också om kampen mot den kriminella ekonomin, förändrade amorteringskrav och framtida satsningar på kärnkraft. Ett spännande avsnitt om pengar, politik och vägen mot ett starkare Sverige. Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook, X och TikTok Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.se Ämne: Skatter, Välfärd, Arbetslinjen, Trygghet, Energi, Kärnkraft, Innovation, Företagande, Infrastruktur, Hälsa, Moderaterna, Socialdemokraterna

Pär är född och uppvuxen i Avan. Pär hade på pappret fina karriärstitlar och levde ett prestationsbaserat karriärsliv, vilket resulterade i mycket framgång tidigt i livet. Samtidigt var det mycket festande som utvecklades till ett missbruk. En dag ställdes Pär inför ett ultimatum där det antingen fick bli familjen, eller missbruket. Sen den dagen har Pär varit nykter. Idag driver han City Öppenvård tillsammans med sin fru Anna.  Länkar till Pär: Start - City Öppenvard Besök även Pontus sociala medier: Pontus Josefsson | Podcaster | Lifecoach (@josefssonp) • Foton och videor på Instagram Pontus Josefsson Massage & Coachning, Luleå - Bokadirekt

I veckans avsnitt blir det allt från runway-kaos i Tyskland och ett märkligt socialt experiment med piano och hörlurar, till antibiotikakurer, feberfunderingar och livets tunga sidor när morfar gått bort. Samtidigt släpps nya parfymer, pappa flygs in från L.A. och någonstans mitt i allt ska det hinnas med både schnitzlar, YouTube-renovering och poddinspelning. Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gustav III (1746–1792) hade ett kluvet förhållande till upplysningens idéer. Hans reformer inom straffrätt, religionsfrihet, hälsa och kultur var tydliga uttryck för upplysningstänkandet. Samtidigt innebar inskränkningar i tryckfriheten och motståndet mot den franska revolutionen att han aldrig fullt ut kunde förena upplysningens ideal om frihet med sin egen enväldiga maktutövning.Redan som kronprins läste Gustav III upplysningsfilosofer som Voltaire, Rousseau och Montesquieu. Som kung blev han en av de främsta upplysta despoterna – en härskare som förenade enväldig makt med reformer inspirerade av upplysningens ideal. Men han föredrog att läsa upplysningsfilosofer framför att träffa dem.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland, aktuell med boken Överlevaren – En biografi om Gustav III (Historiska Media).Upplysningen förknippas ofta med förnuft, vetenskap, tolerans och samhälleliga reformer. I Frankrike fick rörelsen kanske sitt tydligaste uttryck i Encyklopedien (1751), där tidens samlade kunskap gjordes tillgänglig för allmänheten.Den svenska upplysningen utvecklades inte som en enhetlig rörelse utan antog upplysningsidéer inom vetenskap, litteratur och politik. Spridningen skedde genom vetenskapliga akademier, offentliga sällskap och tidningar, snarare än genom en samlad opinionsrörelse, och banade väg för reformer som ökad religions- och tryckfrihet samt tidig folklig folkbildning. Men vetenskapshistorikern Tore Frängsmyr har ifrågasatt om Sverige alls hade en upplysning i egentlig mening, och menat att det snarare rörde sig om pragmatiska nyttoreformer än en intellektuell rörelse inspirerad av franska filosofer.Samtidigt menar forskare som Marie-Christine Skuncke och Jakob Christensson att man mycket väl kan tala om en svensk upplysning – om än i en mer moderat, kristen och praktiskt orienterad form. Här symboliseras upplysningen snarare av sockenprästen som lärde bönder att vaccinera sina barn, lantmätaren som kartlade landet och provinsialläkaren som bidrog till folkets hälsa.Mot denna bakgrund framstår Gustav III som en central gestalt i 1700-talets kulturhistoria. Hans politik speglade både upplysningens inflytande och det svenska samhällets särdrag. I Lovisa Ulrikas omfattande bibliotek på Drottningholm tillgodogjorde han sig europeisk filosofi – särskilt påverkades han av fysiokraten Mercier de La Rivière och dennes idé om en ”naturlig ordning”. Till sin mor skrev han entusiastiskt:”Den är utomordentligt intressant och lägger fram nya och riktiga idéer, som tills nu har undgått till och med de mest upplysta politikers ögon.”Efter statsvälvningen 1772 genomförde Gustav III reformer som speglade Beccarias idéer om en humanare straffrätt: tortyr som förhörsmetod avskaffades och dödsstraffet begränsades från 1779 till att gälla endast mord, dråp och barnamord. Barnamordsplakatet 1778 gav ogifta mödrar rätt att föda anonymt för att minska barnamorden.Bildtext: Gustav III (i guldfärgad rock) tillsammans med sina bröder prins Fredrik Adolf och prins Karl, den senare sedermera kung Karl XIII. Gustav III framställs ofta som en upplyst despot – en monark som förenade enväldets makt med reformer präglade av upplysningstidens idéer. Konstnär: Alexander Roslin, Tre bröder. Licens: Public Domain.Musik: Elegant Arguments av Boris Skalsky, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige befinner sig i en tid där tryggheten monteras ned bit för bit. Ambulanssjukvårdare talar nu om behovet av skyddsvästar för att kunna utföra sitt arbete. Skolor tvingas låsa dörrar och bygga säkerhetsbarriärer. Våldsdåd och attacker blir vardag – samtidigt som makthavarna lovar att ”ta tag i det” utan att något förändras.Hur kunde vi hamna här? Varför går samhället sönder?I det här talet av Magnus Söderman analyserar han utvecklingen: från psykiatrireformen på 90-talet som lät farliga människor gå fria, till massinvandringens konsekvenser och den perverterade humanism som alltid tycks sätta gärningsmannen framför offret. Vi ser ett mönster – från skolskjutningen i Trollhättan, via attacken i Örebro, till dagens tragedier. Det som en gång var undantag är nu permanent kris: vårdkris, skolkris, ekonomisk kris.Samtidigt förväntas svenskarna acceptera att deras trygghet offras. Offren blir siffror, medan politikerna pratar vidare i tomma ord. Men vi ställer frågan ingen annan vågar: varför?Det här är inte bara en genomgång av problem – det är en uppgörelse med ett system som svikit sitt eget folk. Om du vill förstå verkligheten i Sverige 2025, och varför kriserna inte är olyckliga tillfälligheter utan följden av politiska beslut, då är detta för dig.Bli en del av vår gemenskap, läs mer på https://www.detfriasverige.seBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Att Carl-Oskar Bohlin upplevde gårdagens förföljelse som mycket obehaglig kan alla som ser filmen förstå. Samtidigt har vi genom decennier av underlåtenhetssynder bäddat för situationer som denna, skriver Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

När Tyskland invaderade Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat – vare sig militärt eller vad gäller en fungerande underrättelsetjänst. Men behovet var akut, och utan några egentliga traditioner byggdes snabbt en militär underrättelsetjänst upp av egensinniga individer. Aktioner och samarbeten med utländska underrättelsetjänster genomfördes ofta utan politisk insyn.Under andra världskriget utvecklades en svensk underrättelsetjänst som lyckades knäcka tyskarnas krypterade telegraftrafik, känd som G‑trafiken, som gick över svenska telegrafledningar. Knäckandet av G‑trafiken är en bedrift i nivå med britternas arbete med Enigma‑krypteringen.Samtidigt samarbetade tyskvänliga underrättelsemän med Gestapo och läckte information om norska motståndsmän och flyktingar.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker specialiserad på freds‑ och konfliktvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Agrell är författare till boken Sprickor i järnridån. Svensk underrättelsetjänst 1944–1992.Historien om den svenska underrättelsetjänstens framväxt är berättelsen om hur ett litet land i ett geopolitiskt utsatt läge byggde upp en underrättelsetjänst som rymde både stora framgångar och dramatiska misslyckanden. Det fanns i praktiken ingen underrättelsetjänst värd namnet när andra världskriget bröt ut. Flera egensinniga chefer byggde upp verksamheten utan manualer – ibland blev den snarast en belastning för politiker, som hade mycket begränsad insyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Augustus grep makten under den utdragna maktkampen i spåren av mordet Julius Caesars genomlevde Rom en djup identitetskris. Republiken hade kollapsat, och ett nytt imperium växte fram – styrt av en man som vägrade titulera sig kung, men ändå utövade envälde i praktiken. För att befästa sin ställning och skapa den långvariga freden – Pax Romana – insåg Augustus att han behövde kontrollera mer än armén och senaten; han måste också forma romarnas värderingar, livsstil och kultur. Men han lyckades inte kontrollera sin egen dotter Julia.I det sjätte och avslutande avsnittet i Historia Nu:s sexdelade serie om Romarriket samtalar Urban Lindstedt med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Ett av de tydligaste uttrycken för detta var Augustus försök att kontrollera det privata livet – särskilt äktenskap, sexualitet och kvinnlig dygd. Genom lagar som Lex Iulia de maritandis ordinibus (18 f.Kr.) och Lex Iulia de adulteriis coercendis (17 f.Kr.) ville Augustus återupprätta så kallade romerska dygder. Gifta medborgare – särskilt från överklassen – förväntades föda fler barn och leva moraliskt. Ogifta kunde drabbas av ekonomiska straff, och äktenskapsbrott blev ett offentligt brott. Kvinnor hamnade i fokus för regleringen: lojalitet, trohet och moderskap framhölls som ideal. Ironiskt nog drabbades hans egen dotter Julia – landsförvisad år 2 f.Kr. för påstått omoraliskt leverne – vilket innebar ett officiellt bakslag för hans moralism.Samtidigt kultiverade han en ny kulturell identitet genom att skydda och uppmuntra den latinska poesin – det som kom att kallas "det gyllene århundradet". Poeter som Horatius, Vergilius och, inledningsvis, Ovidius var nära kopplade till hans hov. Aeneiden av Vergilius blev ett epokgörande nationalepos som förenade myt, historia och Augustusrötter och kopplade honom till guden Venus genom Aeneas släktlinje. Ovidius, vars verk som Metamorfoser och Ars Amatoria klantades med kärlek och förförelse, förvisades till Svarta havets kust år 8 e.Kr. – i ett tydligt tecken på kulturens spänning under Augustus regim.En av hans mest konkreta kvarlevor är byggnadsverk. Augustus återuppbyggde gamla tempel, lät uppföra nya offentliga byggnader och förskönade stadens infrastruktur – allt vitalt för att skapa ett värdigt Rom. I Res Gestae Divi Augusti sammanfattar han sin insats: “Jag tog över en stad av tegel och lämnade en av marmor.” Monument som Ara Pacis och Mars Ultors tempel på Forum Augustum manifesterade hans roll som fredsstiftare och Caesars arvtagare – och fyllde stadsrummet med arkitektonisk symbolik, arbetstillfällen och belöningar för lojalitet. Det nya Rom – mjukgatad i marmor – blev ett monument över hans makt.Omslag: Bröderna Tiberius och Gaius Gracchus var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock AudioLyssna också på Slaget vid Teutoburgerskogen som befriade germanerna.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram, om svälten i Gaza och Sudan, och hur minskat bistånd påverkar kampen mot hungern i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det har nog aldrig varit så tufft att vara humanitär. Behoven har aldrig varit så stora. Vi har två bekräftade svältkatastrofer i Sudan och Gaza, det har aldrig skett tidigare i historien. Det är över 300 miljoner människor som är akut hungriga. Det är nästan USA:s befolkning. En trefaldig ökning de senaste åren”, säger Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram (WFP), världens största humanitära hjälporganisation.Sedan slutet av augusti har IPC (The Integrated Food Security Phase Classification) konstaterat att det råder svält i norra Gaza, och att det sedan förra året råder svält i delar av Sudan. Carl Skau besökte Gaza senast i juli i år, och har svårt att hitta nya ord för att beskriva situationen där.”Det är ett helvete, helt enkelt. Tusentals barn som driver runt utan föräldrar. Barn som nu svälter till döds. Föräldrar som du och jag som har fullständig panik för att de inte kan hitta mat till sina barn. Dessutom fördrivs människor igen. De har flyttat kanske 20–30 gånger och har ingenting kvar. De kommer till tältlägren som redan är överfulla.””Läget är förfärligt – sopor och avföring flyter runt. Nu blir det dessutom kallt och mycket regn under vintern. Samtidigt håller det samhälleliga och sociala kittet på att bryta ihop Det är anarki, kaos, tiotusentals unga män som driver runt planlöst. Det är ett väldigt besvärligt läge på ett sätt som vi inte har sett nån annanstans.”Carl Skau menar att den kaosartade situationen i Gaza har intensifierats den senaste tiden.”Lastbilar fastnar i stora folkmassor där desperata civila hugger en säck från lastbilen och rusar iväg. Det kommer vi att behöva acceptera under några veckor till om vi behöver komma tillbaka till den ordnade formen av matutdelning”, säger Carl Skau.Vad är det som behövs akut? Det är ju en konstaterad svältkatastrof"Ett eldupphör är det enda som skulle kunna vända det helt. Men om vi ska hantera det på nåt sätt behöver vi mycket högre volymer. Det går inte att fortsätta droppmata befolkningen, för det skapar kaos”, säger Carl Skau. Att FN:s livsmedelsprogram inte får in mer mat för närvarande beror enligt Carl Skau på Israels agerande. ”Det saknas politisk vilja att ta de beslut som krävs för att vi ska kunna ha en mer fungerande FN-ledd hjälpinsats.”Men är det Israel som har orsakat svälten? Kan man säga det? ”De begränsningar vi nu har vad gäller att få in mer mat och kunna röra oss runt i södra Gaza, det begränsas av Israel.” Den israeliska regeringen har upprepade gånger ifrågasatt om det verkligen finns nån svält i Gaza. Vad säger du om det? ”I de kontakter jag har med israeliska myndigheter är man väl medveten om att läget är allvarligt. Sen kan det finnas diskussioner på marginalen om hur allvarligt det är”, säger Carl Skau. Vad tänker du om att Israel ifrågasätter om det existerar en svält och hungersnöd? ”Det är otroligt problematiskt. Vi fortsätter att ha kontakter med dem. Vårt fokus är att försöka hitta sätt att rädda liv och lindra nöd och undvika ett förvärrat läge. Vi engagerar oss varje dag med de israeliska myndigheterna på alla nivåer, det är en utmaning också. Ibland kan man få ett löfte på en nivå och så genomförs inte det på en annan”, säger Carl Skau.”Man kan ha fått godkännande om att flytta 50 lastbilar på morgonen klockan fem, och klockan sju på kvällen sitter man fortfarande i de där bilarna och har inte fått grönt ljus att rulla vidare. Det är klart att det tär på tålamodet”, säger han.Israel brukar också hävda att Hamas plundrar hjälpsändningar och att de säljer den stulna maten för att finansiera sin verksamhet. Vad vet du om huruvida det kan stämma? ”Det är inget de har tagit upp som ett stort problem med oss. Det har varit två tillfällen under de här nästan två åren av konflikt som vi har haft problem med att Hamas har lagts i våra hjälpsändningar. Vid de tillfällena har vi protesterat och informerat Israel och andra givare”, säger Carl Skau.”Skulle det finnas såna bevis så skulle vi naturligtvis ta åtgärder mot det. Vi jobbar i många omöjliga miljöer: Afghanistan, Jemen, Somalia... Vi har erfarenhet av hur man hanterar den typen av svåra aktörer”, säger Carl Skau. Svältkatastrofen i SudanDen pågående svälten i Sudan anser Carl Skau är den värsta svältkatastrofen i världen just nu. Han tror inte att det funnits en sådan situation sen Etiopien på 1980-talet.”Det finns två städer i Sudan, en i Darfur som heter al-Fashir och en annan stad som heter Kadugli i södra Sudan som nu är omringad på ett medeltida sätt, där man har byggt jordvallar och inte låter civila komma ut. Man svälter medvetet civila. De sitter där och har att välja på att stanna kvar, bli utsvälta eller få artilleri skjutet på sig, eller försöka rymma och då riskera att bli skjutna eller våldtagna”, säger Carl Skau. ”Att det inte är mer energi och uppmärksamhet kring den frågan är jag nästan lika bekymrad över som Gaza”, säger han.Minskat biståndI år har FN:s livsmedelsprograms finansiering minskat med 40 procent, vilket innebär stora nedskärningar. ”Vi skär från dem som är hungriga för att kunna hjälpa dem som svälter. Problemet med det är att nästa år kommer det vara många fler som svälter. Man skjuter egentligen upp problemet och det blir dyrare att hantera imorgon”, säger Carl Skau.”I Afghanistan får våra kollegor som är i fält prioritera vilka vi ska hjälpa. Vilka av de utsatta ska vi hjälpa? Vi kanske väljer kvinnor, änkor som har fler än fem barn”, säger han.Till stor del beror nedskärningarna på minskade anslag från USA. ”Ungefär 40 procent av vår finansiering kommer från USA, men det skärs också i Tyskland, Storbritannien och andra stora givare. Det är en minskning på ungefär 20 procent överlag. Det är en stor utmaning”, säger Carl Skau.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Johanna PalmströmTekniker: Tobias Carlsson Intervjun spelades in på förmiddagen den 19 september 2025.

I dagens Livsrådet svarar vi på en fråga om bröllopsinbjudningar. Bröllopet har redan svällt till 150 gäster och brudgummen har tvingats säga nej till flera familjemedlemmar på grund av platsbrist. Samtidigt har brudens moster på eget bevåg bjudit in sina tre vuxna söner, som bruden inte har träffat sen hon var barn. Brudens mamma säger nu att hon måste låta dem komma annars blir det en enorm snackis i familjen. Hur ska hon göra? Vi har svaret! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Supporta BLMP genom att bli en patron! Spana in de olika alternativen på http://www.patreon.com/blmetalpodcast Eller bidra genom att swisha: 0708-961174 Den 10 oktober släpps Carl Linnaeus bok "Alice Cooper: Historien om ett besynnerligt band", som behandlar åren då Alice Cooper ju var ett band med stort 'b'. Samtidigt så har det väl inte undgått någon att "The Alice Cooper Group" släppt sin första platta på 50 (!) år. Det kändes rimligt att bjuda in Carl för att dels prata om boken, men även lägga nya plattan under lupp i klassiskt "I Coopers Klass"-manér. Boken förbeställer du BUMS på https://www.spritzlit.se/produkt/biografin-om-alice-cooper/ Låt stå!

Svensk ekonomi står och stampar. Nu hoppas regeringen få svenskarna att shoppa sig ur lågkonjunkturen. Andra tycker att det i stället är Riksbanken som ska göra jobbet. Men på sikt finns avgörande hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trög tillväxtHittills har det gått trögare än väntat att få de ekonomiska hjulen att rulla snabbare igen i Sverige. Lågkonjunkturen har blivit längre än vissa trodde och hoppades på. Fortfarande har inte konsumtionen tagit ordentlig fart och många är arbetslösa.Stora lån bromsar”Att det tar lång tid att få upp farten på ekonomin hänger förmodligen väldigt mycket ihop med att vi har en mer räntekänslig ekonomi än många andra länder. Hushållen har höga skulder och huvudsakligen rörliga räntor på sina bolån”, säger Martin Flodén, tidigare vice riksbankschef och professor i nationalekonomi.Budget och RiksbankenRegeringen gör nu satsning på 80 miljarder kronor i budgeten och hoppas att bland annat skattesänkningar ska få privatpersoner att konsumera mera och på så sätt öka farten i ekonomin. Samtidigt finns andra som vill att Riksbanken ska sänka räntan igen för att få fart på ekonomin.Svårt beslut”Jag skulle gissa att det är ett av de svåraste mötena de har haft under de senaste åren. Det speglas också av att om man frågar marknadsaktörer och olika bedömare så är det väldigt splittrat med åsikter om vad man tror och tycker att Riksbanken borde göra”, säger Flodén, om nästa räntebeslut.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet:Martin Flodén, tidigare vice Riksbankschef och numera professor i nationalekonomi vid Stockholms universitetKnut Kainz Rongerud, Ekots ekonomikommentatorÅsa Hansson, docent i nationalekonomi och skattexpert på Lunds universitetEmma Hernell, vd på HUIekonomiekotextra@sverigesradio.se

Förändrad markanvändning har skapat ett brännbart Europa nu föreslås naturvård med motorsåg och betesdjur som brandförebyggande åtgärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder.Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårhjordar används för att skapa brandbarriärer.Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer.Reporter Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Det som händer i Gaza är ett folkmord. Det säger nu en oberoende grupp inom FN. I deras nya rapport skriver de att israeliska myndigheter och dess säkerhetsstyrkor har begått flera brott inom ramen för det som klassas som folkmord. Israel själva nekar till anklagelserna och anser att FN-gruppen borde upplösas. Samtidigt så har Israel i veckan gått in med en markinvasion i Gaza stad, med stöd från USA. Den amerikanske utrikesministern Marco Rubio tror att den nya invasionen kan leda till vapenvila inom några veckor. Hur kan FN-gruppens rapport påverka det som sker i Gaza? Vad innebär den nya markinvasionen och kan den leda till en ny vapenvila? Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, CNB News. Avsnittet är inspelat under förmiddagen den 17/9.

Under stormaktstiden inlemmades flera tidigare danska, norska och tyska områden i Sverige. Svenska lagar och kyrkoordning infördes, samtidigt som nya städer, universitet och hovrätter etablerades. Motståndet var dock ofta mycket starkt: varken livländska aristokrater eller skånska präster ville underordna sig överheten.Försvenskningen skedde i olika faser och ledde till drastiska förändringar i kulturlandskapet. Det syns särskilt tydligt i Blekinge och Bohuslän, där städer som Ronneby och Kungälv utsattes för administrativ diskriminering och ibland hotades av utslocknande. Samtidigt grundades och utvecklades andra städer till nya regionala maktpunkter. Till exempel var Strömstad tänkt som en försvarsbas mot Norge, medan Karlshamn och Karlskrona skulle bli svenska fästen i sydöst. Karlskrona satsades särskilt stort på – på kort tid växte den nya marinbasen till en av Sveriges största städer.På ett annat plan visade sig försvenskningen långt svårare. Skånska kyrkoherdar motsatte sig envetet att överge sina gamla traditioner, exempelvis de danska gudstjänsterna. Svenska ABC-böcker och katekeser mottogs med tvekan. Även svenska handelsregler var impopulära bland bönder och borgare i de nyerövrade provinserna.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om försvenskningen av de nyerövrade provinserna på 1600-talet.Bild:1600-talskarta över Skåne, Blekinge och Halland av De Wit – med inramad delkarta över Bohuslän. Amsterdam, ca 1680. Källa: De Wit, Accurata Scaniae, Blekingiae, et Hallandiae descriptio, ca 1680. Public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det romerska imperiets snabba expansion satte press på republikens institutioner. Soldaternas växande lojalitet mot sina generaler snarare än mot staten gjorde hela samhället instabilt.Gaius Marius och Lucius Cornelius Sulla utlöste genom sin personliga rivalitet och maktkamp det första romerska inbördeskriget – en konflikt som bidrog till republikens erosion och banade väg för ett diktatoriskt styre, med brutala utrensningar som följd.I det tredje avsnittet av podden Historia Nu:s serie om Romarriket samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Marius och Sulla representerade två diametralt olika politiska världar. Marius, mannen från Arpinum, reformerade armén så att även egendomslösa kunde värvas. Det försköt lojaliteten från staten till den enskilda generalen. Sulla, aristokratins man, gick brutalt till väga – han marscherade mot Rom och införde proskriptioner som rensade ut politiska motståndare.Gaius Marius gjorde sig först känd genom segrar över de germanska stammarna kimbrer och teutoner i slutet av 100-talet f.Kr. Genom att öppna armén för egendomslösa skapade han legioner lojala mot honom personligen – inte mot senaten. Han fick folkets stöd (populares) och valdes till konsul hela sju gånger – en unik bedrift.Lucius Cornelius Sulla, från den patriciska aristokratin, representerade optimaterna. När han som konsul år 88 f.Kr. fick överbefälet i öst mot kung Mithridates VI, drogs detta tillbaka genom senaten efter påtryckningar från Marius. Sulla svarade med att marschera mot Rom – något tidigare otänkbart – och tvingade Marius i exil. Det markerade inbördeskrigets början.Efter Sullas östresa återvände Marius tillsammans med Cinna, tog kontroll över Rom och inledde blodiga utrensningar. Marius dog kort därefter, 86 f.Kr., men Cinna fortsatte styret. När Sulla återvände 83 f.Kr. med sina veteraner utkämpades flera avgörande slag, bland annat vid Sacriportus och Collineporten (82 f.Kr.), där Marius den yngre besegrades och tog sitt liv.Som ensam makthavare utropade sig Sulla till diktator. Hans regim präglades av proskriptioner – offentliga listor över personer dömda till döden eller fredlöshet. Tusentals mördades och senaten rensades. Sulla återgav aristokratin makten och inskränkte folktribunernas inflytande. Även om han senare abdikerade hade han förändrat Roms politiska landskap för alltid.Under republikens förfall spelade slaveriet en central roll. Miljontals slavar – fångade i krig, födda i fångenskap eller sålda i desperation – bar upp det romerska samhället. Samtidigt som Marius, Sulla och senare Caesar kämpade om makten, vilade hela imperiets ekonomi på omfattande tvångsarbete.Omslag: Bröderna Tiberius och Gaius Gracchus var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Lyssna också på Kvinnorna i Rom som utmanade makten.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flytt, shoppinglistor och ett schema som kräver projektledare. Samtidigt pågår glow-up-säsongen: BBL-armar, meso, profhilo och animal print-panik inför Hannas födelsedag i Marbella. Vi snackar gymflörtar, Red Bull-dilemmat och proteinhets. Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nato sjösätter en ny operation för att stärka skyddet österut. Samtidigt reser de ryska drönarna över Polen och Rumänien frågor om Europas beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera europeiska länder sluter upp och bistår med bland annat stridsflyg när Nato stärker skyddet av den östra flanken. Förstärkningen kommer som ett svar efter att cirka tjugo ryska drönare kränkte polskt luftrum förra veckan. Tre av drönarna sköts ner, och resultatet har väckt frågor om Europas och Natos förmåga att försvara sig mot just drönare. Nu vill bland annat Polen lära av Ukraina och EU vill ge nya stöd för att öka drönarproduktionen. Hör också om hur den senaste veckan lett till en ovanlig inrikespolitisk borgfred i Polen. Storbritannien, ett av länderna som ingår i den nya Nato-operationen, präglas samtidigt av motsatsen. Högernationalistiska protester på gatorna i London och opinionsmässig kräftgång för styrande Labour har till och med skapat spekulationer om ifall premiärminister Kier Starmers dagar vid makten nu är räknade.Rättelse 18/9: I ursprungsversionen av det här avsnittet sades att händelsen i Polen den 10 september var första gången som ett Nato-land svarade på en kränkning av Natos luftrum genom att skjuta ner en rysk farkost. Det var fel. 2015 sköt Nato-landet Turkiet ner ett ryskt plan nära gränsen till Syrien, enligt Turkiet för att planet kränkt turkiskt luftrum. Den felaktiga uppgiften har klippts bort och avsnittet tillfogats en rättelse den 18 september 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, korrespondent i London. Felicia Hassan, korrespondent i Polen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI dagens avsnitt pratar jag med Malin Ekman, som tidigare bland annat varit journalist på Expressen, USA-korrespondent på Svenska Dagbladet och skribent på EFN. I dag driver hon sin egen publikation här på Substack – Stockholm Report – som jag varmt rekommenderar alla att följa.Vi talar om mordet på Charlie Kirk – en händelse som både chockade och samtidigt kändes som att den låg i tangentens riktning, givet det uppskruvade politiska klimatet i dagens USA. Malin beskriver hur Kirk demoniserades: han kallades rasist, homofob, vapentokig, fascist – etiketter som särskilt i Sverige klistrades på honom. Samtidigt var han i själva verket snarare stod för öppen debatt och yttrandefrihet än för de karikatyrer som sprids om honom.Kirk blev en brygga på amerikanska campus, menar många, där han använde öppen diskussion som metod för att nå unga människor – något många menar bidrog till att fler unga röstade på Trump. Som han själv uttryckte det: “Speech is not violence, only violence is.” En devis som Malin Ekman tror kommer att leva vidare även efter hans död.Vi pratar också om mediebilden: varför beskrivs röster som Kirks rutinmässigt som ”kontroversiella”? Hur skapas en logik där vissa lögner är gratis, medan nyanserade fakta blir kostsamma? Varför har medier så svårt att navigera detta?I dag har vi också en bonus till betalande prenumeranter! Om du är betalande prenumerant här på Rak höger får du 20% rabatt på en prenumeration på Stockholm Report. Klicka på länken här nedanför för att ta del av erbjudandet!

Det händer märkliga saker i svenska hamnar som är högt prioriterade mål för tänkbara fiender. Nu rustar svenskt försvar för att möta hoten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet oförklarliga incidenter i Skandinaviens största hamn i Göteborg har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina 2022. Flera svenska hamnar har stärkt säkerheten senaste åren med exempelvis beväpnade vakter och spaning.Samtidigt satsar Försvarsmakten och civila aktörer för att möta de hot som hamnarna står inför. Hamnarna ska också vara redo för att hjälpa Nato-trupper som kommer till Sverige.Det går att lära sig mycket av Ukraina som lyckats överlista Ryssland i Svarta Havet.MedverkandeThomas Fransson - Säkerhetschef vid Göteborgs hamnHans Liwång - Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina systemFredrik Herlitz - Brigadgeneral och Ställföreträdande marinchefErik Froste - Marinexpert för EU i Ukraina och VD för Trafikverkets FärjerederiProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges RadioText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

LKAB:s vd Jan Moström om vad som ska hända med Kiruna när gruvan tar allt mer mark i anspråk, och om det omdebatterade Hybrit-projektet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av augusti meddelade LKAB att ytterligare 6000 människor måste flytta från sina hem på grund av sprickor i berget under stan som orsakats av gruvbrytningen. Vilket är ditt budskap till de människor som påverkas nu? ”Tyvärr är det ju så att en förutsättning för vår gruvverksamhet är att vi faktiskt får tillgång till mark. Och tyvärr, den mark som vi måste ha till Kirunagruvan den går in under samhället, den är under staden”, säger Jan Moström, LKAB:s vd.”Jag skulle nog säga att absolut överväldigande majoritet i Kiruna är väl medveten om den situationen. Men givetvis är det ju så att när det händer, och dessutom den storlek, att det påverkar människor väldigt, väldigt mycket.”Jan Moström hoppas samtidigt att de här områdena inte är de sista som LKAB tar i anspråk.”För att vi ska fortsätta att utveckla och vara ledande leverantör av högkvalitativ järnmalm till Europa så måste vi fortsätta att ta mark i anspråk. När vi slutar ta mark i anspråk ser vi ett nedläggningsscenario för Kirunagruvan, och det hoppas jag är väldigt långt i framtiden. För, återigen, Kiruna stad och Kirunagruvan kommer under överskådlig tid att leva i symbios. En förutsättning för att Kiruna ska utvecklas på ett positivt sätt, det är att vi fortsätter att utveckla Kirunagruvan. Det kommer att betyda uppoffringar från båda parter för att möjliggöra att vi kan utveckla båda bitarna”, säger Jan Moström. Hur ska ni få Kirunabornas acceptans för att det här är rimligt?”Jag är helt övertygad om att vi har en väldigt stor acceptans i Kiruna för att genomföra den här samhällsomvandlingen. De som jobbar direkt åt oss eller våra entreprenörer är så väl medvetna om att en förutsättning för att Kirunagruvan ska fortsätta att producera är att vi gör detta. Man kan väl kalla det att av två onda ting så är det mindre onda att göra det här”, säger Jan Moström. ”Nästan all mark runt Kiruna är skyddad av ett eller annat intresse, det betyder att det är väldigt många målkonflikter här. Det är de målkonflikterna som det är viktigt att de tydliggörs, och att de på något sätt beslutas: Vilket ändamål är viktigast och höst prioriterat? Det är väl egentligen den fråga som staten äger, att säga, i de här målkonflikterna, hur ska de lösas ut", säger Jan Moström.Hittills har LKAB inte fått några besked från regeringen."Det svar vi har fått än så länge är att det är under bearbetning. hur det här ska gå till.”När måste ni ha ett besked? "Jag kan inte säga ett direkt datum, men ju mer vi skjuter på det desto mer tidsansträngt blir det", säger Jan Moström. Även runt Per Geijer-fyndigheten i Kiruna finns det målkonflikter och riksintressen som står emot varandra, det gäller inte minst rennäringen. ”Det vi har beskrivit är att från vår horisont ser vi att det måste finnas möjligheter att lösa det här på ett eller annat sätt. Sen hur det här ska gå till, det får vi ta i en dialog. med samebyn eller de som äger målkonflikten att se hur ska det här praktiskt lösas. Men vår utgångsinställning är att det här går att lösa. Kanske kan Gabna sameby inte göra exakt som de har gjort tidigare men med vissa modifikationer så borde det gå”, säger Jan Moström.Fossilfritt stålLKAB håller tillsammans med Vattenfall och SSAB, genom bolaget Hybrit, på att utveckla teknik för att använda fossilfri vätgas istället för kol och koks i bearbetningen av järnmalm, och produktionen av stål. Stålindustrins stora koldioxidtutsläpp skulle då försvinna på sikt. Men LKAB har dragit ner på takten i projektet. ”Jag är fortfarande väldigt övertygad om att ska vi vara i närheten av att klara av vår klimatpåverkan så är det här vägen framåt. Vi har fortsatt att jobba med det här för att få fram ett konkurrenskraftigt järn”, säger Jan Moström.”Att vi kommer att transformera stålindustrin i Europa det tror jag alla är väl överens om. En konsekvens av det kommer att bli att få eller inga investeringar kommer att göras i masugnar i Europa. Det är 70 procent av vår marknad. Ska vi kunna leverera till dem måste vi leverera järn, inte järnmalm. Det är därför vi fortsätter att driva den här utvecklingen. Vi vill säkerställa att det är ekonomiskt lönsamt att göra det här med ett minimum av risker”, säger Jan Moström.Samtidigt finns det starka politiska krafter i Europa som verkar vilja backa från det här (...) Litar du på att fattade beslut inom EU :s gröna industripolitik gäller? ”Man kan nog konstatera att politiska beslut snabbt kan ändras. Det är därför vi jobbar mer med riskminimering. I vilka områden har vi en mindre risk och en större risk. Det är en komplex kalkyl”, säger Jan Moström. Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Mikael Sarabi Programmet spelades in den 12 september 2025.

Klarna har gått från hajpad startup till börsjätte på Wall Street. Sverige är redan erövrat -- här är köp-nu-betala-sen det nya normala. Nu är siktet inställt på USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Börsnotering i New YorkEfter många turer har den svenska betaljätten Klarna noterats i New York. Målet är att få fler amerikaner att lämna kreditkorten i byrålådan och välja köp-nu-betala-sen. ”Wall Street kommer vilja se vinster”, säger Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot.Svensk succéTotalt har bolaget över 100 miljoner aktiva konsumenter och räknas som en av Sveriges största teknik-succéer. Över 8 av 10 svenskar som handlar på nätet använder Klarna.En mörk baksida”Det har cementerats en ideologi som går ut på att man inte behöver ha pengar för att shoppa”, säger Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms universitet. Han menar att bolaget har bidragit till att normalisera skuldsättning. ”De har spelat spelet bra”.”Vem tycker att det är bra att köpa en burrito på avbetalning?”Vd Sebastian Siematkowski säger att Klarna gör samhället en tjänst genom att utmana kreditkortsbolagen och bankerna. Andra menar att det är tvärtom, och på nätet hånas bolagets senaste mat-satsning i olika memes och tiktok-filmer. Samtidigt har reglerna skärpts. ”Det är en katt och råtta-lek” mellan myndigheterna och bolagen, säger Sven Carlsson. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms universitetSven Carlsson, teknik- och grävreporterSverre Linton, chefsjurist AktiespararnaSebastian Siematkowski, vd och medgrundare KlarnaNiklas Adalberth, medgrundare Klarnaekonomiekotextra@sverigesradio.se

År 1683 är ett av de mest avgörande märkesåren i europeisk historia. Det var då Osmanska riket – den turkiska stormakten på Balkan och i Främre Orienten – led sitt största och mest allvarliga nederlag. Österrikare, tyskar och polacker segrade i slaget vid Wien och inledde därmed återerövringen av Ungern och dess grannländer.Den osmanska belägringen av Wien var kulmen på en omfattande expansion norrut, som sträckte sig till dagens Slovakien och mellersta Ukraina. Målet var att även göra Österrike till en vasallstat under det muslimska imperiet. Under flera månader var Wien helt inneslutet. Stadens befästningar underminerades och attackerades i våg efter våg.Den så kallade "turkfaran" fick de kristna grannländerna att reagera. Till slut anlände den polske kungen Jan Sobieski i spetsen för en stark armé för att häva belägringen. Samtidigt förberedde storvesiren Kara Mustafa den avgörande stormningen av Wien, vars försvar vid flera punkter redan hade brutits ner. Situationen var akut – staden kunde omöjligen hålla stånd mycket längre.På en och samma dramatiska dag förberedde sig storvesiren för stormning, medan Jan Sobieski planerade ett massivt kavallerianfall mot de osmanska ställningarna.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om 1683 års avgörande uppgörelse i sydöstra Europa – den osmanska belägringen av Wien och de efterföljande krigen på Balkan.Bild: Ottomanerna omringar Wien av Frans Geffels, Badisches Landesmuseum, Wikipedia, Public Domain.Musik: Mozarts Piano Sonata no. 11, K. 331 - III. Rondo Alla Turca. Källa: Orangefreesounds, Public Domain Mark 1.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elisabeth Lanns dramatiska entré i regeringen, en ny storm kring SD:s Jessica Stegrud och valårsnerver i höstens första partiledardebatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan har öppnade riksdagen efter sommaren och statsminister Ulf Kristersson gav sin fjärde regeringsförklaring. Kort därefter svimmade den nya sjukvårdsministern, kristdemokraten Elisabet Lann, under sin första pressträff som minister. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch var snabbt framme när olyckan inträffade och har hyllats för sin insats, men statsministern har fått kritik för sitt agerande.Höstens första partiledardebatt bjöd på valårshetta. Liberalernas Simona Mohamsson gjorde sin första debatt och bjöd på en ”budget-teaser”, Ulf Kristersson kallade Socialdemokraterna för ett stödparti och vid ett tillfälle var talmannen tvungen att ryta ifrån. Helena Gissén och Fredrik Furtenbach reder ut det viktigaste. Samtidigt visar nya siffror från indikator att Tidögänget har motvind.Förra veckan kom nyheten om Sverigedemokraten Jessica Stegruds inlägg på X. Nu kommer nyheten om att Stegrud har varit med och filmat när ytterhögeraktivisten Nick Alinia konfronterar två personer på Stockholms centralstation. Vad innebär detta för Sverigedemokraterna?Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Det är Nåndag! Armann har varit på både lego- och Island, Petrina har varit i Norge, och Jofi har varit på taxparad. Samtidigt har finska kustjägare kastat ner folk i havet medan svensk statstelevision låtit Julia Dufvenius och Christopher Wollter berätta om hans horeri i samtliga program. Allt detta och förmodligen en massa annat. Du ska gå på UNDER JORD! Premiären sker onsdagen den 17 september, sedan kör vi varannan vecka fram till jul. Du ska köpa dina biljetter omedelbart och det gör du på http://underjord.nu nu nu. Det här borde varit ett patreon-exklusivt avsnitt men vi fuckade upp. Du borde självklart ändå stötta podden på http://patreon.com/mandag för det gör både oss och dig glada.

Markus har toppjobb, tjänar bra och har familj. Samtidigt är han fast i ett tungt missbruk. Snart ska dubbellivet avslöjas och Markus förlora allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter och ljuddesign: Gustav AsplundProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.Om du har problem med droger och vill få hjälp, kontakta 1177.se. De kan hjälpa dig att hitta vilken hjälp som finns att få på din ort.

Vi är tillbaka efter sommaren! Det har stickats, vandrats och byggts utställning. Johanne tog en tur till Bayern och hittade en Woll Oase, komplett med fantastiska strumpor och vadvärmare. Heléne höll sig på hemmaplan och repade upp ett par fingervantar med tillhörande filosofiska tankar. Vi landar till sist i att säsongens plagg är väst.   Utställningen “Stickade svenska skatter ur folklig tradition” öppnar 12/9 på Dalarnas museum i Falun. Samtidigt visas “En svensk stickklassiker”.

Det norska valet den 8 september har utvecklats till ett ovanligt laddat skådespel. I centrum står högerns inbördes uppgörelse: Høyre, som länge varit landets naturliga regeringsparti, har tappat kraftigt i opinionen. Samtidigt har Fremskrittspartiet seglat upp som största borgerliga parti och frågan som väckts är om partiets ledare Sylvi Listhaug ska bli statsministerkandidaten. Därmed ställs allt på sin spets: ska högern ledas av det gamla etablissemanget eller av utmanaren?I podden möter jag Ole Asbjørn Ness – journalist, författare och mannen bakom podden Ness, utsedd till Årets podcast 2024. Vi pratar om vad som ligger bakom Høyres fall, varför Frp lockar nya väljargrupper, hur Arbeiderpartiet fått ny luft under vingarna, men också om de större frågorna: energipriser, migration, kriminalitet – och religionens roll i ett samhälle på väg att ritas om. Ett korspublicerat avsnitt: Ness x Rak höger.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Från 2020. Våren 2009 börjar katter försvinna i en mindre ort i Sverige. Några av husdjuren hittas senare döda under mystiska omständigheter. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En natt kommer inte katten Båtsman hem. Några dagar senare får ägarna ett mystiskt brev. Det här blir början på en skräcksommar för ortens husdjursägare.Samtidigt engagerar sig allmänheten i fallet om katterna, och användare på Flashback lägger ett pussel för att ringa in gärningspersonen.Medverkande:Lina & Joakim, katten Båtsmans ägare.Peter Novén, polisinspektör.Eva Dahlberg, kriminalinspektör.Laura, vittne.Maria, katten Nosens ägare.Robert Beckard, åklagare.Peter Andiné, forskare och rättspsykiater.Inläsningen av gärningsmannens röst gjordes av Lukas Orwin.En dokumentär av: Lova Nyqvist Sköld.Producent: Jon Jordås.Programmet publicerades första gången 2020.

Det talas om Stoltenberg-effekt och Erna-kris när Norge går till val. Och mitt i valrörelsen dras en gammal skandal upp till ytan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 8 september är det val till norska Stortinget. Arbeiderpartiet med sittande statsminister Jonas Gahr Støre ligger bäst till i opinionen, men en regeringsbildning ihop med mindre partier kan bli knepig efter en eventuell valvinst. Samtidigt dras den norska högern med stora problem. Høyre har brant uppförsbacke i opinionen och mitt i valspurten kommer en biopremiär som gör livet än surare för partiledaren och statsministerkandidaten Erna Solberg. Filmen tar sikte på en aktieskandal som briserade 2023 och som Solberg haft svårt att skaka av sig. Så är det istället Fremskrittspartiets Sylvi Listhaug som är den egentliga utmanaren från oppositionen? Hör om hur Ukraina-stöd, kriget i Gaza och norska oljefonder får partierna att drabba samman. Och varför norrmännens aptit för EU plötsligt kom av sig. Efter en boost i våras, som gjorde att EU-medlemskap såg ut att kunna bli en valfråga, vill nu en majoritet av norrmännen fortsätta stå utanför unionen. Hör också om vad som skiljer politikerveckorna i Arendal, Bornholm respektive Visby.Medverkande: David Rasmusson och Carina Holmberg, Norgekorrespondenter. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

I Sri Lanka konverteras bensindrivna tuk-tukar till el med litiumbatterier och lokal montering ett steg mot renare stadsluft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över en miljon tuk-tukar rullar på vägarna i Sri Lanka – färgglada, bullriga och bensindrivna. Nu pågår ett försök att ställa om dessa ikoniska trehjulingar till eldrift. Litiumbatterier monteras under sätet, gamla motorer rivs ut och nya komponenter kopplas in med kirurgisk precision. Projektet drivs av FN:s utvecklingsprogram i samarbete med lokala verkstäder, men utmaningarna är många: höga kostnader, brist på subventioner och politisk osäkerhet. Samtidigt utvecklas eldrivna tuk-tukar i Sverige, med lättviktskarosser och mikrofabriker i Indien. Elektrifieringens framsteg följs – från Colombos trånga gator till svenska ingenjörers visioner om hållbara transporter i världens mest förorenade städer.Reporter: Ric Wassermanvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se