Podcasts about samtidigt

Ines har varit ute i svängarna och träffade på en kändis som lyckades förstöra stämningen på rekordtid, besvikelsen var total. Samtidigt släpps den STORA nyheten: fjärde bebisen är en FLICKA!! Eller….? Ett nytt ultraljud rör om i grytan rejält då en misstänkt snopp dyker upp och Kenza börjar ifrågasätta både teknik, vinklar och hela ultraljudsbranschen.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtidigt som Europas ledare åker till Kina och ber om hjälp med Ukraina så stärks Pekings armkrok med Moskva. Vad är Kinas syn på kriget i Ukraina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Både Frankrikes president och Tysklands utrikesminister har nyligen besökt Kina för att få Pekings hjälp att påverka Ryssland gällande kriget i Ukraina. Båda dessa möten gick så där för européerna. Istället för konstruktiva samtal om Ukraina möttes gästerna av den kinesiska regimens föreläsningar om Taiwan och Kinas infekterade läge med Japan. Wang Yi, Pekings utrikesnestor, besökte också Moskva samtidigt som de amerikanska sändebuden var där för att mäkla fred i kriget i Ukraina. Och Wang Yi fick ett betydligt bekvämare mottagande än amerikanerna. Vad säger det om relationen mellan Kina och Ryssland. Hur hänger kinesernas syn på kriget i Ukraina ihop med deras ambitioner för Taiwan? Använder Peking kriget i Ukraina för stärka den egna maktsfären i Östasien, och är det här bevis på att Kina och Ryssland gemensamt strävar efter en ny multipolär världsordning?Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Mattias Dellert

Vi diskuterar den omdebatterade dokumentären Dokument inifrån: Hatet på SVT, som granskar influencern Joakim Lundells berättelser om sin uppväxt men också den konflikt som finns mellan honom och hans bror Chrippa, och som lett till både hundratals anmälningar till Granskningsnämnden och en het debatt i sociala medier. Vi tar upp hur dokumentären väckt frågor om sanningshalt, kritik mot public service och medieansvar, men också hur följare och kommentarstrådar i sociala kanaler kan förstärka hat, desinformation och polarisering, ibland långt bortom saklig diskussion. Samtidigt som man vill begränsa barn och ungas åtkomst till sociala medier så härjar vuxna småbarnspappor fritt. Olika aktörer på nätet agerar som egna “mediehus” utan pressetiska ramar. Vad har vuxna män som skapar, delar eller kommenterar innehåll i sociala medier för ansvar? Är det kanske dom som behöver vissa begränsningar? Här är debattartikeln som vi läser: https://www.expressen.se/debatt/debatt-de-leker-mediehus-normaliserar-logner/ Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inflationen och räntehöjningarna har slagit hårt mot Sveriges allmännyttiga bostadsbolag. Samtidigt som nyproduktionen tvärnitar ser vi hur underhållsskulden växer i det befintliga beståndet. I veckans avsnitt gästas vi av Elin Nordmark, expert fastighetsekonomi vid Sveriges Allmännytta. de ekonomiska utmaningarna och framtidsutsikterna för allmännyttan. Ekvationen är svår att få ihop. De senaste fyra åren har byggkostnaderna […]

Varför fungerar det inte? Jan Henrik Swahn reflekterar över parkeringarnas expansion och över den enda gång han lyckades fickparkera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Redan för tio år sedan satte min långe och kutryggige granne ord på problemet. Efter fem decennier och lika många restauranger hade han övertalats av sin fru att flytta hem till Samos igen med henne. På ön såg han till att trädgården cementerades och att en grind i gjutjärn monterades. Vi förstod ingenting. Gatan utanför huset var smal och brant. Hur skulle han ens kunna drömma om att köra in en bil där. Till slut måste polletten ha trillat ner för plötsligt utbrast han: ”Vad tusan ska man med ett hus till om man inte kan parkera sin bil utanför?”Jag hade god lust att svara honom: ”Vad ska man med en bil till om man inte kan parkera?” Bara en enda gång i livet, under min första uppkörning, har jag lyckats med det, i en isig och brant uppförsbacke där min bilskollärare upptäckt en ledig parkeringsficka. Att jag lyckades få in bilen där gjorde mig så omskakad att jag körde över på fel sida av vägen, varvid dödstystnad rådde under återstoden av uppkörningen.Händelsen har följt mig genom åren. En gång fick jag i uppdrag att köra hem en jättelik Citroën, en så kallad padda. Uppdraget skulle utmynna i en fickparkering, om jag inte hunnit krocka innan dess vill säga. Så skedde inte. Det hade annars räddat mig från fickparkeringen. Nu saktade jag ner vid den enda lediga rutan i hela den delen av stan och en snabb bedömning sade mig att det skulle gå men knappast på första försöket. Efter fyra misslyckade ansatser hade det bildats folksamling på båda trottoarerna.Det här var före mobiltelefonernas tid, annars är jag övertygad om att samtliga församlade kring paddan skulle filma mig med sina små löjliga smarttelefoner och göra mig viral på sociala medier.På något sätt måste jag ha tagit mig levande ur situationen men jag minns inte längre hur. Bara den krypande paniken i början. Var det den som folk luktade sig till eller var det storleken på rutan? När min fru letar parkering i Aten och hittar en ledig ruta är det alltid någon bilist som stannar precis bakom henne i hopp om att sno åt sig platsen om hon skulle misslyckas och åka därifrån. Vad det kan göra med en människa är lätt att förstå.Men varför ska det behöva vara så? Varför kan man inte bara göra parkeringsrutorna större? Lite asfalt mer eller mindre spelar väl ingen roll.För min granne på Samos fick bristen på yta stora konsekvenser. Som den amerikan han var blev han deprimerad och har sedan dess inte satt sin fot på ön. Han flyttade tillbaka till New York, satte på teven och parkerade sig själv i soffan. Därmed hade parkeringslobbyn på Manhattan förlorat en av sina varmaste förespråkare. Den är visserligen inte lika högröstad som på annat håll, närmast beskedlig jämfört med städer som Chicago eller Boston där filosofin varit att det måste finnas lika många parkeringsplatser som det finns människor. Enligt denna kan det finnas väldigt många människor på vissa platser vid vissa tidpunkter och då måste det finnas många parkeringsplatser tillgängliga, på en väldigt liten yta. Smärtgränsen för hur långt amerikaner kan tänkas stå ut med att promenera lär ha bestämts till tvåhundra meter. Det kan ha lett till att väldigt många hus som inte ansetts absolut nödvändiga har rivits här för att ge plats att bygga bilgarage på höjden.Den svenska plan- och bygglagen rymmer ett antal förordningar gällande antalet parkeringsplatser som måste till för att ett bygglov ska beviljas. De verkar förnuftigt formulerade, ingenting att gå i taket över. Samtidigt har jag svårt att hitta uppgifter om vilka konsekvenserna skulle bli om man struntade i dem. Så jag prövar att jämföra lite med USA i stället. I Henry Grabars bok ”Paved Paradise”, (”Det stensatta paradiset”) drivs tesen att det är filosofin om fri parkering åt alla som har kört landet i botten. Lagarna för nybyggnation är i USA precis som i Sverige skrivna så att för varje kvadratmeter boyta krävs en viss parkeringsyta. Vill man då bygga på en tomt som förefaller rimligt stor för ett trevåningshus måste man se till att huset förses med ett visst antal parkeringsplatser på själva tomten för att inte öka risken för att folk parkerar på gatan. Antalet parkeringsplatser riskerar bli så pass stort att byggkostnaderna framstår som orimligt höga och kräver arkitektoniska lösningar helt och hållet anpassade efter antalet inhysta bilar. En entreprenör som vill bygga lägenheter för lågavlönade kan inte kringgå villkoren för bygglov utan måste skapa lika mycket parkeringsyta som för all annan nybyggnation. Parkeringsplatser i två källarplan skulle motsvara kraven men då höjs priserna för bygget så mycket att de tilltänkta familjerna inte längre har råd att flytta in. Ingen av dem har för övrigt någon bil. Minimikraven på parkeringsutrymmen har av amerikanska kommuner helt frankt använts i rasdiskriminerande syfte. Genom att slaviskt följa förordningar som tillkommit för att skapa frihet åt alla amerikanska bilister har man kunnat säkerställa att inga billiga bostäder byggs någonstans i samhället. Med matematisk exakthet krävs en inomhusparkering för varje anställd, en för varje utsatt bord i en simhall, en för var fjärde sittplats i en teater, en för var sjätte sittplats i en religiös byggnad, tre parkeringsplatser för en bokhandel, två parkeringsplatser för tre anställda i en fabrik och så vidare. Är företagen tillräckligt stora blir det stipulerade antalet parkeringsplatser så pass högt att många kommer att ligga mer än de tidigare nämnda tvåhundra metrarna från huvudingången. En anställds befordringsgång kan då enkelt avläsas i avancemanget på parkeringsplatsen.Den som funderar på att bosätta sig i en amerikansk förort bör känna till att garage ingår och har man garage bör man rimligtvis ställa en bil i det. Men att alla amerikaner har bil gäller inte längre. Enligt Grabar har tiotusentals garage illegalt gjorts om till bostäder i USA. Överkomliga hyror överväger behovet av plats för bilar man inte har råd med. Även i Sverige finns förstås problem med höga hyror och även här ser vi en mängd rättsfall rörande folk som utan lov gjort om sina garage till sovrum eller bostäder för uthyrning.Att informera sig om denna värld av expanderande asfalt kan nog försätta läsaren i en lätt dystopisk stämning, men för den panikslagne fickparkeraren i mig väcks ett visst hopp. Grabar spår att självkörande elbilar snart kommer att släppa av oss utanför kontoret eller mataffären varefter de själva letar upp en parkeringsplats, tills det är dags att köra oss tillbaka hem. Det är nästan så att jag ser fram emot att sätta mig bakom ratten igen. En ledig ruta uppenbarar sig, min bil passerar just lagom långt, lägger i backen och sätter på blinkern. Med roat lugn tittar jag snett bakåt – och låter mig fickparkeras.Jan Henrik Swahnöversättare och författareLitteraturHenry Grabar: Paved Paradise – How Parking Explains the World. Penguin books, 2024.

Aaliyah verkade gå stark ur krisen. Hon refererade till sin mormor, och sin morfar som överlevde andra världskriget. Samtidigt fanns det ett mörker som omgav sångerskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Aaliyah distanserade sig från R Kellys namn. Men fick uppleva hur skuld las på henne. Nästa steg skulle avgöra allt.Det var viktigt för Aaliyah att inte bara matcha R Kelly samarbetet utan överglänsa det. I producent Timbaland fann Aaliyah en partner som fick ut det bästa ur hennes väna röst. Tillsammans formade de en ny elektronisk R&B. De flesta sångdivor insisterade på att vara i centrum, men Aaliyah visste vilken effekt hon skapade när hon gled in och ut ur musiken för att matcha ljuden. Många har efteråt försökt uppnå samma själfulla samverkan mellan människa och maskin. Tonen mellan sorg och sexighet lät nästan olycksbådande.Aaliyah-avsnitten är bland annat baserade på en av sångerskans sista intervjuer. Mats Nileskär mötte 22-åringen några veckor innan hennes död.I timme två: Yaya Bey

Världens genom tiderna snabbaste man avslöjar en udda kosthållning efter OS-debuten. Samtidigt som Radiosportens referent kämpar med ständigt korrigerade tider. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett avsnitt av Martin Marhlo.Medverkande: Tommy Åström, f.d. referent på Radiosporten.Arkivljud: Sveriges Radio.Slutmix: Patrik Falck.

Aisha Sundgren på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Matilda Rånge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Uttrycket ”six seven” har blivit en viral succé, men det går inte hem hos alla. Bland andra föräldrar och lärare har visat sitt motstånd, och även USA:s vicepresident har reagerat. Samtidigt studsar internet på att 6-7 blivit årets ord, enligt Dictionary.com och pekar på att det känns dystopiskt.

Alexander Holmberg smed terrorplaner mot både Sverige och Eurovision 2020 i Rotterdam. På torsdagen dömdes han till åtta års fängelse, varav sex är villkorliga, i Luxemburg. Samtidigt studerar Holmberg kemi på ett svenskt universitet och driver ett företag med samma inriktning – motiven tros vara ”ekofascistiska” och nazistiska. Inläsare: Nathalie Rothschild

Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten om konjunkturläget, den gröna omställningen i basindustrin, arbetstidsförkortning och kompetensbristen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Industriarbetsgivarna är en arbetsgivarorganisation för företag inom basindustrin, de sektorer som utvinner och förädlar råvaror. Det handlar exempelvis om skogsbruk, sågverk, stålindustri, pappersbruk, gruvor och cementindustri.Till skillnad från andra ser Per Hidesten ingen vändning i svensk ekonomi.”Jag kan nog inte säga att jag just nu ser några ljusglimtar för exportindustrin”, säger Per Hidesten. ”Våra företag, som jag representerar i basindustrin, exporterar ju nästan allt som de producerar. Så det är inte den svenska marknaden det handlar om. Om man ser ljusglimtar i en svensk ekonomi är det en annan sak än den miljö våra företag lever i”, fortsätter han.Över 90 procent av varorna från basindustrin går på export. Under hösten har det lagts en hel del varsel inom exempelvis skogsindustrin, men Per Hidesten hoppas att det inte blir fler under nästa år.Av exporten från basindustrin går fem procent till USA. Men trots att det är en så liten del påverkas företagen ändå, både direkt och indirekt, menar Per Hidesten.”Det man kan säga är att om USA inför tullar och det blir svårare att exportera till USA, så påverkar det den europeiska marknaden. Det kommer in mer varor i den europeiska marknaden, som gör att konkurrensen blir hårdare och svårare”, säger Per Hidesten.Den gröna omställningen - ”otroligt stor möjlighet” I veckan enades EU:s ministerråd och parlament om klimatmål till 2040. Som ett delmål ska utsläppen av växthusgaser minska med 90 procent senast år 2040 jämfört med 1990. Samtidigt driver olika länder, politiker och branscher på för att på olika sätt bromsa, eller stoppa klimatlagar. ”Vi vill ha långsiktiga villkor. Vi vill ha långsiktiga, förutsägbara politiska beslut”, säger Per Hidesten, Får ni det från EU:s håll? ”Nej, men då kan jag tycka att om det nu skulle vara så att man inte håller fast vid den här riktningen, så är det helt klart så att det blir risker för våra företag som gör det här nu, som är inne i de här omställningsprojekten och inte vet riktigt vad de ska hålla fast vid”, säger han.Vad är det för risker? ”Det är ju risker i att om man planerar att investera utifrån politiken, om att vi ska nå de här klimatmålen, men vissa länder börjar arbeta för att skjuta på det. Det är klart, då kan det ju uppstå frågor för företagen om att en konkurrenssituation kan förändras helt”, säger Per Hidesten. När det gäller svensk politik anser Per Hidesten att riktningen på politiken gällande den gröna omställningen varit förutsägbar. ”Jag anser fortfarande att vi har de här signalerna. Den utstakade vägen, den ligger fast. Sen finns det säkert gupp på vägen framåt men jag tycker ändå att riktningen ligger fast”, säger Per Hidesten.Han fortsätter:”Vi utgår från att det här ska gälla och att man håller fast vid att vi ska bli fossilfria. Det är det viktiga.”Vill inte se lagstiftning om arbetstidsförkortning Inom basindustrin finns en rad uppgörelser mellan parterna om olika typer av förkortad arbetstid. Men Per Hidesten vill inte se en lagstiftning om kortare arbetstid.”Det här är en viktig del av den svenska modellen, arbetstidsfrågorna. Vår modell bygger på att politiken håller sig borta från de frågorna”, säger Per Hidesten.Han anser att det är bäst om varje bransch löser det på egen hand.”Vi kan anpassa det till varje bransch när vi löser de här frågorna själva. Det vi har gjort är att vi har haft en arbetstidsförkortning, och vi har löst det på årsbasis eller livsarbetstid. Då har vi gjort det med avräkning på löneutrymmet. Så det här är någonting som vi har kommit överens om med våra motparter. Men det är en inslagen väg som man inte kan gå hur långt som helst på. Vi ser, på våra förbundsområden, att vi har kommit till en vägs ände här”, säger Per Hidesten. Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Leonardo Wehlander Programmet spelades in den 12 december 2025.

Det är KAOS i både Real Madrid och Liverpool.Vi snackar om kaoset runt Salah och Slot – vad händer egentligen bakom kulisserna, och vem ryker först?Samtidigt är Real Madrid inne i en mardrömsperiod och frågan är: hur löser man detta?Vi pratar även om:Salah vs Slot – intern konflikt eller överdrivet drama?Vem får sparken först: Salah, Slot eller Xabi Alonso?Real Madrid – varför är de så svaga just nu?Xabi Alonso – räddningen eller nästa problem?Lennart Karl – hur bra är han egentligen?Glöm inte att gilla, kommentera och prenumerera!Socials:https://www.tiktok.com/@frirollstudion https://www.instagram.com/frirollstudionContact: frirollthepodcast@gmail.comCredits:Animation Video by Burak Kiraz from Pixabay.

December - månaden då allt tycks ske på en och samma gång. Det är mysigt, festligt och glittrigt… men för många också ganska överväldigande. Kalendern svämmar över, tempot ökar och både våra egna och omgivningens krav skruvas upp.Samtidigt hör vi överallt att vi ska vara “starka” och “hålla ut”. Men kanske är det nu vi behöver tänka i andra banor, kanske är det resiliens som är det viktiga.Vad betyder det egentligen i vår vardag? Och hur kan vi skapa ett decemberliv där vi orkar - inte mer, utan bättre?Varmt välkomna att lyssna på podden Ett sjukt bra liv!

Lagom verkar ge bäst odds för nobelpris. Visionära pionjärer som anses för tidiga och forskare som är för mainstream nobbas av nobelkommittéerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medicinhistorikern Nils Hansson, vid universitetet i Düsseldorf, har genom att granska Nobelarkiven sett mönster som visar varför vissa forskare får Nobelpriset medan andra, trots banbrytande idéer, förblir utan. Kommittéernas beslut formas av mer än vetenskaplig excellens. Visionära pionjärer som anses ligga för långt före sin tid får ofta vänta – eller bli utan när det gått för lång tid. Samtidigt missgynnas forskare som rör sig i alltför breda fält där många gör liknande insatser. Det finns helt enkelt för många forskare att välja bland och svårt att hitta de enskilda genombrotten. Arkivstudier avslöjar också hur sociala faktorer, kampanjer och prestige påverkar vilka som belönas. I arkiven hittar de också kontroversiella metoder, obalans mellan könen och hur strategiskt nätverkande använts för att lobba för vissa nominerade forskare. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Den ryske statsvetaren och journalisten Fjodor Lukjanov intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Samtidigt som en slags trevande fredsförhandlingar pågår sprids ofta bilden av ständiga ryska bakslag och en desperat Putin. Fjodor Lukjanov gör varje höst en lång intervju med den ryske presidenten och beskrivs i västliga medier som ”nära Kreml”. Numera står han också på EU:s sanktionslista. Analysen från hans ryska perspektiv skiljer sig förstås från det vi oftast får höra här. Hur beskriver den ryske statsvetaren Rysslands mål med det krig som kostat länderna så mycket och vad menar han är nyckeln till ett slut på det?

Den ryske statsvetaren och journalisten Fjodor Lukjanov intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Samtidigt som en slags trevande fredsförhandlingar pågår sprids ofta bilden av ständiga ryska bakslag och en desperat Putin. Fjodor Lukjanov gör varje höst en lång intervju med den ryske presidenten och beskrivs i västliga medier som ”nära Kreml”. Numera står han också på EU:s sanktionslista. Analysen från hans ryska perspektiv skiljer sig förstås från det vi oftast får höra här. Hur beskriver den ryske statsvetaren Rysslands mål med det krig som kostat länderna så mycket och vad menar han är nyckeln till ett slut på det?

Svenskarnas tilltro till ny teknik faller snabbt. Samtidigt som AI förändrar arbetsliv, samhälle och våra egna existentiella frågor. I det här avsnittet av Näringslivspodden gästas vi av AI-föreläsaren Jennie Sinclair, som förklarar varför Sverige riskerar att tappa greppet om framtiden, och hur vi kan vända utvecklingen.

Johanna Grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Brigitte Macron, Frankrikes president Emmanuel Macrons fru, har hamnat i blåsväder. Folk rasar efter att Brigitte fångats på film när hon kallar feministiska aktivister "jävla kärringar", bakom scenen till en kontroversiell komikers show. Samtidigt klandrar regeringen aktivisterna för att använda ”radikala metoder”.Sen tar vi tempen på årets luciadebatt, efter att en förskola i Malmö bannat föräldrar från sina barns luciatåg, rapporterar Aftonbladet. Förskolan menar att barnen blir otrygga av lussetågen, och att det därför strider mot barnkonventionen. Nu rasar föräldrar mot förbudet, samtidigt som vissa menar att skolans uppdrag är att barnen ska känna sig trygga.

Den här veckan möter vi pastor Robert Eriksson från Betlehemskyrkan i Göteborg i Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Imorgon är det luciadagen. Då får vi ta emot lite värme och ljus när sankta Lucia med sitt följe möter oss i vit klänning, ljuskrona i håret och vi får lyssna till älskade jul, advents och luciasånger. Förr ansågs den 13 december vara årets mörkaste dag, och Lucias ljus var tänkt att lysa upp det allra mörkaste mörker. Även om vi nu betraktar den 21 december som årets mörkaste kan vi ändå idag ta till oss Lucias trösterika budskap till dig och mig om att ljuset alltid övervinner mörkret.Ibland kan jag undra om det budskapet mest är en vacker tanke. När jag ser de krigsupptrappningar som sker på flera platser samtidigt i vår värld och som ofta har sin grund i de ökade polariseringen i samhället, i politiken, i religionen – då kan jag undra om det inte är tvärtom, att mörkret är starkare än ljuset. Men när jag kom på mig själv häromdagen med att i min tankevärld måla upp en mörk framtidsbild, insåg jag att de tankarna mest gjorde mig passiv och rädd. Givetvis måste vi våga se klart vart vår värld är på väg. Samtidigt, när de mörka berättelserna tillåts att ta för mycket plats är risken att vi till sist bara ser det som passar in där och väljer bort allt det ljusa i den här världen, allt det som motsäger och nyanserar. Och då kan de mörka berättelserna växa av egen kraft. Vi behöver också se nyanserna. Vi behöver också se att det är en minoritet av världens befolkning som aktivt arbetar för en mörk berättelse. Vi är så många fler som vill arbeta för ljus och kärlek. Och i verklighetens berättelse kan man alltid förändra handlingen. Det är vi som skapar historien.Text:Joh 1:5, 1:9Musik:Cristina's Dream av och med Fernando OrtegaProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Spanien och Portugal inledde en intensiv maktkamp om kontrollen över världshaven i slutet på 1400-talet. Med stöd från påvemakten, och drivna av drömmen om rikedomar, sjövägar och inflytande, erövrade de iberiska kungadömena Atlantöarna, utforskade Afrikas västkust och Amerika. De delade upp den nyupptäckta världen mellan sig – och lade därmed grunden för den första globala världsordningen.Den första världsomseglingen, under Ferdinand Magellans befäl 1519–1522, visade tydligt att haven band samman jordens kontinenter. Europa, Amerika, Afrika och Asien kopplades samman via sjövägar – vi gick från en torr till en blå världsbild.I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter: 1492, 1914 och 1989.Den spanska och portugisiska dominansen kretsade kring kontrollen över havsrutter, handelsmonopol, kryddor, guld och slavar. Portugal byggde upp ett omfattande nätverk av handelsstationer, fort och sjövägar längs Afrikas och Asiens kuster – vilket gjorde landet till en global handelsmakt. Spanien, å sin sida, etablerade kolonier i Amerika och senare även på Filippinerna, där naturresurser och ursprungsbefolkning exploaterades.Under ledning av sjöfartsintresserade monarker och med hjälp av ny skeppsteknik begav sig portugiserna tidigt ut på Atlanten. De etablerade handelsstationer på öar som Madeira och Azorerna och seglade så småningom runt Afrika för att nå Indien och Asien – i jakt på kryddor och rikedomar. Samtidigt, efter att Christofer Columbus 1492 nått Amerika på spansk uppdrag, inledde Spanien sin omfattande koloniala expansion i den nya världen.År 1494 slöts Tordesillasfördraget, där Spanien och Portugal – med påvens godkännande – delade upp den nyupptäckta världen. En tänkt linje drogs 370 leguas väster om Kap Verde-öarna: allt väster om linjen tillföll Spanien, allt öster om linjen tillföll Portugal.Resultatet blev att Spanien fick större delen av Amerika, medan Portugal bland annat tilldelades Brasilien samt handelsvägar och territorier i Afrika och Asien.Den iberiska expansionen skapade en ny global ordning. Världshandeln band samman kontinenter, varor och människor rörde sig i ett växande globalt nätverk. Men denna utveckling fick också katastrofala konsekvenser: ursprungsbefolkningar decimerades, slavhandeln expanderade och exploateringen av människor och natur intensifierades. Den ekonomiska tillväxten, kapitalismen och de globala maktstrukturerna har sina rötter i denna epok.Bildtext: Detalj ur en karta från 1590 av Abraham Ortelius, föreställande Victoria, det enda av Ferdinand Magellans fartyg som fullbordade världsomseglingen. Bildkälla: Abraham OrteliusMusik: Ljudklipp av en vihuela framför ett stycke från 1600-talet: "Jamaica" ur Playford's Dancing Master (4:e upplagan, 1670). Musikern Chris Green (blastfromthepast.org.uk) framför stycket och har gett tillstånd att dela inspelningen. Källa: Chris Green, blastfromthepast.org.uk. Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 13 december varje år firas Lucia, en av Sveriges mest älskade och särpräglade högtider. Men detta firande är långt ifrån en enhetlig tradition – i själva verket är det ett resultat av flera sammansmälta sedvänjor och berättelser, som från början inte hade något med varandra att göra. Luciafirandet har fortsatt att förändras genom tiderna och tar ständigt nya uttryck.Grunden för dagens luciatåg vilar på flera lager av historia och folklig tradition. I centrum står förstås Sankta Lucia – ett sicilianskt helgon som enligt legenden led martyrdöden i början av 300-talet. Hennes historiska existens är dock omtvistad. Samtidigt förekommer i det svenska bondesamhällets folktro figuren Lusse – en skrämmande gestalt vars koppling till Lucia i huvudsak består i namnlikheten. Lusse har i vissa tolkningar förknippats med Lucifer, djävulen själv.Att Lusse figurerar just den 13 december beror på att detta enligt den julianska kalendern var årets mörkaste natt – en tid då man trodde att övernaturliga väsen härjade som mest. Till detta kommer en äldre tradition bland ungdomar att gå runt i tåg, sjunga, festa och samla in gåvor i form av mat eller pengar – ett inslag som förekom vid flera högtider, bland annat vid Lucia.Under mitten av 1800-talet började dessa olika element smälta samman till föregångarna till dagens luciatåg. Det stora genombrottet kom dock först under 1900-talets första hälft, då skönhetstävlingar arrangerades för att utse städernas Lucior – ett sätt att institutionalisera firandet i offentligheten.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Sankta Lucia och det svenska luciafirandets mångfacetterade bakgrund.Bild: Helgonet Sankta Lucia avbildas i denna renässanstolkning från 1521 av Domenico Beccafumi (1486–1551), utförd för Pinacoteca Nazionale i Siena. Målningen visar övergången från gotisk ikonografi till renässansens formspråk. Public domain via Wikimedia Commons.Musik: Good King Wenceslas (Folk-Song), inspelad 1922. Källa: Internet Archive, Public Domain Mark 1.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I slutet av november slår polisen till mot en spelklubb på Södermalm i Stockholm. Flera pokerspelare, som inte själva är misstänkta för brott, vittnar om en brutal och hård ton från polisen under razzian. De ska ha sagt till äldre män att de "får pissa på sig" och hotat dem med "50.000 volt genom kroppen". Nu har flera JO-anmälningar kommit in. Samtidigt menar polisen att de varit tvungna att gå in med full styrka för att frysa situationen – eftersom de misstänkte grov penningtvätt och gängkopplingar.Programledare: Sabina Marmullakaj. Med DN:s reporter Fredrik Thambert.Producent: Linnéa Hjortstam.

Den 3 mars 2026 håller Maria Berglund och Marika Ronty en kurs i det nya medarbetarsamtalet.  Praktisk information Datum: 3 mars 2026 Tid: 09:00–16:00 Plats: Stortorget 3, Stockholm Pris: Early bird t.o.m. 23 januari 2026: 5 900 kr Ordinarie pris från och med 24 januari: 6 900 krPriser exkl. moms. Fika samt boken Vägen du ännu inte gått av Marika Ronty ingår. Begränsat antal platser – säkra din plats i tid! Här anmäler du dig till kursen Medarbetarsamtalet är en av ledarskapets viktigaste arenor. Välfungerande medarbetarsamtal stärker relationer och frigör potential. Men – världen är inte densamma idag som när samtalet uppfanns och nu behöver medarbetarsamtalet en renässans. Många ledare upplever att samtalet fastnar i uppföljning och prestation. Att energin dör och att riktningen tappas. Samtidigt har forskning visat att det traditionella fokuset på målstyrning och prestation sänker motivation istället för att höja den! Det nya medarbetarsamtalet inbjuder till att tillsammans skapa en välfungerande verksamhet genom att stärka självledarskapet i vardagen. Här startar en kultur där både människor och verksamheter kan växa. Det här får du under dagen Metod grundad i forskning och omfattande empiri Kraftfulla frågor som leder till ny insikt och ägarskap Relationell närvaro – att leda genom kontakt, inte kontroll Koppling till Ledarintelligens – helhet, förnuft och människosyn Förmågan att knyta samtalet till personligt och organisatoriskt syfte En struktur som stärker viljans riktning och ansvarstagande Du går härifrån med tydliga verktyg och teori för att utveckla din förmåga att hålla samtal som gör att människor växer. Metoden baseras på Marika Rontys begrepp Ledarintelligens och Richard Boyatzis forskning om emotionell intelligens samt olika tekniker för relationell närvaro. Utbildningen passar för dig som är Chefer och ledare i både privat och offentlig sektor HR-professionella som vill utveckla kultur och ledarskap Kommer från en organisation som vill bygga på tillit, helhet och meningsfullhet Dina utbildare Marika Ronty Leg. psykolog och författare. Marika är en av Sveriges mest erfarna röster inom utvecklingssamtal och ledarskap, och hennes systematiska studier ligger till grund för den metod vi tränar under dagen. Hennes mer än fyra decenniers arbete är en guldgruva av förståelse för människans utveckling. Maria Berglund Samtalscoach, agil coach och organisationskonsult och medgrundare av Tealpodden. Maria arbetar med att stärka individer och team att växa i riktning mot självledarskap, helhet och meningsfullhet . _________ Tealpodden handlar om hur vi skapar ett hållbart arbetsliv och hur framtida sätt att organisera kan se ut. På tealpodden.se finns en kunskapsbyrå med samlat material i form av poddavsnitt, utbildningar och böcker. Driver podden gör Maria Berglund, agil coach, samtalscoach och organisationskonsult via Kronkällan AB. 

Vi gästas av lyssnarfavoriten Jan Emanuel och kastar oss direkt in i stormen kring de senaste rubrikerna. Han reder ut ryktena om att han skulle vara på väg in i fängelse — en historia som bottnar i en omstridd bild från Hemvärnets lokaler, som togs under personalens uppmuntran. Enligt Jan är anmälan mot honom inte bara felriktad, utan politiskt motiverad.Jan delar med sig av varför han sökte sig till Hemvärnet från början. Med en dotter i lumpen och en orolig omvärld kände han att han inte kunde sitta vid sidlinjen. Han beskriver sig som en stark förespråkare av allmän värnplikt och en representant för vad han kallar den gamla socialdemokratin.Sedan öppnar vi dörren till den fråga han menar har förändrat Sverige mest: migrationspolitiken. Jan riktar skarp kritik mot Miljöpartiet och menar att både Socialdemokraterna och Moderaterna tappade greppet när det gällde. Han hävdar att konsekvenserna syns tydligt i vård, skola och omsorg. Samtidigt lyfter han fram Jimmie Åkesson som landets skickligaste retoriker och menar att SD tagit över det politiska arv som en gång gjorde Socialdemokraterna starka. För att S ska resa sig igen, säger han, krävs en total omstart — gärna med Håkan Juholt vid rodret.Detta är ett ofiltrerat samtal, som bryter ner rubrikerna och de största utmaningarna i dagens politik. Följ Jan Emanuel här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gästas av lyssnarfavoriten Jan Emanuel och kastar oss direkt in i stormen kring de senaste rubrikerna. Han reder ut ryktena om att han skulle vara på väg in i fängelse — en historia som bottnar i en omstridd bild från Hemvärnets lokaler, som togs under personalens uppmuntran. Enligt Jan är anmälan mot honom inte bara felriktad, utan politiskt motiverad.Jan delar med sig av varför han sökte sig till Hemvärnet från början. Med en dotter i lumpen och en orolig omvärld kände han att han inte kunde sitta vid sidlinjen. Han beskriver sig som en stark förespråkare av allmän värnplikt och en representant för vad han kallar den gamla socialdemokratin.Sedan öppnar vi dörren till den fråga han menar har förändrat Sverige mest: migrationspolitiken. Jan riktar skarp kritik mot Miljöpartiet och menar att både Socialdemokraterna och Moderaterna tappade greppet när det gällde. Han hävdar att konsekvenserna syns tydligt i vård, skola och omsorg. Samtidigt lyfter han fram Jimmie Åkesson som landets skickligaste retoriker och menar att SD tagit över det politiska arv som en gång gjorde Socialdemokraterna starka. För att S ska resa sig igen, säger han, krävs en total omstart — gärna med Håkan Juholt vid rodret.Detta är ett ofiltrerat samtal, som bryter ner rubrikerna och de största utmaningarna i dagens politik. Följ Jan Emanuel här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skid-VM i Trondheim 2025 är en mästerlig uppvisning av de svenska damerna. Samtidigt hamnar Radiosportens utsända i konflikt med det norska kungahuset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett avsnitt av Martin Marhlo.Medverkande: Johan Bengts, reporter och referent på Radiosporten.Arkivljud: Sveriges Radio.Slutmix: Patrik Falck.

Enligt USA:s nya säkerhetsstrategi står Europa inför civilisationskollaps, vad innebär det? Samtidigt kan EU:s migrationspolitik snart bli tuffare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I USA:s nya säkerhetsstrategi har Europa en väsentlig roll. Bland annat slår amerikanerna fast att Europa står inför sin egen undergång på grund av invandring, lågt barnafödande och politisk censur. Samtidigt har USA en mer försonlig inställning till Ryssland. De av EU:s toppolitiker som har kommenterat dokumentet har varit försiktiga i sitt bemötande. Varför tassar européerna på tå och varför är Trumpadministraionen hårdare i tonen gentemot Europa än mot gamla ärkefienden Ryssland? Vad innebär det här dokumentet för europeisk säkerhet och finns det politiska krafter inom EU som välkomnar att USA utmanar den transatlantiska gemenskapen?Samtidigt är EU:s migrationspolitik på tapeten just nu. I veckan möttes unionens migrationsministrar för att diskutera olika delar av den migrationspakt som ska träda i kraft i sommar. Efter mötet kallades överenskommelse för historisk. Mycket pekar mot att unionen nu får en betydligt hårdare migrationspolitik. Vad kom ministrarna fram till och hur står det till med solidariteten mellan EU:s länder?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid utrikespolitiska institutet. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap och migrationsexepert vid Sieps.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Våren 1863 var kriget mellan Nordstaterna och Sydstaterna långt ifrån avgjort. Det gick ändå att se vissa tecken på att kriget börjat luta över till Nordstaternas fördel. Det som brukar utpekas som vändpunkten i kriget är slaget vid Gettysburg i juli 1863.Sammanlagt omkring 170 000 soldater drabbade samman i det som blivit inbördeskrigets mest berömda slag. Förlusterna i döda och skadade var förfärande. Mellan 45 000 och 51 000 under de dagar slaget pågick. Av dessa stupade åtminstone 8 000.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden resonerar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om amerikanska inbördeskriget från slaget vid Gettysburg i juli 1863 till Sydstaternas kapitulation i april 1865. Efter nederlaget vid Gettysburg blev situationen för Sydstaterna alltmera desperat. Nordstaternas mänskliga resurser och industriella kapacitet visade sig överlägsen. Handelsblockaden mot Södern ströp tillgången på vapen och andra viktiga produkter.Trots att Sydstaterna var på defensiven i slutet av 1863 var kriget inte avgjort. Nordstaterna inledde en omfattande strategisk räd genom Södern ledd av generalen Sherman för att dela Sydstaterna, slå ut viktiga ekonomiska områden och ringa in sydstatsarméerna under Robbert E Lee i norr. Samtidigt belägrades Richmond och Petersburg och slutligen tvingades Robbert E Lee att kapitulera mot övermakten i april 1865. Då hade mer än 600 000 amerikaner fått sätta livet till och oskattbara ekonomiska värden förstörts.Södern lång i spillror. Inbördeskriget har ännu idag aktualitet för många amerikaner. Minneskulturen har i vissa delar av Södern levt kvar och frodats. Det så kallade ”lost cause”-rörelsen har stundtals levt upp för att lyfta fram Söderns kamp för att försvara sin rättighet. Samtidigt kvarstår den svåra frågan om slaveriet. Många uppfattar ett försvar för Söderns kamp som ett direkt försvar för slaveriet vilket väckt diskussion och starka reaktioner ända in i vår egen tid.Bild: Slaget vid Gettysburg, Pennsylvania, den 3 juli 1863, skildrat i en handkolorerad litografi av Currier och Ives. Bilden visar ett avgörande ögonblick under det amerikanska inbördeskriget, där nordstaterna till slut segrade efter tre dagars blodiga strider. Nathaniel Currier och James Merritt Ives – Bild från Library of Congress, digitalt ID: cph.3g02088. Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi sportjournalisten Olof Lundh för ett öppet och fördjupande samtal om svensk fotboll, medielandskapet och hans egen väg genom branschen.Lundh tar oss tillbaka till sina tidiga år – från svartklubbarna i Lund och vägen in på journalistutbildningen till de formativa åren på Expressen, där han jagade löpsedlar och ibland hamnade i obekväma paparazzisituationer. Längs vägen delar Lundh minnen från sina mest uppmärksammade intervjuer med profiler som Fredrik Ljungberg och Anders Svensson, samt de laddade mötena med Zlatan som ledde till hatstormar. Han berättar om hot, press och risken för självcensur i dagens medieklimat.Vi får dessutom följa med bakom kulisserna i hans arbete i Qatar och Saudiarabien, där han sett hur sport används som PR-verktyg och där kollegor till och med gripits av polis. Samtidigt blickar han tillbaka på skapandet av Fotbollskanalen – den krävande men banbrytande digitala satsningen som kom att sätta en ny standard för sportjournalistik online.Lundh delar också sin syn på herrlandslagets historiskt svaga kvalstart: vad som gick fel, varför förbundskaptenen fick lämna och hur formsvackor, skador och en stel spelmodell bidrog till raset.Avslutningsvis riktar han blicken framåt och pratar om hur AI, VR och nya format förändrar idrotten – och hur sporten allt mer blandas med underhållning för att locka nästa generation. Följ Olof Lundh här.Köp Olof Lundhs bok här.Läs mer om Framgångsakademin här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi sportjournalisten Olof Lundh för ett öppet och fördjupande samtal om svensk fotboll, medielandskapet och hans egen väg genom branschen.Lundh tar oss tillbaka till sina tidiga år – från svartklubbarna i Lund och vägen in på journalistutbildningen till de formativa åren på Expressen, där han jagade löpsedlar och ibland hamnade i obekväma paparazzisituationer. Längs vägen delar Lundh minnen från sina mest uppmärksammade intervjuer med profiler som Fredrik Ljungberg och Anders Svensson, samt de laddade mötena med Zlatan som ledde till hatstormar. Han berättar om hot, press och risken för självcensur i dagens medieklimat.Vi får dessutom följa med bakom kulisserna i hans arbete i Qatar och Saudiarabien, där han sett hur sport används som PR-verktyg och där kollegor till och med gripits av polis. Samtidigt blickar han tillbaka på skapandet av Fotbollskanalen – den krävande men banbrytande digitala satsningen som kom att sätta en ny standard för sportjournalistik online.Lundh delar också sin syn på herrlandslagets historiskt svaga kvalstart: vad som gick fel, varför förbundskaptenen fick lämna och hur formsvackor, skador och en stel spelmodell bidrog till raset.Avslutningsvis riktar han blicken framåt och pratar om hur AI, VR och nya format förändrar idrotten – och hur sporten allt mer blandas med underhållning för att locka nästa generation. Följ Olof Lundh här.Köp Olof Lundhs bok här.Läs mer om Framgångsakademin här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Miljoner använder ChatGPT för råd och tröst. Samtidigt rapporteras fall av psykisk kollaps och självmord en växande utmaning för techbolagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ChatGPT har på bara tre år gått från att vara ett smart sökverktyg till att bli en samtalspartner för miljontals människor världen över. Många använder tjänsten för att få råd, tröst och stöd i vardagen – ibland i stället för att vända sig till vänner eller psykologer, men utvecklingen har en baksida.Det finns rapporter om användare som fastnat i extremt långa dialoger med chattboten och drabbats av psykisk kollaps. I vissa fall har samtalen handlat om självmord med tragiska konsekvenser. Företaget bakom ChatGPT, OpenAI, har försökt justera tekniken för att minska riskerna, men samtidigt behålla engagemanget. Det är en balansgång som väcker frågor om både ansvar och framtidens psykiska hälsa.Psykologer ser både möjligheter och faror med AI som terapeutiskt verktyg – från att sänka tröskeln för hjälp till att skapa beroende och förstärka sårbarhet. Vad händer när en maskin blir den som alltid lyssnar? Och hur påverkar det vårt sätt att söka stöd?Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: L ars Broströmlars.brostrom@sr.se

Längre och reklamfria avsnitt hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/c/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om naturen blir osynlig riskerar samhället att förlora viktig kunskap. Ängar ska ge barn insikt om växters betydelse och minska det som kallas växtblindhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kunskapen om växter har krympt drastiskt i svenska skolor. Där elever förr skulle kunna långa listor med arter räcker det idag med några få namn. Samtidigt visar undersökningar att många svenskar bara kan identifiera ett fåtal vilda växter. Fenomenet kallas växtblindhet – en brist på förståelse för växternas roll i ekosystemen och i våra liv. Forskare varnar för att utvecklingen gör samhället sårbart och minskar engagemanget för biologisk mångfald. För att vända trenden har projektet Så vilda! startats. Här får tusentals barn och elever skapa egna blomsterängar, följa fröernas resa och lära känna arter som prästkrage, blåklint och darrgräs. Målet är att väcka nyfikenhet och ge barnen en konkret relation till naturen i skolans närmiljö. I samtal med forskare och pedagoger framträder bilden av hur artkunskapens försvinnande påverkar både språket och vår förståelse för årstidernas skiftningar och varför det är avgörande att återknyta banden till växterna innan de försvinner ur vårt medvetande.Reporter Helena Söderlundhhelena.soderlundh@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

USA försöker fortsatt få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina, men Vladimir Putin är på krigsstigen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff har återigen besökt Ryssland för ett möte med president Vladimir Putin. Målet är ett fredsavtal för kriget i Ukraina. Men Ryssland står fast vid sina anspråk på ukrainskt territorium. Samtidigt attackerar Ukraina oljefartyg i Svarta havet och kämpar med politisk turbulens på hemmaplan, efter att Volodymyr Zelenskyjs stabschef Andrij Jermak fått gå till följd av den stora korruptionshärvan. Dessutom: Putin visar allt oftare upp sig i militärkläder. Vad vill han signalera med det?Hör Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent, och med direkt från Kiev, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Ralf har äntligen börjat bete sig som en normal hund samtidigt som han utvecklat en besatthet av toalettvatten och fått för sig att alla sängar är hans personliga toalett. ChatGBT kallar det anxious attachment och vi… försöker hänga med. Samtidigt kämpar vi för julkänsla i Dubai med en skinny Primark-gran för 5 000 kronor och fantiserar om vilken kändis som hade fått vara vår jultomte i år. Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om batterier som tar slut, som aldrig tar slut eller som behöver laddas- det handlar om inringarnas liv med batterier på gott och ont. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De batteridrivna ljusslingornas tid är här. Samtidigt är turerna kring byggandet av olika slags batterifabriker runt om i Europa många- det är helt enkelt mycket snack om batterier nu. I Karlavagnen hör vi om när batterierna tog slut, om resan som bokats för att batterierna behöver laddas och om batteriet till den skräniga leksaken som aldrig tog slut.Batteriprat i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.seeller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Europa har återigen hamnat vid sidlinjen av fredssamtalen där USA förhandlar med Ryssland. Samtidigt går åsikterna isär om framtida europeisk trupp till Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Donald Trumps sändebud åker till Moskva för att möta Vladimir Putin är det återigen tydligt att USA håller i taktpinnen och Europa hamnar vid sidan av. Samtidigt fortsätter Europas tungviktare att betona vikten av europeiskt inflytande och säkerhetsgarantier för Ukraina, men frågan om framtida fredsbevarande europeisk trupp till Ukraina splittrar. Frankrike och Emmanuel Macron har varit drivande i diskussionen tillsammans med Storbritannien, men för Tyskland och Friedrich Merz är frågan om att skicka soldater utomlands känslig. Både Tyskland och Frankrike är just nu samtidigt i färd med att införa ny frivillig militärtjänst för att stärka sina respektive försvarsmakter. Hör om hur det står till med försvarsviljan i de båda länderna och hur diskussionen låter när fler unga fransmän och tyskar nu ska motiveras till att vilja göra militärtjänst. Tyskland inspireras uttryckligen av Sverige och försvarsminister Pistorius pratar om ”den svenska modellen” som en förebild.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Trump ställer nya krav på Taiwan, vars regering svarar med en charmoffensiv för att framtidssäkra USA:s stöd. Men hur långt räcker det när Trump vill åt en deal med Xi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Taiwans regering föreslår en rekordsatsning på försvaret med stora inköp av amerikanska vapen. Förslaget kommer efter nya krav från Trump-administrationen om att Taiwan måste lägga ännu mer pengar på sitt eget försvar. Samtidigt vill USA också se att Taiwans viktiga och världsledande halvledarindustri, som ofta beskrivs som Taiwans ”sköld” mot Kina, delvis flyttas över till USA. Den senaste utvecklingen reser nya frågor om var USA och Taiwan har varandra under Trump 2.0. Donald Trump och Xi Jinping har nyligen pratat i telefon om Taiwan och i korten framåt ligger också ett amerikanskt statsbesök i Peking.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina på Utrikespolitiska institutet.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Mediernas rapportering om BBC-skandalen har kretsat kring en fulklippning av Donald Trumps tal. Vad den borde kretsa kring är den större och allvarligare anklagelsen om systematisk partiskhet i flera viktiga frågor. Samtidigt bekräftar DN:s vinkling kritikernas dystopiska mediebild. Av Jenny Strindlöv Inläsare: Jenny Strindlöv

Magnus Ladulås (1240-90) verkade i en våldsam tid där han ville motverka laglöshet och stärka centralmakten. Han erövrade makten med våld från brodern Valdemar med stöd av den danske kungen Erik Klipping och kom att slå ner flera uppror under sin regeringstid.Magnus Ladulås kodiferade adelns privilegier i Alnös stadgan runt år 1280 - en ordning som kom att gälla ända fram till år 1866. Samtidigt förbjöd Magnus herremännens våldgästning hos bönderna. En sed som kunde få katastrofala följder för den enskilde bonden.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt om kungen Magnus Ladulås med historikern Erik Petersson, som bland annat skrivit boken Kungar.Magnus Birgersson, aka Magnus Ladulås, var Birger Jarls andra son och det var först efter en maktkamp med brodern Valdemar som Magnus år 1275 kunde avsätta brodern. Magnus sökte som fadern stöd av den katolska kyrkan och återgäldade tjänsterna med ett ge kyrkan skattefrihet.I Alnös stadgar kodifierade Magnus Ladulås adelns privilegier och satte gränser för herremännens våldgästning hos bönderna. Våldgästning förbjöds och böndernas skyldigheter begränsades till att ta emot två man och ge dem kost och hästfoder till fastställt pris. Dessutom bekräftade kungen Birger jarls fridslagar, förbjöd länsinnehavare att utkräva egna pålagor av bönderna och att beslagta deras hästar. Magnus befriade också vissa grupper från skatter.Magnus Ladulås gav tyska köpmän rätt att handla fritt i riket och tyska andelsmän bjöds in för att organisera försvaret och tyska bergsmän kom att utveckla bergsnäringen i Bergsslagen. Med sitt äktenskap med Helvig, dotter till greve Gerhard av Holstein stärkte han relationerna söder ut ytterligare.Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan, Storyblocks Audio.Omslag: Magnus byst (som hertig) i Skara domkyrka, Wikipedia, Public DomainBild: Magnus Ladulås i Överselö kyrka, Wikipedia, Public DomainLyssna också på Riksbyggaren Birger Jarls blodiga väg till makten Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi planerar vår stora Paris-getaway (ja, vi hörde ordet ”Paris” och direkt var alla våra problem lösta). Samtidigt försöker vi reda ut den eviga frågan: morgonsex eller kvällssex? Bella berättar också om när hon tappade sitt glow och inte ens kom in på ställen hon alltid glidit rakt in på, vi pratar om orosmoln, sexpress och varför hotellnätter alltid kommer med implicit ”liggkontrakt”. Ett avsnitt om vänskap, resfeber, glow och allt som händer mellan morgon och kväll. Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet gästas vi av komikern, manusförfattaren och skådespelaren Özz Nûjen. Han berättar om sin livslånga passion att få människor att skratta – och om sin nya mission: att få fler att rösta.Han delar med sig av sin satiriska syn på politik, reflekterar över SD:s påverkan på övriga partier och diskuterar det ökade hotet mot dagens partiledare. Han delar också sina tankar om framtidens maktkamp – och vilka två namn statsministerposten står mellan.Özz öppnar även upp om sin barndom i den kurdiska delen av Turkiet, där hans far fängslades och torterades under kampen för mänskliga rättigheter. Han berättar om en hård uppväxt, om våld, mobbning och hur han tidigt lärde sig att använda humor som sitt skydd.Samtidigt delar han starka och personliga minnen av sin storasyster, som gick bort i cancer, och hur hennes liv och värderingar fortsatt inspirera honom. Turnén han nu är ute på blir en hyllning till henne – och till hennes sista ord: att alltid rösta och vara goda människor.Från skratt till tårar – detta avsnitt berör, underhåller och inspirerar på samma gång. Missa inte!Följ Özz Nûjen här.Läs mer om Özz Nûjen här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet gästas vi av komikern, manusförfattaren och skådespelaren Özz Nûjen. Han berättar om sin livslånga passion att få människor att skratta – och om sin nya mission: att få fler att rösta. Han delar med sig av sin satiriska syn på politik, reflekterar över SD:s påverkan på övriga partier och diskuterar det ökade hotet mot dagens partiledare. Han delar också sina tankar om framtidens maktkamp – och vilka två namn statsministerposten står mellan.Özz öppnar även upp om sin barndom i den kurdiska delen av Turkiet, där hans far fängslades och torterades under kampen för mänskliga rättigheter. Han berättar om en hård uppväxt, om våld, mobbning och hur han tidigt lärde sig att använda humor som sitt skydd.Samtidigt delar han starka och personliga minnen av sin storasyster, som gick bort i cancer, och hur hennes liv och värderingar fortsatt inspirera honom. Turnén han nu är ute på blir en hyllning till henne – och till hennes sista ord: att alltid rösta och vara goda människor.Från skratt till tårar – detta avsnitt berör, underhåller och inspirerar på samma gång. Missa inte!Följ Özz Nûjen här.Läs mer om Özz Nûjen här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En berättelse om en man som går under jorden, tackar nej till hela ytvärlden och istället blir trädens massör. Där nere i underjorden bygger Peder Nussa korridorer, bibliotek och kök, lär sig rotmassage ur bortgrävda fackböcker och börjar långsamt flytta träd för fåglarnas skull. Samtidigt sitter jag i Äventyrsvargen, fryser om fötterna, justerar sittställningen, pratar om morgonkaffe, skärmtid och den där märkliga känslan av att mitt liv just nu inte liknar någon annan period jag levt.Uppe i skogen runt studion står till slut en ommöblerad skog, full av fåglar som aldrig vill flytta därifrån. Och någonstans mitt i allt inser vi att Peder sitter där nere och spelar på rötterna till ett annat träd också – mig. Jag är trädet. Du är fågeln i min krona. Du bygger ditt bo där, stannar så länge du vill och flyger när du måste. Det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu finns ingenting som vi kan göra åt det. Nu börjar vi. Sov Gott!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/HenrikstahlLyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

SVT:s vd Anne Lagercrantz om AI-genererade klipp, förtroendet för public service och kostnaderna för marknätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten har det stormat kring Storbritanniens public service-bolag BBC, när missvisande klipp i en dokumentär om USA:s president Donald Trump har avslöjats, och där BBC:s högste chef avgick efter att ett internt PM om problem och partiskhet på BBC hade läckt ut. SVT:s vd Anne Lagercrantz menar att en slutsats av det som hänt BBC är vikten av att förmedla även till en svensk publik att det blir fel i journalistik ibland. ”Vi hanterar stora mängder uppgifter i en rasande hastighet. Vi gör vårt allra bästa för att allt ska vara korrekt. Vi faktagranskar, vi ringer källor, vi gör research. Vi har många kontrollstationer, men ibland sker misstag”, säger Anne Lagercrantz. Hon fortsätter:”Det vi verkligen kan lära av BBC är transparens och snabbhet. BBC kände till det här felet. Man berättade inte om det, man åtgärdade det inte och det tog väldigt lång tid innan man kommunicerade”, säger Anne Lagercrantz.Nyligen uppmärksammades att SVT:s Agenda av misstag hade med ett AI-genererat klipp i ett inslag om polarisering och migration i USA. Anne Lagercrantz anser att det var ett bedrövligt och pinsamt fel. Vad är din analys av det som hände? ”Att vår källkritik brast. Vi hade inte tillräcklig koll på var klippet kom ifrån”, säger Anne Lagercrantz.Hon tror att den här typen av misstag kommer att bli vanligare.”En av de största satsningarna vi gör på SVT är att bli ännu bättre på att verifiera rörlig bild. Vi går in i en tid där vi inte längre kan lita på våra ögon och öron. Det här var dåligt av oss. Jag ber verkligen om ursäkt för det. Men vi lär oss, och vi, hela mediebranschen, inte bara SVT, måste bli bättre på det här”, säger hon.Kan ni ha publicerat sådant här material tidigare utan att det har upptäckts?”Det kan vi ha gjort, men vi är noggranna, vi har kontrollstationer och vi har experter på digital analys och verifiering. Men misstag kan ske. Och så måste man se till proportionerna. Vi publicerar 25 000 timmar bara i TV varje år och ungefär 200 nyhetsklipp varje dag. Och när vi gör fel, så ska vi vara transparenta, vi ska rätta. Det finns också ett omfattande medieetiskt och granskande system”, säger Anne Lagercrantz.Sverigedemokraterna ville med anledning av bland annat det AI-genererade klippet i Agenda kalla SVT:s ledning till kulturutskottet, men så blev det inte då övriga partier röstade nej till förslaget. Hur kommenterar du att Sveriges näst största parti begär att SVT ska komma till riksdagen?“Det är djupt problematiskt. Det är bra att vi granskas. Men det här är någonting annat. Det SD öppnar för är en ordning med politiska förhör, en detaljstyrning av innehållet. Om det här skulle hända varje gång en journalist har gjort något misshagligt skulle vårt oberoende riskeras”.Du har talat om att ökad transparens är viktigt. Vad är problemet med att medverka i det sammanhanget?“Det är inte inför politiker som mediechefer eller publicister ska förklara enskilda publiceringar. Sen kan jag i vilket sammanhang som helst, för SD eller för andra, generellt prata om hur man gör, även som politiker om man är missnöjd och vill anmäla oss. Det finns ett väl fungerande system”, säger Anne Lagercrantz.I ett pressmeddelande skrev Sverigedemokraterna “att det inför valrörelsen är avgörande att svenska medborgare kan lita på att SVT förmedlar korrekt och opartisk information – inte desinformation”.“Jag ser att Sverigedemokraterna vill misstänkliggöra enskildheter och få det att handla om systematik och förtroendekris. Det är klart att det är problematiskt. Samtidigt ser jag att SD ställer sig, som de andra partierna, bakom vårt nya uppdrag som gäller i åtta år, och man ställer sig bakom att SVT ska ha en bredd”, säger Anne Lagercrantz. Anklagelser om nepotismI pressmeddelandet tog Sverigedemokraterna också upp ”nepotism ända upp i ledningen”, vilket syftar på att Anne Lagercrantz man, författaren David Lagercrantz, medverkar i SVT-programmet ”Semester med Garplind”. Var det lämpligt att din man var med?”Som vd, och inte som vice vd, medverkar jag inte i beslut om program eller vilka som medverkar i våra program. De besluten är delegerade till ansvariga utgivare och till redaktioner som ska fatta besluten med integritet och självständighet. På en personlig nivå tycker jag så klart att det är tråkigt när debatten handlar om mig och inte programmen, men på en principiell nivå är de här besluten delegerade. Det är inte jag som vd som avgör vilka som medverkar eller vilka program som ska göras”, säger Anne Lagercrantz.Du måste ju ändå ha funderat på om detta skulle kunna uppfattas som jäv när vd:ns make medverkar i ett SVT-program som går ut på att programledaren tar med en person på semester. Hur resonerade du där?”Jag resonerar inte. Jag litar på att redaktionen, i det här fallet produktionsbolag, självständigt fattar de här besluten. Jag är inte involverad.”Blev det rätt beslut?”Personligen kan jag tycka att det är tråkigt att debatten handlar om mig. Jag vill att det ska handla om vårt utbud. Men principiellt måste jag lita på att redaktioner, i det här fallet ett produktionsbolag, gör lämpliga val. Jag kan inte ge instruktioner om vilka som ska medverka”, säger Anne Lagercrantz.Utökade kostnader för marknätetFrån årsskiftet kommer ett nytt sändningstillstånd att gälla för public service-bolagen. Då blir även SVT och Sveriges Radio ensamma kvar om att distribuera sina sändningar i marknätet, sedan Boxer lämnat tidigare i år och TV4 snart också övergår till andra distributionssätt. SVT och Sveriges radio är ålagda att finnas kvar i marknätet fram till åtminstone 2033. I oktober begärde SVT ett tillskott om 1,5 miljarder från staten till och med 2033, för att täcka de ökande kostnaderna för distribution via marknätet. Kommer ni få de pengarna?”Åtta partier var eniga om det i public service-utredningen och i propositionen som lades i maj. Där står det att det här är att betrakta som en extraordinär kostnad som inte ska belasta public service-bolagen. Jag förutsätter så klart att man står fast vid det”, säger Anne Lagercrantz. Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Axel Andén, chefredaktör JournalistenProducent: Johanna Palmström Tekniker: Maria Stillberg Programmet spelades in på förmiddagen fredagen 28 november.

Konflikt om en amerikansk fredsplan som ser ut som en rysk önskelista. Samtidigt pressas Zelenskyj av en korruptionsskandal på hemmaplan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finns det en baktanke med att den rysk-amerikanska planen kommer just nu? Följ med bakom rökridåerna i de senaste förhandlingarna för att få ett slut på Rysslands krig mot Ukraina. Medverkande: Boris Bondarev, rysk diplomat som hoppade av efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, Tetyana Nikolayenko, granskande journalist som avslöjat flera korruptionsskandaler i Ukraina, Arsenij, student i Kiev, Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International i Sverige, Nastya Krymova och hennes dotter Maritjka som anpassat sin lägenhet i Kiev efter de ständiga strömavbrotten till följd av ryska bombningar. Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sverigesradio.seReportrar: Lubna El-Shanti, Sveriges radios Ukrainakorrespondent, Andreas Liljeheden, Sveriges radios Brysselkorrespondent, Kajsa BoglindProducent: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.seTekniker: Rasmus Håkans

Janni startar veckan med halsont och hudkaos som kräver ett helt fuktkrigsprogram, medan Mickis kämpar med vintertorrhet och livspusslet. Samtidigt dyker duon ner i frågelådan om allt från giftermål och hundkurs till bonusfamilj, julplaner och oväntade drömresor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fyra unga män kopplade till den snabbt växande aktivklubbsrörelsen dömdes nyligen för de rasistiska överfallen i Stockholm i augusti. Samtidigt varnar polisen för att de nazistiska grupperna nu finns på flera håll i landet – och har tillgång till vapen och explosiva ämnen. Vad är Aktivklubb? Är vi på väg in i en ny våg av nynazism? Och varför dras unga män från välbärgade områden in i extremhögern? Gäst: Linda Hjertén, krimreporter och kolumnist på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: TV4 Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I veckans avsnitt får vi äntligen veta vart det mystiska och mytomspunna Atlantis ”tog vägen”. Samtidigt får vi lära oss en mycket gammal läxa om hur det kan gå när hybrisen tar över (ganska bra).Dessutom blir det självklart Emmas egna frågor och vi hinner även med att avhandla Flashbacks ideér till nya tv-format, pony play och lite Rock ´n´ROLL!Väl bekommet och givetvis tack till Patronerna på https://www.patreon.com/FlashbackForeverTråd:https://www.flashback.org/t134915 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Studenter ser kärnkraft som nyckel i energiomställningen och forskar om lösningar för avfall, reaktordesign och stabila elsystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Runtom i världen satsas på ny kärnkraft, som en del i den stora energiomställningen bort från fossila bränslen, men kärnkraften är den kanske mest komplexa energiproducenten som finns idag, med olika säkerhetsutmaningar.På Uppsala universitet möter vi studenter som ser tekniken som en avgörande pusselbit i energiomställningen. De arbetar med frågor som rör säkerhet, slutförvaring och hur avfall kan återanvändas i en sluten bränslecykel – ett sätt att minska mängden långlivat radioaktivt material och utvinna mer energi. Samtidigt lockar nya reaktordesigner, som blykylda reaktorer, som kan bränna bort de mest problematiska isotoperna och öka bränsleeffektiviteten. För studenterna handlar det inte bara om teknik, utan om att skapa ett stabilt elsystem i en tid då vind och sol dominerar. Kärnkraften ger, enligt studenterna, leveranssäkerhet när vädret sviker, vilket anses som kritiskt för ett elektrifierat samhälle. Från klimatångest till ingenjörsdrömmar – här formas framtidens lösningar för fossilfri energi och en hållbar energimix.Medverkande studenter från Uppsala universitet: Oskar Sundqvist, Filippa Hjalmarsson, Tobias Engström, Isak Kleist, John Manders och Oskar Andersson.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

När marken rämnar i Nepal kämpar två svenska tjejer för att överleva dagen samtidigt som de ställs inför ett livsavgörande val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 25 april 2015 drabbas Nepal av en av de värsta jordbävningarna i landets historia. Över 9 000 människor mister livet, tusentals skadas och hela byar ligger i ruiner. Astrid och Celia, två svenska backpackers, befinner sig i vandringsmeckat Langtangdalen när marken plötsligt börjar skaka. Den magiska dalen förvandlas till ett helvete och det stora äventyret övergår i en kamp för överlevnad. Tjejerna tvingas fatta ett omvälvande beslut: ska de riskera sina egna liv för att rädda en svårt skadad familj? Samtidigt, i en annan del av Himalaya, vill den svenske äventyraren Robin fortsätta sin klättringsexpedition trots varningar om att det är livsfarligt. Mod och moral prövas mitt i förödelsen. Katastrofen väcker också en konflikt mellan turister och lokalbor, när ett värdefullt skrin hämtas från den totalförstörda Langtangbyn. Medverkande:Astrid Bachs, svensk backpacker.Celia Boltes, svensk backpacker.Sofia Frändberg, svensk backpacker.Rajendra Panta, nepalesisk vandringsguide.Anna, flickan från Nederländerna som överlevde jordbävningen.Robin Trygg, svensk proffsklättrare.En dokumentär av: Josephine Schneider.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären är producerad 2025.