Podcasts about samtidigt

Detta är en repris som du inte får missa. Åsa Vikman förstod att hon var högkänslig när hon lyssnade på boken "Drunkna inte i dina känslor" av Maggan Hägglund och Doris Dahlin. Samtidigt fick hon förståelsen att hennes dotter också var det. Det är många som är högkänsliga, 20 procent av befolkningen, men ändå finns inte mycket kunskap. Högkänsliga personer, föds med ett nervsystem som är känsligare än hos genomsnittet. Detta gör högkänsliga personer extra mottagliga för sin emotionella och fysiska miljö. De lägger märke till mycket mer än andra och bearbetar allt på en djupare nivå. Därför behöver de mer tid och energi än andra att smälta alla intryck.Lyssna på ett avsnitt om kunskap om högkänslighet och Åsas egna resa som utmattad.Här är ett test du kan göra som visar om du är högkänslig.https://hsperson.com/test/highly-sensitive-test/Tack till ÅsaVill du komma i kontakt med henne: https://www.orkidebarnsverige.se/INSTAGRAM: @orkiderbarnsverige Vill du komma i kontakt med mig Caroline:carolinenorbelie.com@carolinenorbeliecoachingMed min klippare Daniel Bäckström Lejon.seTack för att du lyssnar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En novembermorgon 2005 hamnar Jönköpings-Postens fotograf mitt i ett rån mot en värdedepå. Samtidigt går ett bomblarm och delar av Jönköping utryms. Ingen har dömts för rånet – men i utredningen finns ett dna-spår. Vet du något om rånet? Tipsa reporter Joel Wennerberg! Läsning: JP-fotografen Elins sensationella bilder – hamnade mitt i väpnade rånet Miljonbelopp försvann vid rånet – dna-träff inte tillräckligt starkt bevis Följ Krimstad på instagram och se bilderna från rånet. Avsnittet har gjorts tillsammans med Jönköpings-Posten. Reporter på Jönköpings-Posten: Joel Wennerberg. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades 2025.

Hela 70 miljoner dollar ligger i prispotten under e-sport-VM i Saudiarabien som nyligen dragit igång. Under sju veckor möts 2000 gamers från 100 olika länder i spel som Call of Duty, League of Legends och Counter Strike. Samtidigt riktas kritik mot tävlingen och en del menar att Saudiarabien anordnar mästerskapet som ett sätt att rikta fokus från dåliga levnadsförhållanden i landet, så kallad “sportswashing”. Vad har e-sporten för status idag, vilka svenska stjärnor finns i tävlingen och varför satsar Saudiarabien miljontals dollar på gaming? Gäst: Leo Pettersson, spelreporter, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: BBC, Fox News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

P-funken nådde ett klimax 1978. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett år som startade genom Parliaments första listetta ”Flash light” med sångkrok från bar mitzva och ett väldigt beat som kom både från soptunnan och från rymden, och slutade med en oemotståndlig variation på amerikanska trohetseden ”One nation under a groove”.Låtarna banade väg för en elektronisk revolution bortom disco. Keyboardgeniet Bernie Worrells böjda toner fick funkbanden att mata sina låtar med moogbas, och allt drog mot en mer maskinorienterad musikform som mynnade ut i electro och techno. Synthesizerljuden kom också att utgöra en grund för gangstarap. Basisten Bootsy Collins var nu en stabil ryggrad i P-funk. Samtidigt som Dr. Funkenstein serverade en smak av framtiden letade han sig tillbaka till barndomen. Ramsor, melodier och sånger som han burit med sig sedan barnsben.Vid sidan om möten med George Clinton bygger avsnittet även på samtal med bland andra Bootsy Collins, Bernie Worrell, Frankie ”Kash” Waddy, James Brown och Parlet.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har varit sex tuffa månader för Sveriges statsminister. Den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm tvingades bort efter en rad incidenter, likaså den nytillträdde säkerhetsrådgivaren Tobias Thyberg. Flera ministrar har hoppat av och för en vecka sedan avslöjades att migrationsminister Johan Forsells son har varit aktiv inom den våldsbejakande extremhögern. Samtidigt brottas Moderaterna med väljarnas stöd. Hur har Ulf Kristersson hanterat motgångarna? Hur mycket har allting som hänt påverkat partiet och hur ska man vända siffrorna? Gäst: Fredrik Björkman, politikreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Under kalla kriget kunde Sverige mönstra 800 000 vapenföra män när försvaret var som starkast år 1964. Nästan alla män gjorde värnplikt. Svenska vapenfabriker byggde moderna stridsflyg, ubåtar, stridsfordon, stridsvagnar och mindre vapen som raketgeväret Carl Gustaf.Samtidigt byggde vi mest skyddsrum per capita. Alla människor i Sverige i åldrarna 16 till 65 år hade civilförsvarsplikt med krav på att delta i återkommande övningar.Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den tredje och sista delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Från 1949 till i mitten på 1960-talet ökades Sveriges militära utgifter i kronor och ören till samma summor som under andra världskriget. Därefter spenderade Sverige mer pengar på försvaret än under andra världskriget ända fram till millennieskiftet. Försvarsutgifterna som andel av BNP minskade under kalla kriget främst på grund av den höga tillväxten under efterkrigstiden.Sverige storlek och geografiska läget i Europa gjorde landet sårbart mot ett sovjetiskt anfall. Finland var en naturlig buffert ända sedan Ryssland erövrat vår östra riksdel i finska kriget 1808 till 1809. Sovjetunionen kunde tänkas anfalla över land via norra Finland, via Östersjön från hamnar i Baltikum eller via Polen mot SkåneMen om Sovjetarmén kom via Finland hade Sverige byggt ett system av befästningar och andra hinder för att fördröjningsstriderna skulle ge tid till att förflytta förstärkningar till norra Sverige.Under andra världskriget förberedde sig Sverige för att kunna göra motstånd om vi blev ockuperade. Stay Behind-rörelsen levde sedan vidare under kalla kriget och avslöjades först på 1990-talet för den svenska allmänheten.Stay behind-rörelse skulle träda in om det värsta hade hänt - att Sovjetunionen besegrat Sverige i ett krig. Men det främsta målet var naturligtvis att i samarbete med Nato att slå tillbaka ett Sovjetiskt anfall.Sverige valde också att utveckla ett eget flygvapen. Något som inga andra jämförbara länder utanför supermakterna eller stormakterna gjorde vid samma tid. I Sverige planerade vi för egna kärnvapen redan innan vi visste vad kärnvapen var för något.Sverige har en lång tradition av en utvecklad försvarsindustri, ända sedan stormaktstiden vapensmedjor på 1600-talet. Sverige blev under 1800-talet ett framstående ingenjörsland som utvecklat revolutionerande teknologier som kullager, fyrar, kylskåp och dynamit.Medverkade: Martin Hårdstedt, Peter Bennesved och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig LagerkvistBild: Soldater under övning på F11, Södermanlands flygflottilj, i Nyköping. Flygflottiljen var aktiv fram till 1980-talet. Idag känner vi till platsen som Skavsta flygplats. Bilden är troligen tagen någon gång under 60-talet. Foto: Olle Hagelroth, Sörmlands museum, CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“En grupp alver erbjöd guld och magiska föremål i utbyte mot Drakägget. Oera blev tillfångatagen av av Edsförbundet, vilket fick Farkas och Ylandar att utnyttja det faktum att Sirenerna är odödliga, för att hon inte skulle hamna i deras händer. Samtidigt som ett liv släktes, väcks ett annat - Xedu öppnar upp ögonen, någonstans på Montarkun"

Flera händelser under kalla kriget i Sveriges visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drogs sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva fler kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det kanske mest stereotypiska avsnittet vi någonsin gjort berättar Frans om hur han träffade några italienare på en klubb i Berlin och följde med dem till Como. Samtidigt har Daniel upptäckt hur ovanliga direkta förbud är i det svenska rättssystemet och har även bestämt sig för att göra upp med den skandinaviska rättsrealismen.

Kalla Kriget var påtagligt i Sverige. Hoten mot Sverige var verkliga och Sverige förberedde sig för krig. Det alliansfria Sverige hade tvingats att inordna sig i en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som uppstod i direkt anslutning till Andra Världskriget.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den första delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Kalla kriget var en global konflikt. Och även om den här serien tar avstamp i Sverige är det omöjligt att förstå varför det kalla kriget utbröt om man inte förstår hur det påverkade hela världen.Sverige kom att profilera sig som ett fredligt och alliansfritt land på den internationella arenan. En vän till tredje världen som med tiden inte ens drog sig för att kritisera USA.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under mitten av 1970- och 1980-talet genomgick den svenska Försvarsmakten mer eller mindre ett stålbad av rationaliseringar och neddragningar. Samtidigt utvecklade vi ett av världens mest kompetenta multiroll stridsplan JAS Viggen. Detta plan har blivit till en symbol för Sveriges förmåga i luften under det så kallade ”andra” kalla kriget fram till Sovjets kollaps. Samtidigt vittnar det faktum att Viggen aldrig blev en kärnvapenbärare om att Sveriges ambitioner under denna period inte längre passade med vare sig plånboken eller de övriga supermakternas egna intressen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om 1970- och 1980-talets så kallade ”försvarsdoktrin” och vad den egentligen grundade sig i.Fram till 1960-talets mitt hade Sveriges försvar varit inriktat på ett periferiförsvar med syfte att mota storskaliga invasionsförsök från någon närliggande stormakt. Till detta låg en politisk inställning som syftade till neutralitet i krig och alliansfrihet i fred. Att försvara en sådan säkerhetspolitisk inställning var endast möjligt om Försvarsmakten gavs stora resurser. I själva verket kan den svenska militära styrkeuppbyggnaden sägas vila på den enorma ekonomiska expansion som Sverige genomlevde under de så kallade rekordåren. Efterkrigstidens ”neutralitetsvakt” gjordes möjlig tack vare pengarna som flödade in. Det rådde också politiskt konsensus i försvarsfrågan under socialdemokratiskt ledarskap. Den militärtekniska utvecklingen pekade under tidigt 1950-tal också i samma riktning som tidigare, bara det att planen blev snabbare och bomberna starkare.Under mitten av 1960-talet kom dock mycket av dessa grundförutsättningar att ändras. Pengarna tog slut när tillväxten bromsade in. Den politiska konsensusen som tidigare rådigt luckrades upp när Försvarsmakten äskade egna kärnvapen (1970-talets offentliga politiska debatt om kärntekniken spelade in i detta), och den tekniska utvecklingen gick nu tillbaka mot konventionella scenarion där mekanisering och kvalitativ förmågehöjning blev allt viktigare. När pengarna började ta slut kunde inte längre alla få vad de ville ha och striderna om försvaret blev åter ett faktum. Samtidigt skönjdes en ökad sovjetisk närvaro i Östersjön med nya ubåtar och i centrala Europa var man mycket oroad över en förnyad Sovjetisk konventionell styrkeuppbyggnad som tycktes överskugga allt vad NATO kunde åstadkomma. USA skulle inte heller tillåta Sverige att anskaffa kärnvapen.Men skulle ett nytt storkrig egentligen betyda en fullskalig attack mot just Sverige, eller skulle endast en mindre styrka sättas in mot Skandinavien? En svår fråga blev då vad det nya spetsflyget egentligen skulle vara? Om det inte skulle bli ett attackflyg med kärnvapenkapacitet, vad skulle det i stället bli? Skulle det understödja ett djupförsvar, eller skulle det stoppa fienden till havs? Det som kom att bli 1970-talets och 1980-talets försvarsdoktrin lämnar inga vettiga svar på de här frågorna och idag framstår det militära resonerandet under perioden i stort sett som en efterhandskonstruktion. Det svenska försvaret nedmonterades till att passa den plånbok som gavs, och de krigsscenarier man såg framför sig anpassades till vad man kunde klara av. Av de 600 JAS Viggen som man önskade sig, blev det bara 300. Det fick helt enkelt räcka.Bild: JAS Viggen 37, Wikipedia, Creative Commons.Lyssna också på Sverige och det kalla kriget : Hela världens kalla krig (del 1) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt tar Anna-Karin och Ivar tempen på AI-revolutionens konsekvenser för hjärnan och språket.Med utgångspunkt i en ny MIT-studie, där 54 deltagare delades in i tre skrivgrupper (egen hjärna, Google-sök och ChatGPT), diskuteras hur AI-gruppen producerade snygga men likriktade texter och dessutom mindes minst efteråt. Däremot presterade de deltagare bäst som först skrev själva och sedan använde AI som stöd. Är AI främst en turbo för redan skarpa hjärnor, snarare än ett hjälpmedel för lata?Samtalet urforskar även språkliga frågor. Kommer vi verkligen kommer närmare varandra när språkbarriärer försvinner, eller om vi istället tappar den charm och särart som bor i dialekter och lokala uttryck? Samtidigt förvandlar AI-översatta böcker och auto­genererade undertexter språket till en slätstruken global variant – och svenska tonåringar växlar obekymrat till någon form av engelska efter inspiration från YouTube.Vad händer med tolkar, översättare och författare i en tid när AI översätter böcker under pseudonymer? Vad händer med innebörder som är mer svåröversatta? Och vem orkar lära sig nya saker när det finns teknik som löser det åt en? Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

De rikaste amerikanerna blir allt rikare. Samtidigt växer ilskan mot de ekonomiska klyftorna och eliten. Även här i Sverige har debatten väckts till liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trumps Big beautiful bill – en present till de rika, enligt kritikernaVita huset menar att Trumps nya budget minskar budgetunderskottet och ökar tillväxten. Andra menar att den tar från de fattiga och ger till de rika – och gödslar den redan gigantiska statsskulden. ”De rikaste är det största vinnarna”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri.Miljardärerna har blivit ännu rikareUnder förra året ökade de 19 rikaste hushållen i USA sin förmögenhet med 1 000 miljarder dollar. Och när Jeff Bezos gifte sig i Venedig nyligen, med gäster som Kim Kardashian och Ivanka Trump, möttes han av stora protester. Politiker och företagareSjälv har Trump ökat både sin ekonomiska och sin politiska makt de senaste åren. Vid sidan av sin roll som politiker har han har bland annat satsat på en egen kryptovaluta och egna mobiltelefoner.Stora skillnader med USAMen USA går inte att jämföra med Sverige, säger ekonomiprofessor Daniel Waldenström, som menar att den krönika som publicerades i Financial Times, där Sverige pekades ut som ett land med farligt stora klyftor, är fel. Man kan inte heller dra likhetstecken mellan den amerikanska situationen och den svenska, säger han.Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industriDaniel Waldenström, professor i nationalekonomi och programchef vid IFN Donald Trump, president USABrian Schatz, senatorElon Musk, vd TeslaZohran Mamdani, borgmästarkandidat New YorkRuchir Sharma, skribent och ordf Rockefeller intlekonomiekotextra@sverigesradio.se

Israel attackerade Iran och Gaza hamnade i en medieskugga. Nu har världens blickar åter riktats mot Gaza, där svälten och törsten är värre än någonsin. Samtidigt kan en vapenvila vara på gång, det menar i alla fall USA:s president Trump. Vad har hänt i Gaza senaste tiden, hur illa ställt är det med tillgången på mat och vatten och kan det bli en vapenvila? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: Channel 4 News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Ukraina gör upp med Europa om att ställa Ryssland till svars för krigsbrott under den ryska invasionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har besökt Strasbourg och undertecknat ett nytt avtal med Europarådet om en krigsbrottstribunal som ska utreda vem som ska hållas ansvarig för Rysslands fullskaliga invasion. Samtidigt lämnar Ukraina Ottawafördraget, som förbjuder användandet av personminor. Och Azerbajdzjans relation till Ryssland blir allt sämre efter våldsamma massgripanden av azerier i ryska Jekaterinburg.Hör Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen, Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Alice UhlinTekniker: Mikael SarabiOch så har vi en rättelse:I en tidigare version av det här avsnittet hänvisades till en intervju med en rysk soldat. Intervjun gjordes i rysk tv. I poddavsnittet sas att soldaten påstått att den ryska armén skär av fingrarna på ukrainska krypskyttar. Det var fel. Korrekt är att den ryska soldaten påstod att den ukrainska armén skär av fingrarna på ryska soldater om dessa tas tillfånga. Den här rättelsen är gjord den 3 juli 2025.

Truls Möregårdhs nya bok om en helt unik väg till succén, som har lyft svensk bordtennis till nya rekordhöjder. Samtidigt svarta rubriker och förbundskonflikter om Truls coach, sparkad förbundskapten efter narkotikadom och här i Sporthuset berättar nu en visselblåsare om maktmissbruk och jäv på Svenska Bordtennisförbundet: ”Inkompetenta ledare som sitter på fel post”. Förbundschefen Thomas Buza svarar också på kritiken, i samtal med Lasse Granqvist och Tommy Åström: ”Det gör mig djupt ledsen och vi måste ta till oss detta”. EM-tipset inför damernas fotbollsfest i Schweiz. Wimbledon är igång med Alcaraz & Sinner och med nytt serverekord. Anton Frondells NHL-draftsuccé och suveräna syreupptagningsförmåga. Luleå utsedd till ”Årets idrottsstad” för första gången, men nyblivne jurymedlemmen Jens Fjellström hade en annan vinnare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad innebär det att högsta domstolen ställer sig på Donald Trumps sida? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen kom beskedet att USA:s högsta domstol vill göra det svårare för federala domstolar att upphäva presidentens dekret om att stoppa automatiskt medborgarskap för barn som föds i USA. Presidenten kallar det för en ”monumental seger” och frågan är nu hur mycket mer makt det här ger Trump? Samtidigt närmar sig deadline för den nya statsbudgeten, ”big beautiful bill”, som ska vara i hamn den 4 juli. Vad innehåller budgeten och vad händer med de republikaner som inte gillar den. Sist men inte minst så tar vi oss an Trumpadministrationens kritik mot journalister. Donald Trump överväger att tvinga reportrar som publicerat läckor från Pentagon att avslöja sina källor. Och försvarsminister Pete Hegseth går hårt åt hans gamla Fox-kollega Jennifer Griffin.Medverkande: Robin Olin Sveriges Radios utsände reporter i USA, Esmeralda Svenningsson, Sveriges Radios utsända reporter i USA och Karin Henriksson, journalist och författare. Programledare: Sara Stenholm.Producent: Mattias Dellert

I Sverige är deckare (kriminalromaner) den mest populära av alla genrer. Samtidigt är skandinaviska deckare väldigt populärt utomlands, och det har fått namnet 'nordic noir'. Varför är det så populärt? Om du vill börja läsa böcker på svenska rekommenderar jag att börja med en lättläst bok, varför inte av Camilla Läckberg? T ex här.   Transkript   Ja, hallå, hallå, välkommen till Simple Swedish Podcast. Och dagens avsnitt ska handla om varför det är så populärt med deckare. Och deckare, ja, det är ju kriminalromaner. Det kan också vara tv-serier. Och just skandinaviska deckare brukar kallas nordic noir utomlands. ch det är ingenting som vi säger men det har blivit väldigt, väldigt populärt.   Så varför älskar svenskar att läsa om mord och brott och död och poliser? Och varför älskar världen svenska deckare? Och ja, Nordic Noir helt enkelt. Ja, inte bara svenska utan skandinaviska. Och innan vi börjar ska jag tacka en ny patron som heter Harry. Så tack Harry för att du stödjer podden. Och för alla som vill stödja podden och bli patron, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Då får du tillgång till transkript till alla avsnitt. Perfekt för dig som fortfarande tycker det är lite svårt att följa med i de här avsnitten och du vill kanske lära dig nya ord. Så det är perfekt med transkriptet. Och speciellt att läsa och lyssna samtidigt. Det är ett väldigt, väldigt bra sätt att lära sig hur talspråk fungerar, alltså den talade versionen av språket. Det kostar bara 5 euro per månad. Om du betalar 10 euro per månad så får du också uttalsövningar varje vecka. Där du får repetera och skugga ord och meningar i specifika övningar som kommer på mejl. Så gå till patreon.com/swedishlinguist om du vill stödja podden och bli patron. Så tack, tack till alla som är patrons, för det är ni som gör podden möjlig.   ...för hela transkriptet, klicka här

Om en resa som gav oss sommarregnsbad, två tappade poäng och en boll i huvudet för Eskil. Trots en match som kändes kontrollerande och stabil blir det trots det endast en poäng på en arena vars namn gud (läs: podden) glömde. Samtidigt infinner sig en hoppfull positivism inför höstsäsongen 2025 tack vare en hemvändare och en skotskitaliensk.  Röster i avsnittet: Viktor Tullgren och Eskil Höglund. 

Politiker pratar gärna och ofta om digitalisering, men när samtalet väl glider över till verklig AI blir det märkligt tyst. Gustav Juntti är aktuell med reportageboken Älskling, vi fick en AI! (Timbro), där han visar hur AI redan idag används på sjukhus, i klassrum och inom kommunala förvaltningar – samtidigt som digitaliseringsministern ännu inte tycks ha testat ChatGPT.Juntti själv har gått från hockeyback i Luleå till politisk redaktör och nu AI-debattör, och i boken tar han upp konkreta exempel på hur AI kan göra skillnad. På Capio S:t Görans sjukhus används redan en algoritm som upptäcker fyra procent fler fall av bröstcancer och minskar antalet onödiga återbesök rejält. Dyslektikern Henrik klarar plötsligt skoluppgifterna tack vare ChatGPT, och Region Halland har blivit ett föredöme genom att faktiskt implementera färdiga AI-lösningar istället för att bara prata om dem.Boken tar upp både förhoppningar och risker, optimism och pessimism. En viktig bok i ett angeläget ämne. Samtidigt ställer den också frågan: Varför hamnar politikerna efter vad gäller AI, och vad kan det få för konsekvenser?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Putin tar emot iransk toppolitiker i Kremls gyllene salar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands utrikesministerium kallar USA:s bombningar i Iran för ett grovt övertramp av folkrätten och vill medla fred. Samtidigt som Ryssland självt bedriver ett invasionskrig som bryter mot folkrätten.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Maria Persson Löfgren, radions Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Lisas lägenhet är fylld med rök och hon kan inte ta sig ut. 140 bostäder måste evakueras och polisen jagar en misstänkt man över hela Göteborg. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är tidig morgon i september 2021. De boende på Övre Husargatan i centrala Göteborg vaknar av en smäll.Det brinner i huset och flera trappuppgångar måste evakueras. Mängden människor gör det svårt att veta hur många som är kvar i sina lägenheter. I den värst drabbade uppgången kämpar Lisa för sitt liv. Det brinner under henne och hon kan inte ta sig ut. Samtidigt kommer mer och mer rök in i lägenheten.Jakten på gärningsmannen skapar oro i GöteborgRäddningstjänst och polis inser att det här inte är en vanlig brand. De boende har hört en explosion. Snart inkommer intressanta tips som startar jakten på en misstänkt gärningsman.En jakt där rykten om ytterligare attacker sätter skräck i centrala Göteborg.Medverkande:Lisa Bäcklund - boende på Övre Husargatan.Per Bäcklund - Lisas pappa.Britt Ling - boende på Övre Husargatan.Anja Almén - boende på Övre Husargatan.Ulla* - vän till Josef*.Sven* - vän till Josef*.Johan Laurén - brandman och boende på Övre Husargatan.Linus - rökdykare.Anders Börjesson - kommenderingschef polisen.Anders Jonasson - utredningsledare polisen.Daniel Olsson - grävande reporter GT/Expressen.* Ulla, Sven och Josef heter egentligen nåt annat.En dokumentär av: Niklas Jonsson.Producent: Viktor Papini.Ljudtekniker: Agnes CasselProgrammet är producerat 2025.

Endelig fik Trump sin vilje: stor militærparade i Washington. Alligevel fes det hele lidt ud. Forsøget på at kopiere den slags, vi kender fra fx Moskva og Paris, mislykkedes. Samtidigt gik millioner på gaden overalt i USA’s storbyer under sloganet ‘No Kings’. Mads og David går i dybden med dramaet. Værter: Mads Fuglede og David Trads Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Kasper Risgaard Foto: RINGO CHIU / AFPSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Ryssland sägs rusta inför väntad sommaroffensiv men riskerar samtidigt att förlora sitt strategiskt viktiga grepp i Mellanöstern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oljepriset stiger efter den dramatiska utvecklingen i Mellanöstern, något som kan gynna Rysslands hårt pressade ekonomi. Samtidigt har Ryssland och Iran nyligen ingått ett samarbetsavtal som väntas forma ländernas relation de kommande decennierna. Avtalet fokuserar på kärnenergi, militär förmåga och ekonomi. Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling. Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östereuropastudier. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Det har kommit nya besked både kring styrräntan, amorteringar och hur mycket bolån man får ta. Samtidigt skärps råden kring ränterabatter. Det här är en vecka som gett högbelånade stockholmare väldigt glada nyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Riksbanken sänker räntanI veckan meddelade Riksbanken att styrräntan sänks till 2 procent. “Konjunkturen har tappat fart”, säger Riksbankens chef Erik Thedéen, som inte utesluter ytterligare sänkningar framöver. Amorteringsreglerna ändrasSamtidigt vill regeringen och finansmarknadsminister Niklas Wykman ändra reglerna kring bolånetak och amorteringar. “Det ska bli enklare att ta sig in på bostadsmarknaden”, säger han. Billigare att lånaRäntesänkningen och amorteringsändringarna gör att månadsutgifterna sänks rejält för vissa låntagare. Något som i sin tur kan få bostadspriserna att stiga – och skuldsättningen att öka. Banker går till börsenNär bolånebanken Enity, känt under varumärkena Bluestep och 60plusbanken, börsnoterades nyligen var intresset stort. Ytterligare en bank, Nordic capital-ägda Noba, är på väg till börsen efter många om och men. “Vi har en hyggligt bra stämning på aktiemarknaden just nu”, säger Gabriel Mellqvist.Producent och programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Gabriel Mellqvist, ekonomijournalist EFNMoa Langemark, konsumentskyddsekonom FinansinspektionenErik Thedéen, chef RiksbankenBjörn Lander, vd EnityNiklas Wykman (M), finansmarknadsministerAndreas Carlson (KD), bostadsministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

Natten mot fredagen den 13 juni utförde Israel massiva flyganfall mot Iran, sedan dess har dom båda länderna attackerat varandra varje dag. Samtidigt inleddes under måndagen G7-ländernas toppmöte i Kanada, där USA president Donald Trump deltar. Han tror att Israel och Iran kommer att nå en överenskommelse inom kort. Hur ser dialogen ut mellan ledarna? Kan Israel och Iran nå en överenskommelse? Och hur omfattande är egentligen det iranska atomprogrammet? Gäst: Niclas Vent, försvarsreporter på Aftonbladet. Programledare/producent: Jessica Johansson. Klipp från: Al jazeera, CNN, DWNews och AP. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En ny våg av politisk musik drar in över Grönland och påminner (kanske lite för mycket) om 1970-talets musikaliska folkrörelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musiken var ett verktyg i Grönlands kamp för ett så kallat ”hemstyre” på 1970-talet. Men efter det skedde ett tematisk skifte.Nu märker musikfestivalarrangören Laura Lennert Jensen och den politiska rapparen Tarrak ett uppsving av grönländsk musik som kritiserar relationen mellan Grönland och Danmark – och USA. En av de som nyligen börjat göra politisk musik är artisten Tûtu.Samtidigt tycker både Tarrak och Tûtu att 70-talets politiska musik fortfarande är relevant i dag: Den handlar om problem som inte blivit lösta.Reporter: Sara Ek

Abeba Aregawi förvånade många när hon gjorde sensationell comeback och presterade supertider 2024. Den kontroversiella stjärnan var tillbaka. Men återigen uppstod problem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det hade gått över åtta år sedan hon testade positivt för dopning. Och även om hon friades från dopningsbrott försvann hon från friidrottsradarn.Nu är fyrabarnsmamman på jakt efter revansch. Målet är att springa VM och OS för Sverige. Men hennes nya rekordtider har strukits. Abeba Aregawis karriär har aldrig varit en enkel historia. Hennes första år i svenska landslaget kantades av skandalrubriker. Samtidigt som hon radade upp vinster anklagades hon för skattebrott och skenäktenskap. Vägen mot det svenska medborgarskapet ifrågasattes. När hon vann ett överlägset VM-guld på 1500 meter kritiserades hon för sitt uttalande om homosexualitet.Det finns många frågor. Radiosporten Dokumentär har åkt till Etiopien för att träffa huvudpersonen själv. Abeba Aregawi är redo att berätta.Medverkande (i nyinspelade intervjuer): Abeba Aregawi (löpare), Ludvig Svan (journalist), Anders Albertsson (f.d. generalsekreterare Svenska friidrottsförbundet) och Ingvar Åström (f.d. ordförande Hammarby friidrott).En dokumentär av Jonas Karlsson, våren 2025.Producent: David RuneAbeba Aregawis citat är inlästa på svenska av Azeb Binega.Arkivklipp från: SR, SVT, Eurosport, ZDF, RTF, Seven Network.

Polen visar hur även migrationskritiska partier kan ha svårt att stoppa invandring – landet hade massinvandring redan före Putins fullskaliga invasion av grannlandet. Inför söndagens presidentval anklagar båda kandidaterna varandra för att låta gränserna läcka. Samtidigt underblåser Moskva en växande trötthet på flyktingarna från Ukraina, skriver Ola Wong i sin andra rapport från Warszawa. Inläsare: Magnus Thorén

Två stora parallella satsningar i norra Sverige vill revolutionera stålindustrin. Men det finns hinder på vägen. President Trump har nyligen infört nya höga ståltullar och satsningarna brottas med förseningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stålrevolution i NorrlandStålindustrin är en av de allra största utsläpparna av koldioxid och sen några år tillbaka pågår en mindre revolution inom området. Målet är att producera stål med så litet fossilt utsläpp som möjligt och Sverige står i blickfånget i omställningen.Två projekt i varsin fil på samma vägJust nu håller uppstickaren Stegra på att bygga ett nytt stålverk och en ny vätgasanläggning i Boden. Finansmannen Harald Mix, som också låg bakom Northvolt, är en av grundarna. Samtidigt tuffar Hybrit på. Samarbetet mellan statliga gruvbolaget LKAB, statliga Vattenfall och stålbolaget SSAB - som delvis också har statligt ägande genom LKAB och finska staten. Men båda projekten brottas med olika utmaningar och frågan är vem som kommer att först komma i mål - eller vem som vill komma först?Nya ståltullar Nyligen införde president Trump tullar på 50 procent för allt stål som USA importerar från EU och andra länder. Frågan är hur de svenska satsningarna påverkas av de höga tullarna och hur risken ser ut för att stål från andra länder nu kommer flöda in i Europa och dumpa priserna?Programledare:Erika MårtenssonProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Jens Kärrman, journalist Dagens IndustriGert Nilson, teknisk direktör JernkontoretJan Moström, vd LKABNiklas Johansson, kommunikationsdirektör LKABHenrik Henriksson, vd StegraHarald Mix, finansmanMaria Perhard, ScaniaAssia Gaouar, riskkapitalfonden DemeterStefan Löfven, fd statsminister (s)ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Fackligt engagemang är en avgörande del för en stark och levande föreningsdemokrati. Samtidigt vet vi att många upplever hinder för att engagera sig. Det kanRead More

Få gestalter i det förflutna har fascinerat människor lika mycket som piraterna i Karibiska havet: kaptener med träben och papegojor på axeln, sjörövare med lapp för ögat, skattkartor med X som markerar nedgrävda rikedomar, barbariska straff som att ”gå på plankan”, flaggor med dödskallar och benknotor, med mera. Men hur mycket av detta är sant? Har de legendomsusade piraterna i Västindien en verklighetsbakgrund?Svaret är ja. Under 1500-talet och 1600-talet grundades många europeiska kolonier i Amerika och Västindien, där stora rikedomar alstrades, men bristen på statliga flottstyrkor och fungerande polisväsen gjorde att kriminaliteten blomstrade. Parallellt med detta lärde sig nederländska kaptener att de lätt kunde bekämpa sina spanska fiender samtidigt som de stal deras silver, vilket fraktades på stora flottor från Amerika till Europa. Samtidigt rymde hunsade kontraktsarbetare från plantageägare i Västindien och anslöt sig till pirathövdingar. Kombinationen av väldiga förmögenheter, brist på motstånd och tillgången till många villiga sjörövare var att den skeppsburna kriminaliteten fick en guldålder. Ridån gick ned först på 1710-talet, sedan kolonialmakterna investerat i flottor och kustvakter. I gengäld började bokläsande européer skriva ihop sjörövarskrönor som inom kort fick ett eget liv. Vår populärkulturs klassiska pirat var född.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om piraterna i Karibiska havet – de verkliga förlagorna till Long John Silver, Jack Sparrow och andra fiktiva antihjältar.Bild:"Blackbeards sista strid" – Romantiserad skildring av slaget i Ocracoke Bay 1718 mellan piraten Blackbeard och löjtnant Robert Maynard. Målning av Jean Leon Gerome Ferris, ca 1920.Bildkälla: Jean Leon Gerome Ferris – Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Jessica Stegrud (sd) skulle in på sin arbetsplats, Sveriges riksdag, blev hon attackerad av en rabiat arabisk kvinna. Polisen valde att inte göra någonting, eftersom att Jessica "inte är kungen".Vi får således konstatera att detta är en glädjens dag för alla revolutionärer, då det numer är fritt fram att attackera riksdagsledamöter.Samtidigt varnar Säkerhetspolisen för den stora faran i samhället: Svenska ungdomar som tränar på gym.En kommentar från Det fria Sverige. Läs mer om oss på https://www.detfriasverige.seVideoversion: https://www.youtube.com/watch?v=R2GYNINYOLIBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Väldigt snart måste Liberalerna presentera en ny partiledare. Och valrörelsen smygstartade med partiledarnas populistiska påhopp i riksdagsdebatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans partiledardebatt bjöd på anklagelser om att odla gängkriminalitet och att regeringen tar barndomen från landets barn. Tonläget påminde om det som brukar möta publiken under valrörelser. Vill både regeringen och oppositionen starta valrörelsen i förtid och vem vinner i så fall mest på det?Samtidigt fick Liberalernas avgående partiledare Johan Pehrson en känslomässig avtackning och politiskt laddade presenter av partiledarna i riksdagen. Nu närmar sig en viktig deadline för Liberalerna. En ny partiledare ska utses på en extrastämma 24 juni. Inför valet har partiets Karin Karlsbro öppnat upp för att sitta i regering med Sverigedemokraterna, hon gick därmed emot både sin egen och Liberalernas röda linje. Varför gjorde hon så, vem vill egentligen ha jobbet som ny partiledare och kan Erik Ullenhag bli jokern i leken?Medverkande: Helena Gissén, Radions inrikespolitiska kommentator. My Rohwedder, Aftonbladets inrikespolitiska kommentator.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Nu kommer en nya lista över världen fåglar som ska ena vår syn på alla arterna. Samtidigt är gränsen för vad som är en art inte helt enkel att dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns flera tusen olika fågelarter runt om i världen. Men vad som är en art eller inte råder det oenigheter om. Det finns idag fyra listor över världens fåglar. Men det ska det bli ändring på: Efter sju år arbete finns nu en ny lista, som ska ena vår syn. Men det är svårt att avgöra när en fågel är så pass utik att den får status som egen art.Vi träffar Per Alström, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik, Zooekologi, på Uppsala universitet, som arbetat med i framtagandet med den nya listan. Han ger en inblick i hur arbetet gick till och reder i artbegreppen och fågelforskningen. Hur kan det gå till när man så att säga upptäcker en ny art? Vi pratar även med Martin Stervander, försteintendent för fågelsamlingen på nationella museet i Skottland. Han är även ledamot i svenska taxonomikommitén, som hittills varit ansvarig för systematiseringen av fåglar för Sverige och ansvarat för att fåglar har svenska fågelnamn. Programledare: Filip VareniusProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Kina bygger ut sin kärnvapenarsenal. Frågan om att skaffa kärnvapen är aktuell i Sydkorea och även på agendan i Japan. Står vi inför ett kärnvapenrace i Asien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Peking uppges vilja bygga ut Kinas kärnvapenarsenal i snabb takt uppstår nya spänningar i närområdet. Samtidigt som det hos USA:s allierade i Östasien väckts tvivel om de amerikanska säkerhetsgarantierna efter Trumps återkomst i Vita huset. Frågan om kärnvapen är nu högaktuell i flera länder och hotet från Kina blir en faktor som riskerar att driva på en upprustning. Hör folk på gatan i Sydkorea och hur samhällsdebatten om kärnvapen skiftat i Japan. Samtidigt har Trumps handelskrig fått rivaler att knyta nya ekonomiska band. Kan det bidra till konstruktiva samtal och att spänningar kyls ner?Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Kosttillskottet betakaroten marknadsförs som det bästa sättet att på rekordfart få en snygg bränna. Samtidigt varnar experter för riskerna. Stämmer marknadsföringen av kosttillskottet? Och går det att sola utan att riskera cancer? Gäst: Martin Bergö, professor i molekylär medicin. Programledare/producent: Jessica Johansson. Klipp från: TikTok, Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Nya SCB-mätningen var en kalldusch för Ulf Kristersson, oppositionen leder stort. Och blir rapporten om invandringens kostnader ett slagträ i debatten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan kom konjunkturinstitutets rapport om invandringens kostnader. Rapporten beställdes av Tidögänget men vilket parti, eller vilka partier kan använda de nya siffrorna i debatten?Samtidigt visar SCB:s nya stora mätning att oppositionen just nu ligger långt före regeringen och Sverigedemokraterna. Kan statsminister Ulf Kristersson vända skutan och komma ikapp Magdalena Anderssons gäng? Går det att tala om en Hatt-effekt och hur mår Liberalerna?Helena Gissén och Fredrik Furtenbach reder också ut det senaste om den berömda Bryssel-fighten mellan KD:s Alice Teodorescu Måwe och en tjänsteman för Vänsterpartiet. Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Svenskarna är ett resande folk och den starkare kronan gör att årets reskassa vuxit för många. Samtidigt visar statistik att priserna på utlandsresor rasat men bara för dem som lyckats pricka rätt i tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mer för pengarnaPriserna på flygresor utomlands pekar åt lite olika håll – SCB:s siffror visar en sak, annan statistik något helt annat. Vi reder ut vilka som är vinnarna i pristurbulensen, vad som styr resepriserna och vart svenskarna helst reser i sommar. (Spoiler: inte till USA eller Turkiet).Svenska kronan är en vinnareSamtidigt har både euron och dollarn blivit billigare – men varför är växelkurserna man själv möter så mycket högre än de kurser som det rapporteras om i nyhetssändningarna? Hör hur man ska tänka kring betalningar utomlands och hur man undviker att bli lurad.En av tio lånar till semesternSå många som 11 procent av hushållen lånar till semestern i år. ”Det är problematiskt”, säger Moa Langemark, konsumentsskyddsekonom på Finansinspektionen.Arlanda har utretts – igenI veckan kom också regeringens utredare med sina förslag på hur Arlanda kan stärka sin position. Han vill bland annat göra det billigare att ta sig kollektivt till flygplatsen.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Moa Langemark, konsumentskyddsekonom FinansinspektionenViggo Cavling, redaktör för Dagens PS weekendbilagaMattias Nyman, vd Flygresor.seDian Martinez Valencia, kommunikationsansvarig TUI SverigeAndreas Eklöf, valutastrateg SwedbankPeter Norman, regeringens Arlandautredareekonomiekotextra@sverigesradio.se

Fredrik är utmattat omdömeslös och Filip gruvar sig efter en social blackout inför en kändis. Samtidigt smids stora planer...

Længe blev den hemmelighedsfulde amerikanske techmilliardær Peter Thiel anset for at være småskør. Men fra skyggerne i Silicon Valley er han vokset til at blive en af de mest magtfulde og kontroversielle figurer i techbranchen. Og i amerikansk politik. Peter Thiel fattede hurtigt, hvilken guldrandet mulighed Trump kunne være – og bakkede ham op med det samme. Og nu har han og hans formue banet vejen for vicepræsident J.D. Vance. Herhjemme har PET og Rigspolitiet lagt en del af den nationale sikkerhed i hænderne på Thiels overvågningssystem Palantir. Et samarbejde, som politikerne ønsker at udvide massivt. På trods af risikoen for amerikansk spionage. Samtidigt tilhører han en ekstrem elite indenfor Big Tech, der drømmer om at gøre Grønland til en teknologisk fristad, et sted helt uden stat, skatter, lovgivning. I dette afsnit af ‘Du lytter til Politiken’ fortæller journalist Jakob Sorgenfri Kjær historien om Peter Thiel.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Kallar ryske presidenten galen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter allt intensivare ryska attacker mot Ukraina varnar Donald Trump Rysslands president Vladimir Putin för att ”leka med elden” och kallar honom ”galen”. Kreml svarar med att kalla den amerikanske presidenten ”emotionellt överlastad”. Samtidigt har republikanska senatorer tagit initiativ till sanktioner mot Ryssland. Är den rosiga relationen mellan Trump och Putin över, och vad innebär det i sådant fall för Rysslands krig mot Ukraina?Hör också om Trumps omdebatterade kryptomiddag och nya turer i konflikten mellan Trumpadministrationen och elituniversitetet Harvard.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-korrespondent samt Fredrik Wadström, Sveriges Radios blivande Rysslandskorrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

EU pressar den ryska ekonomi med nya sanktioner men fortsätter samtidigt att köpa rysk energi. Varför är det så svårt för EU att helt kapa bandet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU har tagit fram nya sanktioner för att pressa Ryssland. Det handlar bland annat om komma åt den så kallade ryska skuggflottan. Samtidigt är svårt att frikoppla sig från det ryska energiberoendet och sluta skicka pengar till Moskvas krigskassa. EU fortsätter att importera stora mängder rysk energi, inte minst LNG, flytande naturgas. Förra året slog LNG-importen från Ryssland till och med rekord.Varför är det så svårt för Europa att helt klippa banden och går det ens att göra det när många europeiska energiföretag sitter fast i långa kontrakt med ryska gasleverantörer? Europas länder behöver mycket gas för att hjulen ska rulla, vem ska leverera den gasen? Blir det Donald Trumps USA som ska fylla europeiska gaslager med LNG?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Elin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Mattias Dellert

Nivå: A2-B1 Inte alla människor gillar spindlar, och många är rädda för dem. Men spindlar är faktiskt väldigt fascinerande små djur. Ibland är dom till och med söta! Kolla bara på bilden här. I det här avsnittet lär du dig flera fascinerande fakta om spindlar, och också många användbara ord. Är du intresserad av vår Free 6 Week Challenge - klicka här Transkript Sådär, välkommen till Simple Swedish Podcast! Och det har tagit lång tid att spela in det här för att jag har haft massa tekniska problem. Men nu så hoppas jag att det fungerar. Så i det här avsnittet ska vi prata om spindlar. För jag tycker att spindlar är väldigt fascinerande små varelser. Samtidigt är det många som är rädda för spindlar. Men jag tänker att om man vet lite mer och om man får höra lite av den här fascinerande faktan så kanske man kan tycka om spindlar lite mer och kanske bli lite mindre rädd för dem också. Så vi ska prata om lite fascinerande fakta om spindlar idag. Men ja, först ska vi tacka tre nya patrons. Det är Stefan, Claire och IJC. Så ja, tack till er för att ni stödjer den här podden. Om du tittar på Youtube så är det så att det här är en podcast som jag har kört i flera år. Och det här är faktiskt avsnitt 282. Så det finns många, många andra avsnitt och om du vill se eller lyssna på dem så kan du hitta dem på vilken poddapp som helst. Till exempel Spotify eller Itunes, Apple podcast. Och man kan då stödja den här podden och få transkript till alla avsnitt, kostar bara 5 euro per månad. Och då får du tillgång till alla transkript. Och det får du på patreon.com/swedishlinguist. Och om du är på 10-euronivån så får du också uttalsövningar varje vecka. Och den här veckan så startar vi den andra gruppen i Free 6 Week Challenge. Så det ska bli kul. Och om du missade den så kan du skriva in dig på väntelistan. Då går du till, jag länkar till den här under helt enkelt. Så skriv in dig på väntelistan så kommer du få ett meddelande så fort vi öppnar igen för the Free 6 Week Challenge. Så idag som sagt ska vi prata om spindlar. Och jag har alltid gillat spindlar för att jag tycker de är rätt coola och fascinerande. Och vi ska gå igenom lite fakta här och det första som är viktigt att säga är att spindlar inte är insekter. ..för att läsa hela transkriptet - klicka här

Peking utnyttjar en mer USA-skeptisk omvärld och tar plats i de geopolitiska luckor som Trumps framfart i världspolitiken lämnat öppna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Donald Trump vill dra USA ut ur WHO går Kina istället in med mer pengar. När Trumps tullar ger forna rivaler gemensamma problem kan Peking knyta nya band. Kommer Kina dessutom bli en mer aktiv biståndsgivare nu, när Trump monterar ner det amerikanska biståndet? Radiokorrespondenterna Kina ringar in nya luckor som Trumps politik skapat och som Peking nu kliver fram för att fylla. Samtidigt går Kina om USA i popularitet och Kinas kommunistparti kan skörda frukten av en mer Kina-vänlig omvärld.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Israel, som siktar på att återerövra Gaza, har kontinuerligt attackerat palestinska mål under veckan. Attackerna får förödande individuella konsekvenser, och de drabbar speciellt barn. Detta samtidigt som svälten är fortsatt svår och kritiken mot Israel tilltar. Hör vår mellanösternkorrespondent Samar Hadrous om veckan som varit. Tyskland står orubbligt fast vid sin solidaritet med Israel, som följd av Förintelsen. Samtidigt genomgår Tyskland ett identitetsskifte 80 år efter krigsslutet. Hur ser relationen ut idag och vad vill Tyskland med sin Israel-politik? Reportage av Tysklandskorrespondent Daniel Alling.Öka handeln mellan USA och Ryssland inom bland annat energi – och häv alla sanktioner som införts mot Ryssland sedan 2014. Det är två av de förslag på eftergifter som Donald Trump har lagt fram för att få till en fred mellan Ryssland och Ukraina. Hur står det till med moralen i internationell handel? Hör Torbjörn Becker vid Östekonomiska institutet på Handelshögskolan.I ett forskningsprojekt vid Solna BB testar forskare vilken effekt det kan ha att låta en sjukhushund vara med vid förlossningen. För bara några dagar sedan födde Jenny Edner dottern Liv och med i salen var sjukhushunden Liona. Reportage av Lotta Myhrén.Höst, vinter och vår har de kämpat – unga orkestermedlemmar. Nu närmar sig sommaren och Sverige fylls av avslutningskonserter. I dag i Berwaldhallen bara ett längre stenkast bort från Radiohuset är det sommaravslutning för Kulturskolans orkesterskola – som är ett sorts ständigt pågående demokratiarbete där unga får ta plats med sin röster på scen och i samhället. En av orkestrarna är Centrala orkestern i Stockholm och Jesper Lindau träffade Eila Stark och Miron Yakob när de repeterade.Krönika Ulrika Knutson.Panelen med Fredrik Haage, Smålandsposten, Frida Wallnor, Dagens Industri och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Kritiken av det Israel gör i Gaza har blivit alltmer intensiv, från bland annat FN, alla stora hjälporganisationer, mänskliga rättighetsorganisationer och en del länder, som till exempel Norge. I veckan rörde sig Sverige – en aning – till mer skarpa ordalag mot Israel. Hör Lisa Strömbom, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet om den svenska regeringens hållning i Gazafrågan.Efter sommaren kommer Trafikverkets förslag till ny nationell plan för vägar och järnvägar de kommande 12 åren. Och just nu vässar politiker runt om i landet argumenten för att just deras önskelista ska kunna infrias. Men hur långt kommer egentligen pengarna räcka? Reportage av Tobias Sandblad.Trumps tullar slår hårt mot Bangladeshs viktiga textilindustri. Reportage av Sydasienkorrespondent Naila Saleem.Satir av Radioskugga.Vad kan poesin betyda i Palestina? Samtal med Ida Börjel vars dokumentärdikter i ”Röd anemon” bygger på samtal med palestinska poeter på Västbanken.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Den 6 december 1989 går en beväpnad man in på det tekniska universitetet École Polytechnique. 14 kvinnor mördas och dagen förvandlas till en mardröm. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. På morgonen den 6 december 1989 ligger en blandning av stress och förväntan i luften inne på det tekniska universitetet École Polytechnique i Montréal. Studenterna är inne i slutspurten med terminens sista tentor och redovisningar. Samtidigt ser de fram emot helgens stora julfest. Men den här dagen kommer att förändra deras liv för alltid.Massmordet kommer att hyllas av incelsPå eftermiddagen kliver en 25-årig man in på universitetet bärandes en sopsäck med ett halvautomatiskt gevär. Efter nästan 20 minuter har han mördat 14 unga kvinnor. De flesta av dem var studenter, med drömmar om att bli ingenjörer. Tragedin skakar Kanada i grunden.Vid den här tiden är skolskjutningar ovanliga och det faktum att alla dödsoffer är kvinnor väcker frågor om gärningsmannens motiv. Drevs han av kvinnohat eller var han bara en galen skytt?Långt senare kommer kvinnomassakern och gärningsmannen att kopplas samman med senare incelmördare och deras idéer. Medverkande  Nathalie Provost – dåvarande student på École Polytechnique.Stephane Guay – dåvarande student på École Polytechnique. Marie-Josée Leblond – dåvarande student, idag IT-direktör på ett teknik och telekombolag.Sylvie Haviernick – syster till studenten Maud Haviernick. Francine Pelletier – journalist och grundare av den feministiska tidskriften La Vie en Rose.Jacques Duchesneau – polischef i Montréal.Jean-Marc Dalphond – kusin till studenten Anne-Marie Edward.   Lisa Kaati – forskare vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. En dokumentär av: Linda Jensen Kidane.Producent: Rosa Fernández. Dokumentären är producerad 2025.

Hur illa ställt var det egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en ny bok utmålar journalisterna Jake Tapper och Alex Thompson Joe Biden som en president i kroppsligt och mentalt förfall. Efter att ha intervjuat en lång rad medarbetare till den tidigare presidenten och andra demokrater som mött honom slår de fast att det pågick en mörkläggning i Vita huset och att Joe Biden inte borde ha ställt upp i valet 2024 från första början.Samtidigt har Joe Biden offentliggjort att han lider av en aggressiv form av prostatacancer. Hur påverkar sjukdomsbeskedet debatten om hans ansvar för Demokraternas valförlust i presidentvalet?Vi pratar också om Donald Trumps ivriga arbete med att få sina republikanska kollegor i kongressen att baxa igenom hans budget AKA ”Big Beautiful Bill”.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenterProgramledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Livsfarliga metoder som kostar kvinnor livet. Lagar som fängslar dem som drabbats av missfall eller genomgått en abort. Och en demokratisk rättighet som är hotad.I januari i år fyllde den svenska abortlagen 50 år. Samtidigt ser vi hur utvecklingen går bakåt i stora delar av världen. Och även om det kan kännas långt borta, är aborträtten inget vi kan ta för givet – inte ens här i Sverige.I det här avsnittet gästas Spöktimmen av Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet. Vi pratar om abort – då, nu och i framtiden.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.