Podcasts about samtidigt

Vi har fått ett nytt och rent hjärta i Kristus som en gåva från vår Fader. Därför kan vi se Gud och leva i en ständigt växande uppenbarelse av Jesus. Samtidigt förnyas vårt hjärta och vårt inre liv ständigt i gemenskapen med den helige Ande. När vi bejakar den processen läks och upprättas vi så att vi kan bli fullt ut levande människor. Vi behöver inte längre göra oss hårda på insidan för att överleva. Vi kan istället låta oss uppfyllas av Guds kärlek och nåd och finna vår tillflykt i Gud. Här hittar du min podd En Kaffe med Martin: https://open.spotify.com/show/2kOmfKomW78FWlAo8o4q6M?si=815c031348074641 Här kan du köpa mina böcker: www.amazon.com/stores/Martin-Re%C3%A9n/author/B0B34JVCRP?ref=ap_rdr&store_ref=ap_rdr&isDramIntegrated=true&shoppingPortalEnabled=true https://www.adlibris.com/se/sok?q=martin+re%C3%A9n

I veckans avsnitt spanar vi in årets stora julsnackis – den nya smaken på Blossa årgångsglögg! Dessutom tar vi upp Systembolagets nya regel som skärper till hämtningstiden för beställda varor från 14 till 7 dagar. Vi riktar också blickarna mot Skottland där Diageos fabriksarbetare röstar för strejk efter varsel om uppsägningar. Samtidigt synar vi de senaste rapporterna kring låg- och alkoholfria drycker som slår hål på myten om att alkoholfritt skulle vara en inkörsport till mer drickande – snarare tvärtom. Till sist kikar vi på veckans tunga släpp på Systembolaget, där vi hittar exklusiva droppar från både The Macallan och Benromach! Lyssna gott!

Året 1989 står ut i modern europeisk historia. På mindre än ett år förlorade de kommunistiska regimerna i Polen, Ungern, Östtyskland, Tjeckoslovakien, Bulgarien och Rumänien sitt maktmonopol. Folken reste sig och Moskva ingrep aldrig.De kommunistiska regimerna hade etablerats hårdhänt i länder som Röda Armén erövrat under andra världskriget. Frihetsvågen 1989 blev möjlig genom en kombination av långvarig ekonomisk stagnation, regimernas förlorade legitimitet, ett uthålligt civilsamhälle och ett avgörande politiskt vägval i Moskva.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet. Han har skrivit boken Europas vändpunkter – 1492, 1914, 1989.Vid konferenser i Jalta och Potsdam förhandlade andra världskrigets segrarmakter om efterkrigsordningen. I Jaltas deklaration om det befriade Europa åtog sig de allierade att verka för representativa regeringar och fria val. I praktiken blev Röda arméns militära närvaro avgörande för maktutvecklingen i stora delar av Öst- och Centraleuropa.De kommunistiska partierna var efter kriget för svaga för att vinna fria val på egen hand. I stället skaffade de sig med Moskvas stöd stegvis kontroll över statsapparaten och slog ut politiska motståndare. I slutet av 1940-talet hade Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien blivit kommunistiska enpartistater under starkt sovjetiskt inflytande. DDR bildades 1949 i den sovjetiska ockupationszonen i Tyskland.Under 1940-talets slut och 1950-talets början konsoliderades makten med stalinistisk brutalitet. Skådeprocesser och utrensningar drabbade både civila dissidenter och partimedlemmar som misstänktes för bristande Moskvatrohet. Jordbruket tvångskollektiviserades och ekonomierna underställdes en strikt planekonomi med ensidigt fokus på tung industri. Samtidigt byggde hemliga polisorganisationer som östtyska Stasi och rumänska Securitate upp massiva nätverk av informatörer som genomsyrade vardagslivet med ständig övervakning.Trots den hårda repressionen upphörde motståndet aldrig helt. Östberlinarna reste sig 1953, den ungerska revolten bröt ut 1956 och Tjeckoslovakien försökte 1968 genomföra reformer under parollen "socialism med ett mänskligt ansikte". Dessa försök krossades dock snabbt och våldsamt av sovjetiska stridsvagnar under Brezjnevdoktrinen, vilken gav Moskva rätt att militärt ingripa mot varje hot mot det socialistiska systemet. När den oberoende fackföreningen Solidarność växte fram i Polen 1980 tvingades regimen svara med undantagstillstånd och massarresteringar för att hålla fast vid makten.Att revolutionerna 1989 lyckades där tidigare uppror misslyckats berodde på en samverkan mellan strukturella kriser och nya politiska förutsättningar. Ekonomiskt präglades östblocket av kronisk varubrist, teknologisk eftersläpning och växande skulder till västvärlden.När Michail Gorbatjov tillträdde som Sovjetunionens ledare 1985 inledde han reformprogrammen glasnost och perestrojka. Framför allt signalerade Moskva att man övergivit Brezjnevdoktrinen och inte längre tänkte ingripa militärt för att rädda satellitregimerna. Tillsammans med ett alltmer organiserat civilsamhälle, underjordisk litteraturspridning och ett internationellt ramverk genom Helsingforsavtalet 1975 bröts den politiska apatin.Bild: Berlinmurens fall 1989. Bilden visar öst- och västtyskar vid Brandenburger Tor, återgiven på en permanent offentlig dokumentationsvägg i Berlin. Foto: Lear 21, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons.Musik: Ludwig van Beethovens nionde symfoni, fjärde satsen med ”Ode an die Freude”, i en inspelning från 1956 under dirigenten Jascha Horenstein, med Wilma Lipp, Elisabeth Höngen, Julius Patzak och Otto Wiener. Public Domain Mark 1.0, via Internet Archive.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den svenska vintillverkningen växer i takt med att vinodlingar flyttar norrut. Samtidigt kämpar klassiska vinregioner i den klimatförändrade hettan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det varnas för att många klassiska vinregioner kommer att få det svårt att klara sig framöver. Årets vinskörd i Frankrike ser ut att kunna bli bland de sämsta på 30 år. Torkan och de extrema värmeböljorna tros ligga bakom. Så hur ska det gå för världens viner i ett förändrat klimat, inte minst de svenska vinerna som blivit nya uppstickare?I Klotet hörs: Kimberly Nicholas, hållbarhetsprofessor, Lunds universitet, Marie-Louise Kristola, miljö- och klimatreporter, Björn Gunér, vetenskapsjournalist.Programledare och producent: Peter Normark

För dig som inte hört oss tidigare: vi är två gubbar med en gemensam ambition – att bli bättre på längdskidor. Vi tränar, utbildar oss och testar oss fram, allt i hopp om att bli lite snabbare i spåret. Du är varmt välkommen att följa med på resan genom våra hittills 153 avsnitt. När vi blickar tillbaka ser vi att podden i praktiken har blivit en utbildning för skidåkare. Med fokus på tre tydliga områden: material (läs: dyra skidor), träningslära (intervaller, såklart) och näringsintag (gärna stark sportdryck). På senare tid har vi dessutom börjat upptäcka en fjärde pelare – den mentala biten. Vi har gjort en T-Shirt: En T-shirt för dig som säger att du åker längd “för att det är enkelt” och sedan pratar i 40 minuter om spann, tryck och varför just den här slipen egentligen borde funka bättre. Den här tröjan är i praktiken en inbjudan till att bli stoppad i spåret, vid bilen eller utanför vallaboden av någon som “bara har en snabb fråga”. Plötsligt står ni där och jämför pass, pulskurvor och hur det kändes sista trean. Tillverkad i mjuk bomull. Tänkt för återhämtningskaffe, eftersnack och långa analyser av pass som absolut inte var tänkta att analyseras. Du hittar T-shirten här Gilla eller bli fan av podden här https://www.friareliv.se/smalaskidor   Med koden Smala9 då får ni 9% rabatt på rullskidshandskar från Lillsport koden gäller till nästa avsnitt kommer ut. Hos Rullskidscenter. Samtidigt stöttar ni poddens fortlevnad!   Vill du få bättre grafer från din pulsklocka? Du hittar Tibbans grafer här https://grafer.smalaskidor.se/

Omkring 15 procent av den militära personalen kvinnor, trots att Försvarsmakten säger sig vilja spegla hela samhället. Men vad spelar det för roll? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvinnor i Försvarsmakten är fortfarande en minoritet. Bara omkring 15 procent av den militära personalen är kvinnor, trots att värnplikten är könsneutral och både kvinnor och män kan kallas till mönstring. Samtidigt gör fysiska krav – och bilden av försvaret som en grönklädd mansvärld – att många kvinnor faller bort tidigt. Den största förändringen för jämställdhet i försvaret på senare tid kom 2017. Då väcktes den vilande värnplikten igen och blev könsneutral. I teorin blev det alltså obligatoriskt också för kvinnor att göra lumpen. I praktiken är det fortfarande betydligt fler män som rycker in. Bland de värnpliktiga är omkring 16 procent kvinnor. En förklaring är att många kvinnor sorteras bort redan i den första mönstringsfasen. – Man ser fortfarande det militära som något lite manligt präglat och då blir kvinnor mer oroliga för att inte klara av det. Då blir de mindre motiverade och svarar osäkert på mönstringsunderlagen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef i Försvarsmakten.Många kvinnor faller också bort på grund av styrketestet. Till flera befattningar krävs mycket muskelstyrka, och Försvarsmakten vill inte sänka krav som behövs för att soldater ska klara sin utbildning och inte skadas. – Kraven finns av två skäl. Det ena är att man ska klara av den befattning man utbildas mot. Det andra är att personer inte ska riskera att skada sig under grundutbildningen, säger han. Men alla jobb i dagens försvar kräver inte samma fysiska styrka. – Man tänker ofta på den fysiska, starka soldaten i skogen i gröna kläder. Den rollen finns och är viktig. Men dagens försvar handlar också om teknik, cyber och mycket avancerade system, säger Frida Linehagen, forskare vid Försvarshögskolan. Men vill kvinnor försvara landet? I mätningar om militär försvarsvilja säger kvinnor mer sällan än män att de vill bidra till det militära försvaret. I en undersökning uppgav 24 procent av kvinnorna att de var beredda att bidra militärt i en krissituation. Bland männen var siffran 53 procent. Men det betyder inte att kvinnor saknar försvarsvilja:– Försvarsvilja finns hos kvinnor, men den tar sig inte alltid militärt uttryck. Ett starkt militärt försvar minskar ju inte nödvändigtvis de här riskerna. Därför brukar kvinnor vara mer benägna att betona förebyggande insatser och samhällsresiliens, säger Jenny Hedström, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Pandemin visade hur avgörande sådana funktioner kan vara. När samhället pressades hårt var det till stor del kvinnor inom vård och omsorg som bar upp centrala samhällsfunktioner. I krig blir de uppgifterna ännu viktigare: barn ska ha någonstans att gå, äldre behöver mat och mediciner, sjuka måste vårdas och vardagen måste fortsätta fungera. Men sådant arbete får sällan samma status som militära insatser. – När vi tänker på säkerhet i väldigt snäva militära termer blir det som att vi nästan blir lite blinda. Allt vi tänker på är soldater och drönare och vapen, säger Hedström. Kvinnor hittar andra vägar Även när kvinnor inte släppts in i det militära har de hittat andra sätt att bidra. Ett svenskt exempel är Lottakåren, en frivillig försvarsorganisation för kvinnor. Organisationen har ofta mötts av fördomar om att lottor mest lagar mat eller servar soldater. Men historiskt har uppgifterna varit betydligt bredare. Under andra världskriget växte Lottakåren kraftigt i Sverige. – Vi hade vår storhetstid 1943–44 ungefär, då vi var över 110 000 medlemmar, säger Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren. Lottor arbetade bland annat med luftbevakning, samband och stabstjänst. De så kallade tornsvalorna spanade efter flygplan från torn runt om i Sverige. Efter flera decennier av minskande medlemsantal vände utvecklingen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Då ökade engagemanget igen. – När någonting händer i närområdet, något så förskräckligt, och man inser att det kan hända vem som helst, då ökar engagemanget, säger Anna Nubäck. Även i Ukraina har kvinnor tagit en allt större plats i kriget. De har deltagit som soldater, befäl, sjukvårdare, underrättelsepersonal och drönaroperatörer. – Kvinnor har där deltagit i både det civila och militära försvaret, säger Frida Linehagen. Det finns mer än 50 000 aktiva kvinnliga militärer i Ukraina. Enligt Frida Linehagen var det först svårt för många att hitta sin plats, men det har förändrats. – Nu har man förstått hur viktiga de är och att man behöver dem i kriget, säger hon.Därför är behövs kvinnor i krigTotalförsvaret kräver att både män och kvinnor gör sin plikt, så då spelar det väl ingen roll om männen är i det militära försvaret och kvinnorna i det civila. Men enligt forskningen så spelar det visst roll. Ett skäl till exempel är att freden blir mer beständige och kvinnor är delaktiga.– Jämställdhet och hållbar fred är ömsesidigt förstärkande. Så från det perspektivet behövs det mer kvinnor i försvaret. Speciellt i roller där beslut tas om försvar och säkerhet. Ytterligare ett skäl handlar om skyldigheter och rättigheter.– Det bästa försvaret är ett försvar som speglar samhället. Då når man bäst effektivitet och bäst robusthet. Man får in många perspektiv. Man kan uppnå tillit i befolkningen på ett helt annat sätt om man speglar befolkningen, Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren. Nya kravMen en sak som är svår att komma runt är de fysiska kraven vid mönstringen som är det momentet där många kvinnor sållas bort. Och det pågår just nu en översyn om man kan sänka kraven för vissa befattningar inom försvarsmakten. Befattningar som tidigare krävde en annan fysik styrka än den gör idag.– Med mycket ny teknik så kan det vara att någonting som för länge sedan krävde enorm muskelcykel inte [05:00] kräver det längre. Då ska vi ju inte ha de kraven, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten.Men det handlar inte bara om att sänka kraven, en del i arbetet med att få fler kvinnor att klara mönstringen som sedan kan leda till att man söker sig till Försvarsmakten är att informera tydligare vad som krävs för att klara de fysiska kraven och till och med erbjuda förberedande träning.– Om man bara fysiskt tränar lite extra under några månader så kan man klara mycket högre krav och också att man under grundutbildningen är ännu bättre på att ha en målmedveten stegring av ansträngningen så att man får möjlighet att bygga upp sin förmåga under själva grundutbildningen, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten.MedverkandeJenny Hedström är docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanFrida Linehagen, är Kapten i Försvarsmakten och har skrivit en avhandling om jämställdhet inom Försvarsmakten och forskar vid Försvarshögskolan, och forskar för tillfället vid Kings College.Anna Nubäck, är generalsekreterare för Lottakåren. Jonas Hård af Segerstad, Flottiljamiral och utbildningschef på Försvarsmakten. Programledare: Sylvia Dahlén & Claes AronssonReporter: Josefine OwetzProducent: Kalle GlasLjudkällor: BBC, SR, Radio Ellen, Lottakåren, YLE, SVT

Också det introverta kan vara omstörtande. Anna Victoria Hallberg söker motståndets estetik i vardagens små handlingar och poesins gråljus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Framför en smal spegelskärva, som lutats mot en putsad tegelvägg, står en kvinna i femtioårsåldern och målar ögonfransarna. Kaffet kokar ovanpå den lilla gaslågan i det enkla köket. Hon bär en mohairtröja i ljusblått. Hennes dag ska just börja, det är tidig morgon, så gott som gryning. Inramningen är påver, men nyhetsreportaget visar också att det är något som inte stämmer med inredningen. Allt är omkullkastat i huset efter de bombningar hennes by utsatts för, möblerna och växterna ligger huller om buller.I vardagens uppgivna klarhet lägger hon omsorgsfullt en make-up. Hon befinner sig någonstans i Ukraina, kameran följer henne nära, och i den anspråkslösa fåfänga som hon manifesterar tycker jag mig ana en protest, ett tyst uppror.Konsten att utöva motstånd – vad är det? När jag söker bland akademiska avhandlingar och essäer, eller exempel från den samtida offentliga debatten, så tycks idén om att göra motstånd ofta grundas i en maktlogik: konstnärer gör motstånd genom sin konst, aktivister genom sin aktivism och en rad professioner – vårdpersonal, tjänstemän, statsanställda - utövar också olika typer av motstånd genom att vägra underordna sig direktiv eller bestämmelser. Protesten riktas uppåt, mot den man uppfattar är överordnad.Motståndshandling – det ligger i själva ordets innebörd att vi kan iaktta ett handlande, ett subjekt med agens som med kropp, ord, och värderingsstyrd intention väljer opposition framför underkastelse eller bifall. Vi föreställer oss att en motståndshandling ska vara observerbar, den ingår i något som kan liknas vid en rit, en akt vi med blotta ögat kan iaktta och lätt känna igen.Men att utöva motstånd behöver inte alltid ske i det tydligt och igenkännbart manifesta. En protest kan framträda i andra former.Den ukrainska poeten Olena Herasymjuk är född 1991 och i verket Osynliga dikter undrar hon vem som kommer vilja bo här nu, vem kommer att återvända i våra spår till dessa trakter? Kommer de inte att gå vilse, kommer de fortfarande att kunna urskilja de gamla inristningarna i träden och de osynliga spåren i gräsets djup? Vilka ”de” egentligen är blir upp till läsaren att begrunda, för Herasymjuks frågor löper ur människans eviga ovisshet och poesins förmåga att fånga det outgrundliga i en obetingad detalj.Vi befinner oss alla på en specifik plats, där vi ofrivilligt rotas. När platsen förstörs eller erövras laddas vår forna position med nya betydelser, den omvandlas framför våra ögon. Någon annan än de vi kan föreställa oss kommer återvända i våra spår, men kommer de att se det vi ser? Är våra avtryck utan mening för dem? Det finns ett stråk av realistisk men utdragen melankoli i Harasymjuks bilder, det drömska grundas i en saklighet. Samtidigt bjuder hon in något annat, något som gör att dikterna lyfter – det mjuka motståndets estetik.Hon skriver i sitt efterord, i Mikael Nydahls översättning:När du har läst ut denna bok vill jag att du ska känna hur värdefull den frihet och den fred som omger dig är. Jag vill att du ska se på världen på ett nytt sätt, min käre läsare. Inte som en skör struktur som man måste gå runt och vara rädd att ta sönder, utan som ett system av mänskliga värderingar som måste försvaras i varje stund.Jag vill att mina texter ska motivera dig att hitta just de värderingar som det är värt att offra allt för. De kan aldrig vara särskilt många, välj bara ut det som får plats i din minsta ficka.Det är det som är meningen med livet.Det är alltså först när allt det vi tar för givet försvinner som vi tvingas börja leva vaket. Och litteraturen kan göra oss starka. Poesi lär oss tolka - inte bara komplexa texter utan även situationer. Litteraturläsning är den stora övningen för livets kriser, livets oväntade tillfällen, livets slut. All god litteratur inverkar nämligen på oss, och – som litteraturprofessorn Christopher Newfield påpekar så kan vi genom att läsa fiktion utveckla initiativkraft. Kanske är konstens tyngd en insikt som möter vårt existentiella bråddjups sanna erkännande först när allt är förlorat och måste erövras igen.”Allt kommer att avgöras i gryningen” skriver Olena Herasymjuk i en av sina dikter. När jag läser den raden påminns jag om kvinnan i ljusblå mohair-tröja, från tv-reportaget jag såg, hon som sminkar sig tidigt om morgonen som för att säga ”jag viker inte ner mig”, ”jag tänker inte hasa runt och vänta på ondskan, utan möter denna dag som vilken annan kylslagen tisdag som helst”. I hennes motstånd bor en övertygelse, som lågmält men konkret vittnar om att i civilisationens skugga finns strimmor av ljus, och det är vi människor och våra vardagsvanor som upprätthåller delar av civilsamhällets betydelsefulla fernissa. Kanske är denna polityr just tunn, men den säger att vi inte ger upp, det kommer en ny dag.I det mellanljus som följer på skymning och föregår gryning vilar en annan författares ande, den rysk-judiske poeten Osip Mandelstam. Det ljus som han använder i sin lyrik och prosa har vackert översatts till gråljus på svenska, av Bengt Jangfeldt och Göran Sonnevi. Mandelstam är en av 1900-talets stora poeter, och han fängslades, angavs, levde i exil, under den blodiga och omvälvande tid som inleddes med att kejsardömet föll samman i Ryssland, 1917. Hans politiska motstånd och längtan efter frihet i dikterna, frihetens gråljus, gjorde honom impopulär bland de styrande men ovälkommen också bland intellektuella, skrivande kollegor. Motståndet sammanföll i det politiska och poetiska. ”Det som är sant om en poet”, sa Mandelstam, ”är sant om alla. Det är ingen idé att skapa några skolor. Det är ingen idé att skapa någon egen poetik”. På så vis utövade han motstånd inte bara genom sin poesi utan också mot poesin själv.Och kanske är det så att det vi behöver mest i vår tid, i form av motståndskraft, kräver en ny slags uppmärksamhet. Poesin exponerar konstens inbjudande men mångtydiga gest – är vi observanta hittar vi till människans villkor i ett gråljus. Det lite mer introverta motståndets estetik är omstörtande för att det bekräftar allt vi redan vet men inte visste att vi kunde lära oss igen. Och om hoppet är det sista som överger människan kanske fåfängan, eller omsorgen om det yttre, sviker oss först när vi inte orkar längre.Om vi läser och förstår litteratur som en förberedelse, som ett sätt att överträda gränser, som en form av motstånd i vilken vi kan betrakta minnet, platsen och tiden genom återkomster - där det som står bär fram just konstens sanning, en sanning som aldrig är ute efter att bevisa något, utan som ställer frågor om sanningen – då kan vi vara kvar här, i denna hemska vackra värld, och med Herasymjuks ord lägga det som betyder allt i vår minsta ficka.Anna Victoria Hallbergförfattare och litteraturvetareLitteratur:Olena Herasymjuk, Osynliga dikter, övers. Mikael Nydahl, (Ariel/Ellerströms, 2025)Christopher Newfield, Ivy and Industry: Business and the Making of the American University, 1880-1980, (Duke University Press, 2004)Osip Mandelstam, Frihetens gråljus, övers. Bengt Jangfeldt och Göran Sonnevi, (Tiden, 1979)

Rysk-japanska kriget 1904–1905 är för många i dag en relativt okänd konflikt, trots att det i sin samtid uppfattades som ett av de mest betydelsefulla krigen sedan Napoleonkrigen. Japans seger väckte enorm uppmärksamhet världen över. En asiatisk stat hade besegrat en europeisk stormakt i ett modernt storkrig och därmed rubbat föreställningar om den europeiska militärens självklara överlägsenhet.Japan hade sedan Meijirestaurationen 1868 genomgått en snabb politisk, industriell och militär modernisering. Nu visade landet vad denna omvandling hade åstadkommit både på land och till sjöss. Efter hårda strider i Manchuriet och belägringen av Port Arthur kom det avgörande sjöslaget vid Tsushima i maj 1905, där den japanska flottan i praktiken krossade den ryska 2:a Stillahavseskadern, som huvudsakligen hade sänts från Östersjön.För Ryssland blev nederlaget en svår prestigeförlust. Samtidigt skakades tsarväldet av den revolutionära oro som kulminerade under 1905 och som krigets motgångar bidrog till att förstärka.I avsnitt 49 av Militärhistoriepodden tar sig idéhistorikern Peter Bennesved och historikern Martin Hårdstedt an rysk-japanska kriget och dess betydelse för 1900-talets militära och politiska utveckling.Kriget har ofta beskrivits som en föregångare till första världskriget. Det var ett tidigt exempel på industriell krigföring i stor skala. Under belägringen av Port Arthur mötte anfallande soldater skyttegravar, taggtråd, kulsprutor och tungt artilleri – företeelser som senare skulle komma att prägla västfronten under första världskriget. Även sjökriget gav en föraning om framtidens konflikter. Moderna slagskepp spelade huvudrollen, samtidigt som torpedbåtar och sjöminor fick stor betydelse. Vapnen var inte nya, men rysk-japanska kriget visade tydligt vilken effekt de kunde få i ett modernt sjökrig.Mest känt är slaget vid Tsushima den 27–28 maj 1905. Under amiral Heihachirō Tōgō besegrade den japanska flottan den ryska eskadern genom bättre beredskap, effektiv eldgivning och skicklig manövrering. Bara ett fåtal ryska fartyg lyckades nå Vladivostok. Trots segern fick Japan också erfara att en militär triumf inte nödvändigtvis gav alla de politiska vinster som befolkningen väntade sig. I freden i Portsmouth erkändes Japans starka ställning i Korea, landet övertog ryska rättigheter kring Port Arthur och södra Manchuriska järnvägen och fick den södra delen av Sachalin. Däremot fick Japan inget krigsskadestånd, vilket utlöste omfattande protester och upplopp i Tokyo. Rysk-japanska kriget innebar därmed inte bara slutet på en konflikt utan början på en ny maktordning i Östasien. Japan hade etablerat sig som stormakt, men motsättningarna kring landets växande inflytande i Korea, Manchuriet och Kina skulle fortsätta att skärpas under de följande årtiondena. Tillsammans med Japans fortsatta expansion och de växande motsättningarna till USA bidrog denna utveckling så småningom till den konflikt som kulminerade i Stillahavskriget och anfallet mot Pearl Harbor 1941. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har SD lyckats påverka opinionen och vad har det betytt för SD att kritiken från höger i stort sett har försvunnit? För fyra år sedan slöts Tidöavtalet. Sverigedemokraterna tog inte plats i regeringen, men fick för första gången ett formaliserat och omfattande inflytande över regeringspolitiken. Sedan dess har en stor del av den politik som länge varit central för SD blivit verklighet. Samtidigt har mandatperioden kantats av skandaler, partiet har fortsatt att flytta fram sina ideologiska positioner – och den hårda kritik mot SD som tidigare kom från höger har tystnat. Vad tror ni om Örebropartiets och AFS chanser i valet? Varför granskar ni inte vänstern lika mycket som SD? Och vad har hänt med visionen Tidö 2.0? Om detta och mycket mer i detta specialavsnitt inför valet. Gäster i studion är Daniel Poohl, Expos vd och Niclas Nilsson, Expos researcher, föreläsare samt arkivansvarig. Programledare är Anna Fröjd. --- Ställ en fråga till oss! Skicka in din lyssnarfråga som ett röstmeddelande till oss: https://www.speakpipe.com/studioexpo Vill du hellre mejla så skicka din fråga till studioexpo@expo.se  Läs mer: Majoriteten av muslimska församlingar utsatta för hat och hot (Dalsbro, 2026): https://expo.se/granskning/majoriteten-av-muslimska-forsamlingar-utsatta-for-hat-och-hot/  Niclas Nilsson: Vänsterpartiet kan inte längre skylla på enskilda kandidater (2026): https://expo.se/kommentar/vansterpartiet-kan-inte-langre-skylla-pa-enskilda-kandidater/  Studio Expo: Bokslut över Tidö (2026): https://expo.se/podcasts/bokslut-over-tido/ Studio Expo: 20 år på SD-tronen (2025): https://expo.se/podcasts/20-ar-pa-sd-tronen/   Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl

I privat vård sker över 80 procent av förlossningarna med kejsarsnitt. Läkare, pengar och kultur pressar kvinnor mot operation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Brasilien ligger i topp i WHO:s statistik över kejsarsnitt: 55,5 procent av alla barn föds med operation, och i privat vård över 80 procent. Samtidigt visar en stor studie att de flesta kvinnor vid första besöket i mödravården önskar en vaginal förlossning.I Rio de Janeiro beskriver gravida hur jakten börjar på de få läkare som erbjuder ”respekterad” vaginal födsel. I den privata sektorn pekas finansieringen ut: sjukförsäkringssystem och ersättningar gör planerade snitt enklare att schemalägga och mer lönsamma, medan en vaginal förlossning kräver beredskap dygnet runt.I offentlig vård finns andra drivkrafter. Brist på smärtlindring, underbemanning och avsaknad av egna rum kan öka rädslan inför värkarbetet. Flera vittnar också om ”obstetriskt våld” – från att lämnas utan stöd till åtgärder utan samtycke, som rutinmässigt klipp, så kallad episiotomi.Reporter: Sara Heymansara.heyman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Jessica har haft middag med delar av Robinson-gänget och frågan är om Marcus någonsin återhämtar sig. En stödgrupp för alla respektive känns plötsligt högst nödvändig. Samtidigt närmar sig Robinson-premiären och Jessica börjar bli nervös – framför allt eftersom hon VET att hon kommer göra bort sig. Åter igen blir vi varse att självhatet är vår värsta fiende. Malin har samtidigt gått in i en period där alla i hennes närhet eventuellt behöver en egen stödgrupp. Hon är arg, folk har ombetts dra åt helvete och inte ens fartguppen i Danderyd går säkra. Vilket leder oss rakt in i valrörelsen 2026 och frågan: hur märkligt kan ett valfläsk egentligen bli?Sen var det det där med att Jessica ska gästa Nyhetsmorgon och är livrädd för att nervositeten ska framkalla verbal Tourettes. Eller något ännu värre. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För fyra år sedan slöts Tidöavtalet. Sverigedemokraterna tog inte plats i regeringen, men fick för första gången ett formaliserat och omfattande inflytande över regeringspolitiken. Sedan dess har mycket av den politik som länge varit central för SD blivit verklighet. Samtidigt har mandatperioden kantats av skandaler, partiet har fortsatt att flytta fram sina ideologiska positioner – och den hårda kritik mot SD som tidigare kom från höger har i stora delar tystnat. Så vad har Sverigedemokraterna egentligen fått ut av fyra år med Tidö? Har makten förändrat SD – eller har SD framför allt förändrat svensk politik? Gäster i studion är Daniel Poohl, vd på Expo och Niclas Nilsson, researcher och utbildare. Programledare är Anna Fröjd. --- Inför valet vill vi veta vad du undrar över! I ett extrainsatt frågeavsnitt vill vi svara på frågor relaterade till valet. Prata in din lyssnarfråga som ett röstmeddelande till oss: https://www.speakpipe.com/studioexpo Vill du hellre mejla så skicka din fråga till studioexpo@expo.se  Läs mer: Niclas Nilsson: Ta Åkessons attack på muslimer på allvar (2023): https://expo.se/nyhet/ta-akessons-attack-mot-muslimer-pa-allvar/ Jonathan Leman: Ett radikaliserat SD går till val (2022): https://expo.se/kommentar/ett-radikaliserat-sd-gar-till-val/ Studio Expo: Hur många utvisningar tål Sverige: https://expo.se/podcasts/hur-manga-utvisningar-tal-sverige/ Studio Expo: Trollförrare Åkesson och Tidökvalen (2024): https://expo.se/podcasts/trollforare-akesson-och-tidokvalen/   Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl

Idag är det 25 år sedan en av världens värsta terroristattacker - vi uppmärksammar minnesdagen genom att återpublicera två avsnitt som berättar om katastroferna under den elfte september. Morgonen den 11 september 2001 flyger ett passagerarplan rakt in i ett av World Trade Centers tvillingtorn i New York. Bara minuter senare träffas det andra tornet också av ett flygplan. Hela världen förstår att USA är under attack, men frågan alla ställer sig är vad som kommer hända nu. Samtidigt som de två planen kraschar in i tvillingtornen är två andra flygplan också kapade, och på väg rakt mot Washington DC.Detta är andra delen av berättelsen om terrorattackerna den 11 september i USA. En dag som förändrade världen - för alltid.Inläsare: Tind SonebyManus och research: Per JohanssonRedaktör: Alex HaegerProducent: Oliver BergmanKällor:The 9/11 Commission ReportThe Only Plane in the Sky: An Oral History of 9/11, Garret Graff9/11 Tribute CenterTunnels to tower-foundationBBCCNNThe Public Broadcasting Service, PBS

WFLA News Channel 8New York Times

The Washington PostDaily NewsAftonbladet

Champions League är igång! Men det var skrällfritt när potentiella titelfavoriter tog storsegrar och toppmöten var tajta. Real Madrid både gav och tog i 2-1-segern mot Inter, Marcos Llorente gjorde mål (igen) på favoritarenan (även om det blev förlust för hans Atleti) och Martin Ödegaard visade vägen för Arsenal i Neapel. PSG demolerade Slovan, Barca körde över Feyenoord och Bayern gav Bodö/Glimt en lektion. Samtidigt börjar positioner att intas inför höstens Ballon d'Or-omröstning. Med: Makoto Asahara och Frida Fagerlund Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

En iskall januarinatt 2019 kommer ett förvirrande nödsamtal in från Österrikes högsta berg, Grossglockner. Mannen som ringer, Thomas Plamberger, säger att hans flickvän Kerstin befinner sig högt uppe på berget – skadad, nedkyld och oförmögen att ta sig ner.Men något stämmer inte.När räddningsinsatsen drar igång försvåras arbetet av extrema väderförhållanden, och timmarna går. Samtidigt växer frågorna kring vad som egentligen har hänt där uppe. Har Kerstin blivit lämnad? Och varför stämmer inte Thomas berättelse överens med det räddningspersonalen uppfattar?Det här är historien om en natt på ett berg, ett samtal som ingen riktigt förstod – och ett fall som skulle komma att skaka Österrike. Manus: Adelina ThimKällor:Podcast Don't blame the mom:Youtube Scandal med Sierra GillespieClimbing.comMashableAmerican LiteratureThe GuardianNyTimesElpaisGlobalNewsExpressenYLEBBCOMNI

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På bara 88 timmar ska Open AI:S ai-agenter ha löst ett matteproblem som ingen människa lyckats lösa på 90 år. Nu anklagas dock AI-jätten för att ha snott åt sig äran för att ha löst sista biten av det världskända Navier-Stokes-problemet, efter att mänskliga matematiker lagt åratal på hästjobbet.Sen pratar vi om att SOS Alarm tar ner en hånad jobbannons, där de hävdat att gamers besitter ”perfekta skills” för att bli 112-operatör. Samtidigt larmar ambulanspersonal i Stockholm om att de skickas ut på onödiga larm, på grund av larmoperatörers bristande medicinska kompetens.

Samhällets kritiska infrastruktur blir alltmer digitaliserad och sammanlänkad. AI och digitalisering skapar nya möjligheter att övervaka, styra och effektivisera samhällsviktig infrastruktur. Samtidigt som allt fler system kopplas upp och automatiseras ökar också sårbarheten för cyberangrepp mot elnät, vattenförsörjning, transporter och kommunikationer. I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge har skyddet av kritisk infrastruktur blivit en allt viktigare fråga. Hur ser egentligen de digitala hoten mot vår kritiska infrastruktur ut? Vad krävs för att skydda systemen? Och är Sverige rustat för att möta dessa hot i praktiken? Seminariet genomförs inom ramen för forskningsprojektet SNS Infra. Medverkande Marie Bengtsson, vd, Advenica. Advenica levererar cybersäkerhetslösningar inom kryptering och nätverkssegmentering till sektorer som försvar, myndigheter, infrastruktur och industri. Magnus Jacobson, Senior Adviser Security, Resilience, Civil Preparedness, Svenska Bankföreningen Pontus Johnson, professor i cybersäkerhet och föreståndare för Center for Cyber Defense and Information Security vid KTH samt vice föreståndare för Cybercampus Sweden. Johan Turell, bitr. kontorschef vid Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC). Centrets uppdrag är att stärka Sveriges förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot. NCSC är en del av Försvarets radioanstalt (FRA). Thomas Widén, Director of Information and Cyber Security, Ellevio Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Snart är det val. Vad kan nästa regering åstadkomma i EU nu när kommissionen tycks darra på manschetten och verkar vilja lätta på farten i klimatarbetet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU-kommissionen föreslår att lätta på takten i utsläppshandelssystemet. Kritikerna ser det här som ett försök att bromsa takten i EU:s klimatarbete och prioritera tillväxten och konkurrenskraften i stället. Något svenska regeringen motsatt sig.Samtidigt säger vissa att Sverige är så litet. Vad vi gör för klimatet spelar mindre roll. Men Sverige har gjort intryck både nationellt och inom EU tidigare. Vad kan nästa regering åstadkomma?I Klotet hörs: PM Nilsson, vd Timbro, Maria Wetterstrand, senior rådgivare vid kommunikationsbyrån Miltton och fd språkrör Miljöpartiet, Mathias Fridahl, klimatpolitikforskare och ledamot vid Klimatpolitiska rådet. Marie-Louise Kristola, klimatreporter SR.Programledare och producent: Peter Normark

IFK Göteborg mosade de krisande svenska mästarna på bortaplan och ÖIS fick med sig en pinne mot Hammarby. Samtidigt är det rörigt i Gais och Blåvitts damer laddar för en cupfinal mot Häcken. Det och mycket mer får du i veckans avsnitt av Inga dönare, en fotbollspodd från Göteborgs-Posten.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist00:00 Start00:27 Intro02:43 Den är lite knäpp19:32 Mjällbys ras och Aksums avsked29:21 IFK Göteborg38:55 ÖIS42:15 Gais58:06 Melissa Davin – IFK Göteborg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är bara dagar kvar till valet och kampen om väljarna går in i sitt avgörande skede. Oppositionen har länge haft ett försprång i opinionen, men nu krymper gapet. Samtidigt ligger Liberalerna under riksdagsspärren. Hur mycket kan vi egentligen lita på opinionsmätningarna? Vad händer om Liberalerna åker ur riksdagen? Och vilka partiledare ryker efter valet? Gäst: My Rohwedder, tv-kritiker på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: SVT. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Avsnitt 331. Som väntat, säger vi, blev det Bonniers som köpte Nextory. Kritiken från delar av den svenska marknaden är kraftig och väntad. Samtidigt – vad var alternativet? En konkurs? En amerikansk ägare. Vi skrapar på ytan men lovar återkomma när, eller om, Konkurrensverket godkänner affären. Aschehougs förlagsgrupp fick till slut en ny ägare och det blev den förväntade Norska Amediastiftelsen. Vi vänder och vrider på vad och varför och tror att Amediastiftelsen är fel ägare. Förläggarens funderingar, i förra avsnittet, runt det nya fenomenet där författare kommer ut på två-tre olika förlag samtidigt väckte ont blod bland flera författare. Här följer han upp frågan.   00 21         Bonniers köp av Nextory 08 05         En norsk ägare till varje pris 16 42         Förläggaren följer upp starka författarreaktioner 24 24         Bookbeats småkriminella marknadsföring

Teamsdagen närmar sig med stormsteg och biljetterna håller på att ta slut. Samtidigt har Microsoft släppt en rad nyheter i Teams, Copilot och Microsoft 365 som är värda att hålla koll på. I det här avsnittet pratar Linus Cansby och Marten Helbro om förberedelserna inför Teamsdagen den 30 september, vilka sessioner du inte bör missa och varför årets upplaga blir något extra med fullt fokus på upplevelsen på plats. Dessutom går de igenom sommarens viktigaste uppdateringar i Microsoft Teams. Bland annat nya möjligheter i Viva Engage, den nya appen för mötessammanfattningar, förbättringar i Copilot för mötesplanering och uppföljning samt den nya Events-appen för webbinarier och Town Halls. De tittar också närmare på nyheterna för Microsoft Teams Rooms, inklusive stöd för mötesanteckningar, digital skyltning, tolkfunktioner och lösenordsfria Entra-konton för mötesrumsenheter. Ett avsnitt fyllt med praktiska tips, erfarenheter från verkligheten och de viktigaste nyheterna för dig som arbetar med Teams, samarbete och den moderna arbetsplatsen. Perfekt uppladdning inför Teamsdagen 2026.

Mathias Forss hade ingen plan på att bli entreprenör. Han ville bli geolog. Men när hans arbetsgivare inte kunde anställa honom i Finland blev lösningen att starta eget. Nästan 20 år senare har GeoPool omkring 40 medarbetare och verksamhet i flera länder. Mathias berättar om resan från att vara geolog ute i fält till att arbeta med företagets framtid, kunder, organisation och tillväxt. Det har varit finanskris, osäkra marknader och studier när framtiden varit långt ifrån självklar. GeoPool verkar dessutom i en bransch där förutsättningarna snabbt kan förändras. Metallpriser, finansiering, politik och efterfrågan på nya råvaror påverkar hela marknaden. Samtidigt ökar Europas ambition att bli mindre beroende av importerade metaller. Hur bygger man ett företag i en bransch där tre månader kan kännas som en evighet? Och hur behåller man geologen inom sig när jobbet allt mer handlar om att bygga företag?

Samtidigt som utlämningsärendet och vårdnadstvisten fortsätter, har Shirley fått upp ögonen för en ny man. Under sensommaren 2003 händer det som inte får hända.Manus av Sofie Karlsson. Klippning av Josefine Molén.Reklam: Om du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon: https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning av samtliga delar av ett fall när den första delen har släppts i podden. Dessutom är alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här: https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgPodcastens intro är skriven och framförd av artisten Erik Segerstedt. Hör mer av hans musik här: https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPww Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johnny Gliving varnar för kärnkraft på åkern i Målma. Saknad hamn, vägar, kraftledningar och kylvatten kan göra satsningen dyr och riskfylld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I bygdegården i Gryt i Valdemarsvik är frågan om ny kärnkraft plötsligt en lokal valfråga. På en åker i Målma nära havet finns planer på fyra till sex små modulära reaktorer, SMR, och kommunen kan behöva ge besked redan i början av nästa år. Samtidigt finns möjligheten att stoppa projektet med kommunalt veto, i en ny tillståndsprocess där besked ska lämnas tidigt och utifrån mindre underlag än tidigare.Kärnkraftsingenjören Johnny Gliving, med lång erfarenhet från Oskarshamns kärnkraftverk, anser att platsen är fel för ett nytt kärnkraftverk. Han pekar på att infrastrukturen saknas – breda kraftledningsgator, vägar och industrihamn – och att kylvattnet kan bli en avgörande flaskhals i Valdemarsviken. I ansökan uppskattas behovet till 40–90 kubikmeter vatten per sekund, något som enligt kritiker kan förändra vattenutbytet längre in i viken. Dessutom beskrivs ett behov av att leda ut uppvärmt kylvatten mot öppet hav, vilket kan kräva en kilometerlång tunnel.Ansökan har också granskats av Strålsäkerhetsmyndigheten, som pekat på brister och oklarheter kring bland annat beredskapszoner, utrymning av området och vilka reaktorer som ska användas. När besluten närmar sig växer pressen på kommunpolitikerna – och oenigheten mellan partierna.Reporter: Daniel Värjödaniel.varjo@sr.seProducent: Gunilla Kyhléngunilla.kyhlen@sr.seTekniker: David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

Sverige har köpt fyra nya krigsfartyg av Frankrike. Notan är mer än vad ett helt års försvarsbudget låg på för bara nåra år sen och gör köpet till en av dom dyraste försvarsaffärer någonsin. Samtidigt som fregatterna lyfts fram som nödvändiga riktas kritik mot investeringen. Hur viktig är satsningen? Vad säger Ryssland om det svensk-franska samarbetet? Och hur stor är risken att vi hamnar i krig? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: Sveriges Radio, TV4. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

CIA kan ha försökt stoppa rysk attack. Tyskland pekar ut Ryssland för sprängladdning på flygplats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför var CIA-chefen John Ratcliffe på blixtvisit i Moskva efter att en sprängladdning hittats på en tysk flygplats? Nu sluter land efter land upp bakom Tyskland som pekar ut Ryssland som skyldig. Samtidigt höjer både Vladimir Putin och Volodomyr Zelenskyj tonläget.Hör Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, Lubna El-Shanti Ukrainakorrespondent och Fredrik Wadström Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Marina Nilsson Malmström

AI finns nu på många håll i vården. En ny nordisk AI-karta ska göra att initiativ på olika håll får kontakt och kan lära av varann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet publicerades första gången 28/8-2026.I Uppsala används ett AI-verktyg till hjälp med allmänläkares jornalföring. I Göteborg har AI-system utvecklats som utifrån EKG kan identifiera personer som löper hög risk att dö plötslig hjärtdöd.Det är två av nästan 900 AI-initiativ i Norden som finns på den nya kartan. Utvecklingen går fort. Men enligt sjukhusdirektören på Karolinska Sjukhuset, Christophe Pedroletti, hänger lagstiftningen inte med. Den måste justeras för att vi inte ska missa möjligheter.Samtidigt beskriver han som att vi är inne i en mognadsprocess – det blir ibland fel i systemen. Kvalitén, patientsäkerheten och tilliten måste hela tiden säkras, menar han.Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Nils Lundinnils.lundin@sr.se

Vit månad, cleansing, detox och cellstädning trenden att rena, rensa och ge kroppen en nystart har vuxit sig stark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter sommaren fylls gymmen igen och intresset för nyttigare vanor ökar. Samtidigt lockar detox, cleansing och så kallad cellstädning med löften om att rensa kroppen efter semesterveckorna.Bakom löftena finns en föreställning om att kroppen behöver hjälp med sådant den redan gör på egen hand. Levern och njurarna sköter kroppens avgiftning dygnet runt och cellerna bryter ner och återvinner gammalt material. I det här avsnittet reder vi ut vad en vit månad faktiskt kan göra, vad som händer i kroppen – och knoppen – när vi fastar och vad som skiljer hälsotrender från vetenskap.Medverkande: Stina Ingesson Hammarberg, psykolog och alkoholforskare vid Centrum för psykiatriforskning och anknuten till Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Anna Karin Lindroos, docent i klinisk nutrition vid Götebrogsuniversitet och gästprofessor Uppsala universitet, Kerstin Brismar, författare och senior professor i endokrinologi och diabetesforskning vid KI. Vi hör även Emil Ahlanzberg och Greger Lindberg, läkare och forskare i medicinsk gastroenterologi och hepatologi vid KI.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Karlavagnens lyssnare om att vara närstående till någon som är sjuk, och hur det påverkar livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När livet kretsar kring någon som är sjuk kan det vara som att allting förändras – rutiner, relationer och framtidsplaner. Att vara närstående kan innebära mycket kärlek, men också ansvar, oro och en stor trötthet som inte alltid syns utåt. Samtidigt ska vardagen fungera: jobbet, barnen, ekonomin, hemmet och allt det praktiska runt vård och kontakter.I programmet pratar vi om hur det är att stå bredvid när någon man älskar inte mår bra. Om de små stunderna som bär, och de stunder som känns tyngst. Om allt man gör som inte alltid märks: samtalen, väntan, skjutsandet, trösten eller att bara sitta tyst bredvid. Och också om vad som hjälper dig att orka – och när du själv behöver få stöd.Hur är det för dig att vara närstående till någon som är sjuk – och vad har det gjort med dig?Dela med dig av din historia i Karlavagnen.Om att vara närstående i Karlavagnen med Sarit MonastyrskiRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar 21.40

Så sent som på 1970-talet serverades kvällsgröt i riksdagens restaurang. Gröten, som länge hade varit en klassöverskridande kvällsmat, har sedan dess nästan försvunnit från vardagsmenyn. Under senare decennier blev färska grönsaker betydligt vanligare, samtidigt som mjölken började förlora sin ställning som självklar måltidsdryck. Färska salladsgrönsaker fick exempelvis ett tydligare genomslag under 1970-, 80- och 90-talen, medan mjölkkonsumtionen började minska markant från 1980-talet. Under det senaste århundradet har det mesta som rör våra måltider förändrats: våra kök, hur vi handlar, hur vi lagar maten och hur vi äter den. En av de mest påtagliga förändringarna är att den gemensamma middagen har blivit mindre självklar. Många äter i dag framför tv:n eller en annan skärm – ibland ensamma.Måltider handlar också om oskrivna regler och vardagsrutiner. Skillnader i hur svenskar och danskar diskar har till och med använts inom etnologisk forskning som exempel på hur till synes obetydliga vanor kan utvecklas till markörer för nationell identitet. Samtidigt har svenska matvanor visat sig vara mycket mottagliga för influenser utifrån, inte minst i form av nya kryddor, råvaror och maträtter. Maten ska inte längre bara mätta. Den kan också signalera livsstil, identitet och status.I avsnitt 134 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet med mat och måltidskultur som specialitet. Jönsson är författare till Svensk måltidskultur, utgiven av Carlsson Bokförlag 2020. Svensk måltidskultur hos Carlsson BokförlagSamtalet handlar bland annat om hur mjölken relativt sent blev en självklar svensk måltidsdryck. Den slog igenom från slutet av 1800-talet och fick en särskilt stark ställning från 1930-talet, innan vatten och andra drycker började ta över under 1980-talet. Vi söker också julbordets ursprung och frågar oss vad en människa från 1800-talet skulle sakna på ett modernt julbord. Bild: Familjen Skötsner-Edhlund äter julgröt, Östhammar, Uppland. Fotograf: Skötsner-Edhlund, Uppladsmuseet, public domainMusik: Upbeat Cheerful Electro Swing av Volodymyr Piddubnyk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 124. Måndag 31 augusti. Nytt avsnitt av Expressen Fotboll – och en fullmatad fotbollshelg ska summeras. Vi börjar i Göteborg där IFK Göteborg och Örgryte gjorde upp i ett laddat derby. Vad tar vi med oss från matchen, prestationerna och inramningen? Sedan går vi vidare till Stockholm och nästa derby. Hammarby såg ut att ha greppet – men AIK vände och vann. Vi synar derbydramat, vad som låg bakom vändningen och vad resultatet betyder för båda lagen framåt. Vi går även igenom resten av den allsvenska helgen och blickar fram mot kvällens tre högintressanta matcher. Kan Sirius ta vara på läget och rycka i toppen – och vad kan måndagskvällen göra med guldstriden? Samtidigt är det deadline day i Sverige. Transferfönstret stänger och vi går igenom de hetaste namnen, vilka spelare som kan vara på väg in, vilka som kan lämna och vad klubbarna behöver få gjort innan fönstret slår igen. Dessutom lämnar vi Sverige för en stund och summerar Premier League-helgen. Vilka imponerade, vilka har anledning att oroa sig och vilka stora frågor tar vi med oss vidare? Det och mycket mer i dagens Expressen Fotboll. Medverkande: Isak Dahlin, Noa Bachner och Andreas Brännström. Ansvarig utgivare: Klas Granström.

AI finns nu på många håll i vården. En ny nordisk AI-karta ska göra att initiativ på olika håll får kontakt och kan lära av varann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Uppsala används ett AI-verktyg till hjälp med allmänläkares jornalföring. I Göteborg har AI-system utvecklats som utifrån EKG kan identifiera personer som löper hög risk att dö plötslig hjärtdöd.Det är två av nästan 900 AI-initiativ i Norden som finns på den nya kartan. Utvecklingen går fort. Men enligt sjukhusdirektören på Karolinska Sjukhuset, Christophe Pedroletti, hänger lagstiftningen inte med. Den måste justeras för att vi inte ska missa möjligheter.Samtidigt beskriver han som att vi är inne i en mognadsprocess – det blir ibland fel i systemen. Kvalitén, patientsäkerheten och tilliten måste hela tiden säkras, menar han. Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Nils Lundinnils.lundin@sr.se

Bradley Barcola uppges klar för Liverpool efter en sommar av förhandling och spekulation. Men mer lär hända på Merseyside innan fönstret stänger nästa vecka. Det lär det göra även hos Manchester City efter ännu ett gäng dyra försäljningar. Och hos Aston Villa, som är på väg att plocka Nicolas Jackson. Samtidigt sitter Julian Alvarez med flyttdrömmar och ett dilemma i Madrid. Med: Makoto Asahara, David Nilsson och Alexander Jonsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Efter Wildberries nu riktar Ukraina in sig på Rysslands äldsta E-handelsjätte Ozon. Brandröken över storstäderna pressar Putin inför kommande val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt blev juli den dödligaste månaden i Ukraina för civila sedan början av Rysslands storskaliga invasion.I veckans avsnitt analyserar vi också varför Vladimir Putin slår ner på de sista resterna av rysk opposition inför ett parlamentsval där utgången är avgjord på förhand. Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Lubna El-Shanti, radions Ukrainakorrespondent och Fredrik Wadström, radions Rysslandskorrespondent Programledare: Johanna MelénProducent: Marina Nilsson Malmström

Finansminister Scott Bessent inleder Operation Economic Outcast, men vad gäller egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett tullkrig har brutit ut mellan USA och grannen i norr när Kanadas premiärminister Mark Carney sätter hårt mot hårt. Samtidigt försöker finansminister Scott Bessent strypa Irans ekonomi i hopp om ett efterlängtat krigsslut. Sist men inte minst: Vem är egentligen Trumps assistent Natalie Harp, och varför pratar alla om henne?Medverkande: Hanna Malmodin och Martin Svenningsen, Sveriges Radios utsända i USA, och Fernando Arias, programledare för Konfilkt i P1 och tidigare USA-korrespondentProgramledare: Sara StenholmProducent: Anna UlvkloTips: Lyssna på Sveriges största politikpodd, Det politiska spelet, i Sveriges Radios app.

I detta avsnitt är lyssnarfavoriten Jan Emanuel tillbaka i studion för en valspecial och ett frispråkigt samtal om Sveriges framtid.Jan riktar hård kritik mot Centerpartiet och menar att partiet har vänt ryggen åt sina tidigare kärnväljare. Han utvecklar också sin syn på Vänsterpartiet, migrationen och ett möjligt regeringssamarbete mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Samtidigt är Jan starkt kritisk till sitt eget parti, och menar att partiet har gått från att vara ett arbetarparti till att i allt högre grad handla om makt, och han berättar varför han vill se en ny partiledning. Han öppnar upp för en comeback i politiken och säger att han skulle kunna tänka sig både en plats i riksdagen och rollen som partiledare.Vi pratar också om Sveriges ekonomi, välfärden och risken med att dagens politiska satsningar finansieras genom ökad upplåning som framtida generationer får betala. Jan delar dessutom sin oro för migrationen, den svenska kulturen och vart Sverige är på väg.Vad krävs för att förändra Sverige – och kan Jan Emanuel rädda Socialdemokraterna? Detta är ett tankeväckande avsnitt du inte vill missa!Följ Jan härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt är lyssnarfavoriten Jan Emanuel tillbaka i studion för en valspecial och ett frispråkigt samtal om Sveriges framtid.Jan riktar hård kritik mot Centerpartiet och menar att partiet har vänt ryggen åt sina tidigare kärnväljare. Han utvecklar också sin syn på Vänsterpartiet, migrationen och ett möjligt regeringssamarbete mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Samtidigt är Jan starkt kritisk till sitt eget parti, och menar att partiet har gått från att vara ett arbetarparti till att i allt högre grad handla om makt, och han berättar varför han vill se en ny partiledning. Han öppnar upp för en comeback i politiken och säger att han skulle kunna tänka sig både en plats i riksdagen och rollen som partiledare.Vi pratar också om Sveriges ekonomi, välfärden och risken med att dagens politiska satsningar finansieras genom ökad upplåning som framtida generationer får betala. Jan delar dessutom sin oro för migrationen, den svenska kulturen och vart Sverige är på väg.Vad krävs för att förändra Sverige – och kan Jan Emanuel rädda Socialdemokraterna? Detta är ett tankeväckande avsnitt du inte vill missa!Följ Jan härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pingströrelsen växte fram som en udda, högljudd och känslostyrd rörelse under samma period som fascismen växte fram i Europa. Pingstledaren Lewi Pethrus var en av 1900-talets mest inflytelserika religiösa ledare i Sverige. Hans tolkningar av profetior i bibeln gjorde att han såg nazismen som ett led i judarnas återvändande till Israel och Jesus återkomst till jorden.När övriga frireligiösa rörelser tog starkt avstånd från nazismen och förföljelsen av judar teg Levi Pethrus. Efter andra världskriget betraktade han förintelsen som ett rättmätigt straff för judarna. Senare skulle flera nazister var med att grunda partiet Kristen Demokratisk Samling, senare Kristdemokraterna, som Pethrus tog initiativ till.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Markus Lundström, professor i sociologi vid Karlstads universitet. Han är aktuell med Sista brevet till Hitler: En berättelse om Sverige och pingstfolket (Polaris) som han skrivit med sin bror Tomas Poletti Lundström, docent i religionssociologi och doktor i religionshistoria. Boken bygger på forskningsprojektet Frikyrkan och Förintelsen: Den svenska pingströrelsens förhållande till antisemitism 1930–1974.Pingströrelsen blev snabbt en av Sveriges mest betydelsefulla frikyrkliga miljöer och kan idag räkna 700 miljoner följare i världen. Dess styrka låg inte bara i medlemsantalet, utan också i förmågan att skapa egna institutioner. Den byggde en parallell offentlighet med press, musik, mission, ungdomsverksamhet, socialt arbete och politisk opinionsbildning.Rörelsen gav människor utanför samhällets etablerade elit möjlighet att tala, leda, skriva och organisera. Den formade generationer av svenskar genom väckelsemöten, sång, predikningar, missionärsbrev och starka moraliska ideal. Samtidigt präglades den av en tydlig kamp mot det som uppfattades som samhälleligt förfall: alkohol, nöjesliv, sexualmoralens uppluckring, sekularisering och kommunism.Det var i denna kulturkamp som kontaktytorna mot tidens högerradikala språk ibland uppstod. Kritiken mot ”förfall”, ”smutslitteratur” och nationell upplösning var inte i sig nazistisk. Men under 1930- och 1940-talen var sådana föreställningar också centrala i fascistiska och nationalsocialistiska miljöer.Frågan om pingströrelsens relation till nazismen måste förstås i sin svenska samtid. Under 1930-talet fanns flera nazistiska och fascistiska rörelser i Sverige. De blev aldrig massrörelser i parlamentarisk mening, men antisemitiska och auktoritära idéer förekom långt utanför de öppet nazistiska partierna. Tyskvänlighet, antikommunism, kulturkonservatism och antisemitism kunde överlappa utan att alltid benämnas som nazism.Den historiska frågan blir därför inte bara om pingstvänner var medlemmar i nazistiska organisationer, utan också hur religiösa tolkningar kunde samspela med politiska idéer som var auktoritära, nationalistiska och antisemitiska.Forskningen visar inte att Lewi Pethrus var medlem i någon nazistisk organisation. Däremot menar delade Pethrus idévärld med radikalnationalistiska miljöer och hade kontakter med personer i sådana sammanhang. Kretsen kring Lewi Pethrus, rörde sig i ett idélandskap där kristen sionism, antijudiska föreställningar, moralisk kulturkamp och kontakter med radikalnationalistiska miljöer kunde flyta samman.Bildtext: Pastor Lewi Pethrus predikar i Filadelfiaförsamlingen, sannolikt i Uppsala 1948. Som centralgestalt i den svenska pingströrelsen blev Pethrus en tongivande frikyrklig röst under 1900-talet. Foto: Uppsala-Bild. Licens: CC BY-NC-ND.Musik: Jag är främling, framförd av Einar Ekberg med Filadelfiaförsamlingens blandade kör i Stockholm och utgiven på Hemmets Härold i maj 1932. Bild/etikettfoto: Public Domain, via Internet Archive.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ser det ekonomiska läget ut inför hösten, och finns det anledning att vara optimistisk eller bör vi börja bli oroliga? Trots geopolitisk oro och osäkerhet kring räntor och inflation finns flera tecken på att ekonomin utvecklas bättre än befarat. Företagens vinster har varit starka, börsen har gått bra och investeringarna i AI börjar ge resultat. Samtidigt finns risker som snabbt kan förändra bilden. I det här avsnittet träffar jag återigen Erik Lundkvist på Coeli för att prata om det som styr utvecklingen. Hur ser läget ut för svensk ekonomi? Vad talar för en fortsatt positiv utveckling, och vad skulle kunna vända den? Hur ska företagare och investerare förhålla sig till en värld där framtidsutsikterna ser förhållandevis goda ut samtidigt som osäkerheten är stor? Vi pratar om nuläget, riskerna, möjligheterna och hur man kan tänka långsiktigt när omvärlden känns allt annat än förutsägbar.

Trumps planer för Latinamerika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Detta avsnitt spelades in på Kulturhuset Stadsteatern i samband med Möt Radiokorrespondenterna.Samtidigt som medierna fokuserar på kriget i Iran flyttar Vita huset fram sina positioner söder om gränsen. Krigsminister Pete Hegseth stod i förra veckan i Panama och deklarerade att man vill trappa upp sina insatser mot drogkartellerna och knarksmugglarna. Vad är det Vita huset planerar?Parallellt med detta har uppmärksamheten återigen riktats mot Kuba. Efter kidnappningen av Nicolas Maduro i Venezuela i vintras var det många som trodde att Donald Trump skulle beordra en liknande insats mot Kuba, men det blev aldrig så. Kan det hända nu?Vi pratar också om de stundande mellanårsvalen. Vad händer med Donald Trumps presidentskap om Republikanerna förlorar majoriteten i kongressen?Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter, Roger Wilson, programledare P1 Kultur och tidigare USA-korrespondent samt Lotten Collin, Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Tekniker för att skapa könsceller och utveckla konstgjorda livmödrar utmanar gränserna för fertilitet, genetik och etik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från februari 2026.Forskare arbetar med tekniker som kan förändra allt från fertilitet till synen på genetiska band. Genom IVG, in vitro‑gametogenes, har hudceller hos möss redan omvandlats till både spermier och ägg. Mänskliga hudceller har i laboratorier backats för att utvecklas till befruktningsbara ägg.Metoder som IVG kan i framtiden hjälpa personer med infertilitet, äldre som vill bli föräldrar eller samkönade par som söker genetiskt släktskap.Tekniken öppnar också för scenarier där hudceller från vardagliga föremål som en kaffekopp kan användas för att skapa könsceller utan samtycke. Professorerna i bioetik Françoise Baylis från Dalhouise University i Kanada och Steve Wilkenson från Lancaster University i Storbritannien varnar för att det skulle kunna leda till utpressning och krav på nya lagar kring genetiska spår.Samtidigt utvecklas konstgjorda livmödrar där djurförsök visar att foster kan fortsätta sin utveckling i en slags smarta plastpåsar, genomskinliga så kallade biobags.Forskare försöker förstå hur syre, näring och slussar mellan kvinnans livmoder och den konstgjorda livmodern ska fungera för att framtida för tidigt födda ska överleva i högre grad. Tekniken ligger långt fram, men väcker frågor om kontroll över graviditet, framtida abortlagstiftning och vilka normer som kan forma kvinnor och föräldrar.Tillsammans ritas gränserna om för reproduktion och visar hur starkt tekniken kan påverka både individers val och samhällets syn på genetiskt föräldraskap.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Ryska industrier i brand, ryska raffinaderier attackeras och bilköerna är långa för att få tag i bensin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som Vladimir Putins fullskaliga krig mot Ukraina fortsätter har det på 4,5 år ännu inte uppnått sina uttalade mål. Hör om bakslagen för Putins imperialistiska drömmar och om att dominera sina grannar.Livepodd från evenemanget ”Möt Radiokorrespondenterna”, inspelat på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.Hör Lubna El-Shanti Ukrainakorrespondent, Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent och Felicia Hassan Östersjökorrespondent.Programledare Johanna MelénProducent Marina Nilsson Malmström

Vi intresserar oss för Maltes politiska gärning i Georgien och imponeras, även av fotbollens utveckling i Italiens tvillingstat. Samtidigt har Rinos Lazio förlorat mot Mantova - själlösa Mantova. Vi leker Paradiso eller Inferno med halva landet och sätter ett starkt strplkastarljus på Lucarelli-brödernas Livorno - post Protti.Vi intresserar oss för Maltes politiska gärning i Georgien och imponeras, även av fotbollens utveckling i Italiens tvillingstat. Samtidigt har Rinos Lazio förlorat mot Mantova - själlösa Mantova. Vi leker Paradiso eller Inferno med halva landet och sätter ett starkt strålkastarljus på Lucarelli-brödernas Livorno - post Protti.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” gästas jag av Elin Ribjer och Sanna Letzén – Sanna är certifierad par- och stresscoach och har under många år hjälpt människor att skapa tryggare relationer – både till sig själva och till andra. Elin är grundare och programledare för podcasten Så kan det gå, där hon intervjuat några av Nordens främsta forskare, psykologer, terapeuter och författare inom kärlek, relationer, anknytning och beteende. Sanna och Elin har under många år arbetat med kärlek och relationer på djupet. De var bl.a. en del av, en av världens tio främsta internationella matchmaking-agenturer – där de genom tusentals samtal med entreprenörer, företagsledare, kreatörer och människor med stort ansvar, fick komma ovanligt nära det som sällan syns bakom framgången – Ensamheten, längtan efter kärlek, familjeliv, identitet och vad som kan skapa ett meningsfullt liv. Vi lever i en tid där många människor har fler möjligheter, mer kunskap och större frihet. Samtidigt ser vi rekordnivåer av ensamhet, stress och en längtan efter djupare mänsklig kontakt. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget i Ukraina går in i ännu en hård fas. Ryssland pressar långsamt framåt i öst, Ukraina har brist på soldater och fredssamtalen har tystnat. Samtidigt växer Nordkoreas roll – med både vapen och soldater. Hur ser läget vid fronten ut nu? Vad gör Ukraina åt soldatbristen? Kan samarbetet mellan Putin och Kim Jong-un förändra kriget? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: DW News Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Det här är något alla som lär sig språk går igenom. Det är helt normalt! Det betyder också att du gör rätt — vi måste lära oss att förstå bra innan vi kan prata bra. Samtidigt är det frustrerande att förstå men inte kunna prata. I det här avsnittet går vi igenom vad du kan göra åt det. HELT NY UTMANING - Prata svenska varje dag i 4 veckor! 87€ 28 mini-lektioner — 15 minuters övning varje dag PRATA svenska varje dag Live-lektion varje vecka — öva konversation med riktiga människor Start: måndag 24 augusti Deadline: fredag 21 augusti (eller när de 40 platserna är slut) Läs mer här!

Andra världskriget avslutades med de första atombomberna i historien över det japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Men atombomberna hade föregåtts av förödande brandbombningar av Tokyo som dödade 100 000-tals människor.Det amerikanska bombkriget i Stilla havet mot Japan under andra världskriget utvecklades successivt. Efter att ha erövrat öar som Saipan och Tinian i Marianerna, kunde amerikanerna etablera baser inom räckhåll för Japan. Dessa baser användes för att genomföra massiva bombningar av japanska städer och industriella mål.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, aktuell med boken Bombkriget 1939-45. Detta är den avslutande andra delen om bombkriget under andra världskriget.Under andra världskriget blev städer som Rotterdam, London, Hamburg, Dresden, Tokyo samt Hiroshima och Nagasaki mål för massiva bombningar. Dessa bombningar ledde till omfattande förstörelse och stora förluster av människoliv.Tokyo var ett viktigt mål för bombattackerna på grund av dess roll som politiskt och industriellt centrum. För att försvaga Japans krigsansträngningar och demoralisera befolkningen genomförde amerikanerna en serie brutala brandbombningar över Tokyo. Dessa bombningar var särskilt förödande eftersom staden till stor del var byggd av trä och saknade effektiva brandskyddssystem.Att amerikanarna den 6 augusti 1945 släpptes atombomben "Little Boy" över Hiroshima berodde på att alla större industristäder redan var sönderbombade. Bomben dödade omedelbart över 70 000 människor och förstörde stora delar av staden. En andra atombomb, "Fat Man", släpptes över Nagasaki den 9 augusti och dödade minst 40 000 människor.Bombningarna i Hiroshima och Nagasaki bidrog till Japans kapitulation och avslutade andra världskriget. Samtidigt har de också väckt moraliska och etiska frågor om användningen av kärnvapen och civila offer.Bild: Nedbränd stadsdel i Tokyo efter flyganfallet den 10 mars 1945. Fotograferad av Ishikawa Koyo, Wikipedia, Public Domain.Musik: Sols Dream av Humans Win, Storyblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya hiv-sprutor kan förebygga smitta med två doser per år. Men samtidigt hotar minskat bistånd framstegen mot aids. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskningen mot hiv har gjort stora framsteg. Nya långtidsverkande läkemedel kan ge ett mycket starkt förebyggande skydd mot hiv med bara två sprutor om året. Dagens behandlingar för de som smittats gör att personer med hiv kan leva långa liv utan att smitta vidare.Samtidigt presenterades oroande signaler på den internationella AIDS-konferensen i Rio de Janeiro. När USA och flera europeiska länder minskar biståndet riskerar viktiga insatser för testning, prevention och vård att försvagas, särskilt i Afrika där hiv-bördan är som störst.I Vetenskapsradion berättar professorerna Anna Mia Ekström och Anders Sönnerborg om de senaste forskningsresultaten, möjligheterna att nå FN:s mål om att få slut på aids som folkhälsoproblem, och varför framgångarna nu kan hotas av minskad finansiering. Hur nära är forskarna att stoppa epidemin, och vad händer om världen drar ner stödet just när målet verkar vara inom räckhåll?Under AIDS-konferensen visades också på hur mode och haute couture kan användas för att gestalta vetenskapliga framsteg och minska stigmat kring hiv. Professor Anna-Mia Ekströms forskning har designern Taurai Valerie Mtake och skräddaren Malick Sylla tolkat i ”Threds of Resilience”. Plagget vill visa hur hiv-vård bygger på sammanlänkade system av forskning, hälso- och sjukvård för att kunna bli framgångsrik. För det här krävs också samarbete mellan människor som lever med hiv både i Sverige och Afrika. Klänningen har valts ut för att visas under New York Fashion week senare i höst. Medverkande i Vetenskapsradion gör Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, Anders Sönnerborg, professor i infektionsmedicin och virologi vid Karolinska institutet. Både är också överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Sara SällströmSara.Sallstrom@sverigesradio.se

Ines har fått nog av utlandssemester med barn och räknar ner till hemresan. Samtidigt packar Kenza väskorna inför sin familjesemester, ovetandes om vad som väntar.Ännu en gång diskuteras de på skvallersidor. Bidrar de till kroppshets genom att prata öppet om sitt utseende och kroppens förändringar? Hur ärlig får man vara innan någon annan känner sig träffad? En kommentar får Kenza att gråta och ifrågasätta människors intentioner.PS. Stanna till slutet för ett oväntat gästspel av världens gulligaste kärlekspar.