Podcasts about samtidigt

Handelsavtalet: vinst, kapitulation eller det minst dåliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad innebär det nya handelsavtalet mellan USA och EU? I USA beskrivs det som en vinst för president Donald Trump, medan det i EU har kritiserats som en ”underkastelse” men också som ett avtal ”med både sött och salt”. Hur ska de här tongångarna förstås och kan det här ses som ett bevis på att Trumps förhandlingstaktik fungerar? Samtidigt har tullförhandlingarna mellan USA och Kina som pågått i två dagar i Stockholm lett till en förlängd tullpaus. Hur skiljer sig Kinas strategi under tullsamtalen?Dessutom pratar vi om de senaste dagarnas vittnesmål från venezuelaner som släppts från högsäkerhetsfängelset i El Salvador, dit de deporterades från USA för fyra månader sen. Vad är tanken med de här förvaren, vad ska pengarna i det tredubblade anslaget till migrationspolisen ICE användas till och hur ser protesterna mot ICE ut nu? Vi diskuterar även vilket avtryck vice president JD Vance har satt på Trumpadministrationen och hur rivaliteten mellan JD Vance och Marco Rubio ser ut inför att börja positionera sig för att ta över efter Trump. Vi hör också om den kraftiga jordbävningen och tsunamivarningarna längs Stilla havs-kusterna.Medverkande: Lisa Bergström, Sveriges Radios utsända i San Fransisco, Carl V Andersson, Sveriges Radios utsända i Washington och Andreas Utterström, USA-kännare och kommunikationskonsult.Programledare: Simon IsakssonProducent: Hedvig Holgersson

Svenska intensivvårdsläkaren Märit Halmin har precis kommit tillbaka efter fem veckor i Gaza. Där har hon och kollegorna kämpat för att ta hand om svårt krigsskadade trots stor brist på sjukvårdsmateriel. Samtidigt larmar FN om att en miljon kvinnor och barn står inför massvält i Gaza och två israeliska hjälporganisationer menar att Israel gör sig skyldiga till folkmord, något som avvisas från israeliskt håll. Hur är situationen på plats i Gaza, hur är det att arbeta i tältsjukhus och vad är det för skador patienterna kommer in med? Gäst: Märit Halmin, intensivvårdsläkare som nyligen kommit hem från Gaza. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: Channel 4 News, Al Jazeera. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vi har bara skrapat på ytan när det gäller hemleveransplattformarnas potentiella ekosystem. Det menar i alla fall Johan Grönvall, country manager för Wolt i Sverige. Utbudet spås kunna öka kraftigt under de kommande åren, med omedelbar leverans av tjänster och läkemedel som två viktiga pusselbitar. Samtidigt kommer drönare in som dörröppnare för leveranser till adresser utanför stadskärnorna. Wolt vill helt enkelt bli ett helt köpcentrum i fickan. Kan man skapa detta på ett hållbart sätt? Lyssna på avsnitt 597 för att förstå hur det hela går till bakom kulisserna. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet. // Avsnittet produceras i samarbete med Wolt Sverige.

På många ställen i Sydeuropa har folk börjat protestera mot överturism. I Barcelona beskjuts turister med vattenpistol, i Aten står det "Fuck tourists" på fasaderna och i Paris har anställda på Louvren spontanstrejkat i protest. Samtidigt blir världens turister bara fler och fler. Hur länge kan kan turismen fortsätta som den gör? Programledare: Elinor Ahlborn. Med Ingmar Neveus, Europakorrespondent på DN.Producent: Mårten Trofast.

Superyachterna blir allt större och allt fler – en flytande symbol för hur världens ultrarika har dragit ifrån. Det menar i alla fall journalisten Evan Osnos i boken The Haves and the Have-Yachts (Scribner) där han djupdyker i miljardärernas fascination för enorma och extravaganta fartyg. Jeff Bezos superyacht fick Rotterdam att överväga att montera ner en historisk bro, medan andra techmiljardärer använder sina yachts både som statusmarkörer och flytande skatteparadis. Samtidigt tycks allt fler av de rikaste bli allt dystrare över samhällsutvecklingen, vilket fått dem att investera i doomerprepping, med bunkrar som skulle klara en zombieapokalyps. Eller en helt vanlig revolution.Så varför väljer den globala eliten lyxliv till havs? Vad avslöjar detta maritima överflöd om dagens kapitalism, demokrati och moraliska prioriteringar? Om detta och mycket annat handlar dagens Under all kritik.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Författaren Majgull Axelsson svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klas ska fylla 50 år i sommar. Han har levt ett kvartssekel på 1900-talet och ett kvartssekel på 2000-talet, med allt vad det innebär av förändring, utveckling, hopp och rädslor. Ska jag förhålla mig till detta på något särskilt vis, frågar han. Vad är meningen med pengar och vem är man om de tar slut? frågar Cajsa. Hon är en nyutexaminerad konststudent med ett litet barn, men pengarna räcker på något magiskt sätt och hon har mycket av det hon värderar mest: tid. Samtidigt känner hon att det svårt när allt värderas i ekonomiska mått.Kari beskriver sig som en riktig lutheran som uppskattar ett rejält arbetspass och att göra rätt för sig. Men han har sedan ett par år tillbaka en robotgräsklippare på landet och kan sitta i långa stunder och njuta när den gör jobbet. Jag borde ju egentligen anklaga mig själv för att vara lat, skriver han och frågar: Vad är det som skapar dessa underbara känslor?Lotten brukar skänka 500 kr i månaden till olika välgörenhetsorganisationer. En dag blev hon uppringd av en som bad om mer pengar och hon sa nej. Nu har hon dåligt samvete. Ska hon skämmas för att hon inte ger mer pengar? Kan man avsäga sig skuld? frågar hon. Hör Majgull Axelssons svar på lyssnarnas frågor. Nästa gång är det författaren Andrev Walden som svarar. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna så mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.seProducent: Karin Arbsjö

Frändfors delar med sig om Den Fruktansvärda Veckan. Lyskova undrar om dunjackan ska av när hon bajsar på stan i längtan efter klass och finess. Samtidigt har Daddy Issues intagit TV4, fått spiral på recept, blivit P3 Guld-kränkta och är nykära. Daddy Issues fortsätter helt enkelt vara Daddy Issues. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Digitaliseringens framfart har inneburit en rad olika förändringar i våra liv som gjort oss sämre på att hantera våra känslor. Samtidigt kan AI spela en viktig roll för vår mentala hälsa i framtiden. I Digitala influencer-podden delar Johannes Hansen, mental rådgivare och föreläsare, med sig av sina insikter om hur digitaliseringen påverkar oss och hur vi kan ta kontroll över våra digitala vanor. 

Medicover och Eltel toppar vinnar- respektive förlorarlistan på Stockholmsbörsen under torsdagen. Flera utländska storbanker presenterar starka rapporter medan Teslas Elon Musk varnat för ett par skakiga kvartal framåt. En rad finska storbolag har rapporterat under morgonen, däribland Neste. Som för övrigt låter ganska mycket som Nestlé, en annan rapportör om än Schweizisk och inom en helt annan sektor. Under gårdagen lämnade även problemtyngda svenska Oatly siffror för andra kvartalet, också verksamma inom matvarusegmentet. Samtidigt summerar amerikanska Chipotle ett svagt kvartal präglat av oroliga konsumenter i USA. EFN:s Elin Wiker och Gabriel Mellqvist smälter intrycken tillsammans med Daniel McPhee och Peter Hedlund.Detta är Börslunch Rapportpodd. EFN:s sommarspecial under rapportsäsongen – för att du ska kunna vara ledig men ändå få reda på allt du vill och borde om rapporterna.

För att skydda minderåriga på nätet ska EU ta fram en app för att verifiera åldern på alla som surfar. Samtidigt vill Roblox åldersbestämma användare med selfies. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SSAB backar kraftigt på sin rapport, trots den omfattande produktion i USA som länge antagits gynna ståljätten. Även den finska gruv-spelaren Metso har en tuff dag på börsen, medan Nokia vinstvarnat. Samtidigt råder en betydande glädje på världens börser, med fordonsrelaterat i topp efter handelsframgångar mellan USA och Japan. Båda Volvo-bolagen finns bland dagens vinnare, men övertrumfas av lilla Medcap. EFN:s Elin Wiker diskuterar det tidigare stukade medicinteknikbolaget medan Martin Blomgren tar tempen på såväl industribolag som skogssektor. Gabriel Mellqvist håller utkik på utländska rapportörer och de Mag7-bolag som rapporterar ikväll. (Kanske serveras det även en kulinarisk spaning efter tisdagens skånska Bulle med bulle-reflektion.)Detta är Börslunch Rapportpodd. EFN:s sommarspecial under rapportsäsongen – för att du ska kunna vara ledig men ändå få reda på allt du vill och borde om rapporterna.

ÄNTLIGEN Torsdag. Årets sista major är avhandlad, Scottie Scheffler har gjort det igen. Han vinner The Open, dominerar totalt… och säger sen att vinsterna ger honom ingen sann glädje. Samtidigt står resten av fältet och försöker limma ihop självförtroendet. Vi har även en utlottning på SoMe för mer detaljer om hur du lägger vantarna på ett nytt järnset. TACK till vår partners:LeoVegas - Veckans LEO

Samtidigt som regeringen vill se mer AI i vården, så varnar läkare för att verktygen inte går att lita på. I Eftermiddag i P3 pratar vi mer om vilka möjligheter och risker som finns med tekniken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att föda barn har genom historien varit en livsfarlig händelse där dödligheten var skrämmande hög för både mödrar och barn. Men vetenskap och en tidig ambition att förbättra barnafödandets villkor kom under 1800-talet att kraftigt minska både mödra- och barnadödlighet.I ett första steg förbättrades barnafödandet genom skiftet från kloka gummor till utbildade barnmorskor för att i nästa steg gå till förlossningssjukhus som organiserades efter industriella principer. Efter det tidiga 1900-talets har också bemötandet gått från klinisk empatilöshet till upplevelser.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Maja Larsson, journalisten och författare, aktuell med boken Kläda i blodig skjorta – Svenskt barnafödande under 150 år.1774 startas Barnbördhuset Pro Patria i Stockholm, Sveriges första förlossningssjukhus, för att ta hand om ogifta och extremt fattiga kvinnor i ett försök att minska barnamorden. Sjukhusen blir också utbildningsanstalter för barnmorskor.Satsningen på förlossningssjukvård och utbildning skulle ge resultat. Barnadödligheten minskade från 17 procent 1820 till 10 procent 1890. Samtidigt minskade mödradödligheten under 1800-talet från 8 av 1000 födande kvinnor till 2 av 1000 födande kvinnor. Och detta i ett av Europas fattigaste länder.Under 1800-talet skedde de flesta förlossningarna i hemmet med hjälp av kloka gummor och senare utbildade barnmorskor. Långt in på 1900-talet var vidskepelse en del av omsorgen, men med tiden ersattes vidskepelse mot medicinska kunskaper. De utbildade barnmorskornas förståelse att hygien räddade liv bidrog på ett avgörande sätt till att minska barn- och mödradödlighetenFrån slutet av 1800-talet och framåt flyttade förlossningarna till sjukhus. Med tiden blev förlossningsenheterna allt större. De små, privata förlossningshem som fanns under det tidiga 1900-talet försvann, liksom de mindre barnbördshusen som blev vanliga samtidigt.Bild hemsida: Fotografi från BB på Sprängkullsgatan i Göteborg, år 1916. Nyfödda Elna Börjesson (gift Kristoffersson) syns längst till höger. Modern Hilda Börjesson är skymd. Mölndals stadsmuseum, Erkännande-DelaLika (CC BY-SA)Bild omslag: Stadsbarnmorskan i Sundsvall Anna Hydén samt nyförlöst baby. Anna Hydén (Anna Charlotta og Björkman) född 1857-08-16 i Tibble socken och död 1941 i Sundsvall. Sundsvalls museum, Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC) Musik: Moody and fast moving minimalist piano for serious drama av Gerardo Garcia JrArtist Full Names: Gerardo Garcia Jr, Storyblock Audio. Lyssna också på När syfilis spred skam, galenskap och död över Europa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oscar Bergholm på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över 1,2 miljoner hushåll i Sverige betalar för någon sorts ljudbok-tjänst, samtidigt som pappersboken tappar i försäljning. Två av de största företagen anklagas för att bara gynna sina egna förlag och att det puttar bort mindre förlag och författare. Branschmänniskor varnar att det kan hota kvalitetslitteraturen. Senare pratar vi om att män inte vågar kolla upp sina problem med magen på grund av skam. Samtidigt menar läkare att vården ofta kan missa IBS-diagnos på män.

Samtidigt som vi översköljs av sex i media så brottas många med intimiteten. Delphine Cartier är sexualrådgivare och sågs senast i SVT:s Gifta vid första ögonkastet där hon var en av experterna. Vilka problem och funderingar möter hon i sitt yrke? Hur skiljer sig mäns och kvinnors sexualitet? Mitt i samtalet fiskar Delphine upp sin mobil för att ge ett exempel på hur snårig dejtingdjungeln kan vara för en sexualrådgivare...Missa inte det. Och hur blir hon själv bemött när hon dejtar en man för första gången? Utgör hon ett hot eller en lockelse? Sex är en sådan sak vi aldrig får nog av att tala om. Delphine är född och uppvuxen i Paris och vi snackar om skillnaderna mellan Frankrike och Sverige när det kommer till synen på sex och intimitet. Många snackar om sex i dagens samhälle men få gör det lika innerligt, intelligent och värdigt som Delphine.Programledare: Henrik Eriksson & Marcus BirroProducent: Philip De GiorgioFölj oss på Tiktok: https://www.tiktok.com/@24fragorpodcastFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/24fragorpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Publikrekord, ökat intresse och nya förebilder – damfotbollen blomstrar. Samtidigt tar elbilen plats som framtidens självklara färdmedel. I det andra avsnittet av podcasten ”Omställning” hör vi Jennie Nordin som sett sporten förändras under åren. Vi besöker även Volkswagens showroom där Carl Sundstedt visar hur dagens elbilar blivit smartare, rymligare och bekvämare.

“Återställ våtmarkers” vägblockad frikänns av Högsta Domstolen, och sänder signalen att ordningsstörande protester är tillåtna så länge det gäller klimatet. Samtidigt döms koranbränningsaktivister för hets mot folkgrupp – och straffskärpningar för kriminella motarbetas med drev.   Har svensk rättspraxis blivit ett verktyg för politisk aktivism snarare än för objektiv lagtolkning? Skiljer sig domstolarnas beslut från det allmänna rättsmedvetandet? Och vad händer med ett land som sätter omsorg om kriminella före både offer och samhälle?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video “LAG och AKTIVISM”.

Publikrekord, ökat intresse och nya förebilder – damfotbollen blomstrar. Samtidigt tar elbilen plats som framtidens självklara färdmedel. I det andra avsnittet av podcasten ”Omställning” hör vi Jennie Nordin som sett sporten förändras under åren. Vi besöker även Volkswagens showroom där Carl Sundstedt visar hur dagens elbilar blivit smartare, rymligare och bekvämare.

Publikrekord, ökat intresse och nya förebilder – damfotbollen blomstrar. Samtidigt tar elbilen plats som framtidens självklara färdmedel. I det andra avsnittet av podcasten ”Omställning” hör vi Jennie Nordin som sett sporten förändras under åren. Vi besöker även Volkswagens showroom där Carl Sundstedt visar hur dagens elbilar blivit smartare, rymligare och bekvämare.

Andakten hålls idag av Anders Arborelius som är kardinal och biskop i Stockholms katolska stift. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi är ensamma med vår inre värld av frågor och undringar. Samtidigt kan vi ha en vag aning eller önskan om att det ska finnas någon som orkar höra på oss och förstå oss. Det fina i kråksången är att det faktiskt finns någon som vill lyssna till vårt inre.Ur andaktenText:Efesierbrevet 1:17-18Musik:Parce Domine - Neumes and tunesProducent: Marianne Greipliv@sverigesradio.se

Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj två helt olika ledare med två helt olika ledarstilar. Men vad särskiljer dem, och vad gynnas de av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s president Donald Trump hotar med sanktioner mot Ryssland om man inte lyckas nå ett fredsavtal med Ukraina inom 50 dagar. Samtidigt utlovar han vapenleveranser till Ukraina.Både innan och under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har respektive ledare gjort de tydligt hur de vill förmedlas i media, både inför sin befolkning men också omvärlden. Vad särskiljer dem, och hur har de gynnats – eller missgynnats – av detta under de senaste åren?Hör Jakob Hedenskog, analytiker på centrum för Östeuropastudier vid utrikespolitiska institutet, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Björn Gunér, Sveriges radios reporter som bevakar Ryssland och Ukraina.Programledare: Monika TitorProducent: Alice UhlinTekniker: Martin Seipel

Detta är en repris som du inte får missa. Åsa Vikman förstod att hon var högkänslig när hon lyssnade på boken "Drunkna inte i dina känslor" av Maggan Hägglund och Doris Dahlin. Samtidigt fick hon förståelsen att hennes dotter också var det. Det är många som är högkänsliga, 20 procent av befolkningen, men ändå finns inte mycket kunskap. Högkänsliga personer, föds med ett nervsystem som är känsligare än hos genomsnittet. Detta gör högkänsliga personer extra mottagliga för sin emotionella och fysiska miljö. De lägger märke till mycket mer än andra och bearbetar allt på en djupare nivå. Därför behöver de mer tid och energi än andra att smälta alla intryck.Lyssna på ett avsnitt om kunskap om högkänslighet och Åsas egna resa som utmattad.Här är ett test du kan göra som visar om du är högkänslig.https://hsperson.com/test/highly-sensitive-test/Tack till ÅsaVill du komma i kontakt med henne: https://www.orkidebarnsverige.se/INSTAGRAM: @orkiderbarnsverige Vill du komma i kontakt med mig Caroline:carolinenorbelie.com@carolinenorbeliecoachingMed min klippare Daniel Bäckström Lejon.seTack för att du lyssnar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En novembermorgon 2005 hamnar Jönköpings-Postens fotograf mitt i ett rån mot en värdedepå. Samtidigt går ett bomblarm och delar av Jönköping utryms. Ingen har dömts för rånet – men i utredningen finns ett dna-spår. Vet du något om rånet? Tipsa reporter Joel Wennerberg! Läsning: JP-fotografen Elins sensationella bilder – hamnade mitt i väpnade rånet Miljonbelopp försvann vid rånet – dna-träff inte tillräckligt starkt bevis Följ Krimstad på instagram och se bilderna från rånet. Avsnittet har gjorts tillsammans med Jönköpings-Posten. Reporter på Jönköpings-Posten: Joel Wennerberg. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades 2025.

Hela 70 miljoner dollar ligger i prispotten under e-sport-VM i Saudiarabien som nyligen dragit igång. Under sju veckor möts 2000 gamers från 100 olika länder i spel som Call of Duty, League of Legends och Counter Strike. Samtidigt riktas kritik mot tävlingen och en del menar att Saudiarabien anordnar mästerskapet som ett sätt att rikta fokus från dåliga levnadsförhållanden i landet, så kallad “sportswashing”. Vad har e-sporten för status idag, vilka svenska stjärnor finns i tävlingen och varför satsar Saudiarabien miljontals dollar på gaming? Gäst: Leo Pettersson, spelreporter, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: BBC, Fox News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

P-funken nådde ett klimax 1978. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett år som startade genom Parliaments första listetta ”Flash light” med sångkrok från bar mitzva och ett väldigt beat som kom både från soptunnan och från rymden, och slutade med en oemotståndlig variation på amerikanska trohetseden ”One nation under a groove”.Låtarna banade väg för en elektronisk revolution bortom disco. Keyboardgeniet Bernie Worrells böjda toner fick funkbanden att mata sina låtar med moogbas, och allt drog mot en mer maskinorienterad musikform som mynnade ut i electro och techno. Synthesizerljuden kom också att utgöra en grund för gangstarap. Basisten Bootsy Collins var nu en stabil ryggrad i P-funk. Samtidigt som Dr. Funkenstein serverade en smak av framtiden letade han sig tillbaka till barndomen. Ramsor, melodier och sånger som han burit med sig sedan barnsben.Vid sidan om möten med George Clinton bygger avsnittet även på samtal med bland andra Bootsy Collins, Bernie Worrell, Frankie ”Kash” Waddy, James Brown och Parlet.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har varit sex tuffa månader för Sveriges statsminister. Den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm tvingades bort efter en rad incidenter, likaså den nytillträdde säkerhetsrådgivaren Tobias Thyberg. Flera ministrar har hoppat av och för en vecka sedan avslöjades att migrationsminister Johan Forsells son har varit aktiv inom den våldsbejakande extremhögern. Samtidigt brottas Moderaterna med väljarnas stöd. Hur har Ulf Kristersson hanterat motgångarna? Hur mycket har allting som hänt påverkat partiet och hur ska man vända siffrorna? Gäst: Fredrik Björkman, politikreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Under kalla kriget kunde Sverige mönstra 800 000 vapenföra män när försvaret var som starkast år 1964. Nästan alla män gjorde värnplikt. Svenska vapenfabriker byggde moderna stridsflyg, ubåtar, stridsfordon, stridsvagnar och mindre vapen som raketgeväret Carl Gustaf.Samtidigt byggde vi mest skyddsrum per capita. Alla människor i Sverige i åldrarna 16 till 65 år hade civilförsvarsplikt med krav på att delta i återkommande övningar.Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den tredje och sista delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Från 1949 till i mitten på 1960-talet ökades Sveriges militära utgifter i kronor och ören till samma summor som under andra världskriget. Därefter spenderade Sverige mer pengar på försvaret än under andra världskriget ända fram till millennieskiftet. Försvarsutgifterna som andel av BNP minskade under kalla kriget främst på grund av den höga tillväxten under efterkrigstiden.Sverige storlek och geografiska läget i Europa gjorde landet sårbart mot ett sovjetiskt anfall. Finland var en naturlig buffert ända sedan Ryssland erövrat vår östra riksdel i finska kriget 1808 till 1809. Sovjetunionen kunde tänkas anfalla över land via norra Finland, via Östersjön från hamnar i Baltikum eller via Polen mot SkåneMen om Sovjetarmén kom via Finland hade Sverige byggt ett system av befästningar och andra hinder för att fördröjningsstriderna skulle ge tid till att förflytta förstärkningar till norra Sverige.Under andra världskriget förberedde sig Sverige för att kunna göra motstånd om vi blev ockuperade. Stay Behind-rörelsen levde sedan vidare under kalla kriget och avslöjades först på 1990-talet för den svenska allmänheten.Stay behind-rörelse skulle träda in om det värsta hade hänt - att Sovjetunionen besegrat Sverige i ett krig. Men det främsta målet var naturligtvis att i samarbete med Nato att slå tillbaka ett Sovjetiskt anfall.Sverige valde också att utveckla ett eget flygvapen. Något som inga andra jämförbara länder utanför supermakterna eller stormakterna gjorde vid samma tid. I Sverige planerade vi för egna kärnvapen redan innan vi visste vad kärnvapen var för något.Sverige har en lång tradition av en utvecklad försvarsindustri, ända sedan stormaktstiden vapensmedjor på 1600-talet. Sverige blev under 1800-talet ett framstående ingenjörsland som utvecklat revolutionerande teknologier som kullager, fyrar, kylskåp och dynamit.Medverkade: Martin Hårdstedt, Peter Bennesved och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig LagerkvistBild: Soldater under övning på F11, Södermanlands flygflottilj, i Nyköping. Flygflottiljen var aktiv fram till 1980-talet. Idag känner vi till platsen som Skavsta flygplats. Bilden är troligen tagen någon gång under 60-talet. Foto: Olle Hagelroth, Sörmlands museum, CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera händelser under kalla kriget i Sveriges visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drogs sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva fler kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla Kriget var påtagligt i Sverige. Hoten mot Sverige var verkliga och Sverige förberedde sig för krig. Det alliansfria Sverige hade tvingats att inordna sig i en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som uppstod i direkt anslutning till Andra Världskriget.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den första delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Kalla kriget var en global konflikt. Och även om den här serien tar avstamp i Sverige är det omöjligt att förstå varför det kalla kriget utbröt om man inte förstår hur det påverkade hela världen.Sverige kom att profilera sig som ett fredligt och alliansfritt land på den internationella arenan. En vän till tredje världen som med tiden inte ens drog sig för att kritisera USA.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under mitten av 1970- och 1980-talet genomgick den svenska Försvarsmakten mer eller mindre ett stålbad av rationaliseringar och neddragningar. Samtidigt utvecklade vi ett av världens mest kompetenta multiroll stridsplan JAS Viggen. Detta plan har blivit till en symbol för Sveriges förmåga i luften under det så kallade ”andra” kalla kriget fram till Sovjets kollaps. Samtidigt vittnar det faktum att Viggen aldrig blev en kärnvapenbärare om att Sveriges ambitioner under denna period inte längre passade med vare sig plånboken eller de övriga supermakternas egna intressen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om 1970- och 1980-talets så kallade ”försvarsdoktrin” och vad den egentligen grundade sig i.Fram till 1960-talets mitt hade Sveriges försvar varit inriktat på ett periferiförsvar med syfte att mota storskaliga invasionsförsök från någon närliggande stormakt. Till detta låg en politisk inställning som syftade till neutralitet i krig och alliansfrihet i fred. Att försvara en sådan säkerhetspolitisk inställning var endast möjligt om Försvarsmakten gavs stora resurser. I själva verket kan den svenska militära styrkeuppbyggnaden sägas vila på den enorma ekonomiska expansion som Sverige genomlevde under de så kallade rekordåren. Efterkrigstidens ”neutralitetsvakt” gjordes möjlig tack vare pengarna som flödade in. Det rådde också politiskt konsensus i försvarsfrågan under socialdemokratiskt ledarskap. Den militärtekniska utvecklingen pekade under tidigt 1950-tal också i samma riktning som tidigare, bara det att planen blev snabbare och bomberna starkare.Under mitten av 1960-talet kom dock mycket av dessa grundförutsättningar att ändras. Pengarna tog slut när tillväxten bromsade in. Den politiska konsensusen som tidigare rådigt luckrades upp när Försvarsmakten äskade egna kärnvapen (1970-talets offentliga politiska debatt om kärntekniken spelade in i detta), och den tekniska utvecklingen gick nu tillbaka mot konventionella scenarion där mekanisering och kvalitativ förmågehöjning blev allt viktigare. När pengarna började ta slut kunde inte längre alla få vad de ville ha och striderna om försvaret blev åter ett faktum. Samtidigt skönjdes en ökad sovjetisk närvaro i Östersjön med nya ubåtar och i centrala Europa var man mycket oroad över en förnyad Sovjetisk konventionell styrkeuppbyggnad som tycktes överskugga allt vad NATO kunde åstadkomma. USA skulle inte heller tillåta Sverige att anskaffa kärnvapen.Men skulle ett nytt storkrig egentligen betyda en fullskalig attack mot just Sverige, eller skulle endast en mindre styrka sättas in mot Skandinavien? En svår fråga blev då vad det nya spetsflyget egentligen skulle vara? Om det inte skulle bli ett attackflyg med kärnvapenkapacitet, vad skulle det i stället bli? Skulle det understödja ett djupförsvar, eller skulle det stoppa fienden till havs? Det som kom att bli 1970-talets och 1980-talets försvarsdoktrin lämnar inga vettiga svar på de här frågorna och idag framstår det militära resonerandet under perioden i stort sett som en efterhandskonstruktion. Det svenska försvaret nedmonterades till att passa den plånbok som gavs, och de krigsscenarier man såg framför sig anpassades till vad man kunde klara av. Av de 600 JAS Viggen som man önskade sig, blev det bara 300. Det fick helt enkelt räcka.Bild: JAS Viggen 37, Wikipedia, Creative Commons.Lyssna också på Sverige och det kalla kriget : Hela världens kalla krig (del 1) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De rikaste amerikanerna blir allt rikare. Samtidigt växer ilskan mot de ekonomiska klyftorna och eliten. Även här i Sverige har debatten väckts till liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trumps Big beautiful bill – en present till de rika, enligt kritikernaVita huset menar att Trumps nya budget minskar budgetunderskottet och ökar tillväxten. Andra menar att den tar från de fattiga och ger till de rika – och gödslar den redan gigantiska statsskulden. ”De rikaste är det största vinnarna”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri.Miljardärerna har blivit ännu rikareUnder förra året ökade de 19 rikaste hushållen i USA sin förmögenhet med 1 000 miljarder dollar. Och när Jeff Bezos gifte sig i Venedig nyligen, med gäster som Kim Kardashian och Ivanka Trump, möttes han av stora protester. Politiker och företagareSjälv har Trump ökat både sin ekonomiska och sin politiska makt de senaste åren. Vid sidan av sin roll som politiker har han har bland annat satsat på en egen kryptovaluta och egna mobiltelefoner.Stora skillnader med USAMen USA går inte att jämföra med Sverige, säger ekonomiprofessor Daniel Waldenström, som menar att den krönika som publicerades i Financial Times, där Sverige pekades ut som ett land med farligt stora klyftor, är fel. Man kan inte heller dra likhetstecken mellan den amerikanska situationen och den svenska, säger han.Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industriDaniel Waldenström, professor i nationalekonomi och programchef vid IFN Donald Trump, president USABrian Schatz, senatorElon Musk, vd TeslaZohran Mamdani, borgmästarkandidat New YorkRuchir Sharma, skribent och ordf Rockefeller intlekonomiekotextra@sverigesradio.se

Israel attackerade Iran och Gaza hamnade i en medieskugga. Nu har världens blickar åter riktats mot Gaza, där svälten och törsten är värre än någonsin. Samtidigt kan en vapenvila vara på gång, det menar i alla fall USA:s president Trump. Vad har hänt i Gaza senaste tiden, hur illa ställt är det med tillgången på mat och vatten och kan det bli en vapenvila? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: Channel 4 News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Truls Möregårdhs nya bok om en helt unik väg till succén, som har lyft svensk bordtennis till nya rekordhöjder. Samtidigt svarta rubriker och förbundskonflikter om Truls coach, sparkad förbundskapten efter narkotikadom och här i Sporthuset berättar nu en visselblåsare om maktmissbruk och jäv på Svenska Bordtennisförbundet: ”Inkompetenta ledare som sitter på fel post”. Förbundschefen Thomas Buza svarar också på kritiken, i samtal med Lasse Granqvist och Tommy Åström: ”Det gör mig djupt ledsen och vi måste ta till oss detta”. EM-tipset inför damernas fotbollsfest i Schweiz. Wimbledon är igång med Alcaraz & Sinner och med nytt serverekord. Anton Frondells NHL-draftsuccé och suveräna syreupptagningsförmåga. Luleå utsedd till ”Årets idrottsstad” för första gången, men nyblivne jurymedlemmen Jens Fjellström hade en annan vinnare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukraina gör upp med Europa om att ställa Ryssland till svars för krigsbrott under den ryska invasionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har besökt Strasbourg och undertecknat ett nytt avtal med Europarådet om en krigsbrottstribunal som ska utreda vem som ska hållas ansvarig för Rysslands fullskaliga invasion. Samtidigt lämnar Ukraina Ottawafördraget, som förbjuder användandet av personminor. Och Azerbajdzjans relation till Ryssland blir allt sämre efter våldsamma massgripanden av azerier i ryska Jekaterinburg.Hör Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen, Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Alice UhlinTekniker: Mikael SarabiOch så har vi en rättelse:I en tidigare version av det här avsnittet hänvisades till en intervju med en rysk soldat. Intervjun gjordes i rysk tv. I poddavsnittet sas att soldaten påstått att den ryska armén skär av fingrarna på ukrainska krypskyttar. Det var fel. Korrekt är att den ryska soldaten påstod att den ukrainska armén skär av fingrarna på ryska soldater om dessa tas tillfånga. Den här rättelsen är gjord den 3 juli 2025.

Vad innebär det att högsta domstolen ställer sig på Donald Trumps sida? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen kom beskedet att USA:s högsta domstol vill göra det svårare för federala domstolar att upphäva presidentens dekret om att stoppa automatiskt medborgarskap för barn som föds i USA. Presidenten kallar det för en ”monumental seger” och frågan är nu hur mycket mer makt det här ger Trump? Samtidigt närmar sig deadline för den nya statsbudgeten, ”big beautiful bill”, som ska vara i hamn den 4 juli. Vad innehåller budgeten och vad händer med de republikaner som inte gillar den. Sist men inte minst så tar vi oss an Trumpadministrationens kritik mot journalister. Donald Trump överväger att tvinga reportrar som publicerat läckor från Pentagon att avslöja sina källor. Och försvarsminister Pete Hegseth går hårt åt hans gamla Fox-kollega Jennifer Griffin.Medverkande: Robin Olin Sveriges Radios utsände reporter i USA, Esmeralda Svenningsson, Sveriges Radios utsända reporter i USA och Karin Henriksson, journalist och författare. Programledare: Sara Stenholm.Producent: Mattias Dellert

I Sverige är deckare (kriminalromaner) den mest populära av alla genrer. Samtidigt är skandinaviska deckare väldigt populärt utomlands, och det har fått namnet 'nordic noir'. Varför är det så populärt? Om du vill börja läsa böcker på svenska rekommenderar jag att börja med en lättläst bok, varför inte av Camilla Läckberg? T ex här.   Transkript   Ja, hallå, hallå, välkommen till Simple Swedish Podcast. Och dagens avsnitt ska handla om varför det är så populärt med deckare. Och deckare, ja, det är ju kriminalromaner. Det kan också vara tv-serier. Och just skandinaviska deckare brukar kallas nordic noir utomlands. ch det är ingenting som vi säger men det har blivit väldigt, väldigt populärt.   Så varför älskar svenskar att läsa om mord och brott och död och poliser? Och varför älskar världen svenska deckare? Och ja, Nordic Noir helt enkelt. Ja, inte bara svenska utan skandinaviska. Och innan vi börjar ska jag tacka en ny patron som heter Harry. Så tack Harry för att du stödjer podden. Och för alla som vill stödja podden och bli patron, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Då får du tillgång till transkript till alla avsnitt. Perfekt för dig som fortfarande tycker det är lite svårt att följa med i de här avsnitten och du vill kanske lära dig nya ord. Så det är perfekt med transkriptet. Och speciellt att läsa och lyssna samtidigt. Det är ett väldigt, väldigt bra sätt att lära sig hur talspråk fungerar, alltså den talade versionen av språket. Det kostar bara 5 euro per månad. Om du betalar 10 euro per månad så får du också uttalsövningar varje vecka. Där du får repetera och skugga ord och meningar i specifika övningar som kommer på mejl. Så gå till patreon.com/swedishlinguist om du vill stödja podden och bli patron. Så tack, tack till alla som är patrons, för det är ni som gör podden möjlig.   ...för hela transkriptet, klicka här

Politiker pratar gärna och ofta om digitalisering, men när samtalet väl glider över till verklig AI blir det märkligt tyst. Gustav Juntti är aktuell med reportageboken Älskling, vi fick en AI! (Timbro), där han visar hur AI redan idag används på sjukhus, i klassrum och inom kommunala förvaltningar – samtidigt som digitaliseringsministern ännu inte tycks ha testat ChatGPT.Juntti själv har gått från hockeyback i Luleå till politisk redaktör och nu AI-debattör, och i boken tar han upp konkreta exempel på hur AI kan göra skillnad. På Capio S:t Görans sjukhus används redan en algoritm som upptäcker fyra procent fler fall av bröstcancer och minskar antalet onödiga återbesök rejält. Dyslektikern Henrik klarar plötsligt skoluppgifterna tack vare ChatGPT, och Region Halland har blivit ett föredöme genom att faktiskt implementera färdiga AI-lösningar istället för att bara prata om dem.Boken tar upp både förhoppningar och risker, optimism och pessimism. En viktig bok i ett angeläget ämne. Samtidigt ställer den också frågan: Varför hamnar politikerna efter vad gäller AI, och vad kan det få för konsekvenser?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Putin tar emot iransk toppolitiker i Kremls gyllene salar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands utrikesministerium kallar USA:s bombningar i Iran för ett grovt övertramp av folkrätten och vill medla fred. Samtidigt som Ryssland självt bedriver ett invasionskrig som bryter mot folkrätten.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Maria Persson Löfgren, radions Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Lisas lägenhet är fylld med rök och hon kan inte ta sig ut. 140 bostäder måste evakueras och polisen jagar en misstänkt man över hela Göteborg. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är tidig morgon i september 2021. De boende på Övre Husargatan i centrala Göteborg vaknar av en smäll.Det brinner i huset och flera trappuppgångar måste evakueras. Mängden människor gör det svårt att veta hur många som är kvar i sina lägenheter. I den värst drabbade uppgången kämpar Lisa för sitt liv. Det brinner under henne och hon kan inte ta sig ut. Samtidigt kommer mer och mer rök in i lägenheten.Jakten på gärningsmannen skapar oro i GöteborgRäddningstjänst och polis inser att det här inte är en vanlig brand. De boende har hört en explosion. Snart inkommer intressanta tips som startar jakten på en misstänkt gärningsman.En jakt där rykten om ytterligare attacker sätter skräck i centrala Göteborg.Medverkande:Lisa Bäcklund - boende på Övre Husargatan.Per Bäcklund - Lisas pappa.Britt Ling - boende på Övre Husargatan.Anja Almén - boende på Övre Husargatan.Ulla* - vän till Josef*.Sven* - vän till Josef*.Johan Laurén - brandman och boende på Övre Husargatan.Linus - rökdykare.Anders Börjesson - kommenderingschef polisen.Anders Jonasson - utredningsledare polisen.Daniel Olsson - grävande reporter GT/Expressen.* Ulla, Sven och Josef heter egentligen nåt annat.En dokumentär av: Niklas Jonsson.Producent: Viktor Papini.Ljudtekniker: Agnes CasselProgrammet är producerat 2025.

Endelig fik Trump sin vilje: stor militærparade i Washington. Alligevel fes det hele lidt ud. Forsøget på at kopiere den slags, vi kender fra fx Moskva og Paris, mislykkedes. Samtidigt gik millioner på gaden overalt i USA’s storbyer under sloganet ‘No Kings’. Mads og David går i dybden med dramaet. Værter: Mads Fuglede og David Trads Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Kasper Risgaard Foto: RINGO CHIU / AFPSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Ryssland sägs rusta inför väntad sommaroffensiv men riskerar samtidigt att förlora sitt strategiskt viktiga grepp i Mellanöstern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oljepriset stiger efter den dramatiska utvecklingen i Mellanöstern, något som kan gynna Rysslands hårt pressade ekonomi. Samtidigt har Ryssland och Iran nyligen ingått ett samarbetsavtal som väntas forma ländernas relation de kommande decennierna. Avtalet fokuserar på kärnenergi, militär förmåga och ekonomi. Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling. Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östereuropastudier. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Natten mot fredagen den 13 juni utförde Israel massiva flyganfall mot Iran, sedan dess har dom båda länderna attackerat varandra varje dag. Samtidigt inleddes under måndagen G7-ländernas toppmöte i Kanada, där USA president Donald Trump deltar. Han tror att Israel och Iran kommer att nå en överenskommelse inom kort. Hur ser dialogen ut mellan ledarna? Kan Israel och Iran nå en överenskommelse? Och hur omfattande är egentligen det iranska atomprogrammet? Gäst: Niclas Vent, försvarsreporter på Aftonbladet. Programledare/producent: Jessica Johansson. Klipp från: Al jazeera, CNN, DWNews och AP. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Polen visar hur även migrationskritiska partier kan ha svårt att stoppa invandring – landet hade massinvandring redan före Putins fullskaliga invasion av grannlandet. Inför söndagens presidentval anklagar båda kandidaterna varandra för att låta gränserna läcka. Samtidigt underblåser Moskva en växande trötthet på flyktingarna från Ukraina, skriver Ola Wong i sin andra rapport från Warszawa. Inläsare: Magnus Thorén

Nu kommer en nya lista över världen fåglar som ska ena vår syn på alla arterna. Samtidigt är gränsen för vad som är en art inte helt enkel att dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns flera tusen olika fågelarter runt om i världen. Men vad som är en art eller inte råder det oenigheter om. Det finns idag fyra listor över världens fåglar. Men det ska det bli ändring på: Efter sju år arbete finns nu en ny lista, som ska ena vår syn. Men det är svårt att avgöra när en fågel är så pass utik att den får status som egen art.Vi träffar Per Alström, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik, Zooekologi, på Uppsala universitet, som arbetat med i framtagandet med den nya listan. Han ger en inblick i hur arbetet gick till och reder i artbegreppen och fågelforskningen. Hur kan det gå till när man så att säga upptäcker en ny art? Vi pratar även med Martin Stervander, försteintendent för fågelsamlingen på nationella museet i Skottland. Han är även ledamot i svenska taxonomikommitén, som hittills varit ansvarig för systematiseringen av fåglar för Sverige och ansvarat för att fåglar har svenska fågelnamn. Programledare: Filip VareniusProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Kina bygger ut sin kärnvapenarsenal. Frågan om att skaffa kärnvapen är aktuell i Sydkorea och även på agendan i Japan. Står vi inför ett kärnvapenrace i Asien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Peking uppges vilja bygga ut Kinas kärnvapenarsenal i snabb takt uppstår nya spänningar i närområdet. Samtidigt som det hos USA:s allierade i Östasien väckts tvivel om de amerikanska säkerhetsgarantierna efter Trumps återkomst i Vita huset. Frågan om kärnvapen är nu högaktuell i flera länder och hotet från Kina blir en faktor som riskerar att driva på en upprustning. Hör folk på gatan i Sydkorea och hur samhällsdebatten om kärnvapen skiftat i Japan. Samtidigt har Trumps handelskrig fått rivaler att knyta nya ekonomiska band. Kan det bidra till konstruktiva samtal och att spänningar kyls ner?Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Fredrik är utmattat omdömeslös och Filip gruvar sig efter en social blackout inför en kändis. Samtidigt smids stora planer...

Længe blev den hemmelighedsfulde amerikanske techmilliardær Peter Thiel anset for at være småskør. Men fra skyggerne i Silicon Valley er han vokset til at blive en af de mest magtfulde og kontroversielle figurer i techbranchen. Og i amerikansk politik. Peter Thiel fattede hurtigt, hvilken guldrandet mulighed Trump kunne være – og bakkede ham op med det samme. Og nu har han og hans formue banet vejen for vicepræsident J.D. Vance. Herhjemme har PET og Rigspolitiet lagt en del af den nationale sikkerhed i hænderne på Thiels overvågningssystem Palantir. Et samarbejde, som politikerne ønsker at udvide massivt. På trods af risikoen for amerikansk spionage. Samtidigt tilhører han en ekstrem elite indenfor Big Tech, der drømmer om at gøre Grønland til en teknologisk fristad, et sted helt uden stat, skatter, lovgivning. I dette afsnit af ‘Du lytter til Politiken’ fortæller journalist Jakob Sorgenfri Kjær historien om Peter Thiel.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nivå: A2-B1 Inte alla människor gillar spindlar, och många är rädda för dem. Men spindlar är faktiskt väldigt fascinerande små djur. Ibland är dom till och med söta! Kolla bara på bilden här. I det här avsnittet lär du dig flera fascinerande fakta om spindlar, och också många användbara ord. Är du intresserad av vår Free 6 Week Challenge - klicka här Transkript Sådär, välkommen till Simple Swedish Podcast! Och det har tagit lång tid att spela in det här för att jag har haft massa tekniska problem. Men nu så hoppas jag att det fungerar. Så i det här avsnittet ska vi prata om spindlar. För jag tycker att spindlar är väldigt fascinerande små varelser. Samtidigt är det många som är rädda för spindlar. Men jag tänker att om man vet lite mer och om man får höra lite av den här fascinerande faktan så kanske man kan tycka om spindlar lite mer och kanske bli lite mindre rädd för dem också. Så vi ska prata om lite fascinerande fakta om spindlar idag. Men ja, först ska vi tacka tre nya patrons. Det är Stefan, Claire och IJC. Så ja, tack till er för att ni stödjer den här podden. Om du tittar på Youtube så är det så att det här är en podcast som jag har kört i flera år. Och det här är faktiskt avsnitt 282. Så det finns många, många andra avsnitt och om du vill se eller lyssna på dem så kan du hitta dem på vilken poddapp som helst. Till exempel Spotify eller Itunes, Apple podcast. Och man kan då stödja den här podden och få transkript till alla avsnitt, kostar bara 5 euro per månad. Och då får du tillgång till alla transkript. Och det får du på patreon.com/swedishlinguist. Och om du är på 10-euronivån så får du också uttalsövningar varje vecka. Och den här veckan så startar vi den andra gruppen i Free 6 Week Challenge. Så det ska bli kul. Och om du missade den så kan du skriva in dig på väntelistan. Då går du till, jag länkar till den här under helt enkelt. Så skriv in dig på väntelistan så kommer du få ett meddelande så fort vi öppnar igen för the Free 6 Week Challenge. Så idag som sagt ska vi prata om spindlar. Och jag har alltid gillat spindlar för att jag tycker de är rätt coola och fascinerande. Och vi ska gå igenom lite fakta här och det första som är viktigt att säga är att spindlar inte är insekter. ..för att läsa hela transkriptet - klicka här