Podcasts about samtidigt

Der er borgerkrig i rød blok. Socialdemokratiet og SF clasher både på Christiansborg og ude i kommunerne, hvor samarbejdet er gået fra varmt til mildt sagt køligt mange steder. SF's håb og politiske ordfører Signe Munk er ugens gæst i Borgen Unplugged. Hun forsøger på sin bramfrie facon at bevare roen, men luften er kold, lyder Langballes analyse. Samtidigt er Lars Løkke gået i krig med sine socialdemokratiske ministerkollegaer om kontanthjælpsreformen – side om side med SF og en række S-borgmestre. Vi kårer ugens vindere blandt vores 10'er-venner og i “Op på lakridserne” og tjekker også højrefløjens ballade. Martin Flink stiller spørgsmålene. Anders Langballe har svarene. Borgen Unplugged – dit sikre skud dansk politik. Tak til alle jer, der støtter os på 10er.dk – uden jer ingen podcast. Og husk at klikke følg eller abonner på Borgen Unplugged, dér hvor du henter dine podcasts.

FN:s klimattoppmöte i november närmar sig och Kina, Brasilien och Indien har börjat beskrivas som världens nya klimatledare. Men är de verkligen det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA har lämnat Parisavtalet och det lämnar plats på världsscenen för andra aktörer.I det här avsnittet besöker vi ön i Amazondeltat som beskrivs som jaguarernas hemvist i Latinamerika. Samtidigt som Brasilien har tagit på sig värdskapet för FN:s klimattoppmöte i Amazonas, så har det statliga oljebolaget fått grönt ljus för att borra efter olja - just där.Vi hör också hur Kinas kommunistparti har tagit sig an klimatfrågan i landet med de överlägset största utsläppen.Och så landar vi i Indien, världens folkrikaste land, som också har uttryckt att de vill vara med och leda världens klimatarbete.Konflikt om de nya klimatstormakterna Brasilien, Kina och Indien. Som alla slits mellan långsiktiga miljösatsningar och viljan att snabbt öka levnadsstandarden för sina befolkningar. Vad avgör vilken väg de går och hur ska vi se på de här ländernas klimatengagemang?Medverkande: Tian Ruihua och Li Fula, Pekingbor, ”Fru Wang”, boende i Puh Tao -yuan, Kina, Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, Elimarcos, deltar i ett projekt vid ICMbio (Instituto Chico Mendes de Conservação da Biodiversidade), Brasilien, Valdenira dos Santos, geolog vid Amapás federala universite, Clecio Luis, Amapás delstatsguvernör, Brasilien, Claudia Chalala, ekonom och chef för institutet för hållbar utveckling på Amapás federala universitet, Iranildo, chef vid ICMbio för forskningsstationen på ön Maracá, Bidikin, fiskare Amapá, Sushmita Barali och Bhaskar Shymal, boende i Tezpur i nordöstra Indien, Gautam Borra, bonde i Indiska regionen Assam i nordöstra Indien, Mihaela Papa, forskningschef på avdelningen för internationella studier på MIT i Boston, USA, där hon driver the BRICS lab.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seReportrar: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Lotten Collin, Sydamerikakorrespondent, Naila Saleem, sydasienkorrespondent och Arnab Dutta, frilansjournalist i Indien.Producent: Johanna Sjöqvist Harlandjohanna.sjoqvist@sverigesradio.seTekniker: Calle Hedlund

Peter Paulsson, generalsekreterare för den kristna forsknings- och hjälporganisationen Open Doors intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Samtidigt som de breda mediernas strålkastarljus riktas åt andra håll förvärras situationen för världens kristna mycket snabbt. I länder som Nigeria och Somalia är det bokstavligen livsfarligt att vara kristen. Vad skulle behöva göras för att vända utvecklingen och varför är intresset från västvärlden så svalt?

*** Det här är ett smakprov ur ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det tvåhundrasextionionde avsnittet av podden är det dags för den andra delen av tre av dokumentären om Arvid Carlsson. Efter att ha gjort en av de största upptäckterna i modern medicinhistoria – att dopamin är en signalsubstans i hjärnan – fortsätter Arvid sin bana med en rad banbrytande insatser.Avsnittet skildrar hans komplicerade relation till läkemedelsindustrin, samarbetet med farmaceuten Ivan Östholm och den briljante kemisten Hans Corrodi, samt hur dessa möten lade grunden för storsäljare som Losec och det första SSRI-läkemedlet. Samtidigt får vi en bild av Arvids personlighet: prestigelös, ödmjuk och nyfiken – men också kompromisslös och ibland skoningslös mot forskarkollegor.Vi följer även konflikten med den österrikiske forskaren Oleh Hornykiewicz, Arvids avgörande roll i att bygga upp Astra till en global läkemedelsjätte, och den dramatiska historien bakom Zelmid – världens första selektiva serotoninåterupptagshämmare, som drogs in men banade väg för Prozac.I serien medverkar professor Elias Eriksson, vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs, professor emeritus Kjell Fuxe och professor Göran Engberg.Extramaterial och alla källor finns på: http://patreon.com/sinnessjuktNight Vigil by Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By attribution 4.0 License. Edits were made.Bleeping Demo by Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By attribution 4.0 License. Edits were made.Canon in D for Two Renaissance Harps by Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By attribution 4.0 License. Edits were made. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Brittiske prins Andrew blir av med sin prinstitel, enligt det brittiska kungahuset. Bakgrunden är kopplingarna till sexbrottslingen Jeffrey Epstein. Samtidigt verkar många hovexperter tagna på sängen över beslutet, som beskrivs som både historiskt och exceptionellt.Lite senare pratar vi om internets stora snackis – är det cringe att ha pojkvän? Det frågar sig en skribent på Vogue. Det verkar också vara trendigt för straighta tjejer att välja bort killar idag, där Lilly Allen lyfts som ett exempel.

Romanen Diva kom ut 1998 och stilen bröt av mot Monika Fagerholms tidigare böcker. Samtidigt som Diva är en utopisk flicka, någon som man inte trodde fanns, är hon märkvärdigt verklig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tänk om det skulle kunna finnas en huvudperson i en roman som är supersmart. Och jättevacker. Och som är en 13-årig flicka som tar för sig utan att skämmas. En sådan huvudperson skriver den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm fram i romanen Diva. I Klassikern återvänder Hedvig Weibull till ett samtal som ägde rum tjugoett år tidigare, och som spelades in på en skruttig diktafon. Där berättar Monika Fagerholm om vad Diva betyder för hennes skrivande men också om att boken inte hyllats av alla läsare.

Tränarkarusellen är i full gång i England. Samtidigt testas Kiisks målvaktskunskaper medan vi njuter av Ozzy the Owl. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingen brist på saker att avhandla den här veckan där det bjuds på dubbla svenska glädjebesked, bara en sån sak! McLaren kom till Mexiko i bakvattnet av en stökig helg i Texas där de återigen blandat sig i titelstriden mellan Norris och Piastri. På banan var det ingen vidare strid denna gången; Norris pulveriserade motståndet medan Piastri återigen hade en kämpig helg. Verstappen fightades någonstans i mitten av den sandwichen, och var involverad i ett flertal av helgens mer kontroversiella situationer. Man kan nog säga att det är uppretat i studion när dessa avhandlas. Samtidigt stod Ollie Bearman för ett rejält genombrott när han – på ren fart – tog sig till en fjärdeplats. Dessutom: George Russells väluppfostrade men barnförbjudna harang, domarnas taskiga bestraffning mot Sainz, samt en nära-döden-upplevelse för två funktionärer. Puh!

Mitt i London vill Peking bygga sin största ambassad i Europa. Samtidigt skakas Storbritannien av en kinesisk spionskandal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två män har stått åtalade i Storbritannien, misstänkta för spionage för Kinas räkning. Den ena mannen arbetade som tjänsteman i det brittiska parlamentet och spionmisstankarna har fått stor uppmärksamhet. De åtalade männen nekar till anklagelserna och nyligen kom den oväntade vändningen att hela rättegången ställs in. Åklagaren kan inte driva fallet vidare eftersom den brittiska regeringen inte varit tydlig nog med att Kina utgjort ett hot mot landet. Regeringen Starmer och oppositionen skyller nu på varandra och premiärministern får hård kritik för att inte våga stå upp mot Peking.Varnar för spioncentral – mitt i LondonParallellt med debatten om det kinesiska underrättelsehotet har den brittiska regeringen fått ett högkänsligt bygglovsärende på sitt bord. Mitt i London, nära huvudstadens finansdistrikt, äger Kina en attraktiv tomt med ett stort byggnadskomplex. Peking vill nu bygga om komplexen till en ny jätteambassad. Det skulle kunna bli Kinas största ambassad i Europa och enligt ritningarna har byggnaden stora underjordiska faciliteter. Men kommer den brittiska regeringen ge grönt ljus åt Kinas planer? Kritiker i Storbritannien varnar för att platsen kan bli en bas för kinesiskt spionage i Europa.Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

I det sjuttionde avsnittet av podcasten Fastighet & Finans lägger duon fokus på fastighetsbolagens siffror för det tredje kvartalet. Samtidigt har en strid ström av affärer kommunicerats, blankning i fastighetsbolagens aktier är fortsatt hög och Kjell Inge Røkke har köpt 7,5% av aktierna i Sveafastigheter.ANMÄLAN TILL GOKARTEVENThttps://sv-se.eu.invajo.com/event/fastighetfinanspodcast/fastighetfinansgrandprix Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bella har fått nog. Efter två decennier av hat, härskartekniker och tangentbordskrigare slår hon igen kommentarsfältet – för gott. Ett rungande “fuck you” till näthatet och ett steg mot sin egen frid.Samtidigt avslöjar Sheila vad som egentligen händer bakom kulisserna på Nyhetsmorgon och hur man tar tillbaka kontrollen över sitt narrativ när journalistiska härskartekniker dyker upp.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sjukvårdsministern om vårdköerna, och hur hon vill styra sjukvården i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att korta vårdköerna har varit ett uttalat mål för både regeringen och KD. I valrörelsen 2022 talade KD om olagligt långa köer, och målet har varit att de ska kapas.Vårdgarantin innebär bland annat att en patient ska behöva vänta i max 90 dagar på att få träffa en specialist, och max 90 dagar på operation eller behandling om det är det som behövs. Men många människor står fortfarande i vårdkö. Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) menar att det finns flera förklaringar till varför så många hamnar i vårdköer.”Det handlar om brist på kompetens. Det handlar om att den kompetens som finns inte används på rätt sätt, utan att både läkare och sjuksköterskor får lägga arbetstid på andra saker, administration och annat. (...) Hade vi vetat specifikt vad det är som skapar de här köerna så hade vi inte haft de här köerna”, säger Elisabet Lann.Elisabet Lann säger att hon ser en tendens till en minskning, som hon hoppas ska hålla i sig.”Vi ser en förbättring. Köerna var som allra högst augusti 2022. Så långa köer har vi inte haft sedan. Men det går upp och ner och det varierar från månad till månad” säger hon.Ekots genomgång av väntetiderna i vården visar att det inte skett några tydliga förändringar under mandatperioden. I statistiken för de som väntat över 90 dagar för ett besök hos en specialist, respektive för en operation, syns säsongsskillnader. Jämför man olika månader med varandra både ökar och minskar köerna. Men sammantaget är vårdköerna på ungefär samma nivå. Det bekräftas även av statistik som Socialstyrelsen tagit fram till Ekot.”Tittar man på de senaste tolv månaderna från augusti 2022, jämfört med de senaste tolv månaderna från augusti 2025, för det är de siffrorna som är mest relevanta att jämföra, då är det ungefär 8 000 färre patienter som väntar. Det är alldeles för många fortfarande som väntar i kö, så det är inte så att jag är nöjd. Men jag hoppas att det här är ett tecken på en trend och en vändning”, säger Elisabet Lann (KD).Böter för regioner som inte klarar vårdgarantinFör att få ner vårdköerna har regeringen infört ett prestationsbaserat statsbidrag till regionerna. Sedan i våras finns också öronmärkta pengar för att korta köerna till operationer av grå starr, höftproteser och framfall. Det är exempel på tre operationer som är förhållandevis enkla, och därför passar bra för den här typen av satsning, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD).Bland annat Läkarföreningen har pekat på att det finns risker för undanträngning av annan vård.”Den risken finns, men regionerna och sjukvården har ju ett ansvar att beakta behovsprincipen. Den är grunden för sjukvården och det vore ansvarslöst att överge den. Däremot så visar de här stimulansmedlen att det går att göra annorlunda. Det ger en knuff i rätt riktning och visar att man kan effektivisera”, säger Elisabet Lann.I veckan meddelade regeringen att de ska utreda om regioner som inte lever upp till vårdgarantin ska kunna få böter.På vilket sätt kortar det köerna att regioner får böter?”Vi tror att det kan ge incitament som verkar i positiv riktning. Idag kan det vara ekonomiskt lönsamt att sätta patienter i kö. Det skapar destruktiva beteenden, och vi kan inte ha såna förutsättningar. Det ska inte löna sig att ha patienter i kö”, säger Elisabet Lann.Oundvikligt på sikt att staten tar över ansvaret för sjukvårdenKristdemokraterna har länge velat att staten ska ta över ansvaret för vården, och efter förra valet fick de igenom att frågan skulle utredas. I våras presenterade den Vårdansvarskommittén, som samlade representanter från alla riksdagspartier och där Elisabet Lann representerade KD, sitt betänkande. Rekommendationen blev att staten ska ta ett tydligare ansvar för sjukvården, men att den inte ska förstatligas.Elisabet Lann menar att ha kvar regionerna är ohållbart.”Även om regionerna här och nu har bättre ekonomi så kräver vårdens utveckling en typ av investeringar där förutsättningarna skiljer sig för mycket åt över landet. Jag tror på sikt att det är oundvikligt, oavsett vad partierna tycker här och nu”, säger hon.I utredningen konstateras bland annat att den statliga styrningen ofta är kortsiktig, och en orsak till det är tillfälliga statsbidrag, och kommittén menar att riktade statsbidrag endast bör användas i undantagsfall. Men i regeringens budget för 2026 finns en rad riktade statsbidrag, exempelvis för att minska vårdköerna.Elisabet Lann tycker att situationen med köer kräver det.”Jag skulle säga att med de köer och situationer vi har idag så krävs det”, säger hon.I år räknar hälften av regionerna med att de kommer gå med underskott. Samtidigt görs stora framsteg inom vården med nya metoder och mediciner, som gör att det går att hjälpa fler. Den utvecklingen kostar, något som Sveriges Kommuner och Regioner SKR tog upp sin ekonomirapport som presenterades i veckan. För att kunna följa med i den utvecklingen, med ökade ambitioner, menar SKR att det krävs antingen skattehöjningar eller ökade statsbidrag. Elisabet Lann håller med om att regionerna får svårare och svårare att följa med i utvecklingen.”Det gör att dagens system är ohållbart i längden. Man kan säga att då lägger vi de kostnaderna på staten, regeringen får betala för vårdens utveckling. Men de flesta är överens om att det är en ganska dålig ordning att det är en som betalar, och någon annan som ansvarar för verksamheten. Det blir väldigt sällan effektiv verksamhet av det. Det är inte en långsiktigt hållbar lösning”, säger Elisabet Lann.Vems vårdköerI valrörelsen 2022 sa Ebba Busch att vårdköerna var Magdalena Anderssons vårdköer.Vems är köerna nu?”Det är köer som drabbar (...) människor av kött och blod” säger Elisabet Lann.Så det är inte dina köer?”Det är vårdens stora dilemma. Vi jobbar stenhårt för att hitta lösningarna och vända utvecklingen”, säger hon.Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Tobias SandbladProducent: Johanna PalmströmTekniker: Andreas Ericsson Programmet spelades in fredagen 24 oktober 2025.

En ny skogsbruksplan ersätter kalhyggen med flerskiktad skog ett försök att förena miljövärden med långsiktig virkesproduktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt fler skogsägare börjar ifrågasätta det konventionella kalhyggesbruket. I Bergslagen har ett ägarkollektiv med 500 hektar skog valt att ta fram en ny skogsbruksplan som styr mot naturnära skötsel. Istället för likåldriga granplanteringar satsar man på flerskiktade skogar med varierade trädslag. Beslutet växte fram efter granbarkborreangrepp, oro för klimatförändringar och en växande insikt om vikten av biologisk mångfald. Den nya planen innebär mindre gallring, fler äldre träd och ett större virkesförråd över tid. Förändringen har skett utan konflikter – delägarna är överens om att det handlar om ett försök, inte ett löfte. Samtidigt väcker skiftet frågor om äganderätt, miljöansvar och framtidens skogspolitik. I samtal med skogsbruksforskaren Erik Westholm framträder bilden av ett skogslandskap i förändring, där idéerna om bruk och ansvar rör sig snabbare än den praktiska verkligheten.Reporter: Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Det strejkas och bojkottas i Sheffield. Samtidigt finns inga paraplypengar i sikte på playoff-platserna. Svenskkollen och svärande tränare i helikoptrar utlovas.Med Oskar Kiisk och Leonard Jägerskiöld Velander.Klippt av Keven Bader. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På lördag 25 oktober är det premiär för V85 och då passar vi på att ringa till ATG:s VD Hasse Lord Skarplöth för att kolla hur tankarna går inför premiären. Samtidigt arrangerar Solvalla och ATG ett V85-event i Kongressen som ser ut att bli riktigt roligt.   Innehåll: 02.53 V85-premiär på lördag. Varför? 07.53 12 år som VD på ATG 15.04 Den största förändringen 23.13 Utvecklingen av travspel. Är V85 ATG:s största förändring? 29.54 Vad är riskerna och uppsidan med V85? 40.47 VOV – V65/V75 47.08 Veckans Travrubriker: Italienska Derbyt, Breeders' Crown på Woodbine, Victors EM-silver, sista V75-segraren 53.00 Lacke om Superlördagen och luringarna till V85-premiären på Jägersro   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Gäster: Hasse Lord Skarplöth och Lacke    Programledare: Markus Myron och Ola Lernå

Det var med tunga huvuden som ÖSK fick lämna Helsingborg med tre förlorade poäng. Fredrik Carlsson och Hugo Levinsson analyserar matchen och försöker hitta ett svar på varför laget hamnade där. Samtidigt blickar NA:s reportrar framåt mot de sista, högdramatiska omgångarna och den kommande matchen mot superettans spökskepp, Landskrona.

Vad hade du gjort om dina vänner hade köpt något till dig utan din vetskap, och nu bad dig betala för det? Och hur gör man egentligen för att bli musik-artist och filmregissör samtidigt? Skicka in era frågor till oss på Instagram, så kanske de kommer med i framtida avsnitt!

År 1809 förändrades livet för alltid för människorna längs Torne älv. Genom freden i Fredrikshamn drogs en ny nationsgräns rakt genom bygder som i århundraden hade delat språk, släktband och kultur.Tornedalingarna, som fram till dess levt i ett gränslöst område mellan Sverige och Finland, blev nu en minoritet i Sverige – ett Sverige som snart skulle försöka forma dem efter en ny och striktare nationalistisk norm. Från att tidigare ha betraktats som en tillgång för rikets nordliga områden blev deras språk – meänkieli – och deras kultur snart betraktade som hinder för modernisering och nationell enhet.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Klas‑Göran Karlsson, professor emeritus vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.Under 1800‑ och 1900‑talen utsattes tornedalingar, liksom de närbesläktade grupperna kväner och lantalaiset, för omfattande försvenskningspolitik: svenskspråkig skolgång, namnbyten, förbud mot meänkieli i undervisningen och till och med rasbiologiska undersökningar.Arkeologiska fynd visar att finskspråkiga grupper har levt vid Bottenvikens kust och längs Torne älv i över tusen år. Här utvecklades samhällen präglade av småjordbruk, jakt, fiske och samspel med samiska grupper.På 800‑talet berättade den norske handelsmannen Ottar om folket kvänerna, som levde öster om Norge. På 1200‑talet noterade isländska krönikörer att de fanns vid Bottenviken. Under seklernas lopp kallades deras hemtrakter Tornedalen – ett område med egen språklig och kulturell identitet, men också en plats där gränser, makt och språkpolitik formade vardagen.Under 1500‑ och 1600‑talen uppmuntrade svenska kronan finsk kolonisation i Lappland, bland annat genom skattebefrielse och befrielse från militärtjänst. Finska blev ett dominerande språk i Tornedalen – i hemmet, i kyrkan och ofta i skolan. När Finland hörde till det svenska riket var Torne älvdal en självklar del av den finskspråkiga världen. Kyrkliga och administrativa gränser placerade dock området under Uppsala stift – och därmed i den svenskspråkiga sfären.Förlusten av Finland 1809 blev ett nationellt trauma och en vändpunkt för tornedalingarna. Deras ställning som minoritet förstärktes, och statens politik skiftade gradvis från tolerans till aktiv försvenskning. Under sent 1800‑ och tidigt 1900‑tal infördes svenskspråkig skolgång, och barn straffades för att tala meänkieli. Samtidigt drevs namnbyten och en retorik som framställde finskspråkighet som ett potentiellt säkerhetshot – först från Ryssland, senare under kalla kriget.År 2020 tillsattes Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kommissionen överlämnade sitt slutbetänkande, Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset, till kulturministern den 15 november 2023. Bild: Skolbarn i Övertorneå 1923. Bildkälla: Nordkalottbiblioteket, Public Domain.Lyssna också på När Norrland blir SverigeMusik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall Soundcloud, Creative CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En pojke vandrar runt i Stureplansnatten, han verkar nervös. I sin ryggsäck har han ett skarpladdat automatvapen uppdraget är att mörda en gängtopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det knackar på dörren, jag går och öppnar och där står det tre poliser. Jag känner själv hur knäsvag jag blir, min första tanke är att han inte lever längre”, berättar 15-åringens mamma. Sent en lördagsnatt i slutet av september 2024 befinner sig en gängtopp på en av klubbarna på Stureplan i Stockholm. Samtidigt har en rivaliserande gängkriminell span på honom. Planen är att gängtoppen ska mördas. Uppdraget att utföra mordet har gått till en 15-årig pojke. ”Han är mycket nervös, så pass att jag jag ser hur han svettas i pannan, vilket är väldigt ovanligt”, säger polisen Tim Baastad som stoppade 15-åringen. Nyligen åtalades en 22-årig man som misstänks vara den som organiserat mordplanen. Vid tidpunkten för brottet var han villkorligt frigiven med fotboja och hemligt avlyssnad av polisen. Han nekar till brott. I avsnittet hör du 15-åringens mamma, polisen Tim Baastad, utredaren Frida Lindborg och åklagaren Ida Arnell. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Fredrik öppnar upp om att livet känns platt och motivationen är borta. Samtidigt chockar Victor med en historia från konferensen som tar en helt ny vändning när kvällen vid poolen spårar ur. Det blir skratt, chock och ett gäng existentiella funderingar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad innebär det att Putin bjuds in till möte med Trump i Ungern trots protester från andra EU-länder? Samtidigt ska EU rusta på grund av Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU:s enighet sätts på prov när USA:s president Donald Trump meddelar att han ska möta den ryske presidenten Vladimir Putin i Budapest. Värd för mötet blir Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Nyheten har mötts av kritik från flera EU-länder som menar att Putin är en efterlyst krigsförbrytare som inte ens ska tillåtas att flyga i EU:s luftrum. Kommer mötet bli av och vad tycker egentligen Bryssel om det? Samtidigt har EU lanserat en plan för snabb militär upprustning för att möta hotet från Putins Ryssland, är det en reaktion i elfte timmen eller kommer EU:s satsningar innebära bättre försvar av unionen?Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har varit i USA för ett möte med Donald Trump. Ett möte som inte resulterade i några Tomahawk-missiler, något Ukraina har efterfrågat. Det här sker efter en period med ryggdunkningar mellan USA och Ukraina. Har den amerikanske presidenten ändrat inställning och vad innebär det för EU?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Sprinthelg i Austin och ingen brist på saker att prata om den här veckan. Hulken och Sainz fortsätter sticka upp med fina prestationer, Lando Norris har blivit Mr. Consistent (så länge inte en viss Oscar Piastri stökar till det bakom honom), Alonso har fortfarande inte hittat någon turamulett och Lance Stroll gör det Lance Stroll gör bäst – en helt orimlig divebomb med noll att vinna. Samtidigt som allt det här pågick så förde Max Verstappen en relativt rofylld tillvaro en bit längre fram på banan än alla andra, och han tar ännu en stor tugga av Piastris mästerskapsledning. Så... Vem vinner egentligen VM? Svaret får ni i veckans avsnitt av Plattan i mattan.

Vaccinutveckling kräver djurförsök. Under pandemin ökade användningen av apor trots EU:s mål om att minska försöken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet apor som används i svensk forskning har ökat med 88 procent på fem år. Det är en utveckling som går emot EU:s mål om att minska djurförsök – och som till stor del förklaras av pandemin. Makaker har spelat en avgörande roll i utvecklingen av vaccin mot bland annat covid-19, RS-virus och rabies. Deras immunsystem liknar människans, vilket gör dem särskilt värdefulla i de sista stegen innan kliniska prövningar på människor. Samtidigt är acceptansen för primatförsök låg i samhället. Två tredjedelar av svenskarna säger nej till att använda apor i forskning, enligt en undersökning från Vetenskapsrådet. Vetenskapsradion förklarar hur forskningen går till, vilka etiska prövningar som krävs och hur makakerna lever på Karolinska institutets primatlabb. Det handlar om vaccin, vetenskap och värderingar – och om hur pandemin förändrade balansen mellan nytta och lidande i medicinsk forskning.Reporter: Karin Gyllenklevkarin.gyllenklev@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I veckans Livsrådet svarar vi på en fråga från en lyssnare som påverkas negativt av att hennes partner ständigt kommer hem sur och stressade från sitt jobb. Något som mer och mer påverkar relationen. Samtidigt vägrar han överväga att byta yrke. Hur ska hon hantera detta? Vi har svaret! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den kom som ett brev på posten; debatten om tonläget och tjafset. Samtidigt som det politiska innehållet fick ta en baksätesroll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ny dom väcker frågor om känslig SVT-rapporteringDet har snart gått ett år sedan SVT gjorde sin första publicering om de så kallade Söderhamnsbarnen. En granskning som väckt starka känslor hos tittarna och hittills består av ett 20-tal publiceringar. Turerna har varit många men i grunden handlar SVT:s granskning om barnens kamp för att få stanna i det familjehem dom rotat sig i.När syskonen till slut flyttades i somras överklagade barnen beslutet. En överklagan som nu i oktober avslogs i förvaltningsrätten. Och i den här domen framträder en helt annan bild än den SVT gett av ärendet, men det har inte fått SVT att backa. Joanna Korbutiak intervjuar SVT:s granskande reporter Marja Grill och advokat Love Blomquist.Turerna efter partiledardebattenI söndags hade SVT Agenda partiledardebatt. Efterspelet kom att handla om huruvida Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar avbröt och gapade för mycket och om tonen i debatten. Och frågan om tonläge och debattklimat tog ytterligare en vändning när Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt plötsligt meddelade att hon kommer att avgå, efter inte ens ett halvår på posten. Hat och hot ska vara anledningen till avhoppet. Freddi Ramel lämnar plats till debatten om debatten om debatten genom att intervjua Viktor Barth-Kron, politisk kommentator på Expressen, Siri Steijer, presschef för Ulf Kristersson och Michael Kucera, programchef och ansvarig utgivare för Agenda.

Vänsterpartiets påhopp, gapighet och ohövliga avbrott saboterade Sveriges senaste partiledardebatt – så till den milda grad att Moderaterna nu hotar att bojkotta kommande debatter. Samtidigt avgår Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt, med hänvisning till det allt bistrare debattklimatet.   Sveriges vänsterflygel ser dock inga problem med skrikandet i SVT-studion – och beskriver istället högerns kritik som – totalitär.   Varför skriker och gapar vänsterns företrädare så ofta? Uttrycker detta höga tonläge passionerat engagemang – eller är det en medveten strategi för att hindra meningsmotståndare från att yttra sig?   Och vad händer med en demokrati som böjer sig för skrik, skrän och hot?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om VRÅLVÄNSTERN.

Jenny utser veckans lite ”beigea” tema: hösten. Jobbet har äntligen lugnat sig efter en intensiv period – men precis när lugnet infinner sig dyker nya, roliga uppdrag upp. Samtidigt kvarstår hennes egentliga mission: att övertala Victoria att börja i terapi.Victoria vägrar fortfarande, men har fullt upp med sitt växthusliv – där padda nummer två just flyttat in. Hösten gör sig påmind, och mellan grytkok och potatis i alla former bygger hon vidare på sitt nya paddhotell. Veckans lyssnarfrågor handlar om hur man bäst övervintrar växter i kruka och blomlåda, om man ska klippa ner perenner inför vintern, hur man torkar och förvarar frön från krasse – och varför två till synes identiska vipphortensior kan bete sig så olika.Dessutom: historien om Herr Groda, naturrutan 2.0 – och sorgen efter att förlora en kär vän alldeles för tidigt.Hör gärna av dig till oss på: rodavitarosenpodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya vänsterprofiler lovar kamp mot oligarkerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det anas en vänstervåg hos de sargade demokraterna. Zohran Mamdani är favorit inför borgmästarvalet i New York, med sina löften om gratis bussar, lägre hyror och höjda skatter för de rika. Samtidigt surrar det av rykten om en eventuell presidentvalskandidatur för Alexandria Ocasio-Cortez. Partistrategerna antecknar frenetiskt, medan traditionalisterna kliar sig i huvudet. Samtidigt har en ostronfiskare tagit Maine med storm inför mellanårsvalet, medan Texas får smaka på en progressiv pastorsstudent som vill ena folket mot de rika. Vad har de gemensamt, vad är de ett uttryck för och hur stora chanser har de att erbjuda ett nytt demokratiskt parti för de unga?Vi tar oss naturligtvis också an vapenvilan i Gaza och Trumps segertåg i israeliska parlamentet Knesset, där han berömde sig själv, sina förhandlare och skröt om alla vapen han har sålt till Israel. Har Trump löst 3000 år av konflikter i regionen nu?Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Roger Wilson, programledare P1 Kultur.Programledare: Sara Stenholm.Producent: Anna Roxvall.

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Vita jeepar med Röda korsets logga för gisslan över gränsen. Efter att ha tillbringat 738 dagar i fångenskap i Hamas underjordiska tunnlar får de återförenas med sina familjer efter Donald Trumps fredsavtal mellan Israel och Hamas. Samtidigt släpper Israel tusentals palestinska fångar fria, och bomberna slutar falla över Gaza. Betyder det här att kriget mellan Hamas och Israel till sist är över? Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Emma Bouvin, DN:s Mellanösternkorrespondent. Producent: Sabina Marmullakaj och Simon Campanello.

Efter en kaotisk gymnasietid på billigt amfetamin, med polisrazzior och soc-samtal, slog Maja Ivarssons band The Sounds igenom över en natt. USA tog emot dem med öppna armar och de hängde med David Grohl, Debbie Harry och Rick Rubin. Samtidigt avfärdades bandet som ”JC-rock” av hemlandets kritiker och de vande sig vid förnedrande recensioner. Med ett osannolikt turnéschema reste The Sounds över världen för att sen köra rakt in i en bergvägg av röstproblem, utmattning och okontrollerat knarkande. Idag är Maja Ivarsson 45 år, hon är nykter och ensamstående mamma på 42 kvadrat i Malmö och har just startat upp en solokarriär. Väntar nya hundår nu?Följ Tomas Andersson Wij på sociala medier:Instagram: @tomasanderssonwijFacebook: /tomasanderssonwijAvsnittet är sponsrat av STIM (@stimsweden) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bödeln var en föraktad och fruktad individ som inga ärbara människor vill ha med att göra. Han rekryterades bland dödsdömda och slutade ofta sin bana med att själv bli avrättad. Samtidigt var bödeln en avlönad ämbetsman med både lön, tillgång till hästskjuts och tjänstebostad.När bödelsämbetet inrättades under medeltiden rekryterades bödlarna bland de dödsdömdas skara. Han brännmärktes och ören skars av för att han inte skulle kunna avvika från tjänsten. Många bödlar blev ganska kortvariga i yrket eftersom de ofta fortsatte sin brottslighet med bödelstugan som bas.I det nymixade avsnittet 24 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, historiker vid Stockholms stadsmuseum, som forskar om 1500- och 1600-talet. Hon har skrivit boken Bödlar – Liv, Död och skam i svenskt 1600-tal.Bödelämbetet uppstod i Sverige när den äldre skandinaviska rättskipningen, som främst handlade om kompensation, istället för senare tiders kriminalisering och straff. I Björkörätten från slutet av 1200-talet, som är Sveriges äldsta stadslag, omnämns en funktionär som ska utföra straff, stupagreven. Snart byttes ordet stupagreve mot det tyska ordet bödel som betyder fogde.I tidigare lagstiftningar var det individen som skulle skipa rättvisa, men med centralmaktens framväxt blev det kungens ansvar. Och på 1600-talet utökades antalet brott som straffades med döden. Därmed blev 1600-talet bödelns århundrade. När dödstraffen blev fler blev också bödeln allt mer föraktad. För att döda för betalning var en dubbel synd.Det finns historier om att en bonddräng, efter att blivit upplyst om att han drack ur en bägare som tidigare används av bödeln, sprang ut och spydde. Människor vägrade också att bära fram bödelns barn till dopet.Vid sidan om att utföra olika bestraffningar tog också bödeln och hans drängar hand om latrintömning och slaktade av hästar som ansågs vara högst föraktfullt.Piratavrättning i Hamburg (1573). Utsnitt ur ett flygblad från nyhetssamlingen av J. J. Wick, tryckt av Hans Weigel i Nürnberg. Källa: Sebastian Sonntag – Nachrichtensammlung J. J. Wick (1560–1586). Public domain (gemeinfrei).Avbildningen visar en offentlig avrättning av sjörövare – en vanlig metod på 1500-talet för att avskräcka från piratverksamhet. Sådana avrättningar fungerade både som rättsskipning och som maktmanifestation i dåtidens hansastäder. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barockepoken framhålls ofta som en tid av vetenskapliga genombrott, där Galileo Galilei och andra banade väg för den naturvetenskapliga revolutionen och framtidstro. Den sanna historien är emellertid avsevärt mer komplex.Samtidigt som banbrytande experiment genomfördes spreds vidskepelse över hela Europa. Kättare och fritänkare brändes på bål, och även i det officiella Sverige lanserades märkliga hypoteser om både historia och samtid.När vi granskar epokens mest framstående tänkare blir det tydligt att många kombinerade gedigen forskning med idéer som i dag framstår som pseudovetenskap. Ta Giordano Bruno, som brändes på bål i Rom år 1600. Han framhålls gärna som en martyr för vetenskapen, men hans idéer ter sig idag lika bisarra som de säkert gjorde på hans egen tid.Uppsalaprofessorn Olof Rudbeck är ett annat exempel. Han upptäckte lymfkärlssystemet, men hävdade också att Skandinavien var identiskt med den mytiska kontinenten Atlantis. Likaså Johannes Bureus—Sveriges första antikvarie—gjorde banbrytande forskning om runor, men var samtidigt övertygad om att troll existerade och att alkemi var en legitim vetenskap, och ägnade stor energi åt att bevisa det.I avsnittet “Vetenskap och vidskepelse” i podden Harrisons dramatiska historia diskuterar professor Dick Harrison från Lunds universitet tillsammans med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh intellektuella trender under 1600-talet i Europa och Sverige.Bild: Den ptolemaiska modellen dominerade västerländsk astronomi i över 1 000 år och utgår från att jorden är universums centrum. Systemet av sfärer kring jorden illustrerade både kosmiska strukturer och religiösa föreställningar. Men Galileo Galilei utmanade den geocentriska världsbilden och banade väg för den naturvetenskapliga revolutionen.Här en illustration av den ptolemaiska geocentriska världsbilden, skapad av den portugisiske kosmografen och kartografen Bartolomeu Velho år 1568. Illustrationens vänstra sida visar avstånden mellan himlakropparna och jordens centrum, medan den högra visar deras omloppstider i år. Den yttersta texten anger: "Det himmelska imperiet, Guds och alla de utvaldas boning."Upphovsrätt: Public Domain / Bartolomeu Velho – Eget arbete.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skuggbudgetarna avslöjar hur olika oppositionens ekonomiska politik är, Liberalernas miss i förhandlingarna och Håkan Juholt bjussar på sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är skuggbudgetarnas tid och alla fyra oppositionspartier har presenterat sina ekonomiska förslag. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill satsa betydligt mer än regeringen men Centerpartiet och Socialdemokraterna lägger sig en bit under regeringen. Tre av de fyra partierna vill höja skatterna men ett parti vill ha sänkningar, inställningarna till bidrag skiljer sig och frågan är om de ens vill samarbeta över huvud taget? Hur nära varandra står egentligen Magdalena Anderssons team när det gäller pengarna.Nyligen motsatte sig arbetsmarknadsministern, liberalen Johan Britz, Tidöavtalets höjning av lönekravet för arbetstillstånd. Liberalerna vill ge sken av att de är nöjda med utfallet av Tidögängets förhandlingar i frågan. Men nya uppgifter visar att Liberalerna klantade sig ordentligt i förhandlingarna, Helena Gissén och Fredrik Furtenbach reder ut historien. Samtidigt pågår också interna stridigheter hos Liberalerna, framför allt om hur partiet ska förhålla sig till Sverigedemokraterna.Socialdemokraternas tidigare partiledare Håkan Juholt har gjort comeback i rampljuset. Han pratar om både näshår och sin mustasch i radio, poddar och Tv. Vad vinner en ex-politiker på att bjussa på sig själv på det här sättet?Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Fredrik vill inte ödsla dyrbar real estate, medan Filip gärna flyter ut i det idiotiska. Samtidigt gör Fredrik många uppdrag pro bono, och apropå Bono, hur uttalas hans namn egentligen?

Trots snabba förändringar under 1800‑talet, där segel byggdes om till ånga och trä byttes mot stål, förblev Karlskrona central för Sveriges marina försvar. Nya vapen som minor och torpeder innebar att även mindre fartyg kunde utgöra ett dödligt hot mot stora örlogsskepp.Mot slutet av 1800‑talet revolutionerade jagare och torpedbåtar marinens försvarstänkande. Deras snabbhet och manövrerbarhet passade skärgårdens krav, och Karlskrona blev ett nav för snabba insatser nära kusten.I det tredje av fyra avsnitt om Karlskronas historia i podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med militärhistorikern professor Lars Ericson Wolke från Försvarshögskolan. Han har bland annat skrivit Sjömakt och sjöfolk: Den svenska flottan under 500 år tillsammans med Anna‑Sara Hammar.Under 1800‑talet förändrades sjökrigföringen i grunden, på samma sätt som artilleriet revolutionerade krigföringen under 1400‑ och 1500‑talen. Maskiner ersatte segel och åror, vilket frigjorde fartygen från vindens och vädrets begränsningar. Trä byttes ut mot järn och stål, vilket gav robustare fartyg som bättre stod emot beskjutning. Samtidigt förbättrades artilleriets räckvidd, precision och verkan.Men det gick inte alltid så fort. Segelskeppet Skandinavien började byggas vid Karlskrona örlogsvarv redan 1825, men arbetet fortskred mycket långsamt. Namnet vittnar om en tid när de nordiska länderna, mest i ord, ville hjälpa varandra militärt. Under byggtiden skedde en snabb teknisk utveckling inom örlogsflottan, vilket gjorde att Skandinavien ansågs omodern redan innan hon sjösattes 1860. Och vid den tiden hade också skandinavismen passerat bäst före‑datum.Vid första världskrigets utbrott 1914 stod Karlskrona åter i centrum. Sverige förklarade sig neutralt, men sjötrafiken i Östersjön utsattes för omfattande minfällningar och ubåtskrigföring. Örlogsvarvet och flottstationen i Karlskrona hölls i beredskap för att avvisa intrång och upprätthålla sjöbevakning längs kusten.Sverige var nära att dras in i kriget vid den så kallade "tjurrusningen" av den ryske amiralen Nikolaj von Essen, som den 9 augusti 1914 genomförde en egenmäktig operation med den ryska Östersjöflottan. Han ville förekomma ett förmodat svenskt‑tyskt samarbete och planerade att attackera den svenska flottan vid Gotland och bombardera Stockholms skärgård. Operationen avbröts dock i sista stund av det ryska högkvarteret, vilket räddade Sverige från att dras in i kriget.KällorEricson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1982). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. D. 2 1863-1930. Karlskrona: AbrahamsonMusik: Schubert Moment Musical Op 94 No 3 D780 med Michele Nobler; Storyblock Audio.Bild: Skeppsbyggen i världsklass: På 1830-talet sjöd Karlskrona örlogsvarv av aktivitet. I femfingerdockorna växer här tre praktfartyg fram – fregatten Eugenie och linjeskeppen Skandinavien och Stockholm – medan fregatten Göteborg repareras i svajningsrummet innanför de öppna dockportarna. Tonlitografi av Auguste Mayer ur Voyages en Scandinavie… (Paris, 1852). Källa: Auguste Mayer (1805–1890) – Voyages en Scandinavie, en Laponie, au Spitzberg et aux Feröe pendant les années 1838, 1839 et 1849 (1852). Licens: Public Domain.Lyssna också på Krimkriget år 1854-56 inleddes i Östersjön.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter den senaste tidens drönarlarm finns det en oro för att Vladimir Putin ska trappa upp hotet mot Europa. Samtidigt ser Donald Trump ut att ha tröttnat på Putin, svängt i frågan om vapenstöd till Ukraina, och öppnat upp för att tillåta Ukraina att använda amerikanska Tomahawk-robotar. Varför har Donald Trump bytt åsikt? Vad händer om Ukraina faktiskt får robotarna och vad kommer det ge för effekt i kriget? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: The Times, Youtube shorts. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Under hösten har spänningarna mellan USA och Venezuela ökat. Amerikansk militär har utfört flera operationer mot venezuelanska båtar i det karibiska havet – båtar som Donald Trump menar smugglar droger. Eskaleringen har nu gått så långt att USA har avbrutit de diplomatiska kontakterna med Venezuela, och omvärlden blir allt mer orolig för en väpnad konflikt mellan länderna. Samtidigt menar Venezuelas ledare Nicolás Maduro att det inte alls handlar om narkotika – så vilka är Trumps motiv till upptrappningen? Programledare: Sebastian Nowacki. Med DN:s Latinamerikakorrespondent Henrik Brandão Jönsson. Producent: Måns Mosesson.

Krigen mot Ryssland under 1700-talet ledde till att flottbasen i Karlskrona förlorade i betydelse. Fokus flyttades istället till skärgårdsflottan och Sveaborg. Staden drabbades dessutom hårt av epidemier under århundradet.Trots motgångarna gick Karlskronas örlogsvarv in i en glansperiod tack vare skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman. Under 1780-talet inleddes en modern varvsepok när af Chapman införde serietillverkning och standardiserade ritningar, vilket förvandlade Karlskrona till ett av Europas mest avancerade varv.Detta är det andra avsnittet i en serie om fyra i podden Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Karlskronas strategiska och politiska betydelse under Sveriges krig från 1740-tal till början av 1800-talet. Avsnittet är ett betalt samarbete med Destination Karlskrona.Under frihetstiden stod de politiska grupperingarna hattarna och mössorna i konflikt om vem som var Sveriges främsta fiende – hattarna pekade på Ryssland, mössorna på Danmark. Eftersom Karlskrona byggts för att försvara riket mot danskarna blev staden ett naturligt fäste för mössorna.Sverige, då en stormakt, besegrades under det stora nordiska kriget, men ambitionerna kvarstod. Hattarnas ryska krig 1741–1743 drevs av revanschlust snarare än realistisk planering. Trots flottans betydelse drabbades insatserna av bristfällig logistik och svag ledning.Efter katastrofen 1743 inleddes en period av återuppbyggnad och modernisering. Under 1750-talet samarbetade af Chapman – senare varvschef i Karlskrona (1782–1793) – med skärgårdsflottans befälhavare Augustin Ehrensvärd och utvecklade nya fartygstyper: skärgårdsfregatterna udema, pojama, hemmema och turuma, uppkallade efter finska landskap. Samtidigt förbättrades infrastruktur i Karlskrona: 1758 påbörjades byggandet av de berömda “Fem fingerdockorna”, täckta torrdockor enligt Ehrensvärds förslag.Under Gustav III:s ryska krig (1788–1790) stod Karlskrona återigen i centrum för upprustningen. Högsjöflottan, baserad i Karlskrona, konkurrerade om resurser med den nybildade skärgårdsflottan, vilket skapade organisatorisk splittring. Kriget inleddes med att flottan kastade loss från Karlskrona i juni 1788 under hertig Karls befäl – denna gång betydligt bättre förberedd än under hattarnas krig. Slaget vid Svensksund 1790 resulterade i en överväldigande seger där över 40 ryska fartyg förstördes.KällorEricson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1979). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. [D. 1] 1679-1862. Karlskrona: Abrahamson.Karlskronafebern - den stora epidemin 1788-1790, Av MarinmuseumFemfingerdockan. En av varvets märkligaste byggnader som byggdes under åren 1758-1856.Bild: Fredrik Henrik af Chapman, Sveriges store skeppsbyggnadsförnyare, skildras här vid sitt arbetsbord omkring 1778. Med fartygsritningar i handen och Vasaorden på bröstet speglar porträttet hans avgörande roll i moderniseringen av örlogsvarvet i Karlskrona. Porträtt i olja av Lorens Pasch den yngre. Källa: Nationalmuseum Licens: Public Domain.Ett montage på en av Chapmans ritningar från 1789 av skeppet Venus.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Jaana blir ihop med Adrian tvivlar hon inte som hon brukar. Tillsammans bygger de en framtid. Samtidigt bär Adrian på en dödlig sjukdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter och ljuddesign: Olivia SandellProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.

När USA lämnar Parisavtalet kliver nu Kina fram och vill ta plats som världens klimathjälte. Men hur långt räcker Kinas nya klimatlöften? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan Donald Trump tar beslut om att USA ska lämna det globala klimatavtalet och avfärdar klimatförändringarna som en bluff väljer Kina en helt annan väg. När Xi Jinping talade inför FN:s generalförsamling nu i september presenterade han för första gången konkreta kvantitativa mål för att minska Kinas utsläpp. Kina, världens största utsläppare av växthusgaser, ska nu minska sina utsläpp med 7 till 10 procent fram till 2035 utlovar Xi. Men löftet lämnar flera frågetecken hängande i luften. Samtidigt som Kina är den stora globala leverantören av tex batterier och solceller så fortsätter Kina att bygga nya kolkraftverk. Hör om hur klimatfrågan blir en ny arena för Peking där man kan flytta fram sin position på världsscenen och stärka sin makt.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter.Programledare. Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Idag gästar den underbara entreprenören Johan Billgren, medgrundare av Plughorse (och Acast). Vi pratar om hur AI kan förändra läxhjälp och lärande i grunden, från att ge personlig feedback och anpassat tempo som en privatlärare, till att bygga vanor, motivation och självständighet hos elever. Samtidigt diskuterar vi den digitala tröttheten i skolan och varför AI kan vara den pusselbiten som får digitalt lärande att verkligen fungera. Lyssna nu! Glöm inte prenumerera och följ oss på instagram

Gunilla Kindstrand, Åsa Melldahl och Björn Johansson talar om ”Macbeth”. I år spelas minst fyra uppsättningar av den över 400 år gamla pjäsen på svenska scener. Samtidigt kommer ”Färga skräcken röd”, en nyutgåva av Shakespearetragedier i översättning av Ulf Peter Hallberg. Varför dras vi till detta drama om en krigare som tror sig vara utvald av högre makt till att bli kung? Och kan Tiktokhjärnor botas av blankvers?

..och ingen lösning i sikte - än Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanska statsapparaten håller stängt och landets statsanställda får ut inte sina löner. Partierna skyller kaoset på varandra, men hur påverkas amerikanernas vardag när ”shutdown” råder?Samtidigt kommer uppgifter om att USA skulle planera att slå till mot knarksmugglare inne i Venezuela, vilket vore en kraftig upptrappning i det spända läget mellan länderna.Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, USA-korrespondenter, och Lotten Collin, LatinamerikakorrespondentProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Anna PandolfiTekniker: Leonardo Welander

Klockan halv nio på kvällen den 10 januari 2020 faller en tonårspojke ihop på altangolvet hos en familj i Björklinge, norr om Uppsala. Han är blodig om magen. Samtidigt som den första polispatrullen kommer fram till radhuset ringer en annan tonårspojke till 112 och berättar att han blivit angripen av två killar. Polisen inser direkt att händelserna hänger ihop. Pojken som ligger blödande på altangolvet heter Carl Fredrikson och är 16 år gammal. Han har vid den här tidpunkten mindre än en timme kvar i livet. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll. Stämningsansökan (åtalet) vid Uppsala tingsrätt. Domen i Uppsala tingsrätt. Domen i Svea hovrätt. Beslut i Högsta Domstolen. Författarens intervju med Carl Fredriksons mamma. Författarens besök på brottsplatsen och kyrkogården i Björklinge. Statistiska centralbyrån. Expressen. Uppsala Nya Tidning. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och redaktör är Saga Wadensjö. Producent är Andreas Jamsheree. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för Podme. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Från 2021. När skylten från koncentrationslägret Auschwitz försvinner blir det en världsnyhet. Spåren pekar mot en svensk känd ex-nazist. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är en kall decembermorgon 2009 när vakterna på minnesmuseet i Auschwitz upptäcker att skylten med texten Arbeit macht frei stulits. Skylten hängdes upp av nazisterna när det var ett koncentrationsläger där.Pawel Sawicki som jobbar som pressansvarig på minnesmuseet intervjuas av media från hela världen. Och Livia Fränkel som överlevt Förintelsen blir påmind om tiden när hon hölls som fånge i Auschwitz.Spaningen pekar mot svensk nynazist Samtidigt påbörjas jakten på gärningsmännen. Polsk polis sätter in antiterrorstyrkor för att lösa mysteriet. Säkerhetsbevakningen av Polens gränser förstärks och polisen Bartlomiej Morek och hans kollegor får höra att de inte får sluta jobba förrän skylten och gärningsmännen hittats.Ett intensivt spaningsarbete leder till Sverige och en känd före detta nynazist. Hans roll i stölden blir en gåta i drygt tio år.Medverkande:Bartlomiej Morek – polsk polis.Pawel Sawicki – pressansvarig på Auschwitz minnesmuseum.Livia Fränkel – överlevande från Förintelsen.Bosse Gustafsson – journalist, författare.Anders Högström – gärningsman, föreläsare.Martin Hult Ogenblad – journalist.Björn Sandin – advokat.Agnetha Hilding Qvarnström – chefsåklagare.Jan Helin – programdirektör SVT, fd chefredaktör på Aftonbladet.Niclas Sennerteg – journalist, författare.Citat från förundersökningen är inlästa av Łukasz Woiński och Arvid Adrell.Research i Polen och översättning – Morris Wikström.En dokumentär av: Anna Maria Höglund.Producent: Rosa Fernandez.Programmet publicerades första gången 2021.

Sverige spelade en betydande roll som skyddsmakt för 27 stater under andra världskriget. När krigförande länder bröt sina diplomatiska förbindelser trädde Sverige in som neutral mellanhand och ansvarade för deras diplomatiska intressen. Utrikesdepartementets avdelning som hanterade skyddsmaktsärenden växte till nästan 200 personer.Särskilt viktig blev den svenska legationen i Tokyo, som tvingades hyra två extra byggnader för all personal som arbetade med skyddsmaktsärenden. På Hawaii arbetade den svenska konsuln under hård press efter det japanska anfallet mot Pearl Harbor med alla skyddsärenden som rörde japanska medborgare. Sverige fungerade också som mellanhand när representanter för den japanska regeringen ville diskutera kapitulation inför USA.Detta är det andra av två avsnitt om Sverige och Östasien under andra världskriget i podden Historia Nu, med programledaren Urban Lindstedt och historikern Ingemar Ottosson, författare till boken Sverige och andra världskriget i Östasien.Svenska diplomater agerade som skyddsmakt för länder som inte längre kunde ha ambassader i Tokyo, såsom USA, Storbritannien och Nederländerna. Sverige övervakade krigsfångeläger, organiserade utbyten av civila och krigsfångar, och förmedlade diplomatiska meddelanden mellan fiendestater.Stockholm blev under kriget en internationell smältdegel för diplomater, affärsmän – och spioner. Den japanska legationen i Stockholm spelade en nyckelroll i ett underrättelsenätverk som samlade information om den allierade krigsinsatsen, särskilt via kontakter i Tyskland, Finland och det neutrala Sverige.Japanska diplomater och underrättelseofficerare opererade ofta under diplomatisk täckmantel, och kunde tack vare Sveriges neutrala hållning röra sig relativt fritt. Genom att utnyttja pressbevakning, kontakter i näringslivet och förtäckta möten med tyskar, lyckades de samla in viktig information om allt från truppförflyttningar till teknisk utveckling.Samtidigt företrädde Sverige även Japans intressen i vissa västländer, om än i mer begränsad omfattning. En särskilt dramatisk episod inträffade under krigets slutskede i Tokyo, där Sveriges envoyé Widar Bagge, som haft nära kontakter med den japanska politiska eliten, via Bunshiro Suzuki – chefredaktör för dagstidningen Asahi Shimbun – fick reda på att delar av Japans maktapparat ansåg kriget vara förlorat och sökte fred. Genom Sverige försökte man upprätta kanaler till Washington och London för att undersöka möjligheten till ett fredsavtal där kejsarinstitutionen kunde bevaras.Den svenska diplomatiska ledningen vidarebefordrade ett japanskt fredserbjudande till Storbritannien, som i sin tur kontaktade USA. Japan var då berett att överlämna alla erövrade territorier, inklusive Manchukuo. Men USA:s krav på villkorslös kapitulation (unconditional surrender) lämnade inget rum för kompromisser.När Widar Bagge lämnade Tokyo den 13 april 1945 gick även det svenska fredsinitiativet i graven.Bildtext: Sveriges ÖB, general Thörnell, tillsammans med Japans militärattaché i Stockholm, Makoto Onodera som under andra världskriget bedrevs underrättelsearbete i Stockholm.Bilden är hämtad ur nyhetsarkivet hos Högskolan Kristianstad, licens: medieanvändning. MynewsdeskMusik: Japan Taiko av Boomer, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!I Göteborg spelades en arabisk låt på en propalestinsk demonstration. Texten kallade judar för hundar och hyllade martyrskap. En SR-medarbetare i Gaza samtidigt drivit Hamas-anknutna bojkottkampanjer, och hur islamistiska nätverk fått fäste i svenska moskéer. Och så konflikten på Ship to Gaza, där en queeraktivist på båten blev startskottet för en kulturkrock som blottade sprickorna i alliansen mellan västliga aktivister och islamister.Gemensamt för dessa händelser är att vi inte hade fått veta om dem om det inte hade varit för Sofie Löwenmark. Hon driver Doku som granskar jihadism och islamism i Sverige, vilket ytterst få andra journalister gjort och gör.I sociala medier fick hon nyligen sitt namn placerat över en blodstänkt Davidsstjärna med ordet ”lögnpressen”. Goebbels favorituttryck. Samma aktivister anmälde henne till Journalistförbundets nämnd – inte för felciteringar, utan för hennes granskningar. Det är en sorts lawfare som dessa grupper satt i system – de använder rättsstaten när det kan gagna dem, men struntar i samma regler när den hindrar dem själva.Samtidigt häromdagen, utanför Bokmässan, höll namnkunniga författare och andra upp plakat med bilder och namn på enskilda svenska journalister som pekades ut som folkmördare. Göteborgs-Posten döptes om till ”Genocide-Posten”.Om detta och mycket mer handlar dagens avsnitt där Sofie Löfvenmark är gäst.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Drönarstörningar och luftrumskränkningar sätter Europas försvar på prov. Hur rustat är Danmark för det som sker och hur svarar Nato? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter en vecka med upprepade drönarstörningar runt bland annat danska flygplatser talar Danmarks statsminister Mette Frederiksen om ”en ny verklighet” för sitt land och för Europa. Samtidigt ska EU:s alla stats- och regeringschefer samlas för toppmöte i just Köpenhamn. Hör om hur Danmark, Nato och EU agerar för att möta situationen med drönarna och om de strategiska vägvalen framåt. När är det rätt att skjuta ner drönare eller flyg som kränker luftrummet och varför gjordes det i Polen men inte i Danmark?Trumps gir om Ukraina ger Europa öppningSamtidigt som Nato och Europa ställs inför nya prövningar har Donald Trump gjort en helomvändning i hur han formulerar sig om kriget i Ukraina. Den amerikanske presidenten pratar nu om Ryssland som en ”papperstiger”. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppges också nu ha en direktkontakt med Vita huset. Vad betyder det här för Europa?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Magnus Christiansson, forskare vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

I veckans avsnitt blir det allt från runway-kaos i Tyskland och ett märkligt socialt experiment med piano och hörlurar, till antibiotikakurer, feberfunderingar och livets tunga sidor när morfar gått bort. Samtidigt släpps nya parfymer, pappa flygs in från L.A. och någonstans mitt i allt ska det hinnas med både schnitzlar, YouTube-renovering och poddinspelning. Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.