Podcasts about samtidigt

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) om överenskommelsen med Somalia, och biståndets utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges bistånd genomgår för närvarande stora förändringar, i enlighet med regeringens reformagenda för biståndet. Den handlar exempelvis om fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning, att stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken och att öka det humanitära stödet för att rädda liv och lindra nöd.Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tycker att regeringen kommit en bra bit på vägen, men att det finns mycket kvar att göra innan biståndet ser ut som han vill.”Delvis brukar jag beskriva biståndet som lite av en vattenspridare. Vi är överallt hela tiden och har inte tillräcklig koll på var pengarna hamnar. Det ska nu bli tydligare vattenstrålar. Vi ska leverera på svenska intressen, och det handlar om att se till att vi har bättre koll på var pengarna hamnar”, säger Benjamin Dousa (M).Nästa år sänks biståndsramen i budgeten från 56 till 53 miljarder, och Moderaterna tycker att det skulle gå att sänka den totala biståndsbudgeten ytterligare.”Vi är fortfarande ett av de länder i världen som ger absolut mest i bistånd. Vi har ungefär dubbelt så stort bistånd per capita som i Finland”, säger Benjamin Dousa (M).Sverige har fasat ut bistånd till en rad länder, och Ukraina är det land som för närvarande får mest svenskt bistånd. Samtidigt har också andra stora givarländer, som USA och Storbritannien, sänkt biståndet under senare år.Varför minskar Sverige biståndet när nöden i världen är som störst?”Världens behov är närmast oändliga, men den svenska statsbudgeten är inte det. Vi behöver pengarna på hemmaplan. Samtidigt blir det ännu viktigare för mig som biståndsminister att säkerställa att de pengar vi har i biståndsbudgeten går till rätt saker”, säger Benjamin Dousa (M).Det övergripande målet för svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.Är det fortfarande de målen som gäller, som är viktigast för det svenska biståndet?”Ja, och sedan har vi kompletterat det med reformagendan för biståndet där vi lite mer detaljerat går in på exakt vad det innebär”, säger Benjamin Dousa (M).Sverige i hemlig överenskommelse med SomaliaEkot har avslöjat att Sverige styrde om 100 miljoner kronor ur biståndsbudgeten till bland annat projekt nära den somaliska premiärministern, i utbyte mot att Somalia tar tillbaka tvångsutvisade medborgare. Somalia är rankat som världens näst mest korrupta land, enligt Transparency Internationals index 2024.Hur resonerade ni kring riskerna för korruption?”Vi har nolltolerans mot korruption i allt vårt bistånd och har skärpt rutinerna för till exempel Sida i hur man arbetar med det här. Skulle vi känna att de här pengarna är på glid mot korruption, och jag ska säga det att vi har inga såna indikationer i dagsläget, utan det är Världsbanken och UNDP, som är en FN-organisation som vi har stöttat med miljarder i decennier. Vi har nolltolerans mot korruption”, säger Benjamin Dousa (M).Att bekämpa korruption i biståndet är centralt i regeringens reformagenda. Där står det exempelvis att: ”Inga svenska skattemedel ska försvinna i korruption inom ramen för svenska biståndsinsatser”. De experter som Ekot har pratat med angående överenskommelsen med Somalia beskriver projektet som ett ”högriskprojekt”.Benjamin Dousa (M) säger att alla länder Sverige bedriver biståndsarbete med är mer korrupta än Sverige, och att samma fråga kan ställas gällande allt svenskt bistånd.”Jag ser inte det här som ett mer högriskprojekt än annat vi har gjort”, säger Benjamin Dousa (M).Ungefär hälften av de 100 miljonerna som ingår i projektet ska enligt projektplanen vidareförmedlas av UNDP till premiärministerns kansli, och till några andra statliga institutioner. Det är där korruptionsrisken finns, enligt bedömare.Vad säger du om att delar av biståndspengarna från Sverige gått till premiärministerns kansli? ”Om man tittar på statsförvaltningen i Somalia är det ett 20-tal länder som stöttar kapacitetsutveckling och till exempel anställda kring premiärministern och andra ministerier. Det handlar om 7 400 somalier som det internationella samfundet hjälper till att finansiera. Så Sverige sticker inte ut, och Sverige har gjort det här tidigare. Det nya är att vi dessutom har lyckats utvisa personer som inte ska vara i Sverige, och en del av dem har begått riktigt grova brott i Sverige. De ska inte vara här”, säger Benjamin Dousa (M)Om regeringen får något som ni vill ha av Somalia, är det då rimligt att i utbyte ge ledare för ett korrupt land möjlighet att bygga upp sitt presidentkansli med svenska biståndspengar?”Vi har inga indikationer på att det här skulle ha gått till korruption. Framkommer det att det har gått till korruption kommer vi att agera. Vi har gjort det här i Somalia och i många andra korrupta länder tidigare. Det är inget nytt. Det nya är att vi har lyckats utvisa personer som inte ska vara i Sverige”, säger Benjamin Dousa (M).Ni är så noggranna med att kräva att inga biståndspengar hamnar hos korrupta ledare. Det ska ske kontroll i många led. Kan du förstå att det kan uppfattas som inkonsekvent när projektet accepteras?”Det kommer att ske kontroller även av det här. Det finns inget hemligt. Alla som lyssnar kan gå in på opendaid.se, som vi utvecklar så att det ska bli ännu mer transparent. Svenska folket ska kunna följa vart pengarna går. Får vi indikationer på att det hamnat i korruption, agerar vi också”, säger Benjamin Dousa (M).Överenskommelsen finns inte nedskriven i något skriftligt avtal. När Ekot har begärt ut dokument har de till stor del varit maskade med hänvisning till sekretess. Benjamin Dousa (M) säger att han gärna hade haft ett skriftligt avtal, och att det inte är konstigt att handlingar som handlar om uppgörelser mellan två länder maskas för att det bedöms att innehållet kan skada relationen mellan länderna.”Överenskommelsen handlar om att vi kommer att fortsätta stötta Somalia, som vi har gjort i många decennier. Men vi förväntar oss också att Somalia följer folkrätten och tar emot sina egna medborgare”, säger Benjamin Dousa (M).Det var Johan Forsell (M) som var biståndsminister när överenskommelsen med Somalia slöts.Om du hade haft hand om den här frågan själv, vad hade du gjort annorlunda då?”Ingenting”, säger Benjamin Dousa (M).Under hösten har utvisningar till Somalia ställts in. Benjamin Dousa (M) menar att det är vanligt att det uppstår praktiska hinder i den här typen av kontext. Han utgår från att återvändandet ska sätta igång igen så snart som möjligt.Ska ni begära att pengarna ska betalas tillbaka om Somalia inte följer sin del av överenskommelsen kring återvändande?”Somalia har under året följt sin del av överenskommelsen. Vi har lyckats skicka tillbaka personer. Men om det upphör, som det verkar tyda på just nu då blir det inte aktuellt att betala ut nya pengar”, säger Benjamin Dousa (M).Biståndets utveckling framåtBistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tycker att det finns mycket kvar att göra för att uppnå målsättningarna i regeringens reformagenda, och få kontroll över biståndspolitiken. Sida finansierar i storleksordningen över 10 000 projekt varje år.”Men det är helt omöjligt att hålla koll på vilka av de här som ger effekt, och borde få mer pengar, och vilka är korruption och vilka är mittemellan”, säger Benjamin Dousa (M).Ungefär 17 procent av det svenska biståndet går till humanitära insatser. Framöver anser Benjamin Dousa (M) att dubbelt så stor del av det svenska biståndet bör gå till akut nödhjälp i form av humanitära insatser, och andelen till det långsiktiga utvecklingsbiståndet minskas.”Jag skulle vilja se att den 17-procentiga andelen växte kraftigt, för att hjälpa så många som möjligt och rädda människoliv (...) Då skulle vi rädda tiotusentals, om inte hundratusentals, liv världen över”, säger Benjamin Dousa (M).Här finns Ekots samlade rapportering om överenskommelsen med Somalia, och här finns projektet på Openaid.se.Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Hîwa Abdelzadeh Producent: Johanna Palmström Tekniker: Leonardo Wehlander Programmet spelades in på förmiddagen den 21 november 2025.

När marken rämnar i Nepal kämpar två svenska tjejer för att överleva dagen samtidigt som de ställs inför ett livsavgörande val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 25 april 2015 drabbas Nepal av en av de värsta jordbävningarna i landets historia. Över 9 000 människor mister livet, tusentals skadas och hela byar ligger i ruiner. Astrid och Celia, två svenska backpackers, befinner sig i vandringsmeckat Langtangdalen när marken plötsligt börjar skaka. Den magiska dalen förvandlas till ett helvete och det stora äventyret övergår i en kamp för överlevnad. Tjejerna tvingas fatta ett omvälvande beslut: ska de riskera sina egna liv för att rädda en svårt skadad familj? Samtidigt, i en annan del av Himalaya, vill den svenske äventyraren Robin fortsätta sin klättringsexpedition trots varningar om att det är livsfarligt. Mod och moral prövas mitt i förödelsen. Katastrofen väcker också en konflikt mellan turister och lokalbor, när ett värdefullt skrin hämtas från den totalförstörda Langtangbyn. Medverkande:Astrid Bachs, svensk backpacker.Celia Boltes, svensk backpacker.Sofia Frändberg, svensk backpacker.Rajendra Panta, nepalesisk vandringsguide.Anna, flickan från Nederländerna som överlevde jordbävningen.Robin Trygg, svensk proffsklättrare.En dokumentär av: Josephine Schneider.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären är producerad 2025.

I AM CORNHOLIO! I NEED TP FOR MY BUNGHOLE! Det var fanimej på tiden att musikvideokritikerna Beavis & Butt-Head gjorde entré i podden med deras debut som långfilmsaktörer. Allt i Mike Judge's unisont kritikerhyllade skapelse ”Beavis & Butt-Head Do America” från glädjens år 1996. Samtidigt är det också ett ”lyssnarens val” avsnitt, ty denna VHS-kasett skickades in av Robert, en av våra fan-så-glada lyssnare, för flera månader sen. Och nu har det dyrkats och gjorts journalistiska gräv på dessa två vandaler från den fiktiva staden Highland i Texas. Välkommen in i värmen. Vi finns hos alla podd-distributörer som din Nokia känner till.

Med antologin The New Negro: an Interpretation (1925) fick svart amerikansk kultur en ny kraft. Pontus Kyander berättar om redaktören Alain Lockes liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Livet – vi brukar säga att det börjar det vid födseln. Livsberättelsen: den är något annat. Den kan börja var som helst, men allra helst vid en vändpunkt.Jeffrey C Stewart börjar sin biografi vid en vändpunkt när han skriver om afroamerikanen Alain Locke, han som mer än någon annan formade vad som kallats Harlemrenässansen på 1920-talet.1922 avlider Lockes mor Mary. Den 37-årige Alain som fram till dess bott hemma klär upp henne en sista gång i den bästa pärlgrå klänningen och de matchande handskarna, stöttar upp henne i soffan som till en kaffebjudning och släpper in de närmaste för ett sista avsked. Vännerna troppar av lika fort som de anlänt, och själv tar Alain Locke klivet ut i ett nytt liv.Locke var en dandy av 1920-talssnitt, välklädd från hatten ner till skospetsarna, liten till växten, till sättet avvaktande och distanserad. Han kom från svart medelklass på den amerikanska östkusten. De hade högre utbildning sedan flera generationer; i ett viktorianskt samhälle var de svarta viktorianer väl medvetna om sin egen ställning – och mer angelägna att assimileras i en vidare medelklass än att blandas samman med Söderns fattiga slavättlingar.Jeffrey C Stewart ger bilden av en sammansatt och inte uteslutande sympatisk person: misogyn, oförlåtande inför verkliga och inbillade oförrätter, men också gränslöst generös mot dem han beundrade och älskade. Locke var dessutom homosexuell. Det var lika olagligt och oacceptabelt i universitetsvärlden som i den afroamerikanska gemenskapen.Alain Locke var inte den förste svarte studenten på elituniversitetet Harvard, och han var långt ifrån ensam. Men han blev den klarast lysande stjärnan. Som förste och länge ende afroamerikan tog han emot ett Rhodes-stipendium – ironiskt nog instiftat av kolonialpolitikern och affärsmannen Cecil Rhodes som gav namnet åt det rassegregerade Rhodesia.Rhodesstipendiaterna var en elit av amerikanska studenter som skickades att studera vid universitetet i Oxford. Det var en utvaldhet som exponerade Locke. På Harvard var han en bland flera svarta studenter. Bland Rhodesstipendiaterna i England var han den ende. Medan rasismen tog sig relativt diskreta uttryck i Boston och av Locke kunde skylas över som brist på hyfs från enskilda studenter, blev den öppna rasismen från studenter med rötter i den amerikanska Södern så uppenbar i Oxford att inte ens Locke kunde se förbi den.Det var inte bara den chockerande rasismen som splittrade Lockes studier i Oxford. På avstånd från mor, Harvard och annan social kontroll kunde han i England och på resor till kontinenten undersöka sin sexualitet. I London, Paris, och Berlin ägnade Locke lika mycket uppmärksamhet åt museer och teatrar som åt manliga vänner och unga prostituerade. Lika beroende som han var av en fast punkt hemma i USA, lika avgörande var uppbrotten och resorna för hans tänkande.Det blev ingen examen från Oxford. Den i hast skrivna avhandlingen i filosofi underkändes. Vad Locke däremot fick med sig från Europa var kärleken till europeisk konst och kultur. Samtidigt var det på resor i Europa som han teoretiskt började formulera sig kring ras. Rasbegreppet var för föregångare som W E B Du Bois statiskt och essentiellt, ett biologiskt faktum. Locke såg istället ras som något kulturellt, föränderligt och påverkbart. Han lutade sig bland annat mot antropologer som Franz Boas, som hävdade att det saknades objektiva kriterier för att skilja raser i fysisk mening. Varje kriterium förekommer rikligt också i andra raser. Ras är snarare en form av medvetande, en föreställning, enligt Boas.Denna ”mjuka” definition av ras passade Locke. Han sökte en väg som inte var aktivistisk och konfronterande, utan som öppnade dörrar i en tid av rassegregering. Det var också viktigt för Locke att inte själv tappa fotfästet i en akademisk och borgerlig kultur.Locke levde ut en homosexuell version av vad W E B Du Bois kallat ”en dubbel medvetenhet” hos USA:s svarta, ”känslan av att alltid se sig själv genom andras ögon” som det står i ”The Souls of Black Folks” från 1903. Det var först på avstånd från USA som Locke kunde formulera sig kring en afroamerikansk renässans. Allra först skedde det i essän ”Steps Toward the Negro Theatre”: en teater med och om svarta, inte alltid skriven av svarta men med utgångspunkt i afroamerikanska erfarenheter. Teatern skulle skapa svart medvetenhet och samtidigt slå bryggor till den vita medelklassen.Alain Locke erövrade så småningom sin doktorsgrad i filosofi vid Harvard, men i efterhand framstår han inte så mycket som en akademisk filosof, utan mer av en lysande kritiker och inte minst en barnmorska för en yngre generation svarta, manliga homosexuella poeter. Några av dem var hans älskare, den störste av dem, Langston Hughes, förblev otillgänglig för Lockes outtröttliga erövringsförsök. Estetik och sexualitet gick hand i hand. Kvinnor gjorde sig bara i undantagsfall besvär – Zora Neal Hearston brukar nämnas, men det var en inflammerad och bitter relation.När tidskriften Survey Graphics utkom med numret ”Harlem. Mecca of the New Negro” 1925 slog det ner som en bomb. Survey Graphics vände sig huvudsakligen till en intellektuell vit medelklass, men hade bjudit in Locke som gästredaktör. Han hade sedan länge arbetat på en essä om ”The New Negro”, som nu blev hjärtpunkten i en antologi om modern svart urban identitet.”Harlem. Mecca of the New Negro” förmedlade bilden av en ny kultur, färgad av möten och mångfald. Den luftiga formgivningen kombinerad med omslagets antytt afrikanska bårder signalerade något nytt, i jämna steg med europeisk modernism. Här föddes idén om Harlemrenässansen, där stadsdelen på norra Manhattan blev fixpunkt för all ny svart kultur.Locke följde året efter upp med antologin ”The New Negro: An Interpretation” där fokus flyttats mot den afroamerikanska litteratur som vuxit fram efter 1920. Det var en programskrift med syfte att frammana bilden av en ny afroamerikansk litteratur med anspråk att bli läst och hörd i egen rätt. Den väckte anstöt hos svarta intellektuella som ville se konsten som ett moraliskt och propagandistiskt verktyg för förändring. Men hans bidrag till en estetik ägd av Amerikas svarta och till konstruktionen av en positiv svart identitet, har haft efterverkningar in i vår tid.Harlemrenässansen blev kortlivad, det satte börskraschen definitivt stopp för 1929. Det vore en överdrift att påstå att Locke ”ledde” en rörelse som i väsentliga avseenden var ett resultat av ekonomiska, sociala och politiska omständigheter. Harlem blomstrade förvisso kulturellt, jazzen exploderade på klubbar som den legendariska Cotton Club, ett nytt mode av och för svarta uppstod, och afroamerikanska författare som debuterat på tjugotalet framstod som en samlad generation. Locke blev en röst som kunde sammanfatta skeendet i en övertygande form. Locke var ingen skrivbordsfilosof, utan en som kunde tänka fritt först när horisonten var öppen och tyglarna fria.Pontus Kyanderkonsthistoriker, kritiker och utställningskuratorLitteraturJeffrey C. Stewart: The New Negro – The Life of Alain Locke. Oxford University Press, 2018.

Hälsa i förändring – från individuell prestation till social rörelseHälsa är inte en trend. Det är en förutsättning – för ett gott liv, för hållbara organisationer och för ett samhälle i balans. Men vad betyder hälsa i dag, och hur förändras vårt sätt att tänka kring välmående, träning och ansvar – både individuellt och kollektivt?I veckans avsnitt har Fredrik Karlsson från vår samarbetspartner Twitch Health bjudit in Brian Van Den Brink, träningschef på Friskis & Svettis för att reflektera över och spana på de stora strömningarna i hälsolandskapet. Det blir ett samtal om motivation, samhällstrender och framtidens sätt att skapa rörelse – både i kroppen och i kulturen.Efter år inom både byråvärlden, som tränare, egenföretagare och poddare, har han landat i rollen som träningschef på Friskis & Svettis – en organisation som sedan starten byggt hela sin idé på rörelseglädje, gemenskap och inkludering.Hälsans stora paradoxTrots att utbudet av träning, appar och hälsotjänster aldrig varit större, beskriver Brian en växande klyfta mellan aktiva och inaktiva.”De som redan tränar, tränar mer än någonsin. Men de som inte gör det – där går det åt fel håll.”Den stora boven? Tiden. Eller snarare känslan av brist på tid. Vi lever stillasittande liv, ofta framför skärmar, och även de mest upptagna dagarna kan gå utan att vi rört oss alls. Makrotrend 1: Ett åldrande samhälle och kampen för livslång hälsaEn av de tydligaste trenderna Brian ser framåt är den åldrande befolkningen.Samtidigt förändras synen på åldrande. Äldre porträtteras inte längre som passiva eller sköra, utan som vitala, nyfikna och aktiva.”Det är en positiv förskjutning. Man ser äldre som relevanta, och det gör mig faktiskt glad att bli äldre.”Makrotrend 2: Digitaliseringens baksidor – ensamhet och ytlighetDigitaliseringen har på många sätt gjort det lättare att ta hand om sin hälsa – med appar, träningsdata och digitala möten. Men Brian ser också dess baksidor: förlorad gemenskap och ökande ensamhet.Samtidigt växer en motrörelse fram: ”social fitness” – gemensamma upplevelser där rörelse möter gemenskap.”Folk längtar efter att ses. Det sociala blir en allt viktigare del av hälsa framåt.”Makrotrend 3: Hälsa som affärsstrategiBrian ser hur företag börjar gå från punktinsatser – friskvårdsbidrag och stegtävlingar – till ett bredare och mer strategiskt synsätt.Nyckeln är att förstå behoven innan man letar lösningar. Hälsa som inkluderar allaFör Brian är just inkluderingen central. ”Vi behöver fler sätt att få människor i rörelse – inte fler sätt att få redan aktiva att bli ännu mer aktiva.”Framtidens hälsa – social fitness och mänskliga mötenNär Brian blickar framåt mot 2026 ser han en fortsatt förskjutning mot sociala upplevelser.”Jag hoppas vi får se ännu mer av social fitness – där rörelse, musik, gemenskap och glädje möts.”Kanske är det just där framtidens hälsa finns. Mindre ensam träning, fler gemensamma upplevelser.Tre spaningar från avsnittet:Sociala sammanhang är framtidens fitness. Rörelse blir roligare och mer hållbar när vi gör den tillsammans.Hälsa är en samhällsfråga, inte bara en individuell. Vi måste bygga miljöer som gör det lätt att välja rätt.Företag som integrerar hälsa i sin kärnstrategi blir vinnare. Hållbara människor bygger hållbara resultat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Datorspelsbranschen exploderar – och Sverige ligger i absoluta framkanten med världssuccéer som Minecraft, Battlefield och Candy Crush. Samtidigt rasar en het debatt om spelens köpmodeller, där mikrotransaktioner nu drar in mer pengar än själva spelen. EU vill införa hårdare regler, men branschen protesterar högljutt. I stormens öga står ett svenskt företag bakom ett populärt hästspel för barn. Vad står egentligen på spel – och kan EU komma att förändra hela spelvärlden? Gäst: Leo Pettersson, spelreporter på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos både barn och vuxna. I Sverige lever 1 av 10 förskolebarn med astma. Amanda Skog Andreasson har därför i egenskap av mamma till ett barn med astma, dessutom som doktor i medicinsk vetenskap, skrivit den pedagogiska boken "Pirat-Elsa och astman". Barnboken om astma som är viktig eftersom den ökar förståelsen hos både barn och vuxna, minskar oro och missförstånd kring sjukdomen samt ger barn med astma möjlighet att känna igen sig i någon annans vardag. "Pirat-Elsa och astman" är en kombinerad bilder- och faktabok skapad för just det syftet. Den riktar sig till barn i åldern 3–8 år, både de med och utan astma. Genom berättelsen får barnen hjälp att förstå sjukdomen och se att de inte är ensamma. Samtidigt ökar boken förståelsen för astma bland syskon, kompisar, föräldrar, pedagoger och andra i barnens närhet. I avsnittet hör du en intressant intervju med Amanda Skog Andreasson, så TUNE IN!”Pirat-Elsa och astman” finns att köpa via nätbokhandlar som Adlibris, Bokus och Akademibokhandeln eller via:https://www.vistoforlag.se/bok/pirat-elsa-och-astman/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det mullrar i den brittiska inrikespolitiken. Problemen hopar sig för Labour och partiet gör nu en skarp gir i migrationspolitiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Brittiska Labour har gått från en historisk jordskredsseger i valet 2024 till usla förtroendesiffror och besvärande uppgifter om interna maktstrider. Vad ligger bakom den snabba förändringen av den brittiska spelplanen och kommer premiärminister Keir Starmer kunna behålla greppet om regeringsmakten? Partiets förslag till omläggning av den brittiska migrationspolitiken visar hur Labour försöker behålla kommandot i en fråga där högerpopulistiska Reform UK med stor framgång utmanar de traditionella statsbärande partierna. Samtidigt som de nya förslaget bäddar för kritik från motsatt håll. Nu väntar alla på nästa stora politiska prövning för Starmer när förslaget till ny budget ska presenteras om en vecka. Samtidigt briserar skandalen runt BBC och Trumps hot om stämning av public service-bolaget. En händelse som också plockats upp i den redan kokande brittiska inrikespolitiken. Medverkande: Nina Benner, Londonkorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. James Savage, journalist och vd för The Local. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

I Finland finns det nu tusentals bostäder som står tomma. De väntar på köpare eller hyresgäster, men just nu drar marknaden inte alls. Samtidigt finns det mängder av bostadsägare som köpt en alldeles för dyr bostad som de nu inte har råd att betala skulderna på, men som de heller inte får såld. Hur hamnade vi här? Vilka blir konsekvenserna om marknaden inte börjar dra? Och hur borde man nu tänka vid bostadsköp? Svenne Holmström, ordförande för Finlands aktiesparare rf och placeringsutbildare, samt Stefan Törnqvist, finansexpert, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Det hånas av programmerare som mossigt, förlegat och osexigt, och kritikerna hävdar att det kommer att dö. Samtidigt hanterar det varje dag transaktioner värda 30 000 miljarder kronor och är grundbulten i världens banker, försäkringsbolag och flygbolag. Utan det skulle den globala ekonomin kollapsa – och nu pratar man om att ingen snart kan hantera det. Hur ser en värld utan programmeringsspråket COBOL ut? Efter avsnittet följer ett sponsrat inslag med Rivertys vd Dennis Blennskog.

Soporna är historiens blundande skugga. Just därför är de så värdefulla. Dan Jönsson befarar att vårt genomlysta skit inte kan jämföra sig med antikens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Finge jag önska något av historien är det att den inte var så tyst. Tänk, till exempel, om det ur städernas husfasader och stenläggningar gick att locka fram några av alla de ljud och röster som genom tiderna har ekat genom gränderna, ungefär som när man spelar upp en grammofonskiva? Om det i en gammal kruka inte bara gick att få syn på krukmakarens fingeravtryck utan också höra sången han nynnade medan han jobbade? Eller om jag hemma i mitt vardagsrum, som en gång lär ha fungerat som kontor för den lokala kooperationen, på något fiffigt vis kunde få golvspringorna och taksprickorna att släppa ifrån sig bara några brottstycken av diskussionerna och skitsnacket från föreningens sammanträden för hundra år sedan? Det skulle förstås mest bli lösryckta fragment, knappt ens begripliga och blandade huller om buller till en ruin av ljud som ändå – eller just i sin kakofoniska röra, tänker jag mig, skulle få det förflutna att kännas lika yrvaket levande som om det aldrig ens hade passerat.Det finns en sådan plats. I Nildalen, ungefär femton mil söder om dagens Kairo, låg en gång den antika staden Oxyrhynchos, ”elefantnosfiskens stad”. För tvåtusen år sedan var den en av det hellenistiska Egyptens metropoler – idag finns inget av den kvar. Det vill säga: av stadens stolta murar och monument återstår i stort sett inte ett spår. Det som bevarats är något helt annat, nästan motsatsen, nämligen dess soptipp. 1896 tog några engelska arkeologer ett spadtag i sanden i utkanten av den gamla staden och stötte på vad som visade sig vara oändliga mängder med gamla papyrusfragment. Bland det första som dök upp var ett litet stycke av Thomasevangeliet, och med skoporna som följde kom det ena efter det andra, en salig röra av dikter och inköpslistor, dramer och polisrapporter, priskuranter, klagomål och kärleksbrev. När de grävt färdigt, efter några år, hade de fått upp ungefär en halv miljon papyrusfragment.Hittills har lite drygt 6000 blivit dechiffrerade och publicerade. Av dem som gått att tidsbestämma kan man dra slutsatsen att soptippen varit i bruk från åtminstone 100-talet före till 700-talet efter vår tideräknings början – det är som om vi idag skulle slänga våra gamla kvitton och reklamblad på samma ställe som på 1200-talet. Och att allt i stort sett skulle finnas kvar. Det urval som publicerades på svenska 2025 omfattade knappt 400 korta texter, en del bara några lösryckta ord, andra fullt bevarade, begripliga utredningar om affärstransaktioner, skilsmässor, transporter och översvämningar. En slav har rymt och blir efterlyst med detaljerat signalement. En man har övermannats av sin kärlekslängtan och nedkallar en erotisk besvärjelse över sin älskade. En pojke deklarerar för sin pappa – vi befinner oss just här på 200-talet – att om han inte får följa med till Alexandria tänker han varken äta eller dricka mer, ”så det så”. En missnöjd kund i klädbutiken blir utsatt för misshandel och gör polisanmälan. Fem dubbla kannor vin ska inhandlas. Ett snabblån utverkas. En råttfångare får betalt.Att läsa dessa texter är som att lägga örat tätt intill en väldigt tunn vägg bakom vilken allt detta fortfarande pågår. Samtidigt, oavbrutet i munnen på vartannat. Pompejis berömda graffiti är dödsviskningar i jämförelse. Det spelar ingen roll att en del knappt går att urskilja, att somligt mest låter som ett osammanhängande mummel när det överröstas av det allmänna sorlet: för det är just själva sorlet som gör alltihop så intensivt levande, denna stockning av uppdämda ögonblick, denna hysteriska historiska samtidighet, detta liv på andra sidan tiden. Detta slumpmässiga, ofrivilliga arkiv av vittnesmål som framträder med sådan omedelbar skärpa och närvaro just för att det inte avsiktligt sparats och arkiverats på någon därför avsedd, avskild plats utan tvärtom medvetet sållats bort, lyfts ut ur tiden och historien.Man skulle kunna säga att om historien är det som blir kvar när tiden har gjort sitt, så är soporna det negativa avtrycket av den. Historiens blundande skugga. Bland det som utmärker vår egen tid är att den tycks vilja bekämpa denna omedvetna skugga med alla medel: lysa upp den, driva den på flykten, spara minsta vittnesbörd och representativa kvarleva i sina arkiv och bibliotek, fysiska och digitala. I världens stora arkiv ryms idag så mycket information att inge människa kan drömma om att få en överblick. I San Francisco i USA står en blinkande superserver, The Wayback Machine, som samlar skärmdumpar av världens internetsidor. Om historien har ett slut är det kanske så här det ser ut – när den sakta men säkert övergår i ögonblicklig, automatisk dokumentering.Men det betyder ju knappast att det i vår tid inte produceras sopor. Tvärtom, soporna hör i själva verket till den moderna civilisationens största produkter. Ett normalt dygn gör vi oss av med ungefär fem miljoner ton – nästan ett kilo skräp per jordinvånare och dag. Georges Bataille skriver i sin essä Den fördömda delen om överflödet som all ekonomisk aktivitets mål och mening. Som alla organiska processer genererar även den mänskliga ekonomin ett överskott, och varje samhällsform definieras av sitt sätt att hantera det. Aztekernas människooffer, Romarrikets militära expansion och vår tids konst och lyxkonsumtion är exempel på hur överskottet leds bort från den produktiva ekonomin och istället genererar existentiella – politiska och kulturella – värden. Samtidigt rör det sig alltså om just en avledning. Överskottet blir ett problem eftersom det frikopplas från den nytta och nödvändighet som ses som motorn i ekonomin. På så vis, menar Bataille, har det en tendens att skapa ångest i ett samhälle där dess problem i grunden förblir olöst.För dagens västerländska konsumenter är denna ångest ständigt närvarande. Vi vill helst inte se vårt överflöd i ögonen. Men avfallet är det ofrånkomliga beviset för detta ångestskapande överskott – därför måste det hållas undan, maskeras och förädlas. Istället för soptipp: återvinningsstation. Istället för att slänga, ”sorterar” vi. Med följden att soporna som sådana försvinner – redan innan de bränns eller återvinns, mals ner och deponeras. Fragmenten från Oxyrrhynchos ger mig en hisnande känsla av att stå inför ett gigantiskt, kollektivt, historiskt minne, ett nät av slumpmässiga synapser som tillsammans bildar något både tidlöst och ögonblickligt. Någon liknande superhjärna lär framtidens akeologer knappast hitta bland det avfall som vi lämnat efter oss. Istället kommer de att storkna framför våra tysta arkiv, förbluffat fråga sig: var detta människor som fanns, på riktigt? Kanske hittade de bara på sig själva.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturGeorges Bataille: Den fördömda delen. Översättning: Johan Öberg. Bokförlaget Faethon, 2021.

Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Generativ AI har snabbt blivit en självklar del av vardagen. Den ger oss snabba svar, sammanfattar långa texter och gör informationssökning bekvämare än någonsin. Men vad händer med vår förmåga att tänka kritiskt när vi låter algoritmer tolka världen åt oss? Forskare vid Lunds universitet och KTH ser tydliga risker: källkritiken försvagas, analytiskt tänkande utlokaliseras och hjärnan förändras när vi inte längre behöver bearbeta information på samma sätt. Studier visar att elever litar mer på AI ju mer de använder den – även när svaren är fel. Samtidigt växer en ny webbekonomi där klick och källor blir osynliga. På MIT har hjärnforskare undersökt hur språkmodeller påverkar minne och uppmärksamhet. Resultaten väcker frågor om hur tidigt vi bör introducera AI i utbildning och vilka förmågor vi riskerar att förlora. Är bekvämligheten värd priset? Och hur kan vi behålla det kritiska tänkandet i en tid där svaren alltid finns ett klick bort?Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Sheila kliver in i en kryokammare på –87 grader och får uppleva både iskall panik och oväntat glow. Samtidigt berättar Bella om sin nya besatthet vid sömn, kvällsrutiner som kraschar och hur Business-Bella råkar ta över hemma. Det blir stress, relationer, self-care som spårar och jakten på att faktiskt må lite bättre.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har alla varit där, det där lite extra spicy paketet under granen som sen inte riktigt landade där vi ville. Prylar som blir liggande, böcker som blir olästa, och så alla dessa hemgjorda presentkort på allt från 50 nyanser av kamasutraställningar till nackmassager - som man ju vet är en förväntan om något mer tillbaka. Det är minerad mark det här med sexiga presenter, och till jul är det kanske lite extra svårt, eftersom båda ju ska ge varandra något och det kan bli awkward om den ena får en asdyr ultravibrator för alla hål, och den andra en ny elvisp, typ. Samtidigt är det ju underbart att få paket, så att fega ur med presentkort och sånt är synd tycker jag. Därför är dagens avsnitt en guide till att ge bort sexiga julklappar på rätt sätt, som vekrligen får den effekt du önskar och räddar julfriden.Vi börjar med några vanliga misstag folk gör kring sexklapparna, och mitt förslag på lösning på dem. Och självklart har jag lite tips kring hur du får julklappar du köper av mig att bli succé, jag vill INTE att det jag gör blir liggande i lådan, såklart. Och jag berättar om några oförglömliga sexklappar ur mitt eget liv, det kommer ni också gilla!Onlinekursen JA TACK! Konsten att ta emot njutning & sex som en QUEENMin webbshop med böcker, kortlekar osv.Sajna upp dig här för mitt nyhetsbrev med unika sextips varje veckaLäs mer om mig på www.sexinspiration.sePrivat coaching för singlar, par och flersammaInstagram: Sexinspiration Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johanna Grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir & Matilda Rånge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Läkare i Storbritannien varnar för att killar söker vård för testosteronbehandlingar – helt i onödan. Det efter att träningsinfluencers påstår att behandling mot ”low T” kan lösa problem som minskad sexlust och låg energi. Samtidigt ser man i Sverige en stor ökning av testosteron utskrivet av läkare.

AI-genererade skådisar, översättare, jurister och programmerare arbetsmarknaden förändras snabbt. Samtidigt är det redan många som går arbetslösa. Vilka är vinnarna på framtidens jobbmarknad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Majoriteten kommer påverkasSkådespelare och musiker har redan fått konkurrens av band som The Velvet Sundown och den konstgjorda filmstjärnan Tilly Norwood. Men de allra flesta branscher och anställda kommer att påverkas av AI framöver. Framförallt tjänstemän. ”AI möjliggör nu för första gången i historien att tänkande arbete kan utföras av maskiner”, säger Magnus Lodefalk, nationalekonom och forskare vid Örebro universitet och Ratio.Tecken på AI-effektVissa har påverkats ordentligt redan. ”De administrativa tjänsterna har minskat kraftigt de senaste två åren”, säger Tobias Brännemo, chefekonom på Unionen. Andra tecken på AI-effekt ser man hos stora internationella teknikbolag, som Microsoft, Amazon och IBM, som gjort sig av med tusentals anställda. Och vissa, som Klarnas vd Sebastian Siematkowski, tror att AI kommer ta över mängder av jobb – det är bara en tidsfråga.Men hittills syns det inga dramatiska effekter i studier och forskning. ”Den stora effekten blir kanske inte att jobb tillkommer eller att jobb försvinner”, säger Magnus Lodefalk.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Magnus Lodefalk, docent Örebro universitet och affilierad forskare Ratio Anders Jelmin, reporter Sveriges radioTobias Brännemo, chefekonom UnionenMaria Elinder, utvecklingschef AlmegaSebastian Semiatkowski, vd Klarnaekonomiekotextra@sverigesradio.se

I detta avsnitt pratar vi om Christer Hugos dramatiska resa och hur hans avsked från prästämbetet har rört om i kyrkliga samtal. Vi går igenom vad som ledde fram till hans beslut, hur reaktionerna sett ut och vad hans berättelse säger om tro, tvivel och kyrklig identitet. Samtidigt tar vi oss an en annan laddad fråga, nämligen varför odöpta enligt traditionen inte får ta nattvard och hur människor i dag förhåller sig till den regeln. Med humor, glimten i ögat och en nypa teologi utforskar vi både regelverk, missförstånd och allt det som händer i mötet mellan människors längtan och tvivel, och kyrkans traditioner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtidigt som Ryssland fortsätter sitt anfallskrig i Ukraina ökar de nu också trycket på Nato. I norra ishavet, norr om Sverige, har de nyligen sjösatt en ny atomdriven ubåtstyp, tänkt att bland annat kunna slå ut Natos försörjningslinjer mellan Nordamerika och Europa. Hur svarar Nato på det ökande ryska ubåtshotet? Och vad händer med Sveriges nya ubåtar, som både blivit kraftigt försenade och dragit iväg i pris? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Omfattande ryska attacker riktas återigen mot Ukrainas elförsörjning, samtidigt som den ukrainska energisektorn skakas av en stor korruptionsskandal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Upptrappade ryska attacker har återigen gjort ukrainska städer strömlösa. Men än så länge har Ryssland misslyckats med att bryta ner den ukrainska motståndskraften, så hur ser strategin ut inför ännu en krigsvinter? Samtidigt riskerar en ny korruptionsskandal i Ukraina att spela Putin i händerna och utplaceringen av ryska reservister tolkas som en möjlig smygmobilisering.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Maria Persson Löfgren, radions tidigare Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Sveriges popdrottning är tillbaka efter sju år. Nya singeln heter Dopamine och Robyn lever upp till talesättet goda ting är värda att vänta på, säger P3:s kritiker Tina Mehrafzoon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. HUR KOMMER VI ATT KONSUMERA MUSIK OCH KOMMER MUSIKENS FUNKTION ATT FÖRÄNDRAS?Allt fler unga väljer bort appar och mobiler för att istället börja använda vinylskivor och kassettband. Samtidigt växer AI-genererad musik och vi går mot en allt mer algoritmbaserad musikkonsumtion. P1 Kultur har med Daniel Johansson, författare på Musikindustrin och Martin Gelin, tidigare USA-korrespondent för Dagens Nyheter, journalist och författare.JOHAN LINDSTRÖMS SEPTETT AKTUELL MED NYTT ALBUMDet här är bandets tredje album och det tog de fem dygn, inlåsta i den legendariska Atlantisstudion i Stockholm att spela in det. Musikern och kompositören Johan Lindström är med i studion.RECENSION: EN MÄRKLIG HISTORIA SOM HÖJTS TILL SKYARNA AV KRITIKERDen hyllade Breaking Bad-skaparen Vince Gilligan är tillbaka med sin nya scifi-serie Pluribus på Apple TV. Vad är det som är så märkligt med serien? P1 Kulturs Joakim Silverdal är med.ESSÄ: TVÅ NÄRA VÄNNERS OVÄNTADE KOPPLINGTemat för veckans radioessäer från OBS är vänskap och idag ska det handla om vad som händer när två människor knyter an som nära vänner. Kanske finns det till och med likheter med religiösa erfarenheter? Skribenten och skrivpedagogen Selma Yousif Mesbah funderar över frågan när hon hittar en oväntad koppling mellan sin egen vänskap och två giganter i Sveriges religionshistoria.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Esfar Ahmad

Nu kommer en nya lista över världen fåglar som ska ena vår syn på alla arterna. Samtidigt är gränsen för vad som är en art inte helt enkel att dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 9/6 – 2025.Det finns flera tusen olika fågelarter runt om i världen. Men vad som är en art eller inte råder det oenigheter om. Det finns idag fyra listor över världens fåglar. Men det ska det bli ändring på: Efter sju år arbete finns nu en ny lista, som ska ena vår syn. Men det är svårt att avgöra när en fågel är så pass utik att den får status som egen art.Vi träffar Per Alström, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik, Zooekologi, på Uppsala universitet, som arbetat med i framtagandet med den nya listan. Han ger en inblick i hur arbetet gick till och reder i artbegreppen och fågelforskningen. Hur kan det gå till när man så att säga upptäcker en ny art? Vi pratar även med Martin Stervander, försteintendent för fågelsamlingen på nationella museet i Skottland. Han är även ledamot i svenska taxonomikommitén, som hittills varit ansvarig för systematiseringen av fåglar för Sverige och ansvarat för att fåglar har svenska fågelnamn. Programledare: Filip VareniusProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

BK Häcken tar sitt första SM-guld efter år av nästan och en kokande klack på Kristineberg. Samtidigt exploderar VAR-debatten efter Arsenals bortdömda mål mot Chelsea. Vi pratar guldfest, rivalitet och du hör Tony Gustafssons frågor och svar efter första samlingen som förbundskapten – om experimenterande, guldnycklar och vägen mot VM i Brasilien. Dessutom: Earps-stormen i England, blågul målform i ett vacklande Liverpool. Medverkande: Anna Rydén och Frida Fagerlund.

Hur får vi fler sociala insatser som fungerar? Den nya socialtjänstlagen ställer krav på en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Samtidigt saknas det fortfarande evidens för många av de insatser som används. Medverkande Britta Björkholm, generaldirektör, SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering), diskuterar vad evidens innebär i praktiken och vilka förutsättningar som krävs för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Sarah Cattan (keynote), direktör för programmet A Fairer Start vid brittiska Nesta – Storbritanniens innovationsmyndighet för social nytta. Cattan disputerade vid University of Chicago under handledning av James Heckman och har tidigare varit forskare vid Institute for Fiscal Studies i London.    Björn Eriksson, generaldirektör, Socialstyrelsen, berättar om myndighetens arbete och insatser för att stödja utvecklingen av socialtjänsten. Kerstin Svensson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet. Hon leder forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten och är aktuell med antologin Kunskap i rörelse, som analyserar spänningen mellan olika uppfattningar om kunskap i och kring socialtjänsten.  

Världen samlas för framtiden på två olika fronter. Just nu pågår både klimatmötet COP30 i Belém i Brasilien och Unescos 43:e generalkonferens i Samarkand i Uzbekistan. Samtidigt placeras klimatforskarna i grupterapi i en ny dokumentär på bio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SVERIGES RADIO PÅ PLATS PÅ COP30 – ÄR DET MYCKET KULTUR?P1 Kultur kopplar upp sig mot Ekots reporter Mona Hambraeus, på plats på COP30 i brasilianska Belém. En del av klimatmötet handlar om kultur, hur märks det på plats? Och är det något som sticker ut extra mycket? Bland annat delas det ut en tryckt informationskatalog (”Climate is Culture”) som utforskar kopplingen mellan kultur och klimat. Och i ”Gröna zonen”, som är öppen för allmänheten, ska det arrangeras utställningar och event. UNESCO LARMAR: YTTRANDERIHETEN DJUPDYKER!I slutet av månaden släpps UNESCO:s nya rapport om utveckling för yttrandefrihet i världen: UNESCO World Trends in Freedom of Expression and Media Global Report 2025. På konferensen i Samarkand presenterades delar av rapporten och andelen av världens länder som är fullvärdiga demokratier fortsätter att sjunka. 72 procent av världen befolkning lever nu i länder med autoritärt styre av olika grad, den högsta andelen sedan 1978. Rapporten nämner också AI och sociala mediejättarna som hot mot journalistiken – och utsattheten för journalister som rapporterar om klimatförändringarna. Hör Anna Herdenstam, vice ordförande för Journalistförbundet, och Ulrika Björkstén, generalsekreterare för Vetenskap och allmänhet, som båda var på plats på konferensen som rådgivare åt den svenska delegationen.NY DOKUMENTÄR SÄTTER KLIMATFORSKARE I TERAPISamtidigt som klimatmötet kickar igång på allvar i veckan går långfilmsdokumentären "Klimatet i terapi" upp på bio. P1 Kulturs reporter Björn Jansson har pratat med regissören Nathan Grossman (”Greta”) och terapeuten Richard Beck som mötte klimatforskarna.WHEN WE SEE US – LILJEVALCHS VISAR ETT SEKEL AV SVART MÅLERIPå Liljevalchs konsthall i Stockholm öppnade nyligen den internationellt hyllade utställningen "When We See Us – Ett sekel av svart figurativt måleri". Med över 150 konstverk från 26 länder vill den ge en bred bild av svart konsthistoria och visas under rubrikerna "Vardagen", "Vila", "Triumf och frigörelse", "Sensualitet", "Andlighet", och "Glädje och fest". Kulturredaktionens Mårten Arndtzén och Expressen biträdande kulturchef och konstkritiker Valerie Kyeyune Backström har sett utställningen, där konstnärer som Lynette Yiadom-Boakye, Jacob Lawrence, Chris Ofili, Kudzanai Chiurai och Chéri Chénin medverkar.DET NYA USA TAR PLATS PÅ STOCKHOLM FILMFESTIVALKulturredaktionens och USA-poddens Roger Wilson, tidigare USA-korrespondent i San Francisco, har träffat regissörerna bakom filmerna ”An American Pastoral” och ”Mad Bills to Pay” som båda skildrar dagens USA. ESSÄ: RESERSÄLLSKAP – VÄNNER OCH FRÄMLINGAR SOM KOMMER NÄRATemat för veckans radioessäer från OBS är vänskap och idag ska det handla om resesällskap. Det kan vara någon väldigt nära, en bekant eller en total främling. Författaren och essäisten Henrik Nilsson argumenterar för ett nytt sätt att se på dessa möten.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Fall 1:Det ryker från måltiden som serveras vid bordet. På menyn står Biff Wellington – en rätt så avancerad maträtt för en annars enkel lunch. Men det här är ingen vanlig dag, utan värdinnan har något väldigt viktigt att berätta. Men dagen slutar inte alls som någon har tänkt sig. För bara några timmar senare är tre av de fem personerna runt bordet döda.Fall 2:Det är en morgon som vilken annan när Maurizio Gucci promenerar till sitt kontor. Han hälsar glatt på portiern som står och sopar löv utanför byggnaden, när en smäll plötsligt ekar genom kvarteret. Och så en till. Pistolskott. Samtidigt som en bil gasar från platsen så faller Maurizio till marken – och dör snart av sina skador.Vem ligger bakom mordet på arvingen till modehuset Gucci?Fall: Erin Patterson & Patrizia och Maurizio Gucci. [REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmen KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se“Sverige aldrig har varit tryggare”. Samtidigt som det grova våldet, med skjutningar och sprängningar, ökade blev det fashionabelt att påstå att alla pilar pekade åt rätt håll. Varför var det så viktigt för etablissemanget att hålla fast vid den myten? Och vilket pris har vi fått betala? I dagens avsnitt pratar jag med Paulina Neuding som är ledarskribe…

I början av november blir den kinesiska fast fashion-jätten Shein påkomna med att sälja sexdockor som liknar små barn. Samtidigt förbereder sig företaget för att öppna en butik i ett av Paris mest anrika varuhus. Skandalen får hundratals ilskna fransmän att protestera utanför varuhuset – och nu hotar den franska regeringen med att förbjuda Shein helt i landet. Programledare: Sabina Marmullakaj. Med DN:s korrespondent Erik de la Reguera. Producent: Sebastian Nowacki.

Filmklassikern Hajen fyllde biosalongerna och spred både skräck och missuppfattningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den släpptes 1975 väckte den fasa världen över.Filmen Hajen, som i år firar 50 år, blev en enorm publiksuccé. Men den påverkade också vår syn på verklighetens vithajar. Det ledde till hajskräck och en ökad jakt på hajar. Samtidigt ökade också hajturismen dramatiskt liksom intresset att forska på vithajar.En av dessa hajforskare är David Bernvi som bland annat tittat närmare på vithajens anatomi. I dagens Vetenskapsradion berättar han mer om hur vithajarna mår idag, och hur de har påverkats av en modern filmklassiker.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Fyra ministerbesök inom ett år och slopat visumkrav för svenskar vittnar om en nytändning i relationen mellan Sverige och Kina. Men till vilket pris? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Närvaron i Kina är ”strategisk och komplex”, enligt Sveriges EU-minister som nyligen invigde Scanias nya fabrik i Kina. Raden av svenska ministerbesök den senaste tiden kommer också med konkreta nyheter för Sveriges del. Från och med den 10 november slopar Kina kravet på visum för svenskar, ett krav där Sverige stuckit ut bland EU-länderna. Vad är det som får Kina och Sverige att närma sig varandra just nu? Och vad betyder närmandet i den större geopolitiska kontexten där konfliktytorna mellan Kina och väst är många? Samtidigt med det nya närmandet har det gått exakt 10 år sedan den svenske bokförläggaren Gui Minhai greps och fängslades i Kina. Den svenska regeringen säger sig ligga på Kina om fallet, men ger ingen ny information. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard uppgav nyligen att Sverige inte får träffa Gui Minhai samt att hon inte vet hur han mår.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Somna, i natt bjuder jag in en gäst som du redan känner: Ältaren. Vi sätter oss i en sal med tolv stolar—lejonfåtöljen blinkar rött, korgstolen knarrar tyst inom sig—och försöker välja. Samtidigt snurrar en liten tygkanin på räls runt en inre hundkapplöpningsbana, och hundarna (mina tankar) springer tills de glömmer varför de sprang. Vi pratar om Darth Vader eller C-3PO i leksaksaffären, den där pizzamenyn som aldrig tar slut, historien som glömmer våra små detaljer, och hjärnan som kanske mest är ett dämpningssystem för allt för mycket verklighet.Jag predikar lite, ber om ursäkt, predikar igen (förlåt), och kommer fram till att grindarna redan är öppna: du är både hunden, rälsen och den som tittar på. Vägarna du ser finns inte än. De blir till när du börjar gå.Det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu finns ingenting som vi kan göra åt det. Nu börjar vi.Sov Gott!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/HenrikstahlLyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Arbetsmarknadsministern om åtgärder mot den höga arbetslösheten, och om Liberalernas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arbetslösheten i Sverige ligger på 8,7 procent, vilket motsvarar en halv miljon människor, visar SCB:s statistik för det tredje kvartalet. Sverige har för närvarande den tredje högsta arbetslösheten i EU, och runt 150 000 personer har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i mer än tolv månader. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) tycker att arbetslösheten är för hög. ”Den stora utmaningen handlar om att många av de som är arbetslösa står väldigt långt från arbetsmarknaden”, säger Johan Britz.Det handlar bland annat om personer som saknar gymnasieutbildning, är födda utanför Europa, arbetslösa över 55 år och personer med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga.Varför har ni inte lyckats bryta arbetslösheten?”Vi har ett strukturellt problem, men till det kommer också ett konjunkturellt problem”, säger Johan Britz (L). Hur många av de som är arbetslösa kan få jobb tror du?”Min utgångspunkt är att alla som kan jobba ska jobba, och att vi aldrig får ge upp om människor. Samtidigt är jag förstås inte naiv. Det finns människor som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Vi har räknat fram att det är ungefär ett helt Karlstad av utrikes födda, som saknar utbildning, som idag är arbetslösa. Och det är klart att insatser för dem är av en annan art än insatser för personer som har en utbildning, är födda i Sverige, och har blivit arbetslösa på grund av lågkonjunkturen. Men för mig är det viktigt att vi aldrig ger upp om människor”, säger Johan Britz (L).Han fortsätter:”Alla som i dag är arbetslösa ska ha insatser och hjälp så att de kommer närmare arbetsmarknaden. Eller olika typer av aktiviteter som gör att de inte fastnar i passivitet och bidragsberoende”, säger Johan Britz (L).Regeringens politik för att komma åt arbetslösheten handlar bland annat om utbildning, för att människor ska få den kompetens som efterfrågas, samt att det ska löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag. Finanspolitiska rådet har granskat regeringens politik på området. De anser att ”Bristande ekonomiska incitament kan ha varit ett problem för några decennier sedan när det ekonomiska utbytet av arbete var väsentligt lägre än idag. Det framstår dock inte som någon huvudförklaring under nuvarande förhållanden”.Har de fel, Finanspolitiska rådet?”Om det lönar sig bättre att leva på bidrag än att arbeta, då kommer fler att leva på bidrag. Det är en väldigt enkel matematik. Det tror jag även Finanspolitiska rådet håller med om”, säger Johan Britz (L).”Vi behöver göra många olika saker. Att göra det mer lönsamt att arbeta, det är en pusselbit (...) Men den viktigaste pusselbiten på sikt, det är utbildning, gärna korta yrkesutbildningar och språkutbildning”, fortsätter han. Liberalernas framtidLiberalernas stöd i opinionen är rekordlågt på 2 procent, enligt Indikator opinions senaste mätning. Inför partiets landsmöte i november har partistyrelsens enats om att Liberalerna vill ha ett nytt Tidösamarbete och Ulf Kristersson som statsminister. Partistyrelsen har också slagit fast att de kommer fälla alla regeringar som Sverigedemokraterna ingår i. ”Skulle vi säga att vi tycker att SD kan sitta i en regering så är vi väldigt oroliga för att de personer som behöver komma till Tidöpartierna, det är ungefär 150 000 väljare, att de kommer skrämmas bort”, säger Johan Britz, som svar på frågan vad som är problemet med att låta SD ingå i en regering. Partiets analys är att exempelvis liberalt sinnade storstadsväljare accepterar Tidö-samarbetet i dess nuvarande form, men inte Sverigedemokratiska ministrar. Samtidigt kräver Sverigedemokraterna ministerplatser för att fortsätta Tidösamarbetet. Johan Britz medger att Liberalernas och Sverigedemokraternas linjer inte går ihop. ”Det är en korrekt beskrivning att de här två linjerna är oförenliga”, säger han. ”Vi tror att det bästa sättet att hålla Socialdemokraterna borta från makten är att vi inte har SD-politiker i regeringen och i Rosenbad. Det skulle innebära att många väljare blir tveksamma till att rösta på något av Tidöpartierna”, säger Johan Britz (L). Det verkar inte som att de andra Tidöpartierna riktigt tror på vad ni säger. Ulf Kristersson sa att man får ta det med en ganska stor nypa salt. Jimmie Åkesson säger i princip att Liberalerna kommer att få ändra sig. Har Ulf Kristersson rätt, ska man ta det här beskedet med en ganska stor nypa salt? ”Nej, det tycker jag inte man ska göra. Men däremot ska man vara på det klara med att Liberalerna vill ha en borgerlig regering. Vi vill ha ett fortsatt Tidösamarbete och vi kommer arbeta för det. Men vi kommer också säga nej till SD-ministrar i regeringen”, säger Johan Britz (L). Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Helena GissénProducent: Johanna Palmström Tekniker: Brady JuvierProgrammet spelades in på förmiddagen den 7 november.

Säsongens SISTA Uppsnack är här och det är såklart den brinnande bottenstriden vi blickar mest mot. Kan Öster kraftsamla sig till ett kval när Djurgården står för motståndet och är det isåfall ett fallande Norrköping som istället gör Värnamo sällskap i Superettan. Samtidigt ska AIK ge ett förmodat farväl till tre enormt tongivande spelare och fjärdeplatsen ska cementeras. Den kan betyda allt. Med: Mattias Tengblad och Elvira Dietmann

Ett växande hot mot public service blir allt tydligare. Högern uttrycker mild skepsis; vill effektivisera och genomlysa. Samtidigt artikuleras vänsterns stöd allt starkare. Om SVT och SR i fortsättningen vill vara ”hela Sveriges radio och TV” står de inför en stor utmaning, skriver Jörgen Huitfeldt. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Johanna Svedberg ger BP-perspektiv på det avslutande bottendramat. Samtidigt planerar (väl?) Häcken för guldfest och Felicia Schröder jagar mål för att undvika toppa assistligan. Och Marcelo Fernandez om Djurgådens fina säsong!Programledare: Robin BylundExpert: Thomas WilbacherPå länk: Johanna Svedberg, Marcelo Fernández, Felicia SchröderViva Femme görs i samarbete med ATG:Du hittar alltid dom senaste tripplarna, andelarna, Big 9 och annat från oss på https://www.atg.se/tutto/18+ Regler & villkor gäller. Stödlinjen.seI samarbete med TV4 Play:Unikt erbjudande ger dig som lyssnare möjligheten att ta del av ännu en spännande säsong av La Liga och Serie A hos TV4 Play, paketet TV4 Play Sport för enbart 174 kr/mån i 6 månader. Utöver det serier, film, tennis, rally, hästhoppning och mycket annat.Följ länken för att ta del av erbjudandet: https://www.tv4play.se/kampanj/vivaKontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva Femme? samarbete@tutto.seSociala Medier:Instagram - TuttofemmeTwitter - FemmevivaTikTok - Femmeviva#vivafemmeTIDSKODER:00:00 Intro/Presentation04:30 Ny Hammarbytränare12:10 Samtal till Marcelo Fernández30:00 Samtal till Johanna Svedberg41:16 Sverige U1743:00 AIK51:30 Landslag52:50 Häcken54:40 Rosengård60:00 Samtal till Felicia Schröder Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ludvig träffar en tjej via gemensamma vänner. Han dras snabbt in i en intensiv kontakt med henne vilket till en början känns bra. Successivt utvecklas relationen till att bli destruktiv.- Jag utsattes för gaslighting och det är något som har påverkat mitt liv på djupet, berättar han.Ludvig berättar om svårigheterna och den känslomässiga smärtan med att lämna och gå vidare. Samtidigt som relationen har givit honom styrka och nya insikter. Köp biljetter till Liveföreställning med Älskade Psykopat på Göteborgs konserthus torsdag den 20:e november: https://www.gso.se/program/konserter/alskade-psykopat-live-en-kvall-om-stalking/Hela säsongen av Älskade Psykopat finns på podplay.se och i podplay-appen: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350Följ @alskadepsykopat på Instagram.

Der er borgerkrig i rød blok. Socialdemokratiet og SF clasher både på Christiansborg og ude i kommunerne, hvor samarbejdet er gået fra varmt til mildt sagt køligt mange steder. SF's håb og politiske ordfører Signe Munk er ugens gæst i Borgen Unplugged. Hun forsøger på sin bramfrie facon at bevare roen, men luften er kold, lyder Langballes analyse. Samtidigt er Lars Løkke gået i krig med sine socialdemokratiske ministerkollegaer om kontanthjælpsreformen – side om side med SF og en række S-borgmestre. Vi kårer ugens vindere blandt vores 10'er-venner og i “Op på lakridserne” og tjekker også højrefløjens ballade. Martin Flink stiller spørgsmålene. Anders Langballe har svarene. Borgen Unplugged – dit sikre skud dansk politik. Tak til alle jer, der støtter os på 10er.dk – uden jer ingen podcast. Og husk at klikke følg eller abonner på Borgen Unplugged, dér hvor du henter dine podcasts.

FN:s klimattoppmöte i november närmar sig och Kina, Brasilien och Indien har börjat beskrivas som världens nya klimatledare. Men är de verkligen det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA har lämnat Parisavtalet och det lämnar plats på världsscenen för andra aktörer.I det här avsnittet besöker vi ön i Amazondeltat som beskrivs som jaguarernas hemvist i Latinamerika. Samtidigt som Brasilien har tagit på sig värdskapet för FN:s klimattoppmöte i Amazonas, så har det statliga oljebolaget fått grönt ljus för att borra efter olja - just där.Vi hör också hur Kinas kommunistparti har tagit sig an klimatfrågan i landet med de överlägset största utsläppen.Och så landar vi i Indien, världens folkrikaste land, som också har uttryckt att de vill vara med och leda världens klimatarbete.Konflikt om de nya klimatstormakterna Brasilien, Kina och Indien. Som alla slits mellan långsiktiga miljösatsningar och viljan att snabbt öka levnadsstandarden för sina befolkningar. Vad avgör vilken väg de går och hur ska vi se på de här ländernas klimatengagemang?Medverkande: Tian Ruihua och Li Fula, Pekingbor, ”Fru Wang”, boende i Puh Tao -yuan, Kina, Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, Elimarcos, deltar i ett projekt vid ICMbio (Instituto Chico Mendes de Conservação da Biodiversidade), Brasilien, Valdenira dos Santos, geolog vid Amapás federala universite, Clecio Luis, Amapás delstatsguvernör, Brasilien, Claudia Chalala, ekonom och chef för institutet för hållbar utveckling på Amapás federala universitet, Iranildo, chef vid ICMbio för forskningsstationen på ön Maracá, Bidikin, fiskare Amapá, Sushmita Barali och Bhaskar Shymal, boende i Tezpur i nordöstra Indien, Gautam Borra, bonde i Indiska regionen Assam i nordöstra Indien, Mihaela Papa, forskningschef på avdelningen för internationella studier på MIT i Boston, USA, där hon driver the BRICS lab.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seReportrar: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Lotten Collin, Sydamerikakorrespondent, Naila Saleem, sydasienkorrespondent och Arnab Dutta, frilansjournalist i Indien.Producent: Johanna Sjöqvist Harlandjohanna.sjoqvist@sverigesradio.seTekniker: Calle Hedlund

Peter Paulsson, generalsekreterare för den kristna forsknings- och hjälporganisationen Open Doors intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Samtidigt som de breda mediernas strålkastarljus riktas åt andra håll förvärras situationen för världens kristna mycket snabbt. I länder som Nigeria och Somalia är det bokstavligen livsfarligt att vara kristen. Vad skulle behöva göras för att vända utvecklingen och varför är intresset från västvärlden så svalt?

Peter Paulsson, generalsekreterare för den kristna forsknings- och hjälporganisationen Open Doors intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Samtidigt som de breda mediernas strålkastarljus riktas åt andra håll förvärras situationen för världens kristna mycket snabbt. I länder som Nigeria och Somalia är det bokstavligen livsfarligt att vara kristen. Vad skulle behöva göras för att vända utvecklingen och varför är intresset från västvärlden så svalt?

*** Det här är ett smakprov ur ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det tvåhundrasextionionde avsnittet av podden är det dags för den andra delen av tre av dokumentären om Arvid Carlsson. Efter att ha gjort en av de största upptäckterna i modern medicinhistoria – att dopamin är en signalsubstans i hjärnan – fortsätter Arvid sin bana med en rad banbrytande insatser.Avsnittet skildrar hans komplicerade relation till läkemedelsindustrin, samarbetet med farmaceuten Ivan Östholm och den briljante kemisten Hans Corrodi, samt hur dessa möten lade grunden för storsäljare som Losec och det första SSRI-läkemedlet. Samtidigt får vi en bild av Arvids personlighet: prestigelös, ödmjuk och nyfiken – men också kompromisslös och ibland skoningslös mot forskarkollegor.Vi följer även konflikten med den österrikiske forskaren Oleh Hornykiewicz, Arvids avgörande roll i att bygga upp Astra till en global läkemedelsjätte, och den dramatiska historien bakom Zelmid – världens första selektiva serotoninåterupptagshämmare, som drogs in men banade väg för Prozac.I serien medverkar professor Elias Eriksson, vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs, professor emeritus Kjell Fuxe och professor Göran Engberg.Extramaterial och alla källor finns på: http://patreon.com/sinnessjuktNight Vigil by Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By attribution 4.0 License. Edits were made.Bleeping Demo by Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By attribution 4.0 License. Edits were made.Canon in D for Two Renaissance Harps by Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By attribution 4.0 License. Edits were made. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mitt i London vill Peking bygga sin största ambassad i Europa. Samtidigt skakas Storbritannien av en kinesisk spionskandal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två män har stått åtalade i Storbritannien, misstänkta för spionage för Kinas räkning. Den ena mannen arbetade som tjänsteman i det brittiska parlamentet och spionmisstankarna har fått stor uppmärksamhet. De åtalade männen nekar till anklagelserna och nyligen kom den oväntade vändningen att hela rättegången ställs in. Åklagaren kan inte driva fallet vidare eftersom den brittiska regeringen inte varit tydlig nog med att Kina utgjort ett hot mot landet. Regeringen Starmer och oppositionen skyller nu på varandra och premiärministern får hård kritik för att inte våga stå upp mot Peking.Varnar för spioncentral – mitt i LondonParallellt med debatten om det kinesiska underrättelsehotet har den brittiska regeringen fått ett högkänsligt bygglovsärende på sitt bord. Mitt i London, nära huvudstadens finansdistrikt, äger Kina en attraktiv tomt med ett stort byggnadskomplex. Peking vill nu bygga om komplexen till en ny jätteambassad. Det skulle kunna bli Kinas största ambassad i Europa och enligt ritningarna har byggnaden stora underjordiska faciliteter. Men kommer den brittiska regeringen ge grönt ljus åt Kinas planer? Kritiker i Storbritannien varnar för att platsen kan bli en bas för kinesiskt spionage i Europa.Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Bella har fått nog. Efter två decennier av hat, härskartekniker och tangentbordskrigare slår hon igen kommentarsfältet – för gott. Ett rungande “fuck you” till näthatet och ett steg mot sin egen frid.Samtidigt avslöjar Sheila vad som egentligen händer bakom kulisserna på Nyhetsmorgon och hur man tar tillbaka kontrollen över sitt narrativ när journalistiska härskartekniker dyker upp.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En ny skogsbruksplan ersätter kalhyggen med flerskiktad skog ett försök att förena miljövärden med långsiktig virkesproduktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt fler skogsägare börjar ifrågasätta det konventionella kalhyggesbruket. I Bergslagen har ett ägarkollektiv med 500 hektar skog valt att ta fram en ny skogsbruksplan som styr mot naturnära skötsel. Istället för likåldriga granplanteringar satsar man på flerskiktade skogar med varierade trädslag. Beslutet växte fram efter granbarkborreangrepp, oro för klimatförändringar och en växande insikt om vikten av biologisk mångfald. Den nya planen innebär mindre gallring, fler äldre träd och ett större virkesförråd över tid. Förändringen har skett utan konflikter – delägarna är överens om att det handlar om ett försök, inte ett löfte. Samtidigt väcker skiftet frågor om äganderätt, miljöansvar och framtidens skogspolitik. I samtal med skogsbruksforskaren Erik Westholm framträder bilden av ett skogslandskap i förändring, där idéerna om bruk och ansvar rör sig snabbare än den praktiska verkligheten.Reporter: Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Vad hade du gjort om dina vänner hade köpt något till dig utan din vetskap, och nu bad dig betala för det? Och hur gör man egentligen för att bli musik-artist och filmregissör samtidigt? Skicka in era frågor till oss på Instagram, så kanske de kommer med i framtida avsnitt!

År 1809 förändrades livet för alltid för människorna längs Torne älv. Genom freden i Fredrikshamn drogs en ny nationsgräns rakt genom bygder som i århundraden hade delat språk, släktband och kultur.Tornedalingarna, som fram till dess levt i ett gränslöst område mellan Sverige och Finland, blev nu en minoritet i Sverige – ett Sverige som snart skulle försöka forma dem efter en ny och striktare nationalistisk norm. Från att tidigare ha betraktats som en tillgång för rikets nordliga områden blev deras språk – meänkieli – och deras kultur snart betraktade som hinder för modernisering och nationell enhet.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Klas‑Göran Karlsson, professor emeritus vid Stockholms universitet och tidigare ledamot i Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.Under 1800‑ och 1900‑talen utsattes tornedalingar, liksom de närbesläktade grupperna kväner och lantalaiset, för omfattande försvenskningspolitik: svenskspråkig skolgång, namnbyten, förbud mot meänkieli i undervisningen och till och med rasbiologiska undersökningar.Arkeologiska fynd visar att finskspråkiga grupper har levt vid Bottenvikens kust och längs Torne älv i över tusen år. Här utvecklades samhällen präglade av småjordbruk, jakt, fiske och samspel med samiska grupper.På 800‑talet berättade den norske handelsmannen Ottar om folket kvänerna, som levde öster om Norge. På 1200‑talet noterade isländska krönikörer att de fanns vid Bottenviken. Under seklernas lopp kallades deras hemtrakter Tornedalen – ett område med egen språklig och kulturell identitet, men också en plats där gränser, makt och språkpolitik formade vardagen.Under 1500‑ och 1600‑talen uppmuntrade svenska kronan finsk kolonisation i Lappland, bland annat genom skattebefrielse och befrielse från militärtjänst. Finska blev ett dominerande språk i Tornedalen – i hemmet, i kyrkan och ofta i skolan. När Finland hörde till det svenska riket var Torne älvdal en självklar del av den finskspråkiga världen. Kyrkliga och administrativa gränser placerade dock området under Uppsala stift – och därmed i den svenskspråkiga sfären.Förlusten av Finland 1809 blev ett nationellt trauma och en vändpunkt för tornedalingarna. Deras ställning som minoritet förstärktes, och statens politik skiftade gradvis från tolerans till aktiv försvenskning. Under sent 1800‑ och tidigt 1900‑tal infördes svenskspråkig skolgång, och barn straffades för att tala meänkieli. Samtidigt drevs namnbyten och en retorik som framställde finskspråkighet som ett potentiellt säkerhetshot – först från Ryssland, senare under kalla kriget.År 2020 tillsattes Sannings‑ och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kommissionen överlämnade sitt slutbetänkande, Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset, till kulturministern den 15 november 2023. Bild: Skolbarn i Övertorneå 1923. Bildkälla: Nordkalottbiblioteket, Public Domain.Lyssna också på När Norrland blir SverigeMusik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall Soundcloud, Creative CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad innebär det att Putin bjuds in till möte med Trump i Ungern trots protester från andra EU-länder? Samtidigt ska EU rusta på grund av Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU:s enighet sätts på prov när USA:s president Donald Trump meddelar att han ska möta den ryske presidenten Vladimir Putin i Budapest. Värd för mötet blir Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Nyheten har mötts av kritik från flera EU-länder som menar att Putin är en efterlyst krigsförbrytare som inte ens ska tillåtas att flyga i EU:s luftrum. Kommer mötet bli av och vad tycker egentligen Bryssel om det? Samtidigt har EU lanserat en plan för snabb militär upprustning för att möta hotet från Putins Ryssland, är det en reaktion i elfte timmen eller kommer EU:s satsningar innebära bättre försvar av unionen?Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har varit i USA för ett möte med Donald Trump. Ett möte som inte resulterade i några Tomahawk-missiler, något Ukraina har efterfrågat. Det här sker efter en period med ryggdunkningar mellan USA och Ukraina. Har den amerikanske presidenten ändrat inställning och vad innebär det för EU?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Vaccinutveckling kräver djurförsök. Under pandemin ökade användningen av apor trots EU:s mål om att minska försöken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet apor som används i svensk forskning har ökat med 88 procent på fem år. Det är en utveckling som går emot EU:s mål om att minska djurförsök – och som till stor del förklaras av pandemin. Makaker har spelat en avgörande roll i utvecklingen av vaccin mot bland annat covid-19, RS-virus och rabies. Deras immunsystem liknar människans, vilket gör dem särskilt värdefulla i de sista stegen innan kliniska prövningar på människor. Samtidigt är acceptansen för primatförsök låg i samhället. Två tredjedelar av svenskarna säger nej till att använda apor i forskning, enligt en undersökning från Vetenskapsrådet. Vetenskapsradion förklarar hur forskningen går till, vilka etiska prövningar som krävs och hur makakerna lever på Karolinska institutets primatlabb. Det handlar om vaccin, vetenskap och värderingar – och om hur pandemin förändrade balansen mellan nytta och lidande i medicinsk forskning.Reporter: Karin Gyllenklevkarin.gyllenklev@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I veckans Livsrådet svarar vi på en fråga från en lyssnare som påverkas negativt av att hennes partner ständigt kommer hem sur och stressade från sitt jobb. Något som mer och mer påverkar relationen. Samtidigt vägrar han överväga att byta yrke. Hur ska hon hantera detta? Vi har svaret! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den kom som ett brev på posten; debatten om tonläget och tjafset. Samtidigt som det politiska innehållet fick ta en baksätesroll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ny dom väcker frågor om känslig SVT-rapporteringDet har snart gått ett år sedan SVT gjorde sin första publicering om de så kallade Söderhamnsbarnen. En granskning som väckt starka känslor hos tittarna och hittills består av ett 20-tal publiceringar. Turerna har varit många men i grunden handlar SVT:s granskning om barnens kamp för att få stanna i det familjehem dom rotat sig i.När syskonen till slut flyttades i somras överklagade barnen beslutet. En överklagan som nu i oktober avslogs i förvaltningsrätten. Och i den här domen framträder en helt annan bild än den SVT gett av ärendet, men det har inte fått SVT att backa. Joanna Korbutiak intervjuar SVT:s granskande reporter Marja Grill och advokat Love Blomquist.Turerna efter partiledardebattenI söndags hade SVT Agenda partiledardebatt. Efterspelet kom att handla om huruvida Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar avbröt och gapade för mycket och om tonen i debatten. Och frågan om tonläge och debattklimat tog ytterligare en vändning när Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt plötsligt meddelade att hon kommer att avgå, efter inte ens ett halvår på posten. Hat och hot ska vara anledningen till avhoppet. Freddi Ramel lämnar plats till debatten om debatten om debatten genom att intervjua Viktor Barth-Kron, politisk kommentator på Expressen, Siri Steijer, presschef för Ulf Kristersson och Michael Kucera, programchef och ansvarig utgivare för Agenda.

Nya vänsterprofiler lovar kamp mot oligarkerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det anas en vänstervåg hos de sargade demokraterna. Zohran Mamdani är favorit inför borgmästarvalet i New York, med sina löften om gratis bussar, lägre hyror och höjda skatter för de rika. Samtidigt surrar det av rykten om en eventuell presidentvalskandidatur för Alexandria Ocasio-Cortez. Partistrategerna antecknar frenetiskt, medan traditionalisterna kliar sig i huvudet. Samtidigt har en ostronfiskare tagit Maine med storm inför mellanårsvalet, medan Texas får smaka på en progressiv pastorsstudent som vill ena folket mot de rika. Vad har de gemensamt, vad är de ett uttryck för och hur stora chanser har de att erbjuda ett nytt demokratiskt parti för de unga?Vi tar oss naturligtvis också an vapenvilan i Gaza och Trumps segertåg i israeliska parlamentet Knesset, där han berömde sig själv, sina förhandlare och skröt om alla vapen han har sålt till Israel. Har Trump löst 3000 år av konflikter i regionen nu?Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Roger Wilson, programledare P1 Kultur.Programledare: Sara Stenholm.Producent: Anna Roxvall.