Podcasts about samtidigt

— Detta är en repris ifrån 2025 —Den 1 november 2025 tillträdde Mikael Frisell som ny generaldirektör för dåvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB. Samtidigt offentliggjorde regeringen att myndigheten skulle byta namn till Myndigheten för civilt försvar. Den civila beredskapen utvecklas på många håll och ett nyligen beslutat totalförsvarsbeslut ska nu omsätts till handling.Folk och Försvar träffar Mikael Frisell för att samtala om hans nya uppdrag, vägen framåt och hur Sveriges arbete med civilt försvar och krisberedskap ska stärkas.

Tidöpartiernas lagförslag gällande utvisade barn stoppades när Socialdemokraterna anslöt sig till övriga rödgröna partier. Har S mjuknat i migrationsfrågan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan fick Miljöpartiet och Centerpartiet, tillsammans med övriga oppositionen, igenom att regeringens lagförslag om utökade möjligheter att hålla barn i migrationsförvar ska pausas. Opposition röstade fram en så kallad vilandeförklaring vilket innebär att förslaget pausas i tolv månader. Därmed åkte regeringen på sitt första bakslag i kammaren. Omröstningen innebar också att Socialdemokraterna ändrade sig. Tidigare har de varit för Tidöpartiernas förslag, men i sista sekund bytte de fot. Varför valde Socialdemokraterna att göra det och innebär det att man närmar sig övriga rödgröna partier i migrationsfrågor? Magdalena Andersson har tidigare slagit fast att hennes parti vill ha en stram migrationspolitik, har det ändrats? Och, kommer Tidöpartierna att pressa Socialdemokraterna i frågan?Finansminister Elisabeth Svantesson har presenterat en ny ekonomisk prognos och hon verkar ha tröttnat på de effekter Donald Trumps utrikespolitik har på den svenska ekonomin. Samtidigt säger finansministern att det ljusnar, hur mycket handlar det om att sprida optimism inför valrörelsen?Vi har också lyssnat på den senaste VM-låten signerad socialminister Jakob Forssmed.Medverkande: Helena Gissén, politisk kommentator och Katarina Helmerson politikreporter på EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

När Ukraina riktar in sig på Krim äventyras den strategiska transportkedjan som binder samman Ryssland med den annekterade halvön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från annekterade Krim rapporteras det om bensinbrist och hotande matransonering när Ukraina försöker isolera halvön. Samtidigt försvagas Krims roll som rysk försörjningsbas i kriget, när ukrainska drönare gör Rysslands landväg till och från halvön oanvändbar.Efter en drönarattack mot Kiev sattes ett kloster med anor från 1000-talet i brand. Vladimir Putin har beskrivit det världsarvsklassade Petjerskaklostret som själva födelseplatsen för ukrainsk och rysk civilisation. I veckans avsnitt ställer vi oss frågan varför en så helig plats angrips, om det nu var ett avsiktligt mål.Veckans gäster är Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Riksbankschef Erik Thedéen flaggar för att risken för en räntehöjning har ökat, även om inflationen ännu är låg. Och att priserna inte ökat så mycket beror delvis på regeringens politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Räntan på väg att höjasÄven om styrräntan ligger kvar så lutar det åt höjning av styrräntan senare i år och därmed högre kostnader för bolånekunder. Men avgörande är hur stora prisökningarna blir som en följd av bland annat av kriget i Mellanöstern.Svensk ekonomi på väg uppDe svenska konsumenterna har mer pengar än vanligt över och det väntas bland annat leda till en växande ekonomi i år. Samtidigt signalerar regeringen att det behövs miljarder i satsningar till pressade hushåll. Gör regeringen Riksbankens jobb?Det är Riksbankens uppgift att hålla priserna stabila i ekonomin. Men det är regeringens många och tillfälliga åtgärder med bland annat sänkt skatt på mat och drivmedel som hållit nere prisökningarna den senaste tiden. Det gör bilden av prisökningarna ”komplicerad” enligt Riksbanken. Men budskapet är att Riksbanken ser igenom de här tillfälliga åtgärderna. Programledare och producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet:Alexandra Stråberg, chefsekonom, Länsförsäkringar Viktor Munkhammar, reporter och krönikör, Dagens industri Erik Thedéen, Riksbankschef Albin Kainelainen, generaldirektör, KonjunkturinstitutetElisabeth Svantesson, finansminister (M) Ebba Busch, energiminister (KD)Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson (SD)Magnus Åhl, enhetschef, KonjunkturinstitutetTorbjörn Isaksson, chefsanalytiker, NordeaTekniker: Rasmus Allanssonekonomiekotextra@sverigesradio.se

VM-sommaren inleds med att Yasin Ayari gör två mål, gör en muslimsk bönegest och Jimmie Åkesson (SD) vill fira vinsten också – trots att han sagt att muslimer inte kan vara svenskar. Samtidigt avlöser Ulf Kristerssons skandaler varandra, bland annat hönsgården han köpte till sin fru Birgitta Ed. Den som vi fick betala. Har bilden av statsministern som "småkorrupt" satt sig bland väljarna?Dessutom: Det här är sista avsnittet med Somar och Henrik innan hösten. Vad är bra att veta om valet inför ledigheterna?Medverkande:Somar Al Naher, politisk redaktörHenrik Jalalian, politisk redaktör

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

Kan en fika förändra världen? Kajsa Skarsgård tog initiativ till Fika för förändring för att hjälpa människor att gå från samtal till handling, något som stärker både demokratin och samhällets beredskap. Demokrati behöver leva i vardagen: i samtalen med grannar, kollegor och människor omkring oss. När vi engagerar oss i frågor vi bryr oss om minskar känslan av maktlöshet. Samtidigt bygger vi starkare relationer och ökar motståndskraften i samhället. Kajsa berättar hur en enkel fika om krisberedskap i hennes by ledde till nya samarbeten och konkreta initiativ. Förändring börjar ofta i det lilla - med en fråga, ett möte och viljan att göra något tillsammans. I det här avsnittet får du inspiration och konkreta tankar kring hur du själv kan bidra till en levande demokrati och ett mer motståndskraftigt samhälle. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Startskottet har gått för Ukrainas och Moldaviens förhandlingar om EU-medlemskap. Rysslands krig gör det brådskande. Men utvidgningen kommer med utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av Putins mardrömmar kan bli sann, istället för att förhindra Ukrainas närmande till väst kan Rysslands krig i Ukraina leda till motsatsen – ett påskyndat medlemskap i EU.Men många hinder ligger längs vägen. Ukraina har haft flera allvarliga fall av korruption på hög nivå och Ukrainas enorma jordbruksarealer skrämmer befintliga EU-länder som Polen, som ser risken för att den egna produktionen konkurreras ut. Ukraina brukar beskrivas som Europas kornbod, över 70 procent av landet består av jordbruksmark, i hektar mätt en yta större än hela Tyskland. Samtidigt har Tysklands förbundskansler Merz föreslagit en flexibel väg in i unionen för Ukraina. En lösning där Ukraina exempelvis snabbt kan vara med på EU-möten, men utan rösträtt. Volodymyr Zelenskyj har dock avfärdat förslaget som orättvist och menar att det måste vara allt eller inget för Ukraina. Medverkande: Andreas Liljheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier Sieps. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondet som också bevakar bland annat Moldavien och kriget i Ukraina.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Lena Bejerot

I avsnitt 93 av podcasten Fastighet & Finans lägger duon fokus på Rutger Arnhult som på senaste tid sålt nästan hälften av sina aktier i Logistea och istället köpt på sig fler aktier i Corem vilket nu ökat ägarandelen till över 50%. Samtidigt så har Corem hyrt ut de sista ytorna i 1245 Broadway i New York. Andra samtalsämnen i dagens avsnitt är Episurfs senaste förvärv, Kina som satsar på datacenter och börsen som fortsatt är sur medan de noterade fastighetsbolagen gynnas av bra villkor i obligationsmarknaden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 2 september år 31 f.Kr. avgjordes Romarrikets framtid utanför Actium på Greklands västkust. Det var ett sjöslag som inte bara avgjorde ett inbördeskrig, utan också markerade republikens slut och början på den romerska kejsartiden.Efter mordet på Julius Caesars år 44 f.Kr. kastades republiken åter in i kaos. Ett nytt triumvirat bildades av Octavianus, Marcus Antonius och Lepidus, som delade upp imperiet mellan sig. Men precis som tidigare maktdelningar kunde inte heller denna bestå.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden berättar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om slaget vid Actium – den avgörande uppgörelsen mellan Octavianus och Marcus Antonius i Joniska havet, vid inloppet till Ambrakiska viken.Octavianus, Caesars adoptivson och arvtagare, visade sig vara en mästare i politiskt manövrerande. Med propaganda, allianser och ett skickligt utnyttjande av Caesars eftermäle stärkte han sin ställning, samtidigt som relationen till Antonius gradvis försämrades.När konflikten övergick i öppet krig blev östra Medelhavet den avgörande arenan. Antonius och Kleopatra etablerade sig i västra Grekland, medan Octavianus förfogade över en ovärderlig tillgång: den briljante strategen Marcus Agrippa. Genom en rad amfibieoperationer mot Antonius försörjningslinjer skaffade sig Agrippa initiativet och lyckades successivt pressa in motståndaren i Ambrakiska viken. Samtidigt urholkades Antonius ställning av avhopp, bristande försörjning och ett allt intensivare psykologiskt krig.I avsnittet diskuteras också den romerska sjökrigföringens utveckling, styrkeförhållandena vid Actium och de osäkra källorna kring Kleopatras dramatiska flykt från slagfältet. När striden väl var över återstod bara en segrare. Antonius och Kleopatra tog sina liv, medan Octavianus återvände till Rom och blev princeps – ”den förste medborgaren”. Därmed inleddes en ny epok i romersk historia: kejsardömets tid.Bild: Slaget vid Actium 31 f.Kr., här skildrat i en målning från 1672, där Octavianus flotta besegrar Marcus Antonius och Kleopatra. Segern blev avgörande för slutet på den romerska republiken och början på kejsartiden. Målning: Laureys a Castro, Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vänsterpartiet stryker 25 namn från sina vallistor efter avslöjanden om bland annat antisemitism. Samtidigt pressas statsministern av opinionsläget och granskningen av hans fru Birgitta Eds verksamhet. Hör vilket ord han använder när han är arg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Linna FogelbergProgrammet spelades in den tionde juni 2026

Europa vill satsa på egna datahallar för att säkra framtidens AI. Samtidigt hemlighålls hur mycket det kostar i form av vatten och el. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Pierre Welander, platschef EcoDataCenter Falun, Alex de Vries-Gao, forskare Vrije-universitetet i Nederländerna, José Miguel, lantbrukare i Aragonien, Alonso Llorente, lärare i Aragonien, Christina, aktivist från platformen “No es Sequía, es Saqueo”, Eva Valle, minister för Partido Popular i regionstyret i Aragonien, Ella Joyner, journalist Investigate Europe i Belgien, John Wernvik, kommunikations- och hållbarhetschef EcoDataCenter, Erik Slottner, civilminister, kd.Reportar: Fanny Hedenmo och Babak Parham.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Marie Lundström bjuder in den franska författaren Édouard Louis till studion sin. I vår har hans bok Kollapsen kommit ut på svenska: En självbiografisk bok om författarens storebror, som avled vid 38 års ålder i sviterna av sin alkoholism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Édouard Louis första bok hette Göra sig kvitt Eddy Bellegueule, Den kom 2014, blev en dundersuccé och hans internationella genombrott. Sedan dess har han skrivit en rad böcker om uppväxten i arbetarklass i en fransk småstad. I Vem dödade min far från 2018 skildrar han sin pappa - och mamma Monique är med i nästan varje bok.När han besöker Sverige har boken Kollapsen om hans storebror kommit ut och recenserats. Hans självbiografiska sätt att skriva, att lämna ut sina närmaste och förvandla nära relationer till litteratur har genom åren hyllats och också kritiserats. Allt fler recensenter anklagar honom för att profitera på sina föräldrars och syskons olyckor. Samtidigt fyller Édouard Louis stora salar på sin bokturné, publikens sug känns i rummet på Kulturhuset i Stockholm. Det är utsålt båda kvällarna när han i huvudstaden talar inför en påläst publik - både gammal och ung återfinns i en ovanligt blandad publik som kommit för att lyssna till en författare född 1992. Så det finns en spännande dubbelhet kring Édouard Louis. I Lundströms Bokradio börjar vi som vi alltid gör i texten, i böckerna. Hur skriver han? Vad är viktigt för honom i språket? Därifrån vecklar vi ut en hel del om hans liv och skrivande, hans minnen, sorger, drivkrafter och framtidsplaner.Kollapsen är översatt till svenska av Marianne Tufvesson.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie Lundström

Kristoffer Triumf driver Värvet, en av de allra första och största intervjupoddarna i Sverige. Han har byggt sin karriär genom att vrida och vända på kända människors livsöden och berättelser. Samtidigt skriver han romaner om människans märkliga, och inte sällan destruktiva, beteenden och karaktärsdrag. Men börjar vi möjligen tröttna på kändisar? Finns det ens riktiga kändisar i en tid då vi alla lever i vårt eget universum?Nu har Kristoffer själv börjat längta mer efter den klassiska bildningen, och styr sakta men säkert skutan ditåt. I det svåra avsnitt 666 diskuterar vi också poddformatets utveckling - kan man verkligen tala om "snuttifiering" när många av de största poddarna gärna kör tretimmarsavsnitt? Hade det gått att nå samma framgång med Värvet ifall konceptet hade startats i dag? Och är de växande betalväggarna rätt väg att gå för poddvärlden? Programledare: Christian von Essen Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet (där du också kan stötta Heja Framtiden med en cappuccino i månaden).

EU godkände antikroppsbehandlingar, men svenska NT-rådet rekommenderar det inte. En mindre klinisk effekt ställs mot risk och kostnad i svensk offentlig vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse i webbpubliceringen. I den tidigaste versionen beskrevs att TLV sagt nej till det nya läkemedlet. Rätt är att TLV har gjort en hälsoekonomisk bedömning. Antikroppsläkemedlen lecanemab och donanemab är godkända av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och riktar in sig på beta-amyloid, de plack som kan ansamlas i hjärnan vid Alzheimer. I studier på personer med mild sjukdom gick försämringen av minne och vardagsfunktion cirka 30 procent långsammare än med placebo. I genomsnitt motsvarade det knappt ett halvår, omkring fem månader, och skillnaden mättes som några få poäng på skalan CDR-SB, som används för att mäta svårigheten av demenssjukdomar.Samtidigt finns risk för allvarliga biverkningar. Ödem och små hjärnblödningar har setts, och i en studie fick 13 procent av deltagarna små blödningar, medan 4 av 757 drabbades av en större blödning över en centimeter. Behandlingen kräver upprepade undersökningar med magnetkamera för att upptäcka förändringar i tid.TLV, tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har analyserat det hälsoekonomiskt. Rådet för nya terapier, NT-rådet, rekommenderar det inte med hänvisning till nytta, risk och hälsoekonomi. Priset är hemligt men bedöms ligga långt över betalningsviljan, och även Danmark har avrått.Dessutom kan bara en liten andel av de alzheimersjuka vara aktuella för behandling med de nya läkemedlen, eftersom riskgenvarianten ApoE4, blodförtunnande läkemedel och annan svår sjuklighet kan utesluta patienter. Diskussionen pekar också mot att amyloida plack inte förklarar allt, och att tau och inflammation kan behöva angripas i framtida kombinationsbehandlingar.Medverkar gör Maria Eriksdotter, professor i geriatrisk medicin på Karolinska institutet och överläkare, Ezio Giacobini, professor emeritus i psykiatri och farmakologi med inriktning på hjärnsjukdomar vid University of Geneva Hospitals i Schweiz, Jannick Brennum, vice ordförande i danska medicinrådet och biträdande direktör på Rikshospitalet i Köpenhamn samt Tobias Granberg, adjungerad professor i neurologi vid Karolinska institutet.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

Drönarkriget sväller och i Baltikum ser man en ny verklighet när intrången blir fler. Hur långt har EU kommit med sin drönarmur och hur kan Nato skydda Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Luftvarningar och evakueringar till skyddsrum har den senaste tiden påverkat tillvaron i flera länder runt Östersjön och i Östeuropa. Felicia Hassan beskriver vad som sker när luftrum kränks och det ryska anfallskriget i Ukraina kommer än närmre inpå. Så sent som i veckan skickades franskt stridsflyg upp för att skjuta ner en drönare över Lettland och Nato övar just nu för att stärka luftförsvaret i bland annat Baltikum. Samtidigt har det gått nio månader sedan EU-kommissionen lanserade en vision om en europeisk ”drönarmur”. Men uppbyggnaden är komplex och den senaste tidens drönarkränkningar visar Europas svårigheter.Pressad tidsplan för EU:s ”drönarmur”I maj skadades två civila personer när en drönare kraschade in i ett flerbostadshus i Rumänien. I en exklusiv intervju med Ekot medger EU:s utrikeschef Kaja Kallas att det tar tid att förverkliga den så kallade ”drönarmuren”, ett skyddssystem som enligt planen ska finnas på plats och fungera 2027. Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnant förklarar risker vid nedskjutning, vilket hot drönarna utgör och vikten av tidig upptäckt. Medverkande: Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnantProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge

Under stora delar av sin skoltid känner sig Marvin utanför och gradvis tappar han fotfästet. Efter flera år av frånvaro blev en trygg vuxen och rätt stöd avgörande för att hitta tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arbetet med utsatta barn och unga har förändrats mycket i Sverige genom åren, från institutioner och gruppbehandlingar till individuellt anpassade stödinsatser. Samtidigt visar forskning att det ofta är samma faktorer som återkommer när livet tar en ny riktning – relationer, tillit och människor som stannar kvar.Den här veckan möter vi Marvin som under flera år var hemmasittare, vi tittar närmare på fosterhemsvårdens erfarenheter och undersöker vad som kan få unga människor att lämna kriminalitet bakom sig. Kort sagt, hjälp som gör skillnad på riktigt.Medverkande:Samira Said, kriminolog och metodutvecklare på Magelungen Utveckling AB, Annica Carlsson Bergdahl, dokumentärförfattare, Jonathan Eliasson, institutionschef på Statens institutionsstyrelses ungdomshem Klarälvsgården, Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi och projektledare för studien vid Lunds universitet, Daniel Walleiro och Åsa Johansson, behandlare på Magelungen, samt Marvin Bergström.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Elisabeth Ellidotter är högt uppsatt S-tjänsteman. Samtidigt håller hon i seanser. Snart uppstår en frontalkrock mellan andarna och politiken. Elisabeth är beredd att satsa allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Jonatan Loxdal.Producent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Jag såg liksom döda människor. Andar som stod bredvid. Tänk att man kan vara så, jag säger ond. Elisabeth är tjänsteman hos Socialdemokraterna. Men vid sidan av det håller hon i seanser – där hon säger sig få kontakt med de döda. Nu uppstår en frontalkrock mellan andarna och politiken, där Elisabeth är beredd att satsa allt. – Jag skulle aldrig utge mig för att vara någonting som jag inte är. De vill ju att du ska göra något. Och det var då jag bestämde mig. Du lyssnar på Verkligheten med mig Jonatan Loxdal och det här är Elisabeths berättelse. –––Jag minns när nyheten först kom om Elisabeth Ellidotter. Den som slog ned som en bomb i det andliga Sverige. Det handlade om en politisk tjänsteman som pratar med andar. Nyhetsrubrikerna talade om en sällan skådad rättsprocess. ”S-tjänsteman fick inte vara spiritualist – stämde partiet” (Aftonbladet)”Elisabeth stämmer S – pekades ut som 'medial risk''' (Expressen)“Får man vara precis vad som helst utom andlig? Det vi ser är en modern häxprocess” (Aftonbladet Debatt)Bakom de där orden anade jag en större berättelse. en arbetsplatsthriller, en konflikt mellan byråkratin och hjärtan som är hungriga på något större. Vad händer när gråsossesverige krockar med spiritualism? Och varför är en andetalare beredd att stämma sin arbetsgivare? Är hon en bluff – eller en kämpe för religionsfriheten? För att få svar på mina frågor har jag tagit mig till stormens öga – Elisabeth Ellidotters kontor där hon jobbar som medium, i hälsans hus på Södermalm i Stockolm. Först hittar jag inte Elisabeth. En kvinna jag möter i korridoren försöker hjälpa mig rätt. Och till slut ser vi varandra i ögonen, jag och Elisabeth. Elisabeth visar sitt kontor, där högar av böcker om tarotkort tronar intill religiösa motiv. Jag vill att Elisabeth ska läsa av mig. Hon blundar en stund och tittar mig sen i ögonen. Det hon säger stämmer, men skulle nog lika gärna kunna handla om henne. – Jag känner att du har stort behov av Att få vara i lugn och ro. Du tycker inte om att folk ska tala om för dig hur du ska göra. Det är viktigt för dig att du får säga din mening. Att du inte blir avbruten. Det är viktigt för dig att. Göra det som känns värdefullt. För när det inte finns, när det inte är värdefullt så känns det som att. Då känns det som en tomhet. Du vill göra saker som är på riktigt.Elisabeth ser ut som vilken medelålders kvinna som helst. Men hon bär på ett mysterium. Hon påstår att hon varit medial så länge hon kan minnas. Hon säger sig få kontakt med andar – och kan se de döda. Något som senare totalt kommer att krocka med hennes andra kall. – Jag upptäckte att jag kan se döda människor. Några exempel från Elisabeths liv. När Elisabeth är liten, ska familjen hyra ett hus i finska Vasa på semestern. Inför resan får Elisabeth en vision av en död kvinna i huset, säger hon.– Jag såg henne ligga i en säng och jag såg hennes ansikte och vad hon hade på sig. Och så väldigt detaljerat.När familjen kommer fram får hon veta att husets ägare mycket riktigt har dött – i huset. – Så mycket sådana där varsel fick jag som liten. Och det var ju kanske inte alla gånger så roligt och inte någonting som jag kunde direkt prata med någon om. Så det var. Både fascinerande och obehagligt. För jag var ju ett barn. Elisabeth har fler berättelser. Som tonåring får hon på känn att hennes farbror är döende – hon ser begravningen. sen får hon veta att han har cancer. Men hon möter också döda öga mot öga, säger hon. Som i ett semesterhus familjen hyr, där anden från en död man stör Elisabeth och hennes syskon på natten. Han spelar piano och går runt med ett träben på vinden.– Så då gick jag upp och nu räcker det. Vi försöker sova.Såg du honom gå runt där med sitt träben? – Ja, jag ser så att jag såg honom. Ja, jag skulle bli jätterädd om jag såg döda personer gå omkring. – Ja, jag hade väl inte förstånd nog att bli det då. Jag var inte så gammal.Många som hör det här skulle nog inte tro på det du säger, de tror inte på att man får budskap från andar. Vad säger du till dem? – Jag kan förstå att det kan verka väldigt konstigt, men jag är helt övertygad, jag har haft med mig det hela livet. Det finns fler andligt sökande i Elisabeths släkt. Hon minns att hennes farmor hade en egen kristallkula. Men Elisabeths föräldrar är med i Jehovas Vittnen, en rörelse som inte accepterar andar från något annat håll än Gud. Elisabeth gör bäst i att hålla tyst om vad hon ser när hon befinner sig i kyrkolokalen, Rikets sal. – Då trodde man att den som då gick upp och pratade, den som kallades för äldste, att den gick upp och pratade trodde jag att det var Gud. Och då var det ju så att om man då ägnade sig åt någonting som inte var rumsrent, det sa de ju inte så. Men man förstod att det inte var. Man pratade inte om det, skulle vara tyst.Det är tufft att ha för barn. – Det är tufft att höra för ett barn. Och det får sina konsekvenser att man blir. Att man får bära någonting. En gåva som man har som man inte kunde prata om. Men Elisabeths upplevelse av att tala med andar, kommer inte att försvinna. Tvärtom – den blir starkare. Som vuxen, utbildar sig Elisabeth åt ett helt annat håll. Hon är teoretiskt lagd. Bor i Stockholm, väljer att plugga ekonomi och , och jobbar med personalfrågor. Hon kommer in i den fackliga världen och jobbar på olika förbund: LO, kommunal, IF metall. – Jag jobbade med statistik och gjorde välfärdsrapporter, statistiska beräkningar och så. Jag tyckte det var väldigt intressant och spännande att se de här klyftorna i samhället och hur man kunde beräkna det och få ut information.Och en dag får Elisabeth tips om att söka jobb hos Socialdemokraterna i riksdagen. Elisabeth är tjänsteman, inte politiker. Men hon har inget emot att jobba med partiet – som chefsassistent. Hon får jobbet.– Och då började jag som assistent till gruppledaren för gruppledaren för socialdemokraterna i riksdagen. Och då var det Anders Ygeman som var gruppledare. – Jag har ju jobbat väldigt mycket i alla mina jobb, så det har inte varit någon semester när man har jobbat, utan man har jobbat hårt. Jag är väldigt ambitiös och plikttrogen Det är alltid mycket att göra i Sveriges största parti, på riksdagen på Helgeandsholmen i Stockholm.– Hade hand om nomineringar till utskott. Det var väldigt mycket ansvar. Vi riggade stora konferenser. Det är en tuff miljö att jobba i. med korta deadlines. Och det är ju det. Den ena dagen är inte den andra lik. Så det är ju väldigt mycket som man måste.Vilka politiker Elisabeth jobbar för beror hur det går för Socialdemokraterna i valen. Till slut blir Elisabeth chefsassistent under toppolitikern Mikael Damberg. Hon skulle kunna låta det här viktiga jobbet i partiet, och sin andliga sida vara helt separerade.– När jag har varit på mitt arbete så har man varit full kontroll på det som är i huvudet då. Sen har jag haft haft andligheten vid sidan av. Men då händer något som kommer göra Elisabeths mediala sida mer offentlig. Elisabeth är med om en fruktansvärd händelse. Hon befinner sig med sin make i ett hus ute i skärgården när hon får en obehaglig känsla. Hon säger att det knakar och rör på sig i huset. Och hon får en omedelbar aning av att något har hänt en ung släkting till henne. – Och då började det. Dörrar öppnades och det gick i trappen och det var. Täcket rycktes bort. Då sa min man att det måste ju vara någonting som har hänt. Och då så sa jag namnet på den här anhöriga. Så sa jag. Men det är det. Du har hänt någonting, sa jag. Elisabeth kontaktar mamman till släktingen.– Och så försökte jag ringa då till den som är mamma till honom. Jag försökte ringa henne och hon svarade inte, men sen ringde hon upp mig och när hon ringde så förstod jag. Släktingen har dött , alldeles för ung. Det är en stor sorg förstås. Men inte bara det. Efter dödsfallet upplever Elisabeth att hon inte blir lämnad ifred av andevärldens oväsen. Hennes liv präglas av andarnas närvaro.– Det var ju allt som händer runt omkring hemmavid. Så var det att det knackade stod. Jag såg andar som stod bredvid. Min morgonrock flög i luften som min man sa. Men hallå Elisabeth, nu får du göra något åt det här. Det är ju de vill ju att du ska göra någonting. [00:34:42][17.8]Nu känner Elisabeth ett kall. Hon vill förstå det hon upplever som sin spirituella förmåga. Hon ska utbilda sig. Hon får kontakt med en kvinna som utbildar medier. Enligt Elisabeth är det ingen enkel utbildning. – Så det var ju höga krav så man kan ju inte bara. Det var ju inte som att du går en helgkurs och sen är du klar utan hennes utbildning var i tre år. Men eftersom hon tyckte att jag kunde så mycket så gick jag två år med så mycket hemarbete och också mycket övningsklienter för att kunna bli certifierad. När Elisabeth är färdig börjar hon själv ta emot klienter. Klienter som exempelvis vill ha kontakt med döda anhöriga. För den tjänsten tar hon 1000 kronor, för en sittning på 45 minuter,ett pris ungefär som för ett psykologbesök. Hon skaffar en hemsida, där skriver hon “Det är en stund för återförening, vägledning och förmedling av budskap i ljus och kärlek”.– Som ett klart vetande.Historien är full av bluffmakare som har tagit betalt för att tala med döda, men de har bara bluffat. Hur vet man att du inte är en sån? – Jag skulle aldrig utge sig för att vara någonting som jag inte är. Som i alla branscher, det finns charlataner och de som verkligen brinner för det här.Samtidigt sliter Elisabeth i maktens korridorer i Sveriges riksdag. Elisabeth säger att hon inte pratar öppet på arbetstid om sin sidoverksamhet, men att hon är ärlig om någon frågar. En dag frågar hennes chef.– Ja, vad ska folk tro? Så försökte jag förklara vad jag gör och vad det innebär. Att det inte inkräktar alls på mitt arbete som chefsassistent till Mikael Damberg.Arbetet som medium är blygsamt när det kommer till inkomster, men eftersom det räknas som en bisyssla måste Elisabeth ansöka om det. Det gör hon, och sen följer en lång tids väntan. Till slut har dagen kommit. Elisabeth blir inkallad till chefens kontor. Hon ska få veta om hennes bisyssla som medium är godkänd. – Det är ett vanligt riksdagsledamots rum, så det är då, när man är chef som riksdagsledamöterna har en soffa, ett skrivbord, en bokhylla.Och hon har har vissa förväntningar. Hon som gör ett så bra jobb, tänker hon, borde inte få problem.– Jag tänkte nog faktiskt att det här går nog bra, för de vet ju att jag verkligen gör precis allt. Jag ger allt för mitt jobb, att jag är lojal. Och så sa hon. Men det blir inte godkänt. Då får jag fråga Varför sa jag nej? Det anses som en medial risk det du gör.Det blir ett nej. Elisabeth får inte fortsätta med sin verksamhet. Hon anses vara en medial risk – kanske i dubbel bemärkelse. Beskedet kommer som en chock. Elisabeth säger att hon försöker lirka fram kompromisser, att exempelvis plocka ned sin hemsida. – Och då försökte jag. Men om jag skulle tänka att jag gör så här, att jag kan göra si eller så. Jag försökte förklara mig. Om jag kan. Nej, men det är bara att gilla läget. Och då sa jag att jag är medium. Att jag har en andlighet. Jag tror på en Gud. Jag är en spiritualistiskt medium. Det är en religion. Men din uppgift är att se till att Socialdemokraterna vinner nästa val. Då sa jag, jag är ju inte livegen. Jag har ju rätt till min fritid. Elisabeth lämnar mötet med en mycket dålig känsla. Det var inte så här det skulle bli.– Jag var så sårad och så kränkt så det var i flera samtal så att när jag gick därifrån skakade jag för att man var i hela kroppen, för att man var så ledsen. Men blev du verkligen förvånad? – Jag blev förvånad av att jag blev så hånad. Men kan du förstå att de känner att det är olämpligt att någon som har som bisyssla att tala med döda, jobbar åt Socialdemokraterna på hög nivå?– Jag kan förstå att de kan tycka att bisysslan var olämplig. Men det var ju inte bara det det handlade om. Det handlade ju om min tro. För Elisabeth handlar det nu om religionsfrihet. Hon kan acceptera att bisysslan avslås, men vill kunna vara offentlig med att hon är ett medium, exempelvis på olika mässor. För henne är det inte konstigare än att vara aktiv i en kyrka. Och själv har hon börjat tycka att partiet, där hon jobbat i åratal, är något av en sekt. – Jag vet när jag var med på någon konferens första gången att vi skulle sjunga Internationalen och ta armkrok. Oj, det här är creepy, tänkte jag. Men det du säger om att hålla armkrok och sjunga Internationalen. Det är också en slags andlighet. – Ja, så här i efterhand så kan man väl säga att det är väl en sekt. Är det så? Det är grovt. – Det är grovt, men det är en sanning. Hurdå?– För om man inte passar in i normen, om man går emot då blir man ju bestraffad. Ja, det var väl då som jag tänkte att det här är att jämföra med en sekt, eftersom jag har erfarenhet av en sekt. Elisabeth upplever att stämningen på jobbet är svår när konflikten pågår. Hon känner sig utfryst, säger att cheferna undviker att över huvud taget prata med henne. Efter varje arbetsdag känner hon sig dränerad på energi. – Jag satt på mitt rum för jag satt jag avskilt bakom en glasdörr, så det var inte någon som gick där. Så det var väldigt ensamt. Men jag gjorde ju mitt jobb. Det var ingen som kom till mig till sist, utan jag fick vara helt isolerad. Totalt utmattad. Är helt slut. Så ibland så var man ju så trött att det var. Man orkar knappt gå till tunnelbanan eller till bussen för att kroppen var så trött av anspänning.Elisabeth blir sjukskriven och känner sig till sist tvungen att själv säga upp sig. Elisabeth går nu till en advokat. De kommer överens om att hon ska stämma sin forna arbetsgivare Socialdemokraterna – i Arbetsdomstolen. – Ja, det blev en stämningsansökan. Vi försökte lösa det på annat sätt. Att få till ett samtal och så, men det gick inte utan det var verkligen tvärhanden. I stämningsansökan skriver de att Socialdemokraterna har diskriminerat Elisabeth genom att missgynna henne på grund av hennes religiösa övertygelse. Diskrimineringen har bland annat bestått i vägran att godkänna bisyssla, kränkande uttalanden samt andra ageranden. Samtidigt har storyn börjat synas i tidningar. Man kan läsa om hur Elisabeth föklarat krig mot sin arbetsgivare Socialdemokraterna, som hon jobbat hos i nio år. – Det är inte roligt. Men jag gör ju det här för min rätt. För jag vet ju att jag har rätt. Jag vet ju min sanning och de vet vad de har gjort. Men kände du någonsin att det kanske är bäst att bara inse att vi funkar inte ihop? Nu går jag vidare utan att göra någon sak av det här. – Ja, visst har den tanken kommit upp, men då hade du ju redan gått till domstol. Så tänker jag att vi fortsätter väl ett tag och så. Advokaten sa också att det är ett starkt case. Det är ett politiskt case. Om man ska vara lite kategorisk. Socialdemokraterna, et är liksom ett betongparti. Jättestort. Raka rör, inte så andligt. Kan du fatta att det inte funkar att jobba åt dem som är liksom betongsossar och att tala med andar? – Nej, jag kan faktiskt inte det. Alla ska med, alla lika värde. Det är ju då inte allas lika värde. Om jag då som spiritualist inte anses det anses inte att jag passar in i normerna.Elisabeth har gott hopp om att vinna den rättsliga striden. Och hon känner hela tiden att hon har andevärlden bakom sig. Även om hon står ensam mot en stor organisation.– Så jag har litat på processen att det som sker av en anledning. Det som har varit så. Så andarna står inte på socialdemokraternas sida? – Det kan jag väl inte säga att de. Det kan jag inte tänka mig att de gör, i alla fall inte de som är med mig.Men Socialdemokraterna, de köper inte Elisabeths inställning. De vill inte gå med på någon förlikning. De kommenterar inte detaljerna i ärendet, men säger sig vara redo att möta henne i rätten. Elisabeth, som redan känner sig pressad, vill samtidigt inte bli skuldsatt för livet. – Det var som att få en kniv i bröstet, att betyder inte mer. Mina nio år jag har jobbat, slitit, vara anträffbar, semestrar, kvällar och helger. Då tänkte jag att det gjorde faktiskt ont. Och blev jag riktigt ledsen tänker jag. Ja, tänk att man kan vara så jag säger Ond. För jag tycker faktiskt det är. Det handlar inte om någonting annat. Och då kände jag att ska jag riskera att stå där, att få betala rättegångskostnaderna, deras rättegångskostnader, socialdemokraternas. Hur ska jag göra? Men då tänkte jag att nej. Jag blev pressad till att tacka ja till förlikning.Elisabeth drar tillbaka stämningsansökan. Socialdemokraterna skriver i mejl till Verkligheten att man generellt inte kan kan ha bokningsbara tider för en bisyssla under arbetstid som anställd hos Socialdemokraterna. Elisabeth förnekar att det varit så. Frågan om att sluta med bisysslan men “vara öppen i vissa andra sammanhang” har aldrig varit uppe för diskussion, skriver de. Detta säger Elisabeth är ren lögn. Vidare menar Socialdemokraterna att de inte gör någon skillnad på någon som har en andetro och någon som går i en kyrka. De betraktar frågan som ett avslutat kapitel. På ett sätt tar historien slut nu. Det blir en dyr historia. Elisabeth uppskattar att hon hunnit lägga ned 250 000 kronor på advokatkostnader. Men på ett sätt har ett nytt kapitel i hennes liv börjat. För nu kan hon göra precis vad hon känner för. – Den utveckling som jag har fått gå igenom under den här tiden. Den har ju verkligen vridit och vänt på. Vem är jag? Hur vill jag vara? Hur vill jag leva mitt liv? Vad är viktigt i livet på riktigt? Så att det finns? Det har varit mycket. Var det väldigt mycket frågeställningar så det var bra. – Jag tar emot klienter här. Ja, det stämmer. Är det en ikon där?– Ja, det är energier, så är det i andlighet. Elisabeth Ellidotter visar runt på sitt kontor. Där tar hon emot för andlig och medial vägledning. Hon håller bland annat i seanser där hon söker kontakt med döda anhöriga. Hon, utbildad ekonom, som jobbat med HR och som tjänsteman i Socialdemokraterna, har släppt alla sarger – hon ska vara medium på heltid. – Ja, jag har ju inget annat jobb nu så jag har satsat på det på heltid. Jag har sökt andra jobb också, men det är lite svårt när man ser i media vem jag är.Vi går genom Hälsans hus och de olika verksamheterna som finns där. – Helande händer. Ja precis. Det är klangmassage. Så här är det. Biodynamisk kran och kraniosakralterapi vet jag inte riktigt vad det är, men det finns och det är många psykologer och psykoterapeuter.Men då kanske det här passar mycket bättre för dig än att jobba på ett parti? – Ja, det gör det ju. Men jag insåg det kanske väldigt sent i livet. Men nu är jag här. Jag tänker på konflikten mellan den hårda politiken och den fluffiga andligheten, om det verkligen måste vara en så tuff gräns – åt båda hållen. Så jag frågar Elisabeth om hon har något förlåtande att säga om sin gamla arbetsgivare. – Nej, jag har inget förlåtande, men jag har ingen bitterhet. Jag lämnar det bakom mig och de vet vad de har gjort. Det har du ingen bitterhet för. Du låter ändå. Du säger att de är onda och det känns som att det är något som hänger kvar. – Ja, men det är ju det ju. Om jag ska beskriva vad som jag har råkat ut för så är det. jag har ingen bitterhet, för då skulle jag ha en bitterhet. Då skulle jag gå och bära på det här resten av mitt liv. Och det är jag inte intresserad av, utan jag vill vara fri och få vara den jag är. Och en bitterhet är ju en energi som är lågfrekvens, och jag vill vara i höga, rena frekvenser och vara i min sanning.

Han har blivit ansiktet utåt för en omdiskuterad livsstil, där yta är allt. Men hur mår egentligen looksmaxxingrörelsens stora kändis Clavicular? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Braden Peters började hata sitt utseende i de tidiga tonåren. Han hittade lösningen i obskyra internetforum, och påbörjade extrem kemisk makeover.20 år gammal har amerikanen blivit ambassadören som har tagit begreppet looksmaxxing från en nischad del av nätet in i den bredare allmänhetens medvetande.Det handlar om en värld där mänskliga relationer är en marknadsplats, där utseendet är mätbart, och där unga män gör allt för att bättra på sitt yttre och därigenom höja sin status.Deras metoder sträcker sig från grundläggande insatser som att bättra på ens personliga hygien, till mer drastiska åtgärder som kirurgiska skönhetsingrepp, och självmedicinering med hormonbehandlingar och fettlösande ämnen.Därför har rörelsen också blivit utskälld av medicinska experter, som varnar för att allvarliga konsekvenser kan uppstå när tonåringar experimenterar med hormontillskott, eller slår sig själva i ansiktet för att kindbenen ska bli mer framträdande.Men det är inte bara på grund av sin vilja att öka på sin fysiska attraktionskraft som Braden Peters, mer känd under sitt alias Clavicular, har blivit känd – eller ökänd.Sedan hösten 2025 tjänar han stora pengar på direktsända sin vardag på nätet, något som han medger kräver att han regelbundet tar psykoaktiva substanser för att orka interagera med människor.Och i sin jakt på att skapa innehåll som tränger genom bruset har Clavicular börjat liera sig med personer som är kända för misogyni och högerextrema åsikter. Samtidigt ökar hans följarantal stadigt.Det här är en berättelse om besatthet, status, makt, noppade ögonbryn, och om hur en nischad del av internet börjar tränga in i mainstreamen.Medverkande: Myrna Lorentzson, kulturjournalist, Erik Galli, journalist, Stefan Arver, docent och överläkare, Aron, svensk looksmaxxare.Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Patrick StaneliusTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes våren 2026 av produktionsbolaget DISTKlippen i programmet är hämtade från Kick, NBC, The Michael Knowles Show, Raw Talk, Channel 5, New York Times, clavicular.org, Fresh and Fit, 60 Minutes Australia, Uncensored, Livy Alex Youtubekanal.

Psykologisk press blir ett vapen inför hotet om ett handelskrig som ingen vill ha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europas handelsunderskott gentemot Kina har vuxit i rasande fart och Bryssel börjar tappa tålamodet. Förslag på förslag läggs fram för att bryta den destruktiva relationen, men Peking är inte sen att hugga tillbaka. Samtidigt vacklar Europa i sitt självförtroende – kommer man våga ta steget fullt ut? Det hänger i hög grad på om Frankrike och andra länder som har fått nog lyckas få med sig Europas största ekonomi Tyskland på tåget. I vågskålen ligger bland annat en miljon tyska jobb och en blödande bilindustri.Medverkande: Kinakorrespondent Moa Kärnstrand, Kinareporter Hanna Sahlberg och Tysklandskorrespondent Katarina von Arndt.Programledare: Therese Rosenvinge.Producent: Åsa Welander.Källor ljudklipp: Al Jazeera, CGTN Europe.

I veckans Analyspodden gästas vi av Evelina Hedskog, vd för W5 Solutions, tillsammans med DNB Carnegies analytiker Hugo Lisjö.Sedan bolaget senast besökte podden har mycket hänt. W5 har genomfört en ny affärsområdesstruktur, stärkt lönsamheten, byggt upp en rekordstor orderbok och genomfört förvärvet av finska KT Shelter. Samtidigt fortsätter Europas ökade försvarsinvesteringar att skapa nya affärsmöjligheter.Vi pratar om W5 tre affärsområden – Integration, Training och Power – och hur bolaget positionerar sig inom den snabbt växande försvarssektorn. Evelina berättar om marknadstrender, konkurrensfördelar och varför efterfrågan på bolagets lösningar fortsätter att växa.Avslutningsvis ger Hugo sin syn på investeringscaset, värderingen och vilka faktorer investerare bör följa de kommande åren.

Forskare anklagar Sveriges nya medier för att skada samhället genom populistiska angrepp på etablerade medier.   Samtidigt bemöter man aldrig de nya mediernas kritik, utan viftar bort dessa åsikter som irrelevanta.    Hotas verkligen både samhälle och sanning av nya medier? Är det konstruktivt att ogiltigförklara kritik bara för att man inte håller med? Och vad händer när ett samhälle ersätter argumentation med alienering av perspektiv man ogillar?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om DEN NYA ÅSIKTSKORRIDOREN. STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION: ------------------------------------------------------

Andrea har seglat i Grekland tillsammans med tio influencers, men vad var det egentligen som hände på den där båten? Och varför kommer Andrea hem till Sverige som en helt ny människa? Samtidigt fortsätter Mathildas resa genom graviditeten, och Andrea har dessutom blivit moster. Mathilda ställer den stora frågan: HUR vet alla föräldrar vad de ska köpa till sin bebis? Hur fasen vet man egentligen vad en bebis behöver? I helgen får Mathilda nycklarna till sitt nya parhus, och stressnivån är minst sagt hög... Välkomna till avsnitt 635! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det blir en kommersiell fest av sällan skådat slag när VM drar igång. Nu avgörs vilka som blir de ekonomiska vinnarna och förlorarna på VM. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klirr i kassan för Fotbollförbundet?Det som hände kvällen den 31 mars har redan blivit ett klassiskt svenskt fotbollsögonblick. Viktor Gyökeres avgörande mål i den 88 minuten tog Sverige till VM.Det målet gav också Svenska Fotbollförbundet i ett slag över 100 miljoner kronor från internationella fotbollförbundet, Fifa. Men hur mycket som blir över efter kostnader och skatter återstår att se. Förbundet hoppas på runt 25 miljoner kronor.”Det är ett längre VM, eftersom fler lag deltar. Sedan är prisnivåerna i USA betydligt högre än vad de har varit tidigare. Sedan finns en skatterisk som inte är helt utredd än”, säger Niclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundet.Mest kommersiella hittillsMartin Carlsson-Wall, professor och chef för ett sportforskningscenter på Handelshögskolan i Stockholm, säger att detta är det mest kommersiella mästerskap hittills. Han konstaterar att det är stor skillnad på hur USA och Europa ser på den kommersiella biten.”I USA är kopplingen mellan idrott och underhållning väldigt mycket tydligare. Man konsumerar idrott”, säger han.Frågan är om USA kommer bli en stormakt inom fotbollen och vad det betyder för sporten?Ekonomisk betydelseVM växer inte bara i antalet lag som deltar utan även i ekonomisk betydelse.”Hela VM:s intäktsmassa har vuxit med mellan 50 och 60 procent från det föregående VM-slutspelet. Expansionstakten ekonomiskt är enorm”, säger Expressens krönikör Noa Bachner.Vinnare och förlorareMästerskapet ger inte bara vinnare på planen utan också utanför den rektangulära gräsytan.”Fifa är förstås på vinnarsidan här och delvis de fotbollsförbund som är aktiva under turneringen. Även de investerare som gått in tungt på herrfotbollssidan. Samtidigt är VM oftast väldigt dyrt för samhället som helhet”, säger Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.Programledare:Victor JensenProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Noa Bachner, krönikör ExpressenKnut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentatorMartin Carlsson-Wall, professor vid Handelshögskolan i StockholmNiclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundetJanne Svensson, VM-besökareGraham Potter, förbundskaptenekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det blåser medvind i opinionen. Men vad får Sverige för politik om Socialdemokraterna vinner valet 2026? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. RÄTTELSE: I en tidigare version av programmet uppgav vi felaktigt att det var LO - Landsorganisationen - som grundade Socialdemokraterna. Rätt är att det var fackföreningsrörelsen som grundade partiet. Många i partiet talar om visioner, vad partiet en gång var, vad det har blivit och vart det är på väg. Socialdemokraterna säger sig vilja ha en ny riktning för Sverige – men vad är det för riktning?– Under stora delar av socialdemokratins historia har det varit uppenbart vad rörelsen har strävat efter. Ibland har det varit det klasslösa samhället, ibland har det varit folkhemmet. I dag skulle jag säga att den här tydliga målbilden inte är lika tydlig, säger Payam Moula, chefredaktör på tankesmedjan Tiden. Interna kritiker efterlyser djärvare idéer och tycker att partiledningen är för försiktig. Samtidigt talar Magdalena Andersson hela tiden om breda samarbeten, gärna med borgerliga partier.Men med vilka ska Socialdemokraterna samarbeta? Och vad vill partiet egentligen?Vad vill Socialdemokraterna? är en P1 Dokumentär av Pontus Mattsson och en del av Sveriges Radios bevakning av valåret 2026. I januari sändes dokumentären Uppförsbacken som handlar om Moderaterna.Pontus Mattsson är reporter på Sveriges Radio och har bevakat svensk politik i mer än 20 år.Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselEtt program från 2026.Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssnarna berättar om sina matlagningsdrömmar, från att bli blixtsnabb i lökhacket till att kunna laga den perfekta libanesiska buffén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad vill du bli bättre på i köket? Fyra av tio svenskar firar nationaldagen genom att grilla. Samtidigt är fisk och skaldjur det som flest svenskar drömmer om att bli bättre på att laga, följt av grytor och baljväxter. Dessutom säger var femte svensk att de ofta har svårt att få till kryddningen och att sätta smakerna, det här enligt en ny undersökning från ICA. I det här avsnittet av Karlavagnen hör du vilka färdigheter som lyssnarna vill vässa i sitt matlagande. Allt från att kunna halstra fisk eller göra sin egen baklava, till att kunna slå en riktigt god bearnessås.Matlagningsdrömmar i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar ca 22.15.

Mer än var fjärde singel i Sverige har nätdejtat och var femte har hittat sin partner på internet. Nätdejting har blivit helt mainstream. Samtidigt så kommer det signaler om att intresset för nätdejting minskar och att framför allt unga dissar nätdejting. Men vad skiljer nätdejtingkulturen från att träffas i den riktiga världen? Är vi ute efter samma saker? Och har svajpandet förändrat vår syn på relationer? Det och mycket annat diskuterar vi med Lotta Löfgren som är professor i sexologi vid Malmö universitet.

Tidöpartierna är överens om en ventil för att stoppa tonårsutvisningar men oppositionen är kritisk. Och Centern närmar sig Socialdemokraterna. Scenpodd från Falun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan presenterade Tidöpartierna en ventil som ska förhindra fler tonårsutvisningar, det genom att höja åldersgränsen från 18 till 21 år. Det innebär en helomvändning för Tidöpartierna i frågan. Varför ändrar de sig och hur mycket är det anpassning till rådande debattklimat? Samtidigt är flera av oppositionspartierna fortfarande missnöjda med Tidöpartiernas politik i frågan, kan debatten följa med in i valrörelsen? Och hur oväntat var det att KD-ledaren Ebba Busch skrev på sociala medier att ”Nu stoppar vi S orättvisa tonårsutvisningar”?Den senaste tiden har det kommit signaler som pekar mot att Centerpartiet rör sig mot Magdalena Anderssons sida. Dels har partiernas partisekreterare, socialdemokraten Tobias Baudin och centerpartisten Hannes Hervieu, åkt på en gemensam och uppmärksammad utflykt till Norrköping. Och dels gick C-veteranen Anders W. Jonsson ut i Dagens Nyheter och menade att Magdalena Andersson bör vara partiets statsministerkandidat. Skickade Anders W. Jonsson upp en testballong för att se hur väljare och partister reagerar på idéen om samarbete med Socialdemokraterna? Varför sker detta nu och har verkligen Centerpartiet kommit till freds med tanken på att samarbeta med Vänsterpartiet?Avsnittet spelades in den 3 juni framför publik på Kulturhuset Tio14 i Falun.Tisdag – Det politiska spelet i tisdags handlar om varför den laddade frågan om marknadshyror har blivit het igen. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Efter ett halvår på egen hand närmar sig återföreningen – och Isabella märker att friheten varit svårare att släppa än hon trott. Samtidigt krockar två helt olika sätt att se på vila, återhämtning och konsten att faktiskt bara få vara. Och så blir det en hel del om garderobsrensning, sommargardrober och konsten att klä upp sig även på en båt med bara familjen.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen är det dags för årets roligaste dopp och Sveriges blötaste folkrörelse: Kvällsdoppet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Sarit är i Studio 43 och tar badtempen på lyssnare runt om i Sverige. Samtidigt är Rasmus och Christer ute på Göteborgs vägar i varsin badbil för att plocka upp några badsugna och glada deltagare. Slutdestinationen är Delsjön, där det elfte årliga Kvällsdoppet går av stapeln!Dessutom har vi med oss lyssnaren Åse som försöker hinna fram till badplatsen Gubben i tid och Peter som meddelar att han kommer doppa sig i ett 14 grader kallt Vänern.

Vikingarna på Grönland levde på randen till den kända världen. Där var jordbruket en balansakt och järn, timmer och måste komma utifrån. Handeln blev den livlina som band grönlänningarna till Skandinavien och vidare till Europa.Därför reste vikingarna hundra tals mil norrut på somrarna i öppna små båtar för att få tillgång till en eftertraktad handelsvara – valrossbetar. Betar som kunde förvandlas till romanska krucifix, exklusiva skrin och andra statusföremål i Europas kyrkor och furstehov.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, med särskild inriktning på historiska geografi vid Stockholms universitet, om hur modern arkeogenetik och nya tolkningar av handel och resurser kastar nytt ljus över nordbornas valrossjakt – och varför den blev så central för koloniernas liv på Grönland.När Erik den röde och andra islänningar grundade de grönländska bygderna omkring år 985 etablerade de sig som boskapsskötande bönder i fjordlandskapet i sydväst: Österbygden i söder och Västerbygden längre norrut. Traditionellt skandinaviskt jordbruk var svårt att bedriva i en arktisk miljö och jakt blev en överlevnadsfråga.Valrossbetar var en högvärdig, tät och transportvänlig exportvara, och nordbornas läge gav dem tillgång till stora bestånd norr om bygderna. I skriftliga källor beskrivs sommarens jaktexpeditioner till Norðrsetur (”de norra jaktmarkerna”). De kunde pågå nästan hela sommaren och tömde därmed bygderna på arbetskraft – just när den korta jordbrukssäsongen var som mest intensiv.Den stora nyheten är den högupplösta kartläggningen i en Science Advances-studie (27 september 2024), där ett urval kulturföremål av valrosselfenben genetiskt källbestäms till konkreta jaktområden och delas in i två perioder: en tidig (före cirka 1120) och en sen (efter cirka 1120).Här blir DNA-resultaten historiskt explosiva: de antyder en systematisk förskjutning från lokala till allt mer avlägsna jaktmarker. Forskarna tolkar det som en ekologisk dominoeffekt – där trycket på mer lättåtkomliga bestånd ökar och driver expansionen norrut.Att flytta jakten norrut var inte bara en fråga om vilja, utan om kapacitet. Studien diskuterar att nordborna kan ha haft ett mycket begränsat tidsfönster – omkring tio veckor – för sommarens jakt, och att olika fartygstyper kan ha använts: från mindre, roddbaserade båtar till större expeditionsfartyg med betydligt större besättning.När jaktens tyngdpunkt förskjuts mot North Water Polynya hamnar den dessutom i ett område där andra arktiska grupper rört sig. Studien väger tre scenarier: att nordborna jagade själva, att de fick elfenben via utbyte med arktiska jägare, eller en kombination. För den tidiga perioden bedöms direkt nordisk jakt som mest sannolik. För den senare perioden öppnas tydligare möjligheter för interaktion i högarktis, inte minst eftersom Tuniit (sen Dorset) och senare Thule-inuiter fanns i och kring dessa områden.Samtidigt är själva byteshandeln svår att bevisa i detalj. Ändå finns indikationer på kontakter: nordiskt material dyker upp på Thule-platser under 1200–1300-talen, och forskarna pekar på möjliga möteszoner i nordliga farvatten.Om valrossbetarna var koloniernas styrka kunde det också bli deras svaghet. Forskningen om nordbornas ekonomi beskriver ofta perioden fram till mitten av 1200-talet som relativt blomstrande, medan senare tid påverkas av förändrade handelsvillkor, politisk kontroll och andra påfrestningar.Bild: Valrossjakt skildrad i Olaus Magnus' verk Historia om de nordiska folken (1555), där djuret beskrivs som ”en kolossal fisk av en elefants storlek”. Bilden illustrerar hur nordbor jagade valrossar för deras värdefulla skinn och elfenbensliknande betar. Bildkälla: Olaus Magnus, 1555. Public domain. I montage med Bärsärken av de berömda Lewis schackpjäserna.Musik: Electra To The Baltic Sea av Giuseppe Rizzo. Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europa tvistar om fredssamtal med Putin. Dags att kliva fram menar vissa, en rysk fälla varnar andra. Vad krävs för samtal och vem kan pressa Kreml? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryssland intensifierar sina attacker mot civila mål i Ukraina. Samtidigt beskriver USA:s utrikesminister Marco Rubio de amerikanska samtalen med Ryssland som resultatlösa. Signalerna har lett till diskussion i EU-kretsen om huruvida Europa bör kliva in eller inte. Men åsikterna går isär om vägen framåt och EU:s utrikeschef Kaja Kallas varnar för att debatten om samtal är en ”rysk fälla”.Jakten på en PutinviskareNär fredssamtal ändå diskuteras bubblar en annan fråga upp i Europa: vem kan faktiskt pressa Putin? Namn som nämns är bland andra Alexander Stubb, Sauli Niinistö, Angela Merkel, Mario Draghi och Jean-Claude Juncker. Vladimir Putin har å sin sida pekat på Gerhard Schröder, vilket väcker reaktioner i Europa. I veckan går även Armenien till val, som beskrivs som ett vägval mellan öst och väst. Hör om ryska påverkanskampanjer och hur valet kan avgöra Armeniens fortsatta närmande till EU.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Fredrik Löjdquist, säkerhetspolitisk expert och chef vid Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge

Sommaren är här och med det kommer bröllopssäsongen. Varje år så gifter sig runt 45 000 par i Sverige. Men de senaste åren så har kostnaderna för ett bröllop skenat iväg. Det går också trender i bröllop, många bjuder in till tredagarsbröllop eller till och med utomlands. Samtidigt slutar fortfarande hälften av alla äktenskap i skilsmässa. Varför har bröllop blivit så dyra? Som gäst, kan man tacka nej och hur mycket pengar är egentligen rimligt att lägga på ett bröllop? Gäst: Sharon Lavie, sparekonom på Lendo. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Youtube, CNBC, TikTok. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Den mänskliga hjärnan är den mest komplexa strukturen i hela universum och forskare har i över hundra år försökt förstå hur den fungerar. Samtidigt bildas det hela tiden nya hjärnor, på bara några veckor, i embryon. Professor Sten Linnarsson har tillsammans med en internationell forskargrupp kartlagt hjärnans tidiga genetiska utveckling – och här om hur hjärnan bildas, hur man forskar om det och vad vi kan använda kunskapen till.Foto: Ulf Sirborn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya magneter och supraledning ska in under marken vid Genève. Energin blir densamma men med uggradering till High Luminosity ökar kollisionsfrekvensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Partikelacceleratorn LHC vid CERN, den 27 kilometer långa ringen under marken vid Genève, stängs i sommar för en fyra år lång uppgradering. Målet är High Luminosity LHC, där energin blir densamma men kollisionsfrekvensen ska öka kraftigt. Fler kollisioner betyder mer statistik och en datamängd som väntas bli omkring tio gånger större än i dag.I tunnlarna handlar arbetet om att byta ut delar som gjort sitt och få ny teknik på plats, med magneter och supraledning som avgörande byggstenar för att styra protonerna rätt när de rusar runt nästan i ljusets hastighet. Förhoppningen är att kunna se extremt sällsynta processer och göra mer precisa mätningar, inte minst av Higgsbosonen som upptäcktes 2012.Samtidigt finns en frustration över att inga nya partiklar dykt upp efter Higgs. Standardmodellen fungerar väl, men lämnar stora frågor öppna, som mörk materia, gravitationen och varför Higgspartikeln verkar så lätt. När datan växer blir AI allt viktigare för att hitta mönster i kollisionerna som kan vara svåra att se med andra metoder. Och om ledtrådarna ändå uteblir pekar CERN redan mot nästa idé, Future Circular Collider, en möjlig ring på runt 90 kilometer.Reporter: Elsa Östlundvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den osmanske diplomaten Mehmed Sadi Efendi genomför år 1732-33 den långa och strapatsrika resan från Istanbul till Stockholm. Uppdraget är att driva in de enorma skulder som Karl XII och hans män drog på sig till det Osmanska riket under vistelsen i Bender år 1709-13. Samtidigt har Sverige och det Osmanska riket gemensamma intressen i kampen mot Ryssland.Sändebudet Mehmed Sadi Efendi, som är en ledande intellektuell i det Osmanska riket, skriver en rapport om resan till Sverige, som kanske säger mer om honom, hans ambitioner och hans världsbild än om de faktiska förhållandena i Sverige år 1733.I reprisen av avsnitt 139 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Joachim Östlund, historiker vid Lunds universitet. Aktuell med boken Vid världens ände – Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige. Lyssna reklamfritt på Historia Nu.Beskickningen som skickats ut av sultanen Mahmud I består av 44 personer och de påbörjar sin resa i november år 1732 genom ett vintrigt Europa. Hela resan kommer att ta 329 dagar.Sannolikt är Mehmed Sadi Efendi inspirerad av romerska författare när han påstår att det snöar i juni i Sverige. Kylan är något som präglar hans diplomatiska rapport som tar sig en del friheter. En hel del litterära knep av Mehmed Sadi Efendi, som också skrev poesi, får oss att fundera på syftet med rapporten.Han beskriver Sverige och svenskarna i betydligt mer positiv dager än vad som var brukligt vid denna tid då Sverige fortfarande är sargat av det stora nordiska kriget. Saids syfte är att Osmanska riket ska närma sig ett Europa där osmanerna med tiden förlorar allt större territorier.Bild: Mehmed Sadi Efendi som ambassadör i Paris 1742, av Joseph Aved, Musée de Versailles, public domain.Musik: World Beat With Middle Eastern Vocals (Instrumental) av Velimir Andreev, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I augusti 1920 utkämpades slaget om Warszawa mellan en sovjetisk invasionsarmé och den polska armén under generalen Pilsudski. Utgångsläget för polackerna var inte bra. Försvaret runt den polska huvudstaden sviktade.I detta läge genomförde den polska armén en omfattade omgruppering och därefter en snabb motoffensiv. De sovjetiska arméerna krossades och ringades in 16-25 augusti 1920 i ett slag som har kallats ”undret vid Visla”. Den polska segern räddade den unga polska republiken och stoppade en eventuell sovjetiska fortsatt frammarsch mot Tyskland.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett måhända lite mindre känt krig. Som en direkt följd av första världskriget inleddes i Östeuropa ett antal militära konflikter frammanade av olika nationella strävanden. Polacker, balter, ukrainare, rumäner och så vidare försökte skapa egna nationer och vinna så stort territorium som möjligt. Samtidigt rasade inne i Ryssland ett inbördeskrig 1918-22.Polens ledare Pilsudski hade en vision om att skapa en federation av stater under polsk ledning som motsvarade det gamla Pols-Litauiska samväldet som slutade att existera 1795. Polska trupper kom under 1919 att ockupera stora områden i både dagens östra Ukraina – provinsen Galicien – och flytta gränsen mot Sovjet österut mot Minsk. Den sovjetiska motoffensiven i augusti 1920 tillintetgjorde dessa erövringar och det var först efter segern i slaget om Warszawa som den polsk-sovjetiska gränsen kunde stabiliseras i och med freden i Riga i mars 1921. Polen hade vi det laget även lagt sig till med de östra delarna av dagens Litauen i vilket Pilsudskis hemstad Vilnius ingick.För Lenin och bosjevikerna var nederlaget framför Warszawa en stor katastrof. Drömmarna om att tränga längre västerut och understödja en tysk kommunistisk revolution grusades. Vision om en världsrevolution fick ett abrupt slut i augusti 1920.Bild: Polska soldater bemannar en kulspruteställning vid försvarslinjerna nära Miłosna i byn Janki utanför Warszawa, augusti 1920, under polsk-sovjetiska kriget och striderna om Polens självständighet. Foto: okänd, Public Domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt är bokaktuella Christina Stielli tillbaka i studion för ett djupt och ärligt samtal om livets korthet, mod och vikten av att verkligen leva medan vi kan. Tillsammans söker vi svar på frågan: Vad skulle du göra om du bara hade 29 dagar kvar att leva?Samtalet tar oss in på hur lätt det är att fastna i andras förväntningar och långsamt tappa bort sig själv på vägen. Christina berättar öppet om åren då hon levde helt för andra – tills hon en dag inte längre visste vem hon själv var. Vi pratar om modet att sätta gränser, välja sig själv och våga göra det som känns obekvämt, trots rädslan för vad andra ska tycka.Vi dyker också ner i forskning kring åldrande och den så kallade telomereffekten – hur våra tankar, relationer och vardagliga val faktiskt påverkar vårt biologiska åldrande mer än vi tror. Samtidigt pratar vi om sociala mediers ytlighet, jakten på bekräftelse och varför närvaro och tacksamhet kan förändra hela sättet vi upplever livet på.Hur hittar man förundran i vardagen? Vad händer när man börjar fråga sig “vad är det bästa som kan hända?” istället för det värsta? Och hur undviker man att vakna upp en dag och inse att man levt sitt liv för någon annan?Ett varmt, tankeväckande och hoppfullt avsnitt om att våga leva fullt ut – innan det är för sent.Följ Christina här Köp boken 29 dagar här Läs mer om Christina härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt är bokaktuella Christina Stielli tillbaka i studion för ett djupt och ärligt samtal om livets korthet, mod och vikten av att verkligen leva medan vi kan. Tillsammans söker vi svar på frågan: Vad skulle du göra om du bara hade 29 dagar kvar att leva?Samtalet tar oss in på hur lätt det är att fastna i andras förväntningar och långsamt tappa bort sig själv på vägen. Christina berättar öppet om åren då hon levde helt för andra – tills hon en dag inte längre visste vem hon själv var. Vi pratar om modet att sätta gränser, välja sig själv och våga göra det som känns obekvämt, trots rädslan för vad andra ska tycka.Vi dyker också ner i forskning kring åldrande och den så kallade telomereffekten – hur våra tankar, relationer och vardagliga val faktiskt påverkar vårt biologiska åldrande mer än vi tror. Samtidigt pratar vi om sociala mediers ytlighet, jakten på bekräftelse och varför närvaro och tacksamhet kan förändra hela sättet vi upplever livet på.Hur hittar man förundran i vardagen? Vad händer när man börjar fråga sig “vad är det bästa som kan hända?” istället för det värsta? Och hur undviker man att vakna upp en dag och inse att man levt sitt liv för någon annan?Ett varmt, tankeväckande och hoppfullt avsnitt om att våga leva fullt ut – innan det är för sent.Följ Christina här Köp boken 29 dagar här Läs mer om Christina härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Centerpartiets partiledare om deras statsministerkandidater och om varför hon vill sänka arbetsgivaravgifter och fortsätta reformera Arbetsförmedlingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elisabeth Thand Ringqvist blev partiledare för Centerpartiet i november i fjol. Hennes viktigaste vallöften är att få fler i jobb och sänka utsläppen. Centerpartiet kräver inte att få sitta i regering efter valet och de kan samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men frågan är med vilka partier de kan samla en majoritet i riksdagen efter valet.Vill se mest skattesänkningarCenterpartiet vill sänka skatterna mest av alla partier, bland annat vill de sänka arbetsgivaravgifterna med 13,7 miljarder nästa år, enligt partiets vårbudgetmotion. För att finansiera skattesänkningarna vill de sänka a-kassan och barnbidraget från andra barnet och höja avgifter i förskola och fritids. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill tvärtom höja flera skatter bidrag. Så hur ska de kunna få ihop en statsbudget tillsammans?”Vi har ju en insikt i alla fall, framför allt vi och Socialdemokraterna, om att arbetslösheten är för hög. Och så får vi väl förhandla om det skulle vara läge för det, för att se vad vi tror ger mest effekt, om det är att sänka arbetsgivaravgifterna eller inte”, säger Elisabeth Thand Ringqvist. (...) Varför skulle ni kunna få igenom den här radikalt annorlunda politiken i samarbete med Socialdemokraterna?”Jag var inte med när Januariavtalet skrevs, men en hel del saker gjordes då som var, på den tiden banbrytande, så det är väl det som förhandlingar innebär om vi det är så att ska förhandla med Socialdemokraterna”.Elisabeth Thand Ringqvist har sagt många gånger att Centerpartiet har två statsministerkandidater, Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S). Om Ulf Kristersson ska bli Centerpartiets statsminister, bygger det på att han överger samarbetet med Sverigedemokraterna efter valet?”Ja, det gör det ju väldigt tydligt. Och det är klart att när man tittar på det nu, han har tagit ett steg närmare Jimmie Åkesson och sagt att Jimmie Åkesson gärna får sitta med i hans regering. Nu har ju också Jimmie Åkesson sagt att de kommer att kräva att man får ministerposter utifrån hur stora man är. Så det är längre ifrån där vi var i november när jag sa att vi skulle ha två statsministerkandidater”Är det inte väldigt orealistiskt?”Som opinionssiffrorna ser ut nu ser det väldigt orealistiskt ut för att Moderaterna är så pass små. Och vi vill ju ha en ny regering. Vi vill ju inte ha den här regeringen som har sett till att arbetslösheten har ökat, att tillväxten är låg.”Jag förstår inte det här med Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vilken regering skulle det kunna vara som samlar 50 procent där Ulf Kristersson är statsminister, utan stöd från SD?”Det får man se efter valet. Vi utesluter inte Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vi har samarbetat med honom tidigare”Bygger det på väldigt stora opinionssvängningar?”Det gör det”Då är det väl ändå Magdalena Andersson som är den mest sannolika statsministerkandidaten?”Som det ser ut just nu är det ju mest sannolikt, men det vet vi inte förrän väljarna har sagt sitt. Vårt jobb är att se till att vi driver ett politiskt innehåll som visar på vad man får om politiken befinner sig i mitten. För 15 år sen var det väldigt trångt i mitten. I dag är det ganska tomt i mitten”Stöd till hushållenPå senare tid har regeringen presenterat flera tillfälliga stöd till hushållen, som sänkt matmoms, elstöd, sänkt bränsleskatt och halverat pris i kollektivtrafiken. Vad tycker Elisabeth Thand Ringqvist om att staten går in och kompenserar hushållen för stigande priser?”Det är en väldigt svår fråga i och med att omvärlden förändras mycket. Just nu är det Hormuzsundet, det har varit covid under en tid, det som har hänt i Ukraina. Vi har fått en massa externa chocker. Det är ju viktigt att de stöden blir så träffsäkra som möjligt. Vi har varit tydliga med att det behövs ett krispaket till jordbruket. Det är ju dels för att vi behöver ha ett jordbruk som är lönsamt i både kristid och fredstid. De drabbas omedelbart väldigt hårt av att oljepriser och naturgaspriser går upp. Det tar sig sen vidare genom livsmedelskedjan och landar hos hushållen”Vad tycker du om principen, du som företräder ett marknadsliberalt parti, att staten går in och subventionerar och kompenserar och inte låter marknadslagarna styra?”När de här chockerna som kommer externt ifrån är tillfälliga, då kan det finnas utrymme för att göra tillfälliga justeringar. Det går inte för människor att helt och hållet beräkna in dem i sina livsval. Så då kan det finnas utrymme för det. Sen är det viktigt att se det för hur familjer och företag ska kompenseras på, så att det blir träffsäkert”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.Centerpartiet stod bakom regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatter under våren. Samtidigt är sänkta klimatutsläpp en av deras viktigaste frågor. Hur går det ihop?”Det är för att den tillfälliga sänkningen finns därför att människor har svårt att ställa om här och nu. Samtidigt lägger ju vi mycket mer pengar, ungefär en miljard mer än regeringen, också på elbilar. På mellanlång sikt måste man kunna ställa om till elbilsdrift. Det har ju varit ett felsteg av den här regeringen. Jag förstår det ur ideologisk synpunkt. De ville inte ha elbilsstöd, Sverigedemokraterna prioriterar aldrig att sänka klimatutsläppen. Men hade vi gjort det, hade vi varit på samma plats som Danmark, hade vi varit mer motståndskraftiga mot höjningar i drivmedelskostnader”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.Gäst: Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare CenterpartietProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz Research: Johanna PalmströmTekniker: Lo Pettersson Intervjun spelades in fredag den 29 maj 2026.

Fler filmroller för tecknade djur än kvinnor över 60. Samtidigt verkar det våras för pensionären på vita duken? Hör Andrea Valderrama i samtal med kritiker Ylva Nilsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En bransch som drabbats hårt av det högre oljepriset är flyget, eftersom priset på bränslet till planen har rusat. Men det kan finnas en lösning på sikt så kallade hållbara drivmedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern har gjort att priset på bland annat olja och gas har stigit kraftigt, jämfört med innan. Oljepriset har också rör sig som i en berg- och dalbana.Flygbranschen har drabbats av att flygbränsle blivit ungefär dubbelt så dyrt som innan kriget, säger Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia.”Det kommer pressa läget i hela branschen och såklart pressa lönsamheten i branschen. Det vi har märkt av nu är de här fåtalet avgångarna som har varit inställda. Samtidigt går vi nu in i en högsäsong där efterfrågan på flygresor ökar, så här förväntar vi oss ju egentligen inte speciellt många inställda avgångar”, säger hon.”Fördel med biobränsle”För flygbolaget Västflyg som bland annat flyger mellan Trollhättan och Bromma märks också de ökade bränslekostnaderna. Men de har en liten fördel, enligt vd Anna Petre.”Det är klart att vi har påverkats och priserna har gått upp. Sedan är det kanske inte lika mycket för oss som kör med inblandning av biobränsle, som för dem som kör på fossilt bränsle”Även det priset har gått upp, men inte lika mycket, konstaterar hon.Frågan är då om kriget kan gör att fler flygbolag vill använda mer biobränsle och andra typer av så kallade hållbara drivmedel framöver?”Svaret är ett nja. Man kan absolut få en viss effekt. Men det beror också på hur länge den här krisen består. Det kollektiva minnet är oftast ganska kort. Dessutom är de här drivmedlen dyrare än det fossila fortfarande. Det gör att det styrs mer av de styrmedel som finns, framför allt på EU-nivå”, säger Jonas Åkerman, som forskar kring flygbränsle på Kungliga Tekniska Högskolan.Utmaningar och haverierDet finns en vilja att försöka öka produktionen av de här mer hållbara drivmedlen. Men det kanske är lättare sagt än gjort. Är det bara förhoppningar som snart kommer grusas?Projekt har redan stoppats, skjutits på framtiden eller till och med gått i konkurs.”Det finns väldigt många projekt på gång, men det finns inga definitiva investeringsbeslut gjorda när det gäller elektrobränsle eller syntetbränsle i Europa”, säger Åkerman.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet är bland annat:Pär Ivarsson, redaktör på EkonomiekotJonas Åkerman, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)Anna Petre, vd VästflygElizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på SwedaviaJacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt NäringslivMattias Viklund, utredare för hållbara drivmedel för bland annat flygetekonomiekotextra@sverigesradio.se

Joseph Goebbels stack ut bland de ledande nazisterna genom att vara disputerad och framstå som intellektuell. Han var en övertygad antisemit som avhumaniserade judar och initierade den första stora pogromen i Tredje riket 1938.Som propagandaminister tog Goebbels ett hårt grepp om kulturen i Tredje riket. Samtidigt var majoriteten av de filmer som producerades under hans ledning breda underhållningsfilmer – ett medvetet sätt att normalisera regimen och styra publikens uppmärksamhet. Han var också tidigt skicklig på att utnyttja ett nytt massmedium: radion.I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Tredje rikets propagandaminister Joseph Goebbels.I oktober 1926 utnämnde Hitler Goebbels till partichef i Berlin. Som gauleiter fick han ett uppdrag som passade hans temperament: storstadens politiska gatukamp. Här finslipade han en metod som känns igen i modern demagogi:Provokation som strategi: skapa konflikter som genererar rubriker.Personfixerad agitation: peka ut syndabockar och “förrädare”.Möten som teater: ljus, symboler, marscher – en känsla av att historien rör sig nu. Nazismens budskap blev inte bara något man hörde; det blev något man upplevde.En central del i Goebbels framgång i Berlin var hans förmåga att förvandla nederlag till heroiska berättelser. När nazisten Horst Wessel, en ung SA-ledare, sköts i januari 1930 och senare avled i februari, insåg Goebbels omedelbart propagandavärdet och gjorde Wessel till martyr. Texten som Wessel skrivit till en äldre melodi blev “Horst-Wessel-Lied”, som därefter blev NSDAP:s partihymn och – efter 1933 – en av Tysklands nationalsånger i praktiken, sida vid sida med “Deutschlandlied”.Genom massmöten i Sportpalast och andra stora arenor utvecklade Goebbels en ny politisk estetik. Han använde dramatiska ljuseffekter, uniformerade vakter, standar och en noggrant planerad koreografi för att skapa en känsla av oövervinnerlig kraft. Under presidentvalskampanjen 1932 organiserade han kampanjen “Hitler över Tyskland”, där Hitler flögs mellan städer för att tala inför enorma publiker på kort tid. Vid maktövertagandet 1933 hade Goebbels gjort Berlin till en scen för nazistiska triumfer.Efter maktövertagandet inrättades 1933 Rikets ministerium för folkupplysning och propaganda, lett av Goebbels. Ministeriet fick ett ovanligt brett grepp om press, radio, film, teater, litteratur, musik och bildkonst – och blev centralt i regimens kulturella likriktning. Goebbels verkliga makt låg inte i att övertyga varje individ, utan i att göra avvikelse dyr och samstämmighet lätt. När alla kanaler låter likadant blir tystnaden det enda motståndet.Goebbels förstod radion som en politisk genväg in i hemmen. Satsningen på billiga massproducerade mottagare – Volksempfänger – gjorde det enklare att samla nationen kring ledarens röst och regimens nyheter. Här finns en mediehistorisk lärdom som återkommer: teknikens räckvidd är politiskt neutral – men användningen är det inte.När diplomaten Ernst vom Rath sköts i Paris den 7 november 1938 och avled den 9 november utnyttjade regimen händelsen propagandistiskt; den upphetsade rapporteringen bidrog till att bana väg för pogromen Kristallnatten (9–10 november).Under kriget fortsatte Goebbels att driva en retorik som band samman “folkets överlevnad” med fiendens eliminering. Propagandan bidrog därmed till den mentala terräng där massmord kunde framstå som “nödvändigt”.Bild: Propagandaminister Joseph Goebbels talar vid ett offentligt framträdande i Nazityskland, Foto: Georg Pahl, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons (Bundesarchiv, Bild 102-17049).Musik:‘Horst-Wessel-Lied' (‘Die Fahne hoch'), en nazistisk kampsång använd i NSDAP:s propaganda under 1930–40-talen. dirigenten Carl Woitschach. Källa: Internet Archive. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det blir spraytan-paniken från helvetet, nakna yogapositioner i en källare och ett oväntat långt snack om snippor, flytningar och varför så många kvinnor skäms för sina kroppar. Samtidigt pratas det om kvinnohälsa, prestationsstress, tonårspirr vid 40 och känslan av att plötsligt få tillbaka sitt fria liv igen.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jämställdhetspolitiken har länge varit ett område där slutsatsen nästan alltid kommit före frågan: mer styrning, fler mål, mer normkritik. Men under Tidö har tyngdpunkten delvis flyttats: från symboler och processer till våld, heder och förtryck. Det handlar om utreseförbud, skyddade boenden, straff, samverkan mellan polis och socialtjänst och ett särskilt delmål mot hedersrelaterat våld. Samtidigt lever den gamla apparaten kvar: Jämställdhetsmyndigheten, jämställdhetsintegreringen och viljan att styra familjers val. I dagens Rak höger pratar jag med jämställdhetsminister Nina Larsson (L). Hon är före detta officer, kallar sig liberalfeminist och säger att jämställdhet framför allt handlar om frihet. Vi talar om heder, våld, föräldraförsäkring – och om vad jämställdhet betyder för henne. Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se

Samtidigt som den iranska ex-kronprinsen Reza Pahlavi pratar om demokrati i Sveriges riksdag hur agerar hans anhängare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Reza Pahlavi, ex-kronprins som nu vill leda Iran in i en ny demokratisk era om regimen faller, Kevan Gafaïti, akademiker vid lärosätet Science Po i Paris, Mona Jafarian, aktivist och grundare av Femme Azadi, Samira Mohyeddin, journalist och tidigare producent på kanadensiska CBC, Ramin Parham, tidigare rådgivare och talskrivare till Reza Pahlavi, Tinoush Nazmjou, förläggare som driver bokhandeln Naakojaa i Paris, Arin Karapet, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna mflProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReporter: Babak ParhamTekniker: Victor Bortas Rydberg och Sandra PetterssonProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.seRÄTTELSE: I en tidigare version av det här avsnittet sa vi felaktigt att Reza Pahlavi besökte Israel 2003. Rätt årtal ska vara 2023. Det felaktiga årtalet är bortklippt och rättelse gjordes den 26/5 2026 kl.13.15.

I decennier har det kopplats till sjukdom, bristande disciplin och ohälsa samtidigt som ideal, dieter och träningskulturer lärt oss att så lite fett som möjligt är det som gäller. Frågan är om rädslan, ja skräcken, är befogad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lever i en tid där kroppen ständigt mäts, vägs och analyseras. Fettprocent, midjemått och BMI har blivit sätt att förstå oss själva, trots att många av måtten är trubbiga och omdebatterade. Samtidigt vet forskningen idag betydligt mer om kroppsfettets komplexa roll i kroppen än när många av idealen och råden formades en gång i tiden.Den här veckan undersöker vi fettets rykte och funktion. Vi pratar om varför kroppen så envist vill behålla det, om skillnaden mellan vitt och brunt fett och hur fettcellerna fungerar och är betydligt viktigare för vår hälsa än vi vant oss vid att tänka. Vi följer också fettets historia från antiken via flygvärdinnedieter och det fettsnåla 80-talet till dagens fokus på kroppsmätningar och nya bantningstrender.Medverkande: Karin Stenkula, universitetslektor och forskare vid Institutionen för experimentell vetenskap på Lunds universitet, näringsfysiologen Kristina Andersson, Peter Arnér, professor och forskare vid Institutionen för medicin, Karolinska institutet, Magnus Västerbro, historiejournalist och författare, Anatoli Grigorenko, idrottsforskare, och Oskar Sandgren.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I timme ett:De senaste två veckorna har Kinas ledare Xi Jinping tagit emot både USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin. Hur nära varandra är ledarna, och hur behandlar de sina vänner?När butiker i centrumkärnan har det kärvt så är hyran en stor utgift. Samtidigt är det inte helt enkelt för fastighetsägaren att sänka hyran, även om alternativet är en tom lokal. Reportage av Erica Sundén.Söndagen är både pingst och Bob Dylans 85-årsdag. Andlighet och kristendom har periodvis varit en stor del av nobelpristagarens musik, även utöver hans mest kända kristna album. Reportage av Jakob Eriksson.Krönika av Ulrika Knutsson.Panelen om Natomötet, Socialdemokraternas förslag om blocköverskridande samarbeten och undantag i lönegolvet för arbetskraftsinvandring.I timme två:I veckan hölls första Natomötet på svensk mark när alliansens utrikesminstrar samlades i Helsingborg. Ständigt närvarande är USA:s vara eller icke vara i Europa – så hur mycket förändrades den här gången?Om en vecka hålls första omgången av presidentvalet i Colombia. Högt på agendan står säkerhet, inte minst för kandidaterna själva som ständigt tvingas leva med mordhot. Reportage av Lotten Collin.Av svenskarnas nära 200 kg mat- och restavfall per person och år så hamnar en hel del på någon kompost. Så hår får man till den perfekta komposten?Satir med Radioskugga.I Frankrike protesteras det högljutt mot mediemogulen och miljardären Vincent Bolloré, som har ett stort inflytande över den franska offentligheten. Just nu pågår ett stort upprop på ett av Frankrikes mest anrika förlag, och Cecilia Blomberg har träffat en av författarna som skrivit på.Kåseri av Pamela Jaskoviak.Programledare: Helene BennoProducent: Gustav FranzénTekniker: Lisa Nilsson

USA:s utrikesminister är i Sverige för att delta på Natomötet. Samtidigt ökar USA påtryckningarna mot Kuba. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På fredagen landade USA:s utrikesminister Marco Rubio i Helsingborg för att delta i det laddade Natomötet. Mycket står på spel, en förstärkning av det europeiska försvaret och stödet till Ukraina. Från Washington är tonen skarp. USA hade räknat med betydligt mer stöd från Natoallierade under de senaste attackerna mot Iran. ”Presidenten har varit mycket besviken”, konstaterade Rubio innan han steg ombord på planet mot Europa. Eftersom flera Nato-länder håller med om att Iran inte bör ha kärnvapen borde de ha ställt upp mer, resonerade utrikesministern.Samtidigt ökar spänningarna på andra sidan Atlanten. USA har de senaste dagarna skruvat upp trycket mot Kuba genom att väcka åtal mot den tidigare presidenten Raúl Castro. Den snart 95-årige ledaren anklagas för att på 90‑talet ha beordrat nedskjutningen av civila amerikanska flygplan som hjälpte kubaner att fly regimen. Utspelet väcker starka reaktioner. Många drar paralleller till hur USA agerade inför gripandet av Venezuelas president Nicolás Maduro — och frågan är nu om Kuba står näst på tur.RÄTTELSE I en tidigare version av avsnittet sa vi felaktigt att det inte var någon amerikansk utrikesminister på besök i Sverige på 80- 90- och 00-talet. Rätt är att flera amerikanska utrikesministrar besökt Sverige under den tiden. Vi har klippt bort den felaktiga uppgiften. Rättelsen är gjord 27 maj 2026

Kina kallar vattenkraftverket i Medog avgörande för landets gröna omställning. Utanför Kina är frågan hur grönt det är när insynen är minimal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Planerna beskrivs som ett bygge i kolossalformat. Vattenkraftverket Medog, som Kina bygger i Tibet vid floden Yarlung Tsangpo, uppges kunna producera omkring 300 terawattimmar el per år – nästan dubbelt så mycket som Sveriges samlade elproduktion under ett år. Samtidigt är uppgifterna om projektet få. Experter pekar på att det är svårt att hitta officiell information om konstruktion, miljöpåverkan och dammsäkerhet.Det som ändå sipprar ut väcker frågor. Det talas om fem kraftstationer efter varandra och en total fallhöjd på runt 2 000 meter, vilket skulle kunna kräva turbiner anpassade för mycket höga fall, som Pelton-turbiner, en slags impulsturbin. En möjlig design som beskrivits i medier är att leda vatten genom tunnlar som kan vara omkring 40 kilometer långa, i stället för att följa flodens stora krök. Prislappen nämns som upp till 170 miljarder dollar och planen är driftstart 2033.Oro finns också nedströms. När floden lämnar Kina byter den namn till Brahmaputra i Indien och vidare till Yamuna i Bangladesh. Miljontals människor är beroende av vattnet, och frågan är hur vattenflöde och vattenkvalitet påverkas – och om vatten kan bli ett politiskt verktyg vid konflikter. Det finns dessutom uppskattningar om att omkring 24 000 personer kan behöva omlokaliseras.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se