Podcasts about samtidigt

I avsnitt #199 av Innebandyns Magiska Resa möter Magnus Fredriksson en av Stockholms verkliga innebandyprofiler – Ove Siewer, grundaren av Assist och en person som under flera decennier levt mitt i den svenska innebandyn.Ove är mycket mer än mannen bakom disken i en innebandybutik. Han är tränaren, entreprenören, materialnörden, föreningsmänniskan och innebandyälskaren som har sett sporten förändras på nära håll – från de klassiska åren i Stockholms innebandyhallar till dagens SSL, nya generationer av spelare och en utrustningsmarknad som utvecklas i rasande fart.Historien om Assist började redan 2001, när Ove Siewer och Johan Sparrgren bestämde sig för att göra något som då var långt ifrån självklart: skapa en sportbutik som skulle handla enbart om innebandy. Inga fotbollsskor, hockeyklubbor eller golfprylar – bara innebandy. Två år senare satsade Assist dessutom tidigt på e-handel, och genom åren har verksamheten blivit ett välkänt namn för generationer av innebandyspelare och föreningar.2026 fyller Assist 25 år – och samtidigt skrivs ett nytt kapitel när Assist och Innebandy24 går samman. En satsning som öppnar för fler fysiska butiker, större e-handel och en fortsatt expansion inom svensk innebandy.Men i det här avsnittet blickar vi framför allt mot säsongen 2026/27.Vad är det egentligen som gäller just nu?Vilka klubbor vill spelarna ha? Vilka märken går starkast? Hur har synen på blad, flex, skaftlängd och grepplindor förändrats? Vilka skor väljer dagens spelare – och hur mycket styr de stora SSL-profilerna vad unga spelare vill köpa?Ove får ge sin bild av innebandyns stora produkttrender 2026/27, men också berätta vad han ser från sin kanske ganska unika position. För genom Assist möter han spelare, föräldrar, ledare och föreningar hela tiden – från barn som ska köpa sin allra första klubba till elitspelare som vet exakt hur de vill ha sin utrustning.Hur har innebandyspelaren förändrats som konsument? Har utrustningen blivit för dyr? Vad efterfrågar ungdomarna? Hur viktiga har färger och design blivit jämfört med funktion? Och finns det produkter som innebandybranschen försöker sälja som spelarna egentligen inte behöver?Samtidigt finns tränaren Ove Siewer kvar.Han har under åren varit verksam i flera delar av Stockholmsinnebandyn, bland annat i klassiska Balrog, och har tränat såväl ungdomar som seniorer, damer och herrar. Sedan 2025 är han tillbaka i Älvsjö AIK herrverksamhet – i en miljö där han själv har tillbringat en stor del av sitt innebandyliv.Därför blir samtalet också större än klubbor och skor.Hur mår svensk innebandy 2026?Hur mår föreningarna? Vad har hänt med Stockholmsinnebandyn? Har sporten blivit bättre på att ta hand om sina spelare och ledare? Vad händer med återväxten – och vart är innebandyn egentligen på väg?Det blir ett samtal om prylarna, människorna, föreningarna, kulturen och framtiden med en person som haft första parkett till sportens utveckling under ett kvarts sekel.Ove Siewer – Assist-Ove, tränaren, entreprenören och kanske framför allt ett av Stockholms stora innebandyhjärtan.Välkommen till avsnitt #199 av Innebandyns Magiska Resa – trenderna, prylarna och innebandyn inför säsongen 2026/27! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Man är stressad när man är dampig i huvudet."Det ligger något i det. Men det är så mycket mer bakom.ADHD är en nedsättning i de exekutiva funktionerna — hjärnans vd. Prefrontala cortex, som sköter organisation, planering och tidsuppfattning. Den vd:n går inte att viljestyra fram, för den kräver bränsle: dopamin och noradrenalin. Precis de signalsubstanser ADHD-hjärnan har svårast att hålla kvar. De rinner ut snabbare hos oss än hos andra.Konsekvensen är en vardag med högre tempo och ständigt högre beredskap. Vi underskattar hur lång tid saker tar. Vi får bråttom. Och stress är ett beredskapssystem.Men här blir det riktigt stökigt: det går åt båda hållen.Prefrontala cortex kräver energi, syre, socker och vatten. Samtidigt finns det limbiska systemet med amygdalan — brandkåren. När brandkåren rycker ut behöver vd:n inte göra det. Och ju mer brandkår, desto mindre vd. Ju mer stresssystemet är påslaget, desto mindre jobbar den del av hjärnan som ska strukturera dagen.ADHD ökar alltså stressen. Och stressen försämrar ADHD. Det är en spiral — och väldigt få känner till att den finns.Det är det som stör mig mest. Det här är inte okänd information, men jag har nästan aldrig hört att någon fått det förklarat för sig från sjukvårdens håll. Det märks på klienterna som kommer till mig för hjälp med ADHD, stress och utmattning: ingen har berättat att det funkar så här.I det här avsnittet:Vad de exekutiva funktionerna är, och varför de kallas hjärnans vdDopamin och noradrenalin — bränslet som rinner ut för fortHur bristande tidsuppfattning tvingar fram högre tempo och högre beredskapBrandkåren: amygdala, det limbiska systemet och varför vd:n stannar hemma när larmet gårVarför strategier för att hålla ner stressen är en av de största insatser du kan göra vid ADHDWebinar onsdag 26 augusti kl 19:00 — då går vi på djupet i det här samspelet och i konkreta strategier. Digitalt via Zoom. Anmäl dig via länken. Du får automatiska påminnelser före, och kan du inte vara med live spelas det in och sammanfattas på webben — inspelningen mejlas till alla anmälda.https://us06web.zoom.us/webinar/register/3417869667426/WN_OSUNGK1KTBGwCzzP37coDwMer om ADHD, stress och utmattning finns på bjornnordberg.seAvsnittet ersätter inte utredning eller behandling. Frågor om medicinering hör hemma hos din läkare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi intresserar oss för Maltes politiska gärning i Georgien och imponeras, även av fotbollens utveckling i Italiens tvillingstat. Samtidigt har Rinos Lazio förlorat mot Mantova - själlösa Mantova. Vi leker Paradiso eller Inferno med halva landet och sätter ett starkt strplkastarljus på Lucarelli-brödernas Livorno - post Protti.Vi intresserar oss för Maltes politiska gärning i Georgien och imponeras, även av fotbollens utveckling i Italiens tvillingstat. Samtidigt har Rinos Lazio förlorat mot Mantova - själlösa Mantova. Vi leker Paradiso eller Inferno med halva landet och sätter ett starkt strålkastarljus på Lucarelli-brödernas Livorno - post Protti.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” gästas jag av Elin Ribjer och Sanna Letzén – Sanna är certifierad par- och stresscoach och har under många år hjälpt människor att skapa tryggare relationer – både till sig själva och till andra. Elin är grundare och programledare för podcasten Så kan det gå, där hon intervjuat några av Nordens främsta forskare, psykologer, terapeuter och författare inom kärlek, relationer, anknytning och beteende. Sanna och Elin har under många år arbetat med kärlek och relationer på djupet. De var bl.a. en del av, en av världens tio främsta internationella matchmaking-agenturer – där de genom tusentals samtal med entreprenörer, företagsledare, kreatörer och människor med stort ansvar, fick komma ovanligt nära det som sällan syns bakom framgången – Ensamheten, längtan efter kärlek, familjeliv, identitet och vad som kan skapa ett meningsfullt liv. Vi lever i en tid där många människor har fler möjligheter, mer kunskap och större frihet. Samtidigt ser vi rekordnivåer av ensamhet, stress och en längtan efter djupare mänsklig kontakt. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget i Ukraina går in i ännu en hård fas. Ryssland pressar långsamt framåt i öst, Ukraina har brist på soldater och fredssamtalen har tystnat. Samtidigt växer Nordkoreas roll – med både vapen och soldater. Hur ser läget vid fronten ut nu? Vad gör Ukraina åt soldatbristen? Kan samarbetet mellan Putin och Kim Jong-un förändra kriget? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: DW News Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Vad lovar partierna och vad kostar det? Det går allt bättre för Sverige, säger ekonomerna. Men politikerna pratar om tuffa tider och stödåtgärder. Vilka löften och valfläsk brukar gå hem hos väljarna? Och hur påverkas ekonomin av vem som vinner? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flörtar med hushållen – som är rikare än någonsinSocialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet går till val med slogans som ”Dags att ta Sverige på allvar”, ”För ett rättvisare Sverige”, ”Vi gör Sverige till Sverige igen” och ”På din sida”. ”De är försök till slagkraftiga slogans som ska skapa intresse”, säger professor Niklas Bolin.Och löftena till hushållen är många i den här valrörelsen. ”Det är ett stort fokus på kortsiktiga plånboksfrågor”, konstaterar Christina Nyman, chefekonom på Handelsbanken. Samtidigt har ”hushållens plånböcker aldrig varit tjockare än idag”, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank. Kritik från ekonomerDen stora frågan är om satsningarna verkligen behövs, och hur de ska betalas. ”Underskott är okej ett tag, men man kan inte fortsätta på det spåret”, säger SEB:s chefekonom Jens Magnusson.Så ser partiernas ekonomi utÅrets valkampanjer skiljer sig från tidigare. De sociala mediejättarna Meta och Google har stoppat politisk annonsering och Socialdemokraterna har sålt sin lotteriverksamhet som dragit in stora pengar till partikassan. Samtidigt räknas Centerpartiet som ett av världens rikaste partier. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet: Niklas Bolin, professor statsvetenskap Mittuniversitetet Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotAlbin Kainelainen, generaldirektör KonjunkturinstitutetAnders Dybelius, universitetslektor Jönköping universityAndreas Wallström, prognoschef SwedbankJens Magnusson, chefekonom SEBChristina Nyman, chefekonom Handelsbanken ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Elisabeth Thand Ringqvist gör en helomvändning och öppnar för samtal om slopat karensavdrag med Magdalena Andersson. Vad innebär den mjukare hållningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ekots partiledarutfrågningar är över och sist ut att sitta i heta stolen var Socialdemokraternas Magdalena Andersson och Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist.Det var en tuff Andersson och en något mer försonlig Thand Ringqvist som ställdes till svars. Bland annat öppnade Centerledaren för att förhandla om Socialdemokraternas viktiga vallöfte, det om slopat karensavdrag. Tills nyligen har C-ledaren sagt att hon går i opposition om S slopar karensavdraget. Vill Elisabeth Thand Ringqvist rätta sig i Magdalena Anderssons led?Magdalena Andersson satte hårt mot hårt i frågan om bankskatten som hon menar inte kommer leda till högre kostnader för bankkunderna. Om det ändå skulle det bli högre kostnader uppmanar hon folk att byta bank. Varför vill Andersson ta kampen mot bankerna? Samtidigt är S-ledaren desto vagare i sin hållning gentemot Vänsterpartiet som den senaste tiden dragits med debaclet kring att vänsterpartister i riksdagen har skickat solidaritetsbrev till palestinier som är dömda för terrordåd. Varför påverkar det inte Magdalena Anderssons åsikt om Nooshi Dadgostar ska ingå i en eventuell regering?Hör också Helena Gisséns teori om att Ebba Busch har en så kallad ”Annie Lööf-dröm”.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Det här är något alla som lär sig språk går igenom. Det är helt normalt! Det betyder också att du gör rätt — vi måste lära oss att förstå bra innan vi kan prata bra. Samtidigt är det frustrerande att förstå men inte kunna prata. I det här avsnittet går vi igenom vad du kan göra åt det. HELT NY UTMANING - Prata svenska varje dag i 4 veckor! 87€ 28 mini-lektioner — 15 minuters övning varje dag PRATA svenska varje dag Live-lektion varje vecka — öva konversation med riktiga människor Start: måndag 24 augusti Deadline: fredag 21 augusti (eller när de 40 platserna är slut) Läs mer här!

Silly Onsdag är här! Anel Avdic är tillbaka i studion och levererar tunga avslöjanden från det svenska transferfönstret. Expressen avslöjar att Djurgården har lagt ett inledande bud på 25 miljoner kronor på Kalmars stjärnskott Charlie Rosenqvist – en affär som kan bli den dyraste någonsin mellan två svenska klubbar! Samtidigt knyter Elfsborg till sig en 19-årig vänsterback från Fulham.Dessutom granskar vi den tyska revolutionen på Kaknäs under Djurgårdens nya tyska fotbollschef samt turerna kring Siltanens eventuella 60-miljonersövergång. Johan Dolck Wall rapporterar direkt från Bratislava om Mjällbys tunga Champions League-exit och vi riktar skarp kritik mot Malmö FF:s värvningsstrategi efter felrekryteringar för över 70 miljoner kronor. Medverkande: Isak Dahlin, Anel Avdic, Jonathan Aronsson Fält & Johan Dolck Wall.Ansvarig utgivare: Klas Granström.

Silly Onsdag är här! Anel Avdic är tillbaka i studion och levererar tunga avslöjanden från det svenska transferfönstret. Expressen avslöjar att Djurgården har lagt ett inledande bud på 25 miljoner kronor på Kalmars stjärnskott Charlie Rosenqvist – en affär som kan bli den dyraste någonsin mellan två svenska klubbar! Samtidigt knyter Elfsborg till sig en 19-årig vänsterback från Fulham.Dessutom granskar vi den tyska revolutionen på Kaknäs under Djurgårdens nya tyska fotbollschef samt turerna kring Siltanens eventuella 60-miljonersövergång. Johan Dolck Wall rapporterar direkt från Bratislava om Mjällbys tunga Champions League-exit och vi riktar skarp kritik mot Malmö FF:s värvningsstrategi efter felrekryteringar för över 70 miljoner kronor. Medverkande: Isak Dahlin, Anel Avdic, Jonathan Aronsson Fält & Johan Dolck Wall.Ansvarig utgivare: Klas Granström.

Andra världskriget avslutades med de första atombomberna i historien över det japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Men atombomberna hade föregåtts av förödande brandbombningar av Tokyo som dödade 100 000-tals människor.Det amerikanska bombkriget i Stilla havet mot Japan under andra världskriget utvecklades successivt. Efter att ha erövrat öar som Saipan och Tinian i Marianerna, kunde amerikanerna etablera baser inom räckhåll för Japan. Dessa baser användes för att genomföra massiva bombningar av japanska städer och industriella mål.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, aktuell med boken Bombkriget 1939-45. Detta är den avslutande andra delen om bombkriget under andra världskriget.Under andra världskriget blev städer som Rotterdam, London, Hamburg, Dresden, Tokyo samt Hiroshima och Nagasaki mål för massiva bombningar. Dessa bombningar ledde till omfattande förstörelse och stora förluster av människoliv.Tokyo var ett viktigt mål för bombattackerna på grund av dess roll som politiskt och industriellt centrum. För att försvaga Japans krigsansträngningar och demoralisera befolkningen genomförde amerikanerna en serie brutala brandbombningar över Tokyo. Dessa bombningar var särskilt förödande eftersom staden till stor del var byggd av trä och saknade effektiva brandskyddssystem.Att amerikanarna den 6 augusti 1945 släpptes atombomben "Little Boy" över Hiroshima berodde på att alla större industristäder redan var sönderbombade. Bomben dödade omedelbart över 70 000 människor och förstörde stora delar av staden. En andra atombomb, "Fat Man", släpptes över Nagasaki den 9 augusti och dödade minst 40 000 människor.Bombningarna i Hiroshima och Nagasaki bidrog till Japans kapitulation och avslutade andra världskriget. Samtidigt har de också väckt moraliska och etiska frågor om användningen av kärnvapen och civila offer.Bild: Nedbränd stadsdel i Tokyo efter flyganfallet den 10 mars 1945. Fotograferad av Ishikawa Koyo, Wikipedia, Public Domain.Musik: Sols Dream av Humans Win, Storyblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det händer mycket i innebandyvärlden – och i veckans avsnitt av Innebandyns Magiska Resa blir det både nyheter, mästarröster och ett längre samtal om en av svensk innebandys mest spännande klubbsatsningar.Hampus Ahrén slutar i landslaget – bara 26 år gammal. Vad ligger bakom beslutet och vad innebär det framåt? Samtidigt laddar Storvreta för jakten på nya SM-guld – men gör det utan en heltidsanställd huvudtränare.Vi tar oss också till Prag och Czech Open, där Falun och Pixbo stod som vinnare. Hör segerkommentarerna direkt från Prag och summeringen av en av innebandys viktigaste internationella turneringar.Men framför allt handlar avsnitt #197 om AIK 2.0.I ett längre samtal berättar Andreas Stefansson om den nya resa som AIK har inlett. Ambitionerna är stora, men satsningen handlar inte om snabba lösningar. AIK 2.0 ska byggas från grunden, med en bredare och starkare bas som fundament för att klubben på längre sikt ska kunna etablera sig i toppen och ta SSL med storm.Maskineriet har satts i rullning. AIK 2.0 har börjat – och det kan bli en väldigt spännande resa att följa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barnens tänder försvinner snabbare än de hinner tappas. Även vuxna erkänner att de vaknar upp som i ett töcken, med färre tänder än kvällen innan. Samtidigt blir tandfens gåvor mer och mer förunderliga…På årets Gothcon var det några som skulle sätta oss ned i Poddrummet och spela Drakar och Demoner. Men spelledaren uteblev ca exakt 1 vecka innan Långfredagen, så vi fick hitta på något annat!Därför ber vi om ursäkt på förhand, Benjamin gör ett försök att vara viktig, och glöm inte: #jävlamicke.Medverkande:Gestalt - Benjamin, spelleder och låter.Norrskens Hjältar - Johnnie som Agda26 som räddar dagen.Rollspel och annat Roligt (ROAR) för Eon - Emil som Hildeguuuuund!Äventyrslabbet - Jon som Trypsanor, entreprenör.Introjingel är gjord av Michael Ericson åt Poddrummet.

I en samtid som tror att lösningen på alla problem är att träna och äta rätt, ses överviktiga lätt som ett samhällsproblem. Men hunger har ofta inte alls med mat att göra, konstaterar Annina Rabe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades första gången 2018. Just nu är jag mitt uppe i ett garderobsrensningsprojekt. Det tar ganska lång tid, inte bara för att jag inte gjort det på länge och skåpen därför bågnar av diverse tröjor och klänningar jag inte längre använder. Utan för att det är ganska plågsamt. Plaggen väcker minne till liv, minnen från en tid när jag var en annan person. Den personen som var smal. Den som kunde ha vackra kläder eller för den delen vilka kläder som helst, för hon såg ändå okej ut i allt. En person som ter sig som mer och mer avlägsen från den som jag är idag. Jag tänker att den personen måste ha levt ett bekymmerslöst liv. Ett liv utan kroppshat och dåligt samvete, utan att vara en anomali i omvärldens kritiska ögon. Sedan minns jag, att så var det ju inte alls. Den smala personen mådde tvärtom dåligt för jämnan, och detta trots att hon levde upp till alla samtidens krav på slankhet och åtminstone relativ skönhet. Inte hade jag vett att uppskatta det inte. Den icke-smala personen – jag - är faktiskt generellt gladare och mer harmonisk, om än inte helt nöjd med sitt utseende. Mer eller mindre omedvetet märker jag att jag delar in mitt liv i före och efter den där hösten när jag plötsligt skenade i vikt och blev den jag är idag. Nej, jag är inte sjukligt överviktig. Jag skulle förmodligen inte kvala in till Biggest Loser eller få en gastric bypass om jag önskade det. Men jag väger definitivt mer än vad man bör göra när man är lika lång som jag. Så har det varit de senaste tio-femton åren, och trots flera försök har jag inte lyckats gå ner de där envisa kilona. Medelåldern gör det inte lättare; inte heller att ha ett stillasittande yrke och därtill mat och vin som intresse. Och mitt problem är knappast ovanligt. Om det nu ens är ett problem. För vem är det egentligen som har bestämt att det är ett problem med övervikt? Man stör liksom hela samhällsordningen om man väger för mycket. Man blir den där felande länken. Men om vi nu ändå skulle säga att det är ett problem så skulle det väl i så fall vara mitt eget, och ingen annans? Ändå känner jag mig ständigt utsatt för omvärldens kritiskt granskande blickar – ibland även kommentarer. Vissa dagar känns det som om jag med min lilla övervikt är ett samhällsproblem. Ett välfärdsproblem. I vår gravt kroppsfixerade tid där det entydiga svaret på nästintill varenda fråga är att ”träna och äta rätt” – vad nu ”rätt” kost är just den här säsongen, undvik socker, kolhydrater, fett, eller vänta nu, fett får man väl äta eller var det förra veckan? I en sådan tid finns ingen ursäkt för att vara ett fetto. Lösningen framstår som enkel: det är bara att skärpa sig! Man stör liksom hela samhällsordningen om man väger för mycket. Man blir den där felande länken. Det räcker alltså inte med ens egna känslor av otillräcklighet– man ska dessutom bära samtidens besvikelse på sina axlar. Och i vår tids stora hyckleri ingår dessutom att alla tränings- och kosttrender saluförs som något som ska få oss att rent allmänt ”må bättre”, när det i själva verket nästan uteslutande handlar om att bli smal. Det indirekta budskapet blir: hur ska man kunna må bra om man inte är smal? Om jag, med en förhållandevis ringa övervikt, ofta umgås med alla dessa destruktiva tankar, känner att mitt värde som människa sitter i hur många kilo jag väger – hur skall det då inte vara för dem som enligt alla måttstockar verkligen är feta? Den amerikanska författaren Roxane Gay vet. Större delen av sitt liv har hon varit gravt överviktig, som mest med en vikt på över 250 kilo. I den självbiografiska boken ”Hunger – a memoir of my body” berättar hon om ett liv med en kropp som är allas angelägenhet och allmänt byte för allehanda fördomar. På den feta kroppen är det fritt för var och en att projicera sitt eget narrativ. Fetma, precis som hudfärg, är något som inte går att dölja hur mycket du än försöker. Och som tjock, svart, queer och kvinna hamnar Roxane Gay längst ner på statusskalan i nästan vartenda sammanhang. Främmande människor i matvaruaffärer känner sig nödgade att diskret plocka ut varor ur hennes kundvagn Hon utvecklar diverse strategier för att, som hon skriver, överleva i en värld som har mycket lite tålamod eller medlidande för en kropp som hennes. En metod är att vara rolig; att förekomma omvärldens eventuella hånfulla skratt genom att dra fokus till sin övervikt. Hon beskriver hur en gravt överviktig kropp blir allas rättighet att kommentera; inte bara bland familj och vänner. Hur hon ständigt får lyssna på utläggningar om det farliga i att väga så mycket som hon gör. Som om, skriver Gay, ”jag inte bara var fet utan också fruktansvärt korkad”. Dessa råd är utdelade ”i all välmening”, från människor som anser sig bara tänka på hennes bästa. Främmande människor i matvaruaffärer känner sig nödgade att diskret plocka ut varor ur hennes kundvagn och byta ut dem mot något nyttigare. ”I all välmening.” Hon dissekerar hyckleriet och cynismen kring realityshower som "Biggest Loser" och det överdrivna medieintresset för framför allt kvinnliga kändisars vikt. Allt pekar på samma sak: det är den smala kroppen som är normen, allt annat är en avvikelse. Det är ju inte någon okänd slutsats och hennes tankar kring det är kanske inte så nya, men sällan har det beskrivits så hjärtskärande som här. Allt landar till sist i hungern, den som gett boken sitt namn. Hungern som är både fysisk och psykisk och egentligen handlar om helt andra saker än mat. Allting som har med våra kroppars utseende att göra är komplicerat Att vara en fet kvinna är en paradoxal kombination av att vara osynlig och på samma gång ta alldeles för mycket plats. Roxane Gay beskriver hur hon en gång började äta för mycket för att bokstavligen bygga ett pansar kring sin egen kropp. Som 12-åring blir hon brutalt gruppvåldtagen av en klasskamrat och hans kompisar. En klasskamrat hon dessutom är kär i. Hon känner kraftiga skamkänslor och berättar inte för någon om det inträffade. Hon fortsätter till och med att träffa killen som iscensatte våldtäkten ett bra tag efter det inträffade. Skammen leder till att hon börjar äta. Fetman blir en slags rustning, som gör henne obegärlig och skyddar henne mot att utsättas för våldtäkt igen. Varje gång hon börjar banta och träna bort fettet slutar hon tvärt just när det börjar ge resultat. En smalare kropp gör henne mer ömtålig, både bokstavligt och bildligt. Samtidigt är det ju just fetman som gör henne extra sårbar och till ett villebråd för omgivningens hån och missriktade välvilja. Låter det motsägelsefullt? Ja, det är det också. För är det något som Roxane Gays bok visar med plågsam tydlighet så är det är att detta med kroppen inte är enkelt. Det är inte ”bara att ta sig samman”, sluta äta kolhydrater och gå till gymmet. Allting som har med våra kroppars utseende att göra är komplicerat, inkonsekvent och ofta förenat med en grundångest vi inte alltid är beredda att konfrontera. Och detta i en hurtig samtid som inte basunerar ut något annat budskap än att det är enkelt, bara man tar sig samman. Det finns ingen ursäkt för att vara ett fetto. Annina Rabe, litteraturkritiker Litteratur Roxane Gay: Hunger – a memoir of my body. Harper, 2017.

Nya hiv-sprutor kan förebygga smitta med två doser per år. Men samtidigt hotar minskat bistånd framstegen mot aids. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskningen mot hiv har gjort stora framsteg. Nya långtidsverkande läkemedel kan ge ett mycket starkt förebyggande skydd mot hiv med bara två sprutor om året. Dagens behandlingar för de som smittats gör att personer med hiv kan leva långa liv utan att smitta vidare.Samtidigt presenterades oroande signaler på den internationella AIDS-konferensen i Rio de Janeiro. När USA och flera europeiska länder minskar biståndet riskerar viktiga insatser för testning, prevention och vård att försvagas, särskilt i Afrika där hiv-bördan är som störst.I Vetenskapsradion berättar professorerna Anna Mia Ekström och Anders Sönnerborg om de senaste forskningsresultaten, möjligheterna att nå FN:s mål om att få slut på aids som folkhälsoproblem, och varför framgångarna nu kan hotas av minskad finansiering. Hur nära är forskarna att stoppa epidemin, och vad händer om världen drar ner stödet just när målet verkar vara inom räckhåll?Under AIDS-konferensen visades också på hur mode och haute couture kan användas för att gestalta vetenskapliga framsteg och minska stigmat kring hiv. Professor Anna-Mia Ekströms forskning har designern Taurai Valerie Mtake och skräddaren Malick Sylla tolkat i ”Threds of Resilience”. Plagget vill visa hur hiv-vård bygger på sammanlänkade system av forskning, hälso- och sjukvård för att kunna bli framgångsrik. För det här krävs också samarbete mellan människor som lever med hiv både i Sverige och Afrika. Klänningen har valts ut för att visas under New York Fashion week senare i höst. Medverkande i Vetenskapsradion gör Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, Anders Sönnerborg, professor i infektionsmedicin och virologi vid Karolinska institutet. Både är också överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Sara SällströmSara.Sallstrom@sverigesradio.se

Alla vill fixa bostadsmarknaden men vad är problemet? Är det för mycket reglering, eller för lite? Frågan splittrar partierna, även inom blocken. Samtidigt drar hösten och flyttsäsongen igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marknaden ”funkar inte”Bostadsmarknaden fungerar inte, säger politiker från alla partier. Men alla verkar oense om vad som är det stora problemet och hur det ska lösas. ”Från höger vill man ha en marknad som styrs mer av utbud och efterfrågan, medan vänstersidan vill att staten ska gå in och ta ett större ansvar”, säger Ekots politikreporter Pontus Mattsson.Marknadshyror och fastighetsskatt – två röda skynken Bostadsfrågan är inte heller en fråga man vinner röster på, säger Tor Borg, analyschef på Citymark. Trots att det är en så kallad plånboksfråga. ”De flesta är nöjda med sitt boende. Det är en ickefråga för många”, säger han. ”Marknadshyror och fastighetsskatt är ord som skrämmer, och det där vet politikerna”, säger Pontus Mattsson.Hushållen förväntar sig stigande priserFör bostadsletare drar en av årets högsäsonger igång nu, efter en julimånad då lägenhetspriserna gick ner. ”Det är ganska normalt för juli”, säger Hans Flink på Svensk mäklarstatistik. Villapriserna steg däremot och framåt tror hushållen på stigande bopriser, enligt SEB:s boprisindikator. Det finns några specifika faktorer som avgör om det blir så.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Tor Borg, analyschef Citymark Pontus Mattsson, politikreporter EkotMarcus Widén, ekonom SEBHans Flink, affärsutvecklingschef Svensk Mäklarstatistikekonomiekotextra@sverigesradio.se

Ines har fått nog av utlandssemester med barn och räknar ner till hemresan. Samtidigt packar Kenza väskorna inför sin familjesemester, ovetandes om vad som väntar.Ännu en gång diskuteras de på skvallersidor. Bidrar de till kroppshets genom att prata öppet om sitt utseende och kroppens förändringar? Hur ärlig får man vara innan någon annan känner sig träffad? En kommentar får Kenza att gråta och ifrågasätta människors intentioner.PS. Stanna till slutet för ett oväntat gästspel av världens gulligaste kärlekspar.

Vi avslutar med ett peppigt och upplyftande avsnitt med dagens gäst, sexinspiratören Marika Smith. Nu har vi tusen frågor och hon svarar på dem alla. Samtidigt får vi oss ett gediget samtal om vad egentligen sex/ sexualitet är och varför det ofta blir laddat, fel eller negativt när det egentligen är en angenäm upplevelse, ett tillstånd fullt av kraft.Vi försöker att inte vara pryda men ingen kan prata om sex på detta enkla sätt som Marika. Deepthroat för henne är som att prata om hushållsost för andra, det är bara för oss att slappna av.Hemsida med coaching, kurser osv: sexinspiration.seInstagram: @sexinspirationPodcast: Sex på riktigt Njutningskartan Redaktion: Rebecca Tiger, Veronica Näslund, Olof Lindqvist och Emilia BlomKlipp och mix: Theresia Billberg Vill du stötta oss? Bli Patreon: https://www.patreon.com/formodrarsmaktSnacka med likasinnade: Eftersnacksgruppen på FacebookGillar du musiken i podden? Musiken skapad av Eldin Earth WitchKontakt: www.formodrarsmakt.comFörmödrars Makt en Podcast grundad av Rebecca Tiger och Elin Bååth 2020Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När träldomen avskaffades i Norden säkrades arbetskraften åt godsägare och bönder genom en strikt lagstiftning som tvingade alla som inte hade råd att betala skatt att arbeta för en husbonde. En lagstiftning som infördes på 1200-talet levde i någon mån kvar ända till 1920-talet.Med tiden skärptes arbetstvånget med hot om hårda straff och tvångsutskrivningar till armén. Legohjon levde i stor utsatthet därför att våld var påbjudet medel i arbetsledning och pigor utsattes för sexuella övergrepp av sina husbönder. Samtidigt var möjligheten att byta husbonde mycket begränsad och möjligheten att själv starta en gård nästan obefintlig.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Andersson, historiker vid Avdelningen för agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han är aktuell med boken Från trälar till tjänstefolk - Legofolk i Sverige 1250-1600.Träldomen avskaffades på 1300-talet eftersom legofolk eller tjänstefolk var en mer effektiv organisering av arbetet. Redan på 1200-talet infördes legofolksinstitutionen som tvingade fattiga att arbeta för en husbonde. Syftet var att hålla fast fattiga i en arbetsrelation och att legohjon skulle förbli fattiga. Legan, eller lönen, var sällan mer än mat, husrum och kläder. Men arbetskraftsbristen i digerdödens spår drev upp löner, men också lönereglering från statsmakten som gärna gick bönder och godsherrar till mötes.Under mer än ett halvt årtusende, från tidig medeltid och ända in på 1900-talet, var arbete som legohjon en av de vanligaste sysselsättningarna i Sverige. I de flesta byar i landet fanns såväl år 1300 som år 1800 åtminstone någon dräng eller piga, och detsamma gällde på herrgårdar, vid bruk och i städer. Omyndiga kunde bli legohjon, och även besuttna bönders barn blev legohjon. Vissa legohjon var gifta, och en legoman och hans hustru kunde till och med tänkas arbeta i två olika hushåll.Vid slutet på 1500-talet arbetade de flesta drängar och pigor på gods eller hos rika bönder - de flesta saknade helt möjligheter att själva bli husbonde.Bild: Legomannen misshandlas av sin husbonde för att han stulit mat som svinen skulle haft.Södra Råda gamla kyrka, Fotograf: Pål-Nils Nilsson / Riksantikvarieämbetet, [Creative Commons,](https://en.wikipedia.org/wiki/en:Creative_Commons) [Attribution 2.5 Generic](https://creativecommons.org/licenses/by/2.5/deed.en)Musik: Mercy And Forgiveness av Ananta Kongka; Storyblocks audio.Lyssna också på Trälarnas liv och Tunnes träluppror. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Danskerne spiser mindre og mindre frugt og grønt, mens forbruget af slik, chokolade og sodavand er vokset markant. Samtidigt kommer færre og færre af de grønne varer fra Danmark, hvor supermarkedets grøntafdelinger domineres af udenlandske varer, som giver danskerne mulighed for at købe al slags frugt og grønt - året rundt. Går vi for lidt op i, hvad vi kommer i kurven, og hvor det kommer fra? Skal politikerne styre danskernes madvaner mere? Har vi en rådden madkultur? Medvirkende: Søren Jacobsen Damm, gastronomiredaktør, Berlingske, Emil Minanas, selverklæret fastfoodekspert og journalist, Se og Hør, Signe Wenneberg, MF, Lars Aagaard, MF, Moderaterne, Alternativet, Kim Edberg, Bo Ritterbusch, landmand og fhv. FT-kandidat, Liberal Alliance og Louise Køster, direktør, Rabarbergården. Vært: Kaare Svejstrup. Producer og tilrettelægger: Christian Sforzini Graugaard.

Friskare äldre och bättre behandlingar gör att fler överlever sjukdomar som tidigare var en dödsdom trots ökande övervikt och diabetes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 11 februari 2026.Trots en global mediebild fylld av kriser visar utvecklingen något helt annat när hälsodata granskas över tid. Fler människor överlever idag sjukdomar som tidigare innebar en säker död, som cancer, stroke och hjärtinfarkt. Äldre generationer blir både friskare och mer robusta, vilket syns i såväl fysisk funktion som i kognitiva tester. Långsiktiga förändringar i arbetsmiljö, kostvanor och medicinska behandlingsmetoder har haft avgörande betydelse. Samtidigt syns tydliga trender i världen där satsningar på vaccinationer, sanitet och primärvård drastiskt minskat den tidiga dödligheten och gett en snabbt stigande medellivslängd.Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Övervikt och diabetes ökar i alla åldersgrupper och i många länder. När fler lever längre förändras även sjukdomsbördan, och icke‑smittsamma sjukdomar blir vanligare. Nya läkemedel kan komma att påverka framtida utvecklingskurvor, men tillgången är fortfarande begränsad.Den samlade bilden visar en värld där hälsan förbättras kraftigt, samtidigt som livsstilsförändringar formar en ny karta över risker och möjligheter. Det är en utveckling som förändrar synen på åldrande, välfärd och global hälsa – och som fortsätter att överraska.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

USA har satsat biljoner på att leda och dominera AI-utvecklingen. Men Kinas taktik med öppna och billiga AI-alternativ smular sönder de amerikanska techbolagens modell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Börsras – och börsrus Techaktierna har både rusat och rasat i veckan, efter att storbolag som Microsoft, Meta, Alphabet och Apple redovisat sina kvartalsresultat. ”Marknaden vill se att de gigantiska investeringarna ger effekt”, säger Henrik Ek, teknikjournalist på Dagens industri. Stora AI-investeringar”USA:s mål är att dominera framtiden och vara den ledande AI-supermakten”, säger Donald Trump. Amerikanska bolag har investerat enorma summor pengar i AI-utbyggnad och datahallar och Vita huset har infört hårdra restriktioner när det gäller bland annat datachip för att hålla Kina på avstånd. Kinesiska Kimi K3 från Moonshot skakar omMen nu börjar Kina komma ikapp på en rad områden. Man försöker göra sig oberoende av västerländsk chiptillverkning och satsar stort på öppna och billiga AI-modeller, som slår undan benen för den strategi som bland annat amerikanska OpenAI och Anthropic lutar sig mot. ”Den amerikanska ekonomin är otroligt rädd för det som pågår”, säger Christian Landgren, vd för Berget AI. ”Nu kommer Kina och omkullkastar affärsmodellen”. Stora möjligheter och stora riskerDe nya öppna modellerna innebär att bland annat europeiska bolag kan kapa beroendet av USA och behålla sin data på hemmaplan. Samtidigt finns det stora orosmoln. ”Det finns risker med öppna modeller. Illasinnade aktörer kan ta bort spärrar och börja använda dem för cyberattacker, olaglig pornografi eller för att sprida desinformation”, säger AI-experten Johan Falk. ”Dagens modeller ligger också på gränsen till att kunna skapa biovapen och vi kan inte utesluta att nästa generations AI-modeller kommer att klara av det”.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Johan Falk, AI-expert och föreläsareHenrik Ek, teknikjournalist Dagens industriChristian Landgren, grundare Berget AICarl-Henrik Söderberg, sparekonom NordnetDonald Trump, president USANicholas Carlini, forskare Anthropicekonomiekotextra@sverigesradio.se

Flottans dag i Ryssland firas i år utan fartyg. Samtidigt fortsätter drönarkapplöpningen på var sin sida om den stillastående frontlinjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den traditionsenliga och vanligtvis pampiga ceremonin kring ryska flottans dag fick i år hållas utan att några fartyg deltog i uppvisningen. Precis som när Ryssland firade segerdagen i maj var firandet kraftigt reducerat – en direkt konsekvens av säkerhetsläget.Vi diskuterar hur kriget blir allt synligare i den ryska vardagen. Vi ställer oss också frågan hur långt Ukraina respektive Ryssland kommit i drönarkapplöpningen och hur nära man är att få till internationella regler för användning av AI-vapensystem.Veckans gäster är Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter på Ekot.Programledare: Monika TitorProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Kritiken växer mot hälsoministern när USA skakas av både mässling och magsjuka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den tidigare Rysslandsvänliga MAGA-influencern Laura Loomer gör en tvärvändning efter sitt möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev. Kan hennes omsvängning få fler i Trumplägret att tänka om i Ukrainafrågan?I Washington samlas världsledare för Lindsey Grahams begravningsceremoni. På plats passar både Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Zelenskyj på att träffa Donald Trump i Vita huset. Samtidigt växer kritiken mot hälsominister Robert F. Kennedy Jr. efter rekordstora utbrott av både magsjukan cyklosporiasis och mässling. Har nedskärningar inom folkhälsomyndigheterna försämrat USA:s förmåga att hantera smittspridning? Och till sist: Med mindre än hundra dagar kvar till mellanårsvalet – vilka frågor kommer avgöra höstens politiska kraftmätning?Medverkande: Patrik Holmström och Martin Svenningsen, Sveriges Radios utsända och Sanna Torén Björling, Dagens Nyheters Ukrainakorrespondent.Programledare: Esmeralda Egerup.Producent: Anna Ulvklo.

Nya magneter och supraledning ska in under marken vid Genève. Energin blir densamma men med uggradering till High Luminosity ökar kollisionsfrekvensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i juni 2026. Partikelacceleratorn LHC vid CERN, den 27 kilometer långa ringen under marken vid Genève, stängs i sommar för en fyra år lång uppgradering. Målet är High Luminosity LHC, där energin blir densamma men kollisionsfrekvensen ska öka kraftigt. Fler kollisioner betyder mer statistik och en datamängd som väntas bli omkring tio gånger större än i dag.I tunnlarna handlar arbetet om att byta ut delar som gjort sitt och få ny teknik på plats, med magneter och supraledning som avgörande byggstenar för att styra protonerna rätt när de rusar runt nästan i ljusets hastighet. Förhoppningen är att kunna se extremt sällsynta processer och göra mer precisa mätningar, inte minst av Higgsbosonen som upptäcktes 2012.Samtidigt finns en frustration över att inga nya partiklar dykt upp efter Higgs. Standardmodellen fungerar väl, men lämnar stora frågor öppna, som mörk materia, gravitationen och varför Higgspartikeln verkar så lätt. När datan växer blir AI allt viktigare för att hitta mönster i kollisionerna som kan vara svåra att se med andra metoder. Och om ledtrådarna ändå uteblir pekar CERN redan mot nästa idé, Future Circular Collider, en möjlig ring på runt 90 kilometer.Reporter: Elsa Östlundvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Under nio års tid kunde en HR-chef på franska kulturdepartementet droga kvinnor som han kallat på anställningsintervju. De har i många fall tvingats kissa, eller kissat ner sig, inför mannen. Samtidigt har han fört anteckningar om hur de reagerat när det vätskedrivande medlet kickat in. Trots att det gått åtta år sedan historien uppdagades, är utredningen på väg att avslutas först nu.Programledare: Maria Hansson Botin. Med Frida Bergkvist, reporter på DN. Producent: Måns Mosesson.

Vinicius Junior uppges vara av intresse för Arsenal. Kan "The Gunners" ro hem en sådan megavärvning i sommar? Samtidigt verkar Real Madrid vara på väg att värva Yan Diomande framför ögonen på PSG. Även om det råder delade meningar bland alla transfertwittrare hur "klar" han faktiskt är. Barcola kan bli dyr för Liverpool, Chelsea vill ha veteraner och Mo Salahs Besiktasflytt verkar inte bli av. Med: Makoto Asahara och Frida Fagerlund. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Karl X:s vandring över Stora och Lilla Bält vintern 1658 är en av de mest mytomspunna händelserna i svensk historia. Kungens hela armé hängde i vågskålen. Den framgångsrika marschen genom Jylland och kapitulationen av fästningen i Fredriksodde under 1657 riskerade att gå fullständigt om intet om marschen misslyckades. Men om isen höll, ja då låg Köpenhamn och Själland öppet.Den danska kungen Fredrik III förhandlingsposition i ett sådant läge skulle bli förödande dåligt. Vintern var ju kallare än vanligt, med vädret var nyckfullt. Skulle isen hålla?I avsnitt 40 av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Karl X:s danska krig. Hur ska man egentligen se på Karl X:s danska krig? Var han en maktfullkomlig imperialist, eller var han en tidig skandinavist? Och varför är vi så måna om att diskutera framgången 1658 och tåget över bält, när allt höll på att gå om intet bara året efter? Man kan också fråga sig om inte myten om tåget över bält har lett till en överskattning av de svenska och danska kungarnas roller i sammanhanget. Kanske var det egentligen de europeiska stormakterna som hade sista ordet i Fredrik III och Karl X avgörande fejd.Episoden har varit ett återkommande tema bland historiker, och många har diskuterat Karl X strategi och vägval, de risker han tog, och på vilka grunder han fattade sina beslut. Vansinnigt nog lyckades hela operationen utan några avgörande förluster, och väl framme i Själland kunde kungen signera ett förödande fredstraktat för dansk del, den så kallade freden i Roskilde. Skåne, Blekinge och Halland blev nu svenskt och skulle förbli det för ”evinnerlig tid”. Aldrig hade Sverige varit större och starkare än nu.Samtidigt går det inte att rygga för det romantiska draget i berättelsen om händelserna 1658. De praktiska omständigheterna i sig, men även skildringarna i efterhand öppnar för frågor om svensk stormaktspolitik i Norden och gentemot de nya landskapen.Bild: Karl X Gustaf (1622-1660) efter slaget vid Iversnaes av Johann Filip Lemke, public domain, wikipedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han är världens bästa löpare och adlas av drottning Elizabeth. Men när Mohamed Mo Farahs tränare hamnar i blåsväder växer misstankarna om dopning. Samtidigt bär Mo på en hemlighet. Han har inte berättat sanningen om sin bakgrund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett program av Teres Hallman, 2026.Inläst av Alexander Lundholm.Slutmix: Alma Segeholm.Medverkande:Mustafa Mohamed, svensk rekordhållare på 3 000 meter hinder och Mo Farahs vän.Stefan Holm, Radiosportens expertkommentator.Arkiv: SR, BBC, CNN, Channel 4 News, Good Morning Britain, Athletics Weekly, Youtube-kanalen Tracklaufer, Bupa UK.

Och hur ska jag hantera att min vän alltid ska ha sista ordet? Låtskrivaren och författaren Annika Norlin svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nicholas bor i Stockholm och jobbar ibland på museer. Han har observerat att äldre människor gärna vill ta på konsten även om det uttryckligen är förbjudet. Han förstår att synen blir sämre med åldern, men det verkar inte vara anledningen, även de med god syn är klåfingriga. Hur kan detta komma sig, frågar han.Kristina har en väninna som pratar mycket om sig själv, vet bäst och alltid ska ha sista ordet. Hon har tidigare uppskattat hennes vänskap och vet att hon borde sagt till henne för länge sedan, men nu orkar hon inte längre och tänker att det är lika bra att hålla tyst. Hon frågar: Hur ska man hantera att någon alltid måste ha sista ordet?Signaturen ”En orolig själ” upptäckte av en slump att hans partner har en relation via en musikapp. Relationen hade pågått i en månad och de konverserar från morgon till kväll. Partnern säger att det bara är vänskap och att det inte finns någon sexuell underton. Samtidigt har hon inte nämnt honom eller barnen. Är det rimligt att känna sig sviken även om inget sexuellt skett, frågar ”En orolig själ”. Var går gränsen mellan oskyldig vänskap och emotionell otrohet?Hör Annika Norlin svara på lyssnarnas frågor. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna så mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.seProducent: Karin Arbsjö

Sen brexit-omröstningen har ekonomin dalat och motsättningarna ökat. Vissa av de skräckscenarier som målades upp vid skilsmässan från EU har blivit verklighet. Andra har inte det. Vad måste Andy Burnham klara som hans föregångare misslyckats med? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens sjätte största ekonomiI veckan fick landet en ny premiärminister igen. Andy Burnham blir den sjunde ledaren sedan britterna röstade fram brexit för tio år sedan. Han vill införa en ny ekonomisk och politisk modell som minskar klyftorna och får ekonomin att blomstra. “Låt det här bli tillfället när framtidshoppet väcks till liv igen”, säger han.Beskrivs som “mjuk vänster””Det finns en politisk kultur av stora ord och stora planer. Många andra har lovat det han lovar”, säger ekonomijournalisten Katrine Kielos.Framförallt ska hans nya regering fokusera på att hjälpa familjer som kämpar med höga kostnader. Och det är många som har det kämpigt, säger James Savage, ansvarig utgivare på The Local. ”Många britter känner sig fattiga”. Lägre tillväxt och lägre investeringar med brexitEnligt en studie från National Bureau of Economic Research är Storbritanniens BNP 6 till 8 procent mindre än den skulle ha varit om landet stannat kvar i EU. Samtidigt har invandringen ökat – tvärtemot vad som lovades inför omröstningen. ”Invandringsfrågan är fortfarande extremt splittrande och har flera bottnar”, säger James Savage.Relationen med Sverige”Storbritannien är fortfarande en viktigt handelspartner, men det är uppenbart att landet har minskat i betydelse för svensk export”, säger Per Altenberg, chefekonom på Kommerskollegium. ”Brexit är ett bra exempel på vad som händer om man vill sluta sig, istället för att handla globalt med varandra”, säger Scanias vd Christian Levin. Men han ser en ljusning i Storbritannien nu. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Chelsea flög in och snodde åt sig Morgan Rogers framför ögonen på Arsenal, och det för rekordpengar. Samtidigt verkar Alejandro Garnacho flytta i motsatt riktning till Aston Villa, givetvis utan någon form av relation till Rogersköpet. Real Madrid överväger Rodri som vill hem till Spanien, PSG tittar på spännande yttrar och VM-hjälten Ferran Torres kan lämna Barcelona. Med: Makoto Asahara, David Nilsson och Emilio Valdes Bahri. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Det hettar till mellan grannländerna efter besked om nya tullar, och fler länder kan stå på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget mellan USA och Iran trappas upp, och antalet stupade amerikanska soldater fortsätter att öka samtidigt som oljepriserna åter rusar. I Kanada härjar förödande skogsbränder, vars rök har svept in över stora delar av USA. Samtidigt har relationen mellan länderna blivit allt mer ansträngd efter att USA aviserat nya tullar mot sin nordliga granne. Trumpadministrationen hintar dessutom om att ytterligare handelstullar kan vara på väg. Slutligen: kommer president Trump att lyckas samla tillräckligt stöd för den omtalade SAVE America Act innan kongressen går på sommaruppehåll?Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-korrespondent, Patrik Holmström, Sveriges Radios utsände och Karin Henriksson, journalist och författare.Programledare: Esmeralda Egerup.Producent: Anna Ulvklo.

I detta avsnitt gästas vi av programledaren, poddaren och komikern Hampus Hedström – vars resa började långt innan Youtube-succéer och standupföreställningar. Hampus berättar om åren som trollkarl, de första stegen inom humor och hur man fortsätter skapa relevant innehåll över 10 år senare. Vi pratar om prestationsångest, dyslexi, tvångstankar och känslan av att aldrig riktigt vara ikapp livet. Hampus delar öppet med sig av sina största motgångar, katastrofala gig, rädslan för att misslyckas och varför det tog så lång tid innan han vågade ge sig ut på sin första egna standupturné. Samtidigt berättar han om drivkraften bakom framgångarna, vikten av att behålla sin nyfikenhet och varför han tror att många människor tänker för mycket och testar för lite.Dessutom pratar vi om vuxenlivet, identitet och känslan av att fortfarande vara samma person på insidan trots att livet förändras. Det bjuds på flera otippade historier, ärliga reflektioner om psykisk hälsa och spännande reflektioner om varför så många kreativa och framgångsrika människor bär på osäkerheter som sällan syns utåt.Ett varmt, humoristiskt och ärligt samtal om att våga misslyckas, hitta sin egen väg och fortsätta leka sig fram genom livet – även när omvärlden förväntar sig att man ska växa upp.Följ Hampus på Instagram här Följ Hampus på YouTube här Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt gästas vi av programledaren, poddaren och komikern Hampus Hedström – vars resa började långt innan Youtube-succéer och standupföreställningar. Hampus berättar om åren som trollkarl, de första stegen inom humor och hur man fortsätter skapa relevant innehåll över 10 år senare. Vi pratar om prestationsångest, dyslexi, tvångstankar och känslan av att aldrig riktigt vara ikapp livet. Hampus delar öppet med sig av sina största motgångar, katastrofala gig, rädslan för att misslyckas och varför det tog så lång tid innan han vågade ge sig ut på sin första egna standupturné. Samtidigt berättar han om drivkraften bakom framgångarna, vikten av att behålla sin nyfikenhet och varför han tror att många människor tänker för mycket och testar för lite.Dessutom pratar vi om vuxenlivet, identitet och känslan av att fortfarande vara samma person på insidan trots att livet förändras. Det bjuds på flera otippade historier, ärliga reflektioner om psykisk hälsa och spännande reflektioner om varför så många kreativa och framgångsrika människor bär på osäkerheter som sällan syns utåt.Ett varmt, humoristiskt och ärligt samtal om att våga misslyckas, hitta sin egen väg och fortsätta leka sig fram genom livet – även när omvärlden förväntar sig att man ska växa upp.Följ Hampus på Instagram här Följ Hampus på YouTube här Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Systrarna är tillbaka från semestern med nya män, nya resplaner och ännu fler operationer på schemat. Johanna berättar om den 52-åriga “äldre mannen”, en helikopterdejt till Monaco som blev allt annat än romantisk och ett casino där ingen fick spela förutom hans extremt störiga kompis. Samtidigt har Matilda packat väskan för ännu en plastikoperation och systrarna avslöjar varför de försvunnit från Snapchat.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands luftkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glidbomber, drönare och attacker långt bakom fronten har förändrat kriget i luften. Nu drar Sverige nya lärdomar om hur ett framtida angrepp kan behöva stoppas långt bortom det egna territoriet.När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 var målet att snabbt slå ut det ukrainska luftförsvaret.Flygbaser, radarstationer, luftvärn och ledningscentraler attackerades. Men trots ett starkare flygvapen lyckades Ryssland inte ta kontroll över luften.— Ukraina hann sprida sina flygstridskrafter och sitt luftvärn, säger Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Glidbomberna förändrade krigetEn av de stora förändringarna i luftkriget är de ryska glidbomberna.De kan släppas flera mil från målet och orsaka stor förstörelse utan att flygplanet behöver flyga nära fronten. Det gör dem svåra för Ukraina att stoppa.— De är svåra att upptäcka och ännu svårare att skjuta ner, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI.Samtidigt är glidbomberna beroende av satellitnavigering – något som går att störa ut.Drönare långt inne i RysslandUkraina har också visat att kriget i luften inte bara handlar om stridsflyg.I operation Spindelnät attackerades flera ryska flygbaser samtidigt med drönare. Enligt Ukraina förstördes omkring 40 ryska bomb- och spaningsflyg.— Det var ett fantastiskt sätt att kompensera för att man saknade långräckviddiga vapensystem, säger Carl Bergqvist.Sverige vill stoppa hotet tidigareFör Sverige handlar lärdomarna om att kunna sprida flyg och luftvärn, skydda baser och hålla igång ett krig under lång tid.Men också om ett större skifte: att kunna slå mot hotet innan det når Sverige eller Natos territorium.— Det är ingen liten förändring, utan en väldigt stor förändring, säger Carl Bergqvist.Sverige har bland annat påskyndat införandet av kryssningsrobotar till Gripensystemet och tidigarelagt satsningar på egen rymdförmåga.Medverkande:Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI med inriktning mot luftdomänen,och Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Programledare: Klas Aronsson.Producent: Kalle GlasTekniker: Mats Jonsson

När slutar vi egentligen vara sexiga och eftertraktade, och vad händer när vi förlorar vår attraktionskraft? Det är frågor som kan dyka upp mitt i en livsomvälvande 40-årskris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lever i en tid där ungdom och skönhet är mer värdefullt än någonsin. Överallt matas vi med bilder av vackra ansikten och den eviga ungdomen. Samtidigt blir vi bara äldre och äldre, och ingen kan undgå åldrandets villkor, hur mycket vi än kämpar emot.I det här specialavsnittet av Kropp & Själ rör sig Siri von Malmborg genom rädslan för kroppens och ansiktets förfall, genom fåfängans hårda grepp och vidare mot det som väntar bortom allt det där – mitt i en 40-årskris där frågor om åldrande och identitet blir omöjliga att undvika. Kan vi acceptera våra rynkor, dubbelhakor och hängande vänsterbröst? Och vad händer om vi inte gör det?Vi hör vi författaren Åsa Lindeborg, modevetenskapsforskaren Emma Severinsson och psykologen Anna Kåver berätta om sina egna och omvärldens syn på attraktionskraft och åldrande. Vi hör också Siris vänner tala om livskriser, dödsångest och tårar på ett hotellrum i Berlin.Det här är ett öppet sökande efter att förstå varför åldrandet kan göra så ont – men också en resa mot det som gömmer sig bakom vår längtan efter att vara evigt unga.Medverkande:Åsa Lindeborg, författare, Emma Severinsson, modevetenskapsforskare och Anna Kåver, psykolog.Programledare: Siri von MalmborgProducent: Ulrika Hjalmarson Neideman

En våldsam morgon följs av en konflikt i bilen som slutar i dödligt våld. Därefter börjar arbetet med att dölja det som hänt. Samtidigt prövas Elins uppgifter om rädsla och kontroll mot det som går att bevisa. Producent: Signe Lindbäck Programledare: Nils BergmanVill du höra nya serier från Rättegångspodden, exklusivt och helt utan reklam, så gör du det på Podme. Där släpps nämligen en helt ny serie varje månad. Gå in på Podme.com och skaffa ett Premium-abonnemang och börja lyssna på nya serier redan nu, de första 14 dagarna är gratis. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet – ofta från gud – men också från traditionen, ritualer och symboler.I avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar – En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle.Foto: Gabriella ErikssonBild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Var är myggen i sommar? För andra sommaren i rad är det mindre mygg än vanligt. Samtidigt sprids virussjukdomar över Europa. Riskerar virusen att få fäste i Sverige? Gäst: Anders Lindström, forskare. Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: TV4 Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Missnöjet i Skottland jäser efter Edvard I:s seger vid Dunbar och massakern i Berwick. En ung lågadlig man vid namn William Wallace träder fram som gerillaledare i skogarna och lyckas samla ett växande följe motståndsmän. Samtidigt blossar andra uppror upp i olika delar av landet, snart smälter två av dessa samman i ett och skottarna ställer upp för batalj vid Stirling bridge under ledning av Wallace.Läslista:Schama, S. A history of Britain · Vol. 1 · At the edge of the world? : 3000 BC-AD 1603. (BBC, 2000).Trevelyan, G.M. History of England. (Longmans,Green and co., 1926).Harrison, D. Englands historia · Del 1. (Historiska media, 2018).Fischer, Andrew William Wallace (Birlinn, 2007)Mackay, James - William Wallace - Bravehart, 1995Magnusson, Magnus - Scotland - the story of a nation, 2000David, Saul - Militära misstag, 1999Åberg, Alf - Skottland, 1956 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Michael Olise uppges vilja ta sitt pick och pack och lämna FC Bayern för Real Madrid. Samtidigt har Atlético Madrid satt hårt mot hårt i Julian Alvarez försök att flytta till Barcelona. Arsenal värvar en grekisk poängmaskin och försöker få in en engelsk landslagsback för att ersätta en ryggskadad Saliba. Forests jakt på Bergvall fortsätter och Deportivo presenterar en profilvärvning. Med: Makoto Asahara och David Nilsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Producent: Albin Andersson Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Kjell Höglund är känd för klassiska låtar som Genesarets sjö och Man vänjer sig. Men 1973 har han en annan karriär som efterjagad radiopirat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Radio 88 börjar sända 1972, en tid när Sveriges Radio är de enda som får sända radio i Sverige. Sändarmasterna ägs av statliga Televerket, som ansvarar för att hålla etern fri från störningar och infiltratörer.Den nya piratradiokanalen Radio 88 sänder sent på kvällarna, med reklam och helt utan tillstånd. I sina sändningar blandar de absurd humor och proggmusik med angrepp på politiker. Ständigt jagade av polis, Televerket och en stor grupp privatpejlare.Det är Anders Bjurström som startar Radio 88. När han flyttar in i kollektivet Ornässtugan i Solna träffar han Monica Nilssen, Björn Bränngård och Kjell Höglund – tre personer som blir viktiga för Radio 88.Våren 1973 hörs Kjell Höglund och Björn Bränngård ofta tillsammans i Radio 88:s sändningar på söndagskvällarna. Efter ett uppehåll har kanalen startat på nytt med en proggigare framtoning, utan reklam och med angrepp mot borgerliga politiker blandat med absurd vänsterhumor. Samtidigt passar de inte riktigt in i den tidens gravallvarliga vänsterrörelse.– Det är ingen tvekan om att det är väldigt stora grupper som är ganska arga på oss, sa Kjell Höglund då.Radio 88 jagas av polisen och TeleverketFör att kunna höras i etern har Radio 88 tillverkat hemmabyggda FM-sändare som de flyttar varje dag och gömmer på olika platser runtom i Stockholm.Men i takt med att Radio 88 får mer uppmärksamhet i tidningarna intensifieras jakten på personerna som ligger bakom kanalen. Kalla kriget pågår fortfarande och staten är på sin vakt. En olaglig radiosändare i händerna på okända aktörer skulle kunna användas för desinformation – om kriget kommer.Polisen och Televerkets pejlare placerar ut personal på platser där de vet att Radio 88 tidigare sänt. De försöker hitta sändarna som göms på hustak, bergstoppar och vindskontor – bland annat inbyggda i en attachéväska.Enligt Kjell Höglund själv tycks Radio 88:s impulsiva, fräcka och ologiska sätt att planera sin verksamhet förvirra polisen och Televerket.Och en dag får Radio 88 hjälp från oväntat håll.Dokumentären bygger på gamla inspelningar från gamla piratsändningar, bandat material ur privata samlingar samt arkivmaterial från Sveriges Radio och Sveriges Television. Där hörs bland andra Björn Bränngård, Monica Nilssen, Kjell Höglund, Anders Bjurström, Willy Josefsson och Bengt ”Pejlar-Bengt” Forsgren.Dokumentären är gjord 2026.Reporter: Tommie JönssonProducent: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Tommie JönssonI sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Journalister kallas till rätten och Pete Hegseth skapar ny specialstyrka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lindsey Grahams plötsliga död skakar Washington och väcker reaktioner långt över partigränserna. Samtidigt går Trumpadministrationen till offensiv mot läckor: New York Times-journalister kallas att vittna efter avslöjanden om påstådda säkerhetsproblem kring det nya Air Force One-planet, och försvarsminister Pete Hegseth lanserar en ny specialstyrka för att jaga uppgiftslämnare. Dessutom blickar vi mot VM-finalen på söndag – dyker Donald Trump upp på läktaren?Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter.Programledare: Esmeralda Egerup.Producent: Anna Ulvklo.

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251014.I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Aston Villa agerar när de plockar VM-genombrottsmannen Johan Manzambi framför ögonen på Newcastle, som ser ut att gå mot en mardrömssommar. Samtidigt flyttar Youri Tielemans från Villa till Manchester, där även Andrey Santos anlänt. Vlahovic funderar på Besiktas, Adeyemi återförenas med Flick och Jürgen Klopp sätter stopp för det tyska folkets väntan. Med: Makoto Asahara, Keven Bader och Henric Holmberg. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

I december 2019 försvinner 30-årige Jimmy i Köping. Några dagar senare hittas hans styckade kropp nedgrävd på en gård. Spåren leder till ett ungt par och i deras bil hittas stora mängder blod och blodiga verktyg. Samtidigt växer en bild fram av en relation präglad av våld, hot och droger. I rättssalen ändras berättelserna, och frågan kvarstår om vad som egentligen hände dagen då Jimmy dog.Producent: Signe Lindbäck Programledare: Nils BergmanVill du höra nya serier från Rättegångspodden, exklusivt och helt utan reklam, så gör du det på Podme. Där släpps nämligen en helt ny serie varje månad. Gå in på Podme.com och skaffa ett Premium-abonnemang och börja lyssna på nya serier redan nu, de första 14 dagarna är gratis. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya besked från presidenten på Nato-toppmötet i Ankara Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi vänder blicken mot Nato-toppmötet i Turkiet, där Donald Trump bedömer att vapenvilan mellan USA och Iran är över. Presidenten upprepar också sitt krav på att Grönland bör bli en del av USA och uttrycker besvikelse över att flera av USAs allierade inte gjorde mer för att stödja USA i kriget mot Iran.Samtidigt skakas Demokraterna av anklagelser om sexuella övergrepp mot partiets senatskandidat i Maine, Graham Platner. Partiet har nu dragit tillbaka sitt stöd, medan Platner själv avfärdar anklagelserna som ”kategoriskt falska”.Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter.Programledare: Esmeralda Egerup.Producent: Anna Ulvklo.

Historien om den 36åriga havsörnen visar hur artens utveckling på Öland och i landet förändrades när miljögifter minskade och naturvården lyckades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026.När en 36‑årig havsörn hittades död på norra Öland blev den ett unikt tidsdokument över artens dramatiska utveckling. Den ovanligt höga åldern kunde bekräftas genom ringmärkning, och fågelns livsspann sträckte sig över perioden då havsörnen gick från att vara nära utrotad till att bli ett livskraftigt inslag i svenska landskap.Under 1970‑ och 80‑talen pressades populationen hårt av miljögifter och tidigare jakt, vilket ledde till dålig reproduktion och få kvarvarande individer. När halterna av miljögifter sjönk och nya generationer utan skador började ta plats skedde en tydlig vändning.Den här havsörnen kan ha tillhört de första som åter etablerade sig på Öland, där gamla boplatser i tallskogar och god tillgång på föda skapade förutsättningar för en växande stam. Fyndet visar hur ringmärkning avslöjar långsiktiga förändringar i både miljö och beteenden, och hur landskapet förändrats från perioder av hårt mänskligt tryck till mer gynnsamma förhållanden.Samtidigt väcker den ökade populationen frågor om framtida skydd, rättsliga processer och hur artens status påverkar förvaltningen. Den rekordgamla fågeln blir därmed en nyckel till att förstå havsörnens återhämtning och de omständigheter som format artens återkomst i Sverige.Medverkande: Peter Hellström, rovfågelsforskare på Naturhistoriska riksmuseetReporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se