Podcasts about samtidigt

Malin har varit på konsert men missade en av världens coolaste artister… Allt är dyrt på Hawaii, och Malin berättar vad hennes massage landade på vilket ger Jessica en otrolig idé kring hur hon ska krydda sina fakturor. Vad är det för kroppsligt problem Malin fått, ett problem alla män borde vara avundsjuka på, eller? Samtidigt hemma i Nacka och Skogalund lever Marcus livet och njuter av snökaoset. Hur kan vi likna familjen Lasses boende med bensinmacken i Sällskapsresan? Sen var det det där med middagsbjudningen som spårade ut. Lyssna det blir kul. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Studenter ser kärnkraft som nyckel i energiomställningen och forskar om lösningar för avfall, reaktordesign och stabila elsystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251125. Runtom i världen satsas på ny kärnkraft, som en del i den stora energiomställningen bort från fossila bränslen, men kärnkraften är den kanske mest komplexa energiproducenten som finns idag, med olika säkerhetsutmaningar.På Uppsala universitet möter vi studenter som ser tekniken som en avgörande pusselbit i energiomställningen. De arbetar med frågor som rör säkerhet, slutförvaring och hur avfall kan återanvändas i en sluten bränslecykel – ett sätt att minska mängden långlivat radioaktivt material och utvinna mer energi. Samtidigt lockar nya reaktordesigner, som blykylda reaktorer, som kan bränna bort de mest problematiska isotoperna och öka bränsleeffektiviteten.För studenterna handlar det inte bara om teknik, utan om att skapa ett stabilt elsystem i en tid då vind och sol dominerar. Kärnkraften ger, enligt studenterna, leveranssäkerhet när vädret sviker, vilket anses som kritiskt för ett elektrifierat samhälle. Från klimatångest till ingenjörsdrömmar – här formas framtidens lösningar för fossilfri energi och en hållbar energimix.Medverkande studenter från Uppsala universitet: Oskar Sundqvist, Filippa Hjalmarsson, Tobias Engström, Isak Kleist, John Manders och Oskar Andersson.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I det här avsnittet möter vi tv-personligheten, artisten och entreprenören Samir Badran i ett ärligt samtal om offentlighetens baksidor och modet att byta spår. Samir berättar varför han i dag undviker intervjuer - och hur snabbt både media och allmänheten kan vrida ord, skapa narrativ och vända allt emot en.Vi pratar om näthatet i det sociala medier-klimat som blivit allt hårdare. Samir ger sin bild av vad som egentligen hände mellan honom och Anjo när stormen var som störst, hur drevet tog fart och vilka konsekvenser det fick både personligt och professionellt.Samtalet leder vidare till ett av hans mest oväntade livsval: att kliva av en extremt framgångsrik mediekarriär mitt i Melodifestivalen, Talang och musiken, för att flytta till Linköping och bli fastighetsmäklare. Trots framgång på pappret berättar Samir om en växande tomhet, ett starkt prestationsdriv och insikten om att mäklarbranschen krävde att han slipade bort det som är mest han.Vi pratar också om erfarenheterna från Förrädarna och Sveriges dummaste – om spelet bakom kulisserna, den psykologiska pressen och isoleringen. Samtidigt delar Samir en ny, mer långsiktig syn på karriär, ekonomi och familj. Ett avsnitt om att våga kliva av, våga kliva tillbaka – och att stå fast vid vem man är.Följ Samir Badran här.Läs mer om MyValueVault här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi tv-personligheten, artisten och entreprenören Samir Badran i ett ärligt samtal om offentlighetens baksidor och modet att byta spår. Samir berättar varför han i dag undviker intervjuer - och hur snabbt både media och allmänheten kan vrida ord, skapa narrativ och vända allt emot en.Vi pratar om näthatet i det sociala medier-klimat som blivit allt hårdare. Samir ger sin bild av vad som egentligen hände mellan honom och Anjo när stormen var som störst, hur drevet tog fart och vilka konsekvenser det fick både personligt och professionellt.Samtalet leder vidare till ett av hans mest oväntade livsval: att kliva av en extremt framgångsrik mediekarriär mitt i Melodifestivalen, Talang och musiken, för att flytta till Linköping och bli fastighetsmäklare. Trots framgång på pappret berättar Samir om en växande tomhet, ett starkt prestationsdriv och insikten om att mäklarbranschen krävde att han slipade bort det som är mest han.Vi pratar också om erfarenheterna från Förrädarna och Sveriges dummaste – om spelet bakom kulisserna, den psykologiska pressen och isoleringen. Samtidigt delar Samir en ny, mer långsiktig syn på karriär, ekonomi och familj. Ett avsnitt om att våga kliva av, våga kliva tillbaka – och att stå fast vid vem man är.Följ Samir Badran här.Läs mer om MyValueVault här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Två personer har satt käppar i hjulet i tjejernas relationer, i Mexico är det så illa att Ines ligger vaken en hel natt och gråter. Samtidigt så kämpas det på i Thailand med nära döden-upplevelse och erbjudanden om happy endings.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ceremonier vid smältande glaciärer samlar forskare, lokalbor och religiösa ledare för att ge plats åt sorg och ansvar i klimatkrisens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glaciärerna krymper i snabb takt och med dem försvinner landskap som format människors liv och tro i århundraden. När ismassor som funnits i tusentals år smälter bort väcks starka känslor – sorg, saknad och ansvar. I takt med klimatförändringarna har nya ritualer vuxit fram: begravningar, böner och ceremonier vid glaciärernas fot. Från Nepal till Alperna samlas forskare, lokalbefolkning och religiösa ledare för att hedra det som går förlorat och skapa mening i en tid av kris. Historiska processioner som en gång bad om skydd mot glaciärernas framfart har fått en ny innebörd – nu ber man om att isen ska få finnas kvar. Samtidigt förändras vår syn på naturen. Från att ha betraktats som hotfulla krafter ses glaciärerna idag som sköra och värdefulla. För forskare blir förlusten personlig, och känslorna som väcks kan bli en drivkraft för förändring. Ritualerna ger plats för gemenskap och reflektion, och påminner om att klimatkrisen inte bara handlar om siffror och modeller, utan om kultur, identitet och vår relation till naturen.Reporter: Elsa ÖstlundProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Kina har haft starka band till Maduros regim. Men nu vill Trump ta tillbaka oljan och USA gör tydligt att man vill mota bort Kina från Latinamerika. Kommer Peking acceptera det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA:s ingripande i Venezuela där landets auktoritäre ledare Nicolás Maduro fördes bort skedde bara timmar efter att en kinesisk delegation besökt Maduro i Caracas. Kina har sedan länge ett tajt samarbete med Maduros Venezuela och såväl ekonomiska som strategiska intressen i landet. Exempelvis har Kina köpt nästan all venezuelansk olja som gått på export. Men nu gör Trump-administrationen tydligt att USA inte kommer acceptera konkurrens i vad man ser som sin bakgård och maktsfär. Peking har hittills svarat med att i hårda ordalag fördöma USA:s räd, men frågan är om Pekings svar stannar där. Hör vad står på spel om Latinamerika härmed blir den nya skärningspunkten i stormaktsrivaliteten mellan Kina och USA. Samtidigt väcker USA:s agerande i Venezuela oro för att Peking kan rättfärdiga ett eget militärt ingripande i Taiwan.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: CGTN, Nicolás Maduros Facebook-sida, Vita huset (Youtube), CNN.

Hur ska Europa svara på Trumps krav gällande Grönland. Räcker det med europeisk enighet, ska EU höja rösten eller är en ny Nato-satsningen lösningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europapodden spelas in på plats i Sälen under Folk och Försvars årliga rikskonferens. Efter den amerikanska attacken mot Venezuela har Donald Trump höjt tonläget mot Grönland. Skulle de amerikanska hoten realiseras kan det innebära enorma problem för försvarsalliansen Nato och då även hota Europas säkerhet.Har Europas ledare varit för naiva gällande USA:s planer för Grönland och vad kan de europeiska länderna nu göra för att lugna ner USA? EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius har pratat om mer militär enighet inom unionen, är det en lösning? Samtidigt har flera europeiska länder nyligen föreslagit att Nato ska lansera en ny satsning som innebär större militär närvaro på Grönland. Det senare skulle vara ett sätt att möta ryska och kinesiska aktiviteter i Arktis, något som Donald Trump säger sig vara oroad över. Och, hur stadigt står Natosamarbetet när relationen mellan USA och Europa gungar?Medverkande: Jonas Haggren, vice amiral och Sveriges militära representant i EU och Nato. Göran von Sydow, direktör för Sieps. Anna Wieslander, Nordeuropachef på Atlantic Council. Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias DellertTekniker: Mattz Larsson

I veckans avsnitt tar Daki oss med på en vild helg tillsammans med influencern Robertsworld – och ja, det spårar exakt så mycket som man kan förvänta sig. Samtidigt skulle en av oss bara göra något så simpelt som att köpa vinterdäck… men kom hem med en helt ny bil. Kan du gissa vem?Danne bjuder dessutom på ett av sina mest tveksamma men hysteriskt roliga prank hittills – ett sånt som egentligen inte får skrattas åt, men man gör det ändå.Vill du höra hela avsnittet och inte missa något av allt kaos som väntar i framtida episoder? Klicka här och häng med oss på Patreon:https://www.patreon.com/handenpahjartatSom Patreon stöttar du podden och gör det möjligt för oss att fortsätta leverera varje vecka. Stort tack för ditt stöd!

Hon gifte in sig i Hollywood-eliten. Hamnade i skuggan av sin man. Men tog revansch och blev en av världens största filmstjärnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nicole Kidman slår igenom som ung skådespelare i Australien och tar sig till drömmarnas Hollywood. Men när hon gifter sig med världens största skådespelare, Tom Cruise, hamnar hon i hans skugga och reduceras till hans plus en på röda mattan. Samtidigt, avlyssnas hon av scientologernas innersta krets, enligt rörelsens avhoppare. När äktenskapet kraschar inför öppen ridå förväntar sig alla att hennes karriär ska gå samma väg. Istället blir hjärtesorgen hennes superkraft. Nicole kastar sig ut, vågar ta risker och visar världen att hon är en riktig filmstjärna. Sen dess har hon spelat otaliga komplexa kvinnoroller i alla möjliga genres, genom en 90 filmer lång karriär som sträcker sig över decennier. Trots att kritiken mot hennes rynkfria ansikte och stela rollval aldrig tystnar fortsätter hon jobba. En ikon, med målet att förändra Hollywood inifrån. I avsnittet hörs Dagens Nyheters filmredaktör Helena Lindblad, samt kulturjournalisten och filmkritikern Caroline Hainer. Avsnittet gjordes november/december 2025 av Dist.Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsmakare och reporter: Sara Olsson Slutmix: Fredrik NilssonLjudklippen i programmet kommer bl a från podcasten Awards Chatter, Charlie Rose, The Oprah Winfrey Show, 60 Minutes Australia, dokumentärfilmen Going Clear, People Magazine, AP Archive, Saturday Night Live, ABC News, The American Film Institute, Hollywood Archives, Woman in the World interview series, CNN, Sky News, Time Magazine. Samt filmerna Eyes Wide Shut, BMX Bandits, Skin Deep, Days of Thunder, Till varje pris, Moulin Rouge, Timmarna, Chanel No. 5 The Film och Babygirl.

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251014.I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Häng med oss på en späckad och galen midsommar där Frändfors är påväg med full fart in i väggen och klämmer in solarium, barnlämning, manikyr OCH pedikyr, hårfix, storstädning, TV-inspelning, AW och Swedish House Mafia-konsert på en och samma dag. Samtidigt trycker Lyskova en planka på Blecktornskällaren och känner sig som en viking. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Det politiske år er slut. Regnskabets time er kommet. I denne nytårsudgave af Borgen Unplugged åbner vi karakterbogen og bedømmer hele Folketinget – parti for parti – på deres præstation det seneste folketingsår. Hvem har leveret? Hvem har skuffet? Og hvem har mest at forklare, når året gøres op? Samtidigt finder årets to sidste lakridsvindere i samarbejde med bagsvaerdlakrids.dk og sender to krus af sted til et par gode 10'er-venner. Med julen er Tinget mødefri, og derfor er nytårsepisoden optaget midt i magtens maskinrum – i Folketingssalen. Martin Flink har spørgsmålene. Anders Langballe har svarerne. Og med som gæsteanalytiker er Søren Søndergaard, journalist, kender af dansk politik og tidligere pressechef hos Dansk Folkeparti. Der bliver delt både ros og ris ud. Nogle får pæne karakterer. Andre dumper med et brag. Det her er Borgen Unplugged i nytårsudgave. Status på dansk politik. Opgøret med året, der gik. Her får du det hele. Og lidt til.

Filmklassikern Hajen fyllde biosalongerna och spred både skräck och missuppfattningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251110.När den släpptes 1975 väckte den fasa världen över.Filmen Hajen, som i år firar 50 år, blev en enorm publiksuccé. Men den påverkade också vår syn på verklighetens vithajar. Det ledde till hajskräck och en ökad jakt på hajar. Samtidigt ökade också hajturismen dramatiskt liksom intresset att forska på vithajar.En av dessa hajforskare är David Bernvi som bland annat tittat närmare på vithajens anatomi. I dagens Vetenskapsradion berättar han mer om hur vithajarna mår idag, och hur de har påverkats av en modern filmklassiker.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Det här är ett gammalt populärt avsnitt av Somna med Henrik, som släpptes första gången 17 januari 2021. Fem gånger nu under jul släpper jag ett gammalt favoritavsnitt av Somna med Henrik, och i kväll handlar det om hallonkräm i hjärnan, ben som somnar och en väldigt trång båt.Somna, i det här avsnittet försöker vi göra om ditt medvetande från stormig vindtunnel till långsam hallonkräm. Vi pratar om amygdalan som inte trivs i kräm, om att somna på sin egen arm, om hårda sängar som tror att de är objektiva och om hur det är att vara en domnad bro över mörka vatten när man är förälder och bara vill bära någon liten människa i säkerhet.Sedan kliver vi ombord på Noaks ark, eller rättare sagt Noah Christerssons ark, där alla djur i världen har trängts ihop för tidernas mest konstiga fest. Tasmanska pungdjävlar pratar hudvård, ugglor har Dee Snider på skorna, kakaduor går runt och ropar, och någon försöker lösa hela problemet med genetisk variation med hjälp av djuronklar. Samtidigt smyger sig stora frågor om medvetande, DNA, Sisyfos och meningen med att bara fortsätta rulla sin sten upp för backen in i alltihop.Det är inte meningen att du ska hänga med logiskt. Du får bara låta det här bli din egen hallonkräm. Orden flyter, djuren bråkar, båten gungar, och någonstans i bakgrunden sitter vi du och jag vid ett köksbord och låtsas att vi förstår vad det innebär att vara människa en liten stund till.Sov Gott!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/HenrikstahlLyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En novemberkväll 2018 skjuts en ung man till döds i Eskilstuna. Det ska dröja fem år innan fallet får sin lösning. Samtidigt får Spår kontakt med en man som sitter bakom galler i Turkiet – som påstår att hela rättsfallet bygger på en lögn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kinas militära förmågor stressar Pentagon, det framgår av en nyligen läckt rapport. Samtidigt har Kina svarat på Trumps nya säkerhetsstrategi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pentagon tvivlar på USA:s förmåga att kunna vinna ett krig mot Kina om en konflikt utbryter över Taiwan. Kina har nya avancerade vapen som snabbt skulle kunna slå ut amerikanska nyckelfunktioner, visar en läckt rapport baserad på så kallade krigsspel som New York Times ledarredaktion nyligen rapporterat om. Bland annat skulle flera av USA:s mest moderna hangarfartyg kunna sänkas snabbt visar krigsspelen, innan de ens nått fram till Taiwan. Samtidigt har Kina svarat på USA:s nya säkerhetsstrategi och inte minst i Latinamerika ser det nu ut att vara bäddat för ökad stormaktsrivalitet. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter Ekot. Kajsa Boglind, programledare Konflikt och tidigare USA-korrespondent. Kristina Sandklef, oberoende Kinakännare. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: Times of India, Fox News, Shawn Ryan Show, CCTV.

Jan Emanuel har varit en del av svensk offentlighet i snart 25 år – från Robinson-vinnare till riksdagsledamot, entreprenör och ständigt närvarande mediefigur. Samtidigt har han byggt en förmögenhet, odlat sin image i sociala medier och fortsatt dyka upp i rubriker och tv-program. Men vad är det egentligen som driver honom? Varför är vi så fascinerade av fenomenet Jan Emanuel? Gäst: Emil K Lagnelius, nöjesreporter på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Kontakt: podcast@aftonbladet.se Klipp från: TV4 & sociala medier

God jul, kära du.

I veckans podd funderar Elina Pahnke och Silas Aliki på om huruvida vi har någon integritet överhuvudtaget idag. Staten vet allt mer om oss – och lagstiftar ständigt för att samla in ännu mer information. Samtidigt håller vi hemligt om sådant som vi borde hjälpas åt med. Varför är det just i mellanmänskliga relationer vi är så hemliga? Veckans podd handlar också om hur offentligheten idag helt gett upp idén om ett privatliv, och hur medier börjar efterapa staten och publicera information som vi egentligen inte borde ha tillgång till. Klippare: Joel Zettergren Jinglar: Gerald Lombano  

Somna, i natt reser vi inte bara genom tankar utan också genom tiden. Jag kliver in i en rostig tidskapsel bakom Äventyrsvargen och hamnar år 2035, där Flingan inte längre är en halvgrinig huskatt utan en fullfjädrad superskurk med glasfort, egen energimakt och sex underbetalda hejdukar med påmålade morrhår.Vi rör oss mellan kattluckor som avlyssnar styrelsemöten, nudelmaskiner som samlar data, tysta dammsugare som smyger som pantrar i mörkret och en glasstad där inga dörrar får stängas. Allt kulminerar i Operation Mjau, en världsomspännande plan för att få mänskligheten att lita mer på katter än på politiker, med min röst som en av kuggarna i maskineriet.Samtidigt försöker jag förstå vad som egentligen gör en skurk ond. Är det kattens natur, traumat i duschen eller bara ett väldigt starkt obehag inför stängda dörrar och bajs i pälsen. Till slut måste jag göra det enda rimliga: resa tillbaka, klippa bort lite skit ur en kattbak och därigenom avstyra ett globalt kattdiktatoriskt herravälde.Det är som det är. Det som händer händer. Och just nu kan du slappna av i vissheten om att inga glasfort, inga kattmyntor och inga sex svansar kommer styra över din natt. Inte än i alla fall.Sov Gott!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/HenrikstahlLyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är den tiden på året igen. Julen står för dörren, året går mot sitt slut och blicken börjar riktas framåt. De sista veckorna på året är ofta speciella på börsen. Rörelserna kan bli ryckiga och osäkerheten är som alltid närvarande. Samtidigt läggs grunden för det nya börsåret. Inför 2026 finns förstås både förväntningar och frågetecken men också möjligheter för den som är förberedd. Med optioner som verktyg och alla insikter, strategier och perspektiv som Optionspodden har bjudit på under 2025 har du som lyssnat ett helt annat utgångsläge. I det här avsnittet knyter vi ihop året och pratar om hur du kan tänka strategiskt inför starten av det nya.

Hon kraschar våldsamt mitt framför hela världens mediauppbåd. Dagen efter står hon på startlinjen igen och gör sensation. Samtidigt som Radiosportens utsända plankar in på området. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett avsnitt av Cecilia Marqvard.Medverkande:Mats Dahlberg, fd reporter och referent på Radiosporten.Torgny Svensson, Radiosportens alpina expert mellan 1982 och 2022.Arkivljud: Sveriges Radio.Slutmix: Jakob Lalér.

Allt fler unga säger nej tack till barn. Samtidigt blir befolkningen allt äldre. Vad innebär bristen på barn för ekonomin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Globalt fenomen med stora konsekvenserI vissa länder, som Sydkorea, föds så få barn att läget beskrivs som akut. Men även här i Sverige har antalet barn per kvinna rasat de senaste åren. Lägre skatteintäkter och sämre välfärdOm det låga barnafödandet ligger kvar på nuvarande nivå kommer varje ny generation bli 30 procent mindre än den innan. Om nivån sjunker till utredningens värsta-scenario kan befolkningen minska med 4 miljoner fram till år 2100 och Sveriges BNP mer än halveras. ”Men förhoppningsvis hamnar vi inte där”, säger regeringens utredare nationalekonomen Åsa Hansson.Börsfall och boprisfallMen även ett mildare scenario kan få stora effekter. Förutom att välfärden påverkas kommer aktier och bostadspriser gå ner när efterfrågan sjunker. ”Det finns mycket som talar för att vi kan få ett prisfall”, säger Åsa Hansson. Men Martin Kolk, docent i demografi, är inte lika orolig. ”När det gäller Sveriges demografiska situation, så tycker jag inte att den är så alarmerande”, säger han.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och institutet för framtidsstudier Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotÅsa Hansson, utredare, docent nationalekonomi Lunds universitetJohan Grip, forskningschef KommuninvestFredrik Bood, demograf SCBJoanna Swica, träningsprofilJakob Forssmed, socialminister Robert Wenglén, ordf kommunstyrelsen Lommaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Ines har varit ute i svängarna och träffade på en kändis som lyckades förstöra stämningen på rekordtid, besvikelsen var total. Samtidigt släpps den STORA nyheten: fjärde bebisen är en FLICKA!! Eller….? Ett nytt ultraljud rör om i grytan rejält då en misstänkt snopp dyker upp och Kenza börjar ifrågasätta både teknik, vinklar och hela ultraljudsbranschen.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De värsta pandemier som drabbat mänskligheten var när européerna på 1500-talet tog med sig en dödlig cocktail av sina vanligaste smittsamma sjukdomar till Amerika. Idag tror man att 90 procent av urbefolkningen strök med i sjukdomar de saknade immunitet mot. Hela kulturer gick under.Under 1700-talet började de växande nationalstaterna i Europa att utveckla metoder för att hantera pandemier – trots att den tidens läkevetenskap ofta missförstod hur smittor spreds. Samtidigt som böldpesten i stort sett försvann, uppstod nya pandemier till följd av industrialismens trånga, osanitära städer.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.När européerna anlände till Amerika på 1500-talet förde de med sig sjukdomar som smittkoppor, mässling och influensa – sjukdomar som den amerikanska ursprungsbefolkningen saknade immunitet mot. Resultatet blev en demografisk kollaps: upp till 90 procent av urbefolkningen dog inom ett sekel.Denna ”mikrobiella erövring” möjliggjorde den europeiska kolonisationen av Nord- och Sydamerika. Avfolkningen ledde till omfattande återförskogning, vilket i sin tur påverkade koldioxidnivåerna i atmosfären – ett exempel på hur pandemier kan få långtgående konsekvenser bortom människans hälsa.Det är först på 1800-talet som vetenskapen gradvis börjar förstå smittspridningens mekanismer. Kolera blev århundradets mest fruktade pandemi – men också den som ledde till avgörande förändringar i folkhälsopolitik och stadsplanering.På 1800-talet svepte koleraepidemier fram över världen. Flera pandemier startade i Asien och nådde Europa via handelsvägar. Koleran var vattenburen och slog särskilt hårt mot tätbefolkade städer med bristfällig sanitet. Under perioden 1834–73 drabbades Sverige av nio koleraepidemier. Vid den största av dessa, 1834, insjuknade mer än 25 000 personer, av vilka drygt hälften dog.Den engelske läkaren John Snow revolutionerade smittspårningen 1854 när han identifierade en förorenad vattenpump som kolerans källa i London – en insats som lade grunden för modern epidemiologi. Hans upptäckt blev en katalysator för utvecklingen av moderna avloppssystem, säkrare dricksvatten och en ny syn på urban hygien. Koleran blev med andra ord en drivkraft bakom avgörande samhällsreformer.Mellan 1918 och 1920 dödade spanska sjukan mellan 25 och 100 miljoner människor världen över – fler än första världskriget. Pandemin slog särskilt hårt mot unga vuxna, vilket bröt det klassiska U-formade dödlighetsmönstret för influensa. Trots dess enorma påverkan föll sjukdomen snabbt i glömska – kanske för att samhället redan var traumatiserat av krigets fasor.Senare forskning har visat att pandemin lämnade djupa men ofta osynliga spår. Barn till mödrar som varit sjuka under graviditeten löpte högre risk för kroniska sjukdomar senare i livet – en påminnelse om att pandemiers effekter kan vara långvariga, subtila och påverka generationer framåt.Bild: Smittkoppor under den spanska erövringen, ur bok XII i Florentinska kodexen (1540–1585). Illustration av en okänd konstnär från 1500-talet, Originalet återfinns i Biblioteca Medicea Laurenziana, Florens. Reproduktion i: Fields, Sherry (2008). Pestilence and Headcolds: Encountering Illness in Colonial Mexico. New York: Columbia University Press. Wikipedia, Public Domain.Musik: Fauré – Requiem – I. Introït et Kyrie, framförd av Orchestre national de l'Opéra de Monte-Carlo under ledning av Louis Frémaux, med Chorale Philippe Caillard och solisten Bernard Kruysen. Utgiven av Erato Records den 10 augusti 1962. Fotograf: Denis Thilliez. Ingen upphovsrätt gäller för denna ljudinspelning inom EU enligt direktiv 2006/116/EG.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Men rapporter från fronten ger en annan bild av läget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Donald Trump hävdar att vi är närmare en fred i Ukraina än någonsin tidigare. Men Ukraina och Volodymyr Zelenskyj säger fortsatt nej till Rysslands krav på att ta över hela Donetskregionen. USA:s nya nationella säkerhetsstrategi tyder på att vi redan är på väg in i en ny världsordning, som linjerar alltmer med Vladimir Putins önskemål. Samtidigt tycks det inte gå riktigt så bra för de ryska trupperna vid fronten som Kreml vill få det att låta som.Dessutom, om de släppta politiska fångarna i Belarus och vad Aleksandr Lukasjenko får ut av det. Hör Stig Fredrikson, Rysslandskännare, journalist och författare, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Samtidigt som Europas ledare åker till Kina och ber om hjälp med Ukraina så stärks Pekings armkrok med Moskva. Vad är Kinas syn på kriget i Ukraina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Både Frankrikes president och Tysklands utrikesminister har nyligen besökt Kina för att få Pekings hjälp att påverka Ryssland gällande kriget i Ukraina. Båda dessa möten gick så där för européerna. Istället för konstruktiva samtal om Ukraina möttes gästerna av den kinesiska regimens föreläsningar om Taiwan och Kinas infekterade läge med Japan. Wang Yi, Pekings utrikesnestor, besökte också Moskva samtidigt som de amerikanska sändebuden var där för att mäkla fred i kriget i Ukraina. Och Wang Yi fick ett betydligt bekvämare mottagande än amerikanerna. Vad säger det om relationen mellan Kina och Ryssland. Hur hänger kinesernas syn på kriget i Ukraina ihop med deras ambitioner för Taiwan? Använder Peking kriget i Ukraina för stärka den egna maktsfären i Östasien, och är det här bevis på att Kina och Ryssland gemensamt strävar efter en ny multipolär världsordning?Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Mattias Dellert

Vi diskuterar den omdebatterade dokumentären Dokument inifrån: Hatet på SVT, som granskar influencern Joakim Lundells berättelser om sin uppväxt men också den konflikt som finns mellan honom och hans bror Chrippa, och som lett till både hundratals anmälningar till Granskningsnämnden och en het debatt i sociala medier. Vi tar upp hur dokumentären väckt frågor om sanningshalt, kritik mot public service och medieansvar, men också hur följare och kommentarstrådar i sociala kanaler kan förstärka hat, desinformation och polarisering, ibland långt bortom saklig diskussion. Samtidigt som man vill begränsa barn och ungas åtkomst till sociala medier så härjar vuxna småbarnspappor fritt. Olika aktörer på nätet agerar som egna “mediehus” utan pressetiska ramar. Vad har vuxna män som skapar, delar eller kommenterar innehåll i sociala medier för ansvar? Är det kanske dom som behöver vissa begränsningar? Här är debattartikeln som vi läser: https://www.expressen.se/debatt/debatt-de-leker-mediehus-normaliserar-logner/ Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aaliyah verkade gå stark ur krisen. Hon refererade till sin mormor, och sin morfar som överlevde andra världskriget. Samtidigt fanns det ett mörker som omgav sångerskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Aaliyah distanserade sig från R Kellys namn. Men fick uppleva hur skuld las på henne. Nästa steg skulle avgöra allt.Det var viktigt för Aaliyah att inte bara matcha R Kelly samarbetet utan överglänsa det. I producent Timbaland fann Aaliyah en partner som fick ut det bästa ur hennes väna röst. Tillsammans formade de en ny elektronisk R&B. De flesta sångdivor insisterade på att vara i centrum, men Aaliyah visste vilken effekt hon skapade när hon gled in och ut ur musiken för att matcha ljuden. Många har efteråt försökt uppnå samma själfulla samverkan mellan människa och maskin. Tonen mellan sorg och sexighet lät nästan olycksbådande.Aaliyah-avsnitten är bland annat baserade på en av sångerskans sista intervjuer. Mats Nileskär mötte 22-åringen några veckor innan hennes död.I timme två: Yaya Bey

Världens genom tiderna snabbaste man avslöjar en udda kosthållning efter OS-debuten. Samtidigt som Radiosportens referent kämpar med ständigt korrigerade tider. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett avsnitt av Martin Marhlo.Medverkande: Tommy Åström, f.d. referent på Radiosporten.Arkivljud: Sveriges Radio.Slutmix: Patrik Falck.

Alexander Holmberg smed terrorplaner mot både Sverige och Eurovision 2020 i Rotterdam. På torsdagen dömdes han till åtta års fängelse, varav sex är villkorliga, i Luxemburg. Samtidigt studerar Holmberg kemi på ett svenskt universitet och driver ett företag med samma inriktning – motiven tros vara ”ekofascistiska” och nazistiska. Inläsare: Nathalie Rothschild

Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten om konjunkturläget, den gröna omställningen i basindustrin, arbetstidsförkortning och kompetensbristen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Industriarbetsgivarna är en arbetsgivarorganisation för företag inom basindustrin, de sektorer som utvinner och förädlar råvaror. Det handlar exempelvis om skogsbruk, sågverk, stålindustri, pappersbruk, gruvor och cementindustri.Till skillnad från andra ser Per Hidesten ingen vändning i svensk ekonomi.”Jag kan nog inte säga att jag just nu ser några ljusglimtar för exportindustrin”, säger Per Hidesten. ”Våra företag, som jag representerar i basindustrin, exporterar ju nästan allt som de producerar. Så det är inte den svenska marknaden det handlar om. Om man ser ljusglimtar i en svensk ekonomi är det en annan sak än den miljö våra företag lever i”, fortsätter han.Över 90 procent av varorna från basindustrin går på export. Under hösten har det lagts en hel del varsel inom exempelvis skogsindustrin, men Per Hidesten hoppas att det inte blir fler under nästa år.Av exporten från basindustrin går fem procent till USA. Men trots att det är en så liten del påverkas företagen ändå, både direkt och indirekt, menar Per Hidesten.”Det man kan säga är att om USA inför tullar och det blir svårare att exportera till USA, så påverkar det den europeiska marknaden. Det kommer in mer varor i den europeiska marknaden, som gör att konkurrensen blir hårdare och svårare”, säger Per Hidesten.Den gröna omställningen - ”otroligt stor möjlighet” I veckan enades EU:s ministerråd och parlament om klimatmål till 2040. Som ett delmål ska utsläppen av växthusgaser minska med 90 procent senast år 2040 jämfört med 1990. Samtidigt driver olika länder, politiker och branscher på för att på olika sätt bromsa, eller stoppa klimatlagar. ”Vi vill ha långsiktiga villkor. Vi vill ha långsiktiga, förutsägbara politiska beslut”, säger Per Hidesten, Får ni det från EU:s håll? ”Nej, men då kan jag tycka att om det nu skulle vara så att man inte håller fast vid den här riktningen, så är det helt klart så att det blir risker för våra företag som gör det här nu, som är inne i de här omställningsprojekten och inte vet riktigt vad de ska hålla fast vid”, säger han.Vad är det för risker? ”Det är ju risker i att om man planerar att investera utifrån politiken, om att vi ska nå de här klimatmålen, men vissa länder börjar arbeta för att skjuta på det. Det är klart, då kan det ju uppstå frågor för företagen om att en konkurrenssituation kan förändras helt”, säger Per Hidesten. När det gäller svensk politik anser Per Hidesten att riktningen på politiken gällande den gröna omställningen varit förutsägbar. ”Jag anser fortfarande att vi har de här signalerna. Den utstakade vägen, den ligger fast. Sen finns det säkert gupp på vägen framåt men jag tycker ändå att riktningen ligger fast”, säger Per Hidesten.Han fortsätter:”Vi utgår från att det här ska gälla och att man håller fast vid att vi ska bli fossilfria. Det är det viktiga.”Vill inte se lagstiftning om arbetstidsförkortning Inom basindustrin finns en rad uppgörelser mellan parterna om olika typer av förkortad arbetstid. Men Per Hidesten vill inte se en lagstiftning om kortare arbetstid.”Det här är en viktig del av den svenska modellen, arbetstidsfrågorna. Vår modell bygger på att politiken håller sig borta från de frågorna”, säger Per Hidesten.Han anser att det är bäst om varje bransch löser det på egen hand.”Vi kan anpassa det till varje bransch när vi löser de här frågorna själva. Det vi har gjort är att vi har haft en arbetstidsförkortning, och vi har löst det på årsbasis eller livsarbetstid. Då har vi gjort det med avräkning på löneutrymmet. Så det här är någonting som vi har kommit överens om med våra motparter. Men det är en inslagen väg som man inte kan gå hur långt som helst på. Vi ser, på våra förbundsområden, att vi har kommit till en vägs ände här”, säger Per Hidesten. Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Leonardo Wehlander Programmet spelades in den 12 december 2025.

Lagom verkar ge bäst odds för nobelpris. Visionära pionjärer som anses för tidiga och forskare som är för mainstream nobbas av nobelkommittéerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medicinhistorikern Nils Hansson, vid universitetet i Düsseldorf, har genom att granska Nobelarkiven sett mönster som visar varför vissa forskare får Nobelpriset medan andra, trots banbrytande idéer, förblir utan. Kommittéernas beslut formas av mer än vetenskaplig excellens. Visionära pionjärer som anses ligga för långt före sin tid får ofta vänta – eller bli utan när det gått för lång tid. Samtidigt missgynnas forskare som rör sig i alltför breda fält där många gör liknande insatser. Det finns helt enkelt för många forskare att välja bland och svårt att hitta de enskilda genombrotten. Arkivstudier avslöjar också hur sociala faktorer, kampanjer och prestige påverkar vilka som belönas. I arkiven hittar de också kontroversiella metoder, obalans mellan könen och hur strategiskt nätverkande använts för att lobba för vissa nominerade forskare. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Den ryske statsvetaren och journalisten Fjodor Lukjanov intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Samtidigt som en slags trevande fredsförhandlingar pågår sprids ofta bilden av ständiga ryska bakslag och en desperat Putin. Fjodor Lukjanov gör varje höst en lång intervju med den ryske presidenten och beskrivs i västliga medier som ”nära Kreml”. Numera står han också på EU:s sanktionslista. Analysen från hans ryska perspektiv skiljer sig förstås från det vi oftast får höra här. Hur beskriver den ryske statsvetaren Rysslands mål med det krig som kostat länderna så mycket och vad menar han är nyckeln till ett slut på det?

Den ryske statsvetaren och journalisten Fjodor Lukjanov intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Samtidigt som en slags trevande fredsförhandlingar pågår sprids ofta bilden av ständiga ryska bakslag och en desperat Putin. Fjodor Lukjanov gör varje höst en lång intervju med den ryske presidenten och beskrivs i västliga medier som ”nära Kreml”. Numera står han också på EU:s sanktionslista. Analysen från hans ryska perspektiv skiljer sig förstås från det vi oftast får höra här. Hur beskriver den ryske statsvetaren Rysslands mål med det krig som kostat länderna så mycket och vad menar han är nyckeln till ett slut på det?

Spanien och Portugal inledde en intensiv maktkamp om kontrollen över världshaven i slutet på 1400-talet. Med stöd från påvemakten, och drivna av drömmen om rikedomar, sjövägar och inflytande, erövrade de iberiska kungadömena Atlantöarna, utforskade Afrikas västkust och Amerika. De delade upp den nyupptäckta världen mellan sig – och lade därmed grunden för den första globala världsordningen.Den första världsomseglingen, under Ferdinand Magellans befäl 1519–1522, visade tydligt att haven band samman jordens kontinenter. Europa, Amerika, Afrika och Asien kopplades samman via sjövägar – vi gick från en torr till en blå världsbild.I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter: 1492, 1914 och 1989.Den spanska och portugisiska dominansen kretsade kring kontrollen över havsrutter, handelsmonopol, kryddor, guld och slavar. Portugal byggde upp ett omfattande nätverk av handelsstationer, fort och sjövägar längs Afrikas och Asiens kuster – vilket gjorde landet till en global handelsmakt. Spanien, å sin sida, etablerade kolonier i Amerika och senare även på Filippinerna, där naturresurser och ursprungsbefolkning exploaterades.Under ledning av sjöfartsintresserade monarker och med hjälp av ny skeppsteknik begav sig portugiserna tidigt ut på Atlanten. De etablerade handelsstationer på öar som Madeira och Azorerna och seglade så småningom runt Afrika för att nå Indien och Asien – i jakt på kryddor och rikedomar. Samtidigt, efter att Christofer Columbus 1492 nått Amerika på spansk uppdrag, inledde Spanien sin omfattande koloniala expansion i den nya världen.År 1494 slöts Tordesillasfördraget, där Spanien och Portugal – med påvens godkännande – delade upp den nyupptäckta världen. En tänkt linje drogs 370 leguas väster om Kap Verde-öarna: allt väster om linjen tillföll Spanien, allt öster om linjen tillföll Portugal.Resultatet blev att Spanien fick större delen av Amerika, medan Portugal bland annat tilldelades Brasilien samt handelsvägar och territorier i Afrika och Asien.Den iberiska expansionen skapade en ny global ordning. Världshandeln band samman kontinenter, varor och människor rörde sig i ett växande globalt nätverk. Men denna utveckling fick också katastrofala konsekvenser: ursprungsbefolkningar decimerades, slavhandeln expanderade och exploateringen av människor och natur intensifierades. Den ekonomiska tillväxten, kapitalismen och de globala maktstrukturerna har sina rötter i denna epok.Bildtext: Detalj ur en karta från 1590 av Abraham Ortelius, föreställande Victoria, det enda av Ferdinand Magellans fartyg som fullbordade världsomseglingen. Bildkälla: Abraham OrteliusMusik: Ljudklipp av en vihuela framför ett stycke från 1600-talet: "Jamaica" ur Playford's Dancing Master (4:e upplagan, 1670). Musikern Chris Green (blastfromthepast.org.uk) framför stycket och har gett tillstånd att dela inspelningen. Källa: Chris Green, blastfromthepast.org.uk. Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gästas av lyssnarfavoriten Jan Emanuel och kastar oss direkt in i stormen kring de senaste rubrikerna. Han reder ut ryktena om att han skulle vara på väg in i fängelse — en historia som bottnar i en omstridd bild från Hemvärnets lokaler, som togs under personalens uppmuntran. Enligt Jan är anmälan mot honom inte bara felriktad, utan politiskt motiverad.Jan delar med sig av varför han sökte sig till Hemvärnet från början. Med en dotter i lumpen och en orolig omvärld kände han att han inte kunde sitta vid sidlinjen. Han beskriver sig som en stark förespråkare av allmän värnplikt och en representant för vad han kallar den gamla socialdemokratin.Sedan öppnar vi dörren till den fråga han menar har förändrat Sverige mest: migrationspolitiken. Jan riktar skarp kritik mot Miljöpartiet och menar att både Socialdemokraterna och Moderaterna tappade greppet när det gällde. Han hävdar att konsekvenserna syns tydligt i vård, skola och omsorg. Samtidigt lyfter han fram Jimmie Åkesson som landets skickligaste retoriker och menar att SD tagit över det politiska arv som en gång gjorde Socialdemokraterna starka. För att S ska resa sig igen, säger han, krävs en total omstart — gärna med Håkan Juholt vid rodret.Detta är ett ofiltrerat samtal, som bryter ner rubrikerna och de största utmaningarna i dagens politik. Följ Jan Emanuel här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gästas av lyssnarfavoriten Jan Emanuel och kastar oss direkt in i stormen kring de senaste rubrikerna. Han reder ut ryktena om att han skulle vara på väg in i fängelse — en historia som bottnar i en omstridd bild från Hemvärnets lokaler, som togs under personalens uppmuntran. Enligt Jan är anmälan mot honom inte bara felriktad, utan politiskt motiverad.Jan delar med sig av varför han sökte sig till Hemvärnet från början. Med en dotter i lumpen och en orolig omvärld kände han att han inte kunde sitta vid sidlinjen. Han beskriver sig som en stark förespråkare av allmän värnplikt och en representant för vad han kallar den gamla socialdemokratin.Sedan öppnar vi dörren till den fråga han menar har förändrat Sverige mest: migrationspolitiken. Jan riktar skarp kritik mot Miljöpartiet och menar att både Socialdemokraterna och Moderaterna tappade greppet när det gällde. Han hävdar att konsekvenserna syns tydligt i vård, skola och omsorg. Samtidigt lyfter han fram Jimmie Åkesson som landets skickligaste retoriker och menar att SD tagit över det politiska arv som en gång gjorde Socialdemokraterna starka. För att S ska resa sig igen, säger han, krävs en total omstart — gärna med Håkan Juholt vid rodret.Detta är ett ofiltrerat samtal, som bryter ner rubrikerna och de största utmaningarna i dagens politik. Följ Jan Emanuel här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Enligt USA:s nya säkerhetsstrategi står Europa inför civilisationskollaps, vad innebär det? Samtidigt kan EU:s migrationspolitik snart bli tuffare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I USA:s nya säkerhetsstrategi har Europa en väsentlig roll. Bland annat slår amerikanerna fast att Europa står inför sin egen undergång på grund av invandring, lågt barnafödande och politisk censur. Samtidigt har USA en mer försonlig inställning till Ryssland. De av EU:s toppolitiker som har kommenterat dokumentet har varit försiktiga i sitt bemötande. Varför tassar européerna på tå och varför är Trumpadministraionen hårdare i tonen gentemot Europa än mot gamla ärkefienden Ryssland? Vad innebär det här dokumentet för europeisk säkerhet och finns det politiska krafter inom EU som välkomnar att USA utmanar den transatlantiska gemenskapen?Samtidigt är EU:s migrationspolitik på tapeten just nu. I veckan möttes unionens migrationsministrar för att diskutera olika delar av den migrationspakt som ska träda i kraft i sommar. Efter mötet kallades överenskommelse för historisk. Mycket pekar mot att unionen nu får en betydligt hårdare migrationspolitik. Vad kom ministrarna fram till och hur står det till med solidariteten mellan EU:s länder?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid utrikespolitiska institutet. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap och migrationsexepert vid Sieps.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

I detta avsnitt möter vi sportjournalisten Olof Lundh för ett öppet och fördjupande samtal om svensk fotboll, medielandskapet och hans egen väg genom branschen.Lundh tar oss tillbaka till sina tidiga år – från svartklubbarna i Lund och vägen in på journalistutbildningen till de formativa åren på Expressen, där han jagade löpsedlar och ibland hamnade i obekväma paparazzisituationer. Längs vägen delar Lundh minnen från sina mest uppmärksammade intervjuer med profiler som Fredrik Ljungberg och Anders Svensson, samt de laddade mötena med Zlatan som ledde till hatstormar. Han berättar om hot, press och risken för självcensur i dagens medieklimat.Vi får dessutom följa med bakom kulisserna i hans arbete i Qatar och Saudiarabien, där han sett hur sport används som PR-verktyg och där kollegor till och med gripits av polis. Samtidigt blickar han tillbaka på skapandet av Fotbollskanalen – den krävande men banbrytande digitala satsningen som kom att sätta en ny standard för sportjournalistik online.Lundh delar också sin syn på herrlandslagets historiskt svaga kvalstart: vad som gick fel, varför förbundskaptenen fick lämna och hur formsvackor, skador och en stel spelmodell bidrog till raset.Avslutningsvis riktar han blicken framåt och pratar om hur AI, VR och nya format förändrar idrotten – och hur sporten allt mer blandas med underhållning för att locka nästa generation. Följ Olof Lundh här.Köp Olof Lundhs bok här.Läs mer om Framgångsakademin här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi sportjournalisten Olof Lundh för ett öppet och fördjupande samtal om svensk fotboll, medielandskapet och hans egen väg genom branschen.Lundh tar oss tillbaka till sina tidiga år – från svartklubbarna i Lund och vägen in på journalistutbildningen till de formativa åren på Expressen, där han jagade löpsedlar och ibland hamnade i obekväma paparazzisituationer. Längs vägen delar Lundh minnen från sina mest uppmärksammade intervjuer med profiler som Fredrik Ljungberg och Anders Svensson, samt de laddade mötena med Zlatan som ledde till hatstormar. Han berättar om hot, press och risken för självcensur i dagens medieklimat.Vi får dessutom följa med bakom kulisserna i hans arbete i Qatar och Saudiarabien, där han sett hur sport används som PR-verktyg och där kollegor till och med gripits av polis. Samtidigt blickar han tillbaka på skapandet av Fotbollskanalen – den krävande men banbrytande digitala satsningen som kom att sätta en ny standard för sportjournalistik online.Lundh delar också sin syn på herrlandslagets historiskt svaga kvalstart: vad som gick fel, varför förbundskaptenen fick lämna och hur formsvackor, skador och en stel spelmodell bidrog till raset.Avslutningsvis riktar han blicken framåt och pratar om hur AI, VR och nya format förändrar idrotten – och hur sporten allt mer blandas med underhållning för att locka nästa generation. Följ Olof Lundh här.Köp Olof Lundhs bok här.Läs mer om Framgångsakademin här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Miljoner använder ChatGPT för råd och tröst. Samtidigt rapporteras fall av psykisk kollaps och självmord en växande utmaning för techbolagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ChatGPT har på bara tre år gått från att vara ett smart sökverktyg till att bli en samtalspartner för miljontals människor världen över. Många använder tjänsten för att få råd, tröst och stöd i vardagen – ibland i stället för att vända sig till vänner eller psykologer, men utvecklingen har en baksida.Det finns rapporter om användare som fastnat i extremt långa dialoger med chattboten och drabbats av psykisk kollaps. I vissa fall har samtalen handlat om självmord med tragiska konsekvenser. Företaget bakom ChatGPT, OpenAI, har försökt justera tekniken för att minska riskerna, men samtidigt behålla engagemanget. Det är en balansgång som väcker frågor om både ansvar och framtidens psykiska hälsa.Psykologer ser både möjligheter och faror med AI som terapeutiskt verktyg – från att sänka tröskeln för hjälp till att skapa beroende och förstärka sårbarhet. Vad händer när en maskin blir den som alltid lyssnar? Och hur påverkar det vårt sätt att söka stöd?Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: L ars Broströmlars.brostrom@sr.se

Längre och reklamfria avsnitt hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/c/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om naturen blir osynlig riskerar samhället att förlora viktig kunskap. Ängar ska ge barn insikt om växters betydelse och minska det som kallas växtblindhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kunskapen om växter har krympt drastiskt i svenska skolor. Där elever förr skulle kunna långa listor med arter räcker det idag med några få namn. Samtidigt visar undersökningar att många svenskar bara kan identifiera ett fåtal vilda växter. Fenomenet kallas växtblindhet – en brist på förståelse för växternas roll i ekosystemen och i våra liv. Forskare varnar för att utvecklingen gör samhället sårbart och minskar engagemanget för biologisk mångfald. För att vända trenden har projektet Så vilda! startats. Här får tusentals barn och elever skapa egna blomsterängar, följa fröernas resa och lära känna arter som prästkrage, blåklint och darrgräs. Målet är att väcka nyfikenhet och ge barnen en konkret relation till naturen i skolans närmiljö. I samtal med forskare och pedagoger framträder bilden av hur artkunskapens försvinnande påverkar både språket och vår förståelse för årstidernas skiftningar och varför det är avgörande att återknyta banden till växterna innan de försvinner ur vårt medvetande.Reporter Helena Söderlundhhelena.soderlundh@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Ralf har äntligen börjat bete sig som en normal hund samtidigt som han utvecklat en besatthet av toalettvatten och fått för sig att alla sängar är hans personliga toalett. ChatGBT kallar det anxious attachment och vi… försöker hänga med. Samtidigt kämpar vi för julkänsla i Dubai med en skinny Primark-gran för 5 000 kronor och fantiserar om vilken kändis som hade fått vara vår jultomte i år. Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europa har återigen hamnat vid sidlinjen av fredssamtalen där USA förhandlar med Ryssland. Samtidigt går åsikterna isär om framtida europeisk trupp till Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Donald Trumps sändebud åker till Moskva för att möta Vladimir Putin är det återigen tydligt att USA håller i taktpinnen och Europa hamnar vid sidan av. Samtidigt fortsätter Europas tungviktare att betona vikten av europeiskt inflytande och säkerhetsgarantier för Ukraina, men frågan om framtida fredsbevarande europeisk trupp till Ukraina splittrar. Frankrike och Emmanuel Macron har varit drivande i diskussionen tillsammans med Storbritannien, men för Tyskland och Friedrich Merz är frågan om att skicka soldater utomlands känslig. Både Tyskland och Frankrike är just nu samtidigt i färd med att införa ny frivillig militärtjänst för att stärka sina respektive försvarsmakter. Hör om hur det står till med försvarsviljan i de båda länderna och hur diskussionen låter när fler unga fransmän och tyskar nu ska motiveras till att vilja göra militärtjänst. Tyskland inspireras uttryckligen av Sverige och försvarsminister Pistorius pratar om ”den svenska modellen” som en förebild.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Vi planerar vår stora Paris-getaway (ja, vi hörde ordet ”Paris” och direkt var alla våra problem lösta). Samtidigt försöker vi reda ut den eviga frågan: morgonsex eller kvällssex? Bella berättar också om när hon tappade sitt glow och inte ens kom in på ställen hon alltid glidit rakt in på, vi pratar om orosmoln, sexpress och varför hotellnätter alltid kommer med implicit ”liggkontrakt”. Ett avsnitt om vänskap, resfeber, glow och allt som händer mellan morgon och kväll. Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konflikt om en amerikansk fredsplan som ser ut som en rysk önskelista. Samtidigt pressas Zelenskyj av en korruptionsskandal på hemmaplan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finns det en baktanke med att den rysk-amerikanska planen kommer just nu? Följ med bakom rökridåerna i de senaste förhandlingarna för att få ett slut på Rysslands krig mot Ukraina. Medverkande: Boris Bondarev, rysk diplomat som hoppade av efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, Tetyana Nikolayenko, granskande journalist som avslöjat flera korruptionsskandaler i Ukraina, Arsenij, student i Kiev, Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International i Sverige, Nastya Krymova och hennes dotter Maritjka som anpassat sin lägenhet i Kiev efter de ständiga strömavbrotten till följd av ryska bombningar. Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sverigesradio.seReportrar: Lubna El-Shanti, Sveriges radios Ukrainakorrespondent, Andreas Liljeheden, Sveriges radios Brysselkorrespondent, Kajsa BoglindProducent: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.seTekniker: Rasmus Håkans

Janni startar veckan med halsont och hudkaos som kräver ett helt fuktkrigsprogram, medan Mickis kämpar med vintertorrhet och livspusslet. Samtidigt dyker duon ner i frågelådan om allt från giftermål och hundkurs till bonusfamilj, julplaner och oväntade drömresor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.