Podcasts about samtidigt

Historien om den 36åriga havsörnen visar hur artens utveckling på Öland och i landet förändrades när miljögifter minskade och naturvården lyckades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När en 36‑årig havsörn hittades död på norra Öland blev den ett unikt tidsdokument över artens dramatiska utveckling. Den ovanligt höga åldern kunde bekräftas genom ringmärkning, och fågelns livsspann sträckte sig över perioden då havsörnen gick från att vara nära utrotad till att bli ett livskraftigt inslag i svenska landskap. Under 1970‑ och 80‑talen pressades populationen hårt av miljögifter och tidigare jakt, vilket ledde till dålig reproduktion och få kvarvarande individer. När halterna av miljögifter sjönk och nya generationer utan skador började ta plats skedde en tydlig vändning.Den här havsörnen kan ha tillhört de första som åter etablerade sig på Öland, där gamla boplatser i tallskogar och god tillgång på föda skapade förutsättningar för en växande stam. Fyndet visar hur ringmärkning avslöjar långsiktiga förändringar i både miljö och beteenden, och hur landskapet förändrats från perioder av hårt mänskligt tryck till mer gynnsamma förhållanden. Samtidigt väcker den ökade populationen frågor om framtida skydd, rättsliga processer och hur artens status påverkar förvaltningen. Den rekordgamla fågeln blir därmed en nyckel till att förstå havsörnens återhämtning och de omständigheter som format artens återkomst i Sverige.Medverkande: Peter Hellström, rovfågelsforskaren på Naturhistoriska riksmuseetReporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

När Hells Angels och Bandidos etablerar sig i Sverige på 90-talet utbryter en blodig konflikt i Skåne som kommer sprida sig över hela Norden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sonja är i 20-årsåldern när hennes storebror Michael Ljunggren blir president för Bandidos. Nu berättar hon för första gången om tiden som anhörig under det blodiga kriget. — Det enda man ville var att han inte skulle vara med där, utan bara få vara en vanlig kille. Min storebror liksom, säger Sonja.1994 sker en skjutning inne på en svartklubb i Helsingborg där en person dör. Det blir början på kriget mellan Hells Angels och Bandidos. En våldspiral av mord, sprängningar och mordförsök sprider sig från Skåne till Finland, Norge och Danmark.11 personer dör i kriget mellan Bandidos och Hells AngelsUtomstående blir drabbade och en tystnadskultur börjar sprida sig bland vittnen. Samtidigt debatteras våldet i tv-sofforna och journalister bevakar begravningar med tusentals åskådare.1997 får konflikten ett oväntat slut. Då har elva personer mördats, varav två civila.Medverkande:Sonja, syster till Michael Ljunggren, president i Bandidos.Stephanie, dotter till Louis, prospect i Hells Angels.Anders Bergsten, polis under MC-kriget.Ulf Kristiansson, reporter på Helsingborgs dagblad.Sonja heter egentligen något annat.En dokumentär av: Lova Nyqvist Sköld, Tredje Statsmakten Media.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären producerades 2026.

Tekniker för att skapa könsceller och utveckla konstgjorda livmödrar utmanar gränserna för fertilitet, genetik och etik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskare arbetar med tekniker som kan förändra allt från fertilitet till synen på genetiska band. Genom IVG, in vitro‑gametogenes, har hudceller hos möss redan omvandlats till både spermier och ägg. Mänskliga hudceller har i laboratorier backats för att utvecklas till befruktningsbara ägg.Metoder som IVG kan i framtiden hjälpa personer med infertilitet, äldre som vill bli föräldrar eller samkönade par som söker genetiskt släktskap. Tekniken öppnar också för scenarier där hudceller från vardagliga föremål som en kaffekopp kan användas för att skapa könsceller utan samtycke. Professorerna i bioetik Françoise Baylis från Dalhouise University i Kanada och Steve Wilkenson från Lancaster University i Storbritannien varnar för att det skulle kunna leda till utpressning och krav på nya lagar kring genetiska spår.Samtidigt utvecklas konstgjorda livmödrar där djurförsök visar att foster kan fortsätta sin utveckling i en slags smarta plastpåsar, genomskinliga så kallade biobags.Forskare försöker förstå hur syre, näring och slussar mellan kvinnans livmoder och den konstgjorda livmodern ska fungera för att framtida för tidigt födda ska överleva i högre grad. Tekniken ligger långt fram, men väcker frågor om kontroll över graviditet, framtida abortlagstiftning och vilka normer som kan forma kvinnor och föräldrar. Tillsammans ritas gränserna om för reproduktion och visar hur starkt tekniken kan påverka både individers val och samhällets syn på genetisk föräldraskap.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Ceremonier vid smältande glaciärer samlar forskare, lokalbor och religiösa ledare för att ge plats åt sorg och ansvar i klimatkrisens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20260112.Glaciärerna krymper i snabb takt och med dem försvinner landskap som format människors liv och tro i århundraden. När ismassor som funnits i tusentals år smälter bort väcks starka känslor – sorg, saknad och ansvar.I takt med klimatförändringarna har nya ritualer vuxit fram: begravningar, böner och ceremonier vid glaciärernas fot. Från Nepal till Alperna samlas forskare, lokalbefolkning och religiösa ledare för att hedra det som går förlorat och skapa mening i en tid av kris. Historiska processioner som en gång bad om skydd mot glaciärernas framfart har fått en ny innebörd – nu ber man om att isen ska få finnas kvar.Samtidigt förändras vår syn på naturen. Från att ha betraktats som hotfulla krafter ses glaciärerna idag som sköra och värdefulla. För forskare blir förlusten personlig, och känslorna som väcks kan bli en drivkraft för förändring. Ritualerna ger plats för gemenskap och reflektion, och påminner om att klimatkrisen inte bara handlar om siffror och modeller, utan om kultur, identitet och vår relation till naturen.Reporter: Elsa ÖstlundProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Han har kallats för Dalennätverkets torped och har varit ledaren Grekens livvakt. Nu misstänks Ildar Galiyev för fyra mord och flera andra grova våldsbrott i våldsvågen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Strax efter midnatt den 16 mars, 2023 har polisens spanare har i flera timmar följt efter ett par killar som anses vara nyckelpersoner i Dalennätverket och nätverk Peppar. En av dom är Ildar Galiyev. Men spanarna tappar bort killarna och strax därefter sker en explosion som är så kraftig att kring 60 hus får skador. Polisen griper flera personer, men inte Ildar Galiyev.Han lämnar landet och misstänks nu ligga bakom flera av de mest uppmärksammade sprängdåden och morden under våldsvågen 2023. Bland annat mordet på en 18-årig rappare vid Mälarhöjdens idrottsplats och explosionen i Fullerö utanför Uppsala där 24-åriga Soha Saad dog.– Jag har inte arbetat med något liknande och jag kan inte komma på något med den mängden olika misstankar som vi har, säger Mats Ihlbom som är en av flera svenska åklagare som driver utredningar där Ildar Galiyev är misstänkt. Han är uppvuxen i Enskededalen och blev tidigt känd hos socialtjänst och polis. Han blir med tiden en del av kärnan i Dalennätverket och går under smeknamnet ”Scar”.– Vi har också kännedom om att han märkte sina tofflor när han satt på häktet med ”Scar” så att man skulle veta att det var hans tofflor, berättar polisen Nils Lundmark.Ildar Galiyev greps i Grekland i juni 2024 och överlämnades nyligen till Sverige. Samtidigt som han sitter i häkte och väntar på åtal är det oklart vad som händer med Dalennätverket nu när både han och ledaren Michael Ahlström Tenezos är frihetsberövade.En källa med insyn i Dalennätverket säger till P3 Krim att det inte styrs på samma sätt längre och att allt är lite lugnare nu. Men det betyder inte att att gängkonflikterna är över.”Det här kommer aldrig ta slut. Sveriges gängkrig kommer aldrig lugna sig, och kommer aldrig ta slut även om det lugnar sig om ett år, två år, tre år. Jag lovar dig”, säger källan.I avsnittet hör du åklagarna Mats Ihlbom och Kajsa Lindberg, polisen Nils Lundmark och tidigare intervjuer med polis, brottsoffer och vittnen till händelser under våldsvågen 2023.Programledare: Petra Berggren och Linus Lindahl Reportrar: Jenny Hellström och Josefin LodenmoProducent: Linus LindahlLjud: Fanny Hedenmo och Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Hur mår egentligen Donald Trump? Flera läkare menar att presidenten uppvisar tecken på begynnande demens. En av dem är John Gartner, tidigare professor på anrika Johns Hopkins-universitet. Att Trump ibland verkar vara förvirrad, ha svamlande tal och humörsvängningar menar han kan förklaras av en demenssjukdom. Trump och Vita Huset själva, säger att han är fullt frisk och vid god hälsa. Samtidigt har USA genom historien haft en tendens att spela ner presidenters olika åkommor eller hälsoproblem. Så vad ska man tro på? Hur mår egentligen USA:s snart 80-årige president? Gäst: Andreas Utterström, USA-kännare Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: The Independent, New York Post Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Rättshaveristen kan driva sin omgivning till vansinne, men är både svår att förstå och hjälpa. Anna Ringberg reflekterar över en far som gick vilse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I mitt vardagsrum står en låda, dammig och tung, till brädden fylld med pärmar, kvitton, kartor och brev. Pappas papper. Ett arkiv över en trettio år lång konflikt.Troligtvis började allt med olika åsikter om en enskild räkning gällande grusning av gemensamma vägar, men tjafset övergick så småningom till att handla om vägarnas sträckning, förfalskningar av kartor och stölder av allmänningar. Så småningom blev frågorna allt mer abstrakta, och konflikten omöjlig att få grepp om. I grund och botten verkade det handla om att, som pappa sa, ”krossa allt motstånd” och ”få rätt på samtliga punkter”. Det var idioter han hade att göra med, och han var på vippen att sätta stopp för det största rofferiet i modern svensk rättshistoria, sa han.Nu bläddrar jag igenom hans fuktbuckliga dokument. Här finns spår av ett liv som utkämpades i ständig och outtröttlig strid, mot fienden liksom ledan. Advokater anlitades, överklaganden skickades, handlingar begärdes ut. Dikten Funderingar på plunderingar spikades upp på telefonstolparna och lades i grannarnas brevlådor. Mina flickor små, hotas då och då, att från hus och hem få gå, skaldade pappa.I längre. Snart har ett decennium passerat sedan han dog, men ännu har jag och min syster kvar hans papper. Så småningom ska allt slängas, har vi sagt. Vi pratar halvt på skämt om att rituellt elda upp lådan.Ordet rättshaverist kommer från tyskan och har funnits i svenska språket sedan mitten av 1800-talet. Begreppet är så etablerat att det först nyligen slog mig att det består av orden hava rätt. Rättshaveristen är ju ur det egna perspektivet den som har rätt. Men ordet syftar förstås på en person som är fixerad vid just sin egen sanning och driver sin process in absurdum. I de flesta fall är det en man och han tror sig vara utsatt för någon slags komplott. (Inte sällan överger han vänner och familj för den stora processens skull, och myndighetspersoner driver han till vanvett.)I början av nittonhundratalet fick personlighetstypen en psykiatrisk benämning: paranoia querulans, kverulansparanoia. Men diagnosen blev snart ifrågasatt. I Sverige fick den så kallade Sellingaffären på 50-talet stor betydelse. När professorn Olof Selling hamnade i konflikt med sin arbetsgivare Naturhistoriska riksmuseet, påstod ledningen att han led av just kverulansparanoia. Men anklagelsen var grundlös, visade det sig. Och därför blev konflikten ett exempel på hur diagnosen kan användas som maktmedel.Kanske var det då kverulansparanoian fick sin dödsstöt? Ordet används sällan numera. I stället betraktas rättshaverism som ett slags beteendemönster – kopplat till andra störningar, syndrom eller långvariga livskriser. Rättshaveristernas beteende är en strategi för att hantera ett lidande de inte är i kontakt med, menar psykologen Andreas Wedeen. Tillsammans med psykoterapeuten Jakob Carlander har han skrivit en handbok i hur man bäst hanterar rättshaverister i yrkeslivet. Bemöt dem med tydlighet, respekt och fasta gränser, och dras inte med i deras argumentation om rätt och fel, råder författarna.Trots att rättshaverister ofta möter stora svårigheter söker de sällan hjälp – de upplever ju sig inte i behov av vård. Och ingen vet riktigt hur de ska behandlas. Någon forskningsbaserad metod finns inte och diagnoserna varierar.Det fick vi uppleva med pappa. En vårkväll blev han inlagd på psykiatrins slutna avdelning, bedömd som psykotisk, men några dagar senare när en ny läkare tog över, skrevs han ut. Han var inte sjuk, sa man, utan ”bara rättshaverist”.Så snart pappa kom in på den allt överskuggande konflikten blev blicken fullständigt avstängd. Att nå fram till honom var omöjligt. Han pratade ofta om sanningen, men vad som var sant verkade alltmer handla om en princip bortom rätt och fel i juridisk mening. Sanningen skall göra er fria, predikar Jesus i Johannesevangeliet. Men pappas sanning förslavade honom.Känslan av att ha rätt hade växt sig större än sakfrågorna, till en absolut och icke förhandlingsbar övertygelse. Att skilja självet från ärendet var inte längre möjligt, för processen var en del av hans kropp, som ett sakrament han svalt. Sanningen – han värdighet. Att få rätt – att erkännas som människa. Inte underligt att han kämpade så intensivt, så desperat, som en drunknande. För honom gällde det ju livet.Idag verkar en typ av rättshaveristiskt beteende breda ut sig, också på en kollektiv nivå, med konspirationsteorier som vinner mark, antidemokratiska rörelser och politiker som dränker offentligheten i utsagor. Samtidigt blir sanningen något alltmer subjektivt, något individen själv upplever. Hade vår tid passat min pappa bättre, frågar jag mig. I vilket fall hade han nog funnit nya förebilder inom världspolitiken, och AI-chatten kunde bli den trogna vän han sökte, någon som alltid lyssnar och håller med. Och tänk vilka inlagor de kunde producera tillsammans! Omöjlig till sjöss och livsfarlig i hamn, så brukade min far beskriva sig själv. Var det ja´? Då var det bra var älsklingsfrasen som också sammanfattade hans filosofi. Lika intensivt som han hatade det alldagliga och tråkiga älskade han allt spexigt och galet. En tvångsmässigt skämtande bråkstake var han, en barnslig despot, en gåta.Sittande på vardagsrumsgolvet rotar jag runt bland de mögelluktande pärmarna, och särar på fotografier som klistrat ihop. Här finns handritade kartor, vägföreningsprotokoll och buntar med brev till myndigheter, ibland fullklottrade med aggressiva versaler och andra gånger artigt bedjande: Skulle du möjligen kunna hjälpa mig med en fotostatkopia av Karta 1:67? Muslortar faller ut från de nedersta kuverten och i botten av lådan återstår bara pappersspån.Ur ett skinnetui ramlar ett buckligt foto på det fina men konflikthärjade barndomshemmet. Nu är det sålt sedan många år. Pappas aska har spritts över havet där inga tomtgränser finns. Och grannarna hör inte av sig. Ingen kommer att fråga efter hans papper. Ändå tvekar jag.Hur är det egentligen, vill vi ens slänga det här? Lådan är ju ett slags perverst museum. Och kanske hoppas jag fortfarande på att hitta något där bland muslortarna, kartorna och skrivelserna. Någon sorts nyckel till en människa som aldrig fick förståelse och som nog aldrig riktigt förstod sig själv.Anna Ringbergförfattare

Och så om läckornas tid i politiken och Aftonbladets nya gammelradio-tillstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stort fokus på enskilda utvisningsbeslutÄr migrationsjournalistiken på väg tillbaka till 2013? En tid när vissa ansåg att rapporteringen var för ängslig, kontextlös och överfokuserad på enskilda, ömmande fall, som anspelade på känslor.Artiklar och reportage om barn- och tonårsutvisningar har stått som spön i backen den senaste tiden och det nådde möjligen sin kulmen när Ekot i förra veckan avslöjade att en 8-månaders bebis hade fått ett eget utvisningsbeslut till Iran.De två gamla Medierna-inslag som nämns i reportaget hittar du här och här. Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör på Kvartal och Andreas Johansson Heinö, förläggare på marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Högsäsong för läckor med egenintresse Det är valår och just nu håller partierna på för fullt att fastslå sina kandidatlistor. För politiker är det här en avgörande tid, för platsen du får på listan påverkar i högsta grad din framtid. Samtidigt som vi är inne i den här “färdigställa-listan-tiden”, är vi också inne i en “läckornas tid”. Ny forskning visar nämligen att svenska journalister just nu får mer tips om skandaler och smuts inifrån partierna än någon annan gång under mandatperioden. Johan Cedersjö intervjuar statsvetaren Andreas Bågenholm.Grönt ljus för Aftonbladets nationella radiosatsning Det har varit en nervös vecka i reklamradiobranschen. Ett oräkneligt antal naglar har förmodligen gnagts av i väntan på Mediemyndighetens besked om vilka tre kommersiella aktörer som under de kommande åtta åren ska få sända nationell FM-radio.Systemet har precis gjorts om. Tidigare delades tillstånden ut till de radiostationer som var beredda att betala mest, men nu är det istället upp till Mediemyndigheten att avgöra vilka kanaler som ska få höras i hela landet.Joanna Korbutiak har i veckan hälsat på hos vinnaren Aftonbladet och pratat med publisher Lotta Folcker och den inrikespolitiske kommentatorn Oisín Cantwell, besökt Rix FM och snackat med Christer Modig, verksamhetschef för Viaplays radioverksamhet i Sverige och ringt upp NRJ:s vd Richard Mazeret.

Mellanöstern håller andan när Abraham Lincoln närmar sig Iran. Det är ett av två hangarfartyg som USA skickat till området efter löften om att stötta det iranska folket – och för att sätta press på landets ledning. Samtidigt skakar massiva protester regimen inifrån, vars makt tycks försvagas dag för dag. Frågan är nu om världen bevittnar början på slutet för det islamiska styret i Iran? Och vem tar över om regimen faller?Medverkande:Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och associerad forskare till Utrikespolitiska institutet.Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi på Uppsala universitet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under Covid19-pandemin tog vissa forskare tydliga initiativ. Landets största covidtestning skapades med influgna maskiner, uppskalad personalstyrka och pressade tidsramar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När pandemins första vår 2020 drog in över Sverige saknades storskalig testkapacitet och osäkerheten var stor. På Karolinska Institutet växte ett forskningslabb snabbt till landets största testcenter, drivet av akut behov och ett intensivt omställningsarbete.– Det är bland det häftigaste jag har varit med om. Att stå mitt i stormens öga, säger Jessica Alm, som blev enhetschef för det som under krisen kom att bli Nationellt pandemicenter.Nu jobbar hon som expertkoordinator för laboratorie- och diagnostikberedskap på Centrum för hälsokriser vid Karolinska institutet . Centrum för hälsokriser är en enhet på Karolinska institutet som bildades under pandemin för att ta vara på lärdomar, och utveckla universitet och högskolors roll under hälsokriser.Nya lokaler byggdes upp i rekordfart och avancerad utrustning flögs in när hela världen samtidigt jagade samma maskiner och reagenser. Personalstyrkan expanderade från ett tjugotal forskare till över tvåhundra anställda som arbetade treskift för att möta trycket från tiotusentals inkommande prover.Arbetet präglades av logistiska hinder, manuella lösningar och ständiga justeringar när streckkoder inte gick att läsa, leveranser fastnade i andra länder och provvolymerna ökade snabbare än någon kunnat förutse. Samtidigt krävdes hög precision i varje steg, eftersom varje prov representerade en orolig person som väntade på ett besked.När viruset senare började förändras byggdes diagnostiken om till ett sekvenseringslabb som tog emot tiotusentals prover i veckan för att identifiera nya varianter. Resultatet blev en unik nationell provsamling och en arbetsinsats som visade hur snabbt ett universitet kunde möta ett nationellt behov under extrem press.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas-Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Har Tidöpartierna varit slösaktiga med statskassan och kan norska socialdemokrater lära sina svenska kollegor hur de kan få regera utan andra partier? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Finanspolitiska rådet ger sin syn på Tidöpartiernas finanspolitik är kritiken svidande. Bland annat menar rådet att regeringen inte respekterar de finanspolitiska ramverken, till exempel pekar rådet på de stora summor pengar som lånats för att rusta upp försvaret. Är regeringen ovanligt slösaktig? Socialdemokraterna är inte sena med sin kritik, men de var ju med på att satsa på försvaret med lånade pengar. Så varför kastar man sten i glashus?Samtidigt söker sig Socialdemokraterna västerut, partisekreterare Tobias Baudin har åkt hela vägen till Oslo för att inspireras av systerpartiet Arbeidepartiet. Deras framgångar och den nya S-färgade enpartiregeringen lockar de svenska socialdemokraterna, men går det att dra några lärdomar alls? Är ”själv är bäste dräng” ett vinnarrecept för sossarna i Sverige?Och har du undrat hur dag- och kvällsmänniskor röstar? Då finns svaret i veckans avsnitt!Medverkande: Fredrik Furtenbach, politisk kommentator. Elisabeth Marmorstein, inrikespolitisk kommentator på SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Framtiden knackar på,  men vilka jobb överlever egentligen? I veckans avsnitt spanar vi in framtidsyrken som genetisk konsult, digital avfallshanterare och tekniker för förarlösa fordon. Är det här verklighet snart eller ren sci-fi? Samtidigt ställer vi den stora frågan: är klassiska yrken som lärare och konstruktör på väg bort, eller är de omöjliga att ersätta? Och så utsätts Christer för ett medborgarskapstest när Frasse håller förhör om samhällsfrågor och ordkunskap. Klarar han kraven eller blir det utvisning från podden? Ni kan göra testet här. Ett avsnitt om framtid, identitet och hur redo vi egentligen är. Vill ni ge oss feedback eller komma med förslag på saker vi kan ta upp i vår podd? Maila oss till: stridhhosfrasse@gmail.com

Få filosofiska texter har ett så personligt tilltal och temperament. Torbjörn Elensky slår ett slag för renässansens manifest och dess upphovsman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det: All human beings are born free and equal in dignity and rights, vilket på svenska översatts till Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Ordet för värdighet har alltså översatts med värde. Spelar detta roll för hur vi pratar om människor och deras fri- och rättigheter? Är ett värde inte något annat än värdighet? Det förra är något man har i kraft av att bara vara människa. Mördaren och offret, civilisten och soldaten, det nyfödda barnet och 100-åringen har alla exakt samma, principiella människovärde. När något är så allmänt utbrett riskerar det att bli likgiltigt. Ditt värde kräver inget av mig. Värdigheten däremot är något som innebär ömsesidighet. Oavsett vem du är och vad du gjort kan du förtjäna att behandlas med värdighet. Men värdigheten är inget du har, det är något du gör, och jag, och vi tillsammans. Varför tycks det vara svårare på svenska att prata om människans värdighet än hennes värde? Beror det på att ordet låter föråldrat, att vi tänker oss att en värdig person är lite uppblåst, en farbror Blå med hatt och käpp? Eller beror just på att det kräver något av oss, att det snarare än en egenskap är en aktivitet?Det engelska dignity kommer från latinets dignitas. Från det kommer också orden dignitet, något som har en viss tyngd, och dignitär, högre tjänsteman, även denna med viss tyngd, i symbolisk mening naturligtvis. För romarna var dignitas både något man kunde inneha i kraft av sitt ämbete och ett inre värde i en person. Cicero använder det över tusen gånger i sina bevarade verk – vilket är hälften av samtliga förekomster av dignitas i romersk litteratur. Med kristendomen blev begreppet något för alla människor, som vi innehar i egenskap av att vara skapade efter Guds avbild. Dessutom användes det som beteckning på själens avspegling av treenigheten, för liksom den består av fadern, sonen och den helige ande, tre dignitates, värdigheter, i en Gud, består själen av tre värdigheter: intellekt, vilja och minne.Men den som gjorde värdighet till det begrepp det blivit idag var den italienske renässansfilosofen Pico della Mirandola. Han var 1400-talets filosofiska underbarn, vars ”Tal om människans värdighet” har kallats renässansens manifest. I det träder individen för första gången fram med alla sina rättigheter, anspråk och friheten som högsta värde och mål. Pico föddes 1463 i en furstlig familj och skickades som 14-åring för att studera juridik i Bologna. Men efter bara något år lämnade han universitetets begränsade miljö för att istället studera kabbala, judisk mystik. Han fortsatte till Florens där han läste Platon tillsammans med den några år äldre Marsilio Ficino, som höll på att översätta dialogerna till latin. På grund av sina språkkunskaper, filosofiska kommentarer och mångfacetterade lärdom betraktades ”Mirakelpojken” Pico redan som 22-åring som stor filosof och universalgeni. Men hans liv blev allt annat än en ordnad tillvaro vid något lärosäte. Efter en kort sväng till Paris, där Aristoteles fortfarande dominerade undervisningen, återvände han till Florens, rymde med en ung adelskvinna och åkte runt i Italien på flykt undan både rättvisan och pesten.Samtidigt med dessa äventyr fortsatte han med sina studier. Hans mål var att förena all kunskap han skaffat sig till ett enda system: inte bara europeisk filosofi, utan framför allt sådant som kyrkan förbjöd, som judisk mystik och arabiska tänkare. Han ansåg att eftersom sanningen är en, men spridd i flera olika traditioner, gällde det bara att kombinera dem för att förstå allt. När han var 24 år ville han ordna en konferens i Rom, där han skulle presentera sin syntes av all världens kunskap i 900 teser. Påven Innocentius VIII förklarade genast att 13 av teserna var kätterska och flera andra suspekta. Det var för mycket som utmanade kristendomen i Picos teorier. Dessutom ansågs han vara för ung för att kunna tas på allvar. Men han blev bara triggad av motståndet. Det var som svar på kyrkans förbud som han skrev det korta, kärnfulla och medryckande talet om människans värdighet. Inte heller det tilläts han framföra, men det trycktes och spreds och har fortsatt att inspirera ända sedan dess.Filosofin, skriver han i sitt tal, har lärt honom att lita på sitt eget samvete, inte på vad andra tycker. Han frågar: vad lönar det sig att bara läsa latinsk filosofi och utesluta grekerna och araberna, när allt från början kom från barbarerna? Det är en bildad och självsäker, utmanande 25-åring som talar, men också någon frustrerad av att inte bli tagen på allvar. Upprepat påpekar han att hans ungdom inte borde hållas emot honom, för han kan mer än de flesta andra. Få filosofiska texter från historien har ett sådant personligt tilltal och tydligt temperament som. Han är den ursprungliga förebilden för alltifrån revolutionärerna och poeterna under romantiken till James Dean i Ung rebell och rockens många frihetsälskande upprorsmakare.Människans värdighet bygger för Pico på hennes förmåga att välja sitt liv, något som skiljer henne från alla andra varelser. Djuren såväl som änglarna har i 1400-talets världsbild fasta egenskaper, i en orubblig hierarki som sträcker sig från de lägsta krypen hela vägen upp till Gud själv. De kan inte förändras. Människan däremot befinner sig i mitten av allt, utan några utmärkande egenskaper, men med intellekt och fri vilja. Människans värdighet består ytterst i hennes frihet.Pico är unik i det att han inte sätter det antika idealet främst, utan tar upp alla möjliga kunskapstraditioner. Han inleder sina 900 teser med att fastslå att han använder kaldeiska, arabiska, hebreiska, grekiska, egyptiska och latinska påståenden, utan inbördes rangordning, för att lägga ut texten, allmängiltigt och universellt, om dialektik, moral, matematik, metafysik, magi och kabbalism. När han i sitt tal säger att människan är fri att välja sig själv menar han det verkligen radikalt: sanningen tillhör inte någon viss tradition utan finns hos alla och är tillgänglig för alla.Det låter modernt. Men vi måste vara vaksamma. Det är alltid svårare än man tror att läsa historiska texter. Ord skiftar mening genom historien och vår vilja att spegla oss själva kan göra oss blinda för vad texten egentligen uttrycker. Pico della Mirandola var verkligen en renässansmänniska, med allt vad det innebär. Hans text är full av esoteriska referenser till magi, mystik och kabbalism som har lite med det vanliga, moderna livet att göra. Men ändå, vill jag påstå, återstår kärnan, och den är den mänskliga värdigheten: Här står en ung människa och vill bli tagen på allvar. Och är inte det vad den mänskliga värdigheten ytterst går ut på: att bli tagen på allvar, att bli lyssnad på, att bli respekterad. Och det är inte något man kan göra själv, utan något vi gör tillsammans för varandra.Torbjörn Elenskyförfattare och kritikerLitteraturOm människans värdighet, Giovanni Pico della Mirandola, 1486, på svenska i övers. av Rolf Lindborg, Bokförlaget Atlantis 2012Magic and the Dignity of Man: Pico della Mirandola and His Oration in Modern Memory, Brian P. Copenhaver, Belknap Press 2019

EU:s klimatpolitik går nu in i en ny fas. Efter flera år av intensivt lagstiftningsarbete ska beslutade styrmedel omsättas i praktiken, samtidigt som nya politiska vägval står för dörren. Under det kommande året väntas EU ta ställning till hur klimatpolitiken ska utvecklas vidare. Det överenskomna 2040-målet utgör en viktig referensram, samtidigt som frågor om tillämpning och justering av befintliga styrmedel också står i fokus. Utsläppshandel, gränsjusteringsmekanismen CBAM samt nya regler för energi, transporter och industri får nu konkret betydelse för företagens investeringar och konkurrensvillkor. Samtidigt närmar sig införandet av utsläppshandel för transporter och byggnader (ETS2). Vilka beslut väntas under 2026, och vad betyder de för svenska företag, investeringar och hushåll? Hur ser det politiska handlingsutrymmet ut i EU i och med det nya parlamentariska läget? Medverkande Karolina Boholm, Director Public Affairs, Volvo Group Hannes Borg, Public Affairs Manager, Heidelberg Materials Sverige Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet Pär Holmgren (MP), Europaparlamentariker Magnus Nilsson, miljökonsult och klimatpolitisk analytiker specialiserad på EU:s klimatlagstiftning Helena Storckenfeldt (M), miljö- och klimatpolitisk talesperson och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet Seminariet modereras av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.

Världen var fylld av tecken att tolka för 1600-talets människor. När ett barn föddes med missbildningar under 1600-talet sågs det inte främst som ett biologiskt fel – utan som ett budskap från Gud. På samma sätt som missväxt var ett tecken på människornas syndfullhet.Den moderna uppdelningen mellan natur och kultur, kropp och själ, eller individ och samhälle fanns inte – allt ingick i ett sammanhållet kosmiskt mönster. Individen var sin tilldelade roll inom sitt stånd och samhället var en kropp, där varje människa hade sin plats.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Karin Sennefelt, professor i historia och författare till boken Livet enligt 1600-talet (Natur & Kultur). Samtalet kretsar kring människors grundläggande livsvillkor i tidigmodernt Sverige – hur de förstod sig själva, sin plats i samhället och världen omkring dem.Visionärer som Lars Ekrot, som påstod sig ha sett Karl XI:s död och slottsbranden i Stockholm i sina syner under piprökning, togs på allvar. De betraktades inte automatiskt som galningar – utan som möjliga mottagare av gudomlig sanning.Naturen var inte neutral utan betraktades som ett språk: Guds bok. Åskväder var inte meteorologiska fenomen utan Guds röst. Svält, missväxt och kyla under lilla istiden tolkades som tecken på gudomlig vrede. Skogen var en plats av både faror och mirakel – där barn kunde räddas av "vita hundar" eller änglar, som bevis på Guds närvaro även i det vildaste landskap.Att förstå 1600-talets tankevärld är att bli främling i sin egen tid. Det påminner oss om att våra mest självklara föreställningar – om kropp, makt, individ och natur – är historiska konstruktioner. För 1600-talsmänniskan var världen inte något man förstod genom vetenskaplig objektivitet, utan genom tolkning. Naturens skiftningar, kroppens signaler och samhällets strukturer uppfattades som uttryck för Guds plan. Gud var närvarande i vardagen: han kunde sända blixtar som straff, låta barn dö för att påminna om synd, och tala genom drömmar eller syner.Ståndssamhället var organiserat som en kropp: kungen var huvudet, prästerna hjärtat, adeln armarna och bönderna benen. Hierarkierna var inte mänskliga konstruktioner, utan gudagivna ordningar. Att överskrida sin plats sågs som ett hot mot hela den kosmiska balansen. Samtidigt fanns viss social rörlighet, ofta genom något man kallade fortun – individens möjlighet att finna lycka. Officiellt sågs all framgång som ett uttryck för Guds vilja. Att vara "ärlig" innebar inte bara moralisk hederlighet, utan också flit och samhällsnytta.Identiteten var inte ett inre psykologiskt jag, utan något som manifesterades genom kläder, titlar och föremål. Ett ärvt lakan kunde vara bevis på kvinnlig dygd. Berättelsen om den falska lantgrevinnan i Karlskrona visar hur identitet kunde "bäras" – och avslöjas. När hon inte längre kunde försvara sin status blev ett ärr på kroppen hennes fall.Men vid 1700-talets början sker ett epistemologiskt brott. Kunskap börjar organiseras utifrån skillnad snarare än likhet. Religion, vetenskap och politik blir separata sfärer. Världsbilden fragmenteras.Kroppen betraktades både som ett förgängligt skal och ett heligt kärl för själen. Den styrdes av humoralpatologin, där de fyra kroppsvätskorna – blod, slem, gul och svart galla – måste hållas i balans. Obalanser sågs inte bara som sjukdom, utan som tecken på moraliskt eller andligt förfall.Bildtext: Landskap med figurer, cirka 1625–1635, tillskrivs Joos de Momper den yngre tillhörande Östergötlands museum Fotograf: Östergötlands museum. Licens: Public Domain, Digitalt muséumMålningen visar ett dramatiskt bergslandskap där tre vandrare tar paus vid en slingrande stig. Verket är ett exempel på 1600-talets flamländska landskapsmåleri, där naturens storhet kontrasteras mot människans litenhet.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Romantiken lever i några av våra mest älskade barn- och ungdomsböcker. Eva-Lotta Hultén berättar om Maria Gripes filosofiska influenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Allt levande hörer samman.” Orden formuleras på 1700-talet av Linnélärjungen Andreas Wiik, i ett brev till hans hemligt trolovade, Emelie. Deras korrespondens hittas på Selanderska gården i småländska Ringaryd långt senare av tre ungdomar. Av breven framgår att det ska finnas en antik egyptisk staty gömd någonstans på orten.Det finns ingen Linnélärjunge vid namn Andreas Wiik. Och ingen småländsk ort som heter Ringaryd. Men både mannen och platsen lever i Maria Gripes ”Tordyveln flyger i skymningen”.Tillsammans med ”Agnes Cecilia” är det den av hennes berättelser där de mystiska inslagen är starkast. Samhörighet över både tid och rum manifesterar sig och byggnader kan bära minnen och förmedla budskap. Särskilt i ”Tordyveln flyger i skymningen” bistår växter och djur i kommunikationen. Skalbaggar och krukväxter leder protagonisterna till viktiga ledtrådar på gåtans lösning – var finns statyn som Andreas Wiik hemförde från Egypten?Redan tidigare i sitt författarskap, också i sina mer realistiska berättelser, skildrade Maria Gripe en kommunikation med naturen, genom flera av sina karaktärer. Hugo, i ”Hugo och Josefin”, är en trygg skogsvarelse som kommer till människornas värld med ett budskap: skollärarinnan får veta att hon har hållits för lite i skogen och för mycket i skolan och att det är därför hon bekymrar sig så mycket. När Hugos för misshandel fängelsedömda far ­kommer på tal säger Hugo lugnt att ”Skogen ska en inte överge. Då går dä illa.”Också Loella i Pappa Pellerins dotter, är ett sagoväsen som hör ihop med naturen.Gripes biograf Ying Toijer Nilsson beskriver det så här: ”Den spåntäckta stugan är nästan osynlig, insnärjd i slingerväxter och med gräs på taket. Vädrets makter står på hennes sida, blixten laddar ur sig framför barnavårdsnämndens representanter, stigen är villsam och oländig, yrväder hindrar moderns bekanta som kommer för att hämta barnen.”I Gripes värld samspelar vi med naturen och talar med och genom den.Maria Gripe växte upp i Örebro men trivdes inte i stadens flickskola och när det var dags för vidare utbildning fick det bli Enskilda gymnasiet i Stockholm. Hon bodde inackorderad, och i rummet hon hyrde fanns filosofen Friedrich von Schellings samlade verk. Det är hans naturfilosofi som hon klär i Andreas Wiiks ord, och ger gestalt i Tordyveln flyger i skymningen.Schelling var verksam kring sekelskiftet 1800 och framåt och ingick i den intellektuella kretsen i staden Jena. Han räknas till de tyska idealisterna och romantikerna, vars idéer ofta ses som en motreaktion på upplysningen och den vetenskapliga revolutionen. Med den franske 1600-talsfilosofen René Descartes hade uppdelningen mellan den tänkande och den utsträckta substansen fått en strikt formulering. Ande och materia var åtskilda. Men den föreställningen medförde ett antal problem som Schelling noterade. Hur kan ett medvetande uppstå hos materia och hur kan ett levande jag påverka och påverkas av en död omgivning? ”Mellan sinnet och naturen finns en hemlig förbindelse”, menade Schelling. Men han gick längre än så.Mot den mekanistiska värld som upplysningen målat fram, där människor, djur och växter var att betrakta närmast som maskiner, ställde Schelling ett enhetligt världsallt – den ”allsjäl” som Maria Gripe låter Andreas Wiik skriva om i sina brev till Emelie. Schelling drar slutsatsen att allt levande därför kan kommunicera med, och genom allt annat som lever. En idé som han i sin tur kan ha hämtat inspiration till från de indiska vishetstexterna Upanishaderna. Där beskrivs en panteistisk värld där allt har en gemensam ande, brahman. Gud och naturen är ett.Allting, förklarade Schelling, i den andan, ”var förbundet med vartannat och utgjorde en enda universell organism” – från grodor till träd, stenar, insekter, floder och människor. Ande är osynlig natur, medan naturen är synlig ande – en central tes för romantikerna. I stället för total åtskillnad mellan jaget och naturen – dess motsats.Efter sin studentexamen läste Maria Gripe filosofi och religionshistoria vid Stockholms högskola och romantiken intresserade henne särskilt. Också Schiller, Novalis och Fichte går att spåra i hennes böcker. Liksom Atterbom och Schopenhauer. Gripe var beläst och ville få sina unga läsare att reflektera. Vilket breven till henne visar att hon också lyckades med. ”Den där Schopenhauer verkar bra. Var får man tag på hans böcker?”, skrev en ung läsare.I ”Tordyveln flyger i skymningen” låter hon huvudpersonerna Jonas, Annika och David – 13, 15 och 16 år gamla – samtala om de stora idéerna i Andreas Wiik brev. Brev som han hade bett Emelie att förvalta, och som hon gömt under en golvtilja. I ett meddelande till dem som hittar gömman ber hon att de ska lägga tillbaka Andreas skrifter igen, om deras tid är lika oförnuftig och oaktsam om livet som hennes egen. Är tiden mogen nu, funderar David, Jonas och Annika. Kanske är ingen tid redo för sådana tankar? Men kanske kan alla tider öppna sig för dem?Schelling var en oerhört populär föreläsare vid universitetet i Jena men hans idéer har gått stick i stäv med modernitetens förhärskande naturvetenskap och har kritiserats och förlöjligats, från hans egen tid fram till våra dagar. Samtidigt har han inspirerat tänkare över alla spektra. En av dem var Alexander von Humboldt. När Humboldt dog 1859 var han sin tids mest berömde vetenskapsman, med banbrytande forskning inom en hel rad naturvetenskapliga discipliner, och uppfinnare av några nya, som oceanografi och klimatologi. Hans levnadstecknare Andrea Wulf kallar honom för ”naturvetenskapernas Shakespeare.” Humboldt beskrev, i vännen Schellings anda, jorden som en organism som pulserade av liv, ett sammanhängande helt där allting är förbundet med vartannat i ett nät av organiskt liv. Det leder tankarna till James Lovelocks så kallade Gaiahypotes – att hela jorden fungerar som ett levande, sammanhängande system. Idag har denna tanke ett växande stöd inom naturvetenskapen. Samtidigt visar kvantfysiken på märkliga samband på partikelnivå över stora avstånd – och ny forskning på psykedelika, som ger starka upplevelser av att höra ihop med världsalltet, visar att detta har en positiv effekt vid depressioner.Schellings idéer om en förbunden värld tycks i vår tid komma till oss från olika håll. Hans tankar ser också ut att kunna bli ett viktigt verktyg för att finna nödvändiga nya förhållningssätt till, och förståelse av vår omvärld, i klimatkrisens tid. Allt levande hörer samman. Är vi mogna för att ta till oss den tanken? Är vi tillräckligt lyhörda för att följa de spår som tordyveln lägger ut?Eva-Lotta Hulténjournalist och författare

Stockholmsbörsen är nära nya rekord men under ytan är det fortsatt stora ras i enskilda aktier. Samtidigt är världens investerare tungt viktade åt aktier. Tillsammans med SEB:s Johan Hagbarth och Avanzas Felicia Schön diskuteras tryggare placeringar i oroliga tider och vi skönjer gröna skott bland dagens rapportörer. Programledare Nike Mekibes och Ellen Hagström.

Sverige är rikare än någonsin. Ändå lever otroligt många på marginalen. Hur går det ihop? Fakta är tydliga: medelförmögenheten i Sverige har ökat trettio gånger på hundra år. Sedan år 2000 har vi blivit tre gånger rikare. Det är historiska nivåer av välstånd. Samtidigt upplever många att pengarna inte räcker – att bufferten saknas och att varje räkning känns. Så vad är det egentligen som pågår? I dagens avsnitt har Moa träffat Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och en av Sveriges mest tongivande röster i debatten om skatter, ojämlikhet och ägande. Han har ägnat år åt att analysera siffrorna bakom Sveriges rikedom – och hans slutsatser utmanar den bild som ofta målas upp. Daniel förklarar varför känslan och statistiken kan dra åt olika håll. Varför Sverige faktiskt är rikare och på flera sätt mer jämlikt än förr – och varför den verkliga frågan kanske inte är att vissa har lyckats, utan hur fler kan få möjlighet att göra det. Vi pratar om skattesystemet som gjort oss världsberömda – och varför Sverige samtidigt toppar listan över världens högsta skatt på höga arbetsinkomster. Om varför mer pengar inte alltid är lösningen på vård- och skolproblem. Om den dolda rikedomen många glömmer bort – pensionen. Och om hur ägande, bostäder och fonder har förändrat maktbalansen i samhället mer än vi kanske inser. Men vi stannar inte i systemkritik. Vi landar i det konkreta. Vad ska en 18-åring göra för att bygga en trygg framtid? Hur minskar vi kvinnors lägre ägande? Och varför är hans tydligaste råd så enkelt att nästan vem som helst kan börja i dag: öppna ett ISK och starta ett månadssparande – även små summor gör skillnad över tid. Det här är ett avsnitt om drivkrafter, ansvar och möjligheter. Om varför arbete spelar roll – men också varför vårt svenska trygghetssystem är något att vara stolt över. Och kanske viktigast av allt: mindre jantelag, mer laganda. Att våga glädjas åt andras framgång, eftersom ekonomi inte är ett nollsummespel. Lyssna. Det här samtalet kan förändra hur du ser på både Sverige – och din egen ekonomi.

Marknaden hatar osäkerhet och just nu bjuds det på fullt geopolitisk drama mellan USA och Iran. Vi pratar om vad som faktiskt kan trigga nästa stora rörelse. Är det här bara brus eller början på något större?Samtidigt laddar Klarna för rapport på torsdag. Vi dissekerar caset och varför det kan finnas läge för en ordentlig rörelse när siffrorna landar.

En kvartsfinalplats, där USA väntar, står på spel. Men först måste Sverige ta sig förbi Lettland. På pappret är det en match Tre Kronor ska vinna. Samtidigt har vi varit med tillräckligt länge för att veta att det inte alltid går som planerat. Allt kan hända i ett mästerskap. Så hur farligt är det här egentligen för Sverige? Finns det skäl att vara orolig? Och är det ens rimligt att prata om guld, sett till hur spelet har sett ut hittills? Programledare och producent: Demir Lilja Medverkande: Hans Abrahamsson Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Det har skett fyra tragiska och skrämmande dödsfall inom äldreomsorgen de senaste två månaderna. Det som förenar de här dödsfallen är att system som byggts upp för att skapa en trygg vårdmiljö har kollapsat. Trygghetslarm har inte fungerat, fastspänningsbälten har lett till kvävning. Polisen utreder samtliga fall. Samtidigt ska regeringen spara ytterligare pengar inom socialvården där äldreomsorg ingår. Vad är det riktigt som pågår inom äldreomsorgen? I Slaget på tisdag möts Ann-Sofi Silvennoinen, direktör för Oasen, ett boende och vårdcenter på Åland, Ann-Christin Kärrman från Demenscentrum i Sverige, och författaren Merete Mazzarella som skriver om åldrande. Maria Nylund leder diskussionen E-post: slaget@yle.fi

Kenza drar till värmen på Maldiverna medan Ines kör raka motsatsen. Samtidigt försöker de reda ut den stora otrohetsskandalen som alla snackar om.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Natten till lördag offentliggjorde USA:s regering sin första officiella försvarsdoktrin med Trump som överbefälhavare. Samtidigt går New Start ut, det sista avtalet som begränsar Rysslands och USA:s kärnvapenarsenal. Försvarsjournalisten Jonas Olsson skriver en analys om den nukleära kapprustningen som har startat i Sveriges närområde. Pratet om nordiska kärnvapen är önsketänkande, menar han. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Kan man hitta mening i livet, utan att tro på att det finns en större plan? Och har individens frihet gjort det svårare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Meningen med livet är en evig fråga, men det verkar pågå ett nytt sökande efter mening idag. Många vänder sig till filosofins idéer om meningen med livet. Aristoteles ansåg att meningen var att förverkliga sin potential, och stoikerna ville nå inre frid genom självbehärskning och att omfamna ödet. Vad är mening och vad säger filosoferna idag?Vår tid betonar individuell frihet, utan begränsande konventioner, auktoriteter och kollektiv. Undersökningar visar att unga människor i Sverige mår sämre och upplever mindre mening, än äldre, och regeringen vill satsa på existentiell hälsa. Samtidigt är det många människor som söker sig till det traditionella och rentav till auktoritära politiska rörelser. Kan för mycket frihet göra att man söker mening hos det auktoritära? Och kan samhället skapa mening i människors liv?Medverkande: Filosofen Johan Brännmark och religionsvetaren och författaren David ThurfjellProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Böcker:Glaspärlespelet - Hermann HesseSvindlande höjder - Emelie Brontë

Den Diorklädda Miljardärshustrun Lauren Sánchez försöker ta sig in i modets innersta kretsar med hjälp Anna Wintour och stjärnstylisten Law Roach, som båda kritiserats för att vara sellouts. Samtidigt hyllas Bad Bunny som folkets hjälte iklädd Zara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Del 1 av 2. Nyheten om treåriga Esmeraldas död skakar Sverige. Hennes familjehemsmamma Melinda Jacobs berättar öppenhjärtigt om sorgen. Hon får tidigt kontakt med toppolitiker och deltar i arbetet med att ta fram lagändringarna “Lex Lilla Hjärtat”. Samtidigt ökar hennes följarskara på Instagram och därmed möjligheterna att tjäna pengar. En svår balansgång inleds när Melinda Jacobs börjar använda Esmeraldas smeknamn “Lilla hjärtat” i kommersiella sammanhang. För var går gränsen mellan att göra gott och att tjäna pengar, när allt började med den värsta tänkbara tragedin — ett barns död? Lyssna på fortsättningen på svd.se/badfluence eller hos Podme. En produktion från Svenska Dagbladet och Podme. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius. Kontakta oss: badfluence@svd.se

Epsteinfrågan fortsätter att dominera nyhetsflödet. Samtidigt rapporteras det allt mindre om Donald Trumps relation till Jeffrey Epstein. Gäst: Cecilia Khavar, programledare på Sveriges Radio och tidigare USA-korrespondent

Bägaren har runnit över och tjejerna ryter ifrån. Veckan har varit allt annat än lugn för Ines som tvingats till en sväng förbi akuten efter ett blodigt olycksfall. Mitt i allt väcks dessutom ett gammalt barndomsminne till liv och plötsligt är det svårt att hålla tillbaka tårarna. Samtidigt står Kenza inför den brutala insikten att för den yngre publiken, är de inte annat än 2 boomers.

Oljeinkomsterna har halverats på ett år samtidigt som budgeten går med underskott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Året har börjat med röda siffror för den ryska ekonomin. EU:s sanktioner är en förklaring och Ukraina fortsätter att rikta in sig på ryska oljeraffinaderier med sina attacker. Dessutom har den ryska storkunden Indien börjat dra öronen åt sig och istället ingått handelsavtal med USA. Vi pratar om vad en sämre rysk ekonomi betyder för kriget och hur Vladimir Putin hanterar en krympande statskassa.Samtidigt kommer det uppgifter om att Ukraina planerar för presidentval och folkomröstning om ett kommande fredsavtal, pressat av USA för att utlovas säkerhetsgarantier.Veckans gäster är Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Bella KBT:ar sig själv i Thailand genom att slutar tvätta händerna, går barfota och pressar varje gräns hon har. Samtidigt sitter Sheila hemma i Sverige där hennes ljud suger (förlåt!!), går på musikal själv, njuter av egentid. Tillsammans diskuterar dom Bellas mål att bli bästis med en ryss.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Friskare äldre och bättre behandlingar gör att fler överlever sjukdomar som tidigare var en dödsdom trots ökande övervikt och diabetes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots en global mediebild fylld av kriser visar utvecklingen något helt annat när hälsodata granskas över tid. Fler människor överlever idag sjukdomar som tidigare innebar en säker död, som cancer, stroke och hjärtinfarkt. Äldre generationer blir både friskare och mer robusta, vilket syns i såväl fysisk funktion som i kognitiva tester. Långsiktiga förändringar i arbetsmiljö, kostvanor och medicinska behandlingsmetoder har haft avgörande betydelse. Samtidigt syns tydliga trender i världen där satsningar på vaccinationer, sanitet och primärvård drastiskt minskat den tidiga dödligheten och gett en snabbt stigande medellivslängd.Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Övervikt och diabetes ökar i alla åldersgrupper och i många länder. När fler lever längre förändras även sjukdomsbördan, och icke‑smittsamma sjukdomar blir vanligare. Nya läkemedel kan komma att påverka framtida utvecklingskurvor, men tillgången är fortfarande begränsad. Den samlade bilden visar en värld där hälsan förbättras kraftigt, samtidigt som livsstilsförändringar formar en ny karta över risker och möjligheter. Det är en utveckling som förändrar synen på åldrande, välfärd och global hälsa – och som fortsätter att överraska.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Epstein-filerna har utlöst en lavin som verkar kunna dra med sig allt i sin väg: den norska självbilden, kungligheter och kanske även Keir Starmers karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Storbritannien har avgångskraven mot premiärminister Keir Starmer haglat när skandalen kring den tidigare partikollegan Peter Mandelsons Epstein-kontakter vuxit. Regeringens stabschef och kommunikationschef har avgått men frågan är om det räcker – hur länge kan Starmer klamra sig fast vid sin post? Epsteinstormen drar också in över Norge där både kungahus och utrikesdepartement nu krishanterar. Hör Ekots reporter Trygve Ulriksen Skogseth som den senaste veckan grävt djupt i den enorma mängden Epstein-dokument. Har det värsta från filerna uppdagats eller kan den norska självbilden få ytterligare anledning att skälva? Samtidigt finns exempel på fler europeiska höjdare som dragits in i skandalen, men som hamnat i skuggan när medier riktat sitt främsta sökarljus mot London och Oslo. Medverkande: Nina Benner, Londonkorrespondent, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese RosenvingeLjudklipp: House of Commons, VG, BBC.

Jocke och Jonna följer upp förra veckans avsnitt om allt som händer just nu. Det är snart dags för Jockes 40-årsfest, vilket skapar en viss ångest hos Jocke. Samtidigt är familjen redo att dra när som helst om de tvingas till det…*Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. https://podme.com

Vad händer om man skapar ett europeiskt "Spotify för tandvård"? Noel Abdayem har både hunnit jobba som tandläkare och som framgångsrik entreprenör med Humble Co, bolaget bakom de populära bambutandborstarna och relaterade tandvårdsprodukter. Nästa steg blev att undersöka hur man kan erbjuda tandvård på ett nytt sätt, med billiga månadsabonnemang och kaxigt designade mottagningar på attraktiva adresser, mitt i storstäderna. Dentme såg dagens ljus i slutet av 2024 och planerar nu att ta konceptet vidare ut i Norden och Europa. Samtidigt är han tf vd för börsnoterade Humble Group, som växt till en koncern med 40 bolag. Dessutom är Noel nordisk franshisetagare till burgarkedjan Five Guys. Hur hänger det hela ihop egentligen?Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och stötta podden genom att prenumerera på nyhetsbrevet.

Människoliknande robotar med artificiell intelligens är på väg ut i bilfabriker. Men AI-robotarna kan behöva mycket övning i det fysiska rummet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En robot som ska fungera i verkligheten måste tränas i verkligheten. Det är robotforskaren Henny Admoni från Carnegie Mellon University och datavetenskapsprofessorn Amy Loutfi vid Örebro universitet ense om.Att träna en AI-robot kan påminna mycket om att utbilda en människa, vilket väcker tankar om vad det gör med vår relation till robotarna. Samtidigt är åtminstone en sak väldigt annorlunda mot att utbilda människor. Vi har besökt AI-forskningsprogrammet WASP:s vinterkonferens och träffar också laboratorieingenjören Kewin Borowiecki, som snabbguidar bland de robottyper som lett fram till Örebro universitets nyliga inköp av den människoliknande och AI-utrustade roboten Argo.Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Vad har svenska Polisen och Försvarsmakten, Sagan om ringen, amerikanska ICE och kriget i Gaza gemensamt? Svaret är Palantir – ett amerikanskt AI-bolag som hjälper myndigheter och militärer att analysera enorma mängder data om människor. Företaget anklagas för att möjliggöra deportationer i USA och för att vara inblandat i Israels krigföring i Gaza. Samtidigt har svenska myndigheter köpt in Palantirs tjänster, men vad de används till är hemligstämplat. Är Palantir ett techbolag – eller ett vapenföretag i det dolda? Hur används Palantir i Sverige, av svenska myndigheter? Gäst: Eigil Söderin, grävredaktör på Dagens ETC Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: AP, Washington Post, Palantir Ansvarig utgivare: Lotta Folcker Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I det här avsnittet möter vi gastronomen, tv-profilen och författaren Edward Blom, i ett öppet samtal om livet, ånger och den återkommande känslan av att aldrig riktigt bli ”klar” med sig själv. Han reflekterar kring hur tanken på döden inte i första hand leder till stora existentiella slutsatser, utan snarare väcker frågor om vardagliga val, relationer och sådant som blev – eller inte blev av längs vägen. Han delar generöst med sig av minnen från sin ungdom, präglad av blyghet och rädsla som gjorde att han ofta stod vid sidan av sociala sammanhang. Samtidigt berättar han om senare perioder av intensivt festande, där alkoholen tog onödigt stor plats när han ser tillbaka på det. Vi pratar om extroversion, behovet av människor och gemenskap, men också om gränser och sårbarhet. Edward beskriver hur ett långvarigt överarbete tidigare i livet ledde till panikattacker och stark ångest, erfarenheter som gjort honom mer lyhörd för kroppens och psykets varningssignaler. Samtalet landar slutligen i det som för Edward är etikettens innersta kärna: empati. För honom handlar etikett inte om stelbenta regler eller yta, utan om ansvar för hur andra människor mår – att skapa sammanhang där ingen lämnas utanför, skäms eller går hem med känslan av att vara osedd. Missa inte detta tankeväckande avsnitt!Följ Edward här.Edward recenserar vin här.Läs mer om MyValueVault här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi gastronomen, tv-profilen och författaren Edward Blom, i ett öppet samtal om livet, ånger och den återkommande känslan av att aldrig riktigt bli ”klar” med sig själv. Han reflekterar kring hur tanken på döden inte i första hand leder till stora existentiella slutsatser, utan snarare väcker frågor om vardagliga val, relationer och sådant som blev – eller inte blev av längs vägen. Han delar generöst med sig av minnen från sin ungdom, präglad av blyghet och rädsla som gjorde att han ofta stod vid sidan av sociala sammanhang. Samtidigt berättar han om senare perioder av intensivt festande, där alkoholen tog onödigt stor plats när han ser tillbaka på det. Vi pratar om extroversion, behovet av människor och gemenskap, men också om gränser och sårbarhet. Edward beskriver hur ett långvarigt överarbete tidigare i livet ledde till panikattacker och stark ångest, erfarenheter som gjort honom mer lyhörd för kroppens och psykets varningssignaler. Samtalet landar slutligen i det som för Edward är etikettens innersta kärna: empati. För honom handlar etikett inte om stelbenta regler eller yta, utan om ansvar för hur andra människor mår – att skapa sammanhang där ingen lämnas utanför, skäms eller går hem med känslan av att vara osedd. Missa inte detta tankeväckande avsnitt!Följ Edward här.Edward recenserar vin här.Läs mer om MyValueVault här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt medger David att hans mardröm riskerar att bli verklighet: spårvagnsfrågan kan återigen hamna i centrum för kommunvalet. Samtidigt har vänstern nått framgångar i arbetet för att stoppa vinster i välfärden. Hanna tar också upp den senaste debatten om Uppsalas kommunala grill, Nybrogrillen. Stötta Radio åt alla på vår patreon!Handla i vår webshop!

Vänsterblockets partier avskyr varann, och Socialdemokraterna har därför inget regeringsunderlag.   Samtidigt gör både vänstern och media allt för att döma ut högerblockets betydligt stabilare regeringssamarbete.   Vilket ÄR Sveriges stabila, statsbärande regeringsalternativ? Vad innebär egentligen en röst på Socialdemokraterna?   Och vad händer med ett samhälle där vänstern betraktar sin rätt att styra som en naturlag.   Det pratar jag om i veckans video om VÄNSTERNS OMÖJLIGA REGERING. STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION: ------------------------------------------------------

Hör Sveriges överbefälhavare Michael Claesson om Grönlandskrisen, säkerhetsläget och försvarets upprustning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ÖB Michael Claesson utesluter inte att det allvarliga säkerhetsläge Sverige befinner sig i kan bli sämre.”Det här är ett mycket allvarligt säkerhetsläge totalt sett och det finns fortfarande ett utfallsrum som kan gå åt olika håll”Hur skulle du säga att de militära riskbedömningarna förändrats av att USA:s överbefälhavare, president Trump, faktiskt hotat en Nato-allierad, Danmark, kring Grönland? ”Jag uppfattar nu att en mycket spänd dialog har övergått till någonting annat mer rimligt i fråga om den politiska diskursen. (..) Det militära samtalet har egentligen genom hela processen varit väldigt stabilt och tydligt och bra och har på olika sätt också stöttat den politiska dialogen. Så jag upplever att vi har ett annat tonläge nu”, säger ÖB Michael Claesson.När Sverige, som ett av flera europeiska länder, under Grönlandskrisen skickade tre officerare till Grönland för att delta i en övning reagerade Donald Trump med hot om tullar, och han påstod att svenska och europeiska militärer begett sig till Grönland med okänt syfte.Var det en risk ni kalkylerade med, att USA:s president skulle uppfatta detta som en ovänlig handling? ”Nej, egentligen inte. Hela den här aktiviteten handlade ju om att delta i planeringen av en sedan tidigare förberedd danskledd övning på och kring Grönland. Därmed fanns det ingen anledning att utgå ifrån att det här skulle utlösa någon typ av motreaktion”, säger ÖB Michael Claesson. Så det var en överraskning för er att presidenten reagerade så? ”Ja, i det avseendet måste jag säga det”, säger ÖB Michael Claesson. Han fortsätter: ”I det här sammanhanget så var det faktiskt på det viset att vi informerade, vi informerar ju i NATO-spåret. Där finns ett antal så kallade dubbelhattade chefer som både har befattningar i den amerikanska kommandostrukturen likväl som i Nato. Med det utgår vi ifrån att informationen om både syfte och anledning går vidare, och så småningom når den politiska nivån”, säger ÖB Michael Claesson. Behövs europeiska kärnvapenFör att Europa ska kunna försvara sig mot Ryssland utan stöd av USA menar ÖB Michael Claesson att det behövs en europeisk kärnvapenavskräckning. “Jag tror att ska man vara seriös i resonemangen kring någon form av självständig europeisk förmåga då måste man också väga in den dimensionen, så länge det finns kärnvapen i de miljöer och de länder som utgör det dimensionerande hotet, vilket i vårt fall är Ryssland. Då måste den här dimensionen övervägas och värderas. Svaret är ja, vi behöver kunna ha en sådan dimension. Hur den skapas genom samarbete med de europeiska kärnvapenländerna eller på något annat sätt, det kan inte jag bedöma eller svara på just nu. Men dimensionen måste finnas, ja”, säger ÖB Michael Claesson. I de europeiska Nato-länderna ökar för närvarande satsningarna på försvaret, för att Europa ska ta ett större ansvar för den egna säkerheten. Ett exempel där Europa idag är beroende av USA är avskräckning med kärnvapen, säger ÖB Michael Claesson. I veckan upphörde det “Nya START-avtalet” mellan USA och Ryssland, som reglerar antalet strategiska kärnvapen. Det oroar ÖB Michael Claesson: “Jag skulle säga att alla steg bort ifrån den typen av reglering av kärnvapenbestånd och uppföljning och kontroll av kärnvapenbestånd är naturligtvis inte bra. Det skapar ytterligare osäkerhet. Så jag är naturligtvis oroad av den här typen av utveckling”, säger han.Samtidigt, det du talade om, att Europa kanske på sikt behöver en egen kärnvapenavskräckning, det innebär ju upprustning?”Det innebär ju upprustning i så fall” säger ÖB Michael Claesson, och fortsätter:”Så länge det finns kärnvapen som hotar vår existens så behöver vi, för en nöjaktig avskräckning och en reell försvarsförmåga, tänka in den dimensionen.”Försvarets upprustningI årets budget får det svenska försvaret 175 miljarder kronor. Det är en ökning med 100 miljarder sedan 2022. I våras kom riksdagspartierna överens om att under kommande år låna 300 miljarder för upprustningen. Skulle du säga att du nu har de pengar du behöver för att försvara Sverige, och sköta Sveriges uppgifter i Nato? ”Ja, det tycker jag. Jag har varit med så länge, så jag vet var vi kommer ifrån och hur vi balanserat och koordinerat tar oss framåt mot de ansatta målen”, säger ÖB Michael Claesson. Men ÖB har också uttryckt kritik mot att det upprustningen går för långsamt, och att man inom den egna myndigheten behöver göra mer. Det finns en forskare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut som heter Per Olsson, som uttryckte det som att i försvarssektorn är vi mer rädda för revisorn än för ryssen. Finns det nån sanning i det? ”Det gör det. 25 år av hårda åtstramningar, nedläggningar och fokus på att inte göra fel sätter naturligtvis sitt spår i kulturen. Det är precis det jag försöker arbeta tillsammans med mina chefer i organisationen för att vända på, och förstå att det är nya tider, nya behov och att Försvarsmaktens roll och uppdrag är satt i ett helt annat ljus än tidigare givet omvärldsutvecklingen”, säger ÖB Michael Claesson.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Hîwa AbdelzadehProducent: Johanna Palmström Tekniker: Olle Sjöström Programmet spelades in torsdagen den 5 februari 2026.

Den 5 februari i år upphörde START-avtalet och nu står världen utan ett avtal om antalet kärnvapen för första gången på nästan 50 år. Avtalet slöts 2010 av USA:s dåvarande president Barack Obama och Rysslands Dmitrij Medvedev. Sedan dess har Ukrainakriget brutit ut och Medvedev har hotat väst med kärnvapen – men säger nu att han kan tänka sig att förlänga avtalet. Så vad händer nu? Kommer det komma ett nytt avtal? Eller kommer världen gå in i en ny tid av kapprustning? Samtidigt bygger Kina lite i det tysta upp sin kärnvapenarsenal, vad vill de göra med den? Gäst: Niclas Vent, Aftonbladets försvars- och säkerhetsreporter Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: AP Ansvarig utgivare: Lotta Folcker Kontakt: podcast@aftonbladet.se

När den ensamstående mamman Mette-Marit Tjessem-Høiby tog klivet in i kungafamiljen för 25 år sedan jublade många över det moderna kronprinsparet. Nu förknippas sonen Marius Borg Høiby snarare med misstankarna om våldtäkter, mordhot och misshandel. Samtidigt som rättegången mot honom inleds framkommer att kronprinsessan Mette-Marits samröre med sexförbrytaren Jeffrey Epstein varit mer omfattande än man tidigare trott, och det norska hovet genomgår sin största kris någonsin. Programledare: Sebastian Nowacki. Med Karin Eriksson, DN:s Nordenreporter. Producent: Måns Mosesson.

I det här avsnittet gästar Anders Borg – i dag verksam som rådgivare, investerare och styrelseledamot. Samtalet glider snabbt in på AI, som han ser som en av de mest lönsamma och uthålliga teknologivågorna hittills. Den största risken, menar Borg, är inte att AI är en bubbla – utan att Europa hamnar efter i utvecklingen.Han beskriver hur AI redan nu håller på att förändra hur organisationer fungerar: färre mellanchefer, högre tempo och mer ansvar på färre personer. Samtidigt tonar han ner de mest domedagslika framtidsbilderna och ser AI som ett kraftfullt verktyg som förstärker det människor gör, snarare än ersätter dem helt.Borg är optimistisk kring världsekonomin, särskilt när det gäller USA där stora AI-satsningar driver tillväxt. Han varnar för att fatta investeringsbeslut baserat på geopolitisk oro och lyfter i stället vikten av långsiktighet på börsen.Ett samtal om AI, investeringar, tillväxt – och vart Europa egentligen är på väg.Följ Anders här.Läs mer om MyValueVault här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet gästar Anders Borg – i dag verksam som rådgivare, investerare och styrelseledamot. Samtalet glider snabbt in på AI, som han ser som en av de mest lönsamma och uthålliga teknologivågorna hittills. Den största risken, menar Borg, är inte att AI är en bubbla – utan att Europa hamnar efter i utvecklingen.Han beskriver hur AI redan nu håller på att förändra hur organisationer fungerar: färre mellanchefer, högre tempo och mer ansvar på färre personer. Samtidigt tonar han ner de mest domedagslika framtidsbilderna och ser AI som ett kraftfullt verktyg som förstärker det människor gör, snarare än ersätter dem helt.Borg är optimistisk kring världsekonomin, särskilt när det gäller USA där stora AI-satsningar driver tillväxt. Han varnar för att fatta investeringsbeslut baserat på geopolitisk oro och lyfter i stället vikten av långsiktighet på börsen.Ett samtal om AI, investeringar, tillväxt – och vart Europa egentligen är på väg.Följ Anders här.Läs mer om MyValueVault här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Modeugerne brager løs rundt omkring i verden. Selv om de fleste af os ikke er inviteret med indenfor, giver begivenhederne os mulighed for at snage i, hvad de store modehuse stiller op med tidens kaos. Samtidigt kommer moden og skønheden under både kærlig og kritisk behandling i flere værker, som udkommer netop nu. Om lidt lander en ny dokumentar, hvor Tyra Banks tager bladet fra munden og indrømmer, at de nok gik lidt for vidt, dengang de fjerne unge pigers tænder, hår og værdighed i ’Americas Next Topmodel. Også i Ryan Murphys nye serie ’The Beauty’ får vi lov til at kigge med, mens eksploderende supermodeller bliver omdrejningspunktet for en vaskeægte modemassakre. Alt dette og mere til taler vi om i denne uges afsnit af Poptillægget. PANEL Fuad Gumas, model og modekender. Anbefaling: Se serien. ‘The New Normal’. Esben Weile Kjær, kunstner. Anbefaling: Se serien ‘Scream Queens’. Emma Rosenzweig, kunstner og forfatter. Anbefaling: Læs bogen ‘De guldindbefattede briller’ af Giorgio Bassani samt se filmen ’The Mastermind’. Vært: Lucia Odoom. Anbefaling: Lyt til albummet ‘Long distance’ af Ivy. REDAKTION Lucia Odoom og Jonas Bach-Madsen. See omnystudio.com/listener for privacy information.

USA:s president Donald Trump hotar Iran och har skickat ett hangarfartyg till regionen. Hangarfartyget, atomdrivna USS Abraham Lincoln, har gått in i "spökläge” och uppges vara redo att slå till. Samtidigt fortsätter protesterna inne i landet och risken för en ny konflikt ökar. Vad händer om USA gör verklighet av sina hot och utför en storskalig attack mot Iran? Och skulle Ryssland ta emot ayatollah Ali Khamenei om han väljer att fly dit? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: CBS, BBC, Sky News Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251117.Generativ AI har snabbt blivit en självklar del av vardagen. Den ger oss snabba svar, sammanfattar långa texter och gör informationssökning bekvämare än någonsin. Men vad händer med vår förmåga att tänka kritiskt när vi låter algoritmer tolka världen åt oss?Forskare vid Lunds universitet och KTH ser tydliga risker: källkritiken försvagas, analytiskt tänkande utlokaliseras och hjärnan förändras när vi inte längre behöver bearbeta information på samma sätt. Studier visar att elever litar mer på AI ju mer de använder den – även när svaren är fel. Samtidigt växer en ny webbekonomi där klick och källor blir osynliga.På MIT har hjärnforskare undersökt hur språkmodeller påverkar minne och uppmärksamhet. Resultaten väcker frågor om hur tidigt vi bör introducera AI i utbildning och vilka förmågor vi riskerar att förlora. Är bekvämligheten värd priset? Och hur kan vi behålla det kritiska tänkandet i en tid där svaren alltid finns ett klick bort?Hör Olof Sundin, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Lunds universitet, Olov Engvall, professor i talkommunikation vid KTH i Stockholm och Nataliya Kosmyna, AI -forskare vid MIT i USA.Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Rysslands armé växer och är starkare än vid invasionen av Ukraina 2022. Samtidigt varnar Sveriges säkerhets- och underrättelsetjänst för att Putin snart kan komma att omgruppera mot Östersjöländerna – om kriget i Ukraina tar slut. Vad kommer Ryssland, Ukraina och USA komma fram till i fredssamtalen? Skulle Ryssland verkligen omgruppera om kriget tar slut? Och hur förbereder sig i så fall Sverige? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: TV4, The Independent. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Artemis 2 förbereder bemannade färder längre ut i rymden än tidigare. Detta och fler genombrott väntas under forskningsåret 2026. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Artemis 2 markerar nästa stora steg i rymdfarten när en bemannad testfärd tar människan längre bort från jorden än någon tidigare expedition. Den kraftfulla SLS‑raketen och Orion‑kapseln ska föra fyra astronauter runt och förbi månen, i ett läge där internationell konkurrens om framtidens rymdresor skärps. Samtidigt växer intresset för månens sydpol, där fruset vatten kan bli nyckeln till framtida baser och vidare färder mot Mars.Året rymmer också stora förväntningar inom flera forskningsområden. Inom genteknik väntas EU öppna för enklare regler kring genetiskt förändrade grödor, vilket kan bana väg för mer klimattåliga växter och djur. I naturvårdens värld intensifieras jakten på bättre koll över den biologiska mångfalden genom drönare, ljudanalys och DNA‑insamling.Tekniska språng präglar dessutom utvecklingen av artificiell intelligens, där nollklicksinternet och automatiserade svar förändrar förutsättningarna för källkritik och informationsflöden. Parallellt diskuteras riskerna med djuphavsgruvbrytning, där ännu okända organismer hotas innan forskare ens hunnit kartlägga dem.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seReportrar: Camilla Widebeck, camilla.widebeck@sr.seGustaf Klarin, gustaf.klarin@sr.seSara Sällström, sara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se