Podcasts about samtidigt

Artificiell Intelligens både hyllas, hånas och regleras – och beskrivs av vissa som ett större paradigmskifte än den industriella revolutionen.   Samtidigt präglas makthavares förhållande till ny teknologi ofta av okunskap, med både entusiastiskt överanvändande och bakåtsträvande förbudsiver som konsekvens.   Vad ÄR egentligen artificiell intelligens? Varför bromsar europeiska politiker utvecklingen av AI? Och vad händer med ett samhälle som prioriterar reglering framför innovation?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om ARTIFICIELL POLITIK.

Polisen hittar en oidentifierad död man på en avlägsen skogsväg utanför Hudiksvall. Kommer polisen lösa mordet om de inte ens vet vem offret är? Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En novemberkväll 1986 kör en bilist in på en öde skogsväg nära byn Steg utanför Hudiksvall. I bilens strålkastarljus ser han spår av en uppbränd kropp.Knappt ett par timmar senare undersöker polisens tekniker platsen. Offret går inte att identifiera, fyndplatsen verkar inte vara mordplatsen, det finns inga ögonvittnen och ingen saknad person stämmer in på mannens signalement. Rikskriminalen kallas in för att hjälpa till med sin expertis, men utredningen kör fast och mördarens försprång växer.En bortsprungen hund blir nyckel i mordutredningI december samma år börjar polisen få in rapporter om en herrelös hund som springer på stan i Hudiksvall. Polisen fångar in hunden men kan inte hitta ägaren. Snart börjar polisen misstänka att hunden kan ha en koppling till mordet. Kanske vet hunden vad som har hänt?Samtidigt som polisen famlar i mörkret för att identifiera mannen har gärningsmannen redan tagit över hans identitet.En dokumentär av: Hanna Sihlman.Producent: Hanna Frelin. Dokumentären är gjord 2025. Medverkande:Karl Viklund, utredningsledare hos Hudiksvall polisen.Håkan Lundberg, polis i Hudiksvall.Anna Eriksson, dotter till arrestvakten som tog hand om hunden.Gunilla Lindberg, systerdotter till Eino.Ulf Wallin, journalist på Länstidningen i Östersund.Carl-Gustaf Albemark, rådman och domare vid Östersunds tingsrätt.

När världshandeln är i gungning och Trump vill göra upp med Putin hur kan EU göra sin röst hörd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inför det planerade mötet mellan Trump och Putin i Alaska försöker Europas ledare få Trumps öra. Men hur tungt väger gemensamma EU-uttalanden när Trump vill se snabba resultat? Kan ett telefonmöte ordnat av Merz få Trump att lyssna mer på Ukraina och Europa?Samtidigt ska EU nu landa efter sommarens handelsöverenskommelse med USA. I Bryssel beskrivs den nuvarande tullnivån på 15 procent som det minst dåliga EU kunde få. Men nya frågor har väckts, inte minst efter att Trump kommit med ett nytt hot om tresiffriga tullar på läkemedel. Hör om vad EU har att sätta emot när Trump sätter världshandelns principer i gungning och hur jakten på nya avtal med handelspartners i andra delar av världen snabbas upp.Medverkande: Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium. Sigrid Melchior, journalist knuten till Dagens Nyheter med bas i Bryssel.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Efter mordet på Eva hittar polisen tusentals sidor dagboksanteckningar i grannen Sven-Åkes lägenhet. Där framträder en djupt fientlig bild av grannskapet, och av Eva. Samtidigt förnekar Sven-Åke att han planerat dådet, men dagen före mordet skrev han ned instruktioner till sina anhöriga och talade om sin egen död.Stockholm - Förhandsvisning av biofilmen Weapons för Rättegångspoddens lyssnare - Stockholm Göteborg - Förhandsvisning av biofilmen Weapons för Rättegångspoddens lyssnare - Göteborg Malmö - Förhandsvisning av biofilmen Weapons för Rättegångspoddens lyssnare - Malmö-Förhandslyssna reklamfritt och ta del av över 30 st bonusavsnitt via https://rattegangspodden.supercast.com/Producent: Signe LindbäckExekutiv producent: Nils BergmanAnsvarig utgivare: Jonas HägerMusik licensierad av PremiumBeat, Epidemic sound, Soundstripe och Slipstream. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Natten till den 17 juli 2019 har en man i Göteborg ringt 112 och berättat att han har blivit rånad. Sedan har samtalet hastigt avbrutits. Mannen visar sig vara den 18-åriga Tobias Håkansson som nu ligger livlös utanför ett köpcentrum vid Hjalmar Brantingsplatsen. Samtidigt som ambulanspersonalen gör allt för att rädda Tobias liv sätts jakten på rånarna igång. En jakt som snart ska ge polisen jackpot av misstänkta och bevis. Men samtidigt avlider Tobias på operationsbordet på Sahlgrenska sjukhuset. Rånet har blivit ett mord. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll, domar från tingsrätten och hovrätten, Dagens Nyheter, TV4, Göteborgstidningen samt Minnessidan.se. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson. Producent är Andreas Jamsheree. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för PodMe. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

I dagens avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om journalistuppropet om Gaza – undertecknat av runt 500 journalister, författare och skribenter, många från Sveriges största redaktioner och med Mellanöstern som bevakningsområde. I uppropet hävdas att svenska mediers pro-israeliska rapportering är så bristfällig att den bidrar till att legitimera vad de benämner som ett folkmord. Samtidigt nämns varken Hamas, 7 oktober eller de människor som fortfarande hålls som gisslan. Hur trovärdigt blir ett upprop som vill “förbättra rapporteringen” men själv utelämnar centrala fakta?Samtidigt visar BBC bilder på svårt undernärda gisslan. Familjer berättar hur Hamas medvetet svälter dem. Omkring 50 personer är fortfarande kvar, och runt 20 tros vara vid liv. Vad händer med ett krig när dessa människor försvinner ur blickfånget – både politiskt och medialt?Vi pratar också om Douglas Murrays bok Om demokratier och dödskulter – Israel, Hamas och västvärldens framtid (NoPolar), som nyss kommit ut på svenska. Murray beskriver hur demokratier ofta fastnar i självrannsakan och moraliska avvägningar, medan deras motståndare sällan gör det. Det handlar inte om att bortförklara misstag, utan om att se mönstret: hur debatten i öppna samhällen kan hamna i obalans när man är mer upptagen av att kritisera sig själv än att analysera motpartens avsikter och handlingar.Här hemma har konflikten blivit ännu en stridsfråga i politiken. Moderaterna har ändrat linje, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna protesterar, Socialdemokraterna kritiserar.Om detta och mycket annat handlar dagens podd. Till exempel varför Ivar har en blåtira.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Detta avsnitt är inte riktigt som vanligt. På en mycket knagglig telefonlina från Albanien så försöker Torbjörn podda. Samtidigt försöker Fredrik podda hemma med Torbjörns valp (hundvakt).Det går som det går och det kanske ändå roar någon. Vi försöker i alla fall prata om Norges skog och skogsbruk. Vi gör också jämförelse med Sverige och Finland och tragiskt nog visar det sig att både Norge och Finland verkar slå oss i virkespris just nu.

På Kumlaanstalten vill grovt kriminella fortsätta begå brott inifrån fängelset och försöker värva insiders. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Överbeläggning och intagna som tvingas dela cell gör att missnöjet inne på Kumla ligger och pyr. När reporter Pernilla Wadebäck besöker anstalten har man gått upp i stabsläge och många av besöksrummen har gjorts om till celler. Anstaltschefen berättar att personalen utsätts för påverkansförsök nästan dagligen.- Försök till infiltration är ett av vårt stora problem som vi måste bekämpa, säger anstaltschefen Jacques Mwepu.Samtidigt saknas personal. Anstalten måste massrekrytera, 200 nya medarbetare behövs till sommaren. Ökar sårbarhetenTrycket på Kriminalvården med överfulla anstalter och häkten, missnöjda intagna och brist på personal skapar en explosiv situation.- Man håller på och bygger upp en krutdurk inom kriminalvården och tyvärr är inte frågan om den ska smälla utan det är när, säger Thomas Hagsten, facklig representant för kriminalvårdarna på Kumla.Hur ska anstalten stå emot risken för insiders?Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.Producent: Anna FreySlutmix: Fredrik Nilsson Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio som gjordes 2024.

Slaget vid Gettysburg i Pennsylvania den 1-3 juli 1863 är kanske det mest kända slaget i det amerikanska inbördeskriget. Platsen var resultatet av att två arméer sökte varandra. Runt 300 skandinaver deltog vid Gettysburg.Vändpunkten i kriget hade kommit redan vid slaget vid Antietam året innan, men efter Gettysburg kunde rebellarmén inte längre föra kriget på sina egna villkor.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia. Slaget vid Gettysburg utkämpades under tre intensiva dagar mellan den 1 och 3 juli 1863.Den första dagen inleddes med att general John Bufords kavalleri lyckades hålla tillbaka de framryckande konfedererade trupperna. Bland de mest stridbara förbanden fanns Järnbrigaden, där soldater med svensk-norskt ursprung deltog i Michiganregementet. Dessa enheter spelade en avgörande roll i att pressa tillbaka sydstatssoldaterna och skapade oreda i Unionens elfte kår.Den 2 juli blev slagfältet ännu mer kaotiskt, särskilt vid platser som Peach Orchard och Little Round Top, där Unionens förflyttningar visade sig vara strategiskt avgörande. Samtidigt förvandlades det så kallade Wheatfield till ett blodigt skärselden av närstrider, där båda sidor led svåra förluster.Den 3 juli kulminerade striderna i det berömda anfallet känt som Pickett's Charge – ett frontalangrepp över öppna fält mot Unionens linjer vid Cemetery Ridge. Resultatet blev en katastrof för konfederationen. Angreppet slogs tillbaka med förödande förluster, vilket tvingade general Robert E. Lee att inleda reträtt – en vändpunkt som gav nordstaterna övertaget i kriget.Efterdyningarna av slaget var förödande. Uppemot 51 000 soldater beräknas ha dödats, sårats eller försvunnit under de tre dagarna. Fältsjukhusen var ofta kaotiska och bristfälligt utrustade, men vissa leddes av svenska läkare, som Dr Charles J. Nordquist, som försökte bringa ordning i kaoset. Många av de döda lades i provisoriska massgravar, en tragisk men nödvändig realitet i slagets efterspel.De som överlevde återvände ofta till civila livet. Flera av de invandrade soldaterna, både svenska och norska, skulle senare bli framgångsrika bönder eller småföretagare i det växande Amerika – en tyst men bestående konsekvens av det blodiga slaget vid Gettysburg.Bild: Slaget vid Gettysburg, Pennsylvania, den 3 juli 1863, skildrat i en handkolorerad litografi av Currier och Ives. Bilden visar ett avgörande ögonblick under det amerikanska inbördeskriget, där nordstaterna till slut segrade efter tre dagars blodiga strider. Nathaniel Currier och James Merritt Ives – Bild från Library of Congress, digitalt ID: cph.3g02088. Public Domain.Musik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773Lyssna också på Slaveriet byttes mot terror och fängelse för påhittade brott.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya europeiska vapenpaket till Ukraina, USA hotar åter Ryssland med sanktioner och Ukrainska drönare stör ryska turister, leder det här till en vapenvila? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den senaste tiden har Ukraina orsakat en rad tågförseningar i Ryssland, stört den ryska flygtrafiken och nu senast sprängt en oljedepå nära det ryska semesterparadiset Sotji vid Svarta havet. Samtidigt ökar den internationella pressen på Ryssland, inte minst från USA:s president Donald Trump. Kan detta innebära att det kan bli tal om en vapenvila?Vi tittar också närmare på i kriget vid Svarta Havet. Där har Ryssland överlägset störst styrkor men Ukraina har ändå lyckats väldigt bra där. Varför?Hör Joakim Paasikivi, militärexpert och senior rådgivare på Mannheimer Swartling, Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier och Björn Gunér, Sveriges Radios reporter som bevakar Ukraina och Ryssland.Programledare: Monika TitorProducent: Mattias DellertTekniker: Nicola Pyrke

När fredsfördraget efter första puniska kriget signerats 241 f.v.t. stod det klart att maktbalansen mellan den Romerska republiken och Karthago i grunden hade förändrats. Rom hade under det nästan 20 år långa kriget om Sicilien under det första puniska kriget utvecklats till en sjömakt i medelhavsområdet, medans Karthago hade förlorat sin flotta, blivit tvungna att betala ett enormt skadestånd, och politiskt och symboliskt förnedrats i grunden. På land hade dock Karthago egentligen inte besegrats av Rom, och snart föddes en idé i Karthago om att via fastlandet istället nå Rom och därigenom ta revansch. Särskilt angelägen var den unge Hannibal som ville hämnas sin fars och Karthagos öde.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt det andra puniska kriget.Mycket talade för att Rom skulle vara känsligt om det anfölls norrifrån. Under perioden mellan det första och andra puniska kriget kämpade den romerska republiken med att freda de med Rom numera allierade stadsstaterna från de keltiska gallerna i de norra delarna av den italiska halvön. Samtidigt hade Karthago allt mer etablerat sig i på den Iberiska halvön och därifrån byggt upp en maktbas med tillgång till både soldater och resurser. Genom att utgå från den spanska östkusten, och på vägen alliera sig med de keltiska gallerna tänkte sig Hannibal således att läget för en marsch genom den norra medelhavskusten, genom alperna, och ner till Rom var mycket gynnsamt. Med sig hade Hannibal ca 50000 man, varav 40000 var infanterister och 9000 bestod av kavalleri.Hannibals kalkyl skulle visa sig vara helt rätt. Trots att marschen genom alperna blev kostsam för hären lyckades Hannibal överraska och i grunden slå de arméer som den Romerska republiken lyckades uppbåda på sitt eget territorium. Vid tre avgörande slag slog Hannibal de romerska arméerna i grund, varav det mest kända är slaget vid Cannae, år 216 fvt. Att vinna slagen är dock inte samma sak som att vinna krigen, och under 20 års tid skulle Hannibal bli sittande i den södra halvan av den italiska halvön i väntan på ett avgörande. Att vinna stöd bland stadsstaterna och därigenom splittra Roms allianser visade sig också vara svårt när de förde keltiska galler med sig i leden. Hatet mot Hannibals allierade och rädslan för Roms repressalier var antagligen större än de fördelar en frigörelse skulle innebära.Rom beslutade sig så småningom att tolerera den Karthagiska härens närvaro och började driva kriget dels med gerillataktiker, och dels mot periferin i stället. Genom att slå mot Hannibals underhållslinjer, och till slut föra kriget till den afrikanska nordkusten istället, blev Hannibal snart isolerad och tvungen att lämna. Avsaknaden av en Karthagisk flotta som kunde understödja Hannibals krigsföretag visade sig till slut vara avgörande, samtidigt som Rom hela tiden förvägrade Hannibal något definitivt avgörande.Bild: Målning av slaget vid Zama av Cornelis Cort, 1567. Wikipedia, Public Domain, Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Brander har sett fram emot att ta det lite lugnt den här fredagen och att få vila upp sig inför passet i helgen. Men plötsligt ringer telefonen och han och kollegorna blir snabbt indragna i larm efter larm. Det blir ett dygn där de åker från kommun till kommun för att hjälpa till. Något deras brandbil inte är så sugen på.Mejla dina lyssnarfrågor till hej@larmviminns.se och följ Larm vi minns på TikTok, Facebook och Instagram.Producent och klippare: David "Dawwa" PerssonMedproducent och manusförfattare: Malin BregeLjudläggning och efterbearbetning: Mats Lillienberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 1 oktober 2024. Hur ska man få gravitationsteorin att gå ihop med kvantmekaniken? Det har fysikerna länge undrat. Gravitationen är vi bekanta med till vardags och den fungerar bra också när det gäller vad som händer i rymden, medan kvantmekaniken väl beskriver det som händer i partiklarnas lilla lilla värld. Samtidigt beskriver de ju samma verklighet och måste på något sätt gå ihop.Ett första steg på den vägen kan vara att hitta gravitonen, gravitationens kvantpartikel. Men hur ska det gå till? Genom att borsta av en teknik från 1960-talet och samtidigt dra nytta av moderna gravitationsvågsexperiment, föreslår Igor Pikovski och hans medarbetare vid Stockholms universitet.Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik Uppsala Universitet, Igor Pikovski, forskare i fysik vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

I det här avsnittet av PT-Podden pratar Karl och Andreas Hurtig om nästa steg för dig som personlig tränare – nämligen vidareutbildning. Grundutbildningen är en fantastisk start. Den ger dig allt du behöver för att komma igång, börja jobba och göra skillnad. Men för att fortsätta utvecklas, behålla motivationen och möta nya typer av klienter, så behöver många PTs också fylla på med mer – vid rätt tid, på rätt sätt. Karl och Andreas berättar om ett nytt koncept de håller på att testa: kortare och mer fokuserade påbyggnadsutbildningar inom ämnen som AI för tränare, rehabilitering och mental coaching. Samtidigt pratar de om varför vidareutbildning inte alltid behöver vara stort, dyrt eller tidskrävande – utan bara smart och relevant. I avsnittet får du bland annat höra om:

McLaren drar fram som en stormvind över Formel 1-VM för tillfället och krossade motståndet på nytt i Ungerns Grand Prix. Det anrika teamet har därmed tagit sin 200:e seger - en historisk milstolpe under en dominant säsong. Loppet i Budapest blev en strategisk duell mellan Lando Norris och Oscar Piastri där den sistnämnde till slut fick se sig besegrad. Nu skiljer bara nio poäng i VM-striden inför sommaruppehållet och det är bäddat för fortsatt dramatik. Vem av teamkamraterna har egentligen det bästa läget - och vad händer med ett team när båda förarna slåss om samma titel?McLaren var överlägsna i racet på Hungaroring, men fick faktiskt se sig oväntat snuvade på pole position. Glädjen blev dock kortvarig för Charles Leclerc och Ferrari som gick kraftigt bakåt. Samtidigt misslyckades Budapest-experten Lewis Hamilton med att över huvudtaget ta poäng. Hatten av för Sauber och Aston Martin som överraskade i positiv mening och till och med slog en ovanligt uddlös Max Verstappen. Vi snackar även ner sommarens sista Formel 2-helg med en välkommen fartboost för Dino Beganovic. En miss i kvalet blev dock kostsam. I det här avsnittet presenterar vi också de två vinnarna som tar hem varsitt Lando Norris-kit i vårt samarbete med Monster Energy. Hoppas det smakar!Racevecka tar nu ett eget litet sommarlov men är tillbaka i etern inom kort. Vi önskar alla lyssnare en fortsatt fin sommar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hela veckans program är tre repriserade reportage från det gångna året som zoomar in på alternativmediers mående och status. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ska börja med en välkänd figur från alternativhöger-scenen - Chang Frick. För, sen april ifjol ligger en av som mest tongivande alternativsajterna - nyheter idag nere. Samtidigt går Samnytt, tidigare avpixlat, på knäna ekonomiskt och ber läsarna om mer donationer. Ja vad är det egentligen som händer med dom sajter som under dom senaste 10 åren specialiserat sig på migrationskritiska artiklar? Är det en kris eller ett skifte som råder i alternativmedie-sverige? Vi ska nu återvända till förra sommaren. Då åkte jag bil på upplands slingrande vägar med alternativmediernas ständige provokatör och uppfinnare, Chang Frick. I januari i år svors en nygammal president in i USA och med det blåser förändringarnas vindar även på de sociala plattformarna. Inte minst på X, tidigare Twitter, som fungerat som en språngbräda, plantskola och favorit-app för många alternativmedie-profiler. Både svenska och internationella. Under vårvintern skedde många till synes små förvandlingar hos nätjätten Meta. Men lägger man samman förändringarna så blottar sig en helt ny riktning för bolaget bakom Facebook, Threads och Instagram. Facebook, som globalt är en av världens största källor för nyheter för dess användare, spås nu av många bli en plats präglad av desinformation, bedrägerier, falska annonser och näthat. Vad händer med journalistiken när sociala medieplattformar blir ett mer laglöst landskap? Och varför händer det här nu? Vi ska lyssna till ett reportage från januari i år då Meta just annonserat sin nya riktning. I april i år fick alternativhögersajten Samnytts tidigare ansvariga utgivare Mats Dagerlind klippa av sig fotbojan som han blev dömd till att bära efter upprepade förtalsbrott. Förtalsmål mot ansvariga utgivare är ovanliga och extremt ovanligt är det att förtal leder till motsvarande fängelsestraff. Så hur kommer det sig nu att Mats Dagerlind blev bojad? Och hur kommer det att prägla alternativa mediers benägenhet att gå över gränsen? Reporter och programledare: Martina PierrouProducent: Erik Petersson

Alexander Isak har flytt till San Sebastian i väntan på sin önskade Liverpoolflytt. Samtidigt kan den flytten vara beroende av att Newcastle hittar en ersättare. Men den önskade ersättaren, Benjamin Sesko, verkar mest sugen på Manchester United. Vi avhandlar detta men tar också upp en hel drös lyssnarfrågor. Ett potentiellt (men kanske ändå något osannolikt) Lindelöf-scenario lanseras. Mittbackar som faktiskt redan flyttat listas. Med: Makoto Asahara och Viktor Andersson.

Handelsavtalet: vinst, kapitulation eller det minst dåliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad innebär det nya handelsavtalet mellan USA och EU? I USA beskrivs det som en vinst för president Donald Trump, medan det i EU har kritiserats som en ”underkastelse” men också som ett avtal ”med både sött och salt”. Hur ska de här tongångarna förstås och kan det här ses som ett bevis på att Trumps förhandlingstaktik fungerar? Samtidigt har tullförhandlingarna mellan USA och Kina som pågått i två dagar i Stockholm lett till en förlängd tullpaus. Hur skiljer sig Kinas strategi under tullsamtalen?Dessutom pratar vi om de senaste dagarnas vittnesmål från venezuelaner som släppts från högsäkerhetsfängelset i El Salvador, dit de deporterades från USA för fyra månader sen. Vad är tanken med de här förvaren, vad ska pengarna i det tredubblade anslaget till migrationspolisen ICE användas till och hur ser protesterna mot ICE ut nu? Vi diskuterar även vilket avtryck vice president JD Vance har satt på Trumpadministrationen och hur rivaliteten mellan JD Vance och Marco Rubio ser ut inför att börja positionera sig för att ta över efter Trump. Vi hör också om den kraftiga jordbävningen och tsunamivarningarna längs Stilla havs-kusterna.Medverkande: Lisa Bergström, Sveriges Radios utsända i San Fransisco, Carl V Andersson, Sveriges Radios utsända i Washington och Andreas Utterström, USA-kännare och kommunikationskonsult.Programledare: Simon IsakssonProducent: Hedvig Holgersson

Svenska intensivvårdsläkaren Märit Halmin har precis kommit tillbaka efter fem veckor i Gaza. Där har hon och kollegorna kämpat för att ta hand om svårt krigsskadade trots stor brist på sjukvårdsmateriel. Samtidigt larmar FN om att en miljon kvinnor och barn står inför massvält i Gaza och två israeliska hjälporganisationer menar att Israel gör sig skyldiga till folkmord, något som avvisas från israeliskt håll. Hur är situationen på plats i Gaza, hur är det att arbeta i tältsjukhus och vad är det för skador patienterna kommer in med? Gäst: Märit Halmin, intensivvårdsläkare som nyligen kommit hem från Gaza. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: Channel 4 News, Al Jazeera. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Siris mormor överlevde förintelsen. Hur påverkar släktens trauma generationer senare? Svaret finns på ett bortglömt VHS-band. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I 30 år har Kropp & Själs Siri von Malmborg vetat om att det finns ett VHS-band med en inspelning av hennes mormors syster Eva. På bandet berättar Eva om hur hon och systern Doris överlevde medan resten av familjen dog i koncentrationsläger. Nu har det gått 80 år sedan systrarna befriades och kom till Sverige och Siri undrar hur allt det här påverkar henne idag. Men först behöver hon ta reda på mer, för familjens trauma har tystats ner och gömts undan. Hon har aldrig fått se VHS-bandet och vet inte vad det var som hände Eva och Doris. Samtidigt frågar hon sig varför det är så viktigt, och om vi idag blivit besatta av våra egna och andras trauman. Medverkande: Calle Brunell, traumapsykolog Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författareYael Fried, barnbarn till den välkända föreläsare och författaren Heidi FridKatharina Hauptman, chef på Förintelsemuseet

Vi har bara skrapat på ytan när det gäller hemleveransplattformarnas potentiella ekosystem. Det menar i alla fall Johan Grönvall, country manager för Wolt i Sverige. Utbudet spås kunna öka kraftigt under de kommande åren, med omedelbar leverans av tjänster och läkemedel som två viktiga pusselbitar. Samtidigt kommer drönare in som dörröppnare för leveranser till adresser utanför stadskärnorna. Wolt vill helt enkelt bli ett helt köpcentrum i fickan. Kan man skapa detta på ett hållbart sätt? Lyssna på avsnitt 597 för att förstå hur det hela går till bakom kulisserna. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet. // Avsnittet produceras i samarbete med Wolt Sverige.

På många ställen i Sydeuropa har folk börjat protestera mot överturism. I Barcelona beskjuts turister med vattenpistol, i Aten står det "Fuck tourists" på fasaderna och i Paris har anställda på Louvren spontanstrejkat i protest. Samtidigt blir världens turister bara fler och fler. Hur länge kan kan turismen fortsätta som den gör? Programledare: Elinor Ahlborn. Med Ingmar Neveus, Europakorrespondent på DN.Producent: Mårten Trofast.

Författaren Majgull Axelsson svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klas ska fylla 50 år i sommar. Han har levt ett kvartssekel på 1900-talet och ett kvartssekel på 2000-talet, med allt vad det innebär av förändring, utveckling, hopp och rädslor. Ska jag förhålla mig till detta på något särskilt vis, frågar han. Vad är meningen med pengar och vem är man om de tar slut? frågar Cajsa. Hon är en nyutexaminerad konststudent med ett litet barn, men pengarna räcker på något magiskt sätt och hon har mycket av det hon värderar mest: tid. Samtidigt känner hon att det svårt när allt värderas i ekonomiska mått.Kari beskriver sig som en riktig lutheran som uppskattar ett rejält arbetspass och att göra rätt för sig. Men han har sedan ett par år tillbaka en robotgräsklippare på landet och kan sitta i långa stunder och njuta när den gör jobbet. Jag borde ju egentligen anklaga mig själv för att vara lat, skriver han och frågar: Vad är det som skapar dessa underbara känslor?Lotten brukar skänka 500 kr i månaden till olika välgörenhetsorganisationer. En dag blev hon uppringd av en som bad om mer pengar och hon sa nej. Nu har hon dåligt samvete. Ska hon skämmas för att hon inte ger mer pengar? Kan man avsäga sig skuld? frågar hon. Hör Majgull Axelssons svar på lyssnarnas frågor. Nästa gång är det författaren Andrev Walden som svarar. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna så mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.seProducent: Karin Arbsjö

Frändfors delar med sig om Den Fruktansvärda Veckan. Lyskova undrar om dunjackan ska av när hon bajsar på stan i längtan efter klass och finess. Samtidigt har Daddy Issues intagit TV4, fått spiral på recept, blivit P3 Guld-kränkta och är nykära. Daddy Issues fortsätter helt enkelt vara Daddy Issues. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

För att skydda minderåriga på nätet ska EU ta fram en app för att verifiera åldern på alla som surfar. Samtidigt vill Roblox åldersbestämma användare med selfies. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samtidigt som regeringen vill se mer AI i vården, så varnar läkare för att verktygen inte går att lita på. I Eftermiddag i P3 pratar vi mer om vilka möjligheter och risker som finns med tekniken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att föda barn har genom historien varit en livsfarlig händelse där dödligheten var skrämmande hög för både mödrar och barn. Men vetenskap och en tidig ambition att förbättra barnafödandets villkor kom under 1800-talet att kraftigt minska både mödra- och barnadödlighet.I ett första steg förbättrades barnafödandet genom skiftet från kloka gummor till utbildade barnmorskor för att i nästa steg gå till förlossningssjukhus som organiserades efter industriella principer. Efter det tidiga 1900-talets har också bemötandet gått från klinisk empatilöshet till upplevelser.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Maja Larsson, journalisten och författare, aktuell med boken Kläda i blodig skjorta – Svenskt barnafödande under 150 år.1774 startas Barnbördhuset Pro Patria i Stockholm, Sveriges första förlossningssjukhus, för att ta hand om ogifta och extremt fattiga kvinnor i ett försök att minska barnamorden. Sjukhusen blir också utbildningsanstalter för barnmorskor.Satsningen på förlossningssjukvård och utbildning skulle ge resultat. Barnadödligheten minskade från 17 procent 1820 till 10 procent 1890. Samtidigt minskade mödradödligheten under 1800-talet från 8 av 1000 födande kvinnor till 2 av 1000 födande kvinnor. Och detta i ett av Europas fattigaste länder.Under 1800-talet skedde de flesta förlossningarna i hemmet med hjälp av kloka gummor och senare utbildade barnmorskor. Långt in på 1900-talet var vidskepelse en del av omsorgen, men med tiden ersattes vidskepelse mot medicinska kunskaper. De utbildade barnmorskornas förståelse att hygien räddade liv bidrog på ett avgörande sätt till att minska barn- och mödradödlighetenFrån slutet av 1800-talet och framåt flyttade förlossningarna till sjukhus. Med tiden blev förlossningsenheterna allt större. De små, privata förlossningshem som fanns under det tidiga 1900-talet försvann, liksom de mindre barnbördshusen som blev vanliga samtidigt.Bild hemsida: Fotografi från BB på Sprängkullsgatan i Göteborg, år 1916. Nyfödda Elna Börjesson (gift Kristoffersson) syns längst till höger. Modern Hilda Börjesson är skymd. Mölndals stadsmuseum, Erkännande-DelaLika (CC BY-SA)Bild omslag: Stadsbarnmorskan i Sundsvall Anna Hydén samt nyförlöst baby. Anna Hydén (Anna Charlotta og Björkman) född 1857-08-16 i Tibble socken och död 1941 i Sundsvall. Sundsvalls museum, Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC) Musik: Moody and fast moving minimalist piano for serious drama av Gerardo Garcia JrArtist Full Names: Gerardo Garcia Jr, Storyblock Audio. Lyssna också på När syfilis spred skam, galenskap och död över Europa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Återställ våtmarkers” vägblockad frikänns av Högsta Domstolen, och sänder signalen att ordningsstörande protester är tillåtna så länge det gäller klimatet. Samtidigt döms koranbränningsaktivister för hets mot folkgrupp – och straffskärpningar för kriminella motarbetas med drev.   Har svensk rättspraxis blivit ett verktyg för politisk aktivism snarare än för objektiv lagtolkning? Skiljer sig domstolarnas beslut från det allmänna rättsmedvetandet? Och vad händer med ett land som sätter omsorg om kriminella före både offer och samhälle?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video “LAG och AKTIVISM”.

Publikrekord, ökat intresse och nya förebilder – damfotbollen blomstrar. Samtidigt tar elbilen plats som framtidens självklara färdmedel. I det andra avsnittet av podcasten ”Omställning” hör vi Jennie Nordin som sett sporten förändras under åren. Vi besöker även Volkswagens showroom där Carl Sundstedt visar hur dagens elbilar blivit smartare, rymligare och bekvämare.

Publikrekord, ökat intresse och nya förebilder – damfotbollen blomstrar. Samtidigt tar elbilen plats som framtidens självklara färdmedel. I det andra avsnittet av podcasten ”Omställning” hör vi Jennie Nordin som sett sporten förändras under åren. Vi besöker även Volkswagens showroom där Carl Sundstedt visar hur dagens elbilar blivit smartare, rymligare och bekvämare.

Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj två helt olika ledare med två helt olika ledarstilar. Men vad särskiljer dem, och vad gynnas de av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s president Donald Trump hotar med sanktioner mot Ryssland om man inte lyckas nå ett fredsavtal med Ukraina inom 50 dagar. Samtidigt utlovar han vapenleveranser till Ukraina.Både innan och under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har respektive ledare gjort de tydligt hur de vill förmedlas i media, både inför sin befolkning men också omvärlden. Vad särskiljer dem, och hur har de gynnats – eller missgynnats – av detta under de senaste åren?Hör Jakob Hedenskog, analytiker på centrum för Östeuropastudier vid utrikespolitiska institutet, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Björn Gunér, Sveriges radios reporter som bevakar Ryssland och Ukraina.Programledare: Monika TitorProducent: Alice UhlinTekniker: Martin Seipel

Hela 70 miljoner dollar ligger i prispotten under e-sport-VM i Saudiarabien som nyligen dragit igång. Under sju veckor möts 2000 gamers från 100 olika länder i spel som Call of Duty, League of Legends och Counter Strike. Samtidigt riktas kritik mot tävlingen och en del menar att Saudiarabien anordnar mästerskapet som ett sätt att rikta fokus från dåliga levnadsförhållanden i landet, så kallad “sportswashing”. Vad har e-sporten för status idag, vilka svenska stjärnor finns i tävlingen och varför satsar Saudiarabien miljontals dollar på gaming? Gäst: Leo Pettersson, spelreporter, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: BBC, Fox News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

P-funken nådde ett klimax 1978. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett år som startade genom Parliaments första listetta ”Flash light” med sångkrok från bar mitzva och ett väldigt beat som kom både från soptunnan och från rymden, och slutade med en oemotståndlig variation på amerikanska trohetseden ”One nation under a groove”.Låtarna banade väg för en elektronisk revolution bortom disco. Keyboardgeniet Bernie Worrells böjda toner fick funkbanden att mata sina låtar med moogbas, och allt drog mot en mer maskinorienterad musikform som mynnade ut i electro och techno. Synthesizerljuden kom också att utgöra en grund för gangstarap. Basisten Bootsy Collins var nu en stabil ryggrad i P-funk. Samtidigt som Dr. Funkenstein serverade en smak av framtiden letade han sig tillbaka till barndomen. Ramsor, melodier och sånger som han burit med sig sedan barnsben.Vid sidan om möten med George Clinton bygger avsnittet även på samtal med bland andra Bootsy Collins, Bernie Worrell, Frankie ”Kash” Waddy, James Brown och Parlet.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har varit sex tuffa månader för Sveriges statsminister. Den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm tvingades bort efter en rad incidenter, likaså den nytillträdde säkerhetsrådgivaren Tobias Thyberg. Flera ministrar har hoppat av och för en vecka sedan avslöjades att migrationsminister Johan Forsells son har varit aktiv inom den våldsbejakande extremhögern. Samtidigt brottas Moderaterna med väljarnas stöd. Hur har Ulf Kristersson hanterat motgångarna? Hur mycket har allting som hänt påverkat partiet och hur ska man vända siffrorna? Gäst: Fredrik Björkman, politikreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Under kalla kriget kunde Sverige mönstra 800 000 vapenföra män när försvaret var som starkast år 1964. Nästan alla män gjorde värnplikt. Svenska vapenfabriker byggde moderna stridsflyg, ubåtar, stridsfordon, stridsvagnar och mindre vapen som raketgeväret Carl Gustaf.Samtidigt byggde vi mest skyddsrum per capita. Alla människor i Sverige i åldrarna 16 till 65 år hade civilförsvarsplikt med krav på att delta i återkommande övningar.Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den tredje och sista delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Från 1949 till i mitten på 1960-talet ökades Sveriges militära utgifter i kronor och ören till samma summor som under andra världskriget. Därefter spenderade Sverige mer pengar på försvaret än under andra världskriget ända fram till millennieskiftet. Försvarsutgifterna som andel av BNP minskade under kalla kriget främst på grund av den höga tillväxten under efterkrigstiden.Sverige storlek och geografiska läget i Europa gjorde landet sårbart mot ett sovjetiskt anfall. Finland var en naturlig buffert ända sedan Ryssland erövrat vår östra riksdel i finska kriget 1808 till 1809. Sovjetunionen kunde tänkas anfalla över land via norra Finland, via Östersjön från hamnar i Baltikum eller via Polen mot SkåneMen om Sovjetarmén kom via Finland hade Sverige byggt ett system av befästningar och andra hinder för att fördröjningsstriderna skulle ge tid till att förflytta förstärkningar till norra Sverige.Under andra världskriget förberedde sig Sverige för att kunna göra motstånd om vi blev ockuperade. Stay Behind-rörelsen levde sedan vidare under kalla kriget och avslöjades först på 1990-talet för den svenska allmänheten.Stay behind-rörelse skulle träda in om det värsta hade hänt - att Sovjetunionen besegrat Sverige i ett krig. Men det främsta målet var naturligtvis att i samarbete med Nato att slå tillbaka ett Sovjetiskt anfall.Sverige valde också att utveckla ett eget flygvapen. Något som inga andra jämförbara länder utanför supermakterna eller stormakterna gjorde vid samma tid. I Sverige planerade vi för egna kärnvapen redan innan vi visste vad kärnvapen var för något.Sverige har en lång tradition av en utvecklad försvarsindustri, ända sedan stormaktstiden vapensmedjor på 1600-talet. Sverige blev under 1800-talet ett framstående ingenjörsland som utvecklat revolutionerande teknologier som kullager, fyrar, kylskåp och dynamit.Medverkade: Martin Hårdstedt, Peter Bennesved och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig LagerkvistBild: Soldater under övning på F11, Södermanlands flygflottilj, i Nyköping. Flygflottiljen var aktiv fram till 1980-talet. Idag känner vi till platsen som Skavsta flygplats. Bilden är troligen tagen någon gång under 60-talet. Foto: Olle Hagelroth, Sörmlands museum, CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera händelser under kalla kriget i Sveriges visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drogs sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva fler kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla Kriget var påtagligt i Sverige. Hoten mot Sverige var verkliga och Sverige förberedde sig för krig. Det alliansfria Sverige hade tvingats att inordna sig i en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som uppstod i direkt anslutning till Andra Världskriget.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den första delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Kalla kriget var en global konflikt. Och även om den här serien tar avstamp i Sverige är det omöjligt att förstå varför det kalla kriget utbröt om man inte förstår hur det påverkade hela världen.Sverige kom att profilera sig som ett fredligt och alliansfritt land på den internationella arenan. En vän till tredje världen som med tiden inte ens drog sig för att kritisera USA.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under mitten av 1970- och 1980-talet genomgick den svenska Försvarsmakten mer eller mindre ett stålbad av rationaliseringar och neddragningar. Samtidigt utvecklade vi ett av världens mest kompetenta multiroll stridsplan JAS Viggen. Detta plan har blivit till en symbol för Sveriges förmåga i luften under det så kallade ”andra” kalla kriget fram till Sovjets kollaps. Samtidigt vittnar det faktum att Viggen aldrig blev en kärnvapenbärare om att Sveriges ambitioner under denna period inte längre passade med vare sig plånboken eller de övriga supermakternas egna intressen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om 1970- och 1980-talets så kallade ”försvarsdoktrin” och vad den egentligen grundade sig i.Fram till 1960-talets mitt hade Sveriges försvar varit inriktat på ett periferiförsvar med syfte att mota storskaliga invasionsförsök från någon närliggande stormakt. Till detta låg en politisk inställning som syftade till neutralitet i krig och alliansfrihet i fred. Att försvara en sådan säkerhetspolitisk inställning var endast möjligt om Försvarsmakten gavs stora resurser. I själva verket kan den svenska militära styrkeuppbyggnaden sägas vila på den enorma ekonomiska expansion som Sverige genomlevde under de så kallade rekordåren. Efterkrigstidens ”neutralitetsvakt” gjordes möjlig tack vare pengarna som flödade in. Det rådde också politiskt konsensus i försvarsfrågan under socialdemokratiskt ledarskap. Den militärtekniska utvecklingen pekade under tidigt 1950-tal också i samma riktning som tidigare, bara det att planen blev snabbare och bomberna starkare.Under mitten av 1960-talet kom dock mycket av dessa grundförutsättningar att ändras. Pengarna tog slut när tillväxten bromsade in. Den politiska konsensusen som tidigare rådigt luckrades upp när Försvarsmakten äskade egna kärnvapen (1970-talets offentliga politiska debatt om kärntekniken spelade in i detta), och den tekniska utvecklingen gick nu tillbaka mot konventionella scenarion där mekanisering och kvalitativ förmågehöjning blev allt viktigare. När pengarna började ta slut kunde inte längre alla få vad de ville ha och striderna om försvaret blev åter ett faktum. Samtidigt skönjdes en ökad sovjetisk närvaro i Östersjön med nya ubåtar och i centrala Europa var man mycket oroad över en förnyad Sovjetisk konventionell styrkeuppbyggnad som tycktes överskugga allt vad NATO kunde åstadkomma. USA skulle inte heller tillåta Sverige att anskaffa kärnvapen.Men skulle ett nytt storkrig egentligen betyda en fullskalig attack mot just Sverige, eller skulle endast en mindre styrka sättas in mot Skandinavien? En svår fråga blev då vad det nya spetsflyget egentligen skulle vara? Om det inte skulle bli ett attackflyg med kärnvapenkapacitet, vad skulle det i stället bli? Skulle det understödja ett djupförsvar, eller skulle det stoppa fienden till havs? Det som kom att bli 1970-talets och 1980-talets försvarsdoktrin lämnar inga vettiga svar på de här frågorna och idag framstår det militära resonerandet under perioden i stort sett som en efterhandskonstruktion. Det svenska försvaret nedmonterades till att passa den plånbok som gavs, och de krigsscenarier man såg framför sig anpassades till vad man kunde klara av. Av de 600 JAS Viggen som man önskade sig, blev det bara 300. Det fick helt enkelt räcka.Bild: JAS Viggen 37, Wikipedia, Creative Commons.Lyssna också på Sverige och det kalla kriget : Hela världens kalla krig (del 1) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De rikaste amerikanerna blir allt rikare. Samtidigt växer ilskan mot de ekonomiska klyftorna och eliten. Även här i Sverige har debatten väckts till liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trumps Big beautiful bill – en present till de rika, enligt kritikernaVita huset menar att Trumps nya budget minskar budgetunderskottet och ökar tillväxten. Andra menar att den tar från de fattiga och ger till de rika – och gödslar den redan gigantiska statsskulden. ”De rikaste är det största vinnarna”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri.Miljardärerna har blivit ännu rikareUnder förra året ökade de 19 rikaste hushållen i USA sin förmögenhet med 1 000 miljarder dollar. Och när Jeff Bezos gifte sig i Venedig nyligen, med gäster som Kim Kardashian och Ivanka Trump, möttes han av stora protester. Politiker och företagareSjälv har Trump ökat både sin ekonomiska och sin politiska makt de senaste åren. Vid sidan av sin roll som politiker har han har bland annat satsat på en egen kryptovaluta och egna mobiltelefoner.Stora skillnader med USAMen USA går inte att jämföra med Sverige, säger ekonomiprofessor Daniel Waldenström, som menar att den krönika som publicerades i Financial Times, där Sverige pekades ut som ett land med farligt stora klyftor, är fel. Man kan inte heller dra likhetstecken mellan den amerikanska situationen och den svenska, säger han.Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industriDaniel Waldenström, professor i nationalekonomi och programchef vid IFN Donald Trump, president USABrian Schatz, senatorElon Musk, vd TeslaZohran Mamdani, borgmästarkandidat New YorkRuchir Sharma, skribent och ordf Rockefeller intlekonomiekotextra@sverigesradio.se

Israel attackerade Iran och Gaza hamnade i en medieskugga. Nu har världens blickar åter riktats mot Gaza, där svälten och törsten är värre än någonsin. Samtidigt kan en vapenvila vara på gång, det menar i alla fall USA:s president Trump. Vad har hänt i Gaza senaste tiden, hur illa ställt är det med tillgången på mat och vatten och kan det bli en vapenvila? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: Channel 4 News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Truls Möregårdhs nya bok om en helt unik väg till succén, som har lyft svensk bordtennis till nya rekordhöjder. Samtidigt svarta rubriker och förbundskonflikter om Truls coach, sparkad förbundskapten efter narkotikadom och här i Sporthuset berättar nu en visselblåsare om maktmissbruk och jäv på Svenska Bordtennisförbundet: ”Inkompetenta ledare som sitter på fel post”. Förbundschefen Thomas Buza svarar också på kritiken, i samtal med Lasse Granqvist och Tommy Åström: ”Det gör mig djupt ledsen och vi måste ta till oss detta”. EM-tipset inför damernas fotbollsfest i Schweiz. Wimbledon är igång med Alcaraz & Sinner och med nytt serverekord. Anton Frondells NHL-draftsuccé och suveräna syreupptagningsförmåga. Luleå utsedd till ”Årets idrottsstad” för första gången, men nyblivne jurymedlemmen Jens Fjellström hade en annan vinnare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukraina gör upp med Europa om att ställa Ryssland till svars för krigsbrott under den ryska invasionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har besökt Strasbourg och undertecknat ett nytt avtal med Europarådet om en krigsbrottstribunal som ska utreda vem som ska hållas ansvarig för Rysslands fullskaliga invasion. Samtidigt lämnar Ukraina Ottawafördraget, som förbjuder användandet av personminor. Och Azerbajdzjans relation till Ryssland blir allt sämre efter våldsamma massgripanden av azerier i ryska Jekaterinburg.Hör Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen, Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Alice UhlinTekniker: Mikael SarabiOch så har vi en rättelse:I en tidigare version av det här avsnittet hänvisades till en intervju med en rysk soldat. Intervjun gjordes i rysk tv. I poddavsnittet sas att soldaten påstått att den ryska armén skär av fingrarna på ukrainska krypskyttar. Det var fel. Korrekt är att den ryska soldaten påstod att den ukrainska armén skär av fingrarna på ryska soldater om dessa tas tillfånga. Den här rättelsen är gjord den 3 juli 2025.

Vad innebär det att högsta domstolen ställer sig på Donald Trumps sida? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen kom beskedet att USA:s högsta domstol vill göra det svårare för federala domstolar att upphäva presidentens dekret om att stoppa automatiskt medborgarskap för barn som föds i USA. Presidenten kallar det för en ”monumental seger” och frågan är nu hur mycket mer makt det här ger Trump? Samtidigt närmar sig deadline för den nya statsbudgeten, ”big beautiful bill”, som ska vara i hamn den 4 juli. Vad innehåller budgeten och vad händer med de republikaner som inte gillar den. Sist men inte minst så tar vi oss an Trumpadministrationens kritik mot journalister. Donald Trump överväger att tvinga reportrar som publicerat läckor från Pentagon att avslöja sina källor. Och försvarsminister Pete Hegseth går hårt åt hans gamla Fox-kollega Jennifer Griffin.Medverkande: Robin Olin Sveriges Radios utsände reporter i USA, Esmeralda Svenningsson, Sveriges Radios utsända reporter i USA och Karin Henriksson, journalist och författare. Programledare: Sara Stenholm.Producent: Mattias Dellert

I Sverige är deckare (kriminalromaner) den mest populära av alla genrer. Samtidigt är skandinaviska deckare väldigt populärt utomlands, och det har fått namnet 'nordic noir'. Varför är det så populärt? Om du vill börja läsa böcker på svenska rekommenderar jag att börja med en lättläst bok, varför inte av Camilla Läckberg? T ex här.   Transkript   Ja, hallå, hallå, välkommen till Simple Swedish Podcast. Och dagens avsnitt ska handla om varför det är så populärt med deckare. Och deckare, ja, det är ju kriminalromaner. Det kan också vara tv-serier. Och just skandinaviska deckare brukar kallas nordic noir utomlands. ch det är ingenting som vi säger men det har blivit väldigt, väldigt populärt.   Så varför älskar svenskar att läsa om mord och brott och död och poliser? Och varför älskar världen svenska deckare? Och ja, Nordic Noir helt enkelt. Ja, inte bara svenska utan skandinaviska. Och innan vi börjar ska jag tacka en ny patron som heter Harry. Så tack Harry för att du stödjer podden. Och för alla som vill stödja podden och bli patron, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Då får du tillgång till transkript till alla avsnitt. Perfekt för dig som fortfarande tycker det är lite svårt att följa med i de här avsnitten och du vill kanske lära dig nya ord. Så det är perfekt med transkriptet. Och speciellt att läsa och lyssna samtidigt. Det är ett väldigt, väldigt bra sätt att lära sig hur talspråk fungerar, alltså den talade versionen av språket. Det kostar bara 5 euro per månad. Om du betalar 10 euro per månad så får du också uttalsövningar varje vecka. Där du får repetera och skugga ord och meningar i specifika övningar som kommer på mejl. Så gå till patreon.com/swedishlinguist om du vill stödja podden och bli patron. Så tack, tack till alla som är patrons, för det är ni som gör podden möjlig.   ...för hela transkriptet, klicka här

Politiker pratar gärna och ofta om digitalisering, men när samtalet väl glider över till verklig AI blir det märkligt tyst. Gustav Juntti är aktuell med reportageboken Älskling, vi fick en AI! (Timbro), där han visar hur AI redan idag används på sjukhus, i klassrum och inom kommunala förvaltningar – samtidigt som digitaliseringsministern ännu inte tycks ha testat ChatGPT.Juntti själv har gått från hockeyback i Luleå till politisk redaktör och nu AI-debattör, och i boken tar han upp konkreta exempel på hur AI kan göra skillnad. På Capio S:t Görans sjukhus används redan en algoritm som upptäcker fyra procent fler fall av bröstcancer och minskar antalet onödiga återbesök rejält. Dyslektikern Henrik klarar plötsligt skoluppgifterna tack vare ChatGPT, och Region Halland har blivit ett föredöme genom att faktiskt implementera färdiga AI-lösningar istället för att bara prata om dem.Boken tar upp både förhoppningar och risker, optimism och pessimism. En viktig bok i ett angeläget ämne. Samtidigt ställer den också frågan: Varför hamnar politikerna efter vad gäller AI, och vad kan det få för konsekvenser?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Lisas lägenhet är fylld med rök och hon kan inte ta sig ut. 140 bostäder måste evakueras och polisen jagar en misstänkt man över hela Göteborg. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är tidig morgon i september 2021. De boende på Övre Husargatan i centrala Göteborg vaknar av en smäll.Det brinner i huset och flera trappuppgångar måste evakueras. Mängden människor gör det svårt att veta hur många som är kvar i sina lägenheter. I den värst drabbade uppgången kämpar Lisa för sitt liv. Det brinner under henne och hon kan inte ta sig ut. Samtidigt kommer mer och mer rök in i lägenheten.Jakten på gärningsmannen skapar oro i GöteborgRäddningstjänst och polis inser att det här inte är en vanlig brand. De boende har hört en explosion. Snart inkommer intressanta tips som startar jakten på en misstänkt gärningsman.En jakt där rykten om ytterligare attacker sätter skräck i centrala Göteborg.Medverkande:Lisa Bäcklund - boende på Övre Husargatan.Per Bäcklund - Lisas pappa.Britt Ling - boende på Övre Husargatan.Anja Almén - boende på Övre Husargatan.Ulla* - vän till Josef*.Sven* - vän till Josef*.Johan Laurén - brandman och boende på Övre Husargatan.Linus - rökdykare.Anders Börjesson - kommenderingschef polisen.Anders Jonasson - utredningsledare polisen.Daniel Olsson - grävande reporter GT/Expressen.* Ulla, Sven och Josef heter egentligen nåt annat.En dokumentär av: Niklas Jonsson.Producent: Viktor Papini.Ljudtekniker: Agnes CasselProgrammet är producerat 2025.

Endelig fik Trump sin vilje: stor militærparade i Washington. Alligevel fes det hele lidt ud. Forsøget på at kopiere den slags, vi kender fra fx Moskva og Paris, mislykkedes. Samtidigt gik millioner på gaden overalt i USA’s storbyer under sloganet ‘No Kings’. Mads og David går i dybden med dramaet. Værter: Mads Fuglede og David Trads Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Kasper Risgaard Foto: RINGO CHIU / AFPSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Fredrik är utmattat omdömeslös och Filip gruvar sig efter en social blackout inför en kändis. Samtidigt smids stora planer...

Nivå: A2-B1 Inte alla människor gillar spindlar, och många är rädda för dem. Men spindlar är faktiskt väldigt fascinerande små djur. Ibland är dom till och med söta! Kolla bara på bilden här. I det här avsnittet lär du dig flera fascinerande fakta om spindlar, och också många användbara ord. Är du intresserad av vår Free 6 Week Challenge - klicka här Transkript Sådär, välkommen till Simple Swedish Podcast! Och det har tagit lång tid att spela in det här för att jag har haft massa tekniska problem. Men nu så hoppas jag att det fungerar. Så i det här avsnittet ska vi prata om spindlar. För jag tycker att spindlar är väldigt fascinerande små varelser. Samtidigt är det många som är rädda för spindlar. Men jag tänker att om man vet lite mer och om man får höra lite av den här fascinerande faktan så kanske man kan tycka om spindlar lite mer och kanske bli lite mindre rädd för dem också. Så vi ska prata om lite fascinerande fakta om spindlar idag. Men ja, först ska vi tacka tre nya patrons. Det är Stefan, Claire och IJC. Så ja, tack till er för att ni stödjer den här podden. Om du tittar på Youtube så är det så att det här är en podcast som jag har kört i flera år. Och det här är faktiskt avsnitt 282. Så det finns många, många andra avsnitt och om du vill se eller lyssna på dem så kan du hitta dem på vilken poddapp som helst. Till exempel Spotify eller Itunes, Apple podcast. Och man kan då stödja den här podden och få transkript till alla avsnitt, kostar bara 5 euro per månad. Och då får du tillgång till alla transkript. Och det får du på patreon.com/swedishlinguist. Och om du är på 10-euronivån så får du också uttalsövningar varje vecka. Och den här veckan så startar vi den andra gruppen i Free 6 Week Challenge. Så det ska bli kul. Och om du missade den så kan du skriva in dig på väntelistan. Då går du till, jag länkar till den här under helt enkelt. Så skriv in dig på väntelistan så kommer du få ett meddelande så fort vi öppnar igen för the Free 6 Week Challenge. Så idag som sagt ska vi prata om spindlar. Och jag har alltid gillat spindlar för att jag tycker de är rätt coola och fascinerande. Och vi ska gå igenom lite fakta här och det första som är viktigt att säga är att spindlar inte är insekter. ..för att läsa hela transkriptet - klicka här