Podcasts about samtidigt

EU godkände antikroppsbehandlingar, men svenska NT-rådet rekommenderar det inte. En mindre klinisk effekt ställs mot risk och kostnad i svensk offentlig vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse i webbpubliceringen. I den tidigaste versionen beskrevs att TLV sagt nej till det nya läkemedlet. Rätt är att TLV har gjort en hälsoekonomisk bedömning. Antikroppsläkemedlen lecanemab och donanemab är godkända av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och riktar in sig på beta-amyloid, de plack som kan ansamlas i hjärnan vid Alzheimer. I studier på personer med mild sjukdom gick försämringen av minne och vardagsfunktion cirka 30 procent långsammare än med placebo. I genomsnitt motsvarade det knappt ett halvår, omkring fem månader, och skillnaden mättes som några få poäng på skalan CDR-SB, som används för att mäta svårigheten av demenssjukdomar.Samtidigt finns risk för allvarliga biverkningar. Ödem och små hjärnblödningar har setts, och i en studie fick 13 procent av deltagarna små blödningar, medan 4 av 757 drabbades av en större blödning över en centimeter. Behandlingen kräver upprepade undersökningar med magnetkamera för att upptäcka förändringar i tid.TLV, tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har analyserat det hälsoekonomiskt. Rådet för nya terapier, NT-rådet, rekommenderar det inte med hänvisning till nytta, risk och hälsoekonomi. Priset är hemligt men bedöms ligga långt över betalningsviljan, och även Danmark har avrått.Dessutom kan bara en liten andel av de alzheimersjuka vara aktuella för behandling med de nya läkemedlen, eftersom riskgenvarianten ApoE4, blodförtunnande läkemedel och annan svår sjuklighet kan utesluta patienter. Diskussionen pekar också mot att amyloida plack inte förklarar allt, och att tau och inflammation kan behöva angripas i framtida kombinationsbehandlingar.Medverkar gör Maria Eriksdotter, professor i geriatrisk medicin på Karolinska institutet och överläkare, Ezio Giacobini, professor emeritus i psykiatri och farmakologi med inriktning på hjärnsjukdomar vid University of Geneva Hospitals i Schweiz, Jannick Brennum, vice ordförande i danska medicinrådet och biträdande direktör på Rikshospitalet i Köpenhamn samt Tobias Granberg, adjungerad professor i neurologi vid Karolinska institutet.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

P1 Kultur analyserar musiken som sipprar ut från det slutna Iran, pratar med ikonen Staffan Westerberg om slutet och benar upp vad grejen är med mästaren Lucian Freuds måleri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. MUSIKEN SOM REFLEKTERAR KRIGET I IRANSedan de stora folkliga protesterna avlöstes av kriget i Iran har rapporterna inifrån landet blivit allt färre. Men i ny musik som sipprar ut via strömningstjänsterna finns vittnesmål, reflektioner och ställningstaganden. Samtidigt använder regimen musik för att ena nationen. Samtal med journalisterna Tina Mehrafzoon och Babak Parham om vad musiken säger om tillståndet i landet.STAFFAN WESTERBERG TAR AVSKED MED BULLERIBÅNGStaffan Westerberg förknippas av många med en förstörd barndom och barnprogrammen om Storpotäten och Syster Yster. Men genom ett långt teaterliv har han också skrivit dramatik för vuxna - med sin egen blandning av poesi, barnsligheter och allvar. Nu tar 92-åringen ett slags adjö med föreställningen ”Kabaré solstugan - Ett avsked med bulleribång” på Norrbottensteatern. P1 Kultur ringde upp Staffan Westerberg för att prata om livet, döden och en avskedsföreställning där endast hans röst finns med på scenen.PORTRÄTTMÄSTAREN LUCIAN FREUD PÅ LOUSIANALucian Freud betraktas som en av 1900-talets största figurativa målare. Hans stora fokus genom alla tider var porträttet, kroppen, ansiktet. I sommar visas en storutställning på danska Louisiana. Samtal med konstkritiker Linda Fagerström.”EVEREST” – SERIEROMAN OM FÖRÄLDRASKAPETS BERGSBESTIGNINGSerietecknaren Alma Thörn nominerades till Augustpriset 2020 för sin första serieroman ”Alltid Hejdå”. Nu, sex år senare, kommer hennes nästa seriebok ”Everest” – en berättelse om småbarnsliv, depression och världens högsta berg. P1 Kulturs Joakim Silverdal besökte Alma Thörn i hennes gamla flickrum i Umeå.HANTVERKET: SMEDENI reportageserien Hantverket sätter vi fokus på handens arbete i kulturen. Idag hälsar Helene Alm på hos smeden Carina Nolåkers i Borlänge när hon smider en vindflöjel efter en förlaga från 1700-talet.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Drönarkriget sväller och i Baltikum ser man en ny verklighet när intrången blir fler. Hur långt har EU kommit med sin drönarmur och hur kan Nato skydda Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Luftvarningar och evakueringar till skyddsrum har den senaste tiden påverkat tillvaron i flera länder runt Östersjön och i Östeuropa. Felicia Hassan beskriver vad som sker när luftrum kränks och det ryska anfallskriget i Ukraina kommer än närmre inpå. Så sent som i veckan skickades franskt stridsflyg upp för att skjuta ner en drönare över Lettland och Nato övar just nu för att stärka luftförsvaret i bland annat Baltikum. Samtidigt har det gått nio månader sedan EU-kommissionen lanserade en vision om en europeisk ”drönarmur”. Men uppbyggnaden är komplex och den senaste tidens drönarkränkningar visar Europas svårigheter.Pressad tidsplan för EU:s ”drönarmur”I maj skadades två civila personer när en drönare kraschade in i ett flerbostadshus i Rumänien. I en exklusiv intervju med Ekot medger EU:s utrikeschef Kaja Kallas att det tar tid att förverkliga den så kallade ”drönarmuren”, ett skyddssystem som enligt planen ska finnas på plats och fungera 2027. Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnant förklarar risker vid nedskjutning, vilket hot drönarna utgör och vikten av tidig upptäckt. Medverkande: Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnantProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge

Under stora delar av sin skoltid känner sig Marvin utanför och gradvis tappar han fotfästet. Efter flera år av frånvaro blev en trygg vuxen och rätt stöd avgörande för att hitta tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arbetet med utsatta barn och unga har förändrats mycket i Sverige genom åren, från institutioner och gruppbehandlingar till individuellt anpassade stödinsatser. Samtidigt visar forskning att det ofta är samma faktorer som återkommer när livet tar en ny riktning – relationer, tillit och människor som stannar kvar.Den här veckan möter vi Marvin som under flera år var hemmasittare, vi tittar närmare på fosterhemsvårdens erfarenheter och undersöker vad som kan få unga människor att lämna kriminalitet bakom sig. Kort sagt, hjälp som gör skillnad på riktigt.Medverkande:Samira Said, kriminolog och metodutvecklare på Magelungen Utveckling AB, Annica Carlsson Bergdahl, dokumentärförfattare, Jonathan Eliasson, institutionschef på Statens institutionsstyrelses ungdomshem Klarälvsgården, Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi och projektledare för studien vid Lunds universitet, Daniel Walleiro och Åsa Johansson, behandlare på Magelungen, samt Marvin Bergström.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Elisabeth Ellidotter är högt uppsatt S-tjänsteman. Samtidigt håller hon i seanser. Snart uppstår en frontalkrock mellan andarna och politiken. Elisabeth är beredd att satsa allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Jonatan Loxdal.Producent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Jag såg liksom döda människor. Andar som stod bredvid. Tänk att man kan vara så, jag säger ond. Elisabeth är tjänsteman hos Socialdemokraterna. Men vid sidan av det håller hon i seanser – där hon säger sig få kontakt med de döda. Nu uppstår en frontalkrock mellan andarna och politiken, där Elisabeth är beredd att satsa allt. – Jag skulle aldrig utge mig för att vara någonting som jag inte är. De vill ju att du ska göra något. Och det var då jag bestämde mig. Du lyssnar på Verkligheten med mig Jonatan Loxdal och det här är Elisabeths berättelse. –––Jag minns när nyheten först kom om Elisabeth Ellidotter. Den som slog ned som en bomb i det andliga Sverige. Det handlade om en politisk tjänsteman som pratar med andar. Nyhetsrubrikerna talade om en sällan skådad rättsprocess. ”S-tjänsteman fick inte vara spiritualist – stämde partiet” (Aftonbladet)”Elisabeth stämmer S – pekades ut som 'medial risk''' (Expressen)“Får man vara precis vad som helst utom andlig? Det vi ser är en modern häxprocess” (Aftonbladet Debatt)Bakom de där orden anade jag en större berättelse. en arbetsplatsthriller, en konflikt mellan byråkratin och hjärtan som är hungriga på något större. Vad händer när gråsossesverige krockar med spiritualism? Och varför är en andetalare beredd att stämma sin arbetsgivare? Är hon en bluff – eller en kämpe för religionsfriheten? För att få svar på mina frågor har jag tagit mig till stormens öga – Elisabeth Ellidotters kontor där hon jobbar som medium, i hälsans hus på Södermalm i Stockolm. Först hittar jag inte Elisabeth. En kvinna jag möter i korridoren försöker hjälpa mig rätt. Och till slut ser vi varandra i ögonen, jag och Elisabeth. Elisabeth visar sitt kontor, där högar av böcker om tarotkort tronar intill religiösa motiv. Jag vill att Elisabeth ska läsa av mig. Hon blundar en stund och tittar mig sen i ögonen. Det hon säger stämmer, men skulle nog lika gärna kunna handla om henne. – Jag känner att du har stort behov av Att få vara i lugn och ro. Du tycker inte om att folk ska tala om för dig hur du ska göra. Det är viktigt för dig att du får säga din mening. Att du inte blir avbruten. Det är viktigt för dig att. Göra det som känns värdefullt. För när det inte finns, när det inte är värdefullt så känns det som att. Då känns det som en tomhet. Du vill göra saker som är på riktigt.Elisabeth ser ut som vilken medelålders kvinna som helst. Men hon bär på ett mysterium. Hon påstår att hon varit medial så länge hon kan minnas. Hon säger sig få kontakt med andar – och kan se de döda. Något som senare totalt kommer att krocka med hennes andra kall. – Jag upptäckte att jag kan se döda människor. Några exempel från Elisabeths liv. När Elisabeth är liten, ska familjen hyra ett hus i finska Vasa på semestern. Inför resan får Elisabeth en vision av en död kvinna i huset, säger hon.– Jag såg henne ligga i en säng och jag såg hennes ansikte och vad hon hade på sig. Och så väldigt detaljerat.När familjen kommer fram får hon veta att husets ägare mycket riktigt har dött – i huset. – Så mycket sådana där varsel fick jag som liten. Och det var ju kanske inte alla gånger så roligt och inte någonting som jag kunde direkt prata med någon om. Så det var. Både fascinerande och obehagligt. För jag var ju ett barn. Elisabeth har fler berättelser. Som tonåring får hon på känn att hennes farbror är döende – hon ser begravningen. sen får hon veta att han har cancer. Men hon möter också döda öga mot öga, säger hon. Som i ett semesterhus familjen hyr, där anden från en död man stör Elisabeth och hennes syskon på natten. Han spelar piano och går runt med ett träben på vinden.– Så då gick jag upp och nu räcker det. Vi försöker sova.Såg du honom gå runt där med sitt träben? – Ja, jag ser så att jag såg honom. Ja, jag skulle bli jätterädd om jag såg döda personer gå omkring. – Ja, jag hade väl inte förstånd nog att bli det då. Jag var inte så gammal.Många som hör det här skulle nog inte tro på det du säger, de tror inte på att man får budskap från andar. Vad säger du till dem? – Jag kan förstå att det kan verka väldigt konstigt, men jag är helt övertygad, jag har haft med mig det hela livet. Det finns fler andligt sökande i Elisabeths släkt. Hon minns att hennes farmor hade en egen kristallkula. Men Elisabeths föräldrar är med i Jehovas Vittnen, en rörelse som inte accepterar andar från något annat håll än Gud. Elisabeth gör bäst i att hålla tyst om vad hon ser när hon befinner sig i kyrkolokalen, Rikets sal. – Då trodde man att den som då gick upp och pratade, den som kallades för äldste, att den gick upp och pratade trodde jag att det var Gud. Och då var det ju så att om man då ägnade sig åt någonting som inte var rumsrent, det sa de ju inte så. Men man förstod att det inte var. Man pratade inte om det, skulle vara tyst.Det är tufft att ha för barn. – Det är tufft att höra för ett barn. Och det får sina konsekvenser att man blir. Att man får bära någonting. En gåva som man har som man inte kunde prata om. Men Elisabeths upplevelse av att tala med andar, kommer inte att försvinna. Tvärtom – den blir starkare. Som vuxen, utbildar sig Elisabeth åt ett helt annat håll. Hon är teoretiskt lagd. Bor i Stockholm, väljer att plugga ekonomi och , och jobbar med personalfrågor. Hon kommer in i den fackliga världen och jobbar på olika förbund: LO, kommunal, IF metall. – Jag jobbade med statistik och gjorde välfärdsrapporter, statistiska beräkningar och så. Jag tyckte det var väldigt intressant och spännande att se de här klyftorna i samhället och hur man kunde beräkna det och få ut information.Och en dag får Elisabeth tips om att söka jobb hos Socialdemokraterna i riksdagen. Elisabeth är tjänsteman, inte politiker. Men hon har inget emot att jobba med partiet – som chefsassistent. Hon får jobbet.– Och då började jag som assistent till gruppledaren för gruppledaren för socialdemokraterna i riksdagen. Och då var det Anders Ygeman som var gruppledare. – Jag har ju jobbat väldigt mycket i alla mina jobb, så det har inte varit någon semester när man har jobbat, utan man har jobbat hårt. Jag är väldigt ambitiös och plikttrogen Det är alltid mycket att göra i Sveriges största parti, på riksdagen på Helgeandsholmen i Stockholm.– Hade hand om nomineringar till utskott. Det var väldigt mycket ansvar. Vi riggade stora konferenser. Det är en tuff miljö att jobba i. med korta deadlines. Och det är ju det. Den ena dagen är inte den andra lik. Så det är ju väldigt mycket som man måste.Vilka politiker Elisabeth jobbar för beror hur det går för Socialdemokraterna i valen. Till slut blir Elisabeth chefsassistent under toppolitikern Mikael Damberg. Hon skulle kunna låta det här viktiga jobbet i partiet, och sin andliga sida vara helt separerade.– När jag har varit på mitt arbete så har man varit full kontroll på det som är i huvudet då. Sen har jag haft haft andligheten vid sidan av. Men då händer något som kommer göra Elisabeths mediala sida mer offentlig. Elisabeth är med om en fruktansvärd händelse. Hon befinner sig med sin make i ett hus ute i skärgården när hon får en obehaglig känsla. Hon säger att det knakar och rör på sig i huset. Och hon får en omedelbar aning av att något har hänt en ung släkting till henne. – Och då började det. Dörrar öppnades och det gick i trappen och det var. Täcket rycktes bort. Då sa min man att det måste ju vara någonting som har hänt. Och då så sa jag namnet på den här anhöriga. Så sa jag. Men det är det. Du har hänt någonting, sa jag. Elisabeth kontaktar mamman till släktingen.– Och så försökte jag ringa då till den som är mamma till honom. Jag försökte ringa henne och hon svarade inte, men sen ringde hon upp mig och när hon ringde så förstod jag. Släktingen har dött , alldeles för ung. Det är en stor sorg förstås. Men inte bara det. Efter dödsfallet upplever Elisabeth att hon inte blir lämnad ifred av andevärldens oväsen. Hennes liv präglas av andarnas närvaro.– Det var ju allt som händer runt omkring hemmavid. Så var det att det knackade stod. Jag såg andar som stod bredvid. Min morgonrock flög i luften som min man sa. Men hallå Elisabeth, nu får du göra något åt det här. Det är ju de vill ju att du ska göra någonting. [00:34:42][17.8]Nu känner Elisabeth ett kall. Hon vill förstå det hon upplever som sin spirituella förmåga. Hon ska utbilda sig. Hon får kontakt med en kvinna som utbildar medier. Enligt Elisabeth är det ingen enkel utbildning. – Så det var ju höga krav så man kan ju inte bara. Det var ju inte som att du går en helgkurs och sen är du klar utan hennes utbildning var i tre år. Men eftersom hon tyckte att jag kunde så mycket så gick jag två år med så mycket hemarbete och också mycket övningsklienter för att kunna bli certifierad. När Elisabeth är färdig börjar hon själv ta emot klienter. Klienter som exempelvis vill ha kontakt med döda anhöriga. För den tjänsten tar hon 1000 kronor, för en sittning på 45 minuter,ett pris ungefär som för ett psykologbesök. Hon skaffar en hemsida, där skriver hon “Det är en stund för återförening, vägledning och förmedling av budskap i ljus och kärlek”.– Som ett klart vetande.Historien är full av bluffmakare som har tagit betalt för att tala med döda, men de har bara bluffat. Hur vet man att du inte är en sån? – Jag skulle aldrig utge sig för att vara någonting som jag inte är. Som i alla branscher, det finns charlataner och de som verkligen brinner för det här.Samtidigt sliter Elisabeth i maktens korridorer i Sveriges riksdag. Elisabeth säger att hon inte pratar öppet på arbetstid om sin sidoverksamhet, men att hon är ärlig om någon frågar. En dag frågar hennes chef.– Ja, vad ska folk tro? Så försökte jag förklara vad jag gör och vad det innebär. Att det inte inkräktar alls på mitt arbete som chefsassistent till Mikael Damberg.Arbetet som medium är blygsamt när det kommer till inkomster, men eftersom det räknas som en bisyssla måste Elisabeth ansöka om det. Det gör hon, och sen följer en lång tids väntan. Till slut har dagen kommit. Elisabeth blir inkallad till chefens kontor. Hon ska få veta om hennes bisyssla som medium är godkänd. – Det är ett vanligt riksdagsledamots rum, så det är då, när man är chef som riksdagsledamöterna har en soffa, ett skrivbord, en bokhylla.Och hon har har vissa förväntningar. Hon som gör ett så bra jobb, tänker hon, borde inte få problem.– Jag tänkte nog faktiskt att det här går nog bra, för de vet ju att jag verkligen gör precis allt. Jag ger allt för mitt jobb, att jag är lojal. Och så sa hon. Men det blir inte godkänt. Då får jag fråga Varför sa jag nej? Det anses som en medial risk det du gör.Det blir ett nej. Elisabeth får inte fortsätta med sin verksamhet. Hon anses vara en medial risk – kanske i dubbel bemärkelse. Beskedet kommer som en chock. Elisabeth säger att hon försöker lirka fram kompromisser, att exempelvis plocka ned sin hemsida. – Och då försökte jag. Men om jag skulle tänka att jag gör så här, att jag kan göra si eller så. Jag försökte förklara mig. Om jag kan. Nej, men det är bara att gilla läget. Och då sa jag att jag är medium. Att jag har en andlighet. Jag tror på en Gud. Jag är en spiritualistiskt medium. Det är en religion. Men din uppgift är att se till att Socialdemokraterna vinner nästa val. Då sa jag, jag är ju inte livegen. Jag har ju rätt till min fritid. Elisabeth lämnar mötet med en mycket dålig känsla. Det var inte så här det skulle bli.– Jag var så sårad och så kränkt så det var i flera samtal så att när jag gick därifrån skakade jag för att man var i hela kroppen, för att man var så ledsen. Men blev du verkligen förvånad? – Jag blev förvånad av att jag blev så hånad. Men kan du förstå att de känner att det är olämpligt att någon som har som bisyssla att tala med döda, jobbar åt Socialdemokraterna på hög nivå?– Jag kan förstå att de kan tycka att bisysslan var olämplig. Men det var ju inte bara det det handlade om. Det handlade ju om min tro. För Elisabeth handlar det nu om religionsfrihet. Hon kan acceptera att bisysslan avslås, men vill kunna vara offentlig med att hon är ett medium, exempelvis på olika mässor. För henne är det inte konstigare än att vara aktiv i en kyrka. Och själv har hon börjat tycka att partiet, där hon jobbat i åratal, är något av en sekt. – Jag vet när jag var med på någon konferens första gången att vi skulle sjunga Internationalen och ta armkrok. Oj, det här är creepy, tänkte jag. Men det du säger om att hålla armkrok och sjunga Internationalen. Det är också en slags andlighet. – Ja, så här i efterhand så kan man väl säga att det är väl en sekt. Är det så? Det är grovt. – Det är grovt, men det är en sanning. Hurdå?– För om man inte passar in i normen, om man går emot då blir man ju bestraffad. Ja, det var väl då som jag tänkte att det här är att jämföra med en sekt, eftersom jag har erfarenhet av en sekt. Elisabeth upplever att stämningen på jobbet är svår när konflikten pågår. Hon känner sig utfryst, säger att cheferna undviker att över huvud taget prata med henne. Efter varje arbetsdag känner hon sig dränerad på energi. – Jag satt på mitt rum för jag satt jag avskilt bakom en glasdörr, så det var inte någon som gick där. Så det var väldigt ensamt. Men jag gjorde ju mitt jobb. Det var ingen som kom till mig till sist, utan jag fick vara helt isolerad. Totalt utmattad. Är helt slut. Så ibland så var man ju så trött att det var. Man orkar knappt gå till tunnelbanan eller till bussen för att kroppen var så trött av anspänning.Elisabeth blir sjukskriven och känner sig till sist tvungen att själv säga upp sig. Elisabeth går nu till en advokat. De kommer överens om att hon ska stämma sin forna arbetsgivare Socialdemokraterna – i Arbetsdomstolen. – Ja, det blev en stämningsansökan. Vi försökte lösa det på annat sätt. Att få till ett samtal och så, men det gick inte utan det var verkligen tvärhanden. I stämningsansökan skriver de att Socialdemokraterna har diskriminerat Elisabeth genom att missgynna henne på grund av hennes religiösa övertygelse. Diskrimineringen har bland annat bestått i vägran att godkänna bisyssla, kränkande uttalanden samt andra ageranden. Samtidigt har storyn börjat synas i tidningar. Man kan läsa om hur Elisabeth föklarat krig mot sin arbetsgivare Socialdemokraterna, som hon jobbat hos i nio år. – Det är inte roligt. Men jag gör ju det här för min rätt. För jag vet ju att jag har rätt. Jag vet ju min sanning och de vet vad de har gjort. Men kände du någonsin att det kanske är bäst att bara inse att vi funkar inte ihop? Nu går jag vidare utan att göra någon sak av det här. – Ja, visst har den tanken kommit upp, men då hade du ju redan gått till domstol. Så tänker jag att vi fortsätter väl ett tag och så. Advokaten sa också att det är ett starkt case. Det är ett politiskt case. Om man ska vara lite kategorisk. Socialdemokraterna, et är liksom ett betongparti. Jättestort. Raka rör, inte så andligt. Kan du fatta att det inte funkar att jobba åt dem som är liksom betongsossar och att tala med andar? – Nej, jag kan faktiskt inte det. Alla ska med, alla lika värde. Det är ju då inte allas lika värde. Om jag då som spiritualist inte anses det anses inte att jag passar in i normerna.Elisabeth har gott hopp om att vinna den rättsliga striden. Och hon känner hela tiden att hon har andevärlden bakom sig. Även om hon står ensam mot en stor organisation.– Så jag har litat på processen att det som sker av en anledning. Det som har varit så. Så andarna står inte på socialdemokraternas sida? – Det kan jag väl inte säga att de. Det kan jag inte tänka mig att de gör, i alla fall inte de som är med mig.Men Socialdemokraterna, de köper inte Elisabeths inställning. De vill inte gå med på någon förlikning. De kommenterar inte detaljerna i ärendet, men säger sig vara redo att möta henne i rätten. Elisabeth, som redan känner sig pressad, vill samtidigt inte bli skuldsatt för livet. – Det var som att få en kniv i bröstet, att betyder inte mer. Mina nio år jag har jobbat, slitit, vara anträffbar, semestrar, kvällar och helger. Då tänkte jag att det gjorde faktiskt ont. Och blev jag riktigt ledsen tänker jag. Ja, tänk att man kan vara så jag säger Ond. För jag tycker faktiskt det är. Det handlar inte om någonting annat. Och då kände jag att ska jag riskera att stå där, att få betala rättegångskostnaderna, deras rättegångskostnader, socialdemokraternas. Hur ska jag göra? Men då tänkte jag att nej. Jag blev pressad till att tacka ja till förlikning.Elisabeth drar tillbaka stämningsansökan. Socialdemokraterna skriver i mejl till Verkligheten att man generellt inte kan kan ha bokningsbara tider för en bisyssla under arbetstid som anställd hos Socialdemokraterna. Elisabeth förnekar att det varit så. Frågan om att sluta med bisysslan men “vara öppen i vissa andra sammanhang” har aldrig varit uppe för diskussion, skriver de. Detta säger Elisabeth är ren lögn. Vidare menar Socialdemokraterna att de inte gör någon skillnad på någon som har en andetro och någon som går i en kyrka. De betraktar frågan som ett avslutat kapitel. På ett sätt tar historien slut nu. Det blir en dyr historia. Elisabeth uppskattar att hon hunnit lägga ned 250 000 kronor på advokatkostnader. Men på ett sätt har ett nytt kapitel i hennes liv börjat. För nu kan hon göra precis vad hon känner för. – Den utveckling som jag har fått gå igenom under den här tiden. Den har ju verkligen vridit och vänt på. Vem är jag? Hur vill jag vara? Hur vill jag leva mitt liv? Vad är viktigt i livet på riktigt? Så att det finns? Det har varit mycket. Var det väldigt mycket frågeställningar så det var bra. – Jag tar emot klienter här. Ja, det stämmer. Är det en ikon där?– Ja, det är energier, så är det i andlighet. Elisabeth Ellidotter visar runt på sitt kontor. Där tar hon emot för andlig och medial vägledning. Hon håller bland annat i seanser där hon söker kontakt med döda anhöriga. Hon, utbildad ekonom, som jobbat med HR och som tjänsteman i Socialdemokraterna, har släppt alla sarger – hon ska vara medium på heltid. – Ja, jag har ju inget annat jobb nu så jag har satsat på det på heltid. Jag har sökt andra jobb också, men det är lite svårt när man ser i media vem jag är.Vi går genom Hälsans hus och de olika verksamheterna som finns där. – Helande händer. Ja precis. Det är klangmassage. Så här är det. Biodynamisk kran och kraniosakralterapi vet jag inte riktigt vad det är, men det finns och det är många psykologer och psykoterapeuter.Men då kanske det här passar mycket bättre för dig än att jobba på ett parti? – Ja, det gör det ju. Men jag insåg det kanske väldigt sent i livet. Men nu är jag här. Jag tänker på konflikten mellan den hårda politiken och den fluffiga andligheten, om det verkligen måste vara en så tuff gräns – åt båda hållen. Så jag frågar Elisabeth om hon har något förlåtande att säga om sin gamla arbetsgivare. – Nej, jag har inget förlåtande, men jag har ingen bitterhet. Jag lämnar det bakom mig och de vet vad de har gjort. Det har du ingen bitterhet för. Du låter ändå. Du säger att de är onda och det känns som att det är något som hänger kvar. – Ja, men det är ju det ju. Om jag ska beskriva vad som jag har råkat ut för så är det. jag har ingen bitterhet, för då skulle jag ha en bitterhet. Då skulle jag gå och bära på det här resten av mitt liv. Och det är jag inte intresserad av, utan jag vill vara fri och få vara den jag är. Och en bitterhet är ju en energi som är lågfrekvens, och jag vill vara i höga, rena frekvenser och vara i min sanning.

En somalisk fotbollsdomare vägras inresa till USA och fotbollsvärlden står bara och tittar. Samtidigt som en irakisk spelare förhörs i sju timmar. Det är en skam för VM och en symbol för den nya värld vi befinner oss i. Även om fotbolls-VM blir en underbar fest. Dessutom handlar veckans avsnitt om Centerns, (förväntade) besked att man står bakom Magdalena Andersson som regeringsbildare. Med Cecilia Malmström och Jesper Bengtsson.

Avsnitt 323. I och med att den danska mediekoncernen Egmont köper Studentlitteratur får Sveriges största utbildningsföretag förutsättningar att bli mer offensiva än de varit de senaste åren. Författarförbundets stämma nyligen blev en intensiv historia med en stark opposition bland medlemmar om förbundets hantering av WASP-projektet, om skapandet av en svensk språkmodell, och författarnas eventuella deltagande i det projektet. Samtidigt. KB bygger svenska språkmodeller och använder sig av författares och journalisters pliktexemplar och gör det med stöd av ett undantag i den svenska upphovsrättslagen. Det har hittills skett i skymundan trots stark opposition från Förläggareföreningen och Författarföreningen. Det är dags för regeringen att komma ut och försvara eller förklara sitt agerande samtidigt som kritiska författare bör ge sig in i debatten tycker Förlagspodden. Storytel sparkade 45 anställda och hamnade i Arbetsdomstolen där de efter två år förlorade målet mot Unionen och åkte på en kostnad på två miljoner kronor. Vi funderar över varför de drev det så långt. När den gamle bokhandlaren och mångårige ordföranden i Bokhandlarföreningen valde att skriva en debattartikel i Svensk Bokhandel där han ifrågasatte föreningens agerande när de valde in Adlibris vd och lät, enligt Klackenberg, den mest engagerade bokhandlaren lämna föreningen ifrågasätter han om den nuvarande organisationen är i nivå med den lokala bokhandlarens intressen. Fortsättning lär följa. Slutligen, Norges största förlagsgrupp Cappelen Damm tvingades nyligen dra tillbaka en bok eftersom den är delvis skriven med hjälp av AI. När förlaget ska försvara sig väljer de att fega ut enligt förläggaren som anar vad som hänt vilket skiljer sig en del ifrån vad journalisterna antar har hänt.   00 23         Studentlitteratur får danska ägare i Egmont 09 30         Samtal med Anja Gatu om läget i Författarförbundet 16 45         KB slirar med upphovsrätten 24 46         Varför hamnade Storytel i Arbetsdomstolen? 29 27         Dag Klackenberg 33 04         Cappelen Damm gör bort sig två gånger

I veckans Analyspodden gästas vi av Evelina Hedskog, vd för W5 Solutions, tillsammans med DNB Carnegies analytiker Hugo Lisjö.Sedan bolaget senast besökte podden har mycket hänt. W5 har genomfört en ny affärsområdesstruktur, stärkt lönsamheten, byggt upp en rekordstor orderbok och genomfört förvärvet av finska KT Shelter. Samtidigt fortsätter Europas ökade försvarsinvesteringar att skapa nya affärsmöjligheter.Vi pratar om W5 tre affärsområden – Integration, Training och Power – och hur bolaget positionerar sig inom den snabbt växande försvarssektorn. Evelina berättar om marknadstrender, konkurrensfördelar och varför efterfrågan på bolagets lösningar fortsätter att växa.Avslutningsvis ger Hugo sin syn på investeringscaset, värderingen och vilka faktorer investerare bör följa de kommande åren.

Det blir en kommersiell fest av sällan skådat slag när VM drar igång. Nu avgörs vilka som blir de ekonomiska vinnarna och förlorarna på VM. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klirr i kassan för Fotbollförbundet?Det som hände kvällen den 31 mars har redan blivit ett klassiskt svenskt fotbollsögonblick. Viktor Gyökeres avgörande mål i den 88 minuten tog Sverige till VM.Det målet gav också Svenska Fotbollförbundet i ett slag över 100 miljoner kronor från internationella fotbollförbundet, Fifa. Men hur mycket som blir över efter kostnader och skatter återstår att se. Förbundet hoppas på runt 25 miljoner kronor.”Det är ett längre VM, eftersom fler lag deltar. Sedan är prisnivåerna i USA betydligt högre än vad de har varit tidigare. Sedan finns en skatterisk som inte är helt utredd än”, säger Niclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundet.Mest kommersiella hittillsMartin Carlsson-Wall, professor och chef för ett sportforskningscenter på Handelshögskolan i Stockholm, säger att detta är det mest kommersiella mästerskap hittills. Han konstaterar att det är stor skillnad på hur USA och Europa ser på den kommersiella biten.”I USA är kopplingen mellan idrott och underhållning väldigt mycket tydligare. Man konsumerar idrott”, säger han.Frågan är om USA kommer bli en stormakt inom fotbollen och vad det betyder för sporten?Ekonomisk betydelseVM växer inte bara i antalet lag som deltar utan även i ekonomisk betydelse.”Hela VM:s intäktsmassa har vuxit med mellan 50 och 60 procent från det föregående VM-slutspelet. Expansionstakten ekonomiskt är enorm”, säger Expressens krönikör Noa Bachner.Vinnare och förlorareMästerskapet ger inte bara vinnare på planen utan också utanför den rektangulära gräsytan.”Fifa är förstås på vinnarsidan här och delvis de fotbollsförbund som är aktiva under turneringen. Även de investerare som gått in tungt på herrfotbollssidan. Samtidigt är VM oftast väldigt dyrt för samhället som helhet”, säger Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.Programledare:Victor JensenProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Noa Bachner, krönikör ExpressenKnut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentatorMartin Carlsson-Wall, professor vid Handelshögskolan i StockholmNiclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundetJanne Svensson, VM-besökareGraham Potter, förbundskaptenekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det blåser medvind i opinionen. Men vad får Sverige för politik om Socialdemokraterna vinner valet 2026? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. RÄTTELSE: I en tidigare version av programmet uppgav vi felaktigt att det var LO - Landsorganisationen - som grundade Socialdemokraterna. Rätt är att det var fackföreningsrörelsen som grundade partiet. Många i partiet talar om visioner, vad partiet en gång var, vad det har blivit och vart det är på väg. Socialdemokraterna säger sig vilja ha en ny riktning för Sverige – men vad är det för riktning?– Under stora delar av socialdemokratins historia har det varit uppenbart vad rörelsen har strävat efter. Ibland har det varit det klasslösa samhället, ibland har det varit folkhemmet. I dag skulle jag säga att den här tydliga målbilden inte är lika tydlig, säger Payam Moula, chefredaktör på tankesmedjan Tiden. Interna kritiker efterlyser djärvare idéer och tycker att partiledningen är för försiktig. Samtidigt talar Magdalena Andersson hela tiden om breda samarbeten, gärna med borgerliga partier.Men med vilka ska Socialdemokraterna samarbeta? Och vad vill partiet egentligen?Vad vill Socialdemokraterna? är en P1 Dokumentär av Pontus Mattsson och en del av Sveriges Radios bevakning av valåret 2026. I januari sändes dokumentären Uppförsbacken som handlar om Moderaterna.Pontus Mattsson är reporter på Sveriges Radio och har bevakat svensk politik i mer än 20 år.Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselEtt program från 2026.Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Tidöpartierna är överens om en ventil för att stoppa tonårsutvisningar men oppositionen är kritisk. Och Centern närmar sig Socialdemokraterna. Scenpodd från Falun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan presenterade Tidöpartierna en ventil som ska förhindra fler tonårsutvisningar, det genom att höja åldersgränsen från 18 till 21 år. Det innebär en helomvändning för Tidöpartierna i frågan. Varför ändrar de sig och hur mycket är det anpassning till rådande debattklimat? Samtidigt är flera av oppositionspartierna fortfarande missnöjda med Tidöpartiernas politik i frågan, kan debatten följa med in i valrörelsen? Och hur oväntat var det att KD-ledaren Ebba Busch skrev på sociala medier att ”Nu stoppar vi S orättvisa tonårsutvisningar”?Den senaste tiden har det kommit signaler som pekar mot att Centerpartiet rör sig mot Magdalena Anderssons sida. Dels har partiernas partisekreterare, socialdemokraten Tobias Baudin och centerpartisten Hannes Hervieu, åkt på en gemensam och uppmärksammad utflykt till Norrköping. Och dels gick C-veteranen Anders W. Jonsson ut i Dagens Nyheter och menade att Magdalena Andersson bör vara partiets statsministerkandidat. Skickade Anders W. Jonsson upp en testballong för att se hur väljare och partister reagerar på idéen om samarbete med Socialdemokraterna? Varför sker detta nu och har verkligen Centerpartiet kommit till freds med tanken på att samarbeta med Vänsterpartiet?Avsnittet spelades in den 3 juni framför publik på Kulturhuset Tio14 i Falun.Tisdag – Det politiska spelet i tisdags handlar om varför den laddade frågan om marknadshyror har blivit het igen. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Mer än var fjärde singel i Sverige har nätdejtat och var femte har hittat sin partner på internet. Nätdejting har blivit helt mainstream. Samtidigt så kommer det signaler om att intresset för nätdejting minskar och att framför allt unga dissar nätdejting. Men vad skiljer nätdejtingkulturen från att träffas i den riktiga världen? Är vi ute efter samma saker? Och har svajpandet förändrat vår syn på relationer? Det och mycket annat diskuterar vi med Lotta Löfgren som är professor i sexologi vid Malmö universitet.

Lyssnarna berättar om sina matlagningsdrömmar, från att bli blixtsnabb i lökhacket till att kunna laga den perfekta libanesiska buffén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad vill du bli bättre på i köket? Fyra av tio svenskar firar nationaldagen genom att grilla. Samtidigt är fisk och skaldjur det som flest svenskar drömmer om att bli bättre på att laga, följt av grytor och baljväxter. Dessutom säger var femte svensk att de ofta har svårt att få till kryddningen och att sätta smakerna, det här enligt en ny undersökning från ICA. I det här avsnittet av Karlavagnen hör du vilka färdigheter som lyssnarna vill vässa i sitt matlagande. Allt från att kunna halstra fisk eller göra sin egen baklava, till att kunna slå en riktigt god bearnessås.Matlagningsdrömmar i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar ca 22.15.

Det internationella samarbetet på den afrikanska kontinenten ritas om i snabb takt. Samtidigt som Sverige och flera västerländska givare minskar sin närvaro och avvecklar långvariga landstrategier, flyttar andra aktörer fram sina positioner. Inte minst Rysslands engagemang har intensifierats – och det handlar om betydligt mer än bara kortsiktig opportunism. Med en långsiktig vision om en multipolär världsordning använder Kreml en bred verktygslåda av militära, ekonomiska och informationsmässiga medel. Men vad innebär den här utvecklingen när vi skiftar perspektiv till de afrikanska ländernas egna upplevelser? Hur lyckas Ryssland vinna inflytande med relativt begränsade resurser jämfört med traditionellt bistånd? Och hur påverkas lokalbefolkningens tillit till demokrati, normer och institutioner av desinformation och ryska militära insatser? Utgångspunkten för samtalet är två rykande färska rapporter från EBA och FOI. Programledare Númi Östlund gästas i studion av Maria Perrotta Berlin (Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan) och Anna Ida Rock (Totalförsvarets forskningsinstitut), författare av två färska rapporter om Rysslands agerande i Afrika. Läs Perceptions and Power: Assessing the Impact of Russia's Influence on Development Cooperation and Attitudes in Africa av Maria Perrotta Berlin: https://eba.se/rapporter/perceptions-and-power-assessing-the-impact-of-russias-influence-on-development-cooperation-and-attitudes-in-africa/23082/ Läs Rysslands informationspåverkan i Afrika av Anna Ida Rock: https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI%20Memo%209230

AI-bolagen hungrar efter datorkraft. Sverige tycks vara det ideala landet för deras datacenter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige finns fossilfri el och ett svalare klimat, eftertraktat för el-slukande servrar som behöver kylas ner. Nu omvandlas svenska bruksorter till AI-kluster. Och ansökningarna att bygga datacenter läggs på hög. Samtidigt växer ett motstånd mot AI-datacentren, inte minst på grund av en oro för anläggningarnas resursanvändning och påverkan på miljö och klimat. I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, klimatreporter, Harald Andersson, vetenskapsjournalist, Frida Berry Eklund, medgrundare Klimatkollen.Programledare och producent: Peter Normark

Europa tvistar om fredssamtal med Putin. Dags att kliva fram menar vissa, en rysk fälla varnar andra. Vad krävs för samtal och vem kan pressa Kreml? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryssland intensifierar sina attacker mot civila mål i Ukraina. Samtidigt beskriver USA:s utrikesminister Marco Rubio de amerikanska samtalen med Ryssland som resultatlösa. Signalerna har lett till diskussion i EU-kretsen om huruvida Europa bör kliva in eller inte. Men åsikterna går isär om vägen framåt och EU:s utrikeschef Kaja Kallas varnar för att debatten om samtal är en ”rysk fälla”.Jakten på en PutinviskareNär fredssamtal ändå diskuteras bubblar en annan fråga upp i Europa: vem kan faktiskt pressa Putin? Namn som nämns är bland andra Alexander Stubb, Sauli Niinistö, Angela Merkel, Mario Draghi och Jean-Claude Juncker. Vladimir Putin har å sin sida pekat på Gerhard Schröder, vilket väcker reaktioner i Europa. I veckan går även Armenien till val, som beskrivs som ett vägval mellan öst och väst. Hör om ryska påverkanskampanjer och hur valet kan avgöra Armeniens fortsatta närmande till EU.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Fredrik Löjdquist, säkerhetspolitisk expert och chef vid Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge

Sommaren är här och med det kommer bröllopssäsongen. Varje år så gifter sig runt 45 000 par i Sverige. Men de senaste åren så har kostnaderna för ett bröllop skenat iväg. Det går också trender i bröllop, många bjuder in till tredagarsbröllop eller till och med utomlands. Samtidigt slutar fortfarande hälften av alla äktenskap i skilsmässa. Varför har bröllop blivit så dyra? Som gäst, kan man tacka nej och hur mycket pengar är egentligen rimligt att lägga på ett bröllop? Gäst: Sharon Lavie, sparekonom på Lendo. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Youtube, CNBC, TikTok. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Nya magneter och supraledning ska in under marken vid Genève. Energin blir densamma men med uggradering till High Luminosity ökar kollisionsfrekvensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Partikelacceleratorn LHC vid CERN, den 27 kilometer långa ringen under marken vid Genève, stängs i sommar för en fyra år lång uppgradering. Målet är High Luminosity LHC, där energin blir densamma men kollisionsfrekvensen ska öka kraftigt. Fler kollisioner betyder mer statistik och en datamängd som väntas bli omkring tio gånger större än i dag.I tunnlarna handlar arbetet om att byta ut delar som gjort sitt och få ny teknik på plats, med magneter och supraledning som avgörande byggstenar för att styra protonerna rätt när de rusar runt nästan i ljusets hastighet. Förhoppningen är att kunna se extremt sällsynta processer och göra mer precisa mätningar, inte minst av Higgsbosonen som upptäcktes 2012.Samtidigt finns en frustration över att inga nya partiklar dykt upp efter Higgs. Standardmodellen fungerar väl, men lämnar stora frågor öppna, som mörk materia, gravitationen och varför Higgspartikeln verkar så lätt. När datan växer blir AI allt viktigare för att hitta mönster i kollisionerna som kan vara svåra att se med andra metoder. Och om ledtrådarna ändå uteblir pekar CERN redan mot nästa idé, Future Circular Collider, en möjlig ring på runt 90 kilometer.Reporter: Elsa Östlundvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I det här avsnittet av Paus guidar Karin Björkegren Jones dig genom en mjuk och läkande meditation om förlåtelse – både gentemot dig själv och andra. En stund för dig som bär på skuld, skam, självkritik eller gamla sår som fortfarande tar energi.Genom lugn andning och djup avslappning får du landa i kroppen och skapa utrymme för det som kanske länge fått bo i det tysta. Meditationen hjälper dig att släppa taget om kravet på perfektion och istället möta dig själv med mer förståelse, medkänsla och värme.Du får utforska vad det innebär att förlåta sig själv för misstag, tillkortakommanden och de gånger livet inte blev som du tänkt. Samtidigt bjuds du in att varsamt reflektera över relationer som skaver och över möjligheten att släppa taget om det som fortfarande binder dig till smärta.Det här är ett avsnitt för dig som längtar efter att bli lite friare, lite mjukare och lite snällare mot dig själv. En påminnelse om att du inte är dina misstag, att du får vara människa och att du är värdefull precis som du är.En stilla paus för läkande, förlåtelse och ett lättare hjärta.Nu kan lyssna på Paus utan reklam på Patreon:https://patreon.com/PoddenPaus?utm_medium=unknown&utm_source=join_link&utm_campaign=creatorshare_creator&utm_content=copyLink Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem har sagt att man ska jobba med samma sak hela livet? Eller bara en sak åt gången? I veckans avsnitt delar Lotta med sig av ytterligare ett yrke hon testat på och vi pratar om de oväntade fördelarna med att styra sin karriärbana åt flera håll (på en gång). Samtidigt lider Katta av beslutströtthet. Är lösningen att flytta till stugan i Särna och leva utan el och vatten? Men hon njuter ju också av sitt nya deltidsjobb på Bergs kommun i en helt annan del av landet. Lotta är dock skeptisk till att det verkligen kan vara lätt, smidigt och kul att vara kommunanställd och diskussionen är igång. Det blir givetvis också en update på hur det går med Lottas antikbod på Sollerön som öppnar snart, om Kattas briljanta idé att använda sin födelsedag och sina vänner till praktikaliteter och om varför Lotta hänger i Stockholm. Dessutom så pitchar vi in varför NI ALLA ska boka in er på vårt nästa event: en halvdagsworkshop på vackra Silwagården på Sollerön i Dalarna lördag den 13 juni, kl. 11-15. Kom med och börja skapa din allra bästa vardag tillsammans med oss! Mer info och biljett: www.bortomekorrhjulet.com. Begränsat antal platser. Tack Ida Kabel på Dagny Records för klippning! Och tack till Sven Karlsson för musiken.

I detta avsnitt är bokaktuella Christina Stielli tillbaka i studion för ett djupt och ärligt samtal om livets korthet, mod och vikten av att verkligen leva medan vi kan. Tillsammans söker vi svar på frågan: Vad skulle du göra om du bara hade 29 dagar kvar att leva?Samtalet tar oss in på hur lätt det är att fastna i andras förväntningar och långsamt tappa bort sig själv på vägen. Christina berättar öppet om åren då hon levde helt för andra – tills hon en dag inte längre visste vem hon själv var. Vi pratar om modet att sätta gränser, välja sig själv och våga göra det som känns obekvämt, trots rädslan för vad andra ska tycka.Vi dyker också ner i forskning kring åldrande och den så kallade telomereffekten – hur våra tankar, relationer och vardagliga val faktiskt påverkar vårt biologiska åldrande mer än vi tror. Samtidigt pratar vi om sociala mediers ytlighet, jakten på bekräftelse och varför närvaro och tacksamhet kan förändra hela sättet vi upplever livet på.Hur hittar man förundran i vardagen? Vad händer när man börjar fråga sig “vad är det bästa som kan hända?” istället för det värsta? Och hur undviker man att vakna upp en dag och inse att man levt sitt liv för någon annan?Ett varmt, tankeväckande och hoppfullt avsnitt om att våga leva fullt ut – innan det är för sent.Följ Christina här Köp boken 29 dagar här Läs mer om Christina härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt är bokaktuella Christina Stielli tillbaka i studion för ett djupt och ärligt samtal om livets korthet, mod och vikten av att verkligen leva medan vi kan. Tillsammans söker vi svar på frågan: Vad skulle du göra om du bara hade 29 dagar kvar att leva?Samtalet tar oss in på hur lätt det är att fastna i andras förväntningar och långsamt tappa bort sig själv på vägen. Christina berättar öppet om åren då hon levde helt för andra – tills hon en dag inte längre visste vem hon själv var. Vi pratar om modet att sätta gränser, välja sig själv och våga göra det som känns obekvämt, trots rädslan för vad andra ska tycka.Vi dyker också ner i forskning kring åldrande och den så kallade telomereffekten – hur våra tankar, relationer och vardagliga val faktiskt påverkar vårt biologiska åldrande mer än vi tror. Samtidigt pratar vi om sociala mediers ytlighet, jakten på bekräftelse och varför närvaro och tacksamhet kan förändra hela sättet vi upplever livet på.Hur hittar man förundran i vardagen? Vad händer när man börjar fråga sig “vad är det bästa som kan hända?” istället för det värsta? Och hur undviker man att vakna upp en dag och inse att man levt sitt liv för någon annan?Ett varmt, tankeväckande och hoppfullt avsnitt om att våga leva fullt ut – innan det är för sent.Följ Christina här Köp boken 29 dagar här Läs mer om Christina härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Centerpartiets partiledare om deras statsministerkandidater och om varför hon vill sänka arbetsgivaravgifter och fortsätta reformera Arbetsförmedlingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elisabeth Thand Ringqvist blev partiledare för Centerpartiet i november i fjol. Hennes viktigaste vallöften är att få fler i jobb och sänka utsläppen. Centerpartiet kräver inte att få sitta i regering efter valet och de kan samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men frågan är med vilka partier de kan samla en majoritet i riksdagen efter valet.Vill se mest skattesänkningarCenterpartiet vill sänka skatterna mest av alla partier, bland annat vill de sänka arbetsgivaravgifterna med 13,7 miljarder nästa år, enligt partiets vårbudgetmotion. För att finansiera skattesänkningarna vill de sänka a-kassan och barnbidraget från andra barnet och höja avgifter i förskola och fritids. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill tvärtom höja flera skatter bidrag. Så hur ska de kunna få ihop en statsbudget tillsammans?”Vi har ju en insikt i alla fall, framför allt vi och Socialdemokraterna, om att arbetslösheten är för hög. Och så får vi väl förhandla om det skulle vara läge för det, för att se vad vi tror ger mest effekt, om det är att sänka arbetsgivaravgifterna eller inte”, säger Elisabeth Thand Ringqvist. (...) Varför skulle ni kunna få igenom den här radikalt annorlunda politiken i samarbete med Socialdemokraterna?”Jag var inte med när Januariavtalet skrevs, men en hel del saker gjordes då som var, på den tiden banbrytande, så det är väl det som förhandlingar innebär om vi det är så att ska förhandla med Socialdemokraterna”.Elisabeth Thand Ringqvist har sagt många gånger att Centerpartiet har två statsministerkandidater, Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S). Om Ulf Kristersson ska bli Centerpartiets statsminister, bygger det på att han överger samarbetet med Sverigedemokraterna efter valet?”Ja, det gör det ju väldigt tydligt. Och det är klart att när man tittar på det nu, han har tagit ett steg närmare Jimmie Åkesson och sagt att Jimmie Åkesson gärna får sitta med i hans regering. Nu har ju också Jimmie Åkesson sagt att de kommer att kräva att man får ministerposter utifrån hur stora man är. Så det är längre ifrån där vi var i november när jag sa att vi skulle ha två statsministerkandidater”Är det inte väldigt orealistiskt?”Som opinionssiffrorna ser ut nu ser det väldigt orealistiskt ut för att Moderaterna är så pass små. Och vi vill ju ha en ny regering. Vi vill ju inte ha den här regeringen som har sett till att arbetslösheten har ökat, att tillväxten är låg.”Jag förstår inte det här med Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vilken regering skulle det kunna vara som samlar 50 procent där Ulf Kristersson är statsminister, utan stöd från SD?”Det får man se efter valet. Vi utesluter inte Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vi har samarbetat med honom tidigare”Bygger det på väldigt stora opinionssvängningar?”Det gör det”Då är det väl ändå Magdalena Andersson som är den mest sannolika statsministerkandidaten?”Som det ser ut just nu är det ju mest sannolikt, men det vet vi inte förrän väljarna har sagt sitt. Vårt jobb är att se till att vi driver ett politiskt innehåll som visar på vad man får om politiken befinner sig i mitten. För 15 år sen var det väldigt trångt i mitten. I dag är det ganska tomt i mitten”Stöd till hushållenPå senare tid har regeringen presenterat flera tillfälliga stöd till hushållen, som sänkt matmoms, elstöd, sänkt bränsleskatt och halverat pris i kollektivtrafiken. Vad tycker Elisabeth Thand Ringqvist om att staten går in och kompenserar hushållen för stigande priser?”Det är en väldigt svår fråga i och med att omvärlden förändras mycket. Just nu är det Hormuzsundet, det har varit covid under en tid, det som har hänt i Ukraina. Vi har fått en massa externa chocker. Det är ju viktigt att de stöden blir så träffsäkra som möjligt. Vi har varit tydliga med att det behövs ett krispaket till jordbruket. Det är ju dels för att vi behöver ha ett jordbruk som är lönsamt i både kristid och fredstid. De drabbas omedelbart väldigt hårt av att oljepriser och naturgaspriser går upp. Det tar sig sen vidare genom livsmedelskedjan och landar hos hushållen”Vad tycker du om principen, du som företräder ett marknadsliberalt parti, att staten går in och subventionerar och kompenserar och inte låter marknadslagarna styra?”När de här chockerna som kommer externt ifrån är tillfälliga, då kan det finnas utrymme för att göra tillfälliga justeringar. Det går inte för människor att helt och hållet beräkna in dem i sina livsval. Så då kan det finnas utrymme för det. Sen är det viktigt att se det för hur familjer och företag ska kompenseras på, så att det blir träffsäkert”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.Centerpartiet stod bakom regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatter under våren. Samtidigt är sänkta klimatutsläpp en av deras viktigaste frågor. Hur går det ihop?”Det är för att den tillfälliga sänkningen finns därför att människor har svårt att ställa om här och nu. Samtidigt lägger ju vi mycket mer pengar, ungefär en miljard mer än regeringen, också på elbilar. På mellanlång sikt måste man kunna ställa om till elbilsdrift. Det har ju varit ett felsteg av den här regeringen. Jag förstår det ur ideologisk synpunkt. De ville inte ha elbilsstöd, Sverigedemokraterna prioriterar aldrig att sänka klimatutsläppen. Men hade vi gjort det, hade vi varit på samma plats som Danmark, hade vi varit mer motståndskraftiga mot höjningar i drivmedelskostnader”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.Gäst: Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare CenterpartietProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz Research: Johanna PalmströmTekniker: Lo Pettersson Intervjun spelades in fredag den 29 maj 2026.

En bransch som drabbats hårt av det högre oljepriset är flyget, eftersom priset på bränslet till planen har rusat. Men det kan finnas en lösning på sikt så kallade hållbara drivmedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern har gjort att priset på bland annat olja och gas har stigit kraftigt, jämfört med innan. Oljepriset har också rör sig som i en berg- och dalbana.Flygbranschen har drabbats av att flygbränsle blivit ungefär dubbelt så dyrt som innan kriget, säger Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia.”Det kommer pressa läget i hela branschen och såklart pressa lönsamheten i branschen. Det vi har märkt av nu är de här fåtalet avgångarna som har varit inställda. Samtidigt går vi nu in i en högsäsong där efterfrågan på flygresor ökar, så här förväntar vi oss ju egentligen inte speciellt många inställda avgångar”, säger hon.”Fördel med biobränsle”För flygbolaget Västflyg som bland annat flyger mellan Trollhättan och Bromma märks också de ökade bränslekostnaderna. Men de har en liten fördel, enligt vd Anna Petre.”Det är klart att vi har påverkats och priserna har gått upp. Sedan är det kanske inte lika mycket för oss som kör med inblandning av biobränsle, som för dem som kör på fossilt bränsle”Även det priset har gått upp, men inte lika mycket, konstaterar hon.Frågan är då om kriget kan gör att fler flygbolag vill använda mer biobränsle och andra typer av så kallade hållbara drivmedel framöver?”Svaret är ett nja. Man kan absolut få en viss effekt. Men det beror också på hur länge den här krisen består. Det kollektiva minnet är oftast ganska kort. Dessutom är de här drivmedlen dyrare än det fossila fortfarande. Det gör att det styrs mer av de styrmedel som finns, framför allt på EU-nivå”, säger Jonas Åkerman, som forskar kring flygbränsle på Kungliga Tekniska Högskolan.Utmaningar och haverierDet finns en vilja att försöka öka produktionen av de här mer hållbara drivmedlen. Men det kanske är lättare sagt än gjort. Är det bara förhoppningar som snart kommer grusas?Projekt har redan stoppats, skjutits på framtiden eller till och med gått i konkurs.”Det finns väldigt många projekt på gång, men det finns inga definitiva investeringsbeslut gjorda när det gäller elektrobränsle eller syntetbränsle i Europa”, säger Åkerman.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet är bland annat:Pär Ivarsson, redaktör på EkonomiekotJonas Åkerman, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)Anna Petre, vd VästflygElizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på SwedaviaJacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt NäringslivMattias Viklund, utredare för hållbara drivmedel för bland annat flygetekonomiekotextra@sverigesradio.se

Fler filmroller för tecknade djur än kvinnor över 60. Samtidigt verkar det våras för pensionären på vita duken? Hör Andrea Valderrama i samtal med kritiker Ylva Nilsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Iförd reflexväst utlovar statsministern ett halverat pris på månadskort. En nödvändig krisåtgärd eller välfläsk? Samtidigt växer oppositionens övertag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid en bussdepå i Gustavsberg utanför Stockholm lanserade Tidöpartiernas ledare förslaget att priset på månadskort i kollektivtrafiken ska halveras i hela landet. En nödvändig åtgärd säger regeringen, men kritikerna kallar förslaget för valfläsk. Tidigare har även Tidöpartierna presenterat en ändringsbudget med extra åtgärder, bland annat sänkt skatt på drivmedel. Är dessa förslag anpassade för den kris som spänningarna kring Hormuzsundet har skapat? Eller är det ett sätt att smöra för väljarna? Kan det också vara så att förslaget om billigare månadskort innebär att Tidöpartierna snuvar oppositionen på en bra valfråga?En ny undersökning från Indikator visar att oppositionspartiernas övertag mot Tidöpartierna blir allt större och närmar sig tio procentenheter. Kan regeringen och Sverigedemokraterna hämta in oppositionens försprång?Avsnittet innehåller också det senaste om finansminister Elisabeth Svantessons bråk med Finanspolitiska rådet, och ett försök att skapa ljudet av valfläsk.Tisdag – Det politiska spelet i tisdags ställde frågan om politiken har fått en den friare hållninge till alkohol? Gårdsförsäljning, slopat matkrav på krogen och förslag om söndagsöppet på Systembolaget. Fler partier efterfrågar en mer liberal alkoholpolitik. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

I decennier har det kopplats till sjukdom, bristande disciplin och ohälsa samtidigt som ideal, dieter och träningskulturer lärt oss att så lite fett som möjligt är det som gäller. Frågan är om rädslan, ja skräcken, är befogad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lever i en tid där kroppen ständigt mäts, vägs och analyseras. Fettprocent, midjemått och BMI har blivit sätt att förstå oss själva, trots att många av måtten är trubbiga och omdebatterade. Samtidigt vet forskningen idag betydligt mer om kroppsfettets komplexa roll i kroppen än när många av idealen och råden formades en gång i tiden.Den här veckan undersöker vi fettets rykte och funktion. Vi pratar om varför kroppen så envist vill behålla det, om skillnaden mellan vitt och brunt fett och hur fettcellerna fungerar och är betydligt viktigare för vår hälsa än vi vant oss vid att tänka. Vi följer också fettets historia från antiken via flygvärdinnedieter och det fettsnåla 80-talet till dagens fokus på kroppsmätningar och nya bantningstrender.Medverkande: Karin Stenkula, universitetslektor och forskare vid Institutionen för experimentell vetenskap på Lunds universitet, näringsfysiologen Kristina Andersson, Peter Arnér, professor och forskare vid Institutionen för medicin, Karolinska institutet, Magnus Västerbro, historiejournalist och författare, Anatoli Grigorenko, idrottsforskare, och Oskar Sandgren.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Notera att avsnittet spelades in precis innan nyheten om att Ramirez fått sparken av MFF kom. Vi har således klippt bort pratet om just Ramirez i av podden och hänvisar till det EXTRA avsnitt som släppts och enbart avhandlar ämnet Ramirez i Malmö FF. Expressen Fotbolls fokus flyttas mer och mer mot VM och det innebär såklart även att allsvenskan går på VM-uppehåll. I dagens avsnitt så summerar Isak Dahlin och Noa Bachner (trots en omgång kvar) en helt overklig allsvensk vår! Mjällby firar cupguld och Fidde Holmberg trollar med knäna i Gais trots skador till höger och vänster. Samtidigt skaver det ordentligt i storlagen – vad händer egentligen i Bajen, hur stort tålamod finns med Riveiros “nya AIK”, och vilket är MFF:s mest kostsamma felbeslut hittills? Dessutom: Kalle Björklund in i Blåvitt, Noa Bachners stora spåkula för hösten 2026, och slår Zadok Yohanna det allsvenska transferrekordet? Alexander Snäcke ger oss sina bästa speltips inför kvällen innan vi avslutningsvis gästas av Como-proffset Noel Törnqvist direkt från bilen någonstans i Italien! Han berättar om de galna firandet efter att klubben säkrat CL, hur det är att ha Cesc Fàbregas som tränare och bitterheten över att petas från den svenska VM-truppen. I studion: Isak Dahlin & Noa Bachner På länk: Alexander Snäcke & Noel TörnqvistAnsvarig utgivare: Klas Granström

Rysslands ledare riskerar att tappa ansiktet när Ukraina bombarderar Moskva med drönare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad som beskrivs som ett av de mest omfattande angreppen mot Moskva sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina väcker frågor om vad president Vladimir Putin egentligen har att sätta emot. Kärnvapenhotet skrämde omvärlden i början av kriget, men verkar inte längre fungera.Samtidigt dödas fortfarande långt fler ukrainare i ryska luftangrepp. Bara dagar innan attacken mot Moskva dödades 24 människor i Kiev av en rysk kryssningsrobot.I veckans avsnitt pratar vi även om varför Putin åker till Kina – precis efter att USA:s president Donald Trump har varit där.Veckans gäster är Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Magdalena Andersson vill ha nya blocköverskridande samarbeten, handlar det om pragmatism eller politisk spel? Och varför pratar många politiker om miljardärer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen föreslog Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och partiets ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg att det behövs breda samarbeten över partigränserna. Om paritet vinner valet ska de bjuda in oppositionen till samarbete inom flera olika områden. Är förslaget mest politisk strategi eller handlar det om omtanke för Sveriges framtid? Vad tycker egentligen Tidöpartierna om att Socialdemokraterna bjuder in till dans? Går det att tolka förslaget som en invit till Ebba Busch?Ordet miljardär har hamnat på ovanligt många politikers läppar den senaste tiden. Liberalernas Simona Mohamsson vill fördubbla antalet svenska miljardärer. Samtidigt som vänsterledaren Nooshi Dadgostar vill se en ny miljardärskatt. Varför bryr sig politikerna så mycket om miljardärer?Vi tittar också närmare på partipolitiska språkkrav, politisk dresscode och Liberalernas förslag att “Reclaim the snällhet”. Avsnittet kan innehålla spår av didgeridoo. Tisdag – Det politiska spelet i tisdags ställde frågan om politiken vill in i sängkammaren? Fler IVF-försök, höjda barnbidrag och skrotade pappamånader. Partierna använder familjepolitiken för att flirta med väljarna. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Världen svämmar över av skräp. Det moderna konsumtionssamhället producerar avfall i en rasande takt, långt mer än vad vi kan göra oss av med. Just nu väger all plast på jorden dubbelt så mycket som planetens alla djur. Samtidigt skyms det mesta av skräpet från människors åsyn  i de priviligierade delarna av världen. Var kommer allt skräp ifrån? Hur har synen på skräp förändrats under 1900-talet? Hur uppstod slit- och släng-kulturen? Och vad är egentligen skräpocen? Bildningspodden sorterar vad vi vet om skräp med miljövetaren Bethanie Carney Almroth och litteraturvetaren Lydia Wistisen. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Klippning: Lars in de Betou Ljudproduktion, GU: Patrik Vörén. Producent: Magnus Bremmer

Kriget i Ukraina är inne på sitt femte år. Den senaste veckan har det rapporterats om massiva attacker från båda håll. Ryssland har skickat in tusentals drönare över Kiev och Ukraina har svarat på samma sätt, med massvis drönare in över Moskva. Att Ukrainas drönare nu kommer så långt är ovanligt enligt experter och något som ska oroa Kreml. Samtidigt så kan Krimhalvön vara på väg att isoleras. Ukraina har med hjälp av drönare kunnat attackera vägar in och ut från Krim - vilket nu kan komma att leda till att halvön blir utan mat. Hur är läget i kriget just nu? Har drönarna tagit över hur länderna attackerar varandra och så frågan vi ställer gång på gång; kan kriget ta slut i år? Med: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: ABC News, TV4, DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Uppgörelsen om tullarna som gjordes mellan USA och EU för 10 månader sedan hänger på en allt skörare tråd, kommer den skrivas under före 4 juli som det är sagt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är en deal värd - om den bygger på ett handslag mellan Trump och von der Leyen? Den frågan ställer sig många nu. Den där handskakningen verkar ha varit lite halvhjärtad, för ingen av parterna verkar ha hållit sitt löfte. EU har fortfarande inte lagstiftat om dealen, eller slopat sina tullar och Trump å sin sida har hotat med nya tullar. Samtidigt som det knakar i fogarna mellan EU och USA så har en annan relation börjat stärkas, den mellan EU och Kanada. Trots det stora handelutbytet mellan grannländerna USA och Kanada straffade Trump Kanada extra hårt under handelskriget förra året med tullar på upp till 35 procent. Efter det har Kanada börjat spana mot EU och nu undrar många var gränsen går för vilka länder som kan ingå - skulle Kanada kunna bli en del av EU?Medverkande :Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Knut Kainz Rognerud, EkonomikommentatorKajsa Boglind, tidigare USAkorrespondentProgramledare Catharina Spåre GustafssonProducent Lena Bejerot

Västra Aros – dagens Västerås – växte fram vid Svartåns mynning i Mälaren under sent 900-tal. Västra Aros blev en del av ett långväga handelsnätverk och staden skulle med tiden bli ett viktigt administrativt och kyrkligt centrum.Anundshög kom att förstöras – oklart om det handlar om en maktkamp med Gamla Uppsala eller en kristen vrede. Den äldsta skriftliga hänvisningen till Västerås som biskopsstad sker någon gång mellan cirka 1103 och 1120. Detta är ett betalt samarbete med Västerås stad inför 500-års jubileet av Västerås riksdag 1527.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen Andreas Hennius, forskningssamordnare vid Västerås museer. Detta är ett betalt samarbete med Västerås stad inför 500-års jubileet av Västerås riksdag 1527.Relationen mellan Anundshög och det medeltida Västerås är ett tydligt exempel på hur politisk och ekonomisk makt kan flytta och omformas i ett föränderligt landskap. Under järnålderns kulmen var Anundshög ett centralt nav i trakten, men kring 1000-talets slut och 1100-talets början började tyngdpunkten förskjutas mot Svartåns mynning och Västra Aros.Landhöjningen gynnade Västerås mer lättillgängliga hamnläge vid Svartån. Kristnandet skapade samtidigt ett behov av nya administrativa och religiösa strukturer. Västerås blev biskopssäte och domkyrkostad, och därmed etablerades en ny typ av urban auktoritet – annorlunda än den äldre, ättbaserade monumentaliteten vid Anundshög.Anundshög tycks dessutom ha utsatts för omtolkningar i brytningen med kristen medeltid. Trots denna förskjutning tycks Anundshög ha behållit sin roll som tingsplats under lång tid. Medeltida dokument belägger ting på platsen under 1300-talet, vilket antyder att den gamla maktplatsen bevarade en juridisk och symbolisk legitimitet som inte omedelbart kunde ersättas av den framväxande staden.Vid Anundshög reser sig också ett av Västmanlands mest imponerande runstensmonument: Anundshögsstenen, över tre meter hög och rest på 1000-talet. Inskriften lyder: ”Folkvid reste alla dessa stenar efter sin son Heden, Anunds broder. Vred högg runorna.” Stenen fungerar som både vägmarkering och minnesmärke – ett budskap riktat till resenären: se, förstå och minns.Namnet ”Anund” kan ha burit särskild prestige i bygden. Om det syftar på en samtida storman eller lokal makthavare blir runstenen mer än ett gravminne: den blir också en markering av rang, nätverk och tillhörighet. Ändå är Anundshögs kanske mest avslöjande drag dess seglivade funktion som tingsplats. Västerås kunde ta över handel, biskop och administration – men rättens ritualer och landskapets symboliska centrum var trögflyttade. Ting hölls där man ansåg att ting ”alltid” hållits: vid storhögarna, där minnet av ordning och förfäder satt i marken.Samtidigt tog Västerås steg mot att bli tydlig stiftsstad under 1100-talet. Makt började kanaliseras genom kyrkliga och urbana strukturer snarare än genom ätter, gravmonument och processionslandskap – men i skuggan av Anundshög levde den äldre platsens auktoritet vidare.De klassiska årtalen – Lindisfarne 793 och Stamford Bridge 1066 – riskerar att dölja de långsamma processerna bakom det som ofta kallas ”vikingafenomenet”. Forskning betonar i dag brytningen mellan vendeltid och vikingatid och hur mycket av det som syns tydligt under 800-talet byggs upp tidigare, i organisation, kontakter och krigarkultur. Uppsala universitets långsiktiga forskningsprojekt Vikingafenomenet är ett tydligt exempel på hur fokus allt oftare flyttas mot förhistoria och framväxt.Bild: Västerås stads sigill (belagt 1307) med Mariamonogram, troligen ”AM” för Ave Maria, som senare blev kärnan i stadens vapen. Foto: Okänd. Bild ur Bo Annuswer (red.), Västerås: 1000 år i centrum (1990). Licens: ej angiven, via Kulturarv Västmanland.Musik: Medieval World Video Game av Aparat Blue, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kina kallar vattenkraftverket i Medog avgörande för landets gröna omställning. Utanför Kina är frågan hur grönt det är när insynen är minimal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Planerna beskrivs som ett bygge i kolossalformat. Vattenkraftverket Medog, som Kina bygger i Tibet vid floden Yarlung Tsangpo, uppges kunna producera omkring 300 terawattimmar el per år – nästan dubbelt så mycket som Sveriges samlade elproduktion under ett år. Samtidigt är uppgifterna om projektet få. Experter pekar på att det är svårt att hitta officiell information om konstruktion, miljöpåverkan och dammsäkerhet.Det som ändå sipprar ut väcker frågor. Det talas om fem kraftstationer efter varandra och en total fallhöjd på runt 2 000 meter, vilket skulle kunna kräva turbiner anpassade för mycket höga fall, som Pelton-turbiner, en slags impulsturbin. En möjlig design som beskrivits i medier är att leda vatten genom tunnlar som kan vara omkring 40 kilometer långa, i stället för att följa flodens stora krök. Prislappen nämns som upp till 170 miljarder dollar och planen är driftstart 2033.Oro finns också nedströms. När floden lämnar Kina byter den namn till Brahmaputra i Indien och vidare till Yamuna i Bangladesh. Miljontals människor är beroende av vattnet, och frågan är hur vattenflöde och vattenkvalitet påverkas – och om vatten kan bli ett politiskt verktyg vid konflikter. Det finns dessutom uppskattningar om att omkring 24 000 personer kan behöva omlokaliseras.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Svensk utbildning ska vara likvärdig enligt skollagen. Samtidigt är det upp till den enskilda skolan att välja väg för hur mycket AI som ska användas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Generativ AI har snabbt blivit en självklar genväg i skolan. På en mässa i Kista samlas lärare från hela landet för att ta del av den senaste tekniken och diskutera den digitala utvecklingen. Samtidigt blir skillnaderna stora mellan skolor när vissa lärare uppmuntrar till användning, medan andra går tillbaka till papper och penna.Flera beskriver hur högpresterande elever ofta använder AI som stöd för att utmana sitt tänkande, medan andra väljer den snabbaste vägen.En gymnasieelev i programmet berättar om hur vanan att fråga AI har lett till att han känner sig mindre kunnig än förr, en annan skäms efter att ha “fuskat sig igenom” uppgifterna.Många efterlyser gemensamma riktlinjer och tydligare ansvar, gärna från Skolverket, men i dag är det upp till den enskilda skolan eller läraren. Både forskare och lärare ser konflikten mellan en betygsdriven skola och viljan att skapa motivation för lärande.Anna Lodén, gymnasielärare i snart 30 år, har forskat om elevers sätt att värdera information på nätet och i olika AI-verktyg:"Dagens skolelever är en försöksgeneration."Johan Falk, författare, tidigare undervisningsråd hos Skolverket: "Vi har inte bett om det här, men nu finns AI här och vi behöver hjälpa våra elever förstå hur de ska förhålla sig."Erik Winerö, gymnasielärare i svenska och religion sen många år forskar, vid Göteborgs universitet om hur digital teknik och generativ AI påverkar skolan. "AI skapar inte nya problem utan förstärker redan existerande."Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Välkommen tillbaka till Idrott-och ledarskapspodden. I det här avsnittet får du möta Sofi Franzén, Nordisk pionjär inom eventbranschen för ett ärligt samtal om ledarskap, entreprenörskap och livet efter att hon lämnade VD rollen. Sedan Sofi gästade podden senast (april 2022, avsnitt 96) har mycket hänt. Hon har sålt i princip hela bolaget hon grundade – det som då hette Eventyr och idag är Liwlig. Samtidigt har livet utanför jobbet förändrats genom både skilsmässa, sorg med en djupare inre resa efter att ha förlorat sin mamma och ett köp av hotellet Sällsjö Fjällhotell i Åre. Vi pratar om vad hon lärt sig genom åren som entreprenör, vikten av tydlig kommunikation som ledare och varför riktning, värderingar och ett starkt “varför” är avgörande när man bygger företag och team. Vi pratar om hur viktigt det är att våga be om hjälp och varför det är så svårt och hur man gör för att hantera tidsbrist. Sofi delar också med sig av sina insikter kring prestation, identitet och hur hon idag försöker leva mer närvarande och med större balans. Idag arbetar hon som mentor och stöd till flera bolag inkl bolaget hon varit med och byggt upp, samtidigt som hon utforskar ett nytt kapitel i livet – där framgång inte bara handlar om tillväxt, utan också om mening, närvaro och välmående. Tips! Sofi pratar en hel del om meditation och hur det tidigt blev en viktig faktor för att skapa en grund och en bas. På slutet har jag därför tagit med en guidad meditation som du gärna får göra. Det är en Pulsmeditation som också kallas "Meditation för att hitta din väg". Den är ca 3-4 minuter. Ett varmt och reflekterande avsnitt om entreprenörskap, förändring och att våga utvecklas – både som ledare och människa. Trevlig lyssning och för att följa Sofi kan du gå till Instagram på @sofi_franzen eller på Linked in under hennes namn. Och för att besöka Sällsjä Fjällhotell går du in på www.sallsjofjallhotell.se . Och för mer information om vad som är på gång i min verksamhet kan du gå till www.jennyhagman.com eller följ henne på instagram @jenny_hagman Ta hand om dig och varandra! Varma hälsningar från Jenny & Team Train for Balance

Xi Jinping tar emot Donald Trump och Elon Musk i toppmöte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Jag respekterar honom mycket – och förhoppningsvis respekterar han mig”, säger president Trump inför det laddade mötet med Kinas president Xi Jinping. Men hur ser maktbalansen ut mellan de två världsledarna och deras länder? Nu möts de för samtal. Vad kommer toppmötet att innebära för Taiwans framtid, situationen i Hormuzsundet och världsekonomin?Samtidigt kan vi avslöja nya detaljer om förhandlingarna kring fyra av männen bakom 11‑septemberattackerna, som fortfarande hålls fängslade utan dom på Guantánamo. Ginna har följt rättsprocessen från Fort Meade, den gigantiska militärbasen utanför Baltimore.Och USA:s transportminister är i blåsväder. Hans nya tv‑serie, där han och hans fru tar med sina nio barn på en bilresa genom USA:s delstater, väcker stark kritik — inte minst eftersom bensinpriserna fortsätter att rusa.Medverkar gör Ginna Lindberg Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter, och Björn Djurberg, programledare för Radiokorrespondenterna Kina och tidigare Sveriges Radios korrespondent i Peking.Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Iversen

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026.Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker.Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Börsen befinner sig just nu i en ovanligt svårtolkad jojo-marknad. Det är oro i omvärlden med snabba utspel och tvära kast som skapar stor osäkerhet från dag till dag. Samtidigt är det ofta lugnet mellan stormarna som är som farligast i risktermer. Så hur skyddar vi egentligen våra portföljer när ingen verkar veta vad som gäller? Många har efterfrågat just detta ämne - så i detta avsnitt pratar vi om Crash Insurance, smart portföljhedging och hur proffsen gör för att skapa ett effektivt skydd utan att betala för mycket. För det kan du också göra!

Negativa attityder vid rekrytering gör äldre till förlorare. Rådgivning och möjlighet att prova nytt kan minska risk för sjukskrivning och förtida pension. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Debatten om längre arbetsliv fastnar ofta i pensionsregler, men forskningen pekar på konkreta verktyg som kan göra det möjligt att ställa om i tid. Arbetsförmågeindex beskriver samspelet mellan krav, kapacitet och energireserver. Från omkring 45 års ålder behöver många en gradvis anpassning för att inte tömmas på ork.En föreslagen lösning är mitt i livet-yrkesrådgivning, riktad till dem som börjar märka att återhämtningen tar längre tid. En annan är en tydligare struktur för att kunna vara ledig från jobbet och pröva ett annat arbete – något som saknas i dag, även om studieledighetslagen finns.Samtidigt visar studier att chansen att bli kontaktad vid rekrytering minskar redan efter 40, och arbetsgivare kan misstro äldre när det gäller driv, flexibilitet och vilja att lära nytt. Här kan rådgivning och möjlighet att prova nytt minska risken att hamna i lång sjukskrivning eller tvingas till tidig pension.Forskningscentrumet Relate ska under tio år kartlägga läget för sjukskrivna 55-plussare och samla aktörer för bättre återgång, bland annat med rehabilitering och försök med sensorer och Internet of Things.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Tunga nederlag i en rad lokalval ökar pressen på Storbritanniens premiärminister att avgå. Men Starmer vill klamra sig fast och varnar för kaos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Keir Starmer pressas efter förra veckans lokalval i Storbritannien och avgångskraven växer nu inom Labour. Samtidigt varnar premiärministern för kaos och maktvakuum om landet skulle stå utan ledare. Trots den interna kritiken från de egna leden meddelar Starmer på tisdagen att han avser fortsätta regera. Från London beskriver Nina Benner stämningsläget och trycket mot premiärministern.Så påverkas Europa av brittiskt tumultNär Storbritannien skakas av politiskt tumult igen väcks frågor om samarbetet i Europa och relationen till EU. Andreas Liljeheden i Bryssel går igenom vilka följderna kan bli för relationerna över Engelska kanalen. I Storbritannien ser samtidigt Nigel Farage ut som vinnare i nuläget och hans högerpopulistiska och invandringskritiska parti Reform UK har gått starkt framåt i opinionen de senaste åren. Därmed utmanar Reform UK det brittiska tvåpartisystemet, även om en tänkbar väg till makten för Farage är långt ifrån spikrak.Medverkande: Nina Benner, korrespondent i London. James Savage, chefredaktör The Local. Andreas Liljeheden, korrespondent i BrysselProgramledare: Therese RosenvingeProducent: Lena Bejerot

Erfarenhet och motivation räcker inte. Ofta gör åldersdiskriminering, svag efterfrågan och sjukskrivning att dörrar stängs snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När pensionsåldern höjs vill många fortsätta arbeta, men för den som passerat 55 kan arbetsmarknaden kännas stängd. Arbetslöshet och sjukskrivning kan slå hårt, samtidigt som ekonomin gör det dyrt att sluta i förtid. Flera beskriver slitna ryggar, axlar, knän och höfter och en stress av att behöva hålla ut i 10–15 år till utan tydliga alternativ.Åldersdiskriminering kan vara en förklaring, liksom att rekrytering kan missgynna äldre sökande trots lång yrkeserfarenhet, bred utbildning och nätverk. Samtidigt pekar forskning på att äldre ofta har stark kompetens som inte alltid syns i diplom och certifikat, och att lärandet kan ske på andra sätt än via kurser.Ett annat spår är arbetsmiljön. Begreppet arbetsförmågeindex beskriver samspelet mellan arbetskrav, kapacitet och energireserver, där behovet av anpassning blir större från ungefär 45 års ålder. Job crafting och omställningar i mitten av livet lyfts som möjliga vägar för att orka längre, men alla jobb går inte att forma om. För den som hamnar utanför blir förlusten av sammanhanget på jobbet en tung del av situationen.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Mycket står på spel när världens två mäktigaste ledare ska ses i Peking. Tullstriden, kampen om chipen, Taiwan, global säkerhet och stormakternas framtoning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi listar fem avgörande punkter och ger en utförlig guide till allt som står på spel i stormaktskampen mellan Kina och USA. Donald Trump väntas i veckan besöka Kina som första amerikanska president på nästan tio år, och mötet kan få stora följdverkningar för hela världen. En av de mest brännande frågorna i stormaktskampen mellan länderna är handelskriget. Moa Kärnstrand beskriver stämningen i Guangzhou där vi hör om vad kinesiska företag säger om tullstriden, och vi reder ut vem som skadas mest av dem. En annan avgörande punkt är kampen om chipen – halvledare och sällsynta jordartsmetaller. Kommer Kina fortsatt använda exportkontroller som motdrag till Trumps tullpolitik?Världsordningen, Taiwan och Kina-bildenSäkerhetsläget i världen, och inte minst då kriget i Iran, står också högt på agendan. Samtidigt är Taiwan krutdurken som präglar säkerhetspolitiken i Östasien, med potential att påverka världen långt bortom regionen. Världsordningen och frågan om vem som sätter spelreglerna är avgörande för både Xi Jinping och Donald Trump. En sista avgörande punkt när ledarna möts handlar också om image och framtoning. Här har Kina enligt många just nu ett övertag som global trendsättare. Hur kommer ledarna utnyttja mötet för att vinna omvärldens förtroende? Till vår hjälp för att beskriva mötets ingångsvärden har vi med oss röster från ett flertal Kinakännare och experter som vi mötte på en Kinakonferens hos Utrikespolitiska institutet häromveckan. Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Moa Kärnstrand, Sveriges Radios Kinakorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge och Oskar SellströmI avsnittet hörs också: Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid UI. Hannes Lenk, utredare Kommerskollegium. Ola Wong, redaktör Kvartal. Christopher Weidacher Hsiung, Kinaanalytiker på FOI. Ruthger de Vries, senior rådgivare Scania. Kristina Sandklef, oberoende Kinaanalytiker. Källor ljudklipp: Forbes.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I timme ett:Veckan som gick dominerades av en hart när fullsatt riksdag när kvittningen är satt ur spel. Det är inte första gången Sverigedemokraterna bryter mot praxis. Hur förhåller sig partiet till oskrivna regler?Idag finns rekordmånga vildar i riksdagen, som kan rösta som sitt gamla parti men inte alltid. Det finns flera teorier om varför vildarna är så många just nu, från tidigare vildar, åldersmannen i riksdagen och statsvetare. Reportage av Anders Diamant.När Orban förlorade valet i Ungern var det många som jublade – i grannlandet Serbien. Detta eftersom en omfattande proteströrelse hoppas avsätta presidenten Vučić, och ser Ungerns om en inspiration. Men hur jämförbara är fallen egentligen? Reportage av Milan Djelevic.På sextiotalet åt vi i Sverige nästan dubbelt så mycket färsk potatis per person som vi gör idag, enligt jordbruksverkets statistik. Är det en orubblig trend eller kan potatisen komma tillbaka som en självklar kolhydrat på tallriken?Krönika av Agri Ismail.Panelen om matkrav för alkoholförsäljning, allmän värnplikt och att förhandla med talibanerna i Afghanistan.I timme två:På torsdag träffas världens två mäktigaste män – Xi Jinping och Donald Trump. Samtidigt som Donald Trump förhåller sig till dagsfärska oljepriser och ett mellanårsval i november styr Xi Jinping med en helt annan långsiktighet i diktaturens Kina.I veckan skrev regeringen ned sin tillväxtprognos för Sverige, och prognosmakarna säger nu att vi kommer ur lågkonjunkturen först nästa år till skillnad på slutet av det här året. Det är inte första gången prognoserna varit för optimistiska, så hur självklart är det att högkonjunkturen ändå hägrar där på horisonten, till slut? Reportage av Kristin Holmberg.Det pågår flera stora krig i världen, med ett enormt lidande som följd. Samtidigt driver kriget på en innovationskraft, av behov och med pengar som inte fanns innan kriget började. Hör om innovationer från förr och nu som kan komma världen till gagn, långt utanför slagfältet.Satir med Radioskugga.I Indien drar en orange våg över landet – det regerande hindunationalistiska partiet BJP, med orange som sin partifärg, har i veckan haft nya valframgångar och regerar nu ensamt eller i koalition i en majoritet av Indiens delstater. Reportage av Naila Saleem och Deepika Bose, frilansjournalist i New Delhi.Kåseri av Mark Levengood.Rättelse: i programmet sägs det att regeringen förhandlat med somaliska krigsherrar. Det stämmer inte. Det vi vet stämmer är att regeringen bland annat styrt om biståndspengar och finansierat tjänster på somaliska regeringskansliet, som en del av en migrationsöverenskommelse, enligt Ekot och Dagens Nyheters avslöjanden.Programledare: Jesper LindauProducent: Gustav FranzénTekniker: Jacob Gustavsson

I veckans avsnitt inser Mathilda att hon inte bara lämnar sitt gamla hem bakom sig, utan hela den trygghet och vardag hon känner till. Samtidigt får hon stå till svars efter lyssnarnas feedback, och Andrea tvekar inte att sätta henne och sig själv mot väggen. Tjejerna pratar också om Margauxs pik mot Edvin Törnblom efter de inställda partiledarintervjuerna och diskuterar det nya viruset som sprider sig över världen. Där märks det snabbt att de har ganska olika syn på hur de skulle hantera en krissituation - eller kanske snarare hur utsatta de hade blivit av en krissituation. Finns det verkligen ETT svar på hur ofta man vill ha sex? Och varför vill alla killar dejta en spontan blondin? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fertilitetsläkaren kallades för Babyguden. Men bakom framgångarna döljer sig en skandal där hundratals patienter på hans klinik fått fel spermier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Kat Palmer är 14 år får hon veta att hennes biologiska pappa är en anonym spermiedonator. Hennes föräldrar har fått hjälp av en känd fertilitetsläkare i Ottawa. Flera år senare börjar hon nysta i sitt ursprung.Lisa Yull och hennes make vänder sig till samma läkare med en stark längtan efter barn. Behandlingen lyckas. Men 18 år senare visar ett DNA-test att deras dotter inte är biologiskt släkt med mannen som uppfostrat henne.Efter år av eget detektivarbete får Kat svar. Det visar sig att hennes biologiska pappa i själva verket är föräldrarnas fertilitetsläkare – Norman Barwin, den berömda babyguden.Upptäckten blir en avgörande pusselbit i fertilitetsskandalen.DNA-tester avslöjar ett mönster som sträcker sig över flera decennier, där patienter vid Norman Barwins klinik fått fel spermier – i flera fall läkarens egen. I början av november 2016 lämnas en gemensam stämning in mot läkaren.I årtionden har Norman Barwin varit ett av de mest välkända namnen inom fertilitetsvården i Kanada, hyllad som en pionjär och belönad med fina utmärkelser för sitt arbete. Men när barnen växer upp och börjar söka sina rötter, brakar bilden av Babyguden samman. Samtidigt väcks frågor om en bransch där kontrollen är bristfällig och regelverket saknar tydliga gränser.Medverkande: Kat Palmer, biologiskt barn till Norman Barwin.Lisa Yull, patient till Barwin.Aviva Coopersmith, barn som blivit till med fel spermier på Barwins klinik.Elizabeth Payne, journalist som bevakat Barwin på tidningen Ottawa Citizen.En dokumentär av: Josephine Schneider.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären är producerad 2026.

Appen som känner igen fågelsång via spektrogram och AI. När många rapporterar samtidigt växer en karta över vilka arter som hörs var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse: I programmet sägs att appen var Finlands mest nedladdade app ett visst år och rätt år ska vara 2023.I en tallskog utanför Uppsala fångas ett tickande läte i mobilen. Sekunden senare ger fågelappen Flyttfåglar träff med hög säkerhet. Tekniken bygger på att ljudet görs om till ett spektrogram, en bild av fågelsångens mönster, som en AI-modell tränats att känna igen. Träningen har skett med hjälp av fågelkunniga frivilliga som märkt upp spektrogram och byggt ett jämförelsebibliotek för Nordens häckfåglar.Men appen är inte bara ett hjälpmedel för artidentifiering. När användare väljer att spara en inspelning som observation hamnar den i en databas. Med hundratusentals människor ute på olika platser uppstår något som liknar ”hundratusentals öronpar” i fält, där varje rapport också kan bära information om hur säker artbestämningen är. Det öppnar för nya sätt att följa utbredning och förändringar över tid, genom att kombineras med äldre kartor och tidigare fynd.Samtidigt pekar forskare på att artkunskap har minskat, och att namn på arter kan spela roll för naturkontakt, naturvård och hur naturen uppfattas i vardagen.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Trump drar tillbaka 5000 amerikanska soldater från Tyskland och hotar även med nya tullar. Hör om bråket bakom och vad Europa behöver göra nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var med ett syrligt uttalande om Iran-kriget inför tyska skolelever som Friedrich Merz fick den amerikanska presidenten att ilskna till. Donald Trumps beslut om att dra ner på militär närvaro i Tyskland skickar nu en skarp varning till hela Europa. USA har historiskt haft en långvarig militär närvaro i Europa, med Tyskland som viktig nod. 5000 soldater är bara en liten del, men nu ställs frågor om vad som händer ifall USA fortsätter glesa ut sin närvaro. Samtidigt har Tysklands försvarsmakt nyligen kommit med sin första militära strategi – vad går att utläsa där om alliansen mellan USA och Europa framåt?Nytt tullhot kan bli dubbelsmällTrump hotar också med nya tullar på bilar och lastbilar från EU. Kombinationen av att dra tillbaka soldater och att hota med nya tullar kan bli en dubbelsmäll för Europa. Hör om vägvalen för EU och Nato framåt. Ser vi spiken i kistan för den insmickrande Trump-viskar-diplomatin? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare (UI) och vd Politea.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar Sellström

Løkke lovede at holde fløjene ude af indflydelse. Ender han med at gøre det modsatte? Og hvad gør Venstre og Konservative? Vi taler om Venstres krise, for hvis Løkke kan lave regering hen over hovedet på Venstre, hvad er Venstre så egentlig til for? Samtidigt ulmer de interne kampe i Socialdemokratiet, hvor Mette Frederiksen kan blive tvunget til at afgive Finansministeriet for at få en regering på plads. Og hvad er status på kampen mellem Wammen og Hummelgaard? Det her er Borgen Unplugged. Her får du det hele. Og lidt til. Martin Flink har spørgsmålene. Anders Langballe har svarene.