Podcasts about samtidigt

Green Party går starkt framåt i Storbritannien och i en ny opinionsundersökning är partiet större än både Labour och Tories. Samtidigt vann De Gröna ett viktigt delstatsval i Tyskland nu i veckan. Håller vi på att se en grön revolution i europeisk politik och varför har inte svenska Miljöpartiet ett större stöd i opinionen? Gäst: Håkan A Bengtsson, Vd på Arenagruppen som följt brittisk och europeisk politik nära under många år. Programledare: Jon Andersson

Augusti 2006. Ett hus brinner ner i Byxelkrok på norra Öland. Det är ännu en brand i en rad bränder som drabbat området. I ruinerna hittas ett äldre par döda. Först tror man att de omkommit i branden, men rättsläkarna slår fast att de mördats innan elden startade. Misstankarna riktas mot den döda kvinnans son. Men bevisen räcker inte och han frias.Samtidigt fortsätter mystiska bränder att drabba norra Öland tills ett nytt dubbelmord uppdagas.Hasse Aro intervjuar kriminalteknikern Anders Elmqvist och spaningsledaren Stig Svensson om dubbelmordet i Byxelkrok, de mystiska bränderna på Öland och fyndet som till slut knäckte fallet.Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra – på Podplay, varje torsdag!

Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tjernobylolyckan den 26 april 1986 började med ett säkerhetstest som borde ha avbrutits vid flera tillfällen. Bristande säkerhetskultur bidrog till att reaktorn gick in i en okontrollerad kedjereaktion och exploderade. Nedfallet följde vindarna mot nordväst och gav utslag på mätningar i Sverige, innan Sovjetunionen erkände olyckan.I närområdet blev brandmän och räddningspersonal akut strålsjuka och 28 av dem dog. Men att reda ut övriga hälsoeffekter är svårare. Modelleringar pekar på tiotusentals cancerfall i Europa, medan den tydligaste kopplingen finns för sköldkörtelcancer hos barn i Ukraina och Belarus. Men hur man ska beräkna effekterna av den oro som katastrofen orsakat genom åren?I dag är den förbjudna zonen runt Tjernobyl fascinerande och skrämmande på samma gång, med vildvuxen natur som tar över där människor bott. Samtidigt har kriget åter riktat fokus mot platsen. Nyligen slog en rysk drönare hål i den nya säkerhetsinneslutningen som kostat över 15 miljarder kronor att bygga, så att den nu inte längre håller tätt. Reparationen bedöms svår.Intervjuerna till programmet gjordes vid ett seminarium på Strålsäkerhetsmyndigheten, som går att se i sin helhet här.Medverkande: Lena Konovalenko, fysiker och radioekolog, Strålsäkerhetsmyndigheten, uppvuxen i Kiev; Kerstin Lundmark, arbetade vid dåvarande Statens strålskyddsinstitut; Joachim Nilsson, nuklearmedicinsk sjukhusfysiker, knuten till Karolinska institutets kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer; Jack Valentin, tidigare avdelningschef, Strålskyddsinstitutet; Katarina Danestig Sjögren, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten.Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergProgramledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seMedverkande reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

När Johan går med i Brödraskapet Wolfpack befarar hans mamma det värsta och plötsligt är hennes son försvunnen. Spåren pekar mot Hells Angels klubbgård i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den lilla orten Kungsör växer Johan Ljung upp under 70- och 80-talet, han hamnar tidigt i ett missbruk och hans mamma gör allt för att hjälpa sin son. Men när Johan går med i landets mest beryktade fängelsegäng - Brödraskapet Wolfpack - är hon på väg att ge upp. – Då kom han hem och då hade han västen på sig. Nu är det kört, nu jävlar är det kört, säger mamma Marie Roos-Ljung. Johan blir en del av Brödraskapet Wolfpack i Göteborg. Organisationen sätter skräck i stan med indrivningar, utpressning, vapen- och narkotikabrott. Samtidigt pågår en intern maktstrid inom Brödraskapet där medlemmen Zlatko utmanar ledarskiktet. Konflikt med Hells Angels Maktkampen inom Brödraskapet Wolfpack eskalerar samtidigt som det uppstår en konflikt med Hells Angels. Och efter en festkväll i Göteborg sommaren 2001 försvinner Johan och Zlatko. Spåren pekar mot Hells Angels festlokal och när polisen slår till i en jätterazzia hittar de blodspår uppe i taket. Men de två Brödraskaps-medlemmarna är fortfarande försvunna. – Det är en otroligt skev värld där människoliv inte betyder ett skit i slutändan, säger Peter Svensson som var en del av Brödraskapet vid den här tiden. Medverkande:Marie Roos-Ljung, mamma till Johan Ljung.Rickard Gustafsson, barndomsvän till Johan Ljung.Peter Svensson, tidigare medlem i Brödraskapet Wolfpack. Jobbar nu med avhopparverksamhet.Ola Fredriksson, fd spanare polisen i Göteborg.Torbjörn Åhgren, tidigare stf chef för tekniska Roteln vid polisen i Göteborg.En dokumentär av: Pernilla Wadebäck.Producent: Lars Truedson, Tredje Statsmakten Media AB.Exekutiv producent SR: Tove Palén.Programmet gjordes 2026.

SHL går in i sitt slutskede och det är längst ner i tabellen där dramat är som allra störst. Två lag kommer att tvingas spela kval för att behålla sin plats i SHL. För HV71 är det redan klart: för tredje året i rad väntar en kamp för överlevnad i Sveriges högsta ishockeyserie. Samtidigt har Leksand gjort en stark uppryckning. Laget har klättrat i botten av tabellen och går in i slutspurten med ett helt annat självförtroende än tidigare under säsongen. Men frågorna är många inför det som väntar. Blir det Leksand, Linköping, Örebro eller Timrå som får möta HV71? Och just HV71… Vad är det som egentligen har gått så fel? Och vad behöver klubben göra för att undvika att hela tiden hamna i samma situation om och om igen? Programledare och producent: Demir Lilja Medverkande: Tomas Ros Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Laver PlayStation noget kriminelt?Det er et spørgsmål, vi stiller i dagens episode. PlayStation er nemlig begyndt at dyrke personaliserede priser, og det betyder i praksis, at vi ikke betaler det samme for vores spil i PlayStation Store. Mere om det senere i episoden.Endvidere, hvis det ikke var nok, så er PlayStation sagsøgt i England for at tage overpris for deres spil. Sony kan risikere at betale 17 milliarder kr. i en retssag, som lige er startet.Vi snakker også om, at Xbox lige har annonceret deres næste konsol, som går under kodenavnet Project Helix. En maskine, der kan risikere at koste næsten 10.000 kr.! Er det for meget? Hør os diskutere det senere i afsnittet.Samtidigt dykker vi også ned i PlayStations påstand om, at det er en dårlig forretning for dem at udgive spil på PC. For er det nu også det?I denne episode diskuterer vi blandt andet:(00:00:00) - Intro(00:02:28) - Velkommen og lytterspørgsmål(01:06:45) - Sony prisdiskriminerer på PlayStation Store - højere priser ved log-in & Sony sagsøgt for at tage overpriser(01:37:05) - PS5-titler på PC får færre spillere - og det er på grund af release-timing! & PlayStation mener, at PC-spillere ikke spiller deres spil - men er det nu også hele sandheden?(02:08:49) - Rygte: Sony holder fast i PS6-planen - 2027 stadig målet(02:17:33) - Steam Machine er i problemer(02:29:48) - Xbox afslører kodenavnet på næste konsol! & Project Helix kan blive ekstremt dyr(02:53:08) - Tror Microsoft på Xbox' fremtid? Satya Nadella satser på gaming(02:56:07) - South of Midnight kommer på PlayStation i marts(02:56:48) - Nintendo sagsøger Trumps regering efter told-kaos(03:01:12) - USA kan bryde Tencents spilimperium(03:03:26) - Fyringer hos Battlefield Studios(03:07:34) - Pragmata udkommer en uge før tid! & Resident Evil er overalt - og nu peger rygter på et remake af det allerførste spil(03:09:29) - Gang of Dragon risikerer at blive aflyst(03:11:19) - Outro & ShoutoutsOg meget, meget mere.I denne episode deltager Lau Eskildsen, Daniel Møgelhøj og Morten Urup.Tusind tak, fordi du lytter med.

Två universalgeniers liv slutar med andeskådning och landsflykt, men skisserna flygplan rymmer idéer som senare blir centrala i modern flygteknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker.Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Det här är berättelsen om den orädda flamencoartisten som vägrar följa reglerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En ensam strålkastare lyser upp scenen. Rosalía står i en svart sammetskappa med glittrande stenar och håret är uppsatt i en hög hästsvans. Hennes naglar sticker ut som långa klor när hon greppar mikrofonen. Det är den 26 augusti 2019, och MTV Video Music Awards i New Jersey. Världsartist efter världsartist har under kvällen klivit upp på scen för att ta emot sina statyetter; Ariana Grande, Billie Eilish och Taylor Swift. Nu står en – för den amerikanska pop-publiken – helt okänd artist där. Rosalías musikkarriär har tagit henne hela vägen till andra sidan Atlanten och med sig från hemlandet Spanien har hon packat ner den musikstil som hon har lagt tusentals timmar på att bemästra. En 200 år gammal romsk tradition och Rosalías stora kärlek: Flamenco. Ett gäng dansare klär av henne kappan. Under har hon en tight bodysuit och den svarta scenen har förvandlats till ett hav av röda rosor. Arenan fylls av ett lekfullt reggaeton-beat.Rosalía rör sig gränslöst mellan genrer. Förenar medeltida dikter och RnB-rytmer, helt orädd lånar hon från vitt skilda kulturer, precis hur hon vill.Samtidigt rör hennes djärva genreblandningar upp känslor både hos den romska minoriteten och bland flamencons puritanska väktare. Snart kommer musikkritikernas älskling behöva försvara den musik som är hennes liv. Medverkande: Tali Da Silva, Núria Sempere och Ana Vidal.Programmet gjordes av Lydia Bandolin Sörlin vintern 2026Producent och programledare Siri HillExekutiv producent Lars TruedssonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från: VMAS (2019), Fashion Neurosis (2025), Vanity Fair (2019), The New York Times Popcast (2025), Billboard (2025), Tú Si Que Vales (2007), Latin Grammy (2022), The Tonightshow (2025) samt Youtubekontona Rosalía (2015) och LL&LSV (2022).

Spaniens kritik mot kriget i Iran skiljer sig från andra ledares balansgång och får Trump att se rött. Samtidigt bävar EU för en ny energikris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern gör Europas relation till USA mer laddad. Donald Trumps beska utspel om att stoppa all handel med Spanien och den syrliga kommentaren att Storbritanniens Keir Starmer ”inte är någon Churchill”, väcker reaktioner. Europas linjer går isär när Spaniens Pedro Sanchez sätter hårt mot hårt medan Keir Starmer har en linje om kriget som uppfattas mer luddig. Samtidigt som Tysklands förbundskansler Friedrich Merz får kritik för att inte ha markerat hårdare mot Trump vid deras möte i Vita huset förra veckan.Risken för ny energikris stressar EuropaStoppet i Hormuzsundet och krigets inverkan på energimarknaden ökar nervositeten i Europa. Runt köksbord i Tyskland, Storbritannien och Spanien finns en oro för ökade energi- och levnadskostnader. Hur sårbart är Europa för oljepriser som åker berg- och dalbana och för avbrott i leveranser? Hör om EU:s lärdomar från 2022 och hur väl rustat Europa är den här gången.Medverkande: Andreas Liljeheden, EU-korrespondent i Strasbourg. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Nina Benner, korrespondent StorbritannienKatarina von Arndt, Tysklandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Olof Sjöström

Zoégas x Rörstrand samarbetet skapade oväntad hysteri, tydligen även hos en av oss? Samtidigt rasar debatten om papparollen efter Hexagons vd kritiserade artikel. Vi pratar också om den eviga frågan: kan man egentligen jobba när man är föräldraledig: och varför är det så laddat? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

 Avsnitt 310. Försäljningsstatistiken för 2025 visar en bransch förtjust i sina egna framgångar. Det mesta pekar åt rätt håll. Griniga som vi är försöker vi rättfärdiga vår plats som slavar på vagnen. Våra vana trogen hittar vi ett par saker att vända på. Som att två av tre lästa böcker är i huvudsak lyssnade på, att pocketen har exploderat i prishöjningar som kan påverka formatets framtid och att den engelskspråkiga försäljningen börjar bli besvärande stor. Mycket större än statistiken visar. Bonniers i Norge är för en del norska författare en styggelse. Och när förlaget gör ett omslag på en Unni Lundell-bok med hjälp av AI kommer kritiken som ett brev på posten. Varför? Många har svårt att fördra Håkan Rudels kritik av hur den norska branschen fungerar när man lämnade ägandet i Cappelen Damm. Och för många blir det en attack mot den egna identiteten. Adlibris satsar på en litteratur-podd. Vi funderar inte över innehållet, vi är garanterat inte målgruppen. Men vi undrar lite över hur de tänker. Vem vill dom nå? Och varför? Samtidigt så fortsätter Författarförbundet med sin inför valet-podd. Avsnitt två handlar om AI och samtalar med Sara Öhrwall och är lysande. Ett måste för alla i bokbranschen. Vi gör en liten ihopsamling av korta utländska nyheter som vi tycker berör våra lyssnare och synar begreppet ”fair use” som ”the Tech Brothers” gömmer sig bakom när de stjäl copyright-skyddat material och så lyfter vi ett par nyheter från Audible innan de på allvar ger sig in på den svenska marknaden igen. Till sist har journalisten ett samtal med Mads Nygaard förlagschef och en del av ägarfamiljen till ett av Norges största och det äldsta familjeägda förlaget som nu är till salu. Vi är nyfikna på vem som vill köpa och vem som får köpa. Utgångspunkten är att Mads Nygaard inte kan, eller vill, säga något konkret och journalisten vill veta just det. Trots det blir det ett intressant samtal.   01 10         Statistik till förbannelse 08 48         Bonniers status i Norge 15 02         Adlibris satsar på en litteratur-podd 21 27         Forskare drar ner byxorna på the Tech Brothers 26 03         Vem får köpa Aschehougs Förlagsgrupp?

Anna var den engelska drottningen som var gravid 18 gånger men blev ändå den siste av dynastin Stuart. Samtidigt var hon efter unionsbildningen med Skottland den förste på Storbritanniens tron. Plågad av kroppsliga besvär och hånad för övervikt, formade hon dels monarkens roll i ett land med livligt parlament och i synnerhet blev hon ett prejudikat för landets framtida och framträdande regerande drottningar. Följ med oss till det tidiga 1700-talets hovliv, intriger och politik.För reklamfria avsnitt och extraavsnitt, bli prenumerant som "Grimbergs utvalda" för 36 kr/månaden https://historiepodden.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Sara Nilsson, grundare av Dumpen. Sara öppnar upp om de tuffa åren med cancer och nuvarande cellgiftsbehandling. Hon berättar om hur sjukdomen först upptäcktes och hur spridningen förändrat hennes syn på livet i grunden. Från att tidigare ha haft svårt att vilja leva beskriver hon hur hon i dag värderar livet högre och försöker ta bättre hand om sig själv.Samtalet går tillbaka till hennes uppväxt och tonår, präglade av ensamhet och bekräftelse. Sara berättar om tidigt missbruk, destruktiva relationer och en livsstil hon i dag kopplar till låg självkänsla. Hon pratar också öppet om hur sex och relationer blev en del av den destruktiviteten och hur hon under en period hamnade i prostitution.Vi pratar om traumatiska upplevelser, bland annat en händelse utomlands som blev en vändpunkt in i en ännu mörkare period, och om hur hon länge saknade förståelse för hur trauma påverkade hennes liv. Som 17-åring gjorde hon ett självmordsförsök – något hon i efterhand beskriver som ett brutalt vägskäl.Vi pratar även om hennes arbete med dumpen, där hon konfronterar personer som söker sexuell kontakt med barn. Hon beskriver motståndet och hatet hon möter, och vad som hände under rättegången. Samtidigt är hennes driv tydligt: ett personligt löfte att aldrig blunda när barn riskerar att fara illa – även om det innebär att bli den som ställer obekväma frågor och vägrar släppa taget när något inte känns rätt.Läs mer om Dumpen här.Swisha en gåva till Dumpen: 123-250 22 84En serviceavgift eller ett betalt Klarna-medlemskap krävs för att få tillgång till betala senare-funktioner. Kontot omfattas av den svenska insättningsgarantin.Klarna-medlemskap erbjuds mot en månadsavgift. Avsluta när som helst i Klarna-appen. Undantag, villkor och begränsningar gäller för medlemskapsförmåner. Villkor för Klarna-medlemskap gäller.Klarna cashback tilldelas som poäng som kan lösas in som kredit till ditt Klarna-saldo och andra förmåner. För förmåner som Klarna-medlemskap och cashback gäller ytterligare begränsningar, villkor och restriktioner.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Live från “krigszonen” Dubai – där missilerna flyger, alarmen tjuter och vi ligger 25 våningar upp och googlar “vad betyder missile threat” medan Ralph bunkrar torkat lamm som om han är prepping-expert. Samtidigt får vi höra från bittra honor i Sverige att vi tydligen varken ska sola, skratta eller göra naglarna under en missile alert. Själv känner vi varför vara ledsen när man kan vara lycklig?Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu kommer en ny dokumentärfilm om modeskaparen Marc Jacobs, regisserad av Sofia Coppola. Samtidigt satsar LVMH på honom och hans senaste kollektion hyllades stort. Är Marc Jacobs på väg tillbaka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tusentals svenskar är strandade i Mellanöstern, oppositionen tycker regeringen är för passiv och svensk ekonomi hotas. Kan Ulf Kristersson hantera allt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har varit dramatiska dagar sedan USA och Israel anföll Iran. I Sverige märks kriget på flera sätt, inte minst därför att många som bor här antingen själva födda i Iran eller har föräldrar som är det. Flera politiker med ursprung i Iran har också medverkat i nyhetsprogram. Bland dem som klimatminister Romina Pourmokhtari, socialdemokraten Ardalan Shekarabi och tidigare vänsterpartistiska riksdagsledamoten Ali Esbati. De har oftast varit samstämmiga i sin kritik mot den iranska regimen, men just Ali Esbati riktade också omfattande kritik mot Israel och USA. Något som vänsterledaren Nooshi Dadgostar inte har gjort, finns det en splittring inom Vänsterpartiet?Samtidigt är tusentals svenskar strandande på olika håll i Mellanöstern och oppositionen har kritiserat regeringen för att de inte gör tillräckligt. Socialdemokraternas Magdalena Andersson anser att regeringen ”lutar sig tillbaka”. Regeringen svarar att de gör det som är möjligt, frågan är nu vem som har rätt? Är regeringen för passiv?Kriget innebär även risker för ekonomin. Hormuzsundet, världens viktigaste rutt för transporter av olja och flytande gas, ligger i krigsområdet och oljepriset kan skjuta i höjden. Är svensk ekonomi redo för det? Finansminister Elisabeth Svantesson hävdar att ekonomin är ”Trumpsäkrad”, stämmer det? Kan ekonomisk oro leta sig in i den kommande valrörelsen?Turné och tävlingDet Politiska Spelet ska åka på turné under våren. Vi ska besöka Luleå, Karlskrona, Falun och Visby. Läs mer om datum och biljetter här: En kväll med Sveriges Radio | Sveriges RadioVi uppträder också på Poddfest i Stockholm den 28 mars, läs mer om det här: https://www.sverigesradio.se/artikel/valkommen-till-poddfest-2026-munchenbryggeriet-i-stockholm-lordag-28-marsTävling! Nu har den som svarar rätt möjligheten att vinna två biljetter till Poddfest.Fråga: Vilken var den första statsminister som Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, var för sig, intervjuade? OBS. Det är inte samma statsminister.Skicka svaret till detpolitiskaspelet@sr.se eller skicka ett DM på Instagram. Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Kreml har förlorat ytterligare en allierad världsledare, men kan också dra fördelar av det nya kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei dödades försvann ytterligare en av Vladimir Putins vänner i världen. Den ryske ledaren ogillar starkt när USA går in och tar rollen som världspolis, vilket även påminner om risken för att själv råka illa ut. Samtidigt stiger oljepriset och Ukraina oroar sig för sinande vapenleveranser när fokus och resurser flyttas till ett annat krig. Så, är dramatiken i Mellanöstern mest bra eller dålig för Kreml? Vi frågar oss också varför Putin har börjat prata om kärnvapen igen. Veckans gäster är Johan Norberg, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Moskva, och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Christopher Garplind och Hanna Hellquist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som iranska robotar och drönare avfyras mot gulfstaterna sprids en helt annan bild från Förenade Arabemiraten och Dubai. Virala klipp hyllar styrets förmåga att skydda invånarna, och folk fortsätter att bada och spela golf. Nu är frågan hur stor inverkan kriget får på Gulfstaternas image som Mellanösterns lugna oas.Sen pratar vi om att sättet vi skriver på kan avslöja våra lögner. Det enligt en ny avhandling från Lunds Universitet, så hur skriver egentligen en lögnare?

Live från “krigszonen” Dubai – där missilerna flyger, alarmen tjuter och vi ligger 25 våningar upp och googlar “vad betyder missile threat” medan Ralph bunkrar torkat lamm som om han är prepping-expert. Samtidigt får vi höra från bittra honor i Sverige att vi tydligen varken ska sola, skratta eller göra naglarna under en missile alert. Själv känner vi varför vara ledsen när man kan vara lycklig? Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USA:s president Donald utesluter inte marktrupper. Han säger att militären än så länge inte använt full kraft mot landet. Samtidigt växer kritiken mot USA:s attacker mot Iran. Bland annat inom Magarörelsen, som tidigare varit starkt lojal mot Trump. Hur länge kommer USA att hålla i kriget? Kan amerikanerna drabbas av hämndaktioner på hemmaplan? Och har Trump helt svidat om från freds- till krigspresident? Hur vet man om man är överkänslig? Fungerar receptfria läkemedel? Och varför blir pollensäsongen allt längre här i Sverige? Gäst: Emelie Svensson, Aftonbladets reporter i USA. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: CNN, AP, Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Frankrike, Tyskland och Storbritannien har öppnat för militära åtgärder när kriget i Mellanöstern eskalerat. Hör också om Macrons nya plan för att skydda Europa med fler kärnvapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När kriget sprider sig och även berör europeiska intressen i Mellanöstern utesluter Frankrike, Storbritannien och Tyskland inte militära defensiva militära åtgärder mot Iran. Samtidigt manar EU och Ursula von der Leyen till deeskalering och att begränsa konflikten. Men EU är splittrat och unionen saknar hårda verktyg. En iransk drönarattack mot en brittisk bas på Cypern tar dock konflikten in i Europa och frågan är hur Nato och EU kan komma att svara då. Enligt USA och Donald Trump är motivet bakom attacken Irans förmåga att utveckla kärnvapen. En oro som delas av Europa samtidigt som debatten om ett europeiskt kärnvapenparaply intensifierats det senaste året. När Emmanuel Macron på måndagen presenterade Frankrikes kärnvapendoktrin, var budskapet att Frankrike kommer att bygga ut sin arsenal och inleda ett fördjupat kärnvapensamarbete med en rad europeiska länder. Hör om hur Rysslands agerande, men även Donald Trump, triggat den senaste europeiska utvecklingen när det gäller kärnvapen och hur ett utfällt franskt kärnvapenparaply är tänkt att fungera.Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Cecilia Blomberg, Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent, Karl Sörenson, forskningsledare och kärnvapenanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge Researcher: Oskar SellströmTekniker: Jacob Lalér

USA och Israel har gått till gemensam attack mot Iran. Under helgens bombningar har Irans ledare Khameini dödats, tillsammans med en rad andra toppnamn i regimen och hundratals civila. Donald Trump säger att attackerna kommer att fortsätta i flera veckor. Samtidigt pyr ett missnöje i Maga-kretsar – det var ju exakt den här typen av agerande som Trump lovade att USA skulle sluta med, när han gick till val under parollen “America first”. Varför gör han såhär nu? Programledare: Sebastian Nowacki. Med Björn Af Kleen, USA-korrespondent på DN. Producent: Elinor Ahlborn.

Tjejerna är i chock över ett pregnancy announcement och undrar om abort inte är den bästa utvägen ändå. Samtidigt har Ines utsatt både sig själv och andra för stor fara, och Kenza undrar om det här med fyra barn verkligen var så smart…..Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi futuristen och forskaren Anders Sandberg i ett nyfiket och tankeväckande samtal om framtidens teknik, livets förlängning och människans möjlighet att tänja på sina biologiska gränser. Tillsammans närmar vi oss de riktigt stora frågorna: går det att bevara kroppen och hjärnan för framtiden – och kan kryonik ses som en rimlig chansning på medicinska genombrott som ännu inte finns?En röd tråd i samtalet är AI och den snabba utveckling vi bevittnar just nu. Anders beskriver hur nya AI-system inte bara förbättras gradvis, utan ibland får helt oväntade förmågor när de skalas upp. Därifrån rör vi oss vidare till frågor om AI-agenter, automatisering och vad som händer när maskiner kan utföra allt fler uppgifter på egen hand. Samtidigt återkommer han till vikten av pålitlighet, styrning och kontroll – både i vardagen och på samhällsnivå. Vi pratar också om risker och möjliga framtidsscenarier. Hur snabbt kan mer avancerad AI utvecklas? Vilka hot är realistiska, och vilka riskerar att överdrivas? Samtalet fördjupas också i mer filosofiska resonemang om medvetande. Vad är egentligen ett “jag”? Vi berör hjärnans anmärkningsvärda träningsbarhet och hur hjärn-dator-gränssnitt och nya former av återkoppling kan ge människor tillgång till förmågor som tidigare legat utanför medveten kontroll.Det här är ett avsnitt om en framtid som kan bli enormt kraftfull – där möjligheter och risker växer sida vid sida, och där den avgörande frågan inte är om utvecklingen går att stoppa, utan hur vi väljer att styra den.Läs mer om Anders Sandbergs forskning här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi futuristen och forskaren Anders Sandberg i ett nyfiket och tankeväckande samtal om framtidens teknik, livets förlängning och människans möjlighet att tänja på sina biologiska gränser. Tillsammans närmar vi oss de riktigt stora frågorna: går det att bevara kroppen och hjärnan för framtiden – och kan kryonik ses som en rimlig chansning på medicinska genombrott som ännu inte finns?En röd tråd i samtalet är AI och den snabba utveckling vi bevittnar just nu. Anders beskriver hur nya AI-system inte bara förbättras gradvis, utan ibland får helt oväntade förmågor när de skalas upp. Därifrån rör vi oss vidare till frågor om AI-agenter, automatisering och vad som händer när maskiner kan utföra allt fler uppgifter på egen hand. Samtidigt återkommer han till vikten av pålitlighet, styrning och kontroll – både i vardagen och på samhällsnivå. Vi pratar också om risker och möjliga framtidsscenarier. Hur snabbt kan mer avancerad AI utvecklas? Vilka hot är realistiska, och vilka riskerar att överdrivas? Samtalet fördjupas också i mer filosofiska resonemang om medvetande. Vad är egentligen ett “jag”? Vi berör hjärnans anmärkningsvärda träningsbarhet och hur hjärn-dator-gränssnitt och nya former av återkoppling kan ge människor tillgång till förmågor som tidigare legat utanför medveten kontroll.Det här är ett avsnitt om en framtid som kan bli enormt kraftfull – där möjligheter och risker växer sida vid sida, och där den avgörande frågan inte är om utvecklingen går att stoppa, utan hur vi väljer att styra den.Läs mer om Anders Sandbergs forskning här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Daniel Sonebrand berättar om att starta eget bolag som IT-konsult.  Pengar lockar, men beläggning är allt, och konkurrensen via mäklare är hårdare än många tror. Att starta eget handlar om att bli både leverantör, säljare och ansvara för din egen trygghet. Samtidigt ändrar AI om hela spelplanen och flyttar värdet från kod till förståelse av verksamhet. Frågan är du skall ställa dig är; Är du attraktiv nog på marknaden och vågar du ta risken?   Slutsatser Egenkonsult betyder högre potential men store risker De flesta missar försäljning och nätverk tills det redan är för sent. AI kommer minska värdet av timmar – men öka värdet av kompetens och förståelse.

I Surah an-Nasr får du en påminnelse om att framgång och seger aldrig bara är din egna prestation, det är en gåva från Gud. Samtidigt vägleder suran dig i hur den troendes inre hållning bör vara när denna hjälp visar sig.

Historien om den 36åriga havsörnen visar hur artens utveckling på Öland och i landet förändrades när miljögifter minskade och naturvården lyckades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När en 36‑årig havsörn hittades död på norra Öland blev den ett unikt tidsdokument över artens dramatiska utveckling. Den ovanligt höga åldern kunde bekräftas genom ringmärkning, och fågelns livsspann sträckte sig över perioden då havsörnen gick från att vara nära utrotad till att bli ett livskraftigt inslag i svenska landskap. Under 1970‑ och 80‑talen pressades populationen hårt av miljögifter och tidigare jakt, vilket ledde till dålig reproduktion och få kvarvarande individer. När halterna av miljögifter sjönk och nya generationer utan skador började ta plats skedde en tydlig vändning.Den här havsörnen kan ha tillhört de första som åter etablerade sig på Öland, där gamla boplatser i tallskogar och god tillgång på föda skapade förutsättningar för en växande stam. Fyndet visar hur ringmärkning avslöjar långsiktiga förändringar i både miljö och beteenden, och hur landskapet förändrats från perioder av hårt mänskligt tryck till mer gynnsamma förhållanden. Samtidigt väcker den ökade populationen frågor om framtida skydd, rättsliga processer och hur artens status påverkar förvaltningen. Den rekordgamla fågeln blir därmed en nyckel till att förstå havsörnens återhämtning och de omständigheter som format artens återkomst i Sverige.Medverkande: Peter Hellström, rovfågelsforskaren på Naturhistoriska riksmuseetReporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Kjell Höglund är för de flesta känd för klassiska låtar som Genesarets sjö och Man vänjer sig. Men 1973 har han en annan karriär som radiopirat! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Radio 88 börjar sända 1972, en tid när Sveriges Radio är de enda som får sända radio i Sverige. Sändarmasterna ägs av statliga Televerket, som ansvarar för att hålla etern fri från störningar och infiltratörer.Den nya piratradiokanalen Radio 88 sänder sent på kvällarna, med reklam och helt utan tillstånd. I sina sändningar blandar de absurd humor och proggmusik med angrepp på politiker. Ständigt jagade av polis, Televerket och en stor grupp privatpejlare. Det är Anders Bjurström som startar Radio 88. När han flyttar in i kollektivet Ornässtugan i Solna träffar han Monica Nielsen, Björn Bränngård och Kjell Höglund – tre personer som blir viktiga för Radio 88.Våren 1973 hörs Kjell Höglund och Björn Bränngård ofta tillsammans i Radio 88:s sändningar på söndagskvällarna. Efter ett uppehåll har kanalen startat på nytt med en proggigare framtoning, utan reklam och med angrepp mot borgerliga politiker blandat med absurd vänsterhumor. Samtidigt passar de inte riktigt in i den tidens gravallvarliga vänsterrörelse.– Det är ingen tvekan om att det är väldigt stora grupper som är ganska arga på oss, sa Kjell Höglund då.Radio 88 jagas av polisen och TeleverketFör att kunna höras i etern har Radio 88 tillverkat hemmabyggda FM-sändare som de flyttar varje dag och gömmer på olika platser runtom i Stockholm.Men i takt med att Radio 88 får mer uppmärksamhet i tidningarna intensifieras jakten på personerna som ligger bakom kanalen. Kalla kriget pågår fortfarande och staten är på sin vakt. En olaglig radiosändare i händerna på okända aktörer skulle kunna användas för desinformation – om kriget kommer.Polisen och Televerkets pejlare placerar ut personal på platser där de vet att Radio 88 tidigare sänt. De försöker hitta sändarna som göms på hustak, bergstoppar och vindskontor – bland annat inbyggda i en attachéväska.Enligt Kjell Höglund själv tycks Radio 88:s impulsiva, fräcka och ologiska sätt att planera sin verksamhet förvirra polisen och Televerket.Och en dag får Radio 88 hjälp från oväntat håll.Dokumentären bygger på gamla inspelningar från gamla piratsändningar, bandat material ur privata samlingar samt arkivmaterial från Sveriges Radio och Sveriges Television. Där hörs bland andra Björn Bränngård, Monica Nilssen, Kjell Höglund, Anders Bjurström, Willy Josefsson och Bengt ”Pejlar-Bengt” Forsgren.Dokumentären är gjord 2026.Reporter: Tommie JönssonProducent: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Tommie Jönsson

Kriget i Ukraina är nu inne på sitt femte år. Krigslinjerna står stilla, och nu pågår ett drönarkrig längst fronten. Och det drönardrivna kriget är dyrt. Båda sidorna är beroende av stöd från andra länder, och det rapporteras om att Ukraina nu i princip har helt slut på pengar. Samtidigt blockeras EU:s stöd till Ukraina, och Kina har seglat upp som en allt större handelspartner till Ryssland. Varför gör Kina, och nu även Indien, så stora affärer med Ryssland? Vad händer om Viktor Orbán, som blockerar mycket av EU:s stöd till Ukraina, förlorar det stundande valet i Ungern? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: Sky News, CNN Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

När Hells Angels och Bandidos etablerar sig i Sverige på 90-talet utbryter en blodig konflikt i Skåne som kommer sprida sig över hela Norden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sonja är i 20-årsåldern när hennes storebror Michael Ljunggren blir president för Bandidos. Nu berättar hon för första gången om tiden som anhörig under det blodiga kriget. — Det enda man ville var att han inte skulle vara med där, utan bara få vara en vanlig kille. Min storebror liksom, säger Sonja.1994 sker en skjutning inne på en svartklubb i Helsingborg där en person dör. Det blir början på kriget mellan Hells Angels och Bandidos. En våldspiral av mord, sprängningar och mordförsök sprider sig från Skåne till Finland, Norge och Danmark.11 personer dör i kriget mellan Bandidos och Hells AngelsUtomstående blir drabbade och en tystnadskultur börjar sprida sig bland vittnen. Samtidigt debatteras våldet i tv-sofforna och journalister bevakar begravningar med tusentals åskådare.1997 får konflikten ett oväntat slut. Då har elva personer mördats, varav två civila.Medverkande:Sonja, syster till Michael Ljunggren, president i Bandidos.Stephanie, dotter till Louis, prospect i Hells Angels.Anders Bergsten, polis under MC-kriget.Ulf Kristiansson, reporter på Helsingborgs dagblad.Sonja heter egentligen något annat.En dokumentär av: Lova Nyqvist Sköld, Tredje Statsmakten Media.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären producerades 2026.

Tekniker för att skapa könsceller och utveckla konstgjorda livmödrar utmanar gränserna för fertilitet, genetik och etik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskare arbetar med tekniker som kan förändra allt från fertilitet till synen på genetiska band. Genom IVG, in vitro‑gametogenes, har hudceller hos möss redan omvandlats till både spermier och ägg. Mänskliga hudceller har i laboratorier backats för att utvecklas till befruktningsbara ägg.Metoder som IVG kan i framtiden hjälpa personer med infertilitet, äldre som vill bli föräldrar eller samkönade par som söker genetiskt släktskap. Tekniken öppnar också för scenarier där hudceller från vardagliga föremål som en kaffekopp kan användas för att skapa könsceller utan samtycke. Professorerna i bioetik Françoise Baylis från Dalhouise University i Kanada och Steve Wilkenson från Lancaster University i Storbritannien varnar för att det skulle kunna leda till utpressning och krav på nya lagar kring genetiska spår.Samtidigt utvecklas konstgjorda livmödrar där djurförsök visar att foster kan fortsätta sin utveckling i en slags smarta plastpåsar, genomskinliga så kallade biobags.Forskare försöker förstå hur syre, näring och slussar mellan kvinnans livmoder och den konstgjorda livmodern ska fungera för att framtida för tidigt födda ska överleva i högre grad. Tekniken ligger långt fram, men väcker frågor om kontroll över graviditet, framtida abortlagstiftning och vilka normer som kan forma kvinnor och föräldrar. Tillsammans ritas gränserna om för reproduktion och visar hur starkt tekniken kan påverka både individers val och samhällets syn på genetisk föräldraskap.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Ceremonier vid smältande glaciärer samlar forskare, lokalbor och religiösa ledare för att ge plats åt sorg och ansvar i klimatkrisens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20260112.Glaciärerna krymper i snabb takt och med dem försvinner landskap som format människors liv och tro i århundraden. När ismassor som funnits i tusentals år smälter bort väcks starka känslor – sorg, saknad och ansvar.I takt med klimatförändringarna har nya ritualer vuxit fram: begravningar, böner och ceremonier vid glaciärernas fot. Från Nepal till Alperna samlas forskare, lokalbefolkning och religiösa ledare för att hedra det som går förlorat och skapa mening i en tid av kris. Historiska processioner som en gång bad om skydd mot glaciärernas framfart har fått en ny innebörd – nu ber man om att isen ska få finnas kvar.Samtidigt förändras vår syn på naturen. Från att ha betraktats som hotfulla krafter ses glaciärerna idag som sköra och värdefulla. För forskare blir förlusten personlig, och känslorna som väcks kan bli en drivkraft för förändring. Ritualerna ger plats för gemenskap och reflektion, och påminner om att klimatkrisen inte bara handlar om siffror och modeller, utan om kultur, identitet och vår relation till naturen.Reporter: Elsa ÖstlundProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Äntligen lyfter vi kvinnohälsa i Ångestpodden. I veckans avsnitt gästas vi av skådespelerskan Molly Nutley, och vi pratar om ångest, psykisk ohälsa och kampen för att få rätt vård.Efter många år av ångest landade det till slut i en GAD-diagnos. Samtidigt genomgick Molly en lång ADHD-utredning och samma vecka som hon fick sin ADHD-diagnos fick hon också beskedet att hon har endometrios.Forskningen kring kvinnohälsa och kvinnosjukdomar ligger fortfarande långt efter. Även när bra vård finns, är den ofta svår att få. Och när fysisk sjukdom möter psykisk ohälsa, hur vet man egentligen vad som är vad? Vi pratar om känslostormar och smärta. Hormoner och mediciner, kropp och psyke och känslan av att inte veta vad som är hönan och vad som är det berömda ägget. Om att vara kvinna i ett vårdsystem som kanske inte alltid hänger med.Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han har kallats för Dalennätverkets torped och har varit ledaren Grekens livvakt. Nu misstänks Ildar Galiyev för fyra mord och flera andra grova våldsbrott i våldsvågen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Strax efter midnatt den 16 mars, 2023 har polisens spanare har i flera timmar följt efter ett par killar som anses vara nyckelpersoner i Dalennätverket och nätverk Peppar. En av dom är Ildar Galiyev. Men spanarna tappar bort killarna och strax därefter sker en explosion som är så kraftig att kring 60 hus får skador. Polisen griper flera personer, men inte Ildar Galiyev.Han lämnar landet och misstänks nu ligga bakom flera av de mest uppmärksammade sprängdåden och morden under våldsvågen 2023. Bland annat mordet på en 18-årig rappare vid Mälarhöjdens idrottsplats och explosionen i Fullerö utanför Uppsala där 24-åriga Soha Saad dog.– Jag har inte arbetat med något liknande och jag kan inte komma på något med den mängden olika misstankar som vi har, säger Mats Ihlbom som är en av flera svenska åklagare som driver utredningar där Ildar Galiyev är misstänkt. Han är uppvuxen i Enskededalen och blev tidigt känd hos socialtjänst och polis. Han blir med tiden en del av kärnan i Dalennätverket och går under smeknamnet ”Scar”.– Vi har också kännedom om att han märkte sina tofflor när han satt på häktet med ”Scar” så att man skulle veta att det var hans tofflor, berättar polisen Nils Lundmark.Ildar Galiyev greps i Grekland i juni 2024 och överlämnades nyligen till Sverige. Samtidigt som han sitter i häkte och väntar på åtal är det oklart vad som händer med Dalennätverket nu när både han och ledaren Michael Ahlström Tenezos är frihetsberövade.En källa med insyn i Dalennätverket säger till P3 Krim att det inte styrs på samma sätt längre och att allt är lite lugnare nu. Men det betyder inte att att gängkonflikterna är över.”Det här kommer aldrig ta slut. Sveriges gängkrig kommer aldrig lugna sig, och kommer aldrig ta slut även om det lugnar sig om ett år, två år, tre år. Jag lovar dig”, säger källan.I avsnittet hör du åklagarna Mats Ihlbom och Kajsa Lindberg, polisen Nils Lundmark och tidigare intervjuer med polis, brottsoffer och vittnen till händelser under våldsvågen 2023.Programledare: Petra Berggren och Linus Lindahl Reportrar: Jenny Hellström och Josefin LodenmoProducent: Linus LindahlLjud: Fanny Hedenmo och Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Hur mår egentligen Donald Trump? Flera läkare menar att presidenten uppvisar tecken på begynnande demens. En av dem är John Gartner, tidigare professor på anrika Johns Hopkins-universitet. Att Trump ibland verkar vara förvirrad, ha svamlande tal och humörsvängningar menar han kan förklaras av en demenssjukdom. Trump och Vita Huset själva, säger att han är fullt frisk och vid god hälsa. Samtidigt har USA genom historien haft en tendens att spela ner presidenters olika åkommor eller hälsoproblem. Så vad ska man tro på? Hur mår egentligen USA:s snart 80-årige president? Gäst: Andreas Utterström, USA-kännare Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: The Independent, New York Post Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Och så om läckornas tid i politiken och Aftonbladets nya gammelradio-tillstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stort fokus på enskilda utvisningsbeslutÄr migrationsjournalistiken på väg tillbaka till 2013? En tid när vissa ansåg att rapporteringen var för ängslig, kontextlös och överfokuserad på enskilda, ömmande fall, som anspelade på känslor.Artiklar och reportage om barn- och tonårsutvisningar har stått som spön i backen den senaste tiden och det nådde möjligen sin kulmen när Ekot i förra veckan avslöjade att en 8-månaders bebis hade fått ett eget utvisningsbeslut till Iran.De två gamla Medierna-inslag som nämns i reportaget hittar du här och här. Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör på Kvartal och Andreas Johansson Heinö, förläggare på marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Högsäsong för läckor med egenintresse Det är valår och just nu håller partierna på för fullt att fastslå sina kandidatlistor. För politiker är det här en avgörande tid, för platsen du får på listan påverkar i högsta grad din framtid. Samtidigt som vi är inne i den här “färdigställa-listan-tiden”, är vi också inne i en “läckornas tid”. Ny forskning visar nämligen att svenska journalister just nu får mer tips om skandaler och smuts inifrån partierna än någon annan gång under mandatperioden. Johan Cedersjö intervjuar statsvetaren Andreas Bågenholm.Grönt ljus för Aftonbladets nationella radiosatsning Det har varit en nervös vecka i reklamradiobranschen. Ett oräkneligt antal naglar har förmodligen gnagts av i väntan på Mediemyndighetens besked om vilka tre kommersiella aktörer som under de kommande åtta åren ska få sända nationell FM-radio.Systemet har precis gjorts om. Tidigare delades tillstånden ut till de radiostationer som var beredda att betala mest, men nu är det istället upp till Mediemyndigheten att avgöra vilka kanaler som ska få höras i hela landet.Joanna Korbutiak har i veckan hälsat på hos vinnaren Aftonbladet och pratat med publisher Lotta Folcker och den inrikespolitiske kommentatorn Oisín Cantwell, besökt Rix FM och snackat med Christer Modig, verksamhetschef för Viaplays radioverksamhet i Sverige och ringt upp NRJ:s vd Richard Mazeret.

Under Covid19-pandemin tog vissa forskare tydliga initiativ. Landets största covidtestning skapades med influgna maskiner, uppskalad personalstyrka och pressade tidsramar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När pandemins första vår 2020 drog in över Sverige saknades storskalig testkapacitet och osäkerheten var stor. På Karolinska Institutet växte ett forskningslabb snabbt till landets största testcenter, drivet av akut behov och ett intensivt omställningsarbete.– Det är bland det häftigaste jag har varit med om. Att stå mitt i stormens öga, säger Jessica Alm, som blev enhetschef för det som under krisen kom att bli Nationellt pandemicenter.Nu jobbar hon som expertkoordinator för laboratorie- och diagnostikberedskap på Centrum för hälsokriser vid Karolinska institutet . Centrum för hälsokriser är en enhet på Karolinska institutet som bildades under pandemin för att ta vara på lärdomar, och utveckla universitet och högskolors roll under hälsokriser.Nya lokaler byggdes upp i rekordfart och avancerad utrustning flögs in när hela världen samtidigt jagade samma maskiner och reagenser. Personalstyrkan expanderade från ett tjugotal forskare till över tvåhundra anställda som arbetade treskift för att möta trycket från tiotusentals inkommande prover.Arbetet präglades av logistiska hinder, manuella lösningar och ständiga justeringar när streckkoder inte gick att läsa, leveranser fastnade i andra länder och provvolymerna ökade snabbare än någon kunnat förutse. Samtidigt krävdes hög precision i varje steg, eftersom varje prov representerade en orolig person som väntade på ett besked.När viruset senare började förändras byggdes diagnostiken om till ett sekvenseringslabb som tog emot tiotusentals prover i veckan för att identifiera nya varianter. Resultatet blev en unik nationell provsamling och en arbetsinsats som visade hur snabbt ett universitet kunde möta ett nationellt behov under extrem press.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas-Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Har Tidöpartierna varit slösaktiga med statskassan och kan norska socialdemokrater lära sina svenska kollegor hur de kan få regera utan andra partier? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Finanspolitiska rådet ger sin syn på Tidöpartiernas finanspolitik är kritiken svidande. Bland annat menar rådet att regeringen inte respekterar de finanspolitiska ramverken, till exempel pekar rådet på de stora summor pengar som lånats för att rusta upp försvaret. Är regeringen ovanligt slösaktig? Socialdemokraterna är inte sena med sin kritik, men de var ju med på att satsa på försvaret med lånade pengar. Så varför kastar man sten i glashus?Samtidigt söker sig Socialdemokraterna västerut, partisekreterare Tobias Baudin har åkt hela vägen till Oslo för att inspireras av systerpartiet Arbeidepartiet. Deras framgångar och den nya S-färgade enpartiregeringen lockar de svenska socialdemokraterna, men går det att dra några lärdomar alls? Är ”själv är bäste dräng” ett vinnarrecept för sossarna i Sverige?Och har du undrat hur dag- och kvällsmänniskor röstar? Då finns svaret i veckans avsnitt!Medverkande: Fredrik Furtenbach, politisk kommentator. Elisabeth Marmorstein, inrikespolitisk kommentator på SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Världen var fylld av tecken att tolka för 1600-talets människor. När ett barn föddes med missbildningar under 1600-talet sågs det inte främst som ett biologiskt fel – utan som ett budskap från Gud. På samma sätt som missväxt var ett tecken på människornas syndfullhet.Den moderna uppdelningen mellan natur och kultur, kropp och själ, eller individ och samhälle fanns inte – allt ingick i ett sammanhållet kosmiskt mönster. Individen var sin tilldelade roll inom sitt stånd och samhället var en kropp, där varje människa hade sin plats.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Karin Sennefelt, professor i historia och författare till boken Livet enligt 1600-talet (Natur & Kultur). Samtalet kretsar kring människors grundläggande livsvillkor i tidigmodernt Sverige – hur de förstod sig själva, sin plats i samhället och världen omkring dem.Visionärer som Lars Ekrot, som påstod sig ha sett Karl XI:s död och slottsbranden i Stockholm i sina syner under piprökning, togs på allvar. De betraktades inte automatiskt som galningar – utan som möjliga mottagare av gudomlig sanning.Naturen var inte neutral utan betraktades som ett språk: Guds bok. Åskväder var inte meteorologiska fenomen utan Guds röst. Svält, missväxt och kyla under lilla istiden tolkades som tecken på gudomlig vrede. Skogen var en plats av både faror och mirakel – där barn kunde räddas av "vita hundar" eller änglar, som bevis på Guds närvaro även i det vildaste landskap.Att förstå 1600-talets tankevärld är att bli främling i sin egen tid. Det påminner oss om att våra mest självklara föreställningar – om kropp, makt, individ och natur – är historiska konstruktioner. För 1600-talsmänniskan var världen inte något man förstod genom vetenskaplig objektivitet, utan genom tolkning. Naturens skiftningar, kroppens signaler och samhällets strukturer uppfattades som uttryck för Guds plan. Gud var närvarande i vardagen: han kunde sända blixtar som straff, låta barn dö för att påminna om synd, och tala genom drömmar eller syner.Ståndssamhället var organiserat som en kropp: kungen var huvudet, prästerna hjärtat, adeln armarna och bönderna benen. Hierarkierna var inte mänskliga konstruktioner, utan gudagivna ordningar. Att överskrida sin plats sågs som ett hot mot hela den kosmiska balansen. Samtidigt fanns viss social rörlighet, ofta genom något man kallade fortun – individens möjlighet att finna lycka. Officiellt sågs all framgång som ett uttryck för Guds vilja. Att vara "ärlig" innebar inte bara moralisk hederlighet, utan också flit och samhällsnytta.Identiteten var inte ett inre psykologiskt jag, utan något som manifesterades genom kläder, titlar och föremål. Ett ärvt lakan kunde vara bevis på kvinnlig dygd. Berättelsen om den falska lantgrevinnan i Karlskrona visar hur identitet kunde "bäras" – och avslöjas. När hon inte längre kunde försvara sin status blev ett ärr på kroppen hennes fall.Men vid 1700-talets början sker ett epistemologiskt brott. Kunskap börjar organiseras utifrån skillnad snarare än likhet. Religion, vetenskap och politik blir separata sfärer. Världsbilden fragmenteras.Kroppen betraktades både som ett förgängligt skal och ett heligt kärl för själen. Den styrdes av humoralpatologin, där de fyra kroppsvätskorna – blod, slem, gul och svart galla – måste hållas i balans. Obalanser sågs inte bara som sjukdom, utan som tecken på moraliskt eller andligt förfall.Bildtext: Landskap med figurer, cirka 1625–1635, tillskrivs Joos de Momper den yngre tillhörande Östergötlands museum Fotograf: Östergötlands museum. Licens: Public Domain, Digitalt muséumMålningen visar ett dramatiskt bergslandskap där tre vandrare tar paus vid en slingrande stig. Verket är ett exempel på 1600-talets flamländska landskapsmåleri, där naturens storhet kontrasteras mot människans litenhet.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kenza drar till värmen på Maldiverna medan Ines kör raka motsatsen. Samtidigt försöker de reda ut den stora otrohetsskandalen som alla snackar om.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Natten till lördag offentliggjorde USA:s regering sin första officiella försvarsdoktrin med Trump som överbefälhavare. Samtidigt går New Start ut, det sista avtalet som begränsar Rysslands och USA:s kärnvapenarsenal. Försvarsjournalisten Jonas Olsson skriver en analys om den nukleära kapprustningen som har startat i Sveriges närområde. Pratet om nordiska kärnvapen är önsketänkande, menar han. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Den Diorklädda Miljardärshustrun Lauren Sánchez försöker ta sig in i modets innersta kretsar med hjälp Anna Wintour och stjärnstylisten Law Roach, som båda kritiserats för att vara sellouts. Samtidigt hyllas Bad Bunny som folkets hjälte iklädd Zara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bägaren har runnit över och tjejerna ryter ifrån. Veckan har varit allt annat än lugn för Ines som tvingats till en sväng förbi akuten efter ett blodigt olycksfall. Mitt i allt väcks dessutom ett gammalt barndomsminne till liv och plötsligt är det svårt att hålla tillbaka tårarna. Samtidigt står Kenza inför den brutala insikten att för den yngre publiken, är de inte annat än 2 boomers.

Bella KBT:ar sig själv i Thailand genom att slutar tvätta händerna, går barfota och pressar varje gräns hon har. Samtidigt sitter Sheila hemma i Sverige där hennes ljud suger (förlåt!!), går på musikal själv, njuter av egentid. Tillsammans diskuterar dom Bellas mål att bli bästis med en ryss.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Friskare äldre och bättre behandlingar gör att fler överlever sjukdomar som tidigare var en dödsdom trots ökande övervikt och diabetes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots en global mediebild fylld av kriser visar utvecklingen något helt annat när hälsodata granskas över tid. Fler människor överlever idag sjukdomar som tidigare innebar en säker död, som cancer, stroke och hjärtinfarkt. Äldre generationer blir både friskare och mer robusta, vilket syns i såväl fysisk funktion som i kognitiva tester. Långsiktiga förändringar i arbetsmiljö, kostvanor och medicinska behandlingsmetoder har haft avgörande betydelse. Samtidigt syns tydliga trender i världen där satsningar på vaccinationer, sanitet och primärvård drastiskt minskat den tidiga dödligheten och gett en snabbt stigande medellivslängd.Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Övervikt och diabetes ökar i alla åldersgrupper och i många länder. När fler lever längre förändras även sjukdomsbördan, och icke‑smittsamma sjukdomar blir vanligare. Nya läkemedel kan komma att påverka framtida utvecklingskurvor, men tillgången är fortfarande begränsad. Den samlade bilden visar en värld där hälsan förbättras kraftigt, samtidigt som livsstilsförändringar formar en ny karta över risker och möjligheter. Det är en utveckling som förändrar synen på åldrande, välfärd och global hälsa – och som fortsätter att överraska.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Epstein-filerna har utlöst en lavin som verkar kunna dra med sig allt i sin väg: den norska självbilden, kungligheter och kanske även Keir Starmers karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Storbritannien har avgångskraven mot premiärminister Keir Starmer haglat när skandalen kring den tidigare partikollegan Peter Mandelsons Epstein-kontakter vuxit. Regeringens stabschef och kommunikationschef har avgått men frågan är om det räcker – hur länge kan Starmer klamra sig fast vid sin post? Epsteinstormen drar också in över Norge där både kungahus och utrikesdepartement nu krishanterar. Hör Ekots reporter Trygve Ulriksen Skogseth som den senaste veckan grävt djupt i den enorma mängden Epstein-dokument. Har det värsta från filerna uppdagats eller kan den norska självbilden få ytterligare anledning att skälva? Samtidigt finns exempel på fler europeiska höjdare som dragits in i skandalen, men som hamnat i skuggan när medier riktat sitt främsta sökarljus mot London och Oslo. Medverkande: Nina Benner, Londonkorrespondent, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese RosenvingeLjudklipp: House of Commons, VG, BBC.

Människoliknande robotar med artificiell intelligens är på väg ut i bilfabriker. Men AI-robotarna kan behöva mycket övning i det fysiska rummet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En robot som ska fungera i verkligheten måste tränas i verkligheten. Det är robotforskaren Henny Admoni från Carnegie Mellon University och datavetenskapsprofessorn Amy Loutfi vid Örebro universitet ense om.Att träna en AI-robot kan påminna mycket om att utbilda en människa, vilket väcker tankar om vad det gör med vår relation till robotarna. Samtidigt är åtminstone en sak väldigt annorlunda mot att utbilda människor. Vi har besökt AI-forskningsprogrammet WASP:s vinterkonferens och träffar också laboratorieingenjören Kewin Borowiecki, som snabbguidar bland de robottyper som lett fram till Örebro universitets nyliga inköp av den människoliknande och AI-utrustade roboten Argo.Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

I det här avsnittet möter vi gastronomen, tv-profilen och författaren Edward Blom, i ett öppet samtal om livet, ånger och den återkommande känslan av att aldrig riktigt bli ”klar” med sig själv. Han reflekterar kring hur tanken på döden inte i första hand leder till stora existentiella slutsatser, utan snarare väcker frågor om vardagliga val, relationer och sådant som blev – eller inte blev av längs vägen. Han delar generöst med sig av minnen från sin ungdom, präglad av blyghet och rädsla som gjorde att han ofta stod vid sidan av sociala sammanhang. Samtidigt berättar han om senare perioder av intensivt festande, där alkoholen tog onödigt stor plats när han ser tillbaka på det. Vi pratar om extroversion, behovet av människor och gemenskap, men också om gränser och sårbarhet. Edward beskriver hur ett långvarigt överarbete tidigare i livet ledde till panikattacker och stark ångest, erfarenheter som gjort honom mer lyhörd för kroppens och psykets varningssignaler. Samtalet landar slutligen i det som för Edward är etikettens innersta kärna: empati. För honom handlar etikett inte om stelbenta regler eller yta, utan om ansvar för hur andra människor mår – att skapa sammanhang där ingen lämnas utanför, skäms eller går hem med känslan av att vara osedd. Missa inte detta tankeväckande avsnitt!Följ Edward här.Edward recenserar vin här.Läs mer om MyValueVault här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi gastronomen, tv-profilen och författaren Edward Blom, i ett öppet samtal om livet, ånger och den återkommande känslan av att aldrig riktigt bli ”klar” med sig själv. Han reflekterar kring hur tanken på döden inte i första hand leder till stora existentiella slutsatser, utan snarare väcker frågor om vardagliga val, relationer och sådant som blev – eller inte blev av längs vägen. Han delar generöst med sig av minnen från sin ungdom, präglad av blyghet och rädsla som gjorde att han ofta stod vid sidan av sociala sammanhang. Samtidigt berättar han om senare perioder av intensivt festande, där alkoholen tog onödigt stor plats när han ser tillbaka på det. Vi pratar om extroversion, behovet av människor och gemenskap, men också om gränser och sårbarhet. Edward beskriver hur ett långvarigt överarbete tidigare i livet ledde till panikattacker och stark ångest, erfarenheter som gjort honom mer lyhörd för kroppens och psykets varningssignaler. Samtalet landar slutligen i det som för Edward är etikettens innersta kärna: empati. För honom handlar etikett inte om stelbenta regler eller yta, utan om ansvar för hur andra människor mår – att skapa sammanhang där ingen lämnas utanför, skäms eller går hem med känslan av att vara osedd. Missa inte detta tankeväckande avsnitt!Följ Edward här.Edward recenserar vin här.Läs mer om MyValueVault här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.