Podcasts about samtidigt

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands luftkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glidbomber, drönare och attacker långt bakom fronten har förändrat kriget i luften. Nu drar Sverige nya lärdomar om hur ett framtida angrepp kan behöva stoppas långt bortom det egna territoriet.När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 var målet att snabbt slå ut det ukrainska luftförsvaret.Flygbaser, radarstationer, luftvärn och ledningscentraler attackerades. Men trots ett starkare flygvapen lyckades Ryssland inte ta kontroll över luften.— Ukraina hann sprida sina flygstridskrafter och sitt luftvärn, säger Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Glidbomberna förändrade krigetEn av de stora förändringarna i luftkriget är de ryska glidbomberna.De kan släppas flera mil från målet och orsaka stor förstörelse utan att flygplanet behöver flyga nära fronten. Det gör dem svåra för Ukraina att stoppa.— De är svåra att upptäcka och ännu svårare att skjuta ner, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI.Samtidigt är glidbomberna beroende av satellitnavigering – något som går att störa ut.Drönare långt inne i RysslandUkraina har också visat att kriget i luften inte bara handlar om stridsflyg.I operation Spindelnät attackerades flera ryska flygbaser samtidigt med drönare. Enligt Ukraina förstördes omkring 40 ryska bomb- och spaningsflyg.— Det var ett fantastiskt sätt att kompensera för att man saknade långräckviddiga vapensystem, säger Carl Bergqvist.Sverige vill stoppa hotet tidigareFör Sverige handlar lärdomarna om att kunna sprida flyg och luftvärn, skydda baser och hålla igång ett krig under lång tid.Men också om ett större skifte: att kunna slå mot hotet innan det når Sverige eller Natos territorium.— Det är ingen liten förändring, utan en väldigt stor förändring, säger Carl Bergqvist.Sverige har bland annat påskyndat införandet av kryssningsrobotar till Gripensystemet och tidigarelagt satsningar på egen rymdförmåga.Medverkande:Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI med inriktning mot luftdomänen,och Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Programledare: Klas Aronsson.Producent: Kalle GlasTekniker: Mats Jonsson

En våldsam morgon följs av en konflikt i bilen som slutar i dödligt våld. Därefter börjar arbetet med att dölja det som hänt. Samtidigt prövas Elins uppgifter om rädsla och kontroll mot det som går att bevisa. Producent: Signe Lindbäck Programledare: Nils BergmanVill du höra nya serier från Rättegångspodden, exklusivt och helt utan reklam, så gör du det på Podme. Där släpps nämligen en helt ny serie varje månad. Gå in på Podme.com och skaffa ett Premium-abonnemang och börja lyssna på nya serier redan nu, de första 14 dagarna är gratis. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet – ofta från gud – men också från traditionen, ritualer och symboler.I avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar – En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle.Foto: Gabriella ErikssonBild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Var är myggen i sommar? För andra sommaren i rad är det mindre mygg än vanligt. Samtidigt sprids virussjukdomar över Europa. Riskerar virusen att få fäste i Sverige? Gäst: Anders Lindström, forskare. Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: TV4 Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Missnöjet i Skottland jäser efter Edvard I:s seger vid Dunbar och massakern i Berwick. En ung lågadlig man vid namn William Wallace träder fram som gerillaledare i skogarna och lyckas samla ett växande följe motståndsmän. Samtidigt blossar andra uppror upp i olika delar av landet, snart smälter två av dessa samman i ett och skottarna ställer upp för batalj vid Stirling bridge under ledning av Wallace.Läslista:Schama, S. A history of Britain · Vol. 1 · At the edge of the world? : 3000 BC-AD 1603. (BBC, 2000).Trevelyan, G.M. History of England. (Longmans,Green and co., 1926).Harrison, D. Englands historia · Del 1. (Historiska media, 2018).Fischer, Andrew William Wallace (Birlinn, 2007)Mackay, James - William Wallace - Bravehart, 1995Magnusson, Magnus - Scotland - the story of a nation, 2000David, Saul - Militära misstag, 1999Åberg, Alf - Skottland, 1956 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Michael Olise uppges vilja ta sitt pick och pack och lämna FC Bayern för Real Madrid. Samtidigt har Atlético Madrid satt hårt mot hårt i Julian Alvarez försök att flytta till Barcelona. Arsenal värvar en grekisk poängmaskin och försöker få in en engelsk landslagsback för att ersätta en ryggskadad Saliba. Forests jakt på Bergvall fortsätter och Deportivo presenterar en profilvärvning. Med: Makoto Asahara och David Nilsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Producent: Albin Andersson Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Kjell Höglund är känd för klassiska låtar som Genesarets sjö och Man vänjer sig. Men 1973 har han en annan karriär som efterjagad radiopirat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Radio 88 börjar sända 1972, en tid när Sveriges Radio är de enda som får sända radio i Sverige. Sändarmasterna ägs av statliga Televerket, som ansvarar för att hålla etern fri från störningar och infiltratörer.Den nya piratradiokanalen Radio 88 sänder sent på kvällarna, med reklam och helt utan tillstånd. I sina sändningar blandar de absurd humor och proggmusik med angrepp på politiker. Ständigt jagade av polis, Televerket och en stor grupp privatpejlare.Det är Anders Bjurström som startar Radio 88. När han flyttar in i kollektivet Ornässtugan i Solna träffar han Monica Nilssen, Björn Bränngård och Kjell Höglund – tre personer som blir viktiga för Radio 88.Våren 1973 hörs Kjell Höglund och Björn Bränngård ofta tillsammans i Radio 88:s sändningar på söndagskvällarna. Efter ett uppehåll har kanalen startat på nytt med en proggigare framtoning, utan reklam och med angrepp mot borgerliga politiker blandat med absurd vänsterhumor. Samtidigt passar de inte riktigt in i den tidens gravallvarliga vänsterrörelse.– Det är ingen tvekan om att det är väldigt stora grupper som är ganska arga på oss, sa Kjell Höglund då.Radio 88 jagas av polisen och TeleverketFör att kunna höras i etern har Radio 88 tillverkat hemmabyggda FM-sändare som de flyttar varje dag och gömmer på olika platser runtom i Stockholm.Men i takt med att Radio 88 får mer uppmärksamhet i tidningarna intensifieras jakten på personerna som ligger bakom kanalen. Kalla kriget pågår fortfarande och staten är på sin vakt. En olaglig radiosändare i händerna på okända aktörer skulle kunna användas för desinformation – om kriget kommer.Polisen och Televerkets pejlare placerar ut personal på platser där de vet att Radio 88 tidigare sänt. De försöker hitta sändarna som göms på hustak, bergstoppar och vindskontor – bland annat inbyggda i en attachéväska.Enligt Kjell Höglund själv tycks Radio 88:s impulsiva, fräcka och ologiska sätt att planera sin verksamhet förvirra polisen och Televerket.Och en dag får Radio 88 hjälp från oväntat håll.Dokumentären bygger på gamla inspelningar från gamla piratsändningar, bandat material ur privata samlingar samt arkivmaterial från Sveriges Radio och Sveriges Television. Där hörs bland andra Björn Bränngård, Monica Nilssen, Kjell Höglund, Anders Bjurström, Willy Josefsson och Bengt ”Pejlar-Bengt” Forsgren.Dokumentären är gjord 2026.Reporter: Tommie JönssonProducent: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Tommie JönssonI sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Vad hände med Wagnergruppen? Efter att dess ledare Jevgenij Prigozjin omkom i en omdiskuterad flygkrasch har den paramilitära styrkan stöpts om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Wagnergruppen försvann ur världens blickfång efter ett misslyckat myteri mot Putin för tre år sedan. Hur ser gruppens tillvaro ut idag, hur påverkar den det ryska anfallskriget mot Ukraina, och finns den kvar som aktör i Afrika?Samtidigt dyker gamla mönster från Sovjettiden upp igen. När företag i nordvästra Ryssland inte lyckas skydda sig mot ukrainska drönare är det deras eget fel – de har inte rekryterat tillräckligt med personal för att skydda byggnaderna och får betala böter till den ryska staten.I veckans avsnitt ställer vi oss också frågan om varför den ukrainska respektive ryska civilbefolkningen reagerar så olika på de senaste tidens intensifierade anfall.Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, radions tidigare Rysslandkorrespondent och Richard Myrenberg, radions utsände, nyss hemkommen från Ukraina.Programledare: Monika TitorProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Detta är en sommarepris med ett dagsfärsk försnack. I detta avsnitt av Prestationspodden gästar Dogge Doggelito och delar med sig av sin livsresa – en berättelse fylld av både stora framgångar och djup sorg.Dogge berättar om den svåra tiden när han förlorade sin fru i cancer. Sorgen gjorde att han valde att lägga karriären åt sidan, stänga ned och dra sig undan från omvärlden. Samtidigt beskriver han vägen tillbaka och hur tron på Gud blev en viktig källa till styrka och hopp.Samtalet handlar om motgångar, återhämtning, tro och att hitta kraften att gå vidare. Vi pratar också om Dogges två böcker: Dogge Doggelito – det här är bara början och Dogge Tropical – Caribisk konst av Douglas León, där Douglas León är Dogges riktiga namn.Vill du komma i kontakt med mig så skicka ett mail på carolinenorbelie.comOm du är intresserad av coaching kan du boka en kostnadsfri första session med mig på carolinenorbelie.com för att se om jag är rätt coach för dig. 2 platser i augusti.Vill du lyssna på min andra podd som jag har med Daniel Bäckström. En podd där vi utforskar det andliga och spirituella. Vad mer: https://poddtoppen.se/podcast/1874025825/vad-merFölj med på retreat på Sardinien den 10-15 oktober. Yoga, vandring, breathwork i magisk miljö. https://www.goactivetravel.se/destination/italien/resor/sardinien-yoga-och-andningsretreat-yogaretreats-veckaFölj mig gärna på Instagram: @carolinenorbeliecoachingOm du letar efter en duktig klippare rekommenderar jag varmt Daniel. Du kan kontakta honom på daniel@lejon.se.Kom ihåg att prenumerera på Prestationspodden för att hålla dig uppdaterad om kommande avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Journalister kallas till rätten och Pete Hegseth skapar ny specialstyrka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lindsey Grahams plötsliga död skakar Washington och väcker reaktioner långt över partigränserna. Samtidigt går Trumpadministrationen till offensiv mot läckor: New York Times-journalister kallas att vittna efter avslöjanden om påstådda säkerhetsproblem kring det nya Air Force One-planet, och försvarsminister Pete Hegseth lanserar en ny specialstyrka för att jaga uppgiftslämnare. Dessutom blickar vi mot VM-finalen på söndag – dyker Donald Trump upp på läktaren?Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter.Programledare: Esmeralda Egerup.Producent: Anna Ulvklo.

Homeros epos Iliaden och Odysséen får ständigt nya läsare, men också nya tolkningar. Anna Blennow konstaterar att behovet av antikens klassiker är stort, men att analyserna säger mest om vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-10-18.”Vreden, gudinna, besjung som brann hos Peliden Achillevs.” Så inleds det grekiska diktverket Iliaden, i Ingvar Björkesons översättning. Teorierna om hur det egentligen tillkom, när det tecknades ned, och vem dess författare egentligen var, har diskuterats från antiken och fram till våra dagar. Oavsett svaren på dessa frågor är Iliaden och Odysséen, de två epos som tillskrivs en person vid namn Homeros, grunden i västerlandets litteraturhistoria. Med ett ben i mytiska hjälteberättelser och gudasagor, och det andra i en möjlig historisk kontext på platsen där staden Troja grävts ut, återger dessa dikter berättelsen om det trojanska kriget och om dess följder för den kringirrande Odysseus.Vad kan de grekiska myterna berätta för oss? Liknade antikens Grekland vår värld, eller inte? Dessa frågor dyker ständigt upp i vår samtid, eftersom samtalet med och om den antika grekiska litteraturen oavbrutet pågår. Och behovet tycks sällan ha varit så stort som nu. Den New York-baserade författaren Daniel Mendelsohn utkom precis med boken ”An Odyssey – a Father, a Son, and an Epic”, där han reser i Odysseus kölvatten med sin far. En annan ny bok, ”Enraged – Why Violent Times Need Ancient Greek Myths” av Emily Katz Anhalt, professor i klassiska språk, lyfter fram att de antika myterna lär oss att vi får betala dyrt om vi ger efter för vrede och våld. Anhalt menar att Iliaden inte är en oproblematisk hjältesaga, utan att den istället ifrågasätter huvudpersonernas blodiga kamp och dess följder för samhället: vreden hos Akilles, grekernas främste krigare, kom att skänka sorg och död åt såväl greker som trojaner. Homeros visar att även fienden är mänsklig.Författare, forskare och journalister återvänder ständigt till de grekiska myterna för att bearbeta och förklara företeelser i vår egen tid. Så gör även Tomas Lappalainen i sin bok ”Världens första medborgare”, där han vill förklara uppkomsten av det demokratiska samhället i antikens Grekland genom att dra paralleller mellan de homeriska berättelsernas våldskultur och dagens syditalienska maffiavärld. Lappalainen, som tidigare skrivit initierade böcker om Syditaliens 'ndrangheta och camorra, hävdar att det samhälle som skymtar fram i de homeriska verken har stora likheter med maffians strukturer, eftersom intrigerna ofta behandlar teman som hämnd, beskydd och heder. Han låter sedan detta resonemang bli en förklaringsmodell till hur demokratin uppstod i Grekland som en konsekvens av att man helt enkelt var tvungen att stävja de våldsamma maktstrukturerna politiskt.Lappalainen är inte den förste som läser Iliaden och Odysséen i en civilisationshistorisk kontext. I förordet till den senaste utgåvan av Erland Lagerlöfs sekelgamla svenska översättning av Odysséen skriver akademiledamoten Jesper Svenbro att vendettan, den som driver Iliadens hela berättelse om det trojanska kriget, kommer till en slutpunkt i Odysséen. När Odysseus till sist, på Athenas inrådan, avstår från våld mot dem som söker hämnd på honom, symboliserar han övergången från individuella maktstrider till den politiska stadsstaten. Men är då de homeriska huvudpersonerna, som Lappalainen menar, i själva verket ett slags konkurrerande maffiabossar, som tar blodig hämnd på varandra och samtidigt utövar beskyddarverksamhet mot sina undersåtar? Kan man jämföra eposets arkaiska skildring med en nutida, kriminell subkultur?Den var en religiös plikt som ansågs inrättad av gudarna och som inkluderade även den fattige och främmande.I boken beskriver Lappalainen till exempel hur xenía, den grekiska gästvänskapen, utgör ett förbund mellan mäktiga ätter som skulle kunna liknas vid maffiaklanernas relationer. Men xenía är mycket mer än så. Framför allt Odysséen, berättelsen om en man som i tjugo år reser runt som en främling långt hemifrån, visar på ett långt mer komplext förhållande. När Odysseus son Telemachos i bokens inledning reser för att söka efter sin far, kommer han först till kung Nestor i Pylos. ”Alla skyndade till när de såg dessa främlingar nalkas, hälsade dem med handslag varmt och bjöd dem att sitta.” Hos Menelaos i Sparta sker detsamma. ”Vilka ni är kan vi fråga om när ni njutit av maten”. När Odysseus, skeppsbruten, sköljs upp på fajakernas strand, hittas han av kungadottern Nausikaa. Hon välkomnar den utmattade, halvnakne, smutsige främlingen med orden: ”Eftersom du nu har anlänt hit till vår stad och vårt rike, skall inga kläder saknas dig eller någonting annat av det en nödställd har rätt att få när han vädjar om misskund.” Gästvänskapen var inte ett exkluderande förbund mellan mäktiga. Den var en religiös plikt som ansågs inrättad av gudarna och som inkluderade även den fattige och främmande.Akilles var son till en gudinna, och därför var hans vrede större än vad det mänskliga förståndet kan omfatta.Iliaden och Odysséen handlar också till stor del om människornas relation till gudarna, och hur gudarna ständigt griper in såväl hämnande som stödjande. Samtidigt är gudarna inte allsmäktiga. De lyder precis som människorna under ödets lagar. Och de homeriska verkens fokus är inte huvudsakligen på de odödliga, utan på de dödliga. Det första ordet i Odysséen är ándra,”man” (i svensk översättning ”Musa, berätta om mannen…”). Sture Linnér, som skrev inledningen till Ingvar Björkesons översättning av Iliaden, pekade på hur kärnan i dikterna inte är krigets fasor, utan medlidande och mänsklighet. Detta har skänkt verken den relevans de fortfarande har idag. Samtidigt måste vi se att det ofta är saga och myt, inte samhällsfakta, som de förmedlar. Ordet för vrede i Iliadens inledning, ménis, betecknar ett gudomligt snarare än ett mänskligt raseri. Akilles var son till en gudinna, och därför var hans vrede större än vad det mänskliga förståndet kan omfatta.”Vreden, gudinna, besjung”. Lever vi återigen i vredens tidsålder? Lappalainens läsning av de antika texterna genom ett samtidsraster är symptomatisk för vår tids sätt att hantera en värld där demokratin ifrågasätts och raseriet råder. Och vårt behov av de grekiska dramerna och dikterna grundar sig just i att de ständigt kan omtolkas och återanvändas. Men de episka myterna om hjältar och krig kan inte läsas som historiska sanningar, och att förklara dem genom nutida samhällsföreteelser låter sig inte heller göras. Istället är de tidlösa verktyg för konflikthantering, sorgebearbetning och försoning. Inom det amerikanska projektet ”Theatre of War” har soldater som återvänt från militärtjänst fått ta del av grekiska tragedier som posttraumatisk stresshantering. 2016, mitt under den brännande flyktingkrisen kring Medelhavet, sattes Euripides pjäs ”Hekuba” upp i den antika teatern på ön Delos i Grekland. Hekuba, drottning i Troja, förlorar sin man och sina barn i kriget, och som krigsfånge i Grekland får hon se sin son spolas upp död på stranden.Varje tid har sina krig och sin vrede. Knappt har vi glömt dem förrän nya tider skapar nya katastrofer. Vilka hav seglar vi på idag? Vem kommer hem? Samtidens bruk av de antika grekiska texterna säger oss långt mer om vårt eget samhälle än om antikens verklighet.Anna Blennow, latinforskare och skribentLitteraturTomas Lappalainen: Världens första medborgare – Om statens uppkomst i det antika Grekland. Lind & co.Homeros: Iliaden. Översättning Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2009 samt i översättning av Erland Lagerlöf 1912 utgiven 2012 på Atlantis.Homeros: Odysséen. Översättning Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2008 samt i översättning av Erland Lagerlöf 1908 utgiven 2012 på Atlantis.

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251014.I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Aston Villa agerar när de plockar VM-genombrottsmannen Johan Manzambi framför ögonen på Newcastle, som ser ut att gå mot en mardrömssommar. Samtidigt flyttar Youri Tielemans från Villa till Manchester, där även Andrey Santos anlänt. Vlahovic funderar på Besiktas, Adeyemi återförenas med Flick och Jürgen Klopp sätter stopp för det tyska folkets väntan. Med: Makoto Asahara, Keven Bader och Henric Holmberg. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

I december 2019 försvinner 30-årige Jimmy i Köping. Några dagar senare hittas hans styckade kropp nedgrävd på en gård. Spåren leder till ett ungt par och i deras bil hittas stora mängder blod och blodiga verktyg. Samtidigt växer en bild fram av en relation präglad av våld, hot och droger. I rättssalen ändras berättelserna, och frågan kvarstår om vad som egentligen hände dagen då Jimmy dog.Producent: Signe Lindbäck Programledare: Nils BergmanVill du höra nya serier från Rättegångspodden, exklusivt och helt utan reklam, så gör du det på Podme. Där släpps nämligen en helt ny serie varje månad. Gå in på Podme.com och skaffa ett Premium-abonnemang och börja lyssna på nya serier redan nu, de första 14 dagarna är gratis. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den stora ”Golfboomen” skedde som bekant när covid kom. Många trodde att intresset skulle försvinna när livet återgick till det normala. Istället har golfen fortsatt att växa och lockar i dag fler unga än på länge. Samtidigt är skillnaden mellan könen enorm. Under 2024 sökte över 14 000 pojkar juniormedlemskap i svenska golfklubbar, medan motsvarande siffra för flickor var drygt 700. Hur har kulturen kring golf förändrats? Vad är det som gör sporten så attraktiv för unga? Och varför är det fortfarande så få tjejer som börjar spela? Gäst: Ellie Skoog Producent och programledare: Albin Andersson Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Den svenska finansmarknaden har gått från en av världens mest reglerade, till en av de mest liberala. Samtidigt har börsen blivit en folksport. Hur blev Sverige ett finansfolkhem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Det är en jätteförändring”, säger Torun Nilsson, ekonomijournalist och författare, om den svenska finansmarknaden. Börsen - en lång och volatil historiaSedan handeln drog igång på Stockholmsbörsen för drygt hundra år sedan har perioder av hårdare reglering följts av snabb avreglering. Börskrascher och börsrusningar har avlöst varandra. Men den gemensamma nämnaren genom åren har varit en vilja att få fler att spara i aktier. Men även att skapa ekonomisk tillväxt och ge företag en möjlighet till finansiering. Reformer och satsningar har presenterats av både höger- och vänsterregeringar – även om syftet har varierat. Synen på aktieägande har också skiftat. ”Det har svängt rejält. Aktier sågs som något moraliskt suspekt”, säger David Larsson Heidenblad vid Lunds universitet.Stora skattereformerUnder åren har också skattesystemet genomgått en rad stora förändringar. På 70- och 80-talen infördes så kallat skattesparande och allemanssparande. 80-talet var också en period med kraftiga börsuppgångar och filmer som Wall street skapade debatt kring yuppies och finansvalpar. ”Det var en helt ny värld”, säger Torun Nilsson. Efter det följde en ny stor skattereform, och så småningom även en ny börskrasch när it- och telekombranschen kollapsade runt milleniskiftet.Digitalisering- och informationsvågParallellt med de politiska reformerna har en ny sorts ekonomijournalist vuxit fram, och idag är antalet aktietipsare i sociala medier och poddar enormt. Samtidigt har digitaliseringen gjort det betydligt enklare att handla. Numera är det nästan 2,5 miljoner svenskar som direktäger aktier. Många av dem via ISK, som blivit en stor sparform – och en valfråga.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Torun Nilsson, ekonomijournalist och författareDavid Larsson Heidenblad, docent Lunds universitetKrister Modin, analytiker Euroclearekonomiekotextra@sverigesradio.se

Han var en av 1930-talets största tennisspelare och nazisternas drömbild av en arisk atlet. Men Gottfried von Cramm vägrade bli propagandafigur. Han var baron, spelade elegant och rönte stora framgångar på Roland Garros, Wimbledon och i Davis Cup. Samtidigt protesterade han mot att judiska spelare uteslöts och levde med en förbjuden kärlek. År 1938 greps han av Gestapo och dömdes för homosexualitet. En berättelse om ett liv där idrott, politik, mod och överlevnad korsas.

Genom massiva bombningar mot Kiev vill Putin få ryssarna att tro på seger trots att kriget inte alls går enligt plan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På kort tid har Ryssland genomfört omfattande attacker mot bland annat Kiev och bara den senaste veckan har omkring 50 civilpersoner dödats. I Ukraina råder brist på luftvärnsrobotar men under Natos toppmöte i Turkiet fick Ukraina löfte om licens för att på egen hand tillverka robotar till det amerikanska Patriotsystemet. Samtidigt uppges USA ha varnat Polen för en rysk provokation i syfte att testa Natos sammanhållning. ”Putin har hela tiden visat sig ta större risker än vad bedömare i väst har trott”, säger journalisten och Rysslandskännaren Malcolm Dixelius. I veckans avsnitt ställer vi oss också frågan varför Vladimir Putin återigen har visat upp sig i militärkläder och hävdat att ryska styrkor gör stora framsteg vid fronten. Veckans gäster är Malcolm Dixelius, journalist och Rysslandskännare, Sveriges radios utsände Richard Myrenberg, på plats i Kiev och Maria Persson Löfgren, radions tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Johanna MelénProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Avsnitt 93. Torsdag 9 juli. Kvartsfinalerna är äntligen här – och först ut väntar ett högintressant möte mellan Frankrike och Marocko. Vem tar första steget mot VM-guldet? I Expressen Fotboll leder Isak Dahlin dagens sändning tillsammans med expert Pär Lagerström, reporter Mikael Ljungberg och sillyexperten Anel Avdić. Vi djupdyker i kvällens kvartsfinal och analyserar varför Frankrike har varit ett av turneringens starkaste lag, om Didier Deschamps har fler taktiska drag att plocka fram och vilka svagheter Marocko kan försöka utnyttja. Samtidigt frågar vi oss om Marocko har tillräckligt med spets för att utmana en av guldfavoriterna. Dessutom riktar vi blicken mot transferfönstret, som nu är öppet. Tillsammans med Anel Avdić går vi igenom de hetaste snackisarna i Allsvenskan. Hur ser läget ut i AIK, vilka värvningar kan vara på väg in, vad händer i Sirius och Malmö FF – och hur ser det ut för lagen i botten? Vi tar även tempen på det internationella transferfönstret och de senaste ryktena. Medverkande: Isak Dahlin, Pär Lagerström, Mikael Ljungberg och Anel Avdić. Ansvarig utgivare: Karin Olsson.

Avsnitt 93. Torsdag 9 juli. Kvartsfinalerna är äntligen här – och först ut väntar ett högintressant möte mellan Frankrike och Marocko. Vem tar första steget mot VM-guldet? I Expressen Fotboll leder Isak Dahlin dagens sändning tillsammans med expert Pär Lagerström, reporter Mikael Ljungberg och sillyexperten Anel Avdić. Vi djupdyker i kvällens kvartsfinal och analyserar varför Frankrike har varit ett av turneringens starkaste lag, om Didier Deschamps har fler taktiska drag att plocka fram och vilka svagheter Marocko kan försöka utnyttja. Samtidigt frågar vi oss om Marocko har tillräckligt med spets för att utmana en av guldfavoriterna. Dessutom riktar vi blicken mot transferfönstret, som nu är öppet. Tillsammans med Anel Avdić går vi igenom de hetaste snackisarna i Allsvenskan. Hur ser läget ut i AIK, vilka värvningar kan vara på väg in, vad händer i Sirius och Malmö FF – och hur ser det ut för lagen i botten? Vi tar även tempen på det internationella transferfönstret och de senaste ryktena. Medverkande: Isak Dahlin, Pär Lagerström, Mikael Ljungberg och Anel Avdić. Ansvarig utgivare: Karin Olsson.

Nya besked från presidenten på Nato-toppmötet i Ankara Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi vänder blicken mot Nato-toppmötet i Turkiet, där Donald Trump bedömer att vapenvilan mellan USA och Iran är över. Presidenten upprepar också sitt krav på att Grönland bör bli en del av USA och uttrycker besvikelse över att flera av USAs allierade inte gjorde mer för att stödja USA i kriget mot Iran.Samtidigt skakas Demokraterna av anklagelser om sexuella övergrepp mot partiets senatskandidat i Maine, Graham Platner. Partiet har nu dragit tillbaka sitt stöd, medan Platner själv avfärdar anklagelserna som ”kategoriskt falska”.Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter.Programledare: Esmeralda Egerup.Producent: Anna Ulvklo.

En lyssnare ser ofta varningar för varmpressad rapsolja i sociala medier. Samtidigt görs ingen skillnad mellan kall- och varmpressad rapsolja i de allmänna näringsrekommendationerna. Vad gäller? Forskarstuderande Fredrik Söderlund förklarar begreppen och reder ut vad man ska tänka på när man väljer oljesort.

Historien om den 36åriga havsörnen visar hur artens utveckling på Öland och i landet förändrades när miljögifter minskade och naturvården lyckades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026.När en 36‑årig havsörn hittades död på norra Öland blev den ett unikt tidsdokument över artens dramatiska utveckling. Den ovanligt höga åldern kunde bekräftas genom ringmärkning, och fågelns livsspann sträckte sig över perioden då havsörnen gick från att vara nära utrotad till att bli ett livskraftigt inslag i svenska landskap.Under 1970‑ och 80‑talen pressades populationen hårt av miljögifter och tidigare jakt, vilket ledde till dålig reproduktion och få kvarvarande individer. När halterna av miljögifter sjönk och nya generationer utan skador började ta plats skedde en tydlig vändning.Den här havsörnen kan ha tillhört de första som åter etablerade sig på Öland, där gamla boplatser i tallskogar och god tillgång på föda skapade förutsättningar för en växande stam. Fyndet visar hur ringmärkning avslöjar långsiktiga förändringar i både miljö och beteenden, och hur landskapet förändrats från perioder av hårt mänskligt tryck till mer gynnsamma förhållanden.Samtidigt väcker den ökade populationen frågor om framtida skydd, rättsliga processer och hur artens status påverkar förvaltningen. Den rekordgamla fågeln blir därmed en nyckel till att förstå havsörnens återhämtning och de omständigheter som format artens återkomst i Sverige.Medverkande: Peter Hellström, rovfågelsforskare på Naturhistoriska riksmuseetReporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Ett pressat Europa möter USA på Natotoppmöte i Ankara, där avskräckningsförmågan står på spel. Och mitt i rysk exportskandal tar Irland över ordförandeskapet i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är Natotoppmöte i Ankara. Det talas om ett ”Nato 3.0”, där USA kräver att Europa steppar upp sitt försvar – annars.. Det är hård ton mot europeiska Natoländer och frågan är om Europa kan bevara Natos avskräckningsförmåga när USA drar sig tillbaka.Samtidigt hyllas vissa länder av USA medan andra skälls ut offentligt, kan detta bidra till en splittring i Europa?Irland tar över EU-klubbanIrland har tagit över ordförandeskapet i EU. På samma gång har de hamnat i kläm mellan att vilja stötta Ukraina och exportera aluminiumoxid, som används i vapenindustrin, till Ryssland.Medverkande: Andreas Liljheden, Bryssel- och Natokorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Paulina Monzón

I november 1653 lägger sex engelska fartyg i Göteborgs hamn. Ombord finns ambassadör Bulstrode Whitelocke och ett rullande skådespel av vagnar, hästar, tjänare och ceremoniell prakt. Hans uppdrag var att få drottning Kristina att sluta avtal med en regim som just har avrättat sin egen kung och styrdes av Oliver Cromwell.Mötet med drottning Kristina blir en krock mellan två politiska världar. I Stockholm och Uppsala väntar en monark som både fascinerar och förbryllar sin samtid – lärd, teatralisk och redan på väg mot sin mest dramatiska handling: abdikationen 1654. Mitt i detta försöker Whitelocke säkra handel, sjöfart och vänskapspolitik i Östersjön, där Danmark och Nederländerna skuggar varje steg. Att han kunde dansa skulle visa sig avgörande.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Erik Petersson som bland annat skrivit Maktspelerskan: drottning Kristinas revolt. Detta är början på ett Historia Nu Premium-avsnitt. Vill du lyssna på hela avsnittet blir du medlem på www.historia.nu/premium. Det kostar 75 kr/mån och då får du två extra avsnitt samt alla vanliga avsnitt reklamfria.När Karl I halshöggs 1649 blev England ett diplomatiskt problem för Europas furstehus. Oliver Cromwells regim behövde visa att samväldet var en legitim stat, inte en tillfällig revolt. Historikern Edward Turnbull beskriver hur acceptans utomlands blev en del av överlevnadsprogrammet i London – och att Sverige, som protestantisk stormakt, framstod som en nyckelpartner.Samtidigt hade Sverige egna strategiska skäl att lyssna. Östersjön var 1600-talets ekonomiska pulsåder: där fanns hampa, tjära och timmer – material som Europas flottor bokstavligen byggdes av. Ett engelsk-svenskt närmande kunde också balansera rivaler i regionen. I efterhand brukar alliansens syfte sammanfattas som att väga upp Danmarks och Nederländernas ställning.Ambassadör Bulstrode Whitelocke (1605–1675) var ingen vanlig sändebudstyp. När England ville öppna en formell kanal till Sverige var han därför ett logiskt val. Han var jurist, politiker och van vid maktens innersta rum. I Turnbulls framställning framstår han dessutom som relativt motvillig: uppdraget var prestigefullt men också ett riskfyllt avståndstagande från Londons intriger under Protektoratets första år.Sverige var vid mitten av 1600-talet en stormakt i Östersjöområdet. För England handlade diplomatin inte bara om artighet, utan om strategi: sjöfart, tullar, tillgång till marina råvaror och ett maktbalansspel där allianser snabbt kunde skifta. Whitelockes mission siktade på ett avtal som knöt Sverige närmare England – och samtidigt visade att republiken i London var en aktör att räkna med även vid kungliga hov.Whitelockes dagbok – som publicerades i tryck långt senare – understryker hur själva resan och följet var en del av diplomatins språk. När han anländer till Göteborg i november 1653 har han ett stort sällskap med sig, “ståtliga vagnar och hästar”, och begär fler fordon för färden mot hovet. Det är inte bara bekvämlighet, utan ett sätt att signalera att England, trots sin republikanska form, fortfarande kan uppträda med statlig värdighet.Bild: Montage av drottning Kristina av Sverige (regerade 1632–1654), dotter till kung Gustav II Adolf. Porträtt av Sébastien Bourdon, Nationalmuseum. Källa: Nationalmuseum, Wikipedia, Public Domain. Samt Bulstrode Whitelocke (engelsk jurist, diplomat och politiker). Porträtt, oidentifierad målare, National Portrait Gallery, Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsKällor: Fitzgibbons, J. (2022) ‘“To settle a governement without somthing of Monarchy in it”: Bulstrode Whitelocke's Memoirs and the Reinvention of the Interregnum', The English Historical Review, 137(586), s. 655–691. doi:10.1093/ehr/ceac126Petersson, Erik (2011). Maktspelerskan: drottning Kristinas revolt. Stockholm: Natur & kulturKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla kall bör kanske inte besvaras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En utbränd kontorsråtta går in i väggen och tar till tärningen för att hitta ny riktning i livet. Samtidigt, någon helt annanstans, flyr någon sin forna kollega med deras banbrytande forskningsresultat i bilen. I veckans Creepypodden hör vi historier om när arbetsron släpper fram krafter som kanske borde ha förblivit fängslade.Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.00:01 Värdshuset Ugglan26:10 Det gröna

Under Almedalsveckan lovade politikerna nya stora miljardsatsningar till hushållen. Det handlade bland annat om stora skattesänkningar och höjda barnbidrag. Samtidigt har redan hushållens ekonomi förbättrats de senaste åren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stora löften – kritik mot ”valfläsk”Flera partiledare kom under Almedalsveckan med omfattande förslag som berör de svenska hushållens privatekonomi. Men det här får också kritik för att det är oklart hur förslagen ska finansieras. Och frågan är hur mycket de stora satsningarna behövs, när många hushåll redan fått förbättrad situation de senaste åren. Lägre bensin- och matpriser och högre lönerDe senaste åren har lönerna stigit mer än priserna och i år har ytterligare satsningar stärkt hushållens plånböcker. Senast i raden en kraftig sänkning av bensinpriserna som nu är lägre än på över fem år och bland de lägsta i hela EU. Matpriserna har redan sänkts.Funkar plånbokslöften?Politikerna satsar hårt på plånbokslöften men det är inte säkert att det funkar hos väljarna. Och frågan är hur svensk ekonomi och tillväxt påverkas om nya stimulanser som skattesänkningar och bidrag förverkligas.Programledare och producent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Roine Vestman, professor i nationalekonomi, Stockholms universitetMats Eriksson, politikredaktör, EkotArturo Arquez, privatekonom, Swedbank John Hassler, professor i nationalekonomi, Stockholms universitetUlf Kristersson (M) statsministerEbba Busch, partiledare (KD)Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare (C)Nooshi Dadgostar, partiledare (V)Daniel Helldén, språkrör (MP)Peter Gärdqvist, Statistiska centralbyrån Johan Samuelsson, enhetschef, Konjunkturinstitutetekonomiekotextra@sverigesradio.se

Förändrad markanvändning har skapat ett brännbart Europa nu föreslås naturvård med motorsåg och betesdjur som brandförebyggande åtgärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från september 2025.Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder.Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårhjordar används för att skapa brandbarriärer.Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer.Reporter Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I Ryssland blir kriget alltmer påtagligt och tron på Putin som stark ledare påverkas negativt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De ukrainska attackerna mot ryska oljeraffinaderier har lett till en svår bränslebrist i stora delar av landet. I flera regioner har bensinpriserna drivits upp och Ryssland behöver nu importera bensin. President Vladimir Putin erkände i en intervju att problem finns men sa att krigets mål ligger fast.Men motgångar i kriget och de ukrainska attackerna påverkar ryssarnas syn på presidenten. ”Tron på Putin som allsmäktig ledare har försvagats”, säger journalisten och författaren Liza Alexandrova Zorina.Samtidigt fortsätter Ryssland slå mot Ukraina med full kraft och vi får en rapport från Kiev morgonen efter vad som beskrivs som den största attacken mot den ukrainska huvudstaden hittills. I veckans avsnitt reder vi också ut hur nära Belarus är att på allvar dras in i kriget.Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios utsände Richard Myrenberg, på plats i Kiev och Liza Alexandrova Zorina, författare och journalist – knuten till Svenska Dagbladet.Programledare: Johanna MelénProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Ett splittrat USA laddar upp för jubileumsfirande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fortsatt framgång för utmanare inom Demokraterna efter primärvalen i Colorado. Socialisten Melat Kiros besegrar långvariga kongressledamoten Diana DeGette i ett av kongressdistrikten, medan Trumpkritikern Phil Weiser tar hem guvernörsposten.Högsta domstolen slår ner Trumps försök att riva upp födslorätt till medborgarskap. Samtidigt ges presidenten rätt att avskeda myndighetschefer, men inte styrelseledamöter i Riksbanken – åtminstone inte hur som helst.Till sist: hur ska ett splittrat USA fira 250 år av självständighet på nationaldagen den 4 juli?Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter.Programledare: Esmeralda Egerup.Producent: Anna Ulvklo.

… om hur nio års tankar och 500 avsnitt blir råmaterial för AI, nya idéer och nya tjänster. Om att vi har gått in i en tid där gränsen mellan användare och utvecklare håller på att suddas ut, och där den bästa tiden att bygga något kanske är just nu. Samtidigt är det en personlig milstolpe, en tillbakablick och ett löfte om ytterligare 499 avsnitt. Så fundera inte bara på vad någon borde bygga – börja bygga själv.Googla inte idag: gå istället till ensakidag(punkt)se och kliv ner i kaninhålet(CC BY 4.0. Metadata är transkriberat och bearbetat av AI. Men innehållet och alla dess eventuella fel och brister beror helt och hållet på JJ)

Visst handlar fotbolls-VM om så mycket mer än bara själva fotbollen? Det går liksom inte att undvika när skottarna invaderar Boston med sina säckpipor eller när norrmännen tar över Times Square i New York med den mycket omdiskuterade rodden. Men nåt som det också snackas mycket om är musiken. Alla länder har fått välja en låt som ska spelas när laget gör mål. Bland annat så har Frankrike valt Daft Punk” Österrike Scooter och Australien AC/DC. Svenska Fotbollförbundet valde den officiella VM-låten av Thomas Stenström. Samtidigt ramas hela VM in av ett fåtal låtar som spelas inför varje match; Shakiras officiella VM-låt och Zias ”Titanium” bland annat. Hur viktig är musiken i ett fotbolls-VM? Varför är Shakira så hyllad och gjorde Fotbollförbundet rätt som valde just Stenströms låt? Gäst: Markus Larsson, rockjournalist på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: NBC News, The Sun Scotland, America This Morning. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Den 26 april 1937 inleddes bombningen av den baskiska staden Guernica. Under några timmar föll en sammanlagd bomblast på omkring 22 ton över staden. Anfallet var beordrat från nationalistsidans högsta ledning och genomfördes med stöd av tyska Condorlegionen och italienskt flyg.För nationalisterna var bombningen en del av offensiven i Baskien, men den framstår också som ett slags brutal testbädd: här användes bland annat Junkers Ju 52 (tillsammans med andra flygplanstyper) i en planerad rädföljd som gav erfarenheter av bombkrigföring som senare skulle få eko i andra världskriget.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden försöker Martin Hårdstedt och Peter Bennesved förstå varför Guernica bombades – och vad anfallet skulle uppnå. Resultatet blev katastrofalt. Dödssiffran är fortfarande omstridd: uppskattningarna varierar kraftigt, från omkring 150 till över 1 600 döda, och siffrorna har använts i både propaganda och senare omvärderingar.Att osäkerheten kunnat leva kvar hänger också ihop med vad som följde. Bombningen fick omedelbar internationell uppmärksamhet, men i Francos Spanien kom händelsen att förnekas, förvanskas och tystas ned. Nationalisterna tog kontroll över staden bara några dagar senare, den 29 april 1937.Bombningen av Guernica kan ses ur flera perspektiv. Först och främst handlar det om det spanska inbördeskriget och slutstriden om Baskien våren 1937. Anfallet hade knappast varit möjligt utan det flygunderstöd som nationalisterna fick av Tyskland och Italien. Samtidigt stod västmakterna passiva, medan Sovjetunionen stödde republiksidan.En annan dimension är den baskiska nationella identiteten. Guernica var en historisk samlingsplats och ett kulturellt hjärta – en symbol för baskiska friheter. Att slå mot staden var därför också att försöka slå mot själva idén om en baskisk nation. Det visste Franco mycket väl.Bild: Ruinerna i Gernika (Guernica) efter bombningen den 26 april 1937 under spanska inbördeskriget, dokumenterade av tyska Bundesarchiv. Bilden ger kontext till den internationella debatten om luftkrigets civila offer och till Picassos senare antikrigsverk. Foto: Bundesarchiv, Bild 183-H25224 / okänd upphovsperson, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tillfälligt stopp mot ärftlig genredigering skaver när entreprenörer vill gå vidare och etiker resonerar kring barn med förbättrade egenskaper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett internationellt moratorium har satts upp för att stoppa genredigering som kan gå i arv, efter att den molekylära genkniven CRISPR/Cas9 ansetts för osäkert att använda på mänskliga embryon i livmodern. Nu driver röster i genredigeringsindustrin på för att släppa stoppet och få testa tekniken längre i embryon, med målet att barn inte ska födas med svåra monogena, ärftliga sjukdomar. Samtidigt pekar forskare på risker som kvarstår även med mer förfinade metoder som base editing. En uppmärksammad preprint från juni 2026 lyfter att stora oavsiktliga förluster i arvsmassan kan minska, men andra problem finns kvar, som off-target-mutationer och mosaik där inte alla celler i embryot förändras.Debatten handlar också om syftet. Vissa vill begränsa användningen till att behandla ärftliga sjukdomar, medan filosofer argumenterar för förbättringar av egenskaper. Andra pekar på alternativet där embryon testas och friska väljs ut. Detsom kallas PGT, preimplanatorisk genetisk testning vid provrörsbefruktning IVF. Forskare menar att det ofta kan vara mer effektivt och mindre riskfyllt än genredigering.Parallellt diskuteras 14-dagarsgränsen för embryoforskning och framväxten av syntetiska embryon, embryomodeller, som kan utmana lagstiftningens nuvarande ramar.Medverkande är Cathy Tie, VD och grundare av Origin Genomis i New York,USA, Fredrik Lanner, professor i embryonal stamcellsbiologi på Karolinska institutet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och tidigare även professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, Nils Eric Sahlin, professor emeritus i medicinsk etik vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: David Hellgren david.hellgren@sr.se

Flera industribolag vill ha tillbaka tjänstemännen in på kontoren. Men det är populärt att jobba hemma och facken engagerar sig för distansarbetet. Samtidigt har distansarbetet skapat en klyfta på arbetsmarknaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tillbaka till kontoren Pandemin innebar en snabb omställning för många tjänstemän när många började jobba hemifrån. Men den senaste tiden har flera bolag krävt större närvaro av de anställda på kontoren. Facket är kritisk och varnar för att många förväntar sig kunna jobba hemifrån. Spretig forskning Det har gjorts flera studier med olika resultat, men gemensamt är att många anställda uppskattar mer flexibilitet. Samtidigt vill en del företag få pendeln att svänga tillbaka. Men behövs det?Djup klyftaAtt vissa kan jobba hemma men inte andra beskrivs som en ny klyfta på arbetsmarknaden. Krav höjs på att andra behöver bli kompenserade och mot den bakgrunden har det väckts politiska krav på bland annat slopat karensavdrag.Framtiden är hybridSvenska tjänstemäns arbetsplatser lär förbli en hybrid mellan hem och kontor. Avgörande blir hur företagen lyckas med att strukturera arbetet och förena fördelarna med de två arbetsvärldarna. Programledare och producent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap, Karlstad universitetAnders Jelmin, reporter, Ekot Christian Levin, vd, Scania Kristina Widen, ordförande, akademikerföreningen ScaniaCamilla Frankelius, förhandlingschef, Sveriges IngenjörerJonas Grafström, vice vd, RatioJohan Ingelskog, avtalseskreterare, Kommunalekonomiekotextra@sverigesradio.se

Vladimir Putin hävdar framgångar på marken men varje framryckning sker till ett stort mänskligt pris Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som Ukraina fortsätter med omfattande attacker mot mål i Ryssland hävdar den ryske presidenten att hans styrkor går framåt vid fronten. Men enligt militärexpert Roger Djupsjö står frontlinjen i princip still med vissa undantag. Ryska styrkor har lyckats infiltrera den ukrainska staden Kostiantynivka men till ett mycket högt pris.Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att de ukrainska attackerna kommer fortsätta för att tvinga Ryssland till ett avslut på kriget. Men Vladimir Putin är fortsatt bara intresserad av en fred på ryska villkor. Veckans gäster är Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan, Sveriges radios utsände Richard Myrenberg, på plats i Odessa och Sveriges radios tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Johanna MelénProducent: Jon Jeppsson och Marina Nilsson MalmströmUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Sommaren 2018 är Expressens reporter Michael Syrén i Göteborg för att göra ett reportage om de växande klassklyftorna. Av en slump träffar han en 30-årig sexbarnsmamma som öppet berättar om sin ansträngda ekonomi och bjuder in honom till sitt trångbodda hem.Reportern kan inte ana att han sitter mitt emot en av Sveriges mest eftersökta kvinnor. Hon är huvudmisstänkt för det brutala och olösta Stuvkällarmordet från 2005, där polisen i åratal jagat en mördare som lämnat sitt DNA på brottsplatsen. Samtidigt som intervjun pågår håller preskriptionstiden för mordet på att rinna ut.Programledare: Kim MalmgrenGäst: Daniel OlssonProducent: Arvid HallbergAnsvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

Renoveringsfiasko menar kritikerna. Ett resultat av vandalism säger presidenten själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I primärvalen i New York syns en tydlig Mamdani-effekt. Samtliga tre kandidater som fått stöd av borgmästare Zohran Mamdani gick segrande ur de demokratiska primärvalen, i flera fall mot etablerade motståndare. Resultatet ses som ett styrkebesked för Demokraternas progressiva falang. Vad säger utfallet om partiets vägval inför framtiden?Samtidigt fortsätter turerna kring renoveringen av spegeldammen framför Lincolnmonumentet i Washington. President Donald Trump ville ge den en ny färg i ”American flag blue”, men projektet har kantats av algblomning, flagnande färg och hård kritik. Trump anklagar vandaler för problemen, och flera personer har gripits.Dessutom pratar vi om vicepresident JD Vances nya bok, där han skildrar sin väg till katolicismen – och hur tron kommit att forma hans politiska världsbild.Medverkande: Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondent, Roger Wilson, tidigare USA-korrespondent samt Peder Gustafsson, Sveriges Radios utsända i Washington.Programledare: Sara StenholmProducent: Anna Ulvklo

Tjejerna har kämpat sig igenom midsommarhelgen med allt från flirtiga främlingar till tjafs på hemmaplan. Ines är övertygad om att det är dags att söka hjälp för gamla trauman, och hur hanterar man egentligen en konstant oro för döden? Samtidigt har Kenza återigen hamnat i skottlinjen på sociala medier, den här gången för uttalet av Maias namn. Och dom undrar, borde dom bara flytta från Sverige?Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Appen som känner igen fågelsång via spektrogram och AI. När många rapporterar samtidigt växer en karta över vilka arter som hörs var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse: I programmet sägs att appen var Finlands mest nedladdade app ett visst år och rätt år ska vara 2023.Programmet sändes första gången 7 maj 2026.I en tallskog utanför Uppsala fångas ett tickande läte i mobilen. Sekunden senare ger fågelappen Flyttfåglar träff med hög säkerhet. Tekniken bygger på att ljudet görs om till ett spektrogram, en bild av fågelsångens mönster, som en AI-modell tränats att känna igen. Träningen har skett med hjälp av fågelkunniga frivilliga som märkt upp spektrogram och byggt ett jämförelsebibliotek för Nordens häckfåglar.Men appen är inte bara ett hjälpmedel för artidentifiering. När användare väljer att spara en inspelning som observation hamnar den i en databas. Med hundratusentals människor ute på olika platser uppstår något som liknar ”hundratusentals öronpar” i fält, där varje rapport också kan bära information om hur säker artbestämningen är. Det öppnar för nya sätt att följa utbredning och förändringar över tid, genom att kombineras med äldre kartor och tidigare fynd.Samtidigt pekar forskare på att artkunskap har minskat, och att namn på arter kan spela roll för naturkontakt, naturvård och hur naturen uppfattas i vardagen.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Det fransk-indianska kriget i Nordamerika (1754–1763), mellan de två kolonialmakterna Storbritannien och Frankrike, startade med en lokal gränskonflikt i Ohiodalen i Nordamerika och växte till ett imperiekrig som i praktiken raderade ut Nya Frankrike från kartan.Storbritanniens framgångar blev samtidigt fröet till koloniernas frigörelse från den brittiska kronan. Snart skulle kolonisterna vänd vapnen mot moderlandets trupper. Kriget hade svetsat samman de brittiska kolonierna och gav dem ett ökat självförtroende.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om det fransk-indianska kriget i Nordamerika – en konflikt som globalt blev känd som Sjuårskriget. Här samtalar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia med särskild inriktning på historisk geografi vid Stockholms universitet.Sjuårskriget (1756–1763) var ett globalt krig som utkämpades i Europa, Indien, Amerika och till sjöss. I Nordamerika stred Storbritannien och Frankrike – tillsammans med olika urfolksnationer som allierade – om överhöghet i det som i efterhand ofta kallas det fransk-indianska kriget (1754–1763).Det brittiska Nordamerika bestod i mitten av 1700-talet av tretton kolonier med skilda ursprung, styrelseformer och ekonomiska profiler under den brittiska kronan. För de tretton kolonierna innebar konflikten en förskjutning: från ett djupt beroende av moderlandets militära beskydd till en växande insikt om den egna styrkan – och om gemensamma koloniala intressen. För fransmännen betydde krigets utgång slutet för Nya Frankrike, och för urfolken försvann i stor utsträckning möjligheten att spela ut kolonialmakterna mot varandra.I början av kriget besegrade fransmännen, med stöd av kanadensisk milis och urfolksallierade, flera brittiska attacker och erövrade ett antal brittiska fort. Urfolken var starka regionala maktaktörer – inte passiva offer eller enkla bundsförvanter. Samtidigt var de splittrade av egna konflikter och ställdes mot kolonialmakter vars befolkning, ekonomi och territoriella expansion till slut blev övermäktiga.Bild: Handkolorerat träsnitt som visar det franska lägret vid Great Meadows som anfölls av George Washingtons styrkor från Fort Necessity under inledningen av det fransk-indiska kriget 1754. Bild: Raymond K. Bluhm. Public Domain.Musik: ”Three Little Drummers” ur ”George Washington Show”, framfört av The United States Army Old Guard Fife and Drum Corps (inspelat 19 april 2011). Stycket anknyter till amerikansk militärmusikalisk tradition från 1700-talet. Foto/ljud: The United States Army Old Guard Fife and Drum Corps, public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett gäng löpare joggar mot Vinterviken när dom plötsligt hör rop på hjälp på marken ligger en ung man, han har blivit attackerad med en machete och fått ena handen avhuggen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag vet inte om det var någon överlevnadsinstinkt som kickade igång när jag såg vad som hade hänt. Det var verkligen bara, aj fan, nu hjälper vi den här personen, säger Robert Andersson. Just den här kvällen är han löpledare för ett gäng nybörjare som ska springa en runda på fem kilometer men dom hinner inte långt innan de plötsligt hör rop på hjälp. På marken vid sporthallen vid Vinterviken ligger en 19-årig kille, han har blivit attackerad av två gärningsmän med macheteliknande kniv. Han har fått ta emot flera hugg mot kroppen och hans ena hand har huggits av. Samtidigt pågår Sveriges Radios Musikhjälpen, löparna som är ute och springer har blinkande skosnören för att samla in pengar. – Jag säger, snabbt ge mig snöret och ring 112, berättar Robert Andersson som gör ett avsnörande förband på killens armled. Åklagaren Emma Hilmersson säger att man utrett motivet brett, till exempel om det fanns någon hotbild mot offret men man har inte kommit fram till att det var så eller att dådet har koppling till kriminella nätverk. – Tanken var inte att man skulle gå på den här personen, utan man har gett sig på fel person, man trodde han var någon annan, säger hon. Nyligen dömdes två killar i 20-årsåldern till 6,5 år respektive 3,5 år för synnerligen grov misshandel. Den ena av dem har erkänt misshandel av normalgraden, den andra har nekat helt. Båda har nu, liksom åklagaren, överklagat domen. Programledare: Jenny Hellström och Linus LindahlLjud: Fredrik NilssonProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

När Danmark 1675–1676 försökte ta tillbaka landskapen Skåne, Halland och Blekinge blev det snabbt ett krig som utkämpades både på stigar, gårdsplaner och i skogsbryn mellan skånska friskyttar och svenska trupper som i stora fältslag mellan reguljära danska och svenska trupper.Snapphanarna, eller friskyttarna, bedrev en effektiv gerillakrigföring under skånska kriget med bakhåll, sabotage och stöld av den svenska krigskassan. Men utan kvinnorna hade det varit svårt att hålla igång det skånska motståndet. Gårdarna måste skötas och hemliga budskap transporteras. Och kvinnor kom att författa många protestskrivelser.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Jojan Vadenbring, som skrivit ett stort antal vetenskapliga artiklar om Snapphanarna. Detta är början på ett Historia Nu Premium-avsnitt. Vill du lyssna på hela avsnittet blir du medlem på www.historia.nu/premium. Det kostar 75 kr/mån och då får du två extra avsnitt samt alla vanliga avsnitt reklamfria.Genom freden i Roskilde 1658 blev Skåne, Halland och Blekinge svenska. Danmark tvingades avträda en tredjedel av sitt territorium till den svenska stormakten.För många skånska bönder handlade konflikten mindre om stormaktspolitik och mer om vardagens villkor: skatter, inkvarteringar och övergrepp från soldater som såg bygden som fientlig. När danskarna landsteg 1676 öppnades en möjlighet att återvända till ”den gamla ordningen” – och det gav näring åt ett motstånd som kunde slå till och försvinna.”Snapphane” var i grunden ett svenskt skällsord, använt för att göra motståndet kriminellt och opolitiskt: rövare snarare än kombattanter. Samtidigt fanns mer organiserade förband – friskyttar – som stod på dansk sida och kunde vara formellt knutna till Danmarks krigföring, medan andra grupper bestod av lokala bondeuppbåd eller rena stråtrövare som levde på plundring.Den distinktionen spelar roll när vi ska förstå kvinnornas insats. Kvinnor var sällan formellt inskrivna som soldater – men de var ofta helt avgörande för att gerillakriget skulle fungera i praktiken.Gerillakrig i skog kräver mat, kläder, krut och gömställen. Friskyttarna kunde inte bära allt själva. Kvinnor drev gårdar vidare under extrem press, gömde proviant och såg till att män som levde ”på skogen” kunde komma tillbaka, få mat och utrustning och sedan försvinna igen.Ett konkret exempel finns i material kring ”Sven i Boarp”, där hans hustru enligt domboksuppgifter under en månads tid mältade, gjorde ost och smör och höll gårdens produktion igång – samtidigt som hon bidrog till att förse männen med livsmedel. Det är vardagsarbete som samtidigt blir krigföring: den som kontrollerar maten kontrollerar möjligheten att slå till.I andra fall tycks kvinnor ha agerat som spårare, budbärare och lokala ”nätverk”. Och i den svenska föreställningsvärlden kunde kvinnors rörlighet och kontaktytor vändas mot dem: de kunde misstänkliggöras som spioner – eller till och med som ”spionhäxor”, ett begrepp som lyfts i modern historieskildring om perioden.Kriget skapade en pappersflod. Kvinnor skrev – eller lät skriva – suppliker och brev till myndigheter: om skattelättnader när män dött eller dragit i fält, om nåd för fängslade anhöriga eller om tillstånd att driva verksamhet vidare. Här framträder kvinnor som administrativa aktörer i krigets skuggsamhälle, där familjens överlevnad kunde avgöras av rätt formulering och rätt mottagare.Bild: Snapphanen Svend Poulsen Gønge (t.h.), känd som Göingehövdingen, lockar den svenske översten Sparre i ett bakhåll genom att uppträda förklädd till svensk. Illustration ur Carit Etlars roman Gjøngehøvdingen, 1903. Illustration: Poul Steffensen (1866–1923). Public domain, via Wikimedia Commons. FärglagdMusik: Hybrid March av Boris Skalsky, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Två dagar efter får Felix syn på två av de män som slog ner honom. Nu står han blåslagen framför dem. Vad ska han göra? Konfrontera eller förlåta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Leontine OlsbjörkProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV AVSNITTET:– Och jag kände först en ångest av att gå ut för att jag. Ja, jag har precis varit med om någonting väldigt traumatiskt och jag ser ut som jag gör. Men tänker väl ändå att det här ska jag ska inte skämmas eller jag ska väl inte behöva stanna inne för att jag har varit med om det här.Felix är blåslagen i ansiktet. Två dagar tidigare har han blivit misshandlad på en nattbuss.När han sa ifrån mot några unga män som uttryckte sig rasistiskt.– Jag står där och värmer mig vid en eld och ser då två av de här. Killarna kommer gåendes.jag säger då till min familj att där är de ju.Nu står han mitt emot två av dom unga män som misshandlade honom. Nu, ska han konfrontera killarna – och förlåta dem.***Första gången jag ser Felix är i TV4 Nyhetsmorgon. Jag står i green room och pillar nervöst på en kaffekopp. Om en liten stund ska jag intervjuas i direktsändning.Du kanske har hört min berättelse. För Verkligheten har jag berättat om när jag tog ett DNA-test och hittade över 30 halvsyskon. Och den här morgonen ska jag prata om det i Nyhetsmorgon. Det är december och i sminket pratas det om det stundande luciatåget. Framför mig sitter flera tv-skärmar uppsatta på väggen. I dem ser jag Felix.Han sitter i en soffa inne i studion. Drygt två veckor tidigare har han blivit misshandlad på en nattbuss, efter att ha sagt ifrån mot några unga män som uttryckt sig rasistiskt. Jag har fått pushnotiser om misshandeln tidigare, men nu ser jag Felix berätta om kvällen. Fortfarande med blåmärken under ögonen. Och det är en sak jag fastnar för. För Felix säger att han har förlåtit dem.Intervjun tar slut och innan Felix försvinner vidare genom korridoren och jag in i studionhinner vi hälsa snabbt. Men det är något som jag inte riktigt kan släppa.Några månader senare sitter jag på ett tidigt morgontåg norrut, mot Vännäs i Västerbotten. Jag ska träffa Felix, igen. Felix möter mig upp vid tågstationen– Här har vi Myranparken.Vi går genom den lilla bruksorten några mil utanför Umeå.– Min farfar bodde i det här gula huset där. Då såg parken lite annorlunda ut när vi var små.Felix och hans syskon brukade leka här som barn.– Det var ganska mycket mer växtlighet här, så man kunde klättra i några träd-ish buskar och sådär. Och så har man ett starkt minne av en rutschkana som var lite farlig, men det är lite andra regler idag.Han växer upp i en annan liten ort, Rundvik, men han var ofta i Vännäs som barn. Och som vuxen flyttar han hit.– Pappa var väl inget stort fan av Vännäs. Han sa till mig innan han gick bort till 2020. Han sa att du får fan inte flytta till Vännäs. Men då träffade jag en Vännäs-bo. Så han får vända sig graven om han vill.När Felix är liten separerar hans föräldrar. Hans pappa missbrukar och kontakten är sporadisk.– Han var också en klok man. Var också närvarande när vi väl var där. Mycket starka minnen om att vi hittade på saker. Så man såg upp det handeln då. Fick mycket från honom i just hur jag är som person. Väldigt, väldigt... Jag analyserar mycket, jag tänker, reflekterar. Och det har inte alltid heller varit lätt.Felix mamma är från Brasilien och familjen är den första med invandrarbakgrund i byn.– Man fick höra mycket när man växte upp. Väldigt mycket glåpord. Och i och med att min familj inte jobbade heller och skaffade många barn så var man ganska utsatt på grund av det. Det var många som visste vilka vi var utan att man hade pratat med dem. Och mycket fördomar.De har det tufft ekonomiskt. Felix och hans syskon går ofta klädda i ärvda kläder och det händer att dom går i fel kläder för säsong. De sticker ut.– ´Det var en inre stress hela tiden. Man skämdes för att vi hade så mycket syskon som levde om och inte kunde sköta sig. Enligt en själv då. Idag var ni ju barn så det är svårt att klandra dem. Men det var så man tänkte då i alla fall.På skolgården fortsätter fortsätter glåporden.– Men det var ju mycket på skolan. Man fick ju höra diverse. Allt från svartskalle till turkjävel.Ibland säger han ifrån och andra gånger skrattar han bara med– Men många gånger svalde man det också. Det var som att bita ihop och hantera det. Jag har svårt att använda ordet rasism. Jag vet inte varför. Men det var helt klart rasistiskt och det var helt klart okunskap.Felix känner sig utanför. I ett försök att passa in bleker han sitt mörkbruna hår.– Det slutade inte så bra för att det blev orange. Det var ytterligare en sak som var såsynlig att man gjorde ett försök som inte slutade bra.Hemma får Felix och hans syskon höra att det är viktigt att de sköter sig i skolan och bland vuxna.– Jag var väldigt mån om att följa regler och hjälpa till där det behövdes städa undan och respektera de äldre. Upplevelserna när jag var liten, det har ju absolut format mig idag. Jag har noll tolerans emot mobbning generellMen skolan var också en plats där Felix blev sedd och även om det stundtals var tufft hemma,så kommer han från en kärleksfull familj. Vi spolar fram till en fredagskväll i november förra året, då utanförskapet och hatet gör sig påmint igen. För Felix växer upp. Han är social och utåtriktad. Han brinner för barn och unga, jobbar på fritidsgård och som ungdomstränare. Han börjar plugga till lärare med hoppar av och börjar jobba inom skogsindustrin.– Jag hade precis varit på en AW.På en arkadhall i Umeå står Felix och hans kollegor bland blinkande pinball-maskiner och gamla retrospel.– Så jag hade bokat det och så hade jag fixat pizzor till alla och så där. Så vi hade varit där hela kvällen och umgåtts och haft jättekul.Det är en trevlig kväll. Men så börjar samtalen förändras.– En sak som som kom upp i samtalet där under kvällen var just politik. Där jag blev lite förvånad över folks åsikter och värderingar och så där. Men vi valde sedan att gå vidare då.AW:n fortsätter. Felix är på gott humör när han skiljs från sina kollegor. Han ska ta nattbussenhem till Vännäs och beger sig till busshållplatsen.– Jag hade börjat prata med två med två kvinnor där på busshållplatsen och skrattat och skämtat och haft kul. Men det där låg lite grann i bakhuvudet också, just över den politiska den diskussionen vi hade Det var väl därför jag kanske också initierade i det här samtalet med de här kvinnorna.Kvällens samtal gnager fortfarande i honom när han börjar prata med kvinnorna. De går på bussenoch sätter sig långt fram där fortsätter samtalen.– De sätter sig ganska nära mig så att jag vänder mig och börjar prata med de här två kvinnorna. Och ja, vi pratar om allt möjligt och jag frågar hur länge de har bott här i Vännäs och hur de ser på på klimatet här i kommunen. Vi delar lite åsikter och tankar och sådär då. Och vi sitter och pratar egentligen hela vägen från från Umeå till Vännäs by där de hoppar av.Men när kvinnorna kliver av bussen förändras stämningen snabbt Felix hör några killar längre bak i bussen prata han hör att de säger något som slår an i honom. De säger n-ordet flera gånger– Så jag går bak och sätter mig och sätter mig och sätter mig och sätter mig framför dem och hälsar och säger såhär till grabbar. Så här kan ni inte uttrycka er. Ni måste tänka er för på hur ni pratar och hur ni uttrycker det, för det här är inte okej. Jag blir väl bemött ganska ignorant, de tycker att de får säga vad de vill och de har inte sagt någonting som inte är lämpligt.Några säten längre fram sitter en kvinna och lyssnar. Hon vänder sig om.– Och också säger till den här kvinnan är ju då svart. Så hon har ju slutat höra på allt det här vad de har sagt, så hon vänder sig om också och säger, säger åt dem. En av de här personerna blir då ganska, störig. Han tycker, han försöker liksom provocera mig och så där. Och så efter lite, lite fram och tillbaka så är vi då framme i Vännäs näst sista hållplatsen och då säger de ”ska vi kliva av här”?Varför jag svarar ja, det kan vi göra.Felix reser sig upp och går mot bussens utgång.– Men då upptäcker jag att jag har glömt min väska på mitt säte.Han vänder tillbaka in genom bussen– Var på den här personen skriker “vad fan gör du” och tar stryptag på mig. Och jag ramlar som över honom där han satt och då slår han mig två gånger. Felix blir slagen med knytnävsslag i ansiktet. Han försöker hålla fast killen för att avvärja slagen och skydda sig. – Och jag säger till honom att att är det bra nu? Var på det någon bakifrån börjar slå mig. Och då tar jag tag i honom också och håller fast de två. Och så började en tredje slå mig. Ingen säger någonting. Jag blir slagen, slagen, slagen.Killarna fortsätter slå Felix medan bussen åker vidare mot ändhållplatsen– När bussen stannar så släpper jag sista personen som jag håller i. Killarna försvinner iväg. Felix halvligger över sätena längst bak i bussen. Ingen på bussen hjälper Felix. Och jag sätter mig upp och känner hur det rinner blod från ansiktet. Så till slut så ställer jag mig upp och tittar upp och då ser jag busschauffören stå där och han säger ingenting. Så jag kliver av bussen och bussen kör iväg.Skärrad och blodig står Felix på busshållplatsen mitt i natten. Han plockar upp sin mobil och slår numret till 112. Efter en stund kommer både polis och ambulans, polisen ställer frågor och ambulanspersonalen undersöker Felixs ansikte och hals. Han förs till akuten i Umeå. Samtidigt försöker Felix på tag på sin sambo, men hon svarar inte. – Så jag skickade en bild i en familjegrupp vi har. Och förklarade vad som hade hänt lite snabbt. och att de måste försöka få tag på henne. På bilden är hans högra öga igensvullet. Ansiktet är blodigt och rödflammigt.– Jag grät och jag fick panik. Hur ska jag berätta det här för min sambo? Mina barn ska se mig också.Felix har fått flera frakturer i ansiktet, i kindbenen och näsan. Först framåt morgonen får han tag på sin sambo.– Jag kommer ihåg att jag sa till henne att jag var på en säker plats och ändå mådde bra. Det gör det jobbigt nu också när jag säger det högt att jag inte kommer ihåg hur hon reagera.samtidigt går tankarna på högvarv.– Jag var också så chockad över att det var ett sådant våldskapital. Det är inte första gången jag sitter på den här bussen hem efter en utekväll och har haft samtal med diverse personer och stoppat bråk mellan andra personer. Jag brukar kunna se var saker och ting är på väg. Här hade jag ingen aning. Jag förstod mig inte alls. Jag kunde inte se det framför mig. Jag kände ingenting som att det skulle bli sådant här våld. och så tyckte jag synd om dem för just av den anledning, att det va var verkligen så oväntat så det gjorde ont i mig att unga människor är så arga.Det har gått två dagar sedan misshandeln. Det är skyltsöndag. Byn är full av människor. Det är ponnyridning, marknad och tomtebesök.– Jag kände först en ångest av att gå ut. Jag har precis varit med om något väldigt traumatiskt och jag ser ut som jag gör. Jag tänker att jag inte ska skämmas för att jag har varit med om det här.Trots att han är synligt blåslagen i ansiktet följer Felix med sin familj till byns torg.– Jag står där och värmer mig vid en eld och står och pratar med min mamma och min syster. Då ser jag två av de här killarna komma gående. De ser att jag ser dem och då vänder de ganska fort. Jag säger till min familj att där är de. Mamma säger åt mig att inte följa efter.Men Felix följer efter dem. De skyndar iväg till en parkerad bil.– De hinner sätta sig i bilen men jag går fram och knackar på förarfönstret. Jag sätter mig på huk och hälsar och säger hej känner ni igen mig Killarna nekar. Och Felix blir allt mer irriterad.– Så ni känner inte igen mig? Från bussen i fredags. Då säger de att, nej, vilken buss? Det här är samma attityd ni hade då som nu. Det är inte okej. Okej, ja, men hur ska vi lösa det här nu då? Jag säger något i stil att de ska se på mig och titta vad de har gjort med mig. Då mjuknar de lite och ber dem ursäkt för det de gjorde. Då säger jag till dem att de gärna får be sina kompisar ringa mig också. Jag lämnar mitt nummer och mitt namn. Sen kör de därifrån.Men Felix känner sig inte klar. Han söker på bilens registreringsnummer. han får fram adressen, men hejdar sig.– Jag kände att jag inte kan träffa honom eller dem ensamma. Det kändes inte bra. Istället tar han reda på var hans föräldrar bor.– Jag åker dit och parkerar bilen. Jag tänker nog inte så mycket på vad jag ska säga annat än att presentera mig och berätta vad som har hänt. Jag knackar på dörren och så öppnar en man.Det visar sig att mannen som öppnar är styvfar till en av killarna i bilen– Jag hälsar och säger hej. Jag heter Felix. Jag berättar att jag har blivit misshandlad på bussen denna fredags. Jag frågar om jag får komma in. Han bjuder in mig och vi sätter oss i deras vardagsrum.Det får han. Styvpappan bjuder felix på en kopp kaffe, och de sätter sig ned i vardagsrummetoch pratar.– Och jag säger väl att jag inte vet hur jag ska hantera det här på något annat sätt än vad jag gör just nu. Jag frågar om det var konstigt att jag var där och han tyckte att det inte var det. Vilket jag har varit tacksam för.En stund senare kommer mamman till en av killarna hem.– Hon frågar mig då om hon ska ringa hem grabbarna igen då. Så de kommer dit också.Nu möter Felix två av killarna igen. De sätter sig ned och pratar.– Jag ville visa att så här ser jag ut idag. Jag åkte dit av känslan att. Jag tänker inte gömma mig för det här. Utan personerna måste verkligen få se vad de har gjort och vad... Det finns en person på andra sidan här också. Och att saker får konsekvenser.Killarna ber om ursäkt igen och den här gången svarar han att han förlåter dem– Jag känner väl en sorg över att, att de valde det här, för det är också någonting de gjorde.Men att de inte har haft samma möjligheter kanske eller samma förutsättningar för att kunna reglera sig själv eller hantera sig själv. Eller fått stöd och hjälp i just känslor.– För jag har också varit i den åldern och jag var också ganska arg. Men jag var inte arg på... Men jag var mer arg på var jag kommer ifrån. Jag kommer själv från förhållanden som... Som har varit långt ifrån optimala. Jag kommer från ett kärleksfullt hem, absolut.Men jag kommer ifrån mycket och stora utmaningar.Felixs val att förlåta killarna tas emot med blandande känslor och en vän till honom är orolig att han inte kommer medverka i polisutredningen.– Och han har också sagt till mig rakt upp och ner. Att... Varför ska du vara så här för? Varför ska du... Varför ska du ens förlåta dem? Du är inte bättre än oss andra. Han har sagt. Och det är jag inte. Inte alls. Men sen kanske man också måste tillåta sig själv att få vara. Arg då eller ledsen eller sårad eller utsatt.Och såhär ett halvår senare märker han att misshandeln, precis som uppväxten, har satt sina spår– Och jag har ju fått frågan tidigare om jag kommer fortsätta ingripa och säga ifrån. Och jag har väldigt tryggt sagt ja, det här kommer inte förändra mig. Och ja, det har det gjort. Jag är mer osäker nu än tidigare. Att ha allt det där i ryggsäcken och så får man växa upp i en mindre ort med mycket fördomar och rasism. Det skapar ett annat förhållningssätt till livet än vad många här i Sverige kanske förstår.– Jag är supertacksam för det Sverige jag har växt upp i. Hela skyddsnätet som vi har haft är därför jag sitter här idag. Jag hade kunnat vara på en helt annan plats om jag inte hade haft det. Det måste vi värna om, att vi tar hand om våra medmänniskor som inte har allt på det torra.Efter misshandeln samlas människor i Vännäs i en manifestation mot våld och rasism. När de tågar genom byn hörs ropen: “Alla hjärtan har samma färg.”– All den kärlek och värme jag fick från hela Sverige, från olika människor. Det var personer som skrev brev till mig och personer som hörde av sig på alla möjliga olika medier. Och det visar ju på att det finns en kraft och att det finns människor där ute som på riktigt bryr sig. Och det är lätt man glömmer det, tänker jag. Det är lätt att man glömmer bort att det här berör så många. Det har jag inte tänkt på länge nu så det kanske jag ska försöka tänka på oftare. Just att den värmen och kärlek jag fick efter allt det här. Jag ska med mig det och att det kanske också kan få andra att agera i framtiden också. Om de ser eller hör eller upplever någonting.

Lunds universitet var det svenska lärosäte som utåt var mest präglat av nazistiska influenser under mellankrigstiden. Redan 1930 bildades en nationalsocialistisk studentklubb. När Sveriges förste nazistledare Birger Furugård återvände till sin gamla studentstad Lund i februari 1931 fick han ett varmt mottagande och talade i en fullsatt AF-borg, prydd med stora hakkors.I Lund fanns två profilerade nazistiska studentorganisationer, flera ledande akademiker var nazister och när Lunds studentkår den 6 mars 1939 röstade om ett uttalande kring asyl till tio judiska specialistläkare ställde sig två tredjedelar av medlemmarna bakom ett skarpt uttalande mot asyl. Studentkårens rasbiologiskt motiverande uttalandet refererades i rikspress och väckte frågor om hur demokratisk den framtida svenska eliten var.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och lundabon Eskil Fagerström, aktuell med boken Historien om Lund (Historiska Media).Medicinalstyrelsens förslag att låta tio judiska läkare fly till Sverige ledde ett skarpt uttalande från Lunds studentkår den 6 mars 1939 till efter en omröstning bland medlemmarna. Med en explicit rasbiologisk formulering hävdades att det var skadligt och oförsvarbart inför framtiden att ”främmande element upptagas i vårt folk”.Lund var en småstad där universitetet dominerade det sociala livet. År 1930 hade Lund cirka 24 520 invånare, och studenternas andel av stadsbilden växte snabbt under decenniet; vårterminen 1939 fanns omkring 2 200 inskrivna studenter. Studentkåren var i praktiken en elitmiljö, rekryterad från välbärgade hem, med traditioner som stärkte sammanhållningen – och en känsla av att vara samhällets blivande ledarskikt.Den kombinationen – liten stad, stor social prestige och starka traditioner – gjorde politiken till mer än debatt. Den blev identitet. När Europas kriser fördjupades och nazismens propaganda presenterade sig som ett ”modernt” svar på arbetslöshet, kommunistskräck och ”nationell förnedring” fanns det redan en publik som var mottaglig.Redan 1930 bildades en nationalsocialistisk studentklubb i Lund. Efter krigsutbrottet bytte den namn till Lunds svensk-socialistiska studentförening (LSSS). Den tidiga etableringen fick draghjälp av kopplingar mellan svensk nazism och Lund: när nazistledaren Birger Furugård kom till staden i februari 1931 talade han i en fullsatt AF-borgen som prytts med stora hakkors.Under mitten av 1930-talet kunde två konkurrerande nazistiska studentorganisationer verka parallellt vid universitetet. Samtidigt odlade man en aktivistkultur: läger med ”kamratskap”, militär drill och nattmarscher – samt regelbundna samlingar i partilokaler. Det här var inte enbart skrivbordsradikalism. De lundensiska nazisterna sökte offentligheten: möten på Mårtenstorget, propaganda, uppvisningar och försök att vinna tolkningsföreträde över det ”nationella” studentlivet.I samtiden noterades också hur sympatier kunde sträcka sig in i etablerade kretsar av lärare och intellektuella, vilket gav rörelsen status och nätverk. I en miljö där studenterna såg sig som framtidens domare, ämbetsmän och opinionsbildare blev frågan brännande: Om eliten vacklar – vad händer då med demokratin?Om du vill lyssna reklamfritt och dessutom få två extra avsnitt i månaden ska du bli medlem i Historia Nu Premium för 75 kr/mån – du kan testa gratis i sju dagar.Lyssna också på Fascismens födelse.Bildtext: Nazistledaren Birger Furugård talar i Akademiska Föreningens stora sal vid Lunds studentkår 1931. Bild:Per Bagges Arkiv, Public Domain.Musik: 78-varvsskivan ”Sjung om studentens lyckliga da'r” med O.D.-kören, inspelad i Stockholms Konserthus och utgiven 1927 (His Master's Voice, X2508). En tidig ljudkälla till svensk studentkultur och körtradition, relevant för avsnittet om studentliv och ritualer. Källa: Internet Archive; Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Startskottet har gått för Ukrainas och Moldaviens förhandlingar om EU-medlemskap. Rysslands krig gör det brådskande. Men utvidgningen kommer med utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av Putins mardrömmar kan bli sann, istället för att förhindra Ukrainas närmande till väst kan Rysslands krig i Ukraina leda till motsatsen – ett påskyndat medlemskap i EU.Men många hinder ligger längs vägen. Ukraina har haft flera allvarliga fall av korruption på hög nivå och Ukrainas enorma jordbruksarealer skrämmer befintliga EU-länder som Polen, som ser risken för att den egna produktionen konkurreras ut. Ukraina brukar beskrivas som Europas kornbod, över 70 procent av landet består av jordbruksmark, i hektar mätt en yta större än hela Tyskland. Samtidigt har Tysklands förbundskansler Merz föreslagit en flexibel väg in i unionen för Ukraina. En lösning där Ukraina exempelvis snabbt kan vara med på EU-möten, men utan rösträtt. Volodymyr Zelenskyj har dock avfärdat förslaget som orättvist och menar att det måste vara allt eller inget för Ukraina. Medverkande: Andreas Liljheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier Sieps. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondet som också bevakar bland annat Moldavien och kriget i Ukraina.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Lena Bejerot

Europa vill satsa på egna datahallar för att säkra framtidens AI. Samtidigt hemlighålls hur mycket det kostar i form av vatten och el. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Pierre Welander, platschef EcoDataCenter Falun, Alex de Vries-Gao, forskare Vrije-universitetet i Nederländerna, José Miguel, lantbrukare i Aragonien, Alonso Llorente, lärare i Aragonien, Christina, aktivist från platformen “No es Sequía, es Saqueo”, Eva Valle, minister för Partido Popular i regionstyret i Aragonien, Ella Joyner, journalist Investigate Europe i Belgien, John Wernvik, kommunikations- och hållbarhetschef EcoDataCenter, Erik Slottner, civilminister, kd.Reportar: Fanny Hedenmo och Babak Parham.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

EU godkände antikroppsbehandlingar, men svenska NT-rådet rekommenderar det inte. En mindre klinisk effekt ställs mot risk och kostnad i svensk offentlig vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse i webbpubliceringen. I den tidigaste versionen beskrevs att TLV sagt nej till det nya läkemedlet. Rätt är att TLV har gjort en hälsoekonomisk bedömning. Antikroppsläkemedlen lecanemab och donanemab är godkända av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och riktar in sig på beta-amyloid, de plack som kan ansamlas i hjärnan vid Alzheimer. I studier på personer med mild sjukdom gick försämringen av minne och vardagsfunktion cirka 30 procent långsammare än med placebo. I genomsnitt motsvarade det knappt ett halvår, omkring fem månader, och skillnaden mättes som några få poäng på skalan CDR-SB, som används för att mäta svårigheten av demenssjukdomar.Samtidigt finns risk för allvarliga biverkningar. Ödem och små hjärnblödningar har setts, och i en studie fick 13 procent av deltagarna små blödningar, medan 4 av 757 drabbades av en större blödning över en centimeter. Behandlingen kräver upprepade undersökningar med magnetkamera för att upptäcka förändringar i tid.TLV, tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har analyserat det hälsoekonomiskt. Rådet för nya terapier, NT-rådet, rekommenderar det inte med hänvisning till nytta, risk och hälsoekonomi. Priset är hemligt men bedöms ligga långt över betalningsviljan, och även Danmark har avrått.Dessutom kan bara en liten andel av de alzheimersjuka vara aktuella för behandling med de nya läkemedlen, eftersom riskgenvarianten ApoE4, blodförtunnande läkemedel och annan svår sjuklighet kan utesluta patienter. Diskussionen pekar också mot att amyloida plack inte förklarar allt, och att tau och inflammation kan behöva angripas i framtida kombinationsbehandlingar.Medverkar gör Maria Eriksdotter, professor i geriatrisk medicin på Karolinska institutet och överläkare, Ezio Giacobini, professor emeritus i psykiatri och farmakologi med inriktning på hjärnsjukdomar vid University of Geneva Hospitals i Schweiz, Jannick Brennum, vice ordförande i danska medicinrådet och biträdande direktör på Rikshospitalet i Köpenhamn samt Tobias Granberg, adjungerad professor i neurologi vid Karolinska institutet.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

Han har blivit ansiktet utåt för en omdiskuterad livsstil, där yta är allt. Men hur mår egentligen looksmaxxingrörelsens stora kändis Clavicular? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Braden Peters började hata sitt utseende i de tidiga tonåren. Han hittade lösningen i obskyra internetforum, och påbörjade extrem kemisk makeover.20 år gammal har amerikanen blivit ambassadören som har tagit begreppet looksmaxxing från en nischad del av nätet in i den bredare allmänhetens medvetande.Det handlar om en värld där mänskliga relationer är en marknadsplats, där utseendet är mätbart, och där unga män gör allt för att bättra på sitt yttre och därigenom höja sin status.Deras metoder sträcker sig från grundläggande insatser som att bättra på ens personliga hygien, till mer drastiska åtgärder som kirurgiska skönhetsingrepp, och självmedicinering med hormonbehandlingar och fettlösande ämnen.Därför har rörelsen också blivit utskälld av medicinska experter, som varnar för att allvarliga konsekvenser kan uppstå när tonåringar experimenterar med hormontillskott, eller slår sig själva i ansiktet för att kindbenen ska bli mer framträdande.Men det är inte bara på grund av sin vilja att öka på sin fysiska attraktionskraft som Braden Peters, mer känd under sitt alias Clavicular, har blivit känd – eller ökänd.Sedan hösten 2025 tjänar han stora pengar på direktsända sin vardag på nätet, något som han medger kräver att han regelbundet tar psykoaktiva substanser för att orka interagera med människor.Och i sin jakt på att skapa innehåll som tränger genom bruset har Clavicular börjat liera sig med personer som är kända för misogyni och högerextrema åsikter. Samtidigt ökar hans följarantal stadigt.Det här är en berättelse om besatthet, status, makt, noppade ögonbryn, och om hur en nischad del av internet börjar tränga in i mainstreamen.Medverkande: Myrna Lorentzson, kulturjournalist, Erik Galli, journalist, Stefan Arver, docent och överläkare, Aron, svensk looksmaxxare.Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Patrick StaneliusTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes våren 2026 av produktionsbolaget DISTKlippen i programmet är hämtade från Kick, NBC, The Michael Knowles Show, Raw Talk, Channel 5, New York Times, clavicular.org, Fresh and Fit, 60 Minutes Australia, Uncensored, Livy Alex Youtubekanal.

Andrea har seglat i Grekland tillsammans med tio influencers, men vad var det egentligen som hände på den där båten? Och varför kommer Andrea hem till Sverige som en helt ny människa? Samtidigt fortsätter Mathildas resa genom graviditeten, och Andrea har dessutom blivit moster. Mathilda ställer den stora frågan: HUR vet alla föräldrar vad de ska köpa till sin bebis? Hur fasen vet man egentligen vad en bebis behöver? I helgen får Mathilda nycklarna till sitt nya parhus, och stressnivån är minst sagt hög... Välkomna till avsnitt 635! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.