Podcasts about samtidigt

I dagens Livsrådet svarar vi på en fråga om bröllopsinbjudningar. Bröllopet har redan svällt till 150 gäster och brudgummen har tvingats säga nej till flera familjemedlemmar på grund av platsbrist. Samtidigt har brudens moster på eget bevåg bjudit in sina tre vuxna söner, som bruden inte har träffat sen hon var barn. Brudens mamma säger nu att hon måste låta dem komma annars blir det en enorm snackis i familjen. Hur ska hon göra? Vi har svaret! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Supporta BLMP genom att bli en patron! Spana in de olika alternativen på http://www.patreon.com/blmetalpodcast Eller bidra genom att swisha: 0708-961174 Den 10 oktober släpps Carl Linnaeus bok "Alice Cooper: Historien om ett besynnerligt band", som behandlar åren då Alice Cooper ju var ett band med stort 'b'. Samtidigt så har det väl inte undgått någon att "The Alice Cooper Group" släppt sin första platta på 50 (!) år. Det kändes rimligt att bjuda in Carl för att dels prata om boken, men även lägga nya plattan under lupp i klassiskt "I Coopers Klass"-manér. Boken förbeställer du BUMS på https://www.spritzlit.se/produkt/biografin-om-alice-cooper/ Låt stå!

Obelisk och Olympia press gav ut böcker ingen annan vågade röra. Några blev odödliga klassiker. Gabriella Håkansson berättar den vilda historien om Parisförlagen som förändrade litteraturhistorien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först publicerad 2017. William S Burroughs, Samuel Beckett, Jean Genet, Henry Miller och James Joyce: alla har de en sak gemensamt – de har publicerat sig på ett obskyrt litet förlag i Paris, som under 1950-talet gav ut engelskspråkig litteratur i små gröna pocketböcker i serien ”Traveller's Companion”. Bakom den gemytliga rubriken dolde sig all den litteratur som inga andra förlag i Europa eller USA ville ta i med tång, av rädsla för att bli stämda. Allt började med att den brittiske dandyn Jack Kahane 1914 trampade på en landmina i Ypern (Ieper) i Belgien och entledigades från sin krigstjänstgöring. Under konvalescensen träffade han sin fru, fransyskan Marcelle Girodias, flyttade till Paris och började skriva böcker. Kahanes produktion var medelmåttig och innehöll lite för många erotiska anspelningar för att de engelska biblioteken skulle känna sig bekväma, så böckerna plockades bort och han fick dåligt rykte. Samtidigt började romanerna efterfrågas i bokhandeln. Kahane fick en insikt. Minsta inslag av erotik och den mest mediokra bok börjar sälja. I USA och England rådde fortfarande ålderdomliga censurlagar som satte stopp för allt som uppfattades som moraliskt eller erotiskt utmanande, men i Frankrike var situationen en annan, och nu hade Kahane fått en affärsidé. Han registrerade en fransk firma under namnet Obelisk Press och hyrde sunkig kontorslokal på vänstra stranden, nu gällde det bara att hitta sexuellt frispråkiga författare. Det var lättare sagt än gjort. I slutet av 20-talet kontaktar Kahane Sylvia Beach på bokhandeln Shakespeare & Co och får henne att förmedla kontakt med James Joyce, som några år tidigare gjort skandalsuccé på hennes förlag med den frispråkiga ”Ulysses”. Hade Joyce möjligen något mer som kunde publiceras? Det hade han. Experimentboken ”Haveth Childers Everywhere” blev Kahanes första framgångsrika publikation, snabbt åtföljd av Radcliffe Halls lesbiska roman ”Ensamhetens brunn”, som precis blivit förbjuden i England. Även D H Lawrences indragna ”Lady Chatterley's älskare” lades till på utgivningslistan, och nu rullade det på. Kahane fick snabbt rykte om sig att ge ut sånt som ingen annan vågade publicera, och snart köade folk utanför kontoret. Först ut var en helt okänd författare som hette Henry Miller och hade skrivit en bok med en titel som lät som något som handlade om cancer. Det var ”Kräftans vändkrets”. Snart hade även hans vänner Anaïs Nin och Lawrence Durrell fått manus antagna och Kahane var på banan, men när ”Kräftans vändkrets” efter många turer väl skulle ut, ja, då hade Kahane slut på pengar. Ett mönster som skulle komma att upprepa sig. Anaïs Nin visade handlingskraft och finansierade via sin psykoanalytiker Otto Rank trycket av både Millers och Durrells böcker. Som en gentjänst betalade sedan Durrell tryckningen av hennes bok ”Incest”. Sedan hann inte Kahane ge ut mer. Han dog oväntat 1939 vid bara 52-års ålder. Och med det kunde allt ha tagit slut. Det gjorde det inte. Hans 27-årige son Maurice Girodias hade hjälpt pappa på förlaget sedan han var liten, och när andra världskriget var över bestämde han sig för att blåsa liv i verksamheten igen. Nu skulle kampen för den sexuella frispråkigheten stegras ytterligare. Han började med att byta förlagsnamn till Olympia Press och kontaktade sedan faderns gamla författare för att sondera terrängen. Miller skickar in ”Plexus” men sedan var det stopp, så Girodias låter översätta alla franska erotiska böcker han hittar; Genet, Apollinaire, de Sade, Bataille, Queaneau, Reage men det räcker inte, läsarna går inte igång på litterär erotika, de vill ha hederlig porr som kan läsas med vänsterhanden. Girodias gör nu ett genidrag. Han kontaktar klicken kring avantagardetidskriften Merlin som som var de som hade översatt de franska erotiska böckerna, och frågar om de kan tänka sig att börja skriva pornografi istället. Naturligtvis under pseudonym, och gärna med lite kinky inslag. På så vis skulle de kunna finansiera sin tidskrift. Det vill de gärna. Merlin består av ett gäng jazzdansande, amfetaminsnortande utlänningar av båda könen, ledda av författaren Alexander Trocchi och finansierade av amerikanskan Jane Lougee. Kvinnor som män tar sig an uppgiften med förtjusning, och nu börjar Olympia Press glanstid. Merlin flyttar in på kontoret och redaktionen blir förlagets hårda kärna av redaktörer, sekreterare, korrekturläsare och allmänna hangaroaunds. Ur tryckpressarna spottas heta titlar som ”Tender was my flesh” och ”The Loins of Amon”. Olympia Press billiga gröna pocketböcker förses med myndigheternas varning att de inte får säljas i England eller USA, och sprids sedan till turister, matroser, soldater och pornografer som smugglar dem över gränserna en masse. Inkomsterna flödar, men Girodias är ännu värre än sin far vad gäller det ekonomiska. Han vägrar skriva kontrakt och betalar ut royalties lite när det passar. Författarna får köa utanför hans kontor när han är på gott humör, och hoppas på det bästa. Inte heller för han bok över hur många utgåvor han trycker. Ibland ger han ut en censurerad version för bokhandeln, och en annan för illegal spridning. Allt detta fungerar till en början väl med Merlins glada pornografer, men det går inte med riktiga författare som J.P. Donleavy och Vladimir Nabokov. De rasar och drar honom inför rätta. Inte heller går det att betala skatt med vänsterhanden. Bara några år in på det nya äventyret är Maurice Girodias skuldsatt, belånad och åtalad för såväl brott mot obscenitetslagarna som obetalda royalties. Och så här håller det på. Mygel, skulder, porr, åtal – allt i en eskalerande spiral, tills Girodias mot slutet av sextiotalet tröttnar på myndigheternas hetsjakt och författarnas pengatjat, och flyttar till USA för att starta ett amerikanskt Olympia Press. Där går det ännu sämre. Valerie Solanas, som författaren heter, går tre kvarter bort och skjuter Andy Warhol istället. Förläggaren som hela sitt liv bekämpat censuren verkar ha grävt sin egen grav. Den nya tidens libertiner behövde inte längre hans förlag, och när han 1968 struntar i att publicera en av sina nya författare som det är bestämt, så går hon upp på kontoret för att skjuta honom. Girodias är inte på plats och Valerie Solanas, som författaren heter, går tre kvarter bort och skjuter Andy Warhol istället. Girodias är inte sen att utnyttja publiciteten och får snabbt iväg SCUM-manifestet till tryck, det blir hans sista viktiga utgivning, innan allt går utför i ett träsk av hårdporr, scientologi och boxningsböcker. Hans livshistoria kan låta tragisk, men den ledde faktiskt fram till en av 1900-talets stora landvinningar: avskaffandet av censuren. De många och långa rättsprocesserna Girodias drogs inför och tappert utkämpade blev prejudicerande, och satte stopp för en puritanism som präglat bokbranschen i flera hundra år. Vi har familjen Kahane/Girodias att tacka för den frihet litteraturen åtnjuter idag. Och för att banbrytande böcker som Millers ”Kräftans vändkrets”, Burroughs ”Den nakna lunchen”, Trocchis ”Young Adam” och Nabokovs ”Lolita” överhuvudtaget kom i tryck. Och de gröna pocketböckerna som på 50-talet kostade några kronor när de kom ut, betingar idag skyhöga priser på den antikvariska marknaden. Samlarna dammsuger gamla lumplådor och porraffärer för att hitta kvarglömda Olympia Press, och granskar sedan böckernas omslag med lupp för att avgöra vilken utgåva det kan röra sig om. Finns påklistrade prislappar, myndighetsstämplar och korrekta tryckorter där, kan de ha stött på en äkta förstautgåva. Är det någon av klassikerna, som till exempel ”Lolita” kan de räkna med att vara 100 000 kronor rikare. Maurice Girodias dör utblottad och bitter 1990 och begravs på Père-Lachaisekyrkogården i Paris. På hans gravsten låter brodern Eric Kahane gravera ”Une journée sur la Terre”. En dag på jorden. Gabriella Håkansson, författare LitteraturJohn de St Jorre – Venus Bound. The Erotick Voyage of the Olympia Press and its Writers, Random House, 1994.A Life in Pieces. Reflections on Alexander Trocchi. Edited by Alan Campbell & Tim Niel, Rebel Inc, 1977.Lawrence Durrell and Henry Miller. A Private Correspondance. Edited by George Wickes, Faber&Faber, 1962.Sylvia Beach – Shakespeare and Company, översättning ERik Andersson, Ellerström, 2008. Ett urval av berömda Olympia Press-titlar från Parisåren:Samuel Beckett Watt (1953)Henry Miller Plexus (1953)D.A.F. de Sade 120 Days of Sodom (1953)Jean Genet The Thief's Journal (1953)Pauline Reage The Story of O (1954)Vladimir Nabokov Lolita (1955)J.P. Donleavy The Ginger Man (1955)Jean Cocteau The White Paper (1957)William S. Burroughs The Naked Lunch (1959)Lawrence Durrell The Black Book (1959)Raymond Queneau Zazie dans la Métro (1959)

I det 413:e avsnittet av Skolspanarna är det Hans och Johan som håller i trådarna. Temat är #youhadonejob – men den här gången har de faktiskt två: en lista och en bok. Det blir ett samtal om teknik, verktyg, säkerhet, AI och skolvardag – med både humor och allvar. De testar appen Napkin AI, funderar på om Photoshop är passé, och återvänder till den ständigt aktuella appen Signal – älskad av säkerhetsexperter och EU-kommissionen, men ifrågasatt av svenska myndigheter. Samtidigt diskuteras mobilförbud i skolan och den växande talrädslan bland elever – hjälper eller stjälper det digitala? Musik och lärmiljö får också plats, med en spellista för lågaffektivt bemötande och en reflektion kring hur vår musiksmak förändras med åldern. Dessutom: statistik om hur poddar och musikstreaming tar över från traditionell radio. De tipsar om årets lista från Top 100 Tools for Learning och avslutar med en bok: AI i skolan av Thomas Nygren – en aktuell och viktig läsning i en tid där AI både utmanar och utvecklar undervisningen. Det mesta är sig likt även denna gång – samtalet kretsar kring skola, digitalisering och lite annat.

Det händer märkliga saker i svenska hamnar som är högt prioriterade mål för tänkbara fiender. Nu rustar svenskt försvar för att möta hoten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet oförklarliga incidenter i Skandinaviens största hamn i Göteborg har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina 2022. Flera svenska hamnar har stärkt säkerheten senaste åren med exempelvis beväpnade vakter och spaning.Samtidigt satsar Försvarsmakten och civila aktörer för att möta de hot som hamnarna står inför. Hamnarna ska också vara redo för att hjälpa Nato-trupper som kommer till Sverige.Det går att lära sig mycket av Ukraina som lyckats överlista Ryssland i Svarta Havet.MedverkandeThomas Fransson - Säkerhetschef vid Göteborgs hamnHans Liwång - Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina systemFredrik Herlitz - Brigadgeneral och Ställföreträdande marinchefErik Froste - Marinexpert för EU i Ukraina och VD för Trafikverkets FärjerederiProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges RadioText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

Dennis har gjort en grundlig genomgång av Senses Fails historia och discografi! Samtidigt har vi lyssnat på nya låtar från AFI, Hot Mulligan och Emarosa! Vi lyssnar även på ett AI band och diskuterar tankarna kring det.Du hittar länkar till instagram, patreon, merch, discord och våra andra poddar i vårt länkträd: ⁠⁠⁠⁠https://linktr.ee/emopodden.⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Spotify-lista med låtarna från avsnittet⁠⁠⁠⁠Vill du sen ha ännu mer musik så kan du spana in den ⁠⁠⁠⁠ultimata listan⁠⁠⁠⁠ med alla låtar från alla våra avsnitt![We do not own any music played in this podcast. All short snippets of music we play are for promotion and/or reviewing purposes only, and all credit goes to the original creators.]

Under nazisterna etablerades en anti-kanon med konstverk som kallades ”Entartete Kunst” - degenererad konst.Verk av modernistiska konstnärer ställdes ut i en turnerande utställning, där de hånades och förlöjligades. Samtidigt utfärdades yrkesförbud till konstnärer att arbeta om de inte följde regimens estetik.En av dem vars karriär lades i spillror var Oskar Schlemmer. Hans verk ”Bauhaustrappan” målades 1932 som en protest mot den förestående nedläggningen av Bauhaus-skolan i Dessau. Några månader senare – bara dagar efter riksdagshusbranden som gav nazisterna makt att avveckla Weimarrepublikens konstitution och därmed demokratin – stängdes en stor utställning med Schlemmers verk. Bauhaustrappan förbjöds, och Schlemmer själv belades med yrkesförbud.Hur målningen ändå hamnade på ett av världens viktigaste konstmuseer, MoMA i New York, och hur Bauhaus-idéerna spred sig trots nedläggningen av skolan genom nazisternas påtryckningar, får ni höra i detta avsnitt av Konsthistoriepodden.Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johanna Grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över 100 000 personer samlades i London under lördagen, i en demonstration arrangerad av den högerextrema aktivisten Tommy Robinson. Samtidigt samlades en skara motdemonstranter, och det blev våldsamt när polis försökte hålla isär grupperna.

Många av oss bär på en längtan efter förändring - kanske att byta jobb, avsluta en relation, flytta eller prova något helt nytt. Samtidigt finns rädslan för det okända, för att misslyckas eller för vad andra ska tycka. När vi inte vågar ta steget blir vi lätt kvar i frustration och otillfredsställelse samtidigt som längtan bara växer. Så hur kan vi börja gå mot det vi egentligen vill, trots rädslan? Det pratar vi om i det här avsnittet av Ett Sjukt Bra Liv.Välkommen att lyssna!

År 1683 är ett av de mest avgörande märkesåren i europeisk historia. Det var då Osmanska riket – den turkiska stormakten på Balkan och i Främre Orienten – led sitt största och mest allvarliga nederlag. Österrikare, tyskar och polacker segrade i slaget vid Wien och inledde därmed återerövringen av Ungern och dess grannländer.Den osmanska belägringen av Wien var kulmen på en omfattande expansion norrut, som sträckte sig till dagens Slovakien och mellersta Ukraina. Målet var att även göra Österrike till en vasallstat under det muslimska imperiet. Under flera månader var Wien helt inneslutet. Stadens befästningar underminerades och attackerades i våg efter våg.Den så kallade "turkfaran" fick de kristna grannländerna att reagera. Till slut anlände den polske kungen Jan Sobieski i spetsen för en stark armé för att häva belägringen. Samtidigt förberedde storvesiren Kara Mustafa den avgörande stormningen av Wien, vars försvar vid flera punkter redan hade brutits ner. Situationen var akut – staden kunde omöjligen hålla stånd mycket längre.På en och samma dramatiska dag förberedde sig storvesiren för stormning, medan Jan Sobieski planerade ett massivt kavallerianfall mot de osmanska ställningarna.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om 1683 års avgörande uppgörelse i sydöstra Europa – den osmanska belägringen av Wien och de efterföljande krigen på Balkan.Bild: Ottomanerna omringar Wien av Frans Geffels, Badisches Landesmuseum, Wikipedia, Public Domain.Musik: Mozarts Piano Sonata no. 11, K. 331 - III. Rondo Alla Turca. Källa: Orangefreesounds, Public Domain Mark 1.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marchal har köpt Torsten Janssons hus. Samtidigt som de skriver papper på det får piketstyrkan gå in i hennes villa i Växjö för misstänkt pågående inbrott. Där görs upptäckten av en resväska med vikingakläder och ett svärd...

Äta svamp? Länge ansågs svamp vara flugföda i Sverige, numera är det en delikatess som odlas i garderober. Johan Landgren följer svamphatets historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Även om jag generellt sett har ett bedrövligt minne, finns det en sak jag aldrig glömmer: ett svampställe. Som svampentusiast är det frestande att förklara det evolutionärt, som ett bevis på svampens betydelse för människan som art. Mycket lite tyder dock på att så varit fallet. Under historien har svamp, i många kulturer, snarare betraktats med avsmak. Mykologen Merlin Sheldrake går i sin bok Ett sammanvävt liv så långt som att tala om en utbredd mykofobi, en närmast sjuklig rädsla för svampar, som gränsar till hat.Det gäller inte minst här i Sverige. ”Gräs och löv, sågspån och jord, snart sagt allt möjligt, kunde den gamle svenske bonden äta, blott icke svamp; förr svalt han ihjäl”, heter det i en etnologisk skrift från början av 1900-talet. Enligt folktron var dessa ”paddehattar” farliga bara att vidröra. Och för den som gick igenom en så kallad häxring väntade olycka och allvarlig sjukdom.Också inom vetenskapen höll man sig länge på avstånd. Till och med Carl von Linné, den store systematikern, gav upp sina försök att förstå sig på svamparnas plats och funktion i ekosystemet. Hämndlystet benämnde han dem ”Floras vandrande pack” och menade att de var ”mer tjänliga såsom näring åt flugor än åt människor”.Men varifrån kommer då detta svamphat? Sheldrake hänvisar till en teori från 1957, framförd av Gordon och Valentina Wasson, vilka delar upp kulturer i mykofila och mykofoba, svampälskande eller svamprädda. Den huvudsakliga vattendelaren menar de är huruvida respektive kultur haft tradition av att använda, eller sky, psykedeliska svampar.Sheldrake är visserligen inte helt övertygad om teorins allmängiltighet, men menar att den har en poäng. Inställningen till svamp har historiskt varit mer positiv i länder där schamanistiska kulturer, med en tradition av andliga svamptrippar, tidigare haft fäste, som i Ryssland och delar av Sydamerika. I andra kulturer har attityden däremot varit direkt fientlig, till den grad att all svampanvändning betraktats som något omoraliskt och djävulskt. Ett sådant exempel hittar vi i det viktorianska England, och här stöter vi på en annan av biologins stora pionjärer, Charles Darwin, i en biroll.Enligt historien var Darwins dotter, Henrietta Litchfield, orolig över vilken inverkan stinksvampen, med det talande latinska namnet Phallus impudicus, kunde tänkas ha på sina tjänsteflickors moral. I smyg gav hon sig därför återkommande ut i skogen och plockade stinksvampar som hon sen brände upp i en av herrgårdens kaminer.I sin kamp mot omoralen missade hon dock en viktig detalj: genom att bära runt den vulgära svampen hjälpte hon till att sprida dess sporer. Som så ofta är fallet med svampar visar det sig att de ligger ett par steg före människan. Och inte konstigt är väl det, med tanke på att de tros ha existerat i åtminstone 2,4 miljarder år. Det vill säga runt tiotusen gånger längre än vi.Indelningen i svamprädda och svampälskande kulturer verkar ha visst fog för sig, men det finns också många undantag. I länder som Italien och Frankrike har svampplockning, utan koppling till schamanism, länge varit en självklar del av mathållningen. Det franska köket är därtill orsak till att åtminstone en svamp började ätas av allt fler svenskar redan under 1800-talet. När vi 1818 importerade en ny kung därifrån, Jean Bernadotte, vid kröningen omdöpt till Karl XIV Johan, fick vi nämligen hans svampfäbless på köpet. Särskilt stor var hans smak för stensoppen, vilken numera ofta går under hans namn: Karl Johan-svamp.Under det senaste århundradet har den svenske bondens motstånd mot svamp långsamt malts ned. I svenska mykofilers svampkorgar slinker numera inte bara kantareller och stensoppar ner, utan också kremlor, musslingar och skivlingar. Och i garderober, grottor och på stockar i trädgårdar odlas delikatesser från det asiatiska köket, som shiitake och shimeji.Samtidigt är vår relation till svamparna kluven. Vi äter och pysslar om dem, men kan samtidigt inte riktigt lita på dem på samma sätt som vi kan lita på en morot eller ett äppelträd. De skrämmer oss med sin nyckfullhet, potentiella giftighet och sina hallucinatoriska egenskaper. Ibland beter de sig också kontraintuitivt, som den svampart som frodas på en av jordens mest förorenade platser, Tjernobyl. Forskarna vet inte hur, men på något sätt tycks den kunna använda strålningen för att öka sin egen tillväxt.Kanske kan man säga att svampen till sin natur är bångstyrig? Den skyr våra kategoriseringar, vilket gör det förståeligt att många av oss håller den på ett visst avstånd. Men samtidigt är det mycket vi går miste om när vi gör det. Inte bara kulinariskt och näringsmässigt, utan också på ett vetenskapligt och filosofiskt plan.Det menar åtminstone Sheldrake, som i sin bok främst diskuterar svamp utifrån ett filosofiskt perspektiv. Han tar avstamp i en frågeställning filosofen Thomas Nagel 1974 väckte i sin vetenskapliga artikel: ”What Is It Like to Be a Bat?”. Hur känns det att vara en fladdermus? Vad Sheldrake frågar sig är: ”Hur känns det att vara en svamp?”.Under ett vetenskapligt experiment med intag av LSD, en hallucinogen drog ursprungligen utvunnen ur svampen mjöldryga, prövar han frågan, och kommer till samma slutsats som Nagel. Det går förstås att föreställa sig hur det är, men det är omöjligt att faktiskt veta. Bara fladdermusen kan uppleva hur det är att vara fladdermus, och svampen hur det är att vara svamp.Men kanske, funderar Sheldrake vidare, kan svamparna säga oss något om hur det är att vara människa? Han skriver: ”Min utforskning av svamparnas värld har fått mig att ompröva mycket av vad jag trodde mig veta. Evolution, ekosystem, individualitet, intelligens, liv – inget är riktigt vad jag trodde det var”.En tanke slår mig: Är inte minnen lite som svampar? Liksom mycelet i jorden kan minnestrådar ligga dolda i det undermedvetna under många år, för att när rätt omständigheter uppstår, dyka upp som från ingenstans. För svampar gäller det, bland annat, att temperaturen och fuktigheten ska vara den rätta. För minnen är det snarare en särskild plats, en lukt, eller ett oväntat möte som är av vikt.Det är kittlande att jämföra ett mycelnätverk med hjärnan och nervsystemet. Sheldrake gör det gärna, då de har många likheter. Men lika viktigt, påpekar han, är att inte fastna i liknelserna, utan att också se skillnaderna, som är minst lika många.När man försöker förstå en svamp, kommer man till slut nå en gräns som inte går att passera: upplevelsen av att vara människa. För den som är på jakt efter absoluta svar är det frustrerande. Det visar inte minst Linnés griniga inställning. Men för den som är mer intresserad av öppna frågor är den gränsen snarare en viktig startpunkt. Människor är, liksom svampar, komplexa organismer som växer på både djupet och höjden. Bångstyriga, svårkategoriserade, men också med potential att styra om riktningen för hela kulturer.Johan Landgren, litteraturvetare och poetProducent: Ann LingebrandtLitteratur:Thomas Nagel: What Is It Like to Be a Bat? The Philosophical Review, 83 (4), 1974, 435–450. https://doi.org/10.2307/2183914Jesper Nyström: Svamparnas planet: det uråldriga nätverket som bryter ner och bygger upp vår värld. Bonnier fakta, 2020.Merlin Sheldrake: Ett sammanvävt liv: hur svamparna förenar vår värld, förändrar våra sinnen och formar vår framtid. Översättning: Jim Jakobsson, Volante, 2021.

Det är Nåndag! Armann har varit på både lego- och Island, Petrina har varit i Norge, och Jofi har varit på taxparad. Samtidigt har finska kustjägare kastat ner folk i havet medan svensk statstelevision låtit Julia Dufvenius och Christopher Wollter berätta om hans horeri i samtliga program. Allt detta och förmodligen en massa annat. Du ska gå på UNDER JORD! Premiären sker onsdagen den 17 september, sedan kör vi varannan vecka fram till jul. Du ska köpa dina biljetter omedelbart och det gör du på http://underjord.nu nu nu. Det här borde varit ett patreon-exklusivt avsnitt men vi fuckade upp. Du borde självklart ändå stötta podden på http://patreon.com/mandag för det gör både oss och dig glada.

Markus har toppjobb, tjänar bra och har familj. Samtidigt är han fast i ett tungt missbruk. Snart ska dubbellivet avslöjas och Markus förlora allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter och ljuddesign: Gustav AsplundProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.Om du har problem med droger och vill få hjälp, kontakta 1177.se. De kan hjälpa dig att hitta vilken hjälp som finns att få på din ort.

Världens rikaste liga NFL har precis haft premiär, men för första gången på sex år snuvas svenska fans på matcherna. Ingen i Sverige har inför premiären köpt rättigheterna. Samtidigt kryllar streamingtjänsterna med NFL-serier och världens kanske mest kända par har blivit ansiktet utåt för sporten. Vi snackar om bristen på bevakning från Sverige, är det sista chansen att se Travis Kelce spela? och vilka måstematcher kan vi se fram emot? Gäst: Markus Larsson Programledare: Maja Andersson

Det är en fullspäckad dag i den europeiska politiken då Frankrike håller en misstroendeomröstning som väntas sänka regeringen - och i värsta fall även börsen?Samtidigt är det även val till stortinget i Norge idag. I dagens Börslunch diskuterar vi vad detta kan få för effekter rent politiskt, men även hur det kan påverka de europeiska börserna framöver. Dagens gäster är Pia Fromlet, makroekonom på SEB och Martin Björsell, aktiemarknadsanalytiker på Nordea.Programleder gör Elin Wiker och Gabriel Mellqvist.

Vi är tillbaka efter sommaren! Det har stickats, vandrats och byggts utställning. Johanne tog en tur till Bayern och hittade en Woll Oase, komplett med fantastiska strumpor och vadvärmare. Heléne höll sig på hemmaplan och repade upp ett par fingervantar med tillhörande filosofiska tankar. Vi landar till sist i att säsongens plagg är väst.   Utställningen “Stickade svenska skatter ur folklig tradition” öppnar 12/9 på Dalarnas museum i Falun. Samtidigt visas “En svensk stickklassiker”.

Det norska valet den 8 september har utvecklats till ett ovanligt laddat skådespel. I centrum står högerns inbördes uppgörelse: Høyre, som länge varit landets naturliga regeringsparti, har tappat kraftigt i opinionen. Samtidigt har Fremskrittspartiet seglat upp som största borgerliga parti och frågan som väckts är om partiets ledare Sylvi Listhaug ska bli statsministerkandidaten. Därmed ställs allt på sin spets: ska högern ledas av det gamla etablissemanget eller av utmanaren?I podden möter jag Ole Asbjørn Ness – journalist, författare och mannen bakom podden Ness, utsedd till Årets podcast 2024. Vi pratar om vad som ligger bakom Høyres fall, varför Frp lockar nya väljargrupper, hur Arbeiderpartiet fått ny luft under vingarna, men också om de större frågorna: energipriser, migration, kriminalitet – och religionens roll i ett samhälle på väg att ritas om. Ett korspublicerat avsnitt: Ness x Rak höger.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Fotbollen har blivit en industri med övergångssummor som spränger alla gränser. Och bakom målen, applåderna och pokalerna finns en smutsig baksida med skumma agenter och gängkriminella. Har fotbollen tappat bort sina rötter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spelet bakom speletFotboll är världens största sport och en passion för miljarder människor. Men det är också en storindustri, där amerikanska riskkapitalbolag och auktoritära oljestater tävlar om att locka över de bästa spelarna. Särskilt tydlig är utvecklingen inom Premier League. ”Det är helt otroliga summor”, säger Pär Ivarsson, redaktör för Ekonomiekot. FIFA har sammanställt hur mycket fotbollsklubbarna hittills spenderat på övergångar - 9,7 miljarder dollar - och mest har Premiere League-klubbarna spenderat.RekordövergångarAlexander Isaks övergång till Liverpool och Viktor Gyökeres övergång till Arsenal är de dyraste köpen av svenska spelare som gjorts hittills. Båda lagen ägs av amerikanska investerare. Marknaden har förändrats, konstaterar Olof Lundh, chefredaktör för Fotbollskanalen. ”Klubbarna har gått från att vara lokala angelägenheter till att bli globala storheter”.Fotbollens smutsiga skuggsida – skumma agenter och gängkriminella Samtidigt som pengarna i sporten vuxit har också de kriminella elementen blivit fler. Polisens nationella avdelning, NOA, har inlett en granskning av fotbollsagenterna i Sverige. Och man har redan hittat ”en hel del agenter med anknytning till den organiserade brottsligheten”.Få straffasSamtidigt har reglerna skärpts, både när det gäller agenter och matchfixning – men väldigt få åker dit. Varför är det så?Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Olof Lundh, chefredaktör FotbollskanalenPär Ivarsson, redaktör EkonomiekotSven Ljunghagen, associated professor i sports management vid Copenhagen Business SchoolAlexander Isak, fotbollsspelare LiverpoolGary Cotterill, reporter Sky Sport Kristoffer Bergström, reporter AftonbladetPer Engström, sektionschef polisens Nationella operativa avdelningMikael Thorstensson, integrity education officer Svenska fotbollförbundetekonomiekotextra@sverigesradio.se

Från 2020. Våren 2009 börjar katter försvinna i en mindre ort i Sverige. Några av husdjuren hittas senare döda under mystiska omständigheter. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En natt kommer inte katten Båtsman hem. Några dagar senare får ägarna ett mystiskt brev. Det här blir början på en skräcksommar för ortens husdjursägare.Samtidigt engagerar sig allmänheten i fallet om katterna, och användare på Flashback lägger ett pussel för att ringa in gärningspersonen.Medverkande:Lina & Joakim, katten Båtsmans ägare.Peter Novén, polisinspektör.Eva Dahlberg, kriminalinspektör.Laura, vittne.Maria, katten Nosens ägare.Robert Beckard, åklagare.Peter Andiné, forskare och rättspsykiater.Inläsningen av gärningsmannens röst gjordes av Lukas Orwin.En dokumentär av: Lova Nyqvist Sköld.Producent: Jon Jordås.Programmet publicerades första gången 2020.

Samtidigt som människor i Gaza kämpar för att hitta mat för dagen och skydd från israeliska bomber, pågår en annan kamp bara några mil därifrån. En kontroversiell plan om tusentals nya bosättningar på Västbanken har legat i frysbox i över två decennier. Nu har den israeliska regeringen tagit beslut om att skrida till verket med planerna som hotar att driva bort tusentals palestinier från deras hem. Programledare: Sebastian Nowacki. Med DN:s Mellanösternkorrespondent Emma Bouvin. Producent: Elinor Ahlborn.

På måndag den 8 september går Norge till stortingsval. Något jag kommer att bevaka lite mer här på Rak höger, av flera skäl. Høyre, som är Norges motsvarighet till Moderaterna, har rasat i opinionen till historiskt låga nivåer. Samtidigt har Fremskrittspartiet, som har ungefär motsvarande roll som Sverigedemokraterna, vuxit till omkring en fjärdedel av väljarna. En stor del av valrörelsen har handlat om vilket av de två högerpartierna som ska ha statsministerposten. Situationen påminner starkt om relationen mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna i Sverige: vem ska egentligen leda högern? Varför inte det största partiet i koalitionen?Nej, detta är inte bara en norsk historia, utan något som vi kommer få höra mer om när det nu återstår ett år till nästa riksdagsval här i Sverige. Dagens gäst – statsvetaren Asle Toje – menar att samma mönster återkommer i land efter land i Europa, där de gamla liberalkonservativa högerpartierna tappar samtidigt som väljare rör sig högerut.Asle Toje – vice ordförande i Nobelkommittén, forskare som tog sin doktorsexamen från Cambridge, tidigare forskningsdirektör vid Nobelinstitutet, flitig kolumnist och en av Norges mest profilerade intellektuella. Han har skrivit en rad uppmärksammade böcker, varav jag särskilt kan rekommendera den samlade Europatrilogien (2022), där han undersöker Europas kriser och politiska spänningsfält på ett ovanligt ingående sätt.I dagens samtal pratar vi om Høyres identitetskris – de har svårt att bestämma sig för om de är rosa och globalistiskt eller blått och konservativt, om Fremskrittspartiets uppgång bland både unga och högutbildade, om Arbejderpartiets återuppståndelse i och med Jens Stoltenbergs återkomst.Läs Asle Toje om “Høyres fall” och implikationerna för högerpartier i Europa.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Det talas om Stoltenberg-effekt och Erna-kris när Norge går till val. Och mitt i valrörelsen dras en gammal skandal upp till ytan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 8 september är det val till norska Stortinget. Arbeiderpartiet med sittande statsminister Jonas Gahr Støre ligger bäst till i opinionen, men en regeringsbildning ihop med mindre partier kan bli knepig efter en eventuell valvinst. Samtidigt dras den norska högern med stora problem. Høyre har brant uppförsbacke i opinionen och mitt i valspurten kommer en biopremiär som gör livet än surare för partiledaren och statsministerkandidaten Erna Solberg. Filmen tar sikte på en aktieskandal som briserade 2023 och som Solberg haft svårt att skaka av sig. Så är det istället Fremskrittspartiets Sylvi Listhaug som är den egentliga utmanaren från oppositionen? Hör om hur Ukraina-stöd, kriget i Gaza och norska oljefonder får partierna att drabba samman. Och varför norrmännens aptit för EU plötsligt kom av sig. Efter en boost i våras, som gjorde att EU-medlemskap såg ut att kunna bli en valfråga, vill nu en majoritet av norrmännen fortsätta stå utanför unionen. Hör också om vad som skiljer politikerveckorna i Arendal, Bornholm respektive Visby.Medverkande: David Rasmusson och Carina Holmberg, Norgekorrespondenter. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Nvidia presenterade en rapport nära förväntningnarna, vi diskuterar marknadsreaktionerna. Nu flyttas fokuset mot mer makrodata i form av inflationssiffror från Sverige och arbetsmarknadsdata i USA. Samtidigt dyker ny politisk oro upp i Frankrike. Marknaderna backade på denna oro under förra veckan.Läs mer i våra veckoanalyser, månadsutblick och strategirapporter som håller dig uppdaterad med det senaste inom marknads- och makroekonomi.

När Ryssland invaderade Ukraina 2022 syntes Martin Kragh flitigt som expert i radio, tv och tidningar. Samtidigt blev Kragh allvarligt sjuk i bukspottkörtelcancer. I P4 Extra Gästen berättar han om sjukdomen, skrivandet och DJ-karriären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Totalitärt tänkande, hur förhindrar man egentligen det? Eva-Lotta Hultén vill slå hål på några myter om lydnad och kunskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När Ron Jones tonåriga elever uttryckte förvåning över vanliga tyskars medlöperi under andra världskriget beslutade han sig för att visa vad det innebär att leva i en totalitär stat. Jones införde strikta regler för hur man skulle sitta, stå, gå och tilltala varandra. Han skapade en särskild hälsning, en vågrörelse med armen, och lät eleverna skandera slagord som ”styrka genom disciplin” och ”styrka genom gemenskap”. Eleverna fann sig snabbt till rätta.Det som kom att hända har bildat underlag för böcker och filmer. Fler och fler elever från andra klasser anslöt. Regelboken svällde och ungdomarna började ange varandra och utesluta dem som gjorde fel eller var kritiska.I slutet av veckan berättade Ron Jones att deras rörelse var del av en världsvid organisation med ett viktigt uppdrag och på eftermiddagen bjöd han in eleverna till skolans aula. Där visade han bilder från Nazityskland och berättade att de i själva verket hade låtit sig manipuleras in i en totalitär rörelse.Ett totalitärt system bygger en stark gemenskap och en känsla av ett högre syfte men kanaliserar också rädsla och pekar därför ständigt ut nya fiender. Filosofer, sociologer, socialpsykologer och författare som Hannah Arendt, Solomon Asch, Sigmund Freud, Elias Canetti och Gustave Le Bon har skrivit om den destruktiva mänskliga benägenheten att ge upp sin individualitet för en gruppidentitet och gett det namn som masshysteri och masshypnos.I boken ”Totalitarismens psykologi” finner den belgiske psykologiprofessorn Mattias Desmet en grogrund för dessa totalitära tendenser i vår tids mekanistiska världsbild. Vi ser världen som helt igenom mätbar och varandra som maskiner – och förlorar den kännande kontakten med vår omgivning och med oss själva. Hannah Arendt konstaterade i sitt stora verk ”Totalitarismens ursprung” att det är en mycket fruktbar grogrund för ett totalitärt samhälle. Siffror och logik fångar långt ifrån allt. Det innebär inte på något vis en förminskning av förnuftets betydelse, påpekar Desmet. Det för däremot med sig att vi inte kan avgöra vad som är gott med hjälp av mätningar och siffror. I stället krävs inlevelse, moral och empati. ”Livet”, skriver Desmet ”kan bara försvaras med metaforer och poesi och dessa har vanligtvis en lägre volym än dånet från de mekanistiska argumenten.” Samtidigt visar Mattias Desmet, oavsiktligt, hur vanskligt ett begrepp för att tillskriva andra extrem gruppmentalitet kan vara. Det går ju alltid att hävda att när stora skaror människor bildat sig åsikter man inte själv uppskattar så beror det på masshysteri, eller massbildning, som Desmet väljer att kalla det. Dit tycks han räkna acceptans av de flesta restriktioner under pandemier och alla önskemål om att anpassa sin livsstil efter planetära gränser, och det väcker min skepsis till hans bok.Vilket borde göra Desmet nöjd med mig. Han uppmanar ju till att ifrågasätta forskare och hänvisar till studier som visar att en stor del av all publicerad forskning bygger på mätfel, oklara frågeställningar eller vantolkade resultat. Forskare är bara människor. I några studier där man förhört sig om det hänt att de avsiktligt förvrängt sitt underlag för att driva hem en tes svarade en mycket stor andel ja.Mattias Desmet är förstås medveten om det motsägelsefulla i att hänvisa till forskning för att ifrågasätta densammas ställning men vill vi undvika ett totalitärt samhälle behöver vi hela tiden öva på att se saker ur flera synvinklar och våga ifrågasätta auktoriteter och vedertagna sanningar. Och varför inte börja redan i grundskolan? De senaste decennierna har hört många rop på att göra skolan striktare och minska på elevdemokratin. Det påstås vara för elevernas eget bästa: de lär sig ju inte tillräckligt om de får lägga tid på att resonera och vara med och bestämma. Det är som om vi glömt poängen med att ge elever medbestämmande.I en artikel i tidningen Vi lärare kallar fyra forskare 1947 års svenska, parlamentariskt tillsatta skolkommission för ”de svenska skolformernas stora frihetsbrev”. Andra världskriget var nyss avslutat och politiker från höger till vänster enades om att fostran av kritiskt tänkande medborgare som kunde stå emot totalitära krafter var ett av skolans mest centrala mål. Nu överskuggar kunskapsuppdraget alla andra som skolan har.Faktakunskap är förvisso viktigt men denna nedmontering av övriga uppgifter för utbildningsväsendet sker samtidigt som demokratin går ner över hela världen och antidemokratiska krafter i Sverige rekryterar barn på både nätet och skolgården. Och det sker helt i onödan. Skolans metoder ska bygga på vetenskap och den visar ingalunda på något motsatsförhållande mellan lärande och elevinflytande. Ordning, arbetsro och trivsel förbättras till och med om eleverna fått vara med och ta fram reglerna.Som Ron Jones experiment mycket tydligt visade så räcker det inte att förklara skillnaden mellan fascism och demokrati för att skydda det öppna samhället. Inte heller fungerar det att instruera barn att vara ifrågasättande när det passar.När jag som ung lärarvikarie undervisade om andra världskriget sa jag åt mina elever att ifrågasätta vad människor säger och att det även gällde vad jag sa. En elev svarade med viss upproriskhet i rösten ”Det gör vi också”. Men i stället för att protestera mot saker jag sa höll de sig resten av lektionen lugna och tysta och lade sig alltså platt för min auktoritet. I stället för att försöka befalla dem till uppstudsighet borde jag vid något tillfälle då de faktiskt framförde kritiska synpunkter tagit dem på allvar och uppmuntrat dem. Jag kunde också ha skapat rollspel där de fått träna praktiskt på att resonera och fatta beslut tillsammans.Att upprepa Ron Jones övning är emellertid inget jag kan rekommendera. Vad hade hänt om han inte lyckats väcka sina elever igen? Skaparna av dramafilmen Die Welle, som bygger på Jones experiment, väljer att visa vad som mycket väl hade kunnat hända. En av eleverna – en före detta mobbad pojke med verklig förebild – som äntligen välkomnats in i gemenskapen, blir så besviken att han drar en pistol och skjuter en av de andra eleverna och sedan sig själv.Året för Ron Jones experiment var 1967 och platsen Palo Alto i Kalifornien, som idag är starkt förknippad med den techindustri som gett oss internet, och med det oändliga möjligheter att hitta kunskap och finna gemenskaper men också att manipulera, sprida propaganda och radikalisera på sätt som mycket effektivt kan välta allt vad demokrati heter över ända.Vi är inte maskiner utan levande, kännande varelser invävda i relationer, normer och kunskapsvärldar. Vill vi skydda vårt öppna samhälle kan vi inte behandla varandra som kuggar i ett maskineri eller bildning och vetande som lösryckta fakta, vare sig i skolan eller i livet i övrigt.Eva-Lotta Hulténförfattare och journalistLitteraturMattias Desmet: Totalitarismens psykologi. Översättare: Urban Lindström. Bokförlaget Augusti, 2024.

I Sri Lanka konverteras bensindrivna tuk-tukar till el med litiumbatterier och lokal montering ett steg mot renare stadsluft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över en miljon tuk-tukar rullar på vägarna i Sri Lanka – färgglada, bullriga och bensindrivna. Nu pågår ett försök att ställa om dessa ikoniska trehjulingar till eldrift. Litiumbatterier monteras under sätet, gamla motorer rivs ut och nya komponenter kopplas in med kirurgisk precision. Projektet drivs av FN:s utvecklingsprogram i samarbete med lokala verkstäder, men utmaningarna är många: höga kostnader, brist på subventioner och politisk osäkerhet. Samtidigt utvecklas eldrivna tuk-tukar i Sverige, med lättviktskarosser och mikrofabriker i Indien. Elektrifieringens framsteg följs – från Colombos trånga gator till svenska ingenjörers visioner om hållbara transporter i världens mest förorenade städer.Reporter: Ric Wassermanvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Boktryckarkonst, radio, tv och internet nya medier förändrar världen. Joel Halldorf funderar över hur de både banar vägen för frihet och förtryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.På 1100-talet skedde en av historiens lite bortglömda medierevolutioner. Det började med att kinesiskt papper nådde Europa via den muslimska världen. Det tillverkades av lump och tyg, vilket gjorde det betydligt billigare än det pergament man dittills använt. När priset på papper sjönk, sköt bokproduktionen i höjden.Samtidigt förändrades bokens form. Innehållsförteckningar och register infördes, och det blev lättare att hitta i böckerna. Det här efterfrågades av de framväxande universiteten, där man organiserade kunskapen i växande bibliotek.Men den nya tekniken användes inte bara av forskare, utan också av en annan institution: Inkvisitionen – de kyrkliga domstolar som vakade över trons renhet. Tack vare billigt papper och förbättrad layout kunde inkvisitionens män föra protokoll och bygga upp arkiv. Det drabbade bonden Guillaume Bonet, som inkvisitionen hämtade in för förhör i juli 1246. Han fick frågan om han haft kontakt med katharerna, en förbjuden grupp i trakten, och svarade att han stött på dem, men aldrig deltagit i deras samlingar.Oturligt nog kunde förhörsledaren då visa upp ett trettio år gammalt protokoll, där Bonet medgav att han hört till katharerna. Konfronterad med sina egna ord tvingades han bekänna.Detta låter självklart för oss, men att makten kunde samla in och arkivera material om enskilda medborgare var en senmedeltida nymodighet.Vi tänker oftast att utveckling är något positivt, inte minst för att större frihet följer i dess spår. Men historien är mer mångtydig. Visst underlättar informationstekniska språng kommunikation – men de stärker också maktens möjlighet att kontrollera oss. Det här är ett historiskt mönster.Med hjälp av informationsteknologi kan centralmakten göra två saker: samla in information om sina medborgare, och sända ut budskap för att påverka oss. Tryckpressen gav 1500-talets furstar möjlighet att sprida propaganda och massproducera lagar. Tack vare en effektivare byråkrati kunde staten ta ut mer skatt och skriva ut fler soldater.Nästa stora mediatekniska revolution var radion, som blev ett massmedium på 1920-talet. BBC började sända 1922, och tre år senare var det Sveriges Radios tur: den 1 januari 1925 annonserade Sven Jerring högmässan från Sankt Jacobs kyrka i Stockholm till 40 000 potentiella lyssnare.I dag förknippas radion knappast med kontroll, men annat var det vid 1900-talets början. En regim som effektivt använde sig av den här tekniken var nazisterna. Radion var, menade Joseph Goebbels, för 1900-talet vad tidningarna varit för 1800-talet. Därför tog han fram en Folkmottagare (Volksempfänger) – en radio så billig att de flesta hade råd med den. År 1941 fanns den i två tredjedelar av de tyska hushållen.Det gav Hitler en direktkanal till folket. Han var närmare sina medborgare än vad någon härskare dittills kunnat drömma om. Mediet passade nazisterna väl, eftersom radion förmedlade stämningarna från deras massmöten – retoriken, entusiasmen och de rytmiska slagorden – rakt in i tyska vardagsrum. Det var nästan omöjligt att värja sig.Det senaste stora tekniksprånget lever vi mitt uppe i: digitaliseringen. När internet slog upp sina portar förkunnade teknikapostlarna att denna teknologi skulle förena mänskligheten. Demokratin skulle stärkas och friheten växa.Men i stället har vi sett ett hur ett bekant mönster upprepas: tekniken har ökat maktens förmåga att sända ut och samla in information.Förmågan att sända blev tydlig 2016, när påverkanskampanjer via sociala medier användes under flera demokratiska val. Konsultfirman Cambridge Analytica köpte information om Facebooks användare, skapade psykologiska profiler av dem och kalibrerade kampanjerna därefter.Även informationsinsamlingen har effektiviserats, inte minst genom AI. 1900-talets auktoritära stater kunde avlyssna individer, men för att övervaka alla medborgare hade de behövt ha en spion för varje hushåll. Det var naturligtvis inte möjligt – men i dag kan det skötas av AI-botar som samlar in, sorterar och analyserar vår digitala kommunikation.Denna digital auktoritarism praktiseras redan. Under den arabiska våren 2009 hoppades många att Twitter skulle skapa en folklig resning i Iran. Men regimen svarade med teknik och slog snart ner upproret.Vad entusiasterna missade är att informationsteknologi är ett tveeggat svärd, som också kan svingas av repressiva regimer.Men inte bara av dem. Påverkan kan också ske mer subtilt i öppna demokratier. Nätjättarna har skördat vår data och kan förutse våra preferenser. Därför skräddarsyr de påverkanskampanjer och skickar budskap till oss när vi är som mest mottagliga. Reklam för nya kläder dyker upp i våra flöden precis när vi ska gå och lägga oss, eftersom företagen vet att vi lätt lockas till impulsköp när vi är trötta.Tanken var att tekniken skulle befria oss – men vad betyder frihet när alla kan utsättas för personligt utformad propaganda? Som individer är det svårt, för att inte säga omöjligt, att stå emot ett tryck som kanaliseras via algoritmer rakt in i våra privata skärmar.I väst har vi betraktat frihet som rätten att få följa sin egen vilja och längtan utan några hinder. Men om det finns krafter som, nästan utan att jag märker det, formar min längtan – vad är då en sådan frihet värd?Enligt en mer klassisk syn är frihet något mer än att kunna göra vad som faller en in. Frihet, menade de gamla filosoferna, är att veta vad som är gott och ha förmågan att göra det. En alkoholist med pengar på fickan framför ett öppet systembolag är inte fri, utan fångad av sitt beroende. Det räcker alltså inte att vara fri från yttre begränsningar, om vi inte har förmågan använda den friheten till att göra val som berikar våra liv.Vi har satt vår tillit till tekniken som befriare, men kanske handlar frihet mer om kultur än teknik? Individer kan inte göra motstånd mot system, utan det kräver kulturer – och sådana bygger vi tillsammans. Isolerade är vi chanslösa, men tillsammans med andra kan vi hålla distans till det digitala bruset och hjälpa varandra att se klarare. Det enda som kan motverka manipulativa algoritmer är en stark frihetskulturFrihet vinner vi alltså inte genom oberoende, utan i gemenskap. Vi tänker i ibland på friheten som en ensamseglats, där vi styr skutan dit vi själva vill. Men i dagens digitala värld fångas ensamseglare snart av vindar som de inte kan kontrollera.Oberoende leder inte till frihet, utan till att vi styrs av osynliga krafter. I stället är det bättre att tänka på friheten som att uppföra en symfoni eller spela en fotbollsmatch. Inte frihet från gemenskap, utan frihet genom gemenskap. Goda gemenskaper ger oss stöd, skydd och riktning – men också utrymme för personlig kreativitet.Tillsammans med andra blir vi då fria att skapa ett liv som är större och vackrare än något vi skulle kunna åstadkomma på egen hand.Joel Halldorfkyrkohistoriker, författare och skribent

Blåvita frågetecken trots dunderform! Allt skiter sig för Malmö, Thapper rasar på Peking-lirare och Häcken fortsätter falla. Samtidigt myser Gurra rejält när Nahir Besara snackar om straffen, Paulos mål, Bajens försäljningar och vinsten mot Öster.TuttoSvenskan görs i samarbete med:TV4 Play:Se Allsvenskan via vår dunderdeal med TV4 Play! Via vårt samarbete med TV4 Play streamar du Allsvenskan, Superettan, Serie A, La Liga, landskamper, filmer, serier samt MYCKET annat för 249kr/mån (ord 449kr). Ni har erbjudandet här: https://www.tv4play.se/kampanj/tuttoATG:Läs om våra senaste tankar gällande spel på: https://www.atg.se/tutto.18 år gäller för spel och stödlinjen.se finns om du upplever minsta problematik med spelande.Tillsammanslag Big 9: https://www.atg.se/tillsammans/lagsida/319314TCL:Tuttosvenskan sponsras av TCL - en av världens största TV-tillverkare. Hög kvalitet till riktigt bra priser är ledorden som gäller för TCL. Läs mer och se utbudet på TCL.com och besök din lokala elektronikaffär för att skaffa deras grymma produkter!VOLT:Tuttosvenskan är sponsrade av VOLT. Den bästa platsen för herrmode med varumärken som Ralph Lauren, Samsö Samsö, Eton, Oscar Jacobson och deras egna supermärke These Glory Days.Vi har en rabattkod på just These Glory days. SVENSKAN25 ger er 25% rabatt på These Glory days, och gäller tom 7 september. Så gå in på Voltfashion.com eller besök någon av butikerna som finns runt om i landet.https://www.voltfashion.comVill du samarbeta med TuttoSvenskan? freddie@k26media.seSociala Medier:Instagram - https://www.instagram.com/tuttosvenskan/X/Twitter - https://x.com/TuttoSvenskanTikTok - https://www.tiktok.com/@tuttosvenskan Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Journalisten och konsumentaktivisten Patrick Siegbahn intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Han blev känd som den granskare som gick hårdast åt fondbolaget Allra. ”En aktivist med storhetsvansinne”, lyder Allras tidigare vd Alexander Ernstbergers omdöme om honom. Samtidigt spelade Patrick Siegbahn tveklöst en viktig roll för hur historien om Allra slutade. Hur ser han på den bild som Ernstberger nu ger av att ha utsatts för ett mediestyrt justitiemord? Och där Siegbahn själv pekas ut som en av huvudförövarna?

Journalisten och konsumentaktivisten Patrick Siegbahn intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Han blev känd som den granskare som gick hårdast åt fondbolaget Allra. ”En aktivist med storhetsvansinne”, lyder Allras tidigare vd Alexander Ernstbergers omdöme om honom. Samtidigt spelade Patrick Siegbahn tveklöst en viktig roll för hur historien om Allra slutade. Hur ser han på den bild som Ernstberger nu ger av att ha utsatts för ett mediestyrt justitiemord? Och där Siegbahn själv pekas ut som en av huvudförövarna?

Daniel Riazat och Lorena Delgado Varas lämnar Vänsterpartiet och blir politiska vildar, vad innebär det? Och finansministern ställer sig på teaterscenen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var ord och inga visor när Daniel Riazat och Lorena Delgado höll presskonferens för några dagar sedan. De båda, som har varit föremål för ett uteslutningsärende, meddelade att de lämnar Vänsterpartiet. Men de sitter kvar i riksdagen som politiska vildar. Vad innebär det för Vänsterpartiet, vad kan en politisk vilde egentligen uträtta i riksdagen och vem är landets mest framgångsrika politiska vilde?Regeringen har träffats på Harpsund för att förhandla om budgeten. Vi har lyssnat på finansministerns pressträff inför budgeten. Hur stort är reformutrymmet, fanns det några överraskningar och är allt bara teater? Samtidigt passade politikerna också på att ha kräftskiva på Harpsund. Vi analyserar menyn och minns en del tidigare historier från denna minst sagt mytomspunna kräfttillställning.Vi bjuder också på det senaste om tidigare utrikesminister Tobias Billströms kommande bok, ”Skarpt Läge”. Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Under sommaren 1962 blev Nikita Chrusjtjov alltmer övertygad om att utplacering av sovjetiska kärnvapen på Kuba var en strategiskt sund idé. Det skulle visa sig att han hade fel – istället ledde det till en av kalla krigets farligaste situationer: Kubakrisen. Det var då som världen var som närmast ett fullskaligt kärnvapenkrig.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikprofessorn Martin Hårdstedt Kubakrisen 1962.Mot bakgrund av att Sovjet hade känt sig förödmjukat av att USA hade utplacerat Jupiter‑robotar i Turkiet, trodde Chrusjtjov att något liknande i Kuba skulle tolereras av den amerikanska regeringen. Sovjet skulle helt enkelt ge igen. Samtidigt löste det ytterligare ett problem: den senaste ballistiska roboten R‑14 hade visserligen god räckvidd, men använde flytande bränsle, vilket innebar att den krävde flera timmar för att göra stridsklar – och kunde bara stå i vänteläge under begränsad tid.Detta hade kunnat vara acceptabelt – om inte den amerikanska motsvarigheten Minuteman kunde hållas stridsklar under obegränsad tid och skjutas iväg inom loppet av minuter. I vapenteknologins kalla krig var denna skillnad en stor strategisk utmaning för Sovjet. Minuteman I blev operativ i oktober 1962, just när Kubakrisen bröt ut.Som svar på detta sökte Chrusjtjov att ge igen med samma mynt. Fidel Castro hade nyligen genomfört statskupp, och med sovjetiskt stöd säkrades Kubas revolution samtidigt som Sovjet kunde bygga baser bara några mil från södra Florida. Sovjet förstod att detta riskerade en diplomatisk kris, men resonemanget löd att om USA accepterat robotar i Turkiet – varför skulle inte den oerfarne presidenten Kennedy acceptera något liknande, särskilt om han ställdes inför ett fullbordat faktum? Problemet var att det var nära omöjligt att dölja detta för omvärlden – och snart var krisen ett faktum.Bild: President John F. Kennedy i möte med medlemmar ur den nationella säkerhetsrådets exekutivkommitté (EXCOMM) under Kubakrisen. Från vänster: president Kennedy, försvarsminister Robert S. McNamara och biträdande försvarsminister Roswell Gilpatric. Fotot är taget i Cabinet Room, Vita huset, den 29 oktober 1962. Foto: Cecil Stoughton, White House Photographs. John F. Kennedy Presidential Library and Museum, Boston. Licens: Public Domain.Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Artificiell Intelligens både hyllas, hånas och regleras – och beskrivs av vissa som ett större paradigmskifte än den industriella revolutionen.   Samtidigt präglas makthavares förhållande till ny teknologi ofta av okunskap, med både entusiastiskt överanvändande och bakåtsträvande förbudsiver som konsekvens.   Vad ÄR egentligen artificiell intelligens? Varför bromsar europeiska politiker utvecklingen av AI? Och vad händer med ett samhälle som prioriterar reglering framför innovation?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om ARTIFICIELL POLITIK.

Israel har inlett sin markoffensiv av Gaza stad. Enligt Israel är målet att förgöra Hamas men FN varnar för att invasionen kan leda till mer död och förstörelse. Samtidigt har Israel gett grönt ljus för en ny bosättning på den ockuperade Västbanken – något som skulle kunna göra det omöjligt för en framtida palestinsk stat. Varför inleds markinvasionen nu? Vad är Israels egentliga mål med invasionen? Och vad ska hända med alla människor i Gaza? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: ABC Australia. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Liberalernas Johan Britz utmanar Tidöavtalet och Vänsterpartiet vill utesluta två riksdagsledamöter. Och finansministern hintar om skattesänkningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vänsterpartiet har inlett ett uteslutningsärende mot riksdagsledamöterna Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat, något de båda har skrivit om på sina sociala medier. Varför gör partiet detta just nu? Innebär det här någon risk för partiledare Nooshi Dadgostar? Samtidigt planerar regeringen att höja lönekravet för arbetskraftsinvandring till Sverige. Något den nytillträdda arbetsmarknadsministern, liberalen Johan Britz, säger att han vill stoppa, trots att förslaget ingår i Tidöavtalet. Är detta ett alvarligt problem för regeringen eller snarare ett sätt för Liberalerna att positionera sig inför valet.I veckan presenterade finansminister Elisabeth Svantesson regeringens prognos för den ekonomiska utvecklingen. Då talade ministern om behovet av att få fart på ekonomin och öka hushållens konsumtion. Innebär det att den kommande budgeten kan innehålla skattesänkningar?Medverkande: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Katarina Helmerson, politikreporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Det är sanslöst jämnt kring Europaplatserna i den allsvenska tabellen. Samtidigt tappar både Hammarby och Mjällby poäng. Kommer något lag kunna närma sig tätduon? Och vilka lag tar Europaplatserna? Så klart lite sillysnack också. Vad händer med Isaac Kiese Thelin? När säljs Erabi – och för hur mycket? Får Vasic någonsin spelar i Hammarby? Med: Wilhelm Edlund och Anel Avdic

Polisen hittar en oidentifierad död man på en avlägsen skogsväg utanför Hudiksvall. Kommer polisen lösa mordet om de inte ens vet vem offret är? Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En novemberkväll 1986 kör en bilist in på en öde skogsväg nära byn Steg utanför Hudiksvall. I bilens strålkastarljus ser han spår av en uppbränd kropp.Knappt ett par timmar senare undersöker polisens tekniker platsen. Offret går inte att identifiera, fyndplatsen verkar inte vara mordplatsen, det finns inga ögonvittnen och ingen saknad person stämmer in på mannens signalement. Rikskriminalen kallas in för att hjälpa till med sin expertis, men utredningen kör fast och mördarens försprång växer.En bortsprungen hund blir nyckel i mordutredningI december samma år börjar polisen få in rapporter om en herrelös hund som springer på stan i Hudiksvall. Polisen fångar in hunden men kan inte hitta ägaren. Snart börjar polisen misstänka att hunden kan ha en koppling till mordet. Kanske vet hunden vad som har hänt?Samtidigt som polisen famlar i mörkret för att identifiera mannen har gärningsmannen redan tagit över hans identitet.En dokumentär av: Hanna Sihlman.Producent: Hanna Frelin. Dokumentären är gjord 2025. Medverkande:Karl Viklund, utredningsledare hos Hudiksvall polisen.Håkan Lundberg, polis i Hudiksvall.Anna Eriksson, dotter till arrestvakten som tog hand om hunden.Gunilla Lindberg, systerdotter till Eino.Ulf Wallin, journalist på Länstidningen i Östersund.Carl-Gustaf Albemark, rådman och domare vid Östersunds tingsrätt.

När världshandeln är i gungning och Trump vill göra upp med Putin hur kan EU göra sin röst hörd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inför det planerade mötet mellan Trump och Putin i Alaska försöker Europas ledare få Trumps öra. Men hur tungt väger gemensamma EU-uttalanden när Trump vill se snabba resultat? Kan ett telefonmöte ordnat av Merz få Trump att lyssna mer på Ukraina och Europa?Samtidigt ska EU nu landa efter sommarens handelsöverenskommelse med USA. I Bryssel beskrivs den nuvarande tullnivån på 15 procent som det minst dåliga EU kunde få. Men nya frågor har väckts, inte minst efter att Trump kommit med ett nytt hot om tresiffriga tullar på läkemedel. Hör om vad EU har att sätta emot när Trump sätter världshandelns principer i gungning och hur jakten på nya avtal med handelspartners i andra delar av världen snabbas upp.Medverkande: Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium. Sigrid Melchior, journalist knuten till Dagens Nyheter med bas i Bryssel.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Efter mordet på Eva hittar polisen tusentals sidor dagboksanteckningar i grannen Sven-Åkes lägenhet. Där framträder en djupt fientlig bild av grannskapet, och av Eva. Samtidigt förnekar Sven-Åke att han planerat dådet, men dagen före mordet skrev han ned instruktioner till sina anhöriga och talade om sin egen död.Stockholm - Förhandsvisning av biofilmen Weapons för Rättegångspoddens lyssnare - Stockholm Göteborg - Förhandsvisning av biofilmen Weapons för Rättegångspoddens lyssnare - Göteborg Malmö - Förhandsvisning av biofilmen Weapons för Rättegångspoddens lyssnare - Malmö-Förhandslyssna reklamfritt och ta del av över 30 st bonusavsnitt via https://rattegangspodden.supercast.com/Producent: Signe LindbäckExekutiv producent: Nils BergmanAnsvarig utgivare: Jonas HägerMusik licensierad av PremiumBeat, Epidemic sound, Soundstripe och Slipstream. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I september 1944 tvingades den finska armén vända sina vapen mot sina tidigare bundsförvanter i den tyska 20. bergsarmén i norra Finland. Vapenstilleståndet med Sovjetunionen den 18 september innebar ett krav på att finnarna skulle driva ut tyskarna ur Lappland.Inledningsvis utspelade sig ett slags ”låtsaskrig”, men under sovjetiskt tryck övergick konflikten i början av oktober 1944 till regelrätta strider mellan finska och tyska styrkor. Under sin reträtt brände tyskarna ner det mesta av värde, däribland stora delar av staden Rovaniemi. Tiotusentals människor tvingades på flykt.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Lapplandskriget 1944–45, som markerade slutet på andra världskriget för Finland. Kriget bör inte ses som ett isolerat skeende, utan snarare som en del av en helhet tillsammans med Vinterkriget 1939–40 och Fortsättningskriget 1941–44 – tre faser i Finlands komplexa krigsdeltagande.Lapplandskriget blev en stor utmaning för Finland. Samtidigt som tyskarna skulle drivas ut, krävde Sovjet att Finland påbörjade en omfattande demobilisering av armén, i enlighet med vapenstilleståndsavtalet. Till detta kom ett utmattat civilsamhälle och hundratusentals flyktingar från Karelen, som återigen måste avträda till Sovjetunionen. Tiden präglades av osäkerhet – en sovjetisk (formellt allierad) kontrollkommission bevakade noggrant Finlands agerande. Hotet om en fullständig sovjetisk ockupation hängde i luften.Trots detta lyckades den finska armén genomföra militära operationer som tillfredsställde Sovjet. Den tyska armén, som omfattade över 200 000 man, retirerade successivt mot Nordnorge. De sista tyska trupperna lämnade finskt territorium så sent som i slutet av april 1945.Bildtext: Rovaniemi i ruiner efter tysk reträtt under Lapplandskriget hösten 1944. Foto: Okänd / Wikimedia Commons.Lyssna också på Finska vinterkriget 1939 – en liten nation på randen till undergång Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Natten till den 17 juli 2019 har en man i Göteborg ringt 112 och berättat att han har blivit rånad. Sedan har samtalet hastigt avbrutits. Mannen visar sig vara den 18-åriga Tobias Håkansson som nu ligger livlös utanför ett köpcentrum vid Hjalmar Brantingsplatsen. Samtidigt som ambulanspersonalen gör allt för att rädda Tobias liv sätts jakten på rånarna igång. En jakt som snart ska ge polisen jackpot av misstänkta och bevis. Men samtidigt avlider Tobias på operationsbordet på Sahlgrenska sjukhuset. Rånet har blivit ett mord. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll, domar från tingsrätten och hovrätten, Dagens Nyheter, TV4, Göteborgstidningen samt Minnessidan.se. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson. Producent är Andreas Jamsheree. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för PodMe. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

På Kumlaanstalten vill grovt kriminella fortsätta begå brott inifrån fängelset och försöker värva insiders. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Överbeläggning och intagna som tvingas dela cell gör att missnöjet inne på Kumla ligger och pyr. När reporter Pernilla Wadebäck besöker anstalten har man gått upp i stabsläge och många av besöksrummen har gjorts om till celler. Anstaltschefen berättar att personalen utsätts för påverkansförsök nästan dagligen.- Försök till infiltration är ett av vårt stora problem som vi måste bekämpa, säger anstaltschefen Jacques Mwepu.Samtidigt saknas personal. Anstalten måste massrekrytera, 200 nya medarbetare behövs till sommaren. Ökar sårbarhetenTrycket på Kriminalvården med överfulla anstalter och häkten, missnöjda intagna och brist på personal skapar en explosiv situation.- Man håller på och bygger upp en krutdurk inom kriminalvården och tyvärr är inte frågan om den ska smälla utan det är när, säger Thomas Hagsten, facklig representant för kriminalvårdarna på Kumla.Hur ska anstalten stå emot risken för insiders?Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.Producent: Anna FreySlutmix: Fredrik Nilsson Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio som gjordes 2024.

Slaget vid Gettysburg i Pennsylvania den 1-3 juli 1863 är kanske det mest kända slaget i det amerikanska inbördeskriget. Platsen var resultatet av att två arméer sökte varandra. Runt 300 skandinaver deltog vid Gettysburg.Vändpunkten i kriget hade kommit redan vid slaget vid Antietam året innan, men efter Gettysburg kunde rebellarmén inte längre föra kriget på sina egna villkor.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia. Slaget vid Gettysburg utkämpades under tre intensiva dagar mellan den 1 och 3 juli 1863.Den första dagen inleddes med att general John Bufords kavalleri lyckades hålla tillbaka de framryckande konfedererade trupperna. Bland de mest stridbara förbanden fanns Järnbrigaden, där soldater med svensk-norskt ursprung deltog i Michiganregementet. Dessa enheter spelade en avgörande roll i att pressa tillbaka sydstatssoldaterna och skapade oreda i Unionens elfte kår.Den 2 juli blev slagfältet ännu mer kaotiskt, särskilt vid platser som Peach Orchard och Little Round Top, där Unionens förflyttningar visade sig vara strategiskt avgörande. Samtidigt förvandlades det så kallade Wheatfield till ett blodigt skärselden av närstrider, där båda sidor led svåra förluster.Den 3 juli kulminerade striderna i det berömda anfallet känt som Pickett's Charge – ett frontalangrepp över öppna fält mot Unionens linjer vid Cemetery Ridge. Resultatet blev en katastrof för konfederationen. Angreppet slogs tillbaka med förödande förluster, vilket tvingade general Robert E. Lee att inleda reträtt – en vändpunkt som gav nordstaterna övertaget i kriget.Efterdyningarna av slaget var förödande. Uppemot 51 000 soldater beräknas ha dödats, sårats eller försvunnit under de tre dagarna. Fältsjukhusen var ofta kaotiska och bristfälligt utrustade, men vissa leddes av svenska läkare, som Dr Charles J. Nordquist, som försökte bringa ordning i kaoset. Många av de döda lades i provisoriska massgravar, en tragisk men nödvändig realitet i slagets efterspel.De som överlevde återvände ofta till civila livet. Flera av de invandrade soldaterna, både svenska och norska, skulle senare bli framgångsrika bönder eller småföretagare i det växande Amerika – en tyst men bestående konsekvens av det blodiga slaget vid Gettysburg.Bild: Slaget vid Gettysburg, Pennsylvania, den 3 juli 1863, skildrat i en handkolorerad litografi av Currier och Ives. Bilden visar ett avgörande ögonblick under det amerikanska inbördeskriget, där nordstaterna till slut segrade efter tre dagars blodiga strider. Nathaniel Currier och James Merritt Ives – Bild från Library of Congress, digitalt ID: cph.3g02088. Public Domain.Musik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773Lyssna också på Slaveriet byttes mot terror och fängelse för påhittade brott.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya europeiska vapenpaket till Ukraina, USA hotar åter Ryssland med sanktioner och Ukrainska drönare stör ryska turister, leder det här till en vapenvila? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den senaste tiden har Ukraina orsakat en rad tågförseningar i Ryssland, stört den ryska flygtrafiken och nu senast sprängt en oljedepå nära det ryska semesterparadiset Sotji vid Svarta havet. Samtidigt ökar den internationella pressen på Ryssland, inte minst från USA:s president Donald Trump. Kan detta innebära att det kan bli tal om en vapenvila?Vi tittar också närmare på i kriget vid Svarta Havet. Där har Ryssland överlägset störst styrkor men Ukraina har ändå lyckats väldigt bra där. Varför?Hör Joakim Paasikivi, militärexpert och senior rådgivare på Mannheimer Swartling, Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier och Björn Gunér, Sveriges Radios reporter som bevakar Ukraina och Ryssland.Programledare: Monika TitorProducent: Mattias DellertTekniker: Nicola Pyrke

Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 1 oktober 2024. Hur ska man få gravitationsteorin att gå ihop med kvantmekaniken? Det har fysikerna länge undrat. Gravitationen är vi bekanta med till vardags och den fungerar bra också när det gäller vad som händer i rymden, medan kvantmekaniken väl beskriver det som händer i partiklarnas lilla lilla värld. Samtidigt beskriver de ju samma verklighet och måste på något sätt gå ihop.Ett första steg på den vägen kan vara att hitta gravitonen, gravitationens kvantpartikel. Men hur ska det gå till? Genom att borsta av en teknik från 1960-talet och samtidigt dra nytta av moderna gravitationsvågsexperiment, föreslår Igor Pikovski och hans medarbetare vid Stockholms universitet.Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik Uppsala Universitet, Igor Pikovski, forskare i fysik vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Hela veckans program är tre repriserade reportage från det gångna året som zoomar in på alternativmediers mående och status. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ska börja med en välkänd figur från alternativhöger-scenen - Chang Frick. För, sen april ifjol ligger en av som mest tongivande alternativsajterna - nyheter idag nere. Samtidigt går Samnytt, tidigare avpixlat, på knäna ekonomiskt och ber läsarna om mer donationer. Ja vad är det egentligen som händer med dom sajter som under dom senaste 10 åren specialiserat sig på migrationskritiska artiklar? Är det en kris eller ett skifte som råder i alternativmedie-sverige? Vi ska nu återvända till förra sommaren. Då åkte jag bil på upplands slingrande vägar med alternativmediernas ständige provokatör och uppfinnare, Chang Frick. I januari i år svors en nygammal president in i USA och med det blåser förändringarnas vindar även på de sociala plattformarna. Inte minst på X, tidigare Twitter, som fungerat som en språngbräda, plantskola och favorit-app för många alternativmedie-profiler. Både svenska och internationella. Under vårvintern skedde många till synes små förvandlingar hos nätjätten Meta. Men lägger man samman förändringarna så blottar sig en helt ny riktning för bolaget bakom Facebook, Threads och Instagram. Facebook, som globalt är en av världens största källor för nyheter för dess användare, spås nu av många bli en plats präglad av desinformation, bedrägerier, falska annonser och näthat. Vad händer med journalistiken när sociala medieplattformar blir ett mer laglöst landskap? Och varför händer det här nu? Vi ska lyssna till ett reportage från januari i år då Meta just annonserat sin nya riktning. I april i år fick alternativhögersajten Samnytts tidigare ansvariga utgivare Mats Dagerlind klippa av sig fotbojan som han blev dömd till att bära efter upprepade förtalsbrott. Förtalsmål mot ansvariga utgivare är ovanliga och extremt ovanligt är det att förtal leder till motsvarande fängelsestraff. Så hur kommer det sig nu att Mats Dagerlind blev bojad? Och hur kommer det att prägla alternativa mediers benägenhet att gå över gränsen? Reporter och programledare: Martina PierrouProducent: Erik Petersson

Alexander Isak har flytt till San Sebastian i väntan på sin önskade Liverpoolflytt. Samtidigt kan den flytten vara beroende av att Newcastle hittar en ersättare. Men den önskade ersättaren, Benjamin Sesko, verkar mest sugen på Manchester United. Vi avhandlar detta men tar också upp en hel drös lyssnarfrågor. Ett potentiellt (men kanske ändå något osannolikt) Lindelöf-scenario lanseras. Mittbackar som faktiskt redan flyttat listas. Med: Makoto Asahara och Viktor Andersson.

Handelsavtalet: vinst, kapitulation eller det minst dåliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad innebär det nya handelsavtalet mellan USA och EU? I USA beskrivs det som en vinst för president Donald Trump, medan det i EU har kritiserats som en ”underkastelse” men också som ett avtal ”med både sött och salt”. Hur ska de här tongångarna förstås och kan det här ses som ett bevis på att Trumps förhandlingstaktik fungerar? Samtidigt har tullförhandlingarna mellan USA och Kina som pågått i två dagar i Stockholm lett till en förlängd tullpaus. Hur skiljer sig Kinas strategi under tullsamtalen?Dessutom pratar vi om de senaste dagarnas vittnesmål från venezuelaner som släppts från högsäkerhetsfängelset i El Salvador, dit de deporterades från USA för fyra månader sen. Vad är tanken med de här förvaren, vad ska pengarna i det tredubblade anslaget till migrationspolisen ICE användas till och hur ser protesterna mot ICE ut nu? Vi diskuterar även vilket avtryck vice president JD Vance har satt på Trumpadministrationen och hur rivaliteten mellan JD Vance och Marco Rubio ser ut inför att börja positionera sig för att ta över efter Trump. Vi hör också om den kraftiga jordbävningen och tsunamivarningarna längs Stilla havs-kusterna.Medverkande: Lisa Bergström, Sveriges Radios utsända i San Fransisco, Carl V Andersson, Sveriges Radios utsända i Washington och Andreas Utterström, USA-kännare och kommunikationskonsult.Programledare: Simon IsakssonProducent: Hedvig Holgersson

Frändfors delar med sig om Den Fruktansvärda Veckan. Lyskova undrar om dunjackan ska av när hon bajsar på stan i längtan efter klass och finess. Samtidigt har Daddy Issues intagit TV4, fått spiral på recept, blivit P3 Guld-kränkta och är nykära. Daddy Issues fortsätter helt enkelt vara Daddy Issues. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *