Podcasts about i kina

Gäster: Felicia Tomala, Jens Falk, Viktor Elsnitz, Christer Svensson, Tomas Kaminski STORY HOTEL Alla lyssnare får 30% rabatt på standard rate: Gå in på hyatt.com och välj destination, Stockholm eller Malmö. Ange ”Corporate or Group Code”: 165414 (Giltig fram till 31 augusti 2025) Patrons får 40% rabatt med en kod som du hittar här: https://www.patreon.com/posts/story-hotel-50-94462700?utm_medium=clipboard_copy&utm_source=copyLink&utm_campaign=postshare_creator&utm_content=join_link För 90SEK/mån får du 5 avsnitt i veckan: 4 Vanliga AMK MORGON + AMK FREDAG med Isak Wahlberg Se till att bli Patron via webben och inte direkt i iPhones Patreon-app för att undvika Apples extraavgifter: Öppna istället din browser och gå till www.patreon.com/amkmorgon Köp biljetter till Christer Svenssons turné i höst! https://christersvensson.se/ Relevanta länkar: …SKAM https://www.svtplay.se/skam …Euphoria https://www.imdb.com/title/tt8772296/ …The Idol https://www.imdb.com/title/tt14954666/ …Gudrun Sjödén-jobbet https://emp.jobylon.com/jobs/292565-gudrun-sjoden-conversion-specialist-e-commerce-specialist/ …turismprotesterna https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wg2dKP/stora-prostester-mot-turismen-pa-kanarieoarna-kerstin-varnades …Ryanairs ölpolicy https://www.svd.se/a/PpJgBe/ryanairs-chef-hogst-tva-ol-pa-flygplatsen …sjöfyllerilagen https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/WLkn5k/kandisar-rasar-mot-sjofyllerilagen …LEGOLAND https://www.legoland.dk/se/ https://www.booking.com/hotel/dk/legoland-castle.sv.html …BonBon-land https://www.youtube.com/watch?v=i8kPuA7zdzg https://www.kryddlandet.se/snacks-godis-lask/bonbon-godis/ https://chrisleklada.blogg.se/2015/october/bonbon-godis-1985-2001.html …I Kina käkar dom hundar https://www.imdb.com/title/tt0180748/ …Danska hockeyskrällen https://www.svt.se/sport/ishockey/superskrallen-danmark-slog-ut-kanada https://i.ytimg.com/vi/9a95C5X41Ug/maxresdefault.jpg Låtarna som spelades var: Ta' i BonBon-Land - BonBon-Land Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här: https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg Stötta oss gärna på Swish, varje litet bidrag uppskattas enormt! 123 646 2006

Med brask og bram og papp-plakater lanserte Donald Trump den 2. april høye tollsatser for en lang rekke land og sa at det ikke ville bli noen unntak. Akkurat …I ukens episode av Finansredaksjonen, en podkast som lages av oss i DN, snakker vi om Trumps overraskende tilbaketrekking fra en toll på 145 prosent på kinesiske varer mandag. Det nye tallet er 30, hvor 20 prosent er tilknyttet Kinas rolle i fentanyl-produksjon. I Kina feires resultatet av forhandlingene i Genève i helgen – som egentlig var tenkt som kun en samtale mellom landenes finansministre for å bedre relasjonen mellom Kina og USA – som en seier. Det er forståelig. Kinas eksport til USA har nesten bremset helt opp i perioden etter 2. april. Nå kan containerne fylles og skipene gå fra kinesiske havner til amerikanske igjen. Men hvem vet for hvor lenge. Det er jo bare ellevilt hvordan Donald Trump gikk høyt på banen med sin feiring av «Liberation day» i april, for så å gi unntak etter unntak i ukene etterpå. Usikkerheten han har skapt har allerede gjort skade.Men ingen kan si at tollsatsene kommer overraskende. Børskommentator Thor Christian Jensen har fått et tilsendt et klipp fra et intervju Donald Trump gjorde med talkshowdronningen Oprah Winfrey på 90-tallet, hvor han bruker mye av den samme argumentasjonen for å innføre toll som nå. I ukens episode snakker vi om Trump, reaksjonen til aksjemarkedene, USAs første finansminister Alexander Hamilton og gir deg råd om hva du bør gjøre med investeringene dine. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wall street har brutit den längsta uppgångssviten på 20 år.I Kina lyser det grönt, efter att börserna återigen har öppnat.På hemmaplan ser det ut att bli en avvaktande inledning på handelsdagen.

Flera bedömare ser likheter mellan vad som nu sker i USA och Maos kulturrevolution. I Kina menar nymaoistiska tänkare att Trump bara kopierar den store diktatorn. Ola Wong skriver om läxan från Kinas stora kulturrevolution. Inläsare: Staffan Dopping

Vi pratar om filmerna “I Kina käkar de hundar” (1999), “Blinkande lyktor” (2000) och “Adams äpplen” (2005)- alla signerade Anders Thomas Jensen. Det blir prat om det danska filmundret, lite om svensk film kring millennieskiftet samt lite om Lars Molin. Och i Närbild: Tarkovskij diskuterar vi den italienskspråkiga “Nostalghia” (1983). Bli Patreon: patreon.com/Movieboxpod Vi som gör podden heter Karsten Karlsson och Henrik Harej. PROGRAMPUNKTER: 00:00:00 Intro 00:03:56 Närbild: Tarkovskij 00:13:55 Dansk film/I Kina käkar de hundar 00:45:36 Blinkande lyktor 01:04:16 Adams äpplen Kontakta oss gärna på: movieboxpod@gmail.com

Kærligheden har nok aldrig været nem. Men modernitetens indtog har gjort den et nøk mere kringlet. Den svære, frie kærlighed er overalt i kulturprodukter som spejler modernitetens kærlighedsdilemmaer. Forfatteren til bogen 'Moderne kærlighed' guider os igennem den umulige kærlighed i kulturen. I Kina kan man i dag fejre Folkerepublikkens 75-års jubilæum. Vi dykker ned i de røde faners filmhistorie, for at forstå, hvordan filmen udviklede sig før og efter kulturrevolutionen. Værter: Chris Pedersen & Tony Scott

Han har inspirerat hela Sveriges grundskolebarn att börja med pingis Truls Möregårdh, aka Gud Möregårdh, är i studion. Han berättar om hur hans liv förändrats efter de historiska OS-silvermedaljerna i Paris, varför han kallas Gud, och de speciella ritualerna under matcherna. I Kina har han blivit en gigantisk stjärna, och han förklarar hur det kändisskapet skiljer sig från det svenska. Vad är planerna nu och blir det OS i LA för Truls? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Margret Atladottir

I Kina har computerspillet 'Black Myth: Wukong' taget landet med storm. Tre dage efter sin lancering, var der solgt 10 mio. eksemplarer. Spillet handler om Abekongen som generede guderne ved at være for magtfuld. Og med det tema skriver spillet sig ind i den kinesiske litterære kanon, hvor historien om Abekongen er en af de fire 'store' grundfortællinger. Og med udgangspunkt i en ny liberal vielseslov ser vi på, hvad der egentlig gør et bryllup til - et rigtigt bryllup. Og det er inklusiv DJ'en til festen. Værter: Karen Secher og Tony Scott.

Armand Duplantis tog i årets utomhuspremiär i Xiamen, Kina sitt åttonde världsrekord i karriären. Det nya rekordet är därmed 6.24. I Kina hyllas han som en rockstjärna och Mondo är i särklass en av världens mest överlägsna idrottsstjärnor, men alla frodas inte av hans status inom sporten. Vad menar friidrottslegendaren Michael Johnson med att “detta är ett problem inom stavhopp"? Hur stor är hypen världen över? och kan vi få se regeländringar som jämnar ut oddsen mot Mondo Duplantis? Programledare: Maja Andersson Gäst: Mats Wennerholm

Drømmen om å gjenopplive de man elsker, er nærmere enn noen gang. I Kina kan man bruke «sørge-bots» for å snakke med avatarer av de døde. Hjelper det? Og hvilken rolle spiller det i det store KI-kappløpet? Med journalist Kristoffer Rønneberg. Foto: Shutterstock

I Kina morer man sig over hykleriet fra amerikanerne, der nu er et skridt tættere på at forbyde TikTok. Vi får de kinesiske reaktioner på denne uges største techhistorie fra Philip Roin, DRs asienkorrespondent. Henrik har fået en sms fra TV2s Divya Das, og han er dykket ned i kaninhullet for at få svar på, hvorfor hun bliver misbrugt over alt i kryptoscams på Facebook. Vi vender også Danmarks nye AI-supercomputer, som er den første af sin slags her til lands. Værter: Marcel Mirzaei-Fard, vært og Henrik Moltke, tech-korrespondent.

Denna vecka är det elbilsmässa i Europa och en liten, men ändå stor, nyhet har visats upp. I Kina så kom en ny version av Zeekr 001, är det så att man ska avbeställa om man väntar på en här i Sverige? Det här med bakljus är svårt för många och Peter styr upp och förklarar hur det fungerar. Sen pratas det laddhyfs vid laddstationen och då finns såklart ingen bättre än laddstationsägaren Haris Dzafic att ha med i podden. Han passar också på att berätta om sin andra station och varför det här med tak kanske inte är så enkelt som man skulle kunna tro. Prova på reklamfri version av Elbilsveckan: https://plus.acast.com/s/teknikveckan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har snackats om att det kan bli ett vulkanutbrott på Island, och nu har det hänt. Isa Strandmark 12 år bor i närheten och berättar om läget. I Kina är många ledsna efter ett jordskalv. Vilka är egentligen årets populäraste memes? Och så har Tomten blivit överöst av brev med önskelistor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kina er interessen for parapsykologi betydelig større enn her. Bl.a.brukes utvikling av paranormale evner hos barn som et hjelpemiddel i skolen for å oppnå bedre resultater, Jeg møtte visepresidenten i den kinesiske parapsykologiske forening og hans spennende teorier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Troen på, at der er ved at være styr på inflationen, er igen kraftigt stigende, selv om vi reelt ikke er blevet så meget klogere. I Kina er humøret noget blandet. Det går rimeligt med væksten, men der er tvivl om holdbarheden af det, givet modvind både hjemme og ude.

Af både EU og USA er de stemplet som en terrororganisation. Af dele af den palæstinensiske befolkning - sympatisører rundt i verden - som en modstandsbevægelse. Men hvem er egentlig organisationen bag terrorangrebet d. 7. oktober? Og hvorfor er det vigtigt at tale om? I Kina bringer en ny propagandaserie to døde filosoffer til live i et talkshow. Her møder kommunismens fader, Karl Marx, den store oldkinesiske tænker, Konfucius, og sammen lovpriser de det moderne Kinas fremskridt. Et umiddelbart meget umage par, men hvad viser den nye tv-serie om Xi Jinpings visioner for Kina som kulturel supermagt? Gæster: Mona Sheikh, seniorforsker på Dansk Institut for Internationale Studier og ekspert i militante, islamistiske bevægelser og Philip Roin, DRs Kina-korrespondent. Tilrettelæggelse: Inge Scheel Kelstrup og Elise Normann. Vært: Henrik Lerche. Lyddesign: Jonas Johs Andersen. Redaktør: Tine Møller Sørensen.

Deflation, fastighetskris och arbetslöshet. Hör om Kinas ekonomiska problem och vilka dominoeffekter som når Europa och Sverige. Dessutom utvidgning av Brics och anti-japansk skaldjursbojkott. Fastighetsmarknaden har gått från motor till sänke för den kinesiska ekonomin. I Kina håller folk hårt i pengarna just nu och det står klart att den snabba återhämtning av ekonomin som många såg framför dig efter covid-restriktionerna har uteblivit. Hur kommer det sig? Kommunistpartiet är påtagligt stressat över situationen och har bland annat lagt locket på om ungdomsarbetslösheten. Kritik av den ekonomiska politiken censureras och blockeras. Xis drag mot väst på Brics-mötetNär Brics-länderna samlades till toppmöte i Sydafrika nyligen bjöds ytterligare 6 länder in till samarbetet. Draget ligger väl i linje med Xis plan att etablera ett starkare block som geopolitisk motvikt till väst och G7. Men frågan är om Brics blir starkare eller mer splittrat om de nu inbjudna länderna ansluter? Vi pratar också om den anti-japanska fisk- och skaldjursbojkott som just nu blåses upp stort i kinesiska statsmedier och i den statliga propagandan. Bakgrunden är Japans beslut att släppa ut kylvatten från kärnkraftverket Fukushima och trots att FN-organet IAEA gett klartecken och meddelat att vattnet är ofarligt fortsätter Kina anklaga Japan för att förgifta omvärlden. Den hätska tonen känns igen från förr.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Frédéric Cho, företagsrådgivare och vice ordförande för Sweden-China Trade Council. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Matilda Eriksson

I Kina sänks nu räntan för att elda på ekonomin samtidigt som centralbanken i väst höjer räntan för att bromsa. Kina har deflation och Sverige inflation. Vad påverkar den kinesiska ekonomi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Björn Djurberg, kinakorrespondent och Hanna Sahlberg, kinakommentator

I Kina sänks nu räntan för att elda på ekonomin samtidigt som centralbanken i väst höjer räntan för att bromsa. Kina har deflation och Sverige inflation. Vad påverkar den kinesiska ekonomi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Björn Djurberg, kinakorrespondent och Hanna Sahlberg, kinakommentator

Från Almedalen 30 juni 2023 Sedan regeringsförklaringen i höstas har det varit tyst från regeringen och UD om det svenska arbetet för att få Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Vi är många som undrar: När och hur ska regeringen få Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna? Det har gått 21 år sedan journalisten och författaren Dawit Isaak fängslades i Eritrea. I Kina är författaren och förläggaren Gui Minhai frihetsberövad sedan sju år tillbaka. Svenska regeringen och riksdagspartierna måste göra sitt yttersta för att dessa två svenska medborgare ska släppas fria. Den 18 oktober 2022 lyfte statsminister Ulf Kristersson Dawit Isaaks och Gui Minhais fall i regeringsförklaringen: ”Sverige ska stå upp för det fria ordets ambassadörer: regeringen kommer att fortsätta arbetet för att uppnå en frigivning av journalisten Dawit Isaak och förläggaren och poeten Gui Minhai, både enskilt och i samarbete med andra demokratier. Lärdomar kommer dras av den granskning som publiceras inom kort.” Sedan oktober 2022 har det varit tyst från regeringen och enskilda riksdagspartier. Vilka lärdomar drogs från granskningskommissionens skarpa kritik i utredningen Granskning av arbetet med att försöka uppnå frigivning av Dawit Isaak och Gui Minhai? Medverkande: Betlehem Isaak, dotter till Dawit Isaak Håkan Jevrell, statssekreterare UD Karin Olsson, biträdande chefredaktör Expressen Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet Elisabeth Löfgren, ordförande Stödföreningen Free Dawit/Svenska Pen Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser Sverige Petteri Flanagan Karttunen, moderator, Journalistförbundet

En rekordstor milliardbøde og en ordre om at stoppe alle dataoverførsler til USA. Det er den straf, som Meta - firmaet bag blandt andet Facebook og Instagram - har fået, for deres ulovlige håndtering af persondata. Men selvom Meta har udtalt, at dommen kan få konsekvenser for deres brugere, så peger alt på, at det nok alligevel ikke vil ske. For EU-kommissionen har før hjulpet selskabet - og gør det nok igen. I Kina bruger de unge de sociale medier til at vise deres frustration med et voksende problem, nemlig den stigende ungdomsarbejdsløshed. Men det er kun toppen af et isbjerg af voksende utilfredshed med deres manglende muligheder i landet, der indtil for nylig lovede strålende fremtidsmuligheder. Og det kan ende med at blive et problem for det kinesiske kommunistparti. Tilrettelæggelse: Asta Handberg. Vært: Kirstine Dons Christensen. Lyddesign: Jonas Johs Andersen. Redaktør: Tine Møller Sørensen.

Erhvervslivets tungeste topchefer kæmper med at forstå kunstig intelligens, men hvor langt er de nået? Niels Lunde giver et bud. I Kina har den kinesiske bilproducent BYD væltet tyske Volkswagen fra tronen som det mest sælgende bilbrand på verdens største bilmarked. Børsens journalist Thomas Hvelplund Askjær giver en lynanalyse af det kinesiske bilmarked. Og så har Pensiondanmark ansat en ny topchef, som ikke er kvalificeret til jobbet. 01.36: Kunstig intelligens: Selv erhvervslivets tungeste topchefer famler. 09.12: Kina: Den kinesiske bilproducent BYD har slået tyske Volkswagen i Kina. Kan BYD gøre det samme i Vesten? Gæst: Journalist Thomas Hvelplund Askjær. 22.14: Pensiondanmarks nye topchef skal sidde på sine hænder. I 12 måneder. Producer: Arjuna Alexander Kolkur Sørensen. Få Niels Lundes nyhedsbrev: Tilmelding på borsen.dk/nyhedsbreve.

I Kina ligger inflationen på 2,1 procent, hur kommer det sig när USA och Europa brottas med betydligt högre siffror? Covidrestriktionerna är nu till stor del borta, hur påverkar det världsekonomin? Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Jerker Hellström, från Swedish Center for China Studies och Kristian Åström, ekonomikommentator

I Kina ligger inflationen på 2,1 procent, hur kommer det sig när USA och Europa brottas med betydligt högre siffror? Covidrestriktionerna är nu till stor del borta, hur påverkar det världsekonomin? Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Jerker Hellström, från Swedish Center for China Studies och Kristian Åström, ekonomikommentator

I Sverige ökar dödligheten i covid-19. I Kina är situationen oklar kring vilka virusvarianter som sprids. Men en ny undervariant av omikron tycks få fäste i USA. Experter svarar på lyssnarnas frågor om hur man ska tänka kring smittspridning, vaccin och symtom. Det handlar bland annat om en 88-årig tennisspelare som undrar över hur han reagerat på covid, eller om Agneta som vill ha bättre koll på utbytet av information med Kina. Och en kritisk lyssnare som undrar hur Folkhälsomyndigheten kan fortsätta att propagera för vaccination när 100 000 biverkningar har inrapporterats.De som svarar på lyssnarfrågorna är Erik Sturegård, som är sakkunnig läkare på Folkhälsomyndigheten och klinisk virolog, Magnus Gisslen, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Helena Hervius Askling, docent i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och överläkare i infektionssjukdomar på Akademiskt Specialistcentrum, Region Sthlm samt ordförande för svenska infektionsläkarföreningens vaccingrupp. Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I Kina fortsätter regeringen att lätta på den hårda noll-covidpolitiken. Samtidigt sprids covid-19 i landet, med hårt tryck på sjukvården som följd. Vad har tre år av hård covidpolitik lämnat för spår i det kinesiska samhället? Vår korrespondent har rest runt i landet. Kungen i blåsväderI veckan har ett uttalande från kung Carl XVI Gustaf fått stor uppmärksamhet. I en intervju i SVT-dokumentären "Sveriges sista kungar" ifrågasätter kungen hur den förändrade tronföljden i Sveriges genomfördes, där äldsta barnet dvs. kronprinsessan Victoria, istället för äldste sonen prins Carl Philip, ärvde tronen. Så vad kan det här exemplet säga om den svenska monarkins förmåga att samspela med nutiden?Brist på is och snö förhöjer värdet på naturenExtremväder inträffar allt oftare. Frågan är om det ökande intresset för friluftsliv kan hänga samman med insikten att naturen som vi känner den, kan tas ifrån oss.Godmorgon världens Lena Bejerot följde med en grupp långfärdsskridskoåkare ut på isen i Stockholmsområdet. Timme ett: Ny Omnicron-mutation och stor smittspridning i Kina, vad innebär det? Intervju med covidexperten Anders SönnerborgKina efter covidrestriktionernaKungen och samtidenVerklighetsflykt på gott och ontKrönika av Helena GranströmPanelenTimme två: Brist på is och snö förhöjer värdet på naturenSatir med UtkantssverigeFolk och Försvar startar - intervju med Rysslandsexperten Gudrun PerssonUSA:s kongress efter talmanskaoset Museerna rustar för vårenKåseri av Lotta Erikssonprogramledare Jesper Lindau producent Nina Benner tekniker Johanna Carell

I Kina har många blivit sjuka i Covid-19 igen. Julen kan vara härlig men man kan också känna sig utanför eller ledsen - kuratorn ger tips på vad man kan göra då. Forskare har upptäckt att getingar slåss med snoppen och i jul kommer både Taylor Swift-Special och nyårs-special.

I Kina får barnen lära sig Tangdikter. I Sverige tas svåra ord och poesin bort från Luciasången. Ola Wong pratar med Horace Engdahl, som pekar ut Svenska kyrkan som medansvarig till förfallet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Kina tillämpar regimen strikta åtgärder mot smittspridning. Nu sprids missnöjet bland befolkningen, och på många håll har människor börjat protestera öppet. Journalisten och Kinakännaren Jojje Olsson diskuterar den senaste utvecklingen med Andreas Ericson.

Vi firar ettårsdagen av Så vad händer med att… prata om om konsekvenserna av det kapitalistiska monstret som styr över oss. I Kina har arbetare på världens största iPhone-fabrik stängts in på jobbet för att kunna fortsätta producera telefoner under covidlockdown (man kan ju inte missa julruschen). Samtidigt har de hårda covidrestriktionerna lett till sällsynt omfattande protester runt om i landet. Sen pratar vi om Aftonbladets nya avslöjanden om klädindustrin där H&M återigen går i bräschen genom att förlita sig på fabriker i Bangladesh som släpper ut extrema mängder miljöfarliga avfall och betalar sina anställda minimala löner. Allt för att du ska kunna köpa en t-shirt för under hundringen. I slutet ger Jon Amat en uppdatering om stormen kring Balenciaga sedan modeföretaget anklagats för barnpornografisk reklam. Yikes.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(14:07) Den danske filmbranche og Netflix har endelig landet en aftale, men efterlader et blødende sår. Konflikten har nemlig stukket så dybt, at den danske filmbranche kommer til at bruge en masse kræfter de kommende år på at genoprette de gode forbindelser. Gæst: Jacob Ludvigsen, filmredaktør på filmmediet Soundvenue (14:15) Flødebolledansen i Alletiders Julemand var klassisk blackfacing. Og dermed var julekalenderen med til at vedligeholde en racistisk stereotyp. For hvad der i første omgang virkede som en uskyldig julekalender og en overreaktion fra TV2 fik alligevel Philip Sampson til at løfte øjenbrynene, da han kiggede nærmere efter: når flødebolledansen går all in på blackfacing med hvid- og rødmalet mund samt hvide handsker slår den nemlig nogle dybt sårbare toner an, som klinger helt tilbage til slavetidens USA. Gæst: Philip Sampson, journalist med indblik i blackfacing, afrodansker. (14:24) 80'er-ikonet Sócrates fra verdens bedste landshold, der ikke vandt VM, nemlig Brasilien i 1982, sætter nutidens fodboldspilleres sanktionsskræk i perspektiv. Simon Kjær og de andre landsholdsanførere trak som bekendt alle løfter om kritisk dialog tilbage da der blev varslet udsigt til et gult kort. Det kontrasteres af selveste Sokrates – ikke fra Grækenland, men fra Brasilien – som var så stor en demokratisk politisk stemme i 80'ernes Brasilien, at han ligefrem var med til at vælte den brasilianske junta. Gæster: Per Frimann, fodboldkommentator. Peter Arnholdt, fodboldscout og -skribent. Jeppe Højbjerg Sørensen, freelancejournalist. (14:43) I Kina demonstrerer borgerne med blanke papirer, hvilket af regimet bliver fortolket som en aggression, fortæller Kina-ekspert. Det er historien om manglende ytringsfrihed, de kommenterer på. Men hvad siger kunsten og litteraturen om blanke ark papir og tomme pladser i teksten? Gæster: Mette Thunø, ph.d. og lektor ved Kinastudier på Institut for Kultur og Samfund ved Aarhus Universitet. Claus Nivaa, dansk- og billedkunstlærer på Nørresundby Gymnasium. (14:53) 14-årige Alfred Tingkær elsker Olsen Banden så meget, at han har lavet en uofficiel opfølger, som på lørdag har premiere på Cinemateket – med Egon Olsens legendariske skideballer, planer og hele pivtøjet. Vi taler med ham om fascinationen og får smagsprøver fra filmen. Gæst: Alfred Tingkær, ung filminstruktør. Vært: Mathias Wissing. Tilrettelagt af: Søren Berggreen Toft og Sarah Birch Bekker.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Många skjutningar händer nära skolor, senaste tre åren har det hänt 700 gånger, berättar SVT. I Kina är många arga och protesterar mot corona-regler. Ugglan Percy som rymde från Skansen är tillbaka!

Philip Khokhar er udenrigskorrespondent for DR og var fra 1. september 2014 til 2022 udsendt til et af de mest magtfulde lande i verden, Kina. Men hvilke fordomme har han fået afkræftet om landet? Hvordan har han mødt den berygtede kinesiske censur? Og hvordan oplevede han corona-håndteringen, da pandemien startede i 2020? Philip Khokhar, der er aktuel med bogen "Rød Nat - 8 År I Kina", gæster AFTENKLUBBEN til en snak om hans oplevelser i Kina. Vært og tilrettelægger: Daniel Cesar.

* Det er kaos i britisk politikk, der den ferske statsministeren viste seg å ha kortere holdbarhet enn et salathode og ble kassert denne uka. Så hvem skal styre britene nå? * Italia styres fra i dag av en kvinne. Men litt kaos er det i italiensk politikk likevel. For en gammel mann i den nye høyreregjeringen har tatt i mot tjue flasker vodka fra Vladimir Putin og synes det var en både søt og koselig gave. * I Kina er det alt annet enn kaos som gjelder, når partikongressen denne helga peker på president Xi Jinping og ber ham lede landet i fem nye år. * Og iranske droner har dukka opp på en høstmørk himmel over krigen i Ukraina . Nå frykter ukrainerne at både vann, strøm og gass kan bli borte i vinter. --- Dette er Urix, det er lørdag og jeg heter Tore Moland. Hør episoden i appen NRK Radio

I Kina gjør president Xi alt klart for å få enda fem år på toppen av kommunistpartiet - og dermed Kina. Flere tusen barn og foreldre rammes av streik i private barnehager i dag. Molde sikret seg plassen på tronen i norsk fotball. Dronning Sonja har steget ned fra sin og besøker norskamerikanere i USA. Hør episoden i appen NRK Radio

(01:53) Hvorfor ventede Ekstra Bladet fire år med at lave deres historie om Søren Pape Poulsens kærestetur til Caribien? (12:16) Influencer og streamer Marie Watson blev udsat for falske nøgenbilleder. Så hun købte et parti billeder og meldte sælger til politiet. (29:15) Brad Pitt springer ud som skulptør! Spørgsmålet er hans skulpturer gode?(42:22) Demonstrationer og uroligheder fortsætter i Iran. I Kina bliver urolighederne i Iran brugt til at kritisere USA. De sociale medier er støvsuget for hashtags med Masa Amini og videoer med kvinder, der brænder deres tørklæder i protest.Gæster:Peter Jeppesen, journalist på Ekstra BladetAnne Fiber, folketingskandidat for KonservativeMarie Watson, influencer og streamerAmalie Skovmøller, adjunkt i kunsthistorie på KURasmus Elling, lektor ved Københavns UniversitetCasper Wichmann, daglig leder i tænketanken ThinkChina Vært:Ida GaunøTilrettelægere:Ida GaunøCecilie DumanskiNiels Frederik RickersFrederik WestergaardProducer:Frederik WestergaardRedaktør:Mille Ørsted

Om bilarna som övervakar oss utan att vi vet om det där den ansvariga myndigheten i Sverige inte vet vad som gäller. Kalibers första program för säsongen handlar om en funktion som finns tillgänglig i de flesta elbilar av märket Tesla. Det handlar om sentry mode, eller vaktkamera, som finns till för att skydda bilen mot skadegörelse eller i alla fall kunna se om bilen utsätts för skadegörelse och vem som gör det. Men det är inte bara när någon kommer för nära bilen som kamerorna går igång de kan sättas på genom en app oavsett var man befinner sig.Och det här är inte helt okontroversiellt. Motorjournalisten Felix Björklund berättar att det just nu pågår en diskussion i Tyskland kring dessa bilar då landets största organisation för konsumentskydd har stämt biltillverkaren vid en domstol i Berlin på grund av brott mot dataskyddet. I Kina har det under sommaren inrättats förbud för just teslor på flera ställen i landet, på grund av kamerorna. Man är rädd för spionage och kameraövervakning. Och Kina om någon vet vad man kan göra med kameraövervakning så därför har man helt enkelt förbjudit och säger att det är en tillfällig ordningsregel, säger Felix Björklund."Strider mot GDPR"Men vad gäller i Sverige? Johanna Chamberlain är doktor i civilrätt på Uppsala universitet- hennes avhandling handlade just om personuppgiftsskydd och privatlivsskydd i svensk rätt. Hon menar att när bilkamerorna filmar på allmänna platser så saknas i regel giltiga skäl till att samla in personuppgifter: Du får inte filma andra utan att det finns en rättslig grund. Så den här typen av filmning strider ju direkt mot dataskyddsförordningen (GDPR).I Sverige finns det drygt 30.000 teslor, och i de flesta bilar finns möjligheten att aktivera vaktkamerafunktionen. Diskussionerna om detta har bubblat på forum, både utomlands och i Sverige, men inte kommit upp till en allmän debatt, trots att dataskyddsförordningen funnits i Sverige sedan 2018. Myndigheterna har inte agerat förrän för drygt ett år sedan. Då kom Stefan in i garaget där hans bil stod parkerad och reagerade på hur bilen bredvid blinkade till: Jag såg in på skärmen i bilen att det var en sån röd punkt som man känner igen från smarta telefoner där det står att den spelade in. () Känslan är väl helt enkelt att man är lite iakttagen. Jag gick faktiskt runt till fler teslor i garaget och flera av de reagerade på samma sätt.Stefan, som upplevde det som ett intrång i sitt privatliv, skickade in ett klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten IMY, den myndighet som är tillsynsmyndighet för GDPR.Tesla pekar på bilägarens ansvarIMY gör också bedömningen att filmerna från teslakamerorna handlar om personuppgiftsbehandling. Men frågan här är vem som blir personuppgiftsansvarig om det är bilens ägare eller företaget Tesla. Myndigheten har därför skickat Stefans klagomål till sin systermyndighet i Nederländerna, där företaget har sitt huvudkontor, för att få ett svar på var ärendet ska avgöras.Tesla, som än så länge är de enda som har den här funktionen, svarar Kaliber att all lagring enbart hamnar lokalt i bilen och då är det den enskilde bilägaren som är personuppgiftsansvarig. Företaget svarar också att det bland annat är kamerorna har gjort att deras bilar är bland dem som i minst utsträckning stjäls och utsätts för skadegörelse. Någon kommentar om kritiken att kamerorna strider mot GDPR ger de inte.Bil-journalisten Felix Björklund menar att det är viktigt att vi får regler för vad som gäller framöver: Om du ställer den bilen på ett torg när det är en demonstration, så kan du veta vilka som var på den demonstrationen. Det kan ju användas på massa olika sätt. Man är naiv om man tror att detta inte kan hända, säger Felix Björklund.

I Kina har det varit en allvarlig jordbävning. I Ukraina fortsätter kriget, men nu har några skolor ändå öppnat upp igen. Snart är det val i Sverige. Pandemin gjorde gorillor lata och ensamma.

För första gången sen krigets början får barnen i den ukrainska huvudstaden återvända till klassrummen. Hör också om skolstart i Filippinerna, Kina, Norge och USA. Nu i veckan välkomnas Kievs skolbarn tillbaka till sina klassrum. Vår korrespondent Lubna El-Shanti berättar om oro och förväntan, och om hur ukrainska barn leker för att bearbeta det de varit med om under kriget. Ett annat land där skolorna nu har startat för första gången på länge är Filippinerna. Där har barnen haft hemundervisning sen pandemins början för över två år sen. Vår Asienkorresponden Peder Gustafsson berättar och ger också en bild från skolstarten i Myanmar och Thailand.I Kina innebär hela skoltiden en enorm press på barn och föräldrar. Vår Kinakommentator Hanna Sahlberg som själv haft barn i kinesisk skola berättar om skolstartsförberedelser och kinesisk föräldrars stress och förväntningar och om hur staten nu försöker minska pressen.I Norge blev det en snopen skolstart för tusentals barn eftersom lärarförbundet tagit ut hundratals lärare i strejk. Anledningen är krav på högre lön. Norgekorrespondent Carina Holmberg ger oss en rapport.Ett land där skolan hamnat i den politiska hetluften är USA. Inför höstens mellanårsval slåss republikaner och demokrater om skolan ska undervisa om bland annat amerikansk historia och om sex och samlevnad. Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar berättar om kulturkriget kring skolan och bjuder också på en bild av hur det är att skola in ett barn amerikansk skola för första gången.Programledare: Kajsa BoglindTekniker: Stina Fagerberg

Atomkraftværker koger naturen på grund af hedebølge Imens atomkraftværker er et brandhedt diskussionsemne i Danmark, så er mange af den slags kraftværker rundt om i verden ved at få, eller give naturen rundt om dem, hedeslag. Fx har Frankrigs atomkraftværker pt store problemer. Årsagen: for lidt regn. Hvordan det hænger sammen og i øvrigt rammer ind i en hjemlig debat om netop atomkraft, vender vi tilbage om lidt. Den røde tråd i det her er, at hedebølger skaber forskellige problemer over hele verden. Løsningerne, eller rettere sagt løsningsforsøgene, er også forskellige. Varmen giver større behov for energi til nedkøling. Men samtidig er der i mange lande energimangel. I Kina rationerer man derfor strøm til fabrikker, mens Egypten vil spare på det indenlandske forbrug, så der kan tjenes flere penge på at eksportere energien. I Spanien har det varme vejr gjort, at der er blevet brugt store mængder energi på ventilation og klimanlæg. Energi er dyr i EU. Desto mere vi bruger af den, desto højere bliver prisen. Hvad gør man så? Jo… Den spanske premierminister opfordrede for et par uger siden borgerne til at smide slipset for at spare på energi til nedkøling. Det skriver mediet Global Nyt. I Kina bliver der taget mere drastiske metoder i brug. Den længste hedebølge i 60 år har plaget landet, ifølge det nationale meteorologiske institut, som har advaret om farlig hede 25 dage i træk i år. Temperaturen har været over 40 grader i flere regioner, hvilket har ført til et øget forbrug af energi til air condition. Samtidigt har tørke ramt landets floder, så der kommer meget mindre strøm fra vandkraft. Det har fået myndighederne til at rationere energien, og flere fabrikker i den sydvestlige del af landet er blevet tvunget til at stoppe eller neddrosle produktionen. “Spar på energien for folket,” lyder meldingen fra myndighederne, ifølge Al Jazeera. Dertil kommer at flere steder mangler kineserne drikkevand. Netop vand, eller mangel på samme, er også årsagen til at Frankrig har fået problemer med deres atomkraftværker. Et atomkraftværk bruger nemlig vand til nedkøling. Masser af vand, og det bliver så ledt tilbage til floder eller søer. Men da mængden af vand både er lavere og varmere end normalt, så giver det et problem. Det vand et atomkraftværk leder tilbage er nemlig brandvarmt. Det kan være skadeligt for livet i floderne og søerne. På godt dansk bliver både fisk og vegetation kogt når kraftværkernes vand bliver ledt tilbage. Det er som udgangspunkt ikke lovligt at skade miljøet med det skolhede kølevand. Men hvad kan den franske regering gøre, når nu hele 75 procent af hele energiforbruget kommer fra netop Atomkraftværkerne? Ja, slække på reglerne og så ellers leve med ”vandmiljøer” der i bogstaveligt forstand har fået kogt livet væk. I Norge har man ikke atomkraft, men har især satset på vandkraft. Men her mangler floderne også vand, og det har blandt andet fået staten til at skrue ned for vandforbruget. Fx er springvand i det centrale Oslo tørlagte. En del indbyggere i vores naboland er utilfredse med, at Norge på grund af samarbejdsaftaler med andre lande alligevel eksporterer strøm ud af landet. Det har nemlig fået priserne på strøm til at eksplodere. Ligesom herhjemme, om end den norske strømpris stadig er lavere end den danske. Generelt lider hele EU under de høje el priser, og EU Kommissionen har flere gange lovet at kigge på sagen, som også, men ikke kun, skyldes krigen i Ukraine. Vi venter i spænding mens de høje energipriser ikke ligefrem får gemytterne på vores Facebook side til at køle ned. Vær med til at diskutere energipriser, vejret eller klimaet på vores side. Søg: Den elektroniske folkeoplysning, efolkeoplysning, og deltag. Udsendelsen her er produceret af radiomb, og har fået støtte fra EuropaNævnet. Journalisten heder Jan Simmen.

Förlikning mellan hamnarbetarförbundet och arbetsgivarna om hamnblockaden. Arbetslösheten i USA på stabil nivå och ökad konkurrens om passagerarna väntas på Arlanda. I Kina minskar bilförsäljningen. Programledare Margareta Svensson, reportrar Annika Selin och Ylva Tidevall.

Miljardären Elon Musk har betalat 430 för sociala medie-plattformen Twitter. I Kina stänger man ner storstäder igen på grund av corona. 15-åriga Edward prisas för sitt dragspelande. Såhär mycket pengar får kungen och drottningen.

Tänk om alla program bara funkade. Om allt var enkelt, överskådligt och sorterat. Viljan till standardisering och ordning är gammal, men kan vara både farlig och ineffektiv, varnar David Wästerfors. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Kan vi inte hålla oss till en plattform?, tänker jag en stressig dag. Kan vi inte slippa allt hoppande mellan olika system och alla installeringar och ikoner som flimrar så ilsket bara för att man haft fräckheten att försumma dem en minut.Om du känner igen dig i drömmen om en enklare digital hantering om ett system för meddelanden och ett sätt att identifiera sig då känner du kanske också igen dig i det här: fullständigt kaos i kommunikationen, vilt primitiva förhållanden och ett förvirrande överflöd.Det låter som dagens informationssamhälle, som en vanlig dag en bit in på 2000-talet med bortglömda lösenord och pockande uppdateringar i överlappande fönster.Men det gäller informationssamhället för hundra år sedan. Det gäller pappershanteringen i Sverige 1919, med brevpapper, blanketter, provkartor, kataloger, böcker, tidskrifter och postförsändelser allt i olika format.Kontoret för hundra år sedan var översvämmat och oordnat.Komplexiteten skars ned, enhetlighet uppnåddes. Och informationsmängden tilltog, märkligt nog.Chefen för riksbankens pappersbruk tillhörde den tidens förespråkare för standardisering. Det var hans ord jag citerade. Ett svällande statsmaskineri krävde rationell organisering, menade denne chef. Enhetsformat för papper som börjat införas utomlands var lösningen. Och den lösningen lever vi med idag, nämligen A4-papperet inom det så kallade A-formatet, med sidproportionerna 1 gånger roten ur 2. Det är ett papper stort som en sextondels kvadratmeter.Så stort är ett papper. Så stort blev ett papper efter standardiseringen som fullbordades först 1946 efter minst tjugofem års debatt.Nu skulle informationen inte längre anlända i olika format utan i ett och samma. Kuvert, pärmar, mappar, skrivbordslådor, arkivskåp och skrivare mycket kom att anpassas efter detta format. Komplexiteten skars ned, enhetlighet uppnåddes. Och informationsmängden tilltog, märkligt nog.För även om standardiseringsivrarna ville motsatsen producerades bara mer och mer information ju bättre kontoren blev på att hantera den. Ett standardiserat pappersformat underlättade standardiserade blanketter som var enklare att fylla i och läsa av. Sedan drog det iväg ordentligt. Byråkratin fann skäl till nya blanketter för snart sagt varje liten uppgift.Att minnas och vidarebefordra muntliga meddelanden går endast till en viss gräns, står det i en kontorshandledning från 1959. Sedan måste man tillgripa blanketter. En riktig blankett skulle ha gröna linjer och grön text för att kontrastera mot det ifyllda svarta och den skulle ha rutor anpassade efter skrivmaskinens tabulator.Allt det här berättar Charlie Järpvall i sin fyndiga avhandling i mediehistoria, Pappersarbete från 2016. Järpvalls iakttagelser av kontorspapperets 1900-talshistoria bildar en fin mix av igenkänning och främlingskap. Å ena sidan dras man snabbt in i en känsla av så är det nu också, fast inte vad gäller just papper. Å andra sidan känns det som att besöka en annan planet, en pappers- och blankettplanet.Det är fantastiskt att läsa om debatten som föregrep A-formatets seger, till exempel de estetiska argumenten emot. I en statlig utredning 1943 meddelade Kammarrätten att A4 var ur värdighetssynpunkt olämplig. Och Hovrätten för Övre Norrland invände att folio ett annat format var mer estetiskt tilltalande eftersom det överensstämde med det gyllene snittet, ett klassiskt skönhetsideal.Samma lättnad verkar ha varit förknippad med A4-arket och den rationella blanketten som idag förknippas med till exempel ett inloggningssätt eller ett sökfönster.Att förhålla sig till A4 på sådana sätt ger en lite hisnande känsla. Detta engagemang över papper! Men ändå är det så igenkännbart, för idag diskuteras ju webbsidor och webbdesign med motsvarande inlevelse. Både på jobbet och privat blir människor upprörda om internet inte ser snyggt ut, om det bidrar till kaos snarare än ordning. Idag annonserar vi efter webbredaktör, inte maskinskriverska eller blankettman.Blankettman bara ordet ger overklighetskänsla. På fyrtio- och femtiotalet var det ett yrke.Beklagandet över förvirring och överflöd i informationssamhället är alltså igenkännbart men också föreställningen om att en gång för alla nå ordning genom en form eller en teknologi. Samma lättnad verkar ha varit förknippad med A4-arket och den rationella blanketten som idag förknippas med till exempel ett inloggningssätt eller ett sökfönster.Dagens kontorsarbete verkar befinna sig i ett slags prolog till en åtminstone tänkbar framtida standardisering som väl knappast kommer att ledas av staten utan av aktörer som banker, Google, Youtube och Facebook, med ganska otäcka och nästintill totalitära informationsanspråk. Vad skulle vi säga idag i en kontorshandledning? Kanske så här: Att minnas och vidarebefordra muntliga meddelanden går endast till en viss gräns. Sedan måste man tillgripa uppkoppling.Det är genom små detaljer som stora system byggs, skriver Charlie Järpvall. En överenskommelse om var adressen ska placeras på ett kuvert, WiFi i offentliga lokaler detaljer genererar system. Men som sociala varelser är vi alltför bångstyriga för att enbart falla in i system. Sätt upp en regel och vi kringgår den genast. Formulera en standard och vi ler milt och finner ett undantag. Oordning på en arena kan visserligen ge vika för systematisering men då uppstår snart en annan arena och ordningsproblemet migrerar dit. Formatanarkin för papper är avskaffad men digital anarki finns istället, med vidhängande ambitioner att strömlinjeforma alla appar och sajter.Men kanske är en universallösning inte lösningen. I Kina finns nästan en universallösning i form av appen WeChat som kombinerar meddelanden, diskussioner, beställningar och betalningar. Men Kina har som bekant bara ett parti och det censurerar förstås appen. Kontrollen blir lättare att genomföra eftersom WeChat samlar så många miljoner användare i samma system.Man hade upptäckt att det fanns filtar i åtminstone femton storlekar i landet. Denna variation, menade tidskriften, borde i princip kunna reduceras till en normalfiltKontorsarbetets dagliga plockande och sorterande, för att låna Charlie Järpvalls ord, var ett sätt att ordna världen. Och idag klickar vi och öppnar, matar in och klickar på nytt. Samtidigt som det finns något utmattande i en mångfald av former finns det också något charmigt.Min poäng gäller detta växelspel. Det gäller det ofullbordade i ordnandet av information, själva omöjligheten i att få ett slut på det.Några av iakttagelserna i Järpvalls avhandling om papper handlar om andra och parallella ordningsförsök i början av 1900-talet, till exempel riktade mot hushållet. Folkhemmets vetenskapliga ideal skulle förstås råda även här. I ett nummer av standardiseringstidskriften Slöseri 1928 togs filten på stort allvar. Man hade upptäckt att det fanns filtar i åtminstone femton storlekar i landet. Denna variation, menade tidskriften, borde i princip kunna reduceras till en normalfilt med måtten 150 gånger 200 centimeter. Och normalfilten skulle vara enfärgad, neutral och av ändamålsenlig kvalitet.Ja, vad säger man? Ett land vars hushåll bara har normalfiltar, det är en både rolig och ryslig tanke. I denna önskan tycker jag mig se det rationella projektets kärna men också dess löjlighet.Den kan vi väl ha i åtanke normalfilten när nästa standardiseringsvåg sköljer över oss, hur mycket avlastning från förvirrande överflöd vi än hoppas på.David Wästerfors, sociologLitteraturCharlie Järpvall: Pappersarbete formandet av och föreställningar om kontorspapper som medium. Mediehistoriskt arkiv, 2016.

Året är 2012. I väst är Instagram den mobila erans stora vinnare och det hetaste ryktet i techvärlden är att Facebook även kommer försöka köpa Snapchat. I Kina har den okända entreprenören Zhang Yiming precis bestämt sig för att starta eget efter flera år som utvecklare på storföretagen Microsoft och Expedia. Idén - en appfabrik med fokus på algoritmer och automatisering. Idag, tio år senare är ByteDance ett av världens högst värderade techföretag och har lyckats med något som varken Alibaba, Tencent eller Baidu har. Att bli lika stora utanför Kina som på sin hemmamarknad. I det här avsnittet berättar vi historien om Bytedance. Ett företag som under de senaste åren funnit sig i konstant blåsväder både i Kina och i väst. Vi gräver i hur de startade, hur de har kunnat bli så framgångsrika och varför de retar gallfeber på de andra techbolagen i Kina. Programledare: Jacob Lovén och Tom Xiong Produktion och ljudsättning: Kristoffer Folin på Ljudmagi och Jacob Lovén Innehållsproducent: Katarina Andersson Research: Filippa Weström Ansvarig utgivare: Anna Careborg Musik licensierad från Epidemic Sound, Blue Dot Sessions och Artlist. Avsnittet innehåller ljudklipp från CNBC, Wall Street Journal, Bloomberg, CNN, GuyWithTheHair och The Poke. Vill du fortsätta fördjupa dig i Kinas techscen, krypto och digitala utbildningstjänster? Gå in på svd.se/dendigitaladraken, där hittar du fler avsnitt, artiklar och länkar om alltifrån de snabbt växande techbolagen till de statliga regleringarna av sektorn.

Året är 2012. I väst är Instagram den mobila erans stora vinnare och det hetaste ryktet i techvärlden är att Facebook även kommer försöka köpa Snapchat. I Kina har den okända entreprenören Zhang Yiming precis bestämt sig för att starta eget efter flera år som utvecklare på storföretagen Microsoft och Expedia. Idén: En appfabrik med fokus på algoritmer och automatisering.Idag, tio år senar, är Bytedance ett av världens högst värderade techföretag och har lyckats med något som varken Alibaba, Tencent eller Baidu har. Att bli lika stora utanför Kina som på sin hemmamarknad. I det här avsnittet berättar vi historien om Bytedance. Ett företag som under de senaste åren funnit sig i konstant blåsväder både i Kina och i väst. Vi gräver i hur de startade, hur de har kunnat bli så framgångsrika och varför de retar gallfeber på de andra techbolagen i Kina.Programledare: Jacob Lovén och Tom Xiong.Produktion och ljudsättning: Kristoffer Folin på Ljudmagi och Jacob Lovén.Innehållsproducent: Katarina Andersson.Research: Filippa Weström.Ansvarig utgivare: Anna Careborg.Musik licensierad från Epidemic Sound, Blue Dot Sessions och Artlist.Avsnittet innehåller ljudklipp från CNBC, Wall Street Journal, Bloomberg, CNN, GuyWithTheHair och The Poke.Vill du fortsätta fördjupa dig i Kinas techscen, krypto och digitala utbildningstjänster? Gå in på svd.se/dendigitaladraken, där hittar du fler avsnitt, artiklar och länkar om alltifrån de snabbt växande techbolagen till de statliga regleringarna av sektorn. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Kina lukker hele byer ned som følge af nye smitteudbrud med coronavirus og det højeste antal smittede i to år. Er vi på vej mod en ny epidemi i Kina? I dag er årsopgørelsen officielt klar på SKAT's hjemmeside. Men hvorfor er det så svært for os danskere at udregne vores skat? Og hvor tæt forbundet har Rusland og Ukraine historisk set været, og er det bånd nu bristet? Julie Toft & Bjarne Steensbeck. www.dr.dk/p1morgen

Det finns nästan en miljard personer över 60 år i världen idag. I Kina säljs snart fler blöjor för äldre än för småbarn samtidigt som befolkningen är på väg att minska. Här hemma står skattebetalarna för nästan alla kostnader för 65-plussarnas konsumtion. Hur ska kalkylen gå ihop när färre ska betala för fler? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Tommy Bengtsson, professor och föreståndare för Centrum för ekonomisk demografi, Lunds universitet Björn Djurberg, Kinakorrespondent Sveriges Radio Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension Magnus Carlsson, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet Christopher Murray, läkare, hälsoekonom och professor vid University of Washington Ning Jizhe, chef Kinas statistikmyndighet Fan Gang, ekonomiprofessor Pekings universitet Tekniker: Brady Juvier ekonomiekotextra@sverigesradio.se

10.000 flere danskere kommer til at betale topskat fra 2023, medmindre politikerne i kommende forhandlinger vedtager, at man skal fortsætte med at hæve topskattegrænsen, som det er sket de seneste år. Men hvorfor er der behov for det? Debat mellem skatteordførerne fra de radikale, Kathrine Olldag og Enhedslistens Rune Lund Præsident Xi Jinping får ikke tid til at deltage i COP26, men alligevel så er Kinas position af stor betydning, da landet er verdens største CO2-udleder om end kun nr. 4 målt pr. indbygger. I Kina er kulafbrænding ikke kun et spørgsmål om klima, men også et spørgsmål om at bevare magten. Berlingskes Asien-korrespondent Lene Winther analyserer Kinas klimaambitioner og den aktuelle sag, hvor kinesiske ambassadeansatte tilsyneladende piller Kina-kritiske valgplakater ned foran ambassaden i Hellerup, som ligner en diplomatisk krise under udvikling mellem Danmark og Kina. Der er problemer med bemanding af ambulancerne i Region Hovedstaden, der ikke vil arbejde under et stærkt forøget tidspres. Manglen på personale gør, at ambulancerne når for sent frem til de nødstedte borgere, der har akut behov for dem. Det ligner da et problem, som regionsrådspolitikere snarest skal finde en holdbar løsning på? Men hvordan? Vi spørger de konservatives regionsrådskandidat og borgmester i Helsingør Benedikte Kiær og regionsrådsformand Lars Gårdhøj (S). See omnystudio.com/listener for privacy information.

I Kina finns en otalig mängd musik- och underhållningstävlingar på tv men skulle en kinesisk variant av Eurovision funka i Kina? Mansidealet för unga män i musikbranschen ifrågasätts också, varför då? Och så om Kinas rymdpatriotism nu när Kina som andra land i världen lyckats landa en rover på Mars. Medverkande i podden: Kinakommentator Hanna Sahlberg, Kinakorrespondent Björn Djurberg och programledare Hélène Benno. Producent: Cecilia Zabin Tengmark Tekniker: Jacob Gustavsson

I Kina sank partikkelforurensningen med opptil 30% og folk i Beijing kunne glede seg over blå himmel. Innbyggerne i Nepal kan for første gang på flere tiår se toppen av Mount Everest bade i soloppgangen. I Venezia kan man igjen observere fisken svømme i det klare vannet. Jordkloden har fått en pustepause. Kan koronakrisa bli naturens Greta Thunberg? Dag O. Hessen (professor i biovitenskap ved UiO) inviterer Thina Saltvedt (sjefsanalytiker i Sustainable Finance i Nordea) til samtale om framtiden og klimautviklingen etter korona.