Podcasts about humanioras

Henrik Asheim har vært forsknings- og høyere utdanningsminister gjennom en utfordrende pandemitid. I Undervisningsplikten peker han på hvilke lærdommer fra tvangsdigitaliseringen som kan komme godt med i framtidas mer fleksible utdanning. Sammen med Gunn Enli diskuterer han også hva som bør gjøres med høyt frafall, behovet for humaniora på tvers av fag, og hvor viktig akademisk frihet er for samfunnet.   Se tekstalternativ til lydopptaket.   

Henrik Asheim har vært forsknings- og høyere utdanningsminister gjennom en utfordrende pandemitid. I Undervisningsplikten peker han på hvilke lærdommer fra tvangsdigitaliseringen som kan komme godt med i framtidas mer fleksible utdanning. Sammen med Gunn Enli diskuterer han også hva som bør gjøres med høyt frafall, behovet for humaniora på tvers av fag, og hvor viktig akademisk frihet er for samfunnet.

Podcast 02 - Humanioras fald? by Tænketanken DEA

Mer om Sharon och hennes forskning finner ni på hennes forskningshemsida: http://katalog.uu.se/empinfo/?id=N94-1531

Hva skal vi med humaniora? Spørsmålet er ikke bare tidløst, det var også navnet på en Fritt Ord-initiert rapport, utgitt i fjor vår. Det skulle imidlertid vise seg at det fantes omtrent like mange svar på dette spørsmålet, som det finnes humanister ved Norges universiteter og høgskoler. Humanioras relevans lot seg med andre ord ikke definere uten videre. Det er fristende å spekulere i om det nærmest ligger i de humanistiske fagenes ånd å problematisere seg selv og sin egen eksistens, sa kunnskapsministeren. Vi inviterer følgelig til panelsamtale med utvalgte og meningssterke forståsegpåere innen den humanistiske sfære. De skal diskutere hva humanioras relevans kan og bør være i samtid og framtid. Panel: Ingvild Hagen Kjørholt, NTNU Espen Ytreberg, UiO Knut Melvær, UiB

Møte om humanioras fremtid. Hva skal vi med humaniora? Spørsmålet er ikke bare tidløst, det var også navnet på en Fritt Ord-initiert rapport, utgitt i fjor vår. Det skulle imidlertid vise seg at det fantes omtrent like mange svar på dette spørsmålet, som det finnes humanister ved Norges universiteter og høgskoler. Humanioras relevans lot seg med andre ord ikke definere uten videre. Det er fristende å spekulere i om det nærmest ligger i de humanistiske fagenes ånd å problematisere seg selv og sin egen eksistens, sa kunnskapsministeren. Vi inviterer følgelig til panelsamtale med utvalgte og meningssterke forståsegpåere innen den humanistiske sfære. De skal diskutere hva humanioras relevans kan og bør være i samtid og framtid. Panel: Ingvild Hagen Kjørholt, NTNU Espen Ytreberg, UiO Knut Melvær, UiB

Om en ny humanistisk tankesmedja och om vikten av att tänka i tid. Med Urban Björstadius. I början av månaden lanserades en ny humanistisk tankesmedja i Sverige, Humtank. Den är ett gemensamt initiativ från de humanistiska fakulteterna vid tolv lärosäten i Sverige och syftet är att stärka det humanistiska perspektivet i samhället. Bland annat ska man arbeta fram en fempunktsplan för hur Sverige ska bli ett internationellt föredöme när det gäller satsning på humanistisk forskning och synliggörandet av humanioras plats i samhället. Vi hör en av de två verksamhetsledarna för Humtank, Fanny Forsberg Lundell, docent i franska vid Stockholms universitet. Dessutom handlar det om hur ett historiskt perspektiv kan hjälpa oss att blicka framåt. I den nya boken Tänk i tid skriver den välkända museiprofilen Sten Rentzhog om hur vi i en tid av svindlande snabb utveckling ibland måste frigöra oss från stundens vanetänkande, och om hur historien kan skänka trygghet och mening i tillvaron. Programledare är Urban Björstadius.

När är man fattig egentligen? Och hur kan humanister som konstvetare, filosofer och historiker hjälpa oss i kampen mot fattigdomsproblemen? Forum Special fortsätter undersöka vad de humanistiska forskarna kan hjälpa till med, inför mänsklighetens stora utmaningar. – För att bekämpa fattigdomen, måste man också veta vad själva problemet är, säger Charlotte Brydler lektor i konstvetenskap vid Södertörns högskola i Stockholm. Vi träffar Charlotte Bydler på till Botkyrka konsthall, där hon berättar vad konstvetenskapen kan bidra med i kampen mot fattigdomen och hur en tavla som föreställer ett par antiloper kan tolkas som ett uttryck för fattigdom och varför en tolkning som denna är relevant. Torbjorn Tännsjö, professor i praktisk filosof vid Stockholms universitet, lägger fram de främsta moralfilosofiska argumenten till varför vi bör hjälpa fattiga människor i andra länder. Han berättar varför global demokrati måste införas för att lösa problemet och uttrycker kritik mot humanioras insats generellt idag inför stora utmaningar som fattigdomsproblemen. På Cambridge universitetet i England träffar vi Simon Szreter, Professor i historia och socialpolitik, som berättar varför nationell registrering och en fungerande välfärd är en förutsättning för att ta ett land ur fattigdom och växa ekonomiskt – inte tvärt om, som många ekonomer menar, enligt Szreter. Sune Sunesson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, pekar istället på de sociala skyddsnätens nackdel som ända sedan 1500-talet fungerat som en kontroll av de fattiga. Tvärvetenskaplig forskning kan på ett bättre sätt belysa den onda cirkeln av fattigdom som dagens samhälle befinner sig i menar Sune Sunesson. Programledare: Niklas Zachrisson

Att studera hollywoodfilm, eller hitta på nya sorters ord - hur kan detta hjälpa oss i kampen mot klimatförändringarna? I fyra program framöver ska Vetenskapsradion Forum Special ställa filosofer, litteraturvetare och andra humanister mot väggen, för ta reda på vad dom egentligen kan göra för nytta inför mänsklighetens stora utmaningar. Dagens första program handlar om hur humaniora kan hjälpa oss mot Klimathotet. Litteraturvetaren Lena Christenssens berättar om sin forskning på klimatförändringarna i skönlitteraturen, som förhoppningsvis kan leda till tankeväckande diskussioner bland ungdomar. Klimatetikern David Kronlid utvecklar nya ord som hjälper oss att formulera klimatproblematiken, och på så vis kan bli en del av lösningen. Och då finns inga rätt eller fel – allt handlar om meningsfullhet. Miljöhistorikern Sverker Sörlin tar med oss till ett humanistiskt labb och hjälper oss att förstå klimatforskningens utveckling – och vad vi kan lära oss av den. Han berättar också hur studier kring filmen Avatar lär oss att värna om kulturer och urfolk. Vi träffar också historikern David Larsson Heidenblad i Lunds Domkyrka, där han jämför medeltida gudastraffsföreställningar med vår tids klimatlarm. Programledare Niklas Zachrisson.

Metalmusik har på kort tid blivit en av de största ungdomskulturerna i Mellanöstern och Nordafrika. En extrem variant av denna hårdrock är Black Metal med sina mörka gitarrer och gutturala sång, och ett utmärkande drag är de satanistiskt influerade texterna. Detta har fått många stater att anklaga Black Metal-anhängarna för omoral, satanism och subversiv verksamhet, men religionshistorikern Thomas Karlsson berättar att metalmusiken också kan få stor kulturell betydelse eftersom den utmanar många fördomar. Dessutom handlar det om den nya humaniorautbildningen "Kultur" vid Göteborgs universitet, en utbildning för blivande kulturkritiker och debattörer. Humanioras "kris" har länge debatterats i Sverige, och den nya utbildningen kan ses som humaniorans revansch enligt Thomas Bossius, lektor vid institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Programledare är Urban Björstadius.