Podcasts about humaniora

Præcis som på forsvarsområdet, skal vi ruste os til kulturel modstandskamp, skrev kulturminister Jakob Engel-Schmidt i sit fødselsdagsindlæg til Danmarks Radio, som fyldte 100 år forleden. Men hvem kæmper vi mod? Og kan man blæse til modstandskamp om bord på et 100 år gammelt skib? Tabloid får besøg af ministeren og følger op med en snak med medie-konsulent og tv-kanal-gudfader Keld Reinicke om, hvad fremtidens public service kan, vil og bør være. Anvendt public service kan man kalde det, når Jyllands-Postens korrespondent i Tyrkiet rapporterer fra et land, hvor man (stadig) ikke er bleg for at arrestere journalister, der går lidt for kritisk til styret - senest i Istanbul under den seneste tids demonstrationer. Tabloid spørger, hvordan man vægter både sine ord og sin adfærd, når statsmagten sætter håndfaste grænser for, hvad man må ytre. Denne uges gæstevært er dekan i Humaniora og professor i Journalistik Ida Willig. Vært: Mette Walsted Vestergaard.

I episode 68 har jeg igen besøg af Peter Thybo til en snak om det hele menneske, hvorfor opdelingen i ekspertcentrerede sundhedsfaglige siloer kan være problematisk og hvordan sygdomsudviklingen bliver mere kompleks, kronisk, opstår tidligere og mange mentale lidelser. Peter er fysioterapeut, har en mastergrad i læreprocesser, diplomgrad i almen pædagogik og specialisttitel i arbejdsliv, sundhedsfremme og forebyggelse. Han var på besøg i episode 50 til en snak om det dobbelte KRAM og hvordan opfattelsen af, hvad sundhed er, har ændret sig gennem årene. I denne episode kan du høre mere om: Peters 10 ledetråde om det hele menneske, hvor du møder WHOs definition af sundhed, regnbuemodellen, ICF og mental sundhed og trivsel. LUP-modellen og de 8 perspektiver, som er kernen i Peters nye bog "Det hele menneske". Beskyttende faktorer og risikofaktorer for sygdom. ReDi-modellen og de 7 fokusområder for bedre læring. Mødet mellem tre fagområder: 1) Naturvidenskab (fx medicin, anatomi, fysiologi, patologi), 2) Humaniora (fx psykologi, pædagogik, filosofi) og 3) Samfundsvidenskab (fx sociale, økonomiske, juridiske og politiske forhold). Recoverystjernen om samhørighed, håb og optimisme. Læs mere på Maxer.

Våren 2023 gav Øystein Brekke, professor ved OsloMet, ut boka Religionshermeneutikk. I boka argumenterer han for ei fleirfagleg, konglomerativ, tilnærming til religion og livssyn i skulen - og for at skulefaget må ha ein livssynsopen fagontologi. Denne episoden er den første av fleire samtalar som Øystein Brekke har med Inge Andersland om tankane i boka. Målet er både å opne opp diskusjonane i boka for fleire, og å kunne gå djupare inn på det som vert diskutert. Dersom du har spørsmål, innspel, kritikk eller kommentarar til episoden kan du sende dei til inge.andersland@hvl.no I samtalen kjem vi inn på fleire relevante fagtekstar, mellom anna: Martha Shaw, «Towards a religiously literate curriculum – religion and worldview literacy as an educational model» (https://doi.org/10.1080/13617672.2019.1664876), Journal of Beliefs & Values, 41:2, 150-161, Hans Skjervheim «Sløret og skiljeveggen. Eit utkast» (2004) Per Magne Aadnanes «Livssynsforskning – prinsipp og metodar i ei ny forskningsgrein» (1999) Øystein si bok finn du her: https://www.universitetsforlaget.no/religionshermeneutikk Øystein har og laga ei religionsfagleg og religionsdidaktisk studentordliste (https://www.academia.edu/103426850/Religionsfagleg_og_religionsdidaktisk_studentordliste?fbclid=IwAR1h4TFYOv9OSUDR_RLAiTqZHdDVUCR3XuNdETEQpGZmeMgxqfTj2b8llYg). Der kan du finne forklaringar på mange av omgrepa vi brukar i samtalen. Musikk av Lee Rosevere «Thought Bubbles» https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ «All the Answers» https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Humanister är duktiga på forskningsförmedling och samverkan. Att vara medial och nå ut med sin forskning till allmänheten uppmuntras, samtidigt som det sällan finns utrymme i forskares tjänster för just samverkan. Hur går det ihop? Ett samtal med Lovisa Brännstedt, forskare i antikens kultur och samhällsliv samt verksamhetsledare för tankesmedjan Humtank, och Björn Lundberg, historiker, med utgångspunkt i Humtanks nya rapport "Forskningsförmedling – en humanistisk paradgren". Läs Humtanks rapport här: http://humtank.se/rapporter/ En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Inspelat i Studio 206. Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Vilken ställning hade humaniora i efterkrigstidens Sverige? Vilken plats tog humanister i offentligheten och akademin? Ett samtal med historikerna Anton Jansson och Johan Östling, som tillsammans med Ragni Svensson Stringberg är redaktörer för den nya boken "Humaniora i välfärdssamhället – kunskapshistorier om efterkrigstiden" (Makadam). Läs boken här: https://www.kriterium.se/site/books/e/10.22188/kriterium.49/ En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Inspelat i Studio 206. Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

En handfull artiklar har under sommaren riktat in sig på att kritisera humaniora. I detta avsnitt belyser Jesper och Erik hur några av texterna använder så kallad "cherrypicking" i sin argumentation både vad gäller utbildning, forskning och samverkan.

Hvordan ser vi på historiske kilder med et skeivt blikk? Hvordan kan dette være med på å utvide vår forståelse, og hvordan vi forstår vår egen samtids kompleksitet bedre? Middelalderen er vidt anerkjent som viktig for historisk utvikling og identiteter i Europa. Hvordan utfordrer skeive perspektiver disse antatte sannheter? Panelet drøfte rollen forskningsinstitusjoner spiller i å formidle og forme oppfatninger av fortiden. Paneldeltagerne er: Aidan Conti, moderator (professor, UiB), David Carrillo-Rangel (phD, UiB), Michelle Sauer (professor, UND, De Gruyter), Kate Maxwell (professor, UiT) og Bjørn Bandlien (professor, USN). 24. 10. 2022, Babelstuen, Bibliotek for Humaniora. Full transkripsjon kan leses i Marcus.

Hvad er begær? Mange vil mene, at det er en del af kærligheden. Det kan ødelægge dit forhold, hvis du ikke begærer din partner – eller hvis du begærer en anden end din partner. Men begær er meget mere end kærlighed. Det er det, der gør os til individuelle mennesker med individuelle følelser. Men hvordan? Det spørgsmål stiller vi i dagens Kraniebrud, og vi søger mod psykoanalysens og filosofiens verden for at finde svaret. Medvirkende: Ana Maria Munar, lektor på Institut for Business, Humaniora og Jura på Copenhagen Business School, og Lonni Hall, lektor ved Professionshøjskolen Absalons Center for Ledelse og Forvaltning. Vært: Maja Jensen. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Dal 28 settembre al 2 ottobre Serramanna ospiterà il celebre Festival Stràngius; evento dedicato alla letteratura che darà vita a performance, mostre, laboratori e presentazioni di alcuni libri in uscita. Tra gli autori che calcheranno il palco del Festival ci sarà Giampaolo Cassita, nato a Oristano il 19/8/1959. Carriera Giampaolo Cassitta si avvicina alla scrittura riuscendo a vincere numerosi premi e aggiudicarsi il terzo posto al concorso "Città di Ozieri" nella categoria "poesie in catalano" presentando una bellissima poesia dal titolo "Aqueixa nit la lluna" (Stasera la luna). A partire dagli anni 80 la sua carriera decolla con la pubblicazione di una raccolta di poesie "Fogli di quaderno" , in collaborazione con Marisa Castellini per le edizioni del Sole, ad Alghero. Nel 1995 presenta una mostra dal titolo: "il percorso e la memoria" a Isili, attraverso una serie di dipinti. Giampaolo Cassitta e gli anni 2000 Alle porte del 2001 pubblica il suo primo romanzo diviso in tre edizioni: Asinara, il rumore del silenzio, prefazione di Giancarlo Caselli Frilli editori, Genova. Nello stesso anno le soddisfazioni non mancano e Cassitta riesce a vincere il premio al concorso Pinayrano 2001, con il racconto "L'orto di Paonessa". Nel 2002 pubblica, con Lorenzo Spanu, il secondo romanzo "Supercarcere Asinara", viaggio nell'isola dei dimenticati , Frilli Editori, Genova. Gli anni dopo crea una collaborazione con il gruppo musicale "Humaniora" e con il cantautore "Mariano Melis" con i quali produrrà uno spettacolo intitolato "il gioco della memoria", ma oltre lo spettacolo, nascono tre canzoni. Nel 2006 un nuovo spettacolo prende vita dal titolo "libri e canzoni". Nella primavera del 2005 esce il libro-saggio "la zona grigia, storia di un sequestro di persona" Condaghes edizioni, Cagliari. Il libro viene presentato alla fiera internazionale del libro di Torino, proposto all'interno di uno spettacolo con le canzoni degli Humaniora. Durante l'estate dello stesso anno, dopo tre edizioni viene riproposto, in edizione economica, il primo romanzo "Asinara, il rumore del silenzio". Alcuni racconti sono apparsi sui periodici "Le due città" e su "derive e approdi" . Tema Festival Questo e molto altro sarà raccontato al Festival Stràngius. Sarà un momento in cui l'autore presenterà il suo nuovo libro e si confronterà con altri autori riguardo il tema dei rifiuti, ponendosi come punto di partenza la domanda: "rifiuti, ricchezza o danno?" Il sito dell'autore www.giampaolocassitta.it

Hvad skal vi med humaniora? Hvor er visionerne for humaniora, og er der overhovedet plads til dem i en tid præget af besparelser og udflytninger? På Folkemødet 2022 inviterede Carlsbergfondet et bredt panel til debat om humanioras relevans og værdi i forhold til de aktuelle globale og samfundsmæssige udfordringer. Hør professor Anders Engberg-Pedersen, professor Vincent F. Hendricks, Maria Gudme (MF) Socialdemokratiet, Mads Eriksen Dansk Erhverv, lektor Anne Marie Kragh Pahuus og professor Mette Birkedal Bruun. Moderator er Mikkel Frey Damgaard.

Sosrokartono, dikenal jenius dan mahir banyak bahasa asing. Sempat jadi wartawan perang dan sukses di Eropa. Tapi, mengapa hidupnya jadi susah setelah pulang ke Indonesia? Dengerin podcast ini biar tahu jawabannya!

Soeharto membidani kebijakan industri mobil untuk melakukan perakitan di Indonesia sejak 1970-an. Salah satunya melahirkan mobil Toyota Kijang yang populer. Seperti apa kisahnya? Yuk, simak di Podcast Sejarah Tirto!

I detta avsnitt av Humpodd, inspelat vid en virtuell fakultetsdag på Fakulten för Konst och Humaniora vid Linnéuniversitetet i december 2021, samtalar Hans Hägerdal och Tommy Gustafsson med arkeologiprofessorn Liv Nilsson Stutz. Samtalet kretsar kring arkeologins roll i samhället och postkoloniala perspektiv på ämnet, men också kring hyperaktuella frågor som repatriering av kvarlevor. Kan man … Fortsätt läsa Arkeologins samhällsrelevans, människans djupa historia och så döden….

Med: Brian Arly Jacobsen, lektor på Københavns universitet og tillidsrepræsentant på Det Humanistiske Fakultet, Ulla Tørnæs, uddannelsesordfører og fhv. uddannelsesminister for Venstre og Eva Flyvholm, medlem af uddannelses- og forskningsudvalget for Enhedslisten.Københavns universitet skærer knap 1600 studiepladser frem til 2030 som del af regeringens udflytningsplan, der vil have flere uddannelsesmuligheder fra de store byer og ud i landet. Både natur-og biovidenskab, samfunds- og sundhedsvidenskab og teologi ser ud til at blive ramt, men det er især de humanistiske fag, der bliver sløjfet. Er det fornuftigt? Eller et klassisk eksempel på, at humaniora altid skal stå for skud? Og hvorfor hader alle egentlig humaniora?Værter:Kevin ShakirTilrettelægger:Kirstine MossinRedaktør:Julie Kragh

Yosheng is junior onderzoeker en docent afdeling Ethiek en Humaniora aan het Amsterdam UMC locatie Vumc. Met een grote groep is hij onderzoek aan het doen naar de rol van gender in de type 1 diabetes zorg. Speelt je (gender) identiteit een rol in je mentale en sociale gezondheid? Een mooi en zeer zinvol onderzoek om de zorg voor jongeren met type 1 diabetes te verbeteren. Ben je tussen de 10 en 25 jaar en heb je type 1 diabetes? Yosheng en zijn team komen graag met je in contact! Mail hem vooral! y.liu3@amsterdamumc.nl en kijk en luister naar deze uitzending.

I en tid präglad av rationell planering och demokratiska jämlikhetskrav framstod humanisterna som marginaliserade och på kollisionskurs med 1900-talets stora berättelser och framtidsvisioner. Hampus Östh Gustafsson disputerade nyligen i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Han har undersökt humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik under 1900-talets mitt. Är humaniora folkhemmets styvbarn? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

In this episode, hosts Katherine Troyer and Anthony Tresca discuss the 2009 horror-comedy film Jennifer's Body.  Episode Highlights: Starting with a look at how this film is now a cult classic (and the ways that it has been claimed by the LGBTQIA+ community), we explore how criticism on this film and its filmmakers focuses nearly exclusively on whether it is good/bad, feminist/not feminist. But we argue that there is so much more interesting about this film than just these limited debates, so we turn to our own analysis of the film through the lens of camp and the ways that this film manages to offer us complicated and messy constructions of (female) identity.  A Dose of Scholarship: In this episode, we reference Ben Kooyman's 2012 article "Whose Body? Auteurism, Feminism and Horror in Hostel Part II and Jennifer's Body" (in the Australasian Journal of Popular Culture) and Aidatul Chusna and Shofi Mahmudah's 2018 article "Female Monsters: Figuring Female Transgression in Jennifer's Body (2009) and The Witch (2013)" (in Humaniora). We also talked (once again) about camp, which you can learn more about in Susan Sontag's 1964 "Notes on 'Camp'. " This podcast episode first aired on September 27, 2021. Twitter/Instagram: @NightmarePod1; YouTube: Such a Nightmare channel; Email: suchanightmare.pod@gmail.com; ALL LINKS

Består de humanistiske fagmiljøene av champagnesosialister og hvit middelklasse som ikke evner å inkludere hele befolkningen? Hva skal fakultetene i så fall gjøre med det? Gunn Enli har besøk av Jørgen Sejersted, dekan ved Det humanistiske fakultet i Bergen. De tar for seg rekrutteringsproblemer, lærdommer fra pandemien og hvilke trusler akademia står overfor. Og litt Erasmus Montanus. Les en utfyllende beskrivelse av innholdet i episoden.

Består de humanistiske fagmiljøene av champagnesosialister og hvit middelklasse som ikke evner å inkludere hele befolkningen? Hva skal fakultetene i så fall gjøre med det? Gunn Enli har besøk av Jørgen Sejersted, dekan ved Det humanistiske fakultet i Bergen. De tar for seg rekrutteringsproblemer, lærdommer fra pandemien og hvilke trusler akademia står overfor. Og litt Erasmus Montanus.

At skue op for sit lys og stå i sin power kan føles som en kunst. Men i dagens interview forklare Linn hvordan dette er muligt, på en håndgribelig og forståelig måde.  Linn er reikimester, Life og buisnesscoach, har en bachelor i Humaniora med fordybelse i musik og dramapædagogik. Linn er også indehaver af Lighthouse Reikicenter Bornholm. I denne episode giver Linn sine bedste tips til hvordan at du kan finde dit lys, tænde din gnist og træde ind i din power.

I det tionde avsnittet av Temapodden möter vi professor Cecilia Åsberg och lär oss om mer-än-mänsklig humaniora, människans problematiska självbild, skräpekonomi och hur vi kan försöka vara goda förfäder för kommande generationer på vår jord. Läs mer om Cecilias forskargrupp The Post Humanities Hub här.

Dipandu oleh Rizki Dian Nursita, episode Ngalir kali ini diskusi mengenai buku Ilmu Sosial & Humaniora dalam Perspektif Islam langsung bersama penulisnya yakni Willi Ashadi. Narasumber lainnya yakni Hasbi Aswar sebagai pengamat politik Islam. Selamat menyimak!

  Når gamle verdier glemmes, fordreies og vrakes, og når vår samtid preges av påtatte og innbilte sannheter, knaker det i fundamentet. Document har i alle år ønsket å verne om sannheten, men vi opplever nå at den dekonstrueres, og med det rives vårt felles samfunn i filler. Vi trenger å gå tilbake til de opprinnelige verdier. Norge trenger et dannelsesprosjekt. Hva mener vi så med dette?   Jo, for det første må vi akseptere at Troen, Kunsten, Humaniora og Vitenskapen var og er ulike domener. Blander vi disse trår vi feil. Respekten for disse ulike domenene er fundamentet for at vi kan leve i frihet. I dag er vår frihet truet. En annen årsak til dette er at mange ikke lenger evner å lære av vår felles sivilisatoriske historie. Vi snakker ikke da bare om vår judeo-kristne arv og romerretten og den franske revolusjon. Nei, vi må heller ikke glemme arven fra våre forfedre. De hadde sine ting (Borgarting, Gulating, Frostating, Eidsivating og Hålogaland) der frie folk kom sammen for å skille rett fra galt. Andre land og kulturer misunner oss skatten så altfor få av oss nordmenn har gjort oss kjent med, nemlig de gamle sagaene.   Torsdag publiserte vi en artikkel av Paul Grøtvedt kalt Det moderne prosjekt og gyldighetsfordelingen. Les den og se Rustads skogstur-Notat fra fredag, det andre denne uken:   Fra Håvamål. Nasjonalbiblioteket Vi er på YouTube og Rumble kl. 21 seks dager i uken. Programmene kan også sees på våre Facebook-sider  og de kan høres og lastes ned som podkast på PodBean. Abonnér og få varsel om ekstrasendinger. Kveldens ekstrasending, en mer filosofisk anlagt samtale mellom redaktøren og Geir Furuseth, ser du her:     Kjøp Roger Scrutons bok “Konservatismen” fra Document Forlag her. Vi har trykket nytt opplag. Kjøp boken til Kjell Skartveit her!

I dette kapitel af ”Ledelse med Trolle” spiller vi på motivationsklaviaturet og prøver at komme med en forklaring på et af de mest grundlæggende spørgsmål om den menneskelige psyke: Hvorfor gør vi noget fremfor ingenting? Vi kan afsløre, at det har meget med bestræbelsen om at blive elskværdig at gøre. I udsendelsen kommer vi ind på: Hvad du som leder, lærer, forældre eller bare menneske kan gøre for at motivere andre. At tre grundlæggende psykologiske behov (autonomi, kompetence og tilhør) er de drivende elementer bag motivation. At motivation ikke er en mængde man kan have meget eller lidt af, men varierer i typer af motivation. Vi tager afsæt i motivationsteoriens svar på Ronaldo og Messi. Hvad de to spillere har i trofæer har forskerne bag ‘self-determination theory’ eller selvbestemmelsesteorien i titler. Richard Ryan er Professor ved Institute for Positive Psychology & Education ved Australian Catholic University og Professor Emeritus i psykologi ved University of Rochester. Edward Deci er Professor i Psykologi og Gowen Professor i Humaniora ved University of Rochester samt direktør for dets ‘Human Motivation Program’. Ud fra self-determination theory viser Mikael Trolle motivationens forskellige ansigter. Hvorfor det kan motivere at blive belønnet? Og hvorfor meningen opstår, når det ikke handler om at blive belønnet, men anerkendt eller elsket.

”Hvad er humaniora?” er titlen på den senest udgivne bog i Akademisk Forlags serie af små, populærvidenskabelige bøger, der definerer forskellige fagområder. Humaniora er betegnelsen for en hel gruppe af fag, der beskæftiger sig med mennesket som kulturvæsen og de udtryk, det får derigennem. Forfatteren, professor i filosofi ved Københavns Universitet Finn Collin leverer et forsvar for det menneskesyn, som humaniora...

Clara Alexandra Vind oplever humaniorabashing på baggrund af hendes studievalg. Hun læser historie på KU og har fået nok af fordomme og antagelser om mangel på arbejde som færdiguddannet. Vi taler sparerunder, identitet. selvopfattelse og om, hvorvidt humor er det bedste forsvar. Dagens vært: Vitus Robak

Som en del av firandet av Vetenskapssocieteten i Lunds 100-årsjubileum och Humaniora 2020 har Vetenskapssocieteten spelat in fyra utforskande samtal med kända lundaforskare kring ämnet ”Vad är en människa?”. Programledare för inspelningarna är Hannes Sapiens Sjöblad. 4: Perspektiv på de stora frågorna. Samtal med kognitionsvetaren Peter Gärdenfors, ekologen Per Lundberg och litteraturvetaren Anders Palm. Läs mer om Vetenskapssocieteten här: https://projekt.ht.lu.se/vetenskapssocieteten

Som en del av firandet av Vetenskapssocieteten i Lunds 100-årsjubileum och Humaniora 2020 har Vetenskapssocieteten spelat in fyra utforskande samtal med kända lundaforskare kring ämnet ”Vad är en människa?”. Programledare för inspelningarna är Hannes Sapiens Sjöblad. 3: Om språkets betydelse och mycket mer. Samtal med psykolingvisten Marianne Gullberg och djurekologen Dennis Hasselquist. Läs mer om Vetenskapssocieteten här: https://projekt.ht.lu.se/vetenskapssocieteten

Som en del av firandet av Vetenskapssocieteten i Lunds 100-årsjubileum och Humaniora 2020 har Vetenskapssocieteten spelat in fyra utforskande samtal med kända lundaforskare kring ämnet ”Vad är en människa?”. Programledare för inspelningarna är Hannes Sapiens Sjöblad. 2: Om kultur, kreativitet och det transcendentala. Samtal med pianisten Hans Pålsson och språkvetaren Jordan Zlatev. Läs mer om Vetenskapssocieteten här: https://projekt.ht.lu.se/vetenskapssocieteten

Som en del av firandet av Vetenskapssocieteten i Lunds 100-årsjubileum och Humaniora 2020 har Vetenskapssocieteten spelat in fyra utforskande samtal med kända lundaforskare kring ämnet ”Vad är en människa?”. Programledare för inspelningarna är Hannes Sapiens Sjöblad. 1: Om genetik, kognition och empati. Introduktion med etikern Göran Bexell och samtal med evolutionsbiologen Jessica Abbot och kognitionsvetaren Mathias Osvath. Läs mer om Vetenskapssocieteten här: https://projekt.ht.lu.se/vetenskapssocieteten

Gæsterne i dag er Christian Damholt og Anna Nørgaard Sørensen, og det helt store emne er aktivisme. Christian er politisk iværksætter og står bag Skift Bank Dag, mens Anna var medfrontperson for blokaden på Det Humanistiske Fakultet (KU) i 2019. Begge har prøvet at gå til grænsen – og måske lidt over – men måske det er nødvendigt hvis man er imod et stort system? Hør deres fortællinger og bliv klogere på hvad en aktivistisk aktion kræver.I programmet Aktion udforsker vi vejen fra holdning til handling. Vi undersøger, hvilke udfordringer, frustrationer og oplevelser der giver handlekraft og mod til at starte et projekt. Vi skal høre fortællinger fra unge ildsjæle, der har taget initiativ til at udføre en handling, der skal gøre en forskel i verden. Som lytter bliver du taget med helt ind i maskinrummet, og sammen graver vi ned i hvad der skal til for at skabe forandring.

--- Send in a voice message: https://anchor.fm/teirahumaniora1111/message Support this podcast: https://anchor.fm/teirahumaniora1111/support

I den här inspelningen från Bokmässan diskuterar Isak Hammar, Anna Sténs & Peter Degerman – alla medlemmar ur tankesmedjan Humtank – hur humanister kan bidra till det hållbara samhället. Lunds universitet var som vanligt på plats på Bokmässan i Göteborg i slutet av september 2019. I vår monter bjöd vi på ett späckat program bestående av ett trettiotal samtal med forskare och författare knutna till universitetet.

Haekal dan Alvien ngomongin fenomena crossdresser di Indonesia. Gimana fenomena ini menurut ilmu pengetahuan?

Rubrik baru di Podcast Bahasa yang akan membahas segala tentang manusia dan segalanya. Dibawakan oleh Haekal dan Alvien.

Står du over for at skulle træffe et valg - fx i forbindelse med dit studie? Buster og Pernille har lavet denne episode af Karriereland til dig, som står foran store valg i løbet af din studietid. Måske står du netop for at skulle vælge kandidat eller tilvalg. Det kan være, at du har følelsen af, at det valg, du træffer, kommer til at have stor betydning i lang tid fremover. Måske er du en af de mange, der prøver at tænke sig frem til det bedste valg. Det kan du ikke, siger Rune Mastrup Lauridsen, som er leder for studievejledningen på Humaniora og gæsten i denne episode af Karriereland. Han mener derimod, at når du har valgt, handler det om at se mulighederne i det valg, du har truffet og få det bedste ud af det. Rune har i mange år været vidne til, at studerende skulle vælge alt fra studie, kandidat, sidefag, valgfag, praktik og specialeemner - og det er sjældent nemt.Få et nyt perspektiv på det at skulle træffe et valg og nyd godt af Runes store erfaring og de tip, han deler ud af undervejs i episoden. Velkommen til Karriereland!

As an Author, Cultural Practitioner and Media Arts Specialist my field of view focusses on the probability that all global citizens metaphorically are repositories and conduits of codification because they collect and restate their way of life. This assertion is the predicate of the quincentennial Culture, Is It Codified ? Volume1 when answered becomes a compendium of this conversation especially when it is verbalized in context and viewed through an abstract /philosophical lens© 2020 All rights reservedWilliam Anderson GittensAuthor, Dip., Com., Arts. B.A. Media Arts Specialists’ Cultural Practitioner,Publisher ISBN 978-976-96390-4-1 Culture, Is It Codified? Vol.1iMovie in Collaboration with Devgro Media Arts Services PresentsCulture,is it Codified? PODCAST 2020 William Anderson Gittens Author, Dip., Com., Arts. B.A. Media Arts Specialists’ Cultural Practitioner,Publisher ISBN 978-976-96390-4-1WORKS CITEDWilliam Anderson GittensAuthor, Dip., Com., Arts. B.A. Media Arts Specialists’ Cultural Practitioner,PublisherISBN 978-976-96390-4-1 https://content.hubdoc.com/hubdoc-blogSutarma, I Gusti Putu; Sadia, I Ketut (2013). Penggunaan bahasa Indonesia di industri pariwisata: studi kasus perencanaan bahasa pada industri pariwisata Bali. Soshum: Jurnal Sosial dan Humaniora (in Indonesian). 3. p. 124. ISSN 2580-5622.https://en.m.wikipedia.org/wiki/Codification_(law)http://www.shareyouressays.com/knowledge/8-common-methods-of-of-store-management-and-codification/116388https://en.m.wikipedia.org/wiki/Codification_(law)https://www.britannica.com/ Max Rheinstein Paolo Carozza Mary Ann Glendonhttps://www.ukessays.com/https://blablawriting.com/the-advantages-of-a-codified-constitution-essayhttps://www.ukessays.com/essays/history/codification-of-law-in-colonial-india-history-essay.php#ftn27Woodward, Jeannette A. Writing Research Papers: Investigating Resources InCyberspace. (Lincolnwood Chicago: NTC Publishing Group, 1997),7https://en.wikipedia.org/wiki/Codification_(linguistics Jenny Hyatt Focus on Development,London UK Helen Simons University of South Hampton Evaluation Sage Publications London Thousand Oaks and New Delhi (1356-3890) (1990I) S:I 23-41;008061 Vol .5 (1) 23-4Support the show (http://www.buzzsprout.com/429292)

Är humaniora lönsamt för samhället, för individen eller både och? Om detta talar Henrik Höjer med Isak Hammar som är historiker vid Stockholms och Lunds universitet. Han är dessutom medlem i Humtank, en nationell tankesmedja för humaniora. Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer möter personer med insyn i universitetsvärlden. Hur mår egentligen högskolan? Är studenterna tillräckligt förberedda för högskolestudier? Forskar man om rätt saker? Hur är det med humanioras kris?

Höjer synar högskolan 2019 - Vilken roll spelar humaniora idag? by Forum Axess

Professor i kulturhistorie, Helge Jordheim, er gjest på kontoret til studiedekan Gunn Enli.

Professor i kulturhistorie, Helge Jordheim, er gjest på kontoret til studiedekan Gunn Enli.

Professor i kulturhistorie, Helge Jordheim, er gjest på kontoret til studiedekan Gunn Enli.

Vad får man göra med den svenska folkdräkten? I säsongsavslutningen av Handgjort tar vi ut svängarna rejält och försöker kombinera folkdräkten med ett par foppatofflor!  Avsnittet tar avstamp i Mora i Dalarna under pågående Vasaloppsvecka, här träffar vi två riktiga folkdräktsproffs och Handgjorts reporter får sina fördomar på skam...  Att folkdräkten väcker känslor har modedesignern Elin Ivre fått erfara. För några år sedan skapade hon en folkdräkt i svart, med Vingåkersdräkten som förlaga. Meningen var att hon först skulle utgå från en en dräkt från Dalarna, men efter lite diskussionen med sina kurskamrater på Sätergläntan ändrade hon sig.  I studion pratar vi med Ola Depui, som tillsammans med sin man driver en köp- och säljsida för folkdräkter, under arbetet har de flera gånger stött på de så kallade dräktpoliserna, dräpo. Avsnittet baseras på föreläsningsprojektet ”Folkdräkt – vems identitet?” som är en del av projektet Hemslöjd Humaniora, som Nämnden för hemslöjdsfrågor gett bidrag till. Här kan du se föreläsningarna.  Sidan som Ola Depui driver hittar du här. Reportagepodden Handgjort produceras av Peter Gropman på Iris media, på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Maila redaktionen på handgjort@irismedia.se  Detta är säsongsavslutningen av Handgjort, men vi kommer tillbaka! Tack för att du har lyssnat. 

I skapandets värld hänger handen och huvudet ihop. Men på vilket sätt? I detta avsnitt Handgjort vänder och vrider vi på begreppen och blir lite filosofiska. I Alvesta har Ulf Jansson sin verkstad, i den blandar han svarvning, design, filosofi och även lite dans.  I studion möter vi Niclas Flink, skapare till projektet Hemslöjd Humaniora, som fått bidrag från Nämnden för hemslöjdsfrågor. Projektet vill lyfta det handgjorda skapandet i olika sammanhang, man vill öka förståelsen för rollen det handgjorda skapandet kan ha och hur det kan påverka individ och samhälle. Podden som Niclas tipsar om, Naturen på riktigt, kan du lyssna på här.  Läs mer om Hemslöjd humaniora här. ...och mer om Ulf Jansson här. Mer om Nämnden för hemslöjdsfrågor olika projekt här. Handgjort produceras av Peter Gropman på Iris media, på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Maila redaktionen på handgjort@irismedia.se  Nästa avsnitt av Handgjort publiceras måndag 22 april kl 09:00

Görbarts femte avsnitt handlar om slöjden och språket. Tillsammans med Niclas Flink, regional utvecklare i hemslöjd inom projektet Hemslöjd Humaniora och brodösen Karin Derland tar vi oss an olika aspekter av språket vi omger oss av när vi gör. Detta är det andra avsnittet som vi gör i samarbete med Region Jönköping och projektet Hemslöjd Humaniora.

Görbarts fjärde avsnitt handlar om folkdräkter. I samarbete med projektet Hemslöjd Humaniora i Jönköping deltog vi 13 oktober 2018 i seminariet Folkdräkt - vems identitet, arrangerat av utvecklarna i hemslöjd på länsmuseet i Jönköping. I det här avsnittet sammanfattar vi dagen och pratar om de områden och ämnen som lyftes. Medverkande under dagen var: Berit Eldvik, tidigare intendent vid Nordiska museet Anna Lindkvist Adolfsson, konstnär, etnolog och pedagog Håkan Liby, etnolog och f.d. landsantikvarie och chef för Upplandsmuseet Maria Eklind, projektledare för arvsfondsprojektet Kulturarva, tillsammans med Shareen Fors, Mohib Nasar och Svetlana Lorvi Täpp Lars Arnesson, skräddare, som syr och arbetar med folkdräkter och dräktpälsar Moderator för dagen, Gunilla Kindstrand Avsnittet är producerat av Mats Ingemansson på Beppo i Stockholm.

Mengupas tuntas acara Humaniora Bersatu dengan keseriusan yang HQQ.

SNN jazzer om studentinget, obskure humaniorafag, rektorvalg og mye irrelevant niste. Lars er vår mann på innsiden, og Agnes hører musikk i hodet.

I denne episode af Supercomputing i Danmark tager vi hul på den del af dansk supercomputing, der handler om humanistisk forskning. På det Kgl- Bibliotek i Århus findes den 3. nationale supercomputer. Den har fået navnet Kulturarvsclusteret og sammenlignet med de andre nationale supercomputere Computerome og Abacus, er den ikke ret stor, men sammen med de omfattende digitale samlinger af dansk kulturarv der findes på det kgl. Bibliotek, så giver Kulturarvsclusteret nu humanistiske forskere nogle unikke muligheder for at forske i store mængder data fra dansk kulturarv ved hjælp af nye kvantitative metoder. I denne episode fortæller Bjarne Andersen og Per Møldrup-Dalum fra det kgl. Bibliotek om baggrunden for at skabe et kulturarvscluster og om de første erfaringer med clusteret og de muligheder som det indeholder. I udsendelsen nævnes nogle af de forskningsprojekter, der allerede anvender clusteret. Dem vil du kunne høre meget mere om i de kommende episoder af Supercomputing i Danmark. Læs mere om Kulturarvsclusteret på www.kulturarvscluster.dkLæs mere om DeIC og supercomputing på https://www.deic.dk/da/kulturarvscluster  

I denne episode af Supercomputing i Danmark tager vi hul på den del af dansk supercomputing, der handler om humanistisk forskning. På det Kgl- Bibliotek i Århus findes den 3. nationale supercomputer. Den har fået navnet Kulturarvsclusteret og sammenlignet med de andre nationale supercomputere Computerome og Abacus, er den ikke ret stor, men sammen med de omfattende digitale samlinger af dansk kulturarv der findes på det kgl. Bibliotek, så giver Kulturarvsclusteret nu humanistiske forskere nogle unikke muligheder for at forske i store mængder data fra dansk kulturarv ved hjælp af nye kvantitative metoder. I denne episode fortæller Bjarne Andersen og Per Møldrup-Dalum fra det kgl. Bibliotek om baggrunden for at skabe et kulturarvscluster og om de første erfaringer med clusteret og de muligheder som det indeholder. I udsendelsen nævnes nogle af de forskningsprojekter, der allerede anvender clusteret. Dem vil du kunne høre meget mere om i de kommende episoder af Supercomputing i Danmark. Læs mere om Kulturarvsclusteret på www.kulturarvscluster.dkLæs mere om DeIC og supercomputing på https://www.deic.dk/da/kulturarvscluster  

Etter overraskende stor respons på vårt første prøvehopp, har K-punktet allerede funnet veien tilbake opp i tårnet, og byr her på en liten bonusepisode. For å starte på vårt oppdagelsessvev mot ytterkantene av det vi har definert som vår tids store trussel – polariseringen av samfunnsdebatten – sendte vi Herman Ekle Lund til Arendalsuka for å oppleve partiet Alliansen ansikt til ansikt. Du får høre en skildring fra det åpne arrangementet partiet, til store protester, fikk holde på den politiske festivalen, samt et intervju med partileder Hans Jørgen Lysglimt Johansen. Lytt med åpne ører – hør hele episoden før du gjør deg opp din mening – og følg med i neste episode for vår diskusjon om innholdet. PS: Vi beklager lydkvaliteten under deler av intervjuet. Teltet vi gjorde opptak i ble rigget vekk underveis i praten, og dermed fikk vi en del vindforstyrrelse etter hvert. Bær over med oss - vi lærer mens vi går!

Etter overraskende stor respons på vårt første prøvehopp, har K-punktet allerede funnet veien tilbake opp i tårnet, og byr her på en liten bonusepisode. For å starte på vårt oppdagelsessvev mot ytterkantene av det vi har definert som vår tids store trussel – polariseringen av samfunnsdebatten – sendte vi Herman Ekle Lund til Arendalsuka for å oppleve partiet Alliansen ansikt til ansikt. Du får høre en skildring fra det åpne arrangementet partiet, til store protester, fikk holde på den politiske festivalen, samt et intervju med partileder Hans Jørgen Lysglimt Johansen. Lytt med åpne ører – hør hele episoden før du gjør deg opp din mening – og følg med i neste episode for vår diskusjon om innholdet. PS: Vi beklager lydkvaliteten under deler av intervjuet. Teltet vi gjorde opptak i ble rigget vekk underveis i praten, og dermed fikk vi en del vindforstyrrelse etter hvert. Bær over med oss - vi lærer mens vi går!

Det talas mycket om behovet av höjd status för högskolans humanistiska ämnen. Men statusen höjs på allvar först när det blir svårt att bli antagen till studierna och svårt att klara av dem. En elitsatsning på humaniora skulle dels stärka utbildningens kvalitet, dels göra studenterna mer attraktiva för fler arbetsgivare. Det menar Anna Victoria Hallberg, dr i litteraturhistoria. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

8 ud af 10 unge holder sabbat efter studentereksamen. Men er det en god ide at holde sabbat og hvad skal du have ud af den? Skal du rejse jorden rundt? Skal du bruge tiden på at finde et arbejde eller flytte hjemmefra? Er det vigtigt, at du har lavet en gennemarbejdet masterplan for din sabbat? Måske er du i tvivl om, hvad du skal studere, og hvad du "vil bruge resten af dit liv på". Så håber du måske lyset går op for dig, mens du holder sabbat. Men kan du overhovedet forvente at finde svar på din fremtid, hvis du vælger at holde sabbat. Og hvad skal du gøre for at komme lidt nærmere et studievalg, som vil give dig god arbejdslyst i fremtiden? Dette er nogle af de spørgsmål som studievejleder og specialkonsulent Rune Mastrup Lauridsen svarer på. Rune er daglig leder på Humaniora på Syddansk Universitets studievejledning, og har mere end ti års erfaring i at vejlede unge omkring studievalg og trivsel. Medvirkende: Rune Mastrup Lauridsen, studievejleder, SDU Tilrettelægger og vært: Bessie Rauff, berf@krifa.dk Tre tips til en god sabbat 1. Giv dig selv lov til at prøve forskellige ting af, og find ud af hvad der driver dig, når du selv vælger, hvad du bruger din sabbat til. 2. Brug sabbatåret til at sætte dig selv i ukendte situationer og få "hår på brystet". 3. Brug (også) din sabbat på at opsøge studiesteder og studievejledere på uddannelsesstederne du overvejer, og find ud af om det er et sted, der passer dig. Links På Uddannelsesguiden.dk https://www.ug.dk/ kan du læse mere om videregående uddannelser På uddannelsesguiden kan du også læse om sabbattens muligheder https://www.ug.dk/studievalg-oestjylland/sabbataar-skalskal-ikke Måske du skal bruge din sabbat til at vælge studieretning, lyt til podcasten "hvordan vælger jeg studie" og få gode råd til et studievalg der passer dig https://soundcloud.com/krifapodcast/hvordan-vaelger-jeg-studie På sabbatår.dk kan du læse forskellige historier om hvordan unge har brugt deres sabbatår og få inspiration til, hvordan du kan bruge din sabbatperiode https://sabbataar.dk/ Analysevirksomheden Kraka har lavet undersøgelse om unges sabbat, og blandt andet hvad det betyder for gennemførslen af studierne. http://www.kraka.org/sites/default/files/public/sabbataar.pdf Bliv medlem af Krifa og få hjælp til din jobsøgning og få sparring på, hvordan du kan bruge din sabbat til at blive klogere på dine karrieredrømme. Book en samtale med en karrierekonsulent. Som studerende er dit medlemskab og karrieresamtaler i Krifa gratis. https://krifa.dk/blivmedlem/studerende Highlights [1:48] Kan man bruge sin sabbat til at finde ud af, hvad man vil resten af sit liv? Og hvilke svar søger unge på en sabbat? [2:34] Der er tre ting man skal bruge sin sabbat til ifølge studievejleder Rune Mastrup Lauridsen; 1. Få nye erfaringer og sætte sig i nye situationer 2. Lære at stå på egne ben og få hår på brystet 3. Finde ud af, hvad der driver en når man selv træffer sine valg ift. hvad man bruger sin tid på. [11:31] Er det realistisk at finde ud af præcis, hvad man vil resten af sit liv i løbet af en sabbat. Og kan man spilde tiden, når man er på sabbat? [14:10] Forpasser unge en chance ift. at komme ind på den uddannelse, de drømmer om, hvis de holder sabbat? [15:53] En sabbat kan hjælpe til, at man bliver klogere på sig selv og træffe et mere kvalificeret uddannelsesvalg. Man kan ikke på forhånd vide, hvad man får ud af en sabbat, og det er ok. [17:51] Kan man holde orlov midt i studiet og holde sabbat? [19:24] Hvad nu hvis man godt ved, hvad man vil studere, bør man så alligevel holde sabbat? [20:08] Unge er meget målrettede i dag, og er meget opmærksomme på, hvad udbyttet er af de ting, som de kaster sig over. Det betyder mange unge går glip af oplevelser og læring, fordi de ikke prøver kræfter med det ukendte. [22:11] I sabbatten prøver man for måske første gang i sit liv at kaste sig ud i noget selvvalgt og den erfaring kan bruges i studielivet.

65.000 unge skal hvert år vælge uddannelse. Et stort og ofte svært valg, som får konsekvenser for dit fremtidige liv. Det kan virke meget endegyldigt at sende en ansøgning til det studie, du håber at komme ind på. Valget får betydning for din fremtidige økonomi og jobmuligheder. Samtidig skal du bruge masser af tid på sit fremtidige arbejde, så det skulle gerne være noget du trives i, og hvor der også er jobmuligheder, når du er færdig. Findes drømmeuddannelsen overhovedet? Og hvordan træffer du et mere kvalificeret valg, når det gælder uddannelsesretning? Og hvad skal du gøre ved den tvivl, der måske nager, når du er i gang med din uddannelse? Dette er nogle af de spørgsmål som studievejleder og specialkonsulent Rune Mastrup Lauridsen svarer på i denne podcast. Rune arbejder som daglig leder på Humaniora på Syddansk Universitets studievejledning, og han har mere end ti års erfaring i at vejlede unge omkring studievalg og trivsel. Medvirkende: Rune Mastrup Lauridsen, studievejleder på SDU Tilrettelægger og vært: Bessie Rauff, berf@krifa.dk Fem skridt til dit uddannelsesvalg: 1. Find ind til hvad der virkelig interesserer dig, og hvad du er god til. 2. Samfundet ændrer sig hele tiden, så tænk mere over, hvad der gør dig nysgerrig og giver dig energi, end hvad du tror samfundet har brug for. 3. Hvordan lærer du bedst, og hvilke uddannelser har en undervisningsform, som passer dig? 4. Besøg uddannelsesstederne og mærk stemningen. Snak med de studerende om arbejdsform og pensum. 5. Drop ideen om, at der kun findes en perfekt uddannelse og undersøg flere muligheder. Links Overvejer du sabbat inden studiestart, lyt til podcasten "få det maksimale ud af din sabbat." (https://soundcloud.com/krifapodcast/fa-det-maksimale-ud-af-din-sabbat) På Uddannelsesguiden.dk https://www.ug.dk kan du læse om videregående uddannelser. På www.optagelse.dk kan du søge om optagelse på din uddannelse. På videnskab.dk kan du læse, hvordan du vælger et studie, der passer til din personlighed – samt teste din egen personlighed. https://videnskab.dk/kultur-samfund/hvordan-vaelger-jeg-den-rigtige-uddannelse Bliv medlem af Krifa og få sparring med en karrierekonsulent på fremtidige karrieremuligheder. Som studerende er dit medlemskab og karrieresamtaler i Krifa gratis. Læs mere på krifa.dk/blivmedlem/studerende Highlights: [1:30] hvordan valgte man uddannelse i 50'erne og 70'erne og hvad betyder det for dit valg i dag? [5:52] Er du en maximizer eller en satisficer, når du skal træffe et studievalg? De mange valg gør os ikke mere lykkelige. [8:27] Det vigtigste for et uddannelsesvalg er motivation. Der er tre ting, der styrker din motivation. 1. Uddannelsen giver mening. 2. Du kan lære at mestre faget. 3. Du har selv valgt din uddannelse. [10:47] Skal du vælge uddannelse med hjertet eller se på, hvad samfundet har mest brug for? De to ting er ikke hinandens modsætninger. [12:35] Hvis du godt ved, hvilket job du gerne vil have, men ikke ved hvilken uddannelse, der skal til, så må du spørge folk i den branche du sigter efter, hvordan de kom dertil i deres arbejdsliv. [14:03] Drømmeuddannelsen findes ikke. [16:13] Tvivl er en naturlig følgesvend og er helt ok. Det vigtigste er, at du oplever, at du hører til på studiet, og du kan mestre eller lære at mestre dit fag. [19:16] Hvordan håndterer du, at du er den første, der vælger den uddannelsesvej i din familie? Mange mønsterbrydere er mere usikre. [21:31] Der findes alle personlighedstyper på alle uddannelser. Det vigtige er din faglighed og om du passer ind i det sociale fællesskab. [22:38] Der findes mange rygter og fordomme om forskellige uddannelsesretninger. Vær kritisk og tag selv ud og undersøg virkeligheden i stedet for at tro på det, du tilfældigvis har hørt et sted. [23:44] Hvor mange uddannelser skal du søge ind på? Du skal kun sætte krydser ud for de uddannelser, du rent faktisk gerne vil begynde på.

  Humpodd mostly in English! Hans Hägerdal och Jonas Svensson samtalar med Koraljka Golub, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap och en av de drivande i Linnéuniversitetets satsning på digital humaniora. Samtalet omfattar nyfikna frågor som: Vad är digital humaniora och vad är det för nytta med det?  Hotar digital humaniora traditionell humaniora, eller är det … Fortsätt läsa Digital humaniora

I ukens utgave snakker vi med to erfarne studentpolitikere om korridorpolitikk - foregår studentpolitikken i det skjulte, bak lukkede dører? Vi snakker også om Stortingsmeldingen om Humaniora, og hvordan den faktisk kan settes ut i praksis. De vitenskapelig ansattes stemmer ved rektorvalg teller mer enn de teknisk- administratives stemmer, noe som er diskriminerende, mener professor. I tillegg blir det psykologiske fakultetet nok en gang utsatt for kritikk fra studenter. I studio: Marit Moen Fjeld og Maria Haugsgjerd.

Vi diskuterer turbostipend og vi skal snakke med Liberal Liste om deres resolusjonsforslag der de ber om at SiB gir opp monopolet på kaffesalg. Forslaget om innføring av student-imam på UiB skal også diskuteres. I tillegg skal vi få høre en kommentar skrevet av leder i humanistisk studentutvalg om stortingsmeldingen om Humaniora. Er studentpolitikerne synlige nok? Hvem har ansvaret for å formidle informasjon om studentpolitikk, og ikke minst, er studentpolitikk kjedelig? I studio: Marit Moen Fjeld og Magnus Fjeldstad.

I vilket Erik och Jesper kommer överens om de konventioner som styr fotboll, krig, läktarvåld, kärlek och strejker.

Ett samtal om tolerans, intolerans och uppkomsten av socialt konstruerade identiteter. Medverkar gör Christer Mattsson, tf föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, Birgitta Hägg, verksamhetschef för New Connexion som fortbildar lärare i hur man kan motverka rasism och intolerans samt Sten Hagberg, ledamot av Lärarnas Riksförbunds förbundsstyrelse och ämnesforum för Humaniora och Samhällskunskap. Samtalet leds av Zoran Alagic.

Møte om humanioras fremtid. Hva skal vi med humaniora? Spørsmålet er ikke bare tidløst, det var også navnet på en Fritt Ord-initiert rapport, utgitt i fjor vår. Det skulle imidlertid vise seg at det fantes omtrent like mange svar på dette spørsmålet, som det finnes humanister ved Norges universiteter og høgskoler. Humanioras relevans lot seg med andre ord ikke definere uten videre. Det er fristende å spekulere i om det nærmest ligger i de humanistiske fagenes ånd å problematisere seg selv og sin egen eksistens, sa kunnskapsministeren. Vi inviterer følgelig til panelsamtale med utvalgte og meningssterke forståsegpåere innen den humanistiske sfære. De skal diskutere hva humanioras relevans kan og bør være i samtid og framtid. Panel: Ingvild Hagen Kjørholt, NTNU Espen Ytreberg, UiO Knut Melvær, UiB

Hva skal vi med humaniora? Spørsmålet er ikke bare tidløst, det var også navnet på en Fritt Ord-initiert rapport, utgitt i fjor vår. Det skulle imidlertid vise seg at det fantes omtrent like mange svar på dette spørsmålet, som det finnes humanister ved Norges universiteter og høgskoler. Humanioras relevans lot seg med andre ord ikke definere uten videre. Det er fristende å spekulere i om det nærmest ligger i de humanistiske fagenes ånd å problematisere seg selv og sin egen eksistens, sa kunnskapsministeren. Vi inviterer følgelig til panelsamtale med utvalgte og meningssterke forståsegpåere innen den humanistiske sfære. De skal diskutere hva humanioras relevans kan og bør være i samtid og framtid. Panel: Ingvild Hagen Kjørholt, NTNU Espen Ytreberg, UiO Knut Melvær, UiB

Krevende trusselbilde, nordmann arrestert for terror. Jeb Bush har kanskje tapt valget allerede nå. Med revidert nasjonalbudsjett gir Siv Jensen gult lys for økonomien. Humaniora er viktigere enn mange er klar over for Facebook og innovasjon. Valgresultatet i Storbritannia overrasket alle, og går Jonas Gahr Støre i samme felle som Ed Miliband? I studio sitter Anders Giæver, Frithjof Jacobsen, Hanne Skartveit, Tom Staavi og Hans Petter Sjøli. Produsert av Magne D. Antonsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Podden besökte skrivstugan i Uppsala 4 december 2014 och pratade med några av deltagarna.

Kan studier av en prinsessas självbiografi och musik från 70-talet skydda oss mot dagens främlingsfientlighet? Ja det menar forskarna som medverkar i tredje delen i Forum Specials programserie som handlar om vad de humanistiska forskarna kan hjälpa oss med mänsklighetens stora utmaningar. - För det första gäller det att läsa, det behöver inte vara vetenskapliga undersökningar eller hård statistik, men det gäller att läsa nånting! säger Jane Rhodes, professor i amerikastudier vid Macalester College i Minnesota i USA. Forum Special besöker bland annat Cambridge universitet i England för att ta reda på hur humaniora kan hjälpa oss bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Vi hör professor Jane Rhodes som studerat rasismen i USA under 18-1900-talen, och som berättar att den tydliga, sociala rasismen minskat, men den strukturella och mer mer farliga rasismen klamrar sig fast i samhället. Litteraturvetaren Gaurav Desai har studerat en afrikansk prinsessas självbiografi och menar att hur vi ser på rasbegreppet är social konstruktion och att forskning om litteraturen ger oss värdefull kunskap om andra kulturella verkligheter. Ash Amin, professor i geografi som forskar i gränslandet mellan humaniora och samhällvetenskap, varnar för främlingsfientligheten som sprider sig i Europa och västvärden. Filosofen David Brax defenierar olika versioner av rasism i samband med att han är med och förbättrar hatbrottslagen, gemensam för alla EU-länder. Han rekomenderar filmen American history x, som illustrerar det mest effektiva sättet att bli av med fördomar. Programledare: Niklas Zachrisson

Kan föreställd immunitet och myter om jättemonster skydda oss mot svåra sjukdomsspridningar? Vi fortsätter vår upptäcksfärd kring vad de humanistiska forskarna egentligen kan göra för nytta inför mänsklighetens stora utmaningar. Vi använder ord och begrepp och vi skapar egentligen berättelser, och det kan ibland vara lika kraftfullt som ett piller, säger vetenskapsteoretiker Morten Sager. Dagens program handlar om hur humaniora kan hjälpa oss hantera epidemierna. Vi hör Morten Sager, lektor i vetenskapsteori vid Göteborgs Universitet berätta om liknelsen mellan vetenskapen bakom antibiotikan och och ett klumpigt jättemonster. Britta Lundgren, professor i etnologi vid Umeå Universitet berättar om sitt nya forskningsprojekt kring svininfluensan och hur vi människor föreställer oss vår motståndskraft. Filosofiprofessor Christian Munthe, som har varit med och utformat vår svenska pandemiplan, filosoferar kring både antibiotikaresistens och svininfluensan. David Thorsén, doktor i idé- och lärdomshistoria här på Uppsala Universitet, berättar om sin nya avhandling om den svenska aidsepidemin. En epidemi som kolliderade med den medicinska vetenskapens självbild i början av 80-talet. Programledare: Niklas Zachrisson

Sat, 1 Jan 1994 12:00:00 +0100 http://epub.ub.uni-muenchen.de/6457/ http://epub.ub.uni-muenchen.de/6457/1/6457.pdf Metzner-Nebelsick, Carola Metzner-Nebelsick, Carola (1994): Rezension von: Otar Lordkipanidse: Archäologie in Georgien. Von der Altsteinzeit zum Mittelalter: Acta humaniora 5. Quellen und Forschungen zur prähistorischen und provinzialrömische