POPULARITY
Välkommen att lyssna på en intervju med Cecilia Melder som doktorerat inom existensiell hälsa. Vad behöver vi människor för att må bra? Hur kan vi hjälpa varandra att prata om det viktiga i livet? Enjoy!
Veckans Människor och tro handlar om vad unga tror på idag och hur detta påverkar dem. I en färsk studie som MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor gjort, visar att ungefär 20% av ungdomarna i Sverige kallar sig för troende och nära 40% tror på en övernaturlig kraft. Vad är det man tror på och hur påverkar detta en ung människa? I samma studie presenteras siffror om att den psykiska ohälsan bland unga ökar, har det någon relevans om man är troende eller inte? I programmet medverkar Lena Nyberg generaldirektör för MUFC, Cecilia Melder religionspsykolog och Olof Edsinger generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen, Johanna Lundgren Koordinator humanistisk konfirmation samt Nour Zohoory från den shiamuslimska församlingen Den Väntandes Vänner. Från De Geer-gymnasiet i Norrköping hör vi ungdomar berätta om sitt förhållande till gud, tro och meningen med livet. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer. Producent: Antonio de la Cruz
Forskaren Cecilia Melder närstuderar hur hopp och meningsfullhet spelar en avgörande roll för en god hälsa.
Forskaren Cecilia Melder närstuderar hur hopp och meningsfullhet spelar en avgörande roll för en god hälsa.
I dagens Sverige ökar den psykiska ohälsan i flera samhällsgrupper. Men vad är psykisk ohälsa? Hur vet jag att jag är sjuk och hur kan jag stötta om någon i min närhet lider av psykisk ohälsa? I det här avsnittet är Cecilia Melder och Patrik Dahlquist gäster. Cecilia forskar på ämnet och undervisar i psykisk ohälsa och hälsa på Teologiska högskolan medan Patrik har egna erfarenheter. Behöver du hjälp? Gå in på www.equmenia.se/equmeniapodden och läs mer under det här avsnittet.
Cecilia Melder är forskare vid Uppsala universitet och har doktorerat på existentiell hälsa – åtta själsliga tillstånd som enligt WHO är viktiga för människor i hela världen. Om människor får ha hopp, känna förundran, leva i harmoni eller finna styrka i sin tro ökar också den fysiska och psykiska hälsan, enligt forskningen.
Det kunde varit en fluga, som flög in och ut ur Sverige redan på sjuttiotalet. Men yogan kom för att stanna. Idag har nästan varenda litet samhälle i Sverige yoga på det lokala träningscentrats schema, otaliga är de kändisar som berättar att de håller sig i balans genom timmar på yogamattan och nu inför sommaren erbjuds sommaryoga i vacker natur på kursgårdar och folkhögskolor från norr till söder. Men nya sätt att leva kräver nya sätt att yoga. Även om yoga är en femtusen år gammal kunskap betyder det inte att den är statisk. Det säger man på yogauniversitetet i indiska staden Bangalore, där yogan beskrivs som föränderliga tekniker för att hålla den moderna människan i balans. Vi reser också till det gamla furstendömet Mysore i södra Indien. Här ligger en ashtangayoga-skola som är fullbokad med västerländska elever. Det som lockar är läraren Sharath Jois. Han har tagit över stjärnglansen från sin morfar, legenden Pattabhi Jois- som utvecklade ashtangayogan och undervisade bland annat Madonna och Gwyneth Paltrow. En av de som vill träffa Sharath Jois är svenska Sara Björs. Hon står utanför skolan med en bukett blommor till honom. Hon är 21 år, kommer från Östersund och skulle bara stanna i Mysore en månad men blev kvar. Nu har hon varit här ett år, driver ett cafe och yogar varje dag. Gäst i studion är Cecilia Melder, religionspsykolog, som forskat om existentiell folkhälsa.
Tänderna är mer än bara något att tugga maten med. I själva verket är tänderna sinnrika känselspröt som skickar mängder av signaler till hjärnan. När du tuggar till exempel påverkas både minnet och inlärningsförmågan. Dagens Kropp & Själ handlar om vilken roll tänderna spelar för resten av kroppen. Nya studier visar att en lätt knackning på en tand utlöser en serie kraftiga reaktioner i hjärnan. Samspelet mellan tänder och hjärna har visat sig vara mycket mer komplicerat än forskarna tidigare trott. Till exempel kan tändernas känselorgan känna av vilken konsistens maten har och anpassa tuggandets kraft och riktning efter det. Medverkar gör bland annat docent Mats Trulsson, och Björn Klinge, professor i odontologi. Och så handlar det om varför många mår dåligt samtidigt som vi är friskare än aldrig förr. Svaret på den frågan har religionspsykologen och prästen Cecilia Melder sökt efter i sin avhandling om existentiell folkhälsa. Dessutom besöker vi ålderdomshemmet Lotte i Danmark som blivit vida känt för sin speciella atmosfär. Här serveras en konjak på maten, en katt tassar omkring i rummen och kristallkronorna hänger från taken. Grundaren Thyra Frank vill att det ska kännas som ett hem och inte som en institution. Kvalitet är inte så komplicerat, det handlar bara om närvaro och omtanke. Och det är inte dyrare gå klädd i vanliga kläder än i vita rockar, men det ger en större känsla av mänsklighet, säger hon. Även svenska äldreboenden har inspirerats av Lotte-pedagogiken. Tubberöds äldreboende på Tjörn startade i april i fjol och satsar på mindre sömnmedel och mer umgänge på de äldres villkor.