Podcasts about svaret

Mod, fokus och lust – vad vi kan lära av en av Sveriges bästa intervjuareVi pratar mycket om kommunikation på jobbet. Men hur ofta stannar vi upp och frågar oss om vi faktiskt gör det?I det här avsnittet av Health for Wealth fick jag äran att samtala med Martin Wicklin, programledare för Söndagsintervjun i P1 och en av Sveriges mest uppskattade intervjuare. Med ett hantverk finslipat under 20 år i Sveriges Radio har Martin utvecklat förmågor som inte bara hör hemma i radiostudion. De hör hemma på varje arbetsplats.Vet du vart du vill – innan samtalet börjar?En av de viktigaste insikterna Martin delar handlar om förberedelse. Inte i form av ett batteri med färdiga frågor, utan något djupare: en tydlig känsla av vart han vill nå med just den här personen.Det är en viktig distinktion. Färdiga frågor ger en falsk trygghet. Det som faktiskt håller ett samtal i rätt riktning är att ha ett tydligt syfte.Tillit först – sedan de svåra frågornaMartin är inte rädd för att ställa obekväma frågor. Han beskriver hur han nästan alltid har en sådan fråga med sig – en som han vet gör lite ont, och som ibland är jobbig att ställa. Men han lägger den aldrig först.Det är ett perspektiv som utmanar hur vi ofta tänker kring svåra samtal på jobbet. Vi antingen undviker dem helt, eller försöker ta dem direkt – utan att ha lagt grunden. Martin visar att det finns en tredje väg: börja med att bygga tillit, visa att du lyssnar på riktigt, och ta sedan det svåra när förutsättningarna finns.Älska den du ska prata medKanske det mest oväntat konkreta tipset Martin delar handlar om det han gör precis innan intervjun börjar. Han går undan och intalar sig själv att han älskar den han ska prata med."Det är ett mindset. Ett sätt att hamna i rätt läge för att ge en annan människa möjlighet att bli sitt bästa." Det låter enkelt men det är det inte alltid – särskilt inte när man ska möta någon man har förutfattade meningar om, är irriterad på, eller är i konflikt med. Men Martin är tydlig med effekten: av nära 400 intervjuer har han i nästan samtliga fall tyckt bättre om personen efter samtalet än vad hans fördomar var innan.Mod, fokus och lustMot slutet av vårt samtal frågade jag Martin om de tre viktigaste ingredienserna för en riktigt bra intervju. Svaret kom utan tvekan: mod, fokus och lust.Mod att ställa frågorna som behöver ställas, även när de är obekväma. Fokus i meningen intensivt lyssnande närvaro. Och lust – känslan av att det här är en ära, att det här ska bli kul, att nyfikenheten på den här människan är äkta.Det är tre ingredienser som är lika giltiga i ett medarbetarsamtal som i en radiostudio. Och tre egenskaper som vi sällan pratar om när vi pratar om ledarskap och kommunikation på jobbet – men kanske borde.Reflektionsfrågor för dig som individTänk på ett viktigt samtal du har framför dig. Vet du vart du vill nå – inte bara vilka frågor du ska ställa, utan vad du faktiskt vill uppnå? Och är du beredd att lämna ditt manus om samtalet tar en annan väg?Finns det någon i din vardag som du har förutfattade meningar om – och som du aldrig riktigt har lyssnat på? Vad skulle hända om du gick in i nästa samtal med inställningen att du älskar den här personen?Hur ofta lyssnar du för att förstå – jämfört med att lyssna för att svara? Vad skulle behöva förändras för att du ska kunna vara mer genuint närvarande i dina samtal?Reflektionsfrågor för er som team eller organisationHur ser kulturen ut hos er för att ställa svåra frågor? Är det okej att lyfta det som skaver, det som inte fungerar, det som ingen vill säga högt – och om inte, vad håller tillbaka?Bygger ni tillit innan ni tar de svåra samtalen – eller hoppar ni rakt in i det obekväma utan att ha lagt grunden? Vad skulle det kräva att förändra det?Martin beskriver mod, fokus och lust som de tre viktigaste ingredienserna för ett bra samtal. Vilken av de tre är svagast i er kultur just nu – och vad skulle ett litet steg i rätt riktning kunna se ut? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva er en elektrisk enhjuling, kan du lage pesto av ugress og hvorfor må Ken gjøre "halsups"? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Trots att flera oberoende haverikommissioner fastställt att det var ett konstruktionsfel på bogvisiret som sänkte Estonia lever konspirationsteorierna vidare. Men var kommer dessa teorier ifrån? Svaret leder till den ryske tidigare underrättelseagenten Anton Surikov, vars konspirationsteorier var del av en rysk påverkansoperation. Dagens avsnitt är första delen av två om konspirationsteorierna kring Estoniakatastrofen. Gäst är Patrik Oksanen, journalist och en av Sveriges främsta experter på säkerhetspolitik, verksam vid Försvarshögskolan, och nu aktuell med boken "Den sista lögnen" som han skrivit tillsammans med Andreas Edevald. I första avsnittet samtalar vi om vem Anton Surikov var och vilket uppdrag han hade, om hur den svenska regeringens agerande den första tiden skapade en grogrund för misstro, om Estonias symboliska värde i Estlands frigörelse från sovjetisk ockupation, och slutligen om den fabricerade rapport som skulle bli startskottet för en konspirationsindustri vars efterdyningar vi känner av än idag.Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra. OBS! Du som har iPhone se till att köpa medlemskapet direkt på Patreons hemsida och inte i deras app eftersom Apple då tar en extra avgift. Det går också bra att stötta podden på SWISH på 0709262541.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det her afsnit klæder vi jer på til sommerens ankomst og regn, sol, blæst og hedebølger. For hvordan klæder man sig i en tid, hvor alting forandrer sig konstant? Svaret lader til at lave et mixtape af fortidens trends, så i denne uge har vi inviteret nogle af dem, der hviler i deres personlige stil og ikke er bange for at skille sig ud i mængden. Vi kigger på gaden, i musikvideoer, på Tiktok og i popkulturen for inspiration. Panel: Creative director Anna Gunvor Hyttel anbefaler Ukrainian Electro dubtech musik, særligt Sub Basics' album 'Retrace' Model og modekender Fuad Gumas anbefaler rapgruppen Skammerens Døtre og deres sang 'Small Dick Energy' Stylisten Parnoosh Zamani anbefaler sangen 'Bloom' af Radiohead. Vært: Lucia Odoom anbefaler at se Kylie Minogues musikvideo 'Come Into my World' og Netflix-serien 'Kylie' for inspiration til mode og makeup Producer: Sille Westphal. Jingle: Erika De Casier.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hvor mye tjener man på OnlyFans? Hva gjør Petter når Vendela er borte? og hvorfor er Ken så misfornøyd med sin nye nabo? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

August är tillbaka från den stora vandringen och vi pratar mycket om djur och djurpark! Vi har blivit jagade av älg och grävling! Vilka är de här kommunbödlarna egentligen? Vem har det bäst på zoo? Får man ha späckhuggare och anka hemma? Svaret på dessa frågor och mycket mer i dagens avsnitt!Lyssna på Godmorgon utan reklam och få ett extra avsnitt i veckan: https://premium.pod.space/studiosusanneGodmorgon på Instagram: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/godmorgonpodd/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

En bransch som drabbats hårt av det högre oljepriset är flyget, eftersom priset på bränslet till planen har rusat. Men det kan finnas en lösning på sikt så kallade hållbara drivmedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern har gjort att priset på bland annat olja och gas har stigit kraftigt, jämfört med innan. Oljepriset har också rör sig som i en berg- och dalbana.Flygbranschen har drabbats av att flygbränsle blivit ungefär dubbelt så dyrt som innan kriget, säger Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia.”Det kommer pressa läget i hela branschen och såklart pressa lönsamheten i branschen. Det vi har märkt av nu är de här fåtalet avgångarna som har varit inställda. Samtidigt går vi nu in i en högsäsong där efterfrågan på flygresor ökar, så här förväntar vi oss ju egentligen inte speciellt många inställda avgångar”, säger hon.”Fördel med biobränsle”För flygbolaget Västflyg som bland annat flyger mellan Trollhättan och Bromma märks också de ökade bränslekostnaderna. Men de har en liten fördel, enligt vd Anna Petre.”Det är klart att vi har påverkats och priserna har gått upp. Sedan är det kanske inte lika mycket för oss som kör med inblandning av biobränsle, som för dem som kör på fossilt bränsle”Även det priset har gått upp, men inte lika mycket, konstaterar hon.Frågan är då om kriget kan gör att fler flygbolag vill använda mer biobränsle och andra typer av så kallade hållbara drivmedel framöver?”Svaret är ett nja. Man kan absolut få en viss effekt. Men det beror också på hur länge den här krisen består. Det kollektiva minnet är oftast ganska kort. Dessutom är de här drivmedlen dyrare än det fossila fortfarande. Det gör att det styrs mer av de styrmedel som finns, framför allt på EU-nivå”, säger Jonas Åkerman, som forskar kring flygbränsle på Kungliga Tekniska Högskolan.Utmaningar och haverierDet finns en vilja att försöka öka produktionen av de här mer hållbara drivmedlen. Men det kanske är lättare sagt än gjort. Är det bara förhoppningar som snart kommer grusas?Projekt har redan stoppats, skjutits på framtiden eller till och med gått i konkurs.”Det finns väldigt många projekt på gång, men det finns inga definitiva investeringsbeslut gjorda när det gäller elektrobränsle eller syntetbränsle i Europa”, säger Åkerman.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet är bland annat:Pär Ivarsson, redaktör på EkonomiekotJonas Åkerman, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)Anna Petre, vd VästflygElizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på SwedaviaJacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt NäringslivMattias Viklund, utredare för hållbara drivmedel för bland annat flygetekonomiekotextra@sverigesradio.se

Nationalbanken advarer nu mod ”uholdbare” prishop på det rødglødende storkøbenhavnske boligmarked, og centralbanken vælger side i den betændte strid om nye boliglån mellem Danske Bank og Nykredits topchef Michael Rasmussen på den anden. Her hældes Nykredit lodret ned af brættet. Vi kigger nærmere på børsraketten Micron, der producerer hukommelseschips, og som har vist sig at være en af de vildeste børshistorier i år. Aktien er steget 225% indtil videre og steg 20 procent på en dag forleden. Samlet markedsværdi er nu kravlet over 1.000 milliarder dollars. Kan opturen fortsætte? Svaret er nok ja. Til sidst kigger vi den voksende kritik af den gigantiske SpaceX-børsnotering om bare to uger, hvor skeptikerne siger, at man skal holde sig langt væk. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Tom og Sandra krangler. Også etter et år med partolking. Også i studio med Maria.  Og denne episoden? Den er full av gull.  For vi stiller spørsmålet de fleste par har tenkt på, men kanskje aldri sagt høyt: Er det et dårlig tegn at vi krangler? Eller at vi aldri krangler? Betyr det at noe er galt? Svaret er nei. Men det avhenger av én ting. Tryggheten må være på plass. Med den i bunnen kan dere tåle friksjon, uenighet, taushet og harde ord, og faktisk komme nærmere hverandre. Og når dere i tillegg forstår at dere tolker konflikter helt forskjellig. Noen trenger ro og harmoni for å føle seg trygge, mens andre trenger friksjon og direkte kommunikasjon for å kjenne at noe er ekte, da endrer hele dynamikken seg. I denne episoden viser Maria, Sandra og Tom hvordan Partolkens metode brukes midt i hverdagens irritasjon og frustrasjon. Ikke for å fjerne kranglingen, men for å gjøre den trygg. Ærlig, gjenkjennelig og akkurat passe ubehagelig på den gode måten.  Nysgjerrig på Partolken? Sjekk ut partolken.no eller finn oss på @partolken i sosiale medier.

Rune Lykkeberg har i denne uge talt med den franske forfatter og fredsforsker Séverine Autesserre om hendes opgør med en arrogant vestlig 'fredsindustri' og hendes radikale bud på, hvordan vi reelt skaber fred ved at lytte til de lokale frem for at diktere løsninger udefra. --- Ugens gæst i Langsomme samtaler er den franske forfatter, fredsforsker og professor ved Columbia University, Séverine Autesserre.  Da hun som ung diplomat i starten af sine 20'ere første gang blev sendt ud i felten, opdagede hun hurtigt en virkelighed, der overhovedet ikke passede med de teoribøger, hun havde terpet på de franske eliteuniversiteter. Hun blev en del af det, hun selv kalder Peaceland – en gigantisk, international fredsindustri baseret på en ubevidst idé om, at den vestlige verden repræsenterer en højere civilisatorisk fornuft, der skal belære resten af verden om fred og forsoning. I samtalen fortæller Autesserre om sit opgør med dette topstyrede system og dets mange blinde vinkler. Det er et opgør, hun første gang præsenterede i sin banebrydende bog Peaceland fra 2014, og som hun syv år senere fulgte op i bogen The Frontlines of Peace fra 2021. Her rejser hun et centralt og radikalt spørgsmål: Hvad gør vi i stedet, når det internationale udviklingsarbejde slår fejl? Svaret er enkelt, men udfordrende for systemet: Vi skal vende magtforholdet fuldstændig om, pakke arrogancen væk og i stedet lære at lytte til de lokale aktører og civilsamfundets institutioner. Autesserres civilisationskritik er enormt vigtig i vores tid. Når højrepopulismen og figurer som Donald Trump angriber FN, USAID og det traditionelle udviklingsarbejde, har mange af os en tendens til automatisk at gå i defensiven. Alt, hvad Trump angriber, vil vi forsvare. Men Autesserre minder os om, at vi er nødt til at turde kritisere de dysfunktionelle og perverterede sider af verdenssamfundet også. Det er et budskab, der er nemmere at tage ind, når det kommer fra en, der vil freden og verden det bedste – og det vil Séverine Autesserre. Lyt med, når hun i dagens afsnit redegør for sine dybt originale tanker om globalt samarbejde, diplomati og fejlslagne indsatser i verdens krigszoner – og om hvordan vi reelt skaber fred i verden.

Hva skjedde egentlig under helgens Akon og Ne-Yo-konsert? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Bilradio vender blikket mod Skoda Epiq, der ligner den mest seriøse bejler til titlen som Danmarks mest solgte elbil. Eksperterne ser også nærmere på den elektriske genfødsel af den legendariske 2CV, der skal gøre elbilen tilgængelig for alle. I ugens episode af Bilradio dykker Christian Schacht og Jan Lang ned i et af de mest interessante spørgsmål på det danske elbilmarked lige nu. Alle taler om de store, dyre elbiler med voldsomme hk, men spørgsmålet er, om vi har glemt det mest basale: Hvad er det, vi egentlig har brug for i en bil til hverdagsbrug? Svaret kan meget vel være Skoda Epiq. Selvom bilen på overfladen kan virke som en helt ordinær el-SUV, er der meget, der tyder på, at den står til at overtage titlen som Danmarks mest solgte bil. De kigger også nærmere på genoplivningen af en sand legende, når Citroën vækker 2CV-navnet til live som en helt elektrisk bybil. Planen er intet mindre end at demokratisere elektrisk mobilitet med en pris under 15.000 euro, og i studiet diskuterer de, om det er opskriften på at gøre nye biler tilgængelige for almindelige europæiske bilister igen. Ugens øvrige emner i Bilradio: • Stellantis’ massive »FaSTLAne 2030«-offensiv• Volvo EX60: Den nye rækkeviddekonge med 810 km• Mercedes-AMG GT: Når 1.169 hk møder Formel 1-teknologi• AutoIndex 2026: BMW tilbage på toppen og en svær tid for Audi• Fords nye kurs: Rally-arv og fransk samarbejde• Advarsel: Sådan undgår du en ekstraregning ved leasing• Guide til bilferien: Sådan sparer du penge på benzin og strøm• Nissan Leaf vender tilbage med lavere pris• Xpeng G9: Ladehastighed og luksus tre år efter lanceringen Vært: Christian Schacht Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Kasper Nesheim RisgaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Den här veckan är temat "Den heliga anden" och bibeltexten är hämtad från Johannesevangeliet 7:37-39. "5 minuter med Gud" är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund. Julia Forsberg, pastor och föreståndare, Centrumkyrkan i Finspång håller i andakten.

Våldet är enligt Simone Weil Iliadens huvudperson och kanske även i vår värld. Simon Sorgenfrei hittar en antik uppmaning med påtaglig aktualitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En sommar besökte jag tillsammans med min familj det brinnande berget Yanartaș i sydvästra Turkiet. Det ligger vid foten av Olympos och kallades under antik tid för Chimaira.Vi vandrade upp dit sent på eftermiddagen och när vi kom fram i skymningen skimrade berget av eldslågor som slog upp ur sprickor i de mörka hällarna. I evinnerliga tider har metangas ur jordens inre hållit elden vid liv, men enligt myten brinner berget eftersom det var här som det eldsprutande monstret Chimaira besegrades och tvingades ner i sin underjordiska fångenskap.Det var en magisk och lite skrämmande plats. Men så snart vi kom fram visade det sig att vi inte var ensamma. På klipporna och kring eldsflammorna hade små grupper av människor samlats. Familjer och vänner hade picknick på hällarna. Flera av barnen hade med sig marshmallows som de stack på spett och grillade över den eviga helveteselden.Vid klipphällens fot låg också resterna av ett gammalt Hefaistostempel. Det var en lämplig plats, tänkte jag, för en helgedom tillägnad gudarnas vapensmed. Det var så klart över Chimäras eld han smidde sina dubbelyxor och svärd.I den artonde av Iliadens sånger berättar Homeros om hur Hefaistos fick uppdraget att smida en ny rustning till hjälten Akilles. Han hade lånat ut sin egen åt vännen Patroklos, som hade dödats av Hektor. Nu skulle Akilles hämnas. Scenen då Hefaistos smider Akilles sköld har blivit en av eposets mest berömda. Skölden blev smedens mästarprov och på dess stora rundel avbildade Hefaistos hela världen – jorden, havet och den gnistrande stjärnhimlen där ovan.Han avbildade också två städer. I den ena kunde man se folket samlas för bröllop samtidigt som ett ting, en domstol, löste en tvist enligt skrivna lagar. I den andra staden pågick i stället ett krig. Där vandrade skräckens och dödens gudinna genom gränderna, skriver Homeros. Där föll kvinnor och män för krigarnas vapen, så som både Hektor och Akilles snart skulle falla.Runt de båda städerna skapade Hefaistos sedan böljande fält och bönder som plöjde, sådde och skördade jorden. Det var ett tungt jobb. Men alldeles i närheten lät smeden också avbilda en stor ek, under vars skuggande krona arbetarna kunde vila. Han smidde herdar som vallade sina får i frodiga betesmarker, men också lejon som blodigt fällde en oxe, liksom män och hundar som vildsint jagade lejonen på flykten.Därefter framställde Hefaistos en ringdans och mitt bland de dansande ungdomarna kunde man se en skald sjunga dikter till lyra, medan akrobater visade sina konster för det festklädda folket som roade sig.Den franska filosofen Simone Weil har i en analys av Iliaden menat att eposets sanna huvudkaraktär, inte är Akilles eller någon annan av hjältarna, utan själva våldet, den våldsamma kraft som ligger bakom alla skeenden. “Våldet som utövas av människan, våldet som förslavar människan, våldet inför vilken människans själva kött ryggar tillbaka”, skriver Weil.Krigarna tror sig, högmodigt, kunna behärska kraften och tämja våldet. Men det visar sig snart vara en kraft som övermannar alla som vill göra den till sin. Någon kan äga den för en stund, men i slutändan är det ändå våldskraften som rider människan. “Utövad till sin yttersta gräns förvandlar den människan till ett ting i ordets mest bokstavliga bemärkelse”, skrev Weil i skuggan av andra världskrigets fasor, “den gör henne till ett lik”.Akilles hade lånat ut sin rustning, våldskraftens symbol, till Patroklos som dödats av kämpen Hektor. Nu skulle Akilles alltså få nya vapen och döda Hektor. Även sedan eposet är slut fortsätter våldet. Akilles dödas faller för prins Paris förgiftade pil och kort där efter dödas även Paris.Att Hefaistos låter en fredlig värld framträda på skölden har tolkats som en bitter ironi. Krigaren Akilles var för evigt skild från den vackra värld han bar på sin arm.Man kan också tolka Homeros skildring som en påminnelse om allt det som krigaren är satt att skydda. Vapenmakten och våldskraften är ett värn för den vardagsvärld som smeden lät avbilda och som vi så ofta tar för given.Men när jag stod i ruinerna av Hefaistos smedja den där sommarkvällen tänkte jag att det är precis tvärt om. Att scenerna på skölden i stället bör tolkas som att just vardagslivets alla små sysslor och glädjeämnen är själva skyddet. Samvaron i arbete och fest är vårt värn mot den kraft som när som helst kan brisera i våld. Ju fler som deltar i det kultiverade liv som skölden visar, desto färre förtingligas av den kraften.Världen på Hefaistos sköld pågår trots kriget, inte på grund av det. Det är en hyllning till det civila, till det repetitiva och det lilla. Krigets kraft är monoman, den vill reducera allt till aska och lik. Men livet på skölden är mångfaldigt: det är kärlek och juridik, arbete och lek.Att skriva dikt och dansa, att sköta sina sysslor och sedan roa sig är att värna sig, ja värna oss alla, mot våldskraften. Att hålla fast vid det mänskliga när världen runt omkring tycks vilja förvandla oss till ting är en sorts heroiska handlingar.Vi som inte är några krigare kan bäst försvara världen genom att fortsätta att kultivera den. När helveteslågorna bryter fram ur det svarta berget finns det kanske inget bättre att göra än att vandra upp dit för att tillsammans grilla marshmallows i solnedgången.Simon Sorgenfreiprofessor i religionsvetenskapLitteraturSimone Weil: En civilisations plågor. Översättning: Linn Apelmo. Bokförlaget Faethon, 2024.

Vi banker på videre, hvem må du ha inn i de to siste rundene for å klatre i mini-ligaene? Svaret får du her. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Norges statsminister Jonas Gahr Støre kommer innom, vi tester hans dialektkunnskap, og lar Norges befolkning stille han spørsmål.Christer har noen solide tips, for hvordan man kan lure andre til å tro du er en sommelier. Hvem i studio er flinkest til å etterligne David Attenborough? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hvordan kildesorterer man en alligator? Hvorfor er Petter skuffet over Vidas plan for langhelgen? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Harry Styles er forlovet, og sorgen er tung for Vida Lill. Petter har begynt å forske på frosker med herpes, og Ken gleder seg til flyvende biler, som angivelig er rett rundt hjørnet. Klarer Vida Lill å endre Petters syn på joggere? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Send us Fan MailVi måtte rett og slett slippe en liten ekstrasending – for her er det to gode grunner til å samles rundt mikrofonene igjen.Den 25. april passerte Let There Be Pod tre år. Over 130 episoder, flere titalls gjester og mange timer med dypdykk i katalogen til AC/DC. Vi tar en liten pust i bakken, ser tilbake på reisen, noen høydepunkter – og hva som egentlig har gjort at vi fortsatt holder trykket oppe.Men det stopper ikke der.For nå skal vi lande en av de mest engasjerende kåringene vi har hatt: Tidenes AC/DC album cover. Gjennom flere runder har dere stemt frem favoritter, diskutert, forsvart og kranglet dere frem til en finale. Nå er det avgjort.Hvilket cover står igjen til slutt? Hvilket visuelt uttrykk definerer AC/DC best?Svaret får du her. ⚡️

Att växa eller inte växa , det är frågan. Tomas har drivit företag i 9 år och är fortfarande soloföretagare. Varför har inte företaget växt? Svaret får du i detta avsnitt.

Ajajaj. Det är lite stolpe ut för våra hjältar den här veckan men oj, vad spännande det är. Eeko-Dio Daki lives to fight ett avsnitt till och för det är vi väldigt glada! Men den stora frågan kvarstår - vem är det egentligen vi ser skymten av där på slutet? Svaret får ni (nog) i veckans avsnitt av RebellRadion! Mycket nöje!

Fødslene på Snapchat har nådd nye høyder og det er bursdagsbonanza i Norge i dag, men hvorfor? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

I denne episoden snakker Lena og Marcus om samtaleterapi. For virker det egentlig, blir folk som går til psykolog friskere?Det finnes forskjellige skoler når det kommer til samtaleterapi og i denne episoden tar Marcus oss igjennom noen av dem. Hva skjer hvis man går i terapi hos samme terapeut i mange år, uten bedring? Og hva er egentlig forventningene man har til hva terapeuten kan gjøre for deg?Noen klienter mangler motivasjon til å legge inn en innsats selv, forteller Marcus.Endring er ekstremt vanskelig, sier Lena og forteller om den første gangen hun opplevde en terapeut som faktisk fikk henne til å gjøre noe med egen situasjon, fremfor å opprettholde problemene uten å ta tak.Det er ikke bare én vei til mål. Vi mennesker er komplekse, vi trenger forskjellige ting. Ut fra temperament, personlighet og historie, så responderer vi på forskjellige ting, forklarer Marcus.Det er viktig å ikke bli for personlig eller privat. Men man vet at en viktig bidragsyter til en god terapi, er relasjonen man klarer skape mellom terapeut og klient. Men hvordan skape en relasjon uten også å vise seg frem som et menneske? spør Marcus.Marcus snakker om boken til Jørgen Flor: «Skadelige samtaler, myten om bivirkningsfri terapi» Han mener han har lært mye fra denne. Han innrømmer også å ha lært noe viktig av Lena og Knut, som de lærte på familieavdelingen på Modum Bad: Husk å adressere til rette person. Har du en sterk følelse for noe, finn ut hvor den følelsen hører hjemme, og plassér den der. Av og til kommer klienter med problemer og tenker at de vet hvor skoen trykker. Men så viser det seg at situasjonen er mer sammensatt, at noe helt annet må tas tak i. En ting er de enige om i dagens episode: Absolutt alle, har noe i livet som de vet de burde endre. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva gjør du når alle forventer at du skal skrive bok om faren din – og det eneste du føler er motvilje? Da Jon Michelet døde i 2018, ble Marte Michelet bedt om å skrive om ham fra alle kanter. Svaret var et klart nei. Helt til en sommer med et hotellrom, et lite stipend og noen løse ferieuker foran seg. Plutselig dukket spørsmålet opp: Hva ville Jon Michelet gjort? I boken Det har skjedd verre ting i utlandet skriver Marte Michelet med overskudd, selvironi og varme om å vokse opp i skyggen av en politisk superstjerne, om familien som scene og slagmark, og om å prøve ut farskapets frihet på egen kropp og i eget liv.I denne podkastepisoden møter du Marte Michelet i samtale med Merete Lie, leder for Deichman-bibliotekene i Oslo. Samtalen fant sted på Litteraturhuset Fredrikstad 26. februar 2026. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Are Brean deler siste nytt fra andre vitenskapelige tidsskrifter. SARS-CoV-2-variantenCicada (BA.3.2) skiller seg ut fra de andre (1). Hvor kort antibiotikakur er kort nok motbakterielle lungebetennelser (2, 3)? En nylig publisert studie har sett pålangtidseffektene av å ha en alvorlig malariainfeksjon som barn (4, 5). Mygg har nåogså funnet veien til Island (6). Hvor viktig er god håndvask utenfor helsevesenet for åunngå smitte og infeksjoner (7)? Fører bruk av GLP-1-agonister til økt tap avmuskelmasse sammenlignet med alternativene (8, 9)? Og hva skjer egentlig medinjeksjonspennene når de er tomme (10)? Effekten av psykedelika for å behandledepresjon er fortsatt omdiskutert, og det er umulig å gjøre placebokontrollerte blindedestudier av dette – så hvordan forske på dette (11)? Er det forskjeller i ribosomene somgjør oss så forskjellige (12, 13)? Og en svensk forsker lurte om hun kunne finne på ensykdom, som KI-modeller ville plukke opp og omtale som ekte. Svaret på det var ja (14). Se hele litteraturlista her: https://tidsskriftet.no/2026/04/podkast/redaktorens-hjorne-107-sars-cov-2-varianten-cicada-seneffektene-av-malaria-falsk-sykdom-lurte-ki Tilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no.   Stetoskopet produseres av Helena Heimer Rognstad, Are Brean,Ragnhild Ørstavik og Julie Didriksen ved Tidsskrift forDen norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean.   Jingle og lydteknikk: Moderne media   Coverillustrasjon: Stephen LeeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Hvor mange streams har Petter på låtene sine og hvor mye har han egentlig bidratt? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hva slags spilleregler gjelder når man er på kjendisfest? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Det lignede en fredsaftale i Mellemøstkrigen fredag, hvor den iranske udenrigsminister meldte ud, at Hormuzstrædet var åbnet, men i løbet af weekenden kollapsede det hele igen. Strædet er igen lukket, og USA tager kvælertag om Irans økonomi med en blokade af landets havne. Rusland ligner den helt store vinder af krigen. Vi diskuterer også det kraftige aktieopsving, der nu ruller videre på tredje uge. Teknologiaktierne steg knap syv procent i sidste uge og de europæiske er også i plus. Er Milhøj stadig optimist? Svaret er ja. Til sidst tager vi fat på et debatindlæg i Politiken om det københavnske boligmarked, der nok engang gentager myten om, at der bygges meget i landets hovedstad. Det er lodret forkert. Der bygges historisk lidt. Derfor er priserne steget 45 procent på to år. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hvorfor bryr Ken seg så mye om Erling Braut Haaland sine pappatips? Hvem har Petter blitt starstruck av i helgen? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

I vårt mest inaktiva avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Axel Kannes begäran – igenom den brännande frågan ”vad gjorde Österrike-Ungerns kustartilleri under första världskriget?”. Svaret är humidor. Mattis är den som sveper en cognac den här gången och går igenom detta ärorika truppslag (?). Detta inkluderar semester i Pula, spatillvaro längs den dalmatiska kusten och en österrikisk-ungersk expeditionskår till Mellanöstern (wtf?). Pers roll är den här gången att låta sig omsvepas av dubbelmorkins mys. Stort tack till Axel! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka.Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

IKEA`s aprilspøk om lansering av egen Chupa Cups-smak har blitt virkelighet, men hvilken smak har den? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hvordan går det egentlig med flodehestene til Pablo Escobar? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hvorfor er Sebastian Solberg forbanna på TV2? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Vi tar oss an begreppet Mixning inom Musik, och teorier, filosofier och tankar så att du kan bli bättre.Vi analyserar också musik från The lyrics och Riktiga Låtsasvänner med låtarna”Ready. Set. GO!” och ”ingen mening”.Storslaget och energifyllt lovar vi.Förutom detta förklarar vi begreppet "Rock and Roll".Vad kommer det ifrån? Vad betyder det?Svaret gör allt självklart.Och hur var det med Ullevi? Vad är det som strängas om?Förbannat kul att just du lyssnar!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.seLänk till Spellista:https://open.spotify.com/playlist/25dSufz7mpKXI0vbMclpgz?si=77c7b74518db43fd#recension #analyser #musik #analys #spotify #Podcast #podd #musiksnacket #Artist #Musiker #scen #studio #AI

Vi har grävt upp avsnitt från Gynning & Bergs begynnelse. MEN vill du höra just denna veckas NYA avsnitt så glider du in och testar Premium på Podme gratis i 14 dagar. Klicka här! Vad är det tantigaste man kan göra? Vad är SBV-kärringar? Och har verkligen Gynning en kattlucka som står och slår i badadonken? Svaret på dessa frågor (och många många fler) får du i det här pinfärska avsnittet av Gynning & Berg!

"Spotify er verdt mer enn de fire største selskapene på Oslo Børs til sammen." Det sa Paal Skoe til oss. Og han mener Norge kan bygge den type selskaper, hvis vi tør å satse på datasentre nå.Gjennom STRØM-sesongen har vi fulgt strømmen steg for steg. Gårdeiere som kjenner smerten (#107). Elhub som ga oss datagrunnlaget (#108). Tibber som viste oss fleksibilitet (#109). Sunday Power som installerer sol og batteri på taket (#110). Og Jonas Nøland som advarte: KI og datasentre er kokken som spiser opp alle råvarene (#111). I dag møter vi kokken. Men han påstår at han også varmer bygget ditt.Paal Skoe er CEO i BW Velora, backet av BW Group (shipping, energi, batteri, subsea fiber). I forrige episode advarte Jonas Nøland om at KI og datasentre spiser opp all kraften. I dag møter vi mannen som bygger dem. Er datasentre en trussel mot strømnettet, eller Norges neste eksportindustri?Vi snakker om:Paal spurte ChatGPT hva han burde satse på. Svaret: datasentre. Så startet han et selskap.Fra Aker-systemet og karbonfangst til datasenter-tomter i Norden og CanadaFem myter om datasentre vi tar opp med Paal, en etter en"Ingen jobber der", "de stjeler strømmen", "all varmen er bortkastet". Hva stemmer?Krypto vs. AI compute: hvorfor Norge forbød det ene og satser på det andreDum varme vs. smart varme: en ovn er en dum motstand. Et datasenter er det samme, bare at du fikk intelligens på veienFlorø: hydrogen, offshorebase, fiskeoppdrett og datasenter i samme industriklynge"Vi har strøm til to til fire år. La oss ta den muligheten nå"Leverandørindustrien: olje og gass bygde et norsk økosystem. Kan datasentre gjøre det samme?Gjest: Paal Skoe, CEO, BW VeloraLinkedIn: linkedin.com/in/paal-skoe-988b0932/ BW Velora: bwvelora.comFølg Praktisk PropTech:LinkedIn: linkedin.com/company/praktisk-proptech Instagram: @praktiskproptechYouTube: youtube.com/@praktiskproptech Web: praktiskproptech.noProdusent: SylvioMentioned in this episode:

Slaget vid Verdun inleddes den 21 februari 1916 och pågick i stort sett i tio månader, med varierande intensitet. På en yta av några kvadratkilometer öster och norr om den franska fästningsstaden Verdun drabbade hundratusentals franska och tyska soldater samman i en förintelsekamp som resulterade i enorma förluster och ett mycket stort lidande. Förlusterna i döda, sårade och saknade uppgick sammantaget till över 700 000.I reprisen av avsnitt 22 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om första världskrigets kanske mest kända slag. Som vanligt står taktiskt tänkande och vapenverkan i centrum, men också det större sammanhanget – och varför slaget kom att utvecklas som det gjorde.Den franska offensivandan konfronterades på ett synnerligen brutalt sätt med tunga artillerispärrar och det moderna skyttegravskrigets verklighet. Hur kunde fransmännen trots allt stå emot det massiva tyska anfallet? I centrum för den diskussionen står inte minst general Philippe Pétain, ofta kallad ”Verduns räddare”.Var slaget vid Verdun det värsta, eller ens det största, under första världskriget? Svaret är nej. Men varför har det ändå blivit så betydelsefullt – inte minst för det franska minnet av kriget? För många soldater blev tjänstgöringen vid Verdun liktydig med att ha deltagit i kriget över huvud taget. Omkring tre fjärdedelar av de franska soldaterna under första världskriget ska under någon period ha fått stå ut med helvetet vid Verdun. ”Jag har gjort Verdun”, sa man efteråt – och möttes alltid av respekt.Upplevelserna vid Verdun var brutala. Området kring staden bär än i dag tydliga spår av striderna. Vissa platser går inte att besöka på grund av alla blindgångare som fortfarande ligger kvar i jorden.Bild: Tyska soldater lämnar sina skyttegravar för att anfalla höjden Le Mort Homme (”Död mans kulle”), 14–15 mars 1916. Foto: Hermann Rex. Public domain (Wikimedia Commons) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid andra världskrigets utbrott i september 1939 stod Sverige inför hotet av en tysk invasion från havet. Och när Nazityskland i april 1940 invaderade Danmark och Norge blev hotbilden mot Sverige akut. Skånes kuster blev ett av rikets mest utsatta områden.Svaret på hotet blev skånelinjen, en över 50 mil lång befästningslinje som sträckte sig från Båstad i nordväst, längs Skånes sydkust och upp till Vieryd i Blekinge. Linjen kom att utgöra ryggraden i det svenska kustförsvaret under mer än ett halvsekel. Men frågan är om den inte var omodern redan när den byggdes?I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Marcus Törner om Skånelinjen – dess taktiska och strategiska betydelse, dess dramatiska tillkomst under andra världskriget och hur linjen levde vidare in i det kalla kriget. Törner är aktuell med boken Operation Rädda Danmark – Sveriges hemliga plan att rädda Danmark.Skånelinjen började planeras redan hösten 1938, som en reaktion på det försämrade säkerhetsläget i Europa efter Nazitysklands expansion. Sommaren därpå inleddes bygget av ett strandförsvar från Båstad i nordväst till Vieryd i Blekinge. Målet var att skydda Sverige mot en möjlig tysk invasion över Östersjön eller Öresund – särskilt efter ockupationen av Danmark och Norge i april 1940.Under bara ett år uppfördes över tusen bunkrar i rekordfart. Linjen, även kallad Per Albin-linjen efter statsministern Per Albin Hansson, blev ett konkret uttryck för Sveriges neutralitetspolitik i praktiken. Här rustade landet för att stå emot – om inte vinna – så åtminstone bromsa en angripare tills mobilisering kunde ske.Försvarslinjen byggdes i flera etapper mellan 1939 och 1940. Under högtrycksperioder göts upp till 16 värn per dag. Totalt uppfördes 1 063 värn i tolv grundmodeller och femton variationer, främst avsedda för kulsprutor, kanoner och observationsändamål. Värnen placerades med maximalt 1 200 meters mellanrum för att möjliggöra korseld längs strandlinjen – så kallad flankerande eldgivning. Endast ett fåtal värn var riktade direkt mot havet.Värnen konstruerades för att stå emot artilleribeskjutning och flygbombning, särskilt i strategiskt utsatta områden som Helsingborgstrakten. I flera fall kompletterades de med skyddsrum, förråd och signalförbindelser. Vissa sektioner fick flera försvarslinjer: en direkt vid stranden, en andra några hundra meter inåt land, och en tredje längre in som skyddslinje.På bara några månader förvandlades stränder, hamnar och kustbyar till en beväpnad mur – en betonglinje med flankerande eldgivning, pansarvärnskanoner och observationsbunkrar. I rekordfart reste Sverige sin sista försvarslinje. Skånelinjen, även kallad Per Albin‑linjen, som är en av de mest omfattande militära befästingsarbetena i svensk historia. Med över tusen bunkrar längs södra kusten var syftet att möta en tysk invasion från havet.Mellan 1939 och 1940 uppfördes 1 063 värn utmed kusten från Båstad i nordväst till Vieryd i östra Blekinge. Under högsommaren 1940 – när krigsrisken ansågs som som störst – färdigställdes upp till 16 värn per dag. Byggandet organiserades i etapper, och upp till åtta olika entreprenörer var engagerade enbart i Blekinge.Värnen byggdes för att tåla 21 cm artilleribeskjutning och flygbomber på upp till 300 kg, med personal inkallad genom beredskapssystemet.Bild: Värn 138 i Skånelinjen, fotograferat 1940 under andra världskriget. Anläggningen uppfördes som en del av det svenska kustförsvaret för att skydda landet mot en befarad invasion. Källa: Regionmuseet Skåne (regionmuseet.se), ”Foto: Okänd, 1940. Värn 138 i Per Albin-linjen i Skåne”. Public Domain.Musik: Musik: Time Is Running Out av Jon Presstone, Storyblock Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lige siden Donald Trump vandt præsidentvalget i 2024, har Demokraterne forsøgt at finde ud af, hvordan de kan slå hans MAGA-bevægelse og få magten tilbage. Skal de satse på en rødglødende debattør, der taler til kernevælgerne med budskaber fra partiets venstrefløj? Eller skal de søge mod midten og tage en kandidat, de fleste amerikanere har det fint med - men som måske ikke ligefrem begejstrer græsrødderne? I sidste uge holdt de politiske partier i USA deres første primærvalg, for at finde kandidater til efteråret midtvejsvalg. Og alle øjne var rettet mod Texas. Her endte Demokraterne med at vælge en mand, der kan holde en tale, som får publikum på fødderne. En mand, der måske ved, hvordan man kan vinde over Trumps MAGA-parti. Politikens Anders Tornsø Jørgensen var i Texas og er vores gæst i dag. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Är generation Z, alltså personer födda mellan 1997 och 2012, dummare än föregående generationer? Svaret är ja, enligt en forskare i neurovetenskap som nyligen presenterade påståendet inför den amerikanska kongressen. Analyserna, som visar att generationen underpresterar i bland annat läsförmåga, djupinlärning och IQ, baseras på internationella testresultat. Är generation Z på riktigt dummare än tidigare generationer? Hur stoppar vi i så fall utvecklingen? Och hur har generation Z påverkats av att växa upp framför skärmen? Gäst: Anders Parment, generationsforskare vid Stockholms universitet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: The Social CTV. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Den amerikanske økonomi overrasker positivt med et solidt kongetal, og investorer finder optimismen frem igen fra kælderen. Vi diskuterer også, hvorvidt inflationen reelt er faldet, som regeringen og et par økonomer har sagt, eller om det hele bare er støj i tallene. Milhøj er i hvert fald meget fortørnet. Og til sidst tager vi et spørgsmål fra en lytter, der gerne vil vide, hvordan vi selv har investeret vores penge rent geografisk. I USA? I Europa? I Danmark? Svaret overrasker en del. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Jan og Einar ble invitert med på luksusrestauranten Maaemo av Erik Solbakken og Jørgen Høst, produsentene bak Norges dummeste. Det store spørsmålet er selvsagt hvordan vanedyret Jan, som er selektiv i matveien, taklet å spise noe som ikke var kylling og ris, men før de kom dit, var det stor dramatikk i heimen: Mens alle de andre hadde med sine partnere, ble Harlem Alexander (snart Thomas) igjen hjemme. Hva skjedde? Svaret får du i denne EKSKLUSIVE SnikkSnakk'en (som er såpass eksklusiv at den kommer ut hver eneste mandag i sesongen.)Produsert av Martin Oftedal, PLAN-B Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad har svenska Polisen och Försvarsmakten, Sagan om ringen, amerikanska ICE och kriget i Gaza gemensamt? Svaret är Palantir – ett amerikanskt AI-bolag som hjälper myndigheter och militärer att analysera enorma mängder data om människor. Företaget anklagas för att möjliggöra deportationer i USA och för att vara inblandat i Israels krigföring i Gaza. Samtidigt har svenska myndigheter köpt in Palantirs tjänster, men vad de används till är hemligstämplat. Är Palantir ett techbolag – eller ett vapenföretag i det dolda? Hur används Palantir i Sverige, av svenska myndigheter? Gäst: Eigil Söderin, grävredaktör på Dagens ETC Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: AP, Washington Post, Palantir Ansvarig utgivare: Lotta Folcker Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Under 1500- och 1600-talen genomgick Europas militära makter en teknisk revolution. Användningen av krutbaserade kanoner och handeldvapen förändrade slagfältet i grunden. Detta påverkade inte bara arméernas sammansättning utan också både belägrings- och fortifikationskonsten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historieprofessorn Martin Hårdstedt en av de mest inflytelserika gestalterna i denna utveckling: den franske militären och fästningsbyggaren Sébastien Le Prestre, Marquis de Vauban (1633–1707), allmänt känd som Vauban.Utvecklingen av befästningskonsten har genom historien pendlat mellan offensivens och defensivens fördelar. Under senmedeltiden hade försvarssystemen gynnats av höga stentorn och murar, men med krutets introduktion och det nya fältartilleriet blev dessa konstruktioner snabbt obsoleta. Svaret från fortifikationskonsten blev att bygga lägre försvarsverk med tjockare murar. Utanpåverkens omfattning ökade, och forten utrustades med eget artilleri. Detta gav åter försvararna övertaget: den låga profilen och de kraftiga murarna minskade artilleriets effektivitet, samtidigt som försvarets eldkraft försvårade stormningsförsök.Det var i detta militärtekniska landskap som Vauban introducerade en ny metod för belägring. I upplysningstidens anda utvecklade han en systematisk belägringsteknik för att möta de moderna fästningarnas utmaningar. Genom att stegvis gräva sig fram och anlägga parallella löpgravar och enkla värn kunde belägrarna närma sig försvarsverken utan att utsättas för massiv moteld. När avståndet var tillräckligt kort, kunde stormningen genomföras med större precision och färre förluster.Med sin metod uppnådde Vauban stora framgångar i den franske "solkungen" Ludvig XIV:s expansionistiska krig. I slutet av sin karriär ägnade han sig även åt att förbättra Frankrikes egna försvar. Han skapade ett avancerat system av befästningar längs den östra gränsen, det så kallade Pré Carré, som än idag finns bevarade i delar av västra Frankrike och Beneluxländerna.Bild: Ett montage av av stadsplanen för Neuf-Brisach, en fästningsstad som uppfördes från grunden enligt ritningar av Sébastien Le Prestre de Vauban, Ludvig XIV:s militära ingenjör. Staden byggdes som ersättning för de förlorade fästningarna Breisach och Freiburg som återlämnades till det Tysk-romerska riket 1697/99. Neuf-Brisach anses vara ett av Vaubans främsta verk och ett mästerprov på 1600-talets militära stadsplanering. Bildkälla: Sébastien Le Prestre de Vauban – http://theudericus.free.fr/Vauban/Neuf-Brisach_Plan.jpg, public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör Sveriges överbefälhavare Michael Claesson om Grönlandskrisen, säkerhetsläget och försvarets upprustning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ÖB Michael Claesson utesluter inte att det allvarliga säkerhetsläge Sverige befinner sig i kan bli sämre.”Det här är ett mycket allvarligt säkerhetsläge totalt sett och det finns fortfarande ett utfallsrum som kan gå åt olika håll”Hur skulle du säga att de militära riskbedömningarna förändrats av att USA:s överbefälhavare, president Trump, faktiskt hotat en Nato-allierad, Danmark, kring Grönland? ”Jag uppfattar nu att en mycket spänd dialog har övergått till någonting annat mer rimligt i fråga om den politiska diskursen. (..) Det militära samtalet har egentligen genom hela processen varit väldigt stabilt och tydligt och bra och har på olika sätt också stöttat den politiska dialogen. Så jag upplever att vi har ett annat tonläge nu”, säger ÖB Michael Claesson.När Sverige, som ett av flera europeiska länder, under Grönlandskrisen skickade tre officerare till Grönland för att delta i en övning reagerade Donald Trump med hot om tullar, och han påstod att svenska och europeiska militärer begett sig till Grönland med okänt syfte.Var det en risk ni kalkylerade med, att USA:s president skulle uppfatta detta som en ovänlig handling? ”Nej, egentligen inte. Hela den här aktiviteten handlade ju om att delta i planeringen av en sedan tidigare förberedd danskledd övning på och kring Grönland. Därmed fanns det ingen anledning att utgå ifrån att det här skulle utlösa någon typ av motreaktion”, säger ÖB Michael Claesson. Så det var en överraskning för er att presidenten reagerade så? ”Ja, i det avseendet måste jag säga det”, säger ÖB Michael Claesson. Han fortsätter: ”I det här sammanhanget så var det faktiskt på det viset att vi informerade, vi informerar ju i NATO-spåret. Där finns ett antal så kallade dubbelhattade chefer som både har befattningar i den amerikanska kommandostrukturen likväl som i Nato. Med det utgår vi ifrån att informationen om både syfte och anledning går vidare, och så småningom når den politiska nivån”, säger ÖB Michael Claesson. Behövs europeiska kärnvapenFör att Europa ska kunna försvara sig mot Ryssland utan stöd av USA menar ÖB Michael Claesson att det behövs en europeisk kärnvapenavskräckning. “Jag tror att ska man vara seriös i resonemangen kring någon form av självständig europeisk förmåga då måste man också väga in den dimensionen, så länge det finns kärnvapen i de miljöer och de länder som utgör det dimensionerande hotet, vilket i vårt fall är Ryssland. Då måste den här dimensionen övervägas och värderas. Svaret är ja, vi behöver kunna ha en sådan dimension. Hur den skapas genom samarbete med de europeiska kärnvapenländerna eller på något annat sätt, det kan inte jag bedöma eller svara på just nu. Men dimensionen måste finnas, ja”, säger ÖB Michael Claesson. I de europeiska Nato-länderna ökar för närvarande satsningarna på försvaret, för att Europa ska ta ett större ansvar för den egna säkerheten. Ett exempel där Europa idag är beroende av USA är avskräckning med kärnvapen, säger ÖB Michael Claesson. I veckan upphörde det “Nya START-avtalet” mellan USA och Ryssland, som reglerar antalet strategiska kärnvapen. Det oroar ÖB Michael Claesson: “Jag skulle säga att alla steg bort ifrån den typen av reglering av kärnvapenbestånd och uppföljning och kontroll av kärnvapenbestånd är naturligtvis inte bra. Det skapar ytterligare osäkerhet. Så jag är naturligtvis oroad av den här typen av utveckling”, säger han.Samtidigt, det du talade om, att Europa kanske på sikt behöver en egen kärnvapenavskräckning, det innebär ju upprustning?”Det innebär ju upprustning i så fall” säger ÖB Michael Claesson, och fortsätter:”Så länge det finns kärnvapen som hotar vår existens så behöver vi, för en nöjaktig avskräckning och en reell försvarsförmåga, tänka in den dimensionen.”Försvarets upprustningI årets budget får det svenska försvaret 175 miljarder kronor. Det är en ökning med 100 miljarder sedan 2022. I våras kom riksdagspartierna överens om att under kommande år låna 300 miljarder för upprustningen. Skulle du säga att du nu har de pengar du behöver för att försvara Sverige, och sköta Sveriges uppgifter i Nato? ”Ja, det tycker jag. Jag har varit med så länge, så jag vet var vi kommer ifrån och hur vi balanserat och koordinerat tar oss framåt mot de ansatta målen”, säger ÖB Michael Claesson. Men ÖB har också uttryckt kritik mot att det upprustningen går för långsamt, och att man inom den egna myndigheten behöver göra mer. Det finns en forskare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut som heter Per Olsson, som uttryckte det som att i försvarssektorn är vi mer rädda för revisorn än för ryssen. Finns det nån sanning i det? ”Det gör det. 25 år av hårda åtstramningar, nedläggningar och fokus på att inte göra fel sätter naturligtvis sitt spår i kulturen. Det är precis det jag försöker arbeta tillsammans med mina chefer i organisationen för att vända på, och förstå att det är nya tider, nya behov och att Försvarsmaktens roll och uppdrag är satt i ett helt annat ljus än tidigare givet omvärldsutvecklingen”, säger ÖB Michael Claesson.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Hîwa AbdelzadehProducent: Johanna Palmström Tekniker: Olle Sjöström Programmet spelades in torsdagen den 5 februari 2026.

Et af de største og mest eviggyldige spørgsmål på finansmarkeder er, hvordan man skruer den perfekte portefølje sammen. Svaret kan vi nok ikke garantere, men Millionærklubben har i tirsdagens program sat to erfarne investorer i stævne, til en diskussion om porteføljekonstruktion og hvad de har lært gennem +25 års erfaring med investering. Dagens panel består af partner og porteføljeforvalter hos MediumInvest Thomas Tang og vores faste paneldeltager Lau Svenssen, der er chefanalytiker hos Svenssen & Tudborg. Panelet vender også udsigterne for small cap i Europa og dagens finansnyheder. Vært: Adam Geil See omnystudio.com/listener for privacy information.

Er rommet mellom VG og New York Times i ferd med å forsvinne? I ukens episode av Skravleklassen får vi besøk av Amrit Kaur (leder i Revolusjonært Kommunistisk Forbund) og Mikkel Ihle Tande, debattredaktør I Subjekt.Vi dykker ned i en strengt kuratert mediediett bestående av Norge IDAG og TikTok, før vi tar den store samtalen om hva som egentlig skjer med Gen Z. Har skjermbruken gitt de unge "døde øyne" og brainrot?Samtalen beveger seg fra dyp medieanalyse til hard politikk: Hvorfor vil Amrit ha folkemilits i stedet for stemmesedler? Og er det egentlig Mímir Kristjánsson eller overklassen våpnene bør rettes mot?Til slutt tar vi debatten om det moderne sjekkemarkedet. Hvorfor sliter gutta? Er "mase-sex" voldtekt? Og hva må egentlig til for å imponere en revolusjonær kvinne i 2025? Svaret innebærer mindre "looksmaxing" og mer "swag-trening". I denne episoden: Mediekritikk: Aftenpostens sexfester vs. Evangeliesenteret. Politikk: Klasseanalyse, anarki og den nye organisasjonen RKF. Kultur: Pornoens påvirkning på unge menn og gråsonene rundt samtykke. Relasjoner: Hvorfor latskap er turn-off og hva kvinner egentlig vil ha. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Mail: likaolikapodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2025 ble en wake up call. Når du ser at livet er skjørt, kommer du av autopiloten.Jeg så meg selv i speilet og spurte: Gjorde jeg mitt beste? Svaret var nei. Jeg hadde skrollet meg gjennom livet mitt uten å merke det.I denne episoden deler jeg:→ Hvorfor vanene mine forsvant da jeg ble syk - og hva det kostet meg→ Detoxen jeg gjør nå: En måned uten TV og iPad→ Hva jeg skriver i journalen min hver dag: "Hvis dette er det siste året ditt, hva vil du gjøre i dag?"→ Joe Polish sin 3 personer-regel som tar 3 minutter→ Hvorfor jeg velger følelser over mål i 2026: Joy og intention→ Den viktigste læringen: Når du vokser, vokser businessen dinLivet ditt avhenger av de små tingene du gjør hver dag. Ikke nyttårsforsettene.Bootcamp om 2 uker - gled deg. Send meg en DM: Hvilken vane har du latt gli? Hvilken tar du tilbake denne uken?--- NEDLASTNINGER --- - https://www.grysinding.no/blog/du-skal-ogsa-do-sa-vorfor-ikke-begynne-a-leve- Ønsker du en prat med meg om MasterMind 2026: https://www.grysinding.no/mastermind2026 - Bestill Grys bok og få den levert rett hjem: https://www.grysinding.no/bok- Start din egen business - 10 enkle steg!: https://www.grysinding.no/startegenbusiness - Chat med meg her: https://m.me/gry.sinding - Følg meg på Instastories her: https://www.instagram.com/stories/grysinding/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har været en heftig uge for time 2! Jes Dorph-Pedersen vandt sagen mod advokat Yvonne Frederiksen og er - rundt regnet - blevet tilkendt to mio. kroner i erstatning. Hør en hemmelig optagelse af den Tv2s ledelses utjekkede proces! Og så er dansk politik ved at udvikle sig til ren galskab; Moderaternes Monika Rubin er blevet stævnet af tidligere partifælle Mike Fonseca - og hendes svar indeholder MANGE forklaringer. Mens Sikandar Siddiques bopæl i København er blevet underkendt. Har Sikandar fusket og er på vej ud af hovedstadens borgerrepræsentation, inden første arbejdsdag? Din vært er Ditte Okman og i panelet sidder Jakob Steen Olsen, Morten Crone Sejersbøl, Søs Marie Serup og Jonas Kuld Rathje. Lyt til nye episoder af Det, vi taler om hver fredag. Følg Det, vi taler om på Facebook og @ditteokman på Instagram. Vært: Ditte Okman Producer: Sarah Bech Redaktør: Andreas Østergaard https://youtube.com/live/GMRVeXa1gxc?feature=shareSee omnystudio.com/listener for privacy information.