Podcasts about svaret

Varför valde Gud just Ramadan för fastan?Svaret är djupare än hunger och törst.Ramadan är månaden då Koranen uppenbarades.Fastan är inte frikopplad från Koranen – den är vägen till den.I detta avsnitt utforskar vi:

Vad har faraonernas smycken, medeltidens katedraler och dagens internet gemensamt? Svaret är sand. I det här avsnittet dyker vi ner i glasets historia – ett material som inte bara släpper in ljus, utan har förändrat hur vi ser, tänker och kommunicerar. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Patrick har hamnat i ett AI-skov så lite om hur han använder det och varför det är bra och dåligt och farligt och inte farligt. Sen en fråga om larm för frysboxar som inte fungerar. Svaret spårar naturligtvis ur och vi pratar frysboxar generellt och vad man ska göra med maten om man inte kan frysa den.Jo och sen berättar jag varför jag använt ett campingkök för matlagning sen i somras.Sen på patreon:- hur tänder patrick en eld- hur sköter man sotning om samhället kollapsarHeja! Lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är generation Z, alltså personer födda mellan 1997 och 2012, dummare än föregående generationer? Svaret är ja, enligt en forskare i neurovetenskap som nyligen presenterade påståendet inför den amerikanska kongressen. Analyserna, som visar att generationen underpresterar i bland annat läsförmåga, djupinlärning och IQ, baseras på internationella testresultat. Är generation Z på riktigt dummare än tidigare generationer? Hur stoppar vi i så fall utvecklingen? Och hur har generation Z påverkats av att växa upp framför skärmen? Gäst: Anders Parment, generationsforskare vid Stockholms universitet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: The Social CTV. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Hur kan jag sluta jämföra mig med andra?I det här soloavsnittet tar Emma Björndahl sig an en av de vanligaste frågorna hon får: "Hur kan jag sluta jämföra mig?" Svaret kanske inte är vad du vill höra – för sanningen är att vi inte KAN sluta jämföra oss. Men det behöver inte vara negativt!Emma guider dig genom skillnaden mellan positiva och negativa jämförelser, och ger dig verktygen för att förvandla jobbiga jämförelser till något konstruktivt. Ett avsnitt perfekt för dig som fastnat i jämförelsefällan och vill hitta ett sundare förhållningssätt till dig själv och andra.Rebecca är ute på äventyr denna vecka, så du får Emma helt för dig själv!

Den amerikanske økonomi overrasker positivt med et solidt kongetal, og investorer finder optimismen frem igen fra kælderen. Vi diskuterer også, hvorvidt inflationen reelt er faldet, som regeringen og et par økonomer har sagt, eller om det hele bare er støj i tallene. Milhøj er i hvert fald meget fortørnet. Og til sidst tager vi et spørgsmål fra en lytter, der gerne vil vide, hvordan vi selv har investeret vores penge rent geografisk. I USA? I Europa? I Danmark? Svaret overrasker en del. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Shoot The Puck är en podcast av hockeynews.seHenrik Sjöberg tillsammans med Mats Sundin som är på plats i Milano i sin nya expertroll i HBO Max.✓ Ger sin bild av Nylanders status och läge✓ Bilden av nya TV-jobbet✓ Svaret på Forsberg-frågan✓ OS-minnen som poppar upp✓ Gamla DIF-minnet med Håkan Södergren

Jan og Einar ble invitert med på luksusrestauranten Maaemo av Erik Solbakken og Jørgen Høst, produsentene bak Norges dummeste. Det store spørsmålet er selvsagt hvordan vanedyret Jan, som er selektiv i matveien, taklet å spise noe som ikke var kylling og ris, men før de kom dit, var det stor dramatikk i heimen: Mens alle de andre hadde med sine partnere, ble Harlem Alexander (snart Thomas) igjen hjemme. Hva skjedde? Svaret får du i denne EKSKLUSIVE SnikkSnakk'en (som er såpass eksklusiv at den kommer ut hver eneste mandag i sesongen.)Produsert av Martin Oftedal, PLAN-B Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad har svenska Polisen och Försvarsmakten, Sagan om ringen, amerikanska ICE och kriget i Gaza gemensamt? Svaret är Palantir – ett amerikanskt AI-bolag som hjälper myndigheter och militärer att analysera enorma mängder data om människor. Företaget anklagas för att möjliggöra deportationer i USA och för att vara inblandat i Israels krigföring i Gaza. Samtidigt har svenska myndigheter köpt in Palantirs tjänster, men vad de används till är hemligstämplat. Är Palantir ett techbolag – eller ett vapenföretag i det dolda? Hur används Palantir i Sverige, av svenska myndigheter? Gäst: Eigil Söderin, grävredaktör på Dagens ETC Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: AP, Washington Post, Palantir Ansvarig utgivare: Lotta Folcker Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Under 1500- och 1600-talen genomgick Europas militära makter en teknisk revolution. Användningen av krutbaserade kanoner och handeldvapen förändrade slagfältet i grunden. Detta påverkade inte bara arméernas sammansättning utan också både belägrings- och fortifikationskonsten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historieprofessorn Martin Hårdstedt en av de mest inflytelserika gestalterna i denna utveckling: den franske militären och fästningsbyggaren Sébastien Le Prestre, Marquis de Vauban (1633–1707), allmänt känd som Vauban.Utvecklingen av befästningskonsten har genom historien pendlat mellan offensivens och defensivens fördelar. Under senmedeltiden hade försvarssystemen gynnats av höga stentorn och murar, men med krutets introduktion och det nya fältartilleriet blev dessa konstruktioner snabbt obsoleta. Svaret från fortifikationskonsten blev att bygga lägre försvarsverk med tjockare murar. Utanpåverkens omfattning ökade, och forten utrustades med eget artilleri. Detta gav åter försvararna övertaget: den låga profilen och de kraftiga murarna minskade artilleriets effektivitet, samtidigt som försvarets eldkraft försvårade stormningsförsök.Det var i detta militärtekniska landskap som Vauban introducerade en ny metod för belägring. I upplysningstidens anda utvecklade han en systematisk belägringsteknik för att möta de moderna fästningarnas utmaningar. Genom att stegvis gräva sig fram och anlägga parallella löpgravar och enkla värn kunde belägrarna närma sig försvarsverken utan att utsättas för massiv moteld. När avståndet var tillräckligt kort, kunde stormningen genomföras med större precision och färre förluster.Med sin metod uppnådde Vauban stora framgångar i den franske "solkungen" Ludvig XIV:s expansionistiska krig. I slutet av sin karriär ägnade han sig även åt att förbättra Frankrikes egna försvar. Han skapade ett avancerat system av befästningar längs den östra gränsen, det så kallade Pré Carré, som än idag finns bevarade i delar av västra Frankrike och Beneluxländerna.Bild: Ett montage av av stadsplanen för Neuf-Brisach, en fästningsstad som uppfördes från grunden enligt ritningar av Sébastien Le Prestre de Vauban, Ludvig XIV:s militära ingenjör. Staden byggdes som ersättning för de förlorade fästningarna Breisach och Freiburg som återlämnades till det Tysk-romerska riket 1697/99. Neuf-Brisach anses vara ett av Vaubans främsta verk och ett mästerprov på 1600-talets militära stadsplanering. Bildkälla: Sébastien Le Prestre de Vauban – http://theudericus.free.fr/Vauban/Neuf-Brisach_Plan.jpg, public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi mennesker lever i mørket. Vi vet ikke hvem vi er og hva vi ble skapt for. Men Gud er god og i denne talen får du høre hvordan Han har løst dette problemet. Svaret er mildt sagt sjokkerende. Bibeltekst: Heb 1.1-14 Dato: 8. februar 2026 Taler: Magnus Nebdal Tid: 34 min

Hör Sveriges överbefälhavare Michael Claesson om Grönlandskrisen, säkerhetsläget och försvarets upprustning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ÖB Michael Claesson utesluter inte att det allvarliga säkerhetsläge Sverige befinner sig i kan bli sämre.”Det här är ett mycket allvarligt säkerhetsläge totalt sett och det finns fortfarande ett utfallsrum som kan gå åt olika håll”Hur skulle du säga att de militära riskbedömningarna förändrats av att USA:s överbefälhavare, president Trump, faktiskt hotat en Nato-allierad, Danmark, kring Grönland? ”Jag uppfattar nu att en mycket spänd dialog har övergått till någonting annat mer rimligt i fråga om den politiska diskursen. (..) Det militära samtalet har egentligen genom hela processen varit väldigt stabilt och tydligt och bra och har på olika sätt också stöttat den politiska dialogen. Så jag upplever att vi har ett annat tonläge nu”, säger ÖB Michael Claesson.När Sverige, som ett av flera europeiska länder, under Grönlandskrisen skickade tre officerare till Grönland för att delta i en övning reagerade Donald Trump med hot om tullar, och han påstod att svenska och europeiska militärer begett sig till Grönland med okänt syfte.Var det en risk ni kalkylerade med, att USA:s president skulle uppfatta detta som en ovänlig handling? ”Nej, egentligen inte. Hela den här aktiviteten handlade ju om att delta i planeringen av en sedan tidigare förberedd danskledd övning på och kring Grönland. Därmed fanns det ingen anledning att utgå ifrån att det här skulle utlösa någon typ av motreaktion”, säger ÖB Michael Claesson. Så det var en överraskning för er att presidenten reagerade så? ”Ja, i det avseendet måste jag säga det”, säger ÖB Michael Claesson. Han fortsätter: ”I det här sammanhanget så var det faktiskt på det viset att vi informerade, vi informerar ju i NATO-spåret. Där finns ett antal så kallade dubbelhattade chefer som både har befattningar i den amerikanska kommandostrukturen likväl som i Nato. Med det utgår vi ifrån att informationen om både syfte och anledning går vidare, och så småningom når den politiska nivån”, säger ÖB Michael Claesson. Behövs europeiska kärnvapenFör att Europa ska kunna försvara sig mot Ryssland utan stöd av USA menar ÖB Michael Claesson att det behövs en europeisk kärnvapenavskräckning. “Jag tror att ska man vara seriös i resonemangen kring någon form av självständig europeisk förmåga då måste man också väga in den dimensionen, så länge det finns kärnvapen i de miljöer och de länder som utgör det dimensionerande hotet, vilket i vårt fall är Ryssland. Då måste den här dimensionen övervägas och värderas. Svaret är ja, vi behöver kunna ha en sådan dimension. Hur den skapas genom samarbete med de europeiska kärnvapenländerna eller på något annat sätt, det kan inte jag bedöma eller svara på just nu. Men dimensionen måste finnas, ja”, säger ÖB Michael Claesson. I de europeiska Nato-länderna ökar för närvarande satsningarna på försvaret, för att Europa ska ta ett större ansvar för den egna säkerheten. Ett exempel där Europa idag är beroende av USA är avskräckning med kärnvapen, säger ÖB Michael Claesson. I veckan upphörde det “Nya START-avtalet” mellan USA och Ryssland, som reglerar antalet strategiska kärnvapen. Det oroar ÖB Michael Claesson: “Jag skulle säga att alla steg bort ifrån den typen av reglering av kärnvapenbestånd och uppföljning och kontroll av kärnvapenbestånd är naturligtvis inte bra. Det skapar ytterligare osäkerhet. Så jag är naturligtvis oroad av den här typen av utveckling”, säger han.Samtidigt, det du talade om, att Europa kanske på sikt behöver en egen kärnvapenavskräckning, det innebär ju upprustning?”Det innebär ju upprustning i så fall” säger ÖB Michael Claesson, och fortsätter:”Så länge det finns kärnvapen som hotar vår existens så behöver vi, för en nöjaktig avskräckning och en reell försvarsförmåga, tänka in den dimensionen.”Försvarets upprustningI årets budget får det svenska försvaret 175 miljarder kronor. Det är en ökning med 100 miljarder sedan 2022. I våras kom riksdagspartierna överens om att under kommande år låna 300 miljarder för upprustningen. Skulle du säga att du nu har de pengar du behöver för att försvara Sverige, och sköta Sveriges uppgifter i Nato? ”Ja, det tycker jag. Jag har varit med så länge, så jag vet var vi kommer ifrån och hur vi balanserat och koordinerat tar oss framåt mot de ansatta målen”, säger ÖB Michael Claesson. Men ÖB har också uttryckt kritik mot att det upprustningen går för långsamt, och att man inom den egna myndigheten behöver göra mer. Det finns en forskare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut som heter Per Olsson, som uttryckte det som att i försvarssektorn är vi mer rädda för revisorn än för ryssen. Finns det nån sanning i det? ”Det gör det. 25 år av hårda åtstramningar, nedläggningar och fokus på att inte göra fel sätter naturligtvis sitt spår i kulturen. Det är precis det jag försöker arbeta tillsammans med mina chefer i organisationen för att vända på, och förstå att det är nya tider, nya behov och att Försvarsmaktens roll och uppdrag är satt i ett helt annat ljus än tidigare givet omvärldsutvecklingen”, säger ÖB Michael Claesson.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Hîwa AbdelzadehProducent: Johanna Palmström Tekniker: Olle Sjöström Programmet spelades in torsdagen den 5 februari 2026.

Regnskabssæsonen trådte for alvor i karakter denne uge og har stjålet alle overskrifter siden tirsdag. Og et regnskab har fyldt mere end alle andre - Novo. Med sine dårlige udsigter for 2026 og konkurrenten Eli Lilys helt anderledes positive, ser det dystert ud for Novo, som samtidig står over for en række konkrete udfordringer de næste år. Hør hvad Bundlinjens paneldeltagere mener om Novos måde at tackle udfordringerne på og hør hvad de mener om DSV's enorme magtdemonstration på fragtområdet, hvorfor Mærsk ikke har præsteret og hvad Carlsberg skal gøre for at komme over ølkrisen. Ugens panel: Søren Linding, erhvervskommentator og debatredaktør på Finans Niels Lunde, erhvervskommentator på Finans Heidi Birgitte Nielsen, økonomisk redaktør på Finans Vært: Mads Ring Producer: Kasper Søegaard Grafik: Anders ThykierSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Gissa vad detta avsnittet handlar om! Svaret är svavel! När är det OK med svavel? hur undviker man det? Hur blir man av med det när man väl har fått det i sin öl? Det och mycket mer. Och, så dricker vi öl!Om du vill nå oss kan du göra det på hembryggning.halleluja@gmail.com eller på @hembryggninghalleluja på Instagram. Du kan också stötta oss på Patreon här (tack på förhand): ⁠⁠⁠⁠⁠⁠patreon.com/hembryggninghalleluja

FAVORIT I REPRIS! Mikael Hedman, även känd som Swedish Buddha är tillbaka en andra gång. Det första samtalet var ett av de bästa jag har haft och det här blev minst lika bra. Mikael började sin bana som officer och parallellt med livet som militär sökte han under många år den dolda kärnan som han anade kunde finnas i det vanliga livet. Av en slump träffade han en munk som fick Mikael att ta steget fullt ut och söka svaret om sig själv och livet till varje pris. Svaret tänkte han hitta i böcker medan han levde i ett skjul längs Västkusten. Livet ville annorlunda och han hamnade i USA, New Mexico, vilket blev startpunkten på en 15 års upptäcktsfärd i sällskap av öknens mystiker, New Yorks teachmiljadärer, kampsportsmästare och munkar. Idag bor Mikael i en segelbåt med sin familj och jobbar med inre utveckling för människor och företag.Vi pratar om hur vi kan bli vän med våra känslor som stress, tomhet, ensamhet och sorg. Hur Mikael hjälper människor till inre utveckling genom retreats och samtal. Vad kan hända med oss om vi inte låter oss känna våra känslor? Vad kompenserar vi om vi inte känner våra känslor? Det kan vara träning, hålla sig sysselsatt och en relation. Vi pratar om självkänsla och vikten av att acceptera sig själv, både sina positiva och mindre positiva sidor. Mikael berättar hur du kan prata med dig själv för utveckla dig och närma dina känslor. Vi pratar om energi och fokus samt hur man kan öka och sänka det i sitt liv. Hur vi påverkas av säsongerna och vädret som människor och hur naturen kan påverka oss. Vi pratar om att vi behöver utmaningar och njutning i livet för att känna oss levande. Där vi delar våra utmaningar i livet. Det här blev ett väldigt insiktsfullt, bra och intressant samtal. För att läsa mer om mig eller boka mig som föreläsare & Utbildare https://www.athenas.se/foerelaesare/kim-schoultz/För mer info om Mikael och hans retreats. https://swedishbuddha.se/ Mikael retreat: https://swedishbuddha.se/retreats/retreat-are-anariset-20-22-februari/

Militärtribunalen i Tokyo ställdes inför nya frågor om rätt och rättvisa. Ingemar Ottosson reflekterar över processens framgångar och misslyckanden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tokyotribunalen. Tjugoåtta män i grådaskiga kläder och med hörlurar sitter och lyssnar med uttryckslösa miner när en åklagare läser upp sin anklagelseakt. Scenen får oss att tänka tillbaka till en ond epok av anfallskrig och hänsynslös krigföring. Japan hade invaderat Kina för att fyra år senare genomföra en samordnad blixtattack mot tre av Asiens vita kolonialmakter, USA, Storbritannien och Nederländerna. Krigsfångar hade fått utstå grymheter, civilpersoner hade slaktats.1946 inkallades Tokyotribunalen, en parallell till Nürnbergrättegångarna i Europa. Nu efterlystes retributiv rättvisa, det vill säga en juridisk reaktion på brott genom lämplig bestraffning. Att hålla en offentlig process kändes tvunget. En rättegång är ett sätt att bearbeta ett traumatiskt skeende, och att den dömer skyldiga kan även verka förebyggande inför framtida krig.Ändå var man inne på ny mark. I gamla tider hade ingen ställts till svars för krig. När Sverige 1658 besegrade sitt västra grannland i det som varit ett danskt anfallskrig kom ingen på tanken att dra kung Fredrik III inför rätta. Däremot behöll Sverige några viktiga danska provinser. Nederlaget var en dom i sig.Kanske var Tokyotribunalen ett uttryck för att världen – som idealisterna tänkte – hade blivit mer organiserad och att det äntligen skapats ett regelverk för staters beteende. Det hade skrivits konventioner i Haag, och många stater (dock inte USA) hade högtidligt anslutit sig till Nationernas förbund i Genève. 1918 hade det funnits krav på att åtala den tyske kejsaren.Vägen framåt tycktes alltså relativt oproblematisk för domstolen, men i själva verket öppnade sig en aveny av problem och hinder. Först och främst ordet ”rättvisa”, ett notoriskt oklart och omstritt begrepp. Skall man eftersträva en högre, moralisk rättvisa gentemot människor som sitter på ”historiens åklagarbänk”? Eller måste man hålla till godo med existerande lagparagrafer i internationell rätt? Och rättvisa för vem? Ett oväldigt domslut acceptabelt för världssamfundet eller segrarnas rättvisa? Skulle det bli en upprepning av gallerhövdingen Brennus svar när han intog Rom år 387 före Kristus: Vae victis! (Ve de besegrade!)En elementär rättsregel säger att den som är part i ett mål är jävig och inte får döma i egen sak. En annan lika välkänd regel fastslår att man inte kan dömas för handlingar som inte ansågs brottsliga när de begicks, i detta fallet att starta krig. Den första punkten lämnades obeaktad – fast det säkert varit möjligt att inkalla kompetenta jurister från neutrala länder som Sverige, Schweiz och Irland. På den andra punkten påminde åklagarna om tidigare internationella avtal mot krig, framförallt den så kallade Kelloggpakten från 1928. Dokumentet säger dock inte uttryckligen att krig är ett brott eller att individer kan straffas. De tyska och japanska ledarna dömdes sålunda enligt retroaktiva lagar.Men var processen rättvis i så måtto att de åtalade via sina advokater fick möjlighet att framlägga sin sak? Ja. De hävdade att det inte fanns något utrymme inom rådande system för att förbättra situationen för en överbefolkad asiatisk nation med akut brist på mark och resurser. Rasistiska invandringslagar i USA och en del andra anglosachsiska länder hade sedan 1920-talet eliminerat möjligheten till japansk emigration. Anfallet på Pearl Harbor hade blivit oundvikligt på grund av amerikanska sanktioner med syfte att strypa landets råvaruförsörjning, hette det. Det hävdades också att man inte kan göra en distinktion mellan human och inhuman krigföring – all krigföring är inhuman.Men det var nog just på den punkten som domstolen gjorde störst nytta. Försvarets argument att krig alltid är grymma hade visserligen resonans, men det fanns konventioner som tydligt kriminaliserade dålig behandling av krigsfångar och övergrepp mot civila, så som hade hänt i Kinas dåvarande huvudstad Nanjing 1937.Gjorde domstolen rätt som nöjde sig med bara 28 åtalade? Var de inte snarare en sorts ställföreträdande syndabockar för ett mycket större antal skyldiga? Dåtida japansk press skrev ofta självkritiskt om allas delaktighet i krigsskulden. En sak som krig gör med människor är ju att de skapar en euforisk nationell solidaritet. I Japan hade de flesta låtit sig ryckas med. Soldater, bankkamrerer, läkare, rörmokare, servitriser, hemmafruar, skolpojkar och skolflickor. Så varför bara åtala ett fåtal för anfallskriget? Svaret är kanske ändå inte förvånande. Just dessa personer hade drivit den utveckling som ledde till kriget, och för det kunde man knappast lasta ”folket”.Men skulle krigets efterspel enbart styras av juridik? Det var otänkbart. Rättsväsendet existerar aldrig i ett vacuum, det är en del av samhället. Japan skulle från nu hållas ockuperat av de allierade, främst USA, och oddsen för en fredlig ockupation verkade inte höga. Juridik mötte politik. Frågan gällde om japanernas vördade kejsare skulle åtalas tillsammans med de militarister som agerat i hans namn. De allierades överbefälhavare, general MacArthur, kände till Abraham Lincolns yttrande på tal om de besegrade sydstaterna: “I have always found that mercy bears richer fruits than strict justice.” Nåd framför rättvisa alltså. MacArthur menade att bara statsmannaskap kan föda försoning mellan segrare och besegrade. Man måste låta minnet vara selektivt. I gengäld förväntades japanerna dra ett streck över atombombningarna, en punkt som aldrig fick dryftas vid tribunalen. Man kan hävda att generalen lyckades: Japan är än idag USA:s främste bundsförvant i Östasien.Alla 28 förklarades skyldiga. Av dem dömdes sju militärer och politiker till avrättning. Det skedde i en atmosfär av djup oenighet mellan de allierades domare. Det kalla kriget hade börjat och samtidigt blåste bildligt talat en tyfon över östra Asien. Mao och hans kommunister höll på att ta över Kina, kolonialmakterna var på god väg att tappa sina kolonier och i Nordkorea etablerades en stalinistisk regim. De allierades triumf tycktes plötsligt ha blivit en pyrrhusseger.Med tanke på allt detta, kom det något gott ur Tokyoprocessen? Ja, trots sina många brister bidrog den ändå till ett viktigt framsteg. Den var en del av den förändringsprocess som gjorde anfallskrig till ett otvetydigt brott mot folkrätten. Den fastslog även att individer kan ställas till svars för grym krigföring. Men den ledde knappast till att man kunde lägga det förflutna bakom sig. Och den förhindrade knappast några framtida anfallskrig. I vår tid finns en ständig internationell brottmålsdomstol i Haag. Den dömer inte någon till döden men den har klara riktlinjer och fasta procedurer. USA och Ryssland erkänner inte domstolens auktoritet, men kanske kommer den en dag att uppfylla det löfte som gavs i Tokyo på 1940-talet: löftet om en värld säkrad åt freden.Ingemar Ottossonhistoriker och professor vid Meijiuniversitetet i TokyoLitteraturGary J Bass: Judgement at Tokyo – World War II on Trial and the Making of Modern Asia. Alfred A. Knopf, 2024.

Et af de største og mest eviggyldige spørgsmål på finansmarkeder er, hvordan man skruer den perfekte portefølje sammen. Svaret kan vi nok ikke garantere, men Millionærklubben har i tirsdagens program sat to erfarne investorer i stævne, til en diskussion om porteføljekonstruktion og hvad de har lært gennem +25 års erfaring med investering. Dagens panel består af partner og porteføljeforvalter hos MediumInvest Thomas Tang og vores faste paneldeltager Lau Svenssen, der er chefanalytiker hos Svenssen & Tudborg. Panelet vender også udsigterne for small cap i Europa og dagens finansnyheder. Vært: Adam Geil See omnystudio.com/listener for privacy information.

Linda Christensen, kultur- og oplevelseskonsulent i Esbjerg Kommune, fortæller om den første tid med ESE Festival – hvordan opstarten er gået, og hvilke oplevelser der allerede har sat deres præg på festivalen.

Er rommet mellom VG og New York Times i ferd med å forsvinne? I ukens episode av Skravleklassen får vi besøk av Amrit Kaur (leder i Revolusjonært Kommunistisk Forbund) og Mikkel Ihle Tande, debattredaktør I Subjekt.Vi dykker ned i en strengt kuratert mediediett bestående av Norge IDAG og TikTok, før vi tar den store samtalen om hva som egentlig skjer med Gen Z. Har skjermbruken gitt de unge "døde øyne" og brainrot?Samtalen beveger seg fra dyp medieanalyse til hard politikk: Hvorfor vil Amrit ha folkemilits i stedet for stemmesedler? Og er det egentlig Mímir Kristjánsson eller overklassen våpnene bør rettes mot?Til slutt tar vi debatten om det moderne sjekkemarkedet. Hvorfor sliter gutta? Er "mase-sex" voldtekt? Og hva må egentlig til for å imponere en revolusjonær kvinne i 2025? Svaret innebærer mindre "looksmaxing" og mer "swag-trening". I denne episoden: Mediekritikk: Aftenpostens sexfester vs. Evangeliesenteret. Politikk: Klasseanalyse, anarki og den nye organisasjonen RKF. Kultur: Pornoens påvirkning på unge menn og gråsonene rundt samtykke. Relasjoner: Hvorfor latskap er turn-off og hva kvinner egentlig vil ha. See omnystudio.com/listener for privacy information.

I episode 116 kommer Robert Næss tilbake til podcasten, investeringsdirektør i Nordea Wealth Management. Robert er kjent for sin klare og ærlige analyse av makrobildet og sine evne til å peke ut konkrete vinnere i markedet. Vi spør Robert om effektene av Trumps annonserte toller på Europa. Svaret til Robert er enten eller. Denne gangen ser det ut til at markedets er ganske avslappet til Trumps tariffpolitikk, men blir det gjennomført er det dramatisk for Europa. Robert har likevel et positivt syn på selskapenes evne til å vokse inntjeningen videre i 2026 og peker på en rekke faktorer. Vi går gjennom flere norske og internasjonale aksjer Robert har blikket rettet mot akkurat nå: Wallenius Wilhelmsen, Wilhelmsen Holding, Kongsberg Gruppen, Cadeler, Reach Subsea, KID, Bouvet, ABG Sundal Collier, Vinci, Equinor og Olav Thon. Blant de internasjonale diskuterte vi Vinci, ACS, Capgemini og Accenture. Robert reflekterer rundt sin kjernefilosofi for å plukke vinnere: stabil vekst og god avkastning på egenkapitalen til en lav eller fornuftig pris. Samtidig er han veldig forsiktig med å bli sittende fast i selskaper som viser relativ inntjeningsnedgang – en klassisk felle når multipper kan utvide eller kollapse raskt. En time full av innsikt, konkrete eksempler og Robert Næss' signaturblanding av optimisme og sunn skepsis. Nordea / Robert Næss: https://www.nordea.com/no/nyheter-innsikt/robert-naessEpisoden er spilt inn for informasjons- og underholdningsformål, og innholdet i episoden skal ikke anses som en investeringsanbefaling. Innholdet er ikke sponset. Robert ble invitert av StockUp.Ønsker du å være med på discord?Gå hit: https://discord.gg/CsxNmyXGbEHvis du ønsker å støtte StockUp podcasten, har vi satt opp en Patreon: https://www.patreon.com/StockUp831

Mail: likaolikapodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I ugens episode kigger panelet på Tottenham, hvor har gravet sig ned i et hul. Brøndby er gået transferamok - men har også sagt opgivet Noah Nartey. Er kommunikationen fra sportsdirektøren fair? Gik Diego Simeone over stregen med sine mindgames mod Vinicius Jr? Og har landsholdet overhovedet nogle alternativer til Kasper Schmeichel? Vært: Lasse VøgeMedværter: Emil Berggreen og Jannick LiburdProducer: Tristan WielemanAnsvarlig: Niels Philip Kjeldsen See omnystudio.com/listener for privacy information.

Godt Nyttår, kjære du. Klinker i gang Sesong 13 med en tur til Namsos. Like før jul satte jeg meg ned på en gammal scene i trønderrock-museet Rock City sammen med Bjarne Brøndbo, foran en fin klynge med publikummere. Og det ble da riktig så trivelig."Æ e generelt LITE INTERESSERT i musikk" skrev Bjarne på SMS før livepodkasten. Det skulle vise seg å være reinspikka løgn:Steppenwolf, Deep Purple, Queen, Prudence, konsert med fjærboa-kledd Dag Ingebrigtsen og The Kids på Gimle i Overhalla og mye, mye mer. Sousafon i motvind, sikringsskap-tukling i Naustbukta, pianotimer, harry-stempel, samhold og brødreflokk.Og hvilken frontmann er det altmuligmannen Bjarne er mest inspirert av? Jumbojet-pilot Bruce Dickinson?Svaret får du her. Han kjøre EEEEEE-666!

Utrikesministern om det säkerhetspolitiska läget och USA:s anspråk på Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) menar att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt efter USA:s attack mot Venezuela, USA:s anspråk på Grönland och kriget i Ukraina. USA:s agerande i Venezuela är enligt utrikesministern inte förenligt med folkrätten. Hon menar att händelsen utgör ett farligt prejudikat, när den regelbaserade världsordningen utmanas.”Nu skulle jag säga att vi befinner oss vid ett vägskäl där vi måste bestämma om vi ska fortsätta stå upp för folkrätten, vilket jag tycker att vi ska göra. Eller om vi ska öppna upp för någonting annat som jag bedömer är mycket farligare, där det just blir de stora starka makterna som kan ta sig rätt på mindre länders bekostnad”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s anspråk på GrönlandUtrikesministern säger att de amerikanska hoten mot Grönland är mycket allvarliga. Tidigare har hon sagt att det gäller att ha is i magen när USA uttryckt att de vill ta kontroll över Grönland. Men nu säger hon att läget förändrats.“Nu är det inte längre bara ord från den amerikanska administrationen som är annorlunda jämfört med vad vi är vana vid. Vi ser också att de är beredda att snabbt agera. Det såg vi i Venezuela. Det innebär ju att man ska ta det de säger på allvar och agera för att utfallet ska bli i enlighet med vad som är våra intressen”.Men gör det att du ser på hoten på ett annat sätt idag än för ett år sedan med tanke på det som Trump har gjort i Venezuela? ”Jag ser det något annorlunda. Det är baserat på hur man hittills har agerat från den amerikanska administrationen. Jag sprang inte händelserna i förväg då. Jag gör inte det nu, men jag anpassar naturligtvis min politik och mitt agerande utifrån vad vi faktiskt ser”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Utrikesministern medger att USA:s krav om Grönland gör Nato-samarbetet mer ansträngt. ”Det är så klart inte så här det ska låta i en försvarsallians”, säger hon. I en intervju med Donald Trump i veckan fick han frågan vilket som är hans högsta prioritet, Grönland eller att bevara Nato? Donald Trump svarar att ”Det kan bli ett val”, och att Nato i princip är värdelöst utan USA. Maria Malmer Stenergard (M) tycker att uttalandet är mycket olyckligt.”Vi vill ju bevara alliansen. Vi vill ha en stark försvarsallians i Nato”, säger hon, och fortsätter:”Det var därför som beslutet vid Haag-toppmötet i somras var så viktigt. Det innebär att europeiska länder och Kanada gör det som USA har bett oss om i otaliga administrationer. Vi ska ta större ansvar för vår egen säkerhet. Det är tråkigt att det har krävts en så tuff retorik från Trump för att vi verkligen ska ta tag i det här”, säger Maria Malmer Stenergard (M).Men om vi hamnar i ett läge där USA menar att det här blir ett val: Vi vill ha Grönland, annars lämnar vi Nato. Vad tänker du om det? ”Återigen är det här ett hypotetiskt scenario, tack och lov, fortfarande. Vi kommer att göra allt i vår makt för att vi inte ska hamna där”, säger utrikesministern.Maria Malmer Stenergard återkommer till vikten att bevara den regelbaserade världsordningen, och de principer som finns där. Men vilket väger tyngst när det samtidigt är viktigt att hålla sig väl med USA? ”Principerna ligger i grunden och vi ska stå upp för dem. Det är också ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse. Man brukar säga att folkrätten är den första försvarslinjen. Folkrätten har, även om den inte alltid följs, tjänat oss väl. Jag bedömer att den kan fortsätta göra det, och då måste vi stå upp för den. (...) Men jag måste också säkerställa att Sverige inte sticker ut på ett sätt som skadar oss”, säger hon.Nygammal världsbildUSA:s agerande i Venezuela och Grönland är exempel på att Monroe-doktrinen från början av 1800-talet, nu har fått nytt liv. En återgång till en världsordning där USA skaffar sig inflytande i Nord- och Latinamerika. Det påminner om den multipolära värld som Rysslands president Putin ofta talar om, att stormakterna Ryssland, USA, Kina ska dominera varsin del av världen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) tycker att en sådan utveckling skulle vara dåligt för Sverige, och hon menar att USA:s intresse för den västra hemisfären påverkar landets sätt att agera. ”Svaret måste vara att fortsätta stå upp för folkrätten, vilket innebär att länder oavsett var man är belägen i världen och oavsett storlek har territoriell integritet och suveränitet”, säger hon.Vad kan små länder göra?”Samarbeta. I Europa måste vi bli starkare. Hotet från öst och signalerna från väst är helt olika, men svaret måste vara detsamma. Vi måste stärka oss själva militärt och det kräver en stärkt konkurrenskraft och ekonomi. Vi måste samarbeta ännu närmare, kanske reformera beslutsfattandet i Europa för att vi ska kunna vara ännu mer på tårna och en maktfaktor att räkna med”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Andreas LiljehedenProducent: Johanna PalmströmTekniker: Leonardo Wehlander Intervjun spelades in den 9 januari.

2025 ble en wake up call. Når du ser at livet er skjørt, kommer du av autopiloten.Jeg så meg selv i speilet og spurte: Gjorde jeg mitt beste? Svaret var nei. Jeg hadde skrollet meg gjennom livet mitt uten å merke det.I denne episoden deler jeg:→ Hvorfor vanene mine forsvant da jeg ble syk - og hva det kostet meg→ Detoxen jeg gjør nå: En måned uten TV og iPad→ Hva jeg skriver i journalen min hver dag: "Hvis dette er det siste året ditt, hva vil du gjøre i dag?"→ Joe Polish sin 3 personer-regel som tar 3 minutter→ Hvorfor jeg velger følelser over mål i 2026: Joy og intention→ Den viktigste læringen: Når du vokser, vokser businessen dinLivet ditt avhenger av de små tingene du gjør hver dag. Ikke nyttårsforsettene.Bootcamp om 2 uker - gled deg. Send meg en DM: Hvilken vane har du latt gli? Hvilken tar du tilbake denne uken?--- NEDLASTNINGER --- - https://www.grysinding.no/blog/du-skal-ogsa-do-sa-vorfor-ikke-begynne-a-leve- Ønsker du en prat med meg om MasterMind 2026: https://www.grysinding.no/mastermind2026 - Bestill Grys bok og få den levert rett hjem: https://www.grysinding.no/bok- Start din egen business - 10 enkle steg!: https://www.grysinding.no/startegenbusiness - Chat med meg her: https://m.me/gry.sinding - Følg meg på Instastories her: https://www.instagram.com/stories/grysinding/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finansmannen Joel Greenblatt har kommit på en nästan löjligt enkel metod som vem som helt kan använda för att bli rik på börsen. Är det för bra för att vara sant? Avsnittet är en uppdaterad version av ett avsnitt som sändes första gången 2025.

Sladjan är sur efter 1 av 3 träffar i helgen – men glömmer allt när han berättar om Peltor från Värnamo. Såldes 2008 för 1,2 miljarder dollar. I helgen bars deras hörselkåpor av en sydamerikansk diktator på väg till New York. I dagens avsnitt: West Ham mot Nottingham – båda under strecket, båda desperata. Sladjan spelar "båda lagen gör mål NEJ" till 2,08. "Vill man uppleva själen i fotbollen så är det de här matcherna." Plus: Juventus-Sassuolo under 2,5 mål (1,88), Calles AI tränas mot tipsters som ligger på 8 av 10, AIK:s kaos, och varför Strawberry Arena luktar korruption. Sladjan snittar 70% – men vill mer. Och hur många gånger har AIK vunnit Allsvenskan sen Råsunda? Svaret gör ont. Bethard.com - Sveriges enda spelbolag som vågar stå för något. 18+. Sök stödlinjen.se om du har problem med ditt spelande. Om du har problem med någon annans spelande - gola ned honom.

Vad är det som faktiskt skiljer de som vill göra bra ifrån sig, från de som levererar resultat dag efter dag? Svaret ligger sällan i komplexa strategier, utan i grundläggande beteenden.I veckans avsnitt delar jag med mig av min personliga checklista: "Mina 13 sätt att prestera mer".Det är en konkret guide för dig som vill sluta stressa och börja prestera med integritet och fokus. Jag ska vara helt ärlig med er – 12 av dessa punkter sitter i ryggmärgen på mig. De är lätta. Men den 13:e punkten? Den är min dagliga kamp och kanske den viktigaste av dem alla.I avsnittet lär du dig att:Bygga förtroende genom att kommunicera tidigt (inte när det är för sent).Hantera energi och stress på ett sätt som håller i längden.Vända misstag till styrkor.Tänka långsiktigt i en värld som skriker efter snabba kickar.Lyssna nu för att få verktygen som tar ditt arbete till nästa nivå.

jag ställde en enkel fråga: vad händer år 2026? Svaret som påstås ha kommit var inte tekniskt, inte spekulativt utan obehagligt lugnt. I det här avsnittet hör du ett uttalande som beskriver en värld som inte rasar, utan långsamt justerar sig. Trötthet. Tystnad. Beslut som inte längre känns som val. Det här är inte en framtidsprognos. Det är ett svar och frågan är vem det egentligen var riktat till.

Hvor i kroppen kan du først mærke, at det bliver jul? I øjnene? I næsen? Eller måske i smagsløgene? Svaret er sådan set ret lige til. Nemlig: Ingen af stederne. For det er selvfølgelig i ørene, at julen først dukker op og giver sit til at lirke i låsene ind til alt det, vi husker som jul. Og derfor stadig forbinder med jul. Julestemning er en slags tidsrejse. Et ormehul til dengang i vores liv, hvor der ikke fandtes noget bedre. Og den korteste vej går gennem sangene. Julesangene. Men hvad er det, der gør en julesang god? Og hvad er de bedste julesange? Det har Politikens musikredaktør Simon Lund og musikkritiker Pernille Jensen sat sig for at finde ud af. Og her skal vi høre DERES bud på – verdens 10 bedste julesange.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det har været en heftig uge for time 2! Jes Dorph-Pedersen vandt sagen mod advokat Yvonne Frederiksen og er - rundt regnet - blevet tilkendt to mio. kroner i erstatning. Hør en hemmelig optagelse af den Tv2s ledelses utjekkede proces! Og så er dansk politik ved at udvikle sig til ren galskab; Moderaternes Monika Rubin er blevet stævnet af tidligere partifælle Mike Fonseca - og hendes svar indeholder MANGE forklaringer. Mens Sikandar Siddiques bopæl i København er blevet underkendt. Har Sikandar fusket og er på vej ud af hovedstadens borgerrepræsentation, inden første arbejdsdag? Din vært er Ditte Okman og i panelet sidder Jakob Steen Olsen, Morten Crone Sejersbøl, Søs Marie Serup og Jonas Kuld Rathje. Lyt til nye episoder af Det, vi taler om hver fredag. Følg Det, vi taler om på Facebook og @ditteokman på Instagram. Vært: Ditte Okman Producer: Sarah Bech Redaktør: Andreas Østergaard https://youtube.com/live/GMRVeXa1gxc?feature=shareSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Trump trappar upp mot Venezuela Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter attackerna mot misstänkta narkotikasmugglare utanför Venezuelas kust, har nu den amerikanska militären beslagtagit en venezolansk oljetanker. ”Sjöröveri”, säger den venezolanska regimen, legitim aktion mot sanktionerad råolja, säger Trumpadministrationen.Hör också om nya inreseregler för turister där de amerikanska myndigheterna bl a kräver att få granska alla resenärers sociala medier fem år tillbaka. Det föreslås gälla ett 40-tal länder, bl a Sverige. Plus: vilka ministrar är det som gör ”pull ups” på en flygplats inför pressen? Svaret finns i dagens avsnitt!Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, USA-korrespondenter Programledare: Roger WilsonProducent: Anna Pandolfi

Hvor i kroppen kan du først mærke, at det bliver jul? I øjnene? I næsen? Eller måske i smagsløgene? Svaret er sådan set ret lige til. Nemlig: Ingen af stederne. For det er selvfølgelig i ørene, at julen først dukker op og giver sit til at lirke i låsene ind til alt det, vi husker som jul. Og derfor stadig forbinder med jul. Julestemning er en slags tidsrejse. Et ormehul til dengang i vores liv, hvor der ikke fandtes noget bedre. Og den korteste vej går gennem sangene. Julesangene. Men hvad er det, der gør en julesang god? Og hvad er de bedste julesange? Det har Politikens musikredaktør Simon Lund og musikkritiker Pernille Jensen sat sig for at finde ud af. Og her skal vi høre DERES bud på – verdens 10 bedste julesange.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det er juletid, og Poptillægget genudsender det bedste fra arkivet hver dag fra 1. til 24. december. Afsnittet er oprindeligt udgivet d 22. august 2025. Hvad er blødt og rundt og koster næsten det samme som en forældrekøbt ejerlejlighed på Nørrebro? Svaret er en Labubu. Den lille bamse med det skælmske smil har taget verden med storm og kan spottes på alt fra dyre designertasker til Karl Marx’ grav. Men hvorfor er alle blevet ramt af Labubu-feber? I denne uge taler vi om den nye bølge af taktilt forbrug, hvor vi klamrer os til fysiske objekter som cigaretter, CD’er og designerslim. Og så peger vi på, hvordan den ellers udskyldigt udseende bamse er seneste skud på stammen indenfor både stormagtspositionering og nye kapitalistiske markedslogikker. PANEL Esben Weile Kjær, billedkunstner. Anbefaling: Se ’Danefæ’ på TV2. Atusa Zamani, programør og DJ. Anbefaling: Lyt til Haloplus+ nye single ’Untitled’. Bodil Skovgaard Nielsen, kulturskribent ved Information. Anbefaling: Læs bøger af Édouard Louis. Vært: Lucia Odoom. Anbefaling: Lyt til podcasten ’Sentimental Garbage’ om afslutningen på serien ’And Just Like That’.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Julen står for døra, og hva passer vel bedre enn en tur til Finland for å grave fram den egentlige nissen? I denne episoden tar vi for oss Rare Exports, julegrøsseren som kombinerer folkeeventyr med svart humor. En internasjonal forskningsgruppe graver fram en julehemmelighet 486 meter under Lapplands jord, og det viser seg at den ekte nissen ikke akkurat er typen som deler ut gaver. Er Rare Exports en sjelden perle av finsk eksportfilm eller er dette noe som bare täytyy haudata? Svaret har vi i årets siste episode av Attack of the Killer Kast. Høres i 2026! Med: Jørgen, Chris og KurtIntromusikk: Darren CurtisVignett fremført av: Filmjunkiene v/Ivar Nikolai Fallet & Aleksander U. Serigstad

Svaret får du i ukens episode av Finansredaksjonen.I ukens episode av Finansredaksjonen oppsummerer vi finansåret 2025. Da er det ett navn vi ikke kommer unna, og det er selvfølgelig Donald Trump. Hans navn er nevnt 3000 flere ganger enn vår egen statsminister Jonas Gahr Støre i DN. Det er ikke uten grunn. Trumps (shit) storm av beslutninger som er blitt pøst ut fra det ovale kontor og fra Mar A Lago i år, har påvirket rente- og aksjemarkedene verden over. Mange spådde at tollen som ble – og ikke ble – innført for mange land ville få store konsekvenser for økonomisk vekst og aksjemarkedene, men slik har det ikke gått. Tvert imot har både det amerikanske aksjemarkedet og – ikke minst – aksjemarkeder verden over levert en avkastning på mellom 15 og 20 prosent til aksjeinvestorer. Hør hele oppsummeringen av 2025 i ukens episode av Finansredaksjonen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det stormer rundt kongehuset i dag, men hvorfor ble det akkurat denne familien? Svaret ligger i 1905. Hør episoden i appen NRK Radio

Radioapan berättar svaret på första ljudgåtan. Och planterar en jul-banan! Ljudmonstret planterar en skrotlök. Och så blir det en ny ljudgåta såklart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svaret presenteras i del 3!HÄR ÄR KALENDERNS EGEN SIDA - där alla 24 avsnitt släpps i december. In och följ!Dagens pyssel: Plantera!Krassefrön: Ta en bit hushållspapper, vik det, blöt det och lägg ut det platt på ett fat. Strö ut krassefrön direkt på det fuktiga papperet, och ställ fatet någonstans ljust. Se till att papperet inte torkar ut, vattna om det behövs. Efter ett par dagar börjar fröna gro, och efter ungefär en vecka kan ni skörda krasse. Mums!Skrotlök: Spara sista biten av en purjo-lök, delen längst ner, som har lite rötter. Sätt lökbiten i ett glas med vatten, och vänta. Efter ungefär en vecka börjar det växa upp nya blad! Gott.TävlingBland alla som skickar in rätt svar på ljudgåtan tävlar vi ut 1 radioapa/dag.Spetsa öronen och kom ihåg – alla gissningar är apiga!Tävla och vinn Radioapan som gosedjurSkriv ut kalenderbildenHär kan ni skriva ut Radioapans kalenderbild 2025På den ni kan räkna ner dagarna fram till jul. Apigt va?Om Radioapans kalenderRadioapans banankalender är en lekfull julkalender med 24 poddavsnitt för de yngsta.Vi släpper ett avsnitt om dagen 1-24 december.Passar för ca 3-6 år.MedverkandeIdé, manus och ljudproduktion: Kristina PérezRegi: Jenny Bergman, Munck StudiosTack till: Hanna Scheja, Alexander Sherwood, Sonja Lif och Allan SöderströmBlandade djur: Jakob Munck, Karin Strand med fleraIllustrationer: Patrik Lindvall, Ingrid Flygare och Kristina PérezManuskonsulent: Jesper LundqvistProducent: Kristina Pérez, Barnradion

*Find podcastens nyhedsbrev lige her: https://mortenmunster.com/podcasts/*Så er der en lille tidlig julegave til dig:-)Bonusepisoden i dag er nemlig første kapitel af lydbogsudgaven af Afdelingen for Magisk Tænkning. Så hvis du ikke har købt bogen endnu, kan du høre første kapitel kvit og frit her.Og hvis du er en af de smukke mennesker, der allerede har læst den, kan du få fornøjelsen af at genbesøge første kapitel i lyd.Der er i øvrigt en del, der har spurgt, hvornår lydbogen udkommer. Svaret er, at den allerede er her. I forhold til streaming på Mofibo og den slags, så er meldingen, at den burde komme engang til næste år. Hvornår ved jeg ikke.Find bogen lige her:Papirudgave:SAXOBog&idéLydbog:Bog&idéSAXO

Socialdemokratiet ligger i ruiner. Især i København. Ydmyget og sat af på mange rådhuse. Nederlag blev ledt an fra Christiansborg med Mette Frederiksen i front og landede som et brag af en fiasko. Hvor meget skyldes mathed over S-toppen blandt vælgerne og i det politiske Danmark? Svaret er: Rigtig meget! Samtidig har Venstre sat sig tungt på kommunale danmarkskort, og den borgerlige flirt mellem V og K udvikler sig hele tiden. Også i ugens episode af Borgen Unplugged, hvor Venstres næstformand og økonomiminister Stephanie Lose er politisk gæst. Hun lægger ikke skjul på, hvor den politiske kemi ligger. V-K-aksen får fuld gas, og det samme gør ambitionerne. Vi taler om kommunalvalgets vinder og tabere – og hvad det hele betyder for de kommende samarbejdsmønstre på Christiansborg. Hør hvad Lose mener om situationen i f.eks. Middelfart, hvor Venstres samler en frafalden socialdemokrat. Hvad siger det om, den politiske moral i Danmark? Martin Flink stiller spørgsmålene. Anders Langballe har svarerne. Borgen Unplugged er dit sikre skud dansk politik fra folk, der kender krinkelkrogene på Slotsholmen.

Du får høre ti tegn på at du er fra Østerrike, hvordan man nyser i basseng og hva som kjennetegner en dårlig kommunist! Hvor mye harryhandler vi for? Svaret får du i denne podkasten!

Får man göra vad man vill när man skapar musik? Svaret är naturligtvis ja, men i Mr Bungles fall så drar man den friheten till sin spets. I det här klassikeravsnittet pratar Magnus och Misha om skivan "Disco volante" som gör Magnus utmattad samtidigt som Misha fylls av energi. Skivan, som är ett collage av stilar, ljud och allmän anarki och total frihet, är en skiva som utmanar både koncept och publik. Och i centrum står inte helt oväntat en viss Mike Patton...

Den europæiske centralbank holdt renten i ro og gav dermed ingen julegaver til de danske boligejere. Slagsmålet mellem Europa, USA og Kina om de altafgørende sjældne jordarter tager til, og den amerikanske finansminister taler nu hudløst ærligt om, at Vesten skal tage magten tilbage fra Kina. Vi diskuterer også spritny forskning fra Yale University, hvor fire forskere har sat tal på, hvor meget Elon Musks politiske rablerier har betydet for Teslas bilsalg. Svaret er: Katastrofalt meget. Til sidst kigger vi en fremragende artikel i Financial Times, hvor de analyserer Novo Nordisk og kapløbet om fedmemedicin på pilleform. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Er du voksen og har børn, der er mellem 12 og 25 år? Og har du oplevet at åbne døren til deres værelse og tænkt "hvad er det egentlig, der foregår på den skærm"? Svaret kan du få i dagens afsnit. For det er en ny generations mødested, forsamlingshus og mødested, hvor ordstyreren er streameren Rasmus Søndergaard. Men hvad får flere hundrede tusinde unge til at følge en 25-årig gamer. Og toppolitikere til at komme på besøg til hyggesnak i hans stue? Opmærksomheden har åbenbart holdt flyttefest. Hvordan det er sket, spørger vi journalist Kristian Karl om i dagens afsnit. Vi hører gerne fra dig, skriv til: dulyttertilpolitiken@pol.dkSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Det har været et par fremragende måneder på aktiemarkedet og nu lader det til, at optimismen tager endnu et nøk opad. Trump har landet en våbenhvile i handelskrigen med Kina og flere af de største amerikanske virksomheder tjener flere penge, end analytikerne havde regnet med. Vi diskuterer også rentesænkningen i USA og hvorvidt der kommer lavere renter i Europa. Her er svaret nok desværre et rungende nej, lyder vurderingen. Til sidste taler vi om chipgiganten Nvidia, der runder en ny gylden milepæl og nu er over 5.000 milliarder dollars værd. Fortsætter opturen? Svaret er nok ja. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hva gjør Petter Pilgaard flau? Svaret får du i dag Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hösten 2025 kränks Nato:s luftrum på flera sätt. Polen hotas av ryska drönare och utanför Estland möter svenska piloter ryskt stridsflyg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svaret från Nato är splittrat. Skjut ner dom, säger en av Estlands högsta militärer på frågan om vad Nato bör göra med ryska stridsflyg.När ett 20-tal ryska drönare tar sig in i Polen öppnar Nato och Polens luftförsvar eld. Vi besöker pensionärsparet som precis hann ta sig ut innan taket rasade in. En raket landade på parets hus.En vecka tidigare hade svenska förband kunnat möta de där drönarna i Polen. På flygflottiljen i Blekinge jobbar piloterna som nyss kommit hem från ett Nato-uppdrag där de haft i uppgift att skydda en hubb för transporter till krigets Ukraina - mot bland annat ryska drönare.Och när Estlands luftrum kränks får de svenska stridspiloterna möta upp och identifiera Rysslands MIG-31:or.Dagar senare svärmar mystiska drönare över Danmarks flygplatser.Medverkande: Alicja and Tomasz Wesolowski, pensionärer i Wyryki Wola i östra Polen vars tak rasade in, Tomas Ries, docent i säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan, Christian Bertilsson, förbandschef för den svenska kontingenten vid Nato-insatsen i Malbork i Polen, Johan Elofsson, chef för Blekinge flygflottilj och pilot, Aron Kalmus, vice befälhavare för de estniska marktrupperna, Kristi Raik, chef för International Centre for Defence and Security, Peter Vigo Jakobsen, forskare vid Royal Danish Defence College, Marta, egenföretagare i Wyryki Wola,Reporter i Polen och Estland: Felicia Hassan, Östersjökorrespondent.Programledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Tror komiker Natasha Brock egentlig på Gud? Svaret kommer prompte, men det har været et langt tilløb for hende at nå dertil. Vært: Anne Sofie Kragh Klipper: Leo Peter Larsen Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Research: Sarah BechSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Storskaliga försök pågår i Västerbotten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 2024 så klubbades en omdebatterad EU-förordning igenom som bland annat innebär att 20 procent av all natur inom EU, som är i behov av det, ska restaureras innan år 2030 – men hur? Svaret kanske kan finnas i Västerbotten.Där pågår storskaliga försök att restaurera skog. Bland annat längs med Umeälven där man försöker återskapa skogen så att den vitryggiga hackspetten ska trivas, och trivs den så trivs också många andra hotade arter.Vetenskapsradions Joacim Lindwall och Sara Sällström har besökt Ume älvdal för att få reda på mer om hur Umeå kommun och EU-projektet SUPERB försöker återskapa försvunnen natur längs de branta sluttningarna ner mot älven.Medverkande: Åsa Granberg, koordinator för projektet SUPERB, länsstyrelsen Västerbotten, Marlene Olsson, kommunekolog Umeå kommun och Mikael Lindgren, skogsägare.Reportrar:Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seSara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se