Podcasts about svaret

Hej Somna. Jag är mätt och belåten idag, har precis ätit yoghurt, och jag inser med viss olust att mina krav på mat har krympt till nästan ingenting. Det är bara i samtal jag fortfarande inte tänker nöja mig med minsta gemensamma nämnare, jag vill bottna i den jag pratar med.Idag har jag besök av Berit Garn, en kvinna som säger sig ha sett sanningen. Tidigare var hon som du och jag, en tvekande människa som sökte tillfredsställelse, som letade efter något varaktigt, något som var värt något på riktigt. Allt startade en helt vanlig kväll, efter ett själsdödande styrelsemöte i bostadsrättsföreningen. En av de andra i föreningen, Britt-Marie, bor inte ens i huset, hon äger bara sin döda fars gamla lägenhet och har gjort den till ett museum över honom. Efter varje möte vill hon prata med folk enskilt, väljer ut dem hon har hemligheter med i huset, något Berit, som är ordförande, tycker är väldigt jobbigt.Efter mötet gick Berit hem och satte sig ensam framför en trött tv-serie. Hon stängde av, suckade högt åt universum och bad om ett bevis på att något större fanns. Svaret kom genom brevinkastet. På hallmattan låg en liten sköldpadda. Sen kom en till. Och en till. Sköldpaddor, en efter en, som klättrade upp på varandra tills de bildade en portal. Berit kröp genom till andra sidan, och det hände ingenting alls. Besviken gick hon ut och köpte glass, och där, på en parkbänk i skogsdungen utanför huset, satt en av sköldpaddorna kvar och pratade med henne. Sköldpaddan förvandlades till en katt, stor som en hund.Om du känner dig fast i ett liv som känns förutsägbart och tråkigt, och letar efter en mening som går bortom allt, ska du veta att det inte är fel på dig. Det är precis som det ska vara. Du måste bara vänta på din sköldpaddsport.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

IFK Göteborgs situation har blivit allt mer kritisk efter den tunga 4–0-förlusten mot Malmö FF. Svaret? En kriskommuniké och dubbla nyförvärv.Det diskuterar Adam Fröberg och Viktor Fridén i tisdagens avsnitt av Inga Dönare. Det snackas även om Häckens stora defensiva problem, samt Gais trepoängare mot Elfsborg och efterföljande värvning av Nikola Vasic.Dessutom gästar Jerome "CJ" Tibbling Ugwo för att berätta om Öis derbyseger mot Häcken som var "bättre än vaniljglass en sommarkväll".Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist00:00 Start02:02 Blåvitt14:52 IFK:s nyförvärv28:22 Häcken34:49 "CJ" om Öis49:42 Gais Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla civilisationer, alla politiska och sociala system går under, förr eller senare. Men Oswald Spenglers beskrivning av Västerlandets fall känns ruggigt bekant, säger Dan Jönsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-08-23.Ibland när jag får syn på spåren av ett flygplan på en molnfri himmel, eller snarare när jag får syn på två sådana där vita kondensationsstrimmor som korsar varann som två kritstreck, brukar jag fundera på hur en människa på till exempel medeltiden eller stenåldern skulle ha reagerat på ett sådant himlafenomen. Med fasa och bävan antagligen – om vi nu ett ögonblick bortser från det anakronistiska i själva tanken – och om jag då gjorde ett försök att förklara hur det faktiskt hänger ihop skulle väl denna medeltids- eller stenåldersmänniska ha tyckt att jag borde spärras in på dårhus. Flygande maskiner? Med människor i? Vilket ogudaktigt övermod! Nej, det där järtecknet är förstås ett förebud om världens undergång. Och det lustiga är ju att vi båda två skulle ha i stort sett lika rätt.I själva verket har den västerländska kulturen ända sedan romantiken odlat fantasier om sitt förestående utslocknandeVårt tids järtecken är av ett annat slag än stenålderns. Smältande inlandsisar till exempel. Eller gulhåriga politiker: faktum är att sedan Donald Trump blev president i USA har den internationella marknaden för järtecken exploderat. Inte för att det direkt rådde någon stiltje innan heller. Efter den senaste finanskrisen har tänkare och debattörer producerat den ena historiska klass 3-varningen efter den andra – klimatförändringar, peak oil, växande klassklyftor, vattenbrist, högerpopulism och en ny finansiell skuldkris: snarare förr än senare kommer något av detta, eller allt, att leda till att världen, som vi känner den, går under. Precis som stenåldersmänniskans järtecken är varningssignalerna lika uppenbara som de verkar hopplösa att göra någonting åt.Som den engelske författaren Edward Luce sammanfattar saken i en typisk bok från 2017, ”The Retreat of Western Liberalism”: västerlandet har förlorat sin optimism. Jag vet inte hur många sådana melankoliska tidsdiagnoser jag har läst de senaste fem, tio åren. Hos Edward Luce består järtecknen ungefär som vanligt av skenande ojämlikhet, politisk polarisering, Kinas ekonomiska uppsving och en förlorad tilltro till de demokratiska institutionerna – och tillsammans har de alltså fått västvärlden att tappa tron på framtiden. Troligen med all rätt – för så här är det ju: alla civilisationer, alla politiska och sociala system går under, förr eller senare. Frågan är bara när, frågan är bara hur – och även om mängden undergångsvisioner redan i sig nog är ett tecken på att slutet närmar sig, så tror jag det vanligaste misstaget bland dessa visionärer är att de utropar apokalyps nu. Sådant slår nästan alltid fel. I själva verket har den västerländska kulturen ända sedan romantiken odlat fantasier om sitt förestående utslocknande, och åtminstone sedan hundra år tillbaka finns det dessutom kyligt förutskickat på ett sätt som jag lovar ställer alla dagens domedagsprofeter i skuggan. Det är bara att bege sig till närmsta bibliotek, snällt be personalen gå ner i magasinen och blåsa bort dammet från Oswald Spenglers ”Västerlandets undergång”.”Västerlandets undergång” handlar inte alls om västerlandets undergång; den handlar om vad kultur och civilisation i grunden är för någotNej, Oswald Spengler hör inte precis till samtidens intellektuella husgudar. Och har nog aldrig gjort det; när första bandet av hans bok kom ut 1918 väckte det visserligen sensation i en tid som efter världskriget behärskades av en djup civilisationströtthet. Men också av en rastlös vilja till något nytt och bättre – och vad Spengler hade att komma med var något helt annat, en historiefilosofisk vision med ett tiotusenårsperspektiv som får samtidens futila projekt och konflikter att likna regndropparna i ett mäktigt lågtryck, eller fotnoterna hos Foucault eller… ja, ni förstår. ”Västerlandets undergång” handlar inte alls om västerlandets undergång; den handlar om vad kultur och civilisation i grunden är för något, hur en kultur byggs upp och blomstrar och en civilisation bryts ner. Att vår egen västerländska civilisation är dömd till samma öde som den egyptiska eller antika är för Spengler mer en logisk självklarhet än en kulturkritisk provokation.Att läsa detta verk är fortfarande efter hundra år en svindlande upplevelse. Som Spengler ser det är varje kultur en skapelse av en viss mentalitet, som förhåller sig till omvärlden utifrån denna mentalitets grundläggande drag, orienterade kring en stark symbol. Till exempel skiljer Spengler mellan den antika kulturen, med vad han kallar en apollinsk mentalitet som kretsar kring den mänskliga kroppen som grundsymbol – och vår egen västerländska, eller faustiska där det oändliga rummet blir den ordnande principen. Så här i sammandrag låter det kanske spekulativt och rentav lite kufiskt. Men Spengler fyller sitt schema med en lärdom och en överblick som ger den ena märkliga parallellen, och den ena slående iakttagelsen efter den andra. Hur kom det sig till exempel att Aristarchos heliocentriska världsbild knappt fick någon betydelse alls under antiken, medan Kopernikus blev början till en intellektuell revolution? Svaret är att de tillhörde skilda kulturer, med helt olika tänkesätt och världsuppfattning. Varje kultur, varje mentalitet skapar bokstavligen sin egen värld, sitt sätt att se på naturen och tiden: sin egen konst, matematik och fysik. Det vi uppskattar i en antik skulptur var helt enkelt inte det antiken såg.det är när Spengler följer de parallella mönstren i civilisationens utveckling mot sitt ödesbestämda slut som han blir nästan kusligt profetiskSpengler beskriver hur varje högkultur, med sin speciella mentalitet, följer en organisk livscykel där vissa faser hela tiden återkommer. Förr eller senare uppnår kulturen en mognad när den med Spenglers begrepp övergår i civilisation – där stadens livsmönster slår ut landsbygdens, ekonomin andligheten, och kulturen och politiken blir alltmer komplex och konfliktfylld. Vi befinner oss ungefär sedan franska revolutionen i det stadiet, och det är när Spengler följer de parallella mönstren i civilisationens utveckling mot sitt ödesbestämda slut som han blir nästan kusligt profetisk. Han ser hur hans egen tid, från Napoleonkrigen fram till första världskriget, motsvarar den epok som i den kinesiska historien kallas ”de stridande staterna”, eller inbördeskrigen under den romerska republikens sista tid, och beskriver med kylig självklarhet hur den på samma sätt så småningom kommer att leda fram till en epok av ”caesarism”, när den kapitalistiska demokratin ersätts av en auktoritär maktpolitik. Med samma häpnadsväckande örnblick förutser han hur konsten efter nittonhundratalets snabba modeväxlingar kommer att övergå i ett eklektiskt lånande från äldre stilepoker där gränsen mot konsthantverket blir alltmer flytande. Och hur filosofin glider över i ett skeptiskt metaperspektiv där allt tänkande ses som en historisk konstruktion.Den västerländska civilisationens slutliga borttynande förlägger Spengler till någonstans två-trehundra år fram i tiden. Ingen panik alltså. Vi har fortfarande hela kejsartiden kvar att gå igenom, med allt den innebär av despotism och korruption, imperiebyggande och kitschigt överdåd. Klen tröst, kan man tycka, men i så fall får vi väl helt enkelt börja spana efter förebuden till det som en gång ska komma efter oss, framtidens frökapslar: vår tids kristna urkyrka, vår tids Mykene. Järtecknen vi ser, de är när allt kommer omkring både tecken och verklighet. De förändrar atmosfären, visst. Men de som ritar dem däruppe är på väg någonstans.Dan Jönsson, författare och kritikerLitteraturOswald Spengler: "Västerlandets undergång 1 – Gestalt och verklighet" (1996) och "Västerlandets undergång 2 – Världshistoriska perspektiv" (2013), översättning Martin Tegen, Bokförlaget Atlantis.

Helena Granström undersöker vår tids tro på att vi kan kontrollera vår hälsa. En myt som riskerar distansera oss från livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-08-27.De stunder i mitt liv som jag har känt att jag verkligen har levt, har alla ett gemensamt: Att jag har förmått att släppa kontrollen. Vari denna kontroll består, och vad det innebär att släppa den, är inte alldeles tydligt för mig, men effekten har varit en sorts öppenhet inför världen – en öppenhet som jag blir allt mer övertygad om är ensamhetens enda bot.den kontroll som skulle skydda oss från döden [...] ställer sig emellan oss och livet.När den amerikanska journalisten Barbara Ehrenreich i sin bok ”Natural causes – Life, death and the illusion of control” skriver om den samtida människans ambition att motverka sjukdom och åldrande genom att utöva kontroll över den egna varelsen, tänker jag mig att hon skriver om just detta. Den industri som idag har vuxit fram kring strävan att behärska människokroppens oöverblickbara processer – från cancerscanning och hälsokontroller till meditations-appar och psykologiska självförbättringsmetoder – utgör förstås ytterst ett försvar mot döden. Men kanske gäller detsamma alla former av kontroll, även de som skenbart riktar sig mot mer subtila mål. Och kanske är effekten nästan alltid densamma, nämligen den motsatta mot den som eftersöktes: att den kontroll som skulle skydda oss från döden, istället ställer sig emellan oss och livet.Vetenskap och rationellt tänkande har skänkt människan många goda ting, men på samma gång berövat henne nästan alla de betydelsebärande ritualer som en gång ledsagade henne genom livet. I deras frånvaro kanaliserar den moderna människan istället sitt otillfredsställda behov av ritual in i omsorg om det egna välmåendet.Med en kättares klarsyn fäster Ehrenreich vår uppmärksamhet vid det prästerskap som utgör de främsta bärarna av denna sekulära form av ritualism, nämligen läkarkåren. Med kritisk blick granskar hon det skådespel som försiggår i undersökningsrummet, där patienten möter den medicinska auktoriteten, den senare inte sällan skrudad i en vetenskapsmans respektingivande vita rock. För ett skådespel, menar Ehrenreich, är just vad det är; baserat på en omförhandling av de sociala villkoren som till exempel gör gällande att den fysiska beröring som i vilket annat sammanhang som helst skulle upplevas som intim, i denna kontext helt antas sakna laddning för såväl läkare som patient.Men läkarens auktoritet är väl ändå väl underbyggd? Hans eller hennes metoder är väl, som det brukar heta, vetenskapligt bevisade? Svaret på den frågan, menar Ehrenreich, varierar kraftigt, och är i många fall:Nej. I en mängd olika medicinska sammanhang är gränsen mellan ritual – det vill säga betydelsebärande form utan direkt funktion – och verksamt ingrepp flytande. Detta ger den medicinska praktiken dess dubbla identitet; ett rituellt förfarande som lånar sin tyngd från den vetenskap som avfärdar varje form av ritualism.Din kropp är ett tempel, som det står i första Korinthierbrevet, men inte för den helige ande, utan för det till gudom upphöjda – och oändligt ensamma – jaget.Lika rituellt präglade är de omsorger om den fysiska kroppen som tar sig uttryck i outtröttligt upprepade övningar – de tre gånger femton axelpressarna lika samvetsgrant utförda som den muslimska bönens bugningar mot Mecka – och i kostföreskrifter vars motsvarigheter till halal och haram efterlevs med en inom religionen sällan skådad stränghet.Och givetvis måste den som söker ta makten över sin egen hälsa också ta makten över sitt eget inre: som skaparen av det mindfulness-program som företaget Google numera erbjuder sina anställda uttrycker det handlar det om ”fitness för sinnet”, eller – med en formulering lånad av en annan mindfulness-entreprenör – ”ett själens gym-medlemskap”.De religiösa undertonerna i strävan efter såväl inre som yttre förbättring av jaget är omöjliga att undgå. Än tydligare framträder de när man betraktar dess historiska rötter, i framväxten av samtidens förståelse av individen. De uppmaningar som idag riktas till oss – älska dig själv, tro på dig själv – har samma uppfordrande klang som forna tiders religiösa krav, men med den skillnaden att ingen vidare gemenskap av troende delar ens strävan: den enda tillbedjaren av ditt egna jag, är du själv. Din kropp är ett tempel, som det står i första Korinthierbrevet, men inte för den helige ande, utan för det till gudom upphöjda – och oändligt ensamma – jaget.Om ritualer tidigare i mänsklighetens historia har markerat övergångar och cykler, utveckling eller återkomst, syftar hälsokultens ritualer alla i slutändan till samma sak, nämligen att upprätthålla illusionen av stillastående: Att förneka den obönhörliga rörelse mot döden som livet i grunden är.Om Sigmund Freuds banbrytande psykologiska teorier brukar sägas att de detroniserade jaget, som visade sig inte vara herre i sitt eget hus. Intressant nog tycks något liknande gälla för den fysiska kroppen, där de mikroskopiska agenter som tidigare har förståtts uteslutande i termer av sin funktion för organismen som helhet, nu har visat sig kunna uppträda både oförutsägbart och skenbart självsvåldigt, ofta till direkt skada för den kropp som härbärgerar dem. Detta, menar Barbara Ehrenreich, är ett otvetydigt argument för omöjligheten i projektet att fullt ut kontrollera sin egen hälsa och sitt åldrande – att försöka hålla ordning på sig själv är svårt nog, än svårare då att försöka styra över ett otal motspänstiga celler som lika gärna kan vara i färd med att öppna passager för metastaserande cancersvulster, som att bekämpa oönskade inkräktare. Frågan om möjligheten att påverka sin egen hälsa är, skriver Ehrenreich, djupast en fråga om huruvida världen är död, eller i grunden levande.också en hjärna minutiöst skulpterad av mindfulness och självkontroll kommer, strax efter att hjärtat slutat slå, att förvätskas, och rinna, bubblande, ut genom öron och mun.I själva verket tycks kroppens celler alltså praktisera en svårbestämbar men icke desto mindre otvetydig form av självbestämmande, inte olik den hos de kvantmekaniska partiklar som på lägsta nivå bygger upp dessa celler, och allting annat. Inte heller dessa partiklar tycks följa några deterministiska lagar, utan besitter en sorts grundläggande nyckfullhet, som lika gärna kan beskrivas i termer av autonomi som i termer av slump. Om vi överhuvudtaget styr över oss själva, gör vi det på samma sätt som en självutnämnd envåldshärskare styr över ett folk av upproriska och inbördes stridande undersåtar.Detta konstaterande skulle kunna upplevas som hotfullt – men är det inte egentligen en sorts befrielse? Det egna jaget har ett slut som det inte står i vår makt att påverka, liksom säkerligen också mänskligheten, liksom till sist även det biologiska livet. Också den mest vältrimmade kropp kan på bråkdelen av ett ögonblick slås i spillror, och också en hjärna minutiöst skulpterad av mindfulness och självkontroll kommer, strax efter att hjärtat slutat slå, att förvätskas, och rinna, bubblande, ut genom öron och mun.Den upplöses, tillsammans med alla våra ambitioner och all vår längtan, i ett outgrundligt kosmos. Att föregripa denna upplösning genom att – medan vi ännu lever – släppa något av vårt krampaktiga grepp om oss själva, vore inte att ta ett steg närmare döden. Tvärtom kunde det vara ett sätt att bli fria från vår intensiva fruktan för den – en fruktan som tycks närmast inbyggd i tillbedjan av den bräckliga gud vi kallar ”jag”.Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematik

Har du någon gång tänkt: "Jag visste att det här skulle hända"?I det här avsnittet pratar jag och Pärlan om varför vi så ofta ignorerar vår intuition, trots att den redan vet svaret.Vi utforskar varför framtiden kanske inte finns på det sätt vi tror, varför vi tar omvägar trots att vi känner vägen inom oss, och hur de minsta intuitiva impulserna kan förändra allt.Vi pratar också om varför egot älskar trygghet, varför ovisshet känns så obekväm och hur du börjar träna din intuition i vardagen, långt innan de stora besluten.Om du vill lita mer på dig själv och sluta överanalysera varje steg, då är det här avsnittet för dig.Fick du någon Aha Moment från dagens avsnitt? Berätta i en kommentar!LÄNKAR:Pärlans Instagram: ⁠@Hemtillskogen.se⁠Instagram: ⁠⁠@FreedombyFrida⁠⁠Hemsida: ⁠⁠www.FreedombyFrida.com⁠⁠Kurs: ⁠⁠Från Triggad Till Transformerad⁠

Behövs ett regelverk för dem som hälsar på släkt eller bekanta under sommaren? Svaret är uppenbarligen ja. Det var rätt många som beskrev hisnande anekdoter då vi häromveckan efterlyste era tankar kring temat husgäster under sommaren. Någon sorts överenskommelse är bra att ha för att både värdfolk och gäster ska kunna njuta av samvaron. Relationspodd - Vad grubblar du på?

Med reklam för egen verksamhet. Anton och Laggar sitter i följebilen under långpass på lägret i Idre Fjäll. Laggar har varit i Österrike och skidfabriken igen och vi funderar på om ni inte lika gärna kunde lyssna på förra årets podd på samma tema. Fast nej, inte om ni vill höra det senaste. Vad de jobbar med hos Fischer. Hur ser utbudet ut? Svaret på er vanligaste fråga: Vilken är den optimala Vasaloppsskidan? Lite surr om övrigt material blir det också. Och om en förlängd silly season. 

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Industri klandras för felaktigt utpekande av bankkvinna Förra sommaren publicerade Dagens Industri ett avslöjande som satte skräck i den svenska bankvärlden. På en pixlad spaningsbild från polisen kunde tidningen visa en bankanställd kvinna gå i armkrok med en knarkgrossist med nära kopplingar till den ökända gängtoppen Ismail Abdo. Enligt tidningen hade paret en “nära relation” och i artikeln skrev de ut både vilken bank kvinnan jobbade på och att hennes tjänst handlade om just brottsbekämpning.En pang-story såklart. Om den hade stämt. Men nu, ett år senare, klandrar Mediernas Etiknämnd Dagens Industri för artikeln. Det var inte bara fel att bankkvinnan skulle ha haft en relation med den gängkriminella mannen, eller huvud taget någon form av samröre med honom. Det var dessutom en helt annan kvinna på bilden som DI publicerade. Martina Pierrou har träffat den uthängda kvinnan och intervjuar Medieombudsmannen Caspar Opitz och Dagens Industris redaktionschef Mikael Stengård. Stämmer det att ryska soldater dör efter 30 minuter vid fronten?I veckan har svenska medier brassat på med rubriker om kriget i Ukraina. Det nya för den här gången är de spektakulära uppgifterna om att en rysk soldat vid fronten i snitt bara överlever i 20 till 35 minuter.“Putins usla facit – frontsoldaterna dör nästan direkt”, var rubriken i Expressen. “Ryska soldater dör inom 30 minuter på slagfältet”, skrev Svenska Dagbladet. Edvin Ek har kollat närmare på den här anmärkningsvärda siffran och intervjuar frilansjournalisten Jack Werner och den för kriget i Ukraina återkommande kommentatorn Joakim Paasikivi. Svårt att mäta journalistikens opartiskhetAtt svenska medier är systematiskt vänstervridna och partiska har länge varit en återkommande kritik hos alternativmedier till höger. Men idag hörs den här kritiken allt mer även från företrädare för etablerade högerpartier i riksdagen.Svaret från svenska publicister brukar vara att forskningen visar att kritiken inte stämmer. Ofta hänvisas till en studie från Göteborgs Universitet, som sen 1979 studerat svenska mediers bevakning av valrörelser.Men vad är det egentligen forskarna studerar i den studien? Och minst lika viktigt: Vad är det de inte undersöker? Johan Cedersjö har pratat med Bengt Johansson, professor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Idag ringde jag Olof Palme. På riktigt, typ.Någon i AI-partiet (som jag knappast delar politik med) har vibe-kodat ihop en sajt: paketera ″Ring Olof Palme″ till ett ord och flytta punkten in i namnet, mellan Pal och me, så har du RingOlofPal.me. Där sitter en röstagent byggd på ElevenLabs. Du trycker på en knapp och tar ett samtal med Palme. Charmigt, lite kusligt, förvånansvärt bra.Men det är inte poängen. Poängen är vad det säger om var vi är. För i samma avsnitt pratar jag om det som verkligen tänder mig just nu: pluralism. Svaret på ″är vi för beroende av USA?″ är inte att vänta på att EU eller någon svensk regering ska bygga ett AI åt oss. Det är att sprida ut det. Kör flera modeller mot varandra, specialtjänster som Perplexity eller Elicit, en liten modell direkt i telefonen (Gemma 4), eller bygg ditt eget kluster. Jag räknade på det: en seriös on-prem-uppsättning i Volvo Trucks-skala landar på runt 10 miljoner i hårdvara och 30 000 i månaden i el. Dyrt för en, fullt möjligt för många tillsammans. Hör ni det, Helsingborg?Och Fable 5 är tillbaka ett par dagar till innan den låses in bakom API:t den 7 juli, så passa på.Men mest av allt: bygg något. Carin Winberg satte sig med Lovable och löste sin egen förrådsrensning. Det räcker. Det är så vi kommer igång.Kom igen nu. Bygg något i helgen, gör en Carin. Men om inget annat ring Palma, snacka AI, och berätta i en kommentar vad ni kommer fram till.CC-BY 4.0

Vi tager en status på første halvdel af aktieåret, hvor det er gået aldeles glimrende. De europæiske og de amerikanske techaktier er steget solidt: De europæiske Stoxx600 er oppe 7-8 procent, og Nasdaq steget knap 13 procent. To af de store temaer fra de senere år, Magnificent Seven og forsvarsaktier, har derimod haft det svært. Vi siger, som vi altid siger på podcasten: Hold fast i aktier og køb brede indeks. Også i år har den beslutning været god, selvom der har været masser af uro i verden. I Danmark ligger bankaktierne i toppen med solide afkast i det første seks måneder, men kan det forsætte? Vi diskuterer også helt friske væksttal for Danmark, hvor vores økonomi vokser markant hurtigere end resten af Europa. Den seneste opjustering fra Danmarks Statistik gjorde faktisk Danmark knap 55 milliarder kroner rigere. Tillykke med det! Hvor kommer væksten fra og kan opturen blive ved? Svaret er ja. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hösten 2018 förlorade Sverige en säregen forskare: sociologen Johan Asplund. Emma Engdahl reflekterar över hans verk och över hur vårt jag i hög grad utgörs av andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-12-19.”Jag vägrar acceptera mig själv som ´den jag är´. Jag vill vara någon annan” läser jag i mitt sociala medier-flöde. ”Du är säkert någon annan” svarar någon. Tråden växer och det uppstår ett samförstånd kring att vi alla önskar att vi vore någon annan. I likhet med filosofen George Herbert Mead menar jag att vi måste vara andra för vara oss själv. Frågan är vad det innebär att vara en annan och hur det påverkar det vi mest intimt förknippar med oss själva.En person som ägnat åtskillig tid och tankemöda åt att reda ut vilken roll andra människor spelar för den enskilda individens unika sätt att vara, känna och tänka är sociologen och socialpsykologen Johan Asplund som gick bort den 13 november 2018. Han var då 81 år gammal. När jag nåddes av beskedet satt jag med näsan i ”Rivaler och Syndabockar” som är en av Asplunds mindre uppmärksammade böcker om andras betydelse för självet. I boken granskar Asplund litteraturvetaren René Girards idé om att vi tenderar att begära det som andra begär. I synnerhet begär vi det som människor vi identifierar oss med begär. Vi sträcker sålunda ut vår kärleksfulla hand mot något eller någon av det enkla skälet att en person som liknar oss själva gjort det. Denna ”mimetiska” process leder i vissa fall till rivalitet och en önskan om att vara eller efterträda den andre genom att röja denne ur vägen. För att förhindra att allas-krig-mot-alla utbryter på grund av denna mänskliga böjelse måste en syndabock utses och kollektivt offras. Asplund menar att Girard förser oss med ett utmärkt exempel på en bestämd aspekt av elementärt mänskligt beteende. Däremot gör Girard ett fatalt misstag när han grandiost gör anspråk på att hans teori förklarar innebörden och utvecklingen av alla mänskliga kulturer, inskärper Asplund, vars intresse för Girards enbart består i att han fängslas av elementärt mänskligt beteende. Asplund ägnade såväl sin första bok ”Om mättnadsprocesser” som sin mest välkända bok ”Det sociala livets elementära former” åt att utforska fenomenet.”Det sociala livets elementära former” har varit obligatorisk kurslitteratur för de flesta sociologistuderande sedan dess utgivning 1987. Det finns väl ingen svensk sociolog som inte känner till begreppsparet ”social responsivitet” och ”asocial responslöshet”, vilket utvecklas i boken och utgör byggstenen i vad Asplund kallar gensvarets socialpsykologi. Poängen är att människan till sin natur är sällskaplig och svarsbenägen och att det är människans socialitet som gör det möjligt för henne att bli medveten om sig själv. Vi lär helt enkelt känna oss själva genom det gensvar vi får från andra; som vi ropar får vi svar. Självet kan också ses som det inflytande vi utövar på våra medmänniskor. Det går således inte att urskilja oss själva helt från andra, åtminstone inte från dem vi kommunicerar med. Tanken är spännande och har djupgående moraliska implikationer. Speciellt eftersom att Asplund inte gör någon skillnad mellan människor och ting när det kommer till den sociala responsiviteten. Att slå ett spik i en träbit. Att flyga drake. Att leka att kotten är en gris. Alla är exempel på social responsivitet. Människans socialitet är nämligen så stark att hon till och med tillskriver tingen förmåga att svara. Vi riskerar alltså inte enbart bli slavar under andra människors begär, utan även under tingens inflytande över oss. Jag har varken förr eller senare varit med om något liknande [...] Han förstod mer av mitt tänkande än vad jag själv gjorde.Som student hade jag svårt för Asplunds exceptionella associationsförmåga. Det kändes som att i princip allt mänskligt beteende kunde ses som social responsivitet, förutom det som var asocial responslöshet, vilket i sin grövsta form innebär att man är socialt medvetslös. Och så kanske det är. Frågan är vad ett så vitt begrepp tillför den sociologiska blicken. Jag försökte diskutera detta med mina lärare på Sociologiska institutionen vid Lunds universitet där även Asplund var anställd vid tidpunkten. Svaret uteblev. Jag tegs ihjäl; tystnade av rädsla för att framstå som ”asocialt pratsam”, vilket också är ett begrepp Asplund myntat och som refererar till en person som behandlar sin samtalspartner som om denne inte finns. Alla vet hur det känns att råka ut för den asocialt pratsamme. Man är förvandlad till en vägg, fastklistrad bakom tapeten och försöker desperat hitta ut. Ett par år senare träffade jag Asplund som skulle bistå mig i mitt avhandlingsarbete. Han var inte heller intresserad av att diskutera sina texter med mig. Däremot sa han leende att han med stort intresse läst min text om att människan måste vara andra för att förstå och göra sig förstådd. Därefter påbörjade han en dryg timmes lång monolog som i detalj redogjorde för hans tolkning av mina resonemang. Jag har varken förr eller senare varit med om något liknande och i ren förundran hade jag under hans tal backat så långt att jag stod med ryggen tryckt mot whiteboardtavlan. Han förstod mer av mitt tänkande än vad jag själv gjorde. I efterhand har jag undrat vad som fick honom att ta min text på det allvar han faktiskt gjorde. Det är svårt att komma fram till något annat än att den satte fingret på vårt gemensamma intresse för det mänskliga språket. Inspirerade av Mead ser vi båda språket som en del av människans karaktär och som något vi lär oss och utvecklar i samspel med andra. Att lära sig ett språk innebär att inta samma sätt att vara i världen som de som använder sig av språket. Man kan inte läsa deras litteratur och samtala med dem om man inte gör deras särpräglade sätt att vara, känna och tänka till sitt eget. I den meningen blir man en annan av att lära sig ett språk, vilket oundvikligen medför en förändring av ens synsätt.I förordet till ”Tid, rum, individ och kollektiv” skriver Asplund att hans ämne inte är nytt, utan lika gammalt som omfattande. Han har därför fått vänja sig vid tanken på att det inte går att säga något helt nytt. Friheten han har är att använda andra ord. Till exempel talar han om munnen istället för ögonen som själens spegel. ”Munnen kan bli till ett tunt streck, krökas, spetsas, vattnas, gapa. Det är med munnen snarare än med ögonen som vi grimaserar. Munnen kan vara söt, sur, besk. Kan ögat det?” undrar Asplund i essän ”Munnens socialitet”. Asplund har med sin essäistiska stil och förmåga att sätta oväntade ord på eviga frågor utvecklat nya tolkningar eller synsätt på vad det innebär att vara människa. Personligen drabbas jag när han talar om människan som en social varelse som lever upp i sällskap med andra och blir livlös och mållös i isolering och ensamhet. Jag tänker att det är när vi upplever oss som inneslutna i oss själva eller uteslutna från den sociala gemenskapen som vi önskar att vi vore någon annan. Kanske är det fel att säga att vi vägrar vara oss själva. Nog handlar det istället om att inte vilja vara själv; eller ensam som är det korrekta uttrycket.Att människan är en social varelse innebär att hon måste balansera mellan individuell frihet och samhälleligt tvång. Bara så kan hon förstå och göra sig förstådd, det vill säga vara både sig själv och andra på en och samma gång. Allt annat är tristess och avgrundsdjup melankoli. I värsta fall suicid. Asplund gör detta glasklart i samtliga av sina böcker. Läser man dem alla bildas en tät väv av empiriska iakttagelser som gör att man kan få syn på den mångfald av andra som bor inom en själv.Emma Engdahl, sociolog LitteraturAsplund, Johan (1967) Om mättnadsprocesser. Argos.Asplund, Johan (1987) Det sociala livets elementära former. Bokförlaget Korpen.Asplund, Johan (1987) Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet. Bokförlaget Korpen.Asplund, Johan (1989) Rivaler och syndabockar. Bokförlaget Korpen.Asplund, Johan (1983) Tid, rum, individ och kollektiv. Bokförlaget Korpen.Asplund, Johan (2006) Munnens socialitet och andra essäer. Bokförlaget Korpen.Mead, George Herbert (1934) Mind, Self and Society. University of Chicago Press.

Tidligere fantes det diagnoser i skolen og i helsevesenet som vi ikke bruker lenger i dag. Mange av disse begrepene er helt borte. Andre har fått nye navn, og noen har blitt slått sammen med andre diagnoser.Men hva er det egentlig som skjer når en diagnose forsvinner? Og hvorfor forsvinner noen diagnoser, mens andre overlever?Svaret handler om både forskning, språk og samfunnets syn på mennesker.Gjest i studio: Erlend Hem, lege og professor i medisin ved Universitetet i Oslo.Programleder og produsent: Fredrik Solli Wandem, kommunikasjonsrådgiver i SpedAims.

Hvem har Ken vært livvakt for i helga? Svaret får du i dagens pod! Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Vilket är egentligen bästa vädret för att dricka på midsommar?   Vi pratar om våra olika midsomrar i det aktiva, och Roger kommer inte ihåg så många men en fest stod ut, Beds are burning var på topplistan och Roger fann gud ute på ett fält. Vi pratar om förväntan på fest och att den nästan är bättre än själva festen. Om midsommar som en liten mini-festival och att begränsningarna monteras ner.  Vi minns tillbaka guldgrävandet i USA 1994 och festerna då. Vi diskuterar midsomrar i modern tid och att de tidigare sakerna som har känts som hinder nu idag känns som gåvor i nykterheten.  Vi nämner även strategier att tänka på inför midsommarfirande, tex att ha en enkel exit-plan, ha kontakt med människor i programmet etc och om att våga testa nykterheten och programmet.  Och, vad dricker man egentligen om man inte dricker alkohol? Svaret får ni i veckans avsnitt!  Glad midsommar alla kära lyssnare!  Kram, Johan och Roger

Vært Henrik Heide Medvirkende Jesper Abildgaard Nielsen, vicepresident, Digitale produkter og Forretningsudvikling, Energinet Irene Livia Kruse, forsker i vejrmodeller, phd, DMI I denne uges Transformator I gamle dage havde vi store tunge turbiner på kraftværkerne, der kunne holde elnettet i balance, hvis forbruget pludseligt steg eller faldt. Men idag får vi størstedelen af vores el fra sol og vind - og her er der ingen hjælp at hente, hvis en sky pludseligt tager solen fra en stor solcellepark. Men hvis man nu kunne forudse alle skyer flere timer frem, så ville det være meget nemmere. Hør om fremtidens meterologi, hvor man med satellitter og AI kan forudse solens stråler med 10 minutters intervaller.

Vad händer när man isolerar rockhistoriens mest ikoniska live-outro och klär av gitarrgudarna in på bara strängarna? Svaret är allt från total rymdblues till rena kärnvapenattacker och chockerande "slakt i lyx"! I veckans avsnitt av Let Me Know har vår vän Roger Nilsson laddat upp med ett riktigt drömtema för alla KISS-nördar. Vi rullar fram den rosa-röda tunnan och kastar oss handlöst in i det episka live-outrot på Black Diamond – partiet där trumpodiet åker upp i luften, och sologitarristen får totalt frispel. Med hjälp av AI-teknik har Marko skalat bort trummor och komp för att blottlägga den nakna sanningen bakom fem helt olika epoker och gitarrister: Ace Frehley: Urkraften och rymdbluesen. Det klassiska originalet där varje ton har en själ. Vinnie Vincent: Kärnvapenattacken från 1982! Ett hyperaggressivt metal-shredding som lämnar Johan i totalt chocktillstånd ("Låter som musikhögskolan klass 2!"). Mark St. John: Den mytomspunna bisvärmen. En teknisk not-attack i ljusets hastighet som utmanar allt vad dynamik heter. Bruce Kulick: Den melodiska arkitekten. Botemedlet som hittar den perfekta balansen mellan 70-talsrespekt och 80-talsbriljans. Tommy Thayer: Traditionsbäraren. Sjukt kontrollerat, stabilt och den ultimata, respektfulla hyllningen till Ace. Vem äger egentligen outrot när man plockar bort resten av bandet? Vem vinner titeln som tidernas luftgitarrhjälte efter Ace? Och hur mycket stryk förtjänar Vinnie och Mark egentligen i kommentarsfältet? Vem bar fanan bäst efter Ace Frehley?

Vem hade trott att den där bratt-snubben från Johan Falk och Snabba Cash skulle visa sig bli en cyberpolis... Men här är vi. Joel Kinnaman gör oss stolta över att vara "svenskar" när han axlar rollen som den ikoniska robotpolisen Robocop. Filmen släpptes från 2014 och har en imponerande castlista med allt från Gary Oldman och Michael Keaton till Samuel L Jackson! Frågan är bara om den moderna versionen kan mäta sig med originalet? Svaret får ni i veckans avsnitt av FIlmsmakarnaCop.  Mycket nöje! Superlänk till alla plattformar: https://linktr.ee/Filmsmakarna  #filmsmakarna #joelkinnaman #johanfalk #snabbacash   

Hvordan blev ketamin et populært partydrug? Ketamin bruges især til bedøvelse af store dyr som heste, men det bekymrer flere, at det i stigende grad finder vej til nattelivet. Kan man beskytte børn mod algoritmerne med forbud? Politikere i en lang række lande mener ikke, at de sociale medier er for børn. Nu har de i Storbritannien besluttet at forbyde unge under 16 at være der, men vi ved ikke, om det virker. Bliver der nu fred i Mellemøsten? Svaret er ja, hvis man spørger den amerikanske præsident, Donald Trump, men der er flere ting, som kan spolere freden. Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Henrik Vigh, professor, center for kriminologi, Københavns Universitet. Rasmus Sinding Søndergaard, seniorforsker, DIIS.

Martine får ikke sove på grunn av russen, og det virker som at festen ikke gir seg før i august. Hvilken 80-talls actionhelt hevder Petter at han ligner på? og hva er poenget med Snapmap? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

HR-ansvarlig, Helene Totlund møter daglig leder Barbro Fagerbakk for en åpen samtale om en av TRY Digs viktigste rekrutteringer akkurat nå. Rollen som Head of Technology innebærer faglig ansvar for over 45 teknologer i fire byer og tre land, kommersielt ansvar i kundedialog, og eierskap til hvordan et av Norges ledende teknologi- og designbyråer bruker AI. Hva slags person leter de etter? Svaret er én egenskap: nysgjerrig.Les mer og søk på try.no. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du noen gang gått inn i et rom og glemt hvorfor du gikk dit? Eller fått flere beskjeder på en gang og bare husket noen av dem? Dette handler ikke alltid bare om konsentrasjon, men om noe vi kaller arbeidsminne.Men hva er egentlig arbeidsminne? Finnes det i det hele tatt? Og går det i så fall an å trene det opp?Svaret får du av Monica Melby-Lervåg, professor i spesialpedagogikk på Universitetet i Oslo.Programleder og produsent er Fredrik Solli Wandem, kommunikasjonsrådgiver i SpedAims.Har du spørsmål eller temaer du vil at vi skal forklare, send oss en melding på Facebook eller til f.s.wandem@isp.uio.no.

Hvordan går det på hytta til Geir? Hvor har Loven et godt sommerminne? Hvorfor er Kim oppgitt over voksne folk? Svaret på alle disse spørsmålene får du i denne ukens podkast! God fornøyelse!

Mod, fokus och lust – vad vi kan lära av en av Sveriges bästa intervjuareVi pratar mycket om kommunikation på jobbet. Men hur ofta stannar vi upp och frågar oss om vi faktiskt gör det?I det här avsnittet av Health for Wealth fick jag äran att samtala med Martin Wicklin, programledare för Söndagsintervjun i P1 och en av Sveriges mest uppskattade intervjuare. Med ett hantverk finslipat under 20 år i Sveriges Radio har Martin utvecklat förmågor som inte bara hör hemma i radiostudion. De hör hemma på varje arbetsplats.Vet du vart du vill – innan samtalet börjar?En av de viktigaste insikterna Martin delar handlar om förberedelse. Inte i form av ett batteri med färdiga frågor, utan något djupare: en tydlig känsla av vart han vill nå med just den här personen.Det är en viktig distinktion. Färdiga frågor ger en falsk trygghet. Det som faktiskt håller ett samtal i rätt riktning är att ha ett tydligt syfte.Tillit först – sedan de svåra frågornaMartin är inte rädd för att ställa obekväma frågor. Han beskriver hur han nästan alltid har en sådan fråga med sig – en som han vet gör lite ont, och som ibland är jobbig att ställa. Men han lägger den aldrig först.Det är ett perspektiv som utmanar hur vi ofta tänker kring svåra samtal på jobbet. Vi antingen undviker dem helt, eller försöker ta dem direkt – utan att ha lagt grunden. Martin visar att det finns en tredje väg: börja med att bygga tillit, visa att du lyssnar på riktigt, och ta sedan det svåra när förutsättningarna finns.Älska den du ska prata medKanske det mest oväntat konkreta tipset Martin delar handlar om det han gör precis innan intervjun börjar. Han går undan och intalar sig själv att han älskar den han ska prata med."Det är ett mindset. Ett sätt att hamna i rätt läge för att ge en annan människa möjlighet att bli sitt bästa." Det låter enkelt men det är det inte alltid – särskilt inte när man ska möta någon man har förutfattade meningar om, är irriterad på, eller är i konflikt med. Men Martin är tydlig med effekten: av nära 400 intervjuer har han i nästan samtliga fall tyckt bättre om personen efter samtalet än vad hans fördomar var innan.Mod, fokus och lustMot slutet av vårt samtal frågade jag Martin om de tre viktigaste ingredienserna för en riktigt bra intervju. Svaret kom utan tvekan: mod, fokus och lust.Mod att ställa frågorna som behöver ställas, även när de är obekväma. Fokus i meningen intensivt lyssnande närvaro. Och lust – känslan av att det här är en ära, att det här ska bli kul, att nyfikenheten på den här människan är äkta.Det är tre ingredienser som är lika giltiga i ett medarbetarsamtal som i en radiostudio. Och tre egenskaper som vi sällan pratar om när vi pratar om ledarskap och kommunikation på jobbet – men kanske borde.Reflektionsfrågor för dig som individTänk på ett viktigt samtal du har framför dig. Vet du vart du vill nå – inte bara vilka frågor du ska ställa, utan vad du faktiskt vill uppnå? Och är du beredd att lämna ditt manus om samtalet tar en annan väg?Finns det någon i din vardag som du har förutfattade meningar om – och som du aldrig riktigt har lyssnat på? Vad skulle hända om du gick in i nästa samtal med inställningen att du älskar den här personen?Hur ofta lyssnar du för att förstå – jämfört med att lyssna för att svara? Vad skulle behöva förändras för att du ska kunna vara mer genuint närvarande i dina samtal?Reflektionsfrågor för er som team eller organisationHur ser kulturen ut hos er för att ställa svåra frågor? Är det okej att lyfta det som skaver, det som inte fungerar, det som ingen vill säga högt – och om inte, vad håller tillbaka?Bygger ni tillit innan ni tar de svåra samtalen – eller hoppar ni rakt in i det obekväma utan att ha lagt grunden? Vad skulle det kräva att förändra det?Martin beskriver mod, fokus och lust som de tre viktigaste ingredienserna för ett bra samtal. Vilken av de tre är svagast i er kultur just nu – och vad skulle ett litet steg i rätt riktning kunna se ut? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva er en elektrisk enhjuling, kan du lage pesto av ugress og hvorfor må Ken gjøre "halsups"? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Trots att flera oberoende haverikommissioner fastställt att det var ett konstruktionsfel på bogvisiret som sänkte Estonia lever konspirationsteorierna vidare. Men var kommer dessa teorier ifrån? Svaret leder till den ryske tidigare underrättelseagenten Anton Surikov, vars konspirationsteorier var del av en rysk påverkansoperation. Dagens avsnitt är första delen av två om konspirationsteorierna kring Estoniakatastrofen. Gäst är Patrik Oksanen, journalist och en av Sveriges främsta experter på säkerhetspolitik, verksam vid Försvarshögskolan, och nu aktuell med boken "Den sista lögnen" som han skrivit tillsammans med Andreas Edevald. I första avsnittet samtalar vi om vem Anton Surikov var och vilket uppdrag han hade, om hur den svenska regeringens agerande den första tiden skapade en grogrund för misstro, om Estonias symboliska värde i Estlands frigörelse från sovjetisk ockupation, och slutligen om den fabricerade rapport som skulle bli startskottet för en konspirationsindustri vars efterdyningar vi känner av än idag.Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra. OBS! Du som har iPhone se till att köpa medlemskapet direkt på Patreons hemsida och inte i deras app eftersom Apple då tar en extra avgift. Det går också bra att stötta podden på SWISH på 0709262541.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det her afsnit klæder vi jer på til sommerens ankomst og regn, sol, blæst og hedebølger. For hvordan klæder man sig i en tid, hvor alting forandrer sig konstant? Svaret lader til at lave et mixtape af fortidens trends, så i denne uge har vi inviteret nogle af dem, der hviler i deres personlige stil og ikke er bange for at skille sig ud i mængden. Vi kigger på gaden, i musikvideoer, på Tiktok og i popkulturen for inspiration. Panel: Creative director Anna Gunvor Hyttel anbefaler Ukrainian Electro dubtech musik, særligt Sub Basics' album 'Retrace' Model og modekender Fuad Gumas anbefaler rapgruppen Skammerens Døtre og deres sang 'Small Dick Energy' Stylisten Parnoosh Zamani anbefaler sangen 'Bloom' af Radiohead. Vært: Lucia Odoom anbefaler at se Kylie Minogues musikvideo 'Come Into my World' og Netflix-serien 'Kylie' for inspiration til mode og makeup Producer: Sille Westphal. Jingle: Erika De Casier.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Den viktigaste opinionsmätningen innan valet är här – och oppositionen leder överlägset. Samtidigt är det mardrömssiffror för Tidöpartierna. Allra värst är det för Liberalerna som ser ut att marschera taktfast ut ur riksdagen tillsammans med sina utspel om att förbjuda fula skolor och fler miljardärer. Åker Simona Mohamsson och L ut? Behövs C för att byta regering? Och blir det ens någon politisk förändring om de rödgröna vinner?Svaret får ni i den korta podden med det långa namnet: Man måste tänka sig Ulf Kristersson lycklig.Dessutom: Somar erbjuder sossarnas partisekreterare Tobias Baudin ett nytt jobb.

Hvor mye tjener man på OnlyFans? Hva gjør Petter når Vendela er borte? og hvorfor er Ken så misfornøyd med sin nye nabo? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

En bransch som drabbats hårt av det högre oljepriset är flyget, eftersom priset på bränslet till planen har rusat. Men det kan finnas en lösning på sikt så kallade hållbara drivmedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern har gjort att priset på bland annat olja och gas har stigit kraftigt, jämfört med innan. Oljepriset har också rör sig som i en berg- och dalbana.Flygbranschen har drabbats av att flygbränsle blivit ungefär dubbelt så dyrt som innan kriget, säger Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia.”Det kommer pressa läget i hela branschen och såklart pressa lönsamheten i branschen. Det vi har märkt av nu är de här fåtalet avgångarna som har varit inställda. Samtidigt går vi nu in i en högsäsong där efterfrågan på flygresor ökar, så här förväntar vi oss ju egentligen inte speciellt många inställda avgångar”, säger hon.”Fördel med biobränsle”För flygbolaget Västflyg som bland annat flyger mellan Trollhättan och Bromma märks också de ökade bränslekostnaderna. Men de har en liten fördel, enligt vd Anna Petre.”Det är klart att vi har påverkats och priserna har gått upp. Sedan är det kanske inte lika mycket för oss som kör med inblandning av biobränsle, som för dem som kör på fossilt bränsle”Även det priset har gått upp, men inte lika mycket, konstaterar hon.Frågan är då om kriget kan gör att fler flygbolag vill använda mer biobränsle och andra typer av så kallade hållbara drivmedel framöver?”Svaret är ett nja. Man kan absolut få en viss effekt. Men det beror också på hur länge den här krisen består. Det kollektiva minnet är oftast ganska kort. Dessutom är de här drivmedlen dyrare än det fossila fortfarande. Det gör att det styrs mer av de styrmedel som finns, framför allt på EU-nivå”, säger Jonas Åkerman, som forskar kring flygbränsle på Kungliga Tekniska Högskolan.Utmaningar och haverierDet finns en vilja att försöka öka produktionen av de här mer hållbara drivmedlen. Men det kanske är lättare sagt än gjort. Är det bara förhoppningar som snart kommer grusas?Projekt har redan stoppats, skjutits på framtiden eller till och med gått i konkurs.”Det finns väldigt många projekt på gång, men det finns inga definitiva investeringsbeslut gjorda när det gäller elektrobränsle eller syntetbränsle i Europa”, säger Åkerman.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet är bland annat:Pär Ivarsson, redaktör på EkonomiekotJonas Åkerman, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)Anna Petre, vd VästflygElizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på SwedaviaJacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt NäringslivMattias Viklund, utredare för hållbara drivmedel för bland annat flygetekonomiekotextra@sverigesradio.se

Nationalbanken advarer nu mod ”uholdbare” prishop på det rødglødende storkøbenhavnske boligmarked, og centralbanken vælger side i den betændte strid om nye boliglån mellem Danske Bank og Nykredits topchef Michael Rasmussen på den anden. Her hældes Nykredit lodret ned af brættet. Vi kigger nærmere på børsraketten Micron, der producerer hukommelseschips, og som har vist sig at være en af de vildeste børshistorier i år. Aktien er steget 225% indtil videre og steg 20 procent på en dag forleden. Samlet markedsværdi er nu kravlet over 1.000 milliarder dollars. Kan opturen fortsætte? Svaret er nok ja. Til sidst kigger vi den voksende kritik af den gigantiske SpaceX-børsnotering om bare to uger, hvor skeptikerne siger, at man skal holde sig langt væk. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hva skjedde egentlig under helgens Akon og Ne-Yo-konsert? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Norges statsminister Jonas Gahr Støre kommer innom, vi tester hans dialektkunnskap, og lar Norges befolkning stille han spørsmål.Christer har noen solide tips, for hvordan man kan lure andre til å tro du er en sommelier. Hvem i studio er flinkest til å etterligne David Attenborough? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hvordan kildesorterer man en alligator? Hvorfor er Petter skuffet over Vidas plan for langhelgen? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Harry Styles er forlovet, og sorgen er tung for Vida Lill. Petter har begynt å forske på frosker med herpes, og Ken gleder seg til flyvende biler, som angivelig er rett rundt hjørnet. Klarer Vida Lill å endre Petters syn på joggere? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Att växa eller inte växa , det är frågan. Tomas har drivit företag i 9 år och är fortfarande soloföretagare. Varför har inte företaget växt? Svaret får du i detta avsnitt.

Ajajaj. Det är lite stolpe ut för våra hjältar den här veckan men oj, vad spännande det är. Eeko-Dio Daki lives to fight ett avsnitt till och för det är vi väldigt glada! Men den stora frågan kvarstår - vem är det egentligen vi ser skymten av där på slutet? Svaret får ni (nog) i veckans avsnitt av RebellRadion! Mycket nöje!

Fødslene på Snapchat har nådd nye høyder og det er bursdagsbonanza i Norge i dag, men hvorfor? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hvor mange streams har Petter på låtene sine og hvor mye har han egentlig bidratt? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hva slags spilleregler gjelder når man er på kjendisfest? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Det lignede en fredsaftale i Mellemøstkrigen fredag, hvor den iranske udenrigsminister meldte ud, at Hormuzstrædet var åbnet, men i løbet af weekenden kollapsede det hele igen. Strædet er igen lukket, og USA tager kvælertag om Irans økonomi med en blokade af landets havne. Rusland ligner den helt store vinder af krigen. Vi diskuterer også det kraftige aktieopsving, der nu ruller videre på tredje uge. Teknologiaktierne steg knap syv procent i sidste uge og de europæiske er også i plus. Er Milhøj stadig optimist? Svaret er ja. Til sidst tager vi fat på et debatindlæg i Politiken om det københavnske boligmarked, der nok engang gentager myten om, at der bygges meget i landets hovedstad. Det er lodret forkert. Der bygges historisk lidt. Derfor er priserne steget 45 procent på to år. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hvorfor bryr Ken seg så mye om Erling Braut Haaland sine pappatips? Hvem har Petter blitt starstruck av i helgen? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

I vårt mest inaktiva avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Axel Kannes begäran – igenom den brännande frågan ”vad gjorde Österrike-Ungerns kustartilleri under första världskriget?”. Svaret är humidor. Mattis är den som sveper en cognac den här gången och går igenom detta ärorika truppslag (?). Detta inkluderar semester i Pula, spatillvaro längs den dalmatiska kusten och en österrikisk-ungersk expeditionskår till Mellanöstern (wtf?). Pers roll är den här gången att låta sig omsvepas av dubbelmorkins mys. Stort tack till Axel! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka.Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

IKEA`s aprilspøk om lansering av egen Chupa Cups-smak har blitt virkelighet, men hvilken smak har den? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hvordan går det egentlig med flodehestene til Pablo Escobar? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hvorfor er Sebastian Solberg forbanna på TV2? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Vi tar oss an begreppet Mixning inom Musik, och teorier, filosofier och tankar så att du kan bli bättre.Vi analyserar också musik från The lyrics och Riktiga Låtsasvänner med låtarna”Ready. Set. GO!” och ”ingen mening”.Storslaget och energifyllt lovar vi.Förutom detta förklarar vi begreppet "Rock and Roll".Vad kommer det ifrån? Vad betyder det?Svaret gör allt självklart.Och hur var det med Ullevi? Vad är det som strängas om?Förbannat kul att just du lyssnar!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.seLänk till Spellista:https://open.spotify.com/playlist/25dSufz7mpKXI0vbMclpgz?si=77c7b74518db43fd#recension #analyser #musik #analys #spotify #Podcast #podd #musiksnacket #Artist #Musiker #scen #studio #AI

"Spotify er verdt mer enn de fire største selskapene på Oslo Børs til sammen." Det sa Paal Skoe til oss. Og han mener Norge kan bygge den type selskaper, hvis vi tør å satse på datasentre nå.Gjennom STRØM-sesongen har vi fulgt strømmen steg for steg. Gårdeiere som kjenner smerten (#107). Elhub som ga oss datagrunnlaget (#108). Tibber som viste oss fleksibilitet (#109). Sunday Power som installerer sol og batteri på taket (#110). Og Jonas Nøland som advarte: KI og datasentre er kokken som spiser opp alle råvarene (#111). I dag møter vi kokken. Men han påstår at han også varmer bygget ditt.Paal Skoe er CEO i BW Velora, backet av BW Group (shipping, energi, batteri, subsea fiber). I forrige episode advarte Jonas Nøland om at KI og datasentre spiser opp all kraften. I dag møter vi mannen som bygger dem. Er datasentre en trussel mot strømnettet, eller Norges neste eksportindustri?Vi snakker om:Paal spurte ChatGPT hva han burde satse på. Svaret: datasentre. Så startet han et selskap.Fra Aker-systemet og karbonfangst til datasenter-tomter i Norden og CanadaFem myter om datasentre vi tar opp med Paal, en etter en"Ingen jobber der", "de stjeler strømmen", "all varmen er bortkastet". Hva stemmer?Krypto vs. AI compute: hvorfor Norge forbød det ene og satser på det andreDum varme vs. smart varme: en ovn er en dum motstand. Et datasenter er det samme, bare at du fikk intelligens på veienFlorø: hydrogen, offshorebase, fiskeoppdrett og datasenter i samme industriklynge"Vi har strøm til to til fire år. La oss ta den muligheten nå"Leverandørindustrien: olje og gass bygde et norsk økosystem. Kan datasentre gjøre det samme?Gjest: Paal Skoe, CEO, BW VeloraLinkedIn: linkedin.com/in/paal-skoe-988b0932/ BW Velora: bwvelora.comFølg Praktisk PropTech:LinkedIn: linkedin.com/company/praktisk-proptech Instagram: @praktiskproptechYouTube: youtube.com/@praktiskproptech Web: praktiskproptech.noProdusent: SylvioMentioned in this episode:

Vid andra världskrigets utbrott i september 1939 stod Sverige inför hotet av en tysk invasion från havet. Och när Nazityskland i april 1940 invaderade Danmark och Norge blev hotbilden mot Sverige akut. Skånes kuster blev ett av rikets mest utsatta områden.Svaret på hotet blev skånelinjen, en över 50 mil lång befästningslinje som sträckte sig från Båstad i nordväst, längs Skånes sydkust och upp till Vieryd i Blekinge. Linjen kom att utgöra ryggraden i det svenska kustförsvaret under mer än ett halvsekel. Men frågan är om den inte var omodern redan när den byggdes?I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Marcus Törner om Skånelinjen – dess taktiska och strategiska betydelse, dess dramatiska tillkomst under andra världskriget och hur linjen levde vidare in i det kalla kriget. Törner är aktuell med boken Operation Rädda Danmark – Sveriges hemliga plan att rädda Danmark.Skånelinjen började planeras redan hösten 1938, som en reaktion på det försämrade säkerhetsläget i Europa efter Nazitysklands expansion. Sommaren därpå inleddes bygget av ett strandförsvar från Båstad i nordväst till Vieryd i Blekinge. Målet var att skydda Sverige mot en möjlig tysk invasion över Östersjön eller Öresund – särskilt efter ockupationen av Danmark och Norge i april 1940.Under bara ett år uppfördes över tusen bunkrar i rekordfart. Linjen, även kallad Per Albin-linjen efter statsministern Per Albin Hansson, blev ett konkret uttryck för Sveriges neutralitetspolitik i praktiken. Här rustade landet för att stå emot – om inte vinna – så åtminstone bromsa en angripare tills mobilisering kunde ske.Försvarslinjen byggdes i flera etapper mellan 1939 och 1940. Under högtrycksperioder göts upp till 16 värn per dag. Totalt uppfördes 1 063 värn i tolv grundmodeller och femton variationer, främst avsedda för kulsprutor, kanoner och observationsändamål. Värnen placerades med maximalt 1 200 meters mellanrum för att möjliggöra korseld längs strandlinjen – så kallad flankerande eldgivning. Endast ett fåtal värn var riktade direkt mot havet.Värnen konstruerades för att stå emot artilleribeskjutning och flygbombning, särskilt i strategiskt utsatta områden som Helsingborgstrakten. I flera fall kompletterades de med skyddsrum, förråd och signalförbindelser. Vissa sektioner fick flera försvarslinjer: en direkt vid stranden, en andra några hundra meter inåt land, och en tredje längre in som skyddslinje.På bara några månader förvandlades stränder, hamnar och kustbyar till en beväpnad mur – en betonglinje med flankerande eldgivning, pansarvärnskanoner och observationsbunkrar. I rekordfart reste Sverige sin sista försvarslinje. Skånelinjen, även kallad Per Albin‑linjen, som är en av de mest omfattande militära befästingsarbetena i svensk historia. Med över tusen bunkrar längs södra kusten var syftet att möta en tysk invasion från havet.Mellan 1939 och 1940 uppfördes 1 063 värn utmed kusten från Båstad i nordväst till Vieryd i östra Blekinge. Under högsommaren 1940 – när krigsrisken ansågs som som störst – färdigställdes upp till 16 värn per dag. Byggandet organiserades i etapper, och upp till åtta olika entreprenörer var engagerade enbart i Blekinge.Värnen byggdes för att tåla 21 cm artilleribeskjutning och flygbomber på upp till 300 kg, med personal inkallad genom beredskapssystemet.Bild: Värn 138 i Skånelinjen, fotograferat 1940 under andra världskriget. Anläggningen uppfördes som en del av det svenska kustförsvaret för att skydda landet mot en befarad invasion. Källa: Regionmuseet Skåne (regionmuseet.se), ”Foto: Okänd, 1940. Värn 138 i Per Albin-linjen i Skåne”. Public Domain.Musik: Musik: Time Is Running Out av Jon Presstone, Storyblock Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lige siden Donald Trump vandt præsidentvalget i 2024, har Demokraterne forsøgt at finde ud af, hvordan de kan slå hans MAGA-bevægelse og få magten tilbage. Skal de satse på en rødglødende debattør, der taler til kernevælgerne med budskaber fra partiets venstrefløj? Eller skal de søge mod midten og tage en kandidat, de fleste amerikanere har det fint med - men som måske ikke ligefrem begejstrer græsrødderne? I sidste uge holdt de politiske partier i USA deres første primærvalg, for at finde kandidater til efteråret midtvejsvalg. Og alle øjne var rettet mod Texas. Her endte Demokraterne med at vælge en mand, der kan holde en tale, som får publikum på fødderne. En mand, der måske ved, hvordan man kan vinde over Trumps MAGA-parti. Politikens Anders Tornsø Jørgensen var i Texas og er vores gæst i dag. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Jan og Einar ble invitert med på luksusrestauranten Maaemo av Erik Solbakken og Jørgen Høst, produsentene bak Norges dummeste. Det store spørsmålet er selvsagt hvordan vanedyret Jan, som er selektiv i matveien, taklet å spise noe som ikke var kylling og ris, men før de kom dit, var det stor dramatikk i heimen: Mens alle de andre hadde med sine partnere, ble Harlem Alexander (snart Thomas) igjen hjemme. Hva skjedde? Svaret får du i denne EKSKLUSIVE SnikkSnakk'en (som er såpass eksklusiv at den kommer ut hver eneste mandag i sesongen.)Produsert av Martin Oftedal, PLAN-B Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.