Podcasts about svaret

Hvem har Ken vært livvakt for i helga? Svaret får du i dagens pod! Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Vilket är egentligen bästa vädret för att dricka på midsommar?   Vi pratar om våra olika midsomrar i det aktiva, och Roger kommer inte ihåg så många men en fest stod ut, Beds are burning var på topplistan och Roger fann gud ute på ett fält. Vi pratar om förväntan på fest och att den nästan är bättre än själva festen. Om midsommar som en liten mini-festival och att begränsningarna monteras ner.  Vi minns tillbaka guldgrävandet i USA 1994 och festerna då. Vi diskuterar midsomrar i modern tid och att de tidigare sakerna som har känts som hinder nu idag känns som gåvor i nykterheten.  Vi nämner även strategier att tänka på inför midsommarfirande, tex att ha en enkel exit-plan, ha kontakt med människor i programmet etc och om att våga testa nykterheten och programmet.  Och, vad dricker man egentligen om man inte dricker alkohol? Svaret får ni i veckans avsnitt!  Glad midsommar alla kära lyssnare!  Kram, Johan och Roger

Vært Henrik Heide Medvirkende Jesper Abildgaard Nielsen, vicepresident, Digitale produkter og Forretningsudvikling, Energinet Irene Livia Kruse, forsker i vejrmodeller, phd, DMI I denne uges Transformator I gamle dage havde vi store tunge turbiner på kraftværkerne, der kunne holde elnettet i balance, hvis forbruget pludseligt steg eller faldt. Men idag får vi størstedelen af vores el fra sol og vind - og her er der ingen hjælp at hente, hvis en sky pludseligt tager solen fra en stor solcellepark. Men hvis man nu kunne forudse alle skyer flere timer frem, så ville det være meget nemmere. Hør om fremtidens meterologi, hvor man med satellitter og AI kan forudse solens stråler med 10 minutters intervaller.

Vad händer när man isolerar rockhistoriens mest ikoniska live-outro och klär av gitarrgudarna in på bara strängarna? Svaret är allt från total rymdblues till rena kärnvapenattacker och chockerande "slakt i lyx"! I veckans avsnitt av Let Me Know har vår vän Roger Nilsson laddat upp med ett riktigt drömtema för alla KISS-nördar. Vi rullar fram den rosa-röda tunnan och kastar oss handlöst in i det episka live-outrot på Black Diamond – partiet där trumpodiet åker upp i luften, och sologitarristen får totalt frispel. Med hjälp av AI-teknik har Marko skalat bort trummor och komp för att blottlägga den nakna sanningen bakom fem helt olika epoker och gitarrister: Ace Frehley: Urkraften och rymdbluesen. Det klassiska originalet där varje ton har en själ. Vinnie Vincent: Kärnvapenattacken från 1982! Ett hyperaggressivt metal-shredding som lämnar Johan i totalt chocktillstånd ("Låter som musikhögskolan klass 2!"). Mark St. John: Den mytomspunna bisvärmen. En teknisk not-attack i ljusets hastighet som utmanar allt vad dynamik heter. Bruce Kulick: Den melodiska arkitekten. Botemedlet som hittar den perfekta balansen mellan 70-talsrespekt och 80-talsbriljans. Tommy Thayer: Traditionsbäraren. Sjukt kontrollerat, stabilt och den ultimata, respektfulla hyllningen till Ace. Vem äger egentligen outrot när man plockar bort resten av bandet? Vem vinner titeln som tidernas luftgitarrhjälte efter Ace? Och hur mycket stryk förtjänar Vinnie och Mark egentligen i kommentarsfältet? Vem bar fanan bäst efter Ace Frehley?

Vem hade trott att den där bratt-snubben från Johan Falk och Snabba Cash skulle visa sig bli en cyberpolis... Men här är vi. Joel Kinnaman gör oss stolta över att vara "svenskar" när han axlar rollen som den ikoniska robotpolisen Robocop. Filmen släpptes från 2014 och har en imponerande castlista med allt från Gary Oldman och Michael Keaton till Samuel L Jackson! Frågan är bara om den moderna versionen kan mäta sig med originalet? Svaret får ni i veckans avsnitt av FIlmsmakarnaCop.  Mycket nöje! Superlänk till alla plattformar: https://linktr.ee/Filmsmakarna  #filmsmakarna #joelkinnaman #johanfalk #snabbacash   

Hvordan blev ketamin et populært partydrug? Ketamin bruges især til bedøvelse af store dyr som heste, men det bekymrer flere, at det i stigende grad finder vej til nattelivet. Kan man beskytte børn mod algoritmerne med forbud? Politikere i en lang række lande mener ikke, at de sociale medier er for børn. Nu har de i Storbritannien besluttet at forbyde unge under 16 at være der, men vi ved ikke, om det virker. Bliver der nu fred i Mellemøsten? Svaret er ja, hvis man spørger den amerikanske præsident, Donald Trump, men der er flere ting, som kan spolere freden. Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Henrik Vigh, professor, center for kriminologi, Københavns Universitet. Rasmus Sinding Søndergaard, seniorforsker, DIIS.

Martine får ikke sove på grunn av russen, og det virker som at festen ikke gir seg før i august. Hvilken 80-talls actionhelt hevder Petter at han ligner på? og hva er poenget med Snapmap? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

HR-ansvarlig, Helene Totlund møter daglig leder Barbro Fagerbakk for en åpen samtale om en av TRY Digs viktigste rekrutteringer akkurat nå. Rollen som Head of Technology innebærer faglig ansvar for over 45 teknologer i fire byer og tre land, kommersielt ansvar i kundedialog, og eierskap til hvordan et av Norges ledende teknologi- og designbyråer bruker AI. Hva slags person leter de etter? Svaret er én egenskap: nysgjerrig.Les mer og søk på try.no. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du noen gang gått inn i et rom og glemt hvorfor du gikk dit? Eller fått flere beskjeder på en gang og bare husket noen av dem? Dette handler ikke alltid bare om konsentrasjon, men om noe vi kaller arbeidsminne.Men hva er egentlig arbeidsminne? Finnes det i det hele tatt? Og går det i så fall an å trene det opp?Svaret får du av Monica Melby-Lervåg, professor i spesialpedagogikk på Universitetet i Oslo.Programleder og produsent er Fredrik Solli Wandem, kommunikasjonsrådgiver i SpedAims.Har du spørsmål eller temaer du vil at vi skal forklare, send oss en melding på Facebook eller til f.s.wandem@isp.uio.no.

Hvordan går det på hytta til Geir? Hvor har Loven et godt sommerminne? Hvorfor er Kim oppgitt over voksne folk? Svaret på alle disse spørsmålene får du i denne ukens podkast! God fornøyelse!

Mod, fokus och lust – vad vi kan lära av en av Sveriges bästa intervjuareVi pratar mycket om kommunikation på jobbet. Men hur ofta stannar vi upp och frågar oss om vi faktiskt gör det?I det här avsnittet av Health for Wealth fick jag äran att samtala med Martin Wicklin, programledare för Söndagsintervjun i P1 och en av Sveriges mest uppskattade intervjuare. Med ett hantverk finslipat under 20 år i Sveriges Radio har Martin utvecklat förmågor som inte bara hör hemma i radiostudion. De hör hemma på varje arbetsplats.Vet du vart du vill – innan samtalet börjar?En av de viktigaste insikterna Martin delar handlar om förberedelse. Inte i form av ett batteri med färdiga frågor, utan något djupare: en tydlig känsla av vart han vill nå med just den här personen.Det är en viktig distinktion. Färdiga frågor ger en falsk trygghet. Det som faktiskt håller ett samtal i rätt riktning är att ha ett tydligt syfte.Tillit först – sedan de svåra frågornaMartin är inte rädd för att ställa obekväma frågor. Han beskriver hur han nästan alltid har en sådan fråga med sig – en som han vet gör lite ont, och som ibland är jobbig att ställa. Men han lägger den aldrig först.Det är ett perspektiv som utmanar hur vi ofta tänker kring svåra samtal på jobbet. Vi antingen undviker dem helt, eller försöker ta dem direkt – utan att ha lagt grunden. Martin visar att det finns en tredje väg: börja med att bygga tillit, visa att du lyssnar på riktigt, och ta sedan det svåra när förutsättningarna finns.Älska den du ska prata medKanske det mest oväntat konkreta tipset Martin delar handlar om det han gör precis innan intervjun börjar. Han går undan och intalar sig själv att han älskar den han ska prata med."Det är ett mindset. Ett sätt att hamna i rätt läge för att ge en annan människa möjlighet att bli sitt bästa." Det låter enkelt men det är det inte alltid – särskilt inte när man ska möta någon man har förutfattade meningar om, är irriterad på, eller är i konflikt med. Men Martin är tydlig med effekten: av nära 400 intervjuer har han i nästan samtliga fall tyckt bättre om personen efter samtalet än vad hans fördomar var innan.Mod, fokus och lustMot slutet av vårt samtal frågade jag Martin om de tre viktigaste ingredienserna för en riktigt bra intervju. Svaret kom utan tvekan: mod, fokus och lust.Mod att ställa frågorna som behöver ställas, även när de är obekväma. Fokus i meningen intensivt lyssnande närvaro. Och lust – känslan av att det här är en ära, att det här ska bli kul, att nyfikenheten på den här människan är äkta.Det är tre ingredienser som är lika giltiga i ett medarbetarsamtal som i en radiostudio. Och tre egenskaper som vi sällan pratar om när vi pratar om ledarskap och kommunikation på jobbet – men kanske borde.Reflektionsfrågor för dig som individTänk på ett viktigt samtal du har framför dig. Vet du vart du vill nå – inte bara vilka frågor du ska ställa, utan vad du faktiskt vill uppnå? Och är du beredd att lämna ditt manus om samtalet tar en annan väg?Finns det någon i din vardag som du har förutfattade meningar om – och som du aldrig riktigt har lyssnat på? Vad skulle hända om du gick in i nästa samtal med inställningen att du älskar den här personen?Hur ofta lyssnar du för att förstå – jämfört med att lyssna för att svara? Vad skulle behöva förändras för att du ska kunna vara mer genuint närvarande i dina samtal?Reflektionsfrågor för er som team eller organisationHur ser kulturen ut hos er för att ställa svåra frågor? Är det okej att lyfta det som skaver, det som inte fungerar, det som ingen vill säga högt – och om inte, vad håller tillbaka?Bygger ni tillit innan ni tar de svåra samtalen – eller hoppar ni rakt in i det obekväma utan att ha lagt grunden? Vad skulle det kräva att förändra det?Martin beskriver mod, fokus och lust som de tre viktigaste ingredienserna för ett bra samtal. Vilken av de tre är svagast i er kultur just nu – och vad skulle ett litet steg i rätt riktning kunna se ut? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva er en elektrisk enhjuling, kan du lage pesto av ugress og hvorfor må Ken gjøre "halsups"? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Trots att flera oberoende haverikommissioner fastställt att det var ett konstruktionsfel på bogvisiret som sänkte Estonia lever konspirationsteorierna vidare. Men var kommer dessa teorier ifrån? Svaret leder till den ryske tidigare underrättelseagenten Anton Surikov, vars konspirationsteorier var del av en rysk påverkansoperation. Dagens avsnitt är första delen av två om konspirationsteorierna kring Estoniakatastrofen. Gäst är Patrik Oksanen, journalist och en av Sveriges främsta experter på säkerhetspolitik, verksam vid Försvarshögskolan, och nu aktuell med boken "Den sista lögnen" som han skrivit tillsammans med Andreas Edevald. I första avsnittet samtalar vi om vem Anton Surikov var och vilket uppdrag han hade, om hur den svenska regeringens agerande den första tiden skapade en grogrund för misstro, om Estonias symboliska värde i Estlands frigörelse från sovjetisk ockupation, och slutligen om den fabricerade rapport som skulle bli startskottet för en konspirationsindustri vars efterdyningar vi känner av än idag.Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra. OBS! Du som har iPhone se till att köpa medlemskapet direkt på Patreons hemsida och inte i deras app eftersom Apple då tar en extra avgift. Det går också bra att stötta podden på SWISH på 0709262541.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det her afsnit klæder vi jer på til sommerens ankomst og regn, sol, blæst og hedebølger. For hvordan klæder man sig i en tid, hvor alting forandrer sig konstant? Svaret lader til at lave et mixtape af fortidens trends, så i denne uge har vi inviteret nogle af dem, der hviler i deres personlige stil og ikke er bange for at skille sig ud i mængden. Vi kigger på gaden, i musikvideoer, på Tiktok og i popkulturen for inspiration. Panel: Creative director Anna Gunvor Hyttel anbefaler Ukrainian Electro dubtech musik, særligt Sub Basics' album 'Retrace' Model og modekender Fuad Gumas anbefaler rapgruppen Skammerens Døtre og deres sang 'Small Dick Energy' Stylisten Parnoosh Zamani anbefaler sangen 'Bloom' af Radiohead. Vært: Lucia Odoom anbefaler at se Kylie Minogues musikvideo 'Come Into my World' og Netflix-serien 'Kylie' for inspiration til mode og makeup Producer: Sille Westphal. Jingle: Erika De Casier.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Den viktigaste opinionsmätningen innan valet är här – och oppositionen leder överlägset. Samtidigt är det mardrömssiffror för Tidöpartierna. Allra värst är det för Liberalerna som ser ut att marschera taktfast ut ur riksdagen tillsammans med sina utspel om att förbjuda fula skolor och fler miljardärer. Åker Simona Mohamsson och L ut? Behövs C för att byta regering? Och blir det ens någon politisk förändring om de rödgröna vinner?Svaret får ni i den korta podden med det långa namnet: Man måste tänka sig Ulf Kristersson lycklig.Dessutom: Somar erbjuder sossarnas partisekreterare Tobias Baudin ett nytt jobb.

Hvor mye tjener man på OnlyFans? Hva gjør Petter når Vendela er borte? og hvorfor er Ken så misfornøyd med sin nye nabo? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

August är tillbaka från den stora vandringen och vi pratar mycket om djur och djurpark! Vi har blivit jagade av älg och grävling! Vilka är de här kommunbödlarna egentligen? Vem har det bäst på zoo? Får man ha späckhuggare och anka hemma? Svaret på dessa frågor och mycket mer i dagens avsnitt!Lyssna på Godmorgon utan reklam och få ett extra avsnitt i veckan: https://premium.pod.space/studiosusanneGodmorgon på Instagram: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/godmorgonpodd/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

 Vi fikk et ganske frustrert leserbrev fra en mann som har en kone som spiser selvhjelpsbøker til fxokos, lunsj og middag.  Hans hjertesukk: «Jeg er så lei av selvhjelps-tåkeprat om å tenke positivt. Er det ikke egentlig bare sånn at vi er biologiske roboter som gjentar de samme feilene helt til vi dør?»Og svaret vårt? Det er delt - men hvis du fortsetter på autopilot, så er du akkurat det: en biologisk robot. Svaret er sjelden ja/nei - men det ligger i grenselandet mellom nevrobiologi og psykologi.Du tenker ikke nye tanker, du husker egentlig bare. Valgene dine i dag er ofte bare emosjonelle ekko fra barndommen din eller ting som skjedde for ti år siden. Framtiden din er ingenting annet enn fortiden din i forkledning – helt til du tør å bryte loopen.I dag ser på noen sannhetene om menneskesinnet:Identitet som en transe: Det du kaller «meg», er ofte bare nervesystemets mest innøvde autopilot. Du er ikke sånn, du praktiserer å være sånn.Egoets nødbrems: Hvordan hjernen din lyver og bruker «sunn fornuft» som en unnskyldning for at du skal slippe å ta den praten eller risikere å drite deg ut.Skyggen du ignorerer: Hvorfor det du nekter å eie (som ditt eget sinne eller din egen kraft), til slutt blir guden du tjener i det skjulte. Du kan ikke føle eller tenke deg frem til endring. Du må faktisk gjøre noe annerledes før følelsene i det hele tatt får lov til å flytte på seg.En ærlig, usminket og frigjørende episode om å ta herredømmet over eget nervesystem - og hvordan alt starter med å være bevisst og huske dette: «Det du nekter å eie, vil til slutt eie deg» 

En bransch som drabbats hårt av det högre oljepriset är flyget, eftersom priset på bränslet till planen har rusat. Men det kan finnas en lösning på sikt så kallade hållbara drivmedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern har gjort att priset på bland annat olja och gas har stigit kraftigt, jämfört med innan. Oljepriset har också rör sig som i en berg- och dalbana.Flygbranschen har drabbats av att flygbränsle blivit ungefär dubbelt så dyrt som innan kriget, säger Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia.”Det kommer pressa läget i hela branschen och såklart pressa lönsamheten i branschen. Det vi har märkt av nu är de här fåtalet avgångarna som har varit inställda. Samtidigt går vi nu in i en högsäsong där efterfrågan på flygresor ökar, så här förväntar vi oss ju egentligen inte speciellt många inställda avgångar”, säger hon.”Fördel med biobränsle”För flygbolaget Västflyg som bland annat flyger mellan Trollhättan och Bromma märks också de ökade bränslekostnaderna. Men de har en liten fördel, enligt vd Anna Petre.”Det är klart att vi har påverkats och priserna har gått upp. Sedan är det kanske inte lika mycket för oss som kör med inblandning av biobränsle, som för dem som kör på fossilt bränsle”Även det priset har gått upp, men inte lika mycket, konstaterar hon.Frågan är då om kriget kan gör att fler flygbolag vill använda mer biobränsle och andra typer av så kallade hållbara drivmedel framöver?”Svaret är ett nja. Man kan absolut få en viss effekt. Men det beror också på hur länge den här krisen består. Det kollektiva minnet är oftast ganska kort. Dessutom är de här drivmedlen dyrare än det fossila fortfarande. Det gör att det styrs mer av de styrmedel som finns, framför allt på EU-nivå”, säger Jonas Åkerman, som forskar kring flygbränsle på Kungliga Tekniska Högskolan.Utmaningar och haverierDet finns en vilja att försöka öka produktionen av de här mer hållbara drivmedlen. Men det kanske är lättare sagt än gjort. Är det bara förhoppningar som snart kommer grusas?Projekt har redan stoppats, skjutits på framtiden eller till och med gått i konkurs.”Det finns väldigt många projekt på gång, men det finns inga definitiva investeringsbeslut gjorda när det gäller elektrobränsle eller syntetbränsle i Europa”, säger Åkerman.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet är bland annat:Pär Ivarsson, redaktör på EkonomiekotJonas Åkerman, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)Anna Petre, vd VästflygElizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på SwedaviaJacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt NäringslivMattias Viklund, utredare för hållbara drivmedel för bland annat flygetekonomiekotextra@sverigesradio.se

Nationalbanken advarer nu mod ”uholdbare” prishop på det rødglødende storkøbenhavnske boligmarked, og centralbanken vælger side i den betændte strid om nye boliglån mellem Danske Bank og Nykredits topchef Michael Rasmussen på den anden. Her hældes Nykredit lodret ned af brættet. Vi kigger nærmere på børsraketten Micron, der producerer hukommelseschips, og som har vist sig at være en af de vildeste børshistorier i år. Aktien er steget 225% indtil videre og steg 20 procent på en dag forleden. Samlet markedsværdi er nu kravlet over 1.000 milliarder dollars. Kan opturen fortsætte? Svaret er nok ja. Til sidst kigger vi den voksende kritik af den gigantiske SpaceX-børsnotering om bare to uger, hvor skeptikerne siger, at man skal holde sig langt væk. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Tom og Sandra krangler. Også etter et år med partolking. Også i studio med Maria.  Og denne episoden? Den er full av gull.  For vi stiller spørsmålet de fleste par har tenkt på, men kanskje aldri sagt høyt: Er det et dårlig tegn at vi krangler? Eller at vi aldri krangler? Betyr det at noe er galt? Svaret er nei. Men det avhenger av én ting. Tryggheten må være på plass. Med den i bunnen kan dere tåle friksjon, uenighet, taushet og harde ord, og faktisk komme nærmere hverandre. Og når dere i tillegg forstår at dere tolker konflikter helt forskjellig. Noen trenger ro og harmoni for å føle seg trygge, mens andre trenger friksjon og direkte kommunikasjon for å kjenne at noe er ekte, da endrer hele dynamikken seg. I denne episoden viser Maria, Sandra og Tom hvordan Partolkens metode brukes midt i hverdagens irritasjon og frustrasjon. Ikke for å fjerne kranglingen, men for å gjøre den trygg. Ærlig, gjenkjennelig og akkurat passe ubehagelig på den gode måten.  Nysgjerrig på Partolken? Sjekk ut partolken.no eller finn oss på @partolken i sosiale medier.

Livepodkast på Carls i kveld, dørene åpner 18.00, podkasten starter 19.00, og det er gratis inngang! Sikre deg plass og få med deg analysene fra Karen Anna_Eggen og forsvarssjef Eirik Kristoffersen! Lenke til kveldens livepodkast: https://fb.me/e/92Sc949pp Velkommen til en rykende fersk frontlinjeoppdatering fra Ukrainapodden med Tormod Malvin Sæther og Jørn Sund-Henriksen. I denne episoden tar vi frem kalkulatoren for å se nærmere på Russlands reelle fremdrift. Hvis okkupantene fortsetter i samme tempo som de siste åtte dagene, hvor lang tid vil det ta dem å erobre resten av landet? Svaret er absurd mange år, og de logistiske og menneskelige tapene for Russland underveis vil være astronomiske. Vi gir deg en grundig gjennomgang av utviklingen på slagmarken, med et spesielt fokus på infiltrasjonen i Kupjansk sentrum og de tunge kampene rundt Kostjantynivka og Pokrovsk. Hva betyr den krypende russiske offensiven for Ukrainas forsvarslinjer? Vi ser også på den brennhete situasjonen rundt landkorridoren til Krym, som nå delvis er stengt for sivil trafikk. Dette gjør hverdagen ulevbar for de russiske styrkene og forenkler Ukrainas målutvelgelse for militære angrep. I tillegg feirer Jørn den store nyheten om at Sverige formelt donerer 16 JAS Gripen-kampfly til Ukrainas luftforsvar – en massiv oppgradering for det ukrainske luftforsvaret. Husk også vårt arrangement mandag 1. juni på Sentralen i Oslo! Den georgiske foreningen i Norge – Kreba og Den norske Helsingforskomité, i samarbeid med Amnesty International Norge og PEN Norge, inviterer til en eksklusiv panelsamtale med Georgias femte president, Salome Zourabichvili. Her vil vi diskutere landets demokratiske kamp og Russlands innflytelse på sin lille nabo i sør. Arrangementet finner sted i Kronesalen på Sentralen klokken 18.00 og det er gratis inngang. Meld deg på her: https://www.facebook.com/events/1953318741988947See omnystudio.com/listener for privacy information.

Rune Lykkeberg har i denne uge talt med den franske forfatter og fredsforsker Séverine Autesserre om hendes opgør med en arrogant vestlig 'fredsindustri' og hendes radikale bud på, hvordan vi reelt skaber fred ved at lytte til de lokale frem for at diktere løsninger udefra. --- Ugens gæst i Langsomme samtaler er den franske forfatter, fredsforsker og professor ved Columbia University, Séverine Autesserre.  Da hun som ung diplomat i starten af sine 20'ere første gang blev sendt ud i felten, opdagede hun hurtigt en virkelighed, der overhovedet ikke passede med de teoribøger, hun havde terpet på de franske eliteuniversiteter. Hun blev en del af det, hun selv kalder Peaceland – en gigantisk, international fredsindustri baseret på en ubevidst idé om, at den vestlige verden repræsenterer en højere civilisatorisk fornuft, der skal belære resten af verden om fred og forsoning. I samtalen fortæller Autesserre om sit opgør med dette topstyrede system og dets mange blinde vinkler. Det er et opgør, hun første gang præsenterede i sin banebrydende bog Peaceland fra 2014, og som hun syv år senere fulgte op i bogen The Frontlines of Peace fra 2021. Her rejser hun et centralt og radikalt spørgsmål: Hvad gør vi i stedet, når det internationale udviklingsarbejde slår fejl? Svaret er enkelt, men udfordrende for systemet: Vi skal vende magtforholdet fuldstændig om, pakke arrogancen væk og i stedet lære at lytte til de lokale aktører og civilsamfundets institutioner. Autesserres civilisationskritik er enormt vigtig i vores tid. Når højrepopulismen og figurer som Donald Trump angriber FN, USAID og det traditionelle udviklingsarbejde, har mange af os en tendens til automatisk at gå i defensiven. Alt, hvad Trump angriber, vil vi forsvare. Men Autesserre minder os om, at vi er nødt til at turde kritisere de dysfunktionelle og perverterede sider af verdenssamfundet også. Det er et budskab, der er nemmere at tage ind, når det kommer fra en, der vil freden og verden det bedste – og det vil Séverine Autesserre. Lyt med, når hun i dagens afsnit redegør for sine dybt originale tanker om globalt samarbejde, diplomati og fejlslagne indsatser i verdens krigszoner – og om hvordan vi reelt skaber fred i verden.

Hva skjedde egentlig under helgens Akon og Ne-Yo-konsert? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Bilradio vender blikket mod Skoda Epiq, der ligner den mest seriøse bejler til titlen som Danmarks mest solgte elbil. Eksperterne ser også nærmere på den elektriske genfødsel af den legendariske 2CV, der skal gøre elbilen tilgængelig for alle. I ugens episode af Bilradio dykker Christian Schacht og Jan Lang ned i et af de mest interessante spørgsmål på det danske elbilmarked lige nu. Alle taler om de store, dyre elbiler med voldsomme hk, men spørgsmålet er, om vi har glemt det mest basale: Hvad er det, vi egentlig har brug for i en bil til hverdagsbrug? Svaret kan meget vel være Skoda Epiq. Selvom bilen på overfladen kan virke som en helt ordinær el-SUV, er der meget, der tyder på, at den står til at overtage titlen som Danmarks mest solgte bil. De kigger også nærmere på genoplivningen af en sand legende, når Citroën vækker 2CV-navnet til live som en helt elektrisk bybil. Planen er intet mindre end at demokratisere elektrisk mobilitet med en pris under 15.000 euro, og i studiet diskuterer de, om det er opskriften på at gøre nye biler tilgængelige for almindelige europæiske bilister igen. Ugens øvrige emner i Bilradio: • Stellantis’ massive »FaSTLAne 2030«-offensiv• Volvo EX60: Den nye rækkeviddekonge med 810 km• Mercedes-AMG GT: Når 1.169 hk møder Formel 1-teknologi• AutoIndex 2026: BMW tilbage på toppen og en svær tid for Audi• Fords nye kurs: Rally-arv og fransk samarbejde• Advarsel: Sådan undgår du en ekstraregning ved leasing• Guide til bilferien: Sådan sparer du penge på benzin og strøm• Nissan Leaf vender tilbage med lavere pris• Xpeng G9: Ladehastighed og luksus tre år efter lanceringen Vært: Christian Schacht Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Kasper Nesheim RisgaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Den här veckan är temat "Den heliga anden" och bibeltexten är hämtad från Johannesevangeliet 7:37-39. "5 minuter med Gud" är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund. Julia Forsberg, pastor och föreståndare, Centrumkyrkan i Finspång håller i andakten.

Våldet är enligt Simone Weil Iliadens huvudperson och kanske även i vår värld. Simon Sorgenfrei hittar en antik uppmaning med påtaglig aktualitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En sommar besökte jag tillsammans med min familj det brinnande berget Yanartaș i sydvästra Turkiet. Det ligger vid foten av Olympos och kallades under antik tid för Chimaira.Vi vandrade upp dit sent på eftermiddagen och när vi kom fram i skymningen skimrade berget av eldslågor som slog upp ur sprickor i de mörka hällarna. I evinnerliga tider har metangas ur jordens inre hållit elden vid liv, men enligt myten brinner berget eftersom det var här som det eldsprutande monstret Chimaira besegrades och tvingades ner i sin underjordiska fångenskap.Det var en magisk och lite skrämmande plats. Men så snart vi kom fram visade det sig att vi inte var ensamma. På klipporna och kring eldsflammorna hade små grupper av människor samlats. Familjer och vänner hade picknick på hällarna. Flera av barnen hade med sig marshmallows som de stack på spett och grillade över den eviga helveteselden.Vid klipphällens fot låg också resterna av ett gammalt Hefaistostempel. Det var en lämplig plats, tänkte jag, för en helgedom tillägnad gudarnas vapensmed. Det var så klart över Chimäras eld han smidde sina dubbelyxor och svärd.I den artonde av Iliadens sånger berättar Homeros om hur Hefaistos fick uppdraget att smida en ny rustning till hjälten Akilles. Han hade lånat ut sin egen åt vännen Patroklos, som hade dödats av Hektor. Nu skulle Akilles hämnas. Scenen då Hefaistos smider Akilles sköld har blivit en av eposets mest berömda. Skölden blev smedens mästarprov och på dess stora rundel avbildade Hefaistos hela världen – jorden, havet och den gnistrande stjärnhimlen där ovan.Han avbildade också två städer. I den ena kunde man se folket samlas för bröllop samtidigt som ett ting, en domstol, löste en tvist enligt skrivna lagar. I den andra staden pågick i stället ett krig. Där vandrade skräckens och dödens gudinna genom gränderna, skriver Homeros. Där föll kvinnor och män för krigarnas vapen, så som både Hektor och Akilles snart skulle falla.Runt de båda städerna skapade Hefaistos sedan böljande fält och bönder som plöjde, sådde och skördade jorden. Det var ett tungt jobb. Men alldeles i närheten lät smeden också avbilda en stor ek, under vars skuggande krona arbetarna kunde vila. Han smidde herdar som vallade sina får i frodiga betesmarker, men också lejon som blodigt fällde en oxe, liksom män och hundar som vildsint jagade lejonen på flykten.Därefter framställde Hefaistos en ringdans och mitt bland de dansande ungdomarna kunde man se en skald sjunga dikter till lyra, medan akrobater visade sina konster för det festklädda folket som roade sig.Den franska filosofen Simone Weil har i en analys av Iliaden menat att eposets sanna huvudkaraktär, inte är Akilles eller någon annan av hjältarna, utan själva våldet, den våldsamma kraft som ligger bakom alla skeenden. “Våldet som utövas av människan, våldet som förslavar människan, våldet inför vilken människans själva kött ryggar tillbaka”, skriver Weil.Krigarna tror sig, högmodigt, kunna behärska kraften och tämja våldet. Men det visar sig snart vara en kraft som övermannar alla som vill göra den till sin. Någon kan äga den för en stund, men i slutändan är det ändå våldskraften som rider människan. “Utövad till sin yttersta gräns förvandlar den människan till ett ting i ordets mest bokstavliga bemärkelse”, skrev Weil i skuggan av andra världskrigets fasor, “den gör henne till ett lik”.Akilles hade lånat ut sin rustning, våldskraftens symbol, till Patroklos som dödats av kämpen Hektor. Nu skulle Akilles alltså få nya vapen och döda Hektor. Även sedan eposet är slut fortsätter våldet. Akilles dödas faller för prins Paris förgiftade pil och kort där efter dödas även Paris.Att Hefaistos låter en fredlig värld framträda på skölden har tolkats som en bitter ironi. Krigaren Akilles var för evigt skild från den vackra värld han bar på sin arm.Man kan också tolka Homeros skildring som en påminnelse om allt det som krigaren är satt att skydda. Vapenmakten och våldskraften är ett värn för den vardagsvärld som smeden lät avbilda och som vi så ofta tar för given.Men när jag stod i ruinerna av Hefaistos smedja den där sommarkvällen tänkte jag att det är precis tvärt om. Att scenerna på skölden i stället bör tolkas som att just vardagslivets alla små sysslor och glädjeämnen är själva skyddet. Samvaron i arbete och fest är vårt värn mot den kraft som när som helst kan brisera i våld. Ju fler som deltar i det kultiverade liv som skölden visar, desto färre förtingligas av den kraften.Världen på Hefaistos sköld pågår trots kriget, inte på grund av det. Det är en hyllning till det civila, till det repetitiva och det lilla. Krigets kraft är monoman, den vill reducera allt till aska och lik. Men livet på skölden är mångfaldigt: det är kärlek och juridik, arbete och lek.Att skriva dikt och dansa, att sköta sina sysslor och sedan roa sig är att värna sig, ja värna oss alla, mot våldskraften. Att hålla fast vid det mänskliga när världen runt omkring tycks vilja förvandla oss till ting är en sorts heroiska handlingar.Vi som inte är några krigare kan bäst försvara världen genom att fortsätta att kultivera den. När helveteslågorna bryter fram ur det svarta berget finns det kanske inget bättre att göra än att vandra upp dit för att tillsammans grilla marshmallows i solnedgången.Simon Sorgenfreiprofessor i religionsvetenskapLitteraturSimone Weil: En civilisations plågor. Översättning: Linn Apelmo. Bokförlaget Faethon, 2024.

Vi banker på videre, hvem må du ha inn i de to siste rundene for å klatre i mini-ligaene? Svaret får du her. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Norges statsminister Jonas Gahr Støre kommer innom, vi tester hans dialektkunnskap, og lar Norges befolkning stille han spørsmål.Christer har noen solide tips, for hvordan man kan lure andre til å tro du er en sommelier. Hvem i studio er flinkest til å etterligne David Attenborough? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hvordan kildesorterer man en alligator? Hvorfor er Petter skuffet over Vidas plan for langhelgen? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Harry Styles er forlovet, og sorgen er tung for Vida Lill. Petter har begynt å forske på frosker med herpes, og Ken gleder seg til flyvende biler, som angivelig er rett rundt hjørnet. Klarer Vida Lill å endre Petters syn på joggere? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Att växa eller inte växa , det är frågan. Tomas har drivit företag i 9 år och är fortfarande soloföretagare. Varför har inte företaget växt? Svaret får du i detta avsnitt.

Ajajaj. Det är lite stolpe ut för våra hjältar den här veckan men oj, vad spännande det är. Eeko-Dio Daki lives to fight ett avsnitt till och för det är vi väldigt glada! Men den stora frågan kvarstår - vem är det egentligen vi ser skymten av där på slutet? Svaret får ni (nog) i veckans avsnitt av RebellRadion! Mycket nöje!

Fødslene på Snapchat har nådd nye høyder og det er bursdagsbonanza i Norge i dag, men hvorfor? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hvor mange streams har Petter på låtene sine og hvor mye har han egentlig bidratt? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hva slags spilleregler gjelder når man er på kjendisfest? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hvorfor bryr Ken seg så mye om Erling Braut Haaland sine pappatips? Hvem har Petter blitt starstruck av i helgen? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Det lignede en fredsaftale i Mellemøstkrigen fredag, hvor den iranske udenrigsminister meldte ud, at Hormuzstrædet var åbnet, men i løbet af weekenden kollapsede det hele igen. Strædet er igen lukket, og USA tager kvælertag om Irans økonomi med en blokade af landets havne. Rusland ligner den helt store vinder af krigen. Vi diskuterer også det kraftige aktieopsving, der nu ruller videre på tredje uge. Teknologiaktierne steg knap syv procent i sidste uge og de europæiske er også i plus. Er Milhøj stadig optimist? Svaret er ja. Til sidst tager vi fat på et debatindlæg i Politiken om det københavnske boligmarked, der nok engang gentager myten om, at der bygges meget i landets hovedstad. Det er lodret forkert. Der bygges historisk lidt. Derfor er priserne steget 45 procent på to år. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

I vårt mest inaktiva avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Axel Kannes begäran – igenom den brännande frågan ”vad gjorde Österrike-Ungerns kustartilleri under första världskriget?”. Svaret är humidor. Mattis är den som sveper en cognac den här gången och går igenom detta ärorika truppslag (?). Detta inkluderar semester i Pula, spatillvaro längs den dalmatiska kusten och en österrikisk-ungersk expeditionskår till Mellanöstern (wtf?). Pers roll är den här gången att låta sig omsvepas av dubbelmorkins mys. Stort tack till Axel! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka.Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

IKEA`s aprilspøk om lansering av egen Chupa Cups-smak har blitt virkelighet, men hvilken smak har den? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hvordan går det egentlig med flodehestene til Pablo Escobar? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hvorfor er Sebastian Solberg forbanna på TV2? Svaret får du i dagens pod. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Vi tar oss an begreppet Mixning inom Musik, och teorier, filosofier och tankar så att du kan bli bättre.Vi analyserar också musik från The lyrics och Riktiga Låtsasvänner med låtarna”Ready. Set. GO!” och ”ingen mening”.Storslaget och energifyllt lovar vi.Förutom detta förklarar vi begreppet "Rock and Roll".Vad kommer det ifrån? Vad betyder det?Svaret gör allt självklart.Och hur var det med Ullevi? Vad är det som strängas om?Förbannat kul att just du lyssnar!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.seLänk till Spellista:https://open.spotify.com/playlist/25dSufz7mpKXI0vbMclpgz?si=77c7b74518db43fd#recension #analyser #musik #analys #spotify #Podcast #podd #musiksnacket #Artist #Musiker #scen #studio #AI

Vi har grävt upp avsnitt från Gynning & Bergs begynnelse. MEN vill du höra just denna veckas NYA avsnitt så glider du in och testar Premium på Podme gratis i 14 dagar. Klicka här! Vad är det tantigaste man kan göra? Vad är SBV-kärringar? Och har verkligen Gynning en kattlucka som står och slår i badadonken? Svaret på dessa frågor (och många många fler) får du i det här pinfärska avsnittet av Gynning & Berg!

"Spotify er verdt mer enn de fire største selskapene på Oslo Børs til sammen." Det sa Paal Skoe til oss. Og han mener Norge kan bygge den type selskaper, hvis vi tør å satse på datasentre nå.Gjennom STRØM-sesongen har vi fulgt strømmen steg for steg. Gårdeiere som kjenner smerten (#107). Elhub som ga oss datagrunnlaget (#108). Tibber som viste oss fleksibilitet (#109). Sunday Power som installerer sol og batteri på taket (#110). Og Jonas Nøland som advarte: KI og datasentre er kokken som spiser opp alle råvarene (#111). I dag møter vi kokken. Men han påstår at han også varmer bygget ditt.Paal Skoe er CEO i BW Velora, backet av BW Group (shipping, energi, batteri, subsea fiber). I forrige episode advarte Jonas Nøland om at KI og datasentre spiser opp all kraften. I dag møter vi mannen som bygger dem. Er datasentre en trussel mot strømnettet, eller Norges neste eksportindustri?Vi snakker om:Paal spurte ChatGPT hva han burde satse på. Svaret: datasentre. Så startet han et selskap.Fra Aker-systemet og karbonfangst til datasenter-tomter i Norden og CanadaFem myter om datasentre vi tar opp med Paal, en etter en"Ingen jobber der", "de stjeler strømmen", "all varmen er bortkastet". Hva stemmer?Krypto vs. AI compute: hvorfor Norge forbød det ene og satser på det andreDum varme vs. smart varme: en ovn er en dum motstand. Et datasenter er det samme, bare at du fikk intelligens på veienFlorø: hydrogen, offshorebase, fiskeoppdrett og datasenter i samme industriklynge"Vi har strøm til to til fire år. La oss ta den muligheten nå"Leverandørindustrien: olje og gass bygde et norsk økosystem. Kan datasentre gjøre det samme?Gjest: Paal Skoe, CEO, BW VeloraLinkedIn: linkedin.com/in/paal-skoe-988b0932/ BW Velora: bwvelora.comFølg Praktisk PropTech:LinkedIn: linkedin.com/company/praktisk-proptech Instagram: @praktiskproptechYouTube: youtube.com/@praktiskproptech Web: praktiskproptech.noProdusent: SylvioMentioned in this episode:

Slaget vid Verdun inleddes den 21 februari 1916 och pågick i stort sett i tio månader, med varierande intensitet. På en yta av några kvadratkilometer öster och norr om den franska fästningsstaden Verdun drabbade hundratusentals franska och tyska soldater samman i en förintelsekamp som resulterade i enorma förluster och ett mycket stort lidande. Förlusterna i döda, sårade och saknade uppgick sammantaget till över 700 000.I reprisen av avsnitt 22 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om första världskrigets kanske mest kända slag. Som vanligt står taktiskt tänkande och vapenverkan i centrum, men också det större sammanhanget – och varför slaget kom att utvecklas som det gjorde.Den franska offensivandan konfronterades på ett synnerligen brutalt sätt med tunga artillerispärrar och det moderna skyttegravskrigets verklighet. Hur kunde fransmännen trots allt stå emot det massiva tyska anfallet? I centrum för den diskussionen står inte minst general Philippe Pétain, ofta kallad ”Verduns räddare”.Var slaget vid Verdun det värsta, eller ens det största, under första världskriget? Svaret är nej. Men varför har det ändå blivit så betydelsefullt – inte minst för det franska minnet av kriget? För många soldater blev tjänstgöringen vid Verdun liktydig med att ha deltagit i kriget över huvud taget. Omkring tre fjärdedelar av de franska soldaterna under första världskriget ska under någon period ha fått stå ut med helvetet vid Verdun. ”Jag har gjort Verdun”, sa man efteråt – och möttes alltid av respekt.Upplevelserna vid Verdun var brutala. Området kring staden bär än i dag tydliga spår av striderna. Vissa platser går inte att besöka på grund av alla blindgångare som fortfarande ligger kvar i jorden.Bild: Tyska soldater lämnar sina skyttegravar för att anfalla höjden Le Mort Homme (”Död mans kulle”), 14–15 mars 1916. Foto: Hermann Rex. Public domain (Wikimedia Commons) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid andra världskrigets utbrott i september 1939 stod Sverige inför hotet av en tysk invasion från havet. Och när Nazityskland i april 1940 invaderade Danmark och Norge blev hotbilden mot Sverige akut. Skånes kuster blev ett av rikets mest utsatta områden.Svaret på hotet blev skånelinjen, en över 50 mil lång befästningslinje som sträckte sig från Båstad i nordväst, längs Skånes sydkust och upp till Vieryd i Blekinge. Linjen kom att utgöra ryggraden i det svenska kustförsvaret under mer än ett halvsekel. Men frågan är om den inte var omodern redan när den byggdes?I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Marcus Törner om Skånelinjen – dess taktiska och strategiska betydelse, dess dramatiska tillkomst under andra världskriget och hur linjen levde vidare in i det kalla kriget. Törner är aktuell med boken Operation Rädda Danmark – Sveriges hemliga plan att rädda Danmark.Skånelinjen började planeras redan hösten 1938, som en reaktion på det försämrade säkerhetsläget i Europa efter Nazitysklands expansion. Sommaren därpå inleddes bygget av ett strandförsvar från Båstad i nordväst till Vieryd i Blekinge. Målet var att skydda Sverige mot en möjlig tysk invasion över Östersjön eller Öresund – särskilt efter ockupationen av Danmark och Norge i april 1940.Under bara ett år uppfördes över tusen bunkrar i rekordfart. Linjen, även kallad Per Albin-linjen efter statsministern Per Albin Hansson, blev ett konkret uttryck för Sveriges neutralitetspolitik i praktiken. Här rustade landet för att stå emot – om inte vinna – så åtminstone bromsa en angripare tills mobilisering kunde ske.Försvarslinjen byggdes i flera etapper mellan 1939 och 1940. Under högtrycksperioder göts upp till 16 värn per dag. Totalt uppfördes 1 063 värn i tolv grundmodeller och femton variationer, främst avsedda för kulsprutor, kanoner och observationsändamål. Värnen placerades med maximalt 1 200 meters mellanrum för att möjliggöra korseld längs strandlinjen – så kallad flankerande eldgivning. Endast ett fåtal värn var riktade direkt mot havet.Värnen konstruerades för att stå emot artilleribeskjutning och flygbombning, särskilt i strategiskt utsatta områden som Helsingborgstrakten. I flera fall kompletterades de med skyddsrum, förråd och signalförbindelser. Vissa sektioner fick flera försvarslinjer: en direkt vid stranden, en andra några hundra meter inåt land, och en tredje längre in som skyddslinje.På bara några månader förvandlades stränder, hamnar och kustbyar till en beväpnad mur – en betonglinje med flankerande eldgivning, pansarvärnskanoner och observationsbunkrar. I rekordfart reste Sverige sin sista försvarslinje. Skånelinjen, även kallad Per Albin‑linjen, som är en av de mest omfattande militära befästingsarbetena i svensk historia. Med över tusen bunkrar längs södra kusten var syftet att möta en tysk invasion från havet.Mellan 1939 och 1940 uppfördes 1 063 värn utmed kusten från Båstad i nordväst till Vieryd i östra Blekinge. Under högsommaren 1940 – när krigsrisken ansågs som som störst – färdigställdes upp till 16 värn per dag. Byggandet organiserades i etapper, och upp till åtta olika entreprenörer var engagerade enbart i Blekinge.Värnen byggdes för att tåla 21 cm artilleribeskjutning och flygbomber på upp till 300 kg, med personal inkallad genom beredskapssystemet.Bild: Värn 138 i Skånelinjen, fotograferat 1940 under andra världskriget. Anläggningen uppfördes som en del av det svenska kustförsvaret för att skydda landet mot en befarad invasion. Källa: Regionmuseet Skåne (regionmuseet.se), ”Foto: Okänd, 1940. Värn 138 i Per Albin-linjen i Skåne”. Public Domain.Musik: Musik: Time Is Running Out av Jon Presstone, Storyblock Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lige siden Donald Trump vandt præsidentvalget i 2024, har Demokraterne forsøgt at finde ud af, hvordan de kan slå hans MAGA-bevægelse og få magten tilbage. Skal de satse på en rødglødende debattør, der taler til kernevælgerne med budskaber fra partiets venstrefløj? Eller skal de søge mod midten og tage en kandidat, de fleste amerikanere har det fint med - men som måske ikke ligefrem begejstrer græsrødderne? I sidste uge holdt de politiske partier i USA deres første primærvalg, for at finde kandidater til efteråret midtvejsvalg. Og alle øjne var rettet mod Texas. Her endte Demokraterne med at vælge en mand, der kan holde en tale, som får publikum på fødderne. En mand, der måske ved, hvordan man kan vinde over Trumps MAGA-parti. Politikens Anders Tornsø Jørgensen var i Texas og er vores gæst i dag. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Jan og Einar ble invitert med på luksusrestauranten Maaemo av Erik Solbakken og Jørgen Høst, produsentene bak Norges dummeste. Det store spørsmålet er selvsagt hvordan vanedyret Jan, som er selektiv i matveien, taklet å spise noe som ikke var kylling og ris, men før de kom dit, var det stor dramatikk i heimen: Mens alle de andre hadde med sine partnere, ble Harlem Alexander (snart Thomas) igjen hjemme. Hva skjedde? Svaret får du i denne EKSKLUSIVE SnikkSnakk'en (som er såpass eksklusiv at den kommer ut hver eneste mandag i sesongen.)Produsert av Martin Oftedal, PLAN-B Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mail: likaolikapodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.