Podcasts about tror

Är du den drivna personen och achievern som är duktig på att pusha dig själv?Som är stolt över din förmåga att pressa dig framåt när det behövs och ser den hårda rösten på insidan som ditt hemliga vapen?I det här avsnittet utvecklar Mario vad det innebär att ”pressa” och ”vara hård mot sig själv”, hur det egentligen är självkritik utan att de flesta inser det och hur det i själva verket begränsar prestation och välmående.Vi besvarar frågor som: Varför är så många drivna människor ofta hårda mot sig själv utan att riktig förstå det? Varför är du så hård mot dig själv? Och vad är självkritik, egentligen? Vad vi försöker uppnå genom att göra det?Och vad du kan göra för att hitta en strategi som hjälper dig få ut maximalt av din kapacitet, prestation och välmående.Med MYCKET mera! Enjoy!— Mer info om Founder Capacity Analysis - kostnadsfritt & begränsat antal platser under sommaren!Läs mer genom att klicka HÄRÄr du en founder, entreprenörer, ledare eller hungrig individ som vill växa vidare?Klicka in och läs mer  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mind Your Business⁠ 1:1⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Eller säg hej och följ mig på mina sociala kanaler!:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/marionoghani⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.linkedin.com/in/marionoghani/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

DR fortæller i en ny artikel at over en fjerdedel af 9-14 årige styrketræner, og det vækker bekymring hos Børns Vilkår.Samtidig fortæller en fysioterapeut at børn og unge kun må træne med kropsvægt, for at undgå skader.Passer det? Det svarer Nikolaj Bach og Kristian Bradsted på i denne episode.Få en helt uforpligtende snak om personlig træning i hele landet:https://styrkmig.dk/booking/Bliv medlem af Træningstimens gruppe på FB, og få svar på dine spørgsmål om træning og kost:https://www.facebook.com/groups/traeningstimen

Cappelen Damm forlag har gjort det, Se og Hør har gjort det, TV2 har gjort det: Tabbet seg ut med KI den siste uken. Men er det menneskene eller maskinene som er problemet? For første gang siden ordningen ble innført nekter en redaktør å publisere en fellelese fra Pressens Faglige Utvalg. Det har gått en uke siden VG publiserte sine bredt anlagte avløringer av konspirasjonsteoriene i den såkalte Shada-saken. Hvilke konsekvenser har den fått? Og hva er det som trekker folk til konspirasjonsteorier i utgangspunktet? Med Gard Steiro og Anders Giæver. Produsent Simon David Adam, Andreas Røen Pettersen og Sara Gustavsen. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Hør «Mediebobler» hver lørdag om feilene pressen gjør og dilemmaer VG står i. Alltid på Podme.

Hvordan tar vi vare på naturen samtidig som turistene strømmer til? Vi er med en ny og ung aktør i reiselivsnæringa i Midt-Troms i ukens Folkepodden.

Hvem kunne ikke tænke sig at være minister for en dag? I dagens episode uddeler GO'NOVAs producer, Jakob, ministerposter til hele holdet. Men er man gammel nok til at varetage en ministerpost, når man stadig tager på ferie med sin familie? Og hvornår stopper man egentlig med det? Det dykker vi også ned i i dag.Tror du, at du har gennemskuet vores musiksmag? Så tryk på afspil – måske bliver du overrasket.Vi lyttes ved!

Somna, idag vill jag vara en fyr på en kobbe, långt ute till havs. När jag var liten ville jag verkligen bli fyrvaktare. Tror det kommer från när jag lästa Mumin när jag var yngre. Därför ska jag idag berätta en saga om en fyrvaktare. Hon heter Fleka. Hon packade väskan med det viktigaste, mesta dels böcker och lämnade allt för att bli fyrvaktare. Varje morgon vaknar hon tidigt och sätter på kaffe. Hon flyttade till fyren eftersom hon gått genom en skilsmässa. Det var en sån separation där allt i slutet gjorde ont, trotts att det inte har hänt något. Hon har en katt som heter Måns.En dag är molnen låga. Hon har sett den här himlen förr. Hon surrar fast saker och kollar att aggregatet fungerar. När allt är kontrollerat sätter hon sig vid köksbordet och väntar på stormen. Måns är rädd för stormen och vågar inte komma fram. Det tråkigaste med stormar är att de tar slut, helst när man betraktar dem inifrån. När hon är ute och går ser hon att något flutit upp på stranden, först tror hon att det är en säl med det är en man. Han har puls men blå läppar. Hon får in den medvetslösa mannen in i fyren. Mannen heter Karun. Han diskar, matar Måns och är väldigt varsam. Det är början på deras historiaMer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

5. Hvilke fordele og ulemper mener du, der kan være ved, at virksomheder bruger kunstig intelligens til at sortere jobansøgninger fra nyuddannede?Jeg tror, der kan være flere forskellige fordele og ulemper.En fordel er, at virksomheder kan spare tid. Hvis der kommer mange ansøgninger til en stilling, kan kunstig intelligens hurtigt hjælpe med at finde de ansøgere, der passer bedst til jobbet. Det kan gøre processen mere effektiv, både for virksomheden og for ansøgerne.En anden fordel er, at AI måske kan gøre vurderingen mere ensartet. Hvis systemet ser på de samme krav hos alle ansøgere, kan det i nogle tilfælde mindske tilfældige vurderinger.Men der er også ulemper. For det første kan AI overse gode ansøgere, fordi systemet måske kun leder efter bestemte ord eller bestemte erfaringer. En nyuddannet kan have gode personlige kvaliteter, motivation og potentiale, men det kan være svært for AI at vurdere.For det andet kan AI være uretfærdig, hvis systemet er trænet på gamle data. Hvis tidligere ansættelser har været skæve eller diskriminerende, kan AI komme til at gentage de samme problemer.Derfor mener jeg, at virksomheder godt kan bruge AI som et hjælpemiddel, men mennesker bør stadig være med i beslutningen.6.Tror du, at kunstig intelligens vil skabe flere muligheder eller flere problemer for nyuddannede på arbejdsmarkedet i fremtiden? Hvorfor?Efter min mening vil kunstig intelligens både skabe muligheder og problemer, men jeg tror, at den kan skabe flest muligheder, hvis den bliver brugt rigtigt.For det første kan AI hjælpe nyuddannede med at arbejde hurtigere og mere effektivt. De kan bruge teknologien til at lære nye ting, skrive bedre ansøgninger, forberede sig til jobsamtaler og løse opgaver på arbejdspladsen.For det andet kan der opstå nye typer job, som ikke findes i dag. Der bliver for eksempel brug for mennesker, der kan kontrollere AI, bruge AI i undervisning, arbejde med data eller sikre, at teknologien bliver brugt etisk.Men der vil også være problemer. Nogle job kan forsvinde eller ændre sig meget. Derfor bliver det vigtigt, at nyuddannede hele tiden lærer nyt og følger med udviklingen.Så min konklusion er, at AI ikke kun er en trussel. Det er også en mulighed. Men det kræver, at både uddannelser, virksomheder og de unge selv tager ansvar for at lære teknologien at kende.

Er alle de lokale TITO-lagene i ferd med å bli middelhavsfarere? Og er faktisk FIL med i opprykkskampen til PostNord-ligaen på ekte? Kortreist er tilbake og oppsummerer helgens lokalfotball.

I denne episoden av «Snakk med Silje» får jeg igjen besøk av menneskerettsjurist Marius Reikerås og tidligere politietterforsker Vigdis Bollerud, som tidligere har gjestet podkasten i henholdsvis episode 107 og 74. Dette ble en intens og kontroversiell samtale om makt, frykt, varsling og det mange mener er alvorlige problemer i rettsstaten Norge. Vi snakker om domstolene, regjeringsadvokaten, maktmisbruk, varsling og hvorfor stadig flere opplever at systemet beskytter seg selv fremfor enkeltmennesket. Hva skjer når mennesker føler at staten de skal kunne stole på blir deres sterkeste motpart? Bollerud forteller om sin pågående kamp mot staten etter at hun varslet om det hun mener er korrupsjon, kameraderi og alvorlige kritikkverdige forhold i politiet. Hun beskriver hvordan hun mener varslingssaker blir omdefinert, hvordan dokumentasjon forsvinner, og hvorfor hun opplever at systemet beskytter seg selv. Reikerås deler erfaringer fra en rekke saker mot norske myndigheter, blant annet i Den europeiske menneskerettsdomstolen i Strasbourg. Vi snakker om:– Regjeringsadvokatens rolle– Hvorfor mange ikke tør å gå til sak mot staten– Saksomkostninger og økonomisk ruin– Manglende lyd- og bildeopptak i norske rettssaler– Varslere og enkeltpersoner som blir stemplet og sykeliggjort– NAV-skandalen og barnevernssaker– Hvorfor mange føler seg maktesløse i møte med systemet– Sosiale medier som motmakt Vi snakker også om:– Tilliten nordmenn har til staten– Hvorfor mange mener offentligheten ikke får innsyn i hvordan systemet faktisk fungerer– Hvordan enkeltpersoner kan bli stående alene i kampen mot myndighetene– Hvorfor stadig flere engasjerer seg i spørsmål om rettssikkerhet og maktmisbruk Tusen takk for at du lytter til «Snakk med Silje». Husk gjerne å abonnere på kanalen og del episoden videre dersom du mener flere burde se den. ► DONASJONER Vipps: Søk opp “Snakk med Silje” eller bruk vippsnummer: 806513 Bitcoin lightning adresse: psykologsilje@bb.no PayPal: NOK: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=LZBFC3PKM8ECA Internasjonal bankoverføring: BIC: DNBANOKKXXX IBAN: NO9015068887892 ► KANALER Spotify: https://open.spotify.com/show/3XIJBJlX8FyZkyluivEch7 Apple podkaster: https://podcasts.apple.com/no/podcast/snakk-med-silje/id1684607083 YouTube: https://www.youtube.com/@SnakkMedSilje Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje ► SOME Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA== TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1 Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje Twitter: https://x.com/Silje_Schevig LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium= See omnystudio.com/listener for privacy information.

Jesus stiller oss det samme spørsmålet som han stiller Marta: «Tror du dette?» Han spør ikke om vi har alle svarene eller om vi har sterk tro. Nei, han spør bare: Stoler du på Ham som er Livet? Stoler du på Gud som er ren kjærlighet, som ble menneske i Jesus Kristus og somgjennom Ånden lever og virker i mennesker? Tør du å stole på at Guds løfter også gjelder deg?I det øyeblikket kan Martas ord bli våre ord: «Ja, jeg tror!»Og kanskje er det nettopp der, når vi sier vårt «ja» til Gud, at mirakelet kan skje – og vi kan gå fra å overleve til virkelig å leve. For der Kristus er, der er liv – der du og jeg kan leve i et evig «Guds nå».Velkommen til å lytte til våre tanker før søndagen!___________________________________________TreenighetssøndagBetania ligger like ved Jerusalem, omtrent femten stadier fra byen, og mange av jødene var kommet til Marta og Maria for å trøste dem i sorgen over broren. Da Marta hørte at Jesus kom, gikk hun for å møte ham. Maria ble sittende hjemme. Marta sa til Jesus: «Herre, hadde du vært her, var ikke broren min død. Men også nå vet jeg at alt det du ber Gud om, vil han gi deg.» «Din bror skal stå opp», sier Jesus. «Jeg vet at han skal stå opp i oppstandelsen på den siste dag», sier Marta. Jesus sier til henne: «Jeg er oppstandelsen og livet. Den som tror på meg, skal leve om han enn dør. Og hver den som lever og tror på meg, skal aldri i evighet dø. Tror du dette?» «Ja, Herre», sier hun, «jeg tror at du er Den salvede, Guds Sønn, han som skal komme til verden.»Johannes 11:18-27

Somar och Henrik är på Järvaveckan på Spånga IP i Stockholm. Alla partiledare ska hålla tal där. Men från Tidöpartierna är bara Simona Mohamsson (L) är på plats, de andra skickar vikarier. Ulf Kristersson och Ebba Busch var inte här förra året heller.Dessutom: Henrik frågar Järvaveckans besökare om de tror att statsministern är lycklig. Och Somar pratar arabiska med Al-Kompis.Medverkande:Somar Al Naher och Henrik Jalalian, politiska redaktörer på Dagens ETCEnkät med: Guleed Mohamed, Nike Almqvist, Shora Dehnavi och Vicky.

Dronningen er hjemme fra sykehus, etter å ha vært innlagt med hjerteproblemer. I dag møtte kongen pressen. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om den viktige forsvarsavtalen mellom Norge og Frankrike.

Programledare: Axel InsulanderPanel: Sabri Suvakci & Robin BerglundGäster: Myggan, Julia Walentowicz, Baran Coskun, Kid Eriksson & Simon Strömstedt & NewkidRedaktion: Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergAnsvarig utgivare: Dawid Fjäll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OSA är en ledningsfråga."Har jag koll på vad som händer där ute när jag fattar de här besluten?"Det är frågan som Lars Lööw, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, vill att landets ledningsgrupper ställer sig. Inte en gång om året på en strategidag. Utan varje gång ett beslut fattas som påverkar de människor som ska omsätta det i praktiken.Det låter enkelt men det sker för sällan.I det här avsnittet av Health for Wealth samtalar jag med Lars Lööw om varför den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – OSA – är mer aktuell än någonsin. Om vad tio år med en föreskrift faktiskt har gett. Och om vad som krävs härnäst – av myndigheter, politiker, ledningsgrupper och de chefer som varje dag försöker göra ett hållbart jobb under förutsättningar som inte alltid är rimliga.Vad siffrorna berättar – och vad de egentligen handlar omÖkningen av sjukfrånvaron i Sverige har en tydlig koppling till psykisk ohälsa och till arbetslivet. Arbetsmiljöverket har, efter en av sina största inspektionsinsatser någonsin – samtliga akutsjukhus i Sverige – kunnat konstatera det som många på golvet länge vetat: ansvaret för OSA har hamnat på fel nivå.Det finns beslut som fattas på en annan nivå. I den högsta ledningen, på tjänstemannanivå och på politisk nivå. Beslut som får avgörande konsekvenser för hur en första linjens chef kan ta sitt ansvar. Och när de förutsättningarna saknas kompenserar chefen, täcker upp, biter ihop – tills det inte går längre.Kunskapen finns. Men når den rätt nivå?OSA-föreskriften fyller tio år. Den innehåller skallkrav som är glasklara: ökad kunskap hos högsta ledningen, tydlig prioritering, befogenheter och stöd, kontinuerlig dialog och systematisk uppföljning. Det är inte vaga ambitioner – det är lag.Ändå ser vi att det inte nått hela vägen.Det finns hälsoekonomiska analysverktyg som kan sätta faktiska siffror på vad bristande förutsättningar kostar. Forskning och kunskapsunderlag finns att hämta. Men kunskapen måste efterfrågas och mötas av ett genuint intresse uppifrån för att göra skillnad.Varför kvinnor drabbas hårdare – och vad det egentligen säger ossDet är kvinnor som dominerar i statistiken över arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetsmiljöverkets egna analyser visar att skillnaden inte ligger mellan kvinnor och män inom samma yrke – den ligger i vilka yrken som toppar listan. Och det är de offentliga tjänsteyrkena, vård, skola och omsorg, som år efter år återfinns längst upp.Det är inte ett individuellt problem som löses med friskvårdsbidrag eller stresshanteringskurser. Det är ett strukturellt problem som kräver strukturella svar – på ledningsnivå och på politisk nivå.Reflektionsfrågor för dig som individVet du vad OSA-föreskriften ställer för krav – och i vilken utsträckning de uppfylls i din vardag? Vad saknas, och vem äger det gapet?Har du formulerat vilka förutsättningar du behöver för att göra ett hållbart och lagenligt jobb – och har du lyft det med din chef?Tänk på ett beslut som nyligen fattades ovanför dig och påverkade din vardag. Tror du att beslutsfattaren hade koll på den effekten – och vad skulle hända om du berättade?Reflektionsfrågor för er som team eller organisationPå vilken nivå fattas egentligen de beslut som formar förutsättningarna för arbetsmiljön hos er – och är det rätt nivå som äger ansvaret?Har er ledningsgrupp tillräcklig kunskap om vad OSA innebär på operativ nivå, och finns det strukturer för att den kunskapen ska nå fram och användas?Lars fråga att ta med: Har vi koll på vad som händer där ute när vi fattar de här besluten? Hur skulle ni svara på den i er ledningsgrupp idag? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maraveckan är här – och förväntningarna stiger! Vi går igenom banan, Szackes form och målsättning inför loppet. Dessutom: vilka knep kan göra att du springer smartare – och kanske även snabbare? Välkomna att lyssna!  

Stoda i lokalfotballen diskuteres i den nyeste episoden av Kortreist. Hør episoden her, eller der du ellers hører podcast, som Apple Podcasts eller Spotify.

I studion: Fredrik Söderholm, Sibille Attar, Max Söderholm, Gunilla Söderholm, Sanna Dollan, August Bohlin

I studion: Fredrik Söderholm, Sibille Attar, Max Söderholm, Gunilla Söderholm, Sanna Dollan, August Bohlin

Predikan från Pingstkyrkan Eskilstuna

Program 129 Du har selv valgt dit liv – og alt det, du tror, der er imod dig I dette program taler Robert med Merlin-gruppen om, hvorfor mennesker frivilligt vælger at inkarnere i en verden fyldt med begrænsninger, smerte, modstand og mindreværd – og hvorfor sjælen igen og igen vender tilbage til netop den træning. Der bliver også talt om, hvordan mennesker ubevidst lever i offerenergi, fordi de fokuserer på det, de mangler, i stedet for det, de er kommet her for at udvikle. Om janteloven, frygten for at fylde, og hvorfor de fleste mennesker holder deres største længsler tilbage – også seksuelt. Samtalen bevæger sig også ind i, hvordan ægte magi opstår, når du tør sætte ord på det, du virkelig længes efter, og stopper med at vente på, at verden eller din partner skal give dig det, du føler, at du mangler. Derudover taler vi om den intense tid, vi står i lige nu, hvor gamle traumer og mønstre kommer op til overfladen for at blive healet – og hvordan du kan omskrive hele din historie fra offer til styrke.Hvis du vil i kontakt med os:Ønsker du kære lytter at få belyst et emne så skriv dine spørgsmål på denne e-mail feedback@guddommeligsex.dk og vi vil tage det med i en af programmerneHjemmeside: https://guddommeligsex.dkSom nævnt i podcasten kan du skrive dig på listen, så du også kan modtage de ekstra gode rabatter. Det gør du lige her:https://dennis-sondergaard.lumant.nu/nyhedsbrevDennis SøndergaardForedrag, privatsessioner og 2-3 dages intenseforløbtelefon: 29 16 44 55Hjemmeside: https://dennissoendergaard.dk Privat session 1:1 https://trancemedium-dennis-soendergaard.planway.comUddannelse: https://open2channeling.dkUddannelse: https://pastlives.dkRobert Lubarski:Foredrag og privatsessioner omkring shamanisme, bevidsthed, parforhold og sexualitet Hjemmeside: robertlubarski.com telefon: 29 84 08 44

I veckans avsnitt: ✔ Så går VM-sponsorerna tillväga för att vinna fansens hjärtan. ✔ Redaktionen väljer bästa sponsorcasen inför fotbolls-VM. ✔ Varför tror varumärkena att kvinnor hatar fotboll? ✔ Redaktionen ringer upp regiontoppen Axel Conradi, rösten bakom Moderaternas nya vallåt. ✔ Så hjälper vallåtar partierna att hålla lågan uppe under valrörelsen. Medverkande: Amanda Törner, Alicia Price och Samuel Eriksson. Producent: Julia Siwertz. Ansvarig utgivare: Andreas Rågsjö Thorell. Podden görs av: Resumé och Bonnier News.

Tjek www.stillestunder.com hvor du kan finde spændende indhold og muligheder for at støtte Stille Stunders arbejde. Du kan fx støtte på MobilePay 491993

Marianne har regnet ut hvor mange år (!) av livet hun har tilbragt i bortkastede møter, og har invitert fasiliteringsekspert Mathilde B. Mjønes for å snakke om hvordan vi kan designe møter vi faktisk får noe ut av. Hvorfor har vi så mange dårlige møter? Hvorfor er det lurt å vise hendene når du leder møter digitalt?Og hva har dette med rensing av Oslofjorden å gjøre? Dette er en episode om en av arbeidslivets største tidstyver -og litt til.  Vi snakker om alt fra fasilitering, psykologisk trygghet og hat mot gule lapper, til uferdige møtereferater og hvordan nysgjerrighet kan bidra til å løse store samfunnsfloker. Mathilde deler en modell for møtedesign, noen triks om kroppspråk, og hva du kan gjøre med møteplagerne. Og Marianne googler og finner ut hvordan næringslivet i USA kan spare 144 milliarder dollar (jepp). 

Niklas Ås - Jag tror på bön - Bönens makt! by Hillsong Church Sweden

I mellankrigsdeckaren fanns en ordning som kunde återställas. Malin Krutmeijer följer utvecklingen in i ett allt djupare mytologiskt mörker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Häromsistens var jag på ett föredrag om fabriksarbeterskor i Malmö fram till 1930-talet. En historiker berättade om hur de kämpade mot en särskilt hårdnackad rik fabrikör som anställde elaka, tafsande förmän och tyckte de anställda borde vara tacksamma över att ha ett jobb överhuvudtaget.Om denne fabrikör hade varit med i en deckare från 1937 skulle han nog ha blivit mördad. Det året var det nämligen idel stygga typer i chefsposition som gick åt, berättar förläggaren och litteraturvetaren Anders Bergman i sin bok ”Brottsplats 1937”. Där har han analyserat hela åttio deckare som kom ut just det året. Det vimlar av affärsmän och allehanda bossar som får vad de förtjänar. Polisen eller detektiven som utreder fallet kan till och med visa sympati för mördaren, även om rättvisan måste ha sin gång.Det här är knappast ett scenario som läsare av nutida kriminallitteratur känner igen. Vi som badat regelbundet i deckarfloden sedan sent 1900-tal har ju dränkts i fullständigt groteska mord där offren verkligen inte har gjort något som står i proportion till vad de utsatts för. De har ofta varit kvinnor men i princip kan de vara vilka som helst. De hålls som fångar i veckor, blir rituellt lemlästade, levande begravda och allt möjligt. Förståelse för mördaren? Tror inte det.Ofta nöjer sig mördaren heller inte med att döda en gång. Han – för det är oftast en man – har en så kallad signatur som han upprepar tvångsmässigt. Han kan triggas av ett visst utseende eller något annat som ofta påminner om saker i hans förflutna. Varje stackare som uppfyller kriterierna och hamnar i mördarens uppmärksamhetsfält riskerar att bli offer.Seriemördaren gjorde egentligen entré med Jack the Ripper under det sena 1800-talet, men begreppet myntades av FBI först på 1970-talet. De kartlade seriemördare och utarbetade en metod för psykologisk profilering. Detta fick stort inflytande på kriminalromanen, där mördaren blev en verklig fixstjärna. Det är ju han eller hon som bär svaret på gåtan som ska lösas, men seriemördaren är mer än så: en ohygglig avvikelse bortom normal logik. Här fungerar det inte att, som i 1930-talets deckare, söka efter motiv i den mänskliga naturens girighet, hämndlystnad, svartsjuka, vrede och desperation. I en av pseudonymen Lars Keplers böcker heter det rentav att mördaren inte går att besegra ”eftersom han utnyttjar det faktum att människor älskar varandra”.Den som ska utreda morden konfronteras med något ofattbart och måste ta sig in i mördarens psyke. Är han måhända fixerad vid snygga kvinnor i 20-årsåldern? Varför måste han absolut skära brösten av dem innan han sakta dränker dem i en speciell vattentank? Ja, jag parodierar en slentrianmässig misogyni som tyvärr har funnits i den här subgenren.Om vi lämnar mördarna därhän och istället tar en titt på dem som utreder brotten så är de också en helt annan typ av karaktärer än sina motsvarigheter under 1900-talets mellankrigstid. Som författaren och litteraturforskaren Carina Burman skriver är många av guldålderns detektiver kvinnor, och de är ofta modellerade efter käcka flickbokshjältinnor. De är utbildade, kavata och sakliga – med andra ord väl skickade för att lösa de brottsfall de snubblar in i.Som jämförelse är dagens mordutredare, om jag ska generalisera, allt annat än käcka. De är envisa slitvargar och jakten på mördaren är rena Golgatavandringen. De kämpar mot inkompetens och korruption i poliskåren, jobbar dygnet runt, sover inte och äter knappt. Ofta blir de sjuka och skadade och ibland nästan dödade. Lars Keplers polishjälte Joona Linna är ett exempel – han får massor av stryk genom den våldsmättade bokserien.Ett annat, av många, är den brottsutredande journalisten Mikaela Sköld i Johan Brännströms ”Skallben”. Hon är riktigt illa däran efter att i förra boken ha blivit skjuten i huvudet. Men nog måste hon ändå gå en match mot en vidrig superskurk, samtidigt som hon genomför en mödosam rehabilitering, har minnesluckor och hallucinationer.Det kan eventuellt vara Henning Mankells Kurt Wallander som utlöste den här självuppoffrande, destruktiva trenden. Wallander hade ganska kass hälsa från början, men drabbas så småningom i bokserien av fetma, diabetes och till slut även alzheimers sjukdom. I sin avhandling ”Snuten i skymningslandet” beskriver filmvetaren Michael Tapper honom som totalt utbränd när han famlar sig fram i ett sönderfallande samhälle. Han gör också den pricksäkra iakttagelsen att Wallander aldrig har varit mer Kristuslik än i Kenneth Branaghs gestalt i BBC:s filmatiseringar av böckerna.De samtida mordutredarna är med andra ord inga miss Marple eller lord Peter Wimsey, som la mordpussel utifrån möjlighet, motiv och medel, i regel utan risk att själva gå åt på kuppen. Och mördarna är inga okända släktingar som vill inkassera ett fett arv, eller några näriga fabrikörer som jäklas med folk.I 1900-talets mellankrigsdeckare fanns det en ordning som kunde återställas. Numera är själva ordningen satt ur spel, och mordutredaren en självförbrännande låga i en mörk värld. Hon eller han jagar omnipotenta brottslingar med säregna drivkrafter.Det är lätt att tänka att deckarens förändring avspeglar en allmän känsla av förlorat hopp och ökande misstro. I de yttersta tiderna förslår inte en kavat tjej med huvudet på skaft som kan ta fast tjuven. Här behövs ett tyngre artilleri: någon som är redo att bära sitt kors och sin törnekrona i en strid mot ondskan själv. Ett annat sätt att se på kriminallitteraturens förvandling är mer teknisk. Sedan deckarens första storhetstid har underhållningsbranschen sett en masskulturell revolution. Den har inneburit en tendens att höja de dramatiska insatserna. Man vill väl tränga igenom och bjuda på största möjliga effekt.I dagens deckare går det att se influenser från uppskruvade genrer som skräck, noir och inte minst superhjälteserierna. Superhjältarna föddes i slutet av 1930-talet, de är släkt med grekiska gudar men samtidigt genuint moderna. De har både extrema krafter och sårbarheter, och slåss gärna mot fascistoida, omnipotenta skurkar. Nog liknar exempelvis Stieg Larssons hämnande hacker Lisbeth Salander en superhjälte mer än en kavat och präktig deckarhjältinna från samma tid. Den Kristuslika kommissarien är inte väsensskild, men är hämtad från en symbolvärld som kanske ligger närmare i medvetandet hos deckarläsarna.Sådana här hjältar behöver värdiga motståndare för att spänningen ska maxas. Lisbeth Salander har haft sina kvinnohatare och nazister, andra har istället seriemördaren, komplett med fasansfull blodtörst och dunkla motiv. Där står vi nu, med perversa mördare som endast kan bekämpas av – ja, gudalika inkarnationer i poliskåren?Lite märkligt är det, och många gånger storslaget underhållande. Vad det säger om oss och det samhälle vi lever i vet jag faktiskt inte riktigt.Frågan är om ens en sargad kommissarie, van att tampas med mörkrets makter, skulle kunna lösa den gåtan.Malin Krutmeijer, kulturjournalistLitteratur:Anders Bergman: Brottsplats 1937. Guldåldersdeckaren under lupp. Alephs deckarbibliotek, 2025.Carina Burman: Drottningar och pretendenter. Om guldålderns deckarförfattarinnor. Albert Bonniers förlag, 2023.Lars Kepler: Lazarus. Albert Bonniers förlag, 2018.Johan Brännström: Skallben. Ordfront förlag, 2024.Michael Tapper: Snuten i skymningslandet. Svenska polisberättelser i roman och film 1965–2010. Nordic Academic Press, 2011.

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson om fastighetsskatt och miljardärsskatt och om hur de ska kunna enas inom oppositionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ida Gabrielsson är vice ordförande och ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Hon leder också en arbetsgrupp som förbereder regeringsförhandlingar efter valet. Hon säger att hon i sådana förhandlingar skulle prioritera att få ner hushållens kostnader:”Och då gäller det att pressa bankerna, matjättarna, elen men också hyrorna. De har ökat extremt mycket, tredubblats under den här perioden, ökningen alltså. Sen handlar det om välfärden. Vi kan inte fortsätta att inte betala det det kostar, vi måste höja lönerna för dem. Och så måste staten investera mer”, säger Ida Gabrielsson.När det gäller vilka departement Vänsterpartiet vill ha makt över svarar hon att det är en senare fråga, men hon ger några ledtrådar kring prioriterade ministerposter för Vänsterpartiet:”Socialförsäkringarna är ju en jättestor andel av statsbudget, så det är ju jätteviktigt, och finansmarknaden handlar ju om bankerna och civilministern kan ju ha ansvar för delar av konkurrensen och kommunernas ekonomi”, säger Ida Gabrielsson.Svårt ena oppositionenPå Vänsterpartiets kongress i april klubbades linjen att inte släppa fram en regering där partiet inte ingår efter valet i höst. Partiet har länge försökt ena oppositionen och förordat att de ska gå fram som ett gemensamt regeringsalternativ inför valet. Nyligen skickade Nooshi Dadgostar (V) ett brev till Elisabeth Thand Ringqvist (C) med en inbjudan till samtal, men det brevet fick inget svar. Nu säger Ida Gabrielsson att hon inte tror att det kommer att gå att ena oppositionen före valet.”Det tror jag att vi får acceptera nu att nu har man sagt att innan valet så vill man inte samlas. Vi hade ju önskat att man gjorde det”, säger Ida Gabrielsson.Nya skatterVänsterpartiet går till val på att höja inkomstskatten för höginkomsttagare och införa bankskatt och en miljardärsskatt. De vill också utreda egendomsskatter, som fastighetsskatten. Idag finns en kommunal fastighetsavgift på max 10 074 kr per år. Ida Gabrielsson säger att de tittar på att längre fram införa en statlig fastighetsskatt på villor som är värderade till 13 miljoner eller mer.”Problemet idag med den fastighetsavgift vi har är att den är platt, det kostar lika mycket med ett hus i Norrlands inland som på solsidan i Saltsjöbaden, det är inte en bra modell (...)Jag tycker att man skulle kunna fundera på om det inte är vettigare att man får betala mindre om man har billiga bostäder och den som har en villa värderad till 13 miljoner eller så, den kan kanske få betala lite mer då”För att hushåll med låga inkomster inte ska tvingas flytta om fastighetsskatten blir för hög vill partiet se en gräns på max fyra procent av inkomsten. Fastighetsskatt är inte något partiet kommer att driva i eventuella regeringsförhandlingar efter valet, men de vill utreda hur den skulle kunna utformas.Ida Gabrielsson säger att de allra rikaste behöver bidra mer till välfärden. Det är skälet till att de går fram med förslaget om en miljardärsskatt.”Istället för att gynna investeringar och arbete så har vi gynnat spekulation på fastighetsmarknaden och annat, det kan man åtgärda. Sen kan de behöva bidra mer i orostider. Vi har ett krig i vårt närområde. Vi har inte råd med välfärden om man inte ser till att fylla på statskassan”, säger Ida Gabrielsson.ExitskattI Norge har förmögenhetsskatten fått många förmögna norrmän att flytta utomlands. För att undvika att så sker tycker Ida Gabrielsson att man ska utreda en s.k. exitskatt som miljardärer ska betala om de flyttar utomlands.”Jag tänker så här: Det känns väldigt oanständigt att i en situation där vi har stora bördor som människor får bära i Sverige, hushållen, välfärden, vi har ett krig i vårt närområde. Då borde man inte fly landet, utan då borde man vara här. Och annars behöver vi titta på sånt”, säger Ida Gabrielsson. Gäst: Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talespersonProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Lova Olsson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jacob GustavssonIntervjun spelades in onsdagen den 13 maj 2026.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI? AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände. I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt. De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar: Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera. Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential. Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera. Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet. Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder. Läs transkribering Anders Hermansson (00:03) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är… hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun! Anders Hermansson (01:01) Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden! Hanna Musie (01:05) Tack så mycket, väldigt kul att här! Anders Hermansson (01:07) Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och… Anders Hermansson (01:32) utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt! Hanna Musie (01:45) Det är härligt att bidra med energi. Anders Hermansson (01:47) Ja, eller hur? Men du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så. Hanna Musie (01:56) Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant. Anders Hermansson (02:37) Ja, spännande. Och det här med Women in AI, vad är det för någonting? Hanna Musie (02:42) Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul. Anders Hermansson (03:01) Snyggt. Och bara så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här. Hanna Musie (03:06) Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp. Anders Hermansson (03:19) Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig? Hanna Musie (03:25) Men det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter. Anders Hermansson (03:32) Ja, exakt. Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här? Hanna Musie (03:43) Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen… Anders Hermansson (04:03) Mm-hmm. Hanna Musie (04:12) Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen? Anders Hermansson (04:18) Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här. Hanna Musie (04:27) Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag. Anders Hermansson (04:53) Mm. Hanna Musie (04:56) och vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter. Anders Hermansson (05:01) Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då. Hanna Musie (05:11) Mm, ja. Och det har man ju redan. Jättemycket nytta. Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå. Anders Hermansson (05:26) Mm. Mm. Mm. Ja, stä. Hanna Musie (05:39) Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för… Anders Hermansson (05:46) Mm. Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu. Hanna Musie (06:09) Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor. Anders Hermansson (06:12) Mm. Mm, mm. Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande? Hanna Musie (06:46) Mm. Mm. Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker. Anders Hermansson (07:05) Ja. Jesta. Hanna Musie (07:22) och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt. Anders Hermansson (07:29) Hej då! Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska Hanna Musie (07:42) Hej! Prösters! Anders Hermansson (07:50) det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det? Hanna Musie (07:58) Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar. Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner. Anders Hermansson (08:34) Ja. Hanna Musie (08:35) Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom. Anders Hermansson (08:45) Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår. Hanna Musie (08:47) Ja, så det är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men… Anders Hermansson (08:56) Ja. Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då… Hanna Musie (09:26) Mm. Ja. Anders Hermansson (09:44) inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag. Hanna Musie (09:54) Nej. Ja, och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare. Anders Hermansson (10:21) ⁓ så klart. Hanna Musie (10:22) Så när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut. Anders Hermansson (10:31) Mm. Hanna Musie (10:31) Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig? Anders Hermansson (10:59) Just det. Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det… Hanna Musie (11:21) Mm. Anders Hermansson (11:27) Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra? Hanna Musie (11:37) Mm. Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men… Anders Hermansson (11:42) Ja. Mm. Hanna Musie (11:49) Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor. Anders Hermansson (11:52) Mm. Mm. Hanna Musie (12:19) Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta. Anders Hermansson (12:20) Jöster. Så det är snarare positivt. Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt. Hanna Musie (12:36) Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram. Anders Hermansson (12:47) Just det. Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund. Hanna Musie (13:01) Mm. Ja. Anders Hermansson (13:15) Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt. Hanna Musie (13:22) Ja. Ej då! Anders Hermansson (13:43) Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in Hanna Musie (13:45) Ja. Anders Hermansson (13:46) där den bara jajaja. Hanna Musie (13:49) Ja, men det ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm. Anders Hermansson (13:57) Ja. Jo just det exakt. Hanna Musie (14:06) Ja, som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv. Anders Hermansson (14:17) Ja. Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då. Hanna Musie (14:37) Ja. Mm. Anders Hermansson (14:56) Ja, men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet. Hanna Musie (15:04) Jo, absolut. Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst Anders Hermansson (15:23) Mm. Mm. Hanna Musie (15:35) analysera vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra. Anders Hermansson (15:49) Mm. Mm. Hanna Musie (16:00) Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen. Anders Hermansson (16:17) Jag fattar. Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra! Hanna Musie (16:32) Mm. Mm. Anders Hermansson (16:47) Men det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet. Hanna Musie (16:53) Mm. Ja. Ja. Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna. Anders Hermansson (17:22) Mm. Mm. Mm. Hanna Musie (17:44) Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera. Anders Hermansson (17:55) Mm. Just det. Hanna Musie (17:58) Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera. Anders Hermansson (18:05) Ja. Hanna Musie (18:22) För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt. Anders Hermansson (18:33) Nej just det exakt, det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom. Hanna Musie (18:42) Mm. Precis. Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn. Anders Hermansson (18:50) Ja. Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar Hanna Musie (19:19) Mm. Anders Hermansson (19:31) som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom. Hanna Musie (19:47) Tack Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan. Anders Hermansson (20:04) Just det. Hanna Musie (20:09) Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra. Anders Hermansson (20:30) Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga… verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål? Hanna Musie (21:07) Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom… Anders Hermansson (21:11) Hm? Mm. Hanna Musie (21:34) Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man… med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel. Anders Hermansson (22:35) Mm-hmm. Jätte. Hanna Musie (22:47) Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom. Anders Hermansson (23:07) Gästa. Hanna Musie (23:07) Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action. Anders Hermansson (23:21) Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och Hanna Musie (23:25) Precis. Anders Hermansson (23:48) De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer. En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat. Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen… Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte? Hanna Musie (25:14) Mm. Det beror på om du har på minnet eller inte. Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket. Anders Hermansson (25:45) Mm. Hanna Musie (25:59) PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på. Anders Hermansson (26:02) Just det. Ja, just det. Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house. Hanna Musie (26:31) Exakt. Precis. Så det är ju viktigt att tänka på innan man delar allting. Anders Hermansson (26:40) Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för… Hanna Musie (26:52) Mm. Mm. Mm. Anders Hermansson (27:05) Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer. Hanna Musie (27:08) Nu. Mm. Ja. Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart. Anders Hermansson (27:55) Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced. Hanna Musie (28:06) Ja, och det gör de ju redan idag. Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag. Anders Hermansson (28:13) Mm. Jaster. Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in… Hanna Musie (28:38) Mm. Mm. just nu. Mm. Anders Hermansson (28:57) Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man… Hanna Musie (29:10) Mm. Spik sökt. Anders Hermansson (29:24) Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden! Hanna Musie (29:36) Mm. Det är en jättebra poäng Anders Hermansson (29:52) Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara? Hanna Musie (30:06) Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter. Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert. Anders Hermansson (31:12) Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan? Hanna Musie (31:23) Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer… lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika… Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga. Anders Hermansson (31:56) Mm. Mm. Just det. Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa? Hanna Musie (32:26) Mm. Pisses. Anders Hermansson (32:41) Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert. Hanna Musie (32:50) Men en annan grej som också är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att… AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan. Anders Hermansson (33:04) Mm. Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för Hanna Musie (33:33) Precis. Anders Hermansson (33:56) Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom? Hanna Musie (34:03) Mm. Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att… Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor. Anders Hermansson (35:00) Just det, mycket bra. Mm. Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa! Hanna Musie (35:12) Ja men precis. Ja, men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad. Anders Hermansson (35:59) Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som… Hanna Musie (36:02) Ja. Anders Hermansson (36:28) Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle. Hanna Musie (37:00) Mm. Mm. Mm. Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att… Anders Hermansson (37:27) Nej. Hanna Musie (37:43) Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är. Anders Hermansson (37:50) Exakt. Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI. Hanna Musie (38:10) Mm. Anders Hermansson (38:18) Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att Hanna Musie (38:39) Pisses. Anders Hermansson (38:46) Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna? Hanna Musie (39:24) Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först. Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt. Anders Hermansson (39:40) Mm? Ja? Ja. Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här… Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer? Ja då. Hanna Musie (40:47) …small till medium-sized. Så liksom, ja. Anders Hermansson (40:52) En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (40:56) Som majoriteten av svenska bolag är. Mm. ⁓ Precis. Anders Hermansson (41:18) Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa. Hanna Musie (41:44) Ja, precis. Och sen en CMO eller motsvarande som håller ihop helheten. Anders Hermansson (41:49) Just det. Och som har bra budget för tokens. Hanna Musie (41:52) Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst. Anders Hermansson (42:09) Ja. Ja exakt, de kan aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är… Hanna Musie (42:19) Det var bra. Anders Hermansson (42:43) Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då. Hanna Musie (42:53) Och även vara trygg i att vara otrygg. Anders Hermansson (42:57) Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid. Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra? Hanna Musie (43:35) Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O. Anders Hermansson (43:59) Hmm… Hmm… Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då. Hanna Musie (44:24) Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt. Anders Hermansson (44:32) Mm. Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja. Hanna Musie (44:54) Ja. Det ses. Där! Mm. Ja. Anders Hermansson (45:10) Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (45:14) Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig. Anders Hermansson (45:17) Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej! Hanna Musie (45:19) Då sa man… Hej! Anders Hermansson (45:21) Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen. som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner. Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå! The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.

I videnskabelige kredse måber de, når han fortæller om projektet.Eske Willerslev er biolog, professor og en af verdens førende dna-forskere. Og lige nu står han i spidsen for et projekt, han selv mener kan være med til at redde verden.I AEGIS-projektet undersøger Eske Willerslev, hvordan ældgammelt plante-dna kan bruges til at udvikle klimarobuste afgrøder – og i sidste ende afværge en global sultkatastrofe.Så tror Eske Willerslev virkelig selv på, at han kan redde verden? Og hvordan? Gæst: Eske Willerslev, biolog, dna-forsker og professorVært og tilrettelæggelse: Tine ToftProduktion: Karen Marie GejlFoto: Jacob EhrbahnSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur bygger företag digital trygghet när hotbilden förändras snabbare än organisationen hinner reagera? I veckans avsnitt av Digitala Influencer-podden gästar Johan Kederstedt, affärsområdeschef för cyber- och informationssäkerhet på Consid. Samtalet kretsar kring varför säkerhet inte längre kan ses som en teknisk hygienfråga, utan som en avgörande del av ledarskap, kultur och affärskontinuitet. Johan lyfter hur organisationer kan gå från oro till kontroll – och varför människor ofta är den viktigaste säkerhetsfrågan. 

Har du någon gång känt att du borde tro starkare än du gör? Att andra verkar så säkra på Gud, medan du själv brottas med frågor, tvivel och tystnad? I den här podden möter vi en pappa som kommer till Jesus med en brutalt ärlig bön: ”Jag tror. Hjälp min otro!” Det är en berättelse om tro som darrar, bön som inte låtsas – och om en Jesus som inte vänder bort blicken när vi är svaga. Lyssna om du någon gång har tänkt: Jag vill tro, men jag vet inte om jag klarar av det just nu. https://jesuspeople.se/connect/

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tre av tio tror de får sjukvård utan för långa väntetider

Hvordan forklarer man en sygdom, som andre ikke kan se? Jeg tror egentlig mest af alt, jeg savner at føle mig forstået.I dagens brevkasse handler det om endometriose, kroniske smerter og savnet af at føle sig forstået af dem, man elsker. Hvordan forklarer man sine nærmeste, hvad man har brug for, når man ikke altid selv ved det? Og hvordan håndterer man velmenende kommentarer, der alligevel kan gøre ondt?I episoden har vi besøg af psykoterapeut Maria Holkenfeldt, som deler refleksioner og konkrete råd til, hvordan man kan tale med sine nærmeste om noget, der er svært at sætte ord på.

Hvorfor blir vi defensive i konflikter vi egentlig ønsker å løse?Hvorfor skyver vi bort råd vi innerst inne trenger?Og hvorfor reagerer vi ofte på måter som ikke gir mening, verken for oss selv eller andre?Forsker Hans Christoffer Aargaard Terjesen forsøkte å gå en hel dag uten å bruke forsvarsmekanismer. Det gikk, som du kanskje kan gjette, ikke helt etter planen.For sannheten er at forsvarsmekanismer er en del av oss alle. De jobber underbevisst, og forsøker å beskytte oss mot ubehag, skam og stress. Samtidig kan de stå i veien for nettopp det vi trenger: nærhet, utvikling og gode relasjoner.I denne episoden utforsker vi hvordan disse mekanismene former tankene våre, valgene våre og måten vi møter andre på - både hjemme, på jobb og i oss selv.I denne samtalen dykker vi inn i:Hva forsvarsmekanismer egentlig er – og hvorfor hjernen din er avhengig av demHvordan de påvirker relasjonene dine mer enn du kanskje er klar overHva som ligger bak fenomener som hjelpeavvisende klaging, devaluering og passiv aggresjonHvordan vi ubevisst beskytter oss – men også kan holde oss selv fastHvilke forsvar som faktisk er sunne og utviklendeHvordan økt bevissthet kan gi mindre konflikt og mer nærhetFor mer fra Hans Christoffer:instagram.com/ledelsesdoktoren/Boken: Forsvarsmekanismer - hvorfor og hvordan vi lurer oss selv og andre i det dagligeØnsker deg en nydelig uke!AnnetteFølg meg gjerne på:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

What do you think God is like? Is it true? Hur tror du att Gud är? Stämmer det? Jae Sung Kim

Tror du stadig, at aktiemarkedet primært består af mennesker, der analyserer virksomheder og køber og sælger aktier?Sådan er virkeligheden ikke længere.I dag bliver en stor del af handlerne på finansmarkederne udført automatisk af computere og algoritmer. Og nogle af de systemer, der bruges, følger ikke bare faste regler, de lærer også selv af markedet og udvikler egne strategier undervejs.Men hvad betyder det for markederne, for risikoen og for dine investeringer?I denne episode har jeg besøg af Christian Borch, professor i sociologi på Københavns Universitet, som i mere end ti år har forsket i automatiseret handel, algoritmer og machine learning på finansmarkederne.Vi taler blandt andet om, hvor stor en del af markedet der allerede styres af maskiner, hvordan selvlærende systemer fungerer i praksis, og hvorfor nogle handelsstrategier efterhånden er så komplekse, at ingen mennesker længere forstår dem fuldt ud.Vi kommer også ind på flash crashes, markedets psykologi og spørgsmålet om, hvorvidt private investorer i dag i virkeligheden konkurrerer mod avancerede maskiner.Hvis du kan lide podcasten, vil jeg blive rigtig glad, hvis du følger Ophelias Invest Talk i din podcast-app og giver den en rating. Det hjælper podcasten med at nå ud til flere, der også gerne vil blive klogere på deres økonomi.Udover podcasten kan du lære mere om investering og følge med her:Onlinekursus i investering:https://weteach.dk/aktie-kursusBøger om investering og privatøkonomi:https://muusmann-forlag.dk/den-lille-guide/Aktieklubben Danmark (Facebook):https://www.facebook.com/groups/540668596359572Husk: Investering er forbundet med risiko. Denne podcast er ikke økonomisk rådgivning, og jeg er ikke ansvarlig for dine økonomiske beslutninger.Kh Sarah Ophelia MøssSociolog, bestsellerforfatter, podcastvært og fortaler for finansiel inklusionEpisode 264 af Ophelias Invest Talk

Thomas

Är det möjligtvis så att vi människor helt har tappat styrningen när det kommer till att hitta det inre lugnet? Tror vi att vi måste bli ledda av terapi, mediciner eller svamp-tripper och andliga ledare? Ida har lyssnat på Blendas dokumentär “Ann-Maries magiska tripp”. Lyssna på den du också: https://www.svd.se/story/psilocybin-podd-blendaProgramledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

❓

USA fyller 250 år som demokrati, men regnes ikke lenger som et liberalt demokrati. -Alle lamper blinker rødt, sier demokratiforsker Tore Wig. Likevel er han mer optimistisk nå enn for et halvt år siden.I samtalen: Tore Wig, professor ved Institutt for statsvitenskap ved Universitetet I Oslo.Programleder er Gro Lien Garbo

(02:00): Hvordan er Magnus Georg Jensen blevet brugt som "en nyttig idiot i moskeens propaganda"? Medvirkende: Christian Marcussen, debattør og medlem af Det Nationale Integrationsråd. (14:00): Er influencere i gang med selvransagelse? Medvirkende: Anna Thygesen, kommunikationsrådgiver og indehaver af kommunikations-bureauet WeDo Communication. (30:00): Tror folketingsmedlem for Radikale, at Rasmus Munch Søndergaard er blevet undfanget på en ferie Sydeuropa? Medvirkende: Thomas Rohden, Folketingsmedlem for Radikale Venstre. (41:00): Har Magnus Georg Jensen været en nyttig idiot i moskeens propaganda? Medvirkende: Magnus Georg Jensen, MF Radikale Venstre. Værter: Katrine Volsing & Laura Lin See omnystudio.com/listener for privacy information.

Soldater-forbundet HKKF har landet en overenskomst, og i dette afsnit hører vi forbundets formand Tom Block om hans forventninger til afstemningen samt hans syn på hele det forløb, der har været omkring de militære forhandlinger.Derudover ser vi på lærerforeningens afstemning, hvor der er opstået drama.Vi kigger også nærmere på den nye formandskandidat til Dansk El-Forbund, og til sidst vender vi en rigtig øv-sag for Dansk Journalistforbund.Værter: Kristoffer Ingemand Stener Petersen og Gitte Redder.Lydklip: Frihedsbrevet og Danmarks Lærerforening.Læs mere på www.a4medier.dk/overenskomst

Hur går det i rättegången mot Marius, när kommer domen? Har William haft några tidigare flickvänner innan Kate? Tror ni kungligheterna någonsin smyger in på McDonalds eller beställer take away? I dagens avsnitt svarar vi på era frågor! Med Jenny Alexandersson och Maria Bjaring Producent: Jessica Johansson Kontakt: kungligt@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Et av de viktigste og kanskje mest misforståtte hormonene i kroppen. insulin er tema for denne episoden. For det handler ikke bare om blodsukker og diabetes. Det handler om hvorfor så mange i dag sliter med lav energi, vektøkning, cravings, hormonelle ubalanser og metabolsk sykdom til tross for at vi aldri har hatt mer kunnskap, flere medisiner og “bedre” kostholdsråd. I Norge har rundt 270 000 personer diagnostisert diabetes, og titusenvis går trolig rundt med uoppdaget sykdom. Samtidig viser data fra HUNT-studien at overvekt og fedme nå er normalen i store deler av befolkningen. I tillegg anslås det at så mange som en av tre kan ha fettlever som er tett koblet til insulinresistens.Med oss i denne episoden har vi lege og forfatter Pål Branæs, kjent for boken «Karbofellen». Han mener at mange av dagens livsstilsplager kan spores tilbake til en fellesnevner: svekket insulinfunksjon og det han omtaler som karbohydratintoleranse.Vi er blant annet innom:Hva insulin egentlig er og hvorfor det først og fremst er et lagringshormonHvordan insulinresistens utvikler seg ofte lenge før blodprøver blir “unormale”Tidlige tegn på metabolsk ubalanse: cravings, energisvingninger, fettlagringHvorfor mange kan ha normal blodsukker men likevel være insulinresistenteHvilke blodprøver som kan avsløre problemet tidligere (insulin, C-peptid, triglyserider/HDL)Sammenhengen mellom insulinresistens, fettlever og leverens rolle som “metabolsk sjef”Hvordan insulin påvirker hormoner som testosteron, og tilstander som PCOS og overgangsplagerKolesterol-debatten: når er LDL et problem og når er det et symptom?Statiner vs. livsstil – hva bør egentlig adresseres først?Hvordan moderne livsstil (hyppige måltider, kunstig lys, lite søvn) påvirker insulinrytmenForskjellen på metabolsk fleksible mennesker og de med karbohydratintoleranseHva som faktisk virker når det kommer til kosthold, måltidstiming, styrketrening, søvn og stressreguleringHvor raskt du kan forbedre insulinfølsomheten – og hva som gir størst effekt.For spørsmålet er kanskje ikke bare: Hvordan er blodsukkeret ditt? Men: Hvor høyt må kroppen din jobbe med insulin, hele dagen, or å holde det der?Du finner lege Pål Branæs her: @dr.branaesKarbofellen finner du her: https://www.ark.no/produkt/boker/hobbyboker-og-fritid/karbofellenTakk til vår samarbeidsparter Oslo Skinlab, @osloskinlab, osloskinlab.no. The recipe: rabattkode: biohackinggirls.Boken vår Biohacking, 21 uker på bestselgerlistene finner du her: https://www.ark.no/produkt/boker/hobbyboker-og-fritid/biohackingRedigering: Torgeir Johansen, Micdrop Media

I avsnitt sex i vår bevakning av svenska Love is Blind snackar vi Johanna som måste fortsätta förklara grundlägga saker för 43-årige Daniel, den stela frukosten mellan Ronja och Lars-Erik, Ibrahims begynnande tvekan, Angelicas oro för vad andra ska tycka, Daniels allergi mot att prata om det förflutna, Camillas försök att nå försoning samt Luddes slutgiltiga crashout som officiellt gled över i obehagligt tjatsex. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag har påtalemyndigheten lagt frem hva de mener Marius Borg Høiby bør straffes for. Og de la vekt på spesielt tre ting. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om at Rødt vil gi flere hundre ledere sparken.

Fluent Fiction - Norwegian: Sibling Bond: Navigating Life's Turbulence Together Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/no/episode/2026-02-27-08-38-20-no Story Transcript:No: En kald februar-morgen i Bergen var luften fylt med den skarpe friskheten som bare vinter kan bringe.En: A cold February morning in Bergen was filled with the sharp freshness that only winter can bring.No: Inne i Bergen Akvarium var det varmt og summet muntert av mennesker som gikk fra en utstilling til den neste.En: Inside Bergen Akvarium, it was warm and buzzing cheerfully with people moving from one exhibit to the next.No: Store tanker fulle av fantastisk liv fra dypet, pirret nysgjerrigheten til både unge og gamle.En: Large tanks full of amazing life from the deep piqued the curiosity of both young and old.No: Midt blant denne livligheten gikk Sigrid og Magnus, arm i arm.En: Amidst this liveliness walked Sigrid and Magnus, arm in arm.No: Sigrid var den eldre, hennes blikk var tankefullt, mens Magnus så rundt seg med store, lyse øyne.En: Sigrid was the older, her gaze thoughtful, while Magnus looked around with wide, bright eyes.No: "Se på den store fisken, Sigrid!En: "Look at that big fish, Sigrid!"No: " ropte han og pekte på en enorm rokke som gled rolig gjennom vannet.En: he shouted, pointing at a massive ray gliding calmly through the water.No: "Ja, den er stor, ikke sant?En: "Yes, it is big, isn't it?"No: " svarte Sigrid med et forsiktig smil.En: replied Sigrid with a cautious smile.No: Hun prøvde å holde stemmen lys, som denne vinterdagens bleke lys.En: She tried to keep her voice light, like this winter day's pale light.No: Inni seg kjente hun en tyngde hun ikke kunne riste av.En: Inside, she felt a weight she couldn't shake off.No: Foreldrenes separasjon hadde vært som en voldsom storm i deres liv.En: Their parents' separation had been like a violent storm in their lives.No: Som eldste søster, følte Sigrid et ansvar for å beskytte Magnus fra bølgene av usikkerhet.En: As the oldest sister, Sigrid felt a responsibility to protect Magnus from the waves of uncertainty.No: Men hun var selv bare en tenåring, kjempende for å forstå det nye landskapet av deres hjemmeliv.En: But she was herself only a teenager, struggling to understand the new landscape of their home life.No: Magnus var uvitende om alle detaljene, men han merket forandringen.En: Magnus was unaware of all the details, but he noticed the change.No: Nå mens han grep Sigrids hånd og trakk henne mot sjøløve-showet, spurte han plutselig: "Tror du mamma og pappa blir lykkelig sammen igjen?En: Now, as he grabbed Sigrid's hand and pulled her toward the sea lion show, he suddenly asked, "Do you think mom and dad will be happy together again?"No: "Sigrid stanset et øyeblikk.En: Sigrid stopped for a moment.No: Ordet slo ned som et isflak mot sjelen hennes.En: The word struck like an ice shard against her soul.No: Hun svelget, mens hun lette etter et svar som kunne berolige broren uten å gi falskt håp.En: She swallowed, searching for an answer that could reassure her brother without giving false hope.No: "Jeg vet ikke, Magnus," begynte hun, stemmen myk og rolig.En: "I don't know, Magnus," she began, her voice soft and calm.No: "Noen ganger, så vet ikke voksne helt hva som er best.En: "Sometimes, adults don't really know what's best.No: Men det betyr ikke at vi ikke vil være en familie.En: But that doesn't mean we won't be a family.No: Vi har alltid hverandre, sant?En: We always have each other, right?"No: "Magnus så på henne, de klare øynene hans lette etter forståelse.En: Magnus looked at her, his clear eyes seeking understanding.No: Så nikket han sakte, et lite smil dannet seg da han så på sin søster.En: Then he nodded slowly, a small smile forming as he looked at his sister.No: "Ja, vi vil alltid ha hverandre.En: "Yes, we will always have each other."No: "Showet startet, sjøløvene gled opp i luften i et sprut av vann, og de to søsknene lo sammen.En: The show started, and the sea lions soared into the air in a splash of water, and the two siblings laughed together.No: Deres latter blandet seg med lyden av barnas frydefulle rop rundt seg.En: Their laughter mingled with the joyful shouts of children around them.No: For første gang på lange dager, følte Sigrid noe av den pressende skyen lette litt.En: For the first time in many days, Sigrid felt some of the heavy cloud lift a bit.No: Hun forsto at kanskje hun ikke kunne fikse alt, men hun kunne være der for Magnus.En: She understood that maybe she couldn't fix everything, but she could be there for Magnus.No: Gjennom bølger av usikkerhet, kunne deres bånd holde dem flytende.En: Through waves of uncertainty, their bond could keep them afloat.No: Dagen i akvariet avsluttet med smil, og mens de gikk ut i den kalde, friske luften igjen, visste Sigrid at hun og Magnus kunne møte alt – så lenge de gjorde det sammen.En: The day at the aquarium ended with smiles, and as they walked out into the cold, fresh air again, Sigrid knew that she and Magnus could face anything—as long as they did it together. Vocabulary Words:freshness: friskhetenbuzzing: summetexhibit: utstillingtanks: tankerpiqued: pirretcuriosity: nysgjerrighetenliveliness: livlighetenthoughtful: tankefulltgaze: blikkmassive: enormray: rokkecautious: forsiktigpale: blekeweight: tyngdeshake off: riste avseparation: separasjonviolent: voldsomresponsibility: ansvaruncertainty: usikkerhetswallowed: svelgetreassure: beroligefalse hope: falskt håpunderstanding: forståelseclear: klarebond: båndafloat: flytendesoared: gled oppsplashes: sprutmingled: blandet segpressing: pressende

Andrew Mountbatten-Windsor blev anholdt på brutal vis på sin 66-års fødselsdag - britisk politi mistænker han har lækket fortrolig materiale med Epstein! Flere adresser er stadig . I skrivende stund - ved at blive ransaget. Trine Villemann er med på telefon Barack Obama tror på aliens, og “Naboen fra Helvede”, Markus Hvass, fik sit sidste ord i rette. Det havde overskriften; “Hvorfor drikker Jeppe?” Jonas fortæller om vildt tech, der er sat værk for at opspore Savannah Guthries kidnappede mor, der stadig ikke er fundet. Spørgsmålet er, om det er for sent? Din vært er Ditte Okman og i panelet sidder chefredaktør Jonas Kuld Rathje, kommunikationsekspert Anna Thygesen og radiovært Mikkel Lind Sorgenfrey. Programmet er produceret af Sarah Bech. Lyt til nye episoder af Det, vi taler om hver fredag kl. 14. Følg Det, vi taler om på Facebook og @ditteokman på Instagram. Vært: Ditte Okman Producer: Sarah Bech Videoproducer: Katrine Strangholt Redaktør: Andreas Østergaard Link til video: youtube.com/live/MjYP7u-n0w4?feature=shareSee omnystudio.com/listener for privacy information.