Kafferast i kunskapsfabriken

Sex av lagets spelare berättar om hur de ser på det här med att vara ett basketlag som både är - och mår - bra.

Vad händer när man ger patienterna större möjlighet att påverka hur deras internetbehandlingar ska läggas upp, vad de ska innehålla och vad de ska ha som mål?

När Jakob Wenzer var 39 år fick han sin ADHD-diagnos. Men vem skulle han behöva bli om han inte kunde fortsätta vara som han är?

På Capio Pelarbacken, som är Stockholms vårdcentral för hemlösa insåg man att om man ska lyckas med insatserna till sina patienter var man tvungen att låta dem vara med och bestämma hur samhällets olika insatser ska samordnas och vilka av deras problem de vill ha hjälp med först.

Marit har egen erfarenhet av att växa upp med syskon som har psykisk ohälsa, hon arbetar med barn och unga som har svårt att klara den vanliga skolan och hon har skrivit böcker både för vuxna och ungdomar om sina erfarenheter.

Om psykologens roll i psykiatrin och hur man måste tänka i varje patientmöte för att skapa alla de kvaliteter - för patienterna - som man vill att ett personcentrerat arbetssätt ska leda till.

Idag vet vi vilka faktorer som är viktiga för människors återhämtning. Men systemet vi har för att stödja sätter ofta käppar i hjulet för dem vi försöker hjälpa och de metoder vi vet fungerar - används inte.

Om hur Freuds läror - och lärjungar - påverkade den svenska psykiatrin.

NSPH ska kartlägga livsvillkoren för personer med beroende och deras anhöriga. Medverka gärna i vår undersökning.

Madeleine Tügel är ordförande i Spelberoendes Riksförbund som är den nyaste medlemsorganisationen i NSPH.

Christian Dahlström har skrivit boken "Den enda rätta läran" där han går till botten med vem Freud var, hur dåligt underbyggda hans teorier är och hur de trots det kom att få ett stort inflytande över hela världen.

NSPH har undersökt hur kommuner och regioner arbetar med brukarinflytande inom området psykisk hälsa - och hur brukarrörelsen runt om i landet upplever att samarbetet med dem fungerar.

Louise Aronsson och Ru Hedefalk tränar ett basketlag med 13-14-åriga tjejjer som vill bli bäst. Hur kan de också få dem att må bra; var och en och tillsammans som ett lag.

NSPH och Hjärnkoll är alltid med på Bokmässan i Göteborg. På vår scen framträder personer som berättar om olika projekt, böcker och erfarenheter. Några av dem får du möta i det här avsnittet.

Tomas Bokström hjälper kommuner och regioner att skapa förändring - så att det märks för patienter, brukare och alla invånare. En sak som han lärt sig under de tio år han arbetat med detta är: TÅLAMOD.

Den 10 oktober, på Världsdagen för psykisk hälsa, släpper NSPH rapporten "Det blir dyrare att leva ju sjukare jag blir". En del av rapporten består av en undersökning som NSPH gjorde tidigare under året.

När Anton Danielsson skulle skriva sin kandidatuppsats i statsvetenskap fick han möjlighet att göra det i form av en framtidsspaning för Karlskoga kommun. Här berättar han om de viktigaste utmaningarna han lyckades ringa in.

Christine Senter och Patrik Kalander vid vuxenpsykiatrin i Västmanland berättar om hur man förbereder sig för eventuella förändringar när det gäller vården för personer med både psykiatrisk sjukdom och skadligt bruk eller beroende.

När Alicia Brandt Rossander gick i gymnasiet hamnade hon i ett maniskt tillstånd som ledde till att hon brände ut sig och hamnade i tvångsvården. Tanken var att hon skulle vara där ett par veckor för att stabiliseras. Det blev flera år i tvångsvård och på behandlingshem innan hon lyckades ta sig tillbaka.

Anna Ardin forskar om Civic Space, det utrymme i en demokrati där ideella krafter kan vara kreativa och bidra till att utveckla samhället.

Öppenvårdsmottagningen Spindeln drivs tillsammans av Västerås stad och Region Västmanland. Man riktar sig specifikt till personer som både har ett substansberoende och en psykatrisk problematik.

Inger Forsgren berättar om sina egna erfarenheter av beroende, sitt engagemang i brukarrörelsen och om sin roll som expert i Narkotikautredningen.

Bara "tre procent av Sveriges barn och unga äter och rör sig i enlighet med kostråd och rekommendationer" och "barn i familjer med låg inkomst har sämre möjligheter att äta bra mat och delta i idrottsaktiviteter."

Mer än 600 unga har hjälpt Folkhälsomyndigheten att förståom hur de upplever psykisk välbefinnande, vad de ser för orsaker till psykisk ohälsa och hur de gör för att må bra.

Hur kan vi i samhället hjälpas åt analysera och lära oss av de suicid som sker så att vi blir bättre på att förebygga andra i framtiden?

Git-Marie Ejneborn Looi är en av författarna till boken ”Sjuksköterska i psykiatrisk heldygnsvård - Lärobok för rebeller”.

Ibland hamnar Hanna Hildeman mer i framtiden än i nuet. Ibland kraschar det och då är det extra viktigt att hålla ihop det viktigaste.

Henrik Pelling är barnpsykiater och har sedan början av 1970-talet varit en del av kunskapsutvecklingen kring det som idag kallas Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar.

Jennie Moberg är socionom och har egen erfarenhet av att både vårdas och att arbeta på BUP.  Just nu studerar hon hur personal, föräldrar och barn inom BUP:s heldygnsvård funderar kring begrepp som delaktighet och återhämtning.

Det talas ofta om att hela samhället måste bidra för att vända trenden med ökad psykisk ohälsa och att vården och omsorgen behöver samarbeta mer med civilsamhället för att öka effekterna av sina insatser. Friluftsfrämjandet har startat en verksamhet där de utbildar personal i hur man enkelt kan förlägga aktiviteter ute i skog och mark. I Kristinehamn har den rättspsykiatriska kliniken inlett ett samarbete med den lokala friluftsfrämjandeföreningen. Läs mer om ledar-utbildningarna  på Friluftsfrämjandets hemsida.

NSPH:s ordförande Conny Allaskog berättar kort om NSPH-rapporten 2024. Den ska belysa livsvillkoren för personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga. Rapporten släpps i oktober och vi vill att kunskapen i den ska bygga på erfarenheter från dem som verkligen vet vad psykisk ohälsa är. Därför har vi just nu en enkät ute för alla som lever med egen eller nära någon med psykisk ohälsa. Enkäten handlar om hur ni ser på era livsvillkor,  er ekonomi,  era erfarenheter av arbetsmarknaden, skola, utbildning, sociala nätverk och livskvalitet. Gå gärna in och besvara enkäten på vår hemsida. Om du känner någon som du tror kan vara intresserad av att delta i vår undersökning eller om du jobbar någonstans där personer med psykisk ohälsa eller deras anhöriga finns - då kan du ladda ner ett flygblad  som du gärna får skicka vidare eller skriva ut och sprida. 

I Karlskoga har socialtjänsten gjort en grundlig studie av sina egna insatser och arbetssätt gentemot gruppen av personer som lider av psykisk ohälsa och har ett skadligt bruk eller beroende av olika substanser (alkohol, narkotika, läkemedel). Man djupdök i sin egen dokumentation av de instser man gett, gjorde intervjuer med brukare och anhöriga - och insåg att man måste börja arbeta annorlunda med både bemötande och uppföljning och mer tillsammans med sjukvården, andra avdelningar i den egna förvaltningen och mer tillsammans med brukare och anhöriga. En ny sak man precis har startat med är ett så kallat trygghetsbistånd som är till för att ge trygghet efter att en insats avslutats. Då är det brukaren som bestämmer vem hen vill ha löpande kontakt med och hur den kontakten ska se ut. Syftet är att kunna göra bättre uppföljningar av vad som gjorts och underlätta för brukaren att ta kontakt med socialtjänsten igen om man tycker att man behöver dem.

I år firar Khai Chau 30 år utan inläggningar i psykiatrin. Senast han blev inlagd var han ung och mitt uppe i sina universitetsstudier. Det blev ingen examen och ingen karriär på arbetsmarknaden. Trots att Khai lyckats undvika svårare återinsjuknanden har han haft svårt att få ett vanligt jobb och alltid haft väldigt lite pengar. Utan pengar är det svårt att ta del av det som andra använder för att må bra. Det som varit viktigast för att Khai ändå har kunnat må bra är gemenskapen i den lokala RSMH-föreningen och i bowlingklubben. RSMH-föreningen är idag nedlagd men idag har Khai med kommunens hjälp lyckats få till en individuell placering i Bowlinghallen där han hjälper till 3 timmar om dagen.

Kitty Lassinanti och Anna-Lena Almqvist fick i uppdrag att studera hur väl socialtjänsten klarar att stödja "unga med komplexa behov". De samlade forskning från hela världen om vad som verkar vara viktigt för att lyckas, de  intervjuade personal, föräldrar och unga - och på vägen insåg de att det kanske inte är de ungas behov som är mest komplext. Deras forskning har resulterat i en rad artiklar och förläsningar.

Det finns flera villkor som måste uppfyllas innan man får vårda någon med tvång inom psykiatrins slutenvård. Ett villkor är att  att patienten ska ha"ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än … genom kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård". Men hur rättsäkert blir det om det inte finns några bevis för att den vård man erbjuder faktiskt hjälper mot det som patienten lider av - eller om det snarare verkar som att den gör mer skada än nytta? Sofia Åkerman har egen erfarenhet av att vårdas för självskadebeteende och idag forskar hon om hälso- och sjukvårdsjuridik. Tillsammans med ett antal läkare och juristkolleger har hon skrivit artikeln "Psykiatrisk tvångsvård vid självskadebeteende - Kan en person ha ett oundgängligt behov av en vård som inte hjälper?".

SIP (Samordnad Individuell Plan) ställer krav på sjukvården och socialtjänsten att samordna sina insatser till patienter och brukare. SIP infördes 2010 och fortfarande är man ganska oense både om vad SIP är, vem den är till för och hur den ska göras. Liv Nordström har gjort flera utvärderingar av SIP- och andra samverkanssatsningar i olika regioner och just nu forskar hon om hur brukare upplever delaktigheten när de erbjuds en SIP.

Det krävs mycket för att bli frisk från en ätstörning. Man behöver förstås lära sig ett nytt sätt att hantera ätandet, kanske också hitta en trygghet inför att livet inte fullt ut går att kontrollera - och man man behöver sannolikt också mod och förtröstan att våga låta livet bli annorlunda utan att veta exakt hur det kommer att bli. Möt Maja Engström som jobbar på Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar om hur bladlössen på hennes vinbär fick henne att känna sig fri och vid liv.

Hur pratar personalen om patienterna på ronder och vid överlämningar mellan arbetspass? Vad fokuserar de på när de ska beskriva hur behandlingarna fungerar? Det har Kristina Eivergård skrivit en doktorsavhandling om. Och hur hänger personalens språkbruk ihop med hur patienterna upplever vården och sin hälsa? I avsnittet nämns en undersökning av tvångsvården som NSPH gjort åt Socialstyrelsen. Den kan du ladda ner här!

Hur ska själverfarnas kunskaper kunna få en mer självklar plats i styrningen av vård och omsorg - vid sidan av politikernas, ekonomernas och och personalens kunskap. Hur kan vi i patient- brukar- och anhörigorganisationerna pröva och ompröva våra gemensamma kunskaper och göra dem tydligare och mer användbara? Magnus Karlsson arbetar med civilsamhällesforskning på Marie Cederschiöld Högskola i Stockholm. Han har tidigare studerat brukarorganisationer på psykisk hälsaområdet, såväl i Sverige som i USA. Tillsammans med Martin Börjesson (intervjuad i avsnitt 2020/14) har han skrivit boken Brukarmakt : i teori och praktik.

Så här före sommaruppehållet passar vi på att släppa två avsnitt på samma gång. Bägge handlar om socialtjänsten i Timrå och deras arbete med att utveckla verksamheterna för försörjningsstöd, stöd till försörjning och socialpsykiatri. I det ena avsnittet (2023/12-A) får ni träffa Helene Hallberg Toivonen och Karin Sandström på enheten för Hållbar Försörjning som för ett par år sedan initierade ett långsiktigt förbättringsarbete tillsammans med sin personal och sina brukare. I det här avsnittet får ni träffa Jonny Olofsson som var en av de brukare som bjöds in i utvecklingsarbetet och som senare också kom att leda en av de verksamheter som kommunen driver och där personer som behöver hjälp till egen försörjning kan praktisera och få stöd i sin återhämtning.

Så här före sommaruppehållet passar vi på att släppa två avsnitt på samma gång. Bägge handlar om socialtjänsten i Timrå och deras arbete med att utveckla verksamheterna för försörjningsstöd, stöd till försörjning och socialpsykiatri. I det här avsnittet får ni träffa Helene Hallberg Toivonen och Karin Sandström på enheten för Hållbar Försörjning som för ett par år sedan initierade ett långsiktigt förbättringsarbete tillsammans med sin personal och sina brukare. I det andra avsnittet – nr 2023/12-B - får ni träffa Jonny Olofsson som var en av de brukare som bjöds in i utvecklingsarbetet och som senare också kom att leda en av de verksamheter som kommunen driver och där personer som behöver hjälp till egen försörjning kan praktisera och få stöd i sin återhämtning.

Alla vet att det är bra att ha goda vänner, trygga relationer i skolan och hemma i familjen. Mikael Ahlborg har studerat hur socialt kapital hänger ihop med hur ungdomar bedömer sin psykiska hälsa. Tillsammans med Catrin Häggström Westberg (avsnitt 2022/19) ska han snart koppla ihop sin forskning om socialt kapital med hennes om hur ungdomar söker hjälp när de mår dåligt. Skulle man helt enkelt kunna jobba med att stärka ungdomars sociala kapital och därmed påverka hur de mår och hur de söker hjälp om de börjar må dåligt?

År 2022 startade NSPH projektet Mötesplats Anhöriga Samsjuklighet. Det vänder sig till personer som lever nära någon med både en psykiatrisk problematik och ett skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika eller läkemedel. En av projektets medarbetare är Vanja Holmgren från Föräldraföreningen Mot Narkotika. Hon har egen erfarenhet som anhörig och nu arbetar hon med att stödja andra som är i situationer som liknar den hon själv varit i. Läs mer om projektet på NSPH:s hemsida.

Våren 2023 avslutade NSPH projektet Inflytande i rättspsykiatrin. Under projektets tre år jobbade man med en mängd olika aktiviteter för att ge patienterna i rättspsykiatrin bättre förutsättningar att vara med och påverka innehållet i den vård de får. I det här avsnittet berättar Emelie Lundin (projektledare) och Sten Lundin (erfarenhetsexpert) om vad de genomfört i projektet och om vilka frågor som patienterna lyfter när de får chansen att vara med och utveckla verksamheten. Du kan läsa mer om projektet och dess resultat på NSPH:s hemsida.

Varför är psykisk ohälsa och självmord vanligare bland transpersoner och personer som funderar över sin könsidentitet? Vad är det som skapar ohälsan - och vad kan man göra för att stödja välmående istället? Edward Summanen är projektledare för Starka tillsammans som drivs av organistionen Transammans.

De flesta avsnitten i den här podden brukar handla om specifika projekt, studier eller verksamheter där man undersökt eller startat något som vi i NSPH tycker är viktigt. Men ibland har vi gäster som genom att helt enkelt berätta om sig själva kan belysa en hel rad frågor, perspektiv och idéer som är angelägna för oss. Det är personer som har en egen berättelse om ohälsa och återhämtning, egen erfarenhet av vård och omsorg, av att engagera sig ideellt och att försöka påverka samhället till det bättre. Lena Larsson, som bor i Östersund, är en sån person.

I höstas avslutades NSPH:s projekt Åldras och må Bra. Trots att pandemin gjorde sitt bästa för att vi inte skulle kunna träffa äldre med psykisk ohälsa lyckades vi genomföra de flesta aktiviteter. Vi samlade kunskap om hur äldre själva ser på sina behov och möjligheter och utformade material som man kan arbeta vidare med i framtiden. Möt Zarah Melander och Linnea Eriksson som ledde projektet och Hans Bergström som deltog som samtalsledare i en serie fokusgrupper med äldre. Projektet hade sin bas i Sörmland och förutom att ta fram ett material till samtalsgrupper för äldre, en antologi och arbetsbok, en utbildning för personal som möter äldre och filmer där äldre möter yngre med samma diagnos sammanställde man också ett rapport om vad äldre i Sörmland själva ser för brister och behov av utveckling inom vård och omsorg när det gäller att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Du hittar alla material som projektet tog fram på vår hemsida! Stort tack till Ida Brorsson Malm och Martin Falk som också arbetade i projektet.

Efter att Ing-Marie Wieselgren mördades i Visby 2022 blev det tydligt för många hur mycket hon betytt för utvecklingen på psykisk hälsa-området men också att det fortfarande finns väldigt mycket kvar att göra. I det här avsnittet försöker vi ringa in något av allt det som hon åstadkom, vad som återstår att göra bättre - och hur vi måste arbeta om vi ska göra det i Ing-Maries anda. I tur och ordning medverkar: Mikael Malm, Linda Sundell, Lovisa Wieselgren, Beatrice Thorsell, Ullakarin Nyberg, Anders Printz, Anki Sandberg, Kerstin Evelius, Conny Allaskog, Rickard Bracken, Inger Händestam, Acko Ankarberg, Antje Jackelén, Lasse Stjernqvist. Läs gärna mer på nätet om Ing-Marie Wieselgrens Stiftelse - Tillsammans för psykisk hälsa.

Den sjätte juli 2022 mördades Ing-Marie Wieselgren i Visby under Almedalsveckan. Vi är många som arbetar med frågor om psykisk hälsa som därmed förlorade en vän och kollega. Ing-Marie gjorde stort intryck på många - som läkare, som statlig utredare, som psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Regioner eller som tankar-för-dagen-tänkare i radion. Under vintern har vi samlat minnen och funderingar från en rad personer som samarbetade med Ing-Marie  i olika sammanhang. Vi ska presentera allt det i två avsnitt. I det här första fokuserar vi på hur vi minns Ing-Marie och hur hon gjorde intryck på oss. Det andra avsnittet ska handla om vad hon lyckades påverka och förändra och hur vi behöver jobba vidare nu när hon inte är med och driver på. I det här avsnittet medverkar i tur och ordning: Lasse Stjernqvist, Linda Sundell, Beatrice Thorsell, Ullakarin Nyberg, Mikael Malm, Kerstin Evelius, Rickard Bracken, Anki Sandberg, Anders Printz, Acko Ankarberg, Inger Händestam, Antje Jackelén, Lovisa Wieselgren och Margaretha Herthelius.

Äldre män är kraftigt överrepresenterade när det gäller självmord. NSPH:s systerorganisation Hjärnkoll har under några år särskilt satsat på att nå ut bland män över 70 år med sitt samtalsmaterial "Vi pratar om livet". Möt Marie Milling som varit projektledare för arbetet, Thomas Cohn som varit samtalsledare och Anna Gustafsson som utvärderat hur samtalsgrupperna fungerat - och hur samtalen påverkat männens välbefinnande.

Vad betyder egentligen "delaktighet"? Och vad får det för betydelse när man nästan inte får bestämma nånting själv? Kan man ens känna delaktighet när man vårdas inom rättspsykiatrin? Andreas Söderberg har intervjuat patienter och personal på avdelningar med den högsta säkerhetsklassningen. Han har också börjat studera hur patienter upplever att det är att varje halvår förhandla med förvaltningsrätten om sitt hälsotillstånd, sitt behov av vård och sin potentiella farlighet. Vad får den juridiska processen för betydelse för vårdens kvalitet och personalens möjlighet att skapa en god vårdmiljö och delaktighet?