Podcasts about myndigheten

Varför har dansbandskulturen plötsligt blivit intressant igen? I veckans avsnitt av Under all kritik dyker Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi ner i den nya dansbandsnostalgin och vad den egentligen säger om vår tid. Vad ligger bakom Timbros nya bok om dansband – Kramgoa texter – och varför längtar många tillbaka till denna tidigare uträknade musikgenre?Med utgångspunkt i den klassiska SVT-dokumentären "Får jag lov" (Svt 1996) och dansbandsklassiker som "Leende guldbruna ögon" och "Det här är bara början" diskuterar vi hur dansbandskulturen med tiden kommit att representera gemenskap, samhörighet och trygghet – ideal som många tycks sakna idag. Vi reflekterar över dansens roll som mötesplats, hur våra sätt att träffas förändrats och varför pardansen i hög grad ersatts av digitala mötesplatser och dejtingappar som Tinder. Är det kanske dansbandsmusikens oförställda ärlighet och avsaknad av ironi som lockar en ny generation? Och vad förlorar vi egentligen när musik och dans frikopplas från riktiga möten människor emellan?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I veckans avsnitt tar Anna-Karin och Ivar tempen på AI-revolutionens konsekvenser för hjärnan och språket.Med utgångspunkt i en ny MIT-studie, där 54 deltagare delades in i tre skrivgrupper (egen hjärna, Google-sök och ChatGPT), diskuteras hur AI-gruppen producerade snygga men likriktade texter och dessutom mindes minst efteråt. Däremot presterade de deltagare bäst som först skrev själva och sedan använde AI som stöd. Är AI främst en turbo för redan skarpa hjärnor, snarare än ett hjälpmedel för lata?Samtalet urforskar även språkliga frågor. Kommer vi verkligen kommer närmare varandra när språkbarriärer försvinner, eller om vi istället tappar den charm och särart som bor i dialekter och lokala uttryck? Samtidigt förvandlar AI-översatta böcker och auto­genererade undertexter språket till en slätstruken global variant – och svenska tonåringar växlar obekymrat till någon form av engelska efter inspiration från YouTube.Vad händer med tolkar, översättare och författare i en tid när AI översätter böcker under pseudonymer? Vad händer med innebörder som är mer svåröversatta? Och vem orkar lära sig nya saker när det finns teknik som löser det åt en? Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

A few weeks ago, the United States, aided by intelligence from Israel, carried out a significant strike against Iran's nuclear facilities at Fordo, Natanz, and Isfahan. This marked a critical step in Israel's ongoing efforts to neutralize Iran as an existential threat—a threat that continues to shape the security landscape across the Middle East. Meanwhile, the war in Gaza has entered its second year, and the debate in the West focuses on the civilian consequences of the war, which is perhaps understandable. But it also obscures the event that triggered it all: the horrific Hamas massacre of October 7, 2023. So if one tries to hold both of those things in mind at the same time, what would an Israeli withdrawal from Gaza look like? What is the end goal of the war?Against this backdrop, today's episode features my conversation with Israel's ambassador to Sweden, Ziv Nevo Kulman. We discuss how, paradoxically, October 7 led to a noticeable rise in antisemitism across Sweden, Europe, and—sadly—throughout the entire Western world. In parallel, Greta Thunberg has shifted her global activism from climate to pro-Palestinian issues, most recently attempting to symbolically break the maritime blockade against Gaza. I ask the ambassador about her actions and her accusations of being kidnapped by Israel.We delve deeply into Iran's role as an ever-present existential threat to Israel, and how the attack on Iran's nuclear facilities has altered the security situation in the region. Was this justified? I ask him directly about statements made by figures like Carl Bildt, who claimed that the U.S. airstrikes violated international law. We also address Sweden's recent push for the EU to impose sanctions on Israeli ministers—an initiative that the ambassador believes risks empowering extremist forces rather than promoting peace and stability.And if you're wondering why he mentions dogs at the beginning, it's because I had shared that my German shepherd accidentally bit off my fingernail. Ambassador Kulman, having grown up around German shepherds himself, ended up chatting with me about dogs before we started recording.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar bland annat om Liberalernas nya partiledare, Simona Mohamsson, som höll sitt första stora tal bara timmar efter att hon valdes. Anna-Karin imponeras av Mohamssons förmåga att på ett övertygande sätt formulera en ny riktning för Liberalerna, där sakpolitik står i centrum snarare än samarbetspartnernas identitet. Varför har det varit så svårt för Liberalerna att hitta en ledare med tydlig vision, och kan Mohamsson vara personen som vänder den negativa opinionstrenden?Vi är inte lika imponerade av Anna-Karin Hatts debut som Centerpartiets nya ledare, ett tal där metaforen om en grusväg blev både övertydlig och märkligt långdragen. Diskussionen kretsar kring Hatts försök att förmedla landsbygdens styrka och utmaningar med uttryck som snarare förvirrar än förklarar partiets nya riktning. Lyckades Hatt verkligen kommunicera en tydlig vision för Centerpartiet, eller blev det mest en lång och krokig väg till ett diffust budskap?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Politiker pratar gärna och ofta om digitalisering, men när samtalet väl glider över till verklig AI blir det märkligt tyst. Gustav Juntti är aktuell med reportageboken Älskling, vi fick en AI! (Timbro), där han visar hur AI redan idag används på sjukhus, i klassrum och inom kommunala förvaltningar – samtidigt som digitaliseringsministern ännu inte tycks ha testat ChatGPT.Juntti själv har gått från hockeyback i Luleå till politisk redaktör och nu AI-debattör, och i boken tar han upp konkreta exempel på hur AI kan göra skillnad. På Capio S:t Görans sjukhus används redan en algoritm som upptäcker fyra procent fler fall av bröstcancer och minskar antalet onödiga återbesök rejält. Dyslektikern Henrik klarar plötsligt skoluppgifterna tack vare ChatGPT, och Region Halland har blivit ett föredöme genom att faktiskt implementera färdiga AI-lösningar istället för att bara prata om dem.Boken tar upp både förhoppningar och risker, optimism och pessimism. En viktig bok i ett angeläget ämne. Samtidigt ställer den också frågan: Varför hamnar politikerna efter vad gäller AI, och vad kan det få för konsekvenser?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Dagens avsnitt handlar om Sverigedemokraternas vitbok, som presenterades under torsdagen i Almedalen. Vitboken, författad av idéhistorikern Tony Gustafsson, dokumenterar noggrant hur partiet växte fram ur den högerextrema kampanjorganisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS). Den kartlägger partiets kopplingar till nazism, antisemitism och rasism och beskriver hur centrala personer länge präglades av högerextrema idéer.Anna-Karin och Ivar samtalar om hur Sverigedemokraternas ledarskap med Jimmie Åkesson i spetsen har hanterat det tunga arvet. De diskuterar också partiets reaktioner på vitboken, där framträdande politiker som Mattias Karlsson uttryckt vrede och äckel inför det som framkommit. Samtidigt har kritiker, inklusive Svenska kommittén mot antisemitism, påpekat att ursäkten från partiledningen saknar verklig trovärdighet, eftersom en del av de personer som pekas ut i vitboken fortfarande är aktiva inom partiet.Det handlar om ansvarstagande, politiskt arv och trovärdighet: Är vitboken ett tecken på att Sverigedemokraterna genuint försöker göra upp med sitt förflutna, eller handlar det mer om politisk taktik? Och vad krävs egentligen för att på riktigt lämna ett så belastande ideologiskt arv bakom sig?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Hur bygger man ett samhälle där nyckeln kan hänga utanför dörren? Hur gör man det samtidigt som trapphuset brinner? I Nyckeln utanför dörren (Timbro) föreslår Douglas Thor, ordförande i Moderata ungdomsförbundet, en rad förslag på lösningar. Målet är att staka ut en självständig moderat integrationspolitik, som inte låter som vare sig Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna.Vi reder ut skillnaden mellan integration och assimilation och diskuterar Thors idé om tätare hembesök – ”husförhör i Husby” – med möjlighet att frysa bidrag om familjer konsekvent uteblir. Staten måste bli bättre på att tidigt fånga upp familjer och ingripa innan problemen blir stora, menar han. Integration måste börja med gemensamma förväntningar, inte passiv anpassning, som han säger. Vi pratar också om en svensk kulturkanon, ett slags modern katekes, och vad en sådan skulle kunna innehålla.Om detta och mycket annat handlar dagens samtal. Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Dagens avsnitt handlar om Liberalernas framtid och om filmen Mountainhead (HBO).Först ut är Liberalernas nya partiledarkandidat Simona Mohamsson, som verkar vara favorit att ta över. Men L är i dag ett parti i fritt fall. Är hon den som vänder utvecklingen eller sist ut från festen som tvingas släcka lampan? Anna-Karin och Ivar diskuterar varför inga erfarna liberaler tycks vilja axla ansvaret och varför Liberalerna envisas med att leva kvar i en politisk drömvärld där verkligheten aldrig riktigt passar.Därefter går samtalet över till Jesse Armstrongs film Mountainhead, där fyra techmoguler isolerar sig på en lyxig bergstopp medan världen brinner – till stor del på grund av deras egna appar och AI-experiment. Det handlar om den bisarra självtillräckligheten hos techvärldens superrika, deras narcissism och oförmåga att se konsekvenserna av sina handlingar. Men är Armstrongs satir träffsäker – eller bara ännu en förutsägbar kritik mot Elon Musk och Silicon Valleys miljardärer?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I Auschwitz, en plats av outhärdlig brutalitet och död, tvingades kvinnliga fångar spela musik för att skapa ordning och lugn när arbetskolonner marscherade och vid ankomster som ofta slutade i gaskamrarna. I den nya boken The Women's Orchestra of Auschwitz: a Story of Survival (2025) berättar Anne Sebba, journalist och levnadstecknare, om den paradoxala roll som orkestern spelade i lägret: en orkester vars uppgift var att ackompanjera nazisternas folkmordsmaskineri, men vars musik samtidigt erbjöd ett slags mänsklig tröst och mental tillflykt mitt i helvetet.I detta avsnitt diskuterar Anna-Karin och Ivar detta, och mer specifikt dirigenten Alma Rosé, den kompromisslösa perfektionisten som styrde orkestern med järnhand – men som också räddade liv genom sin stränghet och krav på musikalisk kvalitet. Hur såg den moraliska bördan ut för dessa musiker, som dagligen tvingades spela i nazisternas groteska föreställning, samtidigt som de själva kämpade för överlevnad? Var de privilegierade överlevare eller offer som utnyttjades och förnedrades?Det handlar också om musikens kraft och skönhetens omoraliska dimensioner, skuldens djupa sår hos överlevarna, och varför orkesterns berättelse fortfarande provocerar och berör.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Könsdesinformation är ett växande globalt problem enligt Myndigheten för psykologiskt försvar. Spridningen sker framför allt inom den så kallade manosfären; ett community som förespråkar mansaktivism, anti-feministiska idéer och konservativa värderingar. Vad är det som lockar killar dit – och hur nyttjas det här sammanhanget för att, via konspirationer, destabilisera vår demokrati? Gäster är Mathilda Åkerlund från Göteborgs Universitet som forskar på konspirationsteorier och kvinnohat på nätet, och Jack Werner som är grundare till Källkritikbyrån.

Dagens gäst är Johan Tralau, som är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Samtalet äger rum mitt i Uppsalas akademiska hjärta, samma miljö som i Tralaus deckare Höken sjunger om död (Polaris 2023) och Ormens öga (Polaris 2025), där han förvandlar universitetet till en plats som känns både hemtam och olycksbådande. Vi börjar med mordet vid fontänen nedanför Uppsala slott, där doktoranden Kim Nyman dränks en stilla vårnatt, och talar om det mystiska “Ulvaförbundet” – ett hemligt sällskap med dunkla motiv och uråldriga traditioner. Vad är det med universitetets historia och akademiska prestige som gör det så lämpligt för intriger, våld och myter? Och varför fascineras medierna så gärna av dessa hemlighetsfulla kretsar?Vi fördjupar oss också i Tralaus idéhistoriska verk – från Myten om tidens början (Ellerströms 2024), där han utforskar hur världen enligt myterna startar med Kronos kastrationshugg mot Uranos, till böckerna Monstret i mig (2015), Havets väldiga ryggar: offret och de flytande bildernas gåta (Ellerströms 2018) Draksådd: den grekiska tragedin som politiskt tänkande (2010). Varför uppstår världen så ofta genom brutala våldshandlingar i antika skapelseberättelser, från Greklands Uranos till nordiska Ymir och indiska Purusha? Och varför fortsätter monstren att fascinera och skrämma oss – vad avslöjar dessa gränsvarelser egentligen om människans dolda längtan efter det förbjudna och kaotiska?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Hur bygger man ett arbetsmiljöarbete som håller – året runt? Följ med bakom kulisserna på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, där ett systematiskt och partsgemensamt arbetssätt genomsyrar hela organisationen. Myndigheten tog en förstaplats i Nyckeltalsinstitutets mätning bland myndigheter vad gäller hälsa och jämställdhet. I del 2 fördjupar vi oss i arbetsmiljöarbetet varje dag, varje vecka och varje månad. Sara Clapham, hr-partner, och Anna Tegnesjö, huvudarbetsmiljöombud, berättar bland annat om: - Samverkansråd, återkoppling och kommunikation i vardagen - Självledarskap, mentorskap och balans i en hybrid arbetsmiljö - Hur man fångar tidiga signaler på ohälsa – även digitalt - Vinnovas framgångsfaktorer för att bli topprankade i hälsa och jämställdhet

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jämställdhetsmyndighetens beslut att sluta visa bilder på flickor i hijab i sin kommunikation kritiseras av flera medarbetare, rapporterar GP. Myndighetens generaldirektör har motiverat beslutet med att sådana bilder riskerar att spä på stereotyper och normaliserar diskriminering. Men kritiker menar att beslutet snarare kan riskera att osynliggöra barn med slöja.Lite senare tar vi i den återkommande debatten om avslutningsgåvor till lärare. När Trelleborgs elever går på sommarlov i veckan uppmanar kommunen att skippa presenterna för att undvika problem med mutor.

Ivar har snöat in på människans självdomestisering, alltså processen där vi under tusentals år gradvis blivit snällare, svagare och skörare – precis som tamdjur. Men har vi verkligen tjänat på att minska vår styrka, robusthet och reaktiva aggression, och ersätta det med social anpassningsförmåga, planerat våld och civiliserad svaghet? Podden reder ut varför människan kanske blev sämre när hon blev bättre – och varför vi idag kanske borde gå ut i skogen och lyfta något tungt istället.Anna-Karin tar med oss på en rörande resa om döden och konsten att förbereda sig på den. I en dokumentär får vi möta Gunnar Jönsson, bysnickaren från Småland som bygger sin egen likkista – och sedan fortsätter med kistor åt resten av familjen. Ivar och Anna-Karin diskuterar varför den här typen av omsorg inför döden känns ovanlig i en tid där trenden går mot anonyma minneslundar och så kallade "direktare", där man begravs utan ceremoni. Hur påverkar det oss levande att vi inte längre tar farväl av våra döda med värdighet?Kom och lyssna på Ivar i Göteborg den 9 juni!Bör vi lägga ned integration som politiskt mål? Tankesmedjan OIKOS har bjudit in mig för att tala om just det i Göteborg den 9 juni kl. 18.30, på GTS konferens & festvåning. Jag kommer att hålla ett anförande, följt av ett panelsamtal och frågestund.På scen med mig:* Peter Esaiasson, statsvetare och författare till ”Förorten: ett samhällsvetenskapligt reportage”* Andreas Johansson Heinö, statsvetare, författare och förlagschef på TimbroModerator är Arvid Hallén från Oikos.Ämnet är som sagt integration, som ju länge varit ett politiskt honnörsord. Men vad betyder det egentligen idag? Sverigedemokraterna har gått från att mest prata om assimilation till att mer fokusera på återvandring, medan Socialdemokraterna svängt tillbaka från multikulturalism och åter talar om assimilation – trots att de för några år sedan ansåg att ett jobb var lösningen på allt.Fortfarande beskrivs integration ofta som en tvåvägsprocess. Men räcker det för att hantera segregation och konsekvenserna av den snabba demografiska förändringen?Frågor vi tar upp under kvällen:* Vad menar vi med integration idag?* Vad vill de olika partierna uppnå med integrationspolitiken?* Är det realistiskt att ha integration som politiskt mål?* Vad händer om vi ger upp integration som mål?Kvällen avslutas med mingel. Biljetter via Billetto. Använd rabattkoden RAKHOGER85 i kassan så kostar biljetten 85 kr (i stället för 125 kr).Hoppas vi ses där!Köp biljett här.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Why do domesticated animals develop white fur? Why do they get floppy ears? My German shepherd excluded. Surprisingly, these seemingly random traits are common indicators of domestication and friendliness. But how does this relate to us humans?Today I'm speaking with Richard Wrangham, a distinguished primatologist and professor at Harvard University, whose influential research has deeply reshaped our understanding of human evolution. Wrangham has popularized the intriguing concept of “self-domestication” through extensive academic work and especially his acclaimed book, The Goodness Paradox: The Strange Relationship Between Virtue and Violence in Human Evolution (Profile books 2019).According to Wrangham, self-domestication is an evolutionary process where humans gradually evolved by selecting against impulsive aggression, making us more cooperative, social, and even influencing our moral decisions. Yet, paradoxically, he explains that this increased peacefulness coexists with an undiminished capacity for carefully planned violence, like warfare. We are, he argues, remarkably peaceful in daily interactions, yet simultaneously capable of organizing lethal aggression on a massive scale.In our conversation, we delve into what self-domestication truly involves, what bonobos and chimpanzees reveal about our behavior, and why understanding both reactive and proactive aggression is crucial today. Wrangham challenges many common assumptions about human nature, offering insightful explanations for both the peaceful cooperation and conflict seen in our societies.This discussion matters because it encourages us to reconsider our assumptions about what it means to be human, providing deeper insights into our past, our current social dynamics, and potentially, our future.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

När Märta Stenevi gjorde snabb karriär och blev språkrör för Miljöpartiet hamnade hon snart i en storm av anonyma anklagelser om toxisk ledarstil. I sin nya bok – Andas. Överlev (Forum) – beskriver hon ett kafkaartat drama där ingen vågar tala klarspråk, alla undviker ansvar och där anklagelserna aldrig blir tydliga nog att bemöta. Hon skildrar en tid av personlig kris med ätstörningar, depression och självmordstankar. Men vad innebär det egentligen när en stark politiker väljer att framhäva sin egen sårbarhet på det här sättet?I dagens Under all kritik pratar Anna-Karin och Ivar om Miljöpartiets paradoxalt ”platta” organisation – där ledarskapet inte existerar på pappret men maktspelet ständigt pågår bakom kulisserna. Är sådana organisationer dömda att skapa giftiga miljöer där konflikter aldrig kan lösas öppet? De funderar också över varför Stenevi väljer att återvända till riksdagen efter sin sjukskrivning – handlar det om revansch, personlig upprättelse eller ett försök att tämja sina inre demoner?Ett avsnitt om politikens giftiga maktspel, tystnadskulturer och varför politiken kanske inte är rätt arena för terapeutiska självförverkliganden.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

När Tobias Thyberg utsågs till ny nationell säkerhetsrådgivare hann han inte ens hälsa på vakterna vid entrén innan blev av med jobbet. Skälet? Sex bilder på hans nakna bringa från dejtingsidan Grindr och – håll i pussyhatten – en bild av hans kön. Av allt att döma skickad privat, för ungefär sju år sedan. Vi diskuterar hur märkligt det är att en sådan bild kan ses som ett säkerhetsproblem i dagens värld. Thyberg är öppet homosexuell och lever med en man. Det är inte som att hans läggning är en hemlighet som kan användas som kompromat. Borde inte Ulf Kristersson snarare ha slagit fast att detta visar att Thyberg är en nationell säkerhetsrådgivare med precis det storkukslugn som krävs i världspolitiken?Från diskussionen om penisbilder till frågan om könets vara eller icke vara. Den nya könstillhörighetslagen, som träder i kraft den 1 juli 2025, diskuteras ingående. Juridiskt kön blir nu en fråga om självbestämmande från 16 års ålder utan krav på diagnos eller medicinska ingrepp. Vad betyder det för fängelser, kvinnojourer och andra könssegregerade utrymmen? I podden jämför Anna-Karin och Ivar den svenska reformen med den brittiska modellen, där högsta domstolen nyligen slagit fast att diskrimineringslagen baseras på biologiskt kön.Under all kritik är tillbaka med ett avsnitt där skillnaden mellan att vara “bögig” och att vara homosexuell också avhandlas, och där politikens feghet ställs mot könets komplexitet. Och som vanligt slår Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi både näven och handväskan i bordet.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I veckans Under all kritik sätter Ivar på sig hjälmen, greppar yxan och kastar sig rakt in i vikingarnas brutala värld. Med filmen The Northman som karta navigerar han mellan blodigt hjältemod, ödets makt och dödens skratt – och frågar varför vi än idag fascineras av att möta undergången med ett trotsigt leende. Är det längtan efter ett liv utan kompromisser, eller handlar det om vår egen oförmåga att möta livets och dödens verklighet?Anna-Karin tar samtidigt fram rödpennan och avslöjar lärarutbildningarnas mörka hemligheter. Fusklappar, AI-genererade hemtentor och tveksamma diagnoser – hur formar vi egentligen framtidens lärare när fusk blivit norm och gränserna för det tillåtna ständigt flyttas fram? Och vad händer med samhället när de som ska förmedla kunskap själva har vant sig vid genvägar?Ett avsnitt om vikingar som skrattar åt döden och lärare som fuskar sig genom livet – två ämnen som kanske inte hör ihop, men som definitivt är under all kritik. Ett samtal om vad vi egentligen vill lämna efter oss och vilka ideal vi väljer att leva efter.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Varmt välkommen till ett nytt avsnitt av Idrott-och ledarskapspodden. Det är dags för avsnitt 159 och i det här avsnittet får du möta Åse Lunde. Åse är specialist och expert inom kris-och katastrofledning och har en bakgrund som polis, bl.a. som operativ förhandlare i kris- och gisslansituationer. Hon är utbildad och certifierad vid nationella insatsstyrkan och även vid FBI Crisis (hostage) Negotiation School. Hon har även jobbat för FN och varit strategisk rådgivare i krishantering och krisberedskap vid Myndigheten för Samhälsskydd och beredskap och som strategisk rådgivare vid Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning vid Försvarshögskolan inom ämnen som resiliens, tidig förvarning & strategisk analys, kriskommunikation mm. Den här bakgrunden har lett till att Åse under större delen av sitt yrkesliv arbetat med några av de mest komplexa och krävande områdena i samhället – kris- och katastrofledning, civilt försvar och totalförsvar, både i Sverige och internationellt. Hon har agerat stabschef i några av de mest uppmärksammade kriserna i Sverige, som under pandemin och bränderna i Trängslet och Kagghamra, och har även arbetat för FN i konfliktzoner och efter naturkatastrofer och som expert för Socialstyrelsens krisledningsorganisation i samband med kriget i Ukraina. I avsnittet berättar Åse om hur man hanterar dessa komplexa situationer, hennes starka drivkraft att utveckla människors förmåga och kunskap, att hjälpa individer och team att växa, fatta beslut under osäkerhet och hitta vägar framåt i komplexa situationer. Åse har en sällsynt förmåga att se helheter, skapa synergier och stärka resiliens – något som är lika viktigt inom idrotten och i det ”vardagliga” ledarskapet som i krisledning. Åse kom tidigt i kontakt med Mental träning och i avsnittet berättar hon hur denna träning bland annat gav henne en viktig grundkunskap gällande vikten av att kunna behålla lugnet i tuffa situationer och varför det är så viktigt att alltid börja med dig själv för att sedan kunna hantera andra. Varmt välkommen till ett mycket spännande avsnitt fyllt av både kunskap och inspiration. Trevlig lyssning! Mer om Åse kan du läsa på https://www.resilientresult.com/ Och vill du veta mer om vad som händer i Jenny's verksamhet så går du in på www.jennyhagman.com eller följ henne på instagram @jenny_hagman Tack till Daily Sports som sponsrar hela säsong 18. Daily Sports är ett företag av kvinnor för kvinnor som producerar högkvalitativa kläder för att stärka kvinnors förmåga och vilja att vara aktiva och samtidigt känna sig bekväma och snygga, på och av golfbanan. Du som lyssnar får 15 % rabatt med koden JENNY15. Gå in på www.dailysports.se för att läsa mer och se de senaste kollektionerna. Tack till Daily Sports Vi önskar dig en fortsatt skön dag och kväll och ta hand om dig och varandra. Varma hälsningar Jenny och Team Train for Balance.

Vårt första liveavsnitt av Under all kritik är ute nu! Stort tack till alla er som lyssnade, tittade, kommenterade och skickade in frågor – det här gör vi gärna igen!Den här gången blev det ett långt och intensivt samtal om liberaler som älskar tvång, obligatorisk förskola från tre års ålder, och varför förskolan ibland fungerar mer som förvaring än som den kompensatoriska kraft politikerna drömmer om. Vi ställde också frågan: blir man lyckligare av barn? Spoiler alert: det beror på vem du frågar – och kanske hur många du frågar.Dessutom tog vi upp klimatångest, segregation och skolans svåra roll i ett land som ofta känns mer splittrat än sammansvetsat. Varför tycks vissa partier vara bättre på att skapa frustration än förtroende?Och eftersom vi också värnar självironin: Vem av oss är egentligen alltid sen till inspelningarna? Hur går det med vår egen jämställdhetsintegrering? Och varför heter podden egentligen Under all kritik?Lyssna nu och hör själva!Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Odlingssäsongen är här! I norr förodlas i köken, i söder är plantorna i jorden. Men det finns annat att odla, vänskap, sitt inre, skägg. Vad odlar du? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att odla har blivit alltmer populärt i Sverige och säsongen för odling börjar snart eller har redan börjat. I norra Sverige förodlar man i köket i väntan på att tjälen ska gå ur jorden eller på att det ska bli tillräckligt varmt på balkongen, i söder har man redan börjat plantera.Vi odlar blommor i trädgården, tomater på balkongen, potatis på lantstället och ärtväxter på kolonilotten, en del kanske som krisberedskap. I broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skickade ut ifjol nämns just odling.Men det det finns även annat att odla. Vänskap, sitt inre, kunskap, skägg och vi undrar vad du odlar nu. Grönsaker, relationer, mustasch eller något annat? Programledare: Li SkarinProducent: Helene AlmqvistRing oss på 020-22 10 30, skriv till oss på Facebook och Instagram eller mejla på karlavagnen@sverigesradio.se. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40.

Sara Fransson och Linnea Lundgren vid Marie Cederschiölds Högskola diskuterar en nyligen publicerad forskningsrapport om trossamfundens olika risker och sårbarheter kopplat till säkerhet, som de båda är författare till. Vilken typ av olika brott utsätts trossamfunden för? Och vad kan samfunden själva göra för att motverka hot och hat?  Rapporten är utgiven av Myndigheten för Stöd till Trossamfund (SST). 

Vi fick möjligheten att sitta ned med Mikael Frisell som är generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I nästan en timme diskuterar vi totalförsvaret, vår plikt som medborgare, hur MSB ska utvecklas i och med att de blir Myndigheten för civilt försvar i början av 2025 och mycket mycket annat! Häng med på ett mycket intressant avsnitt!

I detta avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om en ny granskning från Rak höger som visar hur Nationella sekretariatet för genusforskning, tillsammans med forskare i EU-projektet UniSAFE, blåste upp siffrorna om genusbaserat våld i akademin. Genom att använda en metod där bland annat obehagliga blickar räknades likvärdigt med fysiska övergrepp, och lyfta fram resultat med låg svarsfrekvens (3,9 procent på europeisk nivå) och en icke-validerad skala, skapades dramatiska siffror som fått politiskt och internationellt genomslag.Vi diskuterar hur intern kritik från forskare som ifrågasatte metodens giltighet marginaliserades eller ignorerades, samtidigt som resultaten användes utan reservationer i EU:s policydokument och för att säkra ny finansiering. Vad händer när aktivism kläs ut till vetenskap – och hur påverkar det förtroendet för både forskning och verkliga problem?Granskningen vi pratar omPrenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Med anledning av Stina Oscarsons tragiska bortgång publicerar jag på nytt den intervju jag gjorde med henne i slutet av februari 2022, precis innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.Stina Oscarson var teaterregissör, dramatiker och författare – men kanske främst känd som en envis och självständig samhällsdebattör. Jag såg henne länge som en motpol i debatten, men kom med tiden att allt oftare uppskatta hennes perspektiv. Inte för att vi alltid höll med varandra. Vi gjorde exempelvis helt olika analyser av situationen med Ryssland, där hennes syn på hur fred uppnås var diametralt annorlunda än mitt. Men just därför, inte trots det, var hennes tankar alltid värda att lyssna på. Man behöver höra varför man har fel – inte på ett fientligt sätt kanske, men ärligt menat – även när man är övertygad om att man har rätt. Den sortens samtal är dock ovanliga, men detta var ett av dem, tycker jag.Stina Oscarson var en unik röst. Jag uppfattade aldrig att hon var konträr för sakens skull, eller för att hon tyckte det var roligt att provocera. Om hon någon gång befann sig i opposition var det för att hon följde sitt eget samvete. Hon spelade inte i något lag, men hon var inte heller en individualist som struntade i andra. Hennes lag var mänskligheten. Hon var, utan överdrift, en av de mest mänskliga personer jag träffat. Vi är fattigare utan henne.I dagens avsnitt pratar jag med Stina Oscarson som är teaterregissör, dramatiker och författare. Men hon är även en flitig samhällsdebattör, och det är kanske i den rollen flest känner till henne. Vi spelade in det här innan Ryssland inlett sin invasion av Ukraina, vilket är anledningen till att vi inte pratar mer om det.För mig personligen har Stina Oscarson gått från att vara en av dem som ofta hamnat på motsatt sida från mig i samhällsdebatten, till att jag allt oftare nickar instämmande när jag läser och lyssnar på henne. Det har att göra med att debatten inte är statisk, men också om att hon har ändrat sig i vissa frågor. Och att jag har ändrat mig också. Vi sprang på varandra på en kulturfest SvD hade för sina frilansar, min första gång på en sådan fest, och sedan var hon moderator för en intensiv debatt om migration som jag deltog i. Men detta är första gången jag har haft möjligheten att få prata med henne på tu man hand en längre stund. Jag hoppas att ni tycker att det är lika givande som jag tyckte.Hon är just nu aktuell med boken “Det perfekta plåstret” (Mondial) som jag verkligen kan rekommendera. Vi pratar om den, men också om hennes uppmärksammade intervju med vår socialdemokratiska kulturminister Jeanette Gustafsdotter. Och om vad som egentligen hände efter att en medlem i Nordisk ungdom deltagit i en debatt om demokrati som Stina var moderator för. Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I veckans avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om regeringens besked att en ny utredning om akademisk frihet ska tillsättas – och vad det egentligen är som hotar den. Är det staten, universitetsledningarna eller trycket inifrån lärosätena själva?Vi går igenom Johan Perssons presskonferens, genussekretariatets enkätundersökning och hur siffror om hat och hot snabbt får eget liv i debatten – trots låg svarsfrekvens och varningar om metodproblem. Samtidigt verkar minnet kort: vad hände med den tidigare kritiken mot jämställdhetsintegrering, obligatoriska perspektiv och ideologiska styrsignaler i forskningspolitiken?Och så handlar det om USA. Trumps hårdföra universitetspolitik används nu som varnande exempel – men också som bekvämt alibi för att ignorera eller tysta den kritik mot ideologisk styrning som många lyft. Vad betyder egentligen akademisk frihet när alla gör anspråk på den?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Han är kanske inte så känd hemma i Sverige, men Per Oscar Brekell har verkligen gjort sig ett namn i Japan där han både ger ut böcker och är med i TV och berättar om sin stora passion, nämligen japanskt te. Japanpodden hängde med till tehuset Higashiya i Tokyo för att höra mer om Hojicha, Gyokuro och andra tevarianter. De må komma från samma buske, men odlingsprocessen, liksom skördandet och inte minst smaken skiljer sig markant mellan sorterna. NYHETERBank of Japan varnar för ekonomisk osäkerhetChefen för den japanska centralbanken Bank of Japan - Kazuo Ueda - uttryckte i veckan oro över osäkerheten kring USA:s handelspolitik och varnade för att oron i sig undergräver hushållens förtroende för ekonomin. Bank of Japan överväger att justera räntorna om det visar sig att inflationen överskrider förväntningarna. Styrräntan i Japan i januari till 0,5 % i januari efter att ha legat mer eller mindre stilla runt noll procent eller på minus under flera år.Handelsöverskottet med USA fortsätter att växaJapan hade under det senaste räkenskapsåret som slutade i mars ett överskott i handeln med USA på motsvarande 630 miljarder svenska kronor. Denna obalans är central i de pågående samtal med Trumpadministration om tullar. Trump har hotat med 24 % tull på japanska importvaror. Som ett motdrag överväger man från japanskt håll att öka importen av amerikanskt ris. Bara under mars månad ökade Japans export till USA med 3 % jämfört med året innan, medan exporten till Kina minskade under samma period.Japanska företagsledare vill se Takaichi som premiärministerEn opinionsundersökning gjord på uppdrag av nyhetsbyrån Reuters visar att över 90 % av de japanska företagen är missnöjda med premiärminister Shigeru Ishibas och hans regering. Bara en av tio tillfrågade företagsledare tycker att regeringen lever upp till förväntningarna. Många föredrar Ishibas partikamrat i det Liberaldemokratiska Partiet - Sanae Takaichi - som efterträdare. Företagen tycker dock att LDP i allians med Komeitopartiet ska fortsätta i regeringsställning eller möjligen som en trepartiallians med det Demokratiska Partiet som i nuläget är i opposition.Expo 2025 öppnar i OsakaI söndags, alltså den 13 april öppnade världsutställningen Expo 2025 i Osaka. Temat är "Re-Connect". Kejsar Naruhito och premiärminister Ishiba deltog i invigningen. Utställningen pågår i 184 dagar och syftet är att främja global samverkan och innovation. Utställningen förväntas locka miljontals besökare, även om prognoserna skruvats ned något eftersom många Osakabor tycker att inträdet på motsvarande nära 500 kronor per person är i högsta laget.Vad kan man då räkna med att få se? Ja, vad sägs om flygande bilar i form av elektriska drönare, grus från månens baksida och ett konstgjort hjärta i miniatyr framställt av stamceller.Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder en gemensam paviljong och vill du hur den ser ut och se och höra intervjuer med nordiska företrädare rekommenderas Japanpoddens Youtubekanal.Japans födelsetal når ny bottennivå - Tokyo stad inför fyradagarsveckaUnder 2024 föddes endast 720 988 barn i Japan. Detta är det lägsta antalet sedan statistik började föras 1899. Födselantalet har minskat nio år i rad.Tokyos stadsförvaltning har på försök infört fyra dagars arbetsvecka för sina anställda från april 2025. Syftet är att förbättra balansen mellan arbete och privatliv samt att motverka den sjunkande födelsetalen. Anställda får möjlighet att ta tre dagar ledigt per månad. Föräldrar med små barn kan minska sin arbetstid med upp till två timmar per dag. Initiativet är en del av en bredare arbetslivsreform. Även flera företag i Tokyo sägs överväga att korta arbetstiden för sina anställda. Efter pandemin har även distansarbete blivit vanligare och många vill gärna fortsätta på den vägen. ​Hotellkedjor misstänks för kartellbildningJapans konkurrensmyndighet, Japan Fair Trade Commission (JFTC), överväger att utfärda varningar till 15 hotelloperatörer i Tokyo för misstänkta brott mot antimonopollagen.Hotellen anklagas för att ha haft månatliga möten och delat information som rumspriser, beläggningsgrad och framtida prisprignoser. Även om man inte kunnat påvisa ren kartellbildning så uppger konkurrensmyndigheten att vissa hotell använde konkurrenters data för att sätta sina egna priser.Bland de berörda finns välkända aktörer som New Otani, The Okura Tokyo och Imperial Hotel.Myndigheten anser att detta informationsutbytet kan ha påverkat marknaden negativt.Hotellbranschen i Japan har återhämtat sig starkt efter pandemin, med ökad inhemsk och internationell efterfrågan. Detta, tillsammans med inflationen, har drivit upp rumspriserna rejält under 2024.Ado till Köpenhamn i juniDet japanska musikfenomenet Ado, känd för att hemlighålla sin identitet och inte visa sitt ansikte, ska ge sig ut på en ny världsturne och hon kommer till Köpenhamn och Royal Arena den 14 juni. Hennes mest spelade låt är hiten "Usseewa" ni just hördeAdo var mobbad i skolan och började sin karriär genom att ladda upp covers som hon spelade in hemma i garderoben, på Niconico och YouTube, och har sedan dess blivit den mest framstående artisten inom J-pop och anime-musik.Hennes andra världsturné, "Hibana World Tour", inleds den 26 april och pågår till den 24 augusti. Totalt 34 konserter på fyra kontinenter:"Hibana", betyder "gnista" på japanska, och Ado, som är född 2002, hoppas kunna tända en gnista globalt med turnen. Men vem hon är och vad hon egentligen heter, ja det får vi fortsätta sväva i okunnighet om. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Hur kan arbetsmiljön förbättras för personer med funktionsnedsättning? I en kunskapssammanställning från Myndigheten för arbetsmiljökunskap identifierars både utmaningar och främjande faktorer som kan bidra till ett mer inkluderande och hållbart arbetsliv. Lasse Nivér och Veslinka Möllerström från oss på Myndigheten för arbetsmiljökunskap samtalar med forskaren Per Germundsson.

Vad händer när du blir känd för något du aldrig gjort – i en verklighet där bilden av dig ersätter dig? I Dream Scenario (2023) spelar Nicolas Cage en anonym biologiprofessor som plötsligt börjar dyka upp i främlingars drömmar. Först som en harmlös bakgrundsfigur, sedan som en mardröm. Snart förlorar han allt, inte för något han gjort i verkligheten – utan för vad han blivit i folks undermedvetna.I veckans avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om flockbeteende, memes, cancelkultur och den moderna skräcken: att inte längre ha kontroll över sitt eget narrativ. Ivar berättar om hur en arg bylinebild på honom en gång fick snurra fritt i nätets kollektiva undermedvetna – en liten, ofrivillig version av filmens större mardröm.Paul Matthews är som en omvänd Freddy Krueger – han hemsöker andras drömmar, men det är han själv som blir sårad av det.Vi pratar också om en samtid där representationer inte längre pekar på något bakomliggande – utan bara cirkulerar, förstärks, speglas. När tecken ersätter verklighet, och kopian blir verkligare än originalet. Precis som Paul hemsöker andras drömmar, börjar till slut hans eget drömjag hemsöka honom själv.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Att stärka säkerhetskultur och säkerhetsbeteenden är avgörande för god riskhantering inom militär verksamhet. Vi intentifierar faktorer som bidrar till detta och skapar en tryggare arbetsmiljö. Axel Wiman från oss på Myndigheten för arbetsmiljökunskap leder samtalet.

De studerar vid en av Europas mest prestigefyllda handelshögskolor. De talar flera språk, klär sig korrekt och vet hur man bygger ett varumärke – även om det råkar vara sig själva. I dokumentären Framtidens elit (SVT Play) får vi följa fem unga vuxna som fostras till att bli just det: framtidens elit. Men det som på pappret ser ut som ett framgångsrecept, framstår i praktiken som ett liv som aldrig riktigt börjar.I dagens avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om lägenheter utan tavlor, relationer som tystnar, arbetsdagar som aldrig tar slut – och vad som händer när mening reduceras till mätbarhet. När man lever som om man alltid är på väg, men aldrig riktigt kommer fram.Till sin hjälp har de bland annat boken Excellent Sheep av William Deresiewicz (2015), där elitutbildning liknas vid en sorteringsmaskin för perfekta men vilsna individer – skickliga på att prestera, men dåligt rustade att välja liv.Det blir ett samtal om konsultbranschen som emotionellt vakuum, utbildning som dressyr, och varför så många unga högpresterare verkar ha allt – men ändå undrar vad det är värt.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Riksrevisionen riktar svidande kritik mot Migrationsverket. Myndigheten är inte bara ineffektiv, den delar dessutom ut medborgarskap på löpande band till människor man inte kunnat styrka identiteten på.Det fria Sverige menar att det inte räcker med några förändringar av Migrationsverket, utan att myndigheten måste läggas ned helt. Utdelningen av medborgarskap och asyl ska pausas helt, medan en ny myndighet får till uppgift att reda upp i den röra som de senaste decenniernas kaos skapat.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Liberalerna försöker återigen ta sig upp ur den parlamentariska gärdsgårdsserien – denna gång med hjälp av ett internt omdaningsprojekt kallat Projekt Selma. Partiledaren Johan Pehrson har lanserat en ny berättelse om liberalism med "markkontakt", där en starkare stat ska försvara friheten, och där liberalerna slutar vara "fega i värderingsfrågor".Men visionen har fått ett blandat mottagande – både inom och utanför partiet. Medan Pehrson hävdar att staten måste kliva fram och slå vakt om en liberal värdegemenskap, menar kritiker att det hela mest liknar en identitetskris. Vissa tolkar Selma som ett närmande till Socialdemokraterna: mer regleringar, mer stat och avstånd till marknaden. Andra ser det tvärtom som en glidning mot Sverigedemokraternas kultur- och trygghetsagenda – men utan att vilja säga det rakt ut.I veckans Under all kritik diskuterar Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi vad Projekt Selma säger om Liberalernas tillstånd – och varför partiet verkar ha lättare att prata om Selma Lagerlöfs ande än att svara på väljarnas verkliga frågor. Vad händer med ett parti som både vill vara mitten och gå åt alla håll samtidigt? Och kan man verkligen bygga ett nytt liberalt samhällsprojekt genom att återuppväcka gamla symboler – utan att först bestämma sig för vilket vägval man vill göra?Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Riksrevisionen riktar svidande kritik mot Migrationsverket. Myndigheten är inte bara ineffektiv, den delar dessutom ut medborgarskap på löpande band till människor man inte kunnat styrka identiteten på. Det fria Sverige menar att det inte räcker med några förändringar av Migrationsverket, utan att myndigheten måste läggas ned helt. Utdelningen av medborgarskap och asyl ska pausas helt, medan en ny myndighet får till uppgift att reda upp i den röra som de senaste decenniernas kaos skapat Inlägget Lägg ned Migrationsverket! dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

Britain's free speech crisis is deepening. Police are knocking on doors over online opinions, and laws meant to target hate speech are being used to silence dissent. When Elon Musk highlighted the UK's grooming gang scandals, the media attacked him rather than the perpetrators or the people in power who neglected it.Tom Slater, editor of Spiked Online, joins me to break down how Britain is sleepwalking into censorship. We discuss the rise of authoritarian speech restrictions, how woke culture shapes media and politics, and why merely mentioning the background of grooming gang offenders is now politically dangerous.We also dive into Slater's viral Cambridge Union speech, where he dismantled claims that Trump is a 21st-century fascist. Is labeling populists as fascists a way to shut down debate? And what does this say about the political elite's fear of ordinary voters?Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

"Vi vill utvisa den här terroristen!""Det går inte, vi har skrivit på det här internationella avtalet.""Vi vill ha ännu lägre bensinskatt!""Det går inte, för vi är med i EU som har en minimi-gräns."Så skrev Oliver Rosengren, moderat riksdagsledamot, i en uppmärksammad Facebookstatus. Han menar att politiker allt oftare svarar väljare med att de inte kan genomföra en viss politik – i stället för att argumentera för varför de anser att det inte bör göras. Men är det verkligen sant att händerna är bakbundna, eller är det ett bekvämt sätt att slippa ansvar?Jag läste hans tråd och ville veta mer. I dagens podd pratar vi om politikens makt och begränsningar, om varför vissa lagar och avtal anses heliga medan andra lätt rivs upp, och om hur demokrati urholkas när politiker reduceras till administratörer. Vi diskuterar också J.D. Vances kritik av europeisk politik och frågar oss: Är vi för regelstyrda för vårt eget bästa?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Efter massmordet i Örebro har regeringen föreslagit ett förbud mot halvautomatiska gevär av AR-typ. Men gärningsmannen använde inte ett sådant vapen. Dagens gäst är Erik Lakomaa som är docent vid Handelshögskolan i Stockholm och expert på frågor om vapenlagstiftning. Han kallar det för paniklagstiftning – symbolpolitik som slår mot landets 200 000 sportskyttar och 300 000 jägare, utan att åtgärda problemet med insmugglade vapen. Det vill säga vapnen som används i kriminella sammanhang. I detta avsnitt diskuterar vi hur vapenfrågan blivit ett politiskt slagfält där fakta och löften till väljarna ofta ignoreras.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens avsnitt av Rak höger pratar jag med Adam Cwejman, politisk redaktör på Göteborgs-Posten. Vi börjar med att prata om Örebromassakern, där elva personer mördades på Risbergska skolan i tisdags. Redan innan detaljerna var klara hade många en färdig analys – med syndabockar utpekade och politiska motiv antagna. Varför tycks vissa behöva dra slutsatser innan det går att göra?Vi pratar också om USA och Donald Trumps återkomst som president. Vi pratar om hans nya tullar, handelskrig och påstådda intresse för att köpa Grönland – och vad allt detta kan innebära för Sverige och världen. Samt varför det fortfarande tycks vara så svårt att förstå honom.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Today's guest is Patrick Deneen, professor of political science at the University of Notre Dame and one of the most debated thinkers of our time. His book Why Liberalism Failed (Yale university press 2018) made waves in intellectual circles—not because it predicted the collapse of liberalism, but because it argued that liberalism has already won. And that's precisely why it has failed.Deneen's analysis transcends the traditional left-right divide. He argues that both camps have actually worked together to realize liberalism's grand project: freeing the individual from all traditional bonds. The right has done it through the market, the left through the state—and together they have dismantled the very communities that once held societies together. Family, local communities, religion—everything has been sacrificed on the altar of individual liberation.In Regime Change: Toward a Postliberal Future (Sentinel 2023), he deepens his critique. He describes today's elite as a technocratic aristocracy—a class that speaks of equality but ultimately serves only its own interests. Here, he draws inspiration from Christopher Lasch, who described how modern elites have isolated themselves from the people while seeing themselves as humanity's great liberators. According to Deneen, this new aristocracy has created a society where ordinary people have less and less say, even as we continue calling it a democracy.But what is the alternative? Deneen does not argue for a return to the old elite or a new meritocracy—on the contrary, he sees meritocracy itself as a central part of the problem. Instead, he envisions a leadership class deeply rooted in society, one that is not exclusively drawn from universities and metropolitan expert culture but from the very communities that liberalism has sought to dissolve.Is this a conservative dream, a populist revolt, or a realistic path forward? We discuss Deneen's ideas, how his critique challenges both the right and the left—and what might come after the liberal era.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Igår svors Donald Trump in som USA:s 47:e president och inledde därmed sin andra mandatperiod i Vita huset. I sitt invigningstal målade han upp en vision av en ny era för amerikansk styrka, med löften om att ena landet och leverera resultat. Till skillnad från hans tal 2017, där han talade om "American carnage", betonade han nu optimism, nationell enhet och att uppfylla Martin Luther Kings dröm om lika möjligheter för alla. Samtidigt var budskapet tydligt: kriminalitet, illegal invandring och det han kallar den korrupta politiska eliten ska bekämpas med full kraft.I dagens avsnitt av Rak höger diskuterar jag detta med två gäster som båda har följt amerikansk politik noggrant, men ur olika perspektiv. Ronie Berggren, författare och grundare av podden Amerikanska nyhetsanalyser, var en av de första svenskarna att öppet stödja Trump inför valet 2016. Han har bland annat skrivit boken Donald Trump - en synnerligen amerikansk president (Nomen 2020) och driver i dag Bulletins USA-podd. Han menar att Trump är en missförstådd ledare som nu, mer erfaren och strategisk, kan driva igenom de reformer han tidigare stoppades från.Min andra gäst är Arvid Hallén, som är samhällsdebattör och chef för tankesmedjan Oikos. Till skillnad från Berggren ser han Trumps återkomst med en mer skeptisk blick. Han pekar på att Trump fortfarande bär på samma svagheter som tidigare – en splittrande ledarstil och en oförmåga att bygga långsiktiga strukturer.Vi pratar om hur Trumps budskap har förändrats från 2017 till 2025. Är han en mer försonande ledare idag? Ronie ser ett tydligare fokus i Trumps nya linje, medan Arvid ifrågasätter om presidenten verkligen har förmågan att leverera mer än kulturkrig. Vi diskuterar också vad Trumps återkomst betyder för den konservativa rörelsen både i USA och här i Europa. Samt om han kommer köpa Grönland eller inte, och vad det i så fall innebär för europeisk säkerhet. Det handlar också om tullar, Kina och handelskrig.Men nu till dagens samtal. Du lyssnar på Rak höger med mig, Ivar Arpi.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens avsnitt pratar jag med Omar Makram, känd från podcasten Sista måltiden och aktuell med sitt Substack-projekt Öster om förnuftet. Omar har tidigare gästat podden, då vi pratade om hans resa från en konservativ muslimsk uppväxt i Egypten till att bli förespråkare för sekulär humanism. Den här gången fördjupar vi oss mer i var han befinner sig i dag, efter tio år i landet.Omar beskriver vad han ser som en "missad balans" mellan Mellanösterns auktoritära strukturer och Sveriges mer konflikträdda, och mycket sekulära kultur. Det måste gå att hitta en “sweet spot”, som varken är för mycket åt endera hållet, menar han. I dagens Sverige har pendeln svängt för långt bort från auktoritet och gemensamma normer.Jag frågar honom också om han saknar något från den visshet han hade som konservativ muslim, i det mer flytande sekulära väst. Det är en tradeoff, svarar han. För honom är integration och kulturell anpassning alltid en kompromiss – ett val där något alltid förloras. Om du väljer frihet, säger han, förlorar du en del av auktoriteten, och om du väljer auktoritet, går det alltid ut över friheten.Det väcker frågan: Hur kan ett samhälle både vara tydligt med sina värderingar och samtidigt inkludera människor från vitt skilda bakgrunder? Det är en av de centrala frågorna i dagens avsnitt.Prenumerera på Öster om förnuftetTidigare intervju med Omar MakramPrenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens avsnitt pratar jag med Jörgen Huitfeldt som är chefredaktör för Kvartal. Innan dess hade han en lång karriär på Sveriges Radio, där han bland annat var programledare för Studio Ett.I samtalet reflekterar vi över journalistikens trovärdighet, hur man väljer vinklar och varför. Vi börjar samtalet i en text han skrev nyligen på Kvartal, med rubriken “Den goda lögnen” är också fake news (Kvartal 4/12). I den beskriver han hur vissa osanningar får passera journalistisk granskning om de uppfattas tjäna ett högre syfte, exempelvis om det handlar om klimatfrågan, jämställdhet eller migration. Han skriver:Det här skulle aldrig fungera om det inte fanns en hel kader av journalister som sorterar obelagda och tvivelaktiga påståenden i olika högar; i den ena hamnar de som skadar samhället och i den andra sådana som ändå uppfattas ha ett vällovligt perspektiv. I det första fallet granskar medierna misstänkta osanningar minutiöst, i det senare låter man dem ofta passera. Dels för att de personliga konsekvenserna av att göra det uteblir, dels för den goda sakens skull.Risken, menar han, är inte bara att folk tappar förtroendet, utan även att institutioner tillåts vara opålitliga. Varför ska vi då lita på dem? Och kan medier som Kvartal göra något annorlunda för att undvika fällan med de “goda lögnerna”? Vad erbjuder Kvartal som inte redan finns?Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Hur dåliga är vi egentligen på källkritik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad krävs för att en PR-byrå ska gå med på att marknadsföra kosttillskott som inte funkar och hur ställer sig de som spelar badminton till att inte få spela med bollar tillverkade av riktiga fjädrar? Kjell Eriksson, Elin Almén och Olle Palmlöf testar medborgarnas förmåga att vara källkritiska. Elin ringer Myndigheten för Psykologiskt Försvar för att meddela om ett namnbyte och Olle minns när han träffade en levande person som tror att jorden är platt. I veckans avsnitt njuter vi av en buffé av konspirationsteorier och reder ut vilka i samhället som egentligen är sämst på källkritik – är det ungdomar eller rentav myndigheter?

As some of you might know by now, I'm an avid reader of Cormac McCarthy. His books have meant—and still mean—a great deal to me, not just from an aesthetic perspective but on a deeper, existential level. So today, I'm honored to be speaking with one of the foremost scholars of McCarthy's work: Steven Frye, Professor of American Literature and Chair of English at California State University, Bakersfield.Our conversation delves into two of McCarthy's most towering works: Blood Meridian, with its bleak, violent world, and The Road, a stripped-down, post-apocalyptic story centered on the bond between a father and son. Though these novels seem vastly different, they ask strikingly similar questions: Can decency survive in a world where power, destruction, and loss seem inevitable?We also explored the concept of “weak theology” in McCarthy's work—how can a God allow such evil to happen? In The Road, McCarthy seems to ask whether the "fire" of human compassion can endure in a universe that offers nothing in return.McCarthy's portrayal of the American West redefines the genre itself, moving beyond mythic heroism into existential struggle. Blood Meridian forces us to confront the dark side of Enlightenment ideals, while The Road suggests that even in a godless, ruined world, something resembling hope might persist—not through divine intervention, but through human love and sacrifice.Steven Frye doesn't let McCarthy's characters rest in simple archetypes. He explores how figures like Judge Holden in Blood Meridian embody a destructive force of total dominance and knowledge devoid of ethics. Yet Frye also points out how McCarthy creates space for resistance—even in the face of inevitable destruction. Is the kid's defiance of Holden a doomed rebellion—or a glimmer of human decency that refuses to die?Our discussion also touched on McCarthy's more romantic vision of the West in All the Pretty Horses and The Crossing. We reflected on the impossibility of returning to an imagined past of purity and belonging, as McCarthy's characters grapple with modernity's harsh realities.If you enjoy today's conversation, I highly recommend visiting Steven Frye's website at stevenfrye.org, where you'll find his writings. I also suggest checking out his novel, Dogwood Crossing.Tidigare avsnitt på tematPrenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Myndighetsbroschyren med råd om vad vi kan göra om krisen eller kriget kommer har nu gått ut till alla hushåll i Sverige. Hur kan vi förbereda oss för det värsta - och har du varit med om det värsta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För sex år sedan, 2018, skickade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Sedan dess har så pass mycket hemskt hänt att myndigheten nu uppdaterat broschyren. Den skickades ut till alla hushåll i Sverige nu i veckan.Anledningen till uppdateringen är förstås för att det utbrutit krig i vårt närområde, extremväder blir allt vanligare, vi upplever fler terrorhot, skjutningar och störningar i viktiga IT-system.Vad är dina erfarenheter av kriser och krig? Förstördes ditt hus av en översvämning efter ett häftigt skyfall? Har du gjort FN-tjänst i ett krigsdrabbat land? Har du själv flytt från krig? Blev din hemby helt avskuren från omvärlden på grund av ett våldsamt snöoväder?Kanske får broschyren er att fundera över var närmaste skyddsrum ligger, hur många konservburkar och dunkar vatten man bör ha i garderoben och om man borde läsa på så att man vet om signalerna som utomhusvarningen ”Hesa Fredrik” stöter ut över nejden är ett beredskapslarm eller flyglarm.Har ni läst den? Och får alla dess råd er att känna er tryggare eller gör de er tvärtom ännu mer oroliga?Programledare: Li SkarinProducent: Helene AlmqvistRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00.Om ni känner oro och vill prata med någon så finns det information om vart ni kan vända er på 1177.se Och på krisinformation.se samlar svenska myndigheter all information som är bra att känna till i händelse av kris eller krig.

I dagarna landar den nya broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” i alla svenska hushåll. Tonen är allvarligare, en del av råden kommer från Ukraina och MSB vill att beredskap ska bli en del av ett "svenskt mindset". Men vad förväntas vi egentligen göra? Hör Christina Andersson, projektledare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Tomas Warberg, generalsekreterare på Svenska Civilförsvarsförbundet, om det nya totalförsvaret. br> Programledare: Yael Seligsohn Producenter: Daniel Säfström och Pernilla Ericson Redaktör: Elin Roumeliotou Ansvarig utgivare: Lisa Irenius Med klipp från: SR, SVT, Aftonbladet och Al Jazeera Det här är det sista avsnittet av Dagens story. Tack till dig som lyssnat, tänkt och tyckt! Håll utkik här i flödet – det kommer snart komma fler stories från SvD:s journalister. Och du kan fortsatt höra av dig till oss på podd@svd.se – Vi vill gärna veta vad du tycker om det du hör i flödet och vad du vill höra mer av framöver. Vi hörs!

I dagens avsnitt av Rak höger pratar jag med Jenny Strindlöv, som till vardags är grävreporter på Expressen, och nu aktuell med den uppmärksammade boken Romani kris – parallella rättegångar i Sverige (Mondial 2024) – en granskning som sätter ljuset på rättsordningar som verkar i skuggan av lagstiftningens vanliga ramar. Boken är den första svenska granskningen av ett parallellt system som praktiseras inom vissa romska grupper, med syftet att hantera konflikter utanför det formella rättsväsendet. Strindlöv belyser hur dessa strukturer särskilt drabbar kvinnor och barn – och hur myndigheterna ofta misslyckas med att skydda de mest utsatta.Trots att Romani kris är en granskning av parallella maktstrukturer och deras konsekvenser, har mycket av debatten handlat om bristen på "positiva exempel". Det tycks bekräfta en större princip: Sanningens fiende är inte lögn – det är först längtan efter, sedan kravet på, harmoni. Kan vi verkligen diskutera svåra frågor utan att försköna verkligheten? Sveriges Radios romska redaktion, Radio Romano, har i flera inslag kritiserat att boken inte innehåller fler positiva skildringar av romsk kultur och fokuserat på användningen av z-ordet – trots att det endast förekommer i citat från intervjupersoner. Kritiken antyder att författaren borde ha skrivit en helt annan bok, och kanske att hon som icke-rom är fel person att granska ämnet.Men varför vill Radio Romano och vissa experter flytta fokus från kärnfrågorna till författarens motiv eller ordval? Varför lyfter ingen fram berättelserna om de kvinnor och barn som lever under romani kris, eller de röster som vill bryta tystnaden och som pratat med Jenny Stridlöv? Kan vi i Sverige  diskutera svåra ämnen om minoritetskulturer utan att varken romantisera eller demonisera?I detta samtal delar Jenny Strindlöv sina erfarenheter från arbetet med boken, sina tankar om debatten den väckt och varför det är avgörande att hålla fokus på det verkliga problemet.Köp boken här.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens avsnitt av Rak höger pratar jag med Johan Ingerö om det amerikanska presidentvalet och vad resultatet säger om både USA och Sverige. Johan har lång erfarenhet inom politik och opinionsbildning – han var presschef hos Göran Hägglund, blev sedan partisekreterare för Kristdemokraterna, har tidigare varit välfärdspolitiskt ansvarig Timbro, sedan policyansvarig KD, och framför allt så har vi nästan varit kollegor på både Magasinet Neo och Svenskans ledarsida, men lyckades misslyckas med att överlappa. I dag är han seniorkonsult på The Labyrinth Public Affairs. Han har djup kunskap om amerikansk politik och är en av dem jag ofta vänder mig till med frågor i ämnet. Vi diskuterar varför valet inte var lika förutsägbart som tidigare, hur Donald Trump lyckades mobilisera nya väljargrupper och vad demokraternas förlust säger om deras strategiska misstag. Johan, som följde valet på plats i delstater som Georgia och Florida, delar insikter om varför republikanska budskap om ekonomi och trygghet har fått fäste hos väljare som tidigare stött demokraterna.Varför ser vi nu fler svarta och latinamerikanska väljare rösta republikanskt? Hur påverkar inflation och otrygghet valresultatet, och vad innebär det för framtiden? Vi diskuterar också hur Donald Trumps MAGA-rörelse har omformat det republikanska partiet och varför demokraterna riskerar att tappa ännu fler kärnväljargrupper om de inte omprövar sin politik. Är det fortfarande "the economy, stupid", eller har vi missat något fundamentalt?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

När Kina investerar mer och mer i dataspelsbranschen talas det allt högre om ifall det finns en beräknande plan bakom alla satsningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På bara några dagar säljs spelvärldens nya snackis miljontals gånger. Det handlar om Kinas succéexport Black Myth: Wukong som släpptes i mitten av augusti 2024.Regimen i Kina är nöjd: De har tydligt uttalat sig om att de ska satsa på att sprida kinesisk kultur och kinesiska värderingar genom dataspel. Kanske kan spelbranschen bli den sfär där de på bred front lyckas sprida kinesisk kultur. Det låter inte särskilt hotfullt, men om Kina framställs som allt för attraktivt kan det innebära risker.– Jag kan tänka mig att andra stater kan uppfatta det som ett problem om det är så att det påverkar eller gör att man väljer det kinesiska alternativet. Eller att det skulle kunna ses som ett hot om fler stater anammar Kinas utvecklingsmodell och går i en mer auktoritär riktning, säger Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Kina tar allt större plats på den globala spelarenanKinesiska företag släpper inte bara egna spel; de har också börjat investera i spelföretag i andra länder. Bland annat i Sverige.– Det finns flera potentiella risker med kinesiska investeringar i den globala dataspelsbranschen. Många av de här riskerna grundas i de eventuella kopplingar som finns mellan de kinesiska investerarna och den kinesiska staten, säger Hillevi Pårup, analytiker vid Nationellt Kunskapscentrum om Kina, som är en del av Utrikespolitiska institutet.Oron kan handla om vilken användardata som egentligen kan hamna i händerna på den kinesiska staten, om underrättelseinhämtning samt om propaganda och desinformation.– Sverige har ju en väldigt stor och framgångsrik dataspelsbransch. Så vi vill ju varken att dataspelsbranschen i sig ska hamna i utpressningssituationer eller självcensurssituationer eller på annat sätt bli utnyttjade för informationspåverkan, säger Dominik Swiecicki som är utsänd expert i Tallinn för Myndigheten för psykologiskt försvar.Medverkande:Hillevi Pårup, analytiker på NKK, Nationellt kunskapscentrum om Kina, Utrikespolitiska institutet.Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Dominik Swiecicki, Myndigheten för psykologiskt försvars utsända expert, placerad vid Sveriges ambassad i Tallinn.Programledare: Claes Aronsson och Sara SundbergProducent: Jimmy HalvarssonLjud från: Sveriges Radio, Al-Jazeera, PBS, NPR

(Detta är en repris av ett avsnitt som publicerades för ett år sedan (26/8 -23), men åter är aktuellt med anledning av att Richard Jomshof delgivits misstanke om hets mot folkgrupp efter att ha delat två satirbilder på X.)Dagens gäst har varit kritisk till många aspekter av islam i många år. Kritiken har varit i stort sett densamma genom åren, men nu på senare tid har det bränt till ordentligt. Oppositionen kräver hans avgång från justitieutskottets ordförandepost. Ulf Kristersson har kallat hans tweets “hatiska och hotfulla”. Har Richard Jomshof gått över gränsen den här gången? Borde han ha valt ett annat tillfälle?Vi pratar om islam, yttrandefrihet, koranbränningar, religionskritik, Ulf Kristerssons hantering av det hela, med mera.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe