Podcasts about myndigheten

Varmt välkommen till ett nytt avsnitt av Idrott-och ledarskapspodden. Det är dags för avsnitt 159 och i det här avsnittet får du möta Åse Lunde. Åse är specialist och expert inom kris-och katastrofledning och har en bakgrund som polis, bl.a. som operativ förhandlare i kris- och gisslansituationer. Hon är utbildad och certifierad vid nationella insatsstyrkan och även vid FBI Crisis (hostage) Negotiation School. Hon har även jobbat för FN och varit strategisk rådgivare i krishantering och krisberedskap vid Myndigheten för Samhälsskydd och beredskap och som strategisk rådgivare vid Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning vid Försvarshögskolan inom ämnen som resiliens, tidig förvarning & strategisk analys, kriskommunikation mm. Den här bakgrunden har lett till att Åse under större delen av sitt yrkesliv arbetat med några av de mest komplexa och krävande områdena i samhället – kris- och katastrofledning, civilt försvar och totalförsvar, både i Sverige och internationellt. Hon har agerat stabschef i några av de mest uppmärksammade kriserna i Sverige, som under pandemin och bränderna i Trängslet och Kagghamra, och har även arbetat för FN i konfliktzoner och efter naturkatastrofer och som expert för Socialstyrelsens krisledningsorganisation i samband med kriget i Ukraina. I avsnittet berättar Åse om hur man hanterar dessa komplexa situationer, hennes starka drivkraft att utveckla människors förmåga och kunskap, att hjälpa individer och team att växa, fatta beslut under osäkerhet och hitta vägar framåt i komplexa situationer. Åse har en sällsynt förmåga att se helheter, skapa synergier och stärka resiliens – något som är lika viktigt inom idrotten och i det ”vardagliga” ledarskapet som i krisledning. Åse kom tidigt i kontakt med Mental träning och i avsnittet berättar hon hur denna träning bland annat gav henne en viktig grundkunskap gällande vikten av att kunna behålla lugnet i tuffa situationer och varför det är så viktigt att alltid börja med dig själv för att sedan kunna hantera andra. Varmt välkommen till ett mycket spännande avsnitt fyllt av både kunskap och inspiration. Trevlig lyssning! Mer om Åse kan du läsa på https://www.resilientresult.com/ Och vill du veta mer om vad som händer i Jenny's verksamhet så går du in på www.jennyhagman.com eller följ henne på instagram @jenny_hagman Tack till Daily Sports som sponsrar hela säsong 18. Daily Sports är ett företag av kvinnor för kvinnor som producerar högkvalitativa kläder för att stärka kvinnors förmåga och vilja att vara aktiva och samtidigt känna sig bekväma och snygga, på och av golfbanan. Du som lyssnar får 15 % rabatt med koden JENNY15. Gå in på www.dailysports.se för att läsa mer och se de senaste kollektionerna. Tack till Daily Sports Vi önskar dig en fortsatt skön dag och kväll och ta hand om dig och varandra. Varma hälsningar Jenny och Team Train for Balance.

Odlingssäsongen är här! I norr förodlas i köken, i söder är plantorna i jorden. Men det finns annat att odla, vänskap, sitt inre, skägg. Vad odlar du? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att odla har blivit alltmer populärt i Sverige och säsongen för odling börjar snart eller har redan börjat. I norra Sverige förodlar man i köket i väntan på att tjälen ska gå ur jorden eller på att det ska bli tillräckligt varmt på balkongen, i söder har man redan börjat plantera.Vi odlar blommor i trädgården, tomater på balkongen, potatis på lantstället och ärtväxter på kolonilotten, en del kanske som krisberedskap. I broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skickade ut ifjol nämns just odling.Men det det finns även annat att odla. Vänskap, sitt inre, kunskap, skägg och vi undrar vad du odlar nu. Grönsaker, relationer, mustasch eller något annat? Programledare: Li SkarinProducent: Helene AlmqvistRing oss på 020-22 10 30, skriv till oss på Facebook och Instagram eller mejla på karlavagnen@sverigesradio.se. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40.

Sara Fransson och Linnea Lundgren vid Marie Cederschiölds Högskola diskuterar en nyligen publicerad forskningsrapport om trossamfundens olika risker och sårbarheter kopplat till säkerhet, som de båda är författare till. Vilken typ av olika brott utsätts trossamfunden för? Och vad kan samfunden själva göra för att motverka hot och hat?  Rapporten är utgiven av Myndigheten för Stöd till Trossamfund (SST). 

Vi fick möjligheten att sitta ned med Mikael Frisell som är generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I nästan en timme diskuterar vi totalförsvaret, vår plikt som medborgare, hur MSB ska utvecklas i och med att de blir Myndigheten för civilt försvar i början av 2025 och mycket mycket annat! Häng med på ett mycket intressant avsnitt!

I detta avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om en ny granskning från Rak höger som visar hur Nationella sekretariatet för genusforskning, tillsammans med forskare i EU-projektet UniSAFE, blåste upp siffrorna om genusbaserat våld i akademin. Genom att använda en metod där bland annat obehagliga blickar räknades likvärdigt med fysiska övergrepp, och lyfta fram resultat med låg svarsfrekvens (3,9 procent på europeisk nivå) och en icke-validerad skala, skapades dramatiska siffror som fått politiskt och internationellt genomslag.Vi diskuterar hur intern kritik från forskare som ifrågasatte metodens giltighet marginaliserades eller ignorerades, samtidigt som resultaten användes utan reservationer i EU:s policydokument och för att säkra ny finansiering. Vad händer när aktivism kläs ut till vetenskap – och hur påverkar det förtroendet för både forskning och verkliga problem?Granskningen vi pratar omPrenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Med anledning av Stina Oscarsons tragiska bortgång publicerar jag på nytt den intervju jag gjorde med henne i slutet av februari 2022, precis innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.Stina Oscarson var teaterregissör, dramatiker och författare – men kanske främst känd som en envis och självständig samhällsdebattör. Jag såg henne länge som en motpol i debatten, men kom med tiden att allt oftare uppskatta hennes perspektiv. Inte för att vi alltid höll med varandra. Vi gjorde exempelvis helt olika analyser av situationen med Ryssland, där hennes syn på hur fred uppnås var diametralt annorlunda än mitt. Men just därför, inte trots det, var hennes tankar alltid värda att lyssna på. Man behöver höra varför man har fel – inte på ett fientligt sätt kanske, men ärligt menat – även när man är övertygad om att man har rätt. Den sortens samtal är dock ovanliga, men detta var ett av dem, tycker jag.Stina Oscarson var en unik röst. Jag uppfattade aldrig att hon var konträr för sakens skull, eller för att hon tyckte det var roligt att provocera. Om hon någon gång befann sig i opposition var det för att hon följde sitt eget samvete. Hon spelade inte i något lag, men hon var inte heller en individualist som struntade i andra. Hennes lag var mänskligheten. Hon var, utan överdrift, en av de mest mänskliga personer jag träffat. Vi är fattigare utan henne.I dagens avsnitt pratar jag med Stina Oscarson som är teaterregissör, dramatiker och författare. Men hon är även en flitig samhällsdebattör, och det är kanske i den rollen flest känner till henne. Vi spelade in det här innan Ryssland inlett sin invasion av Ukraina, vilket är anledningen till att vi inte pratar mer om det.För mig personligen har Stina Oscarson gått från att vara en av dem som ofta hamnat på motsatt sida från mig i samhällsdebatten, till att jag allt oftare nickar instämmande när jag läser och lyssnar på henne. Det har att göra med att debatten inte är statisk, men också om att hon har ändrat sig i vissa frågor. Och att jag har ändrat mig också. Vi sprang på varandra på en kulturfest SvD hade för sina frilansar, min första gång på en sådan fest, och sedan var hon moderator för en intensiv debatt om migration som jag deltog i. Men detta är första gången jag har haft möjligheten att få prata med henne på tu man hand en längre stund. Jag hoppas att ni tycker att det är lika givande som jag tyckte.Hon är just nu aktuell med boken “Det perfekta plåstret” (Mondial) som jag verkligen kan rekommendera. Vi pratar om den, men också om hennes uppmärksammade intervju med vår socialdemokratiska kulturminister Jeanette Gustafsdotter. Och om vad som egentligen hände efter att en medlem i Nordisk ungdom deltagit i en debatt om demokrati som Stina var moderator för. Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I veckans avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om regeringens besked att en ny utredning om akademisk frihet ska tillsättas – och vad det egentligen är som hotar den. Är det staten, universitetsledningarna eller trycket inifrån lärosätena själva?Vi går igenom Johan Perssons presskonferens, genussekretariatets enkätundersökning och hur siffror om hat och hot snabbt får eget liv i debatten – trots låg svarsfrekvens och varningar om metodproblem. Samtidigt verkar minnet kort: vad hände med den tidigare kritiken mot jämställdhetsintegrering, obligatoriska perspektiv och ideologiska styrsignaler i forskningspolitiken?Och så handlar det om USA. Trumps hårdföra universitetspolitik används nu som varnande exempel – men också som bekvämt alibi för att ignorera eller tysta den kritik mot ideologisk styrning som många lyft. Vad betyder egentligen akademisk frihet när alla gör anspråk på den?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Han är kanske inte så känd hemma i Sverige, men Per Oscar Brekell har verkligen gjort sig ett namn i Japan där han både ger ut böcker och är med i TV och berättar om sin stora passion, nämligen japanskt te. Japanpodden hängde med till tehuset Higashiya i Tokyo för att höra mer om Hojicha, Gyokuro och andra tevarianter. De må komma från samma buske, men odlingsprocessen, liksom skördandet och inte minst smaken skiljer sig markant mellan sorterna. NYHETERBank of Japan varnar för ekonomisk osäkerhetChefen för den japanska centralbanken Bank of Japan - Kazuo Ueda - uttryckte i veckan oro över osäkerheten kring USA:s handelspolitik och varnade för att oron i sig undergräver hushållens förtroende för ekonomin. Bank of Japan överväger att justera räntorna om det visar sig att inflationen överskrider förväntningarna. Styrräntan i Japan i januari till 0,5 % i januari efter att ha legat mer eller mindre stilla runt noll procent eller på minus under flera år.Handelsöverskottet med USA fortsätter att växaJapan hade under det senaste räkenskapsåret som slutade i mars ett överskott i handeln med USA på motsvarande 630 miljarder svenska kronor. Denna obalans är central i de pågående samtal med Trumpadministration om tullar. Trump har hotat med 24 % tull på japanska importvaror. Som ett motdrag överväger man från japanskt håll att öka importen av amerikanskt ris. Bara under mars månad ökade Japans export till USA med 3 % jämfört med året innan, medan exporten till Kina minskade under samma period.Japanska företagsledare vill se Takaichi som premiärministerEn opinionsundersökning gjord på uppdrag av nyhetsbyrån Reuters visar att över 90 % av de japanska företagen är missnöjda med premiärminister Shigeru Ishibas och hans regering. Bara en av tio tillfrågade företagsledare tycker att regeringen lever upp till förväntningarna. Många föredrar Ishibas partikamrat i det Liberaldemokratiska Partiet - Sanae Takaichi - som efterträdare. Företagen tycker dock att LDP i allians med Komeitopartiet ska fortsätta i regeringsställning eller möjligen som en trepartiallians med det Demokratiska Partiet som i nuläget är i opposition.Expo 2025 öppnar i OsakaI söndags, alltså den 13 april öppnade världsutställningen Expo 2025 i Osaka. Temat är "Re-Connect". Kejsar Naruhito och premiärminister Ishiba deltog i invigningen. Utställningen pågår i 184 dagar och syftet är att främja global samverkan och innovation. Utställningen förväntas locka miljontals besökare, även om prognoserna skruvats ned något eftersom många Osakabor tycker att inträdet på motsvarande nära 500 kronor per person är i högsta laget.Vad kan man då räkna med att få se? Ja, vad sägs om flygande bilar i form av elektriska drönare, grus från månens baksida och ett konstgjort hjärta i miniatyr framställt av stamceller.Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder en gemensam paviljong och vill du hur den ser ut och se och höra intervjuer med nordiska företrädare rekommenderas Japanpoddens Youtubekanal.Japans födelsetal når ny bottennivå - Tokyo stad inför fyradagarsveckaUnder 2024 föddes endast 720 988 barn i Japan. Detta är det lägsta antalet sedan statistik började föras 1899. Födselantalet har minskat nio år i rad.Tokyos stadsförvaltning har på försök infört fyra dagars arbetsvecka för sina anställda från april 2025. Syftet är att förbättra balansen mellan arbete och privatliv samt att motverka den sjunkande födelsetalen. Anställda får möjlighet att ta tre dagar ledigt per månad. Föräldrar med små barn kan minska sin arbetstid med upp till två timmar per dag. Initiativet är en del av en bredare arbetslivsreform. Även flera företag i Tokyo sägs överväga att korta arbetstiden för sina anställda. Efter pandemin har även distansarbete blivit vanligare och många vill gärna fortsätta på den vägen. ​Hotellkedjor misstänks för kartellbildningJapans konkurrensmyndighet, Japan Fair Trade Commission (JFTC), överväger att utfärda varningar till 15 hotelloperatörer i Tokyo för misstänkta brott mot antimonopollagen.Hotellen anklagas för att ha haft månatliga möten och delat information som rumspriser, beläggningsgrad och framtida prisprignoser. Även om man inte kunnat påvisa ren kartellbildning så uppger konkurrensmyndigheten att vissa hotell använde konkurrenters data för att sätta sina egna priser.Bland de berörda finns välkända aktörer som New Otani, The Okura Tokyo och Imperial Hotel.Myndigheten anser att detta informationsutbytet kan ha påverkat marknaden negativt.Hotellbranschen i Japan har återhämtat sig starkt efter pandemin, med ökad inhemsk och internationell efterfrågan. Detta, tillsammans med inflationen, har drivit upp rumspriserna rejält under 2024.Ado till Köpenhamn i juniDet japanska musikfenomenet Ado, känd för att hemlighålla sin identitet och inte visa sitt ansikte, ska ge sig ut på en ny världsturne och hon kommer till Köpenhamn och Royal Arena den 14 juni. Hennes mest spelade låt är hiten "Usseewa" ni just hördeAdo var mobbad i skolan och började sin karriär genom att ladda upp covers som hon spelade in hemma i garderoben, på Niconico och YouTube, och har sedan dess blivit den mest framstående artisten inom J-pop och anime-musik.Hennes andra världsturné, "Hibana World Tour", inleds den 26 april och pågår till den 24 augusti. Totalt 34 konserter på fyra kontinenter:"Hibana", betyder "gnista" på japanska, och Ado, som är född 2002, hoppas kunna tända en gnista globalt med turnen. Men vem hon är och vad hon egentligen heter, ja det får vi fortsätta sväva i okunnighet om. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Hur kan arbetsmiljön förbättras för personer med funktionsnedsättning? I en kunskapssammanställning från Myndigheten för arbetsmiljökunskap identifierars både utmaningar och främjande faktorer som kan bidra till ett mer inkluderande och hållbart arbetsliv. Lasse Nivér och Veslinka Möllerström från oss på Myndigheten för arbetsmiljökunskap samtalar med forskaren Per Germundsson.

Vad händer när du blir känd för något du aldrig gjort – i en verklighet där bilden av dig ersätter dig? I Dream Scenario (2023) spelar Nicolas Cage en anonym biologiprofessor som plötsligt börjar dyka upp i främlingars drömmar. Först som en harmlös bakgrundsfigur, sedan som en mardröm. Snart förlorar han allt, inte för något han gjort i verkligheten – utan för vad han blivit i folks undermedvetna.I veckans avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om flockbeteende, memes, cancelkultur och den moderna skräcken: att inte längre ha kontroll över sitt eget narrativ. Ivar berättar om hur en arg bylinebild på honom en gång fick snurra fritt i nätets kollektiva undermedvetna – en liten, ofrivillig version av filmens större mardröm.Paul Matthews är som en omvänd Freddy Krueger – han hemsöker andras drömmar, men det är han själv som blir sårad av det.Vi pratar också om en samtid där representationer inte längre pekar på något bakomliggande – utan bara cirkulerar, förstärks, speglas. När tecken ersätter verklighet, och kopian blir verkligare än originalet. Precis som Paul hemsöker andras drömmar, börjar till slut hans eget drömjag hemsöka honom själv.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Att stärka säkerhetskultur och säkerhetsbeteenden är avgörande för god riskhantering inom militär verksamhet. Vi intentifierar faktorer som bidrar till detta och skapar en tryggare arbetsmiljö. Axel Wiman från oss på Myndigheten för arbetsmiljökunskap leder samtalet.

De studerar vid en av Europas mest prestigefyllda handelshögskolor. De talar flera språk, klär sig korrekt och vet hur man bygger ett varumärke – även om det råkar vara sig själva. I dokumentären Framtidens elit (SVT Play) får vi följa fem unga vuxna som fostras till att bli just det: framtidens elit. Men det som på pappret ser ut som ett framgångsrecept, framstår i praktiken som ett liv som aldrig riktigt börjar.I dagens avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om lägenheter utan tavlor, relationer som tystnar, arbetsdagar som aldrig tar slut – och vad som händer när mening reduceras till mätbarhet. När man lever som om man alltid är på väg, men aldrig riktigt kommer fram.Till sin hjälp har de bland annat boken Excellent Sheep av William Deresiewicz (2015), där elitutbildning liknas vid en sorteringsmaskin för perfekta men vilsna individer – skickliga på att prestera, men dåligt rustade att välja liv.Det blir ett samtal om konsultbranschen som emotionellt vakuum, utbildning som dressyr, och varför så många unga högpresterare verkar ha allt – men ändå undrar vad det är värt.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Riksrevisionen riktar svidande kritik mot Migrationsverket. Myndigheten är inte bara ineffektiv, den delar dessutom ut medborgarskap på löpande band till människor man inte kunnat styrka identiteten på.Det fria Sverige menar att det inte räcker med några förändringar av Migrationsverket, utan att myndigheten måste läggas ned helt. Utdelningen av medborgarskap och asyl ska pausas helt, medan en ny myndighet får till uppgift att reda upp i den röra som de senaste decenniernas kaos skapat.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Liberalerna försöker återigen ta sig upp ur den parlamentariska gärdsgårdsserien – denna gång med hjälp av ett internt omdaningsprojekt kallat Projekt Selma. Partiledaren Johan Pehrson har lanserat en ny berättelse om liberalism med "markkontakt", där en starkare stat ska försvara friheten, och där liberalerna slutar vara "fega i värderingsfrågor".Men visionen har fått ett blandat mottagande – både inom och utanför partiet. Medan Pehrson hävdar att staten måste kliva fram och slå vakt om en liberal värdegemenskap, menar kritiker att det hela mest liknar en identitetskris. Vissa tolkar Selma som ett närmande till Socialdemokraterna: mer regleringar, mer stat och avstånd till marknaden. Andra ser det tvärtom som en glidning mot Sverigedemokraternas kultur- och trygghetsagenda – men utan att vilja säga det rakt ut.I veckans Under all kritik diskuterar Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi vad Projekt Selma säger om Liberalernas tillstånd – och varför partiet verkar ha lättare att prata om Selma Lagerlöfs ande än att svara på väljarnas verkliga frågor. Vad händer med ett parti som både vill vara mitten och gå åt alla håll samtidigt? Och kan man verkligen bygga ett nytt liberalt samhällsprojekt genom att återuppväcka gamla symboler – utan att först bestämma sig för vilket vägval man vill göra?Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Riksrevisionen riktar svidande kritik mot Migrationsverket. Myndigheten är inte bara ineffektiv, den delar dessutom ut medborgarskap på löpande band till människor man inte kunnat styrka identiteten på. Det fria Sverige menar att det inte räcker med några förändringar av Migrationsverket, utan att myndigheten måste läggas ned helt. Utdelningen av medborgarskap och asyl ska pausas helt, medan en ny myndighet får till uppgift att reda upp i den röra som de senaste decenniernas kaos skapat Inlägget Lägg ned Migrationsverket! dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

I veckans avsnitt av Under all kritik tar Anna-Karin och Ivar klivet in i miljardärernas värld – och frågar sig vad som driver visionärer som Jan Stenbeck och Petter Stordalen. Vad förenar den norska jordgubbsförsäljaren med mannen bakom TV3 och den svenska teleupplösningen? Båda bröt med sina arv, byggde nytt från grunden och visade att gränser är till för att sprängas.Men framgången hade ett pris. För Stenbeck blev ensamheten till slut för stor – och alkoholen tog över. Stordalen offrade familjelivet för affärsimperiet, tills verkligheten hann ifatt honom. Lyssna på ett avsnitt om risktagande, gränsöverskridande – och vad det egentligen kostar att lyckas. Du kanske till och med lär dig sälja dina egna, sketna jordgubbar.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Fullspäckat som vanligt!Northvolt ansöker om konkursEuropas hållhake på Trump: amerikanska statspapper?Kronan starkareNya yrket: sparpsykologIsraels centralbank fortsätter projekt med framtagande av digitala centralbanksvalutor, s.k. CBDC.Myndigheten för digital förvaltning, Digg, får i årets regleringsbrev uppdrag att ta fram en digital plånbokSå mycket kostar myndigheternas podcastproduktionTrump skriver under dekret om att staten ska upprätta en Bitcoin-reservUtvecklingen och implementering av Region Skånes nya IT-system för sjukhusen, Millennium, har kostat 43 miljoner under december.Amerikanska representanthuset röstar igenom tillfällig budget med lika stora utgifter som tidigare och spricka i MAGA kan skönjasVon Der Leyen skriver på X att.. ja vad skriver hon?Trevlig lyssning!Donera månadsvis: www.underorion.se/stottaSwish: 123 696 24 43För att skriva lyssnarbrev, ställa frågor eller annat så använd kontaktformuläret på: https://underorion.se/about/aHjälp podcasten genom att donera månadsvis, swisha eller skicka krypto!Donationer ger oss möjligheten att kunna fortsätta utan reklam och utan annan finansiering som gör oss mindre oberoende.Donera månadsvis via https://www.underorion.se/stottaSwisha till: 123 696 24 43Bitcoinbc1qemxd23jleknkg9jcrlvve300whfd9a3zt3mzyyAvsnittet spelades in 13 mars 2025. 

På måndag öppnar anmälan till höstens universitets- och högskoleutbildningar. Men flera år i skolbänken är inte ett alternativ som passar alla. Och det finns andra typer av utbildningar som är kortare men som ändå leder till jobb med bra lön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportage av Linda Aktén med 37-årige pappan Magnus Wistrand, en som valde lokförarutbildning på yrkeshögskolan när han skulle sadla om. Till studion kommer Mikael Börjesson professor i utbildningssociologi vid Uppsala universitet och Johan Lindahl pressansvarig på Myndigheten för yrkeshögskolan.Med anledning av säkerhetsläget i världen placeras nu många hållbarhetsfonder i försvarsaktier. Hur får vi konsumenter information om och koll på detta? Fredrik Nordström vd på Fondbolagens förening och Emilia Högquist, hållbarhetschef på Finansinspektionen hjälper oss reda ut.Programledare: Anna BergProducent: Erik Laquist Sändningsproducent: Maja Åström

Arbetslivskriminalitet är ett omfattande samhällsproblem och en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Fusk, regelöverträdelser och brott kopplade till skatter, folkbokföring och penningtvätt snedvrider konkurrensen och genererar stora summor till den kriminella ekonomin. Medverkande Johan Flodin, nationell samordnare för sund konkurrens hos Byggföretagen Katarina Lundahl (L), statssekreterare hos jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg Lars Lööw, generaldirektör på Arbetsmiljöverket. Myndigheten samordnar och leder nio myndigheters gemensamma arbete mot arbetslivskriminalitet och kontrollerar att arbetsgivare följer regler om arbetsmiljö, arbetstider och utstationering av arbetstagare från annat land till Sverige. Ola Pettersson, ordförande för Delegationen mot arbetslivskriminalitet (A 2021:04). Delegationen har i uppdrag att stödja och främja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan aktörer som motverkar arbetslivskriminalitet. Den ska också öka kunskapen om arbetslivskriminaliteteten i Sverige och sprida kunskap om hur andra länder jobbar med frågorna. Peter Sjöstrand, chef för Svensk Byggkontroll, en fristående enhet som ägs och drivs av Byggnads. Enheten fungerar som ett branschtäckande kontrollsystem för att motverka fusk och bekämpa arbetslivskriminalitet inom bygg- och installationsbranschen. Seminariet modereras av Emelie Lekebjer, senior projektledare, SNS.

Britain's free speech crisis is deepening. Police are knocking on doors over online opinions, and laws meant to target hate speech are being used to silence dissent. When Elon Musk highlighted the UK's grooming gang scandals, the media attacked him rather than the perpetrators or the people in power who neglected it.Tom Slater, editor of Spiked Online, joins me to break down how Britain is sleepwalking into censorship. We discuss the rise of authoritarian speech restrictions, how woke culture shapes media and politics, and why merely mentioning the background of grooming gang offenders is now politically dangerous.We also dive into Slater's viral Cambridge Union speech, where he dismantled claims that Trump is a 21st-century fascist. Is labeling populists as fascists a way to shut down debate? And what does this say about the political elite's fear of ordinary voters?Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

När Robert Fransson flyttade in i en stuga utanför Hudiksvall visste han inte att MSB larmat om översvämningsrisk på platsen och priset han skulle behöva betala för det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En dag när Robert Fransson tittar ut genom fönstret i sitt nya hus ser han att sandstranden vid sjön 30 meter bort har börjat krympa.– Jag såg ju bara att strandlinjen flyttades upp lite. Jag tänkte att det är lite mer nederbörd nu, så det är inte så konstigt, säger han.Men vattnet fortsätter att stiga, och efter några dagar når det huset.– Det var ju då vi förstod att det här kommer ju inte gå så bra.Sjövattnet dränker husgrunden. Huset står på plintar på en slänt, och Robert är orolig för att marken blivit så lös att plintarna ska släppa så att huset rasar ner.– För det som ger sig först är en tillbyggnad som står på de här plintarna. Huvudbyggnaden står ju lite längre bak, så den står lite bättre till. Så vi var ju oroliga att den här skulle ge sig i framkant och tippa ner. Och då drar den ju med sig väggen på kåken bakom också. Och där ligger bland annat min dotter och sover.Robert och hans familj hittade den lilla röda stugan utanför Hudiksvall två år före översvämningen. Från början var den tänkt som ett fritidshus. – Min fru och jag, vi gick och jobbade jättemycket. Hon hade gått in i väggen två gånger och jag var väl nära och kände att jag stressar för mycket och lever egentligen inte som jag vill. När man ställer den relationen, när man får uppleva något annat som är precis den raka motsatsen. Det är kanske först då som jag i alla fall började reflektera över min egen vardag.Så de sålde huset utanför Stockholm, och flyttade till stugan.Det krävdes en hel del jobb och pengar för att göra om den till ett riktigt hem. Taket läckte, det fanns bara ett utedass och isoleringen var dålig. Men kommunen godkände deras byggplaner.Och så kom de där dagarna i maj 2018, när sjövattnet steg och steg.Robert intervjuades av P4 Gävleborg om sin kamp mot översvämningen. Då sa han så här:– För en vecka sen förstod jag att det här kommer inte sluta bra, för då var det framme vid altanen som sitter ihop med huset. Då förstod jag att jag måste göra något. Då ringde jag försäkringsbolaget och de säger att man har en plikt att skydda sin fastighet från skador för annars får man inte ut nånting. Den här pumpen som går här står precis vid husets grund. Men om det fortsätter så här så har jag inget hus kvar.Robert hämtade också 70 ton jord till tomten, och byggde fördämningar med lastpallar och presenningar.Och till sist sjönk sjövattnet undan. Men huset hade ändå tagit skada.– Så en dag sedan, då trampade jag igenom köksgolvet. Och jag tänkte, vad är det här för någonting? Och så tog jag hit en snickare som började riva och det visade sig att det var både köksgolvet, vardagsrumsgolvet och hela toaletten, det var ju hussvamp överallt, den hade käkat upp allting.Men Robert hade klarat sig bättre än vissa andra i området.– Det är en del jag känner som också fiskar. De sa det är en kåk här som flyter i sjön, har du klarat dig? Det är alltså helt bisarrt, en kåk som ligger och guppar ute i vattnet.Efter översvämningen reparerar Robert huset. De bor i den intilliggande gäststugan i tre månader medan golven rivs ut och husgrunden lagas.Efter sommaren flyttar de in i huset igen.Det går fem år.Och i augusti augusti 2023 är en storm på väg in över Sverige – ovädret Hans.Hemma hos Robert börjar vattnet också stiga. Sjön 30 meter bort sväller över stranden och kryper långsamt in på gräsmattan.För att försöka stoppa vattnet bygger han upp en skyddsbarriär några meter från huset.– Här byggde jag upp med sådana här röda översvämningsskydd. Det var de som var ganska dyra som kostade 90 000 någonstans.Men vattnet tar sig förbi barriären.– Så då fick jag ju bygga en fördämning till. Så då la jag ju presenningen här. Sedan fick jag dubbla det. När den här brast, då tog ju den här nästa smäll.Nej, det går inte att stoppa vattnet.– Så jag hade tre vad man kallar grundvattenpumpar. Alltså kraftigare saker som står och pumpar ut vatten. Det blir bara rundgång för det enda stället jag kunde pumpa det till, det var ju ute i sjön igen. Men det som läcker in håller jag undan så att nivån innanför mina fördämningar var lite lägre än utanför.Den här gången är det värre än sist. Vattnet stiger ännu mer.Det når huset och äter sig in i marken under dem.Och sjövattnet ligger kvar där i flera veckor.Under tiden gör Robert allt han kan för att hålla nere vattennivån.– Men de här pumparna blir varma efter ett tag så man måste stänga av dem så får de vila en kvart för att sätta på dem. Och det betyder att översvämningen tar inte paus när jag sover så jag fick ju sitta på nätterna och hålla på och ställa klockan och gå upp och koppla upp för annars gick jordfelsbrytarna och pumparna pajar. Ja det var riktigt kaos ett tag alltså. Riktigt, riktigt kaos. Jag var riktigt nära att ge upp men när det är ens hem som står på spel, man orkar mer än man tror faktiskt.Två översvämningar på fem år, är det bara slump?Inte alltid, för vissa platser i Sverige har en känd ökad risk för att svämmas över från till exempel sjöar och vattendrag.Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vet var de här ställena finns, och har tagit fram kartor över dem. På de här översvämningshotade platserna avråder Boverket från att bygga, om inte risken hanteras genom till exempel höjd marknivå.Vi har jämfört MSB:s kartor med data om nybyggda bostäder från bostadssajten Hemnet.Då kan vi se att över 1 300 bostäder har varit till salu de senaste fem åren i områden med översvämningsrisk.Flera av lägenheterna ligger i Karlstad, en stad med känd översvämningsrisk från Vänern och Klarälven. Här träffar vi Mikael Granberg, professor i statsvetenskap som specialiserat sig på klimatanpassning och klimatrisker.Han säger att det är lätt att förstå varför kommunerna tar risker på det här sättet.– Alltså ur ett översvämningsriskperspektiv så skulle man kunna tänka att det här är ju vansinnigt att göra så stora investeringar i sådana här områden med de risker som det innebär. Men man kan ju anlägga andra perspektiv på det hela. Till exempel så kan man tänka sig, om man tror att städer är någon slags global konkurrens med varandra och vi måste hitta ett sätt att konkurrera. Ja då kanske det är mer logiskt att man bygger i de här områdena. Det är ändå attraktiva områden mitt i städer och så vidare.Flera kommuner vill bygga på översvämningshotade ställen eftersom de då kan skapa attraktiva boenden, med sjöutsikt och nära vattnet.Och de tycker att de hanterat risken med förebyggande åtgärder som att höja upp marken.Men ibland är det ännu värre.I vissa fall verkar kommunen inte ens känna till att områdena där de godkänner nya byggprojekt hotas av översvämning.Hemma hos Robert utanför Hudiksvall loggar vi in på MSB:s sajt.Vi kan testa att se vad som händer när vi trycker på den här knappen då.– Oj… Ja, det är precis där jag bor…Jag kan zooma in. Så trycker vi på knappen som visar hur deras beräkning av ett högt vattenflöde ser ut.– Nej, jag visste faktiskt inte ens om att det här fanns. Men då blir ju min egen fundering. Varför känner de inte till det här de som jobbar med det här? Det borde ju vara minsta krav. Hade de tittat på den här så hade någon nog sagt att här ska du nog inte bygga.Robert blir förvånad över hur väl MSB:s karta och uträkningar överensstämmer med hur det sett ut när sjön svämmat över.– Det är exakt likadant. Så kartan stämmer överens med, jag har ju bilder på hur det såg ut. Exakt så här översvämmar det, så den här stämmer jättebra.När vi granskar Roberts fall ser vi att Hudiksvalls kommun godkände hans byggplaner snabbt, bara några dagar efter hans ansökan. Vi hittar inga tecken på att tjänstemännen undersökte om det fanns en översvämningsrisk på platsen.David Sundfors är tillförordnad chef på plan- och bygglovskontoret i Hudiksvall.Han jobbade inte på avdelningen när Robert gjorde sin byggansökan, men han säger att kommunen inte brukar undersöka bland annat översvämningsrisken när det handlar om att bygga ut ett befintligt hus utan krav på bygglov, som Robert gjorde.– Det är ju vanligare att vi tittar på översvämningskarteringar när det handlar om nyetableringar, ett område som tidigare är obebyggt och ligger nära vattnet. Men är det ett redan bebyggt område blir det mer att man tänker att här har en lokaliseringsprövning redan gjorts. Så det har inte funnits i rutinerna tror jag att kolla efter översvämningar och den sortens risker, säger David Sundfors.Samtidigt är den här detaljplanen från 1977. Finns det inte en risk att det blir liksom väldigt inaktuella bedömningar om ni utgår från så gamla dokument?– Ja, det finns absolut en risk där. Men det är sällan man tittar på en översvämningsrisk när det kommer till att komplettera befintlig bebyggelse.Det kan ju få väldigt stora konsekvenser om man drabbas som han gjort, och vi ser att MSB har pekat ut den här platsen som översvämningshotad?– Jag kan inte svara på exakt hur det tänktes där, om de hade tillgång till den karteringen då när han sökte byggstart för den här anmälningsåtgärden. Det hade såklart varit positivt om det hade upptäckts och han hade fått reda på det i förväg.Om han hade ansökt i dag, tror du ni hade fattat samma beslut då?Ja, nu har vi ju fått ögonen på området efter de översvämningar som skett. Så det är definitivt en större möjlighet att det hade pålysts att området är utsatt för översvämningar. Så då hade man väl påtalat det. Det är inte nödvändigtvis nånting som i alla fall är skäl att neka. Det är den enskilda fastighetsägaren som får ta den ekonomiska smällen om det blir en översvämning, enligt dagens regelverk. Fastighetsägaren har också ansvaret att skydda sin egendom mot risken.Flera experter som vi pratar med säger att det behövs ett tydligare regelverk med hårdare krav för att förhindra att kommuner ger bygglov på översvämningshotade platser. En av de största kritikerna är försäkringsbolagen. De har sedan flera år tillbaka hotat med att inte försäkra nya hus som byggs på platser med en sån här risk.Staffan Moberg är jurist vid branschorganisationen Svensk Försäkring.– Vi står ju i början av klimatförändringarna. Det kommer att bli så mycket värre i framtiden, och de här bostäderna ska ofta stå längre än 100 år. Om man blickar framåt, då ser vi framför oss en risk att de kommer stå utan försäkring. Det är inga bekymmer för oss i försäkringsbranschen för vi drar oss bara ur, utan det här blir kunder som får problem, privatpersoner och företag, säger han. Robert har själv märkt i diskussionerna med sitt försäkringsbolag att de undrat hur det kunnat bli två stora översvämningar under tiden de bott i huset.– Jag har fått bra respons. Samtidigt när vi pratade andra gången så… det här var väl ingenting som sades rent ut, men underförstått så är det väl så att ur ett försäkringsperspektiv så är det inte hållbart. Det är ungefär som att ha din bil försäkrad. Om du får inbrott tio gånger per månad, ja till slut så säger de upp dig som försäkringstagare.Du fick lite den känslan?– Ja lite grann så. Och jag förstår ju själv att det lutar ditåt till slut. Och det kanske inte hjälper mig att byta försäkringsbolag heller. För det blir ju mer allmänt känt när sådana här saker inträffar på ett kort tidsperspektiv. Och jag vet ju inte ens om det är någon som vill försäkra min fastighet idag på de premisserna som råder. Robert säger att han förstår att om man köper ett hus med fint läge nära vattnet så tar man alltid en risk. Men han tycker att Hudiksvalls kommun åtminstone kunde ha berättat om översvämningshotet, så att han var förberedd på det.– Hur stor kunskap ska jag behöva ha för att köpa en fastighet? Jag gör ju en besiktning och jag frågar kommunen om jag får bygga här och jag antar att de ger lov eller inte på goda grunder då. Sedan den kraftiga översvämningen 2023 håller Robert på att bygga ett avancerat översvämningsskydd mot vattnet.– Ja, det här är ju det som har ersatt den gamla terrassen. Den kunde inte hålla emot något vatten. Nu har jag byggt en mur med stenblock.Hur hög är den?– 90 centimeter tror jag. Den är lika hög som terrassen var. Men sedan innanför den här muren då, dels är den ju fylld med stenmaterial som stoppar. Sedan har jag en dränering innanför. Jag har en dränering under också för jag har gjort en grundläggning med en gjuten betongplatta, kan man säga. Det ska stå en brunn där också som kan pumpa ur och dränera ur om det blir översvämning.Det låter ganska dyrt detta?– Det är dyrt. Hittills om man tar bort mitt eget arbete som någonstans, den här grundläggningen till muren då är det kanske 50 -60 tusen. Men det landar väl någonstans i slutändan på kanske 350 -400 tusen skulle jag gissa när det är klart. Och då har jag ändå gjort en del själv. Så att det är en ganska stor summa pengar.Och nu har du haft de här två stora översvämningarna inom 7 -8 år sedan ni flyttade in. Tror du det kommer hända igen?– Jag har svårt att tro att det inte kommer hända igen. Hade jag vetat helt säkert att det kommer inte bli mer, då hade jag inte gjort något. För det här är ju väldigt mycket pengar, väldigt mycket arbete och jag hade hellre sluppit att göra allt det här. Men jag tror att det kommer hända. Sedan om det blir om två, tre eller fem år igen eller tio. Jag vet inte.Per Kudoper.kudo@sverigesradio.seClara Guibourgclara.guibourg@sverigesradio.se

Linnéa Beijer på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Attladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi börjar med att snacka om terrorstämplade kurdiska rörelsen PKK som ska upplösas. Det meddelade rörelsens ledare igår och frågan är vad här kan få för konsekvenser.Sen går vi vidare till att prata om en ledig tjänst på arbetsförmedlingen. Ett produktionsbolag letar där efter tre kvinnor till att skådespela i ”vuxenfilm”. Myndigheten ser inga problem med den men det har lett till diskussion.

Vad hände när svenska staten bestämde sig för att bli snabbmatskung? 1976 gjorde Sverige ett försök med Clock – en hamburgerkedja där det var folkhem istället för franchise, Bamse istället för Happy Meal och planekonomi istället för Big Mac-index. Det gick… sådär.I veckans avsnitt pratar vi om Clock – Socialist Burgers Inc., en dokumentär som både driver med och nostalgiskt hyllar Clocks misslyckade försök att konkurrera ut McDonald's. Staten skickade till och med spioner till Donken för att lista ut hur man gör en burgare (spoiler: det hjälpte inte). Och när standardmenyn inte lockade svenskarna försökte Clock med falukorvsburgare och ananas som pålägg. Inget ont om vare sig falukorv eller ananas, men någon succé blev det inte. Efter en rad felsatsningar, märkliga expansionsidéer och missnöjda kunder så dog Clock ut på 90-talet – men lever kvar i vissa hjärtan som ett folkhemskt kärt fiasko.Varför är vi så svaga för den här sortens nostalgi? Har Clock blivit vår motsvarighet till Östtysklands Ostalgie – en romantisering av statliga satsningar som vi glömt varför vi övergav? Och vad säger det om vår tid att vi nu, decennier senare, vill se en dokumentär om det?Vi reder ut det kapitalistiska debaclet och frågar oss om det ändå fanns något som staten faktiskt gjorde rätt.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

"Vi vill utvisa den här terroristen!""Det går inte, vi har skrivit på det här internationella avtalet.""Vi vill ha ännu lägre bensinskatt!""Det går inte, för vi är med i EU som har en minimi-gräns."Så skrev Oliver Rosengren, moderat riksdagsledamot, i en uppmärksammad Facebookstatus. Han menar att politiker allt oftare svarar väljare med att de inte kan genomföra en viss politik – i stället för att argumentera för varför de anser att det inte bör göras. Men är det verkligen sant att händerna är bakbundna, eller är det ett bekvämt sätt att slippa ansvar?Jag läste hans tråd och ville veta mer. I dagens podd pratar vi om politikens makt och begränsningar, om varför vissa lagar och avtal anses heliga medan andra lätt rivs upp, och om hur demokrati urholkas när politiker reduceras till administratörer. Vi diskuterar också J.D. Vances kritik av europeisk politik och frågar oss: Är vi för regelstyrda för vårt eget bästa?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I veckans avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om efterspelet till massmordet i Örebro – och hur politiker försöker se ut som att de ”gör något” när tragedier inträffar. Snabba åtgärder föreslås: hårdare vapenlagar, ökade befogenheter för skolor att genomsöka elevers väskor, fler låsta skoldörrar. Men vad har något av detta egentligen med dådet att göra? Och vad säger det om vår tid att politiska beslut drivs mer av symboler än av fakta?Vi pratar också om begreppet populism. Vem är det egentligen som är populist – den som följer opinionen för att verka handlingskraftig eller den som står fast vid sina principer trots att det kostar? Och hur blev det möjligt att avfärda viss kritik enbart baserat på vem som framför den?Och så vapenfrågan. Det tycks vara ett område där mindre kunskap är en styrka. Journalister, politiker och kommentatorer tycks tävla i att skylta med sin okunskap – och ändå forma debatten. Hur blev det så?Ett avsnitt om politiska ryggmärgsreaktioner, behovet av eftertanke och varför åtgärder som ser bra ut på presskonferenser sällan löser problemen de påstås adressera.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Efter massmordet i Örebro har regeringen föreslagit ett förbud mot halvautomatiska gevär av AR-typ. Men gärningsmannen använde inte ett sådant vapen. Dagens gäst är Erik Lakomaa som är docent vid Handelshögskolan i Stockholm och expert på frågor om vapenlagstiftning. Han kallar det för paniklagstiftning – symbolpolitik som slår mot landets 200 000 sportskyttar och 300 000 jägare, utan att åtgärda problemet med insmugglade vapen. Det vill säga vapnen som används i kriminella sammanhang. I detta avsnitt diskuterar vi hur vapenfrågan blivit ett politiskt slagfält där fakta och löften till väljarna ofta ignoreras.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I veckans avsnitt diskuterar vi Forum Jämställdhet, där Anna-Karin deltog i ett panelsamtal om jämställdhetsintegrering och akademisk frihet. Hon berättar om sina intryck från konferensen – om hur panelerna ofta bestod av deltagare som redan är överens, och hur kritiska perspektiv antingen uteblir eller marginaliseras. Vilka idéer får utrymme i dessa sammanhang? Och hur kommer det sig att det sällan blir debatt mellan kritiker och förespråkare?Om du tycker att dagens samtal är intressant, kan vi tipsa om att Genusdoktinen, som vi skrivit om de här frågorna, just kommit ut i pocketutgåva. Här hittar du det!Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens avsnitt av Rak höger pratar jag med Adam Cwejman, politisk redaktör på Göteborgs-Posten. Vi börjar med att prata om Örebromassakern, där elva personer mördades på Risbergska skolan i tisdags. Redan innan detaljerna var klara hade många en färdig analys – med syndabockar utpekade och politiska motiv antagna. Varför tycks vissa behöva dra slutsatser innan det går att göra?Vi pratar också om USA och Donald Trumps återkomst som president. Vi pratar om hans nya tullar, handelskrig och påstådda intresse för att köpa Grönland – och vad allt detta kan innebära för Sverige och världen. Samt varför det fortfarande tycks vara så svårt att förstå honom.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Den veckas avsnitt skickar vi ut i etern under den lite mystiska titeln ”Kulturen, myndigheten och luftslottet” så får ni tolka det som ni vill. Trevlig lyssning! Omslagsbild: Jacob Möllstam, Karin Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.Medverkande: Karin Berg...

I veckans avsnitt pratar vi om mordet på Salwan Momika, vars koranbränningar gjort honom till en kontroversiell figur. Han hade nyligen stått inför rätta för hets mot folkgrupp och skulle få domen i fredags. Mordet i Södertälje är mer än bara ett våldsdåd – det skickar ett budskap: Ingen som kritiserar eller kränker islam går säker. Samtidigt åtalar staten personer som Salwan Momika, kan det stärka våldsverkarna? Har vi, genom lagen om hets mot folkgrupp, i praktiken återinfört blasfemilagar? Vi pratar om huruvida vi lever i ett skuggkalifat, där reglerna kring islam är annorlunda än vad lagarna säger på pappret. Vad händer med rättssäkerheten när sådana signaler får fäste?Dessutom tar vi upp kulturminister Parisa Liljestrands (M) tal på Göteborgs filmfestival, där hon buades ut. Är det ett uttryck för oro över minskade kulturbidrag, eller handlar det om något djupare i svensk kulturpolitik och dess beroende av ideologisk styrning?Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Den 1 november 2025 tillträdde Mikael Frisell som ny generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB. Samtidigt offentliggjorde regeringen att myndigheten kommer att byta namn till Myndigheten för civilt försvar MCF. Den civila beredskapen utvecklas på många håll och ett nyligen beslutat totalförsvarsbeslut ska nu omsätts till handling. Folk och Försvar träffar Mikael Frisell för att samtala om hans nya uppdrag, vägen framåt och hur Sveriges arbete med civilt försvar och krisberedskap ska stärkas.

Today's guest is Patrick Deneen, professor of political science at the University of Notre Dame and one of the most debated thinkers of our time. His book Why Liberalism Failed (Yale university press 2018) made waves in intellectual circles—not because it predicted the collapse of liberalism, but because it argued that liberalism has already won. And that's precisely why it has failed.Deneen's analysis transcends the traditional left-right divide. He argues that both camps have actually worked together to realize liberalism's grand project: freeing the individual from all traditional bonds. The right has done it through the market, the left through the state—and together they have dismantled the very communities that once held societies together. Family, local communities, religion—everything has been sacrificed on the altar of individual liberation.In Regime Change: Toward a Postliberal Future (Sentinel 2023), he deepens his critique. He describes today's elite as a technocratic aristocracy—a class that speaks of equality but ultimately serves only its own interests. Here, he draws inspiration from Christopher Lasch, who described how modern elites have isolated themselves from the people while seeing themselves as humanity's great liberators. According to Deneen, this new aristocracy has created a society where ordinary people have less and less say, even as we continue calling it a democracy.But what is the alternative? Deneen does not argue for a return to the old elite or a new meritocracy—on the contrary, he sees meritocracy itself as a central part of the problem. Instead, he envisions a leadership class deeply rooted in society, one that is not exclusively drawn from universities and metropolitan expert culture but from the very communities that liberalism has sought to dissolve.Is this a conservative dream, a populist revolt, or a realistic path forward? We discuss Deneen's ideas, how his critique challenges both the right and the left—and what might come after the liberal era.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Igår svors Donald Trump in som USA:s 47:e president och inledde därmed sin andra mandatperiod i Vita huset. I sitt invigningstal målade han upp en vision av en ny era för amerikansk styrka, med löften om att ena landet och leverera resultat. Till skillnad från hans tal 2017, där han talade om "American carnage", betonade han nu optimism, nationell enhet och att uppfylla Martin Luther Kings dröm om lika möjligheter för alla. Samtidigt var budskapet tydligt: kriminalitet, illegal invandring och det han kallar den korrupta politiska eliten ska bekämpas med full kraft.I dagens avsnitt av Rak höger diskuterar jag detta med två gäster som båda har följt amerikansk politik noggrant, men ur olika perspektiv. Ronie Berggren, författare och grundare av podden Amerikanska nyhetsanalyser, var en av de första svenskarna att öppet stödja Trump inför valet 2016. Han har bland annat skrivit boken Donald Trump - en synnerligen amerikansk president (Nomen 2020) och driver i dag Bulletins USA-podd. Han menar att Trump är en missförstådd ledare som nu, mer erfaren och strategisk, kan driva igenom de reformer han tidigare stoppades från.Min andra gäst är Arvid Hallén, som är samhällsdebattör och chef för tankesmedjan Oikos. Till skillnad från Berggren ser han Trumps återkomst med en mer skeptisk blick. Han pekar på att Trump fortfarande bär på samma svagheter som tidigare – en splittrande ledarstil och en oförmåga att bygga långsiktiga strukturer.Vi pratar om hur Trumps budskap har förändrats från 2017 till 2025. Är han en mer försonande ledare idag? Ronie ser ett tydligare fokus i Trumps nya linje, medan Arvid ifrågasätter om presidenten verkligen har förmågan att leverera mer än kulturkrig. Vi diskuterar också vad Trumps återkomst betyder för den konservativa rörelsen både i USA och här i Europa. Samt om han kommer köpa Grönland eller inte, och vad det i så fall innebär för europeisk säkerhet. Det handlar också om tullar, Kina och handelskrig.Men nu till dagens samtal. Du lyssnar på Rak höger med mig, Ivar Arpi.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens avsnitt pratar jag med Omar Makram, känd från podcasten Sista måltiden och aktuell med sitt Substack-projekt Öster om förnuftet. Omar har tidigare gästat podden, då vi pratade om hans resa från en konservativ muslimsk uppväxt i Egypten till att bli förespråkare för sekulär humanism. Den här gången fördjupar vi oss mer i var han befinner sig i dag, efter tio år i landet.Omar beskriver vad han ser som en "missad balans" mellan Mellanösterns auktoritära strukturer och Sveriges mer konflikträdda, och mycket sekulära kultur. Det måste gå att hitta en “sweet spot”, som varken är för mycket åt endera hållet, menar han. I dagens Sverige har pendeln svängt för långt bort från auktoritet och gemensamma normer.Jag frågar honom också om han saknar något från den visshet han hade som konservativ muslim, i det mer flytande sekulära väst. Det är en tradeoff, svarar han. För honom är integration och kulturell anpassning alltid en kompromiss – ett val där något alltid förloras. Om du väljer frihet, säger han, förlorar du en del av auktoriteten, och om du väljer auktoritet, går det alltid ut över friheten.Det väcker frågan: Hur kan ett samhälle både vara tydligt med sina värderingar och samtidigt inkludera människor från vitt skilda bakgrunder? Det är en av de centrala frågorna i dagens avsnitt.Prenumerera på Öster om förnuftetTidigare intervju med Omar MakramPrenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens avsnitt pratar jag med Jörgen Huitfeldt som är chefredaktör för Kvartal. Innan dess hade han en lång karriär på Sveriges Radio, där han bland annat var programledare för Studio Ett.I samtalet reflekterar vi över journalistikens trovärdighet, hur man väljer vinklar och varför. Vi börjar samtalet i en text han skrev nyligen på Kvartal, med rubriken “Den goda lögnen” är också fake news (Kvartal 4/12). I den beskriver han hur vissa osanningar får passera journalistisk granskning om de uppfattas tjäna ett högre syfte, exempelvis om det handlar om klimatfrågan, jämställdhet eller migration. Han skriver:Det här skulle aldrig fungera om det inte fanns en hel kader av journalister som sorterar obelagda och tvivelaktiga påståenden i olika högar; i den ena hamnar de som skadar samhället och i den andra sådana som ändå uppfattas ha ett vällovligt perspektiv. I det första fallet granskar medierna misstänkta osanningar minutiöst, i det senare låter man dem ofta passera. Dels för att de personliga konsekvenserna av att göra det uteblir, dels för den goda sakens skull.Risken, menar han, är inte bara att folk tappar förtroendet, utan även att institutioner tillåts vara opålitliga. Varför ska vi då lita på dem? Och kan medier som Kvartal göra något annorlunda för att undvika fällan med de “goda lögnerna”? Vad erbjuder Kvartal som inte redan finns?Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Hur dåliga är vi egentligen på källkritik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad krävs för att en PR-byrå ska gå med på att marknadsföra kosttillskott som inte funkar och hur ställer sig de som spelar badminton till att inte få spela med bollar tillverkade av riktiga fjädrar? Kjell Eriksson, Elin Almén och Olle Palmlöf testar medborgarnas förmåga att vara källkritiska. Elin ringer Myndigheten för Psykologiskt Försvar för att meddela om ett namnbyte och Olle minns när han träffade en levande person som tror att jorden är platt. I veckans avsnitt njuter vi av en buffé av konspirationsteorier och reder ut vilka i samhället som egentligen är sämst på källkritik – är det ungdomar eller rentav myndigheter?

As some of you might know by now, I'm an avid reader of Cormac McCarthy. His books have meant—and still mean—a great deal to me, not just from an aesthetic perspective but on a deeper, existential level. So today, I'm honored to be speaking with one of the foremost scholars of McCarthy's work: Steven Frye, Professor of American Literature and Chair of English at California State University, Bakersfield.Our conversation delves into two of McCarthy's most towering works: Blood Meridian, with its bleak, violent world, and The Road, a stripped-down, post-apocalyptic story centered on the bond between a father and son. Though these novels seem vastly different, they ask strikingly similar questions: Can decency survive in a world where power, destruction, and loss seem inevitable?We also explored the concept of “weak theology” in McCarthy's work—how can a God allow such evil to happen? In The Road, McCarthy seems to ask whether the "fire" of human compassion can endure in a universe that offers nothing in return.McCarthy's portrayal of the American West redefines the genre itself, moving beyond mythic heroism into existential struggle. Blood Meridian forces us to confront the dark side of Enlightenment ideals, while The Road suggests that even in a godless, ruined world, something resembling hope might persist—not through divine intervention, but through human love and sacrifice.Steven Frye doesn't let McCarthy's characters rest in simple archetypes. He explores how figures like Judge Holden in Blood Meridian embody a destructive force of total dominance and knowledge devoid of ethics. Yet Frye also points out how McCarthy creates space for resistance—even in the face of inevitable destruction. Is the kid's defiance of Holden a doomed rebellion—or a glimmer of human decency that refuses to die?Our discussion also touched on McCarthy's more romantic vision of the West in All the Pretty Horses and The Crossing. We reflected on the impossibility of returning to an imagined past of purity and belonging, as McCarthy's characters grapple with modernity's harsh realities.If you enjoy today's conversation, I highly recommend visiting Steven Frye's website at stevenfrye.org, where you'll find his writings. I also suggest checking out his novel, Dogwood Crossing.Tidigare avsnitt på tematPrenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Myndighetsbroschyren med råd om vad vi kan göra om krisen eller kriget kommer har nu gått ut till alla hushåll i Sverige. Hur kan vi förbereda oss för det värsta - och har du varit med om det värsta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För sex år sedan, 2018, skickade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Sedan dess har så pass mycket hemskt hänt att myndigheten nu uppdaterat broschyren. Den skickades ut till alla hushåll i Sverige nu i veckan.Anledningen till uppdateringen är förstås för att det utbrutit krig i vårt närområde, extremväder blir allt vanligare, vi upplever fler terrorhot, skjutningar och störningar i viktiga IT-system.Vad är dina erfarenheter av kriser och krig? Förstördes ditt hus av en översvämning efter ett häftigt skyfall? Har du gjort FN-tjänst i ett krigsdrabbat land? Har du själv flytt från krig? Blev din hemby helt avskuren från omvärlden på grund av ett våldsamt snöoväder?Kanske får broschyren er att fundera över var närmaste skyddsrum ligger, hur många konservburkar och dunkar vatten man bör ha i garderoben och om man borde läsa på så att man vet om signalerna som utomhusvarningen ”Hesa Fredrik” stöter ut över nejden är ett beredskapslarm eller flyglarm.Har ni läst den? Och får alla dess råd er att känna er tryggare eller gör de er tvärtom ännu mer oroliga?Programledare: Li SkarinProducent: Helene AlmqvistRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00.Om ni känner oro och vill prata med någon så finns det information om vart ni kan vända er på 1177.se Och på krisinformation.se samlar svenska myndigheter all information som är bra att känna till i händelse av kris eller krig.

I dagarna landar den nya broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” i alla svenska hushåll. Tonen är allvarligare, en del av råden kommer från Ukraina och MSB vill att beredskap ska bli en del av ett "svenskt mindset". Men vad förväntas vi egentligen göra? Hör Christina Andersson, projektledare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Tomas Warberg, generalsekreterare på Svenska Civilförsvarsförbundet, om det nya totalförsvaret. br> Programledare: Yael Seligsohn Producenter: Daniel Säfström och Pernilla Ericson Redaktör: Elin Roumeliotou Ansvarig utgivare: Lisa Irenius Med klipp från: SR, SVT, Aftonbladet och Al Jazeera Det här är det sista avsnittet av Dagens story. Tack till dig som lyssnat, tänkt och tyckt! Håll utkik här i flödet – det kommer snart komma fler stories från SvD:s journalister. Och du kan fortsatt höra av dig till oss på podd@svd.se – Vi vill gärna veta vad du tycker om det du hör i flödet och vad du vill höra mer av framöver. Vi hörs!

Ring P1 från Malmö med Christina Andersson från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som svarar på frågor apropå nyutgåvan av broschyren Om krisen eller kriget kommer. Programledare: Svjetlana Pastuhovic, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I dagens avsnitt av Rak höger pratar jag med Jenny Strindlöv, som till vardags är grävreporter på Expressen, och nu aktuell med den uppmärksammade boken Romani kris – parallella rättegångar i Sverige (Mondial 2024) – en granskning som sätter ljuset på rättsordningar som verkar i skuggan av lagstiftningens vanliga ramar. Boken är den första svenska granskningen av ett parallellt system som praktiseras inom vissa romska grupper, med syftet att hantera konflikter utanför det formella rättsväsendet. Strindlöv belyser hur dessa strukturer särskilt drabbar kvinnor och barn – och hur myndigheterna ofta misslyckas med att skydda de mest utsatta.Trots att Romani kris är en granskning av parallella maktstrukturer och deras konsekvenser, har mycket av debatten handlat om bristen på "positiva exempel". Det tycks bekräfta en större princip: Sanningens fiende är inte lögn – det är först längtan efter, sedan kravet på, harmoni. Kan vi verkligen diskutera svåra frågor utan att försköna verkligheten? Sveriges Radios romska redaktion, Radio Romano, har i flera inslag kritiserat att boken inte innehåller fler positiva skildringar av romsk kultur och fokuserat på användningen av z-ordet – trots att det endast förekommer i citat från intervjupersoner. Kritiken antyder att författaren borde ha skrivit en helt annan bok, och kanske att hon som icke-rom är fel person att granska ämnet.Men varför vill Radio Romano och vissa experter flytta fokus från kärnfrågorna till författarens motiv eller ordval? Varför lyfter ingen fram berättelserna om de kvinnor och barn som lever under romani kris, eller de röster som vill bryta tystnaden och som pratat med Jenny Stridlöv? Kan vi i Sverige  diskutera svåra ämnen om minoritetskulturer utan att varken romantisera eller demonisera?I detta samtal delar Jenny Strindlöv sina erfarenheter från arbetet med boken, sina tankar om debatten den väckt och varför det är avgörande att hålla fokus på det verkliga problemet.Köp boken här.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens avsnitt av Rak höger pratar jag med Johan Ingerö om det amerikanska presidentvalet och vad resultatet säger om både USA och Sverige. Johan har lång erfarenhet inom politik och opinionsbildning – han var presschef hos Göran Hägglund, blev sedan partisekreterare för Kristdemokraterna, har tidigare varit välfärdspolitiskt ansvarig Timbro, sedan policyansvarig KD, och framför allt så har vi nästan varit kollegor på både Magasinet Neo och Svenskans ledarsida, men lyckades misslyckas med att överlappa. I dag är han seniorkonsult på The Labyrinth Public Affairs. Han har djup kunskap om amerikansk politik och är en av dem jag ofta vänder mig till med frågor i ämnet. Vi diskuterar varför valet inte var lika förutsägbart som tidigare, hur Donald Trump lyckades mobilisera nya väljargrupper och vad demokraternas förlust säger om deras strategiska misstag. Johan, som följde valet på plats i delstater som Georgia och Florida, delar insikter om varför republikanska budskap om ekonomi och trygghet har fått fäste hos väljare som tidigare stött demokraterna.Varför ser vi nu fler svarta och latinamerikanska väljare rösta republikanskt? Hur påverkar inflation och otrygghet valresultatet, och vad innebär det för framtiden? Vi diskuterar också hur Donald Trumps MAGA-rörelse har omformat det republikanska partiet och varför demokraterna riskerar att tappa ännu fler kärnväljargrupper om de inte omprövar sin politik. Är det fortfarande "the economy, stupid", eller har vi missat något fundamentalt?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

När Kina investerar mer och mer i dataspelsbranschen talas det allt högre om ifall det finns en beräknande plan bakom alla satsningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På bara några dagar säljs spelvärldens nya snackis miljontals gånger. Det handlar om Kinas succéexport Black Myth: Wukong som släpptes i mitten av augusti 2024.Regimen i Kina är nöjd: De har tydligt uttalat sig om att de ska satsa på att sprida kinesisk kultur och kinesiska värderingar genom dataspel. Kanske kan spelbranschen bli den sfär där de på bred front lyckas sprida kinesisk kultur. Det låter inte särskilt hotfullt, men om Kina framställs som allt för attraktivt kan det innebära risker.– Jag kan tänka mig att andra stater kan uppfatta det som ett problem om det är så att det påverkar eller gör att man väljer det kinesiska alternativet. Eller att det skulle kunna ses som ett hot om fler stater anammar Kinas utvecklingsmodell och går i en mer auktoritär riktning, säger Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Kina tar allt större plats på den globala spelarenanKinesiska företag släpper inte bara egna spel; de har också börjat investera i spelföretag i andra länder. Bland annat i Sverige.– Det finns flera potentiella risker med kinesiska investeringar i den globala dataspelsbranschen. Många av de här riskerna grundas i de eventuella kopplingar som finns mellan de kinesiska investerarna och den kinesiska staten, säger Hillevi Pårup, analytiker vid Nationellt Kunskapscentrum om Kina, som är en del av Utrikespolitiska institutet.Oron kan handla om vilken användardata som egentligen kan hamna i händerna på den kinesiska staten, om underrättelseinhämtning samt om propaganda och desinformation.– Sverige har ju en väldigt stor och framgångsrik dataspelsbransch. Så vi vill ju varken att dataspelsbranschen i sig ska hamna i utpressningssituationer eller självcensurssituationer eller på annat sätt bli utnyttjade för informationspåverkan, säger Dominik Swiecicki som är utsänd expert i Tallinn för Myndigheten för psykologiskt försvar.Medverkande:Hillevi Pårup, analytiker på NKK, Nationellt kunskapscentrum om Kina, Utrikespolitiska institutet.Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Dominik Swiecicki, Myndigheten för psykologiskt försvars utsända expert, placerad vid Sveriges ambassad i Tallinn.Programledare: Claes Aronsson och Sara SundbergProducent: Jimmy HalvarssonLjud från: Sveriges Radio, Al-Jazeera, PBS, NPR

(Detta är en repris av ett avsnitt som publicerades för ett år sedan (26/8 -23), men åter är aktuellt med anledning av att Richard Jomshof delgivits misstanke om hets mot folkgrupp efter att ha delat två satirbilder på X.)Dagens gäst har varit kritisk till många aspekter av islam i många år. Kritiken har varit i stort sett densamma genom åren, men nu på senare tid har det bränt till ordentligt. Oppositionen kräver hans avgång från justitieutskottets ordförandepost. Ulf Kristersson har kallat hans tweets “hatiska och hotfulla”. Har Richard Jomshof gått över gränsen den här gången? Borde han ha valt ett annat tillfälle?Vi pratar om islam, yttrandefrihet, koranbränningar, religionskritik, Ulf Kristerssons hantering av det hela, med mera.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Muslims are more difficult to integrate than other immigrant groups. Or rephrased: they don't integrate to the same degree as other groups do. Even when taking into account country of origin, level of education and other factors, the difference still remains. Why is that? In today's episode I'm speaking with Ruud Koopmans, who is probably one of the most qualified of all to answer this question. He's a sociologist, a professor at Humboldt university of Berlin, who has focused his research on migration, integration and transnationalization, which led him to look into the role of religion as well. He's conducted several very large surveys in a number of European countries to compare attitudes and other factors of majorities and minorities. And he's repeatedly found the worrying result that a large proportion of the muslim population in Western countries have fundamentalist or islamist attitudes. I first wrote about his findings in 2015, and since then he's published a book on the subject: Het vervallen huis van de islam which was originally published in Dutch in 2019. It was translated into German and Danish the year after, and the year after that into Norwegian. Not into English or Swedish, so I read it in Danish with the title: Islams forfaldne hus (Forlaget Pressto 2020). It could maybe be translated as The decayed house of Islam. In it he traces the problems within the muslim communities in the West back to their countries of origin. As he writes: The causes of the Islamic crisis can be summarized in three key problems: The lack of separation between religion and state, the discrimination against women and the lack of respect for secular knowledge.Today's episode is about this and more. If you are interested in reading more by Ruud Koopmans, you can find many of his writings here.I also want to thank Henrik Höjer at Kvartal for writing a series of very interesting articles based on Ruud Koopmans books and articles. Read them here:* Man kan vara islamkritisk utan att vara islamfientlig (Kvartal 21/5) * Integrationen och islam (Kvartal 22/5)* “Islamologer har angripit min person” (Kvartal 28/5)Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Today's guest is Eric Kaufmann who is a Professor of Political Science at Birkbeck College at London University. The last time Eric was a guest on this podcast, in june 2021, we focused our discussion on his book Whiteshift: Populism, Immigration and the Future of White Majorities (Allen Lane 2018). It's about the demographic change of the Western world, about the reactions this gives rise to, about right-wing populism and its opposite, left-wing modernism. A great read, so go read it if you haven't already. And listen to the podcast we did then.Today we talk more about the threats to academic freedom, and what can be done about it. This is something Eric has been working on a lot lately (read here and here and listen here, for example), and he's been vocal in defense of the new Freedom of Speech Bill which the Tory government in Britain proposed recently. He argues that the right need to be more active in combating the left's institutional takeover, which are happening at basically all major institutions. Not only in academia, but in government agencies and private companies as well. It's not enough to take a step back. Conservatives need to use governmental power to protect individual freedoms from increasingly dogmatic institutions. It's a tough pill to swallow for many liberally minded conservatives whose ideas of the world were formed during the cold war. But the right needs to rethink how they use political tools. I have to say it was a delight to talk to Eric again, and the podcast could have been much longer. I will probably bug him enough to come back again in the future. If you enjoyed our talk give him a follow on Twitter and check him out at Sneps.net where all his public talks and writings are collected. (This is a rerun. The interview was originally posted in December 2022.)Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Alla vet vad de ska göra. Ät mindre skräp. Motionera mer. Men studier visar att diet inte funkar för viktnedgång, för de allra flesta. Motion funkar ännu sämre, även om man får andra hälsoeffekter. Eller det funkar kanske tillfälligt. Det svåra är dock inte att gå ned i vikt, utan att hålla vikten borta över tid. 80-95 procent återgår till sin startvikt inom fyra år från att de gick ned. Varför är det så?Den som lyssnar på min andra podd – Under all kritik – som jag gör ihop med Anna-Karin Wyndhamn, har redan hört mig/oss prata om Ozempic, fetma, diet och viktnedgång (här). I samband med det avsnittet skickade jag ut en fråga för att se om jag kunde få kontakt med människor som tagit semaglutid, alltså Ozempic, samt läkare som hade skrivit ut det. En av dem som skrev till mig uppfyllde båda kriterierna: Benjamin Kalisher Wellander är praktiserande läkare och har i den rollen skrivit ut medicinen till obesa patienter, alltså väldigt överviktiga. Men han har även själv använt ozempic just för viktnedgång. En ganska ovanlig kombination, tror jag, och just därför någon som förmodligen kan bidra med både kunskap och empati i frågan. Så dagens avsnitt handlar om Ozempic, vad det är, hur det fungerar, men också om fetmaepidemin, dieter och eventuella lösningar. Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens podd pratar jag med journalisten . Det är andra gången Malin är med i podden. Förra gången pratade vi om hennes bok Skymning i Amerika (Volante 2023), som kom ut förra året. I den beskriver hon hur den amerikanska vänstern, och Demokraterna, radikaliserats under de senaste åren. Om ni inte redan har läst den så gör det. Jag rekommenderar den varmt.Men sedan vi pratade senast har mycket hänt, framförallt i USA såklart, men även för Malin Ekman. Nyligen sade hon upp sig från Svenska Dagbladet eftersom hon inte längre kunde utföra sitt journalistiska uppdrag som det är tänkt, som hon skrev i sitt avskedsbrev. Det blev ingen riktig debatt av det, eftersom motparten, arbetsgivaren på SvD, helt enkelt nekade till att dyka upp. Chefredaktören gömde sig bakom formalia, att det inte gick för sig att kommentera enskilda personalärenden. Men varför sade Malin Ekman upp sig? Det pratar vi om i dag. Och om att hon startat en publikation på Substack – – vilket gör oss till kollegor! Igen! Vi pratar dock allra mest om mordförsöket på Donald Trump, Joe Bidens senfärdiga avhopp, Kamala Harris utsikter, med mera. Följ Malin Ekman på Substack här. Det är värt att stötta henne, och verkligt fri journalistik, bortom de stora presstödsdopade mediehusen och gökungen Public Service. Hennes bok hittar du här. Som sagt, jag rekommenderar den varmt.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

A red dawn rises in Britain as Labour wins the election on the fourth of July. The British left has been in shambles for a long time, but is now recapturing governmental powers again after more than a decade. But why is this happening? Is it because Labour leader Keir Starmer is utterly charming and incomparably brilliant? And because Labour has ingenious policy proposals, which fills people with hope? And was all this brilliance the reason that the Tories imploded in the election?Not really, as explains in today's episode. He's a political scientist, author and probably the best guy to talk to if you want to understand British politics. We also talk about the assassination attempt on Donald Trump, JD Vance which turns out to be Trumps pick for running mate and Swedish politics. If you like today's conversation, give Matt a follow here on Substack at . Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Medieombudsmannen har dragit en skarp gräns för vad man får skriva i en opinionstext. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det fria ordet ska ju som bekant vara just fritt. Medier ska kunna rikta vassa ord, utpekanden och skarpa anklagelser mot enskilda personer. I synnerhet om de utpekade personerna är verksamma i den mediala debatten. För i offentlighetens ljus gäller spelreglerna ”har du gett dig in i leken så ska du leken tåla”, och sker dessutom ord-fajten i opinionsjournalistiken - ja, då är taket ännu högre för vad som är tillåtet. Men även där finns gränser. För Mediernas Etiknämnd går den gränsen vid att kalla någon för ”Tjej-Hitler” om man skriver om antisemitism, någonting som Svenska Dagbladet gjorde i en ledartext. Vad var det som gjorde att det var att passera en helig gräns för det fria ordet? Reporter: Martina PierrouEftervalsdebatt med Kalla Fakta i fokusJournalistik kan ha stor påverkan på valrörelser. Klassikern är ju Uppdrag gransknings så kallade ”valstugereportage”, som sägs ha varit en av orsakerna till Moderaternas valnederlag 2002. Årets EU-valrörelse har präglats mycket av en stor granskning som vi i Medierna tagit upp flera gånger tidigare - Kalla Faktas “Undercover i trollfabriken”. Det är en granskning som fortfarande, flera veckor senare, resulterar i nyheter för landets redaktioner. Nu senast - att regeringen faktiskt informerats om att Myndigheten för psykologiskt försvar avsåg att kräva av tv4 att ta bort klipp där deras företrädare förekommer - trots att regeringskansliet tidigare förnekat det. Vi återbesöker det här Kalla Fakta-grävet och gör vår egen variant på en “eftervalsanalys”, om du så vill. Vilka slutsatser kan vi dra såhär veckan efter EU-valet, när dammet har lagt sig? Fick journalistiken någon avgörande betydelse för valresultatet?Reporter: Freddi RamelDansk dokumentär avslöjar gängkopplingar in i maktens korridorerI Danmark har dokumentären ”Den svarta svanen” fått ett otroligt genomslag de senaste två veckorna. Med två miljoner tittare har den beskrivits som den mest sedda dokumentären genom tiderna i Danmark. Med hjälp av en gangsteradvokat som agerar mullvad och låter ett tv-team bugga och filma hennes advokatkontor lyckas dokumentären visa på kopplingen mellan den undre världen och samhällets toppskikt - hur kriminella pengar tvättas med hjälp av företagsledare och toppjurister. Men det är också en dokumentär som väckt en rejäl diskussion om medieetik i Danmark. För det är journalistik som, minst sagt, balanserar på en etisk knivsudd. I helgen släpps serien på SVT play och vår reporter Erik Petersson intervjuade i veckan seriens skapare, det danska journalistskråets enfant terrible – Mads Brügger. Reporter: Erik Petersson Tipsa Medierna här