Podcasts about musicerande

  • 4PODCASTS
  • 7EPISODES
  • 33mAVG DURATION
  • ?INFREQUENT EPISODES
  • Apr 15, 2020LATEST

POPULARITY

20172018201920202021202220232024


Best podcasts about musicerande

Latest podcast episodes about musicerande

Avgörande ögonblick
Britt Edwall jagar festprissar och kulturknuttar 1965

Avgörande ögonblick

Play Episode Listen Later Apr 15, 2020 4:50


Britt Edwall började 1963 på Sveriges Radio och etablerade sig snabbt som en skarp profil i etern. I den här kavalkaden söker hon festprissar och kulturknuttar på Dramaten och Operabaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musicerande artister är Leppe Sundevall, Östen Warnerbring och Gunnar Svenssons trio. Dessutom intervjuas Tore Wretman på Operabaren.

Avgörande ögonblick
Radiofynd: Britt Edwall jagar festprissar och kulturknuttar 1965

Avgörande ögonblick

Play Episode Listen Later Apr 15, 2020 4:50


Britt Edwall började 1963 på Sveriges Radio och etablerade sig snabbt som en skarp profil i etern. I den här kavalkaden söker hon festprissar och kulturknuttar på Dramaten och Operabaren. Musicerande artister är Leppe Sundevall, Östen Warnerbring och Gunnar Svenssons trio. Dessutom intervjuas Tore Wretman på Operabaren.

Musikmagasinet
Om Rudi Lakatos, cimbalom, och hans musicerande ättlingar i Sverige

Musikmagasinet

Play Episode Listen Later Dec 12, 2015 39:28


Ungerske cimbalom-spelaren Rudi Lakatos kom till Sverige på 50-talet. Möt hans dotter Marika Nyström och barnbarnen Maria Nyström och Sebastian Lakatos. Femte programmet av fem av Birgitta Tollan. I sista avsnittet av Birgitta Tollans programserie Romer och musik medverkar f d sångerskan Marika Nyström, sångerskan och gitarristen Maria Nyström med artistnamnet The Naima Train och tonsättaren, musikern och musikläraren Sebastian Lakatos. De är svenska ättlingar till den ungerske cimbalom-spelaren Rodolphe Rudi Lakatos, som bosatte sig i Stockholm i början av 1950-talet. Rudi Lakatos hade ett långt engagemang på nattklubben Scherazade i Paris. Där gifte han sig 1950 med dragspelerskan, sångerskan och bandledaren May Marthall som han mötte på ett tåg i Sverige! 1946 hade hon bildat de legendariska Mälartöserna, berömda bl a för Skrattvisan där de skrattar i stämmor! De två syskonen har olika förhållanden till sitt romska, ungerska musikarv.Maria Nyström, barnbarn, som har komponerat programmets version av den romska nationalsången Djelem, Djelem: -Även om jag aldrig har träffat honom så har jag skrutit om honom hela mitt liv. Sen jag gick på dagis är största grejen att jag hade en sådan musikermorfar! Så stor och bra. Man bestämmer ju inte när man får födas... Det hade varit fint att träffa honom. Morfar är en stor förebild i och med att han var stolt över sin musikalitet och verkligen bejakade den!- Jag är stolt över att så många i min släkt, även min pappa, är musiker. För mig var det helt naturligt att jag skulle bli musiker. Det var av lust, utan tvång och diciplin. Så jag har en väldigt stark koppling till morfar utan att ha träffat honom. Han dog några år innan jag föddes.-Min egen musik är påverkad av den romska, det indiska. Jag har hört inspelningar med morfar och det han spelade var väldigt mycket soul, blues, väldigt mycket känsla, nån slags djup sentimentalitet...  Sebastian Lakatos, barnbarn, har bl a tonsatt stycket Son of Gregorio som är baserat på en sats ur tonsättaren Gregorio Allegris 9-stämmiga dubbelköriga verk Miserere. Lakatos har tagit ackordstrukturen i originalverket och arrangerat det med elektroniska klanger. Sebastian Lakatos gick elektroakustiska linjen vid Musikhögskolan i Stockholm och senare filmmusik-linjen på Dramatiska Institutet. Han är även nyutbildad musiklärare:-Det musikaliska arvet från morfar och hans bakgrund har aldrig varit speciellt närvarande hos mig. I vår familj pratade vi aldrig om att ha detta musikaliska arv eller vilken kultur han kom ifrån. Men jag tror att det faktum att han höll på med musik och var så virtuos som han var, har gjort det värdefullt att bli musiker i vår familj.-Stycket Den andra världen komponerade jag när jag började tänka på begreppet utanförskap. Jag berättar egentligen min egen historia där jag upplevt mig själv vara utanför många sociala kontexter som jag växte upp med. Redan i tidig skolålder upplevde jag mig själv som outsider. Jag hittade inte min plats bland mina jämnåriga.-Som musiklärare tycker jag det viktigast är att lära ut mångfalden i musiken. Att förstå varför en kulturs musik är så lik en annans kulturs musik. Det är ett uttryck för våra kulturers likheter och i förlängningen hur vi är som människor. Jag vill lära eleverna att låta sig inspireras av människor som har andra perspektiv.-Visst är det viktigt att lyfta fram den romska musiken men det är lika viktigt att lyfta fram modern hip hop eller rockmusik och jazzmusik genom historien som har sprungit ur kulturella förhållanden där det har funnits en medborgarrättslig kamp eller kamp för rättigheter. -Jag vill utbilda eleverna i demokratiska värden och ha kulturella resonemang utifrån mångfalden i musik. Marika Nyström, dotter: -Jag säger zigenarmusik. Det fanns en restaurant i Stockholm som hette Oxen Hungaria som låg på Malmskillnadsgatan. Pappa spelade där i tio säsonger med ett "zigenarkapell". Pappas bror Geza Lakatos spelade kontrabas i trion. Geza Lakatos spelade även in skivor som t ex plattan Songs In Swedish, med den lyriske tenoren Dagfin Malm.-Det var väldigt inne med den musiken just då. Det fanns en stolthet kring begreppet zigenarmusik efter kriget på 1950-talet med czardas, temperament, gulasch, eldig mystik, ja, hela kulturen runt det och det var poppis hos den tidens innefolk. -I början på 60-talet gjorde Hasse och Tage en revy som hett Gula Hund där det finns ett berömt nummer som heter Folkspillran, som handlar om "zigenare". Det är en drift med det svenska konceptet att bo i ett hyreshus, att man inte får höras, inte störa, inte finnas, och att den romska familjen måste byta namn till Smygebratt. Någonstans finns kritik där, men till det svenska!-Tage Danielsson spelar farfar i revyn och ensemblen sjunger Mustalainen Rudi Lakatos. De använder hans namn som ett exempel på zigenare, folkspillran, två gånger. Så säger Hasse Alfredsson: Tyst! Man sjunger inte, man spelar inte, man dansar inte i Sverige. Man håller sig tyst och lugn.-Det där att man sjöng Mustalainen Rudi Lakatos var jag kluven till som barn. Jag var mycket stolt över att Gula Hund sjöng detta, men samtidigt var det ihopkoppplat med nåt som var kontroversiellt. Pappa var inte svensk utan en ungersk musiker som satt på restaurant och var virtuos med den där röda västen och vita skjortan! Mamma sa alltid: "Prata inte med pappa om att han är zigenare."  -Och samtidigt: en taxichaufför berättade för mig att hon, en gång på 60-talet i restauranten på hotell Knaust i Sundsvall, hade varit gravid och mått mycket dåligt. Pappa hade då spelat speciellt för henne. "Jag glömmer det aldrig", sa taxichauffören. Där satt vi tjugo år senare i hennes taxi och jag grät, eftersom pappa just hade dött. Ja, det var pappa. Han hade förmågan att från scenen spela musik så att folk smällde av! Han var en riktig musikant!

man men hans stockholm att sverige jag mamma rudi prata pappa gregorio pappas redan hasse visst romer sundsvall femte musikh miserere morfar lakatos tage danielsson malmskillnadsgatan dramatiska institutet maria nystr birgitta tollan musikmagasinet ungerske gula hund musicerande birgitta tollans
P2 Dokumentär
Kvinnor som dirigerar - Orkestern är mitt instrument

P2 Dokumentär

Play Episode Listen Later Nov 22, 2015 50:36


Män, män, män, och bara någon enstaka kvinna. 97 % av dirigenterna är män som dirigerar på våra konsert- och operahus i Sverige idag. Det handlar om makt. Vart tar kvinnorna vägen? Det undrar filmregissören Christina Olofson som gjort denna P2 Dokumentär. Hon fortsätter: "Av tradition och historia är dirigentyrket ett yrke för männen, för genierna. Det är långt kvar till jämställdhet i den klassiska musikvärlden. Existerar det fortfarande, år 2014, tvivel och misstro mot att välutbildade och renommerade kvinnor kan behärska dirigent yrke?För trettio år sedan gjorde jag den dokumentära långfilmen Dirigenterna. Den berättar om kvinnor som har en passion för musiken, och som har modet att bryta mot rådande värderingar och anta utmaningar. De är alla pionjärer som bryter sig in på i männens geniernas värld."Hur är läget idag? Är en kvinna på pulten alltjämt en riskabel satsning?  Finns viljan till förändring av sakernas tillstånd? Vad görs för att förändra villkoren - och hur? Om fler kvinnor står på pulten, innebär det också en förändring av vilken musik som spelas? Dirigent Marit Strindlund säger: Att kvalitet som sådan skulle hänga ihop med genus är befängt. Musicerande handlar om individer, det personliga uttrycket och konstnärlighet handlar om det personliga uttrycket, att förmedla kvalitet och hantverk inget av dem är beroende av genus, men möjlighet till utveckling har av tradition varit det. Tio röster om dirigentskapet ur kvinnors perspektiv.En P2 Dokumentär av Christina Olofson, filmregissör. Medverkande: Dirigenterna Joana Carneiro, Maria Eklund, Merete Ellegaard, JoAnn Falletta & Kerstin Nerbe Chefsdirigent och musikalisk ledare för Folkoperan, Marit Strindlund Chef och Vd Operan Stockholm Birgitta Svendén Konserthuschef för Berwaldhallen, Sveriges radios symfoniorkester och Radiokören Helena Wessman Vd och konserthuschef Göteborgs Symfonikerna och Konserthuset Göteborg Sten Cranner Rektor för Kungliga Musikhögskolan, Stockholm Cecilia Rydinger Alin

att sverige av instrument sveriges mitt vart kvinnor tio radiok berwaldhallen existerar folkoperan kungliga musikh orkestern p2 dokument musicerande en p2 dokument
Alla Mina Kamrater
54 - Kamratskap, musicerande, respekt

Alla Mina Kamrater

Play Episode Listen Later Aug 14, 2013 42:45


Stefan Sauk och hängslen. Medverkande: Martin Soneby, David Druid, Fritte Fritzson

respekt fritte fritzson stefan sauk david druid musicerande
P2 Dokumentär
Musicerande kungligheter - Tonsättarinnor del 2

P2 Dokumentär

Play Episode Listen Later Dec 3, 2011 45:48


Den nya kungadynastin Bernadotte var konstnärligt rikt begåvad, och varefter familjen växte med prinsar och prinsessor blev det allt fler som kunde spela och sjunga tillsammans. Därtill kom ingifta prinsessor och också hovfröknar och kammarherrar. Det musicerades flitigt på de kungliga slotten under 1800-talet. Vid musiksoaréer framfördes verk av både inhemska och utländska tonsättare en del stod de kungliga i personlig kontakt med. Men flera av kungligheterna komponerade också själva. Mest känd är prins Gustav, Sångarprinsen, han som bland mycket annat skrivit Studentsången. Hans syster, prinsessan Eugénie, var dock minst lika begåvad, och också hon komponerade sånger och pianostycken. Också av drottning Josefina och hertiginnan Teresia finns musik bevarad. En P2 dokumentärserie i 7 delar av Christina Tobeck

men students hans vid mest gustav eug ocks bernadotte teresia musicerande christina tobeck
P2 Dokumentär
1800-talet, omvälvningarnas århundrade - Tonsättarinnor del 1

P2 Dokumentär

Play Episode Listen Later Nov 27, 2011 48:42


1800-talets svenska tonsättarinnor har länge sållats bort i den musikhistoriska urvalsprocessen. Med sju dokumentärer inleder P2 en satsning på dessa musicerande och komponerande kvinnor. Musikalisk bildning och gärna eget musicerande ansågs vara en stor tillgång inom aristokratins och det växande borgerskapets sällskapsliv under 1800-talet. Ett piano skulle finnas i varje respektabelt hem, och det användes flitigt av framför allt frun i huset och av döttrarna. Många blev skickliga pianister och sångare. Inte sällan komponerade de också egna stycken för salongsbruk. Kvinnans sfär var länge begränsad till hemmet och den privata salongen. Att framträda offentligt passade sig inte.Under loppet av 1800-talet skedde stora och omvälvande förändringar i samhället. Kvinnorörelsen växte sig stark, och kvinnans livsrum vidgades. Hennes intellektuella och skapande förmåga var dock länge ifrågasatt. I en liten artikel om Kvinnan som tonsättare stod följande att läsa i Damernas musikblad 1903: Det finnes till och med tänkande män, som med all filosofisk dialektik sträfvat att bevisa, att det egentligen är mot kvinnans egentliga och innersta väsen att därvidlag åstadkomma något betydande.De kvinnor som dristade sig till att framträda på den offentliga arenan som välutbildade tonsättare med samma ambitioner som sina manliga kolleger, fick vara beredda att utstå duster. De vidgade gränserna och komponerade i större former både för orkester och operascenen. En av pionjärerna var Helena Munktell den enda kvinnan bland Föreningen Svenska Tonsättares stiftare 1918.I Sveriges Radios arkiv finns en hel del musik av sällan hörda kvinnliga tonsättare. Denna kommer att klinga i och i anslutning till programmen. Även nyinspelningar utifrån manuskript hämtade från arkivens gömmor, görs exklusivt för serien. Så har Radiokören spelat in den kantat Helena Munktell skrev till kvinnokongressen 1897. Tonsättarinnor i ett manligt musikliv - en programserie i 7 delar av Christina Tobeck:1. 1800-talet omvälvningarnas århundrade 2. Musicerande kungligheter 3. Musikaliska salongsmiljöer 4. Familjen Munktell och musiken 5. Helena Munktell med konsten som äkta hälft 6. Helena Munktell i kvinnorörelsens kretsar 7. Helena Munktell vid Siljans långa arpeggierUnder 2012 återkommer vi med flera tonsättarporträtt. Den första att presenteras i ord och ton är Helena Munktell!

med att ett inte hennes kvinnor talet kvinnan radiok damernas musikaliska kvinnans musikalisk svenska tons i sveriges radios helena munktell musicerande christina tobeck