Podcasts about visst

Frida Fagerlund på exklusivt besök i poddstudion går igenom vad som händer utanför toppklubbarna i Premier League. Visst, vi snackar en del Arsenal också. Sedan tar vi en titt på Leeds, Sunderland och Burnley för att se om förbannelsen kan brytas och vem som har bäst chans att hänga kvar säsongen 25/26.

Kan AI göra oss mer mänskliga? När Arash Gilan gästade Copycommunity blev det en timme om teknikens möjligheter och begränsningar, mänsklig intuition och hur vi kan använda AI utan att tappa det otippade och helt egna.Människan vs. AI – vad är skillnaden?Arash slog fast en viktig insikt:✔ Människan är konstanten, AI är variabeln – tekniken förändras, men vi förblir vi.✔ Intuition, känsla och kreativitet kan inte kodas – AI kan analysera, men inte drömma.✔ Teknik ska tjäna människan, inte tvärtom – vi ska styra AI, inte låta den styra oss.AI i skrivandet – hjälpmedel, inte ersättareI sin bok I Love AI använde Arash AI som stöd, men aldrig som författare:

Visst finns det oförklarliga saker som händer! Ett museum fullt med analdofter?!? Vad skriver chatgpt om oss och vår bror? Är vår bror egentligen en uppfinnare? Å veckans blåa fick bli Blåljus i samverkan där Micke Syd är Ambassadör!

Hjalmar Ekström rymdes inte inom kyrkans ramar. Maria Küchen reflekterar över mystikerns kamp mellan djupaste djup och högsta höjd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Utifrån sett är den religiösa mystiken kanske bara mystisk, i bemärkelsen obegriplig.Mystik är flum, säger religionskritikern. Den är ett sätt att slippa bevisa saker man påstår.Mystik är sinnesförvirring, kan en psykiatriker hävda. Den hävdar att det finns en osynlig verklighet som bara mystiker har sett.Och psykologer har definierat den mystika erfarenheten som en krisreaktion – tillvaron blir så olöslig att psyket uppfinner en annan, högre tillvaro för att uthärda.Så ser den rationella samtiden på mystiken. Men vad säger mystikern själv?”Jag hade ju kommit fram till 16-årsåldern”, skriver den skånske skomakaren och mystikern Hjalmar Ekström, ”då efter ångest och kamp och förtvivlan om mig själv, Guds strålglans plötsligt bröt igenom och uppenbarade för mig att jag befann mig i en helt och hållet ny och förut blott anad tillvaro, och att jag redan länge befunnit mig där, fast i mörker och trängsel.”Detta hände julen 1901. Tonåringen Hjalmar Ekströms liv var hårt. Han studerade på nätterna och arbetade i sin fars skomakarverkstad i Helsingborg på dagarna – som äldst i en stor syskonskara måste han bidra till familjens försörjning. Ofta var han ute på ensliga promenader. Under en av dem blev alla ting och människor plötsligt genomskinliga, ”liksom genomstrålade av gudomligt ljus. Guds rike spirade fram och blomstrade mitt genom sten och bråte; allt blev levande, ja, fullt av liv, och allt och varje kom till mig såsom budbärare (änglar) från det översinnliga.”Han skriver detta tjugo år efter ”genombrottet”, som han kallar det. Extasen varade i tre år, och hans Gudsmöte gav honom en stark vilja att hjälpa medmänniskor. Så Hjalmar Ekström blev diakon. Men i ett brev till en vän, översättaren Eric Hermelin, skrev han 1922: ”Jag har förut stått i svenska kyrkans tjänst men åtnjuter tjänstledighet på grund av att jag funnit det ytterst svårt att tjäna kyrkan, 'kyrkans herrar', till lags.”Mystiker klarar ofta inte att inordna sig i religiösa system. Visst finns det de som fungerar inom institutionerna – biskopen Martin Lönnebo till exempel, som har belyst Ekström i tidskrifter och böcker. Men mystikerns tro växer ur ett direkt gudsmöte, unio mystica, inte ur studier av dogm och lära. Det gör många av dem till andliga rebeller.För att kvala in som mystiker räcker det inte med ett genombrott som det Hjalmar Ekström upplevde år 1901. Gudsmötet förändrar livet för gott. Det får en riktning som det annars inte skulle ha haft. Hjalmar Ekström följde till sist i pappas fotspår och blev skomakare för att kunna försörja fru och barn, men djupast sett gick hans liv ut på att ge människor själslig hjälp.Det gjorde han i brev. Tusentals finns bevarade. Mystikforskaren Anton Geels, professor i religionspsykologi i Lund i 20 år, återfann större delen av dem när han på 1970-talet skrev sin doktorsavhandling om Ekström.Geels perspektiv är den rationella forskarens, men han ser på mystiken med nyfikenhet och värme. I han bok ”Medvetandets stilla grund”, konstateras att alla trossystem har mystiken som en gemensam nämnare.Utifrån kan mystik alltså kritiseras som flum, sinnesförvirring eller krisreaktioner. Inom religionerna är den tvärtom attraktiv. Vem vill inte vara med om direkta gudsmöten? Särskilt i vår tid och västvärld, där individens lustupplevelser står högt i kurs, lockar mystiken mer än dogmerna. Men att vara mystiker är inte bara härlig extas. Tvärtom.”Inget ligger varandra så nära som det djupaste djup och den högsta höjd”, skriver Hjalmar Ekström på 1920-talet i tidskriften Den fördolda livet. ”O du ensamme som känner dig härjad av stormar som ett träd på en öde strand, du ödelagda och härjade – fårad och plöjd av många lidanden – salig är du, ty aldrig är du så nära himlen som i detta djup du ropar ur!”Människan måste avklä sig allt eget – vilja, begär, förnuft – för att lämna plats för Guds verk. I ett av sina många brev beskriver Ekström vad som krävs: ”Sinnenas död där de utvärtes tingen […] försvinna. [… ] Den invärtes döden, då alla människans inre förnimmelser tagas från henne.” Och i människans andes död, där hon ”fråntages allt det goda som hon förut haft till stöd”.Vägen till salighet i Gud, i Jesus efterföljelse, är med andra ord smärtsam. Den som tror att mystik kan vara enbart lustfyllt, är lika vilse som den som söker världens bekräftelse. Poeten Vilhelm Ekelund tyckte att vännen Ekström borde bli författare, han skulle göra succé – och visst, den andlige skomakaren hade ett stort litteraturintresse och författardrömmar. ”Men intet var Hjalmar Ekström mera främmande än att göra succé”, står det i förordet till det urval själavårdande brev som kom ut strax före hans död år 1962.I övrigt under sin livstid gav han bara ut två böcker – en diktsamling när han var 27 år som han senare tog avstånd från, och en utläggning om Höga Visan på 1930-talet. Han förblev bokstavligen vid sin läst. Han sulade skor och skrev brev. Betraktelserna i Det fördolda livet publicerade han anonymt. Tidskriften gavs ut av en vän till honom, Henrik Schager, som liksom han själv tillhörde Flodberg-kretsen – en samling människor som under början av förra seklet sökte Gud tillsammans.Flodberg själv var en lågutbildad värmlänning och lykttändare i Gamla stan, en stadsdel som på denna tid var eftersatt och fattig. Schager var tulltjänsteman och Hjalmar Ekström alltså skomakare. Kring dem samlades vanligt folk med en själslig längtan.Hjalmar Ekström inspirerades av en annan skomakare, självlärd teolog och protestantisk mystiker – tysken Jakob Böhme, som verkade i skiftet mellan 15- och 1600-tal. Det var Eric Hermelins översättningar av Böhme som fick Ekström att kontakta honom i början av 1920-talet. Gripande skriver han till Hermelin: ”För övrigt har jag en obegriplig känsla av att liksom alltid hava känt Eder, det är liksom om ni uppväckte några oförgätliga minnen inom mig; detta är märkvärdigt, jag förstår det icke och kan ej heller rå för det.”Vackrare kan själsfrändskap knappast beskrivas. Den mystika erfarenheten är just bara obegripligt mystisk för de flesta, som inte har varit med om den och inte kan relatera. Så desto viktigare för en mystiker att ha vänner som fattar. Hermelin blev en sådan vän till Ekström.Däremot hade han inte kontakt med sin tids centrala namn i kulturlivet och kyrkan. Drivkraften för en mystiker är att bli ett med Gud, inte att göra karriär. Hjalmar Ekström, om han levde idag, skulle knappast ta plats i medierna som kristen kändis. Men en människa i själslig nöd skulle kunna skriva ett personligt mejl till denne skomakare, och få ett långt djupt svar och kanske en vän.Maria Küchenförfattare och kritikerLitteraturAntoon Geels: Det fördolda livet : mystikern Hjalmar Ekström (1885-1962) – liv och lära. Artos, 1996.Hjalmar Ekström: Den fördolda verkstaden – Själavårdande brev. Artos, 2003.Hjalmar Ekström: Den stilla kammaren – brev. Artos, 1988.

Det tredje seminariet i CMS serie om utopier. Denna gång på temat situationisterna och deras förhållande till utopibegreppet. Visst lever vi i ett skådespelssamhälle? Ett samhälle av spektakel där vi alieneras och passiviseras genom en ohämmad konsumtion. Ett skådespel som både är kapitalism och som syftar till kapitalismens bevarande. Som förstör allt i sin väg – våra relationer, vår hälsa, miljö och klimat. År 1967 publicerade situationisten Guy Debord boken La Société du spectacle – Skådespelssamhället – som kom att bli en viktig inspiration för majrevolten i Frankrike nästkommande år. Även i Sverige fanns situationister i exempelvis Gyllene flottans gestalt. Situationisternas influenser på efterkommande teori och praktik är också stor där filosofer, osynliga kommittéer och reclaim-rörelser alla låtit sig inspireras. Men hur förhåller sig den situationistiska teorin och praktiken till utopier? Vilka utopiska öppningar finner vi i ett allomgripande skådespelssamhälle? Vad pekar bortåt, utåt, framåt? Om bland annat detta samtalar Roxy Farhat, konstnär och filmare bakom The Society of the Spectacle, och Alexander Ekelund, författaren bakom Den Gyllene flottans seglats – Svenska anarkister och situationister i 1960- 1970-talets vänstervåg. Seminariet hölls den 22 april 2025 på teater Tribunalen i Stockholm.

Tänk om du inte blir pensionär? Vad händer då med allt du ska "göra sen"? Hårt kanske, men i veckans avsnitt utmanas vi med lite tough love och väldigt mycket värme. Vi gästas av Andreas Forsén Jonsson, föreläsare, författare och aktuell med humorshowen "Jag har inte tid". Han har gjort det många tycker är väldigt svårt och gått från att fastna i det förflutna till att äga sitt nu, så gott som varje dag. Vi pratar om vad som händer när man slutar vänta på rätt tillfälle, skippar "jag ska bara", och börjar använda tiden som om den faktiskt spelar roll. Vi snackar tidstjuvar, skärmmissbruk, varför det är sjukt provocerande att säga nej och ännu mer provocerande att faktiskt ta ansvar. Andreas berättar öppet, ärligt och med humor om att växa upp, överleva, hitta kärleken och leva fullt ut, trots (eller kanske tack vare) en oviss verklighet. Det här är inte ett avsnitt om att maxa livet. Det är ett avsnitt om att välja det, på riktigt! -------------- Blir du nyfiken på Andreas bok eller show eller vill du boka en föreläsning? Kolla in på https://andreasjonsson.nu/ så hittar du allt där! -------------- ÅK PÅ VILDMARKSRETREAT MED OSS! Vill du låsa in mobilen, tända en brasa och höstbada i magisk fjällmiljö med oss? Och komma fram till hur din väg ut ur ekorrhjulet kan se ut tillsammans med andra runt en lägereld? Vårt skärmfria vildmarksretreat i Navardalen 26-28 september är live - boka din plats här >> www.bortomekorrhjulet.com/eventinforma…i-navardalen -------------- TYCKER DU OM DET VI GÖR? Vill du stötta oss så att vi kan fortsätta podda? Vi har ett Swishnummer och en dröm om att få fortsätta göra det här. TACK för bidrag, stora som små

Visst vore det trevligt att tillbringa en fredagskväll eller lördagsmorgon tillsammans med Kaffepojkarna? Nu har du chansen igen – vi står som alltid vid din sida!

Fredrik snackar med Mattias Karlsson om .NET-världen. Hur är gemenskapen? Hur lär man sig hur man skriver bra kod? Och varför är Mattias inblandad i YH-utbildningar? Vilka verktyg är bra, och för vilka sammanhang? Visst är det fascinerande hur vissa saker kommer tillbaka om och om igen? Hur går utvecklingen av .NET? Vilka verktyg skulle Mattias välja idag för en ny webbapp? Eller för en mobil- eller skrivbordsapp? Sist men inte minst snackar vi lite om vikten av dokumentation och kommentarer. Gräv mer i saker, var inte rädd för att titta i okända filer och miljöer! Inspelat under Øredev 2024. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Mattias Mattias blogg Øredev Swetugg Homebrew Azure function Alpine Nuget YH .NET aspire Jetbrains Rider C# devkit extension för Visual studio code Ultraedit Stöd oss på Ko-fi! Win forms Web forms Blazor ERP HTMX Code-behind Avalonia Uno Webassembly CGI-skript Telerik Syncfusion Maui Blazor hydrate Flutter Streamyard A/B-testning Launchdarkly Mattias presentation på Øredev 2024 - Devopsdocs: transforming tideousness into joy Titlar Fokus på talarna Någon som inte dricker kaffe Det är ändå samma runtime Beroenden som inte har hängt med Varningar är fel Grunda men breda Såhär ska man koda Kontextswitcha i konsollen Olika verktyg för olika saker Små konsollappar i containrar Bara en main-metod Minst tre filer Rena komponenter Den upplevda prestandan

1920-talets författare sörjde inte bara alla döda, utan främst att mänskligheten gått förlorad. Anna Thulin funderar över hur det påverkade romankonsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först publicerad 2020-10-01. Texten är inläst av Sofia Strandberg.Hur mäter man förlusten av ett krig? I kroppar: tio miljoner döda, dubbelt så många sårade och skadade. I platser: ödelagda städer, brända landskap och skyttegravar som djupa, blödande sår. Men platser och kroppar rymmer inte allt. Kanske är det tomheten vi istället bör mäta: det outtalade, minnena som trycks undan och förtvinar, den ekande tystnaden efter de ofödda som aldrig blir till.Ja, första världskriget var ett oöverskådligt trauma för stora delar av världen, och så klart för Europa. Vi kan försöka föra räkenskap över synliga och osynliga förluster, men all sorg kommer ändå inte att rymmas. Ur askan reste sig dock något nytt, inte minst inom den europeiska romankonsten. På 1920-talet skrevs några av århundradets främsta böcker – romaner som Thomas Manns ”Bergtagen”, André Gides ”Falskmyntarna”, Virginia Woolfs ”Mrs Dalloway” och Herman Hesses ”Stäppvargen”. Skildringar av väldigt olika slag, men som har gemensamt att de försökte bearbeta krigets trauma och skildra författarens idéer om samhället och människan. Och trots att de är skrivna i 1900-talets början, har dåtidens romaner mer gemensamt med senare författare än vad man först kan tro.Thomas Mann har kallat människan för ”livets sorgebarn”. I så fall är 1920-talets romaner krigets sorgebarn, skriver journalisten och författaren Åke Lundqvist i sin bok med samma namn. Där skildrar han tiden före och under och efter första världskriget, och djupläser sju romaner från efterkrigstiden – romaner som alla söker ett ljus i mörkret. För hur kunde européerna, som stolt tänkt att de burit på humanitetens och förnuftets fana, falla ut i en sådan katastrof? Det måste vara idéerna det var fel på! Inte främst de politiska idéerna, tänkte författarna, utan de mänskliga grundvalarna.Ja, vad innebär det egentligen att vara människa? Känslan på 1920-talet var att allting stod i sönderfall. Nationer, ekonomi och gamla religiösa och vetenskapliga sanningar. Ingenting gick att lita på. Det gav en längtan tillbaka, efter något ursprungligt och meningsfullt. Man sökte sig till andra länder, till vetenskapen, till svunna civilisationer och inåt sig själv. Mann, Gide, Woolf och Hesse deltog inte i några strider och skrev inte uttryckligen om kriget. Men känslan av förlust var ett arv från kriget. Den vilade som en skugga över de överlevande.På samma sätt fortsätter skuggor att vila över oss. Det ger avtryck i litteraturen.Några böcker om första världskriget kom visserligen tidigt, under själva krigsåren, men det var först med Erich Maria Remarques roman ”På västfronten intet nytt”, från 1929, som genombrottet kom för krigslitteraturen. På samma sätt dröjde det innan andra världskrigets vittneslitteratur om Förintelsen nådde fram till läsarnas medvetande. Kanske tog det tid för publiken att mogna. Kanske för författarna att våga skriva, trygga från hot om våld och plötsliga försvinnanden.1920-talets europeiska författare upplevde inte samma hot, men riskerade att utsättas för censur för att de bröt mot konventioner. De sörjde inte i första hand de miljontals liv som gått till spillo under första världskriget – utan att mänskligheten som helhet gått förlorad. Åke Lundqvist uttrycker det fint i sin bok: ”Samhälleliga andliga värden har dödligt skadats i kriget. Men det ljus som brinner i människan är intakt. Dess förmåga att påverka världens gång må vara oviss. Dock finns den där, som en motkraft. Detta är kärnan i den andliga tro som tjugotalets europeiska idéromaner förmedlar.”Det andliga inuti oss själva. Människan istället för gud. Ja, vi lever fortfarande – eller på nytt – i ett famlande efter andliga värden. Den nya världen har visats sig vara mer globaliserad och sammanknuten än någonsin tidigare, och samtidigt mer fragmenterad och upplöst för individen. Inte underligt att man kan känna sig som Clarissa i Virginia Woolfs ”Mrs Dalloway”, där hon går genom staden, totalt uppslukad och förundrad över alla intryck som möter henne – för att i nästa sekund falla ned i modlöst mörker. Livslusten och meningslösheten lever tätt sida vid sida. För att hitta en plats i samtiden dyker man in i sig själv och lägger ihop skärvor av minnen så att man förstår något om världen.Att dyka ned i sig själv och pussla ihop minnen för att förstå sin samtid…. Visst låter det som en annan litterär genre? Jag tänker såklart på autofiktionen, och undrar om inte vågen av självframställningar har en del gemensamt med förra sekelskiftets litteratur. 1920-talets författare upplevde att de förlorat den gamla sanningen om världen, ja, hela den gamla världen dog i första världskriget. Själva försöker vi navigera mellan falska nyheter, företagens storytelling och sociala mediers polerade yta. Vad är autentiskt när sanningen blivit fiktion? Och vad ska egentligen en roman vara, när allt vi omgärdas av är berättelser?Det är svårt att peka ut vad som är nytt, särskilt som man är mitt uppe i ett skeende, säger den norska litteraturprofessorn Toril Moi i en föreläsning om Karl Ove Knausgård på Lunds Universitet 2019. Men hon pekar på förlusten av sanningen som en avgörande drivkraft för autofiktionens pionjärer, från Annie Ernaux till Knausgård: ”Liksom alla stora konstnärliga rörelser tar också den här upp något oroande i vår kultur, nämligen den ökande produktionen av fiktioner, som nu hotar att drunkna oss i det falska, det oäkta och det overkliga.” Genom att skala av lagren av fiktion vill författarna blottlägga sanningen. Inte den torrt objektiva sanningen, utan den mänskliga och meningsskapande. Inte helt olikt vad 1920-talets författare strävade efter.Det sägs att krigets första offer är sanningen. Men exakt hur mäter man förlusten av ett krig? Den går inte att mäta, är det enkla svaret. Varken i kroppar eller platser eller tomhet. Många av oss som själva förskonats hör ekot av släktingar som överlevde eller som inte gjorde det. Soldater som återvände; eller inte gjorde det. Återigen sover många av oss med någon som vaknar upp i ett skrik mitt i natten när minnena tränger sig på. Att dö är inte svårt, nej, att leva är det svåra. Kanske, i bästa fall, kan litteraturen visa oss en väg.Text: Anna Thulin, journalistTal: Sofia StrandbergLäsning och lyssningÅke Lundqvist: ”Krigets sorgebarn: Om 1920-talets europeiska idéromaner”, Carlssons bokförlag, 2018.”Knausgård: In Search of a New Form” av Toril Moi, föreläsning på Lunds universitet 2019.

Visst ska vi göra allt för att sätta sjuan. Vi har bra form men inte haft det rätta flytet. Men skam den som ger sig. Vi laddar om med ett nytt avsnitt och hoppas på full pott. Häng med. /Hålltillgodo

Det här är berättelsen om den osannolika duon som tog Sverige med storm under 90-talet. En resa som gjort ont, men fått gå ändå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är tidig onsdagsmorgon i december 1997. Ett av landets mest populära band ska spela en av sina nya låtar i TV4:as Nyhetsmorgon. Men sångaren Håkan Hemlin är ett vrak. Huden är askgrå, han tittar konstant ner i golvet och svarar så kort det bara går på programledarnas frågor.– Visst är detta fortfarande Nordman?– Jo, det är väl det.Under dom senaste åren har bandet Nordman tagit hela Sverige med storm och debutskivan sålde över en halv miljon exemplar. Ett tag kändes det som att nästan vartenda hushåll i Sverige hade plattan. Idén var enkel, ändå hade ingen annan tänkt tanken. Att blanda folkmusik och pop. Men den omedelbara framgången och stjärnstatusen som följde har blivit för mycket för sångaren Håkan, som nu är långt ner i ett amfetaminmissbruk. Inför dagens sändning har han redan missat soundcheck och låtframträdandet känns minst sagt själlöst. Under intervjun blir det istället duons andra medlem, Mats Wester, som får svara på nästan alla frågor.– Hade du kunnat drömma om hur det skulle tas emot?– Nä, förväntningarna var ganska lågt ställda för debutanter säljer inte så många plattor, och det hade inte vi heller räknat med att göra.Frustrationen kring Håkans oberäkneliga beteende har byggts upp under flera års tid, och den här sändningen blir droppen för Mats. Han är trött på Håkans beteende och lägger ner projektet Nordman. Efter att dom lämnat TV4:as studio kommer de båda vapendragarna inte att höras på sju år.Medverkande: Håkan Hemlin, Mats Wester, Py Bäckman och fanet Kajsa.Programmet är gjort av Robin Jonsson våren 2025Producent Joanna KorbutiakExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonProgramledare Siri HillP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från Nyhetsmorgon ( TV4, 1997), Striptease (SVT, 1994) och ZTV (1994).

Visst undrar man vad som är sant gällande den virala diskussionen om 100 människor vs 1 Gorilla.. Tor har simuleringsdata och därför svaret! Men äre rätt svar?? En hel-galen show "Magic Men" har svept genom Sverige och vi tappar fan i mig hakan, manlig striptease på helt ny nivå.. Vi har inside info och VIDEO (Chrille beskriver för det är fööör hett för att visa)! Spänningen fortsätter i Förrädarna med en solklar rekryt (inga spoilers) och till sist lite NBA spekulationer och playoffs-snack med passion.

Påsken är den största kristna högtiden, och även i sekulariserade familjer är det en stor sak: påskpynt, påskris, påskkäringar, påskägg och mycket annat. Alla har en relation till påsken, men långt ifrån alla vet hur det började. Visst, Jesus korsfästes och uppstod, men varför? Och vad, exakt, kan vi utläsa ur källorna?Jesus från Nasaret var en framgångsrik landsbygdspredikant och helbrägdagörare som vid en ödesdiger tidpunkt, troligen år 33 e.Kr., beslöt sig för att leda sin rörelse till Jerusalem och sprida sin lära också där. Resultatet var katastrofalt: tempelledningen (”översteprästerna”) kände sig hotade och beslöt sig för att röja honom ur vägen. De tycks inte ha varit rädda för hans budskap utan för honom själv, något som framgår av att ingen av lärjungarna greps – och det visade sig snart att det var ganska lätt för dem att predika vidare. Det var alltså Jesus själv, som person, som var farlig. Men att gripa och förhöra honom var en sak. Om man ville avrätta honom måste den romerska ockupationsmakten (som var tämligen ointresserad av judiska religiösa angelägenheter) kopplas in. När kuppen hade lyckats och korsfästelsen genomförts tog dessutom historien en besynnerlig vändning, eftersom liket försvann ur graven och ryktet spreds om att Jesus hade uppstått. Vad var det egentligen som hände? Kan vi, genom att utgå från dokument och indicier, pussla ihop en trovärdig slutsats?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de dramatiska händelser som utspelade sig under den första kristna påsken.Bild: Sörjandet av Kristus (Mästaren från Nerezi, 1164). Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ny våg av mystiska paketleveranser till villakvarteret. ”Visst, jag dricker visserligen kiss, men VÅGA INTE kalla mig för knarkare!” Mörka fabriker. Pez-automaten. Barndomens magiska dockor. Att inte kunna säga nej till ett spritkök. Känguruns hemlighet. Seinfelds Trampolin: Avsnitt 14 säsong 3: The Pez Dispenser.

Det må vara lite blandat egentligen, men vi får väl ändå avslöja att det är lite av en höjdpunkt att Joel har återupptäckt Resident Evil. Visst blir man ändå nyfiken på vad han tänker om det? Eller så är man kanske mer nyfiken på vad det är för andra grejer som tas upp. Lyssna vettja. […]

Storytime podden är tillbaka! Visst kan det vara trevligt att gå ut och dansa med sina vänner? Men tänk om ni helt plötsligt inte kan sluta dansa, och måste fortsätta även om ni riskerar att dö av utmattning.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Temagudstjänst från Huskvarna kyrka uppbyggd på Unos Svenningssons och Fredás musik med reflektioner av häktespräst Claes Dahlquist och dikter av Cajsa Tengblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Delar av det talade innehållet finns att lyssna på eller ladda ned som podd.Om omständigheterna bara hade varit lite annorlunda kunde det lika gärna ha varit jag som satt där med gröna kläder i sängen mitt emot. Det känns som det har hänt något, vi har nog kommit under ytan där det inte är så stor skillnad. Visst är det så att en del stänger om sig och inte vill prata och då får det vara så. Men många öppnar, lite i sänder och släpper in mig, sig själv och kanske någon mer… jag tror att Gud är med hela tiden – under ytan. Ur en reflektion av Claes DahlquistMedverkande:Claes Dahlquist, betraktelserFredrik Spolander, liturgCajsa Tengblad, diktläsareErik Jogensjö, solistMartina Kohlin, körledare, piano och solistLinda Sandström, körledare, piano och flöjtDalvikskyrkans och Öxnehagakyrkans körerNiklas Corneskog, basHenrik Johansson, gitarrErik Lundh, trummorText:Johannes 1:43-51MusikUnder ytan (instrumental)HemlighetenI en annan del av världenUnder ytan (instrumental)Det blir ljusare igenUnder ytanJag vill se dig lyckligDå söker jag digAllt man kan önska sigTid att gå vidareUnder ytan (instrumental)Tekniker Magnus Larsson och Joakim RoslundProducent Marianne Greipliv@sverigesradio.se

Visst var det en speciell tid när man helst skulle hålla sig undan från andra människor. Visst minns ni? (NWT 2020-06-05)

Ett mellanrum med rubriken: Visst skall våren komma

Har du, någonstans där i bakhuvudet tänkt att.... ”det här låter för bra för att vara sant”, när du har hört hyllningskörerna för den öppna invandringspolitiken som har förts i så många år? Har du undrat hur i hela fridens namn det kan vara en sådan kompetens som kommer från världens minst utbildade länder som man menar ska upphöja vårat land, och göra vår framtid mycket ljusare än den annars skulle ha varit om dessa människor inte skulle ha kommit hit? Visst kommer det även hit folk med huvudet på skaft, visst är det så. Men har alla det? Har en majoritet det, hälften.... eller några? I detta program hör vi om en lärarinna som som jobbar med dessa elever som ”HELT saknar skolbakgrund,” och hon får göra allt hon kan för att förenkla allting, till och med ta till gester för att överhuvudtaget få fram vad hon vill få sagt. Missa inte det här!ALLT KAN INTE FALLA NÄR NI ÄR SÅ NÄRA. Ni kan väl inte lägga ner donerandet nu när det bara rör sig om 500 kr till för att kunna fortsätta höra oss månaden ut? Ett sista ryck, en sista generös donation så fortsätter resten av månadens program att rulla ut. Visa att du vill höra mer, på Verklighetscheckens enda swishnummer, ett nummer som Johan Widén står på, som är: 073 846 37 64Skriv ”gåva” i meddelandet  Lördagssnacket denna vecka, den 15/3, handlar om detta:Utbildar utlänningar genom gestikulering.     Bland alla kursdeltagare finns det två muslimer. Två muslimer som vill att alla ska anpassa sig till dessa två.Blott en symbolisk handling mot matpriserna som ej kommer leda någonstans?     Äldre ska kastas ut från sina hem. Att hitta invandrare, inte turister, på våra svenska museum.        Röster höjs för svenska kärnvapen.  MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Lennart Matikainen & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:STENKASTNING PÅ UKRAINARE I SVENSKT GLASHUShttps://www.spreaker.com/episode/stenkastning-pa-ukrainare-i-svenskt-glashus--64760238Alla program: https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 22 mars 2025 (Om datorn startar/om ett donationsmirakel sker)Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPS:LELLEPaleface Swiss - Please End Mehttps://www.youtube.com/watch?v=xBK4dZpEyOM  ELISABETHPretty Womanhttps://www.imdb.com/title/tt0100405/  LENNARTJönssonligan på Mallorca (1989) Gubbstrutthttps://youtu.be/90ZX00KVY_0?si=fVrTSTFPbLZS0UFe

DU KAN VARA MALOLAKTISK. Ni får en liten dutt kolade fat men sen drar vi vidare: Idag går vi igenom allt som händer i jäskaren! Och det, mina vänner, är inte lite det. Estrar, lipider, bakterier. Visst låter det gott? Vad var det i glaset? David hade Kilchoman Sanaig Àrd: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/kilchoman-30301/ https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270470 Mathias njöt av Ardnamurchan AD/ Paul Launois 3rd release: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/235313 Jeroen hade en single pot still från Jameson: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/irish-distillers-53401/ Kolade fat… Lite grann har vi pratat om det här: https://www.entreawhisky.se/141 Och redan här: https://www.entreawhisky.se/61 Allt som händer i jäskaren! https://www.wolfers.se/wp-content/uploads/2025/03/jasning.png Mjölksyrabakterier och malolaktisk jäsning: van Beek, Sylvie & Fergus G. Priest, ”Evolution of the lactic acid bacterial community during malt whisky fermentation: a polyphasic study”, Applied and environmental microbiology 68, nr. 1 (2002), s. 297–305. Wilson, N. R., F. Jack, I. Takise & F. G. Priest, ”The effects of lactic acid bacteria on the sensory characteristics of new-make Scotch whisky”, i Distilled spirits: New horizons: Energy, environmental and enlightenment, red. G. M. Walker & P. S. Hughes (Nottingham: Nottingham University Press & The Institute of Brewing & Distilling, 2010), s. 49–52. Lite om estrar kan man läsa här: http://whiskyscience.blogspot.se/2011/11/fermentation-flavours.html Greed och Envy kommer på bolaget! Släpps torsdagen 13 mars! https://www.wolfers.se/wp-content/uploads/2025/03/greed_envy.jpeg https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/bunnahabhain-8414301/ https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/bunnahabhain-8416601/ Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

Visst finns det fortfarande väldigt mycket kvar att göra när det kommer till jämställdhet. Och Claes säger någit viktigt i det här avsnittet - att om man leder företag och sitter på makt så får man göra skillnad där man kan göra skillnad.  Och Claes - som är koncernchef för Ahlsell - har en väldigt intressant historia att berätta. Om hur han när till att börja med klev in som Sverige VD för Ahlsell år 2016 gjorde det till en del av strategin att jobba med bland annat jämställdheten. Och inte bara det - mätte vilken effekt de hade på deras affär. Och det där är otroligt viktigt, att leda det argumentet till bevis. Hur de gjort det pratar vi om i veckans avsnitt - och hur det handlat om att skapa sunda människor och kombinera resultatorientering med empati. Och att han tagit stora kostnader för det arbetet, utan att tumma på resultatet.  Claes har också omnämnts som en leveransmaskin och har gjort en otrolig karriär. Han är väl lite av den stereotypiska bilden av en ledare, men jobbar också på att ändra den bilden, vilket jag tycker gör honom till en förebild för många - framförallt för andra män. 

Välkomna tillbaka till Efterspelet – podden som spelas in direkt efter spelet! I det här avsnittet har Åsa och Jens ställts mot Kinfire Delve: Callous' Lab, eller rättare sagt… de försökte. Visst är reglerna lättbegripliga, men det betyder inte att segern är given. Tappra men tilltufsade tog de sig ända ner till den mäktiga bossen och är nu redo att dela med sig av sina äventyr.I avsnittet får ni höra mer om hur Kinfire Delve fungerar, vem spelet passar för och varför kryptonit faktiskt kan vara en smart lösning ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Häng med!...Läs mer om Slay the Spire på boardgamegeek här: https://boardgamegeek.com/boardgame/406174/kinfire-delve-callous-labLäs mer om Slay the Spire hos Dragon's Lair här: https://dragonslair.se/kinfire-delve-callous-lab-en/Läs mer om spelföreningen smash här: https://www.facebook.com/SpelforeningenSMASH Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visst är det gott med Sushi men hur länge har den funnits? Vi pratar om flitiga bävrar, blåa människor och vem vi ärver vad ifrån när det gäller våra gener!

Hyllningar var ett stort tema under den gångna SHL-helgen. Både domare och supporterprofiler har lyfts fram vilket får ännu mer ros av vår panel. Matcherna då?Visst fortsätter det att tätna i botten där HV71 derbyslog Växjö i ett kokande Husqvarna Garden. HV:s PP vaknade och bottenstriden med det. I toppen har Färjestad vacklat en tid men imponerade i hemmasegern mot Örebro. Precis som Brynäs, Timrå, Luleå och Frölunda som alla vann sina fajter. De sistnämnda efter viss kontrovers när Filip Cederqvist knätacklade Markus Ljungh. Förresten, är byte av uppvärmningsmusik ett sätt att lyckas i SHL? Veckan som kommer bjuder oss på mängder av intressanta matcher där ett hockeyallsvenskt rekord kan slås redan måndag kväll. Programledare: Tobias Dahlberg I studion: Christopher Heino-Lindberg & Johanna Lagus

Kommer ni ihåg den gamla spargrisen? Visst var det ett fint namn Kungen kom på, tror många heter det om ett år eller två! Å varför heter det morrhår när en katt inte morrar? Finns det en blå vätska som är en mirakeldryck? Detta och mycket mer får ni veta när ni lyssnar på podden!

Visst är det trevligt att få ett leende av en annan människa. Det kan verkligen göra skillnad. Men om någon ler mot dig så nästan mungiporna nästan spricker, då är det något som är fel. Vi har sett filmen SMILE 2, och i den filmen vill du verkligen inte ha detta skruvade märkliga leende. För om du får det, ja då kan dina dagar vara räknande. Året är 1975 och om 90 minuter skall ett nytt humorprogram i tv lanseras. Man har samlat nya komiker som Chevy Chase, Dan Akroyd, John Belushi, Billy Chrystal, mfl. Ingen vet ingentligen vad det skall handla om och strukturen är kaos. Men historiskt sett så vet vi ju att SATURDAY NIGHT LIVE skulle bli en långkörare och språngbräda för många nya komiker. Vi har sett filmen om denna banbrytande kväll. Och så kunde vi ju inte låta bli. Vi kanske är sist på bollen men nu har vi också sett body-horror-rullen THE SUBSTANCE med Demi Moore. Hon är en Hollywoodstjärna som fyllt 50 år. Tv-bolags-chefen Harvey (Dennis Quid) menar att när man fyllt 50 år så är det ingen som vill se en kvinna på tv längre. Så hon får sparken. Men när hon får chansen att ta en substans som kan göra henne yngre, vackrare och sitt bästa jag, så tvekar hon inte. Finns bara en regel. Om 7 dagar måste man byta tillbaka , annars blir det konsekvenser... Där har ni det. Kvällens smörgåsbord. Häng med, det blir kul. Vi lovar!

Visst är det som en helt annan värld man har fått uppleva. (NWT 2021-03-27)

Jakten på evigt liv är gammal. Under 1900-talet fick idén nya former. Dan Jönsson ser en poäng i att hålla liv i odödligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-02-26.På morgnarna när jag står framför badrumsspegeln och begrundar de djupnande vikarna i hårfästet faller min blick på en liten medicinflaska jag köpte en gång för många år sedan i en butik på Brick Lane i Londons East End. Flaskan innehåller något som heter Blessed Seed Oil, en hemlig mixtur som sägs hjälpa mot allt från impotens och håravfall till reumatism och ögonsjukdomar. Enligt någon guru som citeras på förpackningen innehåller Blessed Seed ”ett botemedel mot alla sjukdomar, utom döden”. Det låter förstås livsfarligt; ändå är det för det där citatet som flaskan har fått stå kvar på hyllan. Trots allt skänker den lite hopp i förgängligheten, hoppet om att även döden faktiskt är en sjukdom bland andra, även om vi till dags dato inte har hittat någon bot för den.En revolution var knappast värd sitt namn om den inte också ville spränga gränserna i tid och rum.Men vad vore den mänskliga civilisationen om vi inte åtminstone försökte? Den 7 april 1928 dog den sovjetiske forskaren och revolutionären Alexander Bogdanov i sitt laboratorium i Moskva. Dödsorsaken lär ha varit blodförgiftning, eller möjligen malaria. Bogdanov var en av den ryska revolutionens veteraner, han hade varit med när bolsjevikpartiet grundades och efter revolutionen ledde han den kommunistiska kultur- och propagandaorganisationen Proletkult. Men han var också besatt av tanken att partiets stora uppgift, när kapitalismen väl var avskaffad, var att övervinna döden. Hans idé var egentligen ganska enkel: med hjälp av regelbundna blodtransfusioner kunde man hjälpa kroppen att bromsa åldrandet och på så vis skjuta döden på en oviss framtid. I sitt Institut för Blodtransfusioner utförde Bogdanov under några år på tjugotalet en serie experiment, som alltså fick ett fatalt slut när han av misstag råkade byta blod med en malariasjuk patient.Den här historien är nästan glömd idag, men faktum är att i den ryska revolutionens tankegods var sådana här spekulationer inte oviktiga. Ursprunget finns hos författaren Nikolaj Fjodorov, som i några uppmärksammade skrifter i slutet av artonhundratalet proklamerade en rörelse han kallade ”kosmismen”, vars program gick ut på att mänsklighetens uppgift var att göra sig till herre över tid och rum – mer konkret verka för odödlighet och de dödas uppståndelse samt kolonisera rymden. Fjodorov själv var långtifrån någon revolutionär, ändå tog många revolutionärer till sig hans idéer och utvecklade dem under namnet ”biokosmism” som en logisk förlängning av det egna emancipationsprojektet. En revolution var knappast värd sitt namn om den inte också ville spränga gränserna i tid och rum. Avskaffandet av döden sågs inte minst som en fråga om upprättelse för dem som fallit offer för historiens tyranner; en befrielse som bara omfattade de levande var helt enkelt inte rättvis.Från att i årtusenden ha förankrats i det religiösa blev alltså drömmen om ett evigt liv till ett vetenskapligt och politiskt projekt. Liksom de kosmiska fantasierna: det var biokosmisternas idéer som tände gnistan till det som med tiden blev det sovjetiska rymdprogrammet, och när raketforskningen tog sina första stapplande steg på tjugo- och trettiotalen var de ideologiska banden fortfarande starka. Konstantin Tsiolkovskij, som brukar anses som det sovjetiska rymdprogrammets fader, var starkt inspirerad av Fjodorov, och även om Alexander Bogdanovs död på laboratoriebänken blev slutet för de revolutionära odödlighetsdrömmarna, så överlevde de alltså på sätt och vis i sublimerad form. De sovjetiska rymdfärdernas betydelse som symboler för den djärva, himlastormande kommunismen är omöjlig att överskatta.Men det här betydde inte att idéerna om odödlighet hade tömt ut sin politiska kraft. Nästan samtidigt som i Ryssland, mellan de båda världskrigen, pågick bland tyska kristna intellektuella en intensiv debatt om evighet och odödlighet. Bakgrunden var i stort sett densamma som hos biokosmisterna: en religiös världsbild som i takt med den moderna rationalismens framväxt krympt ihop till en historisk horisont där evigheten helt enkelt inte fick plats längre. Framför allt Darwins evolutionsteori hade fått de eviga perspektiven att framstå som myter och vidskepelse, och i den samhällssyn som växte fram vid nittonhundratalets början sågs det istället som den centrala uppgiften att ägna kraft åt att förbättra förutsättningarna för livet här och nu, helst med vetenskapliga metoder; en ambition som den svenske statsvetaren Rudolf Kjellén redan 1916 kallade för ”biopolitik”. I pilens ännu oanade riktning låg förstås den rasbiologiska forskningen och nazisternas eugenik.Mot den här utvecklingen protesterade teologer som Franz Rosenzweig och Karl Barth. Tvärt emot att som de ryska biokosmisterna se odödligheten som en del av ett rationalistiskt samhällsomstörtande projekt, där forskning och ny teknik spelade en avgörande roll för att spränga jordelivets gränser, så såg de modernitetens materialistiska livssyn som själva grundproblemet. För Rosenzweig och Barth kunde den mänskliga tillvaron inte begränsas till ett ändligt, historiskt och materiellt, perspektiv. Som teologen Mårten Björk formulerar det i sin avhandling ”Life Outside Life” från 2018 sökte de sig bortom den förgängliga världen, mot dess ”utsida”. Det var där, i föreställningarna om evighet och odödlighet de fann det enda perspektiv som kunde ge människans tillfälliga, historiska existens en mening.som individuellt projekt är risken snarare att evigheten skulle föda en varelse som är mer monster än människaDen politiska hållning som blev synlig från denna livets utsida handlade förstås inte ett dugg om att här på jorden förverkliga ett odödligt människosläkte och de dödas uppståndelse. Utan helt enkelt om hur man som människa bör leva, nämligen i ständig medvetenhet om döden och, särskilt hos Barth, i en strävan att undkomma den antagonistiska, nedbrytande kampen för överlevnad. Livet är mer än så, mer än död och dödande. Det är nog ingen överdrift att säga att Barth, Rosenzweig och andra tänkare i samma anda med sitt sätt att vända ryggen till en destruktiv historisk utveckling förebådade den civilisationskritik som ligger till grund för mycket av dagens gröna ekoideologi – som ju på många sätt också den försöker hitta ett politiskt metaperspektiv, ett sätt att se på världen från andra sidan utvecklingens gränser, med andra ord från dess kosmiska ”utsida”.Och visst är det så att politiken, i och med de senaste årens klimatlarm, mer och mer har fått en dragning åt den här sortens utsidesperspektiv? Helt logiskt, när man tänker på saken – för handlar kanske inte det politiska i sig om att överskrida det individuella livets horisont, i både tid och rum? De ryska biokosmisterna, mitt i sina utspejsade fantasterier, hade förstått den saken, och vår tids stamcellsforskning kan ju på sätt och vis ses som ett historiskt eko av Alexander Bogdanovs blodtransfusionsexperiment. Om det är svårt att tänka sig något mer dystopiskt än de kryotekniska laboratorier som om några hundra år kommer att återuppväcka sina nerfrysta kunder till en förstörd planet, så kan jag ändå tänka mig att odödligheten rent politiskt vore en bra idé, just för att den skulle vidga perspektiven och befria oss från de småskurna drivkrafter som förstör vår värld. Rent politiskt, alltså – för som individuellt projekt är risken snarare att evigheten skulle föda en varelse som är mer monster än människa. Odöd, snarare än odödlig. Då tappar jag nog hellre håret.Dan Jönsson, författare och kritikerLitteraturMårten Björk: Life Outside Life: The Politics of Immortality, 1914-1945. Göteborgs universitet, 2018.

Ibland när Paloma är inne i byn med Jesmin och handlar, då ser hon Märta och Moa. De är stortjejer och går på samma skola. På fritiden brukar de åka inlines på ICA-parkeringen. De är SÅ coola! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Runt runt i cirklar åker Märta och Moa. Paloma vågar knappt titta när de går förbi dem med vagnen. Märta och Moa är ett år äldre och gör det mesta på egen hand. Betalar tuggummi, sätter upp håret och bestämmer att dom ska va. -Ska vi va?-Visst!Vad gör man när man är? Man är väl hela tiden, utan att nån frågar? Eller?Fyra plus Kisse är en specialskriven serie av Emma AdBåge, för Barnradion.MedverkandeBerättare: Gizem Kling ErdoganText och bild: Emma AdBågeLedmotiv: Henning SernhedeProducent: Klara Grape, Barnradion

Visst är det härligt att spela fotboll utan VAR!? 2-1 mot Leicester efter Harrys knopp, släkten är värst! Vi sätter frågetecken bakom Amorims laguttagningar. Andra halvlek får trots allt godkänt. Dorgus debut - från högerkanten! Olika scenarion gås igenom, mer eller mindre troliga. Får Amorim sparken? Vilka spelare är med och vinner PL? Vilka tar över kaptensjobbet när Bruno skakar galler? Och är Angel Gomes och Paul Pogba på väg tillbaka som frälsare? Tungt spelschema väntar, nåväl…

Visst är det så - att vi alla kan försöka - vi kan alla göra någonting. Och det kan man väl lugnt säga att Eva Röse gör. Och det ni nu ska få lyssna till är ett samtal mellan henne och mig om just det där att GÖRA, och använda den makt man har till att driva förändring.  Och just det där som jag sa innan att använda sin makt till att förändra är  ju något vi pratar om ofta här - att förändring behöver börja uppifrån - med de som har makt. Och idag kommer ju makt inte bara i formella positioner utan också med de plattformar vi bygger och ändå är det väldigt få som använder den typen av makt till att faktiskt göra skillnad.  Jag och Eva reflekterar en del kring det där. Hur det kanske handlar både om rädslan för att bli satt i ett fack men också om samtalsklimatet idag som skapar en enorm rädsla för att kliva fel.  Jag hade kunnat sitta ner i flera timmar och prata med Eva och precis som hon sa i slutet av inspelningen så kändes det knappt som att vi hade börjat. Jag hoppas att ni kommer känna precis likadant när ni har lyssnat på det här avsnittet.  Avsnittet sponsras av: Exsitec AB  Klippning: Oscar Zachrisson Jingel: Ludvig Gawell

Demoskops vd Karin Nelsson samtalar med Henrik Höjer om stämningarna i Sverige efter masskjutningen i Örebro. Lag och ordning ligger redan högt på väljarnas priolista, och den lär knappast sjunka nu. I mätningarna kan vi se tecken på ett vibe shift i Sverige; woke verkar vara på nedgång, medan högernationalister har vind i seglen. I podden analyseras också svenskarnas syn på skatter och inkomstskillnader.

Långt och ingående om Djurgården! Visst ska man gå för guld? Lägerrapporter från Portugal och Spanien. Blåvitts lilla… sköna känsla? Svanens tankar om Pittas exit och Saletros intervju. Hopp i Peking!I samarbete med TV4 Play:Via vårt samarbete med TV4 Play streamar du Svenska Cupen som börjar om någon vecka, Allsvenskan, Superettan, Serie A, La Liga, Landskamper och MYCKET annat för 249kr/mån (ord 349kr). Ni har erbjudandet här: https://www.tv4play.se/kampanj/tutto Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon var Beatrice Dahlén i TV-serien Rederiet och en av landets stora film- och operettstjärnor. Men Gaby Stenberg hade en passion ingen verkade ta på allvar. Att skapa musik av surrande insekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under ett besök i en musikstudio stöter reportern Tommie Jönsson på ett märkligt gammalt instrument. Det är en insektsorgel. Tangenterna spelar upp surrande ljud från humlor, bin och getingar. Instrumentet har tillhört Gaby Stenberg, en stor operett- och filmstjärna på 40- och 50-talet. Det blir början på en resa in i en filmstjärnas säregna och okända musikvärld. – Det började en sommardag med tonen E. Det var en stor humla som flög omkring. Visst var det väl ett E? Gaby Stenberg ställer sig frågan i ett tv-program på 80-talet. Men så fort hon tar upp sin brinnande passion verkar programledaren flacka med blicken och gå vidare till nästa fråga. Vad är det hon pratar om?UppenbarelsenGaby Stenberg blev för många synonym med rollen som Beatrice Dahlén i tv-serien Rederiet. Men under 30-, 40, 50-talet medverkade hon i ett 40-tal filmer och hade otaliga operettroller på scen. Och hon hade hade absolut gehör. Under paus från karriären som filmstjärna och artist, fick hon en dag en uppenbarelse. Hon kunde höra vilka toner som insekterna surrade fram. Det flög omkring musik i luften, och Gaby bestämde sig för att fånga den. Under flera år spelade hon in insektsljud och skapade musik med hjälp av brum och surr från humlor, bin, getingar, bromsar och flugor. Men något gensvar var det svårt att få.Den märkliga insektsorgelnReportern Tommie Jönsson har grävt djupt i arkiven och gått igenom Gaby Stenbergs gamla rullband för att nysta upp historien om Rederiet-stjärnans okända insektsmusik. Under arbetet dyker också Gabys gamla insektsorgel upp, ett ombyggt instrument som än idag används i musikvärlden.I dokumentären hör du Gabys styvson Peter Koch, musikern Mattias Olsson, manusförfattaren Camilla Ahlgren, barnboksillustratören Lotta Mark, regissören och skådespelaren Bengt Bauler. Men merparten av dokumentären består av arkivfynd från Sveriges Radio, NRK, SVT samt privat material från Peter Koch, Lotta Mark och Entomologiska föreningen i Stockholm. Dokumentären gjordes 2025.Reporter: Tommie JönssonProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Storhelg och röda dagar, ledigt för många, men långtifrån alla. I Karlavagnen juldagen så hör du lyssnarnas berättelser om vad som händer på jobbet när alla andra är lediga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att just du är på jobbet en storhelg betyder troligtvis att andra får en möjlighet att kunna slappna av lite extra och njuta av sin ledighet. Visst är det väl något fint med det?Marie Trygg om att jobba storhelgRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl 22.05

Hälsoprofilen och författaren Anja Forsnor kommer på återbesök till podden och berättar om barn nummer två: Rio. Och hur var det nu med tvåan? Visst skulle det gå både snabbare och enklare? Programledare är Nina Campioni och expert är barnmorskan Gudrun Abascal. Repris. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dette er episode 292 av Tid er penger. I denne episoden handler mange situasjoner i markedet, makroøkonomien og geopolitikk. Veldig mange lyttere av Tid er penger diskuterer daglig det som skjer i markedene, verden osv på Tid er pengers Discord-kanal. Du kan melde deg på ved å klikke her: https://discord.gg/AC7gPsw7VMPå Patreon kan du høre hele episoden, uten promo, reklame: https://www.patreon.com/tiderpengerVil du melde deg på nyhetsbrevet til Tid er penger, gjør du det her: https://tiderpenger.substack.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visst var det väl Ola Olsson som gav oss svenska film och TV-skapare dramaturgi? Och hur väl lyckades han med sina kunskaper i filmiskt berättande skydda unga skådespelare från en hungrig Kay Pollak? Hur påverkas världsläget av valet i USA. Och hur påverkas Fritte Fritzson? Och hur länge gungade målramen i Lissabon efter det att Erling Haaland hade satt en straff i ribban under den oförglömliga CL-matchen mot Sporting CP? Detta och mycket mer om du lyssnar nu! patreon.com/fyrameter Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visst har serielunken börjat infinna sig så smått, men firma Bjurman/Ekeliw har ändå massor att prata om som vanligt. Bland annat Steven Stamkos återkomst till Tampa, imponerande segersviter för Carolina och Vegas bland annat och Bostons oväntade kräftgång. I slutet av avsnittet blir det finsk special – Ekeliw rankar NHL:s tio bästa finländare just nu.

Det blir lite bråkigt i studion ett tag men Louise får i alla fall meddelande från en biolog. Julias biolog! Dessutom läser Julia om glada forskare som meddelar att hon kommer dö i förtid. Tur i alla fall att hon pratar väldigt, väldigt trendigt. Tack Vibes (kod LOUISEJULIA), HelloFresh (kod humorpodd) och GodEl för veckans poddspons.

Ett temaprogram om ålen. Om dess märkliga levnadssätt, varför det finns så mycket färre ålar nu för tiden och vad som görs för att hjälpa den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En gång var den europeiska ålen troligtvis vår allra vanligaste insjöfisk, i alla fall om man räknar i biomassa. Visst finns det fortfarande ål, men den har minskat så kraftigt att den numera är akut hotad, både i Sverige och internationellt.Vi ägnar hela programmet åt ålen, denna mytiska fisk som föds i Sargassohavet, förs till Europa med havsströmmarna, vandrar upp i vattendrag i exempelvis Sverige, förvandlas tre gånger under sin livstid och, om den klarar alla utmaningar den möter, till slut simmar tillbaka till Sargassohavet för att leka och sedan dö.Morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns på Torsö i Vänern tillsammans med fiskaren Boris Åström. Den ål han får upp får åka lastbil nedströms för att sedan kunna släppas ut närmare havet. Det kallas trap and transport och är ett sätt att hjälpa ålen förbi de hinder som finns i vattendragen, och görs inom ramen för projektet Krafttag ål. På plats på Torsö är också ålforskaren Olle Calles från Karlstad universitet. Han ger insikt i hur ålen lever i sina olika livsstadier och varför den en gång i tiden var så framgångsrik.Josefin Sundin på SLU Aqua ger oss de senaste ålsiffrorna – hur många ton blankål finns det i Sverige? Och berättar om de största hoten mot ålen – fiske, vattenkraft, miljögifter och parasiter, bland annat.Johan Höjesjö, professor i fiskekologi vid Göteborgs universitet, forskar om hur ålens vandring kan underlättas. Vi följde med honom ut i Säveån där olika utformning av ålyngelledare testas.Sverige har sedan 2009 en ålförvaltningsplan som vilar på fyra ben: minskat fiske, utsättning av ålyngel, minska dödligheten i turbiner och öka kontrollen av fisket. Nästa år ska en ny plan antas. Och inför det har forskare från helt andra delar av världen kopplats in i en internationell utvärdering. Anders Clarhäll, projektledare för utvärderingen, berättar att forskarna blev förvånade när de såg hur Sverige jobbar med ålen. Utifrån deras råd tror Anders på flera förändringar inför nästa plan.Vi hör också om hur det kan komma sig att alla ålar är så genetiskt lika, oavsett om de lever sitt liv i Nordafrika eller i en älv i Nordnorge. Och så har vi frågat Naturmorgons lyssnare om särskilt minnesvärda ålmöten.Programledare är Karin Gyllenklev.

Visst vill du lyssna på över 300 avsnitt av Förlossningspodden? BRA! Då går du in på underproduktion.se/bikten och tecknar en prenumeration för futtiga 39kr i månaden. I veckans avsnitt berättar min framtida granne Elin om två av sina tre födslar. En i Norge och en i Sverige. Båda snabba födslar varav det första kom som en liten Superman med armen först. Vi pratar också om att få en ostörd första timme! Lägg det samtalet på minnet alla som förbereder sig inför en födsel. Det är inte alltid den timmen går att få till av flera skäl men låt det inte bli för att personal stressar bort det.

I detta avsnitt händer följande: Vi är hejarklack live till en tjej som ska springa ett lopp, Carin lever ut sina flygvärdinnedrömmar, Vivi har gjort suspekta saker på ICA och har hookat upp med en hypnotisör på Västerbron, Carin har räddat ett borttappat barn och gjort bort sig på Jumpyard. Dessutom återupplever Vivi sin avslutning i 9an då hon kände sig superfin i sina kläder som hon vunnit i en tävling. Kläder som hon idag inte riktigt kan identifiera sig med. Som vanligt högt och lågt!Med: Vivi Wallin & Carin da Silvaviviochcarin.seProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.comVill du göra reklam i en Polpo-podd?Maila hello@polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visst finns det narcissister i vår bransch, och så kallade "påfåglar" där att glänsa och synas är viktigare än kunskap och resultat. Sedan har vi även fenomenet där man gör sig "helig" genom att undvika känslor och konfrontation.Önskar er en fin vecka!Vivi och Camilla Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OBS: Lang intro! Spol i ca 20 minutter hvis du vil rett til første spørsmål. Etter 6 år som samboere fant lytteren vår ut at kjæresten til stadighet kjøper tjenester av prostituerte. Bare det siste året har han brukt 60.000 kr på andre damer. I tillegg holder han sjelden avtaler, respekterer henne ikke, og er en mammadalt av dimensjoner - i en alder av 57 år. Hun ser at han jobber med utfordringene sine nå, men er såret og sinna, og lurer på om det kommer til å vare lenge? Etter en utrolig vanskelig barndom, med blant annet incest, rus og hjemølshet, er "Meg" nå på et sted i livet der hun føler seg tom og frakoblet andre mennesker. Hun har jobbet mye med egen bagasje, og føler seg ferdig med det som har vært vondt. Hun har en uvanlig ro og avstand, og lurer på om det går an å jobbe for mye med seg selv? Eller kan tilknytningen til andre være ødelagt?

En ny rapport från UKÄ skakar den akademiska världen och synen på akademisk frihet. Men undersökningen har återgivits slarvigt eller rent av tendentiöst av flera forskare och debattörer, skriver statsvetaren Sten Widmalm. Det finns mycket som tyder på att omfattningen av cancelkulturen är relativt stor. Inläsare: Staffan Dopping

Visst hade det varit fantastiskt om det gick att ta ett blodprov och sedan få receptet på exakt vad man behöver för att undvika sina klimakteriesymptom? Men det är komplicerat. Både innan och efter menopaus finns det olika parametrar som väger in och som de unika individer vi är så är det omöjligt att säga hur någon kommer må när hormonsvikten tar vid. Vi vet att det är progesteronet som ger vika först och sedan sjunker östrogenet, dessutom kan vi känna av faktorer som testosteron påverkar. I det här avsnittet pratar Åsa Melin med gynekolog Panos Tsiartas som arbetat många år med fertilitetsfrågor, han är dessutom duktig på att behandla pms och är specialintresserad av klimakteriebehandling. Han ger oss djupare förståelse och kunskap om varför det är oftast inte är intressant att ta prover på östrogen och progesteron medan när det gäller testosteron är det viktigt. Vi talar också om varför det är stor skillnad på hur man behandlar kvinnor före och efter menopaus, hur länge man kan bli gravid, när det är relevant att göra ultraljud och hur tidigare IVF behandlingar påverkar klimakteriet. Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ni kanske har missat det, men på något sätt har ett icke genomfört byggande av ett stålverk i Luleå under 1970-talet letat sig in i riksmedia på nytt. Stålverk 80 som det kallades planerades i en tid före oljekriser. Rekordårens törst efter tunnplåt förvandlade stål till guld. Stora stålverk var en idiotsäker satsning.För europeiska politiker blev det en chans att placera välbetalda industrijobb i utsatta regioner. Norra England, södra Frankrike eller södra Italien. Visst behövdes det subventioner, men sådana kunde man snabbt räkna hem. Det är varför en enig riksdag beslutade om att bygga ett stort stålverk i Luleå. 1980 skulle det stå färdigt.Det räcker egentligen med 1970-talet. Även om industripolitik och stålkonjunktur kan låta svåråtkomligt är det rafflande tider med ekonomiska stålbad (förlåt) som väntade för hela västvärlden. När efterfrågan minskade och produktionen flyttade till Asien framstod plötsligt rekordårens satsningar som naiva.Kanske befinner vi oss i en ny sådan era. Det är varför Stålverk 80 åter igen debatteras. Är det subventionerade gröna stålet vår industriella framtid eller håller historien på att återupprepa sig? Vi har inte svaret på den frågan. Det har ingen. Men vi kan berätta om Stålverk 80 i alla fall. En mustig saga med bullriga politiker, självsäkra industrimän och desperata kommunalpolitiker.MYCKET NÖJE!—Läslista:Mellgren, Erik ”Stålverk 80 – från statlig jättesatsning till nedläggning” Teknikhistoria 2/2024Jörnmark, Jan, Coal and steel in Western Europe 1945-1993: innovative change and institutional adaptation, Ekonomisk-historiska institutionen, Univ., Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1993Jörnmark, Jan ”Statssubventionerat stål – lika fel nu som då” Timbro 1/2023Groth, Östen, Norrbotten 1 Ur Norrbottens historia, Skrivarförl./Norrbottens bildningsförb., Luleå, 1984Holmbäck, Bure (red.), Ljuset i norr: betraktelser från Sveriges bortersta del, Carlsson i samarbete med Norrbottensakad., Stockholm, 1998Granström, Majlis (red.), Norrbotten, Norrbottens hembygdsförbund, Luleå, 2000 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visst är väl våren bara helt underbar! Äntligen kan man åter njuta av solens värmande strålar och lyssna till fåglarnas kvitter från träden. Och när man nu är mer utomhus så kan man passa på att köra någon av dessa dödliga lekar.Varelser som smyger i mörkret i staden utan ljus. En lek som innebär att någon eller något jagar dig genom skogen. Eller en ritual där du får möta dina största rädslor. Målet med lekarna är att få svar på dina frågor, eller att få din högsta önskan uppfylld. Men varje önskan har ett pris. För runt omkring dig under ritualerna lurar ondska. Ondska som bara väntar på att få sätta klorna i dig.Fall: Tsuji-Ura, Lightless city, The Apex & 11 miles[REKLAM] 15% rabatt i shopen med koden ROMARTIMMEN --> https://www.spoktimmen.se/shop Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmen Källor: https://www.spoktimmen.se/181KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.