Podcasts about visst

Visst berättar Bellman bra skämt! Eller? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej vi är tillbaka! Jag har sat potatis och patrick har träffat brandmän. Vi svarar på frågor om att tillsätta näring till sin droppbevattning och att skaffa 18 höns och två tuppar. Hur ska man tänja ed foderhygien, råttfällor och hänsgårdar?Visst fan, sen berättar ju jag om min nya bevattningsuppfinning!Sen om övervakningskameror. Lokalt vs moln, sladd vs wifi och varumärken och så. Vad använder vi kamerorna till egentligen?Sen för patreons:Brita vill ha bärbuskar! Patrick kommer med tips. Sen nåt annat men minns fan inte. Lyssna och rapportera! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ridå! På mer än ett sätt. Den första säsongen av Maul: Shadow Lord är härmed över och vi tvingas till att ta ett par smärtsamma farväl. Lyckligtvis kan vi även hälsa Darth Vader (japp, DEN Darth Vader) välkommen in i matchen. Visst rör han sig så där härligt, svepande långsamt som vi gillar så mycket? Och visst är han läskig? Men! Eeko-Dio Daki - never forget. Mycket nöje!

Ammis gästade podden för några år sedan och nu får vi höra vad som har hänt sen sist!Visst är det fint när det andliga livet är det normala! Ammis erbjuder fantastiska cirklar och helg-kurser! Håll koll på hennes hemsida https://free-spirit.nu/kontakt.html där du även hittar hennes kontaktuppgifter. Så alla ni som funderar på att ta tag i era andliga intressen! Detta kan vara den digitala sparken i rumpan som du har väntat på!!!

Gränssättning är inte ett individproblem – det är ett kollektivt ansvarOrdet gräns bär på en dubbelhet som är lätt att missa. En gräns stänger något utanför – men håller samtidigt något viktigt innanför. Ändå pratas det om gränssättning på jobbet nästan uteslutande som ett individproblem.Men vad händer när strukturen runt omkring inte stödjer det? När systemet, kulturen och förväntningarna förutsätter att du kompenserar?I det här avsnittet av samtalar jag med Johanna Dahlgren, organisationspsykolog med lång erfarenhet av att jobba med ledare, ledningsgrupper och organisationer i just de här frågorna. Samtalet rör sig medvetet mellan systemnivå och individnivå – för de hänger ihop på ett sätt som vi sällan pratar om tillräckligt tydligt.Systemet lär sig av det vi görEn av de skarpaste poängerna i samtalet är att organisationer anpassar sig efter beteenden. När chefer täcker upp, löser problem utanför sin roll och arbetar ikapp på kvällarna – signalerar det att resurserna räcker.Det handlar inte om att dessa chefer gör fel. Tvärtom – de flesta drivs av genuint goda skäl. Snabb uppskattning förstärker beteendet. Känslan av kontroll minskar osäkerheten. Och konflikträdslan gör att det är lättare att ta än att förhandla. Men konsekvensen är att problemen aldrig synliggörs. Förmågan byggs inte. Och systemet förblir som det är.När allting är prioriterat finns inga prioriteringarEn av de vanligaste orsakerna till att gränssättning havererar är otydlighet – för vaga uppdrag och för lite mandat i relation till ansvar.Synliggör, förhandla, sluta kompensera i det tystaIstället för att hoppa in: Vad behöver vi ändra för att det ska fungera utan mig nästa gång? Istället för att acceptera: Visst kan jag ta det här, men då behöver vi välja bort något annat. Vad väljer vi?Det handlar om att göra det synligt – inte som protest, utan som information. Och sedan stå ut i det obehag som följer.Skillnaden mellan risk och obehagEn av de viktigaste distinktionerna i samtalet: vi blandar ihop risk och obehag. Hjärnan är generös med katastrofscenarier. Men ofta är det vi undviker inte farligt – det är bara obekvämt.Det är en viktig nyansering i en samtalskultur där gränssättning lätt förväxlas med att "bli tuffare". Det handlar om att skapa rätt förutsättningar för att göra rätt saker – våga synliggöra när de förutsättningarna saknas.Du är inte ensam – och du behöver inte göra det ensamEn av de tyngsta aspekterna av chefsrollen är ensamheten. Man bär mycket, ofta utan att någon ser hur fullt det är. Att kroka arm med chefskollegor – inte bara ventilera, utan föra konstruktiva samtal om det gemensamma läget – är en av de mest underskattade resurserna.Johanna avslutar med två frågor som hon vill att du tar med dig:Vilka problem i min vardag löser jag som egentligen borde synliggöras?Hjälper jag organisationen – eller hindrar jag den från att fungera utan mig?Och till dem lägger jag en tredje: Om du fortsätter precis som nu – vart tar det dig? Och vart tar det dina medarbetare?Reflektionsfrågor för dig som individFinns det problem du löser regelbundet som egentligen borde synliggöras uppåt eller åt sidan i organisationen – och vad håller dig från att göra det?Hjälper du din organisation framåt, eller hindrar du den från att lära sig fungera utan dig? Vad skulle ett litet steg i rätt riktning kunna se ut?Tänk på en gräns du vet att du borde sätta men inte har satt. Handlar det om en verklig risk – eller är det obehaget du undviker?Reflektionsfrågor för er som team eller organisationHur synliga är era faktiska prioriteringar? Om du frågade fem chefer i er organisation vad som är viktigast just nu – skulle svaren stämma överens?Vad lär sig ert system av de beteenden som faktiskt sker – inte av intentionerna, utan av vad som görs och inte görs varje dag?Finns det ett rum i er organisation där chefer kan synliggöra att de kompenserar, utan att det tolkas som svaghet eller negativitet? Och om inte – vad skulle behöva förändras för att det rummet ska kunna skapas? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu öppnar Bergakungen sin stora dörr in i Bergakungens sal. När jag var i tonåren lyssnade jag på det stycket om och om igen, på en skiva mina föräldrar hade. Det är något med hur det stegras och stegras och avslutas med smällar som jag tolkade som dörrar som slår igen, och i mitt huvud byggdes en hel värld bakom dem.En liten pojke smyger in genom en hålighet i ett berg och hamnar mitt i Bergakungens sal. Där dansar troll runt en flammande eld, gåtfulla varelser med långt hår och en lukt som inte går att värja sig mot. Det är inte såna där sagotroll med svamphattar och röda kinder. Pojken har hamnat mitt i Bergakungens sal. Han har med sig sin lillasyster. Trots att musiken är så hög vågar de knappt andas.Syskonen ser att längst bort, på en uthuggen trätron, sitter själve Bergakungen med klarblå ögon, guldkrona och en stor svart hund vid sin sida. Runt om den ligger det högar med skatter. Lillasyster råkar nysa och allt blir tyst. Trollen spanar åt alla håll. Bergakungen reser sig upp, lägger sin hand på den stora svarta hunden och tittar rakt på barnen.Visst hade det varit roligare att leva i en värld där troll fanns? Om jag fick välja skulle jag hellre existera i en värld där det finns troll, än tvärt om. Jag pratade med Harriet om att när hon var liten köpte jag leksaker och godis och slog in dem i folie. Jag sa att det var ett troll som hette Tripp som hade snott dem och sen lagt dem i skogen. Det är så speciellt att prata med sitt barn som idag är tonåring om hennes barndom.Man ska vara försiktig med att prata om vad som är verkligt, för att det är upp till varje människa. Sov gott.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi er klare for mer. Mer Partolken til de unge. Etter å ha møtt ungdom på folkehøyskole ble vi enda sikrere på hvorfor dette er så viktig. For nesten alle voksne vi møter sier det samme:  «Hadde jeg bare visst dette tidligere.» At vi blir til i møte med hverandre. At mennesker tolker verden forskjellig. At små misforståelser kan vokse seg store, eller stoppes tidlig. Og at det faktisk går an å ta regien i eget liv og egne relasjoner. Denne episoden handler om alt vi gjerne skulle visst som 20-åringer, om kjærlighet, vennskap, konflikter og oss selv. Nysgjerrig på Partolken og om det er noe for deg? Sjekk ut partolken.no eller finn oss i sosiale medier @partolken.

Sexklubbar, trekanter och utomhusligg i all ära, men det som med enorm majoritet är det som mina klienter, kursdeltagare och poddgäster mest av allt längtar efter i sex, oavsett kön och relationsstatus, är det där vardagssexet. Det som är enkelt, kärleksfullt, lekfullt, nära och liksom bara uppstår friktionsfritt ur tomma intet och lämnar en varm vi-känsla efter sig. Visst känner du hur härligt det skulle vara? Jag hör så många beskriva det här vardagssexet med så mycket längtan, och också sorg över att så sällan få uppleva det. Men grejen är att även det där “det bara hände”-sexet har förutsättningar som behöver finnas på plats. Vissa av dem är universella för oss alla, andra är unika för just dig eller er, och väldigt få av oss får lära oss vilka de är - så vi famlar oss fram och hoppas på turen, typ. Jag fick ett mail för en tid sen, och ur det spräng ett samtal mellan mig och min pojkvän och kollega Kristoffer Lindh, även känd som Sexpedagogen, om hur man gör för att lära sig ta vara på de där tillfällena när de uppstår. Hur vi gör, och vad vi lär ut till våra klienter och kursdeltagare. Så här blev samtalet, och tack till dig som mailade in och inspirerade hela Sverige till sitt drömsex!Väntelista till “Sex för DIG”Digitala sexlektioner i olika ämnenOnlinekursen Sex för DIG - koll på vad DU gillar, vill och behöver i sängenInstagram: Sexinspiration och SexpedagogenSajna upp dig här för mitt nyhetsbrev med unika sextips varje veckaLäs mer om mig på www.sexinspiration.sePrivat coaching för singlar, par och flersamma Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visst blir man glad när någon hör av sig för att ge svar när man inte väntar sig det, t ex från myndigheter eller andra sammanhang. Det är numera ytterligt överraskande med telefonsamtal, dvs. att man tar sig tid att ringa för att återkoppla. Det är sällsynt som tur är att använda kraftuttryck för att bli lyssnad på, eller hur är det? 

Kommer ni ihåg Kalle Ankas Bokklubb? Visst tappar man bort telefonen ibland! Hur farligt är Cyanid? Å vad är det för blåa saker vi har på kroppen? Veckans avsnitt är ute nu!

Mattias Hagberg läser en banbrytande biografi över Gertrude Stein och funderar över sin relation till författaren som ville dröja i skrivandets presens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag lever med Gertrude Stein. Jag vet inte varför det har blivit så. En dag flyttade hon in i mitt liv, och nu finns hon där; som en återkommande följeslagare; som en ständig referens för tankar och insikter; som en litterär vän.Jag läser ett stycke här och ett stycke där, jag styrker under och jag skriver av. Med jämna mellanrum tar jag mig an hennes monumentala portalverk, det tusensidiga romanbygget ”The Making of Americans”, men jag kan inte påstå att jag förstår särskilt mycket – egentligen ingenting.Många av hennes texter är tröga och ogenomträngliga. Men det är som det ska. Inför Gertrude Steins verk står man naken – avklädd allt man lärt sig, all kunskap och alla språkliga och kulturella referenser. Man är som ett barn, ett mycket litet barn, som försöker treva sig fram genom språket, via dess ljud och melodier, tvärsigenom rytmer och upprepningar, men inte för att nå fram till ett svar eller en bild, utan för att språket finns där, som en fond.Vad många av hennes texter gör är just att de ställer oss inför språket i sig självt, inför dess yta och dess materialitet. Här är språk just språk, inte ett medel som pekar bortom sig självt. Hon vill inte säga något och hon vill inte berätta något. Hon vill bara vara i orden, meningarna och syntaxen.Hennes texter går inte att förstå, de går bara att erfara.Lyssna bara på den här meningen ur textsamlingen ”Ömma knappar” från 1914, en samling som ibland beskrivits som kubistisk, eftersom Stein hämtade inspiration från sina konstnärsvänner Pablo Picasso och George Braque, men lika ofta stämplats som oläslig:”En blind rörelse är manlig och ytterst.”Vad ska man göra med en sån rad? Hur ska man hantera en syntax som verkar bryta samman framför ögonen på en?Det är lätt att tolka författarskapet som kyligt och abstrakt, som närmast omänskligt i sitt brott med konventionell innebörd. Men jag tror att det är fel.I Gertrude Steins texter pulserar livet – men på ett helt annat sätt än i mycket annan litteratur. Hennes texter är inte representationer av det levande, nej, de är rester av ett görande, av ett ständigt och aktivt varande med orden och deras sammanlänkande.Författaren och konstnären Jonas J. Magnusson har förklarat detta förhållande med en talande bild från Steins hem i Paris, där hon levde tillsammans med Alice B Toklas, samlade konst och höll sin berömda salong för dåtidens modernistiska avantgarde. Magnusson skriver: ”I Steins och Alice B. Toklas hushåll bedrevs en långtgående domesticering av modern konst – där handlade det inte om att förstå svår modern konst, utan om att leva med den: att damma mästerverk tycks överträffa att analysera dem…”.På samma sätt förhöll hon sig till orden och satserna, hon umgicks med dem, plockade ömsint med dem, som om de var kära ägodelar.Samma insikt präglar ett av vår tids mest intressanta biografiska verk. I ”Gertrude Stein: An Afterlife” från 2025 tecknar den brittiska författaren Francesca Wade en mångfasetterad bild av Gertrude Steins skrivande liv, med betoning på skrivande. Det går, menar Wade, inte att skilja på liv och verk i Gertrude Steins fall, eftersom allt hon skrev bottnade i den situation hon befann sig i. Hon skrev världen omkring sig – mycket bokstavligt. Alla hennes texter är därför situerade, sprungna ur ett aktuellt nu. Eller som Stein själv uttryckte saken, i en rad som bör läsas mycket bokstavligt: ”Facts of life makes literature”.Det som intresserade henne var med andra ord inte resultatet utan processen. Det var ”författaren i färd med att skriva” som var det väsentliga, inte den slutgiltiga texten på pappret.På många sätt försökte hon göra för litteraturen vad en av hennes största förebilder, Paul Cézanne, gjort för måleriet. Han ville fånga det dialektiska spelet mellan konstnärens blick och motivet i sina bilder. Hon ville dröja i skrivandets presens.Just detta lyckas Francesca Wade konkretisera i sin biografi. Och hon gör det på det mest självklara sätt, genom att fokusera Gertrude Steins vardag, och framför allt hennes liv tillsammans med Alice B. Toklas. Hon visar hur de båda nästan dagligen umgicks med och genom Steins texter. Hur de levde i orden, nästan som i symbios.Det är rörande och vackert. Utan Alice B. Toklas omsorg om Gertrude Stein och om hennes arbete hade förmodligen inget av det vi idag känner blivit skrivet. Och omvänt. I Steins arbete hittar Francesca Wade ständigt exempel på små, dolda kärleksförklaringar till Alice B. Toklas.Visst, deras liv tillsammans var inte okomplicerat. Som samhällsvarelse verkar Gertrude Stein ha varit en idiot, med böjelser för översitteri och politisk fascism. Alice B. Toklas likaså. Men inför texterna var vardagen varmare. Dessa vårdade de gemensamt, som om deras kärlek kunde materialisera sig just där, i just den stunden.Gertrude Stein avvek ett fåtal gånger från sitt djupa intresse för textens nu, bland annat i sitt mest kända verk, ”Alice B. Toklas självbiografi”, en metalitterär lek med sanning, biografiskt skrivande och den framväxande kändiskulten, en text som snabbt skulle få kultstatus och bli en storsäljare. Men även här, i textens minimala skiftningar och i dess tillkomsthistoria, ligger en vardaglig kärlek nedlagd, trots att texten ibland kan upplevas som hård och lite raljant. Francesca Wade visar hur boken går att läsa som en gåva till Alice B. Toklas efter en större schism i deras relation. Ja, de båda kvinnorna vårdade och dammade inte bara sina konstverk, kärleken gällde i än högre grad texten. Det vill säga Gertrude Steins eviga skrivande. Och det var en kärlek som fortsatte även efter hennes död i juli 1946. Därav titeln på Francesca Wades biografi – ”Gertrude Stein: ett efterliv”. Alice B. Toklas fortsatta att leva med sitt livs kärlek genom att ta hand om hennes texter, genom att långsamt och med närmast svartsjuk motvilja ge ifrån sig bitar av deras liv tillsammans, men också genom att kämpa för texternas status. Hon ville, precis som Stein själv, att de skulle få världsrykte.Jag har lätt för att förstå henne, också jag lever med dessa texter. Jag försöker vårda dem, umgås med dem, som om allt fortfarande hängde på dem. För mig är de en ständig påminnelse om att litteratur kan vara så mycket.Mattias Hagbergförfattare och journalistLitteraturFrancesca Wade: Gertrude Stein – an afterlife. Faber & Faber, 2025.

Vi trodde vi skulle få snacka upp racing. För att snart är det racing. Men istället för att få snacka racing. Måste vi snacka regler som påverkar racing. Visst. Det hör väl till det också. För F1 har under apriluppehållet bjudit på en hel del ändringar som träder ikraft DIREKT. Dvs nu redan i Miami. Därför får vi reda på vad som ändrats och hur det påverkar förarna och körningen. Det, och så en del nyheter som är av intresse! Nu åker vi. Igen.

Visst borde det vara så att satsningar på ledarskap lönar sig. Men VET vi det? Går det att mäta och bevisa? Organisationer investerar både mycket tid och pengar i utveckling och träning av chefer och ledare. Men att mäta effekter av ledarutveckling är svårt. Ledarskapsforskaren Caroline Lornudd gör en djupdykning i det senaste forskningsläget och vad som går att säga – och inte säga – om effekter och effektmätning av ledarutveckling.  Lär dig mer om hur andra gör för att mäta ledarutveckling och motivera viktiga satsningar på ledarskap. Du får med dig både konkreta råd, erfarenheter och lärdomar från erfarna HR-ledare i en rad olika verksamheter.  Ta gärna med dina egna frågor och dela erfarenheter – hur gör ni hos er? Välkommen till ett härligt nördigt Chefakademin Talks för ledarskapsintresserade och dig som jobbar med HR och Learning & Development. Häng med på 45 minuter som gör både dig och din organisation mer träffsäkra vid nästa investering i ledarskapsutveckling. Gäster Caroline Lornudd, PhD och legitimerad psykolog, programansvarig för Executive Master of Leadership & Management hos Chefakademin. Utsågs nyligen till Årets Eldsjäl inom lärande 2025. Jeanette Almberg, funktionschef för lärande och ledarförsörjning på Skanska, har byggt upp lärande organisationer också på Länsförsäkringar och Sveriges Radio. Hon har två gånger vunnit pris för bästa utbildningsavdelning, sitter i styrelsen för Swedish Learning Association och är juryordförande för Swedish Learning Awards.  Annika Kvist, utvecklingschef på Chefakademin. Calle Fleur Chefredaktör på Chef och vd för Chefakademin.

Visst gör det ont när knoppar brister så lyder ju Karin Boyes berömda dikt och så lyder även vårt tema i programmet. Vi gästas dagen till ära bland annat av gamla favoriterna Vargkvint, De är aktuella med den alldeles nya skiva Jorden Kallar som släpptes häromdagen. Vi får både en intervju med dem och smakprov från skivan Vi har även varit på teater och sett Next to Normal som har premiär som spelar sista föreställningen ikväll 26:e april på teater Maxim. Gå dit och se den om ni har chansen! Den är helt fantastisk. Vi har ett reportage från föreställningen sist i programmet. I övrigt berättar Anne Konstenius om svängiga Klubb Kabeza och vi har själva samlat berättelser om sådant som gör ont men även om sådant som glädjer och värmer. Lyssna och njut!

Visst älskar man väl bubblor? I dagens avsnitt går vi på djupet i Frankrikes flytande guld – crémant! Andreas sätts på prov i veckans blindvin, och Elin tipsar om bästa köpen i veckans tillfälliga släpp. Trevlig lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En vibbkoll på vad som hänt sen förra avsnittet, där det finns ljusglimtar i det stora mörkret. En av ljusglimtarna är Dolly Parton

Jag lever ett lugnt liv i närheten av tunnelbanan. Sonja Åkessons poesi har lästs självbiografiskt, men hennes dagbok säger något annat, menar Karin Brygger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Dagböcker är omgivna av ett hemligt, nästan heligt skimmer. Trots att vi lever i en samtid där privatlivet ohämmat skänks ut på sociala medier tycks vi ännu tro att dagboken är det ”äkta” lackmuspappret mot själen. Men på de tunna sidorna skriver dagboksförfattaren den verklighet som hon i samma ögonblick skapar. Dagboksforskningen understryker att det lika gärna kan vara önskade tankar, levnadsförhållanden, ja - fabricerade erfarenheter. Dagboken, menar litteraturvetaren Christian Lenemark, måste därför betraktas som både redigerad och tillrättalagd, styrd av ett antal motiv och intentioner.I dagboken arrangerar vi helt enkelt berättelsen om oss själva. Vi blir till, på egna villkor.Författaren Sonja Åkesson skrev dagbok under stora delar av sitt tjugo år långa författarskap, en framgångssaga som inleddes med diktsamlingen Situationer 1957 och avslutades med den magnifika Hästens öga tjugo år senare. Samma år som gick hon bort i levercancer blott 51 år gammal. Det blev ett kort liv för denna poet, en av Sveriges största. Hennes betydelse för den litterära strömningen nyenkelhet och vår samtids poesi går inte att överskatta. Under hennes storhetstid 60-talet revolterade poeterna mot 50-talets, som de menade, mer inåtvända attityd. Litteraturvetaren Eva Lilja pekar på att poeterna kände att det var dags att ta ställning, vässa argument och hållning.[2] Åkesson var som gjord för denna tid, med sin vardagsnära röst och teman som vem som helst kan identifiera sig med. Dessutom var hon en underbar stilist.Tidsandan präglades av kriser som Vietnamkriget och muren mellan Öst och Västtyskland. Mellan de radikala politiska krafterna och de litterära rösterna i samhället pågick dialog. Sonja Åkesson fick nu en plats på den poetiska parnassen och vann mark på att skildra kvinnors villkor i samhället med ironisk skärpa i dikter som ”Äktenskapsfrågan”. Och melankoliska betraktelser över en nyväckt sexualitet i dikter som ”Ett brev” eller relationsdramat ”Visst minns jag”, som frilägger kvinnans utsatthet.I början på 1970-talet förändras Sonja Åkessons dagbokspraktik. Från att ha fört anteckningar i fickdagböcker påbörjar hon den sorts dagbok som sedan 1800-talet utgjort vår mest kända ”dagboksdiskurs”: den introspektiva. På a-4 papper och i anteckningsböcker mejslar hon fram en berättelse om ett jag i världen. Hennes alltmer vacklande hälsa har en framträdande plats, så också dagboksskrivandet självt. I september 1972 skriver hon: Tänker mycket på den här dagboken som jag har ett nästan sjukligt behov av att skriva i, men som samtidigt – ja det är något som inte funkar, jag har koncentrationssvårigheter, förmiddagarna går åt till att sitta och röka, em är jag för trött. Är det här ett nytt sätt att skaffa mej skuldkänslor? Jag tycker inte jag behöver flera.”Sonja Åkesson föddes på Gotland 1926 och skildrar ön i sina första två diktsamlingar. Men volymerna är skrivna i Stockholm, dit hon ”flydde”, som hon menade. Flykten från det inskränkta var svår. Hon lämnade äktenskap och en dotter på ön, medan den yngre sonen följde med. Ett tredje barn bar hon i magen – ett barn vars gifta far inte ville veta av vare sig henne eller Rolf, som han fick heta, gossen som dog i cancer, bara några år gammal. Krisen var obönhörlig. Och troligen incitamentet till Åkessons skrivande liv.Genombrottet brukar dateras till 1963 och diktsamlingen Husfrid och nu tog de fatala självbiografiska tolkningarna av hennes poesi fart. Långdikten »Självbiografi» - som upptar sista delen av boken är ett flagrant exempel. Som Eva Lilja påpekar i sin monografi över Åkesson är den i själva verket en pastisch på beatpoeten Lawrence Ferlinghettis ”Autobiography”.I dagböckerna kommer Åkesson att göra motstånd mot andras projektioner. De ofta röriga anteckningarna skildrar en vilja till förändring. Samma vilja speglas i det fysiska livets rörelsemönster: hon flyttar till Halmstad! Bort från storfamiljen i kollektivet - som för övrigt stulit hennes matbord - och från äktenskapet med Jarl Hammarberg-Åkesson. Dagboken visar att den nya frihet gällande familjeformer och sexualitet som 60-talets revolution erbjöd inte var en lösning på vare sig existentiella svårigheter eller äktenskapliga slitningar. Det emancipatoriska projekt dagboken berättar fram tar alltså spjärn mot det röriga kollektivlivet. Hon ifrågasätter faktiskt hela projektet: hur kunde hon flytta från sitt eget hem till en storfamilj som inte alls kändes som hennes?Flykten därifrån placerar henne i ett ingenmansland. Hon saknar barnen. Men hon måste bli frisk från sin ångest, den förlamande oron. Själv undrar jag om hon någonsin var sjuk – var hon inte bara olyckligt kär, fattig och missbrukare? Det skapar just olycka, oro– ja vem som helst skulle bli sjuk!Under sjuttiotalet var det dock ute att se oro som kontextbunden. Det var det dåliga nervernas tidevarv. Den psykiatriska behandlingen i Halmstad, populärt kallad sömnkuren, som Åkesson satte sin tilltro till, innebar tung medicinering.I dagboken flimrar patienter och sjukhusliv förbi och en evig uppräkning av vad hon äter, dricker, hur hon försöker leva. Och misslyckas, försöker igen. Aldrig lägger hon ned pennan. Aldrig ger hon tappt.I Halmstad var Sonja Åkesson som författare fortsatt populär, bara inte vidare lycklig. Berättelser om olycka tillför oss dock viktig kunskap, inte minst om samhällets oförmåga att tillåta kvinnor att avvika från normen. Samtidigt kan man säga att Åkesson skaffat sig utrymme som poet, den konstnärliga identiteten garanterar viss frihet. Ändå undrar jag vad det betytt för synen på författarskapet och för Sonja Åkesson själv att sjukdomsidentiteten var så betydelsefull för henne? Innebar sjukdom frihet – om än illusorisk? Dagboken pekar mot en paradox.Med hänvisning till sjukdom kan hon rättfärdiga sin oförmåga att leva i ”den vanliga världen” men betalar samtidigt överpris. Dagboken blir – med sina svängningar mellan sjukdom och motstånd - till syvende och sist den mothistoria som alla sjukhistorier också innehåller. Den kan sammanfattas med två ord: Hon skrev. Och det är motsatsen till att vara deprimerad, döende, död. Att skriva är att leva.Karin Bryggerförfattare och kritikerLitteraturLenemark, Christian, Sanna lögner: Carina Rydberg, Stig Larsson och författarens medialisering. Halmstad: Gidlunds Förlag, 2009, 44.Lilja, Eva, Den dubbla tungan. Göteborg: Daidalos, 1991, 49.

Via Dave till sherryns förlovade land. Vi låter vår sherryciceron Johan Franco Cereceda tala till punkt (?) om sherry, whisky och en liten släng brandy de Jerez på det. Finns det mer att säga? Johan har bara börjat … Efter & före Dave https://youtu.be/rJ-zz-x1siM Vad var det i glaset? David hade Aberargie Inaugural release: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/294115; Mathias hade petat i sig tre öl redan före poddningen började och drack därför vatten; Jeroen njöt av en Jameson single pot still, kanske denna: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/273169. Åter till sherryns förlovade land! Som för förra avsnittet tipsar vi om följande böcker och länkar: Johan Franco Cereceda, Fino! Världens bästa vin: https://www.adlibris.com/sv/bok/fino-varldens-basta-vin-9789189063273 Baiocchi, Talia, Sherry: A modern guide to the wine-world's best-kept secret (Berkeley: Ten Speed Press, 2014). Jeffs, Julian, Sherry, 6 upplagan, nytryck (1961; Oxford: infinite ideas, 2019). Amber LeBeau är kul: https://spitbucket.net/2020/01/05/8-myths-about-the-sherry-solera-system-that-even-wine-geeks-believe/ Och Ruben Luyten om solera: https://www.sherrynotes.com/2013/background/sherry-solera-system/ Hela Luytens sida är en enorm källa till kunskap om sherry: https://www.sherrynotes.com/ Man kan också läsa den här texten av Andrew Derbidge, även om guiden är långt ifrån komplett: https://www.whiskyandwisdom.com/whisky-lovers-complete-guide-to-sherry/ För whiskys del är Jordan Devereux bra: http://cocktailchem.blogspot.com/2014/10/why-sherry-bodegas-and-whisky.html Och så lite överkurs för den skogstokige: Vizetelly, Henry, Facts about sherry, gleaned in the vineyards and bodegas of the Jerez, Seville, Moguer & Montilla districts during the autumn of 1875 (London: Ward, Lock, and Tyler, 1876): https://archive.org/details/factsaboutsherr00vizegoog Vi vill betona att det är mycket ovanligt att skotsk whiskyindustri använder ”äkta” sherryfat från soleror för sina sherrylagringar. Ett stort tack till Johan för allt han berättade om sherry. Visst vill vi höra mer om ”den andra terroiren”? Här når du oss: En trea whisky på Facebook Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960 Special Guest: Johan Franco Cereceda.

En känd influencer har nu dömts till fängelse. Anders Öfvergård och Anna Book är ovänner. Bianca Ingrossos ex skickade ett sms som Gabbi framkallade en stark ick och Penny Parnevik la upp en bild som fått folk att gå i taket. Varför? För att de helt enkelt inte är pålästa. Jackie Ferm har avslöjat kön på sin knodd och det är ett STORT poddbråk som vi så klart måste prata om. Visst ja – Paows hade en helkväll med Alex Ceesay där hon viskade en sak som vi alla hörde...Glad påsk – och stay toxic! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det moderna Sverige började byggas i en tid som även lät det förgångna rymmas. Rasmus Waern funderar på vad som gick förlorat på vägen mot framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Slut är pålitliga händelser. Förstörelse, explosioner, haverier och död går fort, medan tillkomster tar tid. Att säga när något börjar är därför svårare att säga, än när det tar slut. Det är med katastroferna vi mäter tiden. Bränder. Krig. Jordskalv. När den brittiske historikern Eric Hobsbawm myntade begreppet ”det långa artonhundratalet” fick det inramas av två kollapser: Det franska kungadömets slut med revolutionen 1789, och det första världskriget 1914. På samma sätt kom det korta nittonhundratalet att ändas med Sovjets sammanbrott 1991.Haverier är inte sällan monumentala, medan byggen som långsamt fogar sten till sten sker medan man ser på annat. Lägg till detta att allt som byggts först har skapats i tanken. Tänkandet kan ha tagit väl så lång tid som bygget. När det kommer till riktigt stora konstruktioner, såsom hela nationer, blir det helt omöjligt att sätta en tid för tillkomsten. Det går inte att säga när Sverige byggdes, men förlusterna kan pekas ut.Digerdöden förstås, som lämnade många trakter öde för lång tid. Skiftet, som förde åkerlapparna samman men sprängde byarna. Den enda revolution som skapade något snabbare än den söndrade var den industriella i slutet av 1800-talet. När den moderna staden föddes började landsbygden förtvina, men den förlusten tog tid på sig.Att skapandet gick raskare fram än förlusterna är bara en anledning till att tiden från industrialismens genombrott kring 1880, till välfärdsstatens etablering på 1920-talet, var den mest dynamiska epok Sverige skådat. Här fanns allt. Nya stadsbyggnadsideal. Sociala bostadslösningar i sin linda. Konstruktioner av enastående dimensioner, såväl tekniskt som intellektuellt. Inte konstigt att det är den mest genomforskade tiden i vår arkitekturhistoria.Att teveserien ”Så byggdes Sverige” som sändes hösten 2025 ändå tappade bort hela denna epok visar att historien måste berättas igen och igen. Serien for kors och tvärs i tiden men sällan före 1925. Men Sverige började inte byggas för hundra år sedan. Det var tiden för modernismens genombrott, men det moderna Sverige är äldre än modernismens Sverige.Den var dock slutet på den sökande mångfald som präglat decennierna dessförinnan. Ett arbete som också ömmade för förlusterna. För det tidiga 1900-talets progressiva arkitekter betydde omhändertagandet av den stad som framåtskridandet riskerade att rycka undan, lika mycket som skapandet av det nya. Visst fanns här en konflikt, men den såg man på med klar blick. Om dagens teorier om skapande förstörelse då haft genomslag, skulle städer som Kalmar, Stockholm och Visby inte haft någon gammal bebyggelse kvar.För denna kreativa tid som gett oss många av våra mest förnämliga byggnader, såsom Stockholms stadshus, var insikten att det gamla måste finnas med i det nya ständigt närvarande. Det var kunskaper som växte med resor till Amerika. Flera av den tidens tongivande arkitekter arbetade i USA när studierna var klara. Det var dynamiken som lockade, men den krassa verkligheten som stötte bort dem. Ingen annan stans i världen har amerikansk arkitektur haft ett större inflytande än i Skandinavien. USA gav oss både konstnärligt asymmetriska stenhus och trävillor med verandor, men frågan är om inte känslan för vad som skulle kunna förloras om man släppte marknadens krafter helt fria, var en ännu större insikt.Vad man tog med sig hem från Förenta staterna handlade till stor del om vad man hade med sig när man kom dit. År 1893 reste arkitekterna Carl Westman från Sverige och Adolf Loos från Österrike till New York för att arbeta där några år. De blev senare tongivande i sina respektive länder, ja Loos också långt utanför Österrike, men deras slutsatser skiljde dem åt. Loos, tyngd av dubbelmonarkins väldiga maktapparat, sökte en väg bort från historien, medan Westman lyfte fram de gamla svenska städernas idyller som motkraft till metropolernas banaliteter. ”Glad och missnöjd” tog han sig sedan an uppgifter som Stockholms rådhus och Röhsska museet i Göteborg.Förlusten är det moderna livets ständiga följeslagare. Det gäller att inte tappa fotfästet. Under den tid då hjulen snurrade fortare än någonsin tidigare, blev kunskapen om var vi stod helt nyss, det nyas fundament. Skansens samling av gamla hus från hela Sverige, var ett lika tydligt uttryck för att en ny tid var på ingång, som järnvägsstationer och industrier. Ur denna pluralism skulle en mångsidig och tillåtande arkitektur kunnat växa, men tiden ville annorlunda. Med moraliska brösttoner knöts arkitekturen på trettiotalet ihop med politiken där mångfalden inte sågs som något värde, trots att begåvade arkitekter och intresserade byggherrar förmådde att skapa just sådana livsmiljöer som folk verkade vilja ha.Det nya Sverige skulle formas efter en fast mall. Det var i och för sig inget nytt. Den överhöghet med vilken den svenska bostadspolitiken utformades efter andra världskriget, står på gustaviansk grund. Ända sedan den tid då staten skulle granska, rätta och godkänna alla ritningar för allt vad det offentliga Sverige byggde, har smakfostran legat makten varmt om hjärtat. Från Stockholms kanslier, ämbetsverk, akademier och sällskap kom på 1700-talets slut en strid ström av påbud, pamfletter, förslag, belöningar, avslag och förbud. Denna folkfostran satt i, när man långt senare kunde sätta verklig kraft bakom orden.Slutet blev ännu en gång mer definitiv än början. En lång historia av byggnadsvård, med plats för såväl det lokalt anpassade, som till intryck från långa resor och en klassicism med universella anspråk, upphörde med ens. Det nya tog som alltid tid på sig. Men det var inte självklart att socialdemokratin skulle liera sig med funktionalismens förakt för det individuella. För arbetarna vid den svenska landsbygdens industrier var en egen stuga ett närmast självklart bostadsideal. Visst fanns det oftast några kaserner närmast fabriken, men bortom dessa bredde stugorna ut sig. Senare kunde forskningen visa på att radhus är det mest effektiva sättet att samla många människor på liten yta, men doktrinära planerare ville hellre bygga högt och glest, än lågt och tätt. Det låg en omsorg om den enskilda lägenheten i detta, men också en känsla av att nytt alltid var bättre. För ingenting är så passé som det som var inne alldeles nyss. Det som tagit slut, är ute i kylan.Men det finns några saker som består. Eller bör bestå, får man kanske säga. Det är relationen mellan husen och människorna. Vi behöver hus som ger oss sällskap. De tar ofta tid att få till, och därför räknas de nu ofta bort. Vi har nästan alltid byggt hus med andra avsikter än att de ska förränta sig, kalla dem kyrkor, paviljonger, monument eller kulturhus, men nu verkar epoken då det byggdes för lust och fägrings skull vara till ända. Men ett slut är förstås också en början. Något nytt kommer alltid. Med tiden.Rasmus Waernarkitekt och arkitekturhistorikerProducent: Ann Lingebrandt

Karlavagnen hyllar en av våra mest folkkära artister! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under våren var det meningen att Kikki Danielsson, som varit artist i över 50 år, skulle ut på avskedsturnén ”Nu är det nåt stort på gång”, men hon hann bara med några få konserter innan hon fick avbryta p.g.a. hälsoproblem och blev istället inlagd på sjukhus.I det här avsnittet delar Karlavagnens lyssnare sin tankar och storys om Kikki och vad hennes musik betyder för dem.Kul fakta: Visst du att Kikki Danielsson är hedersmedborgare i countryns huvudstad Nashville och att hon även har fått en bakelse uppkallad efter sig?Vi hyllar Kikki och hennes musik, med Magnus Broni i KarlavagnenRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook eller Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar ca kl 21:40.

Och så ställer vi frågor kring hur mycket vinst en tidning får göra innan mediestödet ryker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Visst är väl känslan att antalet AI-blunders i svenska medier ökat på sistone? Allt från AI-videos i SVT:s Agenda till nyhetsnotiser där ChatGPT:s försynta “säg till om du vill ha texten mer nyhetsmässig”-förslag råkar slinka igenom i slutpubliceringen. Det finns flera internationella exempel som ger vid handen att vi kan komma att få se fler och allvarligare AI-skandaler under månaderna och åren som kommer, i takt med att generativ AI blir allt bättre. Freddi Ramel pratar med Esbjörn Guwallius, journalist med fokus på AI, Pia Skagermark, utrikeschef på Dagens Nyheter och Nicholas Hune-Brown, chefredaktör på kanadensiska tidningen The Local. Bonniers lokaltidningar får mediestöd trots vinstI förra veckan gick Bonnier News ut och berättade att deras vinst för fjolåret landade på drygt en miljard kronor. Men det som fick en del att höja på ögonbrynen, eller kanske snarare det som stack i ögonen på vissa, det var Bonnier News Locals resultat. Koncernens lokaltidningar gick nämligen med 261 miljoner kronor i vinst, samtidigt som de cashade hem 250 miljoner i mediestöd. Även vi på Medierna ställde de här siffrorna mot varandra i våra kortnyheter. Men, är det verkligen så fel?Joanna Korbutiak har pratat med Pia Rehnquist, chef för Bonnier News Local, Lisa Irenius, chefredaktör Svenska Dagbladet och Anders Malmsten, journalist och författare.

Oj oj matigt avsnitt! Patrick har blivit HACKAD! Så lite om det. Sen om hur man ska göra för att spara på el nu när priserna är REKORDHÖGA.Sen om gammastrålning och hur man skyddar sig mot det. Och om hur man förbättrar jorden på en plats med ynkligt lager matjord. Visst fan! Vi pratar placering av växthus också. Hur dåligt är det med träd som skuggar??Och sen för patreons:- kreatin- styrketräning- sovsäckar till barnFan va starka vi känns just nu??puss och kram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tim är tillbaka i Sverige och leder er tillsammans med Henke och Snäcke genom den sillyn som slagit ned.Vi inleder i Elfsborgs tränarjakt – vem borde de går för? Och vad tycker vi om att de hörde av sig till Thelin?Sirius spänner bågen och presenterar en dyr mittback. Visst känns det bra?Snäcke såg AIK:s träningsmatch mot Toronto och delar med sig av sin matchanalys, hur ser AIK ut egentligen? Hur oroliga blir vi till följd av uppgifterna om att de tappar Benkovic?Utöver mängder av Silly gör vi även ett avstamp i försäsongströjor, MFF:s trupp och Kalmars brist på värvningar.En måndag full av nyheter och diskussioner.Lyssna nu. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andakterna den här veckan tar avstamp i de fem världsreligionerna på temat Kyla. Idag med prästen och psykoterapeuten Albin Tanke som utgår från sin kristna tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Det biter i kinderna. Hu, vad det är kallt. Jag vet inte hur det är hos dig, men här i Malmö där jag befinner mig blåser det iskalla vindar. Det gör det ofta denna tid på året. Det kan kännas som flera minusgrader trots att termometern står på plus. Och det värsta, det är nog när kylan når in innanför och det svårt att bli varm igen. Då gäller det att försöka hålla igång, att inte stelna till. Ja, jag försöker verkligen göra det jag kan för att hålla kylan stången och inte låta den ta över på olika sätt.När vinterns kyla tränger djupt in i märgen, då påminns jag om hur skört livet är. Visst är vintern en vacker tid, det tycker jag verkligen, men jag vet också att kylan är svår för många, för alla som inte kan stänga den ute, för alla som saknar möjligheter att hitta in i den trygga värmen. Jag är så tacksam för kyrkans olika verksamheter med t ex värmestugor som på många håll görs i samverkan med t ex Stadsmissionen; för att ge värme på olika sätt.Text:Joh 1:5Musik:Prague's Ballet av Marius Neset med Marius Neset, Leif Ove Andsnes och Louisa TuckProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Visst snackar vi människor om mycket men inte om allt. Här lyfter inringarna små eller stora frågor, personliga erfarenheter eller nyheter som annars hamnar i skymundan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om sånt vi tänker mycket på men sällan hör om eller får chansen att säga högt, särskilt inte i Sveriges största radiokanal P4. Christian Olsson och resten av Sverige lyssnar.Saker vi pratar för sällan om i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.seeller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar efter Sportextra, ca kl 22:15.

Dagens andakt hålls av Prima Singh diakon i Equmeniakyrkan i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 30-åriga Prima Singh väntar sitt första barn och reflekterar i Andakten över graviditeten. Ur Andakten: ”Det är någonting som händer med en under graviditeten. Visst är det en massa hormoner som far omkring men det händer också något mer än bara det. Jag vet faktiskt inte om alla känner så, men jag känner det. Att det inte bara är de biologiska frågorna som hamnar i centrum utan också de existentiella frågorna.”Text:Psaltaren 139:16-17Musik: Concerning Hobbits – Howard Shore, London Philharmonic Orchestra, Nya Zeelands Symfoniorkester (Wellington)ProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Som en kontrast till ett tungt nyhetsflöde så hör vi inringare som delar med sig av små och stora saker som på olika sätt inger hopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Visst kan det ibland känns överväldigande när vi tar del av händelseutvecklingar på det internationella planet såväl som här hemifrån. En del nyheter är tuffa att ta till sig och ibland talas det om en nyhetströtthet. Eller att man undviker nyheter. Ikväll vänder vi på steken och pratar om sånt som gör dig hoppfull, nyheter eller händelser i ditt liv som har stärkt dig och gett dig hopp om framtiden. Olof Wretling om hopp och framtidstroRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl. 21:40.

Vad får Edvin & Johanna för VÄRVNINGEN till Podme? Fredrik saknar minnesluckor, Per Lindgren är groteskt vidrig på twitter, Petrina har coola glasögon och så vi igenom listan på TOXISKA kompisar som man kanske bör lämna i 2025!Och varför stör man sig LITE på killar som postar BRA grejer om mäns våld mot kvinnor? Trevlig helg!Support till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad får Edvin & Johanna för VÄRVNINGEN till Podme? Fredrik saknar minnesluckor, Per Lindgren är groteskt vidrig på twitter, Petrina har coola glasögon och så vi igenom listan på TOXISKA kompisar som man kanske bör lämna i 2025!Och varför stör man sig LITE på killar som postar BRA grejer om mäns våld mot kvinnor? Trevlig helg!Support till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Julstressen har ibland en tendens att leda till tankspriddhet, glömska och hjärnsläpp. Vi pratar om alla gånger när det gick lite för fort! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Sara råkade ge bort en museiresa till sitt ex, Mårten glömde tomtemasken och drog på sig en nylonstrumpbyxa istället och Harry deltog i en fårvallningstävling som bokstavligen gick ”skit”!Vi hör också Hugo som förväxlade vigvatten med handsprit och i extramaterialet säger vi hejdå till vår underbara kollega Yasmine som gör sin sista dag på Kvällspasset.

Nyheten om den inställda punkfestivalen i Karlskoga kan få oss att tänka på händelser i livet då det kändes som att vuxenvärlden helt var ute och cyklade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Visst kan vi alla känna igen oss i känslan av att bli lite lite överkörd av att någon annan vet bättre, speciellt när vi var unga? Sen ska vi med handen på hjärtat också erkänna att de vuxna kanske inte alltid var så fel ute. Men visst kunde det vara frustrerande?Vill du läsa mer om nyheten som gav upphov till tisdagskvällens ämne så finns den är här Pia Herrera om när vuxna tror sig veta bästRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar kl. 21:40.

Visst är begreppet psykisk ohälsa en skadlig term som dränker vården i efterfrågan – men diagnoserna är inte problemet. Ökningen av adhd är priset vi betalar för ett modernt välfärdssamhälle. Professorn i psykiatri Markus Heilig skriver ett svar till Johan Bengtsson i artikelserien Psykiatrisverige. Inläsare: Jenny Strindlöv

Jenny reflekterar över nya vetenskapliga framsteg samtidigt som hon och Victoria – helt utan att vilja lägga någon press på barnen – råkar drömma om framtida barnbarn. Visst går det att få barn senare i livet, rent teoretiskt… men Victoria är skeptisk, och Jenny tycker sig höra en lätt darrning av panik.Victoria kastas mitt under handelsträdgårdens julmarknad mellan glädje och oro när ett oväntat samtal får henne att plötsligt rusa till sjukhuset.Veckans tema är hyacinter, och lyssnarfrågorna tar upp allt från hur man får dem att stå stadigt till hur man övervintrar krolliljor, physalis och citronträd – samt hur man bekämpar spinnkvalster och andra vinterbekymmer i trädgården.Dessutom blir det en dödligt vacker prins (PS: Hyacinthus), en gudalik sagostund och ett litet genidrag.Hör gärna av dig till oss på: rodavitarosenpodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest patrullerande avsnitt hittills besvarar vi – på vår arbetsgivare Gustaf Ljungnés begäran – frågan ”vad gjorde Gustafs pappa utanför Kaliningrad strax efter murens fall?”. Visst lösskäggeri utlovas.Per är den som sätter sig vid signalspaningsutrustningen den här gången och därmed även den som intervjuat Gustafs pappa. Det blir sålunda skojsig spaning utanför Kaliningrad, men även en lovsång till den lilla och tungt beväpnade Kaparen-klassen. Mattis roll är den här gången att längta tillbaka till ett äldre Ryssland. Stort tack till Gustaf! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visst känns det lockande att skörda frukter från sitt eget citronträd? Men det krävs mycket ljus, värme, tid och pyssel för att trädet ska trivas i Norden. Botaniskas trädgårdsmästare Olle Lindgren ger sina bästa citrusodlartips. Stina och Åsa har varit i Italien och smakat citroner, det finns många olika varianter. Citrus generellt korsar sig lätt, men nu har forskningen äntligen klurat ut vilka korsningar som gömmer sig bakom våra vanligaste citrusfrukter.

Visst har ni märkt det? Nu är mörkret här igen. Under senhösten är det många som påverkas av det intågande mörkret och börjar må sämre. I det här avsnittet ger vi vetenskapliga och personliga tips för hur man klarar mörka säsongen på bästa sätt. Repris från 2020. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är på vift på Mallorca och tar vara på livets trevligheter. Vi hyllar trevliga chaufförer, som gör det lilla extra. En soffa är full av svek och varför finns det Banan-kort på Ikea. Visst är det härligt med klädkodex till festen? Och tänk om alla Wahlgrens Värld avsnitt egentligen följer ett manus? Ska Pernilla börja kommentera fotboll? Och OBS! Vår biljett-tävling till podshowen är nu avslutad. (Ingen ide att fortsätta maila/skicka DM) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emma och Frida har varit på bokmässan (såklart med “Flawless” i högsta hugg) och i veckans avsnitt delar de med sig av en recap från denna upplevelse, som varit fylld av känslor. Och känslorna fortsätter ända in på veckans avsnitt då Frida och Emma har någonting att berätta. Ja, det finns ett slut på allt... men innan dess så blir det två avslutningsshower – live – som sammanfattar denna poddresa på åtta år! Och du är välkommen. Biljettlänkar hittar du i nyhetsbrevet. Visst är det också passande att veckans tema handlar om hur du får makeupen att sitta – trots gråt, svett och (nästan alla) tårar? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det var en gång en syster till en känd filosof. Elisabeth hette hon. Både Elisabeth och hennes äkta make Bernhard älskade Rickard Wagner. Vid ett tillfälle föreslog den kända kompositören – lite slängigt – att man kanske borde grunda en renrasig och vegetarisk koloni för germaner i Sydamerika.Ni kan aldrig ana vad som hände sedan. Eller, det kan ni kanske. Elisabeth och Bernhard plockar upp Wagners antisemitiska brandfackla. Åker till Paraguay – varpå allting går käpprätt åt skogen.I det här avsnittet pratar vi om den nietzscheanska familjedynamiken, om självupptagna genier och om Sydamerikas fattigaste land. Det är underligt, skvallrigt och mycket fascinerande. Viel Spaß!------Visst vet du att du kan prenumerera på podden? Extra material och ingen reklam? Vilket deal: historiepodden.supercast.com——Läslista:Wästberg, Per, 'Det antisemitiska paradiset', Edith Whartons hemliga trädgård., S. 115-122, 2000Macintyre, Ben, Sökandet efter Elisabeth Nietzsche, Forum, Stockholm, 1994Andersson, Axel ”Nueva Germania” Populär historia 8/2010Ruin, Hand ”Världen behövde en syndabock” DN 2002-09-25Fredriksson, Gunnar, 20 filosofer, Norstedt, Stockholm, 1994 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

26 september. Ledarredaktionen sammanfattar veckan och diskuterar veckans partiledardebatt, varnar för ryska luftkränkningar och bemöter anklagelserna om att den inte har koll på försörjningsstödet. Mattias Svensson, Tove Lifvendahl och Paulina Neuding står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Fredrik, Kristoffer, och Tobias: åter i samma avsnitt! Först diskuterar vi Goatmire Elixir, vad “'låg nivå” egentligen är för kod, typhantering och injektioner av inspiration. Därifrån glider vi över till AI, entusiasm och inspiration. Visst kan hela AI-blåsten ta glädjen ur kodandet? Man måste inte brinna för sitt jobb, men vad är det som är värdefullt? Att fokusera på annat än koden är väl att göra mindre av det som faktiskt ger en mest i jobbet? Tobias berättar om sina erfarenheter med Copilot - från entusiastisk till skeptisk. Är AI bäst för saker man inte bryr sig om? Vissa av oss har problemet att vi bryr oss om nästan allt. Icke-determinismen i AI en del av det som fångar en och får en att tro att man är produktiv? Med bara ett drag till i den enarmade banditens arm kanske jag får precis rätt resultat?! Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Avsnitt 527 var det förra med Tobias, Kristoffer, och Fredrik samtidigt Lars Wikman Goatmire Elixir och Nervesconf EU Elixir Nerves Webbserver på vape-elektronik BEAM Nervescloud Giocci Actor-modellen Program counter Phoenix Gleam Elixirs kommande typsystem Set theoretic types Waterpark-presentationen Java hotspot 385 - första avsnittet där Lars snackade Elixir Stötta Kodsnack på Ko-fi [Saša Jurić](Saša Jurić) _why _whys introduktion till Ruby Sam Aaron Sonicpi Eurollvm Kvantdatorer Quantum dot Ash José Valim GIS Next.js Server components Lobste.rs Codeberg Gotosocial En bok som heter Kapitalet Det kommunistiska manifestet Titlar I Varberg förra veckan Typ Elixir för embedded En riktig japansk farbror Sin egen PC Väldigt inte effektivt Djup stack Höjden på tallrikssapeln Vad betyder plus egentligen? Andra värden än prestanda Sålt in mig på Elixir många gånger En injektion av inspiration Man förstår de första tre orden Fokusera på Jira Djupare anknytning till koden Alla kopparkablar i Sverige Jag bryr mig om allt Det där kan jag göra med vim Ickedeterministisk autokomplettering All din kod är nu trasig Jag vill ha riktig kunskap Du är en tragisk människa

Militærhistoriker Magnus Håkenstad har sett den nye Blücher-filmen og diskuterer krig, heltedyrkelse og norsk film. Du får gratis tilgang på denne podcasten fordi andre abonnerer på Minerva, høyresidens dagsavis. Bli abonnent du også ved å følge lenken: https://www.minerva.no/abonnement

I denna ljuva sommartid! Visst är det helt fantastiskt hur naturens olika skiftningar skänker oss glädje, frid, stillhet och fascination.I dagens avsnitt samtalar Benny och Helena-Magdalena om naturens underbara skönhet, kraftplatser och elementen och vilka element som är deras favoritelement och mycket mer.Redigerat av Svensk RadioreklamRedaktör: Henrik Gyllenstenhenrik@svenskradioreklam.comwww.svenskradioreklam.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Glömska kan vara verkligt besvärligt. Men glömska kan också leda till dråpliga historier. Ring in och berätta vad som hände när du glömde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Glömt att stänga av spisen? Bäst och åka hem och kolla för säkerhets skulle.Glömt att gratta en kompis? Bäst att hitta på någon riktigt rolig kompensation.Glömt att betala skatten? Bäst du gör det bums!Alla glömmer vi ibland, och vissa gånger blir glömska lustigt nog mer minnesvärt än annars. Bjussa på dina erfarenheter i ämnet.Vi vill höra just din personliga historia.Dela med dig av din berättelse i Karlavagnen, Sveriges största samtalsrum.Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.

Visst är det härligt att se en spegelbild av sig själv. Någon som tänker och agerar precis som jag. Det blir så friktionsfritt och enkelt att jobba ihop. Men vilka resultat får vi om alla är lika? Mycket forskning och erfarenhet visar att de organisationer och lag som vågar arbeta med olikheter är också de som får bäst resultat. Det är inte det enklaste men effektivaste. I dagens avsnitt pratar Lena, Mats och Lars om vad som händer om man vågar blanda sina grupper med olikheter och aktivt arbetar med att förstå sig själv och sina medspelare. Vad som händer när man lär sig respektera och förstå att någon annans olikhet bir mitt komplement och att vi tillsammans breddar vår totala förmåga.

I veckans podd får Gabriel ångest av Tobias storstädning.Vi firar Johan Jureskogs 50års-dag med pompa och ståt i ett stort cirkustält!Måste man bjuda med +1 på en fest?Är Alligator Alcatraz ett nytt koncentrationsläger?Vi rekommenderar tre av årets första sommarprat.Till sist listar vi tre gånger det kunde ha gått riktigt illa i livet..Nu kör vi!Kontakt: hello@poddagency.comI säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det gäller att avsluta på topp! Hanna har haft en av sina bästa midsomrar i Spanien, medan Lojsan & co sprängde på Sandhamn i vanlig ordning – eller? Vad landade kalaset på i år och är det dags att trappa ned lite på alkoholen?Följ oss på instagram och Tiktok @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare" och skicka frågor, dilemman, am I the asshole och fuckboy or not till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

Frida Fagerlund på exklusivt besök i poddstudion går igenom vad som händer utanför toppklubbarna i Premier League. Visst, vi snackar en del Arsenal också. Sedan tar vi en titt på Leeds, Sunderland och Burnley för att se om förbannelsen kan brytas och vem som har bäst chans att hänga kvar säsongen 25/26.

Det här är berättelsen om den osannolika duon som tog Sverige med storm under 90-talet. En resa som gjort ont, men fått gå ändå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är tidig onsdagsmorgon i december 1997. Ett av landets mest populära band ska spela en av sina nya låtar i TV4:as Nyhetsmorgon. Men sångaren Håkan Hemlin är ett vrak. Huden är askgrå, han tittar konstant ner i golvet och svarar så kort det bara går på programledarnas frågor.– Visst är detta fortfarande Nordman?– Jo, det är väl det.Under dom senaste åren har bandet Nordman tagit hela Sverige med storm och debutskivan sålde över en halv miljon exemplar. Ett tag kändes det som att nästan vartenda hushåll i Sverige hade plattan. Idén var enkel, ändå hade ingen annan tänkt tanken. Att blanda folkmusik och pop. Men den omedelbara framgången och stjärnstatusen som följde har blivit för mycket för sångaren Håkan, som nu är långt ner i ett amfetaminmissbruk. Inför dagens sändning har han redan missat soundcheck och låtframträdandet känns minst sagt själlöst. Under intervjun blir det istället duons andra medlem, Mats Wester, som får svara på nästan alla frågor.– Hade du kunnat drömma om hur det skulle tas emot?– Nä, förväntningarna var ganska lågt ställda för debutanter säljer inte så många plattor, och det hade inte vi heller räknat med att göra.Frustrationen kring Håkans oberäkneliga beteende har byggts upp under flera års tid, och den här sändningen blir droppen för Mats. Han är trött på Håkans beteende och lägger ner projektet Nordman. Efter att dom lämnat TV4:as studio kommer de båda vapendragarna inte att höras på sju år.Medverkande: Håkan Hemlin, Mats Wester, Py Bäckman och fanet Kajsa.Programmet är gjort av Robin Jonsson våren 2025Producent Joanna KorbutiakExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonProgramledare Siri HillP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från Nyhetsmorgon ( TV4, 1997), Striptease (SVT, 1994) och ZTV (1994).