Podcasts about vildhj

Vi gör om vårt koncept lite och kommer numera att släppa 2 avsnitt i månaden där det ena innehåller våra ordinarie segment som:- Vad vi lyssnat på den senaste tiden- emopodden quiz - Nästa månads releaser Medan det andra avsnittet helt och hållet fokuserar på en artist, ett ämne eller kanske en intervju!Hoppas ni uppskattar att få höra oss lite oftare även om avsnitten blir något kortare så blir energin desto högre!I dagens avsnitt pratar vi om Sleep Tokens nya låtar, A Day To Remember, Vildhjärta, Wolves at the Gate och många fler! Dessutom spelar vi upp Dream Drops nya låt!Du hittar länkar till instagram, patreon, merch, discord och våra andra poddar i vårt länkträd:⁠https://linktr.ee/emopodden.⁠⁠Spotify-lista med låtarna från avsnittet⁠Vill du sen ha ännu mer musik så kan du spana in den ⁠ultimata listan⁠ med alla låtar från alla våra avsnitt![We do not own any music played in this podcast. All short snippets of music we play are for promotion and/or reviewing purposes only, and all credit goes to the original creators.]

Det var egentligen inte meningen, men Maria Vildhjärta Westerberg fick i en period av psykisk ohälsa tipset att gå in i skogen för att få lite frisk luft må lite bättre och finna sig själv. Hon fick både frisk luft och mådde bättre men hon fann inte sig själv. Hon fann pinnar i stället. Pinnar som har förändrat hennes tillvaro totalt. Hennes dagar går ut på att gå i skogen, samla pinnar som hon vrider och vänder på tills hon hittar en figur, eller del av en figur. Sen skapar hon gestalter av sina fynd skriver några passande ord och efter det säljs dom i hennes butik till ett massapris som vilken skogsägare som helst skulle bli avundsjuk på. Maria Vildhjärta har ett mål - hon vill bli lika självklar som en pinne. Hur får man en sån idé? Hur nära är hon att bli en pinne? Och är det viktigt att hitta svar på allt? 

KONSTNÄR, 50 år. Född i Sunne, bosatt i Brunskog, Värmland. Debuterar som Sommarvärd. Maria Vildhjärta Westerberg lever på att göra figurer av helt vanliga skogspinnar. Att vidare definiera hennes konst tycker även hon själv är svårt: hon är själv ointresserad av Konst. Det är naturen, bortom biologin som intresserar mig. Ibland jublar det till i Maria Vildhjärta Westerbergs bröst när hon inser att hon faktiskt får betalt för det hon gör: att samla saker från skogen och göra dem till konst. För att tydliggöra vad hon jobbar med tar hon med lyssnarna på en improviserad radiopromenad bland träden, och förklarar vad skogen gör med henne. Där finns inget som påminner om att hon inte duger, att något fattas henne. I skogen saknar hon inget. Hon beskriver det som att det växer löv på hennes tankar när hon är på sina strövarstråt:  skogen är som världens största skola utan tak där jag i förväg inte har en aning om vad jag ska undervisas i, men precis alla ämnen ingår och jag ska få lära mig dem på ett otroligt konkret och lustigt sätt. Det är i kontakt med andra människor som hennes brister blommar ut till fullo. För att slippa detta har hon bland annat gjort sig hopplös att få tag på. En gång lade hon sig ner på golvet och spelade död som en snok - för att slippa ta emot besökare, vilket bara ledde till mer dramatik än ännu ett nej hade gjort.  I 30 års åldern fick Maria Vildhjärta Westerberg ett personligt psykbryt då hon förstod att hon måste anpassa sig. Efter småstaden, generationen, könet. Hon blev ledsen och jobbig av denna anpassning och så småningom deprimerad. Vännerna rådde henne att gå ut i skogen och se till sig själv främst, och hon lydde deras råd. Hon fann genast ett sammanhang med naturen och så började hon samla. Det var även i skogen hon träffade sin man Johannes. Om Maria Vildhjärta Westerberg Kallar sig själv professionell pinnplockerska och skapar skulpturer av material som hittats i skogen. Haft flera separata utställningar bland annat på Värmlands Museum. Kåserar i Naturmorgon i P1 och skriver krönikor i Nya Wermlands-Tidningen med betraktelser från ett skogsbryn. Har givit ut böckerna Hjärtklappning och Vildhjärta en kär lek mellan människa och skog. Berättar i dem om sin konst och sitt personliga förhållande till naturen. Engagerad i bevarandet av gammelskogen. Har fått flera av sina texter tonsatta av bandet Hemjord.   Producent: Malin Björk

Jag hörde en form som viskade där i skogen. Jag hade inte hört den om jag kommit direkt från gatans larm. Men nu kunde jag förnimma den och när jag tog den i min hand viskade den inte längre. Den talade, nästan ropade. Och jag lyssnade och blev lite förändrad. Stina Wollter Vid vägs ände, i ett hus i naturens färger med skogen som en vägg vid tomtkanten lever och skapar Maria Westerberg som också kallar sig Vildhjärta. Här har hon funnit en tillvaro som passar henne, bortom huslig lycka och karriärstegar.Stina åkte och hälsade på och fick stiga in genom en öppning i den där väggen och trädde därmed in i en värld som vid första ögonkastet kanske bara ser ut som en vanlig skog men i Vildhjärtas sällskap plötsligt förvandlas till en befolkad, ja, besjälad plats. I Vildhjärtas fotspår träder gestalter och berättelser fram som har något viktigt att säga nutidsmänniskanom vi stannar upp och lyssnar.Hör Stinas möte med Maria söndag 26 juli kl 22.05-23.00 - Maria som ser sig som en utrotningshotad art. Detta är en återutsändning av ett tidigare program och därför kan du inte ringa in. Maila när du vill till sondagsstina@sverigesradio.se Söndagarna med Stina Wollter kommer igång med nya direktsända möten den 23 augusti.

Jag hörde en form som viskade där i skogen. Jag hade inte hört den om jag kommit direkt från gatans larm. Men nu kunde jag förnimma den och när jag tog den i min hand viskade den inte längre. Den talade, nästan ropade. Och jag lyssnade och blev lite förändrad. Stina Wollter Vid vägs ände, i ett hus i naturens färger med skogen som en vägg vid tomtkanten lever och skapar Maria Westerberg som också kallar sig Vildhjärta. Här har hon funnit en tillvaro som passar henne, bortom huslig lycka och karriärstegar. Stina åkte och hälsade på och fick stiga in genom en öppning i den där väggen och trädde därmed in i en värld som vid första ögonkastet kanske bara ser ut som en vanlig skog men i Vildhjärtas sällskap plötsligt förvandlas till en befolkad, ja, besjälad plats.  I Vildhjärtas fotspår träder gestalter och berättelser fram som har något viktigt att säga nutidsmänniskan…om vi stannar upp och lyssnar. Hör Stinas möte med Maria, som ser sig som en utrotningshotad art. Du som lyssnar, vill du berätta om vad skogen gör med dig? Om vilka platser som betyder mest för dig? Om var du läker? Har du hittat en livsstil som passar ditt väsen perfekt? Vad har du behövt stänga dörren till för att hitta dit? Är du också en vardagsfilosof? Vad har du kommit fram till? Vad du än vill prata om, ring 018 – 17 40 20 under sändning eller maila till sondagsstina@sverigesradio.se

Årets första Naturmorgon ska vi återhöra reportage och sändningar från året som gått. Bland annat det här: Nybyggarskog i Gallejaur. I början av hösten sände Thomas Öberg från den lilla nybyggarbyn som blev känd från tv-dokumentären om systrarna Karlsson. De hade skött sin gård och naturen runt omkring byn så varsamt att Gallejaur idag är skyddat både som kultur- och naturreservat. I den fina gamla skogen bakom de timrade husen mötte Thomas upp biologen Mats Karström. Vildhjärtat i skogen. Författaren och konstnären Maria Westerberg ser sig som en annorlunda typ av skogsarbetare. Varje dag gör hon ett nytt konstverk från material hon hittar runt sitt hem i Tortan i Värmland. En regnig höstmorgon sände Naturmorgons Therese Forsberg från hennes trakter och det blev ett samtal om hur hon ser på skogen. Iskallt vid Nyköpingsån. Året slutar som det börjar, med en kall och snörik vinter. I januari promenerade vår reporter Lena Näslund längs Nyköpingsån på span efter tåliga fåglar och också efter kaveldun. I sällskap hade hon ornitologerna Bertil Karlsson och Janne Gustavsson. Borra sig ner genom naturhistorien. I somras åkte biologen Andreas Vedman och fältreporter Joacim Lindwall till högmossen Lomsmuren (jo, det stavas faktiskt så) mellan Sandviken och Gävle. Med sig hade de en jättelång borr. Och genom borrprover kunde de berätta om hur naturen på den här platsen ändrats genom årtusendena. Det blir också en kråkvinkel om julgranar av Thomas Öberg och så är tävlingen tillbaka i vanlig ordning. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Den här filmsekvensen kom från Tommy Andersson i Agunnaryd i veckan: Hej. Jag har foderplatser för viltet i vinter. På ett ställe i skogen så har vi en rundbale till rådjur och hare. Men i dag på förmiddagen när jag kom ner dit så hade det byggts om till grishotell. Två vildsvin hade kurat ner sig i gräset, tyvärr fick jag bara med den ena på film. Önskar er alla ett Gott Nytt År MVH Tommy Andersson

Kerstin Högstrand och Maria Westerberg två konstnärer i Värmland. aktuella med Vildhjärta resp Långa katter krymper inte och brevväxling med Lars Lerin i boken Tröstpriser och sidovinster. Samt den kommande boken av Lerin/Högstrand Ärevarv och straffrundor. I tio år har Maria Westergren gått i skogen och plockat pinnar. Täljer till och skriver pinnens berättelse. Idag försörjer hon sig på skulpturerna. - Det var stressigt förr. Pinnarna skrek åt mej. Ta mej, tälj mej, tälj min historia. Jag fick ta semester i nationalparker! Där är förbjudet att ta nåt från marken, säger Maria Westerberg som i höst kommit ut med Vildhjärta en kär lek mellan människa och skog. Dreven går i Värmland. Älgar skjuts och vargar springer undan ropen i skogen. Författare och konstnär Kerstin Högstrand jagas av ångesten. I vargtimmen. När hon tillåts tina upp arbetar hon med Ärevarv och straffrundor, del två i brevväxlingen med konstnären Lars Lerin. Och en berättelse om en flicka på en flotte av flätade orm

Kerstin Högstrand och Maria Westerberg två konstnärer i Värmland. aktuella med Vildhjärta resp Långa katter krymper inte och brevväxling med Lars Lerin i boken Tröstpriser och sidovinster. Samt den kommande boken av Lerin/Högstrand Ärevarv och straffrundor. I programmet hör vi först riksspelekvinnan Maria Larsson och Johannes Söderqvist spela en schottis Gropas Yrsnög !!! Ett program av Sigrid Flensburg.