Podcasts about Medan

Fyra år med krig har inneburit en svåra prövningar för Ukraina och förändrat Europa. Kan ett oenigt EU fortsätta ge Ukraina det stöd som behövs? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det brutala kriget i Ukraina har inte bara inneburit en katastrof för ukrainarna, utan även omformat Europa. Kriget har prövat Europas enighet och de EU-system där enskilda länder kan sätta sig på tvären. Fyra år efter den ryska fullskaliga invasion i Ukraina har EU infört en lång rad sanktioner mot Ryssland och stöttat Ukraina både med pengar och militär utrustning. Men på årsdagen reser EU-ledarna till Kiev tomhänta, varken nya sanktioner eller stödpaket har fått grönt ljus. Frågan är nu hur Bryssel ska komma runt Ungern och Slovakien som bromsar EU-hjälpen och hur stark den europiska viljan att hjälpa Ukraina är?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget PoliteaProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Mattias DellertTekniker: Christian Barter

Medan äventyrarna funderar på hur de ska bryta det skenande miraklets makt över Fumurahl tilltar oron i staden. Här är kartan över Fumurahl

Send a textDan Esposito dealt with chronic pain for too long. It effected pretty much every aspect of his life. But Dan no longer experiences chronic pain.As Dan shares his story we'll get to see how even a world class athlete can experience pain to the point life becomes a drudgery. But Dan did not want his pain to define him and alter the life he wanted to live. I invited Dan to take twenty minutes or so and explain how he overcame chronic pain and how we listeners can as well.Dan's website:UNDO.MEDan's Email:undomethod@gmail.com

Perhimpunan Hotel dan Restoran Indonesia (PHRI) Badan Pengurus Daerah Sumatera Utara (BPD SUMUT) akan menggelar Musyawarah Daerah (MUSDA) ke-13 pada 14 hingga 16 Februari 2026 di Medan. Musda kali ini akan memilih ketua dan jajaran pengurus baru PHRI BPD SUMUT, serta menyelenggarakan berbagai acara menarik seperti Indonesian Rijsttafel, Cooking Competition, Bedding Competition, dan PHRI Table Top.

Språk, men inga ord. Det skrev Tomas Tranströmer om redan 1983, långt innan han förlorade talet. Boel Gerell funderar över skillnaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Var börjar det? Kanske i andningen, i luften som inte kommer att räcka hela vägen fram och redan när jag startar meningen ser jag ordet i slutet och vet att det kommer att bli svårt. Jag kommer att fastna där, i den där satans bokstaven och bli kvar tills syret tar slut och du ser bort av hänsyn och genans. Medan jag tystnar och drar efter andan djupt och vanmäktigt och börjar om igen, med ett nytt ord.Det har blivit bättre förstås. Exempelvis läser jag ju den här texten utan att beväras av stamningen – peppar, peppar. Jag har hittat strategier för att hantera mina problem och bryr mig också mindre om vad andra tycker, det underlättar. Ändå är jag fortfarande någonstans alltid kvar i den där vibrerande frustrationen som fyller det tysta rummet där ordet inte låter sig sägas. Ett oändligt ensamt rum, skilt från den övriga världen.Trots att mina besvär är jämförelsevis lindriga har de satt prägel på mitt liv. En ovilja till telefonsamtal, en oro för att framträda offentligt tills jag kom på att adrenalinet som rusar genom mig vid sådana tillfällen faktiskt hjälper mig att överbrygga glappet till orden jag vill åt. Säkerligen är problemet större för mig själv än för dem jag möter och även om det kan kännas så i stunden är jag inte ensam.Ungefär en procent av den vuxna befolkningen i Sverige stammar. Bland barn är det betydligt vanligare men besvären försvinner ofta med åren. Exakt vad stamning beror på vet man inte och jag kan bara gå till mig själv för att försöka förstå. I samtal med mina barn exempelvis, stammar jag inte alls. Trötthet försvårar symptomen och om jag av någon anledning känner mig låg eller obekväm i situationen blir det också värre.En stroke eller en hjärntumör kan också utlösa stamning – eller om skadan är särskilt svår – afasi där tillgången till språket helt eller delvis försvinner. Jag försöker föreställa mig tillvaron i det tomma rummet med de blanka väggarna, inte som en tillfällig förvisning utan som ett hem. Vad händer med den som förlorar möjligheten att nå ut med sin röst för alltid?I dikten ”April och tystnad” ur samlingen ”Sorgegondolen” från 1996 beskriver författaren Tomas Tranströmer förlusten av språket som ”silver, som glimmar utom räckhåll hos pantlånaren”.En sån ödets ironi att just han, som hade språket så totalt i sin hand skulle tappa det. Eller, inte alldeles. En fungerande arm hade han kvar efter stroken 1990 och med hjälp av den kunde han fortfarande spela piano. Med orden var det värre, få fraser återstod – ett ja och ett mycket bra och i övrigt gester och blickar som hans livskamrat Monica förstod att tolka och översätta till ett vardagligt samtal och dessutom till litteratur.Så tillkom inte bara ”Sorgegondolen” där hälften av dikterna skrevs efter stroken. Utan också samlingen ”Den stora gåtan” som till största delen bestod av haikudikter. Boken nominerades till Augustpriset med motiveringen att hans ”diktning genomgått oavbruten förtätning och utveckling.”Funktionshindret som initialt tycktes tysta honom hade alltså i praktiken lett till en utveckling eller precisering av hans litterära förmåga. Språket han finner på stranden efter stormen är renspolat från oväsentligheter. Dikterna är oftast bara tre rader och har karaktären av bilder med ord så exakta att de inte kan vara några andra.”Döden, skriver han, lutar sig / över mig, ett schackproblem. / Och har lösningen.På samma vis beskriver författaren Daniel Sjölin sitt medvetande som bilder när språket går förlorat också för honom i sviterna av en gåtfull hjärnsjukdom. För att slippa konfronteras med vidden av katastrofen tiger han sig genom dagarna eller använder de få ord han tror sig kunna leverera obehindrat: tack, tjena, supernajs. Samtidigt är han aldrig helt säker på vad han säger. Som en slumpgenerator väljer hans rådbråkade hjärna andra ord än de han tror och språket kommer ut oförutsägbart och utom kontroll.Just kontrollförlust har varit ett mål för Sjölin i hans tidigare litterära arbete. För att osäkra skrivprocessen har han medvetet skapat hinder för sitt flöde. Som i romanen ”Underskottet” där han liksom företrädarna för den litterära 60-talströrelsen Oulipo begränsar sitt alfabet och skriver halva boken utan bokstaven a. Nu är inte bara a utan hela alfabetet utom räckhåll och kontrollförlusten osäkrar hela hans existens.I det som senare kom att kallas Sapir-Whorf-hypotesen lade den amerikanske lingvisten Edward Sapir 1929 fram teorin att en människas förmåga att förstå världen i hög grad var beroende av det talade språket. Så kom det sig att två människor med skilda modersmål aldrig skulle komma att se saker och ting på samma vis. I orden låg möjligheterna och begränsningarna och som exempel användes hopi-indianerna som påstods sakna ord för tid och därför skulle vara omedvetna om hela tidsbegreppet.Så var det förstås inte och ändå har teorin bildat skola och skrämmer nu den tidigare lingvistikstudenten Sjölin där han ligger stum på sjukbädden. Vilket värde har han som människa – i sina egna och andras ögon – utan sin röst? Tron på språk som värdemätare och indikator på själslig förmåga genomsyrar hela den västerländska världsbilden och präglar inte bara vår syn på varandra utan också på våra medvarelser djuren. Sättet vi behandlar boskap på kan exempelvis bara basera sig på idén att den som saknar röst också saknar känslor, behov och rätt att finnas till. Detta trots att var och en som haft ett djur som vän, vet att det går att föra också mycket nyanserade diskussioner utan mänskligt tal. Själv har jag fört många och långa samtal med hundar och tack vare denna språkliga kompetens slutade jag för snart trettio år sedan att äta kött. I en film på teve fördes svin till slakteriet. Inget våld syntes i bilderna, men i svinens öron och ögon läste jag allt de redan visste om vad som skulle ske. Paniken som spred sig i leden när de tvingades framåt i den trånga passagen, lukten av blod och de avlägsna dödsskriken från vännerna.Det kunde ha varit min hund som berättade om fasorna, språket gick obehindrat att översätta. Det kunde ha varit någon jag känner, älskar och respekterar som föstes in i dödsfabriken. Det kunde ha varit jag. Tal eller skrift är inte enda vägen till djup förståelse varelser emellan, kanske är det inte ens bästa sättet att med precision kommunicera.Ta Tomas Tranströmer och hans vänstra hand, som långt efter att talet berövats honom fortsatte att förmedla hans innersta känslor med samma säkerhet som han tidigare skrev på papper. Själv ler jag lite åt mig själv och situationen när ordet fastnar, tar ett djupt andetag och börjar om igen och i leendet och andetaget möts vi och samtalet går vidare.Boel Gerellförfattare och kritiker LitteraturDaniel Heller-Roazen: Echolalia. Att glömma språk, Bokförlaget Faethon 2019Daniel Sjölin: Underskottet, Norstedts 2022Tomas Tranströmer: Sorgegondolen, Bonniers 1996Tomas Tranströmer: Den stora gåtan, Bonniers 2004

De är smarta och har kallats vår evolutionära spegelbild. Carl Magnus Juliusson håller ett försvarstal för papegojan och för upprepningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vad är det för fel med att upprepa sig? Vad är det för fel med att upprepa sig? Vad är det för fel med att upprepa sig?När man upprepar sig är det som att man plötsligt får något omänskligt över sig. Man framstår som en robot, en hackig skivspelare – eller en papegoja. Det är som taget ur en tecknad film eller sci-fi-rulle. Huden lossnar och blottar en maskin.När man upprepar sig förskjuts också intresset från ordens innebörd till hur det sägs. Upprepning drar uppmärksamhet till sig. Man misstror den som talar. Hon tänker inte ”på riktigt”. Hon talar med någon annans ord. Någon annan talar genom henne.Bland roboten, skivspelaren och papegojan skiljer förstås den sistnämnda ut sig. Till skillnad från de andra är papegojan en levande varelse som du och jag.I litteraturhistorien har inget djur används lika mycket för att beteckna människor som själlöst repeterar, som talar utan att tänka. Som Lila i Elena Ferrantes Neapelkvartett utbrister apropå akademiker: ”De har inte en enda tanke i huvudet som är deras egen, som de har tänkt själva. De vet allt, men de vet ingenting”, säger hon. ”Om du hade varit där skulle du bara ha fått höra papegojor som tjattrade […]. Det gick inte att fatta ett ord av vad de sade och de fattade inte själva heller.”Det är bara ett av hudnratals, kanske tusentals exempel. Papegojan betecknar upprepning, tanklöshet. Det finns bara ett problem –papegojor är inte alls är korkade djur. De tros tvärtom vara näst smartast efter människan! Evolutionärbiologen Antone Martinho-Truswell menar att papegojan troligtvis var jordens mest intelligenta livsform under åtminstone 30 miljoner år innan människan kom in i bilden.Att fågeln används för att representera tanklöshet är ett missförstånd som kanske delvis kan förklaras av att myter är seglivade. Det var också relativt nyligen vetenskapen insåg hur intelligenta papegojor är – särskilt grå papegojor, aror och kakaduor. Och då har man ändå talat om papegojans kapacitet att imitera mänskligt tal i mer än 2000 år.Brytpunkten ägde rum på 1970-talet med en grå papegoja som hette Alex och en forskare som hette Irene Pepperberg. Hon sökte efter sätt att etablera kommunikation mellan människa och djur. Medan andra forskare tittade på chimpanser eller delfiner valde hon papegojor som de flesta var överens om var underlägsna däggdjur i intelligens och inte kapabla till mer än efterhärmning. Det slutade med att Irene Pepperberg studerade Alex i 30 år. Under den tiden lärde hon honom att med ord urskilja sju färger och fem former. Han lärde sig också begreppspar som samma-olika och större-mindre. Med andra ord kunde han alltså beskriva föremål i fråga om storlek, form och färg, samt på vilket sätt ett föremål skiljde sig från ett annat. Han visade klara tecken på att han också förstod innebörden av orden.Efter Pepperberg har papegojor varit föremål för betydligt mer forskning. Under 1980-talet visste man fortfarande nästan inget om papegojor i det vilda, som skiljer sig mycket från dem i fångenskap. Till exempel imiterar de inte. Det verkar tvärtom vara något de enbart gör för vår skull.Men visst är det imponerande hur många ord och stavelser en papegoja kan lära sig utan att själva förstå dem? Och vilket minne det förutsätter. Det finns även gott om experiment som visar att exempelvis kakaduor kan använda och tillverka verktyg. De har även ganska komplexa känsloliv. De kan hämnas om man slutar mata dem, de kan dansa, hålla takten (genomsnittligt lika bra som människan) och med en pinne slå på en trumma. Redan Darwin konstaterade att papegojor var musikaliska, hade känsla för melodi och kunde lära sig att vissla. Det är något de gör för sitt enkla nöjes skull – inte för att få någon belöning som exempelvis mat. Det är egenskaper som man inte kunnat se hos några andra djur, inte ens hos våra släktingar primaterna. I dag menar många forskare till och med att papegojor – trots att vi inte är nära släkt rent biologiskt – är mer lika oss människor än de flesta andra djur. Martinho-Truswell har kallat dem ”vår evolutionära spegelbild”. De lever länge – som vi. De är – vanligtvis – monogama. De är altriciala vilket betyder att nyfödda ungar är beroende av två föräldrar under en längre tid för mat, skydd och värme. Det är något som kännetecknar alla djur med mer komplexa hjärnor. Papegojor är med andra ord mycket intelligenta djur. Men de kan inte lära sig att tala som en människa. Deras intelligens manifesterar sig inte språkligt. Papegojor är intelligenta på ett annat sätt.Problemet med upprepning ligger med sagt inte hos dem – utan hos oss. Man kan fråga sig varför vi driver med papegojan, vad är det som känns så hotfullt? Vi har ju alla en gång utvecklats genom att efterapa vår omgivning – för att använda en annan djurliknelse. Vi har gjort det så ofta och effektivt att vi till slut börjat tänka själva. Eller är där oron sitter, att det vi uppfattar som självständiga tänkande subjekt i själva verket bara är komplexa nätverk av upprepningar? Allt vi säger och tänker bara omkastningar av sådant vi redan hört eller sett, men omarbetat till oigenkännlighet? Då blir papegojans eko en spöklik påminnelse som kan ge existentiell svindel. Försvarsmekanismerna träder in, skrattet, avfärdandet. Tjattrande papegojor… Men är det verkligen något att vara så rädd för? Upprepning är trots allt en stor del av all språklig kommunikation och imitation en förutsättning för vårt sociala liv. Och som Kierkegaard skriver är verklig upprepning samma slags rörelse som minne, men i motsatt riktning. Den riktar sig mot framtiden.Det varnas med rätta för att se på djuren med en antropomorf blick. Men som biologerna Catherine Toft och Timothy Wright påpekar syftar begreppet antropomorfism endast på när man felaktigt tillskriver andra arter mänskliga egenskaper. Och lika gravt och vanligt är antropocentrismen – att felaktigt lokalisera alla egenskaper vi betraktar som mänskliga till enbart människan. Forskningen har trots allt visat att papegojor är mest ”mänskliga” av alla fåglar. Och vem vet, kanske är människan det mest papegojlika av alla däggdjur. Men det är som framgått inte bara imitationen som gör oss lika. Och det är något vi borde vara stolta över. Vara stolta över. Vara stolta över…Carl Magnus Juliussonlitteraturvetare och kulturjournalist

Genom sitt egensinne och sin envishet lyckades Alvin Lamar Worthy, det vill säga Westside Gunn, justera modern hiphop. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medan trap dominerade och traditionell hiphop föll i bitar skapade hans bolag Griselda ett eget universum där våldsamma historier från gatan kolliderade med konst och mode. Westside Gunns egna utspel skilde sig från det som kom från brodern Conway The Machine och kusinen Benny The Butcher. Istället för att koncentrera sig på mörkret från ett kriminellt förflutet var Gunn abstrakt och närmast impressionistisk. Han strödde populärmusikreferenser över svajig och spöklik boombap designad av bland andra husproducenten Daringer som tog fasta på det dystra i Buffalo(placeringen vid de stora sjöarna ger långa, kalla vintrar) i sina olycksbådande slowmotion produktioner. Du möter även Benny The Butcher känd för sina kärva gatuberättelser på verk som ”Tana talk 3”. Gangstrar som blandar smuts och prakt i smart boombap har alltid uppskattats. Men ingen gjorde det som Griselda.

Hur många situps kan du göra på raken? Enligt egen utsago kan Patrick Bateman kan göra 1000! Årets andra avsnitt botaniserar i millennium-arkivet och bjuder på poddens hittills brutalaste film, American Psycho (2000). En våldsam berättelse där Christian Bale spelar en investment banker som inte jobbar så hårt på att göra karriär på kontoret, men som är desto vassare på ”Murders & Executions”. Skådisarna briljerar och regissören Mary Harron gör förmodligen sitt livs bästa film. Och till den verkligt stora frågan: Kan man truga in en vildkatt i en bankomat? Medan lyssnaren grubblar så åker Coma Cop och Mike Foxtrot och lämnar tillbaka hyrfilmer.

Filippo D'Angelo"Marthe, storia diuna prostituta"Joris-Karl HuysmansPrehistorica Editorewww.prehistoricaeditore.itTraduzione a cura di Filippo D'Angelo.Finalmente nelle mani dei lettori italiani Marthe, storia di una prostituta di Joris-Karl Huysmans, nella sontuosa traduzione di Filippo D'Angelo, che impreziosisce l'edizione con una postfazione d'autore.Orfana dall'età di quindici anni, Marthe lavora come operaia in una fabbrica di perle finte, nella Parigi di fine Ottocento. L'illusione di un destino migliore le spalanca le porte di una casa chiusa, gettandola in una vita fatta di eccessi, disgusti, umiliazioni. Proverà a estirparsi da quell'esistenza grazie a un ingaggio come cantante ottenuto in un teatro popolare e alla relazione con Léo, un giovane scrittore che ignora tutto del suo passato.Pubblicato nel 1876, questo primo romanzo di Huysmans esplora le speranze e i disinganni di due giovani in conflitto con la società spietata che li circonda. Scritto in uno stile già maturo e inconfondibile, fatto di metafore eccentriche e di immagini vividissime tratte dal quotidiano, Marthe, storia di una prostituta immortala le atmosfere e gli ambienti che, tra Baudelaire e Toulouse-Lautrec, fecero di Parigi, secondo la definizione di Walter Benjamin, la capitale del diciannovesimo secolo.Huysmans nacque a Parigi nel 1848 da una famiglia di origine olandese, ed è per richiamare queste sue origini nordiche che germanizzò il suo nome George-Charles in Joris-Karl. Frequentò studi piuttosto irregolari e per vivere divenne funzionario del Ministero degli Interni, mentre il suo amore per la Letteratura lo indusse a scrivere fin dal 1876 romanzi di impronta Naturalista. Nel 1880 entrò a far parte dell'esclusivo Gruppo di Medan, a cui faceva da capo Zola che lo considerava il suo allievo prediletto. Nel corso di pochi anni si sentì attratto dagli atteggiamenti estetizzanti dei simbolisti (fu amico di Mallarmé) che finì per codificare nel romanzo Controcorrente del 1884, prima di attraversare una profonda crisi mistica e abbracciare la religione cattolica, fino alla morte sopraggiunta nel 1907 (Parigi).Nato a Genova nel 1973, Filippo D'Angelo ha insegnato letteratura francese nelle Università di Limoges, Grenoble e Parigi 3. Oltre a traduzioni di autori francesi classici e contemporanei, ha pubblicato il romanzo La fine dell'altro mondo (Minimum fax, 2012) e La città del tempo (Nottetempo, 2024).Diventa un supporter di questo podcast: https://www.spreaker.com/podcast/il-posto-delle-parole--1487855/support.IL POSTO DELLE PAROLEascoltare fa pensarehttps://ilpostodelleparole.it/

I veckans podd recenserar vi årets första Mello.Tobias har fått en dramatisk start i sydafrika.Man hatar ju dammsugare som inte suger..Vi pratar om Melania Trumps nya dokumentär.Vad hade våra ex varit överens om?Till sist listar vi tre böcker, filmer eller serier att njuta av i vinterkylan.Nu kör vi!kontakt: hello@poddagency.comI säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medan vi bråkar om huruvida det är omanligt med vindkraft, har Kina blivit världens främsta forskningsland, byggt ut sin armé och blivit världens största ekonomi räknat på köpkraft. Är mittens rike på att blåsa om väst, eller ropar vi bara robotvarg ännu en gång?

I veckans avsnitt snurrar vi runt i tunnor, trender och sociala algoritmer – ibland bokstavligen!

Plågade hjältinnor, övernaturlighet och högtravande språk. Annina Rabe funderar över vad som lockar så många kvinnliga författare till gotiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i februari 2017.I ett sovrum i ett hyrt gammalt hus i New England i USA ligger en kvinna och tittar på en påträngande gul tapet. Hon är deprimerad efter en förlossning och hennes beskyddande make, som också råkar vara hennes doktor, har ordinerat absolut vila. Det är något konstigt med huset, tänker kvinnan. Och hon gillar verkligen inte den där gula tapeten i sovrummet.Det är upptakten till Charlotte Perkins Gilmans klassiska kortroman ”Den gula tapeten” från 1892, där vi stegvis får följa en kvinnas väg mot ett psykiskt sammanbrott. I tapetens mönster börjar hon se de mest märkliga scener, hon ser instängda kvinnor, kvinnor som kryper längs golvet.Det är den en av de otäckaste texter jag vet. Det sakta men säkert glidande förståndet och känslan av skevhet i den hemlika miljön, allt detta gör att det gungar för mitt inre varje gång jag läser om den.Medan jag får kalla kårar av en ganska händelselös novell om en kvinna som ligger och blir tokig i ett sovrum lämnar till exempel berättelser om galna seriemördare mig för det mesta ganska kallsinnig. Det otäcka för mig är det som händer inuti huvudet. Och d et intressanta med skräck är ju att den slår så olika, beroende på vem man är och hur ens fantasier och mardrömmar ser ut.Charlotte Perkins Gilmans kortroman avslutar en samling berättelser i ”Förfärande kvinnor”, en antologi om gotisk skräck skriven av kvinnor, sammanställd och översatt av KG Johansson. Alla novellerna är utkomna under 1800-talet, då den gotiska skräckromanen kulminerade i popularitet.Begreppet ”gotisk litteratur” uppstod första gången i mitten av 1700-talet. Innan dess hade ”gotisk” enbart använt som en term inom konst och arkitektur. Det förändrades när den brittiske konsthistorikern och författaren Horace Walpole gav ut romanen ”Borgen i Otranto”, en skräckberättelse som han själv gav undertiteln ”A gothic story”. Den innehöll alla de motiv vi förknippar med gotisk litteratur; dystra gamla slott, plågade hjältinnor, övernaturliga inslag, galna munkar och en labyrintisk struktur, skildrad med ett melodramatiskt och högtravande språk. Litteraturvetaren och gotikexperten Mattias Fyhr betonar i sin avhandling ”De mörka labyrinterna” att gotik inte är en litterär genre utan ett modus, som kan dyka upp i all litteratur. Skräcken och det övernaturliga är inte heller nödvändiga ingredienser, utan det gotiska utmärks snarare av en känsla av melankoli och krypande obehag. Det blir tydligt i ”Förfärande kvinnor”, där de flesta av novellerna faktiskt inte är särskilt läskiga utan mer sorgliga.Walpoles roman gav upphov till en mängd efterföljare. Den nya romantendensen passade väl in i den begynnande romantiken, som växte fram under en tid när man annars trodde att hela världen gick att kartlägga, mäta och bemästra. Skräcklitteraturen fick härbärgera allt som inte fick plats i den nya tiden; känslor, drömmar och undergångsfantasier. Gotiken var en reaktion mot den förnuftsbaserade upplysningstiden och en viktig del av den borgerliga romanens framväxt i industrialismens tidevarv.Påfallande många författare som skrev i den gotiska traditionen var kvinnor. En av genrens verkliga pionjärer var Ann Radcliffe, som med sin ”Udolphos mysterier”, som sägs ha inspirerat författare som Edgar Allan Poe och Marquis de Sade. Den krassa Jane Austen skrev sin ”Northanger Abbey” som en satir över Radcliffe och hela den gotiska vågen. Huvudpersonen har fått hela sin verklighetsbild förvrängd efter att ha förläst sig på gotiska romaner.Ann Radcliffe efterföljdes av namn som Clara Reeves, Mary Elizabeth Braddon och förstås Frankensteins skapare, Mary Shelley. Det var också vanligt att annars realistiska författare som till exempel systrarna Brontë, eller Elizabeth Gaskell inkluderade gotiska inslag i sina romaner.Varför lockades kvinnliga författare av det gotiska? En pragmatisk förklaring som KG Johansson ger i sin lite väl schematiska introduktion till antologin är att romanskrivande över huvud taget under 17- och 1800-talet till stora delar var en kvinnlig syssla.Troligtvis är det kvinnolitteraturens låga status som gjorde att det dröjde relativt länge innan det började forskas om den gotiska romanen på allvar. Termen Female Gothic myntades på 70-talet av litteraturvetaren Ellen Moers, och sedan dess är den ett eget forskningsfält. Den gotiska litteraturen är en tacksam brunn att ösa ur när det gäller feministiska tolkningar. Den unga kvinnan som sakta drivs till vansinne i Charlotte Perkins Gilmans ”Den gula tapeten” är instängd i hemmet, övervakad av en make som ideligen förklarar att det är farligt för henne att skriva. Betänk att novellen är skriven nästan 40 år innan Virginia Woolfs ”Ett eget rum”. När Mary Elizabeth Braddons kvinnliga vålnad i ”Den kalla omfamningen” hemsöker sitt svekfulla ex genom att lägga sina iskalla armar runt hans hals ligger det nära till hands att se det som en hämnd på ett helt patriarkalt förtryckarsamhälle. Och ett av de mest klassiska exemplen, den galna kvinnan på vinden i Charlotte Brontës Jane Eyre, har fått representera varenda känsla av undertryckt vrede och sexualitet en kvinna kan härbärgera.Den starka symboliken i det gotiska lockar fortfarande många kvinnliga författare och litteraturforskare. Daphne du Maurier, Shirley Jackson, Joyce Carol Oates, Angela Carter, Toni Morrison, Margaret Atwood och Monika Fagerholm är bara några författare som har gotiska inslag i sina böcker. Här i Sverige är Maria Gripe, Inger Edelfeldt och Mare Kandre några av de tydligaste exemplen. Populär- och ungdomslitteraturen svämmar över av skildringar om vampyrer och zombier.På senare år har gotiken haft ett uppsving i litteraturen. Den så kallade gurlesktraditionen har inslag som är tydligt gotiska: av skräck, förvridning och ett söndertrasat flickideal. Skrivarutbildningen Litterär Gestaltning vid Göteborgs universitet inrättade en speciell ”häxskola” där unga kvinnliga författare uppmuntrades att skriva fram sin inre häxa. Danska Olga Ravn, en av de två lärarna, gick i sin debutroman ”Celestine” direkt tillbaka till gotiken när hon lät huvudpersonen leva ett parallellt liv i en inmurad 1500-talsflickas kropp.Den dystopiska tid vi lever i nu har onekligen vissa likheter med tiden för den gotiska litteraturens födelse. Dels känslan av att befinna sig på den teknologiska utvecklingens höjdpunkt, samtidigt en allt starkare förnimmelse av undergång och katastrof. Men jag tror också att gotikens lockelse har en annan mindre tidsbunden förklaring, som handlar om ett evigt behov av att närma sig de egna gränserna för tillåtna känslor och fantasier. Det behovet har förstås både män och kvinnor, men kvinnor omges fortfarande i hög grad av oskrivna regler och begränsningar, även om de ser annorlunda ut idag än under den viktorianska eran. Charlotte Perkins Gilmans novell om kvinnan som ligger och stirrar på den gula tapeten är ju så svindlande otäck just för att den också visar galenskapen också kan vara en väg till frihet.Annina RabelitteraturkritikerLitteratur”Förfärande kvinnor – gotisk skräck från Brontë till Gilman” i urval och översättning av KG Johansson.

Today, I talk to Pastor Antonius from Madan, Indonesia to discuss the incredible growth of Christianity in this diverse, predominantly Muslim nation. Hear how Pastor Antonius has planted multiple churches through relentless evangelism, and learn how the Indonesian church is uniquely positioned to reach the rest of Asia for Christ. This is an episode you won't want to miss!

Den 1 februari 1713 stormade tusentals osmanska och tatariska soldater ett svenskt läger i det som idag är Transnistrien. Mitt i stridens centrum stod en sotig och blodig Karl XII, beväpnad och omgiven av en liten skara karoliner i desperat kamp mot övermakten.Kalabaliken i Bender under det stora nordiska kriget började som en diplomatisk kris, utvecklades till en våldsam konfrontation – och myntade ett nytt svenskt ord: kalabalik. Vad som skulle ha varit en kontrollerad eskort hem för den svenske kungen, förvandlades till en katastrof för både svenskarna och deras värdar. Kalabaliken i Bender formade bilden av Karl XII som en envist okuvlig monark – i Osmanska riket kallad Demirbaş, ”Järnhuvudet”.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som är aktuell med boken Kalabaliken i Bender. Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Efter kapitulationen vid Perevolotjna flydde Karl XII tillsammans med en liten svensk här och ett antal kosacker till Osmanska riket. I utkanten av staden Bender vid Dnjestrfloden beviljades han asyl av sultan Ahmed III och slog sig ned i vad som kom att kallas Karlopolis – en slags svensk koloni i byn Varnitsa.Trots exilens till synes säkra förhållanden blev Karl snabbt ett politiskt problem för osmanerna. Istället för att återvända till Sverige eller sluta fred, pressade han sultanen att gå i krig mot Ryssland. Under flera år försökte han övertyga Osmanska riket om att inleda ett gemensamt anfall mot tsar Peter I, tillsammans med Sverige och Krimkhanatet. Medan kungen väntade, växte frustrationen i Konstantinopel – både över kostnaderna för hans uppehälle och hans envisa diplomatiska agerande.Karl XII:s vägran att återvända hem, i kombination med hans aggressiva krav på militärt stöd, gjorde honom till en belastning för sultanen. När han inte accepterade erbjudandet om eskort hem – av rädsla för att bli utlämnad till sina fiender – fattade den osmanska ledningen beslutet att använda tvång. Seraskern i Bender fick order: kungen skulle gripas, men inte dödas.Karl, som fått kännedom om planerna, vägrade ge efter. Han lät befästa sitt läger och förberedde sitt lilla följe – omkring 1 000 karoliner – på strid. Hans trotsiga svar till sultanen var karaktäristiskt: om de inte gav sig av, skulle han "sveda eller skära skägget av dem". Situationen var laddad till bristningsgränsen.På morgonen den 1 februari 1713 inledde den osmanska styrkan sitt angrepp. Uppemot 10 000 turkiska och tatariska soldater omringade det svenska lägret och genomförde ett våldsamt stormanfall. Vad som var tänkt som en disciplinerad insats förvandlades snabbt till ett tumultartat slagfält.Karolinerna försvarade sig tappert från sina provisoriska befästningar, men var både numerärt och materiellt underlägsna. Inne i kungshuset försvarade sig Karl XII personligen, beväpnad, sotig och blodig. När han till slut omringades och tillfångatogs, fördes han till seraskerns residens. Trots sin fångenskap vägrade han visa underkastelse och lär ha yttrat det hånfulla ”Bravo! Bravo!” när han erbjöds en plats på en divan.Bild: Karl XII förs bort som fånge till Bender efter kalabaliken, med det brinnande kungshuset i bakgrunden. Målningen skildrar dramatiska slutscener ur Kalabaliken i Bender 1713, där den svenske kungen tvingades kapitulera efter flera års exil i Osmanska riket.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainMålning av Allan Egnell (1884–1960), olja på pannå, 29×52 cm. Källa: Metropol Auktioner. Licens: CC BY-SA 4.0. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Madlib är den ende som finns kvar av den heliga treenigheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medan musiker försöker hinna ifatt J Dilla och MF Doom reser Madlib vidare i sitt beatuniversum, fullt upptagen med att förändra föreställningen om det förgångna för framtidens musikälskare.Människor som mött honom nämner hans inbundna och tystlåtna personlighet. Erykah Badu säger att Madlib är så begåvad att det förmodligen gjort honom galen. Namnet är talande - mad liberation. Musiken blir en ordlös befrielse.När en av hiphopens mest mytomspunna och stilbildande producenter väl känner för att prata, vilket inte är så ofta, väljer han sina ord sparsamt och nästan lika noggrant som han selekterar samplingarna. Madlib påstår att han ibland tillbringar tre dagar i sträck i studion utan sömn, utan att förflytta sig från samplern och vinylhögen. Förmodligen färdas han någonstans.Den första delen av två bygger på två möten med Madlib. Mats Nileskär intervjuar även Peanut Butter Wolf, Oh No, Prince Paul, Randy Muller, Kashif, Bob James och Freddie Gibbs.

Menteri Pendidikan Dasar dan Menengah, Abdul Mu'ti, meresmikan bantuan revitalisasi satuan pendidikan di Kota Medan. Program ini menjadi bagian dari upaya pemerintah meningkatkan kualitas sarana dan prasarana sekolah, sekaligus mendukung proses belajar mengajar yang aman, nyaman, dan layak bagi peserta didik. Peresmian dihadiri jajaran Kementerian Dikdasmen, Pemerintah Provinsi Sumatera Utara, serta pemerintah daerah setempat.

Den 20 september 2025 ringer 26- årige Liam Hast till 112. Han säger att han har självmordstankar och ber om hjälp. Medan en ambulans kör mot adressen ställer sig Liam Hast innanför sin ytterdörr och väntar, i handen håller han en lång kökskniv. När ambulanssjukvårdaren Helena Löfgren öppnar dörren hugger han henne i bröstet.Programledare: Kim Malmgren Producent: Arvid Hallberg Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

Linggar menceritakan pengalaman tak terlupakan saat dinas ke Medan dan Kalimantan. Awalnya tampak biasa, hingga kejadian aneh mulai terjadi dari penginapan tempat ia menginap hingga outlet tempat bekerja. Apakah semua ini kebetulan atau ada sesuatu yang mengikuti Linggar sejak malam pertamanya di penginapan itu?Bagaimana kisah selengkapnya?Simak video berikut, jangan lupa berikan like dan komentarnyaCopyright 2025, Lentera Malam

Krigshot och fredsförhandlingar följer Trump in i 2026. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medan möten mellan Trump och Ukrainas och Israels ledare avlöste varandra i mellandagarna, framkom att USA attackerat mål inne i Venezuela. Trumps första år i Vita huset har varit intensivt och inget tyder på att 2026 skulle bli något annat heller. I det här avsnittet tittar vi på vallöftena som Trump försökt uppfylla under sitt första år i Vita huset och blickar framåt på de frågor som han kommer att få tampas med 2026.Medverkande: Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondent, Roger Wilson, programledare P1 Kultur och Karin Henriksson, journalist och författare.Programledare: Esmeralda Egerup.Producent: Anna Roxvall.

Hej alla härliga lyssnare!Inför de två Game of the Year-avsnitten som följer - där vi ska kora 2025 års bästa spel tänkte vi att det kan vara bra att berätta vilka spel som faktiskt är nominerade.Därför slänger Fredrik och Poki in detta "lilla" inför-avsnitt där vi kort berättar om varje respektive spel som blivit nominerat - och varför. Givetvis kommer ni höra både det ena och andra i GOTY del 1 & 2 - men tanken är att hjälpa på traven lite mer. Vi vet alla att energin i GOTY kommer fokusera på spelen vi vill ska gå vidare.Medan vi här sakta men säkert kan berätta kort om varje spel. I år är det f.ö 48 spel som är nominerade, så håll till godo!----------------------------DE NOMINERADE SPELEN:AvowedKingdom Come: Deliverance IISplit FictionCitizen Sleeper 2: Starward VectorAssassin's Creed ShadowsSouth of Midnight FoundationRosewaterOld SkiesThe First Berserker KhazanClair Obscur: Expedition 33Bionic BayThe Midnight Walk Doom: The Dark AgesKathy Rain 2: SoothsayerTainted Grail: The Fall of AvalonRune Factory: Guardians of AzumaMonster Train 2Blue PrinceCast n ChillDeath Stranding 2: On the BeachKARMA: The Dark WorldDonkey Kong BananzaWUCHANG: Fallen FeathersThe King is WatchingThe DrifterMonster Hunter WildsSHINOBI: Art of VengeanceSword of the SeaHollow Knight: SilksongGhost of Yōtei Hell is UsHades 2Trails in the Sky the 1st Chapter BALL x PITThe Lonesome GuildArc RaidersCloverPitAnno 117: Pax RomanaThe Outer Worlds 2Mandragora: Whispers of the Witch TreeAge of Darkness: Final StandNecesseTempest RisingSilent Hill fOctopath Traveler 0DispatchSektori----------------------------Hörs i GOTY! GOTT NYTT ÅR!

Gäst Roger Nilsson Året är 1975 och en ostoppbar kraft är i rörelse. Medan musikvärlden sover, plöjer fyra sminkade demoner från New York genom ett USA som ännu inte förstår vad som håller på att hända. I vår årskrönika från september till december följer vi KISS på deras obevekliga korståg – en desperat, svettig och högljudd kamp som lägger grunden för totalt världsherravälde. Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden...

De nämns inte i vare sig Gamla eller Nya testamentet. De var okända i fornkyrkan, och de har i flera sekler bemötts med skepsis av protestanter av alla de slag: de katolska helgonen. Sankta Katarina och Sankta Barbara, Sankt Georg och Sankt Mauritius, och många, många fler. Under tidig medeltid uppkom en blomstrande helgontro som svar på folkets andliga behov, vilken kom att bli av svårligen överskattad betydelse för europeisk kultur.De tidigmedeltida helgonen uppfattades som folkliga hjälpare och medlare mellan Gud och människa, men det var deras enda gemensamma drag. I övrigt skilde de sig åt fullständigt. Här fanns fromma läkarhelgon som omvandlades till stridbara krigarhelgon – som i fallet med Georg, som efter några seklers förändringsprocess slutade som drakdödaren Sankt Göran. Här fanns drottningar och kungar som upphöjdes till helgon av strategiskt sinnade familjer och kyrkor efter sin död, som i fallet med Sankta Balthild och Sankt Sigismund. Medan vissa helgon är så dimhöljda gestalter att vi med fog kan fråga oss om de ens existerat är andra helgon så påtagliga att de till och med har efterlämnat egen litterär produktion – som i fallet med Sankt Patrick, Irlands skyddshelgon, som skrev en bevarad självbiografi. I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den tidiga medeltidens helgonkult, med flera detaljexempel på hur människans dröm om hjälpande himmelska händer tog sig uttryck.Bild: Tortyr av Sankta Barbara av Wilhelm Kalteysen, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Så blev Heliga Birgitta Sveriges mest kända personKlippare. Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör om spelet bakom EU:s nödlösning för att stötta Ukraina. Och så om trion som frontar Europa på världsscenen, men som har politisk motvind på hemmaplan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Årets sista EU-toppmöte resulterade i ett nytt miljardlån för att stötta Ukraina. Men splittringen inom unionen blev synlig och kompromissen är ett bakslag för EU-kommissionen och flera länder som hellre hade använt de frysta ryska tillgångarna. Inte heller gick EU i mål med frihandelsavtalet Mercosur och vidare har kommissionen fått backa från prestigemålet om att förbjuda försäljning av nya bensinbilar 2035. Medan bakslagen duggat tätt i Bryssel summerar vi också ett europeiskt år där ledare som Merz, Macron och Starmer fått mycket strålkastarljus på den diplomatiska scenen. Nu senast Friedrich Merz, som efter förra veckans toppmöte i Berlin nöjt konstaterade att ”Tyskland är tillbaka på den internationella scenen”. Men trion förenas i att behöva tampas med politiska motgångar på respektive hemmaplan. Europapodden reder ut vem som haft det jobbigast och så ringar vi in några europeiska händelser som fick mindre uppmärksamhet 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Dua hari menjelang libur Natal dan Tahun Baru, Bandara Soekarno-Hatta dipadati ribuan penumpang. Pergerakan hari ini diperkirakan mencapai 170 ribu penumpang dengan 1.167 penerbangan. Tujuan favorit domestik masih Bali, Medan, Makassar, Yogyakarta, sementara internasional didominasi Singapura, Malaysia, dan Arab Saudi. Bandara menyiapkan posko Nataru termasuk posko ramah anak untuk kenyamanan penumpang.#BandaraSoekarnoHatta #Nataru2025 #TravelIndonesia #LonjakanPenumpang #TipsPerjalanan #LiburNataru

Från romerska pestvågor till spanska sjukan har samhällen reagerat, förändrats och ibland kollapsat under trycket från smittsamma sjukdomar. Pandemier har satt djupa spår i allt från demografi och ekonomi till krig, religion, vetenskap och politik.Den mest ikoniska pandemin i europeisk historia är digerdöden, som svepte över Europa mellan 1347 och 1352. Länge antogs att upp till hälften av Europas befolkning – cirka 50 miljoner människor – dog i pesten. Men ny forskning visar att delar av Centraleuropa och Östeuropa fortfarande hade växande jordbruk efter 1350.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.Pandemier tenderar att påskynda redan pågående trender – som urbanisering, migration eller maktförskjutningar – snarare än att skapa helt nya utvecklingslinjer. De fungerar också gång på gång som påminnelser om mänsklighetens sårbarhet och vikten av att bygga robusta samhällsstrukturer.Pandemiernas historia i Europa inleds med den så kallade atenska pesten. Under Peloponnesiska kriget (431–404 f.Kr.) förlorade Aten uppåt hälften av sin befolkning i en farsot som snabbt spreds i den tättbefolkade staden. Katastrofen underminerade det politiska ledarskapet och försvagade Atens ställning i kriget mot Sparta.Romarriket drabbades av två stora epidemier under kejsartiden: den antoninska pesten (165–180 e.Kr.) och den cyprianska pesten (249–262 e.Kr.). Båda tros ha orsakats av smittkoppor. Effekterna var förödande: metallproduktionen minskade, vilket har dokumenterats genom isborrkärnor från glaciärer, och ett urholkat skatteunderlag försvårade försvaret av rikets gränser. Cyprianska pesten har till och med beskrivits som början till slutet för Västrom.År 541 slog den justinianska pesten till – den första pandemin som med säkerhet kopplats till pestbakterien Yersinia pestis. DNA-analyser har i modern tid bekräftat bakterien i massgravar. Pesten orsakade omfattande avfolkning kring Medelhavet och ledde till minskad handel och återförskogning. I kombination med kraftiga vulkanutbrott under 530-talet, som orsakade global nedkylning, blev konsekvenserna förödande för samhällena i södra Europa och delar av Asien.Digerdöden (1347–1352) sägs ha utplånat upp till hälften av Europas befolkning. Men ny forskning, särskilt baserad på pollenanalyser och arkeologi, nyanserar denna bild. I en omfattande studie av 1 634 pollenprover från hela Europa har forskare visat att dödligheten varierade kraftigt regionalt. Medan västra Europa – bland annat Italien, Frankrike och Skandinavien – drabbades hårt, fortsatte befolkningen att växa i stora delar av Central- och Östeuropa.Bild: Dödens triumf (ca. 1562) av Pieter Brueghel den äldre visar en apokalyptisk scen där döden härjar obarmhärtigt över människan. Målningen ingår i Museo del Prados samling.

Nyheterna Radio 08:00

Hur för man vidare ett arv som består av ruiner? Sanjin Pejkovi tar med sin son till Bosnien, där lager av minnen staplas på varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Jag älskar de bosniska bergen” utbrister han. ”Jag med”, säger jag. Han tar upp sin mobil, börjar filma och kommentera topparna, så höga att man inte ser dem när man åker bil genom ravinerna. Vi är nära. Vi är i hans pappas hemland, på väg till hemstaden Jajce.Jag ljuger inte. De bosniska bergen har jag med tiden lärt mig att älska så innerligt och rent. Gröna, ståtliga. Hotfulla när de spottar ur sig stora stenar som då och då blockar bilvägarna som slingrar sig genom deras inre skugga. Oändliga köer på den virvlande vägen som bor granne med skog, flod, sten. Den porösa vardagen här.Slumprouletten gjorde att pojkens mamma och jag hamnade bredvid varandra på en fest 2500 kilometer från vår födelseort. Uppvuxna som grannar i en sömnig stad hittade vi vårt sammanhang en kväll i Sverige. Blev ihop, fick en son.I Jajce bor pojken och jag i den lägenhet som hans mamma växte upp i. Hon tvingades lämna den i krigets gryning, elva år gammal. Vår avkomma är elva år nu och traskar på samma golvparkett som hon för trettiotre år sedan. Tanken att pojken faktiskt kunde ha fötts och bott i staden vi nu besöker, om inte kriget brutit ut, är svindlande och slår mig med full kraft när jag ber honom posera vid ett björkträd som står vid håligheten som en gång i tiden varit min skola. För trettio år sedan en oskyddad och smal björk som darrade i vinden. Nu en mäktig påminnelse om tidens envetna gång.Som barn brukade vi besöka guden Mithras tempel. Man skulle, på grund av gamla vidskepelser, absolut inte röra statyn som visade Mithras muskulösa kropp brottandes med en tjur och en orm. Vi gjorde det ändå. En flygplansraket jämnade hela gatan med marken 1992. Gatan är återställd, det romerska templet från 300-talet inglasat med våra fingeravtryck kvar på Mithras och tjurens kroppar.Vi är omgivna av ruiner, fysiska och föreställda. I Jajce flyter tid och rum samman.Många har skrivit om de olika roller som ruiner kan spela i vår senkapitalistiska samtid. Medan jag guidar min son mellan olika tidsepoker och känner fantomsmärtor av de små spåren jag lämnat i stadens vrår, tänker jag på litteraturvetaren Andreas Huyssens tankar om nostalgi för ruiner. Huyssen menar att vår tids fascination för ruiner egentligen bär på en stilla längtan efter en dåtid som ännu inte hade förlorat sin förmåga att föreställa sig andra framtider. Att blicka tillbaka mot ruiner kan vara ett sätt att ifrågasätta den linjära idén om ständig utveckling. Berlin är för Huyssen ett slags “urban palimpsest” – en stad där historien ligger lager på lager, aldrig helt utplånade men heller aldrig helt intakta. Jajce är min palimpsest.Till vänster ett nytt tidshopp. En söndersprängd stugruin lutar sig mot ett mycket större nybygge på två våningar som i sin tur ligger ett par meter från den medeltida fästningenNär vi var små brukade vi stå på fästningens murar och kasta ner vattenfyllda ballonger. På bilar, folk. Man försökte jaga bort oss, få ifatt oss men vi var som små apor, just tillräckligt snabba och skickliga för att fly undan. Stadens historia var vår lekplats. Vi lekte jage och kurragömma i medeltida torn som använts ömsom för religion, ömsom för tortyr.På plätten inuti själva fästningen anordnades det fredskonserter före kriget. Vi stod på det eviga gräset, väntandes medan 1990-talets folkmusik ekade och studsade gentemot dess medeltida väggar. Varje armé som hade ockuperat Jajce under dess historia brukade hänga upp sin segerflagga. Även under 1990-talet. Under fästningen bodde vi som smekte dess stenar och klättrade på dess väggar i tron att vår framtid skulle vara annorlunda än den som fanns före oss. Vattenballonger ersattes av granater, vattenpölar på gatan färgades röda.Pojken vill höra allt. Ställer många frågor. Om kriget, om livet, släktingarna. Och jag svarar, förklarar, berättar. Han lyssnar mer koncentrerat än vad jag någonsin hade kunnat vänta mig. Och ett abstrakt provisorium som efter flykten har varit mitt liv får verkliga konturer på ett annat sätt än tidigare. Jag förkroppsligas framför pojkens ögon. Mitt liv är inte muttrande sammanfattningar längre. Berättelserna har fått en fysisk inramning. Där spelade vi basketen, nu dribblar han framför den skeva korgen. Där satt vi på trapporna, rädda för de äldre. Nu sitter han på det översta trappsteget. En liten konung i sin pappas minnesrike. Dåtiden har materialiserats och fått samtida beklädnad.Skisser får liv. Det jag antytt när jag pratat om min barndom för honom i Göteborg får här verkliga konsekvenser. Här är spåren efter granatsplitter, här sköt krypskytten. Där föll de mäktiga raketerna som slog ut alla fönster i hela grannskapet. Här är gatan som såg ut som Hiroshima. Där fastnade jag med mitt stora huvud i balkongräcket. Där, på balkongräcket, klättrade min granne Edhem från balkongen under för att skjuta till mig en choklad eller kexförpackning.Vi hittar ett peacemärke som hans pappa sprayat på en smutsig vägg, precis innan kriget skulle bryta ut. En futtig detalj på en av stadens fula fasader, för mig ett litet vittnesmålsärr om att jag funnits här. Han går på mina gator, gör dem till sina. På bosniska heter det ”srce mi je puno”, mitt hjärta är fullt.Och ja, parallellt som jag berättar för sonen om hur det kom sig att vi sprayade olika symboler, tänker jag på den pojken, något år äldre än vad sonen är idag, som inte ens kunde föreställa sig den framtiden som väntar på honom bakom hörnet. Minnets ruiner reser sig som spökstäder var vi än befinner oss i Jajce.Under vår sista dag i Bosnien besöker vi kyrkogården i staden Banja Luka, där min mormor, hennes syster och deras föräldrar ligger begravda. Min mammas aska är sedan nio år tillbaka omfamnad av Uddevallas blöta jord. Mammas systers aska ligger i Vancouver. En evigt pågående utspriddhet, som fortsätter även i döden.Bodil Malmsten skriver i dikten Sorg: Före - efteråt. Det enda som finns är det obeskrivliga avståndet mellan innan det hände och när det har hänt. Är det någonting jag kan göra? Vi som blev skonade - ska vi känna lättnad? Vi är här.Och vi är här. En son och en pappa, ett arv byggt på ruiner, det enda beständiga i mänsklighetens historia.Sanjin Pejković filmvetareProducent: Karin Arbsjö

Pembangunan jembatan sementara atau Jembatan Bailey di Desa Krueng Tingkeum, Kecamatan Kuta Blang, Bireuen, Aceh mulai dilakukan. Sejumlah material dan peralatan sudah tiba di lokasi, namun petugas masih harus menunggu penyelesaian pembangunan pondasi yang didatangkan dari Medan.Menurut Letda Saifullah, Komandan Tim Pembangunan Jembatan Kuta Blang, proses pemasangan rangka akan memakan waktu sekitar 15–20 hari. Sementara itu, dua jembatan lainnya di Bireuen — yaitu jembatan lintas nasional dan jembatan penghubung antar kecamatan — telah mencapai progres 75 persen dan ditargetkan bisa diuji coba pada Jumat mendatang.

Genesis 25-26   25:1 Now Abraham took another wife, whose name was Keturah. 2 She bore to him Zimran, Jokshan, Medan, Midian, Ishbak, and Shuah. 3 Jokshan fathered Sheba and Dedan. And the sons of Dedan were Asshurim, Letushim, and Leummim. 4 The sons of Midian were Ephah, Epher, Hanoch, Abida, and Eldaah. All of these were the sons of Keturah. 5 Now Abraham gave all that he had to Isaac; 6 but to the sons of his concubines, Abraham gave gifts while he was still living, and sent them away from his son Isaac eastward, to the land of the east. 7 These are all the years of Abraham's life that he lived, 175 years. 8 Abraham breathed his last and died at a good old age, an old man and satisfied with life; and he was gathered to his people. 9 Then his sons Isaac and Ishmael buried him in the cave of Machpelah, in the field of Ephron the son of Zohar the Hittite, facing Mamre, 10 the field which Abraham purchased from the sons of Heth; there Abraham was buried with his wife Sarah. 11 It came about after the death of Abraham, that God blessed his son Isaac; and Isaac lived by Beer-lahai-roi. 12 Now these are the records of the generations of Ishmael, Abraham's son, whom Hagar the Egyptian, Sarah's slave woman, bore to Abraham; 13 and these are the names of the sons of Ishmael, by their names, in the order of their birth: Nebaioth, the firstborn of Ishmael, Kedar, Adbeel, Mibsam, 14 Mishma, Dumah, Massa, 15 Hadad, Tema, Jetur, Naphish, and Kedemah. 16 These are the sons of Ishmael and these are their names, by their villages, and by their camps; twelve princes according to their tribes. 17 These are the years of the life of Ishmael, 137 years; and he breathed his last and died, and was gathered to his people. 18 They settled from Havilah to Shur which is east of Egypt going toward Assyria; he settled in defiance of all his relatives. 19 Now these are the records of the generations of Isaac, Abraham's son: Abraham fathered Isaac; 20 and Isaac was forty years old when he took Rebekah, the daughter of Bethuel the Aramean of Paddan-aram, the sister of Laban the Aramean, to be his wife. 21 Isaac prayed to the Lord on behalf of his wife, because she was unable to have children; and the Lord answered him, and his wife Rebekah conceived. 22 But the children struggled together within her; and she said, “If it is so, why am I in this condition?” So she went to inquire of the Lord. 23 And the Lord said to her, “Two nations are in your womb; And two peoples will be separated from your body; And one people will be stronger than the other; And the older will serve the younger.” 24 When her days leading to the delivery were at an end, behold, there were twins in her womb. 25 Now the first came out red, all over like a hairy garment; and they named him Esau. 26 Afterward his brother came out with his hand holding on to Esau's heel, so he was named Jacob; and Isaac was sixty years old when she gave birth to them. 27 When the boys grew up, Esau became a skillful hunter, a man of the field; but Jacob was a civilized man, living in tents. 28 Now Isaac loved Esau because he had a taste for game; but Rebekah loved Jacob. 29 When Jacob had cooked a stew one day, Esau came in from the field and he was exhausted; 30 and Esau said to Jacob, “Please let me have a mouthful of that red stuff there, for I am exhausted.” Therefore he was called Edom by name. 31 But Jacob said, “First sell me your birthright.” 32 Esau said, “Look, I am about to die; so of what use then is the birthright to me?” 33 And Jacob said, “First swear to me”; so he swore an oath to him, and sold his birthright to Jacob. 34 Then Jacob gave Esau bread and lentil stew; and he ate and drank, and got up and went on his way. So Esau despised his birthright.   26:1 Now there was a famine in the land, besides the previous famine that had occurred in the days of Abraham. So Isaac went to Gerar, to Abimelech king of the Philistines. 2 And the Lord appeared to him and said, “Do not go down to Egypt; stay in the land of which I shall tell you. 3 Live for a time in this land and I will be with you and bless you, for to you and to your descendants I will give all these lands, and I will establish the oath which I swore to your father Abraham. 4 I will multiply your descendants as the stars of heaven, and will give your descendants all these lands; and by your descendants all the nations of the earth shall be blessed, 5 because Abraham obeyed Me and fulfilled his duty to Me, and kept My commandments, My statutes, and My laws.” 6 So Isaac lived in Gerar. 7 When the men of the place asked about his wife, he said, “She is my sister,” for he was afraid to say, “my wife,” thinking, “the men of the place might kill me on account of Rebekah, since she is beautiful.” 8 Now it came about, when he had been there a long time, that Abimelech king of the Philistines looked down through a window, and saw them, and behold, Isaac was caressing his wife Rebekah. 9 Then Abimelech called Isaac and said, “Behold, she certainly is your wife! So how is it that you said, ‘She is my sister'?” And Isaac said to him, “Because I thought, ‘otherwise I might be killed on account of her.'” 10 And Abimelech said, “What is this that you have done to us? One of the people might easily have slept with your wife, and you would have brought guilt upon us.” 11 So Abimelech commanded all the people, saying, “He who touches this man or his wife will certainly be put to death.” 12 Now Isaac sowed in that land and reaped in the same year a hundred times as much. And the Lord blessed him, 13 and the man became rich, and continued to grow richer until he became very wealthy; 14 for he had possessions of flocks and herds, and a great household, so that the Philistines envied him. 15 Now all the wells which his father's servants had dug in the days of his father Abraham, the Philistines stopped up by filling them with dirt. 16 Then Abimelech said to Isaac, “Go away from us, for you are too powerful for us.” 17 So Isaac departed from there and camped in the Valley of Gerar, and settled there. 18 Then Isaac dug again the wells of water which had been dug in the days of his father Abraham, for the Philistines had stopped them up after the death of Abraham; and he gave them the same names which his father had given them. 19 But when Isaac's servants dug in the valley and found there a well of flowing water, 20 the herdsmen of Gerar quarreled with the herdsmen of Isaac, saying, “The water is ours!” So he named the well Esek, because they argued with him. 21 Then they dug another well, and they quarreled over it too, so he named it Sitnah. 22 Then he moved away from there and dug another well, and they did not quarrel over it; so he named it Rehoboth, for he said, “At last the Lord has made room for us, and we will be fruitful in the land.” 23 And he went up from there to Beersheba. 24 And the Lord appeared to him the same night and said, “I am the God of your father Abraham; Do not fear, for I am with you. I will bless you and multiply your descendants, For the sake of My servant Abraham.” 25 So he built an altar there and called upon the name of the Lord, and pitched his tent there; and there Isaac's servants dug a well. 26 Then Abimelech came to him from Gerar with his adviser Ahuzzath, and Phicol the commander of his army. 27 Isaac said to them, “Why have you come to me, since you hate me and have sent me away from you?” 28 They said, “We have seen plainly that the Lord has been with you; so we said, ‘An oath must now be taken by us,' that is, by you and us. So let us make a covenant with you, 29 that you will do us no harm, just as we have not touched you and have done to you nothing but good, and have sent you away in peace. You are now the blessed of the Lord.” 30 Then he made them a feast, and they ate and drank. 31 In the morning they got up early and exchanged oaths; then Isaac sent them away, and they left him in peace. 32 Now it came about on the same day, that Isaac's servants came in and told him about the well which they had dug, and said to him, “We have found water.” 33 So he called it Shibah; therefore the name of the city is Beersheba to this day. 34 When Esau was forty years old he married Judith the daughter of Beeri the Hittite, and Basemath the daughter of Elon the Hittite; 35 and they brought grief to Isaac and Rebekah.     BIBLE READING GUIDE - FREE EBOOK - Get the free eBook, Bible in Life, to help you learn how to read and apply the Bible well: https://www.listenerscommentary.com     GIVE -  The Listener's Commentary is a listener supported Bible teaching ministry made possible by the generosity of people like you. Thank you! Give here:  https://www.listenerscommentary.com/give     STUDY HUB - Want more than the audio? Join the study hub to access articles, maps, charts, pictures, and links to other resources to help you study the Bible for yourself. https://www.listenerscommentary.com/members-sign-up   MORE TEACHING - For more resources and Bible teaching from John visit https://www.johnwhittaker.net 

Adrian Hoffsten Bratt är musikern som brinner för att hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Under skoltiden tappade Adrian kraften och blev en av alla tusentals hemmasittande ungdomar. Medan hans föräldrar kämpade för att förstå vad som pågick, sökte Adrian efter en plats där han kunde få vara sig själv. Idag berättar han öppet om ångest, utanförskap och stunder när livet kändes outhärdligt – men också om vägen tillbaka till hopp, mening och livslust. Låten Perenn är skriven, komponerad och framförd av Adrian Hoffsten Bratt. Den spelas som outromusik i slutet av avsnittet.

MetroTV, Pasca Banjir Besar yang Merendam Sejumlah Wilayah di Kota Subulussalam, Provinsi Aceh, Akses Menuju Beberapa Desa Masih Terhambat Akibat Lumpur dan Medan yang SulitDi Tengah Keterbatasan Tersebut, Partai Nasdem Bergerak Cepat Menyalurkan Bantuan dengan Menembus Desa-Desa Terisolir Menggunakan Perahu Motor

Ruas tol di kilometer 41+600, ruas B arah Medan, ambles akibat hujan deras dan meningkatnya debit air. Jalur Medan menuju Tebing Tinggi akhirnya putus dan harus dialihkan ke jalur alternatif luar tol.Saat ini, ruas tol tersebut sedang diperbaiki oleh Jasa Marga Kualanamu selaku operator jalan tol.Berikut liputan jurnalis Edy Sembiring dan kameramen Usrizal Pulungan.

Byn Deir el-Medina låg i en isolerad dal, utanför dagens Luxor i Södra Egypten, där några unika arbetare levde under Nya riket (ca 1500–1080 f.Kr.). De var kungagravarnas byggare i Kungarnas dal utanför forntidens Thebe. Deras uppgift var att säkra faraonernas eviga vila, men samtidigt skapade de ett samhälle så ovanligt att det fortfarande fascinerar.Medan bönderna i det övriga Egypten slet, levde invånarna i Deir el-Medina ett skyddat men strikt kontrollerat liv. De var privilegierade hantverkare med statlig lön, egna tempel och tillgång till litteratur – men också föremål för sträng övervakning, maktmissbruk och genomförde också den första dokumenterade strejken i historien.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med egyptologen och museiintendenten Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare: Liv och död i Konungarnas dal (Natur och kultur), om livet i hantverkarbyn Deir el-Medina och dess roll i den faraoniska gravkulturen.Deir el-Medina grundades i början av den 18:e dynastin i forntidens Egypten, omkring 1500 f.Kr., som en statligt organiserad bosättning för de arbetare som byggde och dekorerade faraonernas gravar i Konungarnas dal. Här bodde skrivare, målare, stenbrytare, arkitekter och deras familjer i ett samhälle som i praktiken fungerade som en självstyrande enklav.Deir el-Medina var ett strikt organiserat samhälle, styrt av Nekropolens administration. Arbetarna kallades ”kungens egna män” och arbetade i lag under två förmän, medan skrivarna ansvarade för dokumentation, närvarolistor och löner. Lojaliteten till farao formaliserades i en ed, där arbetarna svor att inte stjäla eller avslöja kungliga hemligheter.Byn var en sluten, men livlig värld. Invånarna hade egna hus, mark och tillgång till spannmålslöner från staten. De hade fritid, bedrev hantverk och upprätthöll religiösa kulter, särskilt till gudinnan Hathor. Skrivkunnigheten var exceptionellt hög – upp till 40 procent av befolkningen kunde läsa och skriva, jämfört med bara några få procent i det övriga Egypten.Det unika med Deir el-Medina är överflödet av skriftliga källor: ostraka (lerbitar med text), papyrus och gravinskrifter som avslöjar vardagslivet i detalj. Den framstående skrivaren Butehamon spelade en central roll i byns senare historia. Han ansvarade både för gravbyggen och för räddningsinsatser när gravplundrare hotade den kungliga nekropolen. Genom hans texter får vi inblick i rättssystem, samhällsstruktur och religiös praktik.Arbetarna fick ersättning i form av naturaförmåner – främst matleveranser – från staten. När dessa uteblev utbröt historiens kanske första dokumenterade strejker. Trots sitt isolerade läge hade byn ett aktivt socialt och rättsligt liv. Kvinnor kunde äga egendom, arbeta och spela viktiga roller i kulten. Prästerskapet var i huvudsak lekmannamässigt, men det religiösa livet var intensivt – särskilt kring skyddsgudinnan Meretseger och de årliga festligheterna tillägnade Amenhotep I, byns helgonkung.Bildtext: Gravkammaren tillhörande Nebenmaat i Deir el-Medina (TT219). Graven TT219 tillhör Nebenmaat, en skrivare verksam i den faraoniska dödskultens tjänst. Den ligger i hantverkarbyn Deir el-Medina på Thebens västra sida och är rikt dekorerad, vilket vittnar om Nebenmaats höga status i samhället. Foto: Nova13 – Eget verk, CC BY-SA 4.0.Musik: Oasis av Oleksii Abramovych, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Genom sitt egensinne och sin envishet lyckades Alvin Lamar Worthy, det vill säga Westside Gunn, justera modern hiphop. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan trap dominerade och traditionell hiphop föll i bitar skapade hans bolag Griselda ett eget universum där våldsamma historier från gatan kolliderade med konst och mode.Westside Gunns egna utspel skilde sig från det som kom från brodern Conway The Machine och kusinen Benny The Butcher. Istället för att koncentrera sig på mörkret från ett kriminellt förflutet var Gunn abstrakt och närmast impressionistisk. Han strödde populärmusikreferenser över svajig och spöklik boombap designad av bland andra husproducenten Daringer som tog fasta på det dystra i Buffalo (placeringen vid de stora sjöarna ger långa, kalla vintrar) i sina olycksbådande slowmotion produktioner. Du möter även Benny The Butcher känd för sina kärva gatuberättelser på verk som ”Tana talk 3”. Gangstrar som blandar smuts och prakt i smart boombap har alltid uppskattats. Men ingen gjorde det som Griselda. Benny är aktuell för en spelning i Göteborg 26 november.

I en dyster klass för sig i historien om mänsklig ondska står nazisternas folkmord på judar, romer och andra människor som de bedömde som så underlägsna att de inte hade rätt att leva. Förintelsen var ideologiskt förberedd ända sedan 1800-talet men realiserades först åren 1939–1945, parallellt med att andra världskriget svepte fram över Europa.Historien om det nazistiska folkmordet är mer vittförgrenad, och ännu grymmare, än de flesta är medvetna om. Flera element sammanflöt – antisemitism, rasbiologi, socialdarwinism, revanschlust efter Versaillesfreden, syndabocksletande, diktatur – till en vidrig häxbrygd av hat, men det krävdes ett världskrig för att förvandla tanke till handling.Dessutom skilde sig det dödliga slutresultatet betydligt beroende på uppslutningen, både från myndigheter och från vanlig civilbefolkning, bakom nazisternas plan. I länder som Polen, Nederländerna, Kroatien och Grekland var mördandet kusligt effektivt, medan det inte alls var lika framgångsrikt i länder som Belgien, Albanien och Italien. Även i Skandinavien var skillnaderna stora. Medan nästan alla danska judar räddades till säkerheten i Sverige drabbades de norska judarna av omfattande deportationer till kontinentens gaskamrar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Förintelsen – hur kunde detta brott mot mänskligheten äga rum, och hur omfattande var katastrofen i de olika länder som axelmakterna kontrollerade?Bildtext: Arresterade judiska kvinnor i Budapest, Ungern, oktober 1944. Fotot visar kvinnor som gripits av ungerska eller tyska myndigheter under Förintelsens slutskede. Under denna period intensifierades jakten på judar i Ungern, särskilt efter den tyska ockupationen i mars 1944. Bilden illustrerar den systematiska förföljelsen och den akuta utsattheten för Ungerns judiska befolkning. Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-680-8285A-08 / Faupel / CC BY-SA 3.0 deKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

My Story   Talk 29  Travels in Asia and Africa My first trip outside of Europe or America was in 1986 when I visited Pakistan, India, Singapore, Malaysia and Indonesia. It came about in a quite remarkable way. One Sunday in 1985 I was reading an article about India in a Christian magazine when quite unexpectedly I had the distinct impression that the Lord was going to send me to India. I told Eileen about it and we agreed to wait and see what would happen. The very next Wednesday evening we had a meeting in the College chapel where the guest speaker was Ray Belfield who had come to challenge the students about overseas missions. After the meeting Ray came round to our house for a hot drink before making the return journey back to Wigan. As we prayed together just before he left, I found myself praying that the Lord would show us how best we as a College could support the work of missions, and the moment I had finished Ray said to me,             I'll tell you what you can do. You can go to India. I had told him nothing about what had happened the previous Sunday, so this seemed to be a real confirmation of what I felt the Lord had been telling me. But how would I raise the airfare? Shortly after that, Bob Stevenson was the speaker at a similar Wednesday evening meeting, and at the end of his message he totally surprised me. He said to the students, Now the Principal doesn't know I'm going to do this. In fact, I haven't asked anyone's permission to do so, but I want us to take an offering now. It's for your Principal's airfare to India. And the airfare was covered. The following January I went to India. In fact it was not just India. That month I visited Pakistan, Singapore, Malaysia and Indonesia as well. I travelled first to Pakistan and preached for a weekend in Karachi. This was my first experience outside of Europe or America and the culture shock was massive. And it wasn't helped by a severe attack of sickness and diarrhoea! I was so grateful that my friend Dr John Tonge had told me to pack some Imodium tablets! As a result, I was able to preach but sadly unable to eat any of the wonderful food they offered me. On the Monday I flew on to India with an empty stomach but soon recovered very quickly. I landed in Bombay (now Mumbai) and flew on to Coimbatore in the province of Tamil Nadu where AoG missionaries, Lawrence and Margaret Livesey, had planted churches decades earlier. It was truly wonderful to see the results of their sacrificial labours. I spent a little over two weeks there, preaching, teaching and visiting orphanages and schools run by the churches. David Prakasam and Lawrence Arumanayagam had both been students at Mattersey and were now training others to plant churches. One of the greatest thrills of my trip was to visit some of the many churches that had been planted by the students of our students. I saw very clearly that what we were doing at Mattersey was following Paul's instruction to Timothy in 2 Timothy 2:2. The rest of my trip was spent in short visits to Singapore, Malaysia, and Indonesia. I was based with Cyril and Barbara Cross, British AoG missionaries in Singapore, who looked after me very well. Before I flew back home I had the privilege of preaching in Bible College chapel in Kuala Lumpur, a large AoG church in Singapore, and a very lively house group led by an eighteen-year-old girl in Medan, Indonesia. If I had ever had doubts about women's ministry in the past, that girl's anointed leadership gift was more than enough to change my mind. My final trip to countries beyond Europe while we were still at Mattersey was to Burkina Faso in the year 2000. Several of our students at Mattersey had come from that part of Africa, formerly known as the Upper Volta. Like our students from India, most of them came on full scholarships which we provided for them. The first of these was Guetawende Roamba, the student I mentioned earlier who had recognised that a woman speaking in tongues in a College rally in Manchester was speaking in Moré, his own native language. Another, who came a few years later, was Philippe Ouédraogo who when he first arrived at Mattersey couldn't speak a word of English. I remember picking him up at Retford Station and speaking to him in French, giving him his first English lesson on the ten-minute journey back to College. Passing a field of cows, I pointed at them and said, les vaches, en anglais, COWS. Not that that piece of information would be much help for his studies at Mattersey! But it was a start, and Philippe became remarkably proficient in English in just a few weeks. It was through him that we received the invitation to visit Burkina Faso in November 2000. Eileen was very much looking forward to coming with me but unfortunately was prevented from doing so at the last minute. Eileen had retired in 1999 after serving as College Matron for 21 years and was at home in the utility room doing some decorating. As she was putting up a frieze she climbed onto the washing machine to help her reach the top of the wall and losing her balance fell off it backwards onto the hard floor, breaking the top of her arm close to the shoulder. On hearing the news I was home within minutes – our house was in the College grounds – and rushed her to A&E who confirmed the fracture and strongly advised her not to make the trip to Africa. And when I arrived there a few days later and experienced travelling on their bumpy roads, it was clear that we had made the right decision. The leaders in Ouagadougou were so impressed that she had let me come that they sent me home a few days earlier than planned. The highlights of the trip were preaching several times in French at the National Pastors' Conference, having a meal with, I think, seven of our former students, and being taken to visit some of the villages in the surrounding area. I shall never forget a lady giving me one of her chickens as a thank you for visiting her humble home and being taken by Philippe to a pool inhabited by several alligators. One of them, about eight to ten feet in length, was basking in the sun on the edge of the bank. Although they were wild animals Phillippe persuaded me to approach it from behind while he threw it a chicken.  He then encouraged me to pick up its tail and I, not liking to appear not to trust him, cautiously did as he said. And there was no reaction from the animal! So I was able to tell the grandchildren what I had done and show them a photo to prove it, warning them never to anything so foolish! But actually it wasn't quite as foolish as it sounds. The alligators were indeed wild, but as Philippe explained to me, the people who were not yet Christians worshipped these animals and regularly brought them food. As a result they had become relatively tame. There was, of course, an element of danger – you never know what a wild animal might do – but they were, oxymoronically, tame wild animals! I am so grateful to the Lord not only for the privilege of visiting so many different countries and cultures, and for so many opportunities to be a blessing to so many people, but also for the fun I've had in doing so. And this was to continue for years after my retirement from Mattersey. But before that could happen a very important decision had to be made. Who was to be my successor? Next time I'll tell you how that decision was made.

Slaget om Visby är ett av Sveriges historias mest mytomspunna slag, samtidigt som det var ett av de mest obetydliga ur ett geopolitiskt perspektiv. Medan slaget i sig har rönt stort intresse från historiker och arkeologer, huvudsakligen på grund av de fynd som gjordes under början av 1900-talet utanför Visbys gamla stadsmur, var slagets konsekvenser relativt små, ur ett vidare perspektiv.Slaget hade sin upptakt i ett danskt försök att utnyttja en politisk oreda i Sverige och samtidigt återta makten från den tyska Hansan. Åren innan invasionen hamnade Kung Magnus Eriksson av Svearike i konflikt med sina söner om hur det växande kungadömet skulle skötas. Den yngre sonen Erik allierade sig med Valdemar Atterdag för att vinna stöd i utbyte mot skånska städer, men när Erik plötsligt dog i pesten och ingångna avtal tappade sin funktion beslutade Valdemar Atterdag att ta saken i egna händer och invadera skånelandskapen samt Gotland.I detta avsnitt av militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Valdemar Atterdags invasion av Gotland år 1361.Konflikten mellan kungasönerna och den gamle kungen i Sverige gav Valdemar en enkel seger och under juli 1361 kunde han utan något motstånd avsegla mot Gotland för att där lägga under sig staden Visby.En viktig orsak till att Gotland ingick i Valdemars planer var att Visby under denna tid en viktig handelsstation och hade nära band med den tyska Hansan. Tack vare handeln över Östersjön var Visby en av de rikaste och mest folktätaste städerna i hela Skandinavien. Men detta lockade också tyska handelsintressen. Hansan eftersträvade tullfrihet och hade vuxit till sådan grad att den utövade stort inflytande över de nordeuropeiska kungahusen, Danmark och Sverige inkluderat. Genom att ta Gotland och staden Visby i besittning önskade Valdemar därmed få kontroll över den handel som gick i nordöst-sydvästlig riktning från finska viken ner mot Skåne och Öresund och samtidigt minska Hansans inflytande i regionen.22 juli 1361 sägs det att landstigningen genomfördes, och den 27 juli stod Valdemar utanför Visbys murar. Slaget som sådant är relativt enkelt ur ett militärhistoriskt perspektiv. Valdemars här var betydligt mer välutrustad än vad de gotländska bönderna var. Trots detta tycks de ha varit någorlunda jämbördiga i fråga om storlek. Flera frågor kvarstår dock som ser till att slaget om Visby fortsätter att engagera, och mycket har vi att tacka de massgravar som finns kvar. Till exempel finns det frågetecken kring varför de begravdes utan att de avkläddes sina ringbrynjor och hjälmar, huggsåren tycks antyda att många blivit slagna i ryggen, och det finns en del frågor om varför borgarna i staden tycktes lämna saken åt de gotländska bönderna.Bild: Utgrävningarna av massgravarna från slaget i Visby 1361. Wikipedia, Public Domain. (Sök efter Visby i mediearkivet hos Historia.nu)Text: Peters Bennesved Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

We invited a special guest from Medan to share this neighboring city of Penang. [ratings] http://dts.podtrac.com/redirect.mp3/penanghokkien.com/media/PgHkn-2025-10-13.mp3 Support PGHK Follow me on: Clubhouse @JohnOng Penang Hokkien Podcast House Global Hokkien Speakers House TikTok (PGHK) @PenangHokkien TikTok (John's) @John.Ong Instagram (PGHK) @PenangHokkien Instagram (John's) @John.Ong Watch this episode on YouTube: (((DOWNLOAD AUDIO FILE)))

Ibland är det inte kursrörelserna som avgör om du vinner eller förlorar på börsen, utan tiden. När marknaden står still kan just tiden bli din största tillgång. Medan andra stirrar sig blinda på index som inte rör sig, finns här en strategi som låter dig tjäna pengar - på att vänta. Men det stannar inte där, du kan även blanda in rörelser och riktning på ett smart sätt och på så vis skapa ännu fler möjligheter. En strategi för alla - oavsett om du tror på stillhet eller rörelse. I det här avsnittet visar vi hur du gör och hur tiden faktiskt kan besegra börsen.

Den 24 maj 2022, klev en 18-årig man in på Robb Elementary School i Uvalde, Texas, beväpnad med ett gevär. Han började omedelbart skjuta mot elever och personal - en av de dödligaste skolskjutningarna i USA:s historia.Medan mycket fokus låg på gärningsmannens bakgrund och motiv, kom också polisens agerande att stå i centrum för en omfattande utredning.Källor: ABC NEWSNPRDNAP NewsReutersThe Texas TributeCNNNBC News

❓

Sverige spelade en mer aktiv diplomatisk roll i Japan och Kina än i Europa under andra världskriget. Eftersom Sverige aldrig hotades militärt av Japan kunde landet föra en självständig utrikespolitik gentemot Tokyo och upprätthöll aktiva diplomatiska relationer i regionen.Medan bomberna föll över Nanjing i Kina och striderna rasade i Stilla havet, växte Sveriges legation i Tokyo till ett av landets mest betydelsefulla diplomatiska uppdrag. Sveriges främsta intressen i Östasien under 1930-talet var ekonomiska och diplomatiska. Export, import och handelsförbindelser – med produkter som järnmalm, trävaror, industrivaror ‒ var viktiga motiv. Och Sverige fortsatte att upprätthålla goda diplomatiska förbindelser med Japan under hela kriget.Detta är det första av två avsnitt om Sverige och Östasien under andra världskriget i podden Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Ingemar Ottosson, aktuell med boken Sverige och andra världskriget i Östasien.Trots att kriget mellan Japan och Kina hade pågått i flera år när andra världskriget bröt ut i Europa 1939, har det länge stått i skuggan av de europeiska och nordafrikanska krigsskådeplatserna. Detta trots att vissa forskare hävdar att andra världskriget i praktiken började redan 1931, med den så kallade Manchuriska krisen. Då iscensatte japanska officerare den så kallade Mukdenincidenten genom att spränga en del av järnvägen i Manchuriet och skylla på kinesiska trupper. Händelsen blev förevändningen för en snabb japansk ockupation av hela regionen, där man 1932 upprättade marionettstaten Manchukuo med den avsatte kejsaren Puyi som formell ledare.När Nationernas Förbund, med stöd från bland annat Sverige, fördömde Japans agerande, svarade Japan med att lämna organisationen. Detta blottlade det internationella samfundets oförmåga att stoppa aggressionspolitik och markerade början på ett skifte i världspolitiken där stormakter agerade alltmer ensidigt.Sex år senare, i juli 1937, utbröt strider vid Marco Polo-bron nära Peking efter en dispyt kring en försvunnen japansk soldat. Den inledande skottväxlingen mellan japanska och kinesiska trupper eskalerade snabbt och blev upptakten till det andra kinesisk-japanska kriget – en konflikt som skulle komma att bli en av 1900-talets mest förödande. Manchuriet blev därmed upptakten till Japans territoriella expansion, medan striderna vid Marco Polo-bron markerade övergången till ett öppet storkrig i Asien.Sveriges neutrala status under kriget gav dess diplomater ett unikt handlingsutrymme i Östasien. Legationen i Tokyo tjänade inte bara som förbindelsepunkt mellan Sverige och Japan, utan också som ett diplomatiskt nav för andra länder som saknade representation i området. Svenska diplomater vidarebefordrade exempelvis post och förhandlade om fångutväxlingar mellan stridande länder, vilket gav Sverige ett viktigt, om än diskret, inflytande i regionen.Bildtext: Japanska soldater ur 29:e regementet intar stridsställning vid Mukdens lilla västra port under Mukdenincidenten 1931 – en händelse som markerade början på Japans ockupation av Manchuriet. Källa: 勿忘历史：日本发动918事变东北沦丧(5) Fotograf: Okänd Licens: Public Domain.Musik: Japan Taiko av Boomer, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medan aborter av flickfoster minskar i Asien går trenden i Väst mot att föräldrar föredrar döttrar. Jacob Rudenstrand från Svenska Evangeliska Alliansen skriver om debatten kring SVT-dokumentären Jakten på en dotter och frågar sig om det bör vara en rättighet att kunna göra könsselektiva aborter? Inläsare: Staffan Dopping

Madlib är den enda som finns kvar av den heliga treenigheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan musiker försöker hinna ifatt J Dilla och MF Doom reser Madlib vidare i sitt beatuniversum, fullt upptagen med att justera föreställningen om det förgångna för framtidens musikälskare.Människor som mött honom nämner hans inbundna och tystlåtna personlighet. Erykah Badu säger att Madlib är så begåvad att det förmodligen gjort honom galen. Namnet är talande - mad liberation. Musiken blir en ordlös befrielse.När en av hiphopens mest mytomspunna och stilbildande producenter väl känner för att prata, vilket inte är så ofta, väljer han sina ord sparsamt och nästan lika noggrant som han selekterar samplingarna. Madlib påstår att han ibland tillbringar tre dagar i sträck i studion utan sömn, utan att förflytta sig från samplern och vinylhögen. Förmodligen färdas han någonstans.Del 1 bygger på två möten med Madlib. Mats Nileskär intervjuar även Peanut Butter Wolf, Oh No, Prince Paul, Randy Muller, Kashif, Bob James och Freddie Gibbs. Den andra delen publiceras i oktober.

Svensk järnväg är ett lapptäcke av bolag, byråkrati och borttappat ansvar. Medan underhållsskulden tickar uppåt med 400 000 kronor i timmen, fortsätter politiker, myndigheter och bolag att peka på varandra. Resultatet: ett trasigt system där resenären alltid förlorar. Vem är egentligen ansvarig när tågen stannar? Programledare: Sebastian Nowacki. Med DN:s reporter Jonas Fröberg. Producent: Måns Mosesson.

Polen har skjutit ner ryska drönare och för första gången har Ryssland attackerat det ukrainska regeringshögkvarteret Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör dessutom om Vladimir Putins besatthet av att inte åldras. Putin driver på rysk bioteknikforskning där otaliga transplantationer av mänskliga organ ska kunna leda till evigt liv.Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Joakim Paasikivi, militärexpert och senior rådgivare på Mannheimer SwartlingFredrik Wadström, RysslandskorrespondentLubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent

Welcome back! This week's episode is what I like to call a potpourri show, because we've got a little bit of everything. Some old games, some new games. Old movies, new movies. Nacho Fries. Mattress toppers. You know, the things you expect from a video game variety show.00:00 Introduction, eating22:59 The Fantastic Four, Point Break32:23 Ninja Gaiden: Ragebound, Starmaker Story50:38 Man of Medan, EA College Football 26, Expedition 3301:05:21 Mafia: The Old Country01:23:27 Heretic/Hexen collection01:36:32 The Naked Gun, Together01:49:32 CQC (Comments, Questions, Concerns)Theme song and interstitial music by Megan McDuffee: https://meganmcduffee.comLogo and artwork by John GholsonAnnouncer: John GholsonJoin our Discord, learn about how you can support the show, and more: https://linktr.ee/TheStageSelectEmail: thestageselectpod@gmail.comCopyright 2024 Space Monkey Mafia Productions

Det finns en säljkanal som många kurskapare antingen glömmer bort eller aktivt undviker... Men den kan vara skillnaden mellan att sälja enstaka kursplatser och en konstant ström av nya kursförsäljningar och flera kursdeltagare i dina onlinekurser!

Medan syrsorna spelar kring Fredriks franska lyxhus svettas Filip i en spansk "finca". Det blir pingislegenden Mikael "Äpplet" Appelgren vid en reling, det blir Lars Weiss och sexig kemi vid inspelningen av Fångarna på fortet, det blir "tyrannens" förrädiska test-vits. Men blir det fest när Filip har fler än 2500 missade samtal?