Podcasts about Hej

UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-0")); Hej kära läsareNu så är då vårsäsongen till ända och sommaren är här. Är du nöjd med vad du fått till än så länge i år? Hur mycket gillade du din upplevelse medan du gjorde det? Om du känner att det kunde varit bättre så kan det nu vara en bra idé att fundera på hur du kan få till något ännu bättre efter sommaren och fram nyår. Något som jag hoppas att veckans coachbrev kan hjälpa dig med. En lite annorlunda idé om hur du kan tänka negativt för att få fram något riktigt positivt. Väl värd sina fem minuter av läsning… Dessutom kan du se en gratis video som ger en bra känsla för hur du kan må bättre i vardagen. Du hittar den HÄR. Fortsätt läsa… Ditt liv är ett Mästerverk, Anders Haglund Alla Veckobrev Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-1"));Veckans citat ”Alla är avundsjuka på vad du har,men ingen är avundsjuk på hur du fick det.”- Jimmy Carr UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-2"));Positivt KatastroftänkandeUNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-3"));Det händer ganska ofta att jag får höra att en klient eller företag vill ha hjälp med att ”tänka utanför lådan”. Vad de menar är så klart att de vill ha nya lösningar när det känns som att de sitter fast på något vis. Mitt svar på det är att det inte är vad jag gör. Vilket brukar mötas av lite lätt höjda ögonbryn, men bytas mot ett leende när jag följer upp det med: Det jag gör är att visa att det inte finns någon låda… För begränsningen är ju satt av samma tänkande som nu ska försöka lösa den. Så det vi snarare behöver är att titta i en ny riktning. Ett bra sätt att få till det som du kan testa är reverserat tänkande (kallas även för inversion). Vad det innebär är att du, istället för att fundera på nya lösningar, grunnar på hur du kan få det att misslyckas – spektakulärt. För att ta ett praktiskt exempel så säg att du vill höja din energi och hälsonivå. Börja då istället med att fundera på hur du kan köra dig själv i botten riktigt rejält. Du vet håglös, trött, sjuk och en känsla av att livet är meningslöst. Vad skulle du göra för att fixa det så snabbt och effektivt som möjligt? Fundera lite på det och du upptäcker att svaren kommer ganska enkelt. För vårt nervsystem är utvecklat för att undvika allt som kan skada oss och vi har därmed lättare att upptäcka faror. Svaren för mig är saker som: Drick mängder med alkohol Ta droger och mediciner så snart det skaver någonstans Sov väldigt lite och på oregelbundna tider Titta mycket på en skärm istället för att umgås med andra människor (gärna det första du gör på morgonen och det sista du gör på kvällen) Sitt still så mycket du kan och träna absolut aldrig Ät ultraprocessad mat och undvik frukt & grönt som pesten Älta dina problem och tänk mycket på dig själv Jobba inte med något meningsfullt som du känner att du gör nytta med … Du kan säkert komma på en hel del annat också, men när du väl har din lista med vad du skulle göra för att snabbt köra din kropp och ditt sinne ner i botten, så framträder lösningen ganska klart eller hur? Undvik alkohol och droger, se till att prioritera bra och regelbunden sömn, motionera och träna dagligen, ät frukt & grönt och ”ren” mat som innehåller ett minimum av färgämnen och tillsatser, fundera på hur du kan vara till nytta för andra, gör något varje dag som faktiskt är värt att anstränga sig för att lösa. Har du egen firma kan du på samma sätt fundera på hur du snabbast möjligt får dig själv att gå i konkurs. Kanske se till att ingen vet att du finns eller vilket värde du bidrar med, avskeda alla säljare, var otrevlig mot de kunder som ändå dyker upp, minska på alla resurser som kan göra din produkt eller service bättre och gör det sedan svårt att leverera den till kund utan misstag och förseningar … Är du anställd kan du fundera på hur du ser till att bli avskedad. Är du i ett förhållande brainstorma hur du snabbast får den andra personen att vilja göra slut. Oavsett vad du vill förbättra, så pröva gärna nästa gång reverserat tänkande. För jag tror du blir glatt överraskad av hur värdefullt positivt katastroftänkande kan vara när du vänder på det och tänker utan någon låda. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-4"));Veckans BoktipsUNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-5")); Köp BokenLose Your Mindav Josh Pais Blev fascinerad av författarens bakgrund där pappans kontakt med Einstein blandas med mammans artisteri och hollywood. Tycker ju ofta att det är just i en persons skärningspunkt som man hittar magi. Det här är inget undantag. Riktigt bra skriven och lätt att läsa är den här boken både underhållande och tankeväckande. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-6"));Lyssna på CoachbrevetSpotify Apple Podcast UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-7"));DelaDela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna.Copyright©Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-8")); Prenumerera Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här. E-post Förnamn Efternamn UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-9"));

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

I det här avsnittet möter vi Jenny Lindblad, pitchcoach med bakgrund från Ericsson, där hon tränat allt från entreprenörer och säljteam till ledare, investerare och internationella VIP-kunder i hur man får fram sitt budskap.Samtalet handlar om varför pitch inte bara är något som sker på en scen eller framför investerare — utan något vi gör hela tiden: i möten, i sälj, i ledarskap, i vardagen och när vi vill få andra att förstå, känna och agera.Jenny delar med sig av konkreta insikter om hur man bygger förtroende, skapar en tydlig struktur, använder storytelling, förbereder sig på rätt sätt och undviker de vanligaste misstagen i presentationer och pitchar. Vi pratar också om AI:s roll i framtidens kommunikation — och varför det mänskliga, personliga och äkta blir ännu viktigare när allt fler texter och pitchar låter generiska.Sammanfattningen av boken "Homo Stupido" som AI-pitch: https://app.precisionlink.ai/play/precisionlink/homo-stupido-robert-podcast-book-brief-with-notes00:00:00 Varför du pitchar hela tiden – även när du inte tänker på det00:00:54 Jenny Lindblad: från Ericsson till pitchcoach00:04:29 5 000 presentationer på 5 år – lärdomarna från VIP-kunder00:08:00 Att starta eget och hitta rätt typ av uppdrag00:12:17 Pitch, sälj och kommunikation i en tuffare marknad00:17:38 Tillit i pitch: logik, autenticitet och empati00:20:10 Förberedelse: hemligheten bakom spontanitet på scen00:23:18 Varför du ska skriva manus – men inte låta inövad00:28:00 Så bygger du en stark pitchstruktur00:29:07 Börja aldrig med “Hej, jag heter...” – kraften i storytelling00:31:00 Första dejten-principen: hur mycket ska du berätta?00:34:00 TED Talks, scenen och varför en pitch inte ska sälja för hårt00:37:00 Det korta formatet: varför 5–7 minuter ofta räcker00:40:00 Slides, pitchdeck och misstaget med för mycket text00:43:00 En siffra, ett ord och en bild – Jennys slide-utmaning00:45:46 Webinar, säljpitch och skillnaden mellan Sverige och USA00:49:00 Svensk trovärdighet vs amerikansk FOMO i pitchar00:50:21 Är man pitchcoach bara för att man sett 7 000 pitchar?00:55:00 Investerarpitch: varför kaxighet inte alltid fungerar00:56:46 AI och pitch: hur verktygen förändrar spelplanen00:58:00 Problemet med AI-skrivna pitchar: när orden inte känns äkta01:00:14 Grundare, forskare och vad investerare egentligen tittar på01:03:58 Vanligaste pitchmisstaget: att inte förbereda sig01:06:00 Scen, kläder och målgrupp – detaljerna som gör skillnad01:09:00 Nervositet: publiken är inte där för att döma dig01:11:38 Kladdkakan: en enkel berättelse om att flytta fokus från sig själv01:15:06 Barn, presentationer och varför vi borde träna pitch tidigt01:20:00 Vad är egentligen en bra pitch?01:21:00 Feedback: när ska du lyssna och när ska du stå fast?01:23:17 AI, mänsklighet och varför det personliga fortfarande vinner01:27:00 Automatiserade AI-pitchar, avatarer och framtidens kommunikation01:30:22 Att klona en pitchcoach – möjlighet eller risk?01:32:21 Avslutning med Jenny Lindblad

Hej! W związku ze startującym mundialem przygotowałem dla Was odcinek silnie powiązany z futbolem. Nie będzie to jednak zwykła opowieść o sporcie. Będzie to brutalna historia wielkiej machiny propagandowej, która działała w Związku Radzieckim za czasów Józefa Stalina. Oglądając film dowiecie się dlaczego Stalin tak bardzo interesował się piłką nożną, a Ławrientij Beria wysyłał piłkarskich geniuszy na Syberię. W ZSRR każda dziedzina życia musiała bowiem bezwzględnie służyć komunizmowi i futbol nie był wyjątkiem. Stalin doskonale rozumiał znaczenie tego sportu dla tysięcy sowieckich obywateli. Mecze przyciągały na stadiony ogromne tłumy, stając się idealnym narzędziem manipulacji. Widowiskom towarzyszyły propagandowe parady, a zawodnicy na zgrupowaniach byli zmuszani do studiowania biografii dyktatora.Prawdziwe piekło rozpętało się jednak wtedy, gdy w grę weszły prywatne ambicje szefa NKWD. Ławrientij Beria, jako protektor milicyjnego klubu Dynamo Moskwa, postanowił bezwzględnie zniszczyć największego rywala drużynę Spartaka Moskwa. Ponieważ po prostu była lepsza, Beria złamał życie jego najlepszym piłkarzom. Liderzy drużyny zostali aresztowani pod absurdalnymi zarzutami i trafili do łagrów, gdzie omal nie stracili życia.

Hur ofta säger du ja – fast du egentligen menar nej? I veckans avsnitt pratar jag om gränssättning – varför det är så svårt, vad det kostar dig när du inte gör det, och hur du börjar träna på att stå upp för dig själv på ett tydligt och empatiskt sätt. Du får höra om: • de sex vanligaste orsakerna till varför vi inte sätter gränser • vad rädslan för andras reaktioner egentligen handlar om • varför gränssättning stärker din självkänsla och dina relationer • tre konkreta sätt att säga nej – utan skuldkänsla • varför ett nej till något alltid är ett ja till något annat Det här avsnittet är för dig som:- ofta säger ja fast du menar nej – och sedan ångrar dig- är rädd för att bli sedd som självisk eller dålig om du sätter gränser- är rädd för att bli avvisad och bortvald om du säger nej- längtar efter relationer där du känner dig sedd, hörd och respekterad Om det här avsnittet väckte något hos dig – om du känner att du vill jobba djupare med gränssättning, självmedkänsla och acceptans – då vill jag bjuda in dig till mitt kostnadsfria webinar nu i juni: Möt dig själv med självmedkänsla och acceptans. På webinaret pratar vi om tre saker som hänger tätt ihop: Varför det är viktigt att prioritera din egen tid och ditt välmående Varför det är viktigt att säga nej och sätta sunda gränser Hur du skapar mer acceptans, tacksamhet och självmedkänsla i din vardag Det är ett tillfälle att stanna upp, lyssna inåt och ge dig själv en stund av verklig närvaro – tillsammans med andra kvinnor som också är på den här resan. OBS – webinaret spelas inte in och det finns ingen repris. Du behöver vara med live. Du kan välja ett av två tillfällen: Tisdag 30/6 kl 19.30–20.30 Torsdag 2/7 kl 19.30–20.30

Sofia B Olsson, framgångsrik kock som funderat på att starta nåt eget. Det blev ett café i en båt som legat på botten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2024 fick Sofia ett meddelande från en bekant: ”Hej, jag sitter på ångbåtsbryggan på ett möte. Här finns en ångbåt från 1800-talet som precis har sjunkit. Ägaren är beredd att sälja den för en krona till rätt person, annars kommer den att huggas upp och förstöras. Är du intresserad?”– Absolut inte!Men fyra timmar senare ändrade hon sig.Sofia B Olsson är känd från restaurang Vrå på Posthotellet i Göteborg. Där Sofia varit med sedan Frida Ronge drog igång restaurangen. Sofia tog över driften när Frida drog vidare, och nu har hon varit där i 14 år.– Som de flesta kockar har jag längtat efter att öppna nåt helt eget nångång, säger Sofia.Helt eget, utan stora banklån eller finansiärer.Det blev ett café på en ångbåt som legat på botten.En ångbåt från 1882. 18 meter lång. Byggdes som bogserbåt och har under åren varit både fraktfartyg, passagerarfärja och fiskebåt, innan den på 1980-talet blev ett café vid ångbåtspiren nära Älvsborgsbron i Göteborg.Med några hundratusen i sparpengar började Sofia renovera båten.Sommaren 2025 öppnades den som café igen. Pengarna som drogs in har sen gått till fortsatt renovering av båten.– Det finns inget stopp. Jag kommer aldrig bli klar, det är bara en fråga om prioritering.Och samtidigt finns drömmar och planer om vad verksamheten kan utvecklas till.Sofias våffelrecept är hemligt, men här är en länk till ett gammalt våffelrecept på sajten matkult, för den som är nyfiken: https://www.matkult.se/kokboken/brod/2018-04-06-karnmjolksvafflor-fran-alno.html

Yes! Hej! matigt avsnitt. Vi pratar om ogräs, som vanligt, och regn och att patrick är rädd att sommaren blir torr. Lite om sommarbete och sen noga om hur man gör kombucha. Man blir som lite sugen.Sen om dopamin. Och våtbäddar. Och Gröna potatisar. Och bovete mot kvickrot.Sen skulle patreons få höra om hur man skyddar små fruktträd men jag kom på att frågeställaren kanske inte va patreon så det blir till alla.LYSSNA OCH DISKUTERA I SMÅ GRUPPER! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej, opis będzie krótki, bo coś mnie choróbsko zżera. Więc proszę o myśli i modlitwy. Dużo dają na świecie, więc może i mi pomogą. W każdym razie: Omawiamy w tym odcinku Summer Game Fest i ostatni State of Play Sony, a dość sporo się działo jeśli idzie o zapowiedzi gier. Przepraszam też z góry za […]

07.00 Hej och välkomna 07.10 Vi ringer Glenn Hysén 07.23 Vart tog du vägen? 07.26 Pengar i Fotboll 07.35 Matilda Berggren från Singelrådet går på 07.40 Hur hanterar man relationer 07.43 Ebbis går på 07.49 Killar på tinder och diagnoser 08.06 Singelrådet går av 08.09 Henrik Burman går på 08.11 Henrik om Malik Bendjelloul 08.17 Henrik Burman om Yung Lean och dokumentären 08.40 Henrik Burman om ASAP Rocky 08.45 Henrik Burman om sig själv och sambon 08.56 Pest eller Kolera om Henrik Burman 09.00 Hej då!Support till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej! W najnowszym odcinku serii „Powojnie” powracam na Bałkany. W 1992 roku Sarajewo znalazło się w samym oku cyklonu. W centrum konfliktu, który krwawo rozlał się po tej części Europy. Mieszkańcy tego wielokulturowego dotąd miasta zostali uwięzieni w pułapce na trzy długie lata. Nie było dnia, aby na domy i ulice nie spadały pociski. W ruinach budynków czaili się strzelcy, a jedna z głównych arterii miasta zyskała wówczas ponurą sławę, do dziś pozostając w pamięci jako Aleja Snajperów. O koszmarze oblężenia Sarajewa mówił cały świat. Społeczność międzynarodowa próbowała pomagać mieszkańcom zamkniętym w serbskim uścisku, organizując transporty z żywnością i lekami. Jednak z powodu regularnego ostrzału miasta misje ratunkowe i dostawy nie zawsze były możliwe.Jak wyglądało życie w cieniu nieustannego zagrożenia? Więcej na ten temat w najnowszym odcinku serii „Powojnie”.

Kristofer Andersson tycker inte att katter ska få ärva pengar. Moa Wallin utser årets bästa konstperformance. Och Nanna Olasdotter Hallberg har äntligen hittat en ny mammadebatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Leder du dig själv i livet – eller låter du livet hända dig?I det här avsnittet pratar jag om självledarskap – och vad som egentligen skiljer dem som styr sitt liv inifrån, från dem som alltid känner sig på efter och offer för omständigheterna runt omkring. Jag delar tre kraftfulla perspektiv:- Varför du inte kan vänta på att någon annan ska rädda dig – och vad det innebär att ta ägarskap över ditt eget liv- Vad hjärnan egentligen behöver för att förändring ska kännas möjlig – och varför det inte handlar om viljestyrka- Hur du går från att vara reaktiv till att vara proaktiv – och slutar låta livet bara hända dig Det här avsnittet är för dig som: känner att du alltid är på efter och aldrig riktigt hinner ikapp vet vad du behöver göra – men ändå inte får det gjort längtar efter att känna att du faktiskt styr ditt eget liv Varmt välkommen, Ingrid Workshop 9/6, Kom igång med goda vanor och ta kontroll över din tid.Om du känner att det här avsnittet tilltalade dig och vill lära dig mer. Var med på min workshop om vanor. Under två timmar får du mitt kompletta system för att äntligen prioritera dig själv på riktigt. Vi jobbar med hur vanor skapas, 9 regler för din tid och 4 dagliga mikroval som ger dig energi. Du lämnar med din egen konkreta plan för dig Det här är precis det vi pratat om idagens podd – att gå från att livet händer dig till att du styr ditt liv. Med ett system som faktiskt håller. Just nu till ett introduktionspris på endast 395 kr (ordinarie pris 1 395 kr). Begränsat antal platser. Dvs att leda dig själv inifrån och ut.

Hej,was dieses Jahr bei der AI Week (22. bis 26. Juni) passiert ist, erinnert stark an die Wuerzburg Web Week: so viele Event-Einreichungen wie noch nie.Im Programm stehen 42 Events. Kostenlos. In Mainfranken und online.Es wären mehr geworden, aber wir haben die Slots bewusst begrenzt.Eine Themenbreite, die du so auf keiner Konferenz findest, genau wie bei der WueWW früher. Nur mit Fokus auf KI.Von KI-Hacks für Social Media über autonomgesteuerte Argarroboter bis KI-Agententeams im Unternehmen.https://nl.wueww.de/mailing/198/9217492/20182465/5/4eb6efceae/index.html

Summary In this episode, the Robot Report editorial team reunites to recap the major highlights, central themes, and networking events from the recent Robotics Summit and Expo in Boston. Steve Crowe breaks down key presentations, including Brian Gerkey's insights on Open Robotics AI integration as well as the Open Source Robotics Alliance (OSRA). The team also recaps Mikell Taylor's practical framework for deploying reliable, "worthy" robots. Finally, they share highlights from the closing keynote interview with Noland Arbaugh, the world's first Neuralink patient, who discussed his groundbreaking journey with brain-computer interface technology. ### – SPONSORS – This episode is brought to you by Yamaha Robotics Group (YRG) — driving the future of smart automation. Yamaha's Linear Conveyor Modules and Advanced Operator Interfaces are helping engineers push efficiency and flexibility further than ever. And let's face it: the PLC isn't going anywhere — it's evolving. LEARN MORE AT: https://hs.yrginc.com/therobotreport This episode is brought to you by maxon USA. If you're designing robots beyond controlled factory cells, mobile manipulators, quadrupeds, or humanoids maxon is worth a stop at the Robotics Summit in Boston. At the show, maxon is exhibiting its High Efficiency Joint (HEJ) portfolio: fully integrated robotic joints that combine motor, gearing, electronics, and sensing in a compact unit. Built for cyclic loads, impacts, and continuous operation, HEJ joints are designed for real‑world robotics. LEARN MORE AT: https://www.maxongroup.com/en-us

Hej. Ova epizoda je o djetetu koje je nestalo i tragično stradalo. Jako tužno. Pazite sa slušanjem.INTRO:Koncept, režija i animacija: Maida Srabović @maidichemokidich Produkcija: TETRABOT @tetrabotstudio Vezeni elementi: Dora Voska @sarena.vranaPočastite nas kavom: https://www.buymeacoffee.com/mjestozlocinaPodržite nas na Patreonu i otključajte ekskluzivni sadržaj: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/mjestozlocina⁠⁠⁠Pratite nas na Instagramu: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mjestozlocinapodcast⁠Pridružite nam se na Discordu: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://discord.gg/2NU9cprjMd⁠

Känner du att du alltid hamnar sist på din egen prioriteringslista? I veckans avsnitt pratar jag om varför vi sätter oss själva sist – och vad du faktiskt kan göra åt det. Jag delar tre vanliga orsaker till varför det blir så här, och tre kraftfulla insikter som förklarar varför förändring handlar om system och identitet – inte disciplin. Du får höra om varför:• du omedvetet kan tro att du inte förtjänar att prioritera dig själv • du väntar på rätt känsla & motivation – och varför det håller dig fast • goda intentioner utan ett system aldrig räcker • små dagliga steg skapar stora förändringar över tid • du inte förändras av att sätta mål – utan av att ha system • vanor skapar din identitet Om det här avsnittet landade hos dig – om du känner att du verkligen vill sluta sätta dig själv sist och istället bygga ett system som faktiskt håller – då vill jag bjuda in dig till:Min nya LIVE workshop om Vanor den 9 juni: Kom igång med goda vanor och ta kontroll över din tid. Under två timmar delar jag mitt kompletta system: hur vanor verkligen skapas och varför det inte handlar om disciplin utan om design, 9 regler för att ta kontroll över din tid och 4 dagliga mikroval som ger dig energi. Du lämnar med din egen konkreta plan – anpassad för just ditt liv. Just nu introduktionspris endast 395 kr – ordinarie pris 1 395 kr. Begränsat antal platser och kan du inte vara med live får du inspelningen att se i efterhand.

Hej och välkomna till öl- och ciderpodden. Ungefär så låter det idag när vi med nöje lämnar över hem, hus och nycklar till dryckesexperten (och vår gäst!) Sanna Lindberg som kommer ta er igenom Pripps Blå:en och Kopparbergs:en förlovade land. Just de två är varumärken vi kanske hoppar över, men det blir mycket annat spännande om vad som faktiskt är öl och cider. Och vilka enorma framsteg som Sverige gjort på den fronten senaste åren. Det blir hantverk, det blir lite nördigt – men framförallt väldigt lärorikt.Dryck i avsnittet vi sippar på: Omnipollo Bianca Blueberry Space Jam Lassi GoseOppigårds Svenska ÄpplenEhrenhofer Gård Zenit Hantverkscider Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna. Hej. Hej. Hej. Idag ska jag bara säga "hej" i en timme. Ibland kommer det fram folk till mig och föreslår idéer till podcasten. Att jag ska läsa upp bruksanvisningar, eller IKEA-katalogen. Då säger jag tack, det ska jag verkligen fundera på, och så går jag hem och biter väldigt argt i kudden. Det gjorde jag faktiskt när jag var liten, på riktigt, när jag var arg eller ledsen. Ibland bet jag så hårt att jag tyckte synd om kudden.I dagens avsnitt ska jag försöka tråka ut mig själv. Jag ska prata om något jag tycker är väldigt tråkigt: att gå i matbutiker. Det är en bortskämd syn på saken, det vet jag, så ta det med en nypa salt. Jag går omkring där och letar efter saker, och trots att jag har handlat i butiken i flera år så hittar jag aldrig något. Jag tänker på när man stänger en matvarubutik och allt bara står kvar, väntandes på att någon ska komma och ta dem dagen efter. Om jag hade fått välja hade jag varit där själv, strosat mellan hyllorna, plockat det jag vill ha, blippat och betalat själv. Sen cyklat hem. Häromdagen köpte jag två par jeans jag inte behövde för att jag inte vågade säga nej till säljaren.I matbutiker kan jag få panik av känslan att så länge jag lever måste jag fortsätta fylla på med mat. Det är inte så att jag inte gillar mat, jag älskar mat. Jag älskar att äta. Men jag är inte gjord för att gå och tänka på vad jag ska äta till lunch. Är det inte lite stört hur fixerade vi är kring mat? Den där hetsen efter att maximera livet, prova nya recept, hitta rätt restaurang, fylla varje ögonblick med något Instagram-vänligt.Det kanske inte blev så tråkigt. Sov gott. Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej vi är tillbaka! Jag har sat potatis och patrick har träffat brandmän. Vi svarar på frågor om att tillsätta näring till sin droppbevattning och att skaffa 18 höns och två tuppar. Hur ska man tänja ed foderhygien, råttfällor och hänsgårdar?Visst fan, sen berättar ju jag om min nya bevattningsuppfinning!Sen om övervakningskameror. Lokalt vs moln, sladd vs wifi och varumärken och så. Vad använder vi kamerorna till egentligen?Sen för patreons:Brita vill ha bärbuskar! Patrick kommer med tips. Sen nåt annat men minns fan inte. Lyssna och rapportera! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna. Hej ska du ha, välkommen till en timma av mig. Jag är lugn för första gången idag. Hela dagen har gått i ett slags puls-flow, och när jag kom hem pep och tjöt det i hela kroppen. Dels för att jag har tinnitus. Varför stod jag så nära högtalaren på den där konserten i Göteborg 1997? Jag blir lite irriterad på mig själv, lite så som Odysseus måste ha känt sig.Det är svårt att inte tänka på Odysseus när man tänker på berättelser och sagor. När jag gick scenskolan sa någon att sagor är hälsosamt, att de hjälper oss bygga ställningar på insidan där vi kan fästa våra liv som annars är så tumultartade och fragmentariska. Och Odysséen är ju något man kan kalla en riktig hjältesaga.En grotta, en cyklop, stormar, en förargad Poseidon, lejon, en besättning som blir förtrollad till grisar, sju år hos en nymf, ett sund med två faror, en resa till dödsriket och flera andra motgångar. Tjugo år för någonting som skulle ha tagit några veckor. Man skulle kunna säga att hela Odysséen handlar om ett gäng karlar som åker över Medelhavet och försöker undvika att bli uppätna på det ena eller andra sättet.Följ med så får du höra historien om Odysseus och hans äventyr. Godnatt.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ola, Salve, Hej und Herzlich Willkommen zur exklusiven Pfingstausgabe, vom einzigen, vom heiligen Zlatan autorisierten Podcast für die Insel Rügen. Ganz ohne Zuschuss von der Landesregierung öffnen wir unsere Schatzkiste der guten Laune und servieren euch ein paar Perlen der spektakulärsten Nachrichten der letzten Woche.  Also, Hände über die Decke, den Partner schon mal zum Frühstück machen schicken und ab dafür mit unserer neuesten Folge.Unseren Podcast gibt es überall wo es Podcasts gibt! (Spotify, Apple, Google) Alles Weitere findet ihr hier: https://wonderl.ink/@1mptmg

Discover the latest trends in programmable logic controllers (PLCs), robotics, and their integration strategies directly from Yamaha's Chief Robotics Manager, Chris Elston. This episode offers insights into automation trends, AI's role in PLC development, and practical advice for engineers. Chris shares insights into his journey from aspiring electrician to a leader in robotics and PLC integration. He discusses the evolution of PLCs, emphasizing their enduring relevance in manufacturing due to their real-time control capabilities. Chris highlighted Yamaha's efforts to simplify integration for controls engineers through function blocks and add-on instructions, which streamlines processes and enhances tech support. He also touches on the potential of AI in automation, noting its current limitations in generating ladder logic but expressing optimism about future advancements. Chris's passion for making robotics accessible and his advocacy for using existing skills resonated throughout the discussion, offering valuable perspectives on the future of automation. Mr. PLC Website - https://mrplc.com/ Chris Elston on LinkedIn - https://www.linkedin.com/in/chriselston/ ### Listen for a special discount code to save money on your registration to the 2026 Robotics Summit and Expo: https://www.roboticssummit.com/ – SPONSORS – This episode is brought to you by Yamaha Robotics Group (YRG) — driving the future of smart automation. Yamaha's Linear Conveyor Modules and Advanced Operator Interfaces are helping engineers push efficiency and flexibility further than ever. And let's face it: the PLC isn't going anywhere — it's evolving. LEARN MORE AT: https://hs.yrginc.com/therobotreport This episode is brought to you by maxon USA. If you're designing robots beyond controlled factory cells, mobile manipulators, quadrupeds, or humanoids maxon is worth a stop at the Robotics Summit in Boston. At the show, maxon is exhibiting its High Efficiency Joint (HEJ) portfolio: fully integrated robotic joints that combine motor, gearing, electronics, and sensing in a compact unit. Built for cyclic loads, impacts, and continuous operation, HEJ joints are designed for real‑world robotics. See the HEJ90 demonstrator at Booth 419. LEARN MORE AT: https://www.maxongroup.com/en-us

Hej, w najnowszym odcinku serii „Powojnie” poruszam temat problemów Borysa Jelcyna z mocnymi trunkami. O jego nałogu wiedzieli nie tylko Rosjanie. Wiedział o tym cały świat. Szczególnie głośnym echem odbiła się sytuacja z 1994 roku, kiedy to podczas wizyty w Niemczech próbował dyrygować orkiestrą i śpiewał przez mikrofon „Kalinkę”, wprawiając uczestników wydarzenia w niemałe zakłopotanie. A podobnych incydentów było znacznie więcej.Rosyjski przywódca podczas swoich rządów na Kremlu wielokrotnie kompromitował się publicznie i po pierwszej kadencji realnie mógł nawet stracić władzę. Kiedy zaczęły się jego problemy i z czego mogły wynikać? Odpowiedzi szukam w najnowszym odcinku serii „Powojnie”. Zapraszam.

Hej Somna. Hej och hallå. Hur mår du idag? Är det bra, dåligt eller mellan? Jag är på brasidan idag. När man går till val pratar man ofta om jasidan och nejsidan, men jag tycker det pratas alldeles för lite om brasidan. Jag kände efter ordentligt nu när jag sa det. Jag tror faktiskt att det kommer bli bra, och det är en väldigt fin känsla.Idag vill jag prata om en konstig idrott. Jag tänker prata om fotboll, kanske till och med undervisa dig lite. Jag är ju bra på att prata en timme utan manus, och jag kan en hel del om fotboll. Det handlar bland annat om geniförklarade textförfattare som ska skriva hejaramsor men råkar transkribera sina familjebråk, vilka skickas direkt till klacken utan att någon korrlyssnar. Som du förstår kan det bli väldigt konstigt.Jag tänker också sticka ut hakan lite och berätta att jag har varit på Kristallen-galan några gånger. Det är, om man frågar mig, kanske den vulgäraste av alla galor. Inte alls lika kul som det ser ut på TV. Många berusade människor och sårade själar som inte vann priset de var nominerade till. Jag delar med mig av mitt fulaste Kristallen-minne. Bolibompadraken var nominerad till bästa tv-personlighet. Jag var rösten till draken, och draken beställde två flaskor vin. Som den inte kunde dricka upp... Jag blev mycket berusad och mycket ledsen. På vägen hem grät jag tyst i baksätet och kände mig som en sån loser.Sen är vi tillbaka till fotbollen. Den hette egentligen bollfot från början. Det var ett danskt öknamn på en lite älgest person som bodde i en by vid namn Rödskrökan, och vars ena fot hade svullnat upp ordentligt efter att han blivit överkörd av en skogstraktor. Godnatt.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej, hoppas ni alla mår bra! Nu finns ett nytt 911-samtalsavsnitt ute och jag hoppas att ni ska tycka om det.----------Ljudklipp kommer från: True 911 Calls (redigerade av mig).Innehållet i detta avsnitt är baserat på information från nätet och vissa uppgifter kan vara obekräftade. Känsliga lyssnare varnas för eventuellt grovt, grafiskt, och eller stötande innehåll. ----------Vill ni stötta podden och mitt arbete eller bjussa på några koppar kaffe, kan ni göra det här: https://buymeacoffee.com/crimepodden

Hej! Äntligen dags igen för ett härligt avsnitt i beredskapens tjänst. Vi pratar om segling och att fortsätta lära sig nya saker. Patrick berättar sexigt hur man avlutar en dieselmotor.Sen om att bygga hus med HEMSKT VIS som mall. Vilka delar är viktiga at tänka på och hur implementerar man dom. Riktigt drömmigt att kunna börja från scratch, am i right?För patreons: hur ska jag placera mitt vattenfilter? Varför planerar patrick för att kunna sälja förädlade matvaror och hur höjer jag min beredskap just nu? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej venner! Vi er tilbage og udforsker nye koncepter, hvoraf nogle måske egner sig bedre til podcastmediet end andre - men vi har det i hvert fald sjovt

Ajay Agarwal, a partner at Bain Capital Ventures, discussed his journey and insights as a venture capitalist, particularly in the robotics and AI sectors. He highlights his early investment in Kiva Systems, emphasizing the importance of systems thinking and integrated solutions in successful startups. Ajay shares his investment philosophy, focusing on founders with a deep understanding of market opportunities and the ability to connect technology with business needs. He also discusses the challenges and risks in venture capital, the importance of embracing risk, and the value of strong partnerships with founders. Ajay concludes by reflecting on the joy and challenges of his role, emphasizing the relationships with founders and the collaborative nature of his work at Bain Capital Ventures. Learn more: https://baincapitalventures.com/ ### Listen for a special discount code to save money on your registration to the 2026 Robotics Summit and Expo: https://www.roboticssummit.com/ – SPONSORS – This episode is brought to you by Yamaha Robotics Group (YRG) — driving the future of smart automation. Yamaha's Linear Conveyor Modules and Advanced Operator Interfaces are helping engineers push efficiency and flexibility further than ever. And let's face it: the PLC isn't going anywhere — it's evolving. LEARN MORE AT: https://hs.yrginc.com/therobotreport This episode is brought to you by maxon USA. If you're designing robots beyond controlled factory cells, mobile manipulators, quadrupeds, or humanoids maxon is worth a stop at the Robotics Summit in Boston. At the show, maxon is exhibiting its High Efficiency Joint (HEJ) portfolio: fully integrated robotic joints that combine motor, gearing, electronics, and sensing in a compact unit. Built for cyclic loads, impacts, and continuous operation, HEJ joints are designed for real‑world robotics. See the HEJ90 demonstrator at Booth 419. LEARN MORE AT: https://www.maxongroup.com/en-us

Hej, w najnowszym odcinku serii Powojnie opowiadam o jednym z najsłynniejszych dowódców II wojny światowej i jego powojennej roli w Polsce. Konstanty Rokossowski był z pochodzenia Polakiem, jednak całe dorosłe życie związał z Armią Czerwoną. Po zakończeniu wojny Józef Stalin powierzył mu nadzór nad Europą Środkowo-Wschodnią. Rokossowski został dowódcą Północnej Grupy Wojsk Armii Czerwonej z siedzibą w Legnicy.To był jednak dopiero początek jego kariery w Polsce. W 1949 roku mianowano go marszałkiem Polski, choć sama decyzja do dziś budzi ogromne kontrowersje i była formalnie sprzeczna z obowiązującym prawem. Wojskowy został też ministrem obrony narodowej. Rokossowski w tej roli miał jeden nadrzędny cel: całkowicie podporządkować polską armię Sowietom. W tym czasie represje dotknęły między innymi żołnierzy armii generała Władysława Andersa oraz osoby, które po wojnie znalazły się na Zachodzie.Więcej o tej postaci w tym nagraniu serii Powojnie. Zapraszam.

Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI? AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände. I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt. De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar: Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera. Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential. Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera. Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet. Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder. Läs transkribering Anders Hermansson (00:03) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är… hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun! Anders Hermansson (01:01) Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden! Hanna Musie (01:05) Tack så mycket, väldigt kul att här! Anders Hermansson (01:07) Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och… Anders Hermansson (01:32) utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt! Hanna Musie (01:45) Det är härligt att bidra med energi. Anders Hermansson (01:47) Ja, eller hur? Men du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så. Hanna Musie (01:56) Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant. Anders Hermansson (02:37) Ja, spännande. Och det här med Women in AI, vad är det för någonting? Hanna Musie (02:42) Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul. Anders Hermansson (03:01) Snyggt. Och bara så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här. Hanna Musie (03:06) Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp. Anders Hermansson (03:19) Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig? Hanna Musie (03:25) Men det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter. Anders Hermansson (03:32) Ja, exakt. Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här? Hanna Musie (03:43) Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen… Anders Hermansson (04:03) Mm-hmm. Hanna Musie (04:12) Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen? Anders Hermansson (04:18) Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här. Hanna Musie (04:27) Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag. Anders Hermansson (04:53) Mm. Hanna Musie (04:56) och vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter. Anders Hermansson (05:01) Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då. Hanna Musie (05:11) Mm, ja. Och det har man ju redan. Jättemycket nytta. Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå. Anders Hermansson (05:26) Mm. Mm. Mm. Ja, stä. Hanna Musie (05:39) Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för… Anders Hermansson (05:46) Mm. Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu. Hanna Musie (06:09) Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor. Anders Hermansson (06:12) Mm. Mm, mm. Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande? Hanna Musie (06:46) Mm. Mm. Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker. Anders Hermansson (07:05) Ja. Jesta. Hanna Musie (07:22) och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt. Anders Hermansson (07:29) Hej då! Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska Hanna Musie (07:42) Hej! Prösters! Anders Hermansson (07:50) det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det? Hanna Musie (07:58) Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar. Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner. Anders Hermansson (08:34) Ja. Hanna Musie (08:35) Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom. Anders Hermansson (08:45) Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår. Hanna Musie (08:47) Ja, så det är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men… Anders Hermansson (08:56) Ja. Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då… Hanna Musie (09:26) Mm. Ja. Anders Hermansson (09:44) inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag. Hanna Musie (09:54) Nej. Ja, och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare. Anders Hermansson (10:21) ⁓ så klart. Hanna Musie (10:22) Så när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut. Anders Hermansson (10:31) Mm. Hanna Musie (10:31) Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig? Anders Hermansson (10:59) Just det. Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det… Hanna Musie (11:21) Mm. Anders Hermansson (11:27) Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra? Hanna Musie (11:37) Mm. Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men… Anders Hermansson (11:42) Ja. Mm. Hanna Musie (11:49) Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor. Anders Hermansson (11:52) Mm. Mm. Hanna Musie (12:19) Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta. Anders Hermansson (12:20) Jöster. Så det är snarare positivt. Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt. Hanna Musie (12:36) Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram. Anders Hermansson (12:47) Just det. Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund. Hanna Musie (13:01) Mm. Ja. Anders Hermansson (13:15) Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt. Hanna Musie (13:22) Ja. Ej då! Anders Hermansson (13:43) Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in Hanna Musie (13:45) Ja. Anders Hermansson (13:46) där den bara jajaja. Hanna Musie (13:49) Ja, men det ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm. Anders Hermansson (13:57) Ja. Jo just det exakt. Hanna Musie (14:06) Ja, som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv. Anders Hermansson (14:17) Ja. Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då. Hanna Musie (14:37) Ja. Mm. Anders Hermansson (14:56) Ja, men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet. Hanna Musie (15:04) Jo, absolut. Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst Anders Hermansson (15:23) Mm. Mm. Hanna Musie (15:35) analysera vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra. Anders Hermansson (15:49) Mm. Mm. Hanna Musie (16:00) Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen. Anders Hermansson (16:17) Jag fattar. Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra! Hanna Musie (16:32) Mm. Mm. Anders Hermansson (16:47) Men det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet. Hanna Musie (16:53) Mm. Ja. Ja. Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna. Anders Hermansson (17:22) Mm. Mm. Mm. Hanna Musie (17:44) Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera. Anders Hermansson (17:55) Mm. Just det. Hanna Musie (17:58) Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera. Anders Hermansson (18:05) Ja. Hanna Musie (18:22) För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt. Anders Hermansson (18:33) Nej just det exakt, det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom. Hanna Musie (18:42) Mm. Precis. Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn. Anders Hermansson (18:50) Ja. Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar Hanna Musie (19:19) Mm. Anders Hermansson (19:31) som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom. Hanna Musie (19:47) Tack Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan. Anders Hermansson (20:04) Just det. Hanna Musie (20:09) Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra. Anders Hermansson (20:30) Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga… verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål? Hanna Musie (21:07) Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom… Anders Hermansson (21:11) Hm? Mm. Hanna Musie (21:34) Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man… med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel. Anders Hermansson (22:35) Mm-hmm. Jätte. Hanna Musie (22:47) Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom. Anders Hermansson (23:07) Gästa. Hanna Musie (23:07) Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action. Anders Hermansson (23:21) Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och Hanna Musie (23:25) Precis. Anders Hermansson (23:48) De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer. En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat. Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen… Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte? Hanna Musie (25:14) Mm. Det beror på om du har på minnet eller inte. Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket. Anders Hermansson (25:45) Mm. Hanna Musie (25:59) PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på. Anders Hermansson (26:02) Just det. Ja, just det. Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house. Hanna Musie (26:31) Exakt. Precis. Så det är ju viktigt att tänka på innan man delar allting. Anders Hermansson (26:40) Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för… Hanna Musie (26:52) Mm. Mm. Mm. Anders Hermansson (27:05) Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer. Hanna Musie (27:08) Nu. Mm. Ja. Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart. Anders Hermansson (27:55) Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced. Hanna Musie (28:06) Ja, och det gör de ju redan idag. Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag. Anders Hermansson (28:13) Mm. Jaster. Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in… Hanna Musie (28:38) Mm. Mm. just nu. Mm. Anders Hermansson (28:57) Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man… Hanna Musie (29:10) Mm. Spik sökt. Anders Hermansson (29:24) Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden! Hanna Musie (29:36) Mm. Det är en jättebra poäng Anders Hermansson (29:52) Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara? Hanna Musie (30:06) Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter. Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert. Anders Hermansson (31:12) Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan? Hanna Musie (31:23) Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer… lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika… Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga. Anders Hermansson (31:56) Mm. Mm. Just det. Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa? Hanna Musie (32:26) Mm. Pisses. Anders Hermansson (32:41) Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert. Hanna Musie (32:50) Men en annan grej som också är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att… AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan. Anders Hermansson (33:04) Mm. Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för Hanna Musie (33:33) Precis. Anders Hermansson (33:56) Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom? Hanna Musie (34:03) Mm. Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att… Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor. Anders Hermansson (35:00) Just det, mycket bra. Mm. Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa! Hanna Musie (35:12) Ja men precis. Ja, men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad. Anders Hermansson (35:59) Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som… Hanna Musie (36:02) Ja. Anders Hermansson (36:28) Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle. Hanna Musie (37:00) Mm. Mm. Mm. Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att… Anders Hermansson (37:27) Nej. Hanna Musie (37:43) Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är. Anders Hermansson (37:50) Exakt. Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI. Hanna Musie (38:10) Mm. Anders Hermansson (38:18) Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att Hanna Musie (38:39) Pisses. Anders Hermansson (38:46) Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna? Hanna Musie (39:24) Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först. Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt. Anders Hermansson (39:40) Mm? Ja? Ja. Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här… Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer? Ja då. Hanna Musie (40:47) …small till medium-sized. Så liksom, ja. Anders Hermansson (40:52) En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (40:56) Som majoriteten av svenska bolag är. Mm. ⁓ Precis. Anders Hermansson (41:18) Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa. Hanna Musie (41:44) Ja, precis. Och sen en CMO eller motsvarande som håller ihop helheten. Anders Hermansson (41:49) Just det. Och som har bra budget för tokens. Hanna Musie (41:52) Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst. Anders Hermansson (42:09) Ja. Ja exakt, de kan aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är… Hanna Musie (42:19) Det var bra. Anders Hermansson (42:43) Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då. Hanna Musie (42:53) Och även vara trygg i att vara otrygg. Anders Hermansson (42:57) Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid. Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra? Hanna Musie (43:35) Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O. Anders Hermansson (43:59) Hmm… Hmm… Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då. Hanna Musie (44:24) Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt. Anders Hermansson (44:32) Mm. Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja. Hanna Musie (44:54) Ja. Det ses. Där! Mm. Ja. Anders Hermansson (45:10) Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (45:14) Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig. Anders Hermansson (45:17) Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej! Hanna Musie (45:19) Då sa man… Hej! Anders Hermansson (45:21) Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen. som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner. Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå! The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.

När 100% är horungar är världen en perfekt lekplats. Malin "Mullan" Butler gästar med onödigt mycket vin, hennes Tinder granskas innan korkar öppnas och "Veckans svalj" och ämne ska dras genom smutsen. Det är höftpaket, död, gift och knullad ihop med vedertagen säkerhet kring hur du lyfter tungt lättare. Vi var först, du sen! Hej! /Imperiet podcast

Summary In this episode, we sit down with Eric Chan, the chief scientist and co-founder of Rhoda AI, to discuss their groundbreaking work in robotics. Rhoda AI is pioneering the use of a Direct Video Action model, which leverages internet video data to train intelligent robots. This innovative approach allows for efficient data use and the ability to tackle complex tasks with minimal training. Eric shares insights into the challenges of data collection, the potential for zero-shot learning, and the future of robot deployment in real-world applications. Join us as we explore the exciting possibilities of scalable and adaptable robotics. Learn more: https://www.rhoda.ai/ Key Takeaways: + Rhoda AI's unique approach to robotics using video data. + The efficiency and scalability of their training model. + Potential for zero-shot learning in robotics. + Insights into the challenges and future of robotics. ### Listen for a special discount code to save money on your registration to the 2026 Robotics Summit and Expo: https://www.roboticssummit.com/ – SPONSORS – This episode is brought to you by Yamaha Robotics Group (YRG) — driving the future of smart automation. Yamaha's Linear Conveyor Modules and Advanced Operator Interfaces are helping engineers push efficiency and flexibility further than ever. And let's face it: the PLC isn't going anywhere — it's evolving. LEARN MORE AT: https://hs.yrginc.com/therobotreport This episode is brought to you by maxon USA. If you're designing robots beyond controlled factory cells, mobile manipulators, quadrupeds, or humanoids maxon is worth a stop at the Robotics Summit in Boston. At the show, maxon is exhibiting its High Efficiency Joint (HEJ) portfolio: fully integrated robotic joints that combine motor, gearing, electronics, and sensing in a compact unit. Built for cyclic loads, impacts, and continuous operation, HEJ joints are designed for real‑world robotics. See the HEJ90 demonstrator at Booth 419. LEARN MORE AT: https://www.maxongroup.com/en-us

In this episode, Colin Angle, founder of iRobot, introduces us to his latest venture: Familiar Machines and Magic. Angle has assembled a world-class team of engineers and advisors on a mission to produce an empathetic, four-legged robotic companion. The company recently emerged from stealth, and Angle reveals his plans for the first product in their multi-year roadmap. The plan is to ship the first “familiar” next year, promising an engaging companion for both young and old. Learn more about Familiar Machines and Magic: https://www.familiarmachines.com/ ### – SPONSORS – This episode is brought to you by Yamaha Robotics Group (YRG) — driving the future of smart automation. Yamaha's Linear Conveyor Modules and Advanced Operator Interfaces are helping engineers push efficiency and flexibility further than ever. And let's face it: the PLC isn't going anywhere — it's evolving. LEARN MORE AT: https://hs.yrginc.com/therobotreport If you're designing robots beyond controlled factory cells, mobile manipulators, quadrupeds, or humanoids maxon is worth a stop at the Robotics Summit in Boston. At the show, maxon is exhibiting its High Efficiency Joint (HEJ) portfolio: fully integrated robotic joints that combine motor, gearing, electronics, and sensing in a compact unit. Built for cyclic loads, impacts, and continuous operation, HEJ joints are designed for real‑world robotics. See the HEJ90 demonstrator at Booth 419. LEARN MORE AT: https://www.maxongroup.com/en-us

In this episode, Neal Hansch, CEO of Silicon Foundry, shares his expertise on how startups can navigate enterprise engagement, the evolving landscape of physical AI and robotics, and the impact of macroeconomic shifts on innovation strategy. Whether you're an entrepreneur, corporate innovation leader, or investor, Neal offers valuable perspectives on fostering meaningful collaboration between emerging tech startups and large enterprises. Learn more about Silicon Foundry: https://sifoundry.com/ ### Listen for a special discount code to save money on your registration to the 2026 Robotics Summit and Expo: https://www.roboticssummit.com/ – SPONSORS – This episode is brought to you by Yamaha Robotics Group (YRG) — driving the future of smart automation. Yamaha's Linear Conveyor Modules and Advanced Operator Interfaces are helping engineers push efficiency and flexibility further than ever. And let's face it: the PLC isn't going anywhere — it's evolving. LEARN MORE AT: https://hs.yrginc.com/therobotreport If you're designing robots beyond controlled factory cells, mobile manipulators, quadrupeds, or humanoids maxon is worth a stop at the Robotics Summit in Boston. At the show, maxon is exhibiting its High Efficiency Joint (HEJ) portfolio: fully integrated robotic joints that combine motor, gearing, electronics, and sensing in a compact unit. Built for cyclic loads, impacts, and continuous operation, HEJ joints are designed for real‑world robotics. See the HEJ90 demonstrator at Booth 419. LEARN MORE AT: https://www.maxongroup.com/en-us

Hej allesammen! Vi er tilbage for en stund i hvert fald

Hej Somna. Hej och välkommen till min värld, som också är din värld. Jag tänkte börja med att tacka dig, men det kanske blir lite tjatigt att tacka dig hela tiden. Podcasten har snart funnits i tio år och är ungefär samma sak som den alltid varit.Vad är meningen med livet, Somna? Den enda meningen med livet är att leva. Är det det sannaste jag sagt sedan poddens start? Tänker man så, blir allting möjligt. Meningen med livet kan vara precis det du har lust med.När jag var liten fick jag lära mig att tigrar var farliga. Lejon, inte alls lika farliga. Är man jagad av en tiger är den mänskliga hjärnan redo för det – attack eller flykt. Det är vad vi idag kallar panikångest. Inte en bugg i systemet, utan hjärnan som gör precis som den ska. Det här avsnittet handlar om en tiger med existentiella problem och en man vid namn Gunnar Elskåp. Tigern jagar honom och han börjar springa. Han är extremt snabbfotad, han är nämligen sprintvärldsmästare. Hans ben går som små träpinnar och han springer i enbart kalsonger. Något vaknar hos tigern, jakten har fyllt tigern av en djup känsla av mening. Vem vinner, herr Elskåp eller tigern?Är du obekväm att prata inför folksamlingar Somna? Jag vet att många är det. Finns till och med personer som jobbar med att göra folk mer trygga att prata inför folksamlingar. Jag är inte det, jag känner mig som tigern, det är något som vaknar. Jag spetsas till och blir mer Henrik. Det är de mindre tillfällena jag kan tycka är jobbiga. Tänk att vi kan vara så olika.Godnatt Somna. Puss och kram. Vi hörs snart igen.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej, 26 kwietnia mija dokładnie 40 lat od katastrofy w Czarnobylu. O samym przebiegu wydarzeń na Ukrainie zrobiłem już jeden odcinek. Tym razem jednak patrzę na tę historię z polskiej perspektywy. Radioaktywna chmura dotarła bowiem także nad nasz kraj, a miliony Polaków przez kilka tygodni żyły w strachu przed promieniowaniem. Sytuację pogarszał brak informacji z Moskwy. Komunikaty Kremla były skąpe i niejasne. Władze PRL działały więc po omacku. Milionom dzieci podano płyn Lugola. Wprowadzono też kontrole żywności. Nikt nie wiedział, co będzie dalej i dotyczyło to również rządzących. Mimo to obchody 1 maja odbyły się bez zmian, a Wojciech Jaruzelski w swoim przemówieniu z tamtego dnia nie wspomniał o Czarnobylu ani słowem. Więcej o nastrojach w Polsce panujących w tamtych dniach dowiecie się słuchając najnowszego odcinka mojej serii.

My zawsze z młodzieżą, więc młodzieży bądź raz z nami! Hej najukochańsi słuchacze! Kiedy piszę do Was ten wpis, jesteśmy już po nagraniu. Mamy dla Was w tym tygodniu audio oraz wideo, jeśli lubicie patrzeć jak Tomasz pokazuje komiksy i jak do Was otwieramy buzie mówiąc. Przyjrzeliśmy się w tym tygodniu raportowi branżowemu, który stworzył […]

Napisz do mnie! Hej! W tym odcinku opowoadam o kilku sprawach ktore zdarzyly sie ostatnio w robocie. Jest tez pare slow o zajsciu w Bystrzycy. moj mail - stebelvlog@gmail.com 

Hej, w najnowszym odcinku serii Powojnie wracam do historii Donalda Trumpa. Zgodnie z Waszymi prośbami kontynuuję opowieść rozpoczętą miesiąc temu. Tym razem skupiam się na początkach jego kariery politycznej.Wracam do końcówki lat 80. i prowadzę narrację aż do momentu, gdy nowojorski miliarder zdecydował się wystartować w wyborach prezydenckich jako kandydat Partii Republikańskiej w 2015 roku. To był dla niego intensywny okres — otarł się o bankructwo, rozwiódł się i ponownie ożenił. W 2000 roku spróbował też swoich sił w wyborach z ramienia Partii Reform. Szanse na sukces były wtedy niewielkie, choć sam twierdził inaczej. To właśnie wtedy zetknął się z brutalną polityką od środka i nauczył się, jak prowadzić skuteczną kampanię. Swoją rozpoznawalność budował na kontrowersji — atakował przeciwników, prowokował, nie unikał skandali i celowo polaryzował opinię publiczną. Już wtedy mówił o nierównych szansach i imigracji jako kluczowych problemach Ameryki. Stał się też jednym z najgłośniejszych krytyków Barack Obama.

Hej Somna. Hej och välkommen hit, till en timme av okvalificerat hobbytänkande. Jag tänker som hobby, och det har råkat bli mitt jobb också. Ibland drar jag mig för att göra det, som idag när jag skulle spela in. Det finns ett litet motstånd. Jag tänker att inspirationen ska komma, men det gör den aldrig. Till slut bestämmer jag mig bara för att köra ändå. Det är inget särskilt med det här eller med mig.Jag pratar om en liten äldre man, i 60-årsåldern. Tio år äldre än jag och lite rund om magen, med glasögon. En sån där som man ser i kön någonstans, som på Ica. Han heter Kent Auren. Han lever ett helt vanligt liv. Han är pensionär nu och är gift och har två barn. Han har sommarstuga i Sörmland, kör Volvo och har en grill.Har du försökt summera ditt liv, Somna? Jag försöker summera mitt liv, om det har varit bra eller dåligt. Det har funnits dåliga stunder. Samtidigt har allt jag drömt om hänt. Kanske inte precis i den form som jag ville från början, men det har hänt. Det får man aldrig glömma bort.Tillbaka till Kent Auren. Han har levt ett bra liv, men som för alla finns det smärtpunkter. För Kent handlar det om en person som han träffade i lumpen. Där träffade han en kille i sin egen ålder, en ganska kraftig person som hette Linder. Linder hade en självklar pondus och närvaro, som om livet föll sig enkelt för honom. I jämförelse kände sig Kent liten och lite fjompig, men det var Linders vänskap som fick tiden i lumpen att gå. Linder såg Kent för den han var. Det här är historien om deras tid i lumpen och deras vänskap.Lumpen tog slut och livet gick vidare. Kent träffade en kvinna, gifte sig och fick barn. Barnen växte upp, åren gick. En dag fick han, på omvägar, veta att Linder hade gått bort. Det väckte fler känslor än han var beredd på. Det blev en vändpunkt i Kent Aurens liv och det skapade ett tomrum i honom.Godnatt. Mer om Henrik, klicka här: https://www.henrikstahl.se/ Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej! W najnowszym odcinku serii Powojnie opowiadam historię Donalda Trumpa jeszcze z czasów, zanim zadeklarował swoje polityczne ambicje. Skąd wzięła się fortuna jego rodziny? Aby to wyjaśnić, cofam się do XIX wieku i przyglądam się losom dziadka obecnego prezydenta Stanów Zjednoczonych. Natomiast najważniejszym wzorem dla Donalda Trumpa był jego ojciec – przedsiębiorca odnoszący liczne sukcesy, choć nienależący do ścisłej elity biznesowej Nowego Jorku. Jego inwestycje koncentrowały się głównie na Brooklynie i w rejonie Coney Island.Gdzie uczył się przyszły prezydent USA i czego dotyczyła pierwsza medialna wzmianka na jego temat? Z kim przyjaźnił się w młodości? Kto był dla niego inspiracją na biznesowej drodze? I dlaczego zasłynął z wyjątkowo twardego, często agresywnego stylu negocjacji? Tego również się od kogoś nauczył.O tym wszystkim opowiadam w najnowszym odcinku mojej serii

Dzisiaj ciut później, bo za dużo pracy w pracy się dzieje:( Hej, kochani! Przepraszam, że tak późno, ale praca mocno mnie dzisiaj przytrzymała (myśli i modlitwy proszę!). Mamy dla Was nowy podcast a w nim!!!! Dziękujemy za wsparcie na serwisie patronite.pl/niezatapialni! Zapraszamy też na naszego DISCORDA!

Prémiový výrobca áut nám ponúkol na test jazdený model EQS SUV s nájazdom 70-tisíc kilometrov. Zaujímal nás najmä stav auta a batérie po diagnostike. Že bude kapacity ešte viac ako v čase výroby sme ale nečakali. Tri roky a 70-tisíc najazdených kilometrov sú dosť dlhá doba a vzdialenosť na to, aby sa začali prejavovať nedostatky aj luxusného vozidla. Napríklad môžu vznikať vôle na nápravách, začínajú sa ozývať tyčky stabilizátora alebo silentbloky, karoséria začne strácať tuhosť a pri výjazde na obrubník vŕzga, môže sa spomaľovať infotainment alebo už nedisponovať pôvodnými funkciami z dôvodu vypršania prvých licencií. Mnohé automobily, najmä tie s koženými a plastovými interiérmi, zasa začínajú práve po troch rokoch aktívnej prevádzky vykazovať prvé materiálové nedostatky, vŕzgať či prichádzať o svoju pôvodnú povrchovú textúru.V prípade elektromobilov sa pridáva ďalšia a oprávnená obava o trakčný akumulátor. Na internete nájdete tisícky a tisícky vyjadrení, že po pár rokoch majú tak zdegradované batérie, že sa prakticky nedajú využívať a auto patrí čoskoro do šrotu. To nám medzičasom vyvrátil technologický novinár René Hubinský v podcaste Autobazar.EU.Mercedes-Benz však nie je automobilka, ktorá by ponúkala práve lacné a prvoplánové riešenia. Trakčné akumulátory sa od čias elektrickej B250e výrazne modernizovali, a tak napríklad nami testovaná EQS SUV disponuje vysokonapäťovou batériou s kapacitou až 282 Ah (108 kWh) s 10-ročnou zárukou. Zaujímavosťou je, že Mercedes-Benz v porovnaní s ostatnými výrobcami zákazníka nelimituje počtom rýchlonabíjaní. Automobilka dôveruje svojej technológii natoľko, že zákazníka nemusí obmedzovať a umožňuje mu využívať vozidlo tak, ako to skutočne potrebuje, vrátane nabíjania.Nami testovaný Mercedes-Benz EQS 580 4MATIC SUV s rokom výroby 2023 patrí už do druhej polovice produkčného roka, a tak má mierne výkonnejší akumulátor ako rovnaký model starší o niekoľko mesiacov.Videotest: Jazdený Mercedes-Benz EQS 580 4MATIC SUV po 70.000 kmVýchodiskový stavPohľad na špecifikáciu testovaného vozidla vyvoláva nadšenie. Vozidlo za bezmála 200-tisíc eur má azda všetko, čo čakáte od superluxusného vozidla. Sú tu masážne, ventilované a vyhrievané sedadlá, všetky elektronicky polohovateľné, auto má zrejme najvyspelejší automobilový infotainment sveta s naozaj funkčným hlasovým asistentom a vysokým apelom na funkčnú estetiku, tri obrazové plochy vzadu, opulentné priestorové pomery, no aj najvyššiu možná bezpečnosť pre posádku. Napríklad o číslo menší model EQE SUV získal v testoch EuroNCAP najvyššie možné hodnotenie bezpečnosti, zodpovedúci výsledok sa pripisuje aj väčšiemu EQS SUV.A potom tie jazdné vlastnosti, ktoré nemožno nazvať inak ako úchvatnými. EQS 580 4MATIC SUV s maximálnym výkonom závratných 400 kW (544 koní) a krútiacim momentom až 858 Nm môže konkurovať najlepším športovým SUV na trhu.A predsa dokáže jazdiť nevídane sofistikovane, komfortne, ticho a hladko ako guľa. Ak si ako vodič vyberiete komfortný jazdný režim a úplne vypnete rekuperáciu (pravou páčkou plus za volantom), je to skoro akoby ste jazdili Rolls-Royce. A taký dojem budú mať pasažieri vzadu.Testovaný model disponoval pohonom, ale aj natáčaním všetkých kolies - zadné sa natáčajú štandardne o 4,5°, v testovanej verzii až 10°. Vďaka tomu je pri nízkych rýchlostiach v meste a pri parkovaní toto veľké SUV nadmieru obratné, podstatne uľahčuje parkovanie a zmenšuje priemer otáčania až o jeden meter na 11 metrov. Bez aktívneho riadenia zadných kolies by SUV s týmto rázvorom mohlo mať priemer otáčania aj viac ako 13 metrov.Po 3 rokoch a 70 000 kmPri aute tejto kategórie a cenovej relácie prirodzene očakávame, že po troch rokoch od výroby a viac ako dvoch rokoch aktívneho jazdenia (celkom 70 000 km) nebude vykazovať takmer žiadne známky používania. Auto si síce nevyberá svojho majiteľa, a ten môže byť nedbalý. Preto musia byť všetky materiály použité pri výrobe odolné, trvácne, bezpečné.V testovanom EQS SUV sme si všimli mierne praskanie plastových dielov v interiéri, čo bol ešte pred pár rokmi často kritizovaný nedostatok interiérov značky. Dnes ho považujeme za vyriešený, ale táto EQS SUV sa s ním ešte stretávala. Je na mieste položiť si dve otázky: je pre nás vôbec dôležité, či bežne nekontaktné plochy po stlačení vrźgajú? A je toto nedostatok odpustiteľný pri aute s hodnotou takmer dvestotisíc eur? Odpovedzte si sami.Keď sme si prvý raz sadli do jazdeného EQS SUV, skutočne sme nepostrehli významnejší nedostatok, ktorý by nasvedčoval o strate pôvodných vlastností. Kontaktné plochy, ako volant, madlá dverí, sedadlá, lakťová opierka a páky za volantom, to všetko vyzeralo v podstate ako nové. Nepochybne automobilka vozidlo na náš test pripravila, ale detailing nezakryje väčšie materiálové nedostatky.Dôsledne sme kontrolovali celé vozidlo zvnútra a jediné miesto, ktoré trochu poukazovalo na predchádzajúce používanie, bola nadobudnutá patina kože napa na sedadle vodiča. Mnohí by si boli pomysleli, že to takto bolo už od výroby.Jeden príznak opotrebovania sme ale predsa len našli. Skrytý a nenápadný, skoro nepodstatný - poškodený prešívaný okraj podlahového koberčeka, evidentne poškodený každodenným kontaktom s podrážkami. Samotný povrch koberčeka však bol bez akýchkoľvek známok používania.Rýchlosť infotainmentu bola podľa nášho subjektívneho dojmu totožná s úplne novým Mercedesom. Naviac, fungovali tu všetky tie softvérové doplnky, ako hlasové ovládanie (v anglickom jazyku) aktivované povelom Hej, Mercedes. Hlasová asistentka vám nastaví klimatizáciu, nastaví cieľ v navigácii, zavolá na kontakt z vášho mobilu, otvorí kufrové dvere, strešné okno alebo pravé zadné okno - stačí o to požiadať. Dokonca vám povie vtip o BMW, ak si to želáte.Bezproblémové sa ukázalo aj prepojenie s mobilným telefónom cez apku Mercedes-Benz. S ňou viete ovládať funkcie vozidla na diaľku, napríklad si nastaviť časy odjazdu pre včasné vyhrievanie alebo vychladenie auta, naplánovať si trasu s nabíjacími zastávkami alebo kontrolovať servisné intervaly aj bez zapnutia auta.Ako vyzerá batéria elektromobilu po 3 rokoch?Najčastejší mýtus o elektromobiloch sa týka skorej degradácie ich akumulátorov. Tento mýtus je ale postavený na reálnych základoch, pretože komerčné elektromobily prvej generácie skutočne medzičasom prišli o takú kapacitu batérií, že sú v praxi málo využiteľné, typickým príkladom je prvá generácia Nissanu Leaf.Dnes je všetko inak, automobilky investovali miliardy eur do vývoja akumulátorov, spojili sa s autoritami v danej oblasti a trhu ponúkli podstatnejšie kvalitnejšie produkty.Možno sa pýtate, ako k tomu prídu tí prví majitelia, ktorí priskoro prišli o hodnotu svojich áut? Tu ale nachádzame súvislosť s technologickými inováciami a ochotou do nich investovať takzvanými early adopters. Tí sú ochotní akceptovať riziká, ako to bolo aj pri prvých skladacích telefónoch s ohybnými displejmi. Zatiaľ čo prvé Galaxy ZFold majú dnes všetky popraskané displeje, aktuálny Galaxy Z Fold7 je výnimočne odolným zariadením.Jazdený Mercedes-Benz EQS SUV prešiel testom kapacity batérie 16. januára 2026, teda iba niekoľko dní pred naším testom. Skúšky boli vykonané cez bratislavský XENTRY. Výsledky sú mimoriadne zaujímavé, najprv nás zarazili.Auto sa na diagnostiku dostavilo so stavom nabitia 79,20 percenta. Report z diagnostiky uvádza, že maximálny počet spínacích cyklov stykačov je 500 000 to - predstavuje mechanickú životnosť fyzických kontaktov, teda koľkokrát dokážu bezpečne zapnúť a vypnúť obvod predtým, než sa opotrebujú.HVB 1 a HVB 2 sú hlavné stykače navrhnuté tak, aby izolovali celú vysokonapäťovú batériu od zvyšku vozidla, keď je vypnuté alebo v prípade nehody.DCB sa aktivuje len vtedy, keď auto pripojíte k rýchlonabíjačke. Musí zvládať obrovské prúdy (často stovky ampérov), preto je konštrukčne veľmi robustný.OBC je stykač pre palubnú nabíjačku, používa sa pri pomalom nabíjaní. Keďže výkony sú tu nižšie (typicky 3,7 kW až 22 kW), býva tento stykač subtílnejší než DCB.Po troch rokoch od výroby auta boli tieto stykače využité najviac 3 636x, pričom palubný len 113x a rýchlonabíjací stykač iba 1 585x. Ostáva teda viac ako 498-tisíc nabíjacích cyklov.Podľa testu elektrický systém umožňuje max. prietok energie až 247,12 kWh.Najviac nás zaujímala reálna kapacita batérie. Zatiaľ čo podľa výrobných údajov malo byť 100% 282,00 Ah, po 3 rokoch od výroby a po prejdení 68 813 km mala reálna nameraná kapacita batérie 282,17 Ah. To znamená 100,1%. Neuveriteľný výsledok, akoby kapacita batérie po 3 rokoch ešte narástla. Samozrejme, že v skutočnosti kapacita nevzrástla, len reálna kapacita bola vyššia už od výroby, než výrobca uviedol. Tieto úchýlky na úrovni desatiny percenta sú úplne v poriadku.V praxi to znamená, že tento Mercedes v porovnaní s nominálnou kapacitou nestratil ani jediné percento kapacity. Fantastický výsledok, ktorý úplne odporuje tvrdeniam o skorej degradácii...

Hej, w najnowszym odcinku serii Powojnie wracam do epizodu zapomnianego w polskiej historiografii. Po śmierci Józefa Stalina w 1953 roku państwa bloku wschodniego pogrążyły się w oficjalnej żałobie. Władze krajów komunistycznych prześcigały się w kondolencjach i gestach lojalności wobec Moskwy. W Polsce Bolesław Bierut postanowił pójść o krok dalej. Aby wyróżnić się na tle innych państw, zdecydował, że Katowice – robotnicze serce kraju – zostaną przemianowane na Stalinogród. Decyzję wprowadzono błyskawicznie, z pominięciem wielu procedur. Urzędnicy w pośpiechu zmieniali dokumenty i szyldy, a nazwa objęła także całe województwo, które stało się „stalinogrodzkim”. Lokalne władze nie miały możliwości sprzeciwu, choć dobrze wiedziały, jak decyzja jest odbierana przez mieszkańców. Więcej o kulisach tej historii opowiadam w najnowszym odcinku.

Hej Somna. Hej. Idag ska jag berätta en saga om en kvinna som levde oerhört länge. När Nirma växte upp var hon som alla andra, men när hon nådde 20 års ålder blev det tydligt att hon var annorlunda. Hon blev helt enkelt inte äldre, hon hade slutat åldras som alla andra, varken kroppsligt eller psykiskt. Hon är ett biologiskt undantag. Tidlös. Alla runt henne åldras. Dör. Och hon inser att det kanske inte bara är en gåva att inte åldras. Hon flyttar till en stuga på en bergsknalle och börjar odla blommor och morötter. Åren går. Hon passerar 100 år, 200 år, 300 år och så vidare. Hon skriver böcker. Elva stycken, för att vara exakt. Hon tar till sig elever och en dag blev hon kär i en av sina elever vid namn Knugert. Hon bygger en farkost och sätter kurs mot ett solsystem 100 ljusår bort. Hon går i dvala och vaknar vart tusende år. Tillslut kommer hon fram till en ny planet och möttes av sitt nya liv. Det var det, sov gott Somna. Mer om Henrik, klicka här: https://www.henrikstahl.se/ Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Swedish: A New Dawn: Lukas's Journey from Solitude to Friendship Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-03-05-23-34-02-sv Story Transcript:Sv: Göteborgs barnhem låg på en lugn gata, omgiven av knoppsprickande träd och tidiga vårblommor.En: The Göteborg orphanage was located on a quiet street, surrounded by budding trees and early spring flowers.Sv: Lukas, en trettonårig pojke, levde där.En: Lukas, a thirteen-year-old boy, lived there.Sv: Han var tystlåten och intelligent, men hade svårt att få vänner.En: He was quiet and intelligent but had difficulty making friends.Sv: Nu var det dags för hans första skoldag.En: Now it was time for his first day at school.Sv: Det var kallt men soligt.En: It was cold but sunny.Sv: Vårvintern kröp långsamt fram, och påsken närmade sig.En: The early spring was slowly approaching, and Easter was drawing near.Sv: Gatan till skolan var full av barn som skrattade och pratade.En: The street to the school was full of children laughing and talking.Sv: Lukas tittade ner på sina skor och kände nervositeten stiga.En: Lukas looked down at his shoes and felt his nervousness rising.Sv: Elin, en ny volontär på barnhemmet, hade märkt Lukas.En: Elin, a new volunteer at the orphanage, had noticed Lukas.Sv: Hon var där för att göra skillnad och såg potentialen i honom.En: She was there to make a difference and saw the potential in him.Sv: Hon log varmt och sa, "Lukas, du kommer göra fantastiskt idag.En: She smiled warmly and said, "Lukas, you will do fantastically today.Sv: Ta det lugnt och var dig själv."En: Take it easy and be yourself."Sv: Lukas nickade, men orden kändes långt borta.En: Lukas nodded, but the words felt distant.Sv: Hans blyghet som en barriär mellan honom och de andra barnen.En: His shyness was like a barrier between him and the other children.Sv: Om han bara kunde få en vän, kanske Johanna, som var i hans klass.En: If only he could make a friend, maybe Johanna, who was in his class.Sv: Johanna var alltid glad och verkade ha många vänner.En: Johanna was always cheerful and seemed to have many friends.Sv: Under rasten såg Lukas Johanna stå vid ett träd och prata med några andra barn.En: During recess, Lukas saw Johanna standing by a tree talking with some other children.Sv: Han tvekade, men Elins ord ekade i hans huvud.En: He hesitated, but Elin's words echoed in his head.Sv: Våga, Lukas.En: Dare, Lukas.Sv: Med hjärtat i halsgropen gick han mot henne.En: With his heart in his throat, he walked toward her.Sv: Han stammade fram, "Hej, Johanna.En: He stammered, "Hi, Johanna.Sv: Jag heter Lukas.En: My name is Lukas.Sv: Vad läser du för något?"En: What are you reading?"Sv: Johanna vände sig om, leende och inte det minsta avskräckt.En: Johanna turned around, smiling and not the least bit deterred.Sv: "Hej Lukas!En: "Hi Lukas!Sv: Jag läser en bok om stjärnor.En: I'm reading a book about stars.Sv: Gillar du att läsa?"En: Do you like to read?"Sv: Lukas kände sig lättad och glad.En: Lukas felt relieved and happy.Sv: De pratade länge om sina favoritböcker.En: They talked for a long time about their favorite books.Sv: De skrattade när de insåg hur lika deras smak var.En: They laughed when they realized how similar their tastes were.Sv: Johanna föreslog, "Vill du följa med till biblioteket efter skolan?"En: Johanna suggested, "Do you want to come to the library after school?"Sv: Lukas nickade snabbt, överlycklig över hennes inbjudan.En: Lukas nodded quickly, overjoyed by her invitation.Sv: När han gick hem den dagen, kände han värmen från vårsolen och en ny gnista av hopp.En: When he went home that day, he felt the warmth of the spring sun and a new spark of hope.Sv: Han hade övervunnit rädslan och skapat en ny vänskap.En: He had overcome his fear and made a new friendship.Sv: När han lade sig den kvällen, tänkte han på Elins uppmuntran och Johannas vänlighet.En: When he lay down that evening, he thought of Elin's encouragement and Johanna's kindness.Sv: Göteborgs barnhem kändes plötsligt mycket mindre ensamt.En: The Göteborg orphanage suddenly felt much less lonely.Sv: För första gången såg han fram emot sin nästa dag i skolan.En: For the first time, he looked forward to his next day at school.Sv: Och hans hjärta fylldes av förväntan inför påsken och de nya möjligheter som våren skulle bringa.En: And his heart was filled with anticipation for Easter and the new opportunities that spring would bring. Vocabulary Words:orphanage: barnhemquiet: lugnsurrounded: omgivenbudding: knoppsprickandeintelligent: intelligentnervousness: nervositetenvolunteer: volontärpotential: potentialenencouragement: uppmuntranshyness: blyghetbarrier: barriärrecess: rastenhesitated: tvekadeechoed: ekadedare: vågastammered: stammadedeterred: avskräcktrelieved: lättadoverjoyed: överlyckliginvitation: inbjudanwarmth: värmenspark: gnistaovercome: övervunnitfriendship: vänskapanticipation: förväntanopportunities: möjligheterlonely: ensamtcheerful: gladsuggested: föresloglibrary: biblioteket

Hej kochani, w przyszły tygodniu mnie nie ma, więc zobaczymy się dopiero za dwa (z Igusią w sensie! chłopaki będą!). Będę tęsknić! Być może nie jest z nami najlepiej, ale wciąż tworzymy dla Was content własnoręcznie i mózgowo. To miłe w dobie, gdy recenzje pisane są przez modele językowe. Tak serio, serio – nawet nie, […]

Hej somna. Ikväll öppnas ett par stora portar och du kliver rakt in i Somna med Henrik-dagarna, en sorts karneval där alla samhällslager blandas och rollerna vänds ut och in. Det luktar popcorn så hårt att det känns som en hand i ansiktet.Ur folkträngseln stiger baron von Essenflassen Pragma Flapplest fram, i Rövtusselunda, med hattar till människor, barn och hästar. Och där finns Habbi, hattjonet, som får sin enda kväll om året då han får ge order. Det börjar som en lek. Det slutar som ett litet historiskt haveri med mattpiska, glitter, julgran, bakspade och en plattrövad baron som försöker hålla minen.På vägen passerar vi skor som måste vaktas, bevingade citat som kanske aldrig sagts, den heliga Birgitta som blir en marknadsföringsstämpel, och gudar som straffar på märkliga sätt. Allt mynnar ut i den där mjuka frågan om var gränsen går mellan vad man tror och vad man känner. Och mitt i allt: en liten glimt av att Somna med Henrik LIVE är på väg, i en källarlokal på Söder.Det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu finns ingenting som vi kan göra åt det. Nu börjar vi. Sov Gott!Mer om Henrik, klicka här: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej, zbliżają się Walentynki, więc postanowiłem przygotować materiał nietypowy. Wiem – w bloku wschodnim nie obchodzono święta zakochanych. Jednocześnie w Polsce potrafimy sobie jeszcze wyobrazić, jak wyglądały relacje i małżeństwa w czasach stalinizmu. Ale jak wyglądało to w samym Związku Radzieckim – w państwie, w którym najważniejsza była ideologia? W kraju, gdzie należało „kochać” przede wszystkim przywódcę i partię, nawet związki podporządkowano polityce. W pierwszych latach istnienia ZSRR nie było miejsca na tradycyjny ślubny ceremoniał. W początkowym okresie formalne i nieformalne relacje traktowano niemal na równi. Ślub oznaczał wizytę w urzędzie. Bez symboliki, bez oprawy, bez tradycji. Wesela były legalne, ale w realiach gospodarki niedoboru niewielu stać było na większe przyjęcia. Zmiany przyszły dopiero po śmierci Stalina. Urzędy stanu cywilnego, czyli tak zwane ZAGS-y zaczęły nabierać bardziej uroczystego charakteru. Stopniowo wracał ceremoniał przypominający czasy sprzed rewolucji, choć oczywiście w świeckiej formie. Prawdziwą nowością stały się Pałace Ślubów. Pierwszy otwarto w Leningradzie w 1959 roku, rok później – w Moskwie.Zapraszam na odcinek!