Podcasts about talande

Parisa blir utpekad på vårdbesök som medföljande flickvän. Andrev har hittat Sveriges kanske främsta förhandlare, och kungens felsägning "Inse" dyker upp igen. Talande reaktioner efter Adolescence - Hur mycket ska man styra barns vänskaper och deras digitala liv? Och varför dyker frågan upp, om pappor har kvinnliga vänner?

Tävlingssäsongen är igång, och den är det med en klar VSK-seger mot Skövde. I veckans avsnitt av podden går vi igenom matchen och vidrör bland annat den hårda konkurrensen i backlinjen och om det finns någon oro kring att VSK brände chanser i cuppremiären. Dessutom: Vad säger egentligen Jabir Abdihakim Alis medietystnad om hans framtid i Grönvitt?

Vilka fem har varit den gångna veckans bästa i FBK? Dessutom: Färjestads nyförvärv analyserar, målvaktskritikerna som fastnat i vinkelvolten, Wallins smarta förhandlingstaktik – och de är storlöftena att ha koll på. Det är något av det vi bjuder på i veckans avsnitt av podden där även Viktor Lodin gör ett gästspel. Dags att börja prenumerera på VF? Just nu får du de två första månaderna för endast 19 kronor – klicka här för att komma till erbjudandet! Vill du marknadsföra ditt företag i våra poddar? Kontakta oss på mediepartner@nwtmedia.se eller ring 054-19 90 00. Vem är din idrottshjälte? Klicka här för att nominera till "Värmländska Idrottshjärtan" 2025

Q&A om unghund eller som en av lyssnarna uttryckte det: en megaRÖV. Talande och inte osant. I det här avsnittet betar vi av era frågor! God lyssning och trevlig helg! ♡Följ oss gärna här också♡ Poddens instagram: https://www.instagram.com/poddenhundsnack/  Poddens fb-grupp: https://www.facebook.com/groups/119327454390683    Hannas instagram: https://www.instagram.com/hundhanna_/  Lillys instagram: https://www.instagram.com/hundtranarlilly/  Lillys youtubekanal: https://www.youtube.com/channel/UCdyGBKuQSIgRKzdm1e7naVg 

I och med att man släpper en ny, talande chattbot varnar företaget bakom ChatGPT för att deras nya AI kan vara beroendeframkallande, och potentiellt påverka våra mänskliga relationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI dagens podd pratar jag med Sten Widmalm som är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Han är aktuell med rapporten “Talande tystnad? En ESO-rapport om självcensur i Sverige” som han har skrivit ihop med statsvetarkollegorna Thomas Pers…

Tommy Wasserman är professor i Nya Testamentets exegetik på ALT (Akademi för Ledarskap och Teologi) och ger oss en djupdykning i Hebreerbrevet som inleds med orden om att Gud har talat genom sin Son.

Jenny Petersson är bibellärare på Götabro bibelskolor och berättar om hur Gud talar i Bibeln, hur Gud talar till oss idag och hur vi kan göra för att vara säkra på att det är Gud som talar.

Mikael Grenholm doktorerar och undervisar i kyrkohistoria och har även skrivit böcker om mirakler och i det här avsnittet ger han oss en inblick i den fascinerade gåva som tungotalet är.

Håll ordning och reda med appen Microsoft To Do.   Såhär kopierar du talhistoriken till klippbordet, i Jaws.   Jaws 2024 släpps i november. Vi berättar lite om nyheterna i den nya versionen.   Webbinarium 13 november kl 14.30 maila till jaws@insyn.se   Jaws, Microsoft Teams och hörlurar?   Be my eyes har nu släppt Be my AI. Vi visar vad det är och hur den fungerar.   Demo av Aneng talking pocket multimeter. Du kan bläddra mällan avsnitten i podden, om din poddspelare stödjer denna funktion. Trevlig lyssning.  

Är det något inom dig som vill att du ska börja skriva? I detta avsnitt får du en mängd tips och inspiration till att göra just det. Att börja skriva. Hör om Annas egen resa till publicerad författare, om att följa sin inre längtan och att våga göra det som själ och hjärta längtar efter. Talande tystnad är utgiven på bokförlaget Lind & Co och du kan läsa mer om Anna här: annatherese.euShamansk energimedicin är fantastisk att ta hjälp av när du vill få till en förändring i livet. Gå in på www.introvert.se och läs mer, eller maila mig på agneta@introvert.se.

För den sekulariserade människan har skogen blivit ett tempel, men är kärleken till träden besvarad? Kulturredaktionens Nina Asarnoj funderar på om kärleken verkligen är besvarad. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sände första gången 2020-10-14.En sommar blev årorna till min roddbåt stulna. En billig Blekingeeka, köpt på Blocket för att kunna ro runt i den lilla dypöl till sjö där vi hyr ett hus. Jag stod där på den lilla flytbryggan och spanade ut över vattnet. Först hade jag stampat hårt för att vattensnoken och hennes sju ungar skulle hinna krypa undan, tillbaka in mellan brädorna. På andra sidan sjön tyckte jag mig se något vitt. Kunde det vara mina åror? Jag simmar tvärs över och ja, där ligger de. När jag ska gå i land finns det ingen fast botten. Jag sjunker allt djupare i dyn och minns nu att grannen i samband med ett bryggbygge mätte upp dydjupet till elva meter. Jag har alltid anat att naturen är helt likgiltig för min existens, och nu var det uppenbart. Jag skulle bli till gyttja i botten av en sjö. Inte ens en måltid åt en varg eller näring åt en rosa akleja. Så ser döden ut. Bara några grumliga bubblor och sedan är man borta. Ända sedan jag läste filosofi i skolan har jag grubblat över det där klassiska exemplet om passivitet, alltså om bristen på handlingskraft är att betrakta som ett brott. Är det den som knuffar någon i sjön som är skurken eller den som står kvar på berget utan att agera? Och för att verkligen hårdra det hela: Är de björkdungar som susade utanför Auschwitz till exempel medskyldiga till de brott som begicks innanför stängslet?De flesta människor säger förstås nej. Träd eller gyttja kan inte ställas till svars. Träden är tvärtom våra nya ständigt förlåtande gudar och åtminstone här i Sverige är det ofta just bland susande björkar och vajande granar vi söker tröst och sammanhang. I det som brukar kallas världens mest sekulariserade land har naturen på många sätt ersatt kyrkorummet.Jag läser om det här fenomenet i religionshistorikern David Thurfjells bok ”Granskogsfolk. Hur naturen blev svenskarnas religion”. I sin forskning har han intervjuat 72 personer om deras relation till naturen. Han ställer frågan om varför det är i skogen så många moderna människor upplever andlighet och frid? Samtliga av de intervjuade vittnar om hur de söker sig till strövområden och parker för att komma i kontakt med sig själva och något större, men de vill ändå inte tala i termer av tro. I vår tid är det känsligt med religiösa uttryck. Gärna existentiella naturupplevelser men blanda inte in Gud. Thurfjell skriver om de doftämnen granar och tallar utsöndrar, fytoncider, som stärker immunförsvaret och får blodtrycket att sjunka. Hur hälsobringande det är med frisk luft och solsken. Det intressanta är bara att de där lugnande doftämnena som växterna ger ifrån sig, sannolikt är till för att stöta bort skadeinsekter. Tallspinnare, granbarkborrar och trädkramare.Men alla finner inte frid i naturen. För somliga får varannan tall, varannan gran bara blodtrycket att stiga. Axel Lindén är skogsägare och författare och har skrivit ett slags realitybok om sin ambivalenta relation till livet med skog. Han står med en stövel i naturromantiken och den andra på gaspedalen i traktorn. Hans bok heter ”Tillstånd. Varannan gran, varannan tall och andra orimligheter” och handlar om hur han försöker bedriva alternativt skogsbruk. I stället för att sköta skogen på det sätt som ger störst ekonomisk avkastning, vandrar han planlöst och smådeprimerat runt med en motorsåg och fäller en asp här och en björk där, mest för att få ved till pannan. Hans idéer om att låta skogen förbli blandad och att inte gallra så hårt, möts av skepsis av manliga bybor och skogsbolag. Axel Lindén slits mellan viljan att vara en professionell skogsägare, att maxa vinsten som pappa och farfar gjorde, och sin egen natursyn. För vem är han själv i släktkedjan? Hur kommer det sig att mormors blåbärssylt var perfekt, mammas bra men hans egen undermålig? Hur ser kunskapsöverföringen ut mellan generationerna? Vem är bäst på att tala med träden, den som optimerar avkastningen på en skog eller den som låter den växa igen? Vad säger träden själva?Föreställningen att blommor och träd har själ och kan kommunicera har beskrivits i ett flertal böcker de senaste åren. Titlar som ”Talande blommor. Blomsterspråkets ABC”, ”Trädens hemliga liv” och ”Naturens dolda nätverk” påstår att träd kan berätta om olika faror och att till exempel bokträd skyddar och hjälper varandra. Varför kommer alla dessa böcker just nu? Kan det vara en liknande rörelse som inom djurrättsrörelsen, att allt fler börjar ana att träden lider? Har de ropat om nåd utan att vi hört dem? Vi människor lyssnar ju ganska dåligt på träd och ofta är våra skogsupplevelser helt självcentrerade. Det handlar som så ofta, mest om vad skogen betyder för oss. David Thurfjell skriver i ”Granskogsfolk”: att ”även den romantiska naturupplevelsen är till stora delar antropocentrisk” och förklarar att vi människor visserligen har en psykologisk kapacitet att uppleva existentiella djuperfarenheter med inslag av estetik, jagupplösning och romantik. Men att det är en helt och hållet egoistisk upplevelse. Den sönderstressade nutidsmänniskan söker tröst och i takt med att vi blivit allt mer sekulariserade har lövsalarna blivit våra heliga rum. Skogen har blivit vår kyrka.Frågan är då bara hur ömsesidig den här existentiella relationen är? Hur förhåller sig naturen själv till människan och hennes liv och död? Väldigt passiv, skulle jag säga. I dokumentärfilmen ”Shoah”, Claude Lantzmanns nio timmar och 27 minuter långa mästerverk om ”Förintelsen” är träden hela tiden närvarande. Det växte björkar och fruktträd längs rälsen till Sobibór. Den susande blandskogen blev vittne till miljoner människors död. De flesta av nazisternas förintelseläger placerades på landsbygden, utanför små byar, vid skogsbrynen. Det var viktigt att ingen fick veta vad som pågick och träden hjälpte till att dölja barbariet. Massgravarna gömdes i skogen. Krematorierna eldades med kol och i den gång av taggtråd som ledde fram till de stora brännugnarna i Treblinka, fogades grenar av tall in mellan trådarna för att skydda för insyn. Ett slags förintelsens egna gärdsgårdar. Det kanske låter märkligt men den här passiviteten bland träden kan provocera mig. Min farmor och hennes två söner fanns med på de listor som redan fanns förberedda i Sverige om nazisterna skulle kommit hit. Farmor svimmade när hon fick se sitt och barnens namn flimra förbi i Aktuellt eller Rapport många år senare. Det är alltid svindlande att tänka på hur nära det var att även Sveriges judar skickades iväg. Mormor däremot, bodde under kriget i Stockholms skärgård där hon och morfar fiskade och odlade för att överleva. Och även om kunskapsöverföringen i min familj varit lika usel som blåbärsreceptförmedlingen i Axel Lindéns, är det väl ändå någon sorts genetiskt överförd envishet och livsvilja som fick mig att gripa tag efter knivskarpa vasstrån och dra mig upp ur dyn vid jakten på de där stulna årorna. Varannan gran och varannan tall blev tysta vittnen till min kamp. De var min gröna, högst ointresserade publik. Vi människor kommer alltid att ha en relation med det som växer, det är bara det att den inte är ömsesidig. Träden älskar oss inte tillbaka.Nina Asarnoj, medarbetare på kulturredaktionenLitteratur”Granskogsfolk. Hur naturen blev svenskarnas religion” (2020) av David Thurfjell”Tillstånd. Varannan gran, varannan tall och andra orimligheter” (2020) av Axel Lindén”Talande blommor. Blomsterspråkets ABC” (2019) av Isabel Kranz i översättning av Joachim Retzlaff”Trädens hemliga liv” (2016) och ”Naturens dolda nätverk” (2018) av Peter Wohlleben i översättning av Jim JakobssonFilm: ”Shoah” (1985) dokumentär av Claude Lantzmann, finns med svensk text på Youtube, längd 9 h och 27 min.

Messiah har flugit helikoper över Grand Canyon, John levererar kvicktänkta stingers och Klara vill hålla celiakister borta från krig.

Parentesen är ända sedan den först uppstod en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd, säger litteraturvetaren Jesper Olsson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 27 november 2018.Parentes livet slut parentes. Så slutar dikten First Person Shooter i Malte Perssons bok Till dikten. Bokstavligen. Raden rymmer inte några krökta tecken av välbekant slag, bara ord. Läsaren bjuds in att yttra något som egentligen hör till det skrivnas och outsagdas domän. Och vems röst är det som hörs inom parentesen: min egen, poetens, eller någon tredje? Frågan motiveras av diktens tema om poesins promiskuösa natur. Det vill säga, poetiska texters förmåga att framträda på och upplevas på en mängd olika sätt av en mängd olika läsare.Parenteser, precis som andra skiljetecken, hör till språkets stumma register. De fyller en funktion i texter de organiserar och rytmiserar vår läsning. Men de pockar inte på uppmärksamhet, och vill definitivt inte höras. Undantagen bekräftar som alltid regeln. Som i Carl Fredrik Reuterswärds konceptuella arbete Prix Nobel från 1966. I denna poesibok får vi ta del av de grafiska resterna av ett föregivet Nobelpristal. Orden har plockats bort, och allt som återstår är en armatur av skiljetecken som Reuterswärd själv, med sedvanlig ironi, läste in på grammofonskiva.I sin studie Digital Shift skriver litteraturvetaren Jeff Scheible att parenteser i en text alltid väcker tankar på dynamiken mellan skrivande och läsande och tystnad och tal. Vilket också begreppets långa historia vittnar om. Själva termen härrör från grekiskans parentesis, som betyder att foga in bredvid. Under antiken bildades ordet för att beskriva en retorisk operation ett inskott eller sidoreplik i ett anförande som gav extra energi och perspektiv på det som talaren hävdade. Intressant nog har begreppet alltså sina rötter i ett muntligt sammanhang.Det var först under medeltiden år 1399 hävdar en handbok som termen började hänvisa till ett skrivet tecken. Det var då som de klassiska bågarna (lunula, liten måne på latin) kom till bruk. Precis som andra skiljetecken bidrog parentesen till uppdelningen av en tidigare sömlös skrift. Vilket också indikerar en förskjutning i litteratur- och mediehistorien: en övergång från högläsning till tyst läsning från ett klingande ord som delas kollektivt till ljudlösa meningar, som möblerar en individs inre rum.parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig. Skiljetecken var på det sättet kopplade till det tysta läsandets utbredning en process som mediehistoriker förbinder med uppkomsten av ett modernt jag. Det subjekt som den franske filosofen Descartes skulle fira med sitt jag tänker alltså är jag. Men parentesen var ändå, från början, en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd (också när den vill förklara och förtydliga). Som om ytterligare en stämma än den som tidigare talat ville göra sig hörd. Parentesen öppnar för både brus och polyfoni.Det är inte någon tillfällighet att estetiskt brokiga perioder i litteraturhistorien, som barock och romantik, uppvisar en ökning i bruket av parenteser medan frekvensen sjunker under 1700-talets upplysning och 1800-talets realism. Med det tidiga 1900-talets avantgarde blev tecknet delaktigt i den mediepoetik som då bedrevs där skrivandets mediala och materiella villkor gjordes till föremål för experiment av dadaister och andra. Talande är den tyske expressionisten Christian Morgensterns dikt Fisches Nachtgesang (Fiskens nattliga sång) från 1905, bestående av enbart stumma streck och omkullvälta parenteser.Men parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig. Dess rötter i retorik och vältalighet skulle även bekräftas av flera 1900-talsförfattare, som aktivt utforskade tecknet. En av dem var den rysk-amerikanske språkekvilibristen Vladimir Nabokov, vars roman Lolita (1955) rymmer hela 450 parenteser, vilket är en signal om verkets komplexitet, och som givetvis påverkar läsningarna av det.Nabokovs förtjusning i tecknet var inte något isolerat exempel under efterkrigstiden. Tvärtom blev perioden en framgång för det parentetiska. Särskilt inom filosofin och kulturteorin. Genom att skapa ett avbrott och en fördröjning i textens flöde blev parentesen en perfekt symbol för sextiotalets poststrukturalism. Tecknet förkroppsligade vad den franske filosofen Jacques Derrida kallade différance. Det var inte någon tillfällighet att Derridas egen tongivande essä och vidräkning med den amerikanske språkfilosofen John Searle, Signature événement contexte (1971), lyckades packa in hela 190 parenteser i en text på 21 sidor, enligt Jeff Scheible, som uppenbarligen känt sig kallad att räkna dem Siffrorna påminner också om att parentesens viktigaste operativa område vid sidan av det skrivna ordet är matematiken. Och under det senaste halvseklet har dess matematiska tillämpning framför andra varit i algoritmer och programspråk. Att hävda att parenteser haft en betydelse för hur samtida verkligheter utformas är, med andra ord, en underdrift. Det mest parentestäta av programspråk är sannolikt LISP, där staplandet av logiska nivåer kan bli svindlande. Något av detta illustreras hos en samtida svensk författare, som gärnautforskar skärningspunkter mellan poetiskt och digitalt. Så här låter det när rymdspelet ZAXXOR ska beskrivas i Pär Thörns roman Din vän datamaskinen (2008) med parentestecknen högt uttalade: För att rädda världen (det vill säga jorden med tillhörande kolonier (exempelvis Venus (vilket är en djungelplanet, liknande en blandning av det inre av Afrika och Amazonas Och så fortsätter texten att vecklas in till dess att fem slutparenteser i rad leder tillbaka till den nivå som beskrivningen startade på På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.Om algoritmer aktualiserar parentesen, gäller det också för samtidens brännande frågor kring klimat och miljö. En av 2000-talets mest inflytelserika tänkare, Bruno Latour, har diskuterat hela vår modernitet som en parentes ett perspektiv på historien som kommer ur den kolonialisering och exploatering av jorden som åtföljt modern vetenskap, kapitalism och industrialism och som placerat oss i en växande klimatkatastrof. Vad som krävs idag, bortom modernitetens parentes, är ett annat och ekologiskt tänkande.Och kanske skulle denna ambition hos Latour kunna förstärkas genom ett mer raffinerat skriftbruk av parenteser? Parentesen är ju en figur som i stället för att nagla fast något likt ett objekt att hantera och exploatera i stället lägger till ännu ett perspektiv. Parentesen i en text bygger en ny platå eller värld, varifrån saker kan upplevas annorlunda. Och nästa parentes gör detsamma. I princip finns inte någon gräns för detta alstrande av nya kopplingar, relationer och miljöer. På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.Detta gör i högsta grad parentesen till ett skiljetecken för samtiden för poeter, filosofer och miljöforskare och alla vi andra textbrukare. Och då har jag inte ens nämnt, att den är bärande byggsten i en alldeles vanlig smiley.Jesper Olsson, litteraturvetare och kritiker LitteraturCuddon, J. A. A Dictionary of Literary Terms (Wiley-Blackwell 2013)Derrida, Jacques, Marges de la philosophie (Les Éditions minuit 1972)Hörl, Erich (red.), General Ecology (Bloomsbury 2017)Nabokov, Vladimir, Lolita (Penguin 2011)Persson, Malte, Till dikten (Bonniers 2018)Reuterswärd, Carl Fredrik, Prix Nobel (Bonniers 1966)Scheible, Jeff, Digital Shift (University of Minnesota Press 2015)Thörn, Pär, Din vän datamaskinen (Modernista 2008)

Är du trött på grimdark och mörker? Gillar du romantik och fantasy? Vill du spela en äkta hjälte? Då är Blue Rose spelet för dig! Den här gången gästas Spelhyllan av Sara Hjertkvist från podden Skräck och småkakor, och hon förklarar vad Blue Rose är och varför det är skönt med lite hopp i sin fiktion då och då. Talande djur, äkta ondska, vördnadsvärda enhörningar och mycket annat. Kom och lyssna!

Houda Axelsson, moderat politiker och Tamam Abou Hamidan, socialdemokratisk politiker analyserar nu det svenska valet och berättar om sina känslor när den nya regeringen tillträtt. Vi möter två politiker med helt olika känslor efter valet. Nu är det moderaterna, kristdemokraterna och folkpartiet som bildar regering med stöd av Sverigedemokraterna.Houda Axelsson är självklart nöjd och belåten med att hennes parti nu leder den svenska regeringen.  Men för egen del är hon nöjd med valet i Halmstad där hon nu är ersättare i kommunfullmäktige.Tamam Abou Hamidan är inte alls nöjd med att Socialdemokraterna tappade makten i riksdagen. För Tamam själv innebar valet att hon är tredje ersättare till riksdagen och att hon nu är en av de ledande politikerna i sin hemkommun Olofström.

Trettio sekunders ögonkontakt leder antingen till våld eller sex, lyder ett känt citat från den amerikanska utvecklingspsykologen Daniel Stern. Vissa experter menar dock att det inte ens behövs så lång tid för att det ska bli obekvämt utan att det kan räcka med så lite som tre sekunder. Oftast är det tre sekunders ögonkontakt, sedan tittar vi bort, tre sekunders ögonkontakt sedan tittar vi bort, i ett vanligt samtal, säger Bo Hejlskov Elvén, psykolog. Men till personer vi har ett närmre förhållande till kan ögonkontakten givetvis vara längre än så, fortsätter han. Då gäller det ofta kärlekssituationer. När man raggar på krogen till exempel.  Jag kan nog uppfattas som flirtig mot personer som jag inte menar att vara flirtig mot, just för att jag tittar på folk så mycket generellt, jag kanske råkar titta lite för länge på någon till exempel, säger Malin*, som använder just blicken mycket när hon raggar. Hur gör du när du ser någon som du gillar? Då tittar jag lite mer intensivt på den personen, det blir som ett tyst hej kan man väl säga. Det är inte som att jag vänder bort blicken utan jag håller nog kvar blicken ganska länge, säger hon. Gäster i programmet: Jens Edlund, samtalsforskare vid KTH, som leder projektet Ögonkontakt i samtal, Kim Astor, doktorand i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet och Bo Hejlskov Elvén, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf*Malin heter egentligen något annat.

Ur innehållet: Utredning om varför färre synskadade får ledsagning. Talande tvättmaskin gör taktila pluppar onödiga. Grönt, flerfärgat och mjukt i vårens skomode. Ljus och kontraster röd tråd för Månadens ansikte.

Årets mest kontroversiella föreställning gästspelar nu på Dramaten i Stockholm. Polska Teatr Powszechny har iscensatt Adolf Hitlers Mein kampf. P1 Kulturs Gunnar Bolin och Jenny Teleman var där. LOUIS AUGUSTE BLANQUI DEN FRANSKE REVOLUTIONÄREN OM HUR HISTORIEN UPPREPAR SIGOm du var tvungen att välja - skulle du acceptera evig återkomst, (allting upprepar sig, hela tiden) eller att allt är i förändring, (inget av det som finns idag finns imorgon)? Missa inte Lars Hermanssons OBS-essä om den franske 1800-talskommunisten Blanquis text "L'éternité par les astres". (Evigheten genom stjärnorna) Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Ulph Nyström

Varmt välkommen att inleda den första helgen i december med vår klarsynta och framtidssiande panel i Spanarna. Runt bordet samlas författaren Agnes Lidbeck, språkvetaren Patrik Hadenius & prästen Camilla Lif. Veckans panel och spaningar i Spanarna: Agnes Lidbeck, Patrik Hadenius & Camilla LifAgnes Lidbeck: Fötter och pengar.Patrik Hadenius: Talande tystnadCamilla Lif: Leve lortsverige.Ingen helg utan Spanarna och i veckans panel hör vi författaren Agnes Lidbeck, språkvetaren Patrik Hadenius & prästen Camilla Lif.Uppdraget är som alltid att bjuda på var sin klurig framtidsspaning och leverera den med både spets och humor! Till sin hjälp har de förutom varandra även programledaren och ciceronen Ingvar Storm.Om SpanarnaSpanarna är ett program och en podd för dig som gillar samhällsspaning med humor. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.spanarna@sverigesradio.seHär kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!

Agnes Lidbeck lyfter frågan om behovet att prata om fötter och pengar. Camilla Lif fördjupar sig i samtidens lorteri och gör ännu en hygienspaning och får fnissande medhåll från sina panelvänner där språkvetaren Patrik Hadenius dyker upp och gör ännu ett gästspel. Veckans panel och spaningar i Spanarna: Agnes Lidbeck, Patrik Hadenius & Camilla LifAgnes Lidbeck: Fötter och pengar.Patrik Hadenius: Talande tystnadCamilla Lif: Leve lortsverige.Ingen helg utan Spanarna. Runt bordet denna vecka samlas författaren Agnes Lidbeck, språkvetaren Patrik Hadenius & prästen Camilla Lif. Varmt välkommen att inleda den första helgen i december med vår klarsynta och framtidssiande panel i Spanarna.Uppdraget är som alltid att bjuda på var sin klurig framtidsspaning och leverera den med både spets och humor! Till sin hjälp har de förutom varandra även programledaren och ciceronen Ingvar Storm.Om SpanarnaSpanarna är ett program och en podd för dig som gillar samhällsspaning med humor. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.spanarna@sverigesradio.seHär kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!

Anna berättar om hur en kobra blev ett mordvapen i Indien 2020 och Karin den enormt konstiga historien om Gef, en otrevlig talande mungo som påstods bo i bakom väggpanelen på en bondgård på Isle of Man. Lyssna på Mord Mot Mord redan på onsdagar i Podplay-appen eller på podplay.se. Källor och bilder för dagens avsnitt publiceras i Facebookgruppen Mord Mot Mord Podcast. Önska fall på Instagram, skriv till @karinlondre eller @sandellanna. Mord Mot Mord är en vanlig snackig podd, fast om mord. Det är lättsamt prat i ett försök att hantera världens värsta ämne.

Göran, C-G och Johan minns en sommar på färd mellan gårdarna, och recenserar sedan den hyllade poesi-fantasyfilmen The Green Knight. Leriga slagfält! Talande träd! Alicia Vikander! Plus kung Arthur med riddarna kring runda konferensbordet. Allt i detta extra korta sommarprogram - nästa blir å andra sidan fullmatat. Bon appétit! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fotbollskanalen on tour - EM 2020 med Olof Lundh, Martin Petersson och Andreas Sundberg är DIN svenska poddföljeslagare under sommarens EM-slutspel! Nytt avsnitt varje dag fram tills Sverige lämnar sommarens fotbollsfest. Häng med!I dagens avsnitt pratar panelen om:Skadeläget i det svenska lägretAlexander Isaks utmärkelseGenomgång av EM-grupp ALyssnarfrågorLundhs "hetsjakt" Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Hur blir det med hjärnan? Ur väskan, ner på gatan, föll datorn. Johan Glans pratade, publiken applåderade, bilens varningsrop hördes inte. Och Charlotte körde in i en vägg i Borås. Dagen blev roligare sedan, när vi spelade in avsnitt 25. Om Hjärnan. Om de basala ganglierna, amygdala och signaler hit och dit. Och så något litet om hur stora hinkar man kan köpa på Clas Ohlson. Och Henriks bilbuksfiskar. Kan man ta med en fisk till veterinären? Har larverna i Partille högre moral än dom i Sjövik? Följ med oss i detta spännande samtal!

För den sekulariserade människan har skogen blivit ett tempel, men är kärleken till träden besvarad? Kulturredaktionens Nina Asarnoj funderar på om kärleken verkligen är besvarad. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En sommar blev årorna till min roddbåt stulna. En billig Blekingeeka, köpt på Blocket för att kunna ro runt i den lilla dypöl till sjö där vi hyr ett hus. Jag stod där på den lilla flytbryggan och spanade ut över vattnet. Först hade jag stampat hårt för att vattensnoken och hennes sju ungar skulle hinna krypa undan, tillbaka in mellan brädorna. På andra sidan sjön tyckte jag mig se något vitt. Kunde det vara mina åror? Jag simmar tvärs över och ja, där ligger de. När jag ska gå i land finns det ingen fast botten. Jag sjunker allt djupare i dyn och minns nu att grannen i samband med ett bryggbygge mätte upp dydjupet till elva meter. Jag har alltid anat att naturen är helt likgiltig för min existens, och nu var det uppenbart. Jag skulle bli till gyttja i botten av en sjö. Inte ens en måltid åt en varg eller näring åt en rosa akleja. Så ser döden ut. Bara några grumliga bubblor och sedan är man borta. Ända sedan jag läste filosofi i skolan har jag grubblat över det där klassiska exemplet om passivitet, alltså om bristen på handlingskraft är att betrakta som ett brott. Är det den som knuffar någon i sjön som är skurken eller den som står kvar på berget utan att agera? Och för att verkligen hårdra det hela: Är de björkdungar som susade utanför Auschwitz till exempel medskyldiga till de brott som begicks innanför stängslet? De flesta människor säger förstås nej. Träd eller gyttja kan inte ställas till svars. Träden är tvärtom våra nya ständigt förlåtande gudar och åtminstone här i Sverige är det ofta just bland susande björkar och vajande granar vi söker tröst och sammanhang. I det som brukar kallas världens mest sekulariserade land har naturen på många sätt ersatt kyrkorummet. Jag läser om det här fenomenet i religionshistorikern David Thurfjells bok Granskogsfolk. Hur naturen blev svenskarnas religion. I sin forskning har han intervjuat 72 personer om deras relation till naturen. Han ställer frågan om varför det är i skogen så många moderna människor upplever andlighet och frid? Samtliga av de intervjuade vittnar om hur de söker sig till strövområden och parker för att komma i kontakt med sig själva och något större, men de vill ändå inte tala i termer av tro. I vår tid är det känsligt med religiösa uttryck. Gärna existentiella naturupplevelser men blanda inte in Gud. Thurfjell skriver om de doftämnen granar och tallar utsöndrar, fytoncider, som stärker immunförsvaret och får blodtrycket att sjunka. Hur hälsobringande det är med frisk luft och solsken. Det intressanta är bara att de där lugnande doftämnena som växterna ger ifrån sig, sannolikt är till för att stöta bort skadeinsekter. Tallspinnare, granbarkborrar och trädkramare. Men alla finner inte frid i naturen. För somliga får varannan tall, varannan gran bara blodtrycket att stiga. Axel Lindén är skogsägare och författare och har skrivit ett slags realitybok om sin ambivalenta relation till livet med skog. Han står med en stövel i naturromantiken och den andra på gaspedalen i traktorn. Hans bok heter Tillstånd. Varannan gran, varannan tall och andra orimligheter och handlar om hur han försöker bedriva alternativt skogsbruk. I stället för att sköta skogen på det sätt som ger störst ekonomisk avkastning, vandrar han planlöst och smådeprimerat runt med en motorsåg och fäller en asp här och en björk där, mest för att få ved till pannan. Hans idéer om att låta skogen förbli blandad och att inte gallra så hårt, möts av skepsis av manliga bybor och skogsbolag. Axel Lindén slits mellan viljan att vara en professionell skogsägare, att maxa vinsten som pappa och farfar gjorde, och sin egen natursyn. För vem är han själv i släktkedjan? Hur kommer det sig att mormors blåbärssylt var perfekt, mammas bra men hans egen undermålig? Hur ser kunskapsöverföringen ut mellan generationerna? Vem är bäst på att tala med träden, den som optimerar avkastningen på en skog eller den som låter den växa igen? Vad säger träden själva? Föreställningen att blommor och träd har själ och kan kommunicera har beskrivits i ett flertal böcker de senaste åren. Titlar som Talande blommor. Blomsterspråkets ABC, Trädens hemliga liv och Naturens dolda nätverk påstår att träd kan berätta om olika faror och att till exempel bokträd skyddar och hjälper varandra. Varför kommer alla dessa böcker just nu? Kan det vara en liknande rörelse som inom djurrättsrörelsen, att allt fler börjar ana att träden lider? Har de ropat om nåd utan att vi hört dem? Vi människor lyssnar ju ganska dåligt på träd och ofta är våra skogsupplevelser helt självcentrerade. Det handlar som så ofta, mest om vad skogen betyder för oss. David Thurfjell skriver i Granskogsfolk: att även den romantiska naturupplevelsen är till stora delar antropocentrisk och förklarar att vi människor visserligen har en psykologisk kapacitet att uppleva existentiella djuperfarenheter med inslag av estetik, jagupplösning och romantik. Men att det är en helt och hållet egoistisk upplevelse. Den sönderstressade nutidsmänniskan söker tröst och i takt med att vi blivit allt mer sekulariserade har lövsalarna blivit våra heliga rum. Skogen har blivit vår kyrka. Frågan är då bara hur ömsesidig den här existentiella relationen är? Hur förhåller sig naturen själv till människan och hennes liv och död? Väldigt passiv, skulle jag säga. I dokumentärfilmen Shoah, Claude Lantzmanns nio timmar och 27 minuter långa mästerverk om Förintelsen är träden hela tiden närvarande. Det växte björkar och fruktträd längs rälsen till Sobibór. Den susande blandskogen blev vittne till miljoner människors död. De flesta av nazisternas förintelseläger placerades på landsbygden, utanför små byar, vid skogsbrynen. Det var viktigt att ingen fick veta vad som pågick och träden hjälpte till att dölja barbariet. Massgravarna gömdes i skogen. Krematorierna eldades med kol och i den gång av taggtråd som ledde fram till de stora brännugnarna i Treblinka, fogades grenar av tall in mellan trådarna för att skydda för insyn. Ett slags förintelsens egna gärdsgårdar. Det kanske låter märkligt men den här passiviteten bland träden kan provocera mig. Min farmor och hennes två söner fanns med på de listor som redan fanns förberedda i Sverige om nazisterna skulle kommit hit. Farmor svimmade när hon fick se sitt och barnens namn flimra förbi i Aktuellt eller Rapport många år senare. Det är alltid svindlande att tänka på hur nära det var att även Sveriges judar skickades iväg. Mormor däremot, bodde under kriget i Stockholms skärgård där hon och morfar fiskade och odlade för att överleva. Och även om kunskapsöverföringen i min familj varit lika usel som blåbärsreceptförmedlingen i Axel Lindéns, är det väl ändå någon sorts genetiskt överförd envishet och livsvilja som fick mig att gripa tag efter knivskarpa vasstrån och dra mig upp ur dyn vid jakten på de där stulna årorna. Varannan gran och varannan tall blev tysta vittnen till min kamp. De var min gröna, högst ointresserade publik. Vi människor kommer alltid att ha en relation med det som växer, det är bara det att den inte är ömsesidig. Träden älskar oss inte tillbaka. Nina Asarnoj, medarbetare på kulturredaktionen Litteratur Granskogsfolk. Hur naturen blev svenskarnas religion (2020) av David Thurfjell Tillstånd. Varannan gran, varannan tall och andra orimligheter (2020) av Axel Lindén Talande blommor. Blomsterspråkets ABC (2019) av Isabel Kranz i översättning av Joachim Retzlaff Trädens hemliga liv (2016) och Naturens dolda nätverk (2018) av Peter Wohlleben i översättning av Jim Jakobsson Film: Shoah (1985) dokumentär av Claude Lantzmann, finns med svensk text på Youtube, längd 9 h och 27 min.

Genom att basera sitt företag på landsbygdsromantik á la Jane Austen, fast i modern tid, lyckades designern Laura Ashley skapa ett världsomspännande mångmiljonimperium inom mode och inredning. För somliga inger namnet rysningar då Laura Ashley i mångt och mycket är förknippat med rysch och pysch, volanger, småblommiga mönster och klänningar i en stil som skulle få vilken sektledare som helst att jubla över den sippa sedesamhet många av dem utstrålar. Vi talar långa klänningar med puffiga ärmar med hög hals och barnkammarsöta blommönster. Fast, förstås, inte bara. För Laura Ashley textilmönster användes också till möbeltyger och tapeter. Första butiken i London öppnades i South Kensington 1968 och i Times kunde man läsa att där fanns glatt mönstrade klänningar för både mödrar och döttrar, med matchande förkläden, ugnsvantar, bordstabletter och hemtextiler till rimliga priser. Idag går företaget Laura Ashley på knäna, men gamla originalklänningar från Laura Ashleys heydays är hårdvaluta på andrahandsmarknaden. För själva stilen med viktorianskt anstrukna klänningar har fått ett uppsving. Somliga frågar sig förstås varför det suktas efter en kysk, mormorsstil med långa, ljusa, blommiga klänningar, höga halsar, puffärmar och volanger, 2020. I veckans program tar vi en titt på begreppet "man repeller", mode som anses frånstötande för män. På senare år har uttrycket tagits över och populariserats av kvinnor som medvetet inte klär sig för mäns uppmärksamhet, och ser det som frigörande. Vi pratar med skådespelaren Hedda Stiernstedt och stylisten Nadia Kandil om vad som lockar. Vi träffar också den svenska textilformgivaren Wanja Djanaieff, vars livsverk snart uppmärksammas i en stor utställning på Marabouparken i Sundbyberg. Och så pratar vi med litteraturvetaren Isabel Kranz, som skrivit boken "Talande blommor: blomsterspråkets ABC". Veckans gäst är Tonie Lewenhaupt, författare och dräkthistoriker.

Gabriella Ahlström: Stumt prat och talande tystnad. Göran Everdahl: Mumien talar. Helena von Zweigbergk: Upp filmträlar. Veckans panel i Spanarna: Gabriella Ahlström, Göran Everdahl och Helena von ZweigbergkSpanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor.I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Gabriella Ahlström: Stumt prat och talande tystnad. Göran Everdahl: Mumien talar. Helena von Zweigbergk: Upp filmträlar. Programledare för Spanarna är Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel i Spanarna 2020-01-31: Gabriella Ahlström: Stumt prat och talande tystnad. Göran Everdahl: Mumien talar. Helena von Zweigbergk: Upp filmträlar. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor.I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Gabriella Ahlström: Stumt prat och talande tystnad. Göran Everdahl: Mumien talar. Helena von Zweigbergk: Upp filmträlar. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Episode 15 Hur man kan övervinna rädslan för offentligt talande Please check out my newest book: 21 Self-Limiting Beliefs on Learning a Foreign Language – Smashed! USA & worldwide Kindle: https://www.amazon.com/dp/B082J2L8YT Paperback: https://www.amazon.com/dp/1673536964 Canada Kindle: https://www.amazon.ca/dp/B082J2L8YT Paperback: https://www.amazon.ca/dp/1673536964 Australia Kindle: https://www.amazon.com.au/dp/B082J2L8YT UK Kindle: https://www.amazon.co.uk/dp/B082J2L8YT Paperback: https://www.amazon.co.uk/dp/1673536964 GO-metoden ”Jag har bott i Tyskland i flera år. Jag har gått igenom alla nivåer och genomfört de nödvändiga examina. Ändå gör jag fortfarande för många misstag för att få en seriös anställning inom mitt yrke. ” Det är lätt att starta ett främmande språk. Det krävs bara träning och att bo utomlands för att bli flytande. För att lära dig de sista (!) 5% och att prata utan misstag behöver du dock en helt annan strategi. GO-metoden hjälper dig att bli av med dina kroniska grammatik- och uttalsfel genom att tillämpa psykologi och principer för kvalitetshantering. Vi erbjuder korrigerande kurser för vissa språk, liksom ett generellt system för att förbättra din användning av alla språk. Vi stöder företag i att förbättra språkkunskaperna hos nyckelpersoner. Gerhard Ohrband Har hjälpt mer än 1200 studenter att utveckla sina studier och sin yrkeskarriär genom att få utmärkta färdigheter på tyska och spanska. Psykolog och språklärare, från Hamburg / Tyskland (* 1979). Gift, en son. MA i psykologi från Hamburgs Universitet. Mer än 15 års erfarenhet som universitetslektor i psykologi samt konsult för UNICEF, Terre des Hommes, IOM, EU och privata företag. Talar 21 språk. Kontakta Skicka ett e-postmeddelande till: gerhard.j.ohrband@gmail.com Vår hemsida: https://thegomethod.org/ Våra onlinekurser: https://gerhards-school.thinkific.com/ Vår Youtube-kanal: https://www.youtube.com/channel/UC3n5LCxW8N3uPatViww-Okw/ Vår podcast: https://anchor.fm/swedishgo Vår blogg: https://thegomethod.blogspot.com/ Vår Facebook-sida: https://www.facebook.com/svenskago På Linkedin: https://www.linkedin.com/in/gerhard-j%C3%B6rg-ohrband-22525147/ Twitter: https://twitter.com/JOhrband Om du vill spara tid på att lära dig ett främmande språk utan lärare, vänligen kolla min bok "GO-metoden" på Amazon.

Två områden i olika delar av Sverige - men där samhällsaktörer talar om tystnadskultur. En person beskriver ett maktvakuum där grupper med våldskapital positionerat sej. Men vad gör man åt det? Vittnen som inte vågar komma till rättegången, misshandel som aldrig polisanmäls och främmande personer som knackar på och har synpunkter på din dotters klädsel. Så kan det se ut på vissa flera platser i Sverige. Det handlar om områden där egna normsystem skapats och där man löser sina konflikter själv - utan att blanda in varken polis eller svensk lag. Man anmäler inte brott utan man sköter det själva helt enkelt eftersom tilltron till vårt samhälle och vår rättsstat inte är så stor, säger Tomas Stakeberg Jansson, lokalpolisområdeschef i Borås. Det kallas för parallella samhällen och de finns i storstädernas förorter, men också i mindre städer på östkusten och västkusten, de kan uppstå i kriminella mc-gäng och bland släkter och etniska grupperingar. Hur har det blivit så här och vad gör man åt det? Våra reportrar har gjort en resa på var sin sida av ett Sverige, där parallella samhällen vuxit fram på östra och västra sidan. Från Bagarmossens centrum till Borås utsatta områden och tar reda på vilka satsningar och strategier man använder för att knäcka tystnadskulturen. Fotnot: Här går det att läsa mer om vilket stöd du kan få som vittne. Reportrar: Robin Ejderklev & Jennifer Rochette. Tekniker: Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

Parentesen är ända sedan den först uppstod en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd, säger litteraturvetaren Jesper Olsson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Parentes livet slut parentes. Så slutar dikten First Person Shooter i Malte Perssons bok Till dikten. Bokstavligen. Raden rymmer inte några krökta tecken av välbekant slag, bara ord. Läsaren bjuds in att yttra något som egentligen hör till det skrivnas och outsagdas domän. Och vems röst är det som hörs inom parentesen: min egen, poetens, eller någon tredje? Frågan motiveras av diktens tema om poesins promiskuösa natur. Det vill säga, poetiska texters förmåga att framträda på och upplevas på en mängd olika sätt av en mängd olika läsare. Parenteser, precis som andra skiljetecken, hör till språkets stumma register. De fyller en funktion i texter de organiserar och rytmiserar vår läsning. Men de pockar inte på uppmärksamhet, och vill definitivt inte höras. Undantagen bekräftar som alltid regeln. Som i Carl Fredrik Reuterswärds konceptuella arbete Prix Nobel från 1966. I denna poesibok får vi ta del av de grafiska resterna av ett föregivet Nobelpristal. Orden har plockats bort, och allt som återstår är en armatur av skiljetecken som Reuterswärd själv, med sedvanlig ironi, läste in på grammofonskiva. I sin studie Digital Shift skriver litteraturvetaren Jeff Scheible att parenteser i en text alltid väcker tankar på dynamiken mellan skrivande och läsande och tystnad och tal. Vilket också begreppets långa historia vittnar om. Själva termen härrör från grekiskans parentesis, som betyder att foga in bredvid. Under antiken bildades ordet för att beskriva en retorisk operation ett inskott eller sidoreplik i ett anförande som gav extra energi och perspektiv på det som talaren hävdade. Intressant nog har begreppet alltså sina rötter i ett muntligt sammanhang. Det var först under medeltiden år 1399 hävdar en handbok som termen började hänvisa till ett skrivet tecken. Det var då som de klassiska bågarna (lunula, liten måne på latin) kom till bruk. Precis som andra skiljetecken bidrog parentesen till uppdelningen av en tidigare sömlös skrift. Vilket också indikerar en förskjutning i litteratur- och mediehistorien: en övergång från högläsning till tyst läsning från ett klingande ord som delas kollektivt till ljudlösa meningar, som möblerar en individs inre rum. parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig.  Skiljetecken var på det sättet kopplade till det tysta läsandets utbredning en process som mediehistoriker förbinder med uppkomsten av ett modernt jag. Det subjekt som den franske filosofen Descartes skulle fira med sitt jag tänker alltså är jag. Men parentesen var ändå, från början, en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd (också när den vill förklara och förtydliga). Som om ytterligare en stämma än den som tidigare talat ville göra sig hörd. Parentesen öppnar för både brus och polyfoni. Det är inte någon tillfällighet att estetiskt brokiga perioder i litteraturhistorien, som barock och romantik, uppvisar en ökning i bruket av parenteser medan frekvensen sjunker under 1700-talets upplysning och 1800-talets realism. Med det tidiga 1900-talets avantgarde blev tecknet delaktigt i den mediepoetik som då bedrevs där skrivandets mediala och materiella villkor gjordes till föremål för experiment av dadaister och andra. Talande är den tyske expressionisten Christian Morgensterns dikt Fisches Nachtgesang (Fiskens nattliga sång) från 1905, bestående av enbart stumma streck och omkullvälta parenteser. Men parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig. Dess rötter i retorik och vältalighet skulle även bekräftas av flera 1900-talsförfattare, som aktivt utforskade tecknet. En av dem var den rysk-amerikanske språkekvilibristen Vladimir Nabokov, vars roman Lolita (1955) rymmer hela 450 parenteser, vilket är en signal om verkets komplexitet, och som givetvis påverkar läsningarna av det. Nabokovs förtjusning i tecknet var inte något isolerat exempel under efterkrigstiden. Tvärtom blev perioden en framgång för det parentetiska. Särskilt inom filosofin och kulturteorin. Genom att skapa ett avbrott och en fördröjning i textens flöde blev parentesen en perfekt symbol för sextiotalets poststrukturalism. Tecknet förkroppsligade vad den franske filosofen Jacques Derrida kallade différance. Det var inte någon tillfällighet att Derridas egen tongivande essä och vidräkning med den amerikanske språkfilosofen John Searle, Signature événement contexte (1971), lyckades packa in hela 190 parenteser i en text på 21 sidor, enligt Jeff Scheible, som uppenbarligen känt sig kallad att räkna dem Siffrorna påminner också om att parentesens viktigaste operativa område vid sidan av det skrivna ordet är matematiken. Och under det senaste halvseklet har dess matematiska tillämpning framför andra varit i algoritmer och programspråk. Att hävda att parenteser haft en betydelse för hur samtida verkligheter utformas är, med andra ord, en underdrift. Det mest parentestäta av programspråk är sannolikt LISP, där staplandet av logiska nivåer kan bli svindlande. Något av detta illustreras hos en samtida svensk författare, som gärna utforskar skärningspunkter mellan poetiskt och digitalt. Så här låter det när rymdspelet ZAXXOR ska beskrivas i Pär Thörns roman Din vän datamaskinen (2008) med parentestecknen högt uttalade: För att rädda världen (det vill säga jorden med tillhörande kolonier (exempelvis Venus (vilket är en djungelplanet, liknande en blandning av det inre av Afrika och Amazonas Och så fortsätter texten att vecklas in till dess att fem slutparenteser i rad leder tillbaka till den nivå som beskrivningen startade på På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra. Om algoritmer aktualiserar parentesen, gäller det också för samtidens brännande frågor kring klimat och miljö. En av 2000-talets mest inflytelserika tänkare, Bruno Latour, har diskuterat hela vår modernitet som en parentes ett perspektiv på historien som kommer ur den kolonialisering och exploatering av jorden som åtföljt modern vetenskap, kapitalism och industrialism och som placerat oss i en växande klimatkatastrof. Vad som krävs idag, bortom modernitetens parentes, är ett annat och ekologiskt tänkande. Och kanske skulle denna ambition hos Latour kunna förstärkas genom ett mer raffinerat skriftbruk av parenteser? Parentesen är ju en figur som i stället för att nagla fast något likt ett objekt att hantera och exploatera i stället lägger till ännu ett perspektiv. Parentesen i en text bygger en ny platå eller värld, varifrån saker kan upplevas annorlunda. Och nästa parentes gör detsamma. I princip finns inte någon gräns för detta alstrande av nya kopplingar, relationer och miljöer. På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra. Detta gör i högsta grad parentesen till ett skiljetecken för samtiden för poeter, filosofer och miljöforskare och alla vi andra textbrukare. Och då har jag inte ens nämnt, att den är bärande byggsten i en alldeles vanlig smiley. Jesper Olsson, litteraturvetare och kritiker   Litteratur Cuddon, J. A. A Dictionary of Literary Terms (Wiley-Blackwell 2013) Derrida, Jacques, Marges de la philosophie (Les Éditions minuit 1972) Hörl, Erich (red.), General Ecology (Bloomsbury 2017) Nabokov, Vladimir, Lolita (Penguin 2011) Persson, Malte, Till dikten (Bonniers 2018) Reuterswärd, Carl Fredrik, Prix Nobel (Bonniers 1966) Scheible, Jeff, Digital Shift (University of Minnesota Press 2015) Thörn, Pär, Din vän datamaskinen (Modernista 2008)

Youtubern Matgeek höjde Arlandas mat till skyarna efter kritisk recension i Svenska Dagbladet. Ubåtsjournalistikens dilemma, att aldrig komma till botten. Talande högtalare tilltalar medievärlden. Sågande tidningsrecension följdes av köpt mathyllning  Torra mackor, blaskigt kaffe och hisnande priser. Det var en rejäl sågning av matutbudet på Arlanda flygplats som Svenska dagbladets läsare fick serverad tidigare i höstas. Men föga förvånande vill Swedavia, som äger och driver Arlanda, inte ställa upp på bilden av totalt matmörker. Häromveckan dök plötsligt två hyllningsfilmer upp hos den extremt populära youtubern Matgeek. Det första klippet som Matgeek, eller Johan Hedberg som han heter, publicerade har idag över 90 000 visningar. Därefter har han gjort ytterligare ett klipp som höjer flygplatsmaten till skyarna. Både är gjorda i samarbete med det vill säga betalda av Swedavia. Hur trovärdigt blir egentligen det här? Reporter: Therese Rosenvinge. Ubåtsjournalistikens återkommande dramaturgi    Under den senaste tiden har ännu en gång misstänkta ubåtar varit i nyhetsjournalistikens fokus. Det började med att Dagens Nyheter för två veckor sedan publicerade ett stort uppslag om observationer som gjorts utanför Lidingö i Stockholm. Därefter har andra medier hakat på och i en välkänd och återkommande ubåtsdramaturgi har sedan politiker rasat, experter spekulerat, försvarsmakten nekat och läsarna... Ja, de har nog mest hamnat i en förvirrad ovisshet. Inte heller blir det enklare av att de som faktiskt bör veta mest, Försvarsmakten, inte vill avslöja någonting som kan skada Sveriges försvarsförmåga. Vi åkte i veckan till både Försvarets högkvarter och Dagens Nyheter för att höra hur de ser på det senaste ubåtsfallet. Föga förvånande har de helt olika syn på problemen. Reporter: Johan Cedersjö.  Talande högtalare tilltalar medievärlden I slutet av förra månaden lanserade Google den första smarta högtalaren som talar svenska. En högtalare som du kan styra med rösten och analytiker, bedömare och tyckare menar att det här mycket väl kan vara nästa stora teknik att slå igenom på bred front. Inom mediebranschen har det börjat surras. Hela hösten har det pratats om ljud som det nya och det är ingen tillfällighet att utbudet av dagliga nyhetspoddar nu exploderat på bara ett par månader. Vi har försökt ta reda på hur framtiden kommer att låta. Reporter: Erik Petersson.

Ur innehållet: Sparkraven på LSS kan förhandlas bort. Rejäl föryngring i SRF Skånes styrelse. Konstgjorda näthinnor skärper synen. Talande liten spis nyhet på synmässa.

Veckas gäst i AI-podden är Christian Källqvist, CIO Sweden, Schneider Electric. Christian Källqvist berättar om Schneider Electrics vision och arbete om uppkopplade saker inom IoT (Internet of Things) där AI är en grundfunktion för att kunna prata med och styra prylarna – mer eller mindre så som i Star Trek. Christian Källqvist förutspår att det scenariot kanske inte ligger mer än 10 år framåt. Läs mer: https://ai-podden.se/

Avsnitt tolv hörni! Denna gång pratar vi bland annat om: Varför en sång fastnar i huvudet? Varför man inte ska trycka på en knapp där det står tryck ej? Talande hinkar, Carros otrohetsaffär med Pappa Mumin och som vanligt mycket mycket mer.

Malmö tar klivit in i Charlottes walk-in-closet (verkligen bästa platsen för inspelningsljud) och hittar sig själva i sin litterära barndom. Eller? Kan författarskapen verkligen skymtas redan i de första trevande försöken att skriva sammanhängande på lågstadie-long-time-a-go? Är det kanske  samma teman vi fortfarande skriver på idag, om och om igen (fast varje gång förhoppningsvis bättre)? […]

"Låt barnen komma till mig, var det nån som sa för längesen. Ja, låt dem komma! Kom bara! Vi kan alla ta emot barnen. Våra egna inre - och de andra." Stina Wollter Dan efter dopparedan, vad kan vara lämpligare än att fylla ett helt program med röster från barn och unga? Talande, resonerande, manande, sjungande röster som skimrar som en kvarglömd julklapp långt in under granen som vi får öppna ikväll - och bli påminda om ja vad?Det blir bl.a. ett kärt återseende; för två år sen mötte Stina den då 5-årige Gustaf Sundmark i en kyrka i Uppsala för att prata om konst, historia, julen och livet med Gustaf. Nu har Gustaf börjat skolan, lärt sig läsa - och är fortfarande lika intresserad av medeltiden. Han skulle gärna göra en tidsresa och få ha puffbyxor. Hör Stina och Gustafs dåtida och nutida möte kl 22-23. I programmet möter du också Astrid Cederlöf, vars närvaro som Lucia i SVT:s direktsändning för fyra år sedan väckte starka känslor. Nu berättar hon om hur reaktionerna har påverkat henne och hur hon vill använda sin röst idag. Och 12-årige Bob Gustavsson Jonsson är med per telefon. Han som tycker att matte är bra att kunna när man bakar och som menar att fantasi är lika mycket värt som logik. Allra sist berättar sjätteklassarna Alice Ardin och Felicia Presto Estrada om vad dom vill att vuxna ska förstå och vad som är viktigt i juletid - och så sjunger dom också! Söndag 25 december kan du inte ringa till programmet eftersom det är förinspelat, men maila när du vill till sondagsstina@sverigesradio.se

När Hazelights Oskar Wolontis dyker upp i Overkligt är de animerade äventyren aldrig särskilt långt borta. Inte heller den här gången. Bland annat diskuterar vi Djungelboken, Zootropolis och Ratchet & Clank. Det färgsprakande samtalet får lite svärta med thrillerdubbelmackan The Invitation och The Gift. Dessutom passar vi på att göra återbesök i Firewatch, Unbreakable Kimmy […]

Ur innehållet: Diabetiker miste synen på ena ögat. Långa väntetider orsaken. Talande app läser av omgivningen. Barndomsblinda viktiga för SRF-kandidat. Vårens dammode går i blått.

Tungvrickare, trendord eller poetiskt dravel - vad heter våra spel egentligen? I veckans P3 Spel snackar vi om spelen som är vad dom heter och frågar oss vad ett namn egentligen är värt! Snärtigt kort som DOOM, eller mystiskt målande som Everybodys gone to the rapture? Victor Leijonhufvud, Susanne Möller och Tobias Norström utgör P3 Spel-panelen och de reder ut vilka buzzwords vi ser i dagens speltitlar, vilka ord som borde bannlysas och hur långt som är för långt. Vi pratar om spelnamnen som säljer med Lars Wingefors, VD för Nordic Games Group och på Statistiska centralbyråns hemsida hittar vi namninspiration som får oss att fundera på vad för speliga namn våra potentiella barn borde få. Visste du till exempel att det finns två person i Sverige som heter Megaman?  I recensionerna tar panelen sig an det självutlämnande spelet That Dragon, Cancer. Vad är det som gör ett spel om ett cancersjukt barn till ett av de viktigaste spelen just nu?Dessutom så sammanfattar Effie Karabuda sina intryck av That Dragon, Cancer i veckans krönika, det blir diskussion om det dystopiska mobilspelet Grayout samt en närmare koll på den klassiska spelserien Mass Effect i Sen till Partyt. Hör P3 Spel med Angelica Norgren lördag, 18.03 i P3.

Ur innehållet: Ovilliga chefer gör det svårt att anställa personer med funktionshinder i Region Skåne. Talande app underlättar för personer med synnedsättning när Sverige får nya sedlar. FIFH Malmö drar tillbaka varslen om uppsägning av personalen. Söderslättsborna längtar efter nya Trelleborgsbanan. www.skanestaltidning.se

Jag hörde en form som viskade där i skogen. Jag hade inte hört den om jag kommit direkt från gatans larm. Men nu kunde jag förnimma den och när jag tog den i min hand viskade den inte längre. Den talade, nästan ropade. Och jag lyssnade och blev lite förändrad. Stina Wollter Vid vägs ände, i ett hus i naturens färger med skogen som en vägg vid tomtkanten lever och skapar Maria Westerberg som också kallar sig Vildhjärta. Här har hon funnit en tillvaro som passar henne, bortom huslig lycka och karriärstegar.Stina åkte och hälsade på och fick stiga in genom en öppning i den där väggen och trädde därmed in i en värld som vid första ögonkastet kanske bara ser ut som en vanlig skog men i Vildhjärtas sällskap plötsligt förvandlas till en befolkad, ja, besjälad plats. I Vildhjärtas fotspår träder gestalter och berättelser fram som har något viktigt att säga nutidsmänniskanom vi stannar upp och lyssnar.Hör Stinas möte med Maria söndag 26 juli kl 22.05-23.00 - Maria som ser sig som en utrotningshotad art. Detta är en återutsändning av ett tidigare program och därför kan du inte ringa in. Maila när du vill till sondagsstina@sverigesradio.se Söndagarna med Stina Wollter kommer igång med nya direktsända möten den 23 augusti.

Frida har börjat skriva en roman och Robin måste byta namn. - Talande sexdockor - Städarna på Berghain - Reklam för vatten - Robins nya jobb - Bröllop på Åland - 30 sekunder långt minne @grapoluponape @hej_frida See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Martina Montelius och Gunilla Brodrej For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Jag hörde en form som viskade där i skogen. Jag hade inte hört den om jag kommit direkt från gatans larm. Men nu kunde jag förnimma den och när jag tog den i min hand viskade den inte längre. Den talade, nästan ropade. Och jag lyssnade och blev lite förändrad. Stina Wollter Vid vägs ände, i ett hus i naturens färger med skogen som en vägg vid tomtkanten lever och skapar Maria Westerberg som också kallar sig Vildhjärta. Här har hon funnit en tillvaro som passar henne, bortom huslig lycka och karriärstegar. Stina åkte och hälsade på och fick stiga in genom en öppning i den där väggen och trädde därmed in i en värld som vid första ögonkastet kanske bara ser ut som en vanlig skog men i Vildhjärtas sällskap plötsligt förvandlas till en befolkad, ja, besjälad plats.  I Vildhjärtas fotspår träder gestalter och berättelser fram som har något viktigt att säga nutidsmänniskan…om vi stannar upp och lyssnar. Hör Stinas möte med Maria, som ser sig som en utrotningshotad art. Du som lyssnar, vill du berätta om vad skogen gör med dig? Om vilka platser som betyder mest för dig? Om var du läker? Har du hittat en livsstil som passar ditt väsen perfekt? Vad har du behövt stänga dörren till för att hitta dit? Är du också en vardagsfilosof? Vad har du kommit fram till? Vad du än vill prata om, ring 018 – 17 40 20 under sändning eller maila till sondagsstina@sverigesradio.se

Sussanne Fessé och Göran Segeholm tar en titt på bilder som bygger på att någonting väsentligt saknas. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi börjar sjukt seriöst och pratar om varför män våldtar och hela "våldtäktskulturen". Sen går det raskt över till vilket djur som egentligen är snabbast om alla djur skulle vara i mänsklig storlek, vad sexuellt erfaren egentligen betyder, vilket hav Moses egentligen delade och varför har tjejer så svårt att få orgasm? Sen tipsar vi om det roligaste man kan göra med en iPhone: Nämligen talande emojis!!!Ramsby/Fischerström @Facebook See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Glöm inte att du kan följa #AppSnack på Twitter @apptvse eller Facebook. Medverkande i veckans avsnitt är Jakob Hultman (@raekob), Tobias Hieta (@tobiashieta), Linus Larsson(@iamlinus) och Michael Ploug Gartner (@bigmajk). Programmet leds som vanligt av Calle Gisselsson (@gisselsson).Veckans NyheterMore counterfeit Apple products seized, this time $635K worth of fake Lightning cables in Alaskahttp://goo.gl/EW8IFApp Store passerar 40 miljarder nedladdningar, 20 miljarder bara under 2012http://www.macworld.com/article/2023847/app-store-surpasses-40-billion-downloads-with-20-billion-in-2012.htmlIgår fyllde Safari 10 århttp://macworld.idg.se/2.1038/1.485449/webblasaren-safari-fyller-10-ar-i-dagGlobal webbläsarstatistik: http://gs.statcounter.com/#browser-ww-monthly-201112-201212Kul anekdot är att svenska MacWorlds skribent på den tiden inte alls förstod syftet med att Apple skulle släppa en webbläsare.MWs artikel från 2003: http://macworld.idg.se/2.1038/1.67027802.11AC i Macar under 2013 med tredubbla hastigheterhttp://www.macrumors.com/2013/01/02/apple-reportedly-strikes-deal-with-broadcom-to-add-802-11ac-gigabit-wi-fi-to-2013-macs/http://macworld.idg.se/2.1038/1.485473/apple-letar-expert-pa-80211acCES - Consumer Electronics Show i Las Vegas bjuder på en uppsjö med nya iTillbehörBelkin Thunderstorm - http://www.theverge.com/2013/1/6/3844186/belkin-thunderstorm-handheld-home-charger-hands-onCanopy Sensus Touch - http://www.idownloadblog.com/2013/01/07/canopy-sensus-touch-case/HAPIfork - http://www.engadget.com/2013/01/06/hapilabs-introduces-hapifork-and-spoon-smart-utensils-brings/JBL Rumble - http://www.theverge.com/2013/1/4/3835560/harman-announces-jbl-rumble-lightning-speaker-dockVeckans SnackisSNACKIS #1NHL säsongen ser äntligen ut att dra igång och samtidigt är alla europas fotbollsligor igång, utom stackars allsvenskan, och skidsäsongerna på längden och tvären rullar för fullt. Och detta är bara toppen på sportberget. Men hur hittar du alla alla TV-tider, hur håller man koll på resultaten och hur streamar du lagligt?Tips på TV-guider TV.nu - http://bit.ly/WEYwq4 Sport på TV - http://bit.ly/UCs1hn TVmatchen - http://bit.ly/VL40jN TextTV - http://bit.ly/119efoe Tips på resultat appar ASV-Addicts för Allsvensk fotbolls-koll-> https://itunes.apple.com/se/app/allsvenskan-addicts/id425039122?mt=8 LS-addicts för fotbolls-koll världen över! -> https://itunes.apple.com/se/app/live-score-addicts/id500138120?mt=8 Uppstickaren är Sofa Score. Släpptes i somras och ser ruskigt snyggt ut. Många sporter! https://itunes.apple.com/se/app/livescore-sofascore/id535471635?mt=8 F1 2013 Timing App. Kostar en mindre förmögenhet 249 kr, men ger otroligt mkt tillbaka. Liveuppdaterade GPS-positioner, visualiseringar, tidtagning och mellanskillnader. Ett måste för motorentusiasten! https://itunes.apple.com/se/app/f1-2012-timing-app/id504322365?mt=8 Tips på streaminglösningar SVT Play - http://bit.ly/UE0SHn Radiosporten Play på iOS - http://bit.ly/V4Je1A Viaplay - http://bit.ly/THb0jr TV4 Play Premium - http://bit.ly/THdX3E NFL Game Pass - http://bit.ly/UCRhEv NHL Gamecenter Live - http://www.nhl.com/ice/page.htm?id=26371 SNACKIS #2Under sommaren och hösten 2012 uppdaterade Apple i princip alla sina produkter inklusive Macbooks, iMacs, iPads och iPhones så nu ligger våren 2013 där som ett oskrivet blad utan någon självklar grej att längta efter.  Blir det något event under tidig vår och vad kommer visas där?Produkter det ryktas om: Mac Pro - http://www.macrumors.com/2012/12/09/speculation-targets-mac-pro-as-first-made-in-usa-mac-product/ iPhone mini - http://www.macworld.co.uk/ipad-iphone/news/?newsid=3415161 iWatch - http://www.idg.se/2.1085/1.484725/apple-iwatch-blir-verklighet Pebble: http://www.kickstarter.com/projects/597507018/pebble-e-paper-watch-for-iphone-and-android iPad mini retina - http://www.idg.se/2.1085/1.481275/ipad-mini-2-far-retina-skarm Apple TV - http://www.cultofmac.com/208402/itv-will-be-the-big-elephant-in-the-room-at-ces-this-year-ces-2013-preview/ Uppdaterad mjukvara, iWork, FCP?

Talande tystnad om friade bönderI november 2009 berättade Ekot i samarbete med organisationen Djurrättsalliansen att grisar plågas på svenska gårdar.Bilder som aktivisterna tagit i smyg under nattliga besök på ett hundratal gårdar visade smutsiga djur med avbitna svansar, döda djur i stallarna bland de levande och spår av kannibalism och beteendestörningar. Många medier hakade på och i en intervju ifrågasatte statsministern om han skulle äta julskinka på julafton. Men efter flera dagars intensiv rapportering blev det tyst. Vi har återvänt till frågan och det visar sig att alla grisbönder som då polisanmäldes och hängdes ut som djurplågare har friats. Men nyheten att polisanmälningarna lagts ned och bönderna friats har fått betydligt mindre uppmärksamhet än anklagelserna 2009. Tronskifte bland tidningarI veckan kom Kent Asps klassiska undersökning där han analyserar hur medierna skötte valbevakningen och i hans undersökning framträder två tronskiften. Ett som är på gång och ett som redan ägt rum. Det handlar om journalisternas ökade plats i valrörelserna och om den eftertraktade positionen som landets ledande kvalitetstidning.Subliminala penisarI säsongsavslutningen av Pluras kök i veckan flimrade det förbi en obscen bild. Det var inte lätt att upptäcka bilden, men den som backade tillbaka ruta för ruta fick se en stor penis. Om bilden var ett bus av redigeraren, eller till och med en kupp för att bättra på statistiken för TV3 play, är det ingen utanför TV3 som vet. Men tilltaget kan också sorteras till en tradition där revolterande redigerare och animerare ända sedan 1940-talet smugit in sexuella budskap och hälsningar i barn- och familjefilmer.Bamse i blåsväderEn rasande debatt tog fart i veckan när nyheten kom att världens snällaste och kanske mest politiskt korrekta björn blivit bästa kompis med Migrationsverket. Istället för att hjälpa flyktingbarn att stanna i skogen vid höga berget försöker han få dem att inse att det bästa kan vara att fara hem igen. Under Rune Andréassons tid användes Bamse ytterst sparsmakat i sammanhang utanför själva serien. I dag finns mer än 30 olika bamseprylar och du kan hitta honom på allt från tandkräm till barnpassning i charterparadis.

Hjälp! Skäggmannen och Rosa Russin förvandlas till hundar!