Podcast appearances and mentions of Maria Larsson

Ordet och bordet, brödet och vinet, religionen och riten – i detta avsnitt ligger fokus på nattvarden. Hur kommer det sig att vi firar nattvard? Får alla ta del av den? Och hur viktig är riten för religionen egentligen? Den här gången är det Robert Eriksson (pastor och föreståndare), Maria Larsson (kulturansvarig), Henrik Wernvik (pastor Universitetskyrkan) och Evelin Nyberg (kommunikatör) som samtalar tillsammans. BKpodden är en podd-serie av Betlehemskyrkan Göteborg där olika personer i Betlehemskyrkan diskuterar frågor som rör tro, religion och kyrka. Kanske får du inte jättemånga svar, men du kommer i alla fall höra att det är fler som har frågor. Avsnittet spelades in 18 december 2024. Ansvarig utgivare: Robert Eriksson

Fattigmanskaviar, Ugnstrull och efterrätt på palsternacka, kan det vara n ågot? Maria Larsson Östergren och Lotta Höglund berättar om recept som de hittat nedskrivna på flottiga lappar och i sirliga anteckningsböcker i Riksarkivet i Visby. Materialet har resulterat i den omtalade boken Bepröfvade recept. Jim Hedlund i Östersund leder samtalet med kollegorna i Visby.

Vad innebär innovation för att utveckla en hållbar destination? När framtiden är oviss och utmaningarna för besöksnäringen är komplexa behövs nya verktyg. Visit Skånes Heléne Östberg och Maria Larsson berättar om hur deras strategiska färdplan "Tourism Matters" har satt en tydlig riktning mot framtiden och även resulterat i konkreta utforskande projekt och resultat. Ett exempel är "Smart Natur", där Visit Skåne tillsammans med Hello Future har utforskat hur man kan minska besökstrycket på populära turismmål. Mer information om Smart Natur: https://hellofuture.se/projekt/ett-skolboksexempel-pa-resurssmart-utvecklingsarbete-fran-visit-skane/ Häng med oss och prata innovation på Innovationsspanarna - varje fredag kl 8:30-9:00. Mer information: bit.ly/3I5BKYx Ladda ned vår guide till systematisk innovation: bit.ly/3sZSW9V Prenumerera på vårt nyhetsbrev: bit.ly/3yu2XwX

Det tar en stund innan vi kommer till själva kärnan i det här samtalet. Men du behöver bakgrunden för att förstå det Maria Larsson har gått igenom. Särskilt om du som jag har haft den stora turen att aldrig ha hamnat i en riktigt dålig relation som vuxen. Det tar också en lång tid innan man förstår vad man är utsatt för och då kanske man gör som Maria, vänder det mot sig själv. Hon trodde att det var henne det var fel på, att hon var psykiskt sjuk. Fram till den dagen när en kompis kom med en liten men avgörande kommentar.Att hon var med i en speciell kristen församling gjorde det inte lättare för att skilja sig var inte tillåtet.Det här avsnittet är långt, men jag har en stark känsla av att det är viktigt för väldigt många därute. Det är tufft av Maria att dela med sig av sitt liv, eller som hon själv sa efteråt:”Det här var som att gå igenom två års terapi på två timmar”.Innan vi börjar, så vill jag nämna en helt annan sak. På väldigt kort varsel fick jag möjlighet att operera min artroskraschade höftled. Det gjorde att jag fick avboka flera intervjuer och det kan hända att du får stå ut ett litet tag över jul utan spännande möten. Eller så blir det en mix av något som jag kommer på med kort varsel.Vill du ändå hänga med mig och kolla hur man rehabbar en höftoperation så är du välkommen in på poddens Instagram @spannandemotenModerator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Coronapassport.se, Nordic Light Hotel, Atrament BooksHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maria Larsson. Stina Wollter. Robert Eriksson.  STÖD UKRAINA Via Equmeniakyrkans katastrof­fond görs nu en insamling till de som drabbas av kriget i Ukraina. Vill du vara med och bidra? Använd då bankgiro 900-3286 eller swisha 9003286. Märk gåvan ”Ukraina”.   STÖD VÅRT ARBETE Vi är tacksamma för alla som varje vecka ger av sin tid och sina pengar till Betlehemskyrkan och det arbete vi ägnar oss åt. Vill du också vara med och bidra? Swisha en gåva till 123 592 23 07. Varje gåva, oavsett storlek, är värdefull. Tack!

Maria Larsson var nästan färdigutbildad gymnasielärare när olyckan som omkullkastade livet inträffade. Det var vid nationaldagsfirandet som sällskapet skulle tävla i stövelkastning. Maria fick till ett bra stövelkast, samtidigt stöp hon framåt och bröt nacken. Det ledde till att hon blev förlamad från halsen och ner. Idag kämpar Maria för ett tillgängligt samhälle som inkluderar alla.

I en repris från 2017 berättar professor Maria Larsson från Stockholms Universitet om vårt luktsinne. Hur fungerar det egentligen och går det att förbättra? Dessutom utsätts Fritte för ett spännande dofttest. Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

I det hundranittioåttonde avsnittet av podden talar vi om ätstörningar, bipolär sjukdom och ADHD. Gäst är Fanny Roethlisberger. Det här är den andra delen av tre av intervjun med Fanny, och här får hon bland annat svara på två expertfrågor från psykiatrikerna Tove Mogren och Maria Larsson. Dessutom berättar hon om bulimin och hur hon till sist tog sig ur ätstörningarna.Hon berättar även hur hon förhåller sig till ätstörningsproblematiken när hon skapar recept, och varför hon känner att hon har ett sundare förhållande till mat än gemene man. Vi får också höra om hur hon fick sin ADHD-diagnos, hur den påverkar henne, vad hon tycker om sina olika mediciner och varför hon inte ser ADHD som en superkraft.Om du vill kommentera avsnittet finns Fanny på Instagram där hon heter roethlisbergerphoto, Christian finns på Twitter och heter c_dahlstrom. Trevlig lyssning!Om du har självmordstankar finns information om var du kan söka hjälp på 1177, kortlänk här: http://sinnessjukt.se/1177Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi skulle prata om jämställdhet och om hur Maria Larsson hamnade mitt i stridens hetta under #metoo-upproret inom polisen. I fokus kom istället mänskliga rättigheter och varje människas rätt att bli respekterade för den man är. Hör Maria berätta om hur det gick till när hon blev shanghajad in i 5000 polisanställda kvinnors vittnesmål om det man haft svårt att tala om. Om hur bristande jämställdhet är det största hindret för mänskliga rättigheter och mycket mer. Varje tisdag kommer makarna Vilkas ut med nya samtal i podden Vilkas Podderier. Tankar om hur det är att inse att man är medelålders blandas med reflektioner och matnyttigheter från deras respektive expertområden. Anna är Mastercoach med en passion för människan, ledarskap, och framtidens organisation. Hur skapar man tillväxt genom fokus, engagemang och glädje? Mikael är mediemannen med den välkända speakerrösten. Han har ett brinnande intresse för media, musik, design och kärnkraft. Hans näsa för trender och konspirationer tar oss ut på spännande resor. Hör gärna av dig på contact@sumoteam.com för idéer & mer information.

”Med våld menas varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill” så definieras våld av Per Isdal, psykolog, psykoterapeut och föreläsare med lång erfarenhet av att möta män med våldsproblem. I det här avsnittet av Vilkas Podderier möter vi Maria Larsson. Hon tog sig ur en 20-år lång destruktiv relation och med grund i sina egna erfarenheter arbetar hon nu med brottsprevention, demokrati, jämställdhet, arbetsmiljö och mäns våld mot kvinnor och barn. I ett samtal med Anna berättar hon hur vi alla kan vara uppmärksamma på signaler som indikerar att en medmänniska lever i en våldsam relation. Vi får lära oss om krafsmetoden, höra om de fyra faser den utsatta går igenom. Vi hör om mäns våld mot kvinnor och kvinnors våld mot män. Varje tisdag kommer makarna Vilkas ut med nya samtal i podden Vilkas Podderier. Tankar om hur det är att inse att man är medelålders blandas med reflektioner och matnyttigheter från deras respektive expertområden. Anna är Mastercoach med en passion för människan, ledarskap, och framtidens organisation. Hur skapar man tillväxt genom fokus, engagemang och glädje? Mikael är mediemannen med den välkända speakerrösten. Han har ett brinnande intresse för media, musik, design och kärnkraft. Hans näsa för trender och konspirationer tar oss ut på spännande resor. Hör gärna av dig på contact@sumoteam.com för idéer & mer information.

Det bästa vi kan göra enligt avfallshierarkin är att förebygga och minimera avfallet, men hur lätt är det egentligen? I det här avsnittet pratar miljöpedagogerna Ann och Rustan om Minimeringsmästarna, tappade knäckebröd och om kloka barn. Gäster i programmet är Elin Svensson från Göteborgsregionen, Andreas Palmblad som tävlar i Minimeringsmästarna, Maria Larsson från Marla Miljödialog och Maria Lindman från Sysav.Avfallet är en podd producerad av Sysav med miljöpedagogerna Rustan Nilsson och Ann Nerlund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Litterär gudstjänst: Gud gömmer sig bakom en björk. Matt 6:19–24. Britta Hermansson. Textläsning: Maria Larsson. Musik: Victor Olofsson. STÖD VÅRT ARBETE Vi är tacksamma för alla som varje vecka ger av sin tid och sina pengar till Betlehemskyrkan och det arbete vi ägnar oss åt. Vill du också vara med och bidra? Swisha en gåva till 123 592 23 07, eller passa på att ta tillfället i akt att lägga in en stående månadsöverföring via din internetbank, till bankgiro 514-8770. Varje bidrag är viktigt. Varje bidrag gör skillnad. Tack!

Varningarna var många men hon ville inte se dem. En dag gick det inte längre. Hon som klarat av allt hade svårt att minnas något. Maria Larsson berättar om vägen in - och ur - utbrändheten. När hon var som sjukast orkade Maria inte ens vara med sina barn. Skammen var så stor över att inte kunna.  Hör Maria Larssons berättelse om Prestationsprinsessan som gick in i väggen. Och om hur hon tog sig vidare, tillbaka in i arbetslivet Serien är producerad av Ola Hemström. Vill du skicka en hälsning till Micael kan du gör det via ola.hemstrom@sverigesradio.se Programmet är inspelat 2018.

Varningarna var många men hon ville inte se dem. En dag gick det inte längre. Hon som klarat av allt hade svårt att minnas något. Maria Larsson berättar om vägen in - och ur - utbrändheten. "När jag var sjuk jag så hade jag ambitionen att hämta mina barn på förskolan Det orkade jag inte varje dag. Jag skämdes oerhört mycket över att jag inte orkade vara med mina barn. Det är skamfyllt." Hör Maria Larssons berättelse om Prestationsprinsessan som gick in i väggen. Och om hur hon tog sig vidare, tillbaka in i arbetslivet. "Jag skulle vilja berätta om hur det kändes för mig när jag blev sjuk. Om alla de signaler som jag ignorerade och om min väg tillbaka. För det är som en epidemi som inte ser ut att vilja avstanna." Det här programmet är en återutsändning från 2018. Har du kommentarer, tankar eller en hälsning till Maria, maila gärna till seriens producent ola.hemstrom@sverigesradio.se.

Första söndagen i advent: Ett nådens år. Matt 21:1-9. Robert Eriksson. Textläsning: Maria Larsson. Sång av Betlehemskyrkans webbkör, under ledning av Ulrika Henkelman. Majvor Sigvardsson, orgel. Text och musik: Otto Olsson. #KARANTÄNKOLLEKT Vi är tacksamma för alla som varje vecka ger av sin tid och sina pengar till Betlehemskyrkan och det arbete vi ägnar oss åt. När vi nu under en tid flyttar ut vårt arbete på nätet blir dock möjligheterna att göra insamlingar förändrade – men för att kunna fortsätta bedriva vår verksamhet är behovet av ett fortsatt givande stort. Så, stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till 123 592 23 07 – eller ännu hellre, passa på att ta tillfället i akt att lägga in en stående månadsöverföring via din internetbank, till bankgiro 514-8770. Varje bidrag är viktigt. Varje bidrag gör skillnad. Tack!

  Midsommardagen: Skapelsen. Mark 6:30-44. Agneta Wallenstam. Textläsning: Maria Larsson. #KARANTÄNKOLLEKT Vi är tacksamma för alla som varje vecka ger av sin tid och sina pengar till Betlehemskyrkan och det arbete vi ägnar oss åt. När vi nu under en tid flyttar ut vårt arbete på nätet blir dock möjligheterna att göra insamlingar förändrade – men för att kunna fortsätta bedriva vår verksamhet är behovet av ett fortsatt givande stort. Så, stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till 123 592 23 07 – eller ännu hellre, passa på att ta tillfället i akt att lägga in en stående månadsöverföring via din internetbank, till bankgiro 514-8770. Varje bidrag är viktigt. Varje bidrag gör skillnad. Tack!  

Britta Hermanssons vardagsrum blir i dessa tider Brittas mellanrum och sänds live i Betlehemskyrkans YouTube-kanal varje onsdag kl 19 och kan också höras här i BK:s podcast. I detta avsnitt: Samtal och smakprov från replokalen, tillsammans med Maria Larsson, m.fl. Om musik i allmänhet och Stevie Wonder-projektet i synnerhet.

En musikgudsjänst där en av singer-songwriter-genrens största, Rickie Lee Jones, för första gången får sina texter tolkade på svenska. Maria Larsson och Robert Erikssons tal kan du lyssna till separat, eller ladda ned. Historien bakom albumet The sermon on Exposition boulevard, som sångerna i gudstjänsten är hämtade ur, börjar i Harlem i New York, i gatumiljö bland marginaliserade människor. En vän till Rickie Lee Jones, som arbetade med socialt utsatta, bad henne komma och läsa text ur Nya Testamentet till musik. Väl där så började hon sjunga och improvisera och skriva vidare på både text och musik. Och så föddes detta album, där berättelser från nya testamentets Jerusalem sipprar fram och flätas in i berättelser om att vara människa i en urban och oborstad nutidsmiljö. Det är något speciellt med hur Rickie Lee Jones just skriver vidare på berättelserna som sen inspirerade mig att skriva vidare på hennes texter när jag skulle översätta till svenska. I gudstjänsten tar vi avstamp i Rickie Lees låtar, och skriver vidare, och blandar in oss själva och våra vardagsliv. Och det är där, i gränslandet mellan teologi och poesi, som vi sjunger. Maria Larsson, kultur & musikansvarig i Betlehemskyrkan   om Rickie Lees musik I Betlehemskyrkan i Göteborg har kulturen en central plats och här finns ofta litteratur, konst eller musiksatsningar med i gudstjänsterna. Föreställ dig för ett ögonblick att den första halvan av livet innebär uppvärmning, eller byggandet av en flotte. Och den andra halvan av livet innebär att ge sig ut på en resa över havet, att börja leva livet och inte bara som det kan kännas efter ett tag - överleva livet. Det finns människor som redan är ute på havet med flotten och det finns de som aldrig vågade ge sig ut på resan med sin flotte. Båda dessa livsval skildras i konst och musik och i heliga texter. Vi finner de olika livsvalen i Bibelns berättelser. Konst och musik har ofta det gemensamt med Bibeln, nämligen att i Bibeln finns inga censurerade liv.  ur predikotexten av pastor Robert Eriksson Bibeltexter Joh 12:24 Musik Rickie Lee Jones musik med textolkningar av Maria Larsson och Robert Eriksson: Where I like it best / Du är där jag helst vill va´ Circle in the sand / Cirklar i sanden Fallin up / Faller uppåt I was there / Jag var där Seventh day / Sjunde dagen Må din väg gå dig till mötes/P Harling Instrumentalt stycke för piano och orgel/M Larsson Se hur Gudsvinden bär/I Johánsson Medverkande Robert Eriksson, predikan och sång Maria Larsson, gudstjänstledning, piano och sång  Paul Biktor Börjesson, gitarr och musikproduktion Henrietta Adamsson Eryd och Karin Bengmark, sång Ola Jansson, piano och orgel Producent Neta Norrmo Tekniker Daniel Roos ochThor Andersson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Söndagen före pingst: Hjälparen kommer. Joh 16:12-15. Robert Eriksson. Textläsning: Maria Larsson. #KARANTÄNKOLLEKT Vi är tacksamma för alla som varje vecka ger av sin tid och sina pengar till Betlehemskyrkan och det arbete vi ägnar oss åt. När vi nu under en tid flyttar ut vårt arbete på nätet blir dock möjligheterna att göra insamlingar förändrade – men för att kunna fortsätta bedriva vår verksamhet är behovet av ett fortsatt givande stort. Så, stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till 123 592 23 07 – eller ännu hellre, passa på att ta tillfället i akt att lägga in en stående månadsöverföring via din internetbank, till bankgiro 514-8770. Varje bidrag är viktigt. Varje bidrag gör skillnad. Tack!

5 söndagen i påsktiden: Att växa i tro. Gal 5:13-18. Robert Eriksson. Textläsning: Matilda Nilsson. Musik av Maria Larsson, piano & Sten Källman, saxofon. #KARANTÄNKOLLEKT Vi är tacksamma för alla som varje vecka ger av sin tid och sina pengar till Betlehemskyrkan och det arbete vi ägnar oss åt. När vi nu under en tid flyttar ut vårt arbete på nätet blir dock möjligheterna att göra insamlingar förändrade – men för att kunna fortsätta bedriva vår verksamhet är behovet av ett fortsatt givande stort. Så, stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till 123 592 23 07 – eller ännu hellre, passa på att ta tillfället i akt att lägga in en stående månadsöverföring via din internetbank, till bankgiro 514-8770. Varje bidrag är viktigt. Varje bidrag gör skillnad. Tack!

5 söndagen i fastan: Försonaren. Joh 3:11-21. Robert Eriksson. Textläsning: Karin Careborg. Badar i ljus – text och musik av Ingmar Johansson. Emma Peterson, sång. Maria Larsson, piano. #KARANTÄNKOLLEKT Vi är tacksamma för alla som varje vecka ger av sin tid och sina pengar till Betlehemskyrkan och det arbete vi ägnar oss åt. När vi nu under en tid flyttar ut vårt arbete på nätet blir dock möjligheterna att göra insamlingar förändrade – men för att kunna fortsätta bedriva vår verksamhet är behovet av ett fortsatt givande stort. Så, stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till 123 592 23 07 – eller ännu hellre, passa på att ta tillfället i akt att lägga in en stående månadsöverföring via din internetbank, till bankgiro 514-8770. Varje bidrag är viktigt och tillsammans kan vi åstadkomma massor. Tack!

Runt om i Sverige blomstrar rekoringarna. På parkeringsplatser och torg möts varje vecka konsumenter och livsmedelsproducenter för att hämta och lämna ut de varor de beställt i den lokala rekoringen. Från den första utlämningen av varor i Jämtland Härjedalen 2018 finns det nu aktiva köp- och säljplattformar i fem av de åtta kommunerna, och i återstående tre finns intresse och engagemang för konceptet. Stina Dahlqvist från Långbergets gård är en av de som säljer sina produkter i rekoring. Hon jobbar även, genom ett Leaderprojekt, med att främja utvecklingen av rekoringar i länet. I avsnittet hör du även Sven Olofsson från Kossan i Berg, Maria Elf som säljer sina produkter i rekoringen i Ragunda och Maria Larsson i Undersåker som är en nöjd rekoringskund.  Reporter: Annelie LannerProducenter: Ole Rönning Kristiansson och Sofia Wrangel  ------------------------------------------------------------ Podden produceras av Grönt Center i Ås, ett Leader Sjö, Skog och Fjäll-projekt finansierat av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Grönt Center i Ås har initierats av Torsta AB, LRF Jämtland, Fröjas- Oasen i Ås, Eldrimner och Krokoms Kommun. Har du synpunkter på podden eller förslag på andra gäster? Eller har du andra idéer och förslag om vad Grönt Center bör göra? Följ Grönt Center i Ås på Facebook eller mejla snackagront@grontcenter.se

Maria är Örebro Läns landshövding och erkänt duktig ledare. Hon har tidigare varit förste vice partiordförande för Kristdemokraterna och har varit statsråd i de två senaste alliansregeringarna. Äldre- och folkhälsominister åren 2006 till 2010, respektive barn- och äldreminister 2010 till 2014. Ta del av lärdomarna och tipsen hon delar med sig av utifrån sin ledarskapsresa!

Litterär gudstjänst: Den andra dödssynden. Jan Guillou i samtal med Agneta Wallenstam. Textläsning: Maria Larsson. Musik: Sten Källman, saxofon och sång, stråkkvartetten Qvartiett.

10 sön eft trefaldighet: Nådens gåvor. Agneta Wallenstam & Klas Parknäs. Textläsning: Maria Larsson.

Söndagen f pingst: Hjälparen kommer. Robert Eriksson. Textläsning: Maria Larsson.

Eva Dahlgrens sånger är grunden till dagens gudstjänst från Betlehemskyrkan i Göteborg. Simon Ljungman från Augustifamiljen sjunger tillsammans med kör och musiker under ledning av Maria Larsson. Pastor Robert Eriksson predikar men fattar även han gitarren och sjunger. Du kan lyssna på eller ladda ner predikan med Robert Eriksson separat. I sången Säg mitt namn tog vi del av en textrad om hur sökandet efter oss själva också kan hänga tätt samman med en sorts bön: Vem kunde någonsin tror att jag var den som skulle ställa mig på knä vid sängen och be? ur Robert Erikssons predikan Musik behöver inte förklaras utan tolkas av var och en på sitt sätt, når oss alla på olika vis. Eva Dahlgren själv är glad över just detta, att hennes musik lever vidare i olika sammanhang: Jag blir såklart bara glad över att min musik uppskattas och väcker tankar Idéen att använda Eva Dahlgrens texter och musik har länge byggts upp hos gudstjänstledare Maria Larsson. Vi talar ofta om relationer och värderingar i kyrkan, talar terapeutiskt, agerar aktivistiskt. Vi gör det, och det ska vi göra. För klimatet, för fred och frihet, för solidaritet och kärlek. Det kokar visst ned till det till slut, hur vi lever våra liv. Men så har vi också det där som påminner oss om det förhöjda och mystiska, som öppnar upp mot det existentiella och det eviga/heliga. I kyrkan som i konsten, gestaltat i berättelse, poesi, myt och rit, som vi bryter våra liv mot och som drar in oss i det som är större. I det spänningsfältet lever vi. Mellan vardag och fantasi. Mellan ödmjukhet och övermod. Mellan diakoni, kakafoni och symfoni. Text  Ps 139:1-2 Upp 2:17 Musik   Jag vill ju bara vara fri Säg mitt namn Ung och stolt Vem tänder stjärnorna Sand Innan kärleken kom Snö Se hur hela världen står i blom All text och musik av Eva Dahlgren Medverkande Robert Eriksson, predikan, sång och gitarr Maria Larsson, gudstjänstledare Simon Ljungman med band Sofia Myrén, solosång Henrietta Adamsson, solosång Karin Bengmark, solosång Kör under ledning av Maria Larsson Stråkkvartetten Qvartiett Producent Neta Norrmo Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg Bengt Pettersson och Thor Andersson, tekniker Sveriges Radio liv@sverigesradio.se

Jungfru Marie bebådelsedag: Guds mäktiga verk. Robert Eriksson. Textläsning: Maria Larsson.

Hej allihopa ! Ikväll får ni höra mig Adam Linder och min fina gäst Maria Larsson! Superkul och intressant avsnitt! Håll till godo !

Säg mitt namn: Mässa med Eva Dahlgrens musik. Predikan Robert Eriksson. Textläsning Agneta Wallenstam. Sång och musik Simon Ljungman med band, kör under ledning av Maria Larsson och stråkkvartetten Qvartiett. Utdrag ur sångerna Säg mitt namn, Ung och stolt, Innan kärleken kom, samt Se hur hela världen står i blom – samtliga med text och musik av Eva Dahlgren och stråkarrangemang av Carin Åkesson. Detta är en förkortad version av gudstjänsten.

Tacksägelsedagen. Robert Eriksson. Textläsning Maria Larsson.

Varningarna var många men hon ville inte se dem. En dag gick det inte längre. Hon som klarat av allt hade svårt att minnas något. Maria Larsson berättar om vägen in - och ur - utbrändheten. "När jag var sjuk jag så hade jag ambitionen att hämta mina barn på förskolan Det orkade jag inte varje dag. Jag skämdes oerhört mycket över att jag inte orkade vara med mina barn. Det är skamfyllt." Hör Maria Larssons berättelse om Prestationsprinsessan som gick in i väggen. Och om hur hon tog sig vidare, tillbaka in i arbetslivet. "Jag skulle vilja berätta om hur det kändes för mig när jag blev sjuk. Om alla de signaler som jag ignorerade och om min väg tillbaka. För det är som en epidemi som inte ser ut att vilja avstanna." Har du kommentarer, tankar eller en hälsning till Maria, maila gärna till seriens producent ola.hemstrom@sverigesradio.se.

Luktsinnet, minnen och dofter – hur fungerar det egentligen? Vi träffar Maria Larsson som svarar på högt och lågt om just dessa ämnen. Hur fungerar luktsinnet? Varför tänker jag på mitt ex när jag känner en viss doft? Varför är dofter så starkt kopplade till minnen? Hur kommer det sig att vi fortsätter dricka alkohol fastän vi haft många aversiva upplevelser? Varför slutar det lukta äckligt på toaletten efter ett tag? Hur kommer det sig att man vänjer sig vid en doft? Är det verkligen så att gravida upplever dofter på ett annat sätt? Och när man har ägglossning?

Andreas har inte känt några lukter sedan han fick en hjärnskakning för nästan tio år sedan. Han saknar doften av en krispig höstdag och är ständigt rädd för att lukta illa. För ett par veckor sedan, när han stod vid spisen och lagade mat, kände han doften av löken som stektes framför honom. Kan det betyda att Andreas någon gång kan få sitt luktsinne tillbaka? Även om doftsinnet är nedsatt så finns det hopp, det kan gå att öva upp, berättar Maria Larsson, luktforskare och professor i psykologi, vid Stockholms universitet. Det handlar om att träna sig genom att dofta på olika ämnen regelbundet. I studion medverkar också: Ingrid Ekström, doktorand i psykologi vid Stockholms universitet och Mats Lekander professor och forskare i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet.

Stina Oscarsson läser och samtalar med Maria Larsson. Sångensemblen Iris sjunger En delad värld (text och musik: Love Antell).

Journalisten och programledaren Eric Schüldt möter författaren, dramatikern och poeten Johannes Anyuru. Inledning av Robert Eriksson och Maria Larsson.

Hur fungerar egentligen vårt luktsinne? Hur har det utvecklats? Och vad är självbiografiska luktminnen? Professor Maria Larsson har svaren. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det femte avsnittet av Konstnärligt talat handlar om musik och lärande. Det börjar med blockflöjtspip och slutar med framtidsspaningar och däremellan träffar vi bl a Maria Larsson och Helena Wattström samt studenter från musiklärarutbildningen. Vi pratar också med Ron Davis Alvarez från El Sistema och besöker Dream Orchestra, ett musikpedagogiskt projekt för bl a flyktingbarn. Programledare Markus Görsch, producent Kenneth Hedlund.

De blev lovade upprättelse - barnhemsbarnen skulle få ekonomisk ersättning för de kränkningar de utsattes för i statens vård. Över hälften fick nej. Kaliber nyhetsdokumentär - om det dubbla sveket. Barn i Sverige misshandlades och utsattes för övergrepp på fosterhem och institutioner. Staten lovade att de så kallade barnhemsbarnen skulle få en upprättelse och skadestånd. Men över hälften nekades ersättning. Kaliber handlar idag om barnhemsbarnen som blev utan upprättelse. Jag har fortfarande ett märke i höger öga. Kan man se det? Ja, jag har vita droppar så att det inte ska synas så jag har en skada i högra ögat. Jag har en halv framtand. Jag har lite ärr på kroppen, här och där. Pernilla Forssell visar upp ärr från tiden som hon fått när hon bodde i fosterfamilj. Skadan i ögat fick hon efter ha blivit slagen med ett blixtlås. Hon var bara fem år gammal när hon blev omhändertagen av socialtjänsten. Hennes föräldrar hade missbruksproblem. Jag minns att vi var hemma och gömde oss, och att det knackade på dörren, och så kom polisen och socialtjänsten. Jag kommer ihåg att jag kröp under min lillebrors spjälsäng och gömde mig, och höll i mig krampaktigt i sängen, och kände hur någon drog fram mig. Pernilla och hennes två syskon omhändertogs och placerades på olika hem. Pernilla hamnade hos en fosterfamilj på landet.   Det var strängt. Mycket regler. Och kärlekslöst. Dina syskon hade du någon kontakt med dem? Det var knappt. Jag träffade min lillebror några gånger, han kom utanför Östhammar, och min syster, hon bodde först hos mormor i några år, sen blev hon också fosterhemsplacerad. Så de splittrade oss, och vi hade inte mycket kontakt. "Nej, jag har aldrig känt kärlek"  Under de åtta åren Pernilla var placerad kom hennes biologiska föräldrar bara och hälsade på några enstaka gånger. Hon hade ett stort behov av närhet. Något som inte uppskattades av de nya föräldrarna. Det var ett problem att jag ville sitta i knät och att jag sökte närhet.   Uppväxten hos familjen var traumatisk. Pernilla Forssell berättar om de hårda reglerna. Fosterfamiljens biologiska dotter favoriserades och Pernilla blev slagen. Ofta vid matbordet. Då hon hade svårt att få i sig maten. Det gick inte att svälja. Och man försökte verkligen. För svalde du inte det så fick du en smäll i bakhuvudet. Hon tvångsmatade så då fick du ju äta det du hade på tallriken, så hade du spytt upp så fick du ta ner det igen. Så fick du sitta där tills du var klar. Förklarade hon någonsin varför? Nej, det hon sa var bara att förhålla sig till.   Hon berättar också hur hon straffades med iskallt vatten i duschen, att hon blev inlåst som straff, och att hennes fostermamma tryckte ner henne i sitt eget kiss när hon började sängväta. Varför gjorde de på det här sättet, tror du? Var det för att de inte visste bättre, eller var det för att kände du kärlek från dem någon gång? Jag har tänkt många gånger på det här Nej jag har aldrig känt kärlek. Jag har aldrig känt kärlek. Jag vet jag höll min fosterpappa i handen för jag har alltid sagt att min fosterpappa var ändå snäll eller snällare. Men då vet jag någon gång, vi var vid korna och jag var inte så van vi djur eftersom jag var en stadsjänta, och så var vi vid korna och jag höll honom i handen och rätt som det är så känner jag hur det ont det gör i handen som jag håller honom i, och det sticker. Då har han tagit tag i elstängslet och håller mig i handen. Det var för att jag höll honom i handen, att jag skulle lära mig att sluta hålla i.   Pernilla Forssell är ett av de så kallade barnhemsbarnen. De som staten skulle ge upprättelse efter att de vanvårdats på institutioner eller i fosterhem. Så här lät det i september 2011 då staten bad om en offentlig ursäkt. Från ceremonin i stadshuset i Stockholm. Per Westerberg, dåvarande talman: Det svenska samhället ber idag er kvinnor och män som drabbats om ursäkt. Stockholms stadshus är fyllt till brädden. På tillställningen bjuds det på snittar och alkoholfritt bubbel. Drottningen är här och flera riksdagsmän och ministrar. Talmannen Per Westerberg är den som framför ursäkten. Det är en ursäkt utan förbehåll eller förmildranden. Den vanvård ni utsatts för är en skam för Sverige. Den här ursäkten hade föregåtts av flera års statliga utredningar. Även en ersättning på 250 000 kronor har efteråt betalats ut till många av de som drabbats. Hela den här processen har rivit upp sår hos dom som blivit tvungna att väcka de gamla minnena till liv. Av de 5 300 som sökt ersättning har över hälften nekats. Tragiskt med så många avslag Kaliber handlar idag om de som lovades upprättelse - men som inget fick. Domaren Göran Ewerlöf var ordförande för ersättningsnämnden - den nämnd som skulle godkänna utbetalningarna. Så här efteråt tycker han att det är tragiskt att det är så många som har fick avslag. De känner sig dubbelt kränkta. Först har de upplevt att de blivit kränkta som fosterbarn och sen så kommer de och begär ersättning och upprättelse av staten, och så säger staten nej till det. Då upplever många det som att staten inte trott eller tagit till sig av det man har berättat. Så har många framställt det till mig. Hela den här processen började efter att SVT:s Dokument inifrån sände dokumentären Stulen barndom som visade att många av dem som placerats på institutioner och barnhem behandlades illa. Så här lät det i dokumentären: De 40 nu vuxna skärsbobarn som vi talat med vittnar samtliga om att de blivit slagna åtminstone någon gång på barnhemmet. En berättar att han fick bröstbenet avslaget av en vårdare, en annan att han fick trumhinnan spräckt med en smäll. En pojke berättar att han blev sparkad i baken med en träsko för att han inte förmådde svälja en filmjölk som han bett om att få slippa, men tvingades äta. Dokumentären som sändes 2005 handlade om ett boende - Skärsbohemmet. Ett barnhem för pojkar utanför Alingsås. Vi har talat med flera vårdare som inte vill bli intervjuade men som säger att de ofta använde våld mot barnen. När jag tänker på det idag skäms jag, säger en av dem. Skärsbo var den svartaste tiden i hela mitt yrkesliv, säger en annan. Johnny Lindén tar fram lunta med papper. Här är hela arkivhandlingen från Göteborg. Johnny Lindén - nu en bra bit över 60 år - var en av pojkarna som placerades Skärsbohemmet. Han och många av de andra som sökt ersättning har fått hjälp med att begära ut barnavårdsnämndernas handlingar från Riksarkivet, så att de kan bevisa att de varit placerade. Här finns beslut och dagboksblad. Det är inte mycket som står. Hjärnskadad pojke. Ja. Dålig kamratkontakt. Men vadå hjärnskadad? Det vet inte jag vad det kommer från. Men har du någon hjärnskada? Nej. Det tycker jag inte själv. Haha. Kletar i barnbespisningen i skolan. Ja, ja. Att du hade dåligt bordsskick? Det kan det ha varit.   När Johnny Lindén var elva år var det mycket bråk hemma. Hans föräldrar höll på att skilja sig och han hade börjat slåss i skolan. 1961 tog barnavårdsnämnden i Göteborg beslut om att Johnny skulle omhändertas. Han placerades på Skärsbohemmet utanför Alingsås. Det var ju mycket slag och så däruppe. Vi blev inlåsta i bastun ibland. Det var ren, ram pennalism. På Skärsbo använde föreståndaren en särskild behandlingspedagogik - en slags sysselsättningsterapi. Pojkarna sattes i hårt trädgårdsarbete.   Vi var i princip livegna. De hyrde ut oss till kringboende som arbetskraft. Vad fick ni göra då? Kratta och städa. De utnyttjade oss till gratis arbetskraft. En del av pojkarna blev slagna av föreståndaren på Skrärsbo. Ofta var det föreståndaren själv som inne på sitt kontor slog barnen, enligt vittnesmål från de placerade pojkarna. Man var ju livrädd för att göra någonting. Jag kommer ihåg det som igår. Man väntade bara på att han skulle gå gång. Det var ett jädra liv på honom där inne. Det var precis som han fick överslag ungefär. För han hade någon form av aggressivitet, aggression inom sig som han fick utlopp för. När Johnny blev inkallad till föreståndaren blev han inte slagen. Istället gjorde föreståndaren obehagliga undersökningar, enligt Johnny. Jag fick dra ner byxorna och han kände på mig i underlivet. Föreståndaren var inte läkare. Men undersökningarna av Johnnys underliv var återkommande. Det tillhör ju inte hans jobb som föreståndare att undersöka oss i underlivet. Det låter ju helt absurt, tycker jag. Det var som en skyddad verkstad däruppe. De bodde där. Vi bodde där. Det fanns ingen insyn vad de höll på med. I den så kallade vanvårdsutredningen framgår det att en vanlig bestraffning på barnhemmen i Sverige var isolering. Johnny Lindén bodde på fyra olika barnhem. På ett av hemmen blev han inlåst i ett rum i nästan en hel vecka. På Skärsbo hände det flera gånger. Han och de andra pojkarna låstes in i en bastu som låg i hemmets källare, enligt Johnny Lindén.   Som en straffåtgärd. Det gjorde de rätt ofta, låste in oss i bastun. Det behövde inte vara några större grejer utan det var för att markera sin makt. Men vad gjorde ni då? Det var inte mycket mer än att sitta därinne bara. Vi satt bara därinne och väntade på att bli utsläppta. Men hur var det för dig att sitta inlåst? Det var ett helvete var det. Det var väldigt otäckt faktiskt. Fostermamman dömdes I vanvårdsutredningen framgår det också att det var många omhändertagna barn som utsattes för sexuella övergrepp på barnhemmen. I den statliga utredningen kan man läsa att drygt åtta av tio blivit utsatta för fysiskt våld eller sexuella övergrepp. Även Pernilla Forssell drabbades. Hon berättar att övergreppen började när hennes fosterfamilj köpte en sommarstuga. Den låg jättevackert till. Det var vid en sjö. Alla tyckte att det var en sommaridyll. Då var Pernilla nio år. I sommarstugan spenderade familjen hela somrarna och många helger. Här bodde också en äldre manlig släkting till familjen.   Det började oskyldigt vid matbordet. Och då kunde han sitta och ta på mig på benet, upp på låret. Och han tog mig och kladdade på mig. Alla såg, men det var ingen som gjorde någonting åt det. Under flera år pågick tafsandet som sen övergick i allvarliga övergrepp, enligt Pernilla Forssell. Hon säger att hon tvingades till oralsex. Det blev bara värre och värre. Sen när jag blev 12 så blev det fullbordat.  Efter så, jag skämdes jättemycket, jag tog på mig skuld.   Enligt Pernilla, så visste hennes fosterföräldrar vad som hände. De är fortfarande i livet. Hennes fosterpappa säger på telefon att allt bara är påhitt. Han säger att de sa till släktingen när han tafsade på Pernilla. Men att det skulle ha skett allvarliga övergrepp vill han inte kännas vid. Han säger att de behandlade Pernilla väl, och att hon till och med fick följa med på familjens semestrar. Men det finns bevis på att Pernilla blev misshandlad. Sommaren när hon fyllt 14 år var det dags att återvända till sommarstugan. Men Pernilla vägrade. Och fostermamman blev arg. Och hon slog och hon slog och hon slog. Pernilla rymde och polisanmälde sin fostermamma som dömdes för misshandel. Enligt fosterpappan slutade familjen då att ta emot barn. De säger att de gått vidare och att saken är utagerad. Men för Pernilla skavde såren länge efter de åtta åren som hon var placerad. Hon kommer ihåg hur hon påverkades efter placeringen. Mera rädd, man var mer försiktig. Man drog sig undan, samtidigt som man var bland folk. För att hålla sig lite säker. Idag är hon 42 år. Försiktigheten gör sig fortfarande påmind. Nu bor hon i ett litet hus långt ute på landet.   Från det jag var 20 till det jag var 40 så hade jag fortfarande mardrömmar om det. Jag hade ångest. Svårt med relationer. Svårt med tillit. Alltså det har satt så djupa spår. Även Johnny Lindén säger att han påverkats mycket av tiden på som han varit placerad på barnhemmen. Jag känner mig inte trygg i mig själv, och det bottnar mycket i den här bakgrunden man växte upp i. Men då 2005 - efter att dokumentären Stulen barndom sändes i SVT väcktes ett hopp hos många att få upprättelse. I programmet uttalade sig Morgan Johansson - då socialdemokratisk folkhälsominister: Det är självklart så att staten måste ge en oförbehållslös ursäkt för de övergrepp som de här råkade ut för under den här tiden. Flera andra länder har samma skandaler lett till utredningar om vanvård på barnhemmen. I t ex Norge, Island, Danmark, Irland, Storbritannien, Australien och Kanada. Morgan Johansson tillsatte en kommitté för att ta reda på hur man bäst kan ge de nu vuxna barnen upprättelse. Han berättar idag om varför han tyckte att det var så viktigt. Många hade blivit så pass illa behandlade att det hade fått det svårt att klara ett vanligt liv, att det innebar en ren ekonomisk skada för dem. Om du känner att du har blivit orättvist behandlad så för att du ska kunna gå vidare då krävs det att den som har behandlat dig orättvist faktiskt erkänner det och är beredd att ta ansvar. Men Morgan Johanssons arbete med att ge barnhemsbarnen upprättelse avbröts i och med   Alliansens valseger 2006. I och med maktskiftet landade frågan hos den kristdemokratiska äldreministern Maria Larsson. Enligt Morgan Johansson så förhalade hon frågan. Det drog ut på tiden väldigt långt. De tillsatte bara fler och fler utredningar. Det drog ut väldigt långt på tiden. Väckte nytt hopp Det tog flera år för Maria Larsson att komma fram till ett beslut om hur man skulle göra. Maria Larsson har nu lämnat politiken och säger att hon inte vill medverka och berätta om den här tiden. Men hon skriver i ett mail att hon inte förhalat frågan. Först hösten 2011 var de många utredningarna klara. Och många upprördes av beskedet hon gav. Ekot, Maria Larsson: 10 september 2011: Sammantaget efter att ha gjort en väldigt noggranna bedömningar, att verkligen ha gått till botten med den här frågan, så har vi kommit fram till att vi inte kan utge någon ersättning. Eftersom det inte kan ske på ett rättssäkert sätt. Eller på ett rättvist sätt. Jag blev också väldigt beklämd när jag fick höra att nu tänker inte regeringen gå fram med någon ekonomisk ersättning, säger Morgan Johansson, som var missnöjd. I opposition hade han fått andra arbetsuppgifter, men tillsammans med en partikamrat i socialutskottet lyckades han till slut få upp frågan i riksdagen. Så jag agerade då att vi som parti skulle pressa fram ett sådant agerande från regeringen. När sen frågan kom upp i riksdagen, då blev det en majoritet. Beslutet i riksdagen gav nytt hopp för dem som drabbats. I november 2012 instiftade en ny tillfällig lag som skulle ge dem som drabbats rätt till ersättning. Kravet var att försummelserna eller övergreppen skulle vara av allvarlig art. Och att de som skulle få ersättning skulle ha varit placerade någon gång mellan åren 1920 och 1980. Ersättningsbeloppet fastställdes till 250 000 kronor. Jag tyckte att det lät positivt när man hörde det. Så då hade man förhoppning om att man kanske skulle få upprättelse så småningom. Det är någon form av erkännande att det man har gått igenom stämmer, säger Jonny Lindén.  Det var mäktigt. Äntligen så är det någon som lyssnar. Nu får folk se hur det faktiskt har varit, säger Pernilla Forssell. I den nya ersättningsnämnden tillsattes 16 personer och som skulle ta beslut i fallen. Man räknade med att så många som 20 000 före detta barnhemsbarn skulle ansöka om ersättning. En första budgetering gav nämnden 1,2 miljarder kronor att betala ut till de drabbade. Göran Ewerlöf var nämndens ordförande. Så här säger han idag:  Det har varit det svåraste uppdrag jag har haft under hela min domarkarriär. Ersättningen skulle betalas ut till dem som varit utsatt för allvarlig vanvård. Det kunde handla om, misshandel, sexuella övergrepp, isolering eller barnarbete.   Det har varit otroligt gripande och även jobbigt att behöva hantera de här ärendena och varje dag träffa människor som är mer eller mindre trasiga i själen på grund av att man blivit utsatt för i sitt liv och som ska berätta under ganska stor vånda vad man blivit utsatt för, det har varit otroligt jobbigt. Det måste jag säga och sen försöka då göra en rättvis bedömning. Det har varit mycket svårt. "Vi litade på vad sökanden sa" En sak som var viktig, enligt Göran Ewerlöf, var att man skulle tro på de sökandes berättelser. Det var sökandens egen berättelse som fick ligga till grund för vår prövning. Så vi lyssnade på vad sökande hade att berätta om. Vad han eller hon hade blivit utsatt för, och sen gjorde vi bedömningen om det som han eller hon hade berättat var av tillräcklig allvarlig art för att man ska kunna få ersättning. Så det var vår prövning. Vi litade på vad sökanden sa, sen fanns det vissa undantag, men utgångspunkten var att vi litade på vad folk berättade.   Både Johnny Lindén och Pernilla Forssell kallas till nämnden i Stockholm för en halvtimmes långt förhör. Det var på försommaren 2013. Bara några dagar senare får de beslutet i sina brevlådor. Det var väldigt kortfattat. Det var inte många rader. De ansåg att de inte hade något skäl att ge mig ersättning. Då faller allt som ett korthus. Man kan inte lita på beslutsfattare, politiker och talmän. Det är bara ordklyschor. Man känner precis som man inte blir betrodd att de inte tror på en, säger Johnny Lindén. Trots allt som Johnny Lindén berättat för nämnden ansåg de inte att omvårdnaden han fick som barn var vanvård av allvarlig art. Det kändes som ett dubbelt svek. Allt man hade tagit fram från arkiven. Man har återupplivat de här dåliga sakerna igen. Jag tycker det är inte pengarna i sig själv, utan det är ett symbolvärde. Pernilla letar i sina papper. Så vad står det här i beslutet? Har inte rätt till ersättning enligt ersättningslagen. Pernilla Forssell placerades 1979 - alltså innan tidsgränsen gick ut den 31 december 1980. Men misshandeln hennes fostermamma dömdes för skedde efter 1980. Nämnden skriver också att det hon utsattes för var av allvarlig art, men eftersom just de sexuella övergreppen, som hon berättat skedde efter 1980 hade hon inte rätt till ersättning. Jag var så otroligt förstörd. Jag satt i tre dagar och bara grät och grät och grät, och kände att Det är så här att det är ingen som tror en. Det är exakt samma sak som före 1980 eller efter 1980. Om du blir våldtagen tio gånger. Det kan handla om andedräkten, dofter, någonting som sätter en trigger. Så det blir som en trigger i många år efteråt. De andra sakerna Pernilla Forssell vittnat om och som skedde före 1980 ansåg nämnden inte var av tillräcklig allvarlig art. Och det är tydligen inte allvarligt med alla slag, nedtryckt ansikte i kissfläcken i sängen det är inte allvarligt. Jag förstår inte.   Kraven stränga I juni i år lades nämnden ner och arbetet ansågs vara klart. Totalt sökte 5 300 personer ersättning. Över hälften - 54 procent - fick avslag på sina ansökningar. Att det var så många som fick avslag, menar ordföranden i nämnden, Göran Ewerlöf, beror på att lagstiftaren valde att ha stränga krav på vad som skulle ge ersättning. Nu valde man i Sverige att ha en hög ersättning, men att ställa stränga krav för att få den ersättningen. Man hade också kunnat välja att ha lägre ersättning och med lindrigare krav, så hade fler fått ersättning, men inte lika mycket. Det hade ju kunnat vara en väg man hade kunnat gå också om man hade velat. Av de 1,2 miljarder nämnden hade att dela ut gjorde de bara av med knappt hälften. Resten av pengarna återfördes till staten. Så här efteråt tycker Göran Ewerlöf att processen inte varit rättssäker. Ja, jag tycker det är ett stort problem med den här typen av förfaranden att det förorsakar en dubbel kränkning hos väldigt många människor. Där tycker jag att man måste vara väldigt försiktig när man ger sig in på en sån här prövning, en kränkningskompensation, just för det här skälet att det blir inte riktigt en rättssäker och hållfast prövning utan det blir ju utifrån vad varje person kan delge omgivningen som blir avgörande. Bland de länder som har betalat ut ersättning - så sticker Sverige ut - men den höga avslagsprocenten. I till exempel Norge fick 93 procent av de som sökte ersättning. Morgan Johansson som var den minister som inledde den här processen är idag missnöjd med hur det till slut blev. Jag kan nog säga att jag är glad över att vi lyfte upp frågan. Men jag är inte nöjd med hur den till slut kom att utformas. Och du själv då, vilket ansvar har du över de upprivna såren och den utbredda besvikelsen efteråt?   Jag skäms inte ett ögonblick för att vi tog det steget då vid det tillfället, alternativet hade varit att inte göra någonting och låta det här förbli glömt. Hade jag fått vara kvar, då hade jag sett till att, dels att vi hade hanterat det här snabbare och sedan hade förmodligen också regelverket varit mer generöst än vad det till slut blev. Maria Larsson som var den ansvariga ministern när ersättningsnämnden inledde sitt arbete, vill ju inte låta sig intervjuas, men skriver i mail att ansvaret hur det blev - lika mycket ligger på Socialdemokraterna som var med och tog beslutet, och även på nämnden som hade till uppgift att sätta praxis. Rättsfall drivs i tingsrätten Men sista ordet är inte sagt i frågan om ersättningarna. Nu under hösten avgörs ett rättsfall i Stockholms tingsrätt. Det är Johnny Lindén, Pernilla Forssell och tio andra före detta barnhemsbarn - som fått avslag av ersättningsnämnden - som kräver staten på 100 000 kronor vardera eftersom de inte fått möjlighet att överklaga. Något man ska ha rätt till enligt Europakonventionen. Staten har via Justitiekanslern, JK, bestridit skadeståndskravet och menar att ersättningen har varit extraordinär. Och därför kan betydande avsteg göras från de principer som normalt gäller. Barnhemsbarnens advokat Jens-Victor Palm håller inte med. Man ska ju ha rätt till en rättslig överprövning och man ska ha ett effektivt rättsmedel, och på både dom punkterna fallerar, skulle jag säga, både ersättningsnämndens arbete och den här lagen, ersättningslagen som stiftades. Målet är intressant för alla dem som fått avslag. I praktiken skulle det - om de vinner målet - betyda att alla som fått avslag skulle kunna stämma staten på samma grund.   Jag tycker det är rätt vidrigt att man inte ger en bättre rättslig prövning av det hela. För de här personerna, de har drabbats nog som det är. De har kommit från tuffa situationer. De har omhändertagits för vård. Och sen när man ska säga att vi gjorde fel. Nu ska vi sätta klockorna rätt så mycket vi kan och där har man ju misslyckats totalt.   Både Johnny Lindén och Pernilla Forssell är försiktig hoppfulla inför den nya rättsprocessen. Även om de båda längtar efter att få ett avslut. Jag ville bara att någon myndighet skulle höra min historia. Och att det ska bli en förändring. Men jag har haft en så otrolig sorg inom mig. Själen har ju varit halv. Min biologiska familj. Jag har nästan ingen kontakt alls med dem. Jag hade kunnat ha haft en massa syskon. Det har varit svårt, säger Pernilla Forssell. Man ser konsekvenserna och i backspegeln så tänkte man många gånger, varför ska de in och rota i det här för det har inte avslutats än. Det är en pina, inte bara för mig och även för många andra människor som inte får något avslut. Jag tycker det är en skam över hur det här har skötts. Man ville liksom få ett avslut på det här innan man lämnar detta jordeliv, Johnny Lindén.   Reporter: Mikael Funke Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Kerstin Ekberg leder gudstjänsten och övriga medverkande är Maria Larsson, Ulrika Henkelman och Henrietta Adamsson Eryd. Betlehemskyrkan i Göteborg innehar STIM-licens för denna publicering.

Skander KurtinÄnglakören under ledning av Maria Larsson och Ulrika HenkelmanHusbandet Betlehemskyrkan i Göteborg innehar STIM-licens för denna publicering.

Många undrar över hur man gör för att sälja service via webben. Maria Larsson driver ett företag som erbjuder virtuell assistans. Maria har bott i London i 20 år och reser nu runt i Europa som digital nomad. Maria Larsson gick från anställd inom detaljhandel till att driva ett digitalt serviceföretag. I intervjun jämför Maria det tidigare livet som anställd och livet som webbföretagare, vilka fördelar och nackdelar som finns. I den här podcasten lär du dig:om modet att gå utanför bekvämlighetszonenom att sälja tjänster på webbenom att allt löser sig till slut Maria hittar du på: http://www.globalexecutiveassistants.com/ Ta en bild när du lyssnar på podden, dela på Instagram och #AnnaAberg. Du kan vara en av dom jag nämner i nästa podcast! Nästa vecka får du lyssna till Kikki Sandström som ställer frågor om hur man använder pilotkurser. Missa inget! Få alla entreprenörshistorier och frågor från publiken direkt i inkorgen!

Kristna Bähr om hur vi småföretagare kan använda vår hjärna på ett bättre sätt. Kristina är barnläkaren som hoppade av och startade egen verksamhet.Kristina coachar chefer och ledare samt utbildar i hur man kan använda kunskap om hjärnan i skolan för elevernas bästa. Ur en livskris kom insikten om att Kristina bara ska göra det hon är riktigt bra på - att samtala om det som är viktigt. I den här podcasten lär du dig hur du ger till för hjärnan för att:inte vara stressadvara kreativnå insikter Kristina rekommenderar tystnad och att planera in BR (Busy Relaxing) tid i kalendern. Kristina hittar du på http://exist.nu/. Ta en bild när du lyssnar på podden, dela på Instagram och #AnnaAberg. Du kan vara en av dom jag nämner i nästa podcast! Nästa vecka får du lyssna till Maria Larsson som säljer tjänsten Virtuell Assistans till bland annat ett programvaruföretag i Silicon Vally. Missa inget! Få alla entreprenörshistorier och frågor från publiken direkt i inkorgen!

Säsongen började med en skada och avslutade med Finnkampen. Möt 20-åriga Maria Larsson i veckans av "Möt löparen".  Maria Larsson började säsongen med att dra på sig i skada i mars detta efter en intensiv tävlingsperiod i USA. Där studerande hon under ett år och nyligen kom hon tillbaka till Sverige och västkusten där hon bor tillsammans med sin familj. Maria är 20-åringen som siktar högt med sin löpning, redan nu har hon också kommit långt med flera landslagsmeriter. 2014 blev också vändningens år där hon fick dra på landslagslinnet för 3000 meter hinder på Finnkampen.  Denna vecka möter du henne i "Möt löparen" där hon berättar om sin tid i USA, vikten av att ha tålamod och den fina stämning som råder i Göteborg.  Maria Larsson bloggar även på Springlfa vilket ni inte får missa.  Trevlig lyssning!

Hittills har nära 3 600 människor sökt ersättning för att de vanvårdades på barnhem och i fosterhem i Sverige mellan 1920 och 1980. Men bara fyra av tio får pengar. Och lagstiftningen tar ingen som helst hänsyn till vad som hänt sen dess. Att livet förstörts för många. I Sverige fanns det 1950 runt 450 barnhem. Det första byggdes 1919.  Huvudsyftet var att skydda barn till kriminella föräldrar eller föräldrar med psykiska problem. Dessa åkommor gick nämligen i arv, menade man. I Göteborg invigdes den 19 november 1935 Vidkärrs barnhem, ett av landets största. Vidkärr skulle tillgodose barnens behov av disciplin, renlighet och moralisk uppbygglig fostran. Mellan 1950 och 1980 bodde 100 000 barn på barnhem i Sverige. Idag finns en statlig Ersättningsnämnd vars syfte är att besluta om vuxna som anser att dom vanvårdats i sin barndom på olika barnhem ska få ekonomisk ersättning för sitt lidande. Det inte bara är i Sverige som samhället nu försöker städa upp och rena samvetet för den behandling som många barn utsatts för. I Irland har genom historien sk Industrial schools spelat en stor roll. Dessa skolor var oftast munk- och nunnedrivna internat där barn och ungdomar bodde och arbetade. Sen 2002 har runt 18 000 olika fall av vanvård på dessa skolor utretts och drygt 90 procent av alla har fått ekonomisk ersättning. Ersättningarna varierar från 11 500 euro upptill 100 000 euro, alltså runt 900 000 kronor. i februari i år publicerades en rapport om verksamheten vid olika tvätterier som alla drevs av fyra olika nunneordnar. Rapporten avslöjar horribla förhållanden för de unga kvinnor som bott och arbetat där. The McAleese-report slog ner som en bomb i Irland och där kan man läsa hur de goda nunnorna hänsynslöst utnyttjat de unga kvinnorna för slavarbete  och sida upp och sida ner är fulla av beskrivningar av sadistiskt fysiskt och psykiskt våld. Den 26 juni i somras beslutade den irländska regeringen att alla som kunde styrka att dom varit i de goda nunnornas våld skulle kompenseras av staten. Staten har lovat att dessa offer ska tas om hand resten av livet. Rapporten visar nämligen att många av de utsatta kvinnorna fick hela sina liv förstörda och dom lever idag ofta i misär. Hitills har drygt 600 kvinnor lämnat in ansökningar till den speciella fond som inrättats för tvätterinunnornas offer, enligt det irländska justitiedepartementet. Senare kan du höra hur den svenska ersättningsnämnden inte ens FÅR försöka ta reda på hur svenska barn haft det EFTER vanvården. Alla dom i Sverige som fått men för livet kan inte tillgodoräkna sig nånting för det. I Norge har hitills 93 procent av dom vanvårdade som ansökt om ersättning också fått det. Där får vanvårdade ersättning enligt en tre-gradig skala: Mindre allvarlig art får 250 000 kronor. Allvarlig vanvård får mellan 500 000 och 700 000 kronor och synnerligen allvarlig vanvård kan ge en miljon kronor. I Norge är det både stat och kommun som betalar ersättning: Staten  går in med mellan 20 000 och 300 000 kronor medan ansvarig kommun får betala upptill 750 000 kronor. I programmet medverkar "Petra" och "Elisabeth", tvä kvinnor som vanvårdats som barn. Göran Ewerlöf, tidigare lagman i Hovrätten och idag ordförande i Ersättningsnämnden och mycket kort hörs också barn- och äldreminister Maria Larsson.

Allt fler lever allt längre. Om 20 år är en fjärdedel av befolkningen över 65 år. Men var ska alla ta vägen då de inte klarar sig själva längre? Finns det boende åt den ökande andelen äldre? På kollektivboendet i Nockeby norr om Stockholm bor det drygt 300 60-102-åringar. Det är ett modernt framtidsboende för den som fyllt 65, där mat, gym och hemtjänst ingår i hyran. Här trivs alla boende bra. Men det är få förunnat att bo på det här sättet. Många äldre blir sittande ensamma i sina hem, då de egentligen skulle behöva både sällskap och vård. Särskilt boende för livets slutskede monteras ned i landets kommuner. Äldreminister Maria Larsson samt Pensionärernas riksorganisations ordförande Curt Persson, gästar Plånboken. Vad är pengar? Aldrig har så mycket och snabba pengar varit i omlopp som nu, ändå anses det oartigt att prata om, menar Claes Hembergs som har skrivit boken Vad är pengar? Han gästar Plånboken för att få oss att börja prata om pengar.   Cyklarna försvinner utomlands Nu är gatorna cykelvänliga igen i stora delar av landet. Men trots godkända lås och nedskrivna ramnummer kan det vara svårt att få tillbaka cykeln om den blir stulen. Var tar alla stulna cyklar vägen? Expertfrågor Hur ska jag omplacera mitt sparande? Den och många andra lyssnarfrågor svarar Plånboken privatekonomiska expert Annika Creutzer på.

Annika Lantz, Henrik Hjelt, Kim Anderzon och Eric Ericson plockar nyhetsveckans pärlor. Vi avslöjar samarbetet som aldrig blev av: rapduetten mellan Rick Santorum från USA och Björn Ranelid från yttre rymden. Serien Bin Ladin och Jag fortsätter: Johan från Falun berättar exklusivt om sina möten med den stenrika saudiska familjen. Dessutom en gåta från Annika: Vad är skillnaden mellan Titanic och en massa flottar med flyktingar? Fler haverier: Nordkoreas raket störtade i havet och besvikelsen blev stor för de många svenskar som gett sig ut tidigt på morgonen för att få en glimt av Kim-Bop. Och så hör du Maria Larsson när hon ringer in till Politikerpsykologen. Allt är precis lika roligt som vanligt. DJ Beppo, däremot, ser över sina rutiner.

Maria Larsson är barnminister. Och äldreminister. Två politikområden som Kristdemokraterna har pekat ut som kärnområden. Att döma av Kristdemokraterna väljarstöd verkar hennes snart 6 år vid makten inte ha gjort så stora intryck på väljarna som partiet hade hoppats. Hur tänker Maria Larsson göra för att lyfta sina och partiets frågor nu? Maria Larsson intervjuas av Tomas Ramberg.

Den 21 november 2011. Tretton hundra vuxna barnhemsbarn och fosterbarn köar utanför Stockholms stadshus. Stora vita partytält döljer säkerhetskontrollen som alla måste passera. Först ser det ut som att här serveras en varm välkomstdryck till alla gästerna, men, nej så är det inte. Inne i Blå hallen väntar vi. På scenen befinner sig redan Adolf Fredriks flickkör i vita blusar med röda skärp och Marc Levengood klädd guldglänsande väst under en mörk kostym. Så här dan för dan återvänder vi till Bå Hallen tillsammans med Barnens reporter Ylva Mårtens. Publiken ställer sig upp. Drottning Silvia är klädd i benvit dräkt, barnminister Maria Larsson i beige kavaj och svart kjol och Riksdagens talman Per Westerberg i svart kostym och röd slips kommer ned för den stora trappan och sätter sig längst fram bland publiken. Riksdagens talman Per Westerberg framför samhällets ursäkt.

Hjälp med el-räkningen och nya glasögon till barnen - I den ekonomiska krisens spår söker sig alltfler unga och barnfamiljer till välgörenhetsorganisationerna för bidrag till rena basbehov. Är allmosor i form av matkassar och vinteroveraller rätt sätt att lösa fattigdomen i Sverige på? Barn- och äldreminister Maria Larsson, kd, svarar på välgörenhetsorganisationernas kritik. Dyrköpt glömska Att vara sen med en räkning kan kosta så mycket som 500 kronor i påminnelseavgift. Hur kan det komma sig att avgifterna skiljer sig så mycket åt mellan olika företag och myndigheter? Och har de rätt att ta ut hur mycket som helst? Krisar Sverige? Den ekonomiska krisen breder ut sig i europa och världen, men Sverige är hittills jämförelsevis lindrigt drabbat. Hur kommer det sig egentligen? Finansanalytiker Peter Malmqvist.  Expertsvar - Jag bor i ett radhus där husen ligger med en viss förskjutning. Har jag laglig rätt att göra intrång på min grannes trädgård när jag ska dränera om eller måste jag be om lov? Den och andra lyssnarfrågor besvaras av vår expert på familje- och fastighetsrätt Margareta Brattström.

För Molly, Sabina, Lazlo och andra barn och ungdomar som är placerade på hvb-hem att komma till tals och träffa barnminister Maria Larsson. I Barnen den här veckan får du möta tre 17-åringar, alla med erfarenhet av att vara placerade utanför sin egen familj. Äntligen har Mollys, Sabinas, Lazlos och deras kompisars röster börjat höras. Sabina har varit placerad sen hon var 6 år, Molly sen hon var 14 år och Lazlo sen han var 16 år. Alla tre bor idag på hvb-hem. Ladda ner programmet! Molly, Sabina och Lazlo förbereder ett möte med barnminister Maria Larsson på en konferensgård långt ut på Värmdölandet. I morgon ska en grupp på tretton unga träffa och presentera förslag och kritik från barn och unga som bor i familjehem eller på hvb-hem. HVB står för hem för vård eller boende. Kritiken i media mot hvb-hemmen har länge varit massiv. - Det är skitkul att få vara här och en chans att få ändra på saker. Nu har det gått så lång tid att det verkligen måste hända något! säger Lazlo. Molly, Sabina och Lazlo har arbetat i flera månader med att plocka fram minnen och erfarenheter om hur dom blivit bemötta, hur det gick till när de blev placerade, fick de någon information? osv. Mollys krav: Fler akuthem, psykolger och socialsekreterare. Lazlos krav: Stoppa den kollektiv bestraffningen på hvb-hemmen! Sabinas krav: Bli behandlade som vanliga ungdomar, med normala utetider mm. Mindre strafftänkande! Omhändertagna barn, unga på institution, unga på behandlingshem, barn som bor på hvb-hem, samhällets styvbarn, barnhemsbarn, fosterbarn, familjehemsbarn etc. Ja, vad säger vi om barn och unga som inte bor hemma hos sina föräldrar... Idag säger myndigheterna placerade barn. Det är Barnombudsmannen, BO som fått i uppdrag av regeringen att samla in ungdomars synpunkter och erfarenheter. Förhoppningarna inför mötet med Maria Larsson är stora. Gå in på Barnombudsmannens hemsida där finns alla utredningar och mycket fakta: För snart 10 år sen avslöjade flera P1-program, bl a vi här på Barnen hur samhället sviker när barn omhändertas. I Studio Ett presenterade vi en undersökning där alla landets länsstyrelser svarade på frågan hur de lyckats med tillsynen av hvb-hemmen. 2/3 hann inte med sitt uppdrag, uppgav de. Lyssna på : En statlig utredning konstaterade senare precis samma sak som vår, nämligen att tillsynen inte fungerade. Idag har Socialstyrelsen tagit över och varje år ska alla hvb-hem få minst två gånger per år tillsynsbesök varav ett ska vara oanmält. Varför tar det nästan 10 år att komma fram till detta?  Kommentera gärna högst upp här på sidan vad du tycker! Programserien "De omhändertagna barnen" från 2001. Catti Björklund och Ylva Mårtens fick med motiveringen: "För inträngande och levande radio som visar att samhället sviker sitt ansvar när barn omhändertas" Guldspaden - Grävande journalisters 2001. Lyssna också på Daniel Velascos och Bo-Göran Bodins granskning av isoleringsstraff för barn på institutioner från den 24 juni 2009.

Kerstin Högstrand och Maria Westerberg två konstnärer i Värmland. aktuella med Vildhjärta resp Långa katter krymper inte och brevväxling med Lars Lerin i boken Tröstpriser och sidovinster. Samt den kommande boken av Lerin/Högstrand Ärevarv och straffrundor. I programmet hör vi först riksspelekvinnan Maria Larsson och Johannes Söderqvist spela en schottis Gropas Yrsnög !!! Ett program av Sigrid Flensburg.

Alliansen och knarkfrågan - Var är skrämselpropagandan? Folkhälsominister Maria Larsson gästar Annika Lantz apropå de mer drogliberala attityderna i samhället. Dessutom frågar sig Lantz i P1 hur hänger folkrätten med i utvecklingen av nya hemska vapen? Bisittare är Anders G Carlsson.

Alliansen och knarkfrågan - Var är skrämselpropagandan? Folkhälsominister Maria Larsson gästar Annika Lantz apropå de mer drogliberala attityderna i samhället. Dessutom frågar sig Lantz i P1 hur hänger folkrätten med i utvecklingen av nya hemska vapen? Bisittare är Anders G Carlsson.

Torsdagen den 19 juni kl 11.03 & 20.03 & fredagen den 20 juni kl 23.30 i P1.Runt ett barn i varje skolklass placeras i fosterhem- eller institutionsvård någon gång före 18-årsdagen. Många av dessa barn får inte reda på varför de blir fosterhemsplacerade och upplever att socialtjänsten inte tar deras ord på allvar. – Dom lyssnar inte! Dom lyssnar aldrig, säger tolvårige Oskar (som egentligen heter något annat). Han är besviken på sina socialsekreterare. Tillsammans med Barnens reporter Johan Lindahl träffar han folkhälsominister Maria Larsson och frågar vad hon gör för att han och andra fosterbarn i Sverige ska få det bättre.– Vår förra socialsekreterare använde plötsligt allt det min mamma berättat för henne emot oss, och sen dess vågar jag inte lite på socialtjänsten. Får man göra så? frågar Oskar folkhälsominister Maria Larsson.I grundutbildningen för socionomer ingår inte specifika kunskaper för de som kommer att arbeta med barn inom fosterhemsvården. Många kommuner saknar också underlag för att utbilda fosterhemmen för den uppgift som väntar och brister i tillsyn och uppföljning.Reporter Johan Lindahl.Programledare Ylva Mårtens.Programmet sändes första gången den 15 november 2007. _____________________________________________Skriv! Skriv! Skriv!Har du bott på barnhem eller i fosterhem?? Föreningen Liv i Sverige och Nordiska Museet samarbetar i ett skrivprojekt som de kallar ”Vi bodde på barnhem”.  I denna antologi ska fd barnhems och fosterbarn berätta om sina barndomsupplevelser. Det pågår just nu en stalig utredning om vanvård i den sociala barnavården. Utredningen har givit Liv i Sverige idén till denna antologi. Liv i Sverige vill att de som själva var med ska berätta. För vem vet bättre hur det var? Föreningen hoppas få in bidrag med olika slags erfarenheter. Bidrag till antologin väljs ut av en redaktionsgrupp. Du kan höra av dig till Liv i Sverige eller Nordiska Museet  för mer information. Senast den 1 februari 2008 vill de ha ditt bidrag. Texterna sänds till ”Barnhem”, Liv i Sverige,  Västra Kanalgatan 23, 151 71 Södertälje. ___________________________________________________

Torsdagen den 15 november kl 11.03 & 20.03 & fredagen den 16 november kl 23.30 i P1.Runt ett barn i varje skolklass placeras i fosterhem- eller institutionsvård någon gång före 18-årsdagen. Många av dessa barn får inte reda på varför de blir fosterhemsplacerade och upplever att socialtjänsten inte tar deras ord på allvar. – Dom lyssnar inte! Dom lyssnar aldrig, säger tolvårige Oskar (som egentligen heter något annat). Han är besviken på sina socialsekreterare. Tillsammans med Barnens reporter Johan Lindahl träffar han folkhälsominister Maria Larsson och frågar vad hon gör för att han och andra fosterbarn i Sverige ska få det bättre.– Vår förra socialsekreterare använde plötsligt allt det min mamma berättat för henne emot oss, och sen dess vågar jag inte lite på socialtjänsten. Får man göra så? frågar Oskar folkhälsominister Maria Larsson.I grundutbildningen för socionomer ingår inte specifika kunskaper för de som kommer att arbeta med barn inom fosterhemsvården. Många kommuner saknar också underlag för att utbilda fosterhemmen för den uppgift som väntar och brister i tillsyn och uppföljning.Reporter Johan Lindahl.Programledare Ylva Mårtens._____________________________________________Skriv! Skriv! Skriv!Har du bott på barnhem eller i fosterhem?? Föreningen Liv i Sverige och Nordiska Museet samarbetar i ett skrivprojekt som de kallar ”Vi bodde på barnhem”.  I denna antologi ska fd barnhems och fosterbarn berätta om sina barndomsupplevelser. Det pågår just nu en stalig utredning om vanvård i den sociala barnavården. Utredningen har givit Liv i Sverige idén till denna antologi. Liv i Sverige vill att de som själva var med ska berätta. För vem vet bättre hur det var? Föreningen hoppas få in bidrag med olika slags erfarenheter. Bidrag till antologin väljs ut av en redaktionsgrupp. Du kan höra av dig till Liv i Sverige eller Nordiska Museet  för mer information. Senast den 1 februari 2008 vill de ha ditt bidrag. Texterna sänds till ”Barnhem”, Liv i Sverige,  Västra Kanalgatan 23, 151 71 Södertälje. ___________________________________________________