Till och Från

Nutiden. Alltid känt att den är svårast att fånga. Omöjligt ha perspektiv, på mig själv och allt jag ser. Som att jag konstant och underliggande genom varje rad jag skriver ifrågasätter min förmåga att sätta fingret på något. Särskilt något som ingen annan sett.Men nu ville jag göra ett försök.För det vi är med om nu… jag tror alla ser något som ingen annan har sett förut.Det har gått tre veckor sen jag skrev den här texten, och nu när jag lyssnar känns det redan som en historisk artefakt. Som att det jag tänkte då inte har relevans nu, när allt har förändrats så många gånger om.Ja. Det är svårt att säga saker om nutiden. Antar att den inte går att fånga helt och hållet, men det är alltid värt ett försök.Här är det absolut sista från Till och Från, ett specialavsnitt: första veckan med Corona.

Jämtland del 2: "Citykid på landet".I det här avsnittet får ni följa med mig på två dagars vandring. Ena dagen går jag runt Nulltjärn, andra runt Blanktjärn.I minnet tas jag tillbaka till det Jämtland jag var i varje sommar som barn. Jag går även tillbaka till ett annat - mörkare - minne från när jag var barn.Många långa timmar sitter jag framför brasan varje kväll: där framför elden känns allt jag tänker och skriver mycket bättre än i vanliga fall.Överhuvudtaget mår jag bra på den här resan. Känner mig mindre ensam än de andra resorna, trots att jag är betydligt mycket mer isolerad nu, ensam på fjällstationen./V 

När jag går av nattåget i Östersund är jag desorienterad och nedkyld, det är 15 grader kallare än i Stockholm. Dessutom är bussen jag ska ta inställd och inga frukostställen är öppna. Ingen bra start.Men allt löser sig, och det första dygnet - som är vad det här avsnittet handlar om - blir fantastiskt. Jag bestiger ett berg, vadar över en fors och går igenom en trollskog.I Jämtland del 1 tror jag vid ett tillfälle att jag ska dö, och gråter i mikrofonen i ett annat. Hoppas du gillar det!P.S. ta hand om varandra i Corona-tider, hoppas detta kan funka som en trevlig distraktion. /V.  

Ett fantastiskt sista dygn och en fruktansvärd hemresa. Sista delen av Mexiko-dagboken. Nästa vecka, den sista resan: till Jämtland!

En helt problemfri tillvaro, men på vems bekostnad? Med det påståendet och den frågan kan man sammanfatta mina och Toves dagar på Cozumel, där det här avsnittet utspelar sig.Vi solar, badar, äter, knullar, snorklar, drinkar, läser och pratar jättelänge om helt betydelselösa saker. Vi är lyckliga.Jag ställer mig själv frågan om det är så intressant att skriva om, alltså när man är lycklig. Mitt svar blir som Oasis första skiva: definitivt kanske.Dessutom skriver jag en del om hur alla relationer man har i ett semesterparadis som här är präglade av maktobalanser, kanske är det mer intressant?Hoppas du gillar/ V. 

"Frieriet"

I mycket högre grad än Mexiko City påminner San Cristobal mig om min långresa i Sydamerika när jag var 20. Det ser likadant ut där som i städerna i Peru eller kanske Bolivia. Den koloniala stilen, de låga husen med sina stora innergårdarna. Det stora torget, som alltid hette Plaza de Armas och som alltid gav mig den där känslan av att förstå historien bakom en plats jag egentligen inte kände till alls.Men framförallt är det alla hostels och backpackers som tar mig tillbaka. Inte så konstigt, för dom ser likadana ut och gör samma saker som då, för åtta år sedan. Säljer armband eller weed i grovvävda tröjor som i Sverige skulle stämplas som aproprierande. Spelar Djembe eller det där instrumentet som ser ut som en sköldpaddas skal på gatan i haremsbyxor och dreads för att få pengar till lunchen.Nu bara spekulerar jag, men om jag kallat dem världsmedborgare hade de tagit det som komplimang. Hela staden präglas av dem - eller kanske oss, vem är jag att säga att jag står utanför allt det där?

¡Vamanos!Mexiko del 1 utspelar sig i huvudstaden, där jag och Tove spenderar vår första semestervecka av tre sammanlagt. Vi äter tacos och blir magsjuka. Vi misslyckas med att göra alla turistattraktioner, men beter oss ändå verkligen som turister. Vi går runt och är kära i både varandra och i stadsdelen där vi bor: Condesa.Dessutom: fantasier om skrivandet, reflektioner om min uppväxt och mycket mer.Espero que te guste/ V. 

Sista delen av Kiyvdagboken. Enjoy /V. 

Mitt livs dyraste försovning gör att jag missar min tur till Tjernobyl, och blir på väldigt dåligt humör. Det tar ett par timmar innan jag kommer ur det, och under den tiden blir jag nästan pånyttfödd som kristen. Jag tänker på dom döda i mitt liv, och gråter en skvätt.Dessutom tror jag mig hitta "det riktiga Ukraina", vilket finns på Kiyvs - i min mening - bästa bar. Beer On Line

I Kiyv är historien både när- och nuvarande. Det går inte att förstå staden utan att också förstå Euromajdan, revolutionen som fem år innan mitt besök krävde livet på hundratals människor. Jag försöker mig på en skildring av vad som hände, och funderar kring vilken roll jag hade haft i revolutionen om jag var från Kiyv.Dessutom besöker jag "the most slavic gym you will ever see" (citat: internet) och så äter jag resans bästa måltid. Men allra först: den andra skildringen av en bastuklubb i Till och Fråns historia.

Som alltid, den första kvällen blir en urladdning. Som vanligt, den andra dagen blir det att ta ställning till vad som hände. Mina ensamresor har ett mönster. Historien upprepar sig, fast ändå liksom inte.

Dags att säga hej då till Aten! Om jag ska sammanfatta staden med ett ord skulle jag välja kontraster. På ena gatan fotar japanska turister pampiga marmorbyggnader, på nästa ligger horsepundarna i sin egen avföring.I det här avsnittet ser vi båda sidorna. Det börjar med att jag och Tove tar en tur till staden bland molnen (aka Akropolis) som överträffar alla förväntningar. Därefter försöker vi gå till Excharchia, men blir stoppade av kravallpoliser.Vi pratar med en butiksägare och en bartendern för att förstå vad som händer. Inser att motsättningarna mellan Excharchia och resten av Aten är ett sår som går långt tillbaka. Som går djupare än strecken i stadskartan som omringar Excharchia.Hoppas du gillar det, nästa vecka åker vi till Kiyv./V.

Det börjar med att jag inte riktigt vet vad jag vill göra. Så jag börjar gå. En promenad som kommer pågå i fem timmar. Ledd av slumpen vore fel att säga, av lust kanske mer rätt. Reglerna är enkla: gå dit det ser finast ut, stanna där du känner för.När jag kommer tillbaka från promenaden är det dags att hämta Tove vid flygbussarna. Ensamresan avbryts, och jag får visa henne mitt Aten. Låt mig få visa dig också

Avsnittstext, version 1: Bortsett från tid, pengar, språk, vänner och kontakter är det inte mycket som är bättre för att lära känna en ny plats än en springtur. Det här avsnittet börjar med en springtur, men avslutas med en utekväll. Två tillfällen när jag gör det som någonstans är kärnan av dom här resorna: låter mig styras av det som ser finast och mest inbjudande ut.  Avsnittstext, version 2. "Det Grabbiga Avsnittet": kollar fotboll, porr och en konstutställning om genren sciencie fictions historia. Klagar på att Sverige hatar gitarrkillar, förklarar min kärlek för jogging och förstår inte Radioheads storhet.

Till och Från är en resedagbok, av och med mig - Ville Stjernström. En podcast i 22 avsnitt där du får följa mig på sex resor under perioden 2016-2019. Det här första delen av min resa till Aten, hösten 2017.En slags kraschlandning. En stad som chockerar mig med sin råhet, men som samtidigt är så starkt präglad av att vara turistisk. En första kväll som blir precis som jag förväntat mig, utan att jag hade kunnat förvänta mig något av det som händer. Därefter införlivas mina stereotyper av en sydeuropeisk söndag.Hoppas du gillar /V.

Till och Från är en resedagbok, av och med mig - Ville Stjernström. En podcast i 22 avsnitt där du får följa mig på sex resor under perioden 2016-2019. Det här tredje och sista delen av min resa till Danmark, sommaren 2017."Att vara turist på det sätt som jag är...priviligerad. Jag tänker att det är att kunna glida in och ut ur samhällsklasser och identiteter, men att egentligen inte behöva vara en del av någon av dem." I dagens avsnitt äter jag middag på en eritreansk familjerestaurang, röker spliff med några danska GRABBAR och pratar om Sverige med en UX-designer som är helt otroligt basic.

Till och Från är en resedagbok, av och med mig - Ville Stjernström. En podcast i 22 avsnitt där du får följa mig på sex resor under perioden 2016-2019. I det här avsnittet berättar jag om min fjärde och femte dag av min resa till Köpenhamn, sommaren 2018.Vad har rika överklassbarn, en nyanländ 21-åring från Somalia som upptäcker Elvis, smygfeta gubbar som lyssnar på Guns N' Roses och boken Den Ensamma Staden gemensamt? Det får du svar på om du lyssnar. Dessutom: en redogörelse över alla mina homosexuella erfarenheter och en hälsning till alla jag någonsin varit kär i.

Till och Från är en resedagbok, av och med mig - Ville Stjernström. En podcast i 22 avsnitt där du får följa mig på sex resor under perioden 2016-2019. Det här avsnittet utspelar sig under de tre första dagarna av min resa till Köpenhamn, sommaren 2018.Båtarna vid kanalen, Glyptoteket, Christiana och Nørrebro - jag början resan med att göra alla dom mest förutsägbara aktiviteterna, det som liksom ÄR (bilden av) Köpenhamn. Jag slås av insikten att jag har fem veckors semester, frågar mig själv om riktigt stora kukar kan stå upp och såklart...tänker väldigt mycket på mitt livs kärlek

Till och Från är en resedagbok, av och med mig - Ville Stjernström. En podcast i 22 avsnitt där du får följa mig på sex resor under perioden 2016-2019. Det här avsnittet är sista delen av min resa till Lissabon, hösten 2016.Vem går egentligen till Starbucks klockan 23? Vem sjunger så vackert att jag börjar gråta? Vad har Jesus att säga om mina synder i Lissabon? Hur är det att glida ifrån sin allra bästa vän? Hur avslutar jag min allra första resedagbok? Det (och mycket mer) svarar jag på i det här avsnittet. 

Till och Från är en resedagbok, av och med mig - Ville Stjernström. En podcast i 22 avsnitt där du får följa mig på sex resor under perioden 2016-2019. Avsnitt tre utspelar sig under dag fyra och fem av min resa till Lissabon hösten 2016. Jag ifrågasätter anledningen till att jag överhuvudtaget åkte till Lissabon, misslyckas med att ta bilder på spårvagnar och har en väldigt europeisk upplevelse på en vinbar som gör mig sentimental. Dessutom åker jag på dagsutflykt till staden Sintra, jämför knark med telefonförsäljare och träffar en person som är lik mig - men ändå inte alls. 

Till och Från är en resedagbok, av och med mig - Ville Stjernström. En podcast i 22 avsnitt där du får följa mig på sex resor under perioden 2016-2019. Avsnitt två utspelar sig under dag tre av min resa till Lissabon hösten 2016. Jag drömmer mig bort till en trekant med ett medelålderspar som kanske (eller kanske inte) planerar att mörda. Jag minns tillbaka till när jag förlorade en kärlek - och därmed även en del av mig. Jag sjunger en sång och gör mig sen lustig åt en annan kille som sjunger en sång, eftersom han har dreads och är vit. Enjoy /V.