Podcasts about sydamerika

Socialdemokratiet vil øge straffen for at hyre andre til at begå kriminalitet. Et fænomen der særligt de senere år er taget til herhjemme, og som i høj grad kommer fra Sverige. Så hvad gør de i Sverige for at stoppe det? Der har fundet et curlingdrama sted ved dette års vinter-OL. Fredag blev den canadiske kaptajn for herrelandsholdet rasende over en beskyldning om snyd, og det har sat et aftryk på en sport, der ellers bygger på ro og tillid mellem spillerne. DRs korrespondent har tilbragt en uge i Rios farligste favela, og her har han mødt influencere, der fortæller om deres ikke særligt instavenlige liv til tusindvis af følgere. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Johan Varning Bendtsen, nordisk korrespondent, Kristeligt Dagblad. Kristian Almblad, korrespondent, Sydamerika, DR.

Per Engdahl (1909-1994) var aktiv fascist redan 1920-talet och kom efter andra världskriget att spela en central roll i omvandlandet av nationell högerextremism till en internationell rörelse. Han var också nära vän med Ikeagrundaren Ingvar KampradPer Engdahl grundande den fascistiska Nysvenska rörelsen, som aldrig blev någon massrörelse i Sverige. Han levde ända fram till 1994 och hann med att umgås med ledande nazister i Hitlertyskland, hjälpa nazister att fly till Sydamerika samt att omorganisera den europeiska högerextrema rörelsen efter andra världskriget.I maj 1951 organiserade han en europeisk högerextrem konferens i Malmö där han förenade både nazister och fascister i samma rörelse. Per Engdahl blev också chef för rörelsens internationella förbindelsekontor i Malmö. Han fortsatte att umgås flitigt med ledande personer i Tredje riket efter kriget och besökte på 1960-talet Francos Spanien.Nysvenska rörelsen blev under 1960-talet helt marginaliserade. Men ledande figurer i rörelsen var med och grundade den främlingsfientliga organisationen Bevara Sverige svenskt. Därmed blev Per Engdahl en viktig länk mellan fascismen och nazismen under andra världskriget till nutida främlingsfientliga rörelser som Bevara Sverige Svenskt som i sin tur blev grunden till dagens Sverigedemokraterna.IKEA-grundaren Ingvar Kamprad vägrade att ta avstånd från sin fascistiska vän. Kamprad bidrog också med pengar till rörelsen och gav ut Per Engdahls bok ”Politisk allmänbildning”. När Ingvar Kamprad gifte sig första gången 1950 var Per Engdahl inte bara inbjuden utan också ombedd att hålla tal.I reprisen av avsnitt 32 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Elisabeth Åsbrink som är journalist och författare. Hon har skrivit boken 1947 som väver samman fascisten Per Engdahls öde, med judiska flyktingar och Simone de Beauvoir. Hon har också berört Per Engdahl i boken I Wienervald står träden kvar där hon avslöjade Ikea-grundaren Ingvar Kamprads nära relation till fascistledaren och hans rörelse. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Politiskt är det redan klart: EU och de så kallade Mercosurländerna ska bilda världens största frihandelszon. Men bönderna i EU är oroliga för vad det ska leda till. Nyhetsbrev och prenumerationer: https://www.monopol.se

Lørdag underskriver EU's chefer en af verdens største frihandelsaftaler med de fire Mercosur-lande i Sydamerika, men der er stadig politisk modstand i Europa. Hør om det i ugens podcast fra Bruxelles, hvor vi også hilser på Cyperns EU-formandskab.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytikerMedvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktørGæst: Peter Ingemann Nielsen, EU-korrespondentProducer: Camille Marie Guerry, podcastassistent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Detta avsnitt gör vi det självklara valet att blanda Radio åt allas möp-podd med Radio åt allas sydamerika-podd för att prata om efterspelet till kidnappningen av Maduro, både vad det betyder för Venezuela och för Sydamerika i stort. Anas bluesky hittar ni här: @anagilmet.bsky.social För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse kan ni följa […]

När USA griper Venezuelas president Nicolás Maduro gör de något historiskt. Aldrig tidigare har landet gått in militärt i Sydamerika för att störta en president. Nu ska Maduro ställas inför rätta i en federal domstol i USA samtidigt som Vita huset kräver att Venezuelas regim samarbetar. Vad kommer nästa steg bli?Programledare: Sebastian Nowacki. Med DN:s Latinamerikakorrespondent Henrik Brandão Jönsson. Producent: Måns Mosesson.

USA spiller med musklerne endnu engang, men hvordan tager finansmarkederne mod weekendens aktion i Sydamerika? Millionærklubben undersøger stemningen på råvaremarkederne sammen med chefanalytiker Arne Lohmann Rasmussen fra Global Risk Management og på aktiemarkederne med teknisk analytiker Lars Persson og aktiestrateg Michelle Nørgaard. Dagens debat kommer også omkring et segment af aktiemarkedet, der ikke var i høj kurs sidste år, nemlig sundhedsaktierne. Hør, hvad direktør i Global Health Invest, Claus Johansen, har af forventninger til aktiegruppen i 2026 og få indblik i, hvilke kendte begivenheder det bliver essentielt at holde øje med i løbet af året. Vært: Bodil Johanne GantzelSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Venezuelas præsident Nicolás Maduro er blevet anholdt og sigtet for 'narkoterrorisme' i USA. Så hvad skal der nu ske med det latinamerikanske land? Amerikanske efterretninger har punkteret anklagen om et ukrainsk droneangreb rettet mod den russiske præsidents bolig. Hvilket gamble laver Putin med sin falske fortælling? Januar er for mange lig med slankekure eller forsøg på at ændre kostvaner. Hvorfor er det dét nytårsforsæt flest har? Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Kristian Almblad, DRs korrespondent i Sydamerika. Mikkel Gudsøe, adjungeret lektor, AU og Ph D-stipendiat i Politiske Forhandlinger, SDU. Mette Mølbak, forfatter, madredaktør, Politiken.

Maduro är kidnappad i en amerikansk ”särskild operation” som kan framstå som en krigsförklaring. Vad kan det innebära för världen, Venezuela och USA? För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse kan ni följa oss på Facebook, Instragram eller på Bluesky där vi heter @martinhansson.bsky.social och @myran.bsky.social Vill ni köpa Eld och rörelse-tröjan hittar ni den i Allt åt […]

Denna vecka diskuterar vi berikning med vitaminer och mineraler i vår kost där vi utgår ifrån ett aktuellt exempel i USA där Kalifornien efter nyår tvingar företag som säljer majsmjöl eller produkter med majsmjöl att berika den med folsyra. Det har sedan 90-talet varit lag på att vetemjöl ska berikas med folsyra men i Kalifornien har man sett att det finns en grupp med människor från framför allt Sydamerika som främst konsumerar majsmjöl. Vid brist på vitamin B9 så ökar risken för att spädbarn ska födas med en defekt på ryggmärgen. Genom att berika även majsmjöl med Folsyra så är målet att minska på antalet barn med denna defekt. Ämne nummer två är en studie där man har jämfört effekterna av vassleprotein mot ett veganskt protein vid styrketräning över 12 veckor. 44 personer som sen tidigare inte var vana vid styrketräning fick genomföra ett styrkeprogram för benen samtidigt som de intog 45 gram extra protein varje dag. Resultatet visade på likvärdiga resultat för båda grupperna oavsett typen av proteinpulver. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:55) Berikning med folsyra i olika typer av mjöl (00:33:33) Veganskt protein fungerar likvärdigt med vassle när proteinintaget är högt

Oven på omdiskuteret grisedokumentar vil Socialdemokratiet skærpe straffene for dyremishandling, så var landbrugets top til demonstration i Bruxelles i går samtidig med, at frihandelsaftale med Sydamerika igen blev udsat og endelig har Danish Crowns julesalg aldrig været bedre end i denne jul.

De värsta pandemier som drabbat mänskligheten var när européerna på 1500-talet tog med sig en dödlig cocktail av sina vanligaste smittsamma sjukdomar till Amerika. Idag tror man att 90 procent av urbefolkningen strök med i sjukdomar de saknade immunitet mot. Hela kulturer gick under.Under 1700-talet började de växande nationalstaterna i Europa att utveckla metoder för att hantera pandemier – trots att den tidens läkevetenskap ofta missförstod hur smittor spreds. Samtidigt som böldpesten i stort sett försvann, uppstod nya pandemier till följd av industrialismens trånga, osanitära städer.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.När européerna anlände till Amerika på 1500-talet förde de med sig sjukdomar som smittkoppor, mässling och influensa – sjukdomar som den amerikanska ursprungsbefolkningen saknade immunitet mot. Resultatet blev en demografisk kollaps: upp till 90 procent av urbefolkningen dog inom ett sekel.Denna ”mikrobiella erövring” möjliggjorde den europeiska kolonisationen av Nord- och Sydamerika. Avfolkningen ledde till omfattande återförskogning, vilket i sin tur påverkade koldioxidnivåerna i atmosfären – ett exempel på hur pandemier kan få långtgående konsekvenser bortom människans hälsa.Det är först på 1800-talet som vetenskapen gradvis börjar förstå smittspridningens mekanismer. Kolera blev århundradets mest fruktade pandemi – men också den som ledde till avgörande förändringar i folkhälsopolitik och stadsplanering.På 1800-talet svepte koleraepidemier fram över världen. Flera pandemier startade i Asien och nådde Europa via handelsvägar. Koleran var vattenburen och slog särskilt hårt mot tätbefolkade städer med bristfällig sanitet. Under perioden 1834–73 drabbades Sverige av nio koleraepidemier. Vid den största av dessa, 1834, insjuknade mer än 25 000 personer, av vilka drygt hälften dog.Den engelske läkaren John Snow revolutionerade smittspårningen 1854 när han identifierade en förorenad vattenpump som kolerans källa i London – en insats som lade grunden för modern epidemiologi. Hans upptäckt blev en katalysator för utvecklingen av moderna avloppssystem, säkrare dricksvatten och en ny syn på urban hygien. Koleran blev med andra ord en drivkraft bakom avgörande samhällsreformer.Mellan 1918 och 1920 dödade spanska sjukan mellan 25 och 100 miljoner människor världen över – fler än första världskriget. Pandemin slog särskilt hårt mot unga vuxna, vilket bröt det klassiska U-formade dödlighetsmönstret för influensa. Trots dess enorma påverkan föll sjukdomen snabbt i glömska – kanske för att samhället redan var traumatiserat av krigets fasor.Senare forskning har visat att pandemin lämnade djupa men ofta osynliga spår. Barn till mödrar som varit sjuka under graviditeten löpte högre risk för kroniska sjukdomar senare i livet – en påminnelse om att pandemiers effekter kan vara långvariga, subtila och påverka generationer framåt.Bild: Smittkoppor under den spanska erövringen, ur bok XII i Florentinska kodexen (1540–1585). Illustration av en okänd konstnär från 1500-talet, Originalet återfinns i Biblioteca Medicea Laurenziana, Florens. Reproduktion i: Fields, Sherry (2008). Pestilence and Headcolds: Encountering Illness in Colonial Mexico. New York: Columbia University Press. Wikipedia, Public Domain.Musik: Fauré – Requiem – I. Introït et Kyrie, framförd av Orchestre national de l'Opéra de Monte-Carlo under ledning av Louis Frémaux, med Chorale Philippe Caillard och solisten Bernard Kruysen. Utgiven av Erato Records den 10 augusti 1962. Fotograf: Denis Thilliez. Ingen upphovsrätt gäller för denna ljudinspelning inom EU enligt direktiv 2006/116/EG.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Endnu engang er USAs præsident optimistisk om fred i Ukraine. Men det lyder lidt som et ekko af de seneste måneder, så har noget rykket sig? Regioner og lægeforeninger råber samlet op om, at der bliver uddannet for mange læger. I Chile er den næste præsident ultrakonservativ og streng i sin migrationspolitik. Valget af ham skriver sig ind i en latinamerikansk tendens. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Mikkel Gudsøe, adjungeret lektor, AU og Ph D-stipendiat i Politiske Forhandlinger, SDU. Kristian Almblad, DRs korrespondent i Sydamerika.

Vi analyserer sange, malerier og kontraster mellem USA og Sydamerika i afsnit 7 af Vince Gilligans 'Pluribus'. Daniel har dobbelt op på gæster. Medværter Christine Dyrskjøt Elmstrøm og Mads-Emil Weibull diskuterer 'The Gap', som følger Carols følelsesmæssige rejse efter choket i Las Vegas og Manousos fysiske rejse mod USA fra Paraguay til Panama. BEMÆRK: Vi spoiler afsnittet. Så se det før, du lytter! Følg med i resten af december, hvor Daniel hver fredag analyserer og taler om ugens aktuelle episode med en eller flere gæster.

Sort-hvide klip af små både, der sprænges i luften i Caribien, dukker op én efter én. Trump kalder det "kamp mod narkoterror", mens anklager om krigsforbrydelser bliver rejst. Meget peger på, at bådene blot er første skud i en skjult optrapning mod hans ærkefjende: Venezuelas socialistiske leder, Nicolas Maduro. Genstart spørger i dag vores kollega i Sydamerika, Kristian Almblad, hvor langt Trump er klar til at gå. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 5. december 2025.

Bokspanarna tar en tripp till andra sidan jorden och plockar fram varsitt tips från Argentina, Brasilien och Chile. Det blir spännande kortromaner om middagsvampyrer och kärleksmöten, vi möter litteraturstudentparet vars första lögn till varandra handlar om Proust och så följer vi kretsen kring änkemannen Otto som anar en sammansvärjning. Veckans gäst: Hilkka Horsma, Gällivare bokbuss Vi pratar om dessa böcker: Middagen av César Aira Margarita av César Aira Bonsai av Alejandro Zambra Salladsnätter av Vanessa Barbara

Vi er kommet hjem fra Sydamerika. Hjem til Afrika, Caribien, Brasilien og andre lande og verdensdele som vi jo her i programmet har en stor, stor hjemmefølelse omkring. Vi skal høre skarp skåret zouk, du får støvet boogie fra Nigeria, top-sej afrobeat fra UK for slet ikke at tale om fransk-sproget slow disco fra Cameroun. Med andre ord skal vi bare have det sådan helt vildt lækkert!

Nordmark Pod får besök av albumaktuella artisten Tilde!Det samtalas om och att; Little girl blue, det finns inget enkelt, jazzen , Nina Simone, jag har gjort det här valet, vad gör jag med mitt liv? Stort o smått, en del av processen, ett enda långt partaj, Sydamerika, internationella relationer, dagboken, saker jag aldrig kommer använda, skriva text oavsett om det är på golvet eller väggarna..Mäktigt! Produktion av NordmarkEditering av NordmarkMix av Nordmark

Trump bomber lige nu narko-både, der har kurs mod USA. Rigtig mange danske OnlyFans-influencere glemmer lige det der med at betale skat. Hvor meget magt kan memes på Tiktok give kommunalvalgspolitikere? Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Kristian Almblad, Sydamerika-korrespondent i DR. Kathrine Krogh Pedersen, Ph D-stipendiat og ekspert i meme-kultur.

Dagens ämnen: 0:00 Intro 4:41 Truecaller 9:41 Evolution 13:08 Försvar 15:15 Guld 18:58 Rare-earth 21:24 Kina-USA 23:24 Intellego 27:42 Volvo Cars 31:15 SPACs - RTAC & WLAC 35:45 Milei 40:47 Veckans Fill or Kill 41:44 Intervju med Talkpool! https://talkpool.com/ www.instagram.com/fillorkillpodden  Tack RoboMarkets! http://gorobo.pro/2aue     @RoboMarketsSE

Der er faldet dom over Brasiliens tidligere præsident, Jair Bolsonaro. Retten har fundet ham skyldig i at ville udføre et statskup og for at have forsøgt at få sin største politiske rival dræbt. Bolsonaro er blevet idømt 27 års fængsel - men vil dommen overhovedet ændre noget i et dybt splittet Brasilien? I dagens Genstart taler vi med Kristian Almblad, DR's korrespondent i Sydamerika, om hvor den historiske dom efterlader Brasiliens unge demokrati. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 22. oktober 2025.

Du læste rigtigt. Helt fysisk har den kæmpestore redaktion bag VV rykket teltpælene til Sydamerika, nærmere betegnet Guyana, hvorfra der bliver sendt brandvarm radio de næste 2-3 uger. I første udsendelse får du en historisk og musikalsk overflyvning på nogle af de vigtigste genrer, begreber og historiske nedslag der er udslagsgivende for hvor musikken lyder lige præcis som den gør her i den tidligere britiske koloni. Jonas Visti har allieret sig med et par gode lokale kilder, der gør os en hel del klogere på om der findes en 'Guyana-sound' eller om han er rejst forgæves om på den anden side af jordkloden for ingen verdens nytte. Det sidste spørgsmål besvarer dog næsten sig selv, da der bliver fyret op for en hel del fed lokal musik allerede her i første afsnit.

Det var en gång en syster till en känd filosof. Elisabeth hette hon. Både Elisabeth och hennes äkta make Bernhard älskade Rickard Wagner. Vid ett tillfälle föreslog den kända kompositören – lite slängigt – att man kanske borde grunda en renrasig och vegetarisk koloni för germaner i Sydamerika.Ni kan aldrig ana vad som hände sedan. Eller, det kan ni kanske. Elisabeth och Bernhard plockar upp Wagners antisemitiska brandfackla. Åker till Paraguay – varpå allting går käpprätt åt skogen.I det här avsnittet pratar vi om den nietzscheanska familjedynamiken, om självupptagna genier och om Sydamerikas fattigaste land. Det är underligt, skvallrigt och mycket fascinerande. Viel Spaß!------Visst vet du att du kan prenumerera på podden? Extra material och ingen reklam? Vilket deal: historiepodden.supercast.com——Läslista:Wästberg, Per, 'Det antisemitiska paradiset', Edith Whartons hemliga trädgård., S. 115-122, 2000Macintyre, Ben, Sökandet efter Elisabeth Nietzsche, Forum, Stockholm, 1994Andersson, Axel ”Nueva Germania” Populär historia 8/2010Ruin, Hand ”Världen behövde en syndabock” DN 2002-09-25Fredriksson, Gunnar, 20 filosofer, Norstedt, Stockholm, 1994 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Tobias Landehag – tidigare dömd till tio års fängelse efter att ha drivit en av Sveriges största knarkfabriker.Hans resa börjar i en trasig barndom präglad av utanförskap, tvångstankar och en växande ilska mot systemet. Redan som barn drogs han in i småkriminalitet, som snabbt eskalerade till rån, sprängningar och storskalig internationell narkotikahandel. Tobias berättar om kokain i Sydamerika, haschproduktion i Marocko och amfetaminlaboratorier i Europa – men också om pengatvätt genom stiftelser, blodiga konflikter och situationer där han flera gånger var nära att bli mördad.Efter år i isoleringscell, plågad av självmordstankar, bestämde han sig för att förändra allt. Vändpunkten blev ett löfte: att resten av livet göra mer gott än ont. Idag lever Tobias ett stabilt liv med familjen, arbetar med att stötta unga i utanförskap och hjälper före detta kriminella tillbaka in i samhället. Han har också engagerat sig i miljö- och klimatfrågor och reflekterar djupt kring segregation, diskriminering och varför vi måste skapa bättre förutsättningar för nästa generation.Detta är ett avsnitt om att falla djupt – men också om att resa sig igen. Ett samtal som påminner oss om att förändring alltid är möjlig.Kolla in Tobias Landehags banbrytande plattform Breaking Good.Köp och läs Tobias Landehags senaste bok Amfetaminkokaren.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Tobias Landehag – tidigare dömd till tio års fängelse efter att ha drivit en av Sveriges största knarkfabriker.Hans resa börjar i en trasig barndom präglad av utanförskap, tvångstankar och en växande ilska mot systemet. Redan som barn drogs han in i småkriminalitet, som snabbt eskalerade till rån, sprängningar och storskalig internationell narkotikahandel. Tobias berättar om kokain i Sydamerika, haschproduktion i Marocko och amfetaminlaboratorier i Europa – men också om pengatvätt genom stiftelser, blodiga konflikter och situationer där han flera gånger var nära att bli mördad.Efter år i isoleringscell, plågad av självmordstankar, bestämde han sig för att förändra allt. Vändpunkten blev ett löfte: att resten av livet göra mer gott än ont. Idag lever Tobias ett stabilt liv med familjen, arbetar med att stötta unga i utanförskap och hjälper före detta kriminella tillbaka in i samhället. Han har också engagerat sig i miljö- och klimatfrågor och reflekterar djupt kring segregation, diskriminering och varför vi måste skapa bättre förutsättningar för nästa generation.Detta är ett avsnitt om att falla djupt – men också om att resa sig igen. Ett samtal som påminner oss om att förändring alltid är möjlig.Kolla in Tobias Landehags banbrytande plattform Breaking Good.Köp och läs Tobias Landehags senaste bok Amfetaminkokaren.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äta svamp? Länge ansågs svamp vara flugföda i Sverige, numera är det en delikatess som odlas i garderober. Johan Landgren följer svamphatets historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Även om jag generellt sett har ett bedrövligt minne, finns det en sak jag aldrig glömmer: ett svampställe. Som svampentusiast är det frestande att förklara det evolutionärt, som ett bevis på svampens betydelse för människan som art. Mycket lite tyder dock på att så varit fallet. Under historien har svamp, i många kulturer, snarare betraktats med avsmak. Mykologen Merlin Sheldrake går i sin bok Ett sammanvävt liv så långt som att tala om en utbredd mykofobi, en närmast sjuklig rädsla för svampar, som gränsar till hat.Det gäller inte minst här i Sverige. ”Gräs och löv, sågspån och jord, snart sagt allt möjligt, kunde den gamle svenske bonden äta, blott icke svamp; förr svalt han ihjäl”, heter det i en etnologisk skrift från början av 1900-talet. Enligt folktron var dessa ”paddehattar” farliga bara att vidröra. Och för den som gick igenom en så kallad häxring väntade olycka och allvarlig sjukdom.Också inom vetenskapen höll man sig länge på avstånd. Till och med Carl von Linné, den store systematikern, gav upp sina försök att förstå sig på svamparnas plats och funktion i ekosystemet. Hämndlystet benämnde han dem ”Floras vandrande pack” och menade att de var ”mer tjänliga såsom näring åt flugor än åt människor”.Men varifrån kommer då detta svamphat? Sheldrake hänvisar till en teori från 1957, framförd av Gordon och Valentina Wasson, vilka delar upp kulturer i mykofila och mykofoba, svampälskande eller svamprädda. Den huvudsakliga vattendelaren menar de är huruvida respektive kultur haft tradition av att använda, eller sky, psykedeliska svampar.Sheldrake är visserligen inte helt övertygad om teorins allmängiltighet, men menar att den har en poäng. Inställningen till svamp har historiskt varit mer positiv i länder där schamanistiska kulturer, med en tradition av andliga svamptrippar, tidigare haft fäste, som i Ryssland och delar av Sydamerika. I andra kulturer har attityden däremot varit direkt fientlig, till den grad att all svampanvändning betraktats som något omoraliskt och djävulskt. Ett sådant exempel hittar vi i det viktorianska England, och här stöter vi på en annan av biologins stora pionjärer, Charles Darwin, i en biroll.Enligt historien var Darwins dotter, Henrietta Litchfield, orolig över vilken inverkan stinksvampen, med det talande latinska namnet Phallus impudicus, kunde tänkas ha på sina tjänsteflickors moral. I smyg gav hon sig därför återkommande ut i skogen och plockade stinksvampar som hon sen brände upp i en av herrgårdens kaminer.I sin kamp mot omoralen missade hon dock en viktig detalj: genom att bära runt den vulgära svampen hjälpte hon till att sprida dess sporer. Som så ofta är fallet med svampar visar det sig att de ligger ett par steg före människan. Och inte konstigt är väl det, med tanke på att de tros ha existerat i åtminstone 2,4 miljarder år. Det vill säga runt tiotusen gånger längre än vi.Indelningen i svamprädda och svampälskande kulturer verkar ha visst fog för sig, men det finns också många undantag. I länder som Italien och Frankrike har svampplockning, utan koppling till schamanism, länge varit en självklar del av mathållningen. Det franska köket är därtill orsak till att åtminstone en svamp började ätas av allt fler svenskar redan under 1800-talet. När vi 1818 importerade en ny kung därifrån, Jean Bernadotte, vid kröningen omdöpt till Karl XIV Johan, fick vi nämligen hans svampfäbless på köpet. Särskilt stor var hans smak för stensoppen, vilken numera ofta går under hans namn: Karl Johan-svamp.Under det senaste århundradet har den svenske bondens motstånd mot svamp långsamt malts ned. I svenska mykofilers svampkorgar slinker numera inte bara kantareller och stensoppar ner, utan också kremlor, musslingar och skivlingar. Och i garderober, grottor och på stockar i trädgårdar odlas delikatesser från det asiatiska köket, som shiitake och shimeji.Samtidigt är vår relation till svamparna kluven. Vi äter och pysslar om dem, men kan samtidigt inte riktigt lita på dem på samma sätt som vi kan lita på en morot eller ett äppelträd. De skrämmer oss med sin nyckfullhet, potentiella giftighet och sina hallucinatoriska egenskaper. Ibland beter de sig också kontraintuitivt, som den svampart som frodas på en av jordens mest förorenade platser, Tjernobyl. Forskarna vet inte hur, men på något sätt tycks den kunna använda strålningen för att öka sin egen tillväxt.Kanske kan man säga att svampen till sin natur är bångstyrig? Den skyr våra kategoriseringar, vilket gör det förståeligt att många av oss håller den på ett visst avstånd. Men samtidigt är det mycket vi går miste om när vi gör det. Inte bara kulinariskt och näringsmässigt, utan också på ett vetenskapligt och filosofiskt plan.Det menar åtminstone Sheldrake, som i sin bok främst diskuterar svamp utifrån ett filosofiskt perspektiv. Han tar avstamp i en frågeställning filosofen Thomas Nagel 1974 väckte i sin vetenskapliga artikel: ”What Is It Like to Be a Bat?”. Hur känns det att vara en fladdermus? Vad Sheldrake frågar sig är: ”Hur känns det att vara en svamp?”.Under ett vetenskapligt experiment med intag av LSD, en hallucinogen drog ursprungligen utvunnen ur svampen mjöldryga, prövar han frågan, och kommer till samma slutsats som Nagel. Det går förstås att föreställa sig hur det är, men det är omöjligt att faktiskt veta. Bara fladdermusen kan uppleva hur det är att vara fladdermus, och svampen hur det är att vara svamp.Men kanske, funderar Sheldrake vidare, kan svamparna säga oss något om hur det är att vara människa? Han skriver: ”Min utforskning av svamparnas värld har fått mig att ompröva mycket av vad jag trodde mig veta. Evolution, ekosystem, individualitet, intelligens, liv – inget är riktigt vad jag trodde det var”.En tanke slår mig: Är inte minnen lite som svampar? Liksom mycelet i jorden kan minnestrådar ligga dolda i det undermedvetna under många år, för att när rätt omständigheter uppstår, dyka upp som från ingenstans. För svampar gäller det, bland annat, att temperaturen och fuktigheten ska vara den rätta. För minnen är det snarare en särskild plats, en lukt, eller ett oväntat möte som är av vikt.Det är kittlande att jämföra ett mycelnätverk med hjärnan och nervsystemet. Sheldrake gör det gärna, då de har många likheter. Men lika viktigt, påpekar han, är att inte fastna i liknelserna, utan att också se skillnaderna, som är minst lika många.När man försöker förstå en svamp, kommer man till slut nå en gräns som inte går att passera: upplevelsen av att vara människa. För den som är på jakt efter absoluta svar är det frustrerande. Det visar inte minst Linnés griniga inställning. Men för den som är mer intresserad av öppna frågor är den gränsen snarare en viktig startpunkt. Människor är, liksom svampar, komplexa organismer som växer på både djupet och höjden. Bångstyriga, svårkategoriserade, men också med potential att styra om riktningen för hela kulturer.Johan Landgren, litteraturvetare och poetProducent: Ann LingebrandtLitteratur:Thomas Nagel: What Is It Like to Be a Bat? The Philosophical Review, 83 (4), 1974, 435–450. https://doi.org/10.2307/2183914Jesper Nyström: Svamparnas planet: det uråldriga nätverket som bryter ner och bygger upp vår värld. Bonnier fakta, 2020.Merlin Sheldrake: Ett sammanvävt liv: hur svamparna förenar vår värld, förändrar våra sinnen och formar vår framtid. Översättning: Jim Jakobsson, Volante, 2021.

I dag skal Brasiliens tidligere præsident, Jair Bolsonaro, for retten for anklager om kupforsøg. Anti-migrant-demonstrationer fylder gaderne i Storbritannien, men hvorfor lige nu? Søgninger på Navalnyjs biografi og 'Mein Kampf' kan nu føre til bødestraf i Rusland. Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Kristian Almblad, DR's Sydamerika-korrespondent. Alberte Bove Rud, analytiker ved Tænketanken Europa.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Micke känner inte langarna på gatan. För varje leverans firar han sina miljonaffärer på klubbar och med lyxvaror. Sen skickar han mer knark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från Marbella i Spanien styr göteborgaren Micke ett narkotikanätverk. Tonvis med droger kommer till Spanien via fraktfartyg från Sydamerika och i snabba motorbåtar från Marocko. Med hjälp av en lastbilschaufför som har djurtransportsfirma tas drogerna till Sverige.Tullen tror att det smugglas uppemot 150 ton droger till Sverige varje år.Går med vapen dygnet runtI Biskopsgården växer Alex upp med sin ensamstående mamma. Som 14-åring får han sin första becknarlur, en telefon med nummer till kunder. Med åren vill han expandera och hamnar i flera farliga situationer. Hans mamma är orolig för honom, aningslös om att han ligger bakom rubrikerna i media.”De farliga riskerna börjar när man börjar sälja kilon. Det är då vapen kommer in,” säger Alex.Alex och Micke heter egentligen något annat.Av: Karwan Faraj och Martin JönssonProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Tor SigvardssonSkådespelare: ”Alex” - Dennis Franco och ”Micke” - Stefan Bladh.Så gjorde vi serien SmuggelsverigeArbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Det är nog ingen som missat att kaffepriset stiger. Bara i mars ökade priset med 30 procent jämfört med samma period förra året, enligt SCB. Att priserna på kaffe skjutit i höjden beror på flera saker, bland annat på dåliga skördar i Sydamerika. Därför växer nya trender fram. Vilka är de? Blir substituten bättre? Och varför trendar svampar? Gäst: Sofie Zettergren Bonnevier, trend- och innovationskonsult som driver iniktsbyrån PopFoodie. Programledare/producent: Jessica Johansson. Klipp från: TV4, Sveriges Radio, Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Avsnitt 524 - Guldbyxan har hittat taktkänslan Dagens ämnen:     0:00 Intro     7:25 Hexagon     10:50 Diverse bolag     13:40 Volvo     14:40 Förra veckan     26:19 Fed     30:12 Uppgången     34:30 Inflationen     38:01 Budsnack     40:37 Sydamerika     43:48 Veckans Fill or Kill www.instagram.com/fillorkillpodden  Tack IG! https://upl.inc/ig_fillorkill  Tack @savr! http://savr.com/  Tack Carla! www.carla.se 

I detta avsnitt talar Ana och Martín om den senaste tidens demonstrationer i Argentina och den helt latinamerikanska litterära genren magisk realism och varför Gustavo Petro är den sista Aureliano Buendía. I podden Horizontes pratar Ana och Martín om Sydamerika och diskuterar dess rörelser, motsättningar och horisonter. Ana på Twitter/X: @laalcachofaMartín på Twitter/X: @martingatos Stötta Radio åt […]

Året er 1952. Den 23 år gamle argentinske medicinstuderende Ernesto “Che” Guevara drager sammen med sin gode ven, Alberto, ud på en motorcykeltur langs Sydamerikas vestkyst. Forhutlede og ofte på sultens rand og på en motorcykel, der gradvist falder fra hinanden, rejser de undervejs gennem meget social uretfærdighed. De besøger lokale hospitaler, får hjælp af politiet og er dybt afhængige af folks gæstfrihed. De mange skæbner og syge patienter de besøger brænder sig fast i bevidstheden på den unge Ernesto, kommer til at ændre hans liv og former den mand, som senere bliver en ledende figur i den cubanske revolution og kendt som en af verdens mest ikoniske revolutionære marxister.Medvirkende: John Andersen, medlem af Eventyrernes Klub, arkitekt, forfatter til en lang række rejsebøger og så har han kørt i hjulsporene på Ernesto og Alberto, da han i 2018 - også på motorcykel - rejste af den samme rute, hvilket blev til bogen “Ad støvede veje rundt i Sydamerika”.Lydkreditering:   Motorcycle ride by roman_cgr -- https://freesound.org/s/415037/ -- License: Attribution 4.0 Motorcycle start by roman_cgr -- https://freesound.org/s/415038/ -- License: Attribution 4.0

"Uanset hvad der sker med de store partier, kan de ikke sige, at de har folket bag sig. Men det har Naleraq", lød det fra Pele Broberg, lederen af det grønlandske selvstændighedsparti Naleraq. I årevis har vi set populismen på fremmarch i USA, Sydamerika, gennem det meste af Europa og nu altså også i Grønland. 'Folket', som politikere så ofte henviser til, mødes ikke længere en gang om året til en demonstration og i debatspalterne i papiraviser, men er konstant forsamlet på de sociale medier, hvor vi mobiliserer os, opildner og radikaliserer hinanden. Sammen med Christian Rostbøll, professor ved Institut for Statskundskab på Københavns Universitet, ser Udsyn på, hvordan vi skal forstå denne nye digitale folkelighed, og hvad det vil sige at appellere til fænomen gennem politisk populisme. Er populismen ved at styrke eller omstyrte demokratiet? Vært: Kaspar Colling Nielsen.

Javier Milei er selvudnævnt ekspert i tantrasex, ejer fire klonede hunde og er tidligere forsanger i et Rolling Stones coverband. Med en motorsav hævet over hovedet har Argentinas præsident, Javier Milei, nedlagt ministerier og fyret tusindvis af offentligt ansatte, alt sammen i et forsøg på at redde Argentinas forkrøblede økonomi. Tallene lyver ikke - det ser ud til at virke. Men det sker ikke uden konsekvenser. Så er Javier Milei manden, der kan redde Argentina ud af årtiers krise, eller skubber han landet ud over kanten med sin kompromisløse stil? Det giver DR's Sydamerika-korrespondent, Kristian Almblad, sit bud på i dag. Vært: Anna Ingrisch. Program publiceret i DR Lyd d. 28. februar 2025.

VEM: Erik Danielsson.YRKE: Frontman i Watain.AVSNITT: 666.OM: Hur skumma bilder på mobilen fick Watain portade från USA, djävulen, att smuggla in riktigt blod på scenen, huruvida han offrat saker för rock n roll och givetvis en hel del om fotbollsramsorna som välkomnar basisten Alvaro Lillo på turné i Sydamerika medan resten av bandet filmar.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: Acast KONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Erik Danielsson.YRKE: Frontman i Watain.AVSNITT: 666.OM: Hur skumma bilder på mobilen fick Watain portade från USA, djävulen, att smuggla in riktigt blod på scenen, black metal-lyrik, när flugor flockas runt scendekoren, det viktiga med att INTE lyssna på Sabaton, spandexbrallor och patronbälten och givetvis en hel del om fotbollsramsorna som välkomnar basisten Alvaro Lillo på turné i Sydamerika medan resten av bandet filmar.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: Acast KONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Donald Trump elsker told og truer med toldhammeren for at tvinge sin vilje igennem over for både fjender og allierede. Bare spørg i Colombia. Hvor effektivt er told som politisk redskab, hvad vil Trump opnå, og hvordan vil det ramme fx Danmark? Det vælter generelt ud med nyheder og historier fra Washington D.C. i disse dage, og det er faktisk en helt særlig strategi fra den nye regering. Og så har pressekorpset i Washington D.C. fået nye kolleger i form af influencere, der nu må deltage i pressekonferencerne i Det Hvide Hus. Deltagere: International korrespondent Stéphanie Surrugue, økonomikorrespondent Casper Schrøder, Sydamerika-korrespondent Kristian Almblad, USA-korrespondent Jakob Krogh og EU- og Nato-korrespondent Ole Ryborg. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen.

Donald Trump elsker told og truer med toldhammeren for at tvinge sin vilje igennem over for både fjender og allierede. Bare spørg i Colombia. Hvor effektivt er told som politisk redskab, hvad vil Trump opnå, og hvordan vil det ramme fx Danmark? Det vælter generelt ud med nyheder og historier fra Washington D.C. i disse dage, og det er faktisk en helt særlig strategi fra den nye regering. Og så har pressekorpset i Washington D.C. fået nye kolleger i form af influencere, der nu må deltage i pressekonferencerne i Det Hvide Hus. Deltagere: International korrespondent Stéphanie Surrugue, økonomikorrespondent Casper Schrøder, Sydamerika-korrespondent Kristian Almblad, USA-korrespondent Jakob Krogh og EU- og Nato-korrespondent Ole Ryborg. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen.

Der er mange gode grunde til, at Donald Trump drømmer om at få Panamakanalen tilbage. Den 82 km lange kanal lader hver dag enorme skibe krydse henover det smalle stykke strategisk placerede land i Mellemamerika. Men derudover er Panamakanalen også en fuldkommen indgroet del af det komplicerede ægteskab mellem Panama og USA, og siden den blev færdigbygget for 100 år siden har den været omdrejningspunkt for blodige kampe. Sammen med Kristian Almblad, der er DR's korrespondent i Sydamerika, rejser vi i dag gennem den omstridte vandvej for at forstå, hvorfor spørgsmålet om ejerskab nu igen har frembragt en tsunami af følelser for den lille nation i Mellemamerika. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 27. januar 2025.

Det er den 5. oktober 1916. Den svenske opdagelsesrejsende og botaniker Carl Skottsbergstævner ud fra Göteborg. Han vil til Sydamerika. Ud på Juan Fernandaz-øerne og ud på denmytiske Påskeø, hvor de gådefulde kæmpestatuer ligger spredt ud over vulkanøen.Skottsberg drømmer om at finde en ny flora. Foran ham ligger en spændende, begivenhedsrigog til tider nervepirrende rejse, hvor han frygter at strande på en øde ø - præcis somvirkelighedens Robinson Crusoe.Medvirkende:Jens Soelberg, ph.d. med speciale i etnobotanik, biokulturelle samlinger, botanisk lægemiddelhistorie og arbejder i de botaniske samlinger på Statens Naturhistorisk Museum.Denne sæson af Den Yderste Grænse er produceret i et samarbejde mellem Nationalmuseets mediehus Vores Tid og Statens Naturhistoriske Museum. 

I detta avsnitt diskuterar Ana och Martín vänsterns seger i Uruguay tillsammans med Leodan Rodriguez, biblioteksaktivist och uruguayansk-svensk. Vad visar valresultatet i Uruguay om vänsterns ställning i Sydamerika och vilken väg kommer den nya presidenten att gå i den rådande politiska situationen. I podden Horizontes pratar Ana och Martín om Sydamerika och diskuterar dess rörelser, […]

VEM: Salla Salazar.YRKE: Musikproducent.AVSNITT: 655.OM: Varför det aldrig blir någon återförening för The Latin Kings, hur han gjorde musik back in the days, skinnskallar som står och väntar utanför ens gig, att missionera om streaming i Sydamerika, konst, att The Latin Kings medvetet inte pratade om motgångarna och givetvis en hel del om när Gordon Cyrus värderade väskor i studion.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: Acast KONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Salla Salazar.YRKE: Musikproducent.AVSNITT: 655.OM: Varför det aldrig blir någon återförening för The Latin Kings, hur han gjorde musik back in the days, skinnskallar som står och väntar utanför ens gig, att missionera om streaming i Sydamerika, konst, att The Latin Kings medvetet inte pratade om motgångarna och givetvis en hel del om när Gordon Cyrus värderade väskor i studion.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: Acast KONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lyssnarnas främsta favorit är korad, åtminstone av de som röstade på facebooksidan i maj. Tintinologerna har kraftsamlat och visat sin styrka, nr 1 är "Tintin och 1900-talet", avsnitt 222 från 2018. Det blir bland annat konflikter i Sydeuropa och Sydamerika. Tintin hamnar snett i Kongo men rätt i förhållande till Japan och är på månen före Apollo 11. Vi dyker ner i tecknaren Hergés egna liv och vad som styr Tintins öden under mitten av 1900-talet. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att greppa pungen i Europa kontra Sydamerika! VAR-minutrarna i Westfalen! Cristiano Ronaldos känslosvall! Oförmågan hos Merih Demiral et al att lägga politiska band på sig! Det här är bara några av höjdpunkterna från veckan med Tutto Balutto. Med Podme Premium får du varje vecka två fullmatade och reklamfria avsnitt. Starta ditt konto redan idag på https://podme.com/se/tutto-balutto

I Atacama-ørkenen strækker kilometer af sandbanker sig dækket af farvestrålende tøj. Meget af det er helt nyt, ubrugt og kasseret. I Danmark køber vi billigt nyt tøj, som aldrig før for at være med på den nyeste mode. Men vores hurtigt producerede tøj bliver smidt lige så hurtigt ud, hvorefter det ender på en langsommelig jordomsejling til tøjkirkegårde som i Chile. DR's korrespondent i Sydamerika, Kristian Almblad, er rejst til ørkenen for at spørge, hvorfor vores plastiktøj ligger i Chile og kvæler ørkenen? Vært: Anna Ingrisch. Program publiceret i DR Lyd d. 2/6.

Jonas Andersson stoppas på flygplatsen i Bolivia efter att ha försökt smuggla hem tre kilo kokain till Sverige. Det är ett jobb han tagit på sig för att bli av med sina skulder till langare i Göteborg. Snart kastas han in i fängelset som kallas det tuffaste fängelset i Sydamerika. Ett fängelse som inte ens vakterna vågar gå in i. Vardagen fylls av våld och rädsla i det som är ett samhälle i samhället. Där även familjer och barn bor och där lagar och straff utfärdas av fångarna själva. Detta är del två av Spöktimmens intervju med Jonas ”El Choco” Andersson. I två avsnitt berättar han om sin resa till Bolivia och fängelsetiden där.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenMusik”Nikol S. & Symphonic band – The shadows of horror (symphonic song)” av Nikol S. (Luna sounds)”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusichttps://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcodeKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

27-årige Jonas Andersson har problem med droger och har under den senaste tiden byggt upp en stor skuld till sina langare. För att bli av med skulden och för att även kunna tjäna lite egna pengar erbjuds han, av sina langare, att resa till Bolivia och smuggla hem kokain. Ett erbjudande som Jonas tackar ja till. Så 2001 lämnar han Göteborg och Sverige och gör den långa resan till Sydamerika. Men Jonas kommer aldrig att komma hem med något knark. I stället blir han kvar i Bolivia mycket längre än vad som först var planerat. I det här avsnittet gästas Spöktimmen av Jonas ”El Choco” Andersson. I två avsnitt berättar han om sin resa till Bolivia och fängelsetiden i det som kallas Sydamerikas tuffaste fängelse.Del två kommer nästa torsdag. [REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenMusik”Nikol S. & Symphonic band – The shadows of horror (symphonic song)” av Nikol S. (Luna sounds)”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusichttps://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcode KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.