POPULARITY
Vi ger oss ut på transafari i dagens Radiokaka. Det blir härliga tider! Välkomna!
Jajemen! Vi återförenar Thomas Nordegren och Louise Epstein och släpper loss dem i en drabbning mot Victor Malm och Linda Jerneck! Påskäggen är plundrade. Tranor blockerar beredskapsflygplatsens landningsbana. Managementflosklerna haglar i Aktuellt-studion och enligt en opinionsundersökning vill folket vill helst öla med Jimmie Åkesson eller Nooshi Dadgostar. Det är en helt vanlig fredag i april 2023 och allt ovanstående hörs i veckans Lantzkampen.P1-superstjärnorna Thomas Nordegren och Louise Epstein sätter sig tillsammans vid knappar och mikrofoner för att möta Expressens kulturchef Victor Malm flankerad av Linda Jerneck, ledarskibent på samma tidning. Och vi vågar lova att det blir en riktig kanonmatch – här bjuds på den helt nya ronden Får eller forward?, en omgång Hur slutar det? med inslag av skörlevnad samt ett parti Ja/Nej eller annat, som handlar om enorma pengar som gått upp i rök.Dessutom menar en tävlande att hen är "kavallerist i förfallets revolutionära avantgarde". Starka ord – lyssna själv för att avgöra om det är sant eller falskt!Programledare: Annika LantzDomare: Sara Lövestam Producent: Tommie JönssonRedaktör: Anton JordåsLjudtekniker: Lisa Abrahamsson
Det blir snack om ägg, dans och livslångt partnerskap när Marie träffar John och pratar tranor. Men också frågor om hur gamla tranor blir, hur de sover, varför de dansar och en hel del annat spännande. Gillar du vad du hör och vill hjälpa oss rädda utrotningshotadedjur - skänk en gåva via www.nordensark.se/swish (swish 900-4607 ”podd”) eller https://nordensark.se/stod-oss/
Vårens trandans är i full gång, men varför dansar de egentligen? Och hur jobbar man för att rädda de här fantastiska men i många fall hotade fåglar? Det och mycket annat får vi veta när Marie och Mats pratar tranor med John. Gillar du vad du hör och vill hjälpa oss rädda utrotningshotadedjur - skänk en gåva via www.nordensark.se/swish (swish 900-4607 ”podd”) eller https://nordensark.se/stod-oss/
Vi letar gnagare i en uppländsk skog och rapporterar om ett gnagarår i södra Sverige medan det verkar vara tomt i norr. Och hur får man tranorna att inte beta på bondens åkrar? Programledare: Mats Ottosson. Smågnagarna är en viktig motor i ekosystemet. Lämmelår i fjällen ger en skjuts åt bland andra fjällrävar, ugglor och rovfåglar. Men i år hittade inte inventerarna en enda lämmel. Likadant i skogslandet i norr väldigt ont om gnagare och därmed nästan inga pärlugglehäckningar alls. Men i söder är förhållandena de motsatta. Det har varit rekordmycket gnagare i exempelvis Västmanland. Morgonens fältreporter Lena Näslund följer med smådäggdjursexperten Frauke Ecke ut i den uppländska skogen för att höra hur det här hänger ihop med torrsommaren 2018 och för att förhoppningsvis få närkontakt med några av de gnagare som håller på att förbereda sig inför vintern. Och vad har den goda tillgången på gnagare i södra Sverige betytt för ugglorna? Vi pratar med Martin Green på Svensk fågeltaxering. Tranornas ödsliga rop och intrikata dans fascinerar. Men arten har ökat kraftigt och för att lösa konflikten när de betar på böndernas åkrar har Länsstyrelsen i Norrbotten hyrt in en professionell fågelskrämmare Rolf Gustafsson. Vi möter honom, och hans uppblåsbara hulkar, i ett reportage av Thomas Öberg. I år har ovanligt många fåglar passerat Ölands södra udde. Det har Magnus Hellström vid Ottenby fågelstation koll på. Han märker också en skillnad i flyttfåglarnas beteende ett varmare klimat gör att vissa arter flyttar tidigare, medan andra skjuter upp sin avfärd söderut. Vi ringer upp honom för att höra mer. Även i Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel flyger en fågel in den trivsamma gärdsmygen. Men vi lämnar också fåglarna och gnagarna helt för att ge oss ut i svampskogen. Hur ser det ut där ute just nu? Programledare är Mats Ottosson.
Tranan var en fågel som för ett 30-tal år sedan var utrotningshotad, då blev den fridlyst. Nu finns det 25000 tranor bara vid Kvistmaren. Är det dax att ta bort fridlysningen.
På tal om djur är äntligen tillbaka efter ett långt uppehåll. Vi kastar oss rätt in bland djurnyheterna och utflyktsmålen. Katter kan enligt forskare lära sig sina namn men Petras katter har bägge lärt sig den ena kattens namn. Charlott har varit till Hornborgarsjön och träffat Sofie Stålhand som har stenkoll på tranorna som är ett säkert vårtecken. Petra har koll på visenten som är avsnittets djur. Ett fantasydjur som kanske snart finns i en skog nära dig.
Naturen är en nyckel in i folkmusiken, liksom bygdens historia. I det andra av Åsa Vegheds 2 program om Västergötland möter vi en musiker som söker sig ner i den myllan. Möt Jonas Simonsson, ledande svensk folkflöjtistsom med dubbel sälgflöjt söker sig till de västgötska naturljuden. Och Emma Johansson, sångerska och flöjtist i The Secret Carpet Club som under flera år arbetat med ett insamlingsprojekt av visor och låtar för att dokumentera folkmusiken i Västra Götaland. Åsa Veghed besöker också en av Västergötlands äldsta traditionsbärare. Sven-Ingvar Heij är 91 år gammal, vissångare och fiolspelare, och ser till att inte missa någon folkmusikfest. Det blir också en tur ut till Kållandsö efter att vi fördjupat oss i Samuel Landtmanssons uppteckningar från sekelskiftet 1900. Från Lina Lustigs lövängar och Läckö slott berättas spännande historier. Durspelaren Jon Sirén från Hjo, fiolspelaren Mikael Pettersson från Synnerby och en del äldre material ur arkiven på Västergötlands museum i Skara kommer även ljuda ur radioapparaten. En P2 Dokumentär av Åsa Veghed
Sydsvenska flyttfåglar står i fokus i Naturmorgon lördagen den 2 april, då vi möter våren på allvar. Och i centrum står tranorna. De senaste decennierna har landets tranor ökat i mängd och hittar allt fler samlingsplatser. Naturmorgon sänder direkt från våtmarken Pulken söder om Yngsjö i östra Skåne och har vi tur så når transträcket sin topp nu på lördag. Våra gäster är den svensk-danske konstnären Carl Christian Tofte som just publicerat sin bok Trandans med mängder av vackra tranteckningar; och ornitologen Erik Hirschfeld som i veckan ger ut sin bok Fåglarnas Malmö. Havsabborrar vid unikt korallrev. Mitt ute i Andamanhavet, upp mot Burma, ligger en av Thailands bästa dykplatser - Richelieu Rock. Det är ett hästskoformat korallrev och det är bara vid högvatten som en bit av hjässan sticker upp. Revet är sydspetsen på en stor marin nationalpark och här finns fortfarande gott om fiskar som annars blivit ovanliga på grund av det hårda fisketrycket - olika havsabborrar till exempel. Lena Näslund snorklar en tidig morgon, omgiven av mängder av rovfisk på jakt. Vågmären från djupen. En fiskare från Bohuslän fick en ovanlig fångst i sin räktrål. Djuphavsfisken vågmär fanns plötsligt på 90 meters djup. Normalt lever den mycket djupare än så. Marie Moestrup Jensen som är marinbiolog och informatör på Lovéncentret på Tjärnö berättade om den fina fisken. Korgiden och myrstackar. Efter att 12-åriga Olle Frisk ramlat ner i ett björide förra veckan undrade vi hur ett ide egentligen ser ut och var de placeras? Sven Brunberg, fältansvarig för Skandinaviska björnprojektet berättar. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Lasse Willén.
Ur "I grannskapet", 2001 Bengt Emil Johnson (1936-2010) Ett par tranor färdas genom klar septemberrymd, ropen avlägsnar sig, förändras akustiskt av distansen, tonar småningom bort. Hur låter ropen? Det självpåtagna, orimliga uppdraget gör sig påmint igen, det borde fästas på papper. Trumpetande? Nej, det har jag aldrig gillat, stämmer inte med lätenas skrovlighet. Skorrande? För grovt, å andra sidan. Rungande? Njaa Man borde låta ropen vara vad de är, något som drar förbi och färgar den sinnliga helhetsupplevelsen med känslor av uppbrott, avstånd, rymd. En vanlig septembermorgon, allt är som det skall vara, och samtidigt alldeles särskilt. Varje möte mellan ett kännande subjekt och det man kallar omgivning är unikt och kan aldrig återkallas. Men måste trotsas, väcker driften att fästa på papper. Fascinationen inför det oöverskådliga all-liv som människan är samtidigt delaktig i och genom sitt medvetande utestängd ifrån driver fram försök att i ord pejla gränsen mellan det individuellt mänskliga och det som är något alldeles annat. Här i Oxbrobäckens dalgång, där tranrop klingar bort över Saxberget, där björkar skiftar i nyanser som är speciella för den här hösten, där fågelflockar yr omkring i glasklar morgonluft och där Fancy, golden retriever, står förhäxad av en viss vittring på ett visst grässtrå upplever jag allt annat än panteistiskt uppgående. Snarare en gleshet, som oavbrutet vidgar sig, förnimmelsen av paradoxalt närvarande avstånd. Det blir långt också till de egna sinnena, det som sker upphör att vara föremål för betraktande. Även denna upplevelse innehar sin mäktighet och sin egendomliga trygghet. Men, att fästa den på papper