Podcasts about Skara

På förekommen anledning har vi hamnat i ett hotellrum i Skara där vi bland annat diskuterar vad män gör i grupp, om Mauri/Moberg-gate och om golfbollar som hamnat på fel ställen. Å så blir det sås. Mycket sås!Kontakt: kontakt@matkoma.comGå med i eftersnacksgruppen:https://www.facebook.com/groups/pratkomaeftersnackProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.comVill du göra reklam i en Polpo-podd?Maila hello@polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Judith Fagrell är präst i Skara domkyrkopastorat och skriver sedan många år om kyrkan i bland annat tidskriften Pilgrim, tidningen Dagen, Kyrkans tidning och SPT. Just nu aktuell med boken “Att söka rötter - ett teologiskt svar på Svenska kyrkans kris”. Idag fortsätter Judith samtalet med Magnus om rörelsen bland ungdomar som söker sig till kyrkan. Judith skriver: »Om vi inte vill ha en kyrka som lever i evig adolescens måste vi odla självkritik, och i det ingår att problematisera vår självbild. Vem inkluderas i det kyrkliga "viet"? Det exklusiva "viet" får till och med mig, som är präst, att ibland fundera på om jag tillhör – är det då så konstigt att våra unga scrollar vidare till något mer greppbart, inrutat, inbjudande?« 

2023 spelar Skövde AIK sin andra säsong i Superettan. På läktaren står Kurt och Simon Lindgren. Far och son som följer Skövde AIK land och rike runt, i ur och skur. Den 24 november var Simon Lindgren med i Fotbollsmorgon och pratade om att han då gick mot sin första perfect season, det vill säga att han sett Skövde AIK på plats varje match. Två veckor senare, närmare bestämt 4 december, är pappa Kurt med och pratar om sin vadslagning – klarar Skövde kontraktet så kommer han GÅ hem från jobbet. Från Skara, hem till Skövde. En promenad på sex timmar i novembermörkret.Två år senare skiljer sig verkligheten för Skövde AIK. Laget åkte 2024 ur superettan och spelar nu i division 1 södra, men far och son Lindgren står fortfarande kvar på läktaren och rusar mot 200 matcher tillsammans på plats.Medverkande:Simon Lindgren – Sonen som brinner för gräsrotsfotboll och som följer sin fars steg mot nya rekord. Häng med Simons resa via X: @ilovebarca97Simons medverkan i Fotbollsmorgon: https://www.youtube.com/live/1d9W3IX5Y9A?si=mM7KLi3GsEuAwlxi&t=2004Kurt Lindgren – Krutgubben som har hejat på sitt Skövde AIK i sol och regn. Med snart 70 år som hängiven supporter är Kurt nästintill kultfigur i Skövde och han viker sig inte förrän han har nått 200 matcher i rad.Kurts medverkan i Fotbollsmorgon: https://www.youtube.com/live/XEPoA3ZhvSc?si=5mvxxC6R5_Yclspa&t=1734Marcus Peterson – Före detta styrelsemedlemmen i Skövde AIK har sett vilken skillnad far och son Lindgren har gjort för laget från läktaren. Själv har han steppat ner från rollen som medieansvarig för föreningen och är nu en supporter själv.Skövde SAIKOS är supporterklubben som har burit Skövde AIK från division 5 och ända upp till superettan. Följ SAIKOS på Instagram här: https://www.instagram.com/saikosskovde/Ett reportage av: Albin AnderssonVem vill du att vi återbesöker? Tipsa oss här: albin@dobb.seAnsvarig utgivare: david.fjall@dobb.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hækkun veiðigjalds getur haft afdrifarík áhrif á einstaka byggðakjarna og breytingin gæti náð langt út fyrir útgerðina, snert samfélög í heild og umhverfi þeirra. Þetta kemur fram í drögum að umsögn samtaka sjávarútvegssveitarfélaga sem þau kynntu fyrir þingmönnum á fundi í morgun. 141 fyrirtæki verður fyrir verulegum áhrifum af hækkun veiðigjaldsins, tuttugu og sex þeirra eru á Vestfjörðum. Húsnæðis og mannvirkjastofnun kynnti á mánudag tillögur að breytingum á eftirliti með byggingaframkvæmdum. Þar er meðal annars lagt til að tekin verði upp sérstökt byggingagallatrygging, til að auka vernd neytenda. Lögmaður, sem hefur sérhæft sig í gallamálum, segir ekkert tryggingafélag reiðubúið að veita slíka tryggingu fyrr en fúskurum hefur verið ýtt af byggingamarkaði. Ráðuneytisstjóri dómsmálaráðuneytisins taldi nauðsynlegt að dómsmálaráðherra tæki ákvörðun um hvort rétt væri að auglýsa embætti lögreglustjórans á Suðurnesjum laust til umsóknar í ljósi þeirra miklu breytinga sem gera ætti á embættinu. Úlfar Lúðvíksson sem þótti ákvörðun ráðherrans vera kaldar kveðjur til sín verður á launum í heilt ár.

Folket i Gaza har för lite mat och barn dör av undernäring. Biblioteket i Skara ordnar lugna kvällar för personer med NPF-diagnoser. Sveriges Radio fyller 100 år Liam vill jobba som trafikreporter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Folket i Gaza har för lite mat och barn dör av undernäring. Biblioteket i Skara ordnar lugna kvällar för personer med NPF-diagnoser. Sveriges Radio fyller 100 år Liam vill jobba som trafikreporter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi reder ut varför Skara är bäst i år och vad vi tror att Sävehof kommer göra för sista desperata åtgärder inför final 3. Vi tippar också både resultat och taktiska drag inför att finalserien Ystad - Bajen ska dra igång. Sen hinner vi också med att analysera Sveriges fina landskamper mot de mäktiga handbollsnationerna Frankrike och Danmark. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 2010 begick Isakin Drabbad – tidigare Isakin Jonsson – ett av Sveriges mest chockerande mord. I en lägenhet i Skara mördade han sin flickvän, styckade hennes kropp och åt delar av henne.Händelsen skakade hela landet, och han blev känd som “Skarakannibalen”. Mitt i allt detta fanns hans dotter – Jamie-Lee Arrow. Det här är inte hans historia. Det är hennes. En berättelse om att växa upp med ett efternamn ingen glömmer och om att ta tillbaka kontrollen över sitt eget liv. https://www.akademibokhandeln.se/bok/skarakannibalens-dotter/9789189854260?srsltid=AfmBOopM0puX4PvL9S376NRl3Qagw80CAEhceCTTQ-acnpFFFOtwU5bDSamt Även där poddar finns @youtube @acastsweden @spotifyswedenGillar du det vi gör och vill stötta oss gå isåfall gärna in och kom med förslag på gäster och innehåll.Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal! Tack för att ni tittar,delar och diskuterar! Visuals/Redigering: @danieltobar ***Detta är en personlig berättelse utifrån gästens perspektiv. Dialogiskt tar givetvis avstånd från all romantisering och glorifiering av droger, våld, kriminalitet, rasism, mobbing, trakasserier m.m.*** Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommer vi att lyckas dutta alla bingobrickor? Vi bjuder in lyssnarna till en ny rafflande omgång vår-bingo! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Bland annat ringde Malin in som hade fått ett skrubbsår som sved i Gislaved och Filip som bor utanför Skara är kär och galen i en tjej som heter Sara!I extramaterialet hör vi teknikern Henkes ljuva sångröst och vi påminner oss om tiden då ringsignaler fortfarande var personliga.

Ulrica Fritzson samtalar med Karin Sarja om försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och det samiska folket. I rapporten Försoning, förlåtelse och ansvar - följeforskningsrapport från försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och samerna gör Ulrica inledande reflektioner. Som stiftsteolog har Ulrica haft uppdraget följeforska processen, vilket hon nu avslutat då hon tillträtt som biskop i Skara stift.

Dhulgariir ayaa axadii ka dhacay baliga Vänern, ee ku yaalla koonfurta magaalada Karlstad. Wiil toban jir ah ayaa ku qarqamay barkad ku taal beerta madaddaalada ee Skara sommarlands xagaagan. Inta lagu jiro toddobaadka qiimo dhimista ee loo yaqaan Black Week, ayaa jira cadaadis badan oo saaran darawalada gawaarida yar yar ee xamuulka.

Hur har man en dialog med invånare på en plats där ingen bor? Hur tar man tillvara invånarnas tankar kring framtidens Skara? Det är några av de frågor Peter Blom ger svar på i detta avsnitt när han berättar om medborgarberedningen för Djurgårdshage i Skara kommun.   Medverkande: Peter Blom, utvecklingsledare skara kommun. Samtalsledare: Nils Munthe, SKR

I detta poddavsnitt får ni höra om rörelseveckan, badveckan och firandet av de nya satsningarna på Vilans fritidsområde. Gäster i podden är folkhälsostrategen Karin Skagelin, fritidschefen Anders Svensson och badmästaren Louise Brattström, som intervjuas av tf stadsarkitekt Jonathan Naraine.

Dad ka badan ayaa muddo dheer shaqa la'aan ah, marka loo eego tirakoobyada cusub ee wakaaladda tirakoobka ee magaceedaa loo soo gaabiyo SCB. Wakaaladda macaamiisha ayaa hadda go'aansatay in ay baarto shilkii dhimashada sababay ee ka dhacay Skara sommarland oo wiil toban jir ah uu ku qaraqmay bilowgii bishii Agoosto. Wax iibsiga online-ka ee Iswiidishka ayaa sii kordhaya, gaar ahaan alaabada dibedaha. Booliska Göteborg ayaa helay hub badan oo qarsoon oo lala xiriirinayo dambiilayaal burcad ah.

I veckans podd lär vi känna den nya potentiella Vice Presidenten Tim Walz.Tobias är besatt av Augustpristagaren Andrev Walden.Gabriel frågar efter tips inför Doreen Månssons 50-års fest.Vi diskuterar terrorhoten vid Taylor Swifts konserter i Wien, drunkningsolyckan på Skara sommarland och det hutlösa priset på det nya HIV-vaccinet.Till sist listar vi dom tre sämsta sakerna med sommaren 2024Nu kör vi!I säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

On Eavesdroppin' comedy podcast this week, hosts Geordie & Michelle delve into a hometown murder… More specifically, a Swedish Hometown Murder and the story of the Skara Cannibal… In November 2010 in the small Swedish town of Skara, Isakin Jonsson and his girlfriend Helle Christensen got up around noon, went to the bottle shop, bought some food, then went home for an afternoon nap. And that was the last time anyone saw Helle alive…This week, Michelle delves into the wild story of Isakin Jonsson-slash-Drabbad, more commonly known in Sweden as the Skara Cannibal. So what happened to Isakin's girlfriend Helle on 12 November 2010? What was the motivation for Isakin wanting to murder and eat Helle? What happened to Isakin after the murder? And where is he now? Listen to Eavesdroppin' to find out! So pop on your headphones, grab a brown lemonade and join Geordie & Michelle for this week's episode, plus chat about hot potatoes, Rogaine, ‘preppy' and more, only on Eavesdroppin' podcast. And remember, wherever you are, whatever you do, just keep Eavesdroppin'!And vote for us in the Listener's Choice category in the British Podcasting Awards!: https://www.britishpodcastawards.com/voting*Disclaimer: We don't claim to have any factual info about anything ever and our opinions are just opinions not fact, sooorrrryyy! Don't sue us!Please rate, review, share and subscribe in all the usual places – we love it when you do!Support us on Patreon: https://www.patreon.com/eavesdroppinDo write in with your stories at hello@eavesdroppinpodcast.com or send us a Voice Note!Listen: www.eavesdroppinpodcast.com or https://podfollow.com/eavesdroppinYouTube: https://www.youtube.com/channel/UCqcuzv-EXizUo4emmt9PgfwFacebook: https://www.facebook.com/eavesdroppinpodcast#skaracannibal #skarakannibalen #isakinjonsson #isakindrabbad #swedishmurder #cannibalism #murder #truecrime #reallife #sweden #podcast #comedy #comedypodcast #truestories #storytellingpodcast #eavesdroppin #eavesdroppinpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Í þættinum förum við yfir nokkur einföld atriði sem hafa mikil áhrif á vellíðan þína, hjálpa þér að að líða betur og gefa frískara útlit. NÁNARI UPPLÝSINGAR: 28 daga Heilsuaáskorun Ertu komin/n með nóg af sykri og unninni færðu? Þá skaltu hreinsa til í mataræðinu með 28 daga Heilsuáskorun. Þeta er einfalt: Þú skiptir út einni máltíð fyrir einn heilsudrykk. Stútfullt efni af ráðum og uppskriftum af allskyns saðsömum þeytingum sem bæta heilsuna. Einfalt, bragðgott og virkar!  Lífsspilin Dragðu spil daglega og hannaðu draumalífið þitt meðvitað með Lífsspilunum. HBOM (Hættu að borða of mikið). Hvernig myndi þér líða ef þú grenntist um 5, 10 eða 20 kíló? 4 vikna vefnámskeið, þú lærir nýja aðferð til þess að hætta að borða of mikið. 7 daga áætlun að vellíðan Fáðu aukna vellíðan í þitt daglega líf, meiri lífsgæði og heilsan bætist. Dagleg áætlun, uppskriftir að mataræði í 7 daga, ráð o.mfl. Magasínið með Lindu Pé Ókeypis áskrift! Í vikulega rafræna magasíninu mínu ætla ég að fjalla um hvernig ÞÚ getur lifað draumalífinu þínu. Efnistök eru meðal annars; Lífsstíll, heilsa, uppskriftir, fegurð, ferðalög, stíll, viðtöl og svo auðvitað innsýn inn í lífið mitt. Þetta vefrit verður hvatning til þeirra sem það lesa til að bæta eigin lífstíl og gera þær breytingar sem þarf til að lifa draumalífinu. Magasínið með Lindu Pé á netfangið þitt, alla sunnudaga. Smelltu hér til að skrá þig í ókeypis áskrift.  Heimasíða Lindu  Skoðaðu allt sem er í boði og skráðu þig á ókeypis póstlista. Prógrammið með Lindu Pé LOKAÐ er fyrir skráningar. Skráðu þig á biðlista og við látum þig vita þegar opnar næst. Skrá mig á BIÐLISTA InstagramSendu mér endilega skilaboð og segðu mér hvað þú tókst með þér úr þættinum. I-tunes meðmæli Ég yrði afar þakklát ef þú tækir þér mínútu til að gefa podcastinu 5 stjörnu meðmæli á ITunes/Apple Podcast. Með því fá fleiri að hlusta á efnið sem ég set hér fram. Fyrirfram þakkir!

Nästan alla medeltida svenskar bodde på landsbygden, antingen i byar eller i ensamliggande gårdar. Tanken att lämna denna tillvaro för att flytta in till städer torde ha framstått som bisarr för folkmajoriteten. Likväl fanns det män och kvinnor som trotsade sedvanan och bosatte sig på platser med tusentals invånare. Till skillnad från järnåldersstäder som Birka och Uppåkra, vilka krossades av föränderliga politiska och ekonomiska konjunkturer, har medeltidsstäderna överlevt in i nutiden.Medeltidens svenska städer var små men dynamiska, i regel bestående av mängder av låga trähus, vilka förenades av trägator som krävde ständigt underhåll. De var ohälsosamma, stinkande och obekväma, men folk uppskattade dem ändå. Städerna växte fram, utvecklades och överlevde eftersom de behövdes. Skara formades som en liten tätort kring den västgötske biskopens kyrka och gård, medan Lödöse etablerades som bästa möjliga hamn- och marknadsplats för skeppare och handelsmän som band ihop Sverige med länderna på andra sidan Kattegatt och Skagerrak. I östra Sverige grundades Kalmar, Söderköping och Stockholm som kungliga projekt på platser som ansågs optimala för att både behärska omgivningen och profitera på handeln. Visby stod i en klass för sig – här samarbetade gutar och tyskar för att skapa en av Nordeuropas stora kommersiella metropoler. Berättelsen om dessa äldsta svenska städer är både dramatisk och spännande: för varje ny utgrävning i de gamla stadsområdena måste vi skriva om historien.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de första bestående svenska städerna – hur de såg ut, hur stora de var och varför de överhuvudtaget grundades.Bild: I början av 1940-talet bedrevs icke-förstörande arkeologiska utgrävningar i kv Valnötsträdet i Kalmar. Det innebär att man lämnade kvar alla fasta konstruktioner som murar och trappor, något som varit till hjälp under de utgrävningar som bedrivits under 2000-talet. Digitalmuseum, Kalmar läns museum, Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM)Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu planeras en helt ny stadsdel i Skara med namnet Djurgårdshage och fram till 6 maj 2024 kan du anmäla ditt intresse att delta i stadsdelens medborgarberedning – där ett slumpmässigt utvalda skarakommunbor diskuterar och tar fram rekommendationer för området. Men varför byggs det en helt ny stadsdel just här och vad innebär egentligen en medborgarberedning? Planarkitekt Elvira Nielsen intervjuar Jonathan Naraine, tf stadsarkitekt, som ansvarar för stadsdelen och Peter Blom, utvecklingsledare, som berättar om dialogarbetet och medborgarberedningen.

I Axvall mellan Skara och Skövde har en gammal ladugård byggts om till en modern skytteanläggning och där det förr i tiden stod kor i långa rader finns nu istället åtta skyttebanor. Två gånger varje vecka smäller luftgevärsskotten tätt och varje träningskväll kommer det mellan 35 och 40 unga skyttar. Axvalls skytteförening har upplevt ett uppsving det senaste året och fortsätter det i samma takt kommer de snart bli trångbodda i den gamla ladan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

In einem geklauten Krankenwagen machen sich Skara, Anton und Jonas auf dem Weg durch die Schweiz - auf einem skurrilen Rachefeldzug. Buchhändlerin Sonja Vieth empfiehlt "Und wohin jetzt mit der Leiche?" von Rahel Urech. Von Sonja Vieth.

Elin av Skövde var en högättad from kvinna som levde under den tidigare delen av 1100-talet i Västergötland. Efter att hon mördats av släktingar till sin mördade svärson började en rad under tillskrivas Elin. Utanför Götene sprang en källa till liv, en blind man fick synen åter och en stum började tala.Sankta Elin av Skövde, även känd som Helena av Skövde, blev ett lokalhelgon som har vördats i hela Sverige och delar av Norden under medeltiden. Hon betraktas som Västergötlands och Skövdes skyddshelgon. Idag är Elin symbolen för staden Skövde trots att reformationen gjorde upp med helgondyrkan för flera hundra år sedan.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med museipedagogen och utställningsproducenten Tomas Olausson på stadsmuseet i Skövde. Detta är ett betalt samarbete med Besök Skaraborg, läs mer om Skaraborgs spännande historia på skaraborg.nu.Sankta Elin föddes av förnäma föräldrar, men det är inte känt vilka de var eller varifrån de kom. Hon gifte sig och fick flera barn. Hon gifte inte om sig efter makens död utan istället valde hon att ägna sig åt sin tro och tjäna Gud genom fastor, böner och goda gärningar. Elin bidrog till flera kyrkors uppbyggnad runt om Skövde, bland annat Skövdes kyrka.Elins dotter misshandlades av sin man, som senare mördades av hans tjänare. Misstankarna föll snart på Elin som senare mördades av mannens släkt som hämnd. En våldsam död är mycket vanligt bland helgon. Enligt legenden blev Elin mördad av svärsonens släktingar när hon var på väg till kyrkoinvigningen i Götene. Att Elin dödades i en vendetta och inte för sin tros skull verkar inte spelat så stor roll. Hon blev troligen ganska snart efter sin död föremål för helgondyrkan.Under 1100-talet växte en helgonkult fram, ofta så kallade "kungahelgon", de var kungar eller adel, valda av gud att härska, vilket gav dem auktoritet som helgon. Helgon som Erik den helige (kung 1155-1160), S:ta Elin (auktoritet i bygden) och heliga Birgitta (släkt med kungafamiljen) hade detta gemensamt men även att de var martyrer.Detta tjänade ett viktigt syfte för adeln, även den mest framgångsrika kungen är ändå bara dödlig, en martyr lever hos gud för evigt. Detta gjorde personen odödlig och på så sätt familjen odödlig och utvald av gud.När biskopen i Skara, Brynolf Algotsson, nedtecknade ett officium för Elin år 1288 var mycket bortglömt om Elins liv, men han slog fast att hon tidigt blev änka och valde att leva ett fromt liv istället för att gifta om sig. Efter svärsonens död valde hon också att göra en pilgrimsresa till det heliga landet – en resa som på 1100-talet borde varit både farlig och resurskrävande.Bild: Helge Johansson har här avbildat Sankta Elin av Skövde med Våmbs kyrka i bakgrunden. Det uthuggna motivet kan beskådas på Helge Johanssons granitskulptur Gyllen i Kyrkparken i Skövde, f.d. Skaraborgs län, Västergötland, Västra Götalands län, Sverige. Bilden är fotograferad av Harri Blomberg. CC BY-SA 3.0Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.Lyssna också på Helgonkultens blomstring på tvärs mot bibelnKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Meydka will la weysanaa tan iyo bishii Luulyo oo jimcihii laga helay Upplands bro waqooyiga Stockholm. Wasiirka arrimaha dibedda Sweden oo ka hadlay wararka dhimashada hoggaamiyaha kooxda Ruushka ee Wagner. Mid ka mid ah shilalka ka dhaca wadada ay ku dhinteen 5 qof ee u dhaxeysa Skara iyo Falköping oo la sheegay in gawaarida xamuulka ku lug leeyihiin.

Centerpartiet ayaa soo jeediyay in sannadka waxbarashada iskuulka lgu sii dheereeyo ama lagu daro labo toddobaad. Nin isku hor qaawinaya gabdhaha da'da yar nawaaxiga Umaeå, sida booliska ka digayaan. Shil daran oo shan qof ku geeriyoodeen oo ka dhacay wadada 184 ee u dhaxeysa Skara iyo Falköping

VEM: Henrik Nyblom.YRKE: Komiker.AVSNITT: 580.OM: Misshandeln som fick honom att lämna Skara, de 100 första mackorna på Café Närsom, loser-åren på City Gross, att gå från att jobba i garderoben på Norra Brunn till att stå på scenen där, standup, den snällaste tandläkaren i hela Västergötland, att krångla med maten och alkoholen, indiedrömmar i London och givetvis en hel del om att filma en erotisk trailer tillsammans med sina bröder som 12-åring.Hitta biljetter till showen Puss & Kram här.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM (https://www.instagram.com/varvet/) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Henrik Nyblom.YRKE: Komiker.AVSNITT: 580.OM: Misshandeln som fick honom att lämna Skara, de 100 första mackorna på Café Närsom, loser-åren på City Gross, att gå från att jobba i garderoben på Norra Brunn till att stå på scenen där, standup, den snällaste tandläkaren i hela Västergötland, att krångla med maten och alkoholen, indiedrömmar i London och givetvis en hel del om att filma en erotisk trailer tillsammans med sina bröder som 12-åring.Hitta biljetter till showen Puss & Kram här.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM (https://www.instagram.com/varvet/) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magnus Ladulås (1240-90) verkade i en våldsam tid där han ville motverka laglöshet och stärka centralmakten. Han erövrade makten med våld från brodern Valdemar med stöd av den danske kungen Erik Klipping och kom att slå ner flera uppror under sin regeringstid.Magnus Ladulås kodifierade adelns privilegier i Alnös stadgan runt år 1280 - en ordning som kom att gälla ända fram till år 1866. Samtidigt förbjöd Magnus herremännens våldgästning hos bönderna. En sed som kunde få katastrofala följder för den enskilde bonden.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt om kungen Magnus Ladulås med historikern Erik Petersson, som bland annat skrivit boken Kungar.Magnus Birgersson, aka Magnus Ladulås, var Birger jarls andra son och det var först efter en maktkamp med brodern Valdemar som Magnus år 1275 kunde avsätta brodern. Magnus sökte som fadern stöd av den katolska kyrkan och återgäldade tjänsterna med ett ge kyrkan skattefrihet.I Alnös stadgar kodifierade Magnus Ladulås adelns privilegier och satte gränser för herremännens våldgästning hos bönderna. Våldgästning förbjöds och böndernas skyldigheter begränsades till att ta emot två man och ge dem kost och hästfoder till fastställt pris. Dessutom bekräftade kungen Birger jarls fridslagar, förbjöd länsinnehavare att utkräva egna pålagor av bönderna och att beslagta deras hästar. Magnus befriade också vissa grupper från skatter.Magnus Ladulås gav tyska köpmän rätt att handla fritt i riket och tyska andelsmän bjöds in för att organisera försvaret och tyska bergsmän kom att utveckla bergsnäringen i Bergsslagen. Med sitt äktenskap med Helvig, dotter till greve Gerhard av Holstein stärkte han relationerna söder ut ytterligare.Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan, Storyblocks Audio.Omslag: Magnus byst (som hertig) i Skara domkyrka, Wikipedia, Public DomainLyssna också på Riksbyggaren Birger Jarls blodiga väg till maktenKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rapporter om salmonellautbrott hos största äggproducenten. Men vi behöver inte vara oroliga. Ät ägg som vanligt. Fördjupning om salmonella och vad man ska tänka på. I Sverige har vi vant oss vid att vi inte behöver oroa oss för salmonellasmittade livsmedel.Under vintern och våren har det dock rapporterats om stora salmonellautbrott. Hundratusentals värphöns har avlivats hos landets största äggproducent.Livsmedelskedjor har återkallat ägg och på sina håll har det blivit tomt i hyllorna i butikerna.Vad är det som har hänt? Har något förändrats? Ska man vara orolig? Hur ska vi förhålla oss till äggen.- I Sverige avlivas alltid hönsen när man har fått in salmonellasmitta. Och lokalerna saneras mycket noga, säger Lotta Berg, veterinär och professor i husdjurens miljö och hälsa på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Skara. - Men det är inte lätt att sanera en byggnad, och det är inte ovanligt att man får göra det mer än en gång.Lotta Berg förklarar vad salmonella är, hur det kan ta sig in på en gård.- Det finns egentligen ingen forskning som visar att det är vanligare med salmonellautbrott på stora besättningar. Men däremot blir konsekvenserna så mycket större när det är i en stor besättning.Fler hönor får avlivas och det kan bli brist på ägg när en stor leverantör plötsligt inte kan leverera som vanligt. Det blir konsekvenser för samhället och inte bara den enskilda bonden.Det kan vara lättare att få in salmonella om man t ex har hobbyhöns, för att amatören inte har samma säkerhetstänk och rigorösa regler att följa för att undvika smitta. Bara det att man går in till hönsen med sina skor kan innebära en risk för smitta.I många andra länder betraktas salmonella som nåt som man får leva med. I Sverige har vi bestämt oss för att hindra salmonella från att nå maten.- Den går inte att utrota som smittkoppor, säger Lotta Berg. I Sverige har man jobbat med att ta bort det från livsmedelskedjan. Det innebär noggranna regler, provtagning och sanering. I många andra länder är det inte så. Detta system kom till efter ett stort salmonellautbrott 1953. 9000 smittade, 2000 hamnade på sjukhus och 90 personer dog. Smittan spårades till ett slakteri i Alvesta och det var främst via charkprodukter som smittan spreds.Det hittas ungefär lika många fall på djur varje år. De utbrott som varit under våren hör till den normala mängden. Så det är ingen ökning. Och det allra viktigaste är att det inte ska nå livsmedelskedjan.Det är runt 3000 personer per år som drabbas av salmonella. Tre fjärdedelar av dem har drabbats utomlands. - De andra har ätit importerade livsmedel som inte varit salmonellafria fast de borde vara det. Eller i enstaka fall folk som har smittats i Sverige.Det är t ex mer än tio gånger vanligare med salmonella hos människa i USA, jämfört med Sverige.Tips för att undvika salmonellasmitta via ägg. Förvara äggen kallt. Se till att äggen är rena och oskadade. Risken för att smittas av salmonella när du använder råa svenska ägg från kommersiella producenter är mycket låg.Generella tips: blanda inte rått och tillagat. Lägg inte stekt kött på skärbrädan som det råa köttet legat på. Förvara råvaror kallt. Bryt inte kylkedjan. Om det är varm sommar, se till att de kommer snabbt in i kylskåpet, eller ha en kylklamp med när du handlar.Tvätta händer och redskap före och efter hanterandet.Tillaga väl.

35minuter speed-podd där Lars & Lillove avhandlar allt ifrån träning, "benböj-from-hell" till kommande bäverjakt med aluminiumbåt. De pratar om överlevnad och vad de skulle ta med sig för personlig pryl till en sådan situation. Lillove har varit på Grand Opening i Skara och de båda får Guldfeber... asså riktgt guld. Sen hoppas Lillove att Modo vinner hockeyguld! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Karlavagnen vill Annika Ilmoni höra om den där gången din alkoholberusning gick alldeles för långt. Vilken är din värsta fylla? Till helgen är det Valborgsmässoafton, en högtid som innebär brasa och körsång men också fest och alkohol. När blev du alldeles för berusad och framförallt, vad hände då?Dricker du alkohol så har du garanterat råkat överkonsumera någon gång i ditt liv. Hamnade du vilse i Bangkok? Vaknade du upp på en annan skärgårdsö än den som du började festen på eller råkade du ut för en olycka? Blev din värsta fylla också den sista - eller bidrog den till ett mer måttligt drickande? Du har kanske precis bestämt dig för att aldrig mer ha din värsta fylla?Valborgsmässoafton är historiskt sett kopplad till den första tonårsfyllan men faktum är att unga personers alkoholkonsumtion har minskat radikalt de senaste 20 åren. Historiskt så har ju alkohol spelat en stor roll i den svenska kulturen men kanske är det på väg att ändras med de nya generationerna? Vi ska i alla fall gräva ner oss i berättelserna där alkoholen bidrog till en riktig kaos-situation.Var du plötsligt med i en danstävling i en australiensisk bar och vann alltihop? Hoppade du på helt fel buss och hamnade i Skövde istället för i Skara? Visade det sig att den du festat med hela natten faktiskt var en världskändis men du glömde helt bort att ta kort så det är ingen som tror på dig i efterhand? Eller var ångesten dagen efter så pass stor att du fick ringa runt till folk och be om ursäkt?När hade du din värsta fylla? Ring och berätta! Programledare: Annika IlmoniKarlavagnen fredag börjar 22:12. Telefonslussen öppnar 21.00.Ring 020 - 22 10 30. Mejladress: karlavagnen@sverigesradio.seDu kan också dela minnen, tankar och bilder i våra sociala medier, vi finns på Facebook och Instagram.Producent: Anna OlofssonAnsvarig utgivare: Johan Signert

Vi firar 100 avsnitt och det märks. Många av intervjuerna är kraftigt nedkortade. Vem vet, kanske kommer dom som fulllängdare för Radio åt alla-patreons framöver? För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse kan ni följa oss på Facebook, Instragram eller på Twitter där vi heter @trojkan1337 och @slukhal.Vill ni köpa en Eld och rörelse-tröjan hittar ni den i allt åt allas webbshop.

I värdet av pengar pratar ekonomi-kunnarna Pontus och Li om aktuella händelser och leder oss genom kapitalismens snårigaste djungler. I dagens avsnitt pratar vi om hur arbetarrörelsens förhandlingar med arbetsköparna och hur de olika fackförbunden ser på sin egen roll i relation till ansvarstagande inför den stora inflation som just nu råder. Till vår hjälp har vi intervjuat Marie […]

”Mina drömmars stad?” är en podcast om Stockholms lokalpolitik med inslag av önsketänkande om en stad för alla.Satsningar på idéburen sjukvård? Stora sparkrav i kollektivtrafiken? Behandlas föreskolebarn sämre än höns? Mikael har kollat på regionbudgeten och Anna pratar om vad som händer i Stockholms förskolor.För mer information om oss och vad vi gör så kan […]

I månadens avsnitt gör vi en rejäl genomgång av det svenska hyressystemets olika märkligheter, och hur det kan ta sig uttryck i den lilla staden Malmö. Vi ser även fram emot att stadens alldeles egna hämnare ska bli judge, jury and executioner i Malmö Tingsrätt. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna […]

Den äldsta bevarade boken i Sverige är Skaramissalet från 1100-talet, som fungerade som mässbok i Skara domkyrka. Boken rymmer en rik musikalisk värld och ger en inblick i hur musiken lät för tusen år sedan. I Norden finns en lång tradition av att rista budskap i sten, ben och trä. Böcker där texten nedtecknats på ihopsatta ark började dyka upp i Sverige först när kristna missionärer kom hit i början av medeltiden till nyetablerade kloster och kyrkor.Sveriges äldsta bok Skaramissalet fördes till Skara omkring år 1150. Men varifrån kom den? Och hur kan en över 870 år gammal bok vara så välbevarad med läsbara noter som vi kan tyda än i dag?Skarabördiga musiketnologen Åsa Veghed fördjupar sig i bokens historia och musik i dokumentären Återföreningen – mysteriet om den gamla boken.En dokumentär från 2023 av Åsa Veghed.

#516: On today's episode we are joined once again by our friend Dr. Dennis Gross, MD. Dr. Gross is a board-certified dermatologist and dermatological surgeon who has been in practice for 25+ years. He is well-known for his expertise in skin health as well as his approach to creating and maintaining the most natural-looking skin utilizing state-of-the-art cosmetic treatments and dermatologic technology. Today Dr. Gross returns to the show to discuss healthy skin, how to prevent signs of aging, & the key ingrediant to skin health and radiance.  To connect with Dr. Dennis Gross click HERE To watch Lauryn's Masterclass click HERE To connect with Lauryn Evarts Bosstick click HERE To connect with Michael Bosstick click HERE Read More on The Skinny Confidential HERE For Detailed Show Notes visit TSCPODCAST.COM To Call the Him & Her Hotline call: 1-833-SKINNYS (754-6697) This episode is brought to you by The Skinny Confidential. This episode is brought to you by Sakara Sakara is a wellness company anchored in food as medicine, on a mission to nourish your body through the power of plants. Feeling your best starts with what you eat. Skara helps you live a healthy, balanced lifestyle and truly enjoy it. Go to www.sakara.com/SKINNY or use code SKINNY at checkout to receive 20% off your first order. This episode is brought to you by Lexus The Lexus RX is the best-selling luxury crossover of all time and the best-selling luxury vehicle every year since it was first introduced. Never lose your edge with the all-new Lexus RX. Experience Amazing at your Lexus dealer. This episode is brought to you by Tommy John Every Tommy John bra and bralette has the perfect combination of comfort and support-with cross convertible straps, wireless cups for comfort, and cool cotton for ultra breathability. Go to Tommyjohn.com/skinny to get 20% off your first order. This episode is brought to you by BFB Hair BFB launched 7 new, dimensional shades earlier this year. Now, more than ever, there's the perfect shade for you. Use code SKINNY15 at checkout for 15% off all hair products at BFBhair.com. This episode is brought to you by Cymbiotika Cymbiotikah is a health supplement company, designing sophisticated organic formulations that are scientifically proven to increase vitality and longevity by filling nutritional gaps that result from our modern day diet. Use code SKINNY at checkout to receive 15% off your first purchase, or 30% off of a custom bundle at cymbiotika.com This episode is brought to you by Alo Moves. Alo Moves streams on-demand yoga, fitness and mindfulness classes, and is an extension of the wildly popular Alo Yoga--athleisure brand. Alo Moves is the one stop shop for everything wellness- just need one app that has everything. Go to Alomoves.com and use code SKINNY for 50% off your annual membership- available for a limited time. Produced by Dear Media

Vad handlar egentligen berättelsen om Sara i Skara stad om? Och varför är det relevant att hennes bror heter Ola?Sov Gott! Become a member at https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Horror Otaku Dennis joins me from Sweden! We talked about horror movies, Isakin Jonsson, the cannibal of Skara, and the assassination of Shinzo Abe by Tetsuya Yamagami. Äntligen vi spelade in tillsammans! Vad kul det var! Follow him for Horror content! Dennis(@gozuthelivingdead) • Instagram写真と動画 #horror #otaku #truecrime #svenska #sweden

Smärtsamma sommarminnen med smak av träskor och Skara sommarland väcks till liv. Det spekuleras i en eventuell relation mellan Skäringer och Nessvold men är det ens värt att bli ihop då det är så jobbigt att göra slut?!? Grupptryck uppstår på Gröna Lund och fotsvett, hårbottendoft samt snålhet tänder av samtliga. Fint ändå att friterad banan kan väcka glädje ur näsblod. Medverkande: Mia Skäringer & Hampus Nessvold Skäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Mikael Solkulle & Anna Spolander Produktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

Olesya Kurilenko flydde Ukraina med sin man och tre barn. Det hjälper att bo hos en familj, säger hon, det påminner oss om hjälpen vi tidigare fått av äldre släktingar. Programmet är en repris från 16 maj 2022.Vi kan ju inte jämföra med hur det skulle varit att bo på ett större flyktingboende, för vi klev ju bara ombord på den där bussen och hamnade här, säger Olesya Kurilenko. Men, hon är tacksam för all hjälp som de får. Och att hjälpen blir personlig när man bor hos en familj. Nio ukrainare sitter runt vardagsrumsbordet på Brättefors gård, hemma hos Britt-Marie Hermansson som är pensionerad lärare. Två av dom ukrainska barnen som bor här har börjat i skolan, medan dom tre minsta leker här i samma rum, allt medan Britt-Maries randiga katt stryker sig mot stolsbenen. Två gånger i veckan är det svenska-lektion här. Både boendet och undervisningen i svenska här är ju frivillig-Sveriges förtjänst. Samtidigt är det EU:s massflyktsdirektiv som gör det möjligt för ukrainska flyktingar att komma hit, bo här och söka arbete. I programmet hörs: Åsa Wikman, diakon Skara Domkyrkoförsamling, Ingela Tidqvist-Karlén, diakon Skara pastorat, Anastasija Vasiljeva, ukrainsk flykting, Britt-Marie Hermansson, frivilligengagerad i Grästorp för Ukraina, Gunnel Lundmark, ordförande i Grästorp för Ukraina, Olesya Kurilenko, ukrainsk flykting, Anna-Clara Hollander, docent folkhälsovetenskap KI, Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap Röda Korsets högskola, Henrik Malm Lindberg, tf kanslichef Delegationen för migrationsstudier. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

A round-up of the main headlines in Sweden on June 20th, 2022. You can hear more reports on our homepage www.radiosweden.se, or in our app Sveriges Radio Play. Presenter: Maya NaylorProducer: Kris Boswell

Olesya Kurilenko flydde Ukraina med sin man och tre barn. Det hjälper att bo hos en familj, säger hon. Det påminner oss om hjälpen vi tidigare fått av äldre släktingar. Vi kan ju inte jämföra med hur det skulle varit att bo på ett större flyktingboende, för vi klev ju bara ombord på den där bussen och hamnade här, säger Olesya Kurilenko. Men, hon är tacksam för all hjälp som de får. Och att hjälpen blir personlig när man bor hos en familj. Nio ukrainare sitter runt vardagsrumsbordet på Brättefors gård, hemma hos Britt-Marie Hermansson som är pensionerad lärare. Två av dom ukrainska barnen som bor här har börjat i skolan, medan dom tre minsta leker här i samma rum, allt medan Britt-Maries randiga katt stryker sig mot stolsbenen. Två gånger i veckan är det svenska-lektion här. Både boendet och undervisningen i svenska här är ju frivillig-Sveriges förtjänst. Samtidigt är det EU:s massflyktsdirektiv som gör det möjligt för ukrainska flyktingar att komma hit, bo här och söka arbete. I programmet hörs: Åsa Wikman, diakon Skara Domkyrkoförsamling, Ingela Tidqvist-Karlén, diakon Skara pastorat, Anastasija Vasiljeva, ukrainsk flykting, Britt-Marie Hermansson, frivilligengagerad i Grästorp för Ukraina, Gunnel Lundmark, ordförande i Grästorp för Ukraina, Olesya Kurilenko, ukrainsk flykting, Anna-Clara Hollander, docent folkhälsovetenskap KI, Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap Röda Korsets högskola, Henrik Malm Lindberg, tf kanslichef Delegationen för migrationsstudier. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Allt um fegurðarfæðu. Í þætti dagsins ætla ég að fræða þig með aðstoð Ásthildar um þá fæðu sem við mælum með að þú borðir fyrir frískara útlit, og ennfremur hvaða fæðu þú skalt sleppa.  Hvað áttu að borða og hvað áttu EKKI að borða fyrir frískara útlit? 3 fæðutegundir sem rýra fegurð. 3 fæðutegundir sem auka fegurð. Ásthildur Huber ljósmóðir, næringarráðgjafi, heilsukokkur og aðstoðarmanneskjan mín og gaf okkur góð ráð.   Þetta er upptaka úr „Bjútíseríu" minn á Instagram, ef þú vilt horfa á video með upptökunni smelltu þá hér.   Nánari upplýsingar: Heimasíða Lindu  Prógrammið Lífið með Lindu Pé Komdu endilega á Instagram og segðu mér hvað þú tókst með þér úr þessum þætti @lindape Ef þú ert með spurningu handa mér, sendu mér þá endilega skilaboð og ég svara hér í podcastinu! Instagram eða netfang info@lindape.com. → P.s Ég yrði afar þakklát ef þú tækir þér mínútu til að gefa podcastinu 5 stjörnu meðmæli á ITunes/Apple Podcast. Með því fá fleiri að hlusta á efnið sem ég set hér fram. Fyrirfram þakkir!

PsychostickNew tunes from Psychostick, ObsElite, Watain and moreBroadcast on Hard Rock Hell Radio on 18th March 2022 Psychostick - Jameson Love Song 0:00The Pauline Principle - Broken and Prone 5:00Miss May I  - Unconquered 7:52Dethonator - Beast Moon 12:52ObsElite - Hivemind 18:31Watain - Serimosa 23:10DVL - Eternity 28:34Heart Attack - Wings of Judgement 34:22Walk in Coma - Dead Reckoning 38:07Fer De Lance - Ad Bestias 43:01Skara  - Into The Void 50:08Lammping - Everlasting Moor 56:12

Kalle Lind möter Tomas Bolme inför intim publik i Skara. Tanken var att samtalet skulle handla om teve- och lp-versionerna av Tintin, där Bolme gjorde Tintin, men det kom att handla om hyfsat mycket annat. Quincy Jones hus! Thåström i publiken! Gösta-Pelles avtalsklausuler!

Som 11 åring kom Mustafa Panshiri till Sverige från Afghanistan. I dag föreläser han om integration för både myndigheter, kommuner, företag, skolor och ensamkommande och andra invandrade. Vägen dit gick genom att bli polis och att i jobbet känna igen sig i många av dem han träffade. Till slut slutade han som polis för att fokusera på föreläsandet och möten med människor. Han gör även podden Sista måltiden ihop med Ashkan Fardost, Chang Frick, Omar Makram och Hanif Azizi. För tre år sedan kom boken Det lilla landet som kunde som han skrev ihop med Jens Ganman. Och nu i dagarna släppte han sin första egna bok: 7 råd till Mustafa – så blir du lagom svensk i världens mest extrema land (Volante). Vårt samtal handlar om integration, tacksamhet, språk och vem som ska anpassa sig till vem. Det är ett ganska långt avsnitt, men det var svårt att dra ett streck eftersom frågorna är så intressanta. Jag vill helst inte skynda förbi viktiga frågor för att hålla mig under en viss tid. Som vanligt kan du läsa samtalet i en något nedkortad version nedan.Jag vill också avslutningsvis skriva ett par ord om Rak höger. När jag sade upp mig från Bulletin och blev min egen hade jag ingen aning om hur allt skulle gå. Substack var okänt för mig och vem visste om det ens fanns ett intresse?Nu efter 4 månader har jag över tio tusen prenumeranter. Jag är glad över att så många av er hittar något värdefullt i mina texter och poddar. Den nya plattformen har också möjliggjort en tätare dialog med er prenumeranter (och lyssnare), vilket jag tror är viktigt för att kunna bygga ett ömsesidigt förtroende. Ett tecken på att detta fungerar är att det fortsätter att strömma in nya prenumeranter. Jag tar nu chansen att ännu en gång skriva att jag inte gör reklam för något. Jag är inte beroende av någon finansiär heller. Jag är ensam avsändare för innehållet. Och det är endast med hjälp av er prenumeranter som jag kan fortsätta att vara helt självständig från alla sorters hållhakar. Om ni uppskattar det jag gör får ni gärna bli betalande prenumeranter. 5€ är ungefär 50 kronor i månaden, vilket är mindre än en stor stark nuförtiden (och mindre än en latte i Stockholm). Som betalande prenumerant får man också ta del av extramaterialet som i regel kommer en gång i veckan. Mejla mig på ivararpi@substack.com om ni hellre vill använda swish. Varmt välkommen Mustafa Panshiri till Rak höger!– Tack!Du har skrivit en bok som heter 7 råd till Mustafa – Så blir du lagom svensk i världens mest extrema land. Det är en ganska kort bok och jag somnade inte en enda gång när jag läste den. Annars somnar jag alltid när jag läser böcker.– Det är ett bra betyg!Det är ett bra betyg. Det har ingenting med böckerna att göra egentligen utan handlar om personliga tillkortakommanden. Du riktar dig till å ena sidan nykomlingar till Sverige men också till majoritetssvenskar som ska förstå vilka utmaningar man kan möta. Jag tänker att vi kan ta de här sju råden ett och ett och sen några invändningar. Vi kan börja med rådet att behärska det svenska språket. Du pratar om hur viktigt det är och hur språket öppnar upp för integrationen. Om du inte kan språket blir allt annat sekundärt. Det är ett ganska svårt att lyda tänker jag men du får gärna lägga ut texten hur du tänker med det rådet?– Det är inte en slump att det rådet är nummer ett på listan för språket är verkligen nyckeln för att komma in i samhället. Jag kommer in på det där med förortssvenskan eller kebabsvenskan som den ibland har kallats. Det finns politiker som har sagt att den är charmig och att den ska vara en del av svenskan. Jag menar att det är inget fel på den, man kan prata på det viset med sina vänner men om man ska söka ett jobb och i andra sammanhang med majoritetssvenskar, då blir man inte tagen på allvar om du pratar förortssvenska. Jag säger inte att man ska slipa bort det helt men jag menar att man ska lära sig behärska språket som majoritetssvenskar pratar. Jag tar som exempel att det här inte bara är unikt för unga invandrare i utsatta områden, utan även folk som kommer till Stockholm från Göteborg eller Värmland eller någonstans i Norrland, de börjar omedvetet slipa bort sina dialekter. Speciellt i akademiska sammanhang. Jag har pratat om det här med litteraturprofessorn Johan Lundberg till exempel.Någonting du tar upp är hur du och dina kompisar kunde ha ett slang-sätt att prata på, men att ni såg det som något tillfälligt. Där jag växte upp så är det extremt mycket slang. Man pratar på ett sätt, nu idag har slangen förändrats men många uttryck finns fortfarande kvar, men man visste att det här inte var ett sätt man skulle prata på. Det finns ett lingvistiskt uttryck för det, att du har ett kodspråk som finns till för att andra inte ska kunna se in i din värld. Det är en del av ungdomskulturer, att man utvecklar en slang för att stänga ute vuxenvärlden och andra grupper och markera sin identitet. Det som är annorlunda nu med ortensvenskan är kanske att det är så många som pratar det att det inte är ett tillfälligt stadium längre, på det sätt som du betraktade det.– Det jag skriver om i boken om mina vänner, det var att vi pratade flytande svenska. Jag kom till Sverige när jag var 11 men många av dem var födda i Sverige så jag umgicks mycket med andra generationens invandrare, från Eritrea, Kamerun, forna Jugoslavien och så vidare. De pratade klockren svenska men när vi kom upp i åttan, nian började man med flit bryta för att det var coolt. Men när vi hängde hos flickvänners föräldrar pratade vi ren svenska. Det var en fas som gick över, man insåg att det inte funkar bland majoritetssvenskar. Och ja, Sverige är inte som det var när jag kom hit -97. Precis som du säger växer man upp med förortssvenskan, den känns helt naturlig.Vi får gå tillbaka, jag började med råd nummer ett men vi har hoppat tillbaka till Mustafas historia, din historia. Du kom från Afghanistan till Sverige med din mamma, lillebror och lillasyster när du var 11. Din pappa hade redan varit i Sverige i några år. Ni hade redan flytt från Afghanistan till Peshawar i Pakistan?– Tillfälligt ja, det var i samband med att vi fick komma som anhöriginvandrare till Sverige. Min mormor var i Peshawar så då var vi hos henne innan vi kom till Sverige.Hur var det att komma till Sverige och hur var det att lämna Afghanistan?– För mig var ju verkligen som att vinna på lotto. När du bor i ett land där talibaner börjar ta över och du ser hur hemskt det börjar bli, då skapar du också en bild av att ”där borta, där är det motsatsen”. Jag hade en bild av att det var som Disneyland i Europa. Alla åkte karuseller och det var ljust överallt, alla var jättelyckliga. Jag hade jättestora förväntningar när vi kom till Sverige. Bara att vi landade i Sverige var en stor framgång, ”okej, vi har lyckats”. Jag var hur lycklig som helst. Jag beskriver i boken i ett avsnitt om tacksamhet hur tacksam jag är än idag över att vara i Sverige för jag vet vad jag kom ifrån och jag vet vad jag har kommit till. Speciellt idag, nu när talibanerna kommer tillbaka i Afghanistan och jag pratar med släktingar där. Jag känner en enorm tacksamhet men också skuld. Det är en märklig kombination för de är kvar där och det är egentligen en slump att vi är här och att de inte är här.I boken slås man av att du är bra på att navigera i både det svenska och den här invandringserfarenheten, att du kan prata så att säga med bönder på bönders vis, svenskar på svenskars vis och afghaner på afghaners vis. Hur har det varit för övriga familjen? Har ni ungefär samma uppfattningar i de här frågorna eller finns det konflikter i hur ni ser på integration? Tycker de att du har gått för långt i något avseende?– Det är en bra fråga. Jag tror att min lillasyster håller mer med mig. Min lillebror vet jag faktiskt inte. Han är gift med en svenska och har bott i Berlin i många år. Han är liksom en ”anywhere”. Och sen är han mellanbarnet och de är lite diplomatiska av sig. Men jag skulle säga att vi alla tre har klarat oss väldigt bra. Det här kanske låter konstigt men jag tror att en grej som har varit bra är att vi inte har haft våra släktingar i Sverige. Nu är jag inne på det här med hedersförtryck och hedersnormer. Det underlättar mycket att man inte hade nära släktingar här, annars tror jag att mina föräldrar hade varit lite mer vaksamma. Att vi alla tre hade en sån närkontakt till majoritetskulturen underlättade också väldigt mycket. Jag pratar inte så mycket politik med dem. Du vet, man ska inte prata politik eller religion med sin familj.Gud vad svenskt!– Men det händer att vi kommer in på det ibland.Du tar upp ett exempel, din mormor som hjälper din kusin från Afghanistan för hon ville gifta sig med sin pojkvän och både din mormors släkt är arga på henne och hennes pojkväns släkt är arga. Din mormor går egentligen emot det här hederssättet att tänka, hon borde ha backat upp släkten mot din kusin men gör inte det. Du skriver en fundering att ”hur hade jag reagerat om jag hade varit kvar i Pakistan och varit 30-någonting och kanske haft egna barn och hedern skulle ha varit en valuta?” ”Hade jag reagerat genom att hjälpa henne eller hade jag tvärtom velat få in henne i fållan igenom för kollektivets bästa?” Det finns skämt om att efter andra världskrigets slut var det så många i Frankrike som hade varit med i franska motståndsrörelsen så om det hade varit sant så hade de nog kunnat besegra nazisterna. Det var ganska få som var med men eftersom Charles de Gaulle hade varit det och genom att rösta på honom och genom den nya berättelsen om Frankrike, kunde motståndet bli en samlande myt. Men den var inte sann.– Jag för ett resonemang om det i boken, vad hade jag gjort? Och helt ärligt så skrämmer den frågan mig. Det är jätteenkelt att idag sitta på läktaren nu när jag varit i Sverige i över 20 år och anammat det västerländska och svenska vad gäller värderingar och normer. Även om min familj är rätt sekulär av sig och min mamma och pappa tyckte om att Afghanistan moderniserades, att flickor kunde gå i skolan och så, så vågar jag inte svara på frågan. När du är inne i det där blir det ett sånt jäkla tryck utifrån och inifrån, att bevara något slags heder. Jag tänker att man försöker vara ödmjuk inför svårigheterna det kan vara att verka i en sådan kontext. Det finns ingen uppenbar exit i en sådan situation för dig själv.– Det min mormor gjorde, att hon hjälpte henne fly Afghanistan. Min mormor är en gammal kvinna så när de här grannarna och släktingarna börjar prata och hedern står på spel, så är det inte min mormor som får skiten för hon är en gammal kvinna. Man resonerar att hon självklart brydde sig om sitt barnbarn. En gammal kvinna med grått hår ska ändå gå bort, vad vet hon? Lite så. Medan den som får skiten blir pappan till flickan, alltså överhuvudet i familjen. Hur kunde han låta det här ske? Inte för att ta ifrån mormor det fina hon gjorde.Jag tänker att vi går igenom de andra råden också. Det andra rådet är ”lär dig svenska koder”. Det tycker jag går i linje med råd nummer fem, ”inse att dina kläder också är ett språk” och nummer sju ”visa ett rimligt intresse för ditt nya hemland”. Vad är det för koder man behöver lära sig? Kan du utveckla?– Det här med kläder är intressant. Ta det här med ”addidasriddare” som en del pratar om i våra förorter. Det har spritt sig och jag förstår att många i utsatta områden och invandrarkillar blir ledsna över det. Jag kan åka runt och andra kan åka runt till skolor med homogena svenskar och säga ”aja baja, man ska inte ha fördomar om någon som går runt i addidaskläder, det är en väldigt liten andel av dem som håller på med droger”. Men jag menar att man också kan tala om för de här killarna att fördomarna finns där ute och att de lätt kan bryta dem genom att inte klä sig i de kläderna och också ändra på attityden. Då har människorna med fördomar ingenting att komma med. Det går en dokumentär på SVT nu som heter ”I skuggan av El Chapo” Den är jätteintressant och i en scen intervjuar journalisten en droglangare, jag tror att det är i Järva. Killen säger att ”när jag ska träffa rikemansbarnen på stan går jag inte dit med addidasbyxor”. Han vill att de ska tycka att han är seriös, en seriös droglangare. Till och med han har fattat att kläder är ett språk. Jag menar att det är något som alla egentligen vet. Även när Göran Greider säger att han går ut i mjukbyxor, vad är problemet? Men Göran, det handlar inte om dig.Det handlar också om Göran, ärligt talat. Han ser så slafsig ut att det är ett statement för honom. Det är som Leif GW Persson, det finns väl ingen pengakåtare människa. Igår var jag i en leksaksbutik och det fanns ta mig fan ett förstoringsglas man säljer till barn och vem är det som står med det här detektiv-kitet? Jo, Leif GW Persson. Han har hur mycket pengar som helst, säljer hur mycket som helst och är med överallt. Ändå har han på sig den där jaktvästen inomhus och det är för att han signalerar något, det är en identitetsmarkör. Han hade kunnat ha en Armanikostym men då hade han inte varit Leif GW Persson.– Jag kanske inte borde säga det här men jag var med i TV4 för någon vecka sen och pratade om boken. Då satt jag i kulisserna och det var trisskrapande. Jag kommer inte ihåg hur mycket han vann men bakom kulisserna sa någon att ibland brukar Leif GW vara i studion när det är trisskrapning och någon gång hade han observerat att någon vunnit 250 000. Då hade han vänt sig till den där personen bakom kulisserna och sagt ”Det var länge sen jag blev glad för 250 000”. För den här personen var jätteglad för pengarna.– Jag tror att de flesta vet det här omedvetet, att det är klart att kläder är ett språk. Jag kan gå till mig själv, jag skulle hyra ut min lägenhet så jag la upp en annons. En kille hörde av sig och var intresserad så jag gick in på hans Facebook och bläddrade igenom hans profilbilder. Det var den där Becknarväskan och faktiskt adidaskläder och då tänkte jag ”den här killen kanske inte håller på med sånt” men jag chansade inte. Jag svarade inte honom och det kanske ligger hos mig, men tyvärr är det lite så det där. Jag önskar att det inte var så men det är inte så verkligheten ser ut. Jag tänker på att när du är en outsider så blir de här sakerna potentiellt mycket viktigare. Folk upplever hot från orten, adidasriddare eller vad man vill kalla det. Då kan den signalen förstärka att det inte verkar som att du tillhör majoriteten. Du har ett avvikande utseende på ett annat sätt och då kan du förstärka det.– Det är så intressant att du tar upp det för vet du vem jag tänker på när du pratar om att använda kläder som en markör? Jens Ganman. Han är ett ypperligt exempel på det. Speciellt när han är i Stockholm så försöker han visa att ”Jag hör inte hemma här”. Det här kommer han ge mig skit för men jag ska berätta ändå. När vi skrev Det lilla landet som kunde var vi i Stockholm en del och jobbade och vi fikade på ett fik på Östermalm. Jag märkte att när jag var med honom och vi hade fikat klart, brukade han plocka upp brickan och gå in med den till köket för att lämna in den. ”Tack så mycket för fikat”. För så gör man uppe i Norrland. Det är jättefint där uppe att plocka upp efter sig och lämna in. Jens gör inte så på Östermalm för att han är dum i huvudet, han fattar att man inte gör så där, men det är ett sätt att visa att ”Jag är inte härifrån, tro inte att jag är en av er”. Då kommer vi in på det här med att lära sig svenska koder. Du har några väldigt handfasta råd i boken. ”Respektera tider” är det första och den här podden började en timme och tjugo minuter efter utsatt tid. Du sa ”jag blir en kvart sen” och då sa jag ”men Mustafa, jag har läst boken och du ska respektera tiden” och då påpekade du att det var jag som hade skjutit upp det en timme till att börja med och sen var jag fem minuter försenad till din kvart. Så vi har missat den delen. Sen är det ”lär dig säga nja”, ”ställ dig i kö”, ”behärska dig”, ”håll avstånd”, ”respektera söndagsvilan”, ”prata med små bokstäver” och ”skryt inte”. Kanske vissa av de här sakerna är sånt man själv brottas med, vilket också är intressant. Ibland när man pratar om sånt här framstår det som att det bara är invandrare som ska anpassa sig till ett homogent kollektiv men vissa saker du tar upp är sånt som jag aldrig tänker anpassa mig till. Varför ska man anpassa sig? – Jag går genom det i boken att det finns andra strategier än de som jag lägger fram. Jag säger inte att jag kommer med lösningen med stort ”L”, men jag ger en väg. Många andra har vandrat längs med samma väg och det har funkat för dem, och det kan funka för dig också om du vill det. Om du vill göra på ett annat sätt, fine, så länge det funkar. Jag älskar när en sån som Bert Karlsson bryter mot alla de här koderna jag har skrivit om.Förklara varför du tar upp honom som exempel. Jag var med i din podd, Sista måltiden, även om det avsnittet inte är sänt än. Mitt i ringer din telefon och så visar du vem det är som ringer och det är Bert Karlsson. Varför ringer Bert Karlsson dig?– För att jag har försökt att bjuda in honom till podden ett tag. Det är ingen ordning och reda på honom, utan han ringde igår igen och sa ”Vem är du egentligen, vad vill du?” Sist jag pratade med honom sa jag ”Vill du komma till podden och snacka?” ”Ja, för fan. Jag ska spela in nån podd med Katarina Janouch i Stockholm”. Han bor i Skara. ”Du är välkommen” sa jag. Så sa han ”Du, på tal om det, kan vi låna er studio och spela in?” Du vet, en svensk gör inte så. Men han har den här entreprenörskapsmentaliteten, han skäms liksom inte. Han har miljoner men om han kan spara någon tusenlapp så…Du vet den här klassiska klyschan om att när man är hemma hos svenska barn så får man sitta på rummet och vänta när de andra äter middag. Bert hade inte suttit kvar på rummet, han hade sagt ”Ni har väl mat till mig också eller?!”– Jag kan älska det. Jag tycker att det är uppfriskande med en sån som Bert Karlsson eller en sån som Zlatan, som bryter mot jantelagen. Jag säger inte att alla måste se likadana ut men jag säger att många svenskar tycker om att många liknar varandra. Då blir svensken trygg och kan slappna av. Jag säger att det här är ett sätt att passa in.Du har ett till exempel. Jag hoppade över att göra lumpen…– Inte jag heller.Det borde vi väl båda två ha gjort. Du tar upp Diamant Salihu, han är själv från Tjärna ängar i Borlänge och jag hade honom i podden för ett tag sen och pratade om hans bok Tills alla dör, som handlar om gängkonflikten mellan Shottaz och Dödspatrullen. Han beskriver hans erfarenhet, för han har rötter från Albanien, i lumpen, att han för första gången kom in i ett sammanhang där det inte var någon skillnad på människor. Där svetsades man samman i en uppgift. Lumpen finns inte kvar på det sättet. När du och jag blev tillräckligt gamla var lumpen på väg bort. Den här naturliga platsen för olika människor att mötas finns inte där längre. Egentligen tänkte jag inte gå in på det, jag la bara märke till det. Men det här med att skaffa ett extranamn, det tror jag är en sak som många hajar till på.– Det har upprört en del. Jag säger inte att man ska ta bort något namn, jag säger ”lägg till ett extra”. Det behöver inte vara ett svenskt land, men kanske ett västerländskt eller internationellt som passar i Europa. Det jag menar är att det finns vissa studier som typer på att en Mustafa kan ha svårare att komma till arbetsintervju än en Erik. Jag säger ”lägg till ett extranamn för att komma dit”. Ett namn svensken känner sig trygg med eller känner igen. Jag har exempel i boken att kinesiska affärsmän som åker till väst för att göra affärer, inte vill att deras kollegor ska tappa ansiktet när de inte kan uttala deras namn. Därför lägger de till ett extranamn. Det finns många exempel. Jackie Chan heter inte Jackie Chan, Jet Li heter inte Jet Li och Jack Ma heter inte så heller. Men också svenska exempel. Greta Garbo bytte namn när hon drog till Hollywood, hon hette Greta Gustafsson egentligen. När svenskar emigrerade till USA under 1800-talet bytte många av dem namn. Jag läste om att svenskarna ofta hamnade i samma by med varandra och brevbärare blandade ihop deras post för att det var fem, sex familjer som hette Andersson. Så då samlades svenskar i vissa byar och så skrev man olika namn och la dem i en pott. Så fick Anderssons plocka upp namn ur potten och ”Nu heter jag McCarthy”. Så var det bara en familj som fick heta Andersson. ”Vi ska inte göra det så svårt för brevbäraren”. Jag menar att jag har inte kommit på det här att lägga till ett extranamn.Det roligaste exemplet är östeuropeiska namn som verkligen är etniska. Kirk Douglas föddes som Issur Danielovitch och de är en släkt av vitryska judar och han växte upp under fattiga förhållanden i New York och pratade yiddish hemma, men det anar man inte av hans framtoning på vita duken. Om man ska slå upp ett anglosaxiskt namn så är det Kirk Douglas, det är väldigt svårt att bli mer WASP än det. Men det var så man gjorde, det finns massor exempel som du tar upp. Det här är motsatsen skulle man kunna säga till ”lär dig uttala mitt namn korrekt”. Alltså, vem är det som ska anpassa sig? Man tänker ”varför är det den som har det namnet som inte är ett i normen som ska ändra på sig? Varför kan det inte vara majoritetssamhället som ska lära sig?”– Jag önskar att det var så. Jag har fått många mejl från lärare som har skrivit att ”vi har tagit upp det här du skriver i boken och vi kom alla överens om att man måste lära sig allas namn på ett korrekt sätt och kalla in folk på arbetsintervjuer, även om de har konstiga namn”. Vilken fin tanke, tänk om alla kunde göra så. Men jag säger att det finns vissa studier som visar att det inte är på det viset och jag presenterar ett annat alternativ. Men jag ser framför mig att jag åker till en homogen skola på Lidingö eller i Danderyd och tar upp det här rådet till dem, och att de säger ”nej, såhär vill inte jag att vi ska ha det i Sverige och när jag kommer ut i arbetslivet och blir chef vill jag absolut inte leva i ett samhälle där människor byter eller lägger till namn”. Ja, skitbra! Jag vill också ha ett sånt samhälle! Men vi kan sträva mot det och samtidigt se till att människor kommer in på arbetsmarknaden genom att lägga till ett extranamn. Om jag ska vara djävulens advokat och anlägga ett maktperspektiv, så är det väldigt mycket som ligger på den invandrade att anpassa sig till majoritetssamhället. Det kräver inte så mycket från majoritetssamhället i din bok. Då kan man tycka att varför i så fall inte ändra på den maktasymmetrin? Varför skriver du, Mustafa, en bok där du stryker maktstrukturerna medhårs istället för att utmana dem? Vad skulle du svara på en sådan kritik? Är det en kritik du har fått?– Delvis, ja. Men jag tror att om du frågar många invandrare i Sverige, speciellt första generationen, så kommer de inte tycka att mycket av det jag skriver är konstigt. De vet att anpassning ingår i migrationens pris. Alla som lämnar anpassar sig till det nya på ett eller annat sätt. Jag försöker föra en diskussion i boken, ja anpassning är viktigt men hur mycket anpassning? Jag tror inte att svenskar vill att du anpassar helt och hållet, att du börjar dricka alkohol, äta fläsk. Det är inte den sortens anpassning. Men jag tror att vi har gjort ett misstag i Sverige under decennier där vi sagt att alla ska integreras i det mångkulturella samhället, även Erik Svensson. Man ska mötas i mitten och kompromissa och lära sig av varandra. Det låter fint på pappret men ingen berättar var det här ”mitten” är någonstans. Är det någon som har ritat ett sträck där alla möts? Det är enklare för dem som kommer till Sverige att anpassa sig till en kultur än att majoritetskulturen anpassar sig till hundratals olika kulturer. Alla invandrare har inte samma kultur. Visserligen är både jag och en somalier invandrare men vi har inte så mycket gemensamt förutom att vi är invandrare.Det här är något du tagit upp när du har varit ute och föreläst. Du tar upp en händelse när du föreläst i ett klassrum, jag tror att det är när du berättar om att känna tacksamhet. Då är det en somalisk tjej som säger ”Jag är född på BB, jag pratar bättre svenska än somaliska, varför ska jag känna mer tacksamhet än någon annan svensk?” Det där är en dragkamp i de här frågorna där det blir en skiktad tillvaro för människor. Nu sitter vi båda två här i skjorta, du har en blå och jag en grön. Låt oss säga att vi tar på oss våra bästa adidaskläder och går ut på gatan, då riskerar fallet att bli större för dig, för någon skulle kanske uppfatta att du är en adidasriddare. Det tror jag inte, jag tycker inte att du har det kroppsspråket men om vi låtsas. Det finns en potential att anpassningen kräver mer av människor med invandrarbakgrund, även de som är andra generationen, än det gör för den som är majoritetssvensk. Hos första generationens invandrare är det självklart, hos den andra och tredje börjar det bli något annat. Hur tänker du kring det där?– Exemplet du tar upp med den somaliska tjejen, jag gör ett misstag där. För jag pratar med henne om tacksamhet på samma sätt som jag pratade om tacksamhet med första generationens invandrare. Första generationen är jätteenkel att prata med, de vet var de har kommit ifrån och vad de har kommit till. Andra generationen har helt rätt, det är befogat av dem att säga ”vad menar du, ser du inte mig som dig själv, vi är båda födda på BB, jag har inte varit i Somalia, i Irak”. Jag tycker att tacksamhet är bra, att vi ska vara mer tacksamma men man kan inte trycka det i ansikten på människor för då kan det få motsatt effekt. Det måste komma inifrån.Vad det gäller att komma till ett land, det här blir ett parodiskt exempel och folk brukar skratta åt mig när jag säger att jag har bott utomlands, eftersom landet jag bott i är Danmark. Det är för kort för att anses ha bott utomlands. Men många svenskar förstår inte danska så bra, så det var ganska svårt att lära sig språket, trots närheten. Jag fick dock en försmak av hur det kan vara att vara invandrare. Jag fick uppleva hur svårt det var att komma in i den danska gemenskapen, det finns en massa små koder som man som svensk inte förstår. – Åh, vad spännande! Kan du inte dra några?Det är svårt men det finns en dansk humor, en lättsamhet i hur danskar är som inte finns hos svenskar på samma sätt. Det finns en attityd, de här klyschorna om dansk attityd till frihet. Danskar är väldigt lika svenskar men de är också annorlunda. Vi var en koloni där av medicinstuderande, mitt ex studerade medicin, och det var andra från norden och andra länder. Det fick konsekvensen att danskarna på universitetet umgicks med danskar och alla vi andra umgicks med varandra. Så de som hade invandrarbakgrund i Danmark umgicks med utbytesstudenter från Sverige, Norge, Island, Finland, och så vidare. Så jag har aldrig umgåtts med så många olika nationaliteter och eftersom de hade en invandraridentitet i Danmark så hade man mycket lättare att komma in i deras gemenskap. Vi blev en del av migrantkulturen på universitetet, med tamiler, bosnier, turkar, islänningar. Det var en rolig blandning men väldigt få danskar. Jag jobbade mycket i Danmark och man mötte en del konstiga attityder. Ingen kunde uttala mitt namn utan jag hette Edvard i Danmark. De kunde inte uttala mitt förnamn eller efternamn så jag accepterade Edvard. Jag hade det som mitt danska namn. Det fick mig att inse hur svårt det är att komma till ett nytt land. Om till och med Danmark känns lite tufft för mig, som svensk, hur känns det då att komma till ett land som är så annorlunda som Sverige?– Värderingsmässigt är svenskar och danskar väldigt lika varandra, vad gäller frihet och sånt där. Det du beskriver är roligt, det kan man skratta åt. Men om du kommer till Sverige och det blir en krock i värderingsfrågor, och du tänker ”de vill avbilda min profet som rondellhund och tycker att den ska vara i konstutställningar – de här människorna är sjuka i huvudet”. I deras värld är det helt stört. Jag har de här diskussionerna än idag med många som är nya i Sverige men som har bott här ganska länge. De förstår fortfarande inte hur man kan vara så respektlös mot religioner och personer i religioner som profeten. De tycker att det är något omänskligt över det, man är inte mänsklig om man beter sig på det viset. – Men jag tänkte fråga dig en sak, med tanke på hur fort det går i debatten, tror du att om jag hade kommit ut med den här boken 2012, 2013, 2014, hade den fått samma uppmärksamhet?Jag tror att du hade fått mer och väldigt negativ uppmärksamhet. Du fick en fråga när du började skriva boken, av Peter Esaiasson, som är statsvetare. Han skrev en bok som kom 2019 som heter Förorten som är en jättebra bok och som jag verkligen rekommenderar. Han knackade dörr och genomförde 900 intervjuer i Bergsjön och Hjällbo. För den som vet hur de här studierna går till så är det väldigt ovanligt att en statsvetarprofessor själv åker ut och genomför intervjuer med människor som i princip aldrig svarar på enkäter. Det är en population som är väldigt svår att nå, så han åkte ut och knackade på. Han skrev en fråga till dig: Idag är ingen dag för grubblande frågor, men när det blir vardag igen, hur ser du på argumentet att den värld du växte upp i och som du lärde dig hantera, inte finns längre? Att demografin ändras så otroligt snabbt att allt färre unga Mustafas idag lever i en miljö där det finns svensksvenskar att brottas och umgås med? Är du och andra i din generation, er relativa ungdom till trots, likväl generaler som utkämpar gårdagens krig? Och oj vad jag hoppas att det finns ett bra svar på min fråga. Jag tyckte att det var intressant, om du ville utveckla. Det är vissa av de här sakerna du tar upp, att du hade en svensk flickvän, att du umgicks med svenskar. När Diamant Salihu var här så pratade vi om när han växte upp på Tjärna ängar. Då var det fortfarande många svensksvenskar som bodde där och idag är det inte det. ”Lär dig svensk sed, lär dig språket” – är dina råd för en tidigare generation?– Jag skriver i boken att frågan från Peter Esaiasson kanske är den jobbigaste och svåraste frågan, men kanske också den bästa, jag har fått om den här boken. Anledningen till att jag är den jag är, är inte att jag läste om Sverige och svenskhet och koder. Det var för att jag absorberades in i det svenska, att jag hade en närvarande majoritetskultur. Jag tycker att Peter är inne på något intressant, ”bekämpar jag gårdagens kritik med gårdagens medel”? Riktar jag mig till en tid som kanske inte existerar längre? Det ligger något i det och i boken går jag igenom att vi kanske ska göra det man gjorde förr. Jag tar upp socialdemokratin med Gunnar och Alva Myrdal, hur de med Per Albin Hansson byggde upp det moderna Sverige. Hur man pekade med hela handen, en auktoritär hand och sa ”nu borstar vi tänderna, vi bor inte trångt och gör man det kan bostadsbidraget komma att dras in”. Det var väldigt strikt och jag menar att nu när vi har den situation vi har, vi har inte ett homogent land heller som vi hade då, så blir det kanske nödvändigt att staten får gå in igenom och peka med hela handen. ”Nu är situationen som det är och nu får vi uppfostra människor igen”. Som en folkuppfostringskampanj, det är kanske svaret? Det kommer att göra ont i det liberala Sverige, bokstavligen ta 1930-talets metoder.Du vill återvända till 30-talet?– Jag vet, min redaktör reagerade på det. Men det var då Gunnar och Alva Myrdal kom på de här idéerna.Även majoritetssamhället är mycket mer splittrat. Det där var under den industriella erans glansdagar när man planerade fram samhället. Man hade en eller två tevekanaler, ett flygbolag, en post, man hade ett av allt. Ett parti, även om det inte var en diktatur så var det en enorm stabilitet, en enorm likriktning. Det fanns inga ”opt out”-grejer. Du kunde flytta till ett annat land men det var likadant i USA under samma period. Samtidigt som Gunnar och Alva Myrdal skrev det här så påbörjades New Deal i USA under president Roosevelt. Idag är vi otroligt splittrade, vi lever i kanske inte filterbubblor men människor är verkligen mer individualistiska och kräver att få välja på livets alla områden. Det du säger är kanske det som krävs för integration men jag undrar om det ens är möjligt att genomföra. Något vi har sett är hur staten har en väldigt dålig kapacitet idag, på ett sätt man inte hade förr. Man hade en möjlighet att styra människor och idag har man svårt för det. Man har svårt att bekämpa brottslighet, kontrollera migration, staten är underställd europeiska unionen, man har stora företag som på många sätt utöver större inflytande över människor. Jag kommer ihåg när man pratade om att parabolantenner var ett hot mot integrationen, för att människor satt och kollade på teve från sina hemländer.– På den gamla goda tiden, när det handlade om paraboler.Nu har alla en parabol i handen i din telefon där du har allt och du kan välja allt själv. Du kan leva i din värld. Unga människor är del av subkulturer som är globala. Att försöka integrera svensksvenska ungdomar in i det vuxensamhället, med de normerna, det är en stor utmaning i det här medielandskapet. Kina gör någonting sånt här nu, mot uigurerna i landet.– Kanske inte det då.Jag menar bara att Kina har kvar sin statliga repressionsapparat. De har gått mycket längre såklart, men de har en kapacitet inom staten som den svenska staten saknar gentemot sin befolkning. Vi hade större statlig kapacitet förr.– Jag hör vad du säger och nej, att rakt av kopiera Gunnar och Alva Myrdal, Per Albin Hansson och den tiden går inte. Men man skulle kunna koppla försörjningsstöd till prestation. Inom en snar framtid kommer vi ha ungefär en miljon människor i utanförskap. Redan nu, men snart kommer en större andel svenskar resonera som han på Svenskt Näringsliv: Vad fan får vi för pengarna? Om vi har en miljon som inte gör rätt för sig utan vi bara finansierar deras levnad. Man skulle kunna få människor att borsta tänderna och äta tomater, om man gör det genom att använda pengar som ett språk.Här blir jag lite vänster. En gammal myt eller slagord var att invandrarna kommer hit och tar våra jobb. Men det är inte det man säger nu. Något som däremot stämmer, det finns en sketch i Grotesco där svennen skiftar mellan att prata om invandrare och robotar, att det är läskigt att de är överallt och tar våra jobb. Det ironiska är att han har rätt i satiren, för robotarna har tagit våra jobb. En anledning till att produktiviteten på en bilfabrik i Sverige har stigit flera tusen procent under de senaste fyrtio åren är inte att arbetarna har blivit mer produktiva utan att det har kommit robotar. Människorna som har kommit hit kanske vill göra rätt för sig men om vi spolar tillbaka till 1990-talet eller tidigare, var folk kanske mer främlingsfientliga och tyckte ”kom inte hit”. Men det fanns vägar in i samhället genom jobb, du kunde gå i skolor där det fanns majoritetssvenskar. Idag kommer människor, även om de har den bästa viljan ibland, till skolor som är problemtyngda. Även om du tillhör majoriteten som sköter dig är det en väldigt tuff miljö. Det finns färre jobb och de som finns har låg status. Du kan inte komma till ett industrijobb och få en helt okej lön, många jobb är städjobb och likande. Jag tänker att arbetslinjen, även om jag håller med om den på ett moraliskt plan, är tuffare idag än vad det var då. Och det är tuffare i Sverige som har så få lågkvalificerade jobb, jämfört med andra länder som har fler. Jag vet inte vad jag försöker säga.– Jag förstår. Det är ett långt resonemang man kan gå in på men min poäng med att koppla försörjningsstöd till att du gör rätt för dig, det kan vara utanför kollektivavtalet. Du kan jobba, gå i skolan några timmar, se till att det är rent i områden. För att få barnbidrag eller soc-bidrag eller bostadsbidrag gör jag också det här och det här. Och att samhällsorienteringen som finns blir striktare, att man verkligen tar till sig och visar att man har gjort det. Att den på något sätt kopplas till försörjningsstödet. Pengar är ett språk alla människor förstår.Tack, Mustafa Panshiri, för att du var med i Rak höger.– Tack, Ivar.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

WATCH the FULL EPISODE on YouTube here: https://youtu.be/8Jjui8jjikg This is a MUST SEE/VIEWED Episode of our podcast becasue Elin shares video content from her forest walk in Sweden that is not only interesting and insightful, but beautiful, too! 2nd SFRAW Podcast Episode with guest, Elin Weber: Connecting to a dog's inner nature, developing natural behaviors, and bringing nature & balance into daily life! This very special episode of SFRAW Podcast with my friend, Elin Weber, was reworked a bit. The original idea was for a live walk in nature experience, with discussion and interview, but this proved challenging with the spotty cell reception being poor in nature.

Sneak sneak sneak…surprise trip through the gate! Sneak sneak sneak…surprise Skara! Sneak sneak sneak…surprise we're on a ship! Sneak sneak sneak…surprise C4!

Patrick Lauritz, COO at Skara CBD has done a Military tour in the Middle East, seen war first hand, as well as seen the battlefield of business. After serving in the military, he came back to LA to study and develop products in the CBD arena, with his flagship product Skara CBD. Beyond just business and CBD, Patrick has taken it upon himself to dive extremely deep into the human mind, and unpacking the conscious and unconscious aspects of how we operate, so we can start living more intentionally. “I see Skara as a leader in cutting-edge health and beauty products. Because I love technology and self-optimization, finding the latest products is more a hobby and passion than just a profit-seeking goal.” In this episode, we discuss the Jungian philosophy and how you can leverage both left and right side of the brain to achieve everything you want in life. Specifically, how the logical brain does not buy into a concept unless there is a clear tie to the creative right brain. Stories are what bridge the left and right brain, and help you gain more buy-in from your listeners. Writing this, damn - need to just tell stories all day at Zen Business, haha! Anyway, this episode is longer and more in depth than any of the past I've done. It contains the most insights you can apply right way of any episode yet. So put it on while you get ready and see what inspiration is sparks for you! Learn More ShopSkara.com Patrick on Instagram