Podcasts about bohusl

Det var den 28:e juli vi nåddes av nyheten att ett stort fartyg kört över en fritidsbåt utanför Tjörn i Bohusläns skärgård. I fritidsbåten färdades en familj med två barn. På lastfartyget, Misje Verde, befann sig bland annat kaptenen och lotsen på bryggan, där fartyget styrdes från. Kaptenen och lotsen ska inte ha upptäckt att man körde över fritidsbåten. Pappan och sonen kunde räddas, men mamman och flickan dog i olyckan. Under förra veckan hölls rättegången, där både kaptenen och lotsen stod åtalade, bland annat för vållande till annans död, båda har nekat till brott. Vad var det som hände den där kvällen i juli? Varför såg inte fartyget den mindre båten och hur kan domen falla? Gäst: Robin Salomonsson, Aftonbladets reporter i Göteborg. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet TV. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Vi har träffat tre fårbönder som har vunnit priser i år. Ett inspirationsavsnitt, där de berättar om sina får och sina verksamheter. - Agnetha Björnsdotter Berglund och hennes företag Kullans Lycka AB fick Svenska Fåravelsförbundets utmärkelse Årets Fårföretagare 2026. Priset Årets Fårföretagare är ett entreprenörspris och Agnetha är en person som ser möjligheter i allt och som gjort något positivt av alla möjligheter som dykt upp. Hon berättar om hur hon med fåret i centrum har hon byggt upp sitt företag. - Monica Öberg har vunnit Gård & Djurhälsans utmärkelse Lammtoppen, priset uppmärksammar besättningar med hög lammöverlevnad, två år i rad. Hur lyckas man med det? - Niklas Christensson och Frida Rytterlund i Bohuslän fick Scan Sveriges utmärkelse Årets leverantör Lamm 2025, för leverans av lamm av mycket jämn och hög kvalitet. De bygger i sommar ett nytt fårstall och skalar sin lammproduktion. Välkommen till Fårpodden!

Die schwedischen Nationalparks sollen die gesamte Breite der schwedischen Natur abbilden. Daher sind sie oft sehr gegensätzlich. Heute stellen wir einen Wald- und einen Meer-Park vor: den Tyresta Nationalpark bei Stockholm und den Kosterhavets Nationalpark im nördlichen Bohuslän.

Juninatten bjuder på tiggande uggleungar och sjungande nattskärror i Siggefora. Och i dalen runt Sádijávrre hittar vi den rosa-vita vitmosslaven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans program får vi veta hur en naturljuds-samlare gör för att spela in storskogens ljud om natten. Fältreporter Mats Ottosson har följt med när biologen Bo Söderström placerar ut mikrofoner i Siggeforaområdet i Uppland, för att fånga juninattsljud som tiggande uggleungar och sjungande nattskärror – och kanske någon överraskning. I direktsändningen på lördag morgon hoppas vi på sjungande trädlärka medan Bo spelar upp godbitar ur de inspelningar som gjordes tidigare under veckan. Bo Söderström berättar också vad det är som gör att han numera mycket hellre spelar in hur naturen låter än fotograferar hur den ser ut.Varg och lodjur hörs också i dessa skogar, och det var just ljudet av ylande vargar som tände Bo Söderströms önskan att spela in naturens ljudlandskap. De senaste två åren har han tagit ledigt från jobbet en stor del av våren för att kunna ägna sig åt att samla in naturens ljud på heltid.Och så dyker vi ner i en lav som har både lav och mossa i namnet: vitmosslaven. Den sticker ut i vitt och rosa i den flacka dalen runt Sádijávrre söder om Nikkaluokta. Ja, det ser ut som om någon tappat en påse rosa godisbilar på marken! Botanist Lars Fröberg berättar om laven som är som ett eget litet ekosystem.Meiofauna! Vad är det? Jo, det är pyttesmå organismer som lever på havsbotten. Och just nu pågår en internationell meiofauna-workshop på Tjärnö i norra Bohuslän. Ett 30-tal forskare letar efter mikroskopiska organismer som lever i sandbotten under våra fötter, djupa lerbottnar och korallrev. Det kan vara björndjur och ädelstensmaskar! Vi ringer upp Ulf Jondelius som håller i workshopen för att höra vad de hittat hittills.På många håll i södra Sverige kryllar det just nu av lindmätarlarver. De älskar att äta löv från träd, särskilt ekar. Entomolog Moa Pettersson berättar om det här utbrottet av fjärilslarver som återkommer med ett antal års mellanrum. Och även om det ser tråkigt med de kalätna träden är det ett skådespel att bevittna, och en som gläder sig är skalbaggen mindre larvmördare som gärna mumsar i sig laverna.I veckans kråkvinkel lutar sig Helena Söderlundh mot både Tomas Ledin och Sara Lidman. Sommaren är kort, och den må vara ett ljuvligt misstag – men den finns.Programledare är Karin Gyllenklev.Veckans naturfråga: En rosväxt, älskad av många, inklusive självaste Blomsterkungen.Frukten är måhända skenbar men högst verklig när den hamnar i munnen.Ida gjorde såna åt barna, och utan dom som ursprung hade midsommarmenyn varit en ingrediens fattigare.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter småprickig penselkrabba/penselhårskrabba. De tre som vann var: Anki Faith-Ell i Tyresö, Lisa och Martin Johansson i Karlstad och David Rovnsky i UppsalaGrattis alla tre!

Göta älv var ett politiskt laddat område under medeltiden. Älvdalen var en smal korridor där kungar kunde vinna tullinkomster, städer kunde bli rika och borgar kunde stänga ett helt rike ute från havet. Mellan Hisingen, Lödöse och Kungahälla, möttes tre kungamakter som konkurrerade om kontroll över människor, varor och våldskapital.Den som kunde beskatta och befästa älven kunde också vrida om nyckeln till Vänerns inland – och i förlängningen till Nordens politiska framtid.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen och historikern Tomas Andersson om Bohuslän som gränsland – och om hur västsvenska knutpunkter som Kungahälla och älvmynningen blev strategiska i kampen mellan riken.I sagovärlden kan Göta älv helt enkelt kallas Älven. Det säger något om självklarheten. Där vattenleden möter havet blir varje strand en politisk möjlighet – och ett hot. I perioder drogs området in i dansk intressesfär, i andra perioder stärkte norska kungar sin närvaro, samtidigt som svenska makthavare sökte en väg mot väster.Kristnandet under 900- och 1000-talen förstärkte spelet. Kungar behövde inte bara svärdsmakt utan också legitimitet – och kyrkans infrastruktur följde ofta samma huvudleder som handeln. Älven blev därför både transportled för varor och en motorväg för inflytande: biskopssäten, kungsgårdar och handelsplatser växte fram där flödet kunde kontrolleras.Kungahälla markerade norsk kungamakt. En kungligt grundad – eller kungligt gynnad – stad fungerade som en flagga i sten och trä: här finns ordning, här finns rätt, här finns en hamn som kan skyddas. Stadens prestige växte också av religiösa skäl. Berättelsen om reliken – en träbit ur Kristi kors – knyter samman politik, tro och status på ett sätt som i medeltiden var lika praktiskt som symboliskt.Lödöse blev i sin tur Sveriges västliga port. Det var ingen storstad, men en nyckel: tullar, hantverk och internationella kontakter samlades där älven var som mest användbar för inlandet. Och staden var inte bara en marknadsplats. Dominikanerna etablerade sig i Lödöse 1243, och deras tegelbyggande och nätverk visar hur en handelsplats också kunde bli ett centrum för idéer, utbildning och kyrklig organisering.Att Sverige behövde en väg till Västerhavet är lätt att förstå militärt. Men det blev också ett kyrkopolitiskt och ekonomiskt projekt. Lödöse kunde fungera som en ventil: om Danmark eller Norge ensamt dominerade mynningen riskerade handeln att strypas och kyrkliga kommunikationer att försvåras.Mot slutet av 1200-talet och in i 1300-talet skiftar dramat. Hotet kommer inte bara från grannriken, utan från dynastiernas egna sprickor. I Sverige exploderar konflikten mellan kung Birger och hans bröder, hertigarna Erik och Valdemar. Nyköpings gästabud 1317 – där bröderna fängslas och senare dör – blir en chock som raserar kungens legitimitet och öppnar för en ny maktordning.Ur krisen stiger Magnus Eriksson fram som kung i både Sverige och Norge (1319). Men i kulisserna finns en av periodens mest intressanta aktörer: hertiginnan Ingeborg, som under sonens minderårighet försöker driva storpolitik där slott, län och personliga nätverk blir maktens verkliga valuta.När konflikterna hårdnar blir det tydligt hur man faktiskt kontrollerar ett gränsland: genom borgar. Bohus fästning, grundlagd 1308 av den norske kungen Håkon V Magnusson, placerades vid en knutpunkt där militär kontroll, administration och symbolik smälte samman.Bild: En detaljbild av Carta Marina som visar Göta älv. Olaus Magnus Carta Marina (1539), ett träsnitt i storformat över Skandinavien och “Nordens underverk”, utgiven i Venedig med stöd av Hieronymo Quirino. Kartan färglades senare och speglar 1500-talets syn på Norden och tidigmodern kartografi. Olaus Magnus, Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: Medieval World Video Game av Aparat Blue, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Heute sind Skåne, Bohuslän, Gotland, Blekinge, Halland und Jämtland selbstverständliche Teile von Schweden. Aber Geschichte ist immer nur eine Momentaufnahme. Heute scheinen sie selbstverständlich zu Schweden zu gehören. Vor 400 Jahren aber gehörten sie noch zu Dänemark und Norwegen. Wie kam es also, dass diese Regionen schwedisch wurden? Darum geht es in dieser Folge aus der Serie "Streifzug durch Schwedens Geschichte". Komm mit in die Zeit zwischen 1643 und 1660.

Stormaktskungen Karl X Gustavs (1622-60) militära framgångar formade mycket av dagens svenska gränser i kamp mot arvfienden Danmark. Han tog risker som gav utdelning i form av den mest fördelaktiga freden i Sveriges historia freden i Roskilde 1658. Trots detta har han en undanskymd plats i historieskrivning.Redan som ung visade Karl Gustav prov på en administrativ och militär kapacitet, vilket skulle komma att bli avgörande för hans framtida styre. Överviktig och slutkörd dog han i lunginflammation bara 37 år gammal.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker är docent i historia och före detta arkivråd vid Riksarkivet. Han har bland annat skrivit boken Karl X Gustav - En biografi.Karl X Gustav föddes den 8:e november 1622 på Nyköpingshus som son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige. Han växte upp i Sverige, och hans uppfostran präglades av en gedigen utbildning där språk, historia, politik och krigiska färdigheter var centrala inslag. Han studerade en kort tid vid universitetet i Uppsala och företog en studieresa i Europa mellan 1638 och 1640. Under sin tid i Paris fick han utbildning vid den ledande riddarakademin.Vid tjugo års ålder reste han till den svenska armén i Tyskland, tjänstgjorde under Lennart Torstensson, befordrades till överste och deltog i flera sammandrabbningar, samt i krigståget mot Danmark 1643–1644. Karl X Gustav blev utnämnd till generalissimus för den svenska armén i Tyskland 1648–1650.Karl Gustav stod nära den svenska tronen som kusin till drottning Kristina, men som son till en tysk greve betraktades han i vissa kretsar som en utländsk inkräktare. Karl Gustavs föräldrar kämpade dock hårt för att ge honom en plats i tronföljden, helst genom äktenskap med drottning Kristina. Karl Gustav hoppades länge på detta giftermål, men till sist avvisade Kristina hans frieri. Trots detta utnämnde hon honom till sin efterträdare, och när hon abdikerade 1654 hyllades och kröntes Karl Gustav till kung samma dag.Karl X Gustavs regeringstid präglades av krig. Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde han Sverige i krig mot Polen. Karl Gustavs huvudmål med detta krig var att förvärva tullintäkter från Polens hamnar och förhindra Ryssland från att få tillgång till Östersjön. Men kriget gick inte som planerat, och när Sverige attackerades av Danmark vände han sina vapen mot det landet istället.Efter attacken mot Danmark 1657 ledde Karl X Gustav den svenska armén i ett av de mest framgångsrika fälttågen i Sveriges historia. Han tågade över Stora Bält på isen och besegrade den danska armén. Resultatet var Roskildefreden 1658, där Danmark tvingades avträda Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Därmed regerade Karl X Gustav över ett större rike än någon annan svensk kung, före eller efter honom.Efter Roskildefreden gick Karl X Gustav åter i krig, denna gång med målet att fullständigt eliminera det danska hotet. Om han hade lyckats, skulle Norden ha varit förenat under en enda krona, som under medeltiden. Men Karl X Gustav dog plötsligt 1660, bara 37 år gammal. Hans död kan delvis tillskrivas hans ohälsosamma livsstil, men också den enorma arbetsbörda som hans ambitioner medfört.Bild: Porträtt från 1600-talet på Karl X Gustav i hjälmkrona med plym, blå mantel och kommandostav målad av David Klöcker Ehrenstrahl, Skoklosters slott, Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsLyssna också på Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter att ha rett ut att den ena av de två författarna bor i Bohuslän och den andra i Småland rullar avsnittet om Cillas releasenerver igång. Och vilken fart det tar! Cilla ger sig ut på nya, snabba deckarvägar och Malin hiphoppar och båda två frågar sig varför de håller på. Varför skriver de? Varför släpper de böcker? Här kommer det stora avslöjandet: de trivs i rampljuset! Något deras närmaste omgivning får stå ut med ... Och medan Malin har svårt att komma igång med skrivandet efter sin release är Cilla sugen på att ratta fler manus ... Alla sätt är bra i den här podden för dig som gillar berättelser - och livet bakom dem. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi träffar journalisten, författaren och TV-producenten Kicki Sehlstedt som verkligen brinner för brott. Om varför brott är så intressant, om att göra research och om att gräva där man står. Och om kärleken till Bohuslän. Ett inspirerande samtal utlovas! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nazistledaren Heinrich Himmlers (1900–1945) intresse för germansk rasmystik gav honom ett särskilt engagemang för Sverige, där han trodde sig kunna finna ariernas ursprung. Inom SS finansierades arkeologiskt färgade expeditioner till Bohuslän – bland annat kring Tanums hällristningar – i syfte att “bevisa” en uråldrig germansk kulturgrund.Himmler var Reichsführer-SS och blev 1936 även chef för den tyska polisen (Chef der Deutschen Polizei). Säkerhetstjänsten SD (Sicherheitsdienst) leddes däremot operativt av Reinhard Heydrich, men Himmler stod över organisationen genom SS-maktapparaten och den samlade polis- och säkerhetsstrukturen.I denan repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lennart Westberg, aktuell med boken Himmlers Sverige – Visioner och verklighet (Historiska Media).Som SS-chef var Himmler en av huvudarkitekterna bakom Förintelsen och den nazistiska terrorstaten. Under hans ledning växte SS explosionsartat och blev en politisk maktfaktor som gav honom stort handlingsutrymme. År 1933 var han med och etablerade koncentrationslägret Dachau, som kom att fungera som ett slags modell för lägersystemet.Redan 1935 initierade Himmler organisationen Ahnenerbe, vars uppgift var att med skenbart “vetenskapliga” metoder ta fram belägg för germanernas påstått ärofyllda förflutna och rasmässiga överlägsenhet. Forskning och propaganda flätades samman för att legitimera erövringskrig och avhumanisering av judar och andra grupper som nazisterna stämplade som mindervärdiga.I Himmlers föreställningsvärld utgjorde Sverige ett kärnland för den “germanska rasen”. Därför fick landet en roll i hans visioner om ett framtida storgermanskt maktblock i Nord- och Västeuropa. För att omsätta idéerna i praktik försökte SS bygga nätverk i Sverige. Enligt Westberg handlade det om påverkan, värvning och kontakter i miljöer som polis, läkarkår, jordbrukets intresseorganisationer och bland svenska frivilliga till Waffen-SS. Tanken var att krigsvana frivilliga skulle kunna bli lokala maktbärare i ett framtida “Storgermanien”.Himmler beordrade 1940 uppbyggnaden av ett nätverk av underrättelse- och säkerhetsfunktioner kopplade till Sipo/SD med syfte att samla information och påverka utvecklingen i Sverige – bland annat för att bevaka att landet inte närmade sig de allierade.Bild: Riksfürern för SS, Heinrich Himmler, besöker koncentrationslägret Dachhaus 1936, Bundesarchiv, Bild 152-11-12 / CC-BY-SA 3.0, Wikipedia, Public Domain.Musik: SS Machiert in Feindesland, SS kampsång under andra världskriget,Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ostronrev bidrar till livet i havet på flera sätt. Vi hör hur det går för ostronen direkt från Tjärnö. Och hemma hos Sara och Petter Albinsson trivs grodorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 200 år sedan bredde ostron ut sig längs Europas kuster – i vidsträckta rev. De byggde upp ett tredimensionellt landskap som gav plats åt många andra levande organismer. Men överfisket gjorde att reven till stora delar försvann. Nu har arbetet börjat med att restaurera reven. Sverige har en av de största ostronpopulationerna i Europa och kan fungera för referensområde för att återskapa de ostronrev som en gång fanns. Vår fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Tjärnö i Bohuslän tillsammans med Åsa Strand, ostronexpert och marin naturvårdsförvaltare vid Kosterhavets nationalpark, och tittar närmare både på europeiska ostron och stillahavsostron.Och så besöker vi Sara och Petter Albinsson på ”Grodgården” i Skåne. Hit flyttade de för 20 år sedan med en förhoppning att hjälpa sex arter av hotade groddjur i trakterna. Sedan dess har de grävt dammar, anlagt sandblottor, låtit träd och buskar få växa upp och gjort en hel del andra förändringar i den biologiska mångfaldens namn.Nästa vecka börjar ”Den stora älgvandringen” på SVT. Vi laddar upp genom att ringa upp Anna Brunzell som just nu är stugvärd i Teusajuare där hon spanar ut över en älgtät dalgång. Rekordet i år har varit 23 älgar under en och samma dag.Vi fick ett mejl från Maria och John från västkusten: ”Jag och min man har haft en fågel som med sin sång gäckat oss i två år. Vilken fågel är det?” De har tagit hjälp av nätsök och AI, utan resultat. I Naturmorgon får de svaret!För sex år sedan var Karl-Erik Johansson med i Naturmorgon och frågade hur han skulle göra för at få mistel att växa på sitt äppelträd. Redan då hade han försökt i flera år utan framgång. Han fick tips av botanist Sofie Olofsson och nu har han hört av sig till oss för att berätta att det äntligen har lyckats! Vi ringer upp honom för att höra hur han burit sig åt och varför han kämpat så hårt för detta.I veckans kråkvinkel av Helena Söderlundh hyllas en vardaglig sjö mitt i stan.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.Veckans naturfråga:Arten vi söker bör ingen sätta sig påinte i något växthus och heller inte i Mexiko. Ändå antyder namnet, att vi önskar att en familjemedlem vilar en stund på denna suckulent, som mer liknar än boll än en plymå.Den odlas vida omkring men har blivit allt ovanligare i sin hemma-öken.Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.Glöm inte att skriva din postadress.Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!Förra veckan frågade vi efter gaffelantilop. Vinnarna var Hans Larsson i Dala-Järna, Gunilla Vidstige i Borgholm och Eva Lindelöf i Spånga. Grattis alla tre!

Marcus Nordgren har en liten förädlingsverksamhet i norra Bohuslän. Djurfodret åkerböna visar sig vara en prima råvara för människor. Vi testar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marcus Nordgren lilla verkstad ligger i Bottna i norra Bohuslän. Där förädlar han råvaror och experimenterar. Han skalar, rostar, maler och fermenterar bönor och olika kulturspannmål.En favorit är lokalodlad åkerböna. Åkerböna förknippas så mycket som foderprodukt att det tog Marcus lång tid att konstatera att den också går att äta av människor. Marcus visar hur hans förädling går till och vad åkerbönan kan användas till. Han berättar också om andra råvaror och vad man kan göra med dem.Om du vill göra hans pannkakor utan ägg så har du recepten här:Mjölblandning:75% siktat fullkornsvetemjöl15% ärtmjöl10% bönmjölPannkakssmet:1,5 dl mjölmix1,25 dl vatten1 tsk olja0,5 tsk socker1 kryddmått saltLåt stå och vila minst 20 min. men gärna en timma eller mer innan du börjar steka med olja i het stekpanna.Smeten ska vara lite tjockare än en med ägg.Syra gärna smeten för god smak och mer tillgänglig näring genom att tillsätta en tsk surdeg och låt vila minst 4 timmar, eller över natt.

M

Och så snackar vi med lokaltidningen som slängt pappret på historiens skräphög. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan gick rättegången mot den sexköpsmisstänkte TV4-profilen av stapeln i Attunda tingsrätt och Medierna i P1 var självklart på plats. På många sätt var det nog en vanlig dussinrättegång om köp av sexuell tjänst - förutom på en punkt. Att försvarets linje var att hänvisa till journalistik. Det pratades om arbetsmetoder, hur man närmar sig källor och att det här inte var fråga om ett sexköp - utan en koll av ett tips. Ett begrepp som återkom regelbundet var det för journalister så centrala och heliga källskyddet. Freddi Ramel intervjuar Daniel Westman, jurist, och Fredrick Malmberg, ansvarig utgivare TV4 Nyheterna. Lokaltidningen som lämnar pappretSnart kommer papperstidningen att dö. Det har man hört hur länge som helst den - det händer ju aldrig! Samma prassel, samma trycksvärta sprids över landet natt efter natt som vore det 1900-tal. Men plötsligt i Bohuslän – så har det hänt. För ett halvår sedan slutade lokaltidningen i Uddevalla med omnejd att utkomma på papper, som första på sin ort ledande lokaltidning. Är tappen ur tunnan nu? Kommer allt fler lokaltidningar nu att överge det klassiska pappret? Lasse Truedson intervjuar Sandra Bygdén Shameh, chefredaktör och ansvarig utgivare Bohuslänningen, Anders Malmsten, journalist och författare, expert på dagstidningsmarknaden, Pia Rehnquist, chef för Bonnier News Local, Mats Eliasson, tf kommundirektör, Uddevalla kommun.

I österrikiska Rust värnar invånarna om sina storkar. Och i Skåne borrar vi i en torvmosse där frön och pollen tar oss med på en tidsresa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi lyser upp höstmörkret genom att borra oss ner i landskapets historia. Vår fältreporter Lena Näslund följer med paleoekologen Per Lagerås till en skånsk torvmosse där flera tusen år gamla pollen och fröer bevarats till vår tid. Borrkärnan de får upp i mossen plockas med till mikroskoprummet på Arkeologihuset i Lund för att studeras närmare. Vi får följa med på en tidsresa som börjar vid istiden när fjällväxter trivdes på den skånska tundran, fram till nykomlingen granens ankomst för ungefär tusen år sedan. Vi stannar också vid två mörka perioder i vår historia – fimbulvintern och digerdöden så som pollenanalyserna ser dem.I staden Rust i Österrike kan man sitta på en uteservering och titta på storkar och lyssna till deras näbbklapper. Här finns nämligen en särskild storkförening som gör allt för att hjälpa storkarna. De bygger boplattformar, flätar bobalar och har ett eget storkrehabiliteringscentrum. Naturmorgons reporter Thomas Öberg har varit där.Vad var det för fjärilsälvor som dansade runt i novembermörkret i Bohuslän? Det undrar Johan Gustafsson, och vi ställer frågan vidare till nattfjärilskännaren Sheelan Barazanji.Vi får också en färsk rapport från klimattoppmötet i Amazonas. En av deltagarna är Alexandre Antonelli, forskningsledare och professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet. Hur hänger klimatet och biologisk mångfald ihop, och hur ser läget ut för Amazonas regnskogar?I veckans kråkvinkel får Helena Söderlundh upp ögonen för novembers nyanser.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I november 1679 kliver kung Karl XI iland på Trossö i Blekinges skärgård. Redan året därpå får Karlskrona sina stadsprivilegier. Här ska ett nytt nav för Sveriges sjömakt växa fram – långt från huvudstadens hamnar, men närmare ärkefienden Danmark.Bakom beslutet låg dyrköpta lärdomar från det skånska kriget (1675–1679), där Sverige nästan förlorade Skåne och flottan led ett förödande nederlag vid Ölands södra udde. I samband med detta gick regalskeppet Kronan under, och över 800 man omkom.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med, historikern Olle Larsson, om varför Karlskrona grundades, varför platsen valdes och hur stadens unika historia formades av flottan och samtidens marinstrategi. Detta är ett betalt samarbete med Destination Karlskrona.Det svenska riket var ett sjörike där vattenvägarna förenade stormaktens alla delar. Flottans uppgift var att skydda dessa förbindelser och möjliggöra snabb truppförflyttning. Därför blev en örlogsstad längre söderut inte bara önskvärd, utan absolut nödvändig.Efter freden i Roskilde 1658 – då Danmark avträdde Skåne, Halland och Blekinge till Sverige – blev behovet av en stark närvaro i södra Östersjön uppenbart. Det Skånska kriget visade dessutom att Stockholms hamn låg för långt norrut, och flottan där var ofta oförmögen att rycka ut – fartygen frös fast om vintern och underhållet var bristfälligt.Den 10 augusti 1680 kungör Karl XI stadsprivilegierna för Karlskrona – Sveriges första systematiskt planerade stad. Den byggdes främst för militära ändamål och utstrålade stormaktstidens storslagna ambitioner och var utformade efter barockens ideal—monumentalitet, symmetri och breda, raka gator. Stadens formgivning hämtade inspiration från andra stora europeiska anläggningar, bland annat Versailles och antikens Rom, samt örlogsstäder i England, Frankrike och Holland.Här skulle flottan husera, men också en helt ny befolkning leva, handla och arbeta i nära samspel med kanoner, kaserner och skeppsvarv. För att snabbt få igång stadens liv tvingades borgare från Ronneby, Kristianopel och andra orter att flytta hit. Dessutom omplacerades 3 000 finländare – varav över 1 100 båtsmän med familjer – till Blekinge. Skeppstimmermän och hantverkare hämtades från Österbotten, Roslagen, Bohuslän och till och med från Skeppsholmen i Stockholm, som stod tom på både material och manskap. Under 1690-talet bodde omkring 4 000 personer i Karlskrona som skulle bli rikets tredje stad efter Stockholm och Riga.På Trossö såg Karl XI och hans rådgivare chansen att skapa något helt nytt: en kombination av flottbas och barockstad, både strategiskt placerad och symbolisk för svensk dominans.År 1683 utformades stadsplanen av Erik Dahlbergh, Hans Wachtmeister och Carl Magnus Stuart enligt barockens ideal: raka gator, stora torg och en tydlig uppdelning mellan civilt och militärt. Fästningar, broförbindelser till fastlandet och ett av Europas mest moderna skeppsvarv började ta form. För att locka handel erbjöd staten tullfrihet.Musik Dido och Aeneas tredje akten av Henry Purcell, inspelad 1935 med dirigenten Clarence Raybould, sångarna Nancy Evans, Roy Henderson, Mary Hamlin, Mary Jarred, Gwen Catley, samt Boyd Neel String Orchester. Internet Archive, Public Domain.Källor:Ericson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1979). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. [D. 1] 1679-1862. Karlskrona: AbrahamsonKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter kriget börjar Herman Wirths gipsavgjutningar samla damm, men hans teorier vinner nytt gehör i högerextrema kretsar, inte minst i Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. I detta sista avsnitt undersöker vi hur SS-organisationen Ahnenerbes och dess förste chef Herman Wirths idéer lever kvar idag.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet och mediehistorikern Eva Kingsepp.

Expeditionen till Bohuslän var bara början. Nu inleder SS-organisationen Ahnenerbe nya vidriga forskningsprojekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den tredje delen av fyra där vi undersöker SS-organisationen Ahnenerbes galna och vidriga forskningsprojekt i skuggan av Bohusläns hällristningar.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet och mediehistorikern Eva Kingsepp.

SS-forskaren Herman Wirth reser till Sverige för att undersöka hällristningar. Kanske kan de ge svar på frågan om tyskarnas urhem i Atlantis? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den andra delen av fyra.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet.

I mitten av 1930-talet reste nazistiska arkeologer till Bohuslän för att undersöka hällristningar och bevisa att tyskarna härstammade från Atlantis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den första delen av fyra.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet.