Podcasts about bohusl

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att Bohuslän ser ut som det gör hänger delvis ihop med sillen. Eva-Lotta Hultén berättar historien om människor som simmar med marknadens ström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det dova mullret från ett fartyg som passerar känns först som vibrationer i kroppen. När ljudet blir tydligt vet jag att jag snart också kommer kunna ana metallkolossen genom trädridån mellan mig och sundet. Det är en välbekant syn efter trettio år på denna plats. Kanske är också själva platsen van vid skeppen? Farleden utanför ön har sett fraktfartyg åtminstone sedan medeltiden, då timmer, insaltad sill, tran och kalk från de många skalbankarna fördes till England, Holland, Danmark och Norge.På sin båtresa genom Fräknefjorden, som platsen heter, klagade Carl von Linné år 1746 över att alla bergen ”vore skallote”, alltså kala, och han tyckte att trakten var förfärligt ful. Men smaken varierar förstås. Bara några år tidigare hade hans lärjunge Pehr Kalm rest genom Bohuslän och beskrivit de trädlösa trakterna som mycket vackra.De flesta förknippar nog ännu idag Bohuslän med kala klippor men länge fanns det gott om skog. Det landskap vi uppfattar som naturligt är på många platser resultatet av mänskligt överutnyttjande. Och sillen har ofta haft en fena med i spelet.Åtminstone sedan 900-talet har sillperioder inträffat på Västkusten. Runt hundra år av magra fångster har följts av fisk i massor. Salterier byggdes i omgångar överallt längs kusten och Bohusläns bönder blev temporärt fiskare. Träd fälldes för att bli till tunnor och bränsle i kokerierna, där man framställde tran som användes i oljelampor, skinnberedning, såptillverkning och matlagning, och till sist för att måla hus med. Fartygen tog insaltad fisk och tran till hela Europa. När sillen tog slut övergavs fabrikerna och samhällena och växtligheten fick på många håll chans att krypa tillbaka, med början i skrevorna. Så har sillperiodernas cykler gestaltat sig på landbacken.Kanske var den bohuslänska naturens utarmning som värst under 1700- och 1800-talen? På holmarna fanns fiskehyttor ännu kvar sedan den senaste sillperioden på 1600-talet, berättade Linnélärjungen Pehr Kalm i sin bok. Men träd var det ännu ont om. Där jag idag ser skogar av tall, ek, asp, rönn och bok växte bara ljung och ormbunkar. Naturen hade alltså inte hunnit återhämta sig när en ny stor sillperiod tog sin början bara några år efter Kalms resa.Snart fyllde hundratals salterier och trankokerier åter Bohuslän och havet tycktes som ett ymnighetshorn. 1700-talets sillperiod ledde till en enorm industri – och en enorm miljökatastrof, konstaterar Stefan Edman och Tomas Andersson i boken ”Sill”. Fiskrenset dumpades i havet där det dödade vegetationen i vattnet, grundade upp hamnarna och förvandlade bottnarna till en lös gröt där ankare inte fick fäste. Stanken låg tung. Men folk fick finna sig. Sillen gav ju goda intäkter till staten.Till sist började ändå lotsdirektionen och sjömilitären bekymra sig – kanske riskerade man sämre fiske på sikt? Trankokeriägarna beordrades att flytta produktionen längre in på land, där det fanns mark att gräva ner avfallet i. Industriägarna protesterade. De mätte djup i hamnarna, tog bottenprover och ansåg sig kunna bevisa att grumset inte var skadligt för fisket. Sveriges första miljökonsekvensbeskrivning. Men långt ifrån neutral förstås. Fabrikörerna fick ändå dispens, mot att de stängde av lämpliga vikar som ”grumsdammar” – och Bohuslän fortsatte stinka. Ekonomin kom först, då som nu.Jag undrar ibland, när jag känner de mullrande vibrationerna i mitt hus och min kropp, vad fartygen som passerar genom farleden nuförtiden för hit, eller bort; och vilka marker och hav som fått ge av sitt innehåll för att fylla containrarna ombord. Får de tid att återhämta sig någon gång?I spåren av den intensiva industrins uppgång på 1700-talet kom många gästarbetare och med dem bordeller och bråk, inte minst för att delar av lönen utbetalades i sprit. Men så försvann den silverglänsande fisken. De många fabrikerna slog igen och anläggningarna togs ner; människorna flyttade, eller började gneta sig fram på magra jordbruk. Drygt 60 år förflöt.1871 skrev Marstrands-Posten plötsligt att man kunde plocka sill med bara händerna inne i hamnen. Året efter gick sillen till också i norra delen av Bohuslän och i Strömstads tidning klagade man över att samhällets sysslolösa befolkning inte fiskade mer. De hade blivit slöa av att få så mycket inkomster från badgästturismen under sommaren menade man. Hur slöa badgästerna kunde anses vara, och om inte också de kunde fiska sill, kom nog inte upp till diskussion.När sillen blev kvar slog sig trots allt lokalborna samman och skaffade utrustning och året efter stod sillen ”tjock som en vägg” i fjordarna. Att åka ut och titta på stimmen blev en turistattraktion och folk gick man ur huse för att skörda ur haven. Samhällen blomstrade, telefonlinjer drogs ut till öarna, järnväg började diskuteras. Och fångsten verkade inte kunna minska. Vad skulle man göra med allt? Att lämna fisken i havet var tydligen inte ett alternativ. Den håvades upp för att omvandlas till gödsel. Produkten kallades för ”åkersnus” eftersom den var brun och pulveraktig.När denna vår senaste sillperiod runt år 1906 tog slut tolkades sillens försvinnande, enligt Claes Krantz i boken ”Vinterland”, av många i det gammaltestamentligt religiösa Bohuslän som Guds straff. Människorna hade missbrukat hans välsignelse genom att fiska på söndagarna. Det borde kanske ha legat närmare till hands att tänka att man roffat åt sig mer än vad Gud, eller naturen, velat ge?På många platser har vi i århundraden återkommande utarmat våra omgivningar. Inte minst i Bohuslän. All skog har huggits ner, all fisk tagits upp, all jordbruksmark utarmats. Tider av återhämtning har följts av nytt överutnyttjande. Bohuslän har omvandlats om och om igen, både ovan och under havsytan. För varje gång vi gör så riskerar vi att få allt mindre mångfald och allt sämre motståndskraft i naturen. Och skövlingen fortgår.I sin Sill-bok berättar Stefan Edman och Tomas Andersson hur de stora bestånden i Västerhavet nu skördas långt ute till havs, och aldrig längre får möjlighet att växa sig så stora att sillstimmen väller in mot kusten. Gigantiska trålare från Västkusten håvar också in all den östra kustens sill, strömmingen, för att den ska bli till foder i laxodlingar.De hastigt uppblossade och storskaliga exploateringarna under sillperioderna får mig att tänka på vår tids motsvarigheter; hur vi på kort tid byggde enorma mängder padelbanor i Sverige, eller lät städerna översvämmas av sparkcyklar. Vi var säkert många som förstod att det inte var hållbart i längden men här fanns begär som skulle kapitaliseras på medan storvinster fanns att hämta. Spåren finns kvar i form av sparkcyklar i våra stadsnära vatten och gigantiska idrottshallar som i många fall nu måste hitta andra funktioner. Också detta påverkar vår natur, även om vi slipper stanken.Eva-Lotta Hulténjournalist och författareLitteraturStefan Edman och Tomas Andersson: Sill – berättelsen om havets silver. Carlsson, 2024.Claes Krantz: Vinterland. Wahlström & Widstrand, 1957.

De manliga rockåterföreningarnas år, de genreupplösande kvinnornas år, eller nåt helt annat? Oscar Kangro och Johanna Paulsson analyserar musikens 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var året då Kent och Oasis återförenades, KAJ lärde Europa att bada bastu och Taylor Swift blev sågad. Men också året då Gen Z fick nya rockanthems, den danska indiescenen blomstrade, och Rosalía sjöng om helgon på 13 olika språk.Var fanns den bästa och mest spännande musiken?P1 kultur tar hjälp av P3:s Oscar Kangro, DN:s Johanna Paulsson, Jazzradions Berit Nygren och Musikrevyns Karin Birgersson för att vrida och vända på 2025.SÅ HAR SILLFISKET FORMAT BOHUSLÄNS LANDSKAPVi närmar oss julen, och för många är sill ett av de viktigaste inslagen på julbordet. Men denna fisk är också kopplad till en månghundraårig påverkan på landskap, miljö och befolkning. Inte minst i Bohuslän. Eva-Lotta Hultén berättar historien om människans jakt på havets silver, i dagens essä.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin ArbsjöLISTOR: KRITIKERNAS BÄSTA MUSIK 2025Musikrevyn i P2:s tre bästa album:Barbara Hannigan, Katia och Marielle Labèque, David Chalmin: ”Electric fields”Galina Ustvolskaya, Symfonier med Londons filharmoniker och Christian Karlsen Franz Liszt ”Via Crucis” med Det norske solistkor, Leif-Ove Andsnes (piano), Grete Pedersen (dirigent)Berit Nygrens tre bästa jazzvokalister:Isabel BerglundEmmalisa HallanderCécile McLorin SalvantOscar Kangros sex bästa album:Nourished by Time: ”The Passionate Ones”Joanne Robertson: ”Gown”Smerz: ”Big City Life”Mk Velsorf & Aase Nielsen: ”Opening Night”Reservoir & Matt Gold: ”Canopy”Rosalía: ”Lux”Johanna Paulssons tre bästa album:Anna von Hausswolff: ”Iconoclasts”Rosalía: ”Lux”Barbara Hannigan, Katia och Marielle Labèque, David Chalmin: ”Electric fields”

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är skillnaden på saker som hänt och sådant man drömt? På liv och litteratur? Maria Küchen ser gränserna upplösas hos Göran Tunström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns ingen skarp gräns mellan fantasi och verklighet. Bilderna jag har av mina närmaste är inga exakta avtryck av människorna de är – mina minnen och känslor lägger till och drar ifrån. Och varje roman är ett mikrokosmos där författaren väver ihop fantasi och erfarenhet tills det faktiskt blir ointressant vad som har ”hänt på riktigt” och inte.Det blir väldigt tydligt när man närmar sig författaren Göran Tunströms liv och verk. Många förknippar honom med romanen ”Juloratoriet” från 1983. Denna släktkrönika över tre generationer med en genialt hänförande blandning av fantasi och verklighet, vann hela svenska folkets hjärtan.Någon har kallat den ”den sista litterära lägerelden”. Sedan dess har knappast något skönlitterärt verk i Sverige samlat människor på samma sätt. Unga och gamla, rebeller och stofiler, kulturelit och kroppsarbetare – alla slog sig ner kring ”Juloratoriet”.När den kom var jag 22 år. Ett decennium senare, som färsk författare, blev jag krönikör i tidskriften Metallarbetaren. Det var även Göran Tunström. Vi möttes ett par gånger tack vare det, men jag vågade knappt säga ett ord till denna legendar. Och nu är det för sent.Tunström hade svagt hjärta och lungcancer efter decennier av kedjerökning. I januari år 2000, knappt 63 år gammal, på en middag med vänner, föll han ihop utan förvarning och dog helt stilla. Han blev nästan tio år äldre än sin pappa, vars svaga hjärta han hade ärvt. Förlusten av fadern i barndomen går sedan som ett mörkt stråk genom liv och verk. Den innebar också att han miste sitt hem.Pappa Hugo hade varit präst i värmländska Sunne. Efter hans död fick familjen inte stanna kvar i prästgården. Från att ha bott luftigt och vackert, hamnade änkan Rosa och hennes fyra barn i ett kyffe till lägenhet. Kanske skapade det en rotlöshet hos Göran Tunström som senare fick honom att resa och bo världen över – den grekiska ön Hydra, Latinamerika, Indien, New York. Men vem vet?Det är bara spekulationer. För att skriva någons biografi behöver man oundvikligen fläta ihop spekulationer och fakta. Det kräver ett särskilt handlag. Kanske behövs en skönlitterär författare – någon som kan skapa en levande berättelse, men utan att förvanska. Som Lars Andersson. Under 20 års tid närmade han sig systematiskt vännen och kollegan Tunströms liv och verk.Ur ett rikt och rörigt stoff förlöser han berättelsen om en människa han kände, men som ingen av oss kan lära känna helt. Den 800-sidiga biografin ”Försök med ett liv” gestaltar en verklig person som jag drömmer fram medan jag läser. Boken bygger bland annat på sexton fullskrivna anteckningsböcker som Lars Andersson hittade bland efterlämnat material. I dessa skrivhäften är det inte alltid tydligt om Tunström har noterat saker som hänt eller saker han drömt.Anteckningarnas trådar vävdes in i verket – ett trettiotal volymer med poesi och prosa, utgivna mellan 1958 och 2003. Göran Tunström var en litterär gigant. Första steget i raketen som lyfte honom mot stjärnorna var generationsromanen ”Maskrosbollen”. Den gavs ut 1962 när han var tjugofem. Hans jämnåriga älskade den. Fjorton år senare kom den självbiografiska ”Prästungen” – med den fick han en större publik. Innan ”Juloratoriet” kom och förändrade allt.Boken utspelar sig liksom flera av hans romaner i Sunne. Där bodde inte Göran Tunström som vuxen. När han inte var på resa höll han till i Stockholm och på ön Koster i Bohuslän. Men i Juloratoriet blev Sunne hans litterära hemmaplan, ett unikt landskap befolkat av människor ur både verkligheten och fantasin – ofta sammanflätade i samma gestalt.De påminner om något, dessa romanfigurer. Jag kommer att tänka på kändisar. Också de är fantasifoster, även om det finns en okänd människa av kött och blod någonstans bortom föreställningarna som mediernas berättelser skapar.Ibland blir kändisar folks låtsaskompisar eller förälskelser. Det kallas parasociala relationer, detta att fantisera fram en personlig gemenskap med människor som inte vet att man finns. Författare och artister flätas ofta in i parasociala förbindelser eftersom allmänheten har en så intim relation med deras verk. Och verket är förstås lika mycket släkt med sin författare som barn och föräldrar – men något pålitligt avtryck av upphovspersonen blir det aldrig. Det har ett eget liv.Göran Tunströms historia är för alltid sammanbunden med Leonard Cohens. Inte bara för att de var vänner som tillbringade viktiga perioder tillsammans på Hydra, utan också för att Cohen var så berömd. Även de mest distanserade av oss fascineras av det. Vän med världsstjärnan Cohen – wow! Det är rätt tramsigt, men de här männens kändisskap är åtminstone tätt förbundet med ett skapande av vikt.Cohens sånger har påverkat mig starkt, och Göran Tunströms böcker drog mig in mot litteraturen. Utan honom och en handfull andra förebilder hade jag kanske aldrig blivit en skrivande människa.Deras verk ger lite mer glans åt min vardag. Här sitter jag nu i en fåtölj med en kopp kaffe och datorn i knät och fantiserar om Tunström och Cohen, som på sextiotalet på Hydra delade skrivbord. Utsnittet ur deras gemensamma verklighet får ett heligt skimmer, Grekland är ju fantastiskt och skapande kan vara underbart.Dock inte alltid. Tunströms kamp med författandet var smärtsam ibland, och han hade perioder när han inte kunde skriva alls. När han kom ut ur en av dem, efter ”Juloratoriet”, blev det en nyhet på Rapport.Det var inte bara genom Cohen som Tunström trädde in i gränslandet mellan fantasi och verklighet i det allmänna medvetandet. På höjden av sin bana var han och konstnären Lena Cronquist verkligen kändisar – ett power couple i svenskt kulturliv. Hon skymtar i hans böcker, han avbildas i hennes målningar. Det är konst som liv och liv som konst, men den som fastnar i verklighetsbakgrunden missar det väsentliga: Kraften i verket som just någonting skapat. I det påhittade finns en autenticitet som vår tid tycks ha allt svårare att uppfatta.Verken är platser där dröm och verklighet möts fullt ut – precis som i var och en av oss, varje dag, hela tiden. Och ett konstnärligt verk, precis som livet, tillåter förklädnader. I ”Juloratoriet” smyger pojkarna Sidner och Splendid ut i natten och möter Selma Lagerlöf. Hon dyker upp ibland i Tunströms romaner, ännu en värmländsk litterär gigant, halvt verklig, halvt ihopdrömd. Hon kommer i vagn, och hon piskar sina hästar. ”Varför slår tant på hästarna så?” frågar pojkarna, och hon svarar: ”Det är för att ingen skall tro att det är jag.”Maria Küchenförfattare, kritiker och essäist Litteratur om Göran TunströmLars Andersson: ”Göran Tunström: Försök med ett liv”Birgitta Holm: ”Vår ljusaste tragiker. Göran Tunströms textvärld”Stina Hammar: ”Duets torg: Göran Tunström och tankekällorna”Kersti Skans Nilsson: ”Det förlorade paradiset – en studie i Göran Tunströms Sunneromaner”Anita Varga: ”Såsom i en spegel. En studie i Göran Tunströms Juloratoriet”

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan 2017 har podden Historier från Hälsingland berättat om de blå bergens landskap i både vidskepelse och verklighet. Det kommer vi fortsätta göra, men fram till jul gör vi ett undantag. Under årens lopp har vi fått lyssnare över hela Sverige, vilket vi är oerhört stolta och glada över. Er alla vill vi uppmärksamma. I årets julkalender I väntan på julbocken gör vi en resa över Sverige och besöker samtliga landskap för att ta del av dess sägenflora. Den tolfte luckan i vår kalender innehåller Bohuslän.   Dagens sägner är hämtade ur böckerna Svenska folksägner av Herman Hofberg, Svenska folksägner av Bengt af Klintberg och Hallands sägner av Carl-Martin Bergstrand samt Institutet för språk och folkminnens arkiv i Uppsala.  Vill du stödja podden? SWISH 1235672431  BOKA IN HISTORIER FRÅN HÄLSINGLAND Vill du, din förening eller företag boka Historier från Hälsingland för en berättarkväll? Mejla oss på kontakta@historierfranhalsingland.se eller ring 0739937451 alt 0702344117 Mer information https://www.historierfranhalsingland.se/anlita-oss/  Följ oss på Facebook och Instagram. HJÄLP OSS! Historier från Hälsingland planerar att under januari 2026 besöka äldreboenden i Hälsingland med omnejd och arrangera berättarstunder. För att dessa evenemang inte ska kosta något för de äldre söker vi hjälp av er lyssnare och läsare med sponsring. Stora som små bidrag är mycket välkommet.  Eftersom dessa evenemang inte går av stapeln förrän i januari har vi beslutat oss för att hålla igång insamlingen till och med den 31 december, i hopp om att vi tillsammans kan ordna fler dagar och därmed också fler äldreboendebesök, berättarstunder med fika som för de boende ska vara helt gratis men förhoppningsvis skapa glädje och väcka minnen. För att ni alla som skänkt en gåva ska veta var vi varit kommer vi att redovisa varenda besök på vår Facebook samt hemsida. Är du företagare eller privatperson och vill veta mer? Ring oss på 0739937451 (Robert) eller mejla kontakta@historierfranhalsingland.se Hur bidrar man? SWISH 1235672431 Märk meddelandet med ”gåva äldre”. Vill du vara anonym skriv gärna det. BANK-GIRO 5111–9261 För mer information om projektet besök https://www.historierfranhalsingland.se/berattarstunder-pa-aldreboenden/  

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Väst ger dig lokala nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Det senaste från Bohuslän, Norra Älvsborg och Dalsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I österrikiska Rust värnar invånarna om sina storkar. Och i Skåne borrar vi i en torvmosse där frön och pollen tar oss med på en tidsresa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi lyser upp höstmörkret genom att borra oss ner i landskapets historia. Vår fältreporter Lena Näslund följer med paleoekologen Per Lagerås till en skånsk torvmosse där flera tusen år gamla pollen och fröer bevarats till vår tid. Borrkärnan de får upp i mossen plockas med till mikroskoprummet på Arkeologihuset i Lund för att studeras närmare. Vi får följa med på en tidsresa som börjar vid istiden när fjällväxter trivdes på den skånska tundran, fram till nykomlingen granens ankomst för ungefär tusen år sedan. Vi stannar också vid två mörka perioder i vår historia – fimbulvintern och digerdöden så som pollenanalyserna ser dem.I staden Rust i Österrike kan man sitta på en uteservering och titta på storkar och lyssna till deras näbbklapper. Här finns nämligen en särskild storkförening som gör allt för att hjälpa storkarna. De bygger boplattformar, flätar bobalar och har ett eget storkrehabiliteringscentrum. Naturmorgons reporter Thomas Öberg har varit där.Vad var det för fjärilsälvor som dansade runt i novembermörkret i Bohuslän? Det undrar Johan Gustafsson, och vi ställer frågan vidare till nattfjärilskännaren Sheelan Barazanji.Vi får också en färsk rapport från klimattoppmötet i Amazonas. En av deltagarna är Alexandre Antonelli, forskningsledare och professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet. Hur hänger klimatet och biologisk mångfald ihop, och hur ser läget ut för Amazonas regnskogar?I veckans kråkvinkel får Helena Söderlundh upp ögonen för novembers nyanser.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.