Podcasts about Naturen

Vad gör vi när AI tagit Jobben? Från IT-Konsult till Bergsguide. Jag pratar med Bergsguidernas Bergsguide Om AI, Klättring, Naturen, Livet, Entreprenörskap och den personliga resan.Avsnitt 074 av Roberts Podcast med Andreas Bengtsson Moströmhttps://www.linkedin.com/in/andreas-bengtsson-moström-12b9433/✅ Prenumerera på Podden:https://podcasts.apple.com/se/podcast/robert/id1726949171https://open.spotify.com/show/6VjYlAHdeHQBTB0EDUjdDu?si=2dcbcc2ef9694bcc✅ Tips om Intressant gäst? Feedback? Maila:https://www.robertedvardsson.com0:00 Intro & bergsäventyr10:00 Klättringens grunder och säkerhet20:00 Nyfikenhet, lärande & att våga prova nytt30:00 Samtal om mångfald & olika perspektiv40:00 Utrustning, tält & livet på glaciären50:00 Expeditioner & att sova på väggen1:00:00 Sociala medier och innehållsskapande1:10:00 Teknologi & AI – framtidens möjligheter1:20:00 Kommunikation, relationer & missförstånd1:30:00 Mindset, motivation & personliga mål1:40:00 Träningsrutiner & klättringscoaching1:50:00 Avslutning & nästa äventyr

På streamingtjänster har många artister använt sig av ljud från naturen - som ett sätt att dela med sig av sina royalties för att stödja exempelvis biologisk mångfald. Men blir det bra musik, frågar vi P3:s musikkritiker Tina Mehrafzoon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På streamingtjänsterna har naturen blivit en artist. Som samarbetar med flera världsartister. Naturen bidrar med ljud och naturen får betalt i royaltys. Som går till bevarandet av den biologiska mångfalden. Reporter: Anna-Karin Ivarsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter att ha genomfört sin dröm om en internationell turné är r'n'b-artisten tillbaka med ett nytt album tio år efter att hon slog igenom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Möt artisten Cherrie i ett samtal om att gå tillbaka till sina konstnärliga rötter, och om varför r'n'b behövs i en orolig värld.SÅ BRA ÄR ALMA-PRISTAGARENS NYA BOKPå måndagen fick den franska författaren Marion Brunet ta emot Alma-priset för barn- och ungdomslitteratur. I P1 kultur berättar vår kritiker Lina Kalmteg om hennes senaste bok, ungdomsromanen ”Grått hav”.UTSTÄLLNINGEN SOM HYLLAR TEATERKOSTYMENEn svävande rokoko-klänning stor som en soffa, ett barn-nattlinne med små små kaniner och köttyxor på – och gyttjan som Ingmar Bergman beställde till Ofelias kjol. Allt det kan man nu beskåda på Scenkonstmuseet i Stockholm, för där har en stor utställning om teaterns kostymer öppnat. ”Illusionernas Abecedarium” heter den, och kulturredaktionens Jenny Teleman tog med sin sin kollega Maria Edström från Expressen dit. Hör reportaget i P1 kultur.NATUREN FÅR ROYALTIES I NYTT PROJEKTPå streamingtjänsterna har naturen blivit en artist - som samarbetar med stora världsartister. Naturen bidrar alltså med ljud – och får betalt i royalties som går till bevarandet av den biologiska mångfalden. Vår reporter Anna-Karin Ivarsson berättar om projektet ”Featuring Nature” i ett reportage.DÄRFÖR TOG DET 20 ÅR ATT GÖRA MADONNAN I GROTTANI del fyra i serien ”Da vinci avkodad” berättar Cecilia Blomberg om renässansgeniets ”Madonnan i grottan” - beställningsverket som tog över 20 år att slutföra.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

Præludium: Flor Peeters: Koral og variation over 'Kom, sandheds Ånd! og vidne giv' Fra det G.T.: 1. Mosebog 2, 4b-7 Salme: 723 vers 1-4 "Naturen holder pinsefest" Fra det N.T.: Johannesevangeliet 16, 23-28 Korvers: Rued Langgaard: Helligånd! Du samle folket (Tekst: Efter Grundtvig) Salme: 723, vers 5-6 Postludium: Flor Peeters: Fuga og toccata over 'Kom, sandheds Ånd! og vidne giv'

Vi har vært på årets første og, mest sannsynlig, eneste utstilling med hundene. Det resulterte i at Reborn endelig ble NUCH.Sommeren banker på døra og da er det dyrke- og sanketid. Naturen har det travelt og for oss som liker å sanke ville vekster begynner det for fullt akkurat nå. I tillegg skal egendyrkede grønnsaker såes og settes, så man blir ikke arbeidsledig med det første...I neste uke har vi besøk av Herman Hermannsen fra Reisa elvelag og vi skal snakke om den kommende pukkellaksinvasjonen i nordnorge. Hva gjøres for å møte pukkellaksen og klarer man å stanse den? Har du spørsmål sender du det til oss, så skal vi videreformidle det til Herman.Og har du spørsmål til oss som du vil vi skal svare på i podden er det bare å fyre avgårde en melding til oss. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden snakker vi om å dyrke grønnsaker på levende jord - helt uten noen form for sprøyting mot skadedyr. Gjest i podkasten er Lars Magne Georgsen. Han og kona bor på Godøynes utenfor Bodø. Der dyrker de hageinteressen sammen og klarer langt på vei å holde seg selv med grønnsaker gjennom året. De dyrker på naturens premisser - rett og slett på lag med naturen. Du finner Hagespiren her:https://hagespiren.no/Mail:hagespiren@outlook.comFølg gjerne Hagespiren Podcast på Instagram:https://www.instagram.com/hagespirenpodcast/Facebook:https://www.facebook.com/groups/hagespirenYouTube:https://www.youtube.com/channel/UCBHDkK1G9iu3Ytv_pgLCOjgTusen takk for at du lytter til Hagespiren Podcast!Del gjerne podkasten med andre som du tenker vil ha glede av den.Vil du gi et bidrag til driften av podkasten, kan du vippse din støtte til Hagespiren på vipps nummer 876362.Alle bidrag settes stor pris på! Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

I denne episoden diskuterer Eirin Andresen Betten, Jonas Hansen Meyer, Eilif Guldvog Hartvedt og Maria Olerud hvorvidt språket egentlig noen gang kan favne naturen, og hvor tett forfattere bør forholde seg på naturspråket. Finnes egentlig redningen fra alle vår tids kriser i en euforisk omgang med naturen, eller er dette bare en tåpelig romantisk drøm? Og er det så ille å være romantiker, egentlig? Bøker og tekster som diskuteres i episoden: «De fires tegn» og «Hunden fra Baskerville» (Sherlock Holmes) av Arthur Conan Doyle, «Roman 1987» av Dag Solstad «Jordfest» av Eivind Buene «Pubertet» av Ivar Lo-Johansson «Atonement» av Ian McEwan «Løpe ulv» av Kerstin Ekman «Hendelser ved vann» av Kerstin Ekman «Vargskinnet» av Kerstin Ekman «Fra helvete til paradiset» av Olof Lagercrantz «Influx and Efflux» av Jane Bennett «Hva vil det si å være en flaggermus? (What is it like to be a bat?)» av Thomas Nagel «Økologitrilogien» av Erland Kjøsterud «En annen verden må være mulig» av Bernhard Ellefsen, reportasje i Morgenbladet «Florateknikk og floramagi» av Anders Dunker i BLA 3 «Floratekhne» «Om de uvedkommende: Når steinen skriver» av Maria Olerud i BLA 3 «Floratekhne» «Katten» av Olav H. Hauge, fra «Dråper i austavind» «Utsikt fra en gresstue» av Harry Martinson Kortprosa av Tor Ulven, sannsynligvis fra «Etter oss, tegn» «Faust» (del 2) av Johann Wolfgang von Goethe, oversatt av André Bjerke Produsent: Jakob Meyers Kippersund Nesdal

En grønn resept denne gangen altså. To ganske ulike bøker, skrevet til ulike tider, men kjærlighet til naturen har de felles.

Naturen kalder i Marbæk så små og store er velkomne til Nationalpark/Marbækdagen den 25. maj i området omkring Myrthuegård Dorte Vind, leder af MYRTHUE – Natur, Kultur & Læring, fortæller her hvad hun glæder sig mest til.

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/1-2025.Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Från moln till Mozart, från kustlinjer till livets slut, återfinns fraktaler. Helena Granström funderar över verklighetens och konstens struktur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När en matematiker försöker sig på att skämta kan det låta såhär:Vad står bokstaven B för i Benoit B Mandelbrot? Rätt svar: Benoit B Mandelbrot. Huruvida denna vits någonsin åstadkommer några skrattsalvor ska jag låta vara osagt, men den som förstår poängen har i alla fall också förstått vad som kännetecknar fraktalerna, de matematiska objekt som utforskades ingående av just denne Mandelbrot: att de innehåller delen som är helheten som innehåller delen som är helheten, och så vidare.Därav skämtets poäng: Namnet Benoit B Mandelbrot inneslutet i namnet Benoit B Mandelbrot inneslutet i namnet Benoit B Mandelbrot i all oändlighet.Man kan tänka på ett blomkålshuvud, eller ännu hellre på en romanesco: Bryt loss en bukett, och du kommer i denna bukett att få se det stora huvudet i mindre format. Bryt loss en mindre bukett av denna bukett, och så ännu en mindre från denna: Samma sak upprepar sig, med allt mindre kålhuvuden som fortsätter att spira från allt mindre kålhuvuden. En ovanligt hänförande fraktal kallad Mandelbrotmängden upptäcktes av Mandelbrot själv, och karakteriseras av att en förhållandevis enkel formel ger upphov till en närmast outtömlig komplexitet: ett outgrundligt överflödande universum alstrat av en simpel instruktion. Inför denna rikedom är det svårt att hålla fast vid tanken på att matematiken bara skulle vara något som människan har hittat på: ”Mandelbrotmängden är”, som matematikern Roger Penrose påpekat, ”inte något som det mänskliga sinnet har uppfunnit; den upptäcktes.” Precis på samma sätt som Mount Everest, finns den bara där.Men fraktalerna existerar alltså inte enbart i den rena matematikens sfär, utan i högsta grad i verkligheten: Vi kan finna dem i kustlinjer och floddeltan, ormbunkar och åskviggar, blodkärl och neuroner, galaxkluster och bergskedjor och moln. I var och en av dessa strukturer ser man helheten upprepa sig i de mindre delarna: Den som betraktar en del av en bergig kust kan inte utifrån dess form avgöra om det är en liten sträcka som de ser på nära håll, eller en längre på stort avstånd; och varje liten del av ett moln skulle, betraktad för sig själv, lika gärna kunna vara det stora molnet självt. Till och med vår arvsmassa är arrangerad enligt denna struktur, inpassad i den trånga cellkärnan genom identiska vikningar som sker i mindre och mindre skala. Naturen är, med andra ord, i högsta grad fraktal – och år 2016 kom ett antal polska kärnfysiker lite oväntat också fram till slutsatsen att detsamma gäller litteraturen.Det är en häpnadsväckande upptäckt, även om den kanske är lite mindre fruktbar än vad en författare skulle önska – för hur gärna jag än vill skulle jag inte kunna låta varje stycke i denna essä utgöra en miniatyr av helheten – och varje mening en miniatyr av varje stycke – och varje ord en miniatyr av varje mening. Även om det hade varit outsägligt elegant. Den amerikanska författaren Paul Auster har visserligen gjort gällande att den första meningen i hans roman Mr Vertigo innehåller essensen av hela verket – men den fraktala strukturen i kända verk av författare som Virginia Woolf och Robert Bolano låter sig avtäckas först genom ingående statistisk analys. De litteraturintresserade polska fysikerna genomförde till exempel en kartläggning av fördelningen av meningarnas längd i de romaner de studerade: Vad som framträdde var en form av idealt fraktalmönster, särskilt skönjbart i den typ av litteratur som brukar betecknas som medvetandeström. Mest fraktal av alla – till och med multifraktal, det vill säga innehållande fraktaler av fraktaler – lär James Joyces svårgenomträngliga Finnegan's Wake vara. När det gäller lyrik har en ambitiös forskare med en besläktad metod lyckats med konststycket att finna Cantormängden, en annan känd fraktal, i form av förekomsten av ordet know i en dikt av den amerikanske poeten Wallace Stevens. Och även i musiken är det möjligt att finna fraktala strukturer – föga förvånande till exempel hos en kompositör som Johann Sebastian Bach, i vars tredje cellosvit en musicerande matematiker lyckats identifiera ett påfallande exakt exempel på samma Cantormängd.Bevisar det att konstnärerna, tidigare än matematikerna, har förmått att uppfatta tillvarons inre struktur? Att dessa skapande människor på ett omedvetet vis har anat formen hos de kärl som fyller människokroppens lungvävnad, hos de kärl i vilka dess blod flödar och hos det nätverk av nervceller som överhuvudtaget gör aningar – omedvetna eller inte – möjliga. Kanske är det denna djupt liggande intuition som Mandelbrot själv också anspelar på när han konstaterar att barn inte undrar ”över temperaturen hos en gas eller kollisioner mellan atomer, utan över formerna hos träd, moln och blixtar.” Undrar de, för att de i dessa former identifierar något märkvärdigt bekant, något som lånar sin form också åt deras eget inre?Men å andra sidan skulle författarnas benägenhet att skriva fram fraktaler kunna ges en mer prosaisk förklaring än så, för också det mänskliga livets yttre ramar låter oss ju stifta bekantskap med det fraktala: Dygnet kan förstås som en miniatyr av året som i sin tur kan framstå som en miniatyr av det mänskliga livsförloppet. Men inte bara det: Möjligen, skriver matematikern Michael Frame i den märkliga lilla skriften The Geometry of Grief, kan även sorgen sägas uppvisa en självlikhet på olika skalor, eftersom varje sorg i sin tur består av många små delsorger, varje förlust av en mängd olika möjligheter eller tillfällen eller erfarenheter som för alltid gått förlorade. Inuti sorgen över en älskad människas bortgång, oövervinnerlig i sin väldighet, finns sorgen över att aldrig mer få hålla hennes hand, över att aldrig mer få höra hennes röst, över att aldrig mer få vända sig till henne med sina tankar. Och det faktum att de många små sorgerna liknar den stora sorgen i art om än inte i storlek gör det möjligt, fortsätter Frame sitt resonemang, att öva sig: Att lära sig ett sätt att tackla den väldiga, till synes ohanterliga sorgen, genom att prövande och försiktigt ta sig an de mindre sorgerna, en i sänder. Och betraktat med den fraktala geometrins blick framstår på sätt och vis hela livet så, som en repetition i liten skala för de stora skeenden som hela tiden – och samtidigt, bara långsammare – utspelar sig: varje glädje en liten replik av den större glädjen, varje misslyckande och varje närmande och varje känslosvall en replik av sina större motsvarigheter av vilka de också utgör en del. Och förstås – detta är väl den fraktala livsstrukturens dystraste sida – utgör var och en av tillvarons otaliga förluster en sorts miniatyr av den slutliga förlust som väntar oss alla, den av livet självt.Hur man ska gaska upp sig efter en sådan nedslående insikt är inte helt klart – men kanske kan åtminstone matematikerna ibland oss finna lättnad i ännu ett exempel på humor för de få:–Hur gick det för matematikern som blev gammal och sjuk, dog han? –Nejdå. Han förlorade bara några av sina funktioner. Helena Granströmförfattare med bakgrund inom fysik och matematik

For 80 år siden i dag kapitulerede det nazistiske Tyskland og Danmark blev befriet. I dagens K-Live husker og ser tilbage på, hvordan fejringen af befrielsen er i forandring - og måske forfald. Derudover dykker vi ned i om den drabelige natur i en ny rewilding krimi. Det Kgl. Teaters program er uambitiøst og lefler for det brede publikum. Det mener Jakob Steen Olsen, teateranmelder ved Berlingske. I denne uges Virkelig spørger Maya Tekeli ham, hvorfor teatret ikke skal være for alle, og om han egentlig bare er på tværs for at være det. Medvirkende: Forfatterne Dagmar Winther, Kenneth Degnbol & Moussa Mchangama, Jakob Steen Olsen, teaterkritiker. Vært: Louise Reumert Producer: Anna Correll Redaktør: Lasse Lauridsen

I det här avsnittet bjuder jag in dig till en stilla stund i naturens närvaro. Jag pratar om hur naturen kan hjälpa oss att stressa ner, stilla tankarna och hitta tillbaka till oss själva. Genom att använda våra 5 sinnen är det lättare att komma till nuet. Naturen har en läkande kraft, utan att vi ens behöver göra något, bara vara där. Jag pratar också om hur de fyra elementen: jord, luft, eld och vatten, kan hjälpa oss att skapa mer balans. Jag delar också med mig av min upplevelse från mitt Magiska Retreat i helgen och hur du enkelt kan ta med dig små övningar in i din vardag för att skapa mer balans, lugn och inre förankring. Genom att använda naturen, sinnena och elementen som vägvisare. Naturen kräver inget. Den bjuder bara in till att vara i närvaro här och nu. Varmt välkommen Kreativ sommarkurs, 26-29/6Du känner att det jag pratat om idag väcker något i dig – kanske en längtan efter att få landa djupare, vara mer i naturen, uppleva stillhet och kreativitet tillsammans med andra – då vill jag passa på att bjuda in dig till min Kreativa Sommarkurs. Det är en långhelg för dig som vill släppa taget om vardagens tempo och återknyta till dig själv – genom färg, rörelse, natur, vila och samtal. Vi arbetar med hela människan – kroppen, tankarna, känslorna och själen – och vi låter både naturen och de fyra elementen vara vägvisare.

Nivå: A2-B1 I Sverige har vi något som kallas allemansrätten. Det betyder att vi har rätt att vara i naturen, plocka svamp och bär, bada, till och med sätta upp tält - även på privat mark. Det finns många viktiga regler att följa, som gör att denna fantastiska rättighet fungerar. Här går jag igenom allt! Vill du leva 9 dagar 100% på svenska, börja tänka på svenska, och samtidigt få en fantastisk upplevelse och vänner för livet? Ansök till sommarens Language Lock-in Boot Camp nu! Klicka här och ansök, och se om du har vad som krävs!   Transkript   Hallå hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast! Ja, idag ska vi prata om nånting som heter allemansrätten. Så, allemansrätten, det är, man kan säga att det är som en lag i Sverige som.. som gör att vi kan vara i naturen, njuta av naturen, vara på olika platser, till och med tälta och sådana saker. Men det finns många regler också, så det är inte bara en rättighet, också en skyldighet, eller många skyldigheter. Så det ska vi prata om idag, men först ska jag tacka några nya patrons. Så det är Sept, Anna, Hanno, Kai, Tock, Alessandro, Roy, Sten, Yulia och Mari! Så tack till er för att ni stödjer podden. För alla som vill stödja podden så går man till www.patreon.com/swedishlinguist. Ja, det var det vi skulle börja att säga. Så, ja, allemansrätten. Alltså, ja. Rätten som alla har att vara i naturen, att njuta av naturen helt enkelt. Man kan gå i naturen, cykla i naturen, paddla, alltså paddla kanot eller kajak, plocka bär, plocka svamp, till och med sätta upp tält. Okej, så. Och det här kan man göra också på mark som någon person äger, så också på privat mark eller liksom.. Ja, det finns lite olika regler som vi kommer till. Och det här systemet, det bygger på att man visar hänsyn till naturen, till djur, till markägare och så vidare, och att man inte stör och inte förstör, okej? Så att visa hänsyn, det betyder ungefär att man visar respekt, att man visar hänsyn, okej, så först och främst, vad får man göra? Alltså vad är okej att göra. ...för hela traskriptet, klicka här

Naturen och inte minst djuren har börjat vakna till liv. Här pratar vi om när djuren gjort förvånande saker eller dykt upp på ställen man minst anat! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Rosie hade en mink i toaletten, Frida kissade på tomten och stötte på en älg och Anders var med om en riktigt närgången hajupplevelse. I extramaterialet får vi bland annat höra om Hugos besök på en spritmässa och Annas ”fuktiga” altan

Ich freue mich sehr, dass wir fortfahren dürfen mit einigen Lektionen, die uns helfen sollen, im Glauben zu wachsen. Beim letzten Mal haben wir über die zwei Naturen nachgedacht, die in jedem Christen vorhanden sind, das „Fleisch“ und der „Geist“. Wir hatten uns auch Gedanken gemacht, wie wir denn Sieg über unsere sündige Natur erringen können.

Vi spanar på fåglar på Husrygg på Gotlands sydspets, där även den sällsynta gula våradonisen blommar. Och följer med på fågelguidning i 30-årsjubilerande Nationalstadsparken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson finns denna lördagsmorgon på Gotlands sydspets, närmare bestämt i naturreservatet Husrygg. Här har han stämt träff med fågelmålaren Lars Jonsson, och botanisten Caroline Edelstam, för att leta vårtecken både i luften och på marken.För det är just nu som den märkvärdiga, sällsynta och alldeles knallgula växten våradonis blommar här. Den finns bara på kalkrika marker på Öland och Gotland och är en växt som många vallfärdar för att få se. Caroline Edelstam guidar oss till den och andra tidiga vårväxter.Södra Gotland är också hemmaplan för författaren, ornitologen och fågelmålaren Lars Jonsson. I sina skissböcker fångar han här allt från skärfläckornas gracila silhuetter till rödhakens näpna uppsyn. Under morgonen skådar vi efter sträckande tättingar och patrullerande rovfåglar längs kuststräckan vid Hoburgen, och lyssnar efter nyanlända lövsångare. Kanske dyker ringtrast och härfågel upp!För över 30 år sedan tog Henrik Waldenström initiativet till det som skulle bli Tisdagsklubben. Då som ett sätt att inventera fåglarna i ett stort område i Stockholm som var på gång att exploateras. Naturen skyddades istället, och 1995 invigdes Kungliga Nationalstadsparken. Men Tisdagsklubbens guidade fågelturer fortsatte. Naturmorgons Mats Ottosson följde med ett entusiastiskt gäng en kall apriltisdag.Ett djur simmade lite knyckigt fram i Solbergatjärn i Insjön utanför Leksand häromdagen. Men vad ÄR det för något? Det undrar Håkan Danielsson Wahl och dottern Astrid Wahl som fångat mysteriet på film. Vi har nosat upp en expert som kan svara på den frågan.Och hemma hos Fredrik och Anna Maria i Söderala i Hälsingland flyger en underlig blåmes varje dag upp och ner som en hiss utanför fönstren. Är den knäpp på något sätt, och kommer den att svälta ihjäl? Den tycks ju inte ha tid att äta. Ekologiprofessor Susanne Åkesson förklarar vad det märkliga beteendet handlar om.Det är knepigt att skilja gäss från varandra. Och för att göra det ännu svårare finns det en hel del hybrider mellan de olika gåsarterna ... Ofta finns inte hybriderna med i vanliga fågelböcker. Så när Naturmorgonlyssnaren Emmy Andersson fick syn på en gås som såg ut både som grågås och kanadagås hittade hon inget i fågelboken. Ja, hur funkar det här med gåshybrider? Fågelkännaren Henrik Lerner är intresserad av just det och hjälper till att reda ut Emmys gåsmysterium.Så här i Valborgstider spanar många lite extra efter våren. Vi har frågat lyssnarna efter de bästa vårtecknen och tipsar om att rapportera in hur långt våren har kommit till Vårkollen.Växter kan vara både stickiga och giftiga. Varför då? Det är temat i veckans kråkvinkel av Karin Gyllenklev.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för! Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20220830.Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Påsken är här – en tid att stanna upp i närvaro och njuta av nuet och påskens stillhet I det här avsnittet bjuder jag in dig till att stanna upp en stund, lyssna inåt och reflektera över hur du kan skapa mer stillhet i en annars rätt så uppkopplad och aktiv vardag. Vad händer egentligen när vi slutar göra – och bara är en stund? Kanske är det just i vilan vi hittar hem till oss själva? Jag delar med mig av tankar kring påsken, vårens magi, och små sätt att vårda kroppen, tankarna, känslorna och själen. En liten påminnelse om att livet också finns i det lilla – i tystnaden, i naturen och i nuet. Och det är bara i närvaron i nuet som vi kan njuta av livet. Så tag en stund att andas, stanna upp och njut. Välkommen till ett stillsamt, varmt och vår inspirerat avsnitt

Denne søndag fejrer vi Palmesøndag hvor vi markerer begyndelsen på påskeugen og er en festdag, hvor vi mindes og ærer Jesus som konge – ikke blot over mennesker, men over hele skabningen. Hvor vi sammen dykker ned i temaet: Tilbage til naturen. Prædiken d. 13.04.25 ved Mads Peter Kruse

Louis Jensens firkantede historier er kendt og elsket af mange dansklærere i grundskolen. Denne artikel kaster et nyt lys på en allerede kendt genre ved at kombinere Louis Jensens firkantede historier med økokritisk litteraturlæsning. Indledningsvist introduceres begrebet økokritik i relation til børnelitteratur og fortolkning; dernæst fremhæves og fortolkes forholdet mellem natur, kultur og menneske i et udvalg af Louis Jensens historier, og afslutningsvist drøftes deres potentiale i en økokritisk litteraturundervisning. Artiklen er skrevet af børnelitteraturforsker og Leder af Nationalt Videncenter for Læsning Anna Karlskov Skyggebjerg og findes i sin oprindelige skriftlige form i tidsskriftet Viden om Literacy nr. 37. Bearbejdet og oplæst af Anne-Laura Hedegaard.

Har du egentlig brug for en sø, for at tage et skovbad og hvad er det helt præcist naturen gør ved os, der er så hamrende godt? Når du terger en pause på en bænk mens og retter dit ansigt mod solen, så sænker du din puls samtidig som din krop tanker d-vitamin. En rigtig win win. I denne episode vil du få svar på hvad det helt konkret er naturen gør ved vores hjerne, vores hormoner og vores sanser, som er så godt for os. Du vil høre om naturterapi, om misforståelserne ved at skovbade og ikke mindst, så er der hele to boganbefalinger i denne episode. Kom ind i foråret med hele dig og få prioriteret de lækre ting der venter for krop og sjæl. Boganbefalinger: Maj My - 'Blødt' Simon Høegmark og Jannie Schødt - 'I pagt med naturen' Episoder indenfor samme tematik: #127 Craft

Prof. DDr. Thomas Marschler https://www.uni-augsburg.de/de/fakultaet/kthf/lehrstuhle-professuren/dogmatik/personen/marschler/

Naturen ska inte tämjas, säger Rickard Söderberg. I P4 Extra -Gästen berättar han om att odla luktärter till kungafamiljen, sorgen efter mamma Majvi och vad han egentligen tycker om mördarsniglar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det står några plastträd i korridoren på Jonas Grens kontor. De väcker frågor. Men väldigt annorlunda frågor än riktiga träd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är banalt, klichémässigt, att konstatera, men plastträden som min hyresvärd har placerad i korridoren utanför mitt arbetsrum – något slags pilträd och en lila-blommande sak – är inte levande. En dag träffade vi kvinnan från företaget som ställt hit träden. Hon förklarade med stor entusiasm för oss att den lila-blommande saken minsann inte var någon dussinprodukt. Bladen och blommorna var gjorda av kvalitativ, icke-blekbar plast; solen kunde ösa sin strålning över dem, det gick att ha dem ute, inne, vartsomhelst: bladen skulle förbli desamma, utlovade hon.Träden står i krukor i något slags erzats-material, som ska få det att se ut som jord. Grenarna är instuckna och fastklistrade i hål i vad som verkar vara riktiga trädstammar. Träden är alltså död ved (utan vedätande insekter) med plastgrenar och plastblad. Vanligtvis passerar jag träden utan att tänka på dem på väg till toaletten eller pentryn. Men en morgon blir jag stående. Känner på de lila blommorna, de uv-resistenta evighetsbladen. Upptäcker infästningen där grenen limmats fast. Där ved och plast möts. Tänker på Pettson och Findus-berättelsen, där gubben skadar foten och katten och han bygger en julgran av pinnar och lim. Det är kanske så man ska tänka på dessa ting i korridoren: hellre träd av plast, än inga alls? Som om vi företagare som delar kontorslokalerna, likt gubben Pettson, vore rörelsehindrade och inte under några omständigheter kunde få tag på levande växter? Handfallna är vi åtminstone, i och med att ett företag, som anlitar andra företag, råder över de gemensamma utrymmena.Det är när jag ska hämta vatten till mina fyra krukväxter – varav en, fikusen, håller på att dö, jag förstår inte varför – som jag blir stående framför plastträden. Vad väcker fenomenen omkring oss för tankar? Jag minns en gång i slovakiska Karpaterna sommaren 2008 (strax innan jag blev våldsamt magsjuk efter att ha druckit bäckvatten bemängt med något djurs fekalier) när jag stannade på en bro över en framrusande älv. Jag drabbades av vad som måste kallas akut häpnad inför gravitationen och vattnets beteende i landskapet. Det var en slags en hydrologisk eureka. Tänk att hela det här systemet funkar! Avdunstning, moln, snö, regn, berg, rännilar, bäck, å, flod, sjö, hav. Runt, runt, runt. Av sig självt. Det bara kommer. Kom vatten hit i isklot indrämmande i planeten. Blev hav, blev ånga, moln, regn. Flödade, forsade, forsar, strömmar, rinner, tar sig fram, ringlar, eroderar, fyller upp, fylls av liv, fortsätter. Himlakroppens olika processer som fortgår utan att människan behöver göra någonting.Förundran inför lindbladet. Att det faller. Multnar. Blir mat för mask. Jord. Att bladet kommer – inrullat i nåt slags vårpaket. Tittar fram. Hej! Vecklas ut. Får blommor intill sig. Oräkneliga antal humlor, bin, som äter det söta. Lindblomshonung. Lindblomste. Madeleinekaka doppad i det. Allt detta liv som flytt förbi, som blir, ska bli. När jag står i korridoren på jobbet och tittar på pilträdet och det lila-blommande trädet, framträder andra tankar. Jag tänker på limmet, vem som stuckit in dessa grenar i de borrade hålen. Vem borrade? Plastträden väcker tankar om fabriker, fossila resurser och en annan form av förundran: varför det ska vara så svårt att be oss som jobbar här att hjälpas åt att vattna verkliga träd? Blad renar luft, men inte plastblad. Blad äter koldioxid och vatten, skapar syre och socker, men inte plastblad. Blad doftar, det gör också plastblad – men av plast. Plastblad växer inte. Dör inte. Lever inte. Varför denna död som ska likna liv? Om konturerna av det levande – omformade till döda ting, varor av ettor och nollor, plast och betong – förutsätts kunna ersätta växters och djurs vävnad, läten, lukter, rörelser, förlopp från frö till mognad och död, ersätta den outgrundlighet som bor i själva det faktum att något upprätthålls utanför människans makt – kan vi då ersätta allt? Kram med hjärtemoji. Skog med katalog. Myr med motorväg. Samtal med meddelandetråd?Men skulle det verkligen vara bättre med riktiga träd som stod i korridoren och vissnade? frågar någon – utan att betänka huruvida ordet ”bättre” är det lämpliga i sammanhanget.Att jämföra interaktionen med plastträd med det att vistas ute i luften, på marken, bland träden, med kroppen, i det levande, kan aldrig gå ut på att värdera vad som är bäst. På samma sätt som att det vore befängt att påstå att två timmar i verkligheten där man hackar morot, kokar soppa och bakar bröd tillsammans med sina barn, vore bättre än att sugas in i en fantastisk film på bio. Linden utanför mitt fönster är inte bättre än de två plastträden i korridoren. Mina krukväxter är inte bättre. Planeten är inte bättre än människornas samhällen. Fenomenen är annorlunda, radikalt annorlunda. Så annorlunda något kan bli. Vad som kännetecknar hundra gammeltallar på en solig höjd är inte att de är bättre än, säg, tolv tusen pappemballage för Muminmuggar. Försök paketera porslin i ett gammalt träd. Pappkartonger är bättre än gamla träd på att vara pappkartonger. På samma sätt som plastträd är bättre på att stå för evigt ovattnade, blommande alla kommande dagar i en korridor, än dödliga växter. Jag betvivlar inte den stolthet, ja, ömhet som kvinnan från plastträdsföretaget uttryckte när hon ställde hit växterna som inte växer. Men frågan är: ska vi nöja oss med människoskapade representationer i varuform av planetens levande mångfald, denna som de industriella samhällena håller på att utrota? Det vill säga: vad händer när mänskliga artefakter – bilder, poster på sociala medier, träd som aldrig slutar blomma – börjar betyda samma sak som lindbladet söndersmulat i ens hand om hösten? Lukten vi känner när bladgojset förs mot näsan? Naturen är knappast bättre än människans skapelser. Naturen är blöt, brant, farlig, fylld av virus och bakterier. Den biter, sticker, bränner, skapar andfåddhet. Naturen är geggig, den dör. Den gör inte som vi vill. Ändå står något på spel i det sorglösa omformandet av planetens oöverskådliga förlopp till döda ting på en marknad. När jorden och haven fylls på av evighetsplaster. När cancerframkallande ämnen från olika produkter kommer med vattnet i kranen, in i barnens törstiga munnar. När det radioaktiva skräpet ska ligga tryggt i marken i 100 000 år. När biosfären, hemmet för allt känt liv, hettas upp för hundratals tusen år framöver, utan att någon vet vad som ens kan leva i en sådan värld. Jag dristar mig att påstå: människor som på djupet, åtminstone en gång, har häpnat inför trädens liv, kommer att känna sig missnöjda med plastträd. Inte för att plastträden är sämre. Utan för att de inte är träd.Jonas Grenförfattare

Skoven er i dag mange menneskers katedral. Thomas Frovin og Mia Broe Jakobsen guider under en vandretur til fordybelse under himmelhvælvet . Vært: Anders Laugesen.

Jonna Bornemark om hur vi kan skapa en kultur med respekt för djur och natur. Och så letar vi pinnar med Miranda Sherman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofi kan låta abstrakt. Men filosofen Jonna Bornemark tar filosofin in i kroppen, till umgänget med hästarna och med mörtarna i sjön. Hur kan vi beskriva det levande utan att hamna i en mekanistisk syn på naturen, alltså där människan skiljs från naturen, men ändå inte förmänskliga de andra djuren? Vår fältreporter Lisa Henkow träffar Jonna Bornemark i hästhagen i ett samtal om möjligheten att skapa kulturer med respekt för djur och natur.Varför dras så många till pinnar? Exempelvis har pinn-kontot Official stick reviews mer än tre miljoner följare på instagram. Miranda Sherman utforskar detta i sin nya bok ”Pinnar” och hon säger själv att pinnarna räddade henne i en tung period i livet. Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med henne ut på pinnepromenad.Även svampfantaster gillar att leta efter pinnar – eftersom det finns svampar som gillar att växa just på pinnar!. Majken Ekstrand berättar om några av dem.Och fåglar gillar pinnar! Skatorna till exempel. På många håll i landet kan man se dem flyga runt med en pinne i näbben just nu, på väg till sitt bobygge. Men hur går skatornas bobyggande till egentligen, och hur väljer de plats för sitt bo? Det undrar Urban i Malmö, och vi skickar frågan vidare till ekologiprofessor Susanne Åkesson.Nu är datumet klart för årets Fågelsångsnatt! Natten mot lördag 17 maj öppnas etern upp för åtta timmar fågelsångsradio. Vi berättar vilka platser vi sänder från i år och så smyglyssnar vi på hur det kan låta, både i radion och utomhus, om några månader.Och så berättar marinbiologen Kerstin Johannesson om smaltången i Östersjön som visat sig vara vanlig blåstång - och som är en enda stor hon-klon.I veckans kråkvinkel önskar Thomas Öberg sig största möjliga tystnad.Programledare är Mats Ottosson.

Design Kan & Cultivate Today  Kunstens og kulturens kraft i klimakrisen   Hvordan kan kunst, design og kultur påvirke vores beslutninger og handlinger i forhold til klimaet? Vi undersøger, hvordan kulturen kan være en drivkraft for forandring og ændre adfærd gennem konkrete eksempler. Kristina May og Mads Kjøller Damkjær (stifter af kulturinstitutionen Cultivate Today) er aftenens værter i denne anden af to episoder omhandlende kunst og klima. Vores gæster i panelet er Isabella Hindkjær, chef for P3 på Danmarks Radio, der deler sine erfaringer med at formidle komplekse emner som klima til et bredt publikum. Isabella fremhæver blandt andet mediernes afgørende rolle i at forme offentlig mening og adfærd, med eksempler som DR's dækning af klimaspørgsmål. Med i panelet har vi også Katja Iversen, CEO for UN Life, der er stærkt engageret i at bruge kulturens kraft til at fremme social forandring. Katja fremhæver, hvordan populærkulturen former vores holdninger, normer og adfærd, og hvordan UN Live samarbejder med internationale kunstnere om at give naturen en stemme – bogstaveligt talt. Naturen selv er nemlig blevet registreret som kunstner, så når musik indeholder naturlyde, tilfalder en del af royalties direkte bevaringsprojekter. Dette innovative greb illustrerer, hvordan kreativitet kan omsættes til konkret handling i klimakampen. Denne podcasten er optaget med et “live” publikum i Charlie Tangos skønne lokaler på Østerbro og støtte af Statens Kunstfond.   #KunstOgKlima #Bæredygtighed #Kreativitet #DesignForChange #CultivateToday #isabellahindkjær #katjaiversen #designkan #designpodcast #amcopenhagen “designkanpodcast #kunstenskraft

Trass i alt vi i dag veit om tap av artar og biomangfald, så misbrukar vi framleis fjella, skogane, fjordane og myrane våre som om dei var uendelege ressursar. – Gode demokrati er lyttande, seier filosofane Inga Bostad og Odin Lysaker, – også til dei som ikkje høyrest så godt. Men korleis utvidar vi demokratiet til å gjelde dei stemmelause? Kva vil det eigentleg seie å snakke på vegner av naturen? Og kva vil det seie, i praksis, at noko har lik verdi? Har miljøfilosofien spelt fallitt? I denne episoden av Universitetsplassen gjer vi eit filosofisk djupdykk i økosentrisk tenking – for folk flest, for politiske handverkarar og for skulefolk. Programleiar er Monica Bjermeland.

Design kan bringe naturen tæt på mennesker I dette inspirerende afsnit af 'Design Kan' dykker vi ned i, hvordan design kan bringe naturen tættere på mennesket. Vi møder landskabsarkitekt og grundlægger af Opland, Peter Juhl, og hans samarbejdspartner Jakob Kristensen fra Grøn Vækst, der begge arbejder for at skabe bæredygtige og biodiverse landskaber. Opland er kendt for at tænke naturen ind som en aktiv medspiller i byens rum, hvor hver plante, sti og vandløb har en funktion, der fremmer både økologi og trivsel. Deres projekter strækker sig fra store urbane områder som Ørestad Nord til intime, lokale samfundsorienterede løsninger. Med fokus på at balancere naturens egne rytmer med menneskelige behov, udfordrer Opland den traditionelle tilgang til landskabsarkitektur. Gennem en kombination af videnskabelig indsigt, kreativitet og praktisk samarbejde viser de, hvordan design kan gøre en reel forskel i vores hverdag – og hvordan fremtidens byrum kan blive meningsfulde forbindelser mellem mennesker og natur. Glæd dig til et afsnit, hvor visioner, konkrete løsninger og et dybt engagement i naturens betydning for os alle bliver sat i fokus. Vært og interviewer Kristina May   #designkan #designcan #amcopenhagen #designpodcast #AMpodcast #AMCopenhagen #opland #landskabsarkitekter #landskabsarkitektur #grønvækst #biodiversitet #bringenaturentætpå

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Gast: Pfr. Peter van Briel, Sprecher der "Karl-Leisner-Jugend", Hopsten-Halverde Wer ist Gott? Wer ist Jesus Christus? Christliche Theologen haben sich darüber von Anfang an den Kopf zerbrochen und sind auf zwei Antworten gekommen: Gott ist dreifaltig und Jesus hat zwei Naturen. Aber damit kann man natürlich ohne Erklärung nichts anfangen. Außerdem: Was bringen solche Definitionen für den eigenen Glauben, für die persönliche Beziehung zu Gott? Antworten darauf gibt Pfarrer Peter van Briel in diesem Grundkurs des Glaubens. Er erklärt, was hinter den Begriffen "dreifaltig" und "zwei Naturen" steckt und warum das ein Anlass zu echter, tiefer Freude ist.

Denna monolog är en inläsning av texterna När träden faller i Vombsjön och Att växa trots tomhet: en vandring i Rinnebäcksravinen som du hittar på Salih.nu. Texterna är inlästa av Salih Tufekcioglu.Lyssna på alla poddavsnitt med Salihs monologer, klicka här.

Floden Magpie river i Kanada har tillskrivits egna juridiska rättigheter, till exempel rätten att få flöda fritt. Det finns olika modeller som försöker mäta och prissätta trädens tjänster på en specifik plats. Är det här smarta sätt att skydda den biologiska mångfalden på? Stina och Åsa träffar forskarna Jenny Klingberg på Göteborgs universitet och Viktor Elliot vid Handelshögskolan, för att pratar om hur den biologiska mångfalden och näringslivet kan mötas i en marknadsekonomi.

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProgramledare:Jenny Berntsson-Djurvalljenny.berntsson-djurvall@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Cykeln gjorde världen större och gav en ny frihet både på landsbygden och i staden under 1900-talet. I Svenskfinland blev cykeln, särskilt för kvinnor, en symbol för modernitet och utforskning. Den öppnade dörrar till både geografiska och personliga upptäcktsfärder.I bondesamhället var världen liten. Kommunikation och resor gick långsamt och sträckte sig sällan längre än till grannbyarna. Moderniseringen under 1900-talet öppnade upp både nationen och världen. Cykelresor i svenskbygder och båtresor till Sverige blev också en kulturell process där nya rum erövrades.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Blanka Henriksson, docent i folkloristik och äldre universitetslektor i kulturanalys vid Åbo Akademi, samt Fredrik Nilsson, professor i nordisk etnologi vid Åbo Akademi. Båda har varit redaktörer för bokserien Vardagens föränderliga rum i tre delar. Dagens avsnitt fokuserar på Naturen och platserna – Vardagens föränderliga rum under 1900-talet, vol. 1.Under 1900-talet svepte modernitetens vindar genom det finländska landskapet. Urbanisering, industrialisering och nya kommunikationsmedel ersatte det gamla bondesamhällets statiska rytm med en dynamisk och mobil tillvaro. Byns begränsade livsval ersattes av fler möjligheter. Men ökad frihet ledde till frågor om identitet och kulturell kontinuitet, särskilt för den svenskspråkiga minoriteten i Finland.Att cykla är inte bara en fysisk aktivitet utan också en kulturell process där vi kategoriserar och skapar ordning. I Finland erbjöd cykeln möjligheten att överbrygga långa avstånd och upptäcka nya områden, ofta med en känsla av äventyr. En resa kunde leda genom välbekanta landskap men också in i nya kulturella rum, som i berättelser om rökbastur och möten med det finska folket.Under 1930- och 1950-talen var cykelfärder populära i Svenskfinland, särskilt bland unga kvinnor. Med långa resor utmanade de både sina egna gränser och samhällets förväntningar. En dagbok från 1933 berättar om en cykelfärd från Kaskö till Nykarleby, där naturens skönhet och historiska platser vävdes samman. Monument vid Oravais och minnesmärken i Österbotten gav resan en symbolisk tyngd, medan praktiska utmaningar som dåliga vägar och oväder satte deltagarnas uthållighet på prov.Cykeln förknippades med frihet men också med oro. Kvinnors ökade mobilitet ifrågasattes och debatterades. Kunde cykling leda till omoral eller frigörelse från traditionella könsroller? Cykeln förändrade inte bara individers liv utan också landsbygdens och stadens dynamik. Gårdfarihandlare och cykelbud utnyttjade cykelns praktiska fördelar för att nå fler kunder snabbare. Samtidigt utmanade cykeln etablerade normer, även för kyrkans män. Präster i Finland cyklade ofta men undvek att göra det i prästkläder, eftersom cykeln förknippades med kommersialism och modernitet – värderingar som kunde stå i konflikt med kyrkans ideal.Lyssna också på Det glada 1920-talet speglar vår tid.Bild: Mirjam Männikkö och en okänd ung kvinna i korsningen av Tavastehusvägen och Nurmijärvivägen i Koskenmäki, Tusby, Sommaren 1934. Kervo museitjänster (Kerava museitjänster) Sinkka, foto: Katri Sampola.Musik: Missä yösi vietitkään medArvi Tikkala (1939) Kompositör: Robert Wilhelm Von Essen Textförfattare: Eine Laine. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En simtur i en engelsk vallgrav tar oss in i den brittiska genren nature writing. Och finns det en motsvarighet i Sverige? Om och med författare som Roger Deakin, Kathleen Jamie och Helena Granström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 25 år sedan startade en våg av brittiska naturböcker. Roger Deakin var med boken ”Waterlog” en av dem som öppnade dammluckorna och snart svämmade bokhandlarna över av naturböcker med en personlig touch. Genren fick till och med ett namn – nature writing.Naturmorgons Mats Ottosson har gjort hembesök hos två av författarna i genren – i Edinburgh hos skotska Kathleen Jamie som skrivit böckerna ”Findings”, ”Sightlines” och ”Surfacing”, och så hos tidigare nämnda Roger Deakin i Suffolk. Han är visserligen avliden sedan 2006 men det går att hälsa på där han bodde, Walnut tree farm. Det går till och med att ta en simtur i vattendraget ”the moat” i Deakins anda – det var här han fick idén här att simma sig genom Storbritanniens alla åar och floder, det som sedan blev boken Waterlog. Sagt och gjort, Mats Ottosson tog en grön simtur här, och passade också på att intervjua naturjournalisten Patrick Barkham som skrivit en biografi om Roger Deakin.Dagens program tar alltså avstamp i den brittiska genren nature writing, men undersöker också svenska naturskildringar. Från Harry Martinson till Helena Granström. Den senare möter vi i ett samtal om vilken natur som är viktigast att skildra, kalhygget eller gammelskogen? Och hur man beskriver naturen på naturens sätt, där arterna får ta plats – samtidigt som många i Sverige idag inte kan namnen på dem eller har egna personliga erfarenheter av naturen.Vi ringer också upp Daniel Sandström, förläggaren som gav ut boken ”Ålevangeliet”. Varför blev just den en succé, behöver vi fler sådana böcker och borde vi också ha en genre som ”nature writing” i Sverige?Mikael Niemi medverkar med en nyskriven kråkvinkel just på temat att skriva om naturen.I studion finns både reporter Mats Ottosson och programledare Jenny Berntson Djurvall.

I denne episoden av Nørdehjørnet dykker vi ned i miljøpsykologi og utforsker hvordan naturen og omgivelsene våre kan påvirke både fysisk og mental helse. Finnes det en sammenheng mellom treningsresultater og naturen rundt oss? Og hvorfor har naturen en så positiv effekt på stressregulering? Bli med når vi ser nærmere på hvordan omgivelsene våre spiller en rolle for velvære, prestasjon og stress. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På en klit ved vestkysten nær Vorupør i Nordjylland ligger der blomster og fyrfadslys, og et hjerte er formet af sten fra stranden. Det vidner om en tragisk hændelse i slutningen af august, hvor to tyske drenge legede i klitten og blev begravet af sandet og kvalt. Naturen kan selv i Danmark både være forudsigelig og vild. Men skal vi bare leve med, at det værste kan ske? Eller er der noget, nogen kunne have gjort, så de to tyske drenge ikke havde endt deres liv på en dansk strand? I dagens afsnit af 'Du lytter til Politiken' fortæller Lars Dahlager om sit besøg i Vorupør, hvor han tog op for at finde ud af, hvordan beslutninger og forsømmelser langt tilbage i tiden måske også har en del af ansvaret for tragedien i klitten.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det blir mycket naket, naturligt och en hel del annat! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Nakenbad, luftgevärsskytte och nageltrång! Det är bara några av ämnena i kvällens utflippade podd!Robban bjuder på sitt första möte med kvinnokroppen, och han blev livrädd!Det blir också tävling: Inte helt fel!Det är faktiskt inte den enda tävlingen för vi ska också reda ut vem på redaktionen som kan skala och äta en banan snabbast utan att använda händerna.

Ted och Kaj talar om Billie Eilish ögon. Ted har mött sina förfäder vid grillen på bakgården och Kaj har besökt Purmo med familjen.

Naturen sitt lydspor har endra seg drastisk. Kva gjer det med musikken vi lagar, helsa vår og fuglane ikring oss? Høyr fugleforskar Arild Johnsen ved Naturhistorisk museum, komponist Hanne Hukkelberg og psykolog Nora Nord Rydningen snakke om naturlydane som forsvinn. Programleiar er Monica Bjermeland.    

Ett med naturen - Använd denna meditation för att känna en djupare närhet till naturen. Forskning visar att tid i naturen kan minska stressnivåer och öka vårt välbefinnande. Genom att meditera med fokus på naturen kan du förstärka dessa effekter, låta dina sinnen omslutas av naturens lugn och skönhet. Föreställ dig att du är omgiven av naturens ljud, dofter och synintryck – oavsett om det är en skog, en strand eller en fjällsjö. Studier har visat att naturbaserade meditationer kan förbättra koncentrationen och främja en djupare känsla av inre frid.Läs mer om alla våra aktiviteter på aboutyoga.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu skete det. Det som mange simpelthen ikke troede kunne lade sig gøre. Landbruget og naturelskerne er blevet enige om en model for, hvordan Danmark – som det første land i verden – kan indføre en afgift på landmændenes udledning af CO2. Afgiften er ganske vist beskeden, men til gengæld vil det danske landskab være forandret om 20 år, og vi vil igen få rent vand i vores fjorde og indre farvande. Men har Danmarks Naturfredningsforening i trepartsforhandlingerne solgt klimaet til fordel for naturen og vandmiljøet? Og hvad skal der nu ske, hvis både naturen og klimaet denne gang skal have glæde af de gode hensigter? Det fortæller Politikens klimaredaktør Magnus Bredsdorff om i dagens afsnit af 'Du lytter til Politiken'.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Cyklisk visdom, menscykeln och kvinnokroppens koppling till naturen  I veckans avsnitt möter jag Maria Stadell som skrivit boken ”Menscykeln - visdom inifrån” och på olika sätt vägleder kvinnor till att leva mer i samklang med sin cykliska natur och återknyta kontakten med visdomen som bor i våra kroppar.  Veckans avsnitt bjuder in till teman och frågor som bland annat:  Cyklisk visdom: Hur kan du leva ett mer cykliskt liv och hedra din inre natur? Oavsett om du har en livmoder eller inte!  Kvinnokroppens relation till naturen: Hur återspeglar vår menscykel den nordiska naturen?  Kontakten inåt: Hur kan vi återknyta kontakten med vårt inre genom att bli mer medvetna om dom olika faserna i vår menscykel samt kommunicera detta till de människor vi har runt oss?  Uppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga @mofjrd! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt!  LÄNKAR OCH VÄGAR VIDARE:  Kontakta Maria Stadell: https://mariastadell.se/ Kontakta Madeleine Mofjärd: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Gratis inspirationsbrev: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Gratis introsamtal med Madeleine: ⁠⁠⁠https://mofjrd.com/introsamtal/⁠⁠⁠ Anmälan Hela Kvinnans Kraft: ⁠⁠www.mofjrd.com/hela-kvinnans-kraft⁠⁠ Aktuella program & kurser: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.mofjrd.com⁠⁠/⁠⁠⁠⁠ Gå med i FB-community: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Bli medlem och stötta podden: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ 

UPPLÄSNING: Emil Almén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Tröst i naturen” av Birger SjöbergDIKTSAMLING: Fridas bok (Albert Bonniers förlag, 1922)MUSIK: Gabriel Fauré: MandolineEXEKUTÖR: Fauré-kvartetten

Bruttonationalproduktet - eller BNP - er et tal, som mere end noget andet styrer verden. Og som på flere måder har bestemt, hvordan vores samfund og kloden er kommet til at se ud. Tallet beskriver, hvor mange penge, der hvert år skifter hænder i et land, og målet har i flere generationer været, at det for alt i verden kun må stige. Men har det givet os det liv og den verden, vi ønskede?Dagens gæst i 'Du lytter til Politiken' er Politikens internationale kommentator Michael Jarlner, som fortæller om, hvorfor Politiken har bedt en række økonomer opfinde et bedre tal.

Mail: likaolikapodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan man sætte en pris på naturen? På ren luft, et sundt havmiljø, måske ligefrem lærkens sang? De spørgsmål er begyndt at trænge sig mere og mere på i finansministerier verden over. I Danmark har eksperter udviklet en model, der forsøger at få klima og natur ind i regnearkene. Nu har den længe ventede rapport om en afgift på landbrugets CO2-udledninger set dagens lys, som verdens første bud på, hvordan det kan bruges til konkret klimapolitik. Sammen med professor i økonomi og tidligere overvismand Peter Birch Sørensen ser dagens Udsyn på, hvilken rolle økonomien skal spille i kampen for en grønnere verden. Vært: Kaspar Colling Nielsen.