Podcasts about Naturen

Algoritmiske principper baseret på store krabbeflokkes bevægelser. En kakerlak, der uden at vide hvordan, "styrer" en robot. Eksperimentelle væskecomputere, der kan modellere et lands økonomi ud fra bevægelserne af vand i en spand. Og det svampelignende slimdyr 'troldsmør', der er blevet brugt til at genskabe Tokyos metrosystem i en petriskål. Det er nogle af de tankevækkende eksempler på biologisk inspirerede computersystemer, som den britiske forfatter og teknoøkolog James Bridle undersøger i sin bog 'Ways of Being – Animals, Plants, Machines: The Search for a Planetary Intelligence'. James Bridle er glødende fortaler for, at vi skal udvide vores begreb om intelligens og lade os inspirere af de myriader af andre intelligensformer, som findes i naturens verden. For hvad er intelligens overhovedet? Og hvilken form for intelligens er det, vi copy-paster, når vi i dag udvikler kunstig intelligens? "I dag tænker vi i stigende grad som computere, fordi vi har ladet dem definere, hvad vi kan tænke." Computere, som vi kender dem, er baseret på binær kode – et system af 1'er og 0'er, tændt eller slukket, ja eller nej. Vores digitale teknologier og AI-systemer hviler på denne enten-eller-logik, der med en umådelig magt er blevet vævet ind i og begyndt at dominere alle aspekter af vores liv, mener Bridle. Naturen derimod er en pærevælling af det, Bridle kalder for planetær intelligens – et væld af ikke-binære og decentrale systemer, der løser problemer og kommunikerer på måder, der er radikalt forskellige fra os mennesker og vores avancerede regnemaskiner. "Systemer med intelligente, beregnende evner – svampenetværk, slimdyr og myrekolonier – har altid eksisteret i den naturlige verden, men vi måtte genskabe dem i vores laboratorier, før vi var i stand til at genkende dem andre steder." Det helt afgørende er for Bridle, at vi med krabbeflokke og bisværme, ja, hele økosystemer som vejvisere kan skabe teknologier, der i stedet for at kontrollere, dominere og udbytte skaber rum for samarbejde, frihed og gensidig empowerment på tværs af både politiske og biologiske skel. For naturens verden er rig på læremestre. Med dem som inspiration kan vi skabe bedre og anderledes intelligente maskiner og teknologier, som måske endda kan hjælpe med at få planeten tilbage i balance. (OBS: Vi oplevede et strømnedbrud under denne live-talk fra Bloom 2026. Derfor afbrydes James Bridle kortvarigt omkring 28 minutter inde i talken, som genoptages umiddelbart efter).

I sør betyr «kortreist» grønnsaker fra nabogården. Ytterst i Lofoten finnes det knapt et landbruk å snakke om. Da må du finne maten et annet sted – i havet, i fjæra og oppe i lyngen.Ingunn Rasmussen vokste opp som ett av 13 søsken på kaia i Sørvågen. Hun dro sørover som 17-åring, ble borte i 30 år og endte som eneste kvinne i et oljeselskap med 50 ansatte, før hun ledet det. Så kjøpte hun tilbake det nedlagte familiebruket og bygde Holmen Lofoten – i dag et av Skandinavias mest omtalte matsteder, og hjem for Kitchen On The Edge Of The World.Vi snakker om hvordan en e-post sendt fra et hotellrom i Sør-Korea ble starten på det hele. Om hvorfor de sier nei til kokker som vil fly inn gåselever og russisk kaviar. Om et kjøkken uten sitrus og avokado, og hva du gjør i stedet. Vi snakker om sanketurer som skulle ta to timer og tar fire, om et besøksbidrag som treffer hotellene mens bobilene slipper unna, og om hvorfor Ingunn taper penger på boliger til sine egne ansatte. Og om lysfestivalen som samler ei hel bygd rundt et vann i september.God fornøyelse!00:00:00 Intro00:01:34 Ytterst i Lofoten00:04:20 13 søsken på kaia i Sørvågen00:05:28 Hun kjøpte Holmen i 200100:06:15 Restaureringen og de første gjestene00:09:20 Fra oljebransjen til Lofoten00:10:47 Sør-Korea, TV-en og en e-post00:13:21 Første besøk: fersk fisk, lever og rogn00:14:58 Navnet Kitchen On The Edge Of The World00:16:33 Slik er et matopphold på Holmen00:19:09 Hvem gjestene er00:20:37 Hvorfor det funker00:21:57 Kan det gjøres andre steder?00:22:59 Slik velger de kokker00:24:29 Ingen gåselever, ingen russisk kaviar00:28:13 Bærekraftig turisme når gjestene flyr langt00:32:38 Fjellene de ikke legger ut bilder av00:34:45 Ut av oljebransjen00:37:14 Kjøkkenet som hjertet i huset00:39:40 Muggent brød og mat fra naturen00:40:40 Bær, telt og somre på yttersida00:42:12 Sanketurene som aldri holder tiden00:46:06 Råvarene: hva er lokalt her?00:49:57 Menyen og leverandørene00:53:50 Et kjøkken uten sitrus og avokado00:54:38 Eplekassen til jul00:56:13 Er det overturisme i Lofoten?00:59:26 Boligmangel og uregulert reiseliv01:02:35 Besøksbidraget og de som slipper unna01:06:15 Nord-Norge som matregion01:08:25 Hva et bærekraftig lokalsamfunn krever01:09:39 Når strømmen går og døra blåser av01:12:01 Naboskap som beredskap01:14:17 Blilyst i Moskenes01:17:18 Lysfestivalen som samler bygda01:23:40 Favorittretten01:26:45 Været som produkt og planer videre01:31:00 Avslutning

Yogachara einfach erklärt: Warum diese buddhistische Schule sagt, dass alles, was wir kennen, Bewusstsein ist. Ruhig gesprochen zum Einschlafen.In dieser Folge steigst du in die Yogachara ein, neben dem Madhyamaka die zweite große philosophische Schule des Mahayana-Buddhismus. Wir schauen auf die Lehre vom Nur-Bewusstsein, also Cittamatra, und darauf, was gemeint ist, wenn es heißt, dass wir nie die Dinge selbst erfahren, sondern immer nur unser Bewusstsein von ihnen. Es geht um die acht Bewusstseinsarten, um das Speicherbewusstsein Alaya-Vijnana als Ort der karmischen Samen, um die drei Naturen der Wirklichkeit und um die Brüder Asanga und Vasubandhu, die diese Gedanken im vierten Jahrhundert ausformuliert haben. Kein Vorwissen nötig, langsames Tempo, gedämpfte Stimme.

"For Han talte, og det skjedde. Han bød, og det stod der." (Sal. 33,9)Hva er mest virkelig, det vi ser eller det vi ikke ser? Naturen som vi i dag ser og som er så virkelig, som vi kan ta på, lukte og føle - en gang så fantes den ikke. Men fordi Gud sa noe, ble alt dette til.Har Gud gitt deg løfte om noe, men du ser ingenting til det, det virker bare umulig, eller uoppnåelig? Realiteten i dag har ikke å ha noe å si for hva som skal skje der framme. "Vi har ikke det synlige for øye, men det usynlige. For det synlige varer en kort stund, men det usynlige er evig," sier Paulus (2. Kor. 4,18). Han tenkte kanskje mest på Himmelen og det evige livet, men det gjelder også det som skjer her og nå. Uansett hva vi ser nå, hva som skjer nå, er ikke det mer virkelig enn Guds ord og løfter. De står fast, sier Bibelen (Matt. 24,35; Hebr. 6,17-19). Uansett hvor dødt eller ødelagt noe ser ut, kan Gud skape liv og helhet. For når Gud taler, skjer det. Hans ord er mer virkelig enn noe annet, og de går forut for alt Han vil!Ja, ta med deg de ordene i dag, hvis du har fått et løfte fra Gud, som du ikke ser oppfylt. Se på naturen rundt deg, i visshet om at det som Han har lovet, det skal bli like virkelig som den naturen du ser i dag. Vær du trofast, og hold fast ved det Han har lovet, og vent på Ham!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Christ – und trotzdem Sünde? Warum kämpfen Christen noch mit Sünde, obwohl sie durch Jesus Christus erlöst und zu neuen Menschen geworden sind? Norbert Lieth zeigt anhand der Bibel, dass im Gläubigen ein Kampf zwischen zwei Naturen stattfindet: zwischen Fleisch und Geist. Die Sünde bestimmt nicht mehr unser Leben – und doch erleben wir weiterhin Versuchung, Versagen und innere Kämpfe. Was bedeutet es, «im Geist zu wandeln»? Welche Seite geben wir in unserem Alltag mehr Raum? Und warum kann gerade dieser innere Kampf ein Zeichen dafür sein, dass geistliches Leben vorhanden ist? Eine ermutigende Botschaft über den Kampf des Glaubens, die neue Natur in Christus und darüber, wie wir dem Geist Gottes mehr Raum geben können.

Sten Ihlebakke levde et intenst liv i finansverdenen, med store oppturer, kraftige nedturer og et miljø som kunne minne om TV-serien «Exit».Etter dotcom-krasjet og finanskrisen begynte han å t enke annerledes om penger, status og hva som gir livet verdi.Veien videre førte ham tilbake jakt, fiske, villmarksmat og et liv langt tettere på naturen, et liv han egentlig hadde levd før pengene lokket. I episoden forteller han også om havfiske etter kveite, jakt i Nord-Sverige og dramatiske møter med bjørn.Hvordan ser han på det gamle livet i dag – og hva har villmarka gitt ham som finansverdenen aldri kunne tilby?Les mer:FacebookPodkasten VillmarkslivDu støtter oss ved å abonnere på Villmarksliv, Jakt eller Alt om Fiske. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Ukraina sommaren 1943 plundrar ett SS-kommando på uppdrag av Heinrich Himmler 18 odlingsanläggningar på jakt efter fröer i världens första genbank. Fröerna skulle bli grunden till det tusenåriga rikets superfröer för att föda det onda imperiet.Fröerna hade samlats in av den berömde växtförädlaren Nikolaj Vavilov på expeditioner runt om i världen. Men Vavilov hade dött i Stalins fängelser i början av året, eftersom han inte ville underordna vetenskapen den sovjetiska ideologin.I avsnitt 124 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist som är aktuell med boken Den stora fröstölden - Svält, plundring och mord i växtförädlingens århundrade.Den moderna växtförädlingen tog fart i början av 1900-talet med återupptäckten av den österrikiske munken Gregor Mendels teorier kring korsning av växter från 1860-talet. Världens växande befolkning behövde efter mer tåliga och högavkastande spannmål och grönsaker.Tyskland, Sovjetunionen, USA och Sverige var de länder som i början av 1930-talet kommit längs i arbetet med växtförädling. En gemensam nämnare var det statliga stödet, och inblandningen, i växtförädlingen.Nikolaj Vavilov såg den ständigt föränderliga biologiska mångfalden som resultatet av ett samspel mellan människan och naturen. Trots att blomkål, grönkål, brysselkål, vitkål, rödkål och broccoli ser helt olika ut stammar de alla från samma art, vildkål (Brassica oleracea). I människans tjänst har den vilda arten utvecklats till vitt skilda grönsaker. Växtförädlingens historia var full av storartade bedrifter.Nikolaj Vavilov stötte på många hinder i sin kamp mot svälten. Han och de andra växtförädlarna kämpade mot torka och väta, skadedjur och virussjukdomar. I hans väg stod även Lysenkos pseudovetenskap, brutala partibossar och politiska tjallare. Ändå var han en obotlig optimist. Han trodde verkligen att förnuftet till slut skulle segra och han trodde på växtförädlingens förmåga. Naturen var rik nog att föda människan, och den vetenskap han älskade mer än livet gav honom de redskap som behövdes för att resurserna skulle kunna nyttjas.Nazityskland har slängt avundsjuka blickar på Sovjetunionens växtförädlingsprogram. Utan en livsmedelssektor som kunde försörja det tyska riket och dess militärapparat skulle expansionen österut aldrig gå att genomföra.Ledare för SS:s frökommando är den unge växtförädlaren och SS-officeren Heinz Brücher, som med hjälp av de ryska fröerna ska ta fram nya supergrödor. Nazisterna bedriver redan en omfattande växtförädling i flera koncentrationsläger, bland annat Auschwitz.I krigets slutskede gömmer Brücher de värdefulla fröerna för att senare kunna användas. Med hjälp av just frösamlingen vill han köpa sig fri lejd till tryggheten i Sverige.Musik: Po dolinam i po vzgoriam av S. Alimov och T. AturovBild: NKDV:s fotografi av genetikern Nikolaj Vavilov ur NKVD:s utredningsakt. Vavilov greps 1940 under Stalins utrensningar och avled i fängelse i Saratov 1943. Foto: NKVD, Centrala arkivet vid Ryska federationens FSB, public domain, via Wikimedia Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visste du att bara 30 minuter i naturen kan sänka ditt blodtryck, minska stresshormonet kortisol och ge hjärnan den vila den så desperat behöver? Och att sommarsolen bokstavligen är medicin för ditt humör, din energi och din hälsa? I det här avsnittet pratar jag om naturens, solens och skogens läkande kraft – och hur du kan använda sommaren och naturen som ett enkelt, kraftfullt verktyg för mer lugn, återhämtning och närvaro i din vardag. Du får: • förstå varför naturen är så läkande – vad forskningen säger • lära dig om skogsbad och hur japanerna använder naturen som stresshantering • konkreta tips för hur du kan uppleva naturen i medveten närvaro • enkla sätt att få in mer natur i din vardag – även om du har fullt upp Det här avsnittet är för dig som: • är stressad och behöver hitta ett enkelt sätt att varva ner • längtar efter mer närvaro och lugn i vardagen • vill använda naturen som ett verktyg för bättre mående Så passa på nu i sommar att vara i naturen så mycket du kan och bunkra sol, värme och närvaro inför vintern. Önskar dig en fortsatt skön sommar

Bernd Bender, Kurs zu Vasubandhus 30 Versen, 4. Treffen am 22. Juni 2026 im Akazienzendo, BerlinWir veröffentlichen hier das vierte von sechs Treffen des Workshops „Wahrnehmung als Tor der Befreiung – Ein Zen-Kurs zu Vasubandhus 30 Versen über den Geist.“ Anhand dieses kurzen, dichten Yogācāra-Texts erforschen wir unsere Wahrnehmung als Transformation in wechselseitiger Abhängigkeit.In der vierten Folge spricht Bernd zu den Versen 20-28, die Vasubandhus Lehre der „drei Naturen“ (trisvabhava) zum Inhalt haben. Im experimentellen Teil der angeleiteten Meditation nähern wir uns schrittweise der Erfahrung, dass nicht unser Körper etwas spürt, sondern das Spüren im Feld des Bewusstseins geschieht. Nach und nach können wir direkt erfahren, dass es zwischen Spüren und Bewusstsein keine Distanz gibt.Im Vortrag stellt Bernd Vasubandhus „drei Naturen“ als drei Aspekte aller Wesen und Dinge vor: a) den vorgestellten (parikalpita), b) den abhängigen (paratantra), und c) den vollendeten (parinispanna) Aspekt. Demnach hat jeder Moment unserer alltäglichen Erfahrung – genau so, wie sie sich zeigt – einen imaginären Aspekt (a), welcher eine Aktivität des Bewusstseins bezeichnet, durch die Wesen und Dinge als außerhalb und unabhängig existierend erscheinen und durch die ein Selbst bzw. ein permanenter Wesenskern zugeschrieben wird; außerdem einen Aspekt wechselseitiger Abhängigkeit (b), da alles aus unzähligen Ursachen heraus entsteht; und schließlich eröffnet sich ein dritter Aspekt (c), die Einsicht, dass der abhängige Aspekt leer vom vorgestellten Aspekt ist. Im weiteren Verlauf erläutert Bernd, wie der vorgestellte Aspekt und manas, das Ich-Bewusstsein, auf gleiche Weise funktionieren.Noch ein Hinweis: Wir haben Kapitelmarker eingefügt, mit denen ihr bequem in der Aufnahme springen könnt.Support the show

Hören Sie einen Vortrag des Rechtsanwalts und Beraters Richard Schütze mit dem Titel „Christentum, Liberalismus, Konservatismus – was verbindet, was trennt?“. Ausgehend von den Grundfragen Immanuel Kants beschreibt Schütze die drei Naturen des Menschen als Individuum, Sozialwesen und Transzendierter – mit besonderem Blick auf verschiedene Freiheitsvorstellungen. Der Vortrag wurde am 11. Juni 2026 in den Räumlichkeiten der Hayek-Gesellschaft in Berlin gehalten.

Vi kan nok i virkeligheden alle sammen blive enige om, at vi gerne vil værne om den natur vi har. Om vi er byboer eller bor midt i den, så stammer vi alle sammen naturen - men hvad betyder den egentligt for os? Og for at blive endnu mere konkrete - hvad betyder naturen for DIG? I centrum for nattens samtaler må i nat være alt fra din have til din klimaangst. Lyt med!See omnystudio.com/listener for privacy information.

David Hume hittar inte orsaken hur mycket han än letar

Frustration över att viktiga ekosystem kollapsar har lett till en växande rörelse för naturens rättigheter med juridiken som vapen söker dom upprättelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan träd ha egna juridiska rättigheter? En sjö? En flod? En lagun?Med juridiken som vapen driver aktivister och forskare på för att naturområden ska erkännas som egna juridiska personer, och inte bara egendom som kan ägas och utnyttjas. Konflikt ser närmre på det första ekosystemet i Europa som fått egna juridiska rättigheter, ett personnummer och ett bankkonto: saltvattenlagunen Mar Menor i sydöstra Spanien.Medverkande: Teresa Vicente, jurist vid Murciauniversitet, Francisca Gimenez Casualdero, biolog vid Alicanteuniversitet, Isabel Rubio, pensionerad lärare, bloggare och miljöaktivist, Grupo G's España, ledande europeiskt jordbruksföretag i Murciaregionen (skriftligt uttalande), Visa Kurki, vid juridiska fakulteten på Helsingfors universitet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola mflProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReporter: Samuel WilliamsTekniker: Victor Bortas RydbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Flere landmænd midt i livet sælger jorden. Danmark køber stadig mere frugt og grønt i udlandet. Landbruget vil have flere græssende dyr i naturen. Og så rammer lavere priser dansk udlandslandbrug

Vi fortsätter att förundras och njuta av naturen och hör fler berättelser från bland annat skog, mark och sjö! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Annie övernattade i en kåta vid Kebnekaise som visade sig även husera lämlar och möss, Nina är fritidsbiolog och har ett 40-tal olika arter av gråshuggor där hemma och Morris berättade om när han var på Öland och husbilens vindruta täcktes av en bisvärm.I extramaterialet hör vi om oxiderande koppartak och schyssta grannar.

I naturen kan man både njuta och förundras. Vi ger oss ut bland buskar, berg och stränder och hör berättelser om oväntade upplevelser ute i det fria! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Karin vandrade rakt in i en nakenfotografering, Datten hittade en pyntad julgran mitt i skogen under svampplockningen och Fredrik berättar om en intensiv, dramatisk och blöt vildsvinsjakt!I extramaterialet pratar vi om hur både klurigt och roligt det är när Göteborgsvarvet tar över stan, om pappersbiljetter versus e‑biljetter och om peppen inför Kvällsdoppet!

I denne episoden av Biohacking Girls har vi besøk av vår gode venninne Camilla Schjelderup også kjent som @okologisk, og konferansier på Biohacking Weekend de siste to årene.En varm, jordnær og inspirerende samtale om noe som kanskje er den mest grunnleggende formen for biohacking vi har: naturen selv. Camilla lever mellom Provence og Nesodden, med hendene i jord, frø, blomster og sesonger og minner oss på noe moderne mennesker ofte har glemt:At vi selv er en del av naturen. Vi snakker om hvordan lys, jord, lukt, rytmer og sesonger påvirker nervesystemet, hormonene våre og følelsen av å være levende. Om hvorfor det å gå barbent, spise bær i sesong, kjenne solen på huden og at det å dyrke noe selv kanskje ikke er så avansert som vi tror.Vi er blant annet innom:- naturen som den ultimate biohacken- sprøytemidler i blomster og den skjulte baksiden av blomsterindustrien- ugress, løvetann og hvorfor naturen kanskje vet bedre enn oss- sommerens magi, lys og biologiske rytmer- bær, sesongmat og kontakt med naturens syklus- grounding og det å gå barbent ute- parfyme, lukt og hvordan dufter påvirker oss- livet mellom Provence og Nesodden- Camillas mor, oppvekst og kjærligheten til hagearbeidKos deg med episoden og kanskje du kan lære mer om å roe ned, koble av støyen og finne tilbake til det ekte.For kanskje det beste vi kan gjøre for helsen vår er å gå ut, ta på jorden og huske hvem vi er.Du finner Camilla Her: @okologisk, https://okologisk.substack.comhør mer fra Camilla i episode 174 av Biohacking GirlsRedigert av Micdrop Media

Ala Mirza är pedagog, odlingsledare och biodlare. Hon tror på att små steg leder till stora förändringar och på kraften i att odla, båda mat och gemenskap. I min bod (Alas populära Instragram-konto) Shoppa naturlig honung direkt från Alas trädgård Alas personliga hemsida

Præludium: Andreas Armstorf: Komm, heiliger Geist, Herre Gott Fra det G.T.: Esajas 57,15-19 Salme: 308 "Helligånd, vor sorg du slukke" Fra det N.T.: Johannesevangeliet 16, 23b-28 Korvers: Merete Kuhlmann: O Gud, vi falder dig til fode (tekst: N. F. S. Grundtvig) Salme: 723 "Naturen holder pinsefest" Postludium: Niels Wilhelm Gade: Allegretto C-dur

Många söker sig till naturen när livet är tungt. Havet och skogen kan både sänka ett högt blodtryck och minska stress men det gäller inte alla. Pia Sundhage har levt sin passion men också tränat på att göra det hon inte vill.

Krisen kommer inte att vara lugn och harmonisk och vi behöver träna på att hantera stressen och hitta ro. Anette samtalar med Frida som är mental coach men också utbildare inom hemberedskap i Friluftsfrämjandet. Det tipsas om flera bra verktyg för mental träning hemma samt styrkan i att träna detta i naturen. Shownotes och länkar på https://www.hemberedskap.se/avsnitt468 Stötta oss och lyssna på extra bonusavsnitt på https://www.patreon.com/hemberedskap

Naturfilmens Grand old man, David Attenbourgh, fyller 100 år! Hur har han format berättelsen om naturen och människan? Och vad är det egentligen för urberättelser som kommer till ytan i naturfilm? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtal med Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen; Henrik Ekman, berättarrösten i SVT:s naturfilmer samt Sara Ek, kritiker på Kulturredaktionen.IIDA TURPEINEN GÖR SUCCÉ MED ROMAN OM UTROTAD SJÖKODen finska författaren Iida Turpeinen gör just nu succé världen över med boken ”De levande” – en roman där Stellers sjöko spelar huvudrollen – ett djur som upptäcktes 1741 och utrotades bara 27 år senare. Reporter Lina Kalmteg stämde träff med henne på Naturhistoriska i Stockholm, där ett av få skelett finns bevarade. SARA PARKMAN HITTARTILLBAKA TILL TRON PÅ KONSTEN PÅ NYA ALBUMET ”ASTER, ATLAS”Sedan debuten för tio år sedan har Sara Parkman samlat på sig en stor följarskara och pushat gränserna för vad folkmusik kan vara. Nu är hon aktuell med sitt tredje album ”Aster, Atlas” – en platta som började spira efter en lång period av hårt arbete när hon fick landa i en fransk klosterträdgård, och lät henne hitta tillbaka till tron på konsten. ESSÄ: ODLA SIN TRÄDGÅRD – ORWELLS ROSOR, STRINDBERGS HAT OCH MÖBLER AV PLAST Trädgårdsarbete var centralt i George Orwells och många författares liv. Selma Yousif Mesbah sticker ner händerna i jorden – i jakt på ett hem.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Longyearbyen er verdens nordligste by, og ligger på Svalbard langt nord i Arktis. Byen ble opprinnelig etablert som et gruvesamfunn, men er i dag et moderne lokalsamfunn med forskning, turisme og utdanning. Her finnes både universitet, kulturtilbud og et unikt internasjonalt miljø. Naturen rundt er vill og spektakulær, med isbreer, fjell og lange perioder med midnattssol og mørketid.Vi får bli med Haakon Kvaale fra Svalbard Museum på en guidet tur. Med på turen er også sjåfør, isbjørnvak og formidlingsleder ved Svalbard Museum, Anna Karslegard og kamerakvinne Ingrid Stavrum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Generationer före oss lärde sig naturen genom vardagen - att bedöma isar, hitta vatten, göra upp eld och laga mat utan el. Idag har mycket av kunskapen ersatts av väderappar, vandringsleder och kommunala hemsidor. I det här avsnittet pratar vi med utomhuspedagogen Agneta Fries från Naturskolan i Umeå om varför naturfärdigheter är en del av Sveriges civila krisberedskap, hur friluftsliv kan stärka både praktisk beredskap och psykisk/social resiliens - och hur vi faktiskt kan ta tillbaka den här kunskapen, för oss själva, våra barn och samhället i stort.

听前提示一、每期提供10个单词，每个单词都会有2-3个例句，方便理解记忆。二、每个单词和句子都会重复5遍，其中第2遍为慢速，有助于识别。三、本材料的整体难度较低，可以用来听力磨耳朵和单词查漏补缺。Day 1511501.Narrowa.狭窄的，狭的，狭隘的We walked along a narrow path.我们沿着一条狭窄的小路行走。The road is too narrow for cars.这条路对汽车来说太狭窄了。The narrow roads were blocked by cars.狭窄的道路被汽车封锁。1502.Nationn.民族，国家n.民族，国家Japan is an industrial nation.日本是一个工业国家。Vietnam is an independent nation.越南是一个独立的国家。These changes will benefit the nation.这些变化将使国家受益。1503.Nationala.民族的，国家的，国立的Today is a national holiday.今天是国定假日。Every country has its national flag.每个国家都有自己的国旗。Please stand up for the national anthem.奏国歌时请起立。1504.Naturala.正常的；自然界的，天然的That's perfectly natural.这很自然。Earthquakes and floods are natural disasters.地震和洪水是自然灾害。1505.Naturallyadv.自然地，天性地Her hair is naturally curly.她的头发自然卷曲。My hair is just naturally thick and curly.我的头发自然浓密而卷曲。1506.Naturen.自然界，大自然；本性He is lazy by nature.他天生就是懒惰的。1507.Navyn.海军Why do you want to join the navy?你为什么要加入海军？1508.Neara.近的，接近的 prep.靠近 ad.接近Is there a mall near here?这附近有购物中心吗?Don't let that dog come near me.别让那只狗靠近我。She lives near the ocean, but she can't swim.她住在海边，但不会游泳。1509.Nearbya.附近的ad.在附近 prep.在.….附近Is there a pharmacy nearby?附近有药房吗？Although she lives nearby, I rarely see her.虽然她住在附近，但我很少见到她。1510．Nearlyad.差不多，几乎It's nearly six o'clock.快六点钟了。I've worked here for nearly two years.我在这里工作了将近两年。

Kjell Borgström har bott i Krusboda i 51 år och har varit med i Naturskyddsföreningen så länge han minns. Han har arbetat som arkitekt och tyngdpunkten för hans engagemang har varit samhällsplanering. I styrelsen har han skrivit 110 yttranden om de förändringar som planerats som påverkat naturvärdena. Nyligen kunde man läsa i lokaltidningen om hur Kjell snickrat ihop en uggleholk till Tyresös kända kattuggla vid Kolardammarna. I samtalet med Ann Sandin-Lindgren diskuterar de hur Tyresö har utvecklats och vilka aktiviteter och frågor som Tyresö Naturskyddsföreningen (TNF) organiserar. Det är glädjande att TNF har 1500 medlemmar men Kjell menar att fler måste engagera sig i styrelsearbetet efter att eldsjälen Solveig Dahl trappar ner.

Snakk med naturenDenne gang blir det mye lyd i monitor, for nå snakker vi om å lokke, etterligne og komme tett på dyr og fugler ved hjelp av stemmen. For noen er det et hjelpemiddel til jakt eller foto, for andre bare en lek med naturen – men uansett handler det om å forstå hvordan dyrene kommuniserer. Og er det noen som kan det så er det Dag Kjelsaas.Vi starter med enkle lyder fra husdyr, men det er i møtet med ville arter det blir virkelig spennende. Kråka, nøtteskrika, ugler – og til og med elg – kan lokkes inn hvis du treffer riktig. Det krever øvelse, timing og litt guts, men gir også en helt egen følelse når noe svarer tilbake ute i skogen. Les mer:FacebookPodkasten VillmarkslivDu støtter oss ved å abonnere på Villmarksliv, Jakt eller Alt om Fiske. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rørosmeieriet produserer så mye økologiske meieriprodukter at produksjonen ikke henger med. Det sier noe om markedet. Det sier også noe om systemet.Trond Vilhelm Lund er meieribestyrer i Rørosmeieriet. De har vært med å bygge opp markedet for økologiske meieriprodukter, og er i dag ledende på både utvalg og produksjon. De ble tidligere i år kåret til Norges mest bærekraftige varemerke av 10 000 norske forbrukere.I samtalen er vi innom starten: da bønder tok over da Tine la ned meieriet på Røros. Vi snakker om bruddet med Tine, om hvordan samarbeidet med Coop ble en strategisk mekanisme for å drive frem veksten av Røros-merkevaren, om finanskrisen som tvang dem til å bli kreative, og viktigheten av lokal foredling . Vi er også innom eierskiftet – og hva det gjør med en bedrift som er bygget på langsiktighet. Og vi snakker om hva som faktisk skal til for å nå det politiske 10%-målet for øko: hvorfor Røros nå betaler 25 øre i tillegg til bønder som legger om, og hvorfor sentraliseringen av norsk foredlingsindustri er problematisk for norsk matproduksjon.God fornøyelse!01:42 Om Trond14:36 Finanskrisen og de første produktene16:08 Verdens første artsspesifikke melk18:08 Bruddet med Tine og samarbeidet med Coop20:59 Norges mest bærekraftige merkevare 202622:50 Visjon: i takt med naturen33:09 Eierskifte – fra grundereid til privat kapital36:44 Økomålet: 4% i dag, 10% innen 203239:15 Du er ikke bare litt gravid51:00 Unge forbrukere og etterspørselseksplosjonen54:20 Rørosmeieriet støvsuger norsk økomelk56:57 Bonusprogram for nye økobønner59:00 Kan Røros gå utenom systemet?01:11:50 Lokal foredling og sentraliseringsfellen01:23:25 Veien videre for Rørosmeieriet01:25:08 Norsk mat i ett måltid

I detta fascinerande samtal möter vi Gita Minou som vid 60 års ålder utan tidigare erfarenhet flyttade ut i skogen. Syftet var att läka. Gita hade levt flera år i princip instängd i sin lägenhet, rädd för att gå ut på grund av en extrem kemikalie-allergi. Minsta doft av shampo eller avgaser gjorde henne sjuk. Hon upptäckte när hon kom ut i skogen började hon läka på riktigt, så hon bestämde sig för att utforska om det gick att bo i skogen ett helt år. Hör Gita berätta om de otroliga insikter hon fått om oss som människor, efter att ha bott utomhus under tre vintrar. Förutom läkning gav skogen henne också lärdomar som idag gör att hon släppt många rädslor. Att veta att hon kan överleva och att kroppen producerar sin egen värme har gett henne ett otroligt inre lugn. Gita är en riktig äventyrare och utforskare av människans essens. Frågeställningen "Vad betyder det på riktigt att jag är naturen?" är det som driver henne framåt. Mer information om Gita: Gitaminou.se Instagram: GitaGuidedByNature Medverkande: Maria Dupal, Anders Ahlin och Gita Minou Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magdalena Andersson är partiledare för Socialdemokraterna och tidigare statsminister. I det här avsnittet möter hon Arash Gilan i ett samtal som rör sig mellan makt, ansvar och vad det egentligen innebär att stå stadigt när det blåser. Hur fattar man beslut när man inte har alla svar? Magdalena beskriver beslutsfattande som ett hantverk där erfarenhet, omdöme och känsla för timing väger lika tungt som analys. För någonstans tar siffrorna slut, och då måste något annat ta vid. Det blir ett personligt samtal om att bära ansvar, om ensamheten på toppen och om vikten av att ha människor omkring sig som ser mer än rollen. Om rötter, relationer och det som hjälper en att inte tappa bort sig själv när tempot är högt. Samtidigt finns det något jordnära mitt i allt. Naturen, rörelsen, blommorna. Det som skapar distans och ger perspektiv när besluten är som svårast. Ett avsnitt om ledarskap bortom titlar och prestation. Om att våga stå kvar, fatta beslut och fortsätta framåt även när det inte finns några enkla svar. Följ Arash: LinkedIn - https://www.linkedin.com/in/arashgilan/ Substack - https://arashgilan.substack.com/  Förbeställ Arash bok 404: Människan saknas  https://volanteshop.com/?s=404&post_type=product&orderby=published Rabattkod: 404 Vill du prata marknadsföring? Jag, Arash Gilan, VD på Viva, lyssnar mer än gärna på dig och hjälper dig att hitta en lösning på dina utmaningar. Läs mer på vivamedia.se/vdpodden-boka   Ta del av vår guide om AI-driven marknadsföring! Ladda ner vårt Whitepaper och lär dig hur AI kan ta din marknadsföring till nästa nivå: vivamedia.se/whitepaper/ai-driven-marknadsforing  Glöm inte att följa podden och lämna en recension – varje omdöme hjälper oss. Tillsammans kan vi få podden att växa och därmed bjuda in fler intressanta gäster!

Världen var fylld av tecken att tolka för 1600-talets människor. När ett barn föddes med missbildningar under 1600-talet sågs det inte främst som ett biologiskt fel – utan som ett budskap från Gud. På samma sätt som missväxt var ett tecken på människornas syndfullhet.Den moderna uppdelningen mellan natur och kultur, kropp och själ, eller individ och samhälle fanns inte – allt ingick i ett sammanhållet kosmiskt mönster. Individen var sin tilldelade roll inom sitt stånd och samhället var en kropp, där varje människa hade sin plats.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Karin Sennefelt, professor i historia och författare till boken Livet enligt 1600-talet (Natur & Kultur). Samtalet kretsar kring människors grundläggande livsvillkor i tidigmodernt Sverige – hur de förstod sig själva, sin plats i samhället och världen omkring dem.Visionärer som Lars Ekrot, som påstod sig ha sett Karl XI:s död och slottsbranden i Stockholm i sina syner under piprökning, togs på allvar. De betraktades inte automatiskt som galningar – utan som möjliga mottagare av gudomlig sanning.Naturen var inte neutral utan betraktades som ett språk: Guds bok. Åskväder var inte meteorologiska fenomen utan Guds röst. Svält, missväxt och kyla under lilla istiden tolkades som tecken på gudomlig vrede. Skogen var en plats av både faror och mirakel – där barn kunde räddas av "vita hundar" eller änglar, som bevis på Guds närvaro även i det vildaste landskap.Att förstå 1600-talets tankevärld är att bli främling i sin egen tid. Det påminner oss om att våra mest självklara föreställningar – om kropp, makt, individ och natur – är historiska konstruktioner. För 1600-talsmänniskan var världen inte något man förstod genom vetenskaplig objektivitet, utan genom tolkning. Naturens skiftningar, kroppens signaler och samhällets strukturer uppfattades som uttryck för Guds plan. Gud var närvarande i vardagen: han kunde sända blixtar som straff, låta barn dö för att påminna om synd, och tala genom drömmar eller syner.Ståndssamhället var organiserat som en kropp: kungen var huvudet, prästerna hjärtat, adeln armarna och bönderna benen. Hierarkierna var inte mänskliga konstruktioner, utan gudagivna ordningar. Att överskrida sin plats sågs som ett hot mot hela den kosmiska balansen. Samtidigt fanns viss social rörlighet, ofta genom något man kallade fortun – individens möjlighet att finna lycka. Officiellt sågs all framgång som ett uttryck för Guds vilja. Att vara "ärlig" innebar inte bara moralisk hederlighet, utan också flit och samhällsnytta.Identiteten var inte ett inre psykologiskt jag, utan något som manifesterades genom kläder, titlar och föremål. Ett ärvt lakan kunde vara bevis på kvinnlig dygd. Berättelsen om den falska lantgrevinnan i Karlskrona visar hur identitet kunde "bäras" – och avslöjas. När hon inte längre kunde försvara sin status blev ett ärr på kroppen hennes fall.Men vid 1700-talets början sker ett epistemologiskt brott. Kunskap börjar organiseras utifrån skillnad snarare än likhet. Religion, vetenskap och politik blir separata sfärer. Världsbilden fragmenteras.Kroppen betraktades både som ett förgängligt skal och ett heligt kärl för själen. Den styrdes av humoralpatologin, där de fyra kroppsvätskorna – blod, slem, gul och svart galla – måste hållas i balans. Obalanser sågs inte bara som sjukdom, utan som tecken på moraliskt eller andligt förfall.Bildtext: Landskap med figurer, cirka 1625–1635, tillskrivs Joos de Momper den yngre tillhörande Östergötlands museum Fotograf: Östergötlands museum. Licens: Public Domain, Digitalt muséumMålningen visar ett dramatiskt bergslandskap där tre vandrare tar paus vid en slingrande stig. Verket är ett exempel på 1600-talets flamländska landskapsmåleri, där naturens storhet kontrasteras mot människans litenhet.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi mennesker er natur. Men mange af os lever, som om vi har glemt det.Vi kigger også nærmere på, hvordan moderne livsstil, teknologi og travlhed har gjort os fremmede for den natur, vi faktisk er en del af og hvordan du får mere natur selvom du bor midt i en storby.#BevidstPodcast#NaturenKalder#SansDigSelv#MereEndMenneske#MentalSundhed#Naturterapi

Dem Evolutionsbiologen Carel van Schaik ist es mit seinem Bestseller «Das Tagebuch der Menschheit. Was die Bibel über unsere Evolution verrät (mit Kai Michel)» gelungen, die Natur- und Kulturgeschichte des Menschen höchst anschaulich zu erschliessen und daraus sehr anregende Folgerungen für unser heutiges Menschenbild abzuleiten. In einem Live-Podcast in Münchenstein sprachen Andreas Loos und Thorsten Dietz mit ihm über sein jüngstes und hochaktuelles Buch: «Die Evolution der Gewalt. Warum wir Frieden wollen, aber Kriege führen» (zusammen mit Harald Meller und Kai Michel). Weit verbreitet ist der Mythos, das Gewalt und Krieg unlöslich mit der Menschheitsgeschichte verbunden seien. Auf Grundlage breiter Forschung zeigt der Zürcher Professor, dass sich dieses Bild nicht halten lässt. Kriege sind erst in den letzten Jahrtausenden der Menschheitsgeschichte entstanden. Es ist nicht in uns veranlagt, dass wir Kriege führen müssen. Für den allergrössten Teil der Menschheitsgeschichte, als Menschen als Jäger:innen und Sammler:innen lebten, finden sich keine Spuren massenhafter Gewalt. Was bedeutet das für unser Bild vom Menschen? Im Gespräch führt Carel van Schaik ein in die Unterscheidung dreier Naturen des Menschen. Wir müssen zunächst zwischen der biologischen, der älteren Natur des Menschen, und der kulturellen, der jüngeren Natur des Menschen unterscheiden. Dann wird sichtbar: Gewalt ist eine Folge unserer jüngeren kulturellen Entwicklung. Darum ist diese Entwicklung kein Schicksal. Kraft ihrer dritten, der vernünftigen Natur, können Menschen sich kritisch zu ihrer eigenen Gewalttätigkeit verhalten. Für van Schaik sind die biblischen Texte aus dieser Perspektive überaus interessant. Vor allem in der Jesusbewegung sieht er eine Kritik menschlicher Gewalttätigkeit. In diesem jesuanischen Ethos der Gewaltlosigkeit und Feindesliebe könne man eine Anknüpfung an die besten Anlagen erkennen, die Menschen in ihrer langen Geschichte gezeigt haben: Ein Leben in Kooperation statt Konkurrenz, in Gemeinschaft und nicht in feindlichen Lagern. Wir danken Judith Borter und der Fachstelle Bildung und Diversität der Reformierten Kirche Baselland, dem Forum für Zeitfragen Basel sowie der Reformierten Kirche in Münchenstein für die Einladung und die Ausrichtung dieses Live-Podcasts. Literatur: Van Schaik, Carel/Michel, Kai: Mensch sein. Von der Evolution für die Zukunft lernen. Hamburg: Rowohlt Verlag 2023. Van Schaik, Carel/Michel, Kai: Das Tagebuch der Menschheit. Was die Bibel über unsere Evolution verrät. Hamburg: Rowohlt Verlag 2016

I denne episode tager Kristian og Lauge fat på et par lytterspørgsmål om forholdet mellem natur og menneske i kristendommen, om hvorvidt Bibelen er opbygget som et fraktalt mønster og om Gud hader fester. Tilrettelagt af Kristian Leth og Lauge Hendriksen. Klippet af Nina Vadsholt. Speak: Karen Straarup. Redaktør: Hanne Budtz-Jørgensen. Produceret for DR af Munck Studios København.

Det var i årene 1897-98. Olufsen ville finde resterne af Zoroastrierne, bedre kendt som “Ildtilbederne”, en oldgammel religion i området. Ole Olufsen var ekspeditionsleder på den 1. & 2. danske Pamir ekspedition, der som de første udlændige flere uvejsomme bjergdale og høje bjergpas. Naturen er storslået - rå og barsk og det samme er folk, nogle endda vinde og skæve på opium. Mens ekspeditionen langsomt rider frem, truer kirgisiske røverbander overalt. Finder de ildtilbederne?Medvirkende: Søren Sattrup. Søren er uddannet antropolog, medlem af Eventyrernes Klub, Fellow i The Explorers Club, og har været på en lang række store ekspeditioner, bl.a. stod han for den 3. Danske Pamir Ekspedition i 1993, da han rejste i fodsporene på Olufsen. Og så planlægger Søren, sammen med vært Bjørn Harvig, faktisk den 5. Danske Pamir Ekspedition, når de i sommeren 2026 rejser til Wakhan Korridoren i det afghanske – tadsjikiske grænseland, i fodsporene på dagens ekspedition.

Mange land som er rike på naturressurser, taper kritiske inntekter fordi disse ikke forvaltes godt nok. Utvinningsindustrien er preget av utstrakt korrupsjonsrisiko og aggressiv skatteplanlegging.I denne episoden av Pengeland har vi besøk av Mark Burnett, EITIs regiondirektør for Europa. EITI – eller Extractive Industries Transparency Initiative, er en internasjonal organisasjon som jobber for mer åpenhet i utvinningsindustrien. Vi snakker om EITIs historie, internasjonale standard for åpenhet, og verdien av bredt samarbeid med myndigheter, industri og sivilsamfunn i landene der de jobber. I tillegg snakker vi om Norge – her er det tradisjon for stor åpenhet om olje- og gassutvinning, men vil vi klare å opprettholde dette nivået i utvidelsen av gruvedrift?Pengeland på YouTube

Fenomenet biofobi handlar om att äcklas, känna avsky eller vara rädd för naturen. Känslor som allt fler av oss verkar känna, enligt en ny studie från Lunds universitet. Forskarna tror att effekterna av biofobi kan bli stora. Inte bara på individnivå, utan för samhället i stort. På vilket sätt? Går det att vända trenden? Gäst: Johan Kjellberg Jensen, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: TikTok, P4 Malmöhus. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Naturen och den friska luften, återhämtning eller äventyr och gemenskap. Vad betyder friluftsliv för dig? Hör Karlavagnens lyssnare berätta! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I kvällens Karlavagnen vill vi höra om ditt friluftsliv. Vad betyder det för dig?Har du sovit under bar himmel – och vaknat med en kotte i ryggen? Lagat gourmetmat på stormkök? Eller bara njutit av att göra absolut ingenting i naturen.Hör av dig och berätta, oavsett om du är en van vandrare, nybörjare eller bara älskar att sitta på en stubbe och lyssna på fågelsång. I naturen med Hanna SihlmanRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21. Programmet startar kl. 21:40.

Vi mennesker er natur. Men mange af os lever, som om vi har glemt det.Vi kigger også nærmere på, hvordan moderne livsstil, teknologi og travlhed har gjort os fremmede for den natur, vi faktisk er en del af og hvordan du får mere natur selvom du bor midt i en storby.#BevidstPodcast#NaturenKalder#SansDigSelv#MereEndMenneske#MentalSundhed#Naturterapi

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mette Frederiksen hyldede tilbagekomsten af bølleblåfuglen i det nordjyske, da hun åbnede Folketinget i tirsdags. Men hun kunne også have begrædt, at den danske natur aldrig har haft det værre. En rapport fra Aarhus Universitet viser, at flere dyr og naturområder har fået det dårligere siden 2019. 77 procent af den beskyttede natur er stærk ugunstig. Vi har stadig kun fået én ud af 15 nationalparker. Så gør Danmark nok? Er der noget vi skal have mindre af, i den danske landskab? Er vi for utålmodige, når det kommer til Grøn Trepart? Det er dagens P1 Debat. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Jeppe Bruus, minister for Grøn Trepart, Socialdemokratiet Sebastian Klein, naturformidler og radiovært Ole Birk Olesen, naturordfører, Liberal Alliance Anders Kjær, vice formand, Landbrug & Fødevarer Henrik Frandsen, miljøordfører, Moderaterne Signe Munk, politisk ordfører, SF Iben Krog (V) Public affairs-rådgiver med ansvar for fødevarer og landbrug Vært: Oliver Breum Producer/tilrettelægger: Louise Reumert

Jo mere tid du bruger i naturen, jo gladere er du. Det konkluderes i en rapport fra Realdania. Vi er taget til bålmadsfestival i Sorø for at tale med gæsterne om natur versus brosten - og hvorvidt naturen virkelig er lykken. Fremtidsfrygten er din ven, mener fremtidsforsker Anne Skare. Det vilde vestens Anne Sophia Hermansen er uenig og prøver at forstå, hvad det er, fremtidsforskeren ser af muligheder i en verden i opbrud. Medvirkende: Anne Skare, fremtidsforsker & Karoline Markholst, selvstændig kulturjournalist Vært: Louise Reumert Producer: Anna Correll Redaktør: Lasse Lauridsen

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” är Mattias Klum tillbaka. Mattias är en världskänd och erkänd svensk naturfotograf, naturfilmare och författare. Som sedan 1986 arbetat som frilansfotograf på heltid, med specialisering på natur, miljö och kultur, över hela världen.Dessutom som filmfotograf och regissör i ett flertal film- och tv-projekt sedan 1994.1997 publicerades hans bilder för första gången i National Geographic, där han sedan blev den förste svensken att få en av sina bilder på omslaget. Mattias är internationellt erkänd för att skildra och porträttera djur, växter samt natur- och kulturmiljöer genom artiklar, böcker, filmer, föreläsningar och utställningar. Klum har producerat längre naturdokumentärfilmer, och genom åren skrivit eller varit medförfattare till 17 böcker. Bland annat med uppskattade forskare och berömda personer som professor Johan Rockström och Dr. Jane Goodall. Och just nu står han mitt i kommande bokprojekt med bland andra professor Johan Rockström och professor Alex Antonelli. Och de ska vi prata mer om i det här samtalet, Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Få reklamfria avsnitt tidigare på Supercast: https://sainisjalen.supercast.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Naturen har en del mere erfaring end os, så måske det kan betale sig at se nærmere på, hvad naturen gør, når man prøver at løse et problem? Som f.eks. hvordan en pukkelhval kan hjælpe en vindmølle? Vært: Huxi Bach. Gæst: Torben Lenau. Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.

I denna ljuva sommartid! Visst är det helt fantastiskt hur naturens olika skiftningar skänker oss glädje, frid, stillhet och fascination.I dagens avsnitt samtalar Benny och Helena-Magdalena om naturens underbara skönhet, kraftplatser och elementen och vilka element som är deras favoritelement och mycket mer.Redigerat av Svensk RadioreklamRedaktör: Henrik Gyllenstenhenrik@svenskradioreklam.comwww.svenskradioreklam.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången den 18 december 2024. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProgramledare:Jenny Berntsson-Djurvalljenny.berntsson-djurvall@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/1-2025.Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Nivå: A2-B1 I Sverige har vi något som kallas allemansrätten. Det betyder att vi har rätt att vara i naturen, plocka svamp och bär, bada, till och med sätta upp tält - även på privat mark. Det finns många viktiga regler att följa, som gör att denna fantastiska rättighet fungerar. Här går jag igenom allt! Vill du leva 9 dagar 100% på svenska, börja tänka på svenska, och samtidigt få en fantastisk upplevelse och vänner för livet? Ansök till sommarens Language Lock-in Boot Camp nu! Klicka här och ansök, och se om du har vad som krävs!   Transkript   Hallå hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast! Ja, idag ska vi prata om nånting som heter allemansrätten. Så, allemansrätten, det är, man kan säga att det är som en lag i Sverige som.. som gör att vi kan vara i naturen, njuta av naturen, vara på olika platser, till och med tälta och sådana saker. Men det finns många regler också, så det är inte bara en rättighet, också en skyldighet, eller många skyldigheter. Så det ska vi prata om idag, men först ska jag tacka några nya patrons. Så det är Sept, Anna, Hanno, Kai, Tock, Alessandro, Roy, Sten, Yulia och Mari! Så tack till er för att ni stödjer podden. För alla som vill stödja podden så går man till www.patreon.com/swedishlinguist. Ja, det var det vi skulle börja att säga. Så, ja, allemansrätten. Alltså, ja. Rätten som alla har att vara i naturen, att njuta av naturen helt enkelt. Man kan gå i naturen, cykla i naturen, paddla, alltså paddla kanot eller kajak, plocka bär, plocka svamp, till och med sätta upp tält. Okej, så. Och det här kan man göra också på mark som någon person äger, så också på privat mark eller liksom.. Ja, det finns lite olika regler som vi kommer till. Och det här systemet, det bygger på att man visar hänsyn till naturen, till djur, till markägare och så vidare, och att man inte stör och inte förstör, okej? Så att visa hänsyn, det betyder ungefär att man visar respekt, att man visar hänsyn, okej, så först och främst, vad får man göra? Alltså vad är okej att göra. ...för hela traskriptet, klicka här

Naturen och inte minst djuren har börjat vakna till liv. Här pratar vi om när djuren gjort förvånande saker eller dykt upp på ställen man minst anat! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Rosie hade en mink i toaletten, Frida kissade på tomten och stötte på en älg och Anders var med om en riktigt närgången hajupplevelse. I extramaterialet får vi bland annat höra om Hugos besök på en spritmässa och Annas ”fuktiga” altan

Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för! Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20220830.Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se