Podcasts about Naturen

Naturen er populær, og vi ved I gerne vil ud i den og lære om den! I denne episode af Børnebogcast har børnebibliotekar Julie besøg af designer og børnebibliotekar Helle Laursen, som gennem forskellige projekter arbejder med børn i daginstitutioner og formidling af naturen til dem. Helle øser ud af gode ideer til at bruge litteratur i naturen, og Julie supplerer med masser af dejlige billed- og fagbøger. Find litteraturlisten her Klippet af Berit Freyheit Følg Københavns Børnebiblioteker på: Facebook & Instagram Jingle: "The Show Must Be Go" Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 License

Allt fler svenskar sjukskrivs varje år på grund av stress och utmattning. För Anna Brandeby-Harström blev Grön Rehabilitering helt livsavgörande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Återhämtningen kan bli lång. För Anna Brandeby-Harström tog det två år innan hon fick prova en ny väg: Grön Rehabilitering. Att vistas kravlöst i naturen var det som fick henne att börja må bättre. Vad är det för krafter i den vilda naturen som verkar kunna göra oss människor så gott? Grön Rehabilitering är en etablerad behandlingsform som anses ha mycket goda behandlingsresultat i vissa delar av Sverige, men möts med mer skepsism på andra håll. I Klotet hörs: Anna Brandeby-Harström, trädgårdsmästare och Sveriges första biologisk mångfald-inspiratör, Trollhättan. Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur, SLU, Emelie Rödström, psykoterapeut och socionom, Gröna Rehab. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Von zwanghaftem zu bewusstem Leben: Eine tiefgründige Erklärung, wie du wahre innere Freiheit erlangen kannst. Sadhguru enthüllt, warum echte Unabhängigkeit weit mehr ist als bloße Selbstkontrolle. In diesem aufschlussreichen Gespräch räumt Sadhguru mit dem weit verbreiteten Missverständnis auf: Brahmacharya bedeutet nicht einfach Zölibat oder Verzicht. Es beschreibt vielmehr einen transformativen Prozess, bei dem du deine Energien so neu organisierst, dass Freude und Erfüllung von innen kommen - ohne Abhängigkeit von anderen oder äußeren Umständen. Für alle, die sich aus zwanghaften Mustern befreien möchten - sei es bei Beziehungen, digitalen Gewohnheiten oder emotionalen Reaktionen - bietet diese zeitlose Weisheit praktische Einsichten. Lerne, wie du von reaktivem zu bewusstem Handeln gelangen kannst. ⏱️ WICHTIGE MOMENTE: 00:00 - Was Brahmacharya wirklich bedeutet (nicht bloß Zölibat) 02:02 - Der Schlüssel: Friedlichkeit und Freudigkeit in dir selbst finden 03:20 - Von zwanghaftem zu bewusstem Verhalten: Der eigentliche Weg 06:20 - Die zwei Dimensionen der Natur in uns: Überleben versus Ausdehnung Entdecke, warum die meisten Menschen zwischen zwei grundlegenden Naturen gefangen sind: der physischen, die nur Überleben und Fortpflanzung kennt, und jener tieferen Dimension, die nach grenzenloser Ausdehnung strebt. #sadhgurudeutsch #bewusstleben #yogischerweg #brahmacharya #meditation #innereruhe #spirituellepraxis #zwanghaftigkeit #bewusstsein Originalvideo auf Englisch:    • Is Celibacy Required for Spirituality? | S...   ***** Sadhguru ist ein Yogi, Mystiker, Visionär, Bestsellerautor und Dichter, der zu den 50 einflussreichsten Menschen Indiens zählt. Seine absolute Klarheit der Wahrnehmung verschafft ihm einen einzigartigen Platz, nicht nur im spirituellen Bereich, sondern auch in der Wirtschaft, im Umweltschutz und auf internationaler Ebene und öffnet eine neue Tür für alles, was er berührt. ☀️Inner Engineering ist ein kraftvolles Werkzeug, das Dich befähigt, Wohlbefinden in jeden Aspekt Deines Lebens zu bringen. Entwickelt von Sadhguru, bietet dieser Kurs bewährte Methoden, um Dich in einen freudigen, entspannten und konzentrationsfähigen Menschen zu verwandeln, der mühelos mit äußeren Gegebenheiten umgehen kann. Inner Engineering Online auf Deutsch https://sadhguru.org/IE-DE

Jo mere tid du bruger i naturen, jo gladere er du. Det konkluderes i en rapport fra Realdania. Vi er taget til bålmadsfestival i Sorø for at tale med gæsterne om natur versus brosten - og hvorvidt naturen virkelig er lykken. Fremtidsfrygten er din ven, mener fremtidsforsker Anne Skare. Det vilde vestens Anne Sophia Hermansen er uenig og prøver at forstå, hvad det er, fremtidsforskeren ser af muligheder i en verden i opbrud. Medvirkende: Anne Skare, fremtidsforsker & Karoline Markholst, selvstændig kulturjournalist Vært: Louise Reumert Producer: Anna Correll Redaktør: Lasse Lauridsen

Kan vi redde naturen før den forsvinner? Marit Beate Kasins Bragepris-nominerte bok Naturparadokset avdekker hvordan storstilt utbygging og ressursforbruk truer naturen vår, men hun peker også på mulige veier tilbake. Møt Kasin i samtale med Morgenbladets kulturredaktør Bernhard Ellefsen. Marit Beate Kasin tar oss med til fjells og observerer hvordan hyttebygging, alpinanlegg og veier fortrenger villreinen fra dens områder. Det er snart ikke noe villmark eller naturskog igjen i Norge. Selv om man har lovfestet skogens unike artsmangfold, hugges de verneverdige trærne ned, og antallet rovdyr holdes på et kritisk lavt nivå. Vi har også et lokalt eksempel i det planlagte industriområdet og pukkverket Viken Park, som kan bli et av Norges største naturinngrep.I Naturparadokset utforsker Marit Beate Kasin det store paradokset i hvordan vi forvalter naturen: Vi elsker den, men er samtidig i ferd med å ødelegge den. Gjennom Kasins skarpe blikk og journalistiske ureddhet møter vi konsekvensene av norsk naturforvaltning – fra bit-for-bit-nedbygging gjennom hyttefelt og alpinanlegg, til konflikten mellom vindkraft og villmark. Hun gir oss et usminket bilde av rovdyrforvaltning, skogsdrift og en villreinbestand i krise.Samtalen fant sted på Litteraturhuset Fredrikstad 24. april 2025. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sven Hugo Persson spårar en grönt stråk i Povel Ramels produktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Naturen går som en röd tråd genom Povel Ramels verk. Det har ofta sagts att hann undvek den politiska satiren som är så central hos andra svenska revyförfattare som Karl Gerhard eller Hasse och Tage. Men det är slående att när han ändå formulerar en form av satir och protest, då är det den hotade naturen det gäller. Som i sången Det skulle aldrig delfinerna göra från 1969 eller i Margareta Krooks monolog Moder Jord i revyn Tingel tangel 1989.Inte heller skämtar Ramel om präster eller kyrkan. Religionen är helt enkelt frånvarande. Ett av de största hoten mot Bibelns lära om världens skapelse på artonhundratalet var ju Darwins utvecklingslära. Och vad hittar vi hos Ramel om inte sången Digga Darwin,” denna man som sammanhanget fann”.Han satt där på sin kammare, drog sin polisong/och tänkte Adam Eva, oh there must be something wrong/Den sagan är ju vacker men ologisk och trång/jag föredrar att tro på ett naturligt hålligång” Visst formulerar Ramel ett credo här.I en sketch med Wenche Myhre från 1970 framträdde Povel Ramel som en knasig naturvetare som påstår sig kunna läsa naturen: Vänta ska jag ta på mig mina naturögon - sådär! Nu läser jag. Ojojoj så mycket nyheter. Jag trodde jag hade läst ut den här skogen för längesedan.En stark svensk tradition sen Carl von Linné är ju att se naturen som något som ska kartläggas, beskrivas, namnges. Ännu på femtiotalet skulle svenska läroverkselever samla och pressa växter och klassificera dem. Språkkonstnären Ramel hittar på nya artbenämningar, som låter som om de fanns. I sketchen om naturläsaren finns ampertall, insekter som kapuschongfly och bostonkrank, nessmarkrympling, blommor som sommarmyrten och ängsfrossa, brudväkta, nypel, snigelbytta, markask, nådiga Malte, klämtillmighårt och Mormorsbäcken. Språket skapar en helt ny natur.I svensk poesi från den botaniskt skolade Erik Axel Karlfeldt och framåt går ett stråk av blomdoft och exakt angivande av arter. Ta bara Evert Taubes gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. En vemodig, rentav ödesmättad naturlyrik finns i andra populära vistexter som Visa i midsommartid. Ni vet den där som börjar du lindar av olvon en midsommarkrans. Povel Ramel parodierade sorten i visan Turion Turion som ingår i allmogeparodin i femtiotalsfilmen I rök och dans. Han blandar friskt verkliga blomsorter med påhittade. Suggestiv lyrik till en mollstämd melodi i folkviseton: rodnande tistlar och svingröpelort, bugande hundkäx och ängskladd i knopp.I Svenska naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur fick jag i en artikel veta att naturen faktiskt också var ett stort och mycket konkret intresse hos privatmannen Povel Ramel, han hade ett stort fågelintresse, slukade naturprogram på radio och tv, läste böcker och tidskrifter. Och efter hans bortgång valde hans familj att till hans minne stödja Naturskyddsföreningen arbete för fågelarter som riskerar att dö ut för att deras livsmiljöer nu försvinner.Och associationerna går, trots allvaret, till en ramelvisa som jag ofta hörde i radion när jag var barn i början på femtiotalet: Småfoglarne, där hans ordfantasi skapar nya fågelarter. Eller vad sägs om mittbenan, uppskärran, oärlan, hålltruten?Tillbaka till naturen sa Jean Jaques Rousseau på 1700-talet och förde fram tanken på civilisationen som tvång och fängelse, något som skadade människan och inte förädlade henne. När Ramel skapade sin revyform i början på femtiotalet döptes den ju mycket riktigt till knäpp upp! Fram för det lekfulla, rentav barnsliga. Geniala barnboksförfattare som Astrid Lindgren och Lennart Hellsing är ju Ramels generationskamrater.Hur modern västerländsk civilisation i form av turism skadar en ursprunglig miljö, ja, det är ju temat i det kända ramelnummer som mycket riktigt heter – Naturbarn med den odödliga raden tycka turist trist.Och idén om tillbaka till naturen får sin fullbordan i sången från 1966 Ta av dig skorna, en vision av en annan värld, en mer sensuell tillvaro: ljuva barfotadagar leker mänskorna med varann, dricker, skrattar och dansar till en strumplös orkester… Darwin finns med även i denna sång apan inom dej har än en framgång rönt . Beppe Wolgers var medförfattare till texten som också är samtida med hippiekulturens naiva och vackra dröm om flower power och fred och fri kärlek. Sköna kvinnor tar av sig skorna i dunklet under ett bord/ tog soldaterna av sig skorna blev det inga mord. Här är det inte längre bara kul och crazy lek med ord utan här är Povel Ramels längtan till naturen en vision om en bättre värld.Sven Hugo Persson, kulturjournalist och dramaturg.

12. søndag efter Trinitatis prædikede Niels Nymann Eriksen over Markusevangeliet 7, 31-37 og første læsning var fra Salme 115, 1-9. 

"Det skal skje at det skal stå fiskere ved den fra En-Gedi til En-Eglajim. Det skal være tørkeplasser for fiskegarn. Fisken der skal være av samme slag som fisken i Storhavet, i store mengder." (Esek. 47, 10)Dette er en interessant profeti om den nordlige delen av Dødehavet. Esekiel står i templet i Jerusalem og ser vann strømme nedover mot Dødehavet og gjøre det friskt. Det salte området uten fisk skal bli like levende og fruktbart som da Lot flytta dit, kan vi lese (1. Mos.13,10). Men i sør skal det være saltutvinning (v. 11). Den profetien er allerede i ferd med å oppfylles!I dag driver de med saltutvinning i sør. Øvre del av Dødehavet derimot skrumper inn og etterlater seg hull i bakken. Jeg har selv sett det: hull som fylles med ferskvann. Forskere har også funnet ut at under Oljeberget finnes det store vannreservoarer, spørsmålet er bare hvordan de skal få det opp. Kanskje et jordskjelv vil åpne det (Sak. 14,4)? Det vi vet er at Guds profetier går i oppfyllelse (Jes. 46, 10). Og i vår tid er naturen i ferd med å forberede nettopp det!La oss ta med oss disse ordene i dag, om at Guds profetier går i oppfyllelse! Det betyr jo også at de andre profetiene skal gå i oppfyllelse, for Han holder ord. Og kanskje kan vi også dra det inn i vårt eget liv, at endringer som skjer i våre liv er et frempek på noe annet som skal komme, nytt liv som skal strømme fram. For Gud er en Gud med planer!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” är Mattias Klum tillbaka. Mattias är en världskänd och erkänd svensk naturfotograf, naturfilmare och författare. Som sedan 1986 arbetat som frilansfotograf på heltid, med specialisering på natur, miljö och kultur, över hela världen.Dessutom som filmfotograf och regissör i ett flertal film- och tv-projekt sedan 1994.1997 publicerades hans bilder för första gången i National Geographic, där han sedan blev den förste svensken att få en av sina bilder på omslaget. Mattias är internationellt erkänd för att skildra och porträttera djur, växter samt natur- och kulturmiljöer genom artiklar, böcker, filmer, föreläsningar och utställningar. Klum har producerat längre naturdokumentärfilmer, och genom åren skrivit eller varit medförfattare till 17 böcker. Bland annat med uppskattade forskare och berömda personer som professor Johan Rockström och Dr. Jane Goodall. Och just nu står han mitt i kommande bokprojekt med bland andra professor Johan Rockström och professor Alex Antonelli. Och de ska vi prata mer om i det här samtalet, Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Få reklamfria avsnitt tidigare på Supercast: https://sainisjalen.supercast.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det er sæson for sort sol og hvid sol. John Frikke biolog og naturkonsulent, Nationalpark Vadehavet, forklare her hvad der er forskellen på sort sol og hvid sol

Naturen har en del mere erfaring end os, så måske det kan betale sig at se nærmere på, hvad naturen gør, når man prøver at løse et problem? Som f.eks. hvordan en pukkelhval kan hjælpe en vindmølle? Vært: Huxi Bach. Gæst: Torben Lenau. Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.

Heta rykten denna vecka: Elisabeth Thand Ringqvist trodde hon var nästa C-ledare, när Anna-Karin Hatt dök upp och snodde posten. Kan det stämma? Poddpsykologen: hur kommer det sig att svenska kvinnor är så osäkra på sin stil, eller ens om de har någon? Det enda svanskar verkar kunna acceptera som naturligt är fritidskläder och lättskötta frisyrer. Apropå det: nu kan ni köpa vår inre exil-t-shirt på hakeliuspopova.com. Ny statistik visar: skjutningarna minskar och trendbrottet kom när den nya lagstiftningen slog igenom. Kanske dags att tänka lite mer på brottsoffrets integritet, snarare än de brottsmisstänktas integritet. Polischefer skriver artikel com mest verkar vara ett försök till självberöm. Har ni hört om senaste idiotin från EU: att återställa 20 procent av naturen. Som Johan hörde någon säga i veckan: försök att säga det till vinbönderna i Champagne. Eller är det bara vi i norra Europa som ska förvandlas till ett Skansen? Kul svensk astronom Beatriz Villarroel letar efter utomjordiska rymdsonder. Det är roligt när seriösa astronomer vågar ägna sig vetenskapligt åt frågor av det här slaget. Debatt i Publicistklubben om Gaza, men vad är det med inbjudan? Den dyker upp gång på gång, med ständigt nya namn. Ängsligheten verkar enorm. Familjen Uddén/Mannheimer - mor och son - är i alla fall väl representerad. Kungen och Silvia har skaffat en ny hund, men danska Børsen har avskaffat ledarsidan. Och det där med Vänsterpartiet och dess uteslutningar får vi ta en annan gång. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Hør samtalen direkte fra Arendalsuka 2025 om hva vi burde snakke om når vi snakker om politikk, med:Merete Saugestad, bærekraftdirektør, Sweco NorgeMette Vågnes Eriksen, generalsekretær, Polyteknisk Forening#PolyPod gir deg faglig påfyll og ufiltrerte refleksjoner om dagens viktigste temaer, rett fra ekspertene, beslutningstakerne og de nye stemmene. På Arendalsuka går vi tverrfaglig til verks og fremmer innsikt, inspirasjon og innflytelse for å finne gode løsninger på våre viktigste samfunnsutfordringer." Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

DDr. Boris Wandruszka https://www.boris-wandruszka.de/ https://www.theol.uni-freiburg.de/disciplinae/bvb/personen

I denna ljuva sommartid! Visst är det helt fantastiskt hur naturens olika skiftningar skänker oss glädje, frid, stillhet och fascination.I dagens avsnitt samtalar Benny och Helena-Magdalena om naturens underbara skönhet, kraftplatser och elementen och vilka element som är deras favoritelement och mycket mer.Redigerat av Svensk RadioreklamRedaktör: Henrik Gyllenstenhenrik@svenskradioreklam.comwww.svenskradioreklam.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visste du att träden pratar med varandra genom ett underjordiskt nätverk? Att de äldsta träden i skogen skickar näring till de yngre? Visste du att man använder naturen som en metod för läkning inom viss psykologi? Vetenskapen börjar närma sig animismens lära. I avsnitt 53 dyker vi ned i Vildkvinnans första livsbud och funderar kring … Fortsätt läsa "Avsnitt 53 – Den intelligenta naturen"

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången den 18 december 2024. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProgramledare:Jenny Berntsson-Djurvalljenny.berntsson-djurvall@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Vad gör vi när AI tagit Jobben? Från IT-Konsult till Bergsguide. Jag pratar med Bergsguidernas Bergsguide Om AI, Klättring, Naturen, Livet, Entreprenörskap och den personliga resan.Avsnitt 074 av Roberts Podcast med Andreas Bengtsson Moströmhttps://www.linkedin.com/in/andreas-bengtsson-moström-12b9433/✅ Prenumerera på Podden:https://podcasts.apple.com/se/podcast/robert/id1726949171https://open.spotify.com/show/6VjYlAHdeHQBTB0EDUjdDu?si=2dcbcc2ef9694bcc✅ Tips om Intressant gäst? Feedback? Maila:https://www.robertedvardsson.com0:00 Intro & bergsäventyr10:00 Klättringens grunder och säkerhet20:00 Nyfikenhet, lärande & att våga prova nytt30:00 Samtal om mångfald & olika perspektiv40:00 Utrustning, tält & livet på glaciären50:00 Expeditioner & att sova på väggen1:00:00 Sociala medier och innehållsskapande1:10:00 Teknologi & AI – framtidens möjligheter1:20:00 Kommunikation, relationer & missförstånd1:30:00 Mindset, motivation & personliga mål1:40:00 Träningsrutiner & klättringscoaching1:50:00 Avslutning & nästa äventyr

På streamingtjänster har många artister använt sig av ljud från naturen - som ett sätt att dela med sig av sina royalties för att stödja exempelvis biologisk mångfald. Men blir det bra musik, frågar vi P3:s musikkritiker Tina Mehrafzoon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På streamingtjänsterna har naturen blivit en artist. Som samarbetar med flera världsartister. Naturen bidrar med ljud och naturen får betalt i royaltys. Som går till bevarandet av den biologiska mångfalden. Reporter: Anna-Karin Ivarsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter att ha genomfört sin dröm om en internationell turné är r'n'b-artisten tillbaka med ett nytt album tio år efter att hon slog igenom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Möt artisten Cherrie i ett samtal om att gå tillbaka till sina konstnärliga rötter, och om varför r'n'b behövs i en orolig värld.SÅ BRA ÄR ALMA-PRISTAGARENS NYA BOKPå måndagen fick den franska författaren Marion Brunet ta emot Alma-priset för barn- och ungdomslitteratur. I P1 kultur berättar vår kritiker Lina Kalmteg om hennes senaste bok, ungdomsromanen ”Grått hav”.UTSTÄLLNINGEN SOM HYLLAR TEATERKOSTYMENEn svävande rokoko-klänning stor som en soffa, ett barn-nattlinne med små små kaniner och köttyxor på – och gyttjan som Ingmar Bergman beställde till Ofelias kjol. Allt det kan man nu beskåda på Scenkonstmuseet i Stockholm, för där har en stor utställning om teaterns kostymer öppnat. ”Illusionernas Abecedarium” heter den, och kulturredaktionens Jenny Teleman tog med sin sin kollega Maria Edström från Expressen dit. Hör reportaget i P1 kultur.NATUREN FÅR ROYALTIES I NYTT PROJEKTPå streamingtjänsterna har naturen blivit en artist - som samarbetar med stora världsartister. Naturen bidrar alltså med ljud – och får betalt i royalties som går till bevarandet av den biologiska mångfalden. Vår reporter Anna-Karin Ivarsson berättar om projektet ”Featuring Nature” i ett reportage.DÄRFÖR TOG DET 20 ÅR ATT GÖRA MADONNAN I GROTTANI del fyra i serien ”Da vinci avkodad” berättar Cecilia Blomberg om renässansgeniets ”Madonnan i grottan” - beställningsverket som tog över 20 år att slutföra.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

Præludium: Flor Peeters: Koral og variation over 'Kom, sandheds Ånd! og vidne giv' Fra det G.T.: 1. Mosebog 2, 4b-7 Salme: 723 vers 1-4 "Naturen holder pinsefest" Fra det N.T.: Johannesevangeliet 16, 23-28 Korvers: Rued Langgaard: Helligånd! Du samle folket (Tekst: Efter Grundtvig) Salme: 723, vers 5-6 Postludium: Flor Peeters: Fuga og toccata over 'Kom, sandheds Ånd! og vidne giv'

Ny Bilcrossprat - ut i naturen! Bidra til spleiselaget bak Bilcross.no? Vipps til 54 02 81. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har vært på årets første og, mest sannsynlig, eneste utstilling med hundene. Det resulterte i at Reborn endelig ble NUCH.Sommeren banker på døra og da er det dyrke- og sanketid. Naturen har det travelt og for oss som liker å sanke ville vekster begynner det for fullt akkurat nå. I tillegg skal egendyrkede grønnsaker såes og settes, så man blir ikke arbeidsledig med det første...I neste uke har vi besøk av Herman Hermannsen fra Reisa elvelag og vi skal snakke om den kommende pukkellaksinvasjonen i nordnorge. Hva gjøres for å møte pukkellaksen og klarer man å stanse den? Har du spørsmål sender du det til oss, så skal vi videreformidle det til Herman.Og har du spørsmål til oss som du vil vi skal svare på i podden er det bare å fyre avgårde en melding til oss. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden snakker vi om å dyrke grønnsaker på levende jord - helt uten noen form for sprøyting mot skadedyr. Gjest i podkasten er Lars Magne Georgsen. Han og kona bor på Godøynes utenfor Bodø. Der dyrker de hageinteressen sammen og klarer langt på vei å holde seg selv med grønnsaker gjennom året. De dyrker på naturens premisser - rett og slett på lag med naturen. Du finner Hagespiren her:https://hagespiren.no/Mail:hagespiren@outlook.comFølg gjerne Hagespiren Podcast på Instagram:https://www.instagram.com/hagespirenpodcast/Facebook:https://www.facebook.com/groups/hagespirenYouTube:https://www.youtube.com/channel/UCBHDkK1G9iu3Ytv_pgLCOjgTusen takk for at du lytter til Hagespiren Podcast!Del gjerne podkasten med andre som du tenker vil ha glede av den.Vil du gi et bidrag til driften av podkasten, kan du vippse din støtte til Hagespiren på vipps nummer 876362.Alle bidrag settes stor pris på! Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

I denne episoden diskuterer Eirin Andresen Betten, Jonas Hansen Meyer, Eilif Guldvog Hartvedt og Maria Olerud hvorvidt språket egentlig noen gang kan favne naturen, og hvor tett forfattere bør forholde seg på naturspråket. Finnes egentlig redningen fra alle vår tids kriser i en euforisk omgang med naturen, eller er dette bare en tåpelig romantisk drøm? Og er det så ille å være romantiker, egentlig? Bøker og tekster som diskuteres i episoden: «De fires tegn» og «Hunden fra Baskerville» (Sherlock Holmes) av Arthur Conan Doyle, «Roman 1987» av Dag Solstad «Jordfest» av Eivind Buene «Pubertet» av Ivar Lo-Johansson «Atonement» av Ian McEwan «Løpe ulv» av Kerstin Ekman «Hendelser ved vann» av Kerstin Ekman «Vargskinnet» av Kerstin Ekman «Fra helvete til paradiset» av Olof Lagercrantz «Influx and Efflux» av Jane Bennett «Hva vil det si å være en flaggermus? (What is it like to be a bat?)» av Thomas Nagel «Økologitrilogien» av Erland Kjøsterud «En annen verden må være mulig» av Bernhard Ellefsen, reportasje i Morgenbladet «Florateknikk og floramagi» av Anders Dunker i BLA 3 «Floratekhne» «Om de uvedkommende: Når steinen skriver» av Maria Olerud i BLA 3 «Floratekhne» «Katten» av Olav H. Hauge, fra «Dråper i austavind» «Utsikt fra en gresstue» av Harry Martinson Kortprosa av Tor Ulven, sannsynligvis fra «Etter oss, tegn» «Faust» (del 2) av Johann Wolfgang von Goethe, oversatt av André Bjerke Produsent: Jakob Meyers Kippersund Nesdal

En grønn resept denne gangen altså. To ganske ulike bøker, skrevet til ulike tider, men kjærlighet til naturen har de felles.

Naturen kalder i Marbæk så små og store er velkomne til Nationalpark/Marbækdagen den 25. maj i området omkring Myrthuegård Dorte Vind, leder af MYRTHUE – Natur, Kultur & Læring, fortæller her hvad hun glæder sig mest til.

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/1-2025.Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

For 80 år siden i dag kapitulerede det nazistiske Tyskland og Danmark blev befriet. I dagens K-Live husker og ser tilbage på, hvordan fejringen af befrielsen er i forandring - og måske forfald. Derudover dykker vi ned i om den drabelige natur i en ny rewilding krimi. Det Kgl. Teaters program er uambitiøst og lefler for det brede publikum. Det mener Jakob Steen Olsen, teateranmelder ved Berlingske. I denne uges Virkelig spørger Maya Tekeli ham, hvorfor teatret ikke skal være for alle, og om han egentlig bare er på tværs for at være det. Medvirkende: Forfatterne Dagmar Winther, Kenneth Degnbol & Moussa Mchangama, Jakob Steen Olsen, teaterkritiker. Vært: Louise Reumert Producer: Anna Correll Redaktør: Lasse Lauridsen

Nivå: A2-B1 I Sverige har vi något som kallas allemansrätten. Det betyder att vi har rätt att vara i naturen, plocka svamp och bär, bada, till och med sätta upp tält - även på privat mark. Det finns många viktiga regler att följa, som gör att denna fantastiska rättighet fungerar. Här går jag igenom allt! Vill du leva 9 dagar 100% på svenska, börja tänka på svenska, och samtidigt få en fantastisk upplevelse och vänner för livet? Ansök till sommarens Language Lock-in Boot Camp nu! Klicka här och ansök, och se om du har vad som krävs!   Transkript   Hallå hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast! Ja, idag ska vi prata om nånting som heter allemansrätten. Så, allemansrätten, det är, man kan säga att det är som en lag i Sverige som.. som gör att vi kan vara i naturen, njuta av naturen, vara på olika platser, till och med tälta och sådana saker. Men det finns många regler också, så det är inte bara en rättighet, också en skyldighet, eller många skyldigheter. Så det ska vi prata om idag, men först ska jag tacka några nya patrons. Så det är Sept, Anna, Hanno, Kai, Tock, Alessandro, Roy, Sten, Yulia och Mari! Så tack till er för att ni stödjer podden. För alla som vill stödja podden så går man till www.patreon.com/swedishlinguist. Ja, det var det vi skulle börja att säga. Så, ja, allemansrätten. Alltså, ja. Rätten som alla har att vara i naturen, att njuta av naturen helt enkelt. Man kan gå i naturen, cykla i naturen, paddla, alltså paddla kanot eller kajak, plocka bär, plocka svamp, till och med sätta upp tält. Okej, så. Och det här kan man göra också på mark som någon person äger, så också på privat mark eller liksom.. Ja, det finns lite olika regler som vi kommer till. Och det här systemet, det bygger på att man visar hänsyn till naturen, till djur, till markägare och så vidare, och att man inte stör och inte förstör, okej? Så att visa hänsyn, det betyder ungefär att man visar respekt, att man visar hänsyn, okej, så först och främst, vad får man göra? Alltså vad är okej att göra. ...för hela traskriptet, klicka här

Naturen och inte minst djuren har börjat vakna till liv. Här pratar vi om när djuren gjort förvånande saker eller dykt upp på ställen man minst anat! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Rosie hade en mink i toaletten, Frida kissade på tomten och stötte på en älg och Anders var med om en riktigt närgången hajupplevelse. I extramaterialet får vi bland annat höra om Hugos besök på en spritmässa och Annas ”fuktiga” altan

Ich freue mich sehr, dass wir fortfahren dürfen mit einigen Lektionen, die uns helfen sollen, im Glauben zu wachsen. Beim letzten Mal haben wir über die zwei Naturen nachgedacht, die in jedem Christen vorhanden sind, das „Fleisch“ und der „Geist“. Wir hatten uns auch Gedanken gemacht, wie wir denn Sieg über unsere sündige Natur erringen können.

Vi spanar på fåglar på Husrygg på Gotlands sydspets, där även den sällsynta gula våradonisen blommar. Och följer med på fågelguidning i 30-årsjubilerande Nationalstadsparken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson finns denna lördagsmorgon på Gotlands sydspets, närmare bestämt i naturreservatet Husrygg. Här har han stämt träff med fågelmålaren Lars Jonsson, och botanisten Caroline Edelstam, för att leta vårtecken både i luften och på marken.För det är just nu som den märkvärdiga, sällsynta och alldeles knallgula växten våradonis blommar här. Den finns bara på kalkrika marker på Öland och Gotland och är en växt som många vallfärdar för att få se. Caroline Edelstam guidar oss till den och andra tidiga vårväxter.Södra Gotland är också hemmaplan för författaren, ornitologen och fågelmålaren Lars Jonsson. I sina skissböcker fångar han här allt från skärfläckornas gracila silhuetter till rödhakens näpna uppsyn. Under morgonen skådar vi efter sträckande tättingar och patrullerande rovfåglar längs kuststräckan vid Hoburgen, och lyssnar efter nyanlända lövsångare. Kanske dyker ringtrast och härfågel upp!För över 30 år sedan tog Henrik Waldenström initiativet till det som skulle bli Tisdagsklubben. Då som ett sätt att inventera fåglarna i ett stort område i Stockholm som var på gång att exploateras. Naturen skyddades istället, och 1995 invigdes Kungliga Nationalstadsparken. Men Tisdagsklubbens guidade fågelturer fortsatte. Naturmorgons Mats Ottosson följde med ett entusiastiskt gäng en kall apriltisdag.Ett djur simmade lite knyckigt fram i Solbergatjärn i Insjön utanför Leksand häromdagen. Men vad ÄR det för något? Det undrar Håkan Danielsson Wahl och dottern Astrid Wahl som fångat mysteriet på film. Vi har nosat upp en expert som kan svara på den frågan.Och hemma hos Fredrik och Anna Maria i Söderala i Hälsingland flyger en underlig blåmes varje dag upp och ner som en hiss utanför fönstren. Är den knäpp på något sätt, och kommer den att svälta ihjäl? Den tycks ju inte ha tid att äta. Ekologiprofessor Susanne Åkesson förklarar vad det märkliga beteendet handlar om.Det är knepigt att skilja gäss från varandra. Och för att göra det ännu svårare finns det en hel del hybrider mellan de olika gåsarterna ... Ofta finns inte hybriderna med i vanliga fågelböcker. Så när Naturmorgonlyssnaren Emmy Andersson fick syn på en gås som såg ut både som grågås och kanadagås hittade hon inget i fågelboken. Ja, hur funkar det här med gåshybrider? Fågelkännaren Henrik Lerner är intresserad av just det och hjälper till att reda ut Emmys gåsmysterium.Så här i Valborgstider spanar många lite extra efter våren. Vi har frågat lyssnarna efter de bästa vårtecknen och tipsar om att rapportera in hur långt våren har kommit till Vårkollen.Växter kan vara både stickiga och giftiga. Varför då? Det är temat i veckans kråkvinkel av Karin Gyllenklev.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för! Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20220830.Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Har du egentlig brug for en sø, for at tage et skovbad og hvad er det helt præcist naturen gør ved os, der er så hamrende godt? Når du terger en pause på en bænk mens og retter dit ansigt mod solen, så sænker du din puls samtidig som din krop tanker d-vitamin. En rigtig win win. I denne episode vil du få svar på hvad det helt konkret er naturen gør ved vores hjerne, vores hormoner og vores sanser, som er så godt for os. Du vil høre om naturterapi, om misforståelserne ved at skovbade og ikke mindst, så er der hele to boganbefalinger i denne episode. Kom ind i foråret med hele dig og få prioriteret de lækre ting der venter for krop og sjæl. Boganbefalinger: Maj My - 'Blødt' Simon Høegmark og Jannie Schødt - 'I pagt med naturen' Episoder indenfor samme tematik: #127 Craft

Jonna Bornemark om hur vi kan skapa en kultur med respekt för djur och natur. Och så letar vi pinnar med Miranda Sherman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofi kan låta abstrakt. Men filosofen Jonna Bornemark tar filosofin in i kroppen, till umgänget med hästarna och med mörtarna i sjön. Hur kan vi beskriva det levande utan att hamna i en mekanistisk syn på naturen, alltså där människan skiljs från naturen, men ändå inte förmänskliga de andra djuren? Vår fältreporter Lisa Henkow träffar Jonna Bornemark i hästhagen i ett samtal om möjligheten att skapa kulturer med respekt för djur och natur.Varför dras så många till pinnar? Exempelvis har pinn-kontot Official stick reviews mer än tre miljoner följare på instagram. Miranda Sherman utforskar detta i sin nya bok ”Pinnar” och hon säger själv att pinnarna räddade henne i en tung period i livet. Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med henne ut på pinnepromenad.Även svampfantaster gillar att leta efter pinnar – eftersom det finns svampar som gillar att växa just på pinnar!. Majken Ekstrand berättar om några av dem.Och fåglar gillar pinnar! Skatorna till exempel. På många håll i landet kan man se dem flyga runt med en pinne i näbben just nu, på väg till sitt bobygge. Men hur går skatornas bobyggande till egentligen, och hur väljer de plats för sitt bo? Det undrar Urban i Malmö, och vi skickar frågan vidare till ekologiprofessor Susanne Åkesson.Nu är datumet klart för årets Fågelsångsnatt! Natten mot lördag 17 maj öppnas etern upp för åtta timmar fågelsångsradio. Vi berättar vilka platser vi sänder från i år och så smyglyssnar vi på hur det kan låta, både i radion och utomhus, om några månader.Och så berättar marinbiologen Kerstin Johannesson om smaltången i Östersjön som visat sig vara vanlig blåstång - och som är en enda stor hon-klon.I veckans kråkvinkel önskar Thomas Öberg sig största möjliga tystnad.Programledare är Mats Ottosson.

Design Kan & Cultivate Today  Kunstens og kulturens kraft i klimakrisen   Hvordan kan kunst, design og kultur påvirke vores beslutninger og handlinger i forhold til klimaet? Vi undersøger, hvordan kulturen kan være en drivkraft for forandring og ændre adfærd gennem konkrete eksempler. Kristina May og Mads Kjøller Damkjær (stifter af kulturinstitutionen Cultivate Today) er aftenens værter i denne anden af to episoder omhandlende kunst og klima. Vores gæster i panelet er Isabella Hindkjær, chef for P3 på Danmarks Radio, der deler sine erfaringer med at formidle komplekse emner som klima til et bredt publikum. Isabella fremhæver blandt andet mediernes afgørende rolle i at forme offentlig mening og adfærd, med eksempler som DR's dækning af klimaspørgsmål. Med i panelet har vi også Katja Iversen, CEO for UN Life, der er stærkt engageret i at bruge kulturens kraft til at fremme social forandring. Katja fremhæver, hvordan populærkulturen former vores holdninger, normer og adfærd, og hvordan UN Live samarbejder med internationale kunstnere om at give naturen en stemme – bogstaveligt talt. Naturen selv er nemlig blevet registreret som kunstner, så når musik indeholder naturlyde, tilfalder en del af royalties direkte bevaringsprojekter. Dette innovative greb illustrerer, hvordan kreativitet kan omsættes til konkret handling i klimakampen. Denne podcasten er optaget med et “live” publikum i Charlie Tangos skønne lokaler på Østerbro og støtte af Statens Kunstfond.   #KunstOgKlima #Bæredygtighed #Kreativitet #DesignForChange #CultivateToday #isabellahindkjær #katjaiversen #designkan #designpodcast #amcopenhagen “designkanpodcast #kunstenskraft

Trass i alt vi i dag veit om tap av artar og biomangfald, så misbrukar vi framleis fjella, skogane, fjordane og myrane våre som om dei var uendelege ressursar. – Gode demokrati er lyttande, seier filosofane Inga Bostad og Odin Lysaker, – også til dei som ikkje høyrest så godt. Men korleis utvidar vi demokratiet til å gjelde dei stemmelause? Kva vil det eigentleg seie å snakke på vegner av naturen? Og kva vil det seie, i praksis, at noko har lik verdi? Har miljøfilosofien spelt fallitt? I denne episoden av Universitetsplassen gjer vi eit filosofisk djupdykk i økosentrisk tenking – for folk flest, for politiske handverkarar og for skulefolk. Programleiar er Monica Bjermeland.

Design kan bringe naturen tæt på mennesker I dette inspirerende afsnit af 'Design Kan' dykker vi ned i, hvordan design kan bringe naturen tættere på mennesket. Vi møder landskabsarkitekt og grundlægger af Opland, Peter Juhl, og hans samarbejdspartner Jakob Kristensen fra Grøn Vækst, der begge arbejder for at skabe bæredygtige og biodiverse landskaber. Opland er kendt for at tænke naturen ind som en aktiv medspiller i byens rum, hvor hver plante, sti og vandløb har en funktion, der fremmer både økologi og trivsel. Deres projekter strækker sig fra store urbane områder som Ørestad Nord til intime, lokale samfundsorienterede løsninger. Med fokus på at balancere naturens egne rytmer med menneskelige behov, udfordrer Opland den traditionelle tilgang til landskabsarkitektur. Gennem en kombination af videnskabelig indsigt, kreativitet og praktisk samarbejde viser de, hvordan design kan gøre en reel forskel i vores hverdag – og hvordan fremtidens byrum kan blive meningsfulde forbindelser mellem mennesker og natur. Glæd dig til et afsnit, hvor visioner, konkrete løsninger og et dybt engagement i naturens betydning for os alle bliver sat i fokus. Vært og interviewer Kristina May   #designkan #designcan #amcopenhagen #designpodcast #AMpodcast #AMCopenhagen #opland #landskabsarkitekter #landskabsarkitektur #grønvækst #biodiversitet #bringenaturentætpå

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Gast: Pfr. Peter van Briel, Sprecher der "Karl-Leisner-Jugend", Hopsten-Halverde Wer ist Gott? Wer ist Jesus Christus? Christliche Theologen haben sich darüber von Anfang an den Kopf zerbrochen und sind auf zwei Antworten gekommen: Gott ist dreifaltig und Jesus hat zwei Naturen. Aber damit kann man natürlich ohne Erklärung nichts anfangen. Außerdem: Was bringen solche Definitionen für den eigenen Glauben, für die persönliche Beziehung zu Gott? Antworten darauf gibt Pfarrer Peter van Briel in diesem Grundkurs des Glaubens. Er erklärt, was hinter den Begriffen "dreifaltig" und "zwei Naturen" steckt und warum das ein Anlass zu echter, tiefer Freude ist.

Denna monolog är en inläsning av texterna När träden faller i Vombsjön och Att växa trots tomhet: en vandring i Rinnebäcksravinen som du hittar på Salih.nu. Texterna är inlästa av Salih Tufekcioglu.Lyssna på alla poddavsnitt med Salihs monologer, klicka här.

Floden Magpie river i Kanada har tillskrivits egna juridiska rättigheter, till exempel rätten att få flöda fritt. Det finns olika modeller som försöker mäta och prissätta trädens tjänster på en specifik plats. Är det här smarta sätt att skydda den biologiska mångfalden på? Stina och Åsa träffar forskarna Jenny Klingberg på Göteborgs universitet och Viktor Elliot vid Handelshögskolan, för att pratar om hur den biologiska mångfalden och näringslivet kan mötas i en marknadsekonomi.

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProgramledare:Jenny Berntsson-Djurvalljenny.berntsson-djurvall@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Cykeln gjorde världen större och gav en ny frihet både på landsbygden och i staden under 1900-talet. I Svenskfinland blev cykeln, särskilt för kvinnor, en symbol för modernitet och utforskning. Den öppnade dörrar till både geografiska och personliga upptäcktsfärder.I bondesamhället var världen liten. Kommunikation och resor gick långsamt och sträckte sig sällan längre än till grannbyarna. Moderniseringen under 1900-talet öppnade upp både nationen och världen. Cykelresor i svenskbygder och båtresor till Sverige blev också en kulturell process där nya rum erövrades.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Blanka Henriksson, docent i folkloristik och äldre universitetslektor i kulturanalys vid Åbo Akademi, samt Fredrik Nilsson, professor i nordisk etnologi vid Åbo Akademi. Båda har varit redaktörer för bokserien Vardagens föränderliga rum i tre delar. Dagens avsnitt fokuserar på Naturen och platserna – Vardagens föränderliga rum under 1900-talet, vol. 1.Under 1900-talet svepte modernitetens vindar genom det finländska landskapet. Urbanisering, industrialisering och nya kommunikationsmedel ersatte det gamla bondesamhällets statiska rytm med en dynamisk och mobil tillvaro. Byns begränsade livsval ersattes av fler möjligheter. Men ökad frihet ledde till frågor om identitet och kulturell kontinuitet, särskilt för den svenskspråkiga minoriteten i Finland.Att cykla är inte bara en fysisk aktivitet utan också en kulturell process där vi kategoriserar och skapar ordning. I Finland erbjöd cykeln möjligheten att överbrygga långa avstånd och upptäcka nya områden, ofta med en känsla av äventyr. En resa kunde leda genom välbekanta landskap men också in i nya kulturella rum, som i berättelser om rökbastur och möten med det finska folket.Under 1930- och 1950-talen var cykelfärder populära i Svenskfinland, särskilt bland unga kvinnor. Med långa resor utmanade de både sina egna gränser och samhällets förväntningar. En dagbok från 1933 berättar om en cykelfärd från Kaskö till Nykarleby, där naturens skönhet och historiska platser vävdes samman. Monument vid Oravais och minnesmärken i Österbotten gav resan en symbolisk tyngd, medan praktiska utmaningar som dåliga vägar och oväder satte deltagarnas uthållighet på prov.Cykeln förknippades med frihet men också med oro. Kvinnors ökade mobilitet ifrågasattes och debatterades. Kunde cykling leda till omoral eller frigörelse från traditionella könsroller? Cykeln förändrade inte bara individers liv utan också landsbygdens och stadens dynamik. Gårdfarihandlare och cykelbud utnyttjade cykelns praktiska fördelar för att nå fler kunder snabbare. Samtidigt utmanade cykeln etablerade normer, även för kyrkans män. Präster i Finland cyklade ofta men undvek att göra det i prästkläder, eftersom cykeln förknippades med kommersialism och modernitet – värderingar som kunde stå i konflikt med kyrkans ideal.Lyssna också på Det glada 1920-talet speglar vår tid.Bild: Mirjam Männikkö och en okänd ung kvinna i korsningen av Tavastehusvägen och Nurmijärvivägen i Koskenmäki, Tusby, Sommaren 1934. Kervo museitjänster (Kerava museitjänster) Sinkka, foto: Katri Sampola.Musik: Missä yösi vietitkään medArvi Tikkala (1939) Kompositör: Robert Wilhelm Von Essen Textförfattare: Eine Laine. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En simtur i en engelsk vallgrav tar oss in i den brittiska genren nature writing. Och finns det en motsvarighet i Sverige? Om och med författare som Roger Deakin, Kathleen Jamie och Helena Granström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 25 år sedan startade en våg av brittiska naturböcker. Roger Deakin var med boken ”Waterlog” en av dem som öppnade dammluckorna och snart svämmade bokhandlarna över av naturböcker med en personlig touch. Genren fick till och med ett namn – nature writing.Naturmorgons Mats Ottosson har gjort hembesök hos två av författarna i genren – i Edinburgh hos skotska Kathleen Jamie som skrivit böckerna ”Findings”, ”Sightlines” och ”Surfacing”, och så hos tidigare nämnda Roger Deakin i Suffolk. Han är visserligen avliden sedan 2006 men det går att hälsa på där han bodde, Walnut tree farm. Det går till och med att ta en simtur i vattendraget ”the moat” i Deakins anda – det var här han fick idén här att simma sig genom Storbritanniens alla åar och floder, det som sedan blev boken Waterlog. Sagt och gjort, Mats Ottosson tog en grön simtur här, och passade också på att intervjua naturjournalisten Patrick Barkham som skrivit en biografi om Roger Deakin.Dagens program tar alltså avstamp i den brittiska genren nature writing, men undersöker också svenska naturskildringar. Från Harry Martinson till Helena Granström. Den senare möter vi i ett samtal om vilken natur som är viktigast att skildra, kalhygget eller gammelskogen? Och hur man beskriver naturen på naturens sätt, där arterna får ta plats – samtidigt som många i Sverige idag inte kan namnen på dem eller har egna personliga erfarenheter av naturen.Vi ringer också upp Daniel Sandström, förläggaren som gav ut boken ”Ålevangeliet”. Varför blev just den en succé, behöver vi fler sådana böcker och borde vi också ha en genre som ”nature writing” i Sverige?Mikael Niemi medverkar med en nyskriven kråkvinkel just på temat att skriva om naturen.I studion finns både reporter Mats Ottosson och programledare Jenny Berntson Djurvall.

I denne episoden av Nørdehjørnet dykker vi ned i miljøpsykologi og utforsker hvordan naturen og omgivelsene våre kan påvirke både fysisk og mental helse. Finnes det en sammenheng mellom treningsresultater og naturen rundt oss? Og hvorfor har naturen en så positiv effekt på stressregulering? Bli med når vi ser nærmere på hvordan omgivelsene våre spiller en rolle for velvære, prestasjon og stress. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På en klit ved vestkysten nær Vorupør i Nordjylland ligger der blomster og fyrfadslys, og et hjerte er formet af sten fra stranden. Det vidner om en tragisk hændelse i slutningen af august, hvor to tyske drenge legede i klitten og blev begravet af sandet og kvalt. Naturen kan selv i Danmark både være forudsigelig og vild. Men skal vi bare leve med, at det værste kan ske? Eller er der noget, nogen kunne have gjort, så de to tyske drenge ikke havde endt deres liv på en dansk strand? I dagens afsnit af 'Du lytter til Politiken' fortæller Lars Dahlager om sit besøg i Vorupør, hvor han tog op for at finde ud af, hvordan beslutninger og forsømmelser langt tilbage i tiden måske også har en del af ansvaret for tragedien i klitten.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det blir mycket naket, naturligt och en hel del annat! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Nakenbad, luftgevärsskytte och nageltrång! Det är bara några av ämnena i kvällens utflippade podd!Robban bjuder på sitt första möte med kvinnokroppen, och han blev livrädd!Det blir också tävling: Inte helt fel!Det är faktiskt inte den enda tävlingen för vi ska också reda ut vem på redaktionen som kan skala och äta en banan snabbast utan att använda händerna.