Podcasts about Naturen

Frustration över att viktiga ekosystem kollapsar har lett till en växande rörelse för naturens rättigheter med juridiken som vapen söker dom upprättelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan träd ha egna juridiska rättigheter? En sjö? En flod? En lagun?Med juridiken som vapen driver aktivister och forskare på för att naturområden ska erkännas som egna juridiska personer, och inte bara egendom som kan ägas och utnyttjas. Konflikt ser närmre på det första ekosystemet i Europa som fått egna juridiska rättigheter, ett personnummer och ett bankkonto: saltvattenlagunen Mar Menor i sydöstra Spanien.Medverkande: Teresa Vicente, jurist vid Murciauniversitet, Francisca Gimenez Casualdero, biolog vid Alicanteuniversitet, Isabel Rubio, pensionerad lärare, bloggare och miljöaktivist, Grupo G's España, ledande europeiskt jordbruksföretag i Murciaregionen (skriftligt uttalande), Visa Kurki, vid juridiska fakulteten på Helsingfors universitet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola mflProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReporter: Samuel WilliamsTekniker: Victor Bortas RydbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Flere landmænd midt i livet sælger jorden. Danmark køber stadig mere frugt og grønt i udlandet. Landbruget vil have flere græssende dyr i naturen. Og så rammer lavere priser dansk udlandslandbrug

Vi fortsätter att förundras och njuta av naturen och hör fler berättelser från bland annat skog, mark och sjö! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Annie övernattade i en kåta vid Kebnekaise som visade sig även husera lämlar och möss, Nina är fritidsbiolog och har ett 40-tal olika arter av gråshuggor där hemma och Morris berättade om när han var på Öland och husbilens vindruta täcktes av en bisvärm.I extramaterialet hör vi om oxiderande koppartak och schyssta grannar.

I naturen kan man både njuta och förundras. Vi ger oss ut bland buskar, berg och stränder och hör berättelser om oväntade upplevelser ute i det fria! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Karin vandrade rakt in i en nakenfotografering, Datten hittade en pyntad julgran mitt i skogen under svampplockningen och Fredrik berättar om en intensiv, dramatisk och blöt vildsvinsjakt!I extramaterialet pratar vi om hur både klurigt och roligt det är när Göteborgsvarvet tar över stan, om pappersbiljetter versus e‑biljetter och om peppen inför Kvällsdoppet!

I denne episoden av Biohacking Girls har vi besøk av vår gode venninne Camilla Schjelderup også kjent som @okologisk, og konferansier på Biohacking Weekend de siste to årene.En varm, jordnær og inspirerende samtale om noe som kanskje er den mest grunnleggende formen for biohacking vi har: naturen selv. Camilla lever mellom Provence og Nesodden, med hendene i jord, frø, blomster og sesonger og minner oss på noe moderne mennesker ofte har glemt:At vi selv er en del av naturen. Vi snakker om hvordan lys, jord, lukt, rytmer og sesonger påvirker nervesystemet, hormonene våre og følelsen av å være levende. Om hvorfor det å gå barbent, spise bær i sesong, kjenne solen på huden og at det å dyrke noe selv kanskje ikke er så avansert som vi tror.Vi er blant annet innom:- naturen som den ultimate biohacken- sprøytemidler i blomster og den skjulte baksiden av blomsterindustrien- ugress, løvetann og hvorfor naturen kanskje vet bedre enn oss- sommerens magi, lys og biologiske rytmer- bær, sesongmat og kontakt med naturens syklus- grounding og det å gå barbent ute- parfyme, lukt og hvordan dufter påvirker oss- livet mellom Provence og Nesodden- Camillas mor, oppvekst og kjærligheten til hagearbeidKos deg med episoden og kanskje du kan lære mer om å roe ned, koble av støyen og finne tilbake til det ekte.For kanskje det beste vi kan gjøre for helsen vår er å gå ut, ta på jorden og huske hvem vi er.Du finner Camilla Her: @okologisk, https://okologisk.substack.comhør mer fra Camilla i episode 174 av Biohacking GirlsRedigert av Micdrop Media

Ala Mirza är pedagog, odlingsledare och biodlare. Hon tror på att små steg leder till stora förändringar och på kraften i att odla, båda mat och gemenskap. I min bod (Alas populära Instragram-konto) Shoppa naturlig honung direkt från Alas trädgård Alas personliga hemsida

Præludium: Andreas Armstorf: Komm, heiliger Geist, Herre Gott Fra det G.T.: Esajas 57,15-19 Salme: 308 "Helligånd, vor sorg du slukke" Fra det N.T.: Johannesevangeliet 16, 23b-28 Korvers: Merete Kuhlmann: O Gud, vi falder dig til fode (tekst: N. F. S. Grundtvig) Salme: 723 "Naturen holder pinsefest" Postludium: Niels Wilhelm Gade: Allegretto C-dur

Många söker sig till naturen när livet är tungt. Havet och skogen kan både sänka ett högt blodtryck och minska stress men det gäller inte alla. Pia Sundhage har levt sin passion men också tränat på att göra det hon inte vill.

Krisen kommer inte att vara lugn och harmonisk och vi behöver träna på att hantera stressen och hitta ro. Anette samtalar med Frida som är mental coach men också utbildare inom hemberedskap i Friluftsfrämjandet. Det tipsas om flera bra verktyg för mental träning hemma samt styrkan i att träna detta i naturen. Shownotes och länkar på https://www.hemberedskap.se/avsnitt468 Stötta oss och lyssna på extra bonusavsnitt på https://www.patreon.com/hemberedskap

Naturfilmens Grand old man, David Attenbourgh, fyller 100 år! Hur har han format berättelsen om naturen och människan? Och vad är det egentligen för urberättelser som kommer till ytan i naturfilm? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtal med Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen; Henrik Ekman, berättarrösten i SVT:s naturfilmer samt Sara Ek, kritiker på Kulturredaktionen.IIDA TURPEINEN GÖR SUCCÉ MED ROMAN OM UTROTAD SJÖKODen finska författaren Iida Turpeinen gör just nu succé världen över med boken ”De levande” – en roman där Stellers sjöko spelar huvudrollen – ett djur som upptäcktes 1741 och utrotades bara 27 år senare. Reporter Lina Kalmteg stämde träff med henne på Naturhistoriska i Stockholm, där ett av få skelett finns bevarade. SARA PARKMAN HITTARTILLBAKA TILL TRON PÅ KONSTEN PÅ NYA ALBUMET ”ASTER, ATLAS”Sedan debuten för tio år sedan har Sara Parkman samlat på sig en stor följarskara och pushat gränserna för vad folkmusik kan vara. Nu är hon aktuell med sitt tredje album ”Aster, Atlas” – en platta som började spira efter en lång period av hårt arbete när hon fick landa i en fransk klosterträdgård, och lät henne hitta tillbaka till tron på konsten. ESSÄ: ODLA SIN TRÄDGÅRD – ORWELLS ROSOR, STRINDBERGS HAT OCH MÖBLER AV PLAST Trädgårdsarbete var centralt i George Orwells och många författares liv. Selma Yousif Mesbah sticker ner händerna i jorden – i jakt på ett hem.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Longyearbyen er verdens nordligste by, og ligger på Svalbard langt nord i Arktis. Byen ble opprinnelig etablert som et gruvesamfunn, men er i dag et moderne lokalsamfunn med forskning, turisme og utdanning. Her finnes både universitet, kulturtilbud og et unikt internasjonalt miljø. Naturen rundt er vill og spektakulær, med isbreer, fjell og lange perioder med midnattssol og mørketid.Vi får bli med Haakon Kvaale fra Svalbard Museum på en guidet tur. Med på turen er også sjåfør, isbjørnvak og formidlingsleder ved Svalbard Museum, Anna Karslegard og kamerakvinne Ingrid Stavrum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Generationer före oss lärde sig naturen genom vardagen - att bedöma isar, hitta vatten, göra upp eld och laga mat utan el. Idag har mycket av kunskapen ersatts av väderappar, vandringsleder och kommunala hemsidor. I det här avsnittet pratar vi med utomhuspedagogen Agneta Fries från Naturskolan i Umeå om varför naturfärdigheter är en del av Sveriges civila krisberedskap, hur friluftsliv kan stärka både praktisk beredskap och psykisk/social resiliens - och hur vi faktiskt kan ta tillbaka den här kunskapen, för oss själva, våra barn och samhället i stort.

听前提示一、每期提供10个单词，每个单词都会有2-3个例句，方便理解记忆。二、每个单词和句子都会重复5遍，其中第2遍为慢速，有助于识别。三、本材料的整体难度较低，可以用来听力磨耳朵和单词查漏补缺。Day 1511501.Narrowa.狭窄的，狭的，狭隘的We walked along a narrow path.我们沿着一条狭窄的小路行走。The road is too narrow for cars.这条路对汽车来说太狭窄了。The narrow roads were blocked by cars.狭窄的道路被汽车封锁。1502.Nationn.民族，国家n.民族，国家Japan is an industrial nation.日本是一个工业国家。Vietnam is an independent nation.越南是一个独立的国家。These changes will benefit the nation.这些变化将使国家受益。1503.Nationala.民族的，国家的，国立的Today is a national holiday.今天是国定假日。Every country has its national flag.每个国家都有自己的国旗。Please stand up for the national anthem.奏国歌时请起立。1504.Naturala.正常的；自然界的，天然的That's perfectly natural.这很自然。Earthquakes and floods are natural disasters.地震和洪水是自然灾害。1505.Naturallyadv.自然地，天性地Her hair is naturally curly.她的头发自然卷曲。My hair is just naturally thick and curly.我的头发自然浓密而卷曲。1506.Naturen.自然界，大自然；本性He is lazy by nature.他天生就是懒惰的。1507.Navyn.海军Why do you want to join the navy?你为什么要加入海军？1508.Neara.近的，接近的 prep.靠近 ad.接近Is there a mall near here?这附近有购物中心吗?Don't let that dog come near me.别让那只狗靠近我。She lives near the ocean, but she can't swim.她住在海边，但不会游泳。1509.Nearbya.附近的ad.在附近 prep.在.….附近Is there a pharmacy nearby?附近有药房吗？Although she lives nearby, I rarely see her.虽然她住在附近，但我很少见到她。1510．Nearlyad.差不多，几乎It's nearly six o'clock.快六点钟了。I've worked here for nearly two years.我在这里工作了将近两年。

Kjell Borgström har bott i Krusboda i 51 år och har varit med i Naturskyddsföreningen så länge han minns. Han har arbetat som arkitekt och tyngdpunkten för hans engagemang har varit samhällsplanering. I styrelsen har han skrivit 110 yttranden om de förändringar som planerats som påverkat naturvärdena. Nyligen kunde man läsa i lokaltidningen om hur Kjell snickrat ihop en uggleholk till Tyresös kända kattuggla vid Kolardammarna. I samtalet med Ann Sandin-Lindgren diskuterar de hur Tyresö har utvecklats och vilka aktiviteter och frågor som Tyresö Naturskyddsföreningen (TNF) organiserar. Det är glädjande att TNF har 1500 medlemmar men Kjell menar att fler måste engagera sig i styrelsearbetet efter att eldsjälen Solveig Dahl trappar ner.

Snakk med naturenDenne gang blir det mye lyd i monitor, for nå snakker vi om å lokke, etterligne og komme tett på dyr og fugler ved hjelp av stemmen. For noen er det et hjelpemiddel til jakt eller foto, for andre bare en lek med naturen – men uansett handler det om å forstå hvordan dyrene kommuniserer. Og er det noen som kan det så er det Dag Kjelsaas.Vi starter med enkle lyder fra husdyr, men det er i møtet med ville arter det blir virkelig spennende. Kråka, nøtteskrika, ugler – og til og med elg – kan lokkes inn hvis du treffer riktig. Det krever øvelse, timing og litt guts, men gir også en helt egen følelse når noe svarer tilbake ute i skogen. Les mer:FacebookPodkasten VillmarkslivDu støtter oss ved å abonnere på Villmarksliv, Jakt eller Alt om Fiske. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rørosmeieriet produserer så mye økologiske meieriprodukter at produksjonen ikke henger med. Det sier noe om markedet. Det sier også noe om systemet.Trond Vilhelm Lund er meieribestyrer i Rørosmeieriet. De har vært med å bygge opp markedet for økologiske meieriprodukter, og er i dag ledende på både utvalg og produksjon. De ble tidligere i år kåret til Norges mest bærekraftige varemerke av 10 000 norske forbrukere.I samtalen er vi innom starten: da bønder tok over da Tine la ned meieriet på Røros. Vi snakker om bruddet med Tine, om hvordan samarbeidet med Coop ble en strategisk mekanisme for å drive frem veksten av Røros-merkevaren, om finanskrisen som tvang dem til å bli kreative, og viktigheten av lokal foredling . Vi er også innom eierskiftet – og hva det gjør med en bedrift som er bygget på langsiktighet. Og vi snakker om hva som faktisk skal til for å nå det politiske 10%-målet for øko: hvorfor Røros nå betaler 25 øre i tillegg til bønder som legger om, og hvorfor sentraliseringen av norsk foredlingsindustri er problematisk for norsk matproduksjon.God fornøyelse!01:42 Om Trond14:36 Finanskrisen og de første produktene16:08 Verdens første artsspesifikke melk18:08 Bruddet med Tine og samarbeidet med Coop20:59 Norges mest bærekraftige merkevare 202622:50 Visjon: i takt med naturen33:09 Eierskifte – fra grundereid til privat kapital36:44 Økomålet: 4% i dag, 10% innen 203239:15 Du er ikke bare litt gravid51:00 Unge forbrukere og etterspørselseksplosjonen54:20 Rørosmeieriet støvsuger norsk økomelk56:57 Bonusprogram for nye økobønner59:00 Kan Røros gå utenom systemet?01:11:50 Lokal foredling og sentraliseringsfellen01:23:25 Veien videre for Rørosmeieriet01:25:08 Norsk mat i ett måltid

I detta fascinerande samtal möter vi Gita Minou som vid 60 års ålder utan tidigare erfarenhet flyttade ut i skogen. Syftet var att läka. Gita hade levt flera år i princip instängd i sin lägenhet, rädd för att gå ut på grund av en extrem kemikalie-allergi. Minsta doft av shampo eller avgaser gjorde henne sjuk. Hon upptäckte när hon kom ut i skogen började hon läka på riktigt, så hon bestämde sig för att utforska om det gick att bo i skogen ett helt år. Hör Gita berätta om de otroliga insikter hon fått om oss som människor, efter att ha bott utomhus under tre vintrar. Förutom läkning gav skogen henne också lärdomar som idag gör att hon släppt många rädslor. Att veta att hon kan överleva och att kroppen producerar sin egen värme har gett henne ett otroligt inre lugn. Gita är en riktig äventyrare och utforskare av människans essens. Frågeställningen "Vad betyder det på riktigt att jag är naturen?" är det som driver henne framåt. Mer information om Gita: Gitaminou.se Instagram: GitaGuidedByNature Medverkande: Maria Dupal, Anders Ahlin och Gita Minou Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magdalena Andersson är partiledare för Socialdemokraterna och tidigare statsminister. I det här avsnittet möter hon Arash Gilan i ett samtal som rör sig mellan makt, ansvar och vad det egentligen innebär att stå stadigt när det blåser. Hur fattar man beslut när man inte har alla svar? Magdalena beskriver beslutsfattande som ett hantverk där erfarenhet, omdöme och känsla för timing väger lika tungt som analys. För någonstans tar siffrorna slut, och då måste något annat ta vid. Det blir ett personligt samtal om att bära ansvar, om ensamheten på toppen och om vikten av att ha människor omkring sig som ser mer än rollen. Om rötter, relationer och det som hjälper en att inte tappa bort sig själv när tempot är högt. Samtidigt finns det något jordnära mitt i allt. Naturen, rörelsen, blommorna. Det som skapar distans och ger perspektiv när besluten är som svårast. Ett avsnitt om ledarskap bortom titlar och prestation. Om att våga stå kvar, fatta beslut och fortsätta framåt även när det inte finns några enkla svar. Följ Arash: LinkedIn - https://www.linkedin.com/in/arashgilan/ Substack - https://arashgilan.substack.com/  Förbeställ Arash bok 404: Människan saknas  https://volanteshop.com/?s=404&post_type=product&orderby=published Rabattkod: 404 Vill du prata marknadsföring? Jag, Arash Gilan, VD på Viva, lyssnar mer än gärna på dig och hjälper dig att hitta en lösning på dina utmaningar. Läs mer på vivamedia.se/vdpodden-boka   Ta del av vår guide om AI-driven marknadsföring! Ladda ner vårt Whitepaper och lär dig hur AI kan ta din marknadsföring till nästa nivå: vivamedia.se/whitepaper/ai-driven-marknadsforing  Glöm inte att följa podden och lämna en recension – varje omdöme hjälper oss. Tillsammans kan vi få podden att växa och därmed bjuda in fler intressanta gäster!

Usynlig i naturenI dag skal vi snakke om kamuflasje. Når snøen forsvinner og livet våkner i skog og fjell, er dette høysesong for telt, nett og enkle skjul. Det er ikke bare for jegere og fotografer, men for alle som vil komme tett på naturen. Du kan sette opp telt i utmark i inntil to døgn i lavlandet, så lenge du holder 150 meter avstand fra hus og hytter, mens mer permanente løsninger krever tillatelse fra både grunneier og ofte kommunen.Det enkleste er et ferdig kamuflasjetelt, gjerne popup. Vanlige telt kan fungere, men er mindre praktiske med tanke på sikt og åpninger. Kamuflasjenett er lett å bruke, men gir begrenset skjul, mens barhytter gir god effekt hvis de bygges skånsomt og i dialog med grunneier. Uansett løsning: tenk helhet, bryt opp formen, og sørg for å gli inn i landskapet. Og når du drar hjem – det skal ikke synes at du har vært der.Les mer:FacebookPodkasten VillmarkslivDu støtter oss ved å abonnere på Villmarksliv, Jakt eller Alt om Fiske. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Genom historien har mörkhyade frånskrivits förnuft och människovärde. Selma Yousif Mesbah ser en annan upplysning med rötter i Afrika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När jag föreställer mig en filosof som lämnat civilisationen för att söka sanningen, få insikter om livet och dess mening, reda ut hur det egentligen ligger till med Gud och skapelsen, ser jag en man framför mig. Det är gamla tider, han är säkert klädd i någon form av tunika och ser betänksamt ut över kosmos under klara stjärnnätter. Efter ett par år lämnar han sin grotta med en skrift som ska förändra människors sätt att tänka, idéer som är tongivande än idag. Det är en vit man jag ser framför mig, eller det skulle vara det om jag inte hade vetat att filosofen ifråga hette Zera Yacob och kom från Etiopien.Vi är alla stöpta i en verklighetsuppfattning som målar upp den svarta människan som en varelse oförmögen till intellektuell verksamhet, även jag som delar hennes attribut. Fantasilandet Afrika känner jag mer till som en exotisk plats av djurisk och kroppslig glädje vars natur den vilda afrikanen är en integrerad del av, och mindre som en plats för filosofiska framsteg. Zera Yacob blir kanske därför en anomali, någon som inte går ihop med vår historieskrivning. Han var en rationell upplysningsfilosof som år 1630, som en reaktion på sitt samhälle och den förföljelse han fick utstå på grund av sin ortodoxa kristna tro, flydde ut till bergen till sin grotta. Under sin tid där lade han grunden till sitt livsverk, Hatata – Undersökningar på svenska.Yacob framhäver där alla människors lika värde, argumenterar för Guds existens men frigör den från religiösa dogmer och är en aktiv motståndare till den slavhandel som praktiserades i Etiopien under denna tid. På flera sätt var han en föregångare till britten John Locke, liberalismens urfader, som förespråkade religionsfrihet och ansåg att alla människor föddes med rättigheter till liv, frihet och egendom. Därmed borde Locke rimligtvis också ha varit emot slavhandel, vilket han delvis var, i teorin. I praktiken investerade han i plantage och deltog i koloniala projekt där slavhandel förekom. Han skrev till och med grundlagen åt delstaten Carolina, där slavarna fråntogs sina mänskliga rättigheter och blev en egendom den vita mannen hade en medfödd rätt att äga.Där Locke är ivrig att kategorisera och separera är Yacob likgiltig inför kategorierna och talar istället om hur vi kan förenas trots våra skillnader. När han ser på bergen, träden och växterna utanför sin grotta kan han inte låta bli att tänka att de måste ha en själ, hur skulle de annars kunna återskapa sig själva med sådan perfektion? I den västerländska traditionen är detta flum, ett förvetenskapligt och outvecklat synsätt. Vi har ju lärt oss att skilja ande från materia. Naturen har blivit till egendom, en råvara att utvinna. Ett förment rationellt förhållningssätt, som lett till ytterst irrationella konsekvenser. Men när Yacob ser ut genom sin grotta betraktar han även sig själv, kanske är det därför han känner igen det som egentligen inte går att se, som en själ. En annan slags rationalitet.Att sammanblanda de svarta människorna med naturen var ett sätt för de rationella, liberala upplysningsfilosoferna som Locke, Hume och Kant, att särskilja sig från dem på samma sätt som man särskilde sig från naturen, och förneka deras medfödda rättigheter. De var ju inte människor, därför kunde de aldrig vara jämlikar, aldrig åtnjuta samma rättigheter som de uppburna vita männen, och absolut inte mäta sig intellektuellt med dem. Hegel utvecklade denna tanke, han tog verkligen i, och menade att svarta människor aldrig skulle kunna frigöra sig från sitt djuriska medvetande. De saknade det språk och den självmedvetenheten som krävdes för att bli fullt civiliserade människor. Allt som befann sig utanför det västerländska projektet var, och verkar förbli, ett stort tomrum som den svarta människa fick representera, hon var en negativitetens och fördärvets varelse som enligt Hegel ”härbärgerade det redan döda.”Det är en omöjlig utgångspunkt för den svarta filosofen, därför är det inte särskilt förvånande att Zera Yacobs verk är mindre känt och mindre tongivande än Lockes. Att dess äkthet blivit omtvistat känns därmed också ganska väntat. Under 1920-talet ifrågasatte en italiensk akademiker att Zera Yacob och hans medförfattare, lärjungen Walda Heywat, var upphovsrättspersonerna bakom Hatata, och menade att den verkliga författaren var den italienska prästen Giusto da Urbino, som översatt verket. Det var ju bortom all rimlighet att två etiopiska män kunde nå den nivå av abstrakt och banbrytande tänkande, för flera hundra år sedan. Det måste ha kommit från en modern, europeisk man. I boken The Hatata Inquiries som kom ut 2024, ägnas ett helt avsnitt åt att försvara Yacob och Heywat, där experter anser sig ha bevisat att de visst låg bakom skriften, så att inget tvivel borde kvarstå om verkets äkthet.Att de fortfarande ser ett behov att bemöta anklagelserna hundra år senare, istället för att förkasta dem som praktexemplar på den tidens rasistiska människosyn, visar att vi inte kommit särskilt långt från den tid då svarta människor ansågs vara en råvara. Filosofen Achille Mbembe skriver i Kritik av det svarta förnuftet om hur den afrikanska människan under slavhandeln förvandlades till en slags ”levande malm ur vilken man sedan kunde extrahera metall” och hur denna process resulterat i substantivet Svart. Den mänskliga malmen blev mänskligt metall, som till slut blev mänsklig valuta.Då som nu är Afrika en plats där metaller utvinns medan dess ekonomiska värde realiseras i Europa och på den globala marknaden. Gruvarbetarna i Kongo behandlas som mänsklig valuta, kroppar att offra på välståndets bål. Sudans befolkning har länge fått betala priset i form av upprepade folkmord och långdragna konflikter, för att de bebor ett land med stora naturresurser som väcker ekonomiska intressen utanför kontinentens gränser. Det är så den svarta människan produceras som ett objekt, skriver Mbembe, som man kan göra sig av med när det inte längre går att använda. Eller som i fallet med Sudan, när de står i vägen.År 1632 lämnar Zera Yacob ensamheten i sin grotta och lever ett långt och lyckligt liv i tänkandets tjänst. Samma år på en annan del av jordklotet föds John Locke, som skulle komma att tänka liknande tankar. Men deras syn på alla människors lika värde var relativ deras position i världssystemet och jag undrar hur världen skulle ha utvecklats om de hade bytt plats. Om det istället var Yacobs lära som stod för upplysningen, då hade kanske fiktionen som splittrat världen kunnat ersättas, med en mer förnuftig verklighet.Selma Yousif Mesbahskribent och skrivpedagogLitteraturAchille Mbembe: Kritik av det svarta förnuftet. Översättning: Ylva Gislén. Glänta produktion, 2022.Zara Yaqob, Walda Heywat: The Hatata Inquiries. De Gruyter 2024.

Att ens jag försvinner behöver inte vara en ensam känsla. Tvärtom kan den lysa av mening. Eva-Lotta Hultén vet hur det känns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag drabbades av världens skönhet när jag promenerade över till fastlandet en septemberdag. Solen värmde i ryggen och vattnet under bron glittrade och det var som om en blixt slog ner i mig. Himlen ovanför skogen var obeskrivligt blå. Ljus och kärlek strömmade mot mig och världen vibrerade både runt mig och i mig. Jag kände starkt att det inte gjorde något om jag dog just då. Jag var redo att helt och fullt bli ett med allt. Ja, jag kände faktiskt att det var vad som hände: jag löstes upp och gick upp i det som omgav mig och det gjorde mig fullkomligt lycklig. I kanske fem minuter befann jag mig i detta tillstånd av både eufori och upplösning innan det klingade av och övergick i mer vardagliga känslor av glädje och meningsfullhet.Hade jag varit kristen så hade jag antagligen tolkat händelsen som ett gudomligt tecken men så såg jag det inte alls. Ingen Gud uppenbarade sig. Det jag mötte var Naturen, eller kanske Världsalltet och det ingav mig en existentiell hemhörighet i den här världen, inte i en himmelsk.Några av mina absolut lyckligaste stunder i livet har inbegripit denna känsla av att vara ett med min omvärld och upphöra att existera. Jag har erfarit den i en igenväxande kohage, i en eka på havet och på cykel under en blixtrande himmel, om än inte lika ihållande som där på bron. Under någon minut har jag kommit i resonans med det större medvetande som omfamnar platsen jag befinner mig på, och kanske hela jorden.Varför är min känsla av meningsfullhet så stark när jag upplever att mitt eget jag försvinner? Borde inte denna icke-existens istället vara det mest meningslösa man kan tänka sig?En känsla av att bli tagen i anspråk gör våra liv meningsfulla. Det kan handla om att vara efterfrågad på jobbet eller bland vänner; att känna sig behövd. Men också om detta uppgående i något större, som somliga av oss kan uppleva helt spontant, och som också kan framkallas av psykedeliska substanser. Meningsskapande, förklarar religionsvetare David Thurfjell i boken ”Anspråkstagen”, är inte bara att intellektuellt kunna besvara de stora livsfrågorna utan också en subjektiv känsla, en inre stämning och en kroppslig upplevelse. Och i jagupplösningen blir vi totalt anspråkstagna. ”Den som ger hela sig själv – sin kropp, sin själ, sitt förstånd”, skriver Thurfjell, ”kommer att få en meningserfarenhet som är i det närmaste total.”Primatforskaren Jane Goodall har beskrivit sin upplevelse av jagupphörande såhär: ”då jag efteråt försökte minnas upplevelsen tycktes det mig, som om mitt jag helt hade försvunnit: jag och schimpanserna, jorden och träden och luften tycktes smälta samman och bli ett med själva livets andliga kraft. Luften var fylld av en bevingad symfoni, fåglarnas aftonsång […]. Den eftermiddagen var det som om en osedd hand hade dragit åt sidan en gardin, och jag hade under det allra kortaste ögonblick sett genom ett sådant fönster.”Hågkomsten återges av neurovetaren Christoph Koch i boken ”Då är jag själv världen”. I den beskriver han hur vissa former av temporallobsepilepsi kan ge dessa känslor av ett uppgående i något större. Han nämner historiska personer som berättat om upplevelser av jagupplösning som kan ha utlösts av epilepsi, till exempel Hildegard av Bingen, Julian of Norwich, Jeanne d'Arc, Mäster Eckhart, Rumi och Khalil Gibran.Är detta förklaringen till mina erfarenheter? Under sju år i min ungdom behövde jag medicinera på grund av temporalslobsepilepsi. Sjukdomen gav mig annars uppåt trettio deja vu-er om dagen och flera anfall i veckan då jag fick svårt att hålla mig upprätt och samtidigt drabbades av en sorts hallucinationer som kändes som viktiga budskap från en annan värld, men som jag aldrig lyckades komma ihåg efteråt.Tvärtemot vad många tror är epilepsi en sjukdom som kan gå över och i mitt fall behöver jag inte längre medicinerna. Men blev jag verkligen helt bra? Deja vu-erna är numera sällsynta, hallucinationerna helt borta, men kanske har epilepsin gett en bestående förmåga att då och då uppleva jagupplösning? I så fall vill jag inte bli helt frisk.Sådana här upplevelser av att uppgå i ett större medvetande tycks få bestående påverkan på dem som har dem. Forskning visar att det gör dem som drabbas mer nyfikna på världen, mer glädjefyllda och leder till att de känner större samhörighet med andra. Man kan också få en permanent förändrad verklighetsuppfattning, förlora rädslan för döden, bli mindre intresserad av materiella ägodelar och utveckla en strävan att verka för mänsklighetens bästa. Kanske är jagupplösande psykedelika något vi snart kommer börja behandla inte bara deprimerade neurotiker utan också överkonsumerande egoister med?Att framkalla jagupplösning på beställning utan psykedelika tycks inte gå men däremot kan man genom långvarig träning i meditation öka chanserna för att det ska inträffa, och det finns också andra tekniker, som intensiv dans eller andning, självspäkning eller sensorisk deprivation, som man kan få i en mörk och ljudisolerad flyttank.Men vi kan också träna oss i att uppnå mer vardagliga och enklare former av jagupplösning. Upplevelser som kanske inte är lika totala och omvälvande som det jag upplevde på bron, eller Jane Goodall i djungeln, men som ändå ökar vår känsla av samhörighet med världen och skänker lycka och mening. David Thurfjell föreslår att vi ska öva upp vår förmåga att subjektivera världen.När man objektiverar något försöker man minimera dess påverkan på känslor och tankar och förhålla sig så neutral som möjligt. Det är ett viktigt förhållningssätt att sträva mot i vetenskapliga sammanhang, men kanske inte riktigt vad vi behöver för att uppleva känslor av mening. Att subjektivera är att göra tvärtom: att se sig själv som en del i den större helheten – och att känna och uppleva världen utifrån denna insikt.Som levande varelser lever vi i symbios med den värld som omger oss vare sig vi vill eller ej. Vi kan odla vår känsla av att vara anspråkstagna av vår omgivning genom att se och stärka vår relation till den. Närhet till platsen, dess historia, naturen, människorna som delar den med oss – det ger oss rottrådar som kan skänka ett näringsintag av mening. Och vi kan stimulera deras tillväxt: låta världen komma till oss som en sammanlänkad väv i stället för som lösryckta fakta om sakernas tillstånd.För filosofen och mystikern Simone Weil hörde vårt sannaste och mest autentiska jag ihop med något större, som hon kallar Gud men som jag alltså hellre skulle kalla naturen eller världsalltet. Genom att ge upp synen på sig själv som världens mittpunkt så blir man verklig, ansåg Weil.Vi hör ihop, vi är varandra. Vad kan vara mer meningsfullt än den känslan?Eva-Lotta Hulténjournalist och författareLitteraturChristoph Koch: Då är jag själv världen. Neurovetenskap och psykedelika. Översättning Tom Sköld. Fri tanke 2025David Thurfjell: Anspråkstagen. Människans bot mot meningslösheten. Norstedts 2026

Hvis du ikke havde lagt mærke til det, så er der Folketingsvalg. Nu skal det jo ikke blive politisk, MEN... Vi laver en slags gennemgang af hvad de forskellige poltiske partier har udrettet under den sidste valgperiode, hvem man skal holde øje med på valgsedlen og hvor mange krydser man skal sætte på valgsedlen nede i boksen.—Skriv jer op på www.10er.dk og støt programmet med en lille donation, så ville vi være yderst taknemmelige: https://10er.dk/dendyrisketime—IG: instagram.com/dendyrisketimeMBK: instagram.com/kallebkimAH: instagram.com/alexanderholmdk—Produceret hos PodAmok STUDIOGrafik af Rikke Blicher // instagram.com/rblicher/Musik af Rasmus Voss // instagram.com/fantastic_mr_voss/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världen var fylld av tecken att tolka för 1600-talets människor. När ett barn föddes med missbildningar under 1600-talet sågs det inte främst som ett biologiskt fel – utan som ett budskap från Gud. På samma sätt som missväxt var ett tecken på människornas syndfullhet.Den moderna uppdelningen mellan natur och kultur, kropp och själ, eller individ och samhälle fanns inte – allt ingick i ett sammanhållet kosmiskt mönster. Individen var sin tilldelade roll inom sitt stånd och samhället var en kropp, där varje människa hade sin plats.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Karin Sennefelt, professor i historia och författare till boken Livet enligt 1600-talet (Natur & Kultur). Samtalet kretsar kring människors grundläggande livsvillkor i tidigmodernt Sverige – hur de förstod sig själva, sin plats i samhället och världen omkring dem.Visionärer som Lars Ekrot, som påstod sig ha sett Karl XI:s död och slottsbranden i Stockholm i sina syner under piprökning, togs på allvar. De betraktades inte automatiskt som galningar – utan som möjliga mottagare av gudomlig sanning.Naturen var inte neutral utan betraktades som ett språk: Guds bok. Åskväder var inte meteorologiska fenomen utan Guds röst. Svält, missväxt och kyla under lilla istiden tolkades som tecken på gudomlig vrede. Skogen var en plats av både faror och mirakel – där barn kunde räddas av "vita hundar" eller änglar, som bevis på Guds närvaro även i det vildaste landskap.Att förstå 1600-talets tankevärld är att bli främling i sin egen tid. Det påminner oss om att våra mest självklara föreställningar – om kropp, makt, individ och natur – är historiska konstruktioner. För 1600-talsmänniskan var världen inte något man förstod genom vetenskaplig objektivitet, utan genom tolkning. Naturens skiftningar, kroppens signaler och samhällets strukturer uppfattades som uttryck för Guds plan. Gud var närvarande i vardagen: han kunde sända blixtar som straff, låta barn dö för att påminna om synd, och tala genom drömmar eller syner.Ståndssamhället var organiserat som en kropp: kungen var huvudet, prästerna hjärtat, adeln armarna och bönderna benen. Hierarkierna var inte mänskliga konstruktioner, utan gudagivna ordningar. Att överskrida sin plats sågs som ett hot mot hela den kosmiska balansen. Samtidigt fanns viss social rörlighet, ofta genom något man kallade fortun – individens möjlighet att finna lycka. Officiellt sågs all framgång som ett uttryck för Guds vilja. Att vara "ärlig" innebar inte bara moralisk hederlighet, utan också flit och samhällsnytta.Identiteten var inte ett inre psykologiskt jag, utan något som manifesterades genom kläder, titlar och föremål. Ett ärvt lakan kunde vara bevis på kvinnlig dygd. Berättelsen om den falska lantgrevinnan i Karlskrona visar hur identitet kunde "bäras" – och avslöjas. När hon inte längre kunde försvara sin status blev ett ärr på kroppen hennes fall.Men vid 1700-talets början sker ett epistemologiskt brott. Kunskap börjar organiseras utifrån skillnad snarare än likhet. Religion, vetenskap och politik blir separata sfärer. Världsbilden fragmenteras.Kroppen betraktades både som ett förgängligt skal och ett heligt kärl för själen. Den styrdes av humoralpatologin, där de fyra kroppsvätskorna – blod, slem, gul och svart galla – måste hållas i balans. Obalanser sågs inte bara som sjukdom, utan som tecken på moraliskt eller andligt förfall.Bildtext: Landskap med figurer, cirka 1625–1635, tillskrivs Joos de Momper den yngre tillhörande Östergötlands museum Fotograf: Östergötlands museum. Licens: Public Domain, Digitalt muséumMålningen visar ett dramatiskt bergslandskap där tre vandrare tar paus vid en slingrande stig. Verket är ett exempel på 1600-talets flamländska landskapsmåleri, där naturens storhet kontrasteras mot människans litenhet.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi mennesker er natur. Men mange af os lever, som om vi har glemt det.Vi kigger også nærmere på, hvordan moderne livsstil, teknologi og travlhed har gjort os fremmede for den natur, vi faktisk er en del af og hvordan du får mere natur selvom du bor midt i en storby.#BevidstPodcast#NaturenKalder#SansDigSelv#MereEndMenneske#MentalSundhed#Naturterapi

Kjell-Gabriel besøker Creation Wines i Sør-Afrika. Dette er viner som imponerer og vi er så heldige at vi har hjemme i Norge. Dette prosjektet er helt unikt og alle som smaker disse vinene blir revet med.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Den grønne trepart kan blive den største ommøblering af det danske landskab i 100 år. Men hvornår begynder naturen egentlig at fylde mere, og hvad betyder aftalen konkret for dem, der lever af, med og i landskabet?  I denne episode af Byen forfra ser vi nærmere på Den grønne Trepart og spørger: Hvor langt er arbejdet nået, og hvad kan danskerne forvente at mærke i naturen, landbruget og landdistrikterne i de kommende år? Hvilke konflikter opstår, når naturgenopretning, kulstoflagring og nye dyrkningsformer skal finde plads i et landskab, der allerede er i brug? Og hvordan sikrer vi, at både borgere og landmænd bliver inddraget i beslutninger, der kan ændre både udsigter, erhverv og bosætning markant?  Medvirkende:  Henrik Vejre, professor ved Københavns Universitet og ekspert i planlægning, landskabsforvaltning og Den grønne Trepart    Niels Hauge Mikkelsen, formand for Bæredygtigt Landbrug og landmand  Vært:  Lars Fjendbo Møller, DAC  Byen forfra er optaget til Dansk Arkitektur Centers live-event, MorgenDAC, for dig der vil blive klogere på byens, landets og landskabets udvikling. Podcasten er produceret af Dansk Arkitektur Center og redigeret af Munck Studios. 

I toppen af programmet vender vi lige vores fælles kærlighed til Panasonics Lumix-serie af kameraer, og Alexanders giver hans bud på hvilken dag på ugen hver enkelt måned 'er'.Iran er ved at løbe tør for vand. Grundvandsmagasinerne er udtømt, floder tørrer ud, og de gamle qanat-systemer, som fungerede i 2500 år, er kollapset efter skiftet til dybe pumper og store dæmninger. Resultatet er vandkrise og planer om at flytte Teheran – en by med 10 millioner indbyggere.Så er der gode nyheder fra Thailand: Den sjældne fladhovedede kat er ikke uddød alligevel. Vildtkameraer har fanget 29 optagelser – endda en mor med unge. Hvor mange der findes, ved man dog stadig ikke.I Frankrig lukker skisportssteder uden sne i hobetal. Naturen får ro, men spørgsmålet er: Hvem rydder op efter lifte, veje og beton?IUCN udvider nu sit fokus til også at gælde mikrober, efter svampe endelig er kommet på radaren. Biodiversitet findes også i det usynlige.I de hurtige nyheder: truede pattedyr i Sydafrika og oddere, der spiser landkortskildpadder i vinterhi. Der er El Quizzo Bondo, og Aino spørger, hvorfor især nataktive dyr har gule øjne.Vamos – og pas på vandet.—Skriv jer op på www.10er.dk og støt programmet med en lille donation, så ville vi være yderst taknemmelige: https://10er.com/dendyrisketime—IG: instagram.com/dendyrisketimeMBK: instagram.com/kallebkimAH: instagram.com/alexanderholmdk—Produceret hos PodAmok STUDIOGrafik af Rikke Blicher // instagram.com/rblicher/Musik af Rasmus Voss // instagram.com/fantastic_mr_voss/—Tidskoder: 00:00 - Dagens prograoversigt02:27 - Panasonic, januar og løb samt Alexanders bud på hvilke dag på ugen hver enkelt måned er15:53 - Irans forestående vandkonkurs27:39 - Fladhovedet kat34:19 - Frankrigs skiresorter lukker i rekordfart45:34 - De hurtige nyheder47:26 - Ugens dyrequiz51:21 - Spørgsmål fra lytterne Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dem Evolutionsbiologen Carel van Schaik ist es mit seinem Bestseller «Das Tagebuch der Menschheit. Was die Bibel über unsere Evolution verrät (mit Kai Michel)» gelungen, die Natur- und Kulturgeschichte des Menschen höchst anschaulich zu erschliessen und daraus sehr anregende Folgerungen für unser heutiges Menschenbild abzuleiten. In einem Live-Podcast in Münchenstein sprachen Andreas Loos und Thorsten Dietz mit ihm über sein jüngstes und hochaktuelles Buch: «Die Evolution der Gewalt. Warum wir Frieden wollen, aber Kriege führen» (zusammen mit Harald Meller und Kai Michel). Weit verbreitet ist der Mythos, das Gewalt und Krieg unlöslich mit der Menschheitsgeschichte verbunden seien. Auf Grundlage breiter Forschung zeigt der Zürcher Professor, dass sich dieses Bild nicht halten lässt. Kriege sind erst in den letzten Jahrtausenden der Menschheitsgeschichte entstanden. Es ist nicht in uns veranlagt, dass wir Kriege führen müssen. Für den allergrössten Teil der Menschheitsgeschichte, als Menschen als Jäger:innen und Sammler:innen lebten, finden sich keine Spuren massenhafter Gewalt. Was bedeutet das für unser Bild vom Menschen? Im Gespräch führt Carel van Schaik ein in die Unterscheidung dreier Naturen des Menschen. Wir müssen zunächst zwischen der biologischen, der älteren Natur des Menschen, und der kulturellen, der jüngeren Natur des Menschen unterscheiden. Dann wird sichtbar: Gewalt ist eine Folge unserer jüngeren kulturellen Entwicklung. Darum ist diese Entwicklung kein Schicksal. Kraft ihrer dritten, der vernünftigen Natur, können Menschen sich kritisch zu ihrer eigenen Gewalttätigkeit verhalten. Für van Schaik sind die biblischen Texte aus dieser Perspektive überaus interessant. Vor allem in der Jesusbewegung sieht er eine Kritik menschlicher Gewalttätigkeit. In diesem jesuanischen Ethos der Gewaltlosigkeit und Feindesliebe könne man eine Anknüpfung an die besten Anlagen erkennen, die Menschen in ihrer langen Geschichte gezeigt haben: Ein Leben in Kooperation statt Konkurrenz, in Gemeinschaft und nicht in feindlichen Lagern. Wir danken Judith Borter und der Fachstelle Bildung und Diversität der Reformierten Kirche Baselland, dem Forum für Zeitfragen Basel sowie der Reformierten Kirche in Münchenstein für die Einladung und die Ausrichtung dieses Live-Podcasts. Literatur: Van Schaik, Carel/Michel, Kai: Mensch sein. Von der Evolution für die Zukunft lernen. Hamburg: Rowohlt Verlag 2023. Van Schaik, Carel/Michel, Kai: Das Tagebuch der Menschheit. Was die Bibel über unsere Evolution verrät. Hamburg: Rowohlt Verlag 2016

I denne episode tager Kristian og Lauge fat på et par lytterspørgsmål om forholdet mellem natur og menneske i kristendommen, om hvorvidt Bibelen er opbygget som et fraktalt mønster og om Gud hader fester. Tilrettelagt af Kristian Leth og Lauge Hendriksen. Klippet af Nina Vadsholt. Speak: Karen Straarup. Redaktør: Hanne Budtz-Jørgensen. Produceret for DR af Munck Studios København.

Det var i årene 1897-98. Olufsen ville finde resterne af Zoroastrierne, bedre kendt som “Ildtilbederne”, en oldgammel religion i området. Ole Olufsen var ekspeditionsleder på den 1. & 2. danske Pamir ekspedition, der som de første udlændige flere uvejsomme bjergdale og høje bjergpas. Naturen er storslået - rå og barsk og det samme er folk, nogle endda vinde og skæve på opium. Mens ekspeditionen langsomt rider frem, truer kirgisiske røverbander overalt. Finder de ildtilbederne?Medvirkende: Søren Sattrup. Søren er uddannet antropolog, medlem af Eventyrernes Klub, Fellow i The Explorers Club, og har været på en lang række store ekspeditioner, bl.a. stod han for den 3. Danske Pamir Ekspedition i 1993, da han rejste i fodsporene på Olufsen. Og så planlægger Søren, sammen med vært Bjørn Harvig, faktisk den 5. Danske Pamir Ekspedition, når de i sommeren 2026 rejser til Wakhan Korridoren i det afghanske – tadsjikiske grænseland, i fodsporene på dagens ekspedition.

Mange land som er rike på naturressurser, taper kritiske inntekter fordi disse ikke forvaltes godt nok. Utvinningsindustrien er preget av utstrakt korrupsjonsrisiko og aggressiv skatteplanlegging.I denne episoden av Pengeland har vi besøk av Mark Burnett, EITIs regiondirektør for Europa. EITI – eller Extractive Industries Transparency Initiative, er en internasjonal organisasjon som jobber for mer åpenhet i utvinningsindustrien. Vi snakker om EITIs historie, internasjonale standard for åpenhet, og verdien av bredt samarbeid med myndigheter, industri og sivilsamfunn i landene der de jobber. I tillegg snakker vi om Norge – her er det tradisjon for stor åpenhet om olje- og gassutvinning, men vil vi klare å opprettholde dette nivået i utvidelsen av gruvedrift?Pengeland på YouTube

Fenomenet biofobi handlar om att äcklas, känna avsky eller vara rädd för naturen. Känslor som allt fler av oss verkar känna, enligt en ny studie från Lunds universitet. Forskarna tror att effekterna av biofobi kan bli stora. Inte bara på individnivå, utan för samhället i stort. På vilket sätt? Går det att vända trenden? Gäst: Johan Kjellberg Jensen, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: TikTok, P4 Malmöhus. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Naturen och den friska luften, återhämtning eller äventyr och gemenskap. Vad betyder friluftsliv för dig? Hör Karlavagnens lyssnare berätta! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I kvällens Karlavagnen vill vi höra om ditt friluftsliv. Vad betyder det för dig?Har du sovit under bar himmel – och vaknat med en kotte i ryggen? Lagat gourmetmat på stormkök? Eller bara njutit av att göra absolut ingenting i naturen.Hör av dig och berätta, oavsett om du är en van vandrare, nybörjare eller bara älskar att sitta på en stubbe och lyssna på fågelsång. I naturen med Hanna SihlmanRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21. Programmet startar kl. 21:40.

Vi mennesker er natur. Men mange af os lever, som om vi har glemt det.Vi kigger også nærmere på, hvordan moderne livsstil, teknologi og travlhed har gjort os fremmede for den natur, vi faktisk er en del af og hvordan du får mere natur selvom du bor midt i en storby.#BevidstPodcast#NaturenKalder#SansDigSelv#MereEndMenneske#MentalSundhed#Naturterapi

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mette Frederiksen hyldede tilbagekomsten af bølleblåfuglen i det nordjyske, da hun åbnede Folketinget i tirsdags. Men hun kunne også have begrædt, at den danske natur aldrig har haft det værre. En rapport fra Aarhus Universitet viser, at flere dyr og naturområder har fået det dårligere siden 2019. 77 procent af den beskyttede natur er stærk ugunstig. Vi har stadig kun fået én ud af 15 nationalparker. Så gør Danmark nok? Er der noget vi skal have mindre af, i den danske landskab? Er vi for utålmodige, når det kommer til Grøn Trepart? Det er dagens P1 Debat. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Jeppe Bruus, minister for Grøn Trepart, Socialdemokratiet Sebastian Klein, naturformidler og radiovært Ole Birk Olesen, naturordfører, Liberal Alliance Anders Kjær, vice formand, Landbrug & Fødevarer Henrik Frandsen, miljøordfører, Moderaterne Signe Munk, politisk ordfører, SF Iben Krog (V) Public affairs-rådgiver med ansvar for fødevarer og landbrug Vært: Oliver Breum Producer/tilrettelægger: Louise Reumert

Jo mere tid du bruger i naturen, jo gladere er du. Det konkluderes i en rapport fra Realdania. Vi er taget til bålmadsfestival i Sorø for at tale med gæsterne om natur versus brosten - og hvorvidt naturen virkelig er lykken. Fremtidsfrygten er din ven, mener fremtidsforsker Anne Skare. Det vilde vestens Anne Sophia Hermansen er uenig og prøver at forstå, hvad det er, fremtidsforskeren ser af muligheder i en verden i opbrud. Medvirkende: Anne Skare, fremtidsforsker & Karoline Markholst, selvstændig kulturjournalist Vært: Louise Reumert Producer: Anna Correll Redaktør: Lasse Lauridsen

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” är Mattias Klum tillbaka. Mattias är en världskänd och erkänd svensk naturfotograf, naturfilmare och författare. Som sedan 1986 arbetat som frilansfotograf på heltid, med specialisering på natur, miljö och kultur, över hela världen.Dessutom som filmfotograf och regissör i ett flertal film- och tv-projekt sedan 1994.1997 publicerades hans bilder för första gången i National Geographic, där han sedan blev den förste svensken att få en av sina bilder på omslaget. Mattias är internationellt erkänd för att skildra och porträttera djur, växter samt natur- och kulturmiljöer genom artiklar, böcker, filmer, föreläsningar och utställningar. Klum har producerat längre naturdokumentärfilmer, och genom åren skrivit eller varit medförfattare till 17 böcker. Bland annat med uppskattade forskare och berömda personer som professor Johan Rockström och Dr. Jane Goodall. Och just nu står han mitt i kommande bokprojekt med bland andra professor Johan Rockström och professor Alex Antonelli. Och de ska vi prata mer om i det här samtalet, Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Få reklamfria avsnitt tidigare på Supercast: https://sainisjalen.supercast.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Naturen har en del mere erfaring end os, så måske det kan betale sig at se nærmere på, hvad naturen gør, når man prøver at løse et problem? Som f.eks. hvordan en pukkelhval kan hjælpe en vindmølle? Vært: Huxi Bach. Gæst: Torben Lenau. Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.

I denna ljuva sommartid! Visst är det helt fantastiskt hur naturens olika skiftningar skänker oss glädje, frid, stillhet och fascination.I dagens avsnitt samtalar Benny och Helena-Magdalena om naturens underbara skönhet, kraftplatser och elementen och vilka element som är deras favoritelement och mycket mer.Redigerat av Svensk RadioreklamRedaktör: Henrik Gyllenstenhenrik@svenskradioreklam.comwww.svenskradioreklam.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången den 18 december 2024. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProgramledare:Jenny Berntsson-Djurvalljenny.berntsson-djurvall@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

På streamingtjänster har många artister använt sig av ljud från naturen - som ett sätt att dela med sig av sina royalties för att stödja exempelvis biologisk mångfald. Men blir det bra musik, frågar vi P3:s musikkritiker Tina Mehrafzoon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På streamingtjänsterna har naturen blivit en artist. Som samarbetar med flera världsartister. Naturen bidrar med ljud och naturen får betalt i royaltys. Som går till bevarandet av den biologiska mångfalden. Reporter: Anna-Karin Ivarsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Præludium: Flor Peeters: Koral og variation over 'Kom, sandheds Ånd! og vidne giv' Fra det G.T.: 1. Mosebog 2, 4b-7 Salme: 723 vers 1-4 "Naturen holder pinsefest" Fra det N.T.: Johannesevangeliet 16, 23-28 Korvers: Rued Langgaard: Helligånd! Du samle folket (Tekst: Efter Grundtvig) Salme: 723, vers 5-6 Postludium: Flor Peeters: Fuga og toccata over 'Kom, sandheds Ånd! og vidne giv'

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/1-2025.Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Nivå: A2-B1 I Sverige har vi något som kallas allemansrätten. Det betyder att vi har rätt att vara i naturen, plocka svamp och bär, bada, till och med sätta upp tält - även på privat mark. Det finns många viktiga regler att följa, som gör att denna fantastiska rättighet fungerar. Här går jag igenom allt! Vill du leva 9 dagar 100% på svenska, börja tänka på svenska, och samtidigt få en fantastisk upplevelse och vänner för livet? Ansök till sommarens Language Lock-in Boot Camp nu! Klicka här och ansök, och se om du har vad som krävs!   Transkript   Hallå hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast! Ja, idag ska vi prata om nånting som heter allemansrätten. Så, allemansrätten, det är, man kan säga att det är som en lag i Sverige som.. som gör att vi kan vara i naturen, njuta av naturen, vara på olika platser, till och med tälta och sådana saker. Men det finns många regler också, så det är inte bara en rättighet, också en skyldighet, eller många skyldigheter. Så det ska vi prata om idag, men först ska jag tacka några nya patrons. Så det är Sept, Anna, Hanno, Kai, Tock, Alessandro, Roy, Sten, Yulia och Mari! Så tack till er för att ni stödjer podden. För alla som vill stödja podden så går man till www.patreon.com/swedishlinguist. Ja, det var det vi skulle börja att säga. Så, ja, allemansrätten. Alltså, ja. Rätten som alla har att vara i naturen, att njuta av naturen helt enkelt. Man kan gå i naturen, cykla i naturen, paddla, alltså paddla kanot eller kajak, plocka bär, plocka svamp, till och med sätta upp tält. Okej, så. Och det här kan man göra också på mark som någon person äger, så också på privat mark eller liksom.. Ja, det finns lite olika regler som vi kommer till. Och det här systemet, det bygger på att man visar hänsyn till naturen, till djur, till markägare och så vidare, och att man inte stör och inte förstör, okej? Så att visa hänsyn, det betyder ungefär att man visar respekt, att man visar hänsyn, okej, så först och främst, vad får man göra? Alltså vad är okej att göra. ...för hela traskriptet, klicka här

Naturen och inte minst djuren har börjat vakna till liv. Här pratar vi om när djuren gjort förvånande saker eller dykt upp på ställen man minst anat! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Rosie hade en mink i toaletten, Frida kissade på tomten och stötte på en älg och Anders var med om en riktigt närgången hajupplevelse. I extramaterialet får vi bland annat höra om Hugos besök på en spritmässa och Annas ”fuktiga” altan

Ich freue mich sehr, dass wir fortfahren dürfen mit einigen Lektionen, die uns helfen sollen, im Glauben zu wachsen. Beim letzten Mal haben wir über die zwei Naturen nachgedacht, die in jedem Christen vorhanden sind, das „Fleisch“ und der „Geist“. Wir hatten uns auch Gedanken gemacht, wie wir denn Sieg über unsere sündige Natur erringen können.

Vi spanar på fåglar på Husrygg på Gotlands sydspets, där även den sällsynta gula våradonisen blommar. Och följer med på fågelguidning i 30-årsjubilerande Nationalstadsparken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson finns denna lördagsmorgon på Gotlands sydspets, närmare bestämt i naturreservatet Husrygg. Här har han stämt träff med fågelmålaren Lars Jonsson, och botanisten Caroline Edelstam, för att leta vårtecken både i luften och på marken.För det är just nu som den märkvärdiga, sällsynta och alldeles knallgula växten våradonis blommar här. Den finns bara på kalkrika marker på Öland och Gotland och är en växt som många vallfärdar för att få se. Caroline Edelstam guidar oss till den och andra tidiga vårväxter.Södra Gotland är också hemmaplan för författaren, ornitologen och fågelmålaren Lars Jonsson. I sina skissböcker fångar han här allt från skärfläckornas gracila silhuetter till rödhakens näpna uppsyn. Under morgonen skådar vi efter sträckande tättingar och patrullerande rovfåglar längs kuststräckan vid Hoburgen, och lyssnar efter nyanlända lövsångare. Kanske dyker ringtrast och härfågel upp!För över 30 år sedan tog Henrik Waldenström initiativet till det som skulle bli Tisdagsklubben. Då som ett sätt att inventera fåglarna i ett stort område i Stockholm som var på gång att exploateras. Naturen skyddades istället, och 1995 invigdes Kungliga Nationalstadsparken. Men Tisdagsklubbens guidade fågelturer fortsatte. Naturmorgons Mats Ottosson följde med ett entusiastiskt gäng en kall apriltisdag.Ett djur simmade lite knyckigt fram i Solbergatjärn i Insjön utanför Leksand häromdagen. Men vad ÄR det för något? Det undrar Håkan Danielsson Wahl och dottern Astrid Wahl som fångat mysteriet på film. Vi har nosat upp en expert som kan svara på den frågan.Och hemma hos Fredrik och Anna Maria i Söderala i Hälsingland flyger en underlig blåmes varje dag upp och ner som en hiss utanför fönstren. Är den knäpp på något sätt, och kommer den att svälta ihjäl? Den tycks ju inte ha tid att äta. Ekologiprofessor Susanne Åkesson förklarar vad det märkliga beteendet handlar om.Det är knepigt att skilja gäss från varandra. Och för att göra det ännu svårare finns det en hel del hybrider mellan de olika gåsarterna ... Ofta finns inte hybriderna med i vanliga fågelböcker. Så när Naturmorgonlyssnaren Emmy Andersson fick syn på en gås som såg ut både som grågås och kanadagås hittade hon inget i fågelboken. Ja, hur funkar det här med gåshybrider? Fågelkännaren Henrik Lerner är intresserad av just det och hjälper till att reda ut Emmys gåsmysterium.Så här i Valborgstider spanar många lite extra efter våren. Vi har frågat lyssnarna efter de bästa vårtecknen och tipsar om att rapportera in hur långt våren har kommit till Vårkollen.Växter kan vara både stickiga och giftiga. Varför då? Det är temat i veckans kråkvinkel av Karin Gyllenklev.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för! Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20220830.Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se