Podcasts about vid uppsala

Vid Uppsala universitet finns världens största globala databas över hur många som dör i krig, konflikter och folkmord skriver Henrik Höjer. Vad gäller kriget i Ukraina saknas än så länge grund för påståenden om världskrig. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur upptäcks ovanliga biverkningar? Vad är ett nationellt farmakovigilanssystem? Och vad är AMA som håller på att bildas i Afrika? I det här avsnittet hör ni apotekaren Anna Hegerius som arbetar på UMC (Uppsala Monitoring Centre). Förutom att berätta om sin roll på UMC, får ni höra om UMCs viktiga internationella uppdrag, hur en misstänkt biverkning utreds och varför det är så viktigt med nationella farmakovigilanssystem.    Det här avsnittet är producerat i samarbete med Sveriges Farmaceuter.

Intresset för solceller växer snabbt i världen och en anledning är att dom blivit mycket effektivare – och billigare, på senare år. Vid Uppsala universitet finns en av få svenska forskare som tillhör världseliten när det gäller solcellsforskning; Marika Edoff, som forskar på tunnfilmssolceller och som innehaft världsrekordet flera gånger när det gäller att nå högsta verkningsgrad för solceller.

Nyheterna Radio 12.00

Johan Tysk är matematikprofessor och vicerektor för teknik och naturvetenskap på Uppsala Universitet - och berättar i detta avsnitt om hur hans och Uppsala Universitets vardag förändrats i och med Coronapandemin. Johan berättar bland annat om hur man försöker svara på behovet av kompetensutveckling bland permitterade ingenjörer och även matcha de behov som finns hos företag nu, och vad universitetsvärlden kommer ta med sig permanent efter Corona. Trevlig lyssning!

I framtiden kanske fossila drivmedel kommer att ersättas med miljövänligt bränsle gjort på bara sol, vatten och luft. De som ska hjälpa oss med det är cyanobakterierna. Solbränsle tillverkas med hjälp av solens energi och luftens koldioxid. För att få fram det behöver man använda en grön organism som har fotosyntes. I det här fallet är det cyanobakterier som också är kända för att orsaka algblomningar på sommaren. Vid Uppsala universitet arbetar Peter Lindblad som är professor i mikrobiell kemi tillsammans med sina kollegor för att på molekylär väg designa om cyanobakterierna så att de ska tillverka bränsle i form av butanol. De har nu gjort framsteg i forskningen gör att hoppet ökar om att på sikt kunna ersätta fossila drivmedel med solbränsle. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kandidatprogrammet i biologi; I det här avsnittet berättar studievägledare Robert Malmgren om studier och karriärvägar inom och efter kandidatprogrammet i biologi. Har du ett intresse av biologi och allt från genetik, molekylärbiologi, ekologi och miljö? Då kanske kandidatprogrammet i biologi är något för dig. Vid Uppsala universitet finns ett stort utbud av kurser och här … Fortsätt läsa Avsnitt 28

Kandidatprogrammet i fysik; I det här avsnittet berättar studievägledare Rabab Elkarib om studier och karriärvägar inom och efter kandidatprogrammet i fysik. Har du ett starkt intresse för fysik och vill fördjupa dig inom ett specifikt område, eller vill ha en bredare examen inom flera av fysikens områden? Vid Uppsala universitet kan du gå båda vägarna. … Fortsätt läsa Avsnitt 26

Journalisten Azar Akbarian undersöker separatistiska plattformar. Vid Uppsala stadsbibliotek träffar hon Karin Hagren Idevall som har skrivit en avhandling om språk och rasism. Hon berättar om varför separatistiska sammanslutningar kan vara viktiga. Vi träffar också Anette Tran som är en av initiativtagarna till antirasistiska och separatistiska Makthavarna och förklarar begreppet rasifiering.

I detta avsnitt har vi bjudit in Veronique Simon, lektor i språkdidaktik vid Uppsala universitet. Hon är ansvarig för den kursverksamhet ritat mot studiehandledare och skolpersonal som jobbar med nyanlända. I podden pratar vi också om lärdomar från Frankrikes mottagande. The post Veronique Simon – Lektor i språkdidaktik vid Uppsala universitet appeared first on ILT Inläsningstjänst.