Podcasts about kriget

Följ med Fredrik Wadström i ett P1 Kultur Special till klubbar, teatrar och konsthallar i Kiev under den tredje krigsvintern i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots en enorm flyktingvåg ut ur landet och ständiga robot- och drönarattacker mot Ukrainas storstäder blomstrar delar av den ukrainska kulturscenen.På nationalscenen Ivan Franko-teatern gästspelar Mariupols Dramatiska Teater inför utsålda hus. Teatern befinner sig i exil i västra Ukraina efter att deras egen byggnad totalförstördes i ett bombanfall mot Mariupol, staden som numera är under rysk ockupation. På klubben Squat 17B i centrala Kiev spelar jazzmusiker för att samla in pengar till sin kollegas militära förband. Saxofonisten Serhij Piskun har lämnat musikscenen och strider nu vid fronten. Nu ska hans vänner samla ihop till en grävmaskin så att Piskun de andra soldaterna lättare ska kunna gräva skyttegravar.I den gamla sprit- och vinfabriken Kudriavka streamas en konsert med den ukrainska konstnären Zhanna Kadyrovas orgel, med orgelpipor av metallrör från ryska raketer som avfyrats under invasionen.I stadsdelen Podil ligger den ukrainska huvudstadens nyaste teaterscen, Dramatikernas teater, där pjäsförfattarna styr verksamheten istället för regissörer och producenter. Teatern öppnade 2022, samma år som Ryssland inledde den storskaliga invasionen av Ukraina. Ett av projekten i källaren i Podil är Veteranernas teater, en skrivarskola och produktionsgrupp för krigsveteraner som stridit vid fronten. Nu ska deras berättelser ut på de ukrainska teaterscenerna i samarbete med professionella skådespelare och regissörer.Följ med på en vandring genom Kievs kulturliv mellan flyglarmen och bombningarna av den ukrainska huvudstaden - till platser där människor samlas trots att kriget begränsar deras tillvaro.Medverkande:Natalka Vorozjbyt, dramatiker Hennadyj Dibovskyj, konstnärlig ledare för Mariupols Dramatiska TeaterTimur Pjatigorets, gitarrist Maria Kovalenko, sångerska och violonist Maryana Klotjko, kompositör och elektronmusikerMaksym Kurotjkin, dramatikerAlina Sarnatska, krigsveteran och dramatikerProgrameladare: Fredrik Wadström

2001 invaderade USA, med hjälp av sina NATO-allierade, Afghanistan med syfte att störta Talibanregimen som styrt landet sedan 1996. Sammantaget var kriget i Afghanistan mycket kort, men ockupationen desto längre. Operation Enduring Freedom var en direkt konsekvens av attackerna mot New Yorks Twin Towers i september 2001. Men konflikten mellan de islamistiska terrororganisationerna i Afghanistan och USA hade pågått under hela 1990-talet. I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om invasionen av Afghanistan 2001, även kallad ”Operation Enduring Freedom”. Mindre än en månad efter Osama Bin Ladens attacker mot New York påbörjade USA sin invasion. Den 7:e oktober sattes bombningarna igång. Lika snabbt var invasionen över. Den 13:e november gick USA och deras allierade in i Kabul och fällde den sittande regeringen, och i december kunde man konstatera att Talibanerna hade besegrats. Precis som med den sovjetiska invasionen av Afghanistan 1979 betydde dock inte Kabuls fall att motståndet försvann. Precis som tidigare drog sig Talibanerna tillbaka ner i södra Afghanistan och in i Pakistan, och kriget fortgick fram till 2021 i vågor fram och tillbaka genom gerillakrigföring i de afghanska bergsområdena och över opiumfälten i Helmand. Som stöd hade USA med sig NATO-alliansen, men samarbetet mellan å ena sidan de olika europeiska länderna och Kanada å andra sidan USA förblev ansträngd. Attackerna mot New York innebar att NATO:s artikel 5 aktiverades för första gången i alliansens historia, men graden av uppslutning på USA:s sida varierade stort och med olika stort stöd. De politiska konflikterna mellan medlemsstaterna och USA blev ännu värre efter att USA och Storbritannien beslutade att angripa Irak 2003 för att en gång för alla göra sig av med Saddam Hussein. Även de nordiska länderna engagerade sig, men med olika politiska motiv. Norge och Danmark slöt upp som ”goda allierade” i Afghanistan och Finland och Sverige engagerade sig i fredsbevarande operationer under ISAF-flagg. Danmark var särskilt engagerade och förlorade också mest soldater i förhållande till sin folkmängd. Sammantaget var Operation Freedom i Afghanistan kulmen på ett inbördeskrig som pågått sedan Saur-revolutionen 1978, och som delvis ännu inte kommit till någon lösning. Den amerikanska utrymningen av Afghanistan 2021 innebar en bitter reträtt, med konsekvensen att Talibanerna återkom till makten. På det hela taget blev Operation Enduring Freedom ett misslyckande, och de militära erfarenheterna och lärdomarna sparsmakade. Bild: En Apache-helikopter ger skydd från luften medan fallskärmsjägare från kompani A, 1:a bataljonen, 325:e luftburna infanteriregementet, flyttar in i position kort efter luftanfall in i Lwar Kowndalan, Afghanistan, 1 oktober för att påbörja ett femdagarsuppdrag. Foto av Spc. Mike Pryor, USA, Wikipedia, Public Domain. Lyssna också på Kriget i Afghanistan 1979-89 – början på slutet på Sovjetmakten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

International Powerlifting Frederation (IPF) valde att med kort varsel dra tillbaka godkänd utrustning. Det gäller alltså att flera märken som blivit godkända att tävla fram till och med 2026 kommer förbjudas redan augusti 2025. Det råder mycket oklarheter hur det gått till och varför. Idag pratar Josef tillsammans med Jacob Nilsson kring ämnet i olika delar. Hur IPF väljer att göra ändringen. Tror vi extern part är inblandad? Vad tycker vi om hårda knävärmare? Vad tycker vi om värmare i styrkelyft? Du som lyssnar får gärna betygsätta podden på Apple Podcasts eller där där du lyssnar på den – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värden blir glad.

Först ut i temat om SIR Leslie Nielsen, så har vi filmen "Airplane!" (känd som "Titta vi flyger" i Sverige) från 1980. En kultfilm som ofta benämns som en av de roligaste filmerna genom tiderna. Fylld med klassiska repliker som "I am serious... and don't call me Shirley" tillsammans med Leslie Nielsen's fantastiska deadpan-leverans så kan vi garantera att det är en film som få kommer ha tråkigt när de ser.   Låt oss få veta era favoritscener och repliker från filmen!   Airplane! (1980): "Ted blir den ende tillgänglige som kan flyga ett plan när besättningen drabbas av matförgiftning. Fördelen är att han är pilot. Nackdelen är att han är flygrädd sedan "Kriget". Hans ex-flickvän, flygvärdinnan Elaine, är också ombord."   Superlänk med alla våra plattformar: http://linktr.ee/filmsmakarna   #Airplane! #Tittaviflyger #LeslieNielsen #JimAbrahams #DavidZucker #JerryZucker

Vad händer när AI introduceras i krig? Den militära nyttan av teknikutvecklingen går inte att underskatta, men med det kommer också enorma risker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Antony Loewenstein, författare till boken The Palestine Laboratory, Sophia Goodfriend, forskare på Harvard och fristående journalist, Vincent Boulanin, forskningschef SIPRI, Melanie Cisson, forskare på tankesmedjan Brookings, Timm Larsen, överstelöjtnant på Nato:s framtidscenter, Mattias Hanson, brigadgeneral vid svenska Försvarsmakten, ”Dmytro”, testpiloten och ingenjör vid företaget Vyryj i Kievregionen i UkrainaProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Katarina Andersson och Lubna El-ShantiTekniker: Tobias Carlsson Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Under stormaktstiden utkämpade Sverige många framgångsrika väpnade konflikter, vilka har gett ekon i vår historieskrivning och blivit ihågkomna på nationell nivå. Men ett krig – ett som ägde rum omedelbart innan landet blev en stormakt – har blivit märkligt bortglömt: Kalmarkriget.Kalmarkriget, som startades av den danske kungen Kristian IV, var ett krig som Sverige förlorade: ett smutsigt och illa skött krig som utspelade sig från Skåne till Norrland, och som vållade stor förödelse inte bara i Kalmar (som nästan totalförstördes), utan också på Öland, i Bohuslän, Västergötland, Jämtland, Småland och i skärgårdsbygderna. Eländet var så omfattande att kriget är allt annat än förträngt ur det folkliga minnet i många lokalsamhällen, som Nybro och Tenhult, där folk skapat skrönor och rest monument över händelserna åren 1611–1613. Framför allt var emellertid Kalmarkriget den blivande stormaktens och det moderna Sveriges blodiga vagga. Efter att parterna slutit fred måste landets ekonomi och krigsmakt byggas upp från grunden, och det skedde med besked. Inom loppet av ett decennium förvandlades Sverige från ett av Europas svagaste och sämst utvecklade länder till en dynamisk krigarstat som tog sjumilakliv mot dagens nationalstat.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Kalmarkriget, ett av de viktigaste – men också mest bortglömda – krigen i vår historia.Bild: Slaget vid Kalmar 1611. Gobeläng från 1619 av Karel van Mander II, här återgiven av F.C. Lund. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sovjetunionens invasion av Afghanistan den 24 december 1979 inledde ett tio år långt blodigt krig och en ny konfrontation mellan väst och öst under kalla kriget. Det tidigare samförståndet efter Kubakrisen 1962 var nu borta, och USA rustade för att knäcka Sovjet.Kriget i Afghanistan bidrog på många sätt till att undergräva den sovjetiska regimen och den slutliga kollapsen av Sovjetunionen. Men innan dess hade 14 500 sovjetiska soldater stupat, och någonstans mellan 75 000 och 90 000 mujaheddin-gerillasoldater hade dödats. Därtill kom en formidabel humanitär katastrof, där mer än fem miljoner människor tvingades på flykt utanför landet och ytterligare två miljoner inom landets gränser. Beräkningar uppskattar att minst en miljon civila miste livet i konflikten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an ett krig som är mer aktuellt än någonsin med tanke på Ukrainakriget. Högst aktuella är de beordrade utskrivningarna av reservister i Ryssland till kriget i Ukraina. Förlusterna och utskrivningarna under kriget i Afghanistan på 1980-talet ledde till några av de första riktigt öppna protesterna mot den sovjetiska regimen. Vid utskrivningar och, inte minst, begravningar av stupade samlades anhöriga och andra för att protestera på ett sätt som tidigare varit otänkbart.Kriget inleddes efter att en kommunistisk kupp i Kabul fört Hafizullah Amin till makten. Sovjetledarna ville ersätta honom med en mer lojal regim och samtidigt krossa den gerilla som bekämpade centralmakten i Kabul. Det handlade om att få kontroll över ett strategiskt viktigt gränsområde och förhindra en regim man inte litade på. När invasionen inleddes var en av de första åtgärderna den omedelbara likvideringen av Amin och skapandet av en ny marionettregering.Trots att mer än 100 000 sovjetiska soldater deltog i kriget och trots Sovjets överlägsna militärteknik lyckades de aldrig ta fullständig kontroll över landet. I de avlägsna bergstrakterna – som utgjorde omkring 80 procent av Afghanistans yta – kunde olika mujaheddin-grupper successivt bygga upp sin styrka och så småningom samordna sin kamp mot inkräktarna. I skyddade baser, särskilt i Pakistan, genomfördes utbildning, medan frivilliga strömmade till och vapen levererades från bland annat USA, som såg sin chans att underminera Sovjetunionens krigföring.De sovjetiska styrkorna var starkt beroende av vägnätet, vilket gjorde dem sårbara för plötsliga eldöverfall. Soldaterna var tränade för blixtkrigföring på de mellaneuropeiska slätterna, där stridsvagnar, artilleri och flyg kunde samverka effektivt. Men i Afghanistans bergiga terräng var deras utrustning illa anpassad, och de hade svårt att hantera gerillans smidiga taktik. De dåliga vägarna försvårade snabba förflyttningar, och motståndarna kunde slå till snabbt och sedan försvinna. Stridsmoralen bland de sovjetiska soldaterna sjönk, och alkohol och droger blev allt vanligare i leden.Under mitten av 1980-talet började den sovjetiska armén trots allt få viss kontroll över striderna, mycket tack vare nya attackhelikoptrar. Som svar på detta fick mujaheddin från 1986 tillgång till amerikanska STINGER-robotar, som enkelt kunde bäras av enskilda soldater och visade sig mycket effektiva mot de sovjetiska HIND-helikoptrarna. Kriget ebbade ut i takt med Sovjets successiva nedmontering, och det slutliga sovjetiska uttåget skedde i februari 1989. Kort därefter kastades Afghanistan in i ett inbördeskrig.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Bild: Sovjetiska styrkor efter att ha erövrat några Mujahideen 1985. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi välkomnar återigen David Bergman - överstelöjtnant och doktor i psykologi vid Institutionen för ledarskap och ledning på Försvarshögskolan.  I veckans avsnitt pratar vi om boken "Vem är du när kriget kommer" och diskuterar kring normalitetsbias, hur vi i civilbefokningen historiskt bevisat, beter sig under krig. Blir det anarki, upplopp och plundringsräder eller försöker vi hålla ihop och hjälpa varandra? Varför tycker inte David om ordet prepping? Det och mycket annat får ni reda på när ni lyssnar. Mycket nöje!

I veckan har Allsvenskan premiär och vi vill påminna hur viktigt fotboll kan vara. Ibland så viktigt att det spårar ur i krig, eller ja egentligen var det väl mer politiska skäl som låg bakom kriget, vilket vi tar upp. Men konflikterna mellan Honduras och El-Salvador underlättades inte av att de också just när stämningen var som sämst råkade möta varandra i viktiga VM-kvalmatcher 1969. Kriget pågick bara 100 timmar, varför det också kallas 100-timmarskriget. Avsnittet är i sig nästan antikt och när kartongen dammats av ses siffrorna 2014 inristat i den, avsnittsnummer 24. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att höra hela avsnittet bli medlem på https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån. OBS! Du som har iPhone se till att köpa medlemskapet direkt på Patreons hemsida och inte i deras app eftersom Apple då tar en extra avgift.Dagens avsnitt är andra och avslutande delen om Rysslands historiekrig. Gäst är fortsatt Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet och författare till den lysande boken ”Ryssland och kriget om historien”. Vladimir Putin använder en förvanskad historieskrivning för att legitimera Rysslands krig mot Ukraina. För att förstå detta historiebruk påbörjade vi i förra avsnittet en baklängesfärd genom historien som ledde oss tillbaka till ryska revolutionen och bildandet av Sovjetunionen. I det här avsnittet går vi hela vägen tillbaka till 800-talet och det så kallade Kievriket, som Putin anser är Rysslands vagga, och tar oss sedan framåt genom de århundraden då Ryssland la under sig nästan en femtedel av jordens yta. Vi samtalar om Rysslands födelse, om hur man växte till ett enormt imperium från 1500-talet till 1800-talet, om rysk och ukrainsk nationalism, och slutligen om anledningarna till att Ryssland anföll Ukraina i februari 2022.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det händer väldigt mycket i vår omvärld nu. USA:s roll och därmed förhållande till Ukraina och resten av Europa kan vara på väg att ändras helt. Samtidigt fortsätter Rysslands krig i Ukraina. Men är det på väg att bli fred? Vad är Rysslands mål med de här fredsförhandlingarna? Och vad innebär egentligen fred? Vill parterna ens ha det? För vad händer i Ryssland om det skulle bli det? I det här avsnittet medverkar Charlotta Rodhe, från Utrikespolitiska institutet, och pratar om just de här frågorna. Liksom hur man i Ryssland ser på det här med krig och fred gentemot oss i väst.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Kriget i Ukraina är nu inne på sitt fjärde år. Sen kriget började har miljontals tvingats lämna sina hem, tusentals soldater har dött och civilbefolkningen har fått vänja sig vid att leva i krig. Under åren har det gått fram och tillbaka, men det har varit svårt att se att en fred kan vara nära. USA:s president Donald Trump utlovade att han skulle skapa fred mellan länderna på 24 timmar, men det har han inte lyckats med. Men det pågår någon form av fredssamtal och Trump för samtal med både president Zelenskyj och president Putin - vad det leder till återstår att se. Men vad tror ukrainarna själva om fred? Hur är det att leva i kriget och vad tänker de om allt som händer? Gäst: Emelie Svensson, Aftonbladets utrikeskorrespondent på plats i Ukraina. Programledare/producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Sky News, Al Jazeera. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

De Trojanska krigarna från Ljungby i Småland är på väg till Tyresö och som vanligt är Dennis och Jocke i studion och förklarar för programledaren hur det kommer att gå. Vi hinner också med en återblick på den fantastiska slutmatchen mot Halmstad Hammers och kanske viktigaste av allt, Dala gör en storstilad comeback. Programledare: Niklas Wennergren

De Trojanska krigarna från Ljungby i Småland är på väg till Tyresö och som vanligt är Dennis och Jocke i studion och förklarar för programledaren hur det kommer att gå. Vi hinner också med en återblick på den fantastiska slutmatchen mot Halmstad Hammers och kanske viktigaste av allt, Dala gör en storstilad comeback. Programledare: Niklas Wennergren

Historia är Vladimir Putins favoritämne. Men i hans händer blir historien ett vapen för att legitimera kriget mot Ukraina och för att forma en nationell identitet. Dagens avsnitt är första delen av två om Rysslands historiekrig. Gäst är Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet och aktuell med den mästerliga boken ”Ryssland och kriget om historien”. För att förstå Rysslands nutida politik gör vi en resa baklänges i historien genom tre lager. Vi börjar med vad som hände vid Sovjetunionens fall från 1990-talet, tar oss sedan bakåt till första världskrigets slut och ryska revolutionen, och slutligen tillbaka till det så kallade Kievriket på 800-talet som delvis byggdes av svenska vikingar. I första delen samtalar vi om de kaotiska åren efter Sovjetunionens fall, om Putins maktövertagande, om Ukrainas självständigt och de oroligheter som följde med den, om Putins syn på ryska revolutionen och det kommunistiska Sovjet och om hur han förhärligar och förvanskar historien så att den tjänar hans syften. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra. Om du är iphone-användare betala direkt på Patreons sida, inte i Patreon-appen som laddats ner från app-store, där tar Apple en extra avgift. Det går också bra att stötta podden på SWISH på 0709262541.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Birgit var 10 år när andra världskriget bröt ut. Hon minns när det blev militärförläggningar i byarna och när flyktingarna kom från Norge. Hon berättar också om livet förr som gjorde henne stark. Om alla tävlingar som hon varit engagerad i.

Julius Caesars fälttåg i Gallien var till en början en rasande succé. Det inleddes 58 f.v.t. med en till synes blygsam provokation i transalpinska Gallien (dagens södra Frankrike) av den nyutnämnde prokonsuln Julius Caesar.Gallerna, trots sin tapperhet och slughet i strid, saknade den disciplin, organisation och logistiska förmåga som kännetecknade den romerska krigsmakten. Kampanjen utvecklades snabbt till en serie spektakulära slag, belägringar och diplomatiska intriger som ekar in i vår tid.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professor Martin Hårdstedt Caesars fälttåg i Gallien.Caesars legioner kunde vinna seger efter seger och avancera genom Gallien, ända upp till dagens Belgien och engelska kanalen. Han genomförde även en kortare expedition till de brittiska öarna. Framgångarna resulterade i ökad handel med Rom, inklusive export av vin, slavar och naturresurser. För Caesar och hans allierade innebar kriget enorma ekonomiska vinster och en stärkt maktbas i Rom.Men missnöjet i Gallien växte. Trots Caesars försök till allianser och traktat var den romerska expansionen omöjlig att stoppa. Till slut slöt sig flera stammar samman för att göra motstånd. Ledarskapet togs av Vercingetorix, kung över arvernerna. Han förstod att romerska legioner inte kunde besegras i öppen strid. I stället satsade han på gerillataktik och strategiska manövrar för att destabilisera fienden. Inledningsvis var han framgångsrik och Caesar led ett nederlag vid Gergovia.Slutligen fann sig Vercingetorix instängd i Alesia, där Caesar demonstrerade sin beslutsamhet genom att genomföra en mästerlig belägring. Alesias fall blev det avgörande slaget som säkrade den romerska dominansen över Gallien och lade grunden för Caesars triumf i Rom – och republikens slutliga fall.Kriget var tätt sammanflätat med den inrikespolitiska situationen i Rom, där komplexa falangstrider pågick. Caesars militära framgångar stärkte hans maktposition, men vid hans återkomst 51 f.v.t. var den Romerska republiken på randen till kollaps. När Caesar korsade floden Rubicon inleddes det inbördeskrig som skulle förändra Rom för alltid.Bildtext: Vercingetorix kastar sina vapen vid Julius Caesars fötter. Belägringen av Alesia 52 f.v.t. blev det avgörande slaget i Caesars galliska fälttåg. Efter månader av svält tvingades Vercingetorix att kapitulera inför den romerska övermakten. 1899, av Lionel-Noël Royer Källa: Musée CROZATIER du Puy-en-Velay Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Mordet på Julius Caesar den 15 mars 44 f.v.t.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det ryska imperiet har varit tsarryskt och bolsjevikiskt. Nu försöker Putin återupprätta imperiet med sina egna förtecken. Den 24 februari 2022 inledde Vladimir Putin det största militära angreppet i Europa sedan andra världskriget med invasionen av Ukraina.Putin ville ”avnazifiera” Ukraina och rätta till det som han såg som ”den största geopolitiska katastrofen under 1900-talet” – splittringen av de östslaviska folken. För den historiebesatte Putin är det mer än en militär operation – det är en kamp om historien.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Ryssland och kriget om historien.Historien är ett vapen i Putins händer. Han har konsekvent använt historiska referenser för att rättfärdiga sina politiska beslut, från annekteringen av Krim 2014 till den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.I den officiella ryska retoriken är Ukraina inte en självständig nation, utan en artificiell skapelse som tillhör Rysslands historiska sfär. Putin beskriver invasionen som en kamp för att bevara den "rättmätiga" ryska civilisationen mot en fientlig västlig konspiration. Denna historieskrivning används inte bara för att mobilisera ryska medborgare, utan också för att legitimera kriget internationellt.Putins historiesyn präglas av kontinuitet och nationalism. Han ser Ryssland som en stat med en tusenårig historia där dagens händelser är en direkt fortsättning på tidigare konflikter. Historien presenteras som en linjär berättelse där Ryssland alltid har varit en stormakt och ett offer för yttre aggression.Ett av de mest framträdande elementen i Putins historiebruk är det så kallade "stora fosterländska kriget", den ryska termen för andra världskriget. Kriget utgör den centrala händelsen i den ryska historiska självbilden och används aktivt för att stärka en patriotisk identitet. I Putins version av historien var Sovjetunionen den främsta kraften som besegrade nazismen, och västmakterna har sedan dess försökt undergräva Rysslands position. Genom att påstå att Ukraina styrs av nazister – en referens till ukrainska nationalistgrupper under andra världskriget – försöker Putin rättfärdiga sin invasion och knyta den till Sovjetunionens kamp mot Nazityskland​.Ett annat viktigt historiskt motiv är bilden av väst som en återkommande angripare. Enligt den ryska historieskrivningen har Ryssland genom århundradena utsatts för invasioner från svenskar, polacker, fransmän och tyskar. Putin använder denna föreställning för att beskriva Natos expansion österut som ett existentiellt hot mot Ryssland. Genom att koppla dagens geopolitiska situation till historiska aggressioner framställs Rysslands invasion av Ukraina som en defensiv åtgärd snarare än en imperialistisk expansion​.Ett centralt argument i Putins retorik är att Ukraina egentligen inte existerar som en självständig nation. Han påstår att landet skapades av Lenin i samband med Sovjetunionens bildande och att dess gränser är en artificiell konstruktion. Detta narrativ förnekar Ukrainas långa historia och dess nationella identitet. I själva verket har Ukraina rötter i Kievriket på 800-talet och man har genomgått en komplex utveckling där både polsk, rysk och österrikisk påverkan har spelat en roll.Bild: Historien är alltid närvarande i den ryska presidenten Vladimir Putins världsbild.Musik: Street Corner Fiddle Czardas. Av SashaBranislav Markovic, Storyblock Audio.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David Bergman, lärare på Försvarshögskolan, intervjuas av Henrik Höjer. Vem är du när kriget kommer? Det är förstås svårt att veta, men överstelöjtnanten, doktorn i psykologi och författaren David Bergman har fördjupat sig i frågan i den nyutkomna boken ”Vem är du när kriget kommer”. Hur påverkas människan och samhället av krig? Vilka är de stora myterna och missuppfattningarna om krig – och varför minskar självmord och psykisk ohälsa vid krig och kriser?

David Bergman, lärare på Försvarshögskolan, intervjuas av Henrik Höjer. Vem är du när kriget kommer? Det är förstås svårt att veta, men överstelöjtnanten, doktorn i psykologi och författaren David Bergman har fördjupat sig i frågan i den nyutkomna boken ”Vem är du när kriget kommer”. Hur påverkas människan och samhället av krig? Vilka är de stora myterna och missuppfattningarna om krig – och varför minskar självmord och psykisk ohälsa vid krig och kriser?

Nivå: ~A2-B1 Karl XII (den tolfte) är en av de mest omdebatterade och kontroversiella figurerna i svensk historia. Ett av de mest framgångsrika militära genierna men också personen som gjorde att Sverige förlorade sin status som stormakt i Europa. Om du gillar historia måste du lyssna på det här avsnittet! --- Vill du leva ditt liv på svenska i 9 dagar i sommar? Vill du åka på en fantastisk semester till en av de svenskaste platserna som finns? Vill du få en upplevelse du aldrig kommer glömma och få självförtroende i svenska? Då är Language Lock In Boot Camp för dig! Anmälningarna är öppna - anmäl dig nu för att säkra din plats! Klicka här för mer info --- Transkript Tjena tjena! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag har vi ett intressant avsnitt. Det är ett avsnitt om svensk historia. Närmare bestämt om Karl XII (den tolfte). Karl XII är absolut en av de mest kända figurerna i svensk historia. Och kanske tillsammans med Gustav Vasa, den mest kända kungen som vi har haft. Så jag tänkte att det skulle vara kul att göra ett avsnitt om honom. För ja, det var en viktig del i svensk historia. Och jag tror att det blir ganska långt, det här avsnittet, så hoppas du uppskattar det. Innan vi börjar ska jag såklart tacka två nya patrons. Det är Hana och Stephanie. Tack för att ni stödjer den här podden. För alla som vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Och jag vill också, innan vi börjar, bara prata lite kort om någonting väldigt viktigt. För skulle du vilja leva hela ditt liv på svenska i nio dagar? Skulle du vilja ha ett intensivt språkbad för att bygga ditt självförtroende i svenska? Låter det intressant med en fantastisk semester och en stark upplevelse som du kommer att komma ihåg hela livet? Ja, då är Language Lock-in Boot Camp för dig. Och vi har öppnat för anmälningar så du kan anmäla dig till sommarens Language Lock-in Boot Camp som kommer att vara i augusti. Ja, en riktigt cool, häftig upplevelse att vara i den här villan i Dalarna, den här historiska villan i nio dagar. Så ja, gå till www.languagelockin.com och där hittar du all information och du kan se vad andra människor har sagt, du kan se videor från bootcampet och så vidare. www.languagelockin.com, så anmäl dig nu till det. Vi ska prata om Karl den tolfte. Han var en väldigt ung kung. Han var bara 15 år när han blev kung. Han spenderade större delen av sitt vuxna liv i det stora nordiska kriget. Det stora nordiska kriget var ett stort krig som hände i Norden. Han var huvudfigur i det kriget för Sverige. Han är en av de mest omdebatterade kungarna och en av de mest kontroversiella kungarna i svensk historia. Han är sedd som både en krigshjälte och ett militärt geni men också personen som förstörde stormakten Sverige. För på den här tiden så var Sverige en stormakt i Europa. En stormakt, alltså ett land med väldigt mycket makt. Och han är som sagt en av de viktigaste och mest intressanta personerna i Sveriges historia skulle jag säga. Så innan vi börjar prata om honom så vill jag ge lite historisk bakgrund. För det här hände i början på 1700-talet, alltså för 300 år sedan. Så lite historisk bakgrund på det. Så på 1500-talet, då blev det slut på Kalmarunionen och början på den moderna nationen Sverige, med Gustav Vasa. Och han startade en ny era i svensk historia när Kalmarunionen upplöstes. Och lyssna gärna på avsnitt 193. För där pratar jag om Kalmarunionen. Väldigt intressant också. Så det var på 1500-talet. Och sen då på 1600-talet, det var då som Sverige började bli en stormakt. Och ekonomin blev starkare och starkare och man byggde en stark militär också. För målet var att kontrollera Östersjön. Så Östersjön är ju det här havet mellan Sverige, Finland och Baltikum och ja, i söder, Polen. Så det här havet kallas för Östersjön. Och Sverige ville kontrollera hela Östersjön för att det var väldigt mycket fördelar med det, med handel och så. Och Sverige började erövra nya områden. Alltså innan det här så var Sverige, man kan säga, det som är Sverige nu minus de södra delarna. För att typ Skåne, Halland och Blekinge, det var fortfarande en del av Danmark på den här tiden. Så Sverige var det som är Sverige nu minus de södra delarna plus Finland. För Finland var länge, länge en del av Sverige. Men efter det 30-åriga kriget..det var en väldigt stor händelse i europeisk historia. Och det hände då på 1600-talet. Ett jättejättestort krig i hela Europa. Och Sverige var på den vinnande sidan. Och ja, så man tog de här delarna från Danmark som nu är Skåne, Blekinge, Halland och så. Man tog också Baltikum, och vissa delar av norra Tyskland faktiskt. Så att Sverige blev väldigt stort och Sverige blev faktiskt en så kallad stormakt. Tillsammans med Frankrike, Osmanska riket och England. Så de andra stormakterna i Europa kan man säga var Frankrike, Osmanska riket och England. Och Ryssland var liksom på väg att bli en stormakt. För att nu var det liksom Peter den Store som regerade i Ryssland. Tsaren Peter den store. Och (under) den här tiden så blev det lite som en kraftmätning mellan Sverige och Ryssland. För både Sverige och Ryssland var liksom på väg upp. På väg att bli stormakter. Och på 1600-talet så kan man säga att Sverige lyckades bli en stormakt. Medan Ryssland, ja, de blev det senare, nästa århundrade. Så det var lite historisk bakgrund, 1500 och 1600-talet. Jag har gjort ett avsnitt om Sveriges stormaktstid, avsnitt nummer 227. Så gå och lyssna på det också för att få ännu mer historisk bakgrund. ..för hela transkriptet - klicka här!

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu har det gått tre år sen Ryssland invaderade Ukraina. Den senaste veckan har USA agerat hårt för att få till ett avslut på kriget och Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj har sagt både det ena och andra om varandra. I förra veckan inleddes fredssamtal mellan USA och Ryssland men Ukraina fick inte vara med. Världsläget kändes ännu mer spänt än vanligt och många undrade om USA bytt sida. Går det att få ett slut på kriget utan eftergifter? Vad måste de båda sidorna göra och hur mycket kan Donald Trump bestämma utgången? Gäst: Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på Mannheimer och Swartling. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: SVT, ABC News Australia, SKy News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Oscar Jonsson som är doktor i rysk krigföring om vad som kan hända nu tre år sedan fullskaliga invasionen av Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 – Gästen hör du i Sveriges Radio Play.Idag är det tre år sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. Ett krig där hundratusentals dött och som påverkat länder världen över. Potentiella fredssamtal utan Ukraina är en av flera rubriker som präglar kriget just nu men vad kommer att hända? Oscar Jonsson som är doktor i rysk krigföring pratar om vad som kan hända nu lagom till treårsdagen. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Underskattas Rysslands krigföring i världen i dag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här är avsnittet som samlar era frågor till gästerna!Hör Joakim Paasikivi, militärexpert och senior geopolitisk rådgivare. Fredrik Löjdquist, chef för centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet och Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och Ukrainakorrespondent.Programledare Fredrik WadströmProducent Marina Nilsson Malmström

Vad var det egentligen som hände när en av de mest offentliga ryska krigsmotståndarna i Sverige, Daria Rudneva, blev ett allvarligt säkerhetshot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts reportrar får av en slump reda på att den ryska fredsaktivisten och forskaren Daria Rudneva ska utvisas och förbjuds återvända till Sverige och hela Schengenområdet under 20 års tid. Hon är en av grundarna av den svenska antikrigsorganisationen Ryssar mot kriget, men hon uteslöts därifrån i maj 2022.Reportrarna ger sig in i ett gråzonsland, där frågorna är många men svaren svåra, ibland nästintill omöjliga, för journalister att slå fast. Resan tar reportrarna från de ryska fredsaktivisterna, in i Stockholms universitetsvärld och ända upp i den globala forskareliten, i de absoluta frontlinjerna av den mänskliga kunskapen. Vem och vad kan vara en säkerhetsrisk i Sverige idag? Medverkande: Daria Rudneva, fredsaktivist och forskare, Thors Hans Hansson, professor emeritus i teoretisk fysik, tidigare medlem i Nobelkommittén, Sergey Prokhorov, rysk regimkritiker och en av grundarna av Ryssar mot Kriget, Karina Shyrokykh, docent vid Stockholms Universitet, Jonathan Feldman, docent vid Stockholms Universitet, Frank Wilczek, amerikansk professor i teoretisk fysik och nobelpristagare, Galina Arapova, rysk advokat, Marina, medlem i organisationen Ryssar mot kriget som greps och förhördes när hon åkte tillbaka till Ryssland, Fredrik Hallström, operativ chef på SäpoProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReportrar: Daniel Öhman och Anja Sahlbergdaniel.ohman@sr.se anja.sahlberg@sr.seTekniker: Jakob LalérProducent: Anja Sahlberg

Med en enad front kring militärt- och ekonomiskt stöd till Ukraina och med hjälp av sanktioner skulle Väst tvinga Ryssland på knä. Men med Donald Trump och hans närmast revolutionära MAGA-politik har allt ställts på ända. Kan vi räkna med någon form av fred under 2025, när anfallskriget pågått i tre år? Kan man redan nu peka ut Ryssland som vinnare? Och vad väntar för Europa när USA ser ut att lämna kontinenten åt sitt öde? Med Magnus Ek, militär instruktör i Ukrainas armé, Stefan Hedlund, professor emeritus och rysslandsexpert och Johanna Lybeck Lilja, statssekreterare vid Finansdepartementet. Programledare: Magnus Thorén.

Den säkerhetspolitiska kartan ritas om, medan utspelen haglar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands och USA:s utrikesministrar ses för att prata om det ryska anfallskriget. Det pratas om en framtid med utomordentliga möjligheter till samarbete kring politik och ekonomi.Dessutom chock och akutmöte vid säkerhetskonferensen i München, där Europa fick höra från att Ryssland inte är det stora hotet.Hör Joakim Paasikivi, militärexpert och senior geopolitisk rådgivare. Fredrik Löjdquist, chef för centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Ukrainas huvudstad Kiev.Programledare Fredrik WadströmProducent Marina Nilsson Malmström

USA:s stora omsvängning - låter mer och mer som Vladimir Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en pressträff på Mar-a-Lago lade USA:s president Donald Trump skulden för Rysslands krig i Ukraina på Ukraina. Zelenskyj hade kunnat göra ”en deal”, menade Trump. Uttalandet sker samtidigt som USA inlett sina samtal med Ryssland där varken Europa eller Ukraina deltar.Vi pratar också om hur Donald Trump och hans administration testar gränserna för presidentämbetets makt. En lång rad av hans beslut har fastnat i domstolarna och nu är frågan vad som sker härnäst. Kommer Trump att lyssna på domstolarna? Närmar sig USA en konstitutionell kris?Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenter.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Spansk-amerikanska kriget 1898 utlöstes av en olycka den 15 februari när det amerikanska pansarskeppet USS Maine exploderade och sjönk i Havannas hamn på Kuba. Kuba var spansk och det amerikanska fartyget var på plats för att skydda amerikanska intressen och amerikanska medborgare.Händelsen blev den tändande gnistan i en konflikt mellan Spanien och USA om in flytandet i Västindien och på Filippinerna. Kriget 1898 skapade ett amerikanskt imperium och avslutade Spaniens ställning som kolonialmakt på det västra halvklotet.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett kort men ändå på många sätt betydelsefullt krig. Kanske tillhör det spansk-amerikanska kriget 1898 de lite bortglömda militära konflikter som trots allt har fått stora konsekvenser.USA tog i och med kriget på allvar steget fullt ut mot att bli en imperiemakt. Detta var inte en självklarhet. USA hade under 1700-talets slut skapats genom en frihetskamp bort från det brittiska styret. Nu i slutet av 1800-talet fanns starka krafter som ville utveckla USA till en imperiemakt.Kriget 1898 brukar i Spanien betecknas som den stora katastrofen. Spanien var långt ifrån sina fornstora dagar på 1500- och 1600-talet då landet var en ledande stat i Europa och världen. Kriget mot USA kom synnerligen ovälkommet och den spanska regimen hade inga resurser att föra kriget, men måste samtidigt anta utmaning för att inte riskera att få hemmaopinionen mot sig.Krigets utgång med förlusten av allt det som återstod av besittningarna i Västindien och Filippinerna innebar att Spanien var en europeiska stat med mindre områden i Nordafrika. En mental kris infall sig som faktiskt i slutänden tvärtemot vad man hade kunnat tänka sig stärkte spanjorerna. Ur katastrofen 1898 föddes en vitaliserat Spanien. Den nya generationen av spanjorer blickade framåt och lade imperiet bakom sig.Kriget blev ur militär synvinkel en blygsam historia. Framföra allt handlade det om hur den överlägsna amerikansk flottan snabbt besegrade den spansk flottan. På Kuba landsteg en amerikansk expeditionskår som så småningom kunde intag Santiago. På Filippinerna kontrollerades Manila snabbt, men det amerikanska maktövertagandet blev inte så enkelt på övriga delar av ögruppen. På kriget 1898 följde ett inbördeskrig mot filippinska separatister som inte ville leva under amerikanskt styre.Den som vill läsa vidare kan med fördel välja Angus Konstams San Juan Hill 1898 : America's emergence as a world power (1998) eller Joseph Smith The Spanish-American War : conflict in the Caribbean and the Pacific, 1895-1902 (1994).Lyssna också på Kom ihåg Alamo – nederlaget som byggde Texas.Bild: Spanskt infanteri på Filipinerna under Spansk-amerikanska kriget 1898, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om Europas länder visar sig oförmögna och tandlösa, kommer snart det ryska erbjudandet om fred att utsträckas också till oss. Tove Lifvendahl läser sin text "Kriget kan vara bättre än freden", publicerad i SvD 2025-02-16.

Det amerikanska inbördeskriget är USA:s blodigaste krig som det fortfarande går att skönja spåren efter idag. Inbördeskriget kom att förebåda de totala krig som kom att föröda Europa på 1900-talet.Trots den enorma skalan var det ett amatörernas krig vilket resulterade stora förluster på bägge sidor. Det var också det första moderna kriget där nya militära teknologier som pansarbåtar och repetergevär kom att utnyttjas i stora slag med enorma förluster till följd.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om kriget som delade USA. Detta är första delen av tre i vår serie om det amerikanska inbördeskriget.I början av 1861 gick sju amerikanska delstater samman för att gemensamt lämna Amerikas Förenta Stater och bilda Amerikas Konfedererade Stater. Stora dispyter om slaveri mellan det nordliga och sydliga USA hade lett till en spänd politisk situation och valet av Abraham Lincoln till USA:s sextonde president 1860 fällde avgörandet.Så småningom utgjordes de konfedererade staterna, eller sydstaterna, av sammanlagt elva delstater. För den nytillträdda presidenten i nord väntade en svår uppgift – att åter ena landet till en gemensam union. Detta skulle utmynna i en fyra år lång väpnad konflikt och ett krig som skulle sätta djupa spår i den amerikanska historien.Mellan 1861 och 1865 utkämpades det amerikanska inbördeskriget mellan Amerikas Förenta Stater och Amerikas Konfedererade stater. Kriget kännetecknas av sina framträdande generaler, de politiska val som präglat bilden av Abraham Lincoln och det faktum att det anses vara konflikten som satte stopp för slaveriet i USA.Trots att sydstaterna utkämpade ett defensivt krig som inledningsvis gick till deras fördel brukar man ofta betrakta 1863 som den avgörande vändpunkten. Nordstaterna fick övertaget och 1865 kapitulerade sydstaterna. Totalt dog mellan 500 000 och 1 000 000 människor till följd av kriget.3000 svenskar eller svenskättlingar slogs i det amerikanska inbördeskriget. De flesta för nordstaterna men även för konfederationen. Det fanns även ett svenskt kompani som ingick 57:e Illinoisregementet.Bild: Slaget vid Antietam. Potomac-armén: Gen. Geo. B. McClellan, comm., Sept. 17' 1862. - 1' 2' 4' 6' 9' 12' Corps & Pleasanton's cav. div. engaged., Wikimedia Commons. Lyssna också på Kom ihåg Alamo – Nederlaget som byggde Texas.Musik: Battle Hymn of The Republic – framförd 1999 av The Concert Band of the United States Air Forces in Europe Band, Wikimedia Commons. Patriotisk sång skriven 1862 av abolitionisten Julia Ward Howe.(detta är en nyymixad repris) Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När hedgefonder satsar på att spelkedjan Gamestops aktie ska rasa, slår tusentals småsparare på Reddit tillbaka och utmanar finanseliten. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Iklädd en röd bandana och en t-shirt med katter på, berättar youtubern Roaring Kitty om vad som just nu händer med spelbutikskedjan Gamestop på aktiemarknaden. Han har upptäckt att de stora hedgefonderna har ”blankat” aktier – de försöker tjäna pengar på att det ska gå dåligt för spelbutiken. Roaring Kitty tror inte på det, han menar att den fysiska spelbutiken visst har en framtid.Snart är miljontals personer från hela världen medlemmar i forumet WallStreetBets på Reddit. Upprörda peppar de varandra att köpa massvis med aktier och investera miljontals kronor i spelbutikskedjan. Senare kommer inblandade att förhöras i den amerikanska kongressen – bland annat Roaring Kitty själv.Svenskar investerade miljoner i aktienDe som engagerar sig tillräckligt och har kvar aktien trots att den går ner kallas, på forumet Reddit, för ”diamondhands” – och de som säljer är fega. Ekonomistudenten Carl Lindström, som brukade köpa tv-spel i GameStop-butiken hemma i Örebro, är en av de som tidigt investerar i aktien.Över 130 000 svenskar investerade i GameStop och andra aktier som blev populära under hypen. Enligt Finansinspektionen förlorar majoriteten sina pengar – tillsammans nästan 90 miljoner kronor.Medverkande: Carl Lindström, student som investerade i butikskedjan.George, amerikan som investerade i butikskedjan.Phillip, amerikan som investerade i butikskedjan.Alexander Norén, ekonomikommentator på SVT.Cecilia Khavar, tidigare Sveriges Radios Washington-korrespondent.Kevin Dugan, amerikansk reporter som bevakade Wall Street för New York Magazine. En dokumentär av: David Ohlsson.Producent: Robin Jonsson, Tredje Statsmakten Media.Exekutiv producent: Hanna Frelin. Dokumentären är producerad 2025.

Den 24 februari 2025 har Ukrainakriget pågått i tre år. Antalet stupade och skadade soldater räknas i hundratusentals. Antalet offer är i dagsläget inte fullt känt. Till detta kan läggas civila döda i tusentals, krigsbrott och materiell förstörelse. Rapporter från slagfältet vittnar om ett brutalt utnötningskrig.I detta tillbakablickande avsnitt om Ukrainakriget efter tre år försöker Martin Hårdstedt och Peter Bennesved reda ut vad som hänt och vad vi kan förvänta oss ligger i framtiden. Mycket är osäkert när det gäller Rysslands agerande och västmakternas stöd. Att försöka förutsäga utvecklingen förefaller omöjligt.Det krig som förs i Ukraina är både modernt och gammeldags till sin natur. Drönare och nya långdistansmissiler har gett nya dimensioner, samtidigt som artilleri och minor utgör de stora hindren för att nå ett genombrott för båda sidor i kriget. Gemensamt för den ukrainska och den ryska krigföringen är oförmågan att överta luftherraväldet. Det tillsammans med uppenbara brister i ledningen av större förband minskar möjligheten att bryta dödläget. Kriget förs längs en lång front som mindre sammanstötningar mellan grupper, plutoner och kompanier. Drönarna plågar soldaterna i sina skyttegravslinjer och stora drönare tillsammans med långdistansmissiler tvingar stridsfordonen att gruppera allt längre från fronten. Kriget förs på ett sätt som för tankarna tillbaka till västfronten under första världskriget.På strategisk nivå är frågetecknen många. Maktskiftet i Vita huset ställer frågan om USA under Trump kommer att minska eller förändra sitt stöd till Ukraina. Frågan är också hur de västeuropeiska staterna, främst Storbritannien, Tyskland och Frankrike, ser på sitt stöd i framtiden. Kommer Ukraina tvingas att acceptera en orättfärdig fred för att få slut på ett krig som sakta nöter ner den nya unga demokratin?Bild: Monument över Ukrainas fallna försvarare som dödades i rysk-ukrainska kriget år 2022: Grekiska utrikesministeriet. Wikipedia. CC BY-SA 2.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukrainas president Zelenskyj öppnar för direkta samtal med Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt som flera ukrainska städer bombas och Ryssland rycker framåt kommer ett amerikanskt utspel om att ukrainarna måste hålla val för att få igång fredssamtal.Hör: Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Ekots Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent. Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Följ med till Veteranernas teater i en källarlokal i centrala Kiev där berättelser från fronten blir pjäser att spelas på Ukrainas teaterscener. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I stadsdelen Podil ligger den ukrainska huvudstadens nyaste teaterscen, Dramatikernas teater, där pjäsförfattarna styr verksamheten istället för regissörer och producenter. Teatern öppnade 2022, samma år som Ryssland inledde den storskaliga invasionen av Ukraina. Ett av projekten i källaren i Podil är Veteranernas teater, en skrivarskola och produktionsgrupp för krigsveteraner som stridit vid fronten. Nu ska deras berättelser ut på de ukrainska teaterscenerna i samarbete med professionella skådespelare och regissörer.Det här är sista delen i serien om kulturlivet i Kiev under den tredje krigsvintern av den ryska storskaliga invasionen i Ukraina. Medverkande: Maksym Kurotjkin, dramatikerAlina Sarnatska, krigsveteran och dramatikerNatalka Vorozjbyt, dramatiker, manusförfattare och regissörReporter: Fredrik Wadström

Ett fall i Högsta domstolen i USA kan komma att förändra hur vi använder internet i framtiden. Det handlar om ämnet som är en gigantisk del av internet - porren. Delstaten Texas har blockat sina invånare från att använda sig av porrsajter som till exempel Pornhub - de vill nämligen att användarna ska kunna verifiera sin ålder, för att hålla barn och ungdomar borta från pornografiska sajter. Men det finns de som hävdar att åldersverifiering på nätet inskränker vuxnas rättigheter. Nu undrar många hur det här fallet och Högsta domstolens utslag kommer att påverka hur vi kommer använda internet i framtiden. Så vad innebär hela det här fallet? Hur modern är egentligen åldersverifiering på nätet 2025 och hur kan det påverka oss framåt? Gäst: Sophia Sinclair, techreporter på Svenska Dagbladet och medlem i podden SvD Tech brief. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: ABC News.

Putin och Zelenskyj säger till Trump att de vill ha fred verklig fred. Båda vill komma åt grundorsakerna till kriget. Men deras bilder av det egentligen är, frontalkrockar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu på rysk statlig tv är alla blickar på Donald Trump. De ryska tv-tittarna får höra om hur Trumps återkomst till Vita huset kommer att skaka om hela vår planet.Hör Magnus Christiansson lektor på Försvarshögskolan. Ukrainakorrespondent Lubna El Shanti på plats i Kiev och Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmInspelat onsdag 22/1 klockan 9:30

Söndagen den 19 januari blir en historisk dag. Hamas släpper tre israeliska kvinnor ur gisslan, och några timmar senare bussas 90 palestinska fångar ut ur ett fängelse på Västbanken. Vapenvilan är igång. Om avtalet följs, innebär det slutet på hela kriget i Gaza. Det är många som knappt kan tro att det är sant. Men stämningen är fortfarande spänd och frågan är om den ömtåliga överenskommelsen kommer att hålla? Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Emma Bouvin, mellanösternkorrespondent på DN. Producent: Elinor Ahlborn.

För inte många år sedan var klimatet det största hotet enligt Folk och försvar. På årets konferens applåderade den deltagande eliten förtjust när den ena talaren efter den andra hetsade till krig.0:00:00 Dagens tema: Folk och försvar0:10:45 Hur ska Sverige agera i en värld av mäktiga makter0:32:15 Kulturen inom försvaret har raserats0:58:00 Vad bör man som individ göra för att främja försvarsförmågan?1:04:00 Tankar kring frivilliga försvarsorganisationer1:12:30 Betydelsen av personliga karaktär hos politiska ledare1:19:25 Trump och Grönland1:27:15 Tankar om Mellanöstern Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inläst: Trumps narrativ skaver under generalens vackra tal i Sälen.

Tjetjenienkrigen fördes med osedvanlig brutalitet från båda sidor och den typen av krigföring som drabbade inte minst de civila i Tjetjenien är det vi ser i dessa dagar i det pågående kriget i Ukraina våren 2022.Tjetjenienkrigen brukar beskrivas som två krig. Egentligen handlar det om en konflikt som mer eller mindre intensivt pågick 1994-2009. Kriget handlade inte bara om tjetjensk separatism utan lika mycket om rysk inrikespolitik. Tjetjenienkrigen bidrog till att Vladimir Putin kunde stärka sitt inflytande och sin makt.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved det våldsamma kriget i Tjetjenien. Den direkta orsaken till kriget var tjetjenernas vilja till självständighet under den tvivelaktigt valde presidenten Dubajev i samband med Sovjetunionens fall i början på 1990-talet.1994 fattade Rysslands president Boris Jeltsin beslut om att ingripa mot tjetjenerna och tvinga dem att underkasta sig centralmakten i Moskva. Med i bilden fanns de strategiskt viktiga oljefyndigheterna i Kaukasien och anklagelser om Tjetjenien som bas för organiserad brottslighet – det senare inte helt grundlöst.Ryssland satte in sin armé och natten mot den 1 januari 1995 inleddes anfallen mot Grosnyj. Det visade sig att ryssarna grovt missbedömt sin motståndare. Tjetjenerna lockade in de ryska anfallskolonnerna djupt in i staden och krossade sedan de ryska förbanden.Tjetjenerna slogs med små stridsgrupper och ryssarna fångades i bakhåll utan möjlighet att använda sin eldkraft. Den ryska arméns materiel var utsliten. På en del stridsfordon gick det inta att vrida kanontornen. Slaget pågick till mars 1995 då tjetjenerna till slut efter stora insatser från rysk sida tvingades retirerade till bergen och andra mindre städer och byar. Kriget fortsatte till sommaren 1996 då Jeltsin mycket undertrycket från det kommande presidentvalet tvingades få ett slut på kriget. Vi det laget hade Dobajev dödats av missiler och Tjetjenien låg förött.Nya ledare tog över på den tjetjenska sidan och en våg av terrorattentat inleddes. Tjetjenska operationer inne i Dagenstan föranledde en ny start på kriget 1999. I Moskva kom Putin till makten som premiärminister – senare president. Under Putins ledning invaderades Tjetjenien återigen av ryska krigsmakten. Nya slag om Grosnyj utkämpades och ryssarna visade sig så småningom inse efter nya brutala misslyckanden att det var lönlöst att slåss inne i staden. I stället började man lägga staden i ruiner med artilleri och luftbombningar. Mönstret återupprepade sig igen. Tjetjenerna retirerade upp i bergen och striderna fortsatte. De sista stora slagen avslutade det reguljära kriget år 2000, men med gerillakrigföring parade med brutala terrorattentat fortsatte det tjetjenska motståndet. De mest kända terrordåden ägde rum i Moskva och Beslan 2004.Detta är en repris.Bild: Det tjetjenska regeringssätet i Grosnyj förstört under kriget. Foto: Mikhail Evstafiev. Some rights reserved.Lyssna också på Ukrainakriget 2022 – när historien vänder. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I augusti 2008 övergick spänningarna mellan Georgien och Ryssland i ett fem dagar långt krig där kontrollen över de georgiska utbrytarregionerna Sydossetien och Abchazien stod i centrum. Konflikten, som präglades av geopolitisk rivalitet och etniska motsättningar, blev en tydlig markering av Rysslands ambitioner i sitt närområde och lämnade efter sig en frusen konflikt med internationella återverkningar.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden berättar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om det korta, men världsomvälvande Georgienkriget 2008 – kriget som startade en ny generation av stormaktskonflikter.Den amerikanska historikern Robert F. Kagan lär ha sagt att den 7 augusti 2008 var historiens återkomst. Vad menade han med det? Den dagen flödade ryska trupper in över gränsen till Georgien via Rokitunneln för att bistå sydossetiska separatistrebeller som strävade efter ökad autonomi. Georgien, en liten stat och tidigare sovjetrepublik, hade trots en formidabel upprustning under de senaste åren inte mycket att sätta emot.Konflikten i Georgien hade sin upprinnelse i flera olika sammanhang. Å ena sidan fanns de separatistiska regionerna Abchazien och Sydossetien, som under sovjetstyret hade åtnjutit stor autonomi och nu önskade få den friheten bekräftad inom ramen för ett nytt georgiskt nationalstatsbygge. Å andra sidan fanns ryska intressen på flera olika nivåer. Ryssland ville sätta stopp för en eventuell Natoutvidgning och betraktade den pro-västlige georgiske presidenten Mikhail Saakashvili med stor misstänksamhet. Dessutom handlade det om oljan och gasledningarna på georgisk mark, samt en vilja att motverka västerländskt ekonomiskt inflytande i regionen.Den georgiska ledningen svävade länge i osäkerhet om vilket stöd den skulle kunna få från väst i händelse av ett krig. Efter en rad skärmytslingar, framför allt i Sydossetien, valde man dock till slut att försöka kväsa motståndet. På natten den 7 augusti inledde georgiska förband ett anfall mot staden Tskhinvali, med målsättningen att snabbt kunna avancera till gränsområdena norrut och täppa igen Rokitunneln till Ryssland. Förhoppningen var att den amerikanska Bushadministrationen skulle ingripa till deras fördel.Det skulle visa sig vara för sent, och stödet uteblev. Ryssland hade redan börjat föra in trupper och använde det georgiska anfallet som en förevändning för en "humanitär intervention" – ett språkbruk som efterliknade Natos insatser i Kosovo några år tidigare. Kriget fick ett abrupt slut redan fem dagar senare, men konflikten lever fortfarande kvar då samma problematik präglar den ännu pågående konflikten i Ukraina. Ett litet, men betydelsefullt krig där historiens många konfliktlinjer åter trädde fram i öppen dager.Bild: Ryska tanks i Sydossetien i augusti 2008. Foto: Yana Amelina (Амелина Я. А.) - Yana Amelina (Яна Амелина) CC BY-SA 3.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kanske en något dramatisk rubrik för ett avsnitt som släpps dagen innan julafton men man kan aldrig vara för förberedd. Vi får även följa med till kyrkan med Vivi som kunde slutat i absolut katastrof och så får Carin fullständigt spel på digitala brevlådor.Med: Vivi Wallin & Carin da Silvaviviochcarin.seProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.comVill du göra reklam i en Polpo-podd?Maila hello@polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The Sound Chaser Progressive Rock Podcast is on the air. On the show this time we take a tour through styles of progressive music. Most of the samples come from a while ago, so we can see how and where certain aspects of progressive music took shape. We get some old school progressive rock, some jazz fusion, some electronic prog, some symphonic prog, and perhaps a few surprises along the way. All that, plus news of tours and releases on Sound Chaser. 1. Trettioåriga Kriget  - Mitt Mirakel, from Krigssång2. Kate Bush - Cloudbusting, from Before the Dawn3. Klaus Schulze - A-Numerique, from En=Trance4. Dream Theater - Sacrificed Sons, from Score5. Brand X - The Ghost of Mayfield Lodge, from Masques6. John Serrie - Stratos, from ...And the Stars Go with You7. Steve Khan - Soft Summer Breeze, from TightropeTHE SYMPHONIC ZONE8. Mark Ayres - The Boats, from The Curse of Fenric9. David Axelrod - A Poison Tree, from Songs of Experience10. The December People - Carol of the Bells, from Sounds Like Christmas11. Eloy - Fatal Illusions, from The Tides Return Forever12. IQ - Until the End, from The Road of Bones13. The Dear Hunter - Gloria, from Act V: Hymns with the Devil in Confessional14. The Dear Hunter - The Flame (Is Gone), from Act V: Hymns with the Devil in Confessional15. The Dear Hunter - The Fire (Remains), from Act V: Hymns with the Devil in Confessional16. The Dear Hunter - The March, from Act V: Hymns with the Devil in Confessional17. The Dear Hunter - Blood, from Act V: Hymns with the Devil in Confessional18. The Dear Hunter - A Beginning, from Act V: Hymns with the Devil in ConfessionalLEAVING THE SYMPHONIC ZONE19. California Guitar Trio - Caravan (with drum solo), from Rocks the West20. The Eleventh House - That's the Joint, from Level One21. Bruford - Joe Frazer, from Gradually Going Tornado22. Michael Hoenig - Scatter Part I, from Xcept One23. Terry Riley - Blue Anthem, from No Man's Land24. Bob James - Zebra Man, from Foxie25. Jean-Michel Jarre - Chronologie Parte 3, from Chronologie26. Steve Roach - In the Eye of Noche, from New Life Dreaming27. Dark - Happy Days slash Hate slash Tatum, from Dark28. Rush - In the End, from All the World's a Stage29. Led Zeppelin - The Lemon Song, from Led Zeppelin II30. Rainbow - Starstruck, from Rainbow Rising31. The John Irvine Band - The Electrics Were Down, from The Starships Are Gathering

När en raket från Hizbollah i Libanon träffade lekplatsen i Majdel Shams och dödade 12 barn den 27 juli väcktes frågan om drusernas status i Israel på nytt. Religionsforskaren Eli Göndör förklarar. Inläsare: Magnus Thorén

Den amerikanska självständighetsdeklarationen från år 1776 har inspirerat frihetskämpar ända fram till vår tid. Men USA:s ideologiska fader, Thomas Jefferson, skrev de berömda raderna om att "alla människor är skapade lika" samtidigt som han utdömde piskstraff till 12-åriga slavar på sin plantage Monticello. Denna motsättning har USA aldrig kommit över.Trots att slaveriet förbjöds den 18 december 1865 genom det 13:e tillägget till konstitutionen tvingades tidigare slavar och deras ättlingar i Södern att fortsätta leva under slavliknande förhållanden, helt utan medborgerliga rättigheter, långt in på 1900-talet. Därför är det svårt att förstå dagens USA utan att ta med rasismen i analysen.Detta är det första avsnittet av två om rasismens historia i USA i podcasten Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten Martin Gelin, som bland annat har skrivit boken Den vita stormen – Rasismens historia och USA:s fall.Från slavhandelns grymheter till moderna former av strukturell rasism har förhållandet mellan ras och makt format USA:s identitet. Rasismen i USA är en central och djupt rotad del av landets historia, präglad av brutala system, kulturella stereotyper och en ideologi som syftat till att rättfärdiga ojämlikhet. Historien är fylld av exempel på våld, förtryck och systematisk exkludering, men också motstånd, kulturellt skapande och politiska framsteg som har format nationens utveckling.Den amerikanska rasismen började 1619, när det första slavskeppet anlände till Nordamerika med afrikanska slavar till Jamestown, Virginia – en brittisk koloni som behövde arbetskraft för att odla tobak och andra grödor. Dessa män och kvinnor tvingades in i ett brutalt system som skulle bli ekonomiskt fundamentalt för kolonierna, samtidigt som de amerikanska grundlagsfäderna byggde sina samhällen på principer om mänskliga rättigheter och frihet.Under den amerikanska revolutionen slog kolonisterna sig fria från brittiskt styre. De kämpade för sina rättigheter mot vad de uppfattade som tyranni – samtidigt som de själva upprätthöll ett system som förvägrade samma rättigheter till miljontals slavar. För Jefferson och andra slavägare som deltog i revolutionen var friheten reserverad för vita män.Afrikanerna sågs som underlägsna av de europeiska kolonisatörerna, vilket gav upphov till en rasistisk ideologi som rättfärdigade slaveriet. Denna ideologi genomsyrade inte bara samhällets lagar utan också dess kultur, religion och vetenskap.1861 bröt inbördeskriget ut, delvis som ett resultat av djupa motsättningar mellan nord och syd om slaveriets framtid. Nordstaterna, industrialiserade och mindre beroende av slavarbete, motsatte sig sydstaternas vilja att expandera slavsystemet till nya territorier. Abraham Lincoln, en frispråkig kritiker av slaveriet, ledde unionens kamp, men även han var medveten om frågans komplexitet.Kriget avslutades med seger för nordstaterna och avskaffandet av slaveriet 1865. Men svarta amerikaners frihet var långt ifrån säkerställd. Jim Crow-lagar, som infördes i slutet av 1800-talet, återinförde en form av slaveri i allt utom namn. Lynchningar, förnekad rösträtt och segregationslagar blev normen.Bild: Amerikanska slavar som väntar på försäljning: Richmond, Virginia , målning av Eyre Crowe baserad på en skiss gjord 1853 när han besökte USA med William Thackeray. Källa: Wikipedia. Public Domain.Musik: Louisiana Blues Slide Acoustic Guitar med Raighes Factory. Storyblock AudioLyssna också på Det amerikanska inbördeskriget – USA:s blodigaste krig.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1:Kriget i Syrien, vad kan det leda till?Moderater och Socialdemokrater styr oftare på kommunal nivå, något för rikspolitiken? ReportageGhana går till val. En stabil demokrati i orolig region.Reportage om pjäsen ”Macken” sätts upp med skådespelare som har funktionsvariationerKrönika Ulrika KnutsonPanelen med Somar al Naher, ETC, Patrik Kronqvist, Expressen och Peter Wennblad, Svenska Dagbladet om veckans politiska frågorTimme 2:Nobelveckan drar igång - samtal om vetenskaperna men också om festklädernaTyskarnas känslor till elbilen - reportagePolen - Europas nya starka nation?Reportage från våldets HaitiOm häxprocesserna förr och häxor idagKåseri av Emil JensenProgramledare: Åsa FuruhagenProducent: Richard Myrenberg Tekniker: Joachim Persson

För fem år sedan såg Sudans framtid ljus ut. En folklig revolution avsatte diktatorn al-Bashir. En civil regering avskaffade sharialagar och bröt isoleringen, landet beviljades skuldavskrivning och ingick fredsavtal i Darfur. Men idag rasar ett inbördeskrig mellan två militära aktörer som drivs på av utländska intressen som hoppas få ta del av Sudans resurser. Kriget har skapat världens största humanitära kris och tvingat över 11 miljoner människor att fly. Vad hände? Karolina Lindén från FOI förklarar. Inläsare: Magnus Thorén