Podcasts about kriget

VEM: Cecilia UddénYRKE: UtrikeskorrespondentOM: Vad blir kvar av Iran efter det här? Landets historia, nutid och ovissa framtid. Kriget som rasar mot USA och Israel. Regimens grepp om makten. Protesterna som slagits ner. Människorna som lever under bomberna. Trumps egentliga skäl till att attackera just nu. Och en hel del om den regimvänlige professorns enda skämt.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénNY FORM: Martin Löfqvist (Untitled services)VINJETTKOMPOSITION: K Triumf.VINJETTPRODUKTION: K Triumf, P Svensson och Albin Myers.VINJETTANPASSNING: Paul Wettermark.KONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så påverkas krigsaptiten på hemmaplan när bensinpriser och inflationsrisk ökar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bomberna faller över en lång rad länder i Mellanöstern, det viktiga Hormuz-sundet är stängt och oljepriset åker jojo på börserna. Trots Trumps försäkringar om att USA håller på att ”vinna” kriget mot Iran, har attackerna svagt stöd på hemmaplan. Hur avgörande är plånbokseffekterna för krigsstödet, hur stor påverkan har kriget på Trumps popularitet och hur låter kritiken från Maga-rörelsens megastjärnor? Det pratar vi om i det här avsnittet.Hör också om fyllnadsvalet i Georgia, där avhoppade kongressledamoten och Trumpkritikern Marjorie Taylor Greene ska ersättas. Blir det en Trumplojalist som tar hennes stol?Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenterna och Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator.Programledare: Sara Stenholm.Producent: Viktor Mattsson och Anna Roxvall.

Spaniens kritik mot kriget i Iran skiljer sig från andra ledares balansgång och får Trump att se rött. Samtidigt bävar EU för en ny energikris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern gör Europas relation till USA mer laddad. Donald Trumps beska utspel om att stoppa all handel med Spanien och den syrliga kommentaren att Storbritanniens Keir Starmer ”inte är någon Churchill”, väcker reaktioner. Europas linjer går isär när Spaniens Pedro Sanchez sätter hårt mot hårt medan Keir Starmer har en linje om kriget som uppfattas mer luddig. Samtidigt som Tysklands förbundskansler Friedrich Merz får kritik för att inte ha markerat hårdare mot Trump vid deras möte i Vita huset förra veckan.Risken för ny energikris stressar EuropaStoppet i Hormuzsundet och krigets inverkan på energimarknaden ökar nervositeten i Europa. Runt köksbord i Tyskland, Storbritannien och Spanien finns en oro för ökade energi- och levnadskostnader. Hur sårbart är Europa för oljepriser som åker berg- och dalbana och för avbrott i leveranser? Hör om EU:s lärdomar från 2022 och hur väl rustat Europa är den här gången.Medverkande: Andreas Liljeheden, EU-korrespondent i Strasbourg. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Nina Benner, korrespondent StorbritannienKatarina von Arndt, Tysklandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Olof Sjöström

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kriget mot Iran pågår för fullt, och Hormuz-sundet är stängt sedan en vecka. Är det en ny energi- och inflationskris på gång? Prenumerationer och nyhetsbrev: https://www.monopol.se

Kriget i Iran har pågått i över en vecka och nu har hundratusentals människor flytt från sina hem. Tysklands förbundskansler Merz varnar för flyktingvåg, andra oroar sig för ökad terror i världen. Vad får bombningarna i Iran och i Gulfstaterna för följder? I Slaget möts terrorforskaren Magnus Ranstorp och direktören för Finlands Mellanösterninstitut Susanne Dahlgren. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Timme ettLäget i Mellanöstern efter drygt en veckas krig. Och hur påverkas Trump-administrationen av kriget. Hör våra korrespondenterStöd för kriget i Israel - men även tveksamma röster. Reportage av Cecilia UddénFinns det risk för en ny stor flyktingvåg?Nya teatertrenden: skådespelare gestaltar under eget namnKrönika: Agri IsmailPanelenTimme tvåHur kommer det att gå för turismen i Gulfregionen? Resejournalist och landsansvarig för Business Sweden reder ut.Kinas koppling till Iran, och hur kriget påverkar landets relation till USASatir med RadioskuggaVarför blir människor rädda att missa en chans? Svaren ges av en psykolog och en marknadsföringsexpertVal i tyska delstaten Baden Würtemberg - kristdemokrater och gröna i slutspurtKåseri Helena von Zweigbergk om tjejer som naturliga diplomaterProgramledare: Jesper LindauProducent: Luise SteinbergerTekniker: Nicky Pryke

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och så tittar vi närmare på strandade semestersvenskar-journalistiken i skuggan av kriget i Mellanöstern och Yngwie Malmsteens påstådda Rysslandsgig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Har främmande makt riktat ett akut och konkret hot mot Sveriges energi-infrastruktur? Om man i torsdags förra veckan tittade på TV4 pekade mycket på det. Anonyma uppgiftslämnare berättade om ett allvarligt hot mot Sverige och kanalen hade varit i kontakt med flera myndigheter som verkade bekräfta uppgifterna. Men när förmiddag blev till eftermiddag och nästan alla stora svenska medier plockat upp nyheten var tonen lite annorlunda. Edvin Ek intervjuar Fredrick Malmberg, chef för TV4 Nyheterna och Ola Billger, kommunikationschef på Försvarets radioanstalt (FRA).Hur många snyftreportage om strandade semestersvenskar tål Sverige?Kriget mellan USA, Israel och Iran har dominerat nyhetscykeln den senaste veckan och svenska medier har, trots svårigheter, jobbat hårt för att täcka alla möjliga aspekter av konflikten. Men hur får man in Sverigevinkeln? En klassisk genre som verkligen fått ta plats veckan är “intervju med strandsatt semestersvensk”.Joanna Korbutiak snackar med Hannes Lundberg Andersson, breakingchef på Expressen, Moa Berglöf, politisk redaktör på Sydsvenskan och artisten Martin ”E-Type” Eriksson.Skulle Yngwie Malmsten spela i Moskva eller inte?Sveriges mest excentriska rockstjärna har skapat rubriker i veckan. Vad som först verkade vara en rätt rak nyhet om en övervintrad hårdrockare som struntar i världsläget när han bokar gigs, förvandlades snabbt till ett förvirrande ordkrig.Freddi Ramel ringde upp TT:s redaktionschef Vicktor Olsson och Johan Sköld, redaktionschef på Göteborgsposten.

Hur försvagat är den iranska krigsmakten efter en veckas krig? Kommer Hizbollah överleva ännu en offensiv? Och hur är det att bo i Israel just nu? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Christina Toledano Åsbrink, journalist boende i Israel.Avsnittet spelades in 6 mars.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Live från “krigszonen” Dubai – där missilerna flyger, alarmen tjuter och vi ligger 25 våningar upp och googlar “vad betyder missile threat” medan Ralph bunkrar torkat lamm som om han är prepping-expert. Samtidigt får vi höra från bittra honor i Sverige att vi tydligen varken ska sola, skratta eller göra naglarna under en missile alert. Själv känner vi varför vara ledsen när man kan vara lycklig?Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget i Mellanöstern och de skenande oljepriserna fortsätter att stå i centrum för marknaden, men i bakgrunden väcks allt fler frågor om andra hot mot världens börser. Riskerar vi en ny inflationschock, och hur utvecklas stöket i privatkreditsektorn som verkar ha glömts bort? Programledare är Nike Mekibes och Gabriel Mellqvist.

Hur påverkar kriget i Iran inrikespolitiken i USA? Vad händer med stödet för Trump om kriget blir långvarigt? Går det att tvinga fram ett regimskifte i ett annat land genom krig? USA-forskaren Oscar Winberg och den tidigare fredsbevararen och kommunikationskonsulten Elli Flen analyserar de senaste händelserna under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern är inne på sjunde dagen och i veckan har det kommit rapporter från det ökända Evinfängelset i Iran om att fångvaktare låst in fångarna och lämnat anstalten. I fängelset sitter också den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali. Uppgifterna är få och obekräftade, men vi går igenom det som kommit ut.Lite senare pratar vi om något helt annat – middagslekar. Är det en bra ice breaker-aktivitet eller pinsamt och förnedrande? Det verkar finns två läger i frågan, skriver DN.

I dag gästas Rak höger av Ardavan Khoshnood. Han är läkare, kriminolog och forskare vid Lunds universitet, och har i många år följt Irans maktstruktur – inte minst revolutionsgardet, underrättelsetjänsterna och regimens säkerhetsapparat. Vi pratar om kriget mot Iran och den avgörande frågan: kan det här bli början på slutet för den islamiska republiken – eller är regimen ännu en gång på väg att överleva en kris som skulle ha fällt de flesta andra system? Hur enad är oppositionen? Och hur mycket av en samlande figur är Reza Pahlavi, som är son till shah Mohammed Reza Pahlavi, som avsattes i revolutionen 1979? Vi pratar också om och om den känsliga frågan om yttre intervention. När kan den hjälpa ett folk att bli av med en diktatur, och när riskerar den att förgifta hela eftermälet? Om detta och mycket annat handlar dagens samtal.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Tusentals svenskar är strandade i Mellanöstern, oppositionen tycker regeringen är för passiv och svensk ekonomi hotas. Kan Ulf Kristersson hantera allt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har varit dramatiska dagar sedan USA och Israel anföll Iran. I Sverige märks kriget på flera sätt, inte minst därför att många som bor här antingen själva födda i Iran eller har föräldrar som är det. Flera politiker med ursprung i Iran har också medverkat i nyhetsprogram. Bland dem som klimatminister Romina Pourmokhtari, socialdemokraten Ardalan Shekarabi och tidigare vänsterpartistiska riksdagsledamoten Ali Esbati. De har oftast varit samstämmiga i sin kritik mot den iranska regimen, men just Ali Esbati riktade också omfattande kritik mot Israel och USA. Något som vänsterledaren Nooshi Dadgostar inte har gjort, finns det en splittring inom Vänsterpartiet?Samtidigt är tusentals svenskar strandande på olika håll i Mellanöstern och oppositionen har kritiserat regeringen för att de inte gör tillräckligt. Socialdemokraternas Magdalena Andersson anser att regeringen ”lutar sig tillbaka”. Regeringen svarar att de gör det som är möjligt, frågan är nu vem som har rätt? Är regeringen för passiv?Kriget innebär även risker för ekonomin. Hormuzsundet, världens viktigaste rutt för transporter av olja och flytande gas, ligger i krigsområdet och oljepriset kan skjuta i höjden. Är svensk ekonomi redo för det? Finansminister Elisabeth Svantesson hävdar att ekonomin är ”Trumpsäkrad”, stämmer det? Kan ekonomisk oro leta sig in i den kommande valrörelsen?Turné och tävlingDet Politiska Spelet ska åka på turné under våren. Vi ska besöka Luleå, Karlskrona, Falun och Visby. Läs mer om datum och biljetter här: En kväll med Sveriges Radio | Sveriges RadioVi uppträder också på Poddfest i Stockholm den 28 mars, läs mer om det här: https://www.sverigesradio.se/artikel/valkommen-till-poddfest-2026-munchenbryggeriet-i-stockholm-lordag-28-marsTävling! Nu har den som svarar rätt möjligheten att vinna två biljetter till Poddfest.Fråga: Vilken var den första statsminister som Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, var för sig, intervjuade? OBS. Det är inte samma statsminister.Skicka svaret till detpolitiskaspelet@sr.se eller skicka ett DM på Instagram. Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Anledningen är att Anthropic, som varit en av Pentagons huvudleverantörer vägrar ställa upp på vissa villkor som Vita huset kräver. Men hur nära är vi ett krig där AI bestämmer hur, när och vad som ska bombas – helt utan mänsklig inblandning. I veckan fick vi också se folk satsa pengar på ayatolla Khameneis avgång. Eller var det hans död? Och är det kanske samma sak? Dessutom, Henning Eklund är tillbaka från sin smekmånad och utvärderar hur bra Chat GPT var som reseledare. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.

Marknaden fortsätter att präglas av geopolitisk oro och frågor om den eskalerade konflikten i Mellanöstern. I dagens Börslunch har vi därför med oss Maria Landeborn, seniorstrateg på Danske Bank och Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB som berättar om hur krig historiskt slår mot börsen och hur de agerar i turbulensen. Programledare är Nike Mekibes och Gabriel Mellqvist.

MAGA-influencers och demokrater i ohelig allians mot Iran-kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA fortsätter sina anfall mot Iran tillsammans med Israel. Kriget fördöms av FN:s generalsekreterare och på hemmaplan kritiseras Donald Trump av både demokrater och MAGA-influencers.Vita huset ger en rad förklaring till varför anfallet var nödvändigt, men motiven och målen uppfattas som spretiga och motsägelsefulla. Varför gick USA i krig? Fanns det ett nära förestående hot? Vill man se ett regimskifte i Iran?Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent på plats i Jerusalem.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Live från “krigszonen” Dubai – där missilerna flyger, alarmen tjuter och vi ligger 25 våningar upp och googlar “vad betyder missile threat” medan Ralph bunkrar torkat lamm som om han är prepping-expert. Samtidigt får vi höra från bittra honor i Sverige att vi tydligen varken ska sola, skratta eller göra naglarna under en missile alert. Själv känner vi varför vara ledsen när man kan vara lycklig? Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kriget i Iran är inne på sin femte dag. Enligt rapporter har över 1000 personer dödats och över 5 000 skadats sedan kriget bröt ut. Nu ska Iran också ha valt en ny ledare; Mojtaba Khamenei. Han är son till ayatolla Khamenei som dödades i helgen. Flera områden påverkas av kriget, i Gaza larmas det om att maten är på väg att ta slut och det iranska revolutionsgardet har stängt det viktiga Hormuzsundet där mängder av olja passerar varje dag - hur det kommer påverka omvärlden återstår att se. Vem är Irans nya ledare? Hur kan kriget komma att växa och hur påverkar det resten av världen? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: CNN, 9 News Sydney. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Programledare: Dawid FjällPanel: Sabri Suvakci & Noa BachnerGäster: Felix Michel, Filip Sidklev, Magnus Krepper, Ella Lindvall & Gunnar BrolinProva på Expressen +Allt för halva priset i första månaden och se gruppspelet i Svenska cupen. Ingen bindningstid och erbjudandet gäller endast nya kunder. Ta del av erbjudandet här: http://www.expressen.se/fotbollsmorgon------Redaktion: Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William Åberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flera Demokrater riktar skarp kritik mot Trumpadministrationen efter gårdagens möte i kongressen om USA:s attacker mot Iran. Bland annat säger senatorn Elizabeth Warren att Trump misslyckats med att förklara syftet med kriget och inte verkar ha en plan för hur det ska avslutas.Sen pratar vi om att Liberalernas förslag om att förbjuda fula skolor möts av kritik från flera håll. Anders Ygeman (S) anklagar liberalerna för att ligga bakom fler fula skolor än någon annan, och Isabell Mixter (V) vill förbjuda ”inkompetenta utbildningsministrar”.

Frankrike, Tyskland och Storbritannien har öppnat för militära åtgärder när kriget i Mellanöstern eskalerat. Hör också om Macrons nya plan för att skydda Europa med fler kärnvapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När kriget sprider sig och även berör europeiska intressen i Mellanöstern utesluter Frankrike, Storbritannien och Tyskland inte militära defensiva militära åtgärder mot Iran. Samtidigt manar EU och Ursula von der Leyen till deeskalering och att begränsa konflikten. Men EU är splittrat och unionen saknar hårda verktyg. En iransk drönarattack mot en brittisk bas på Cypern tar dock konflikten in i Europa och frågan är hur Nato och EU kan komma att svara då. Enligt USA och Donald Trump är motivet bakom attacken Irans förmåga att utveckla kärnvapen. En oro som delas av Europa samtidigt som debatten om ett europeiskt kärnvapenparaply intensifierats det senaste året. När Emmanuel Macron på måndagen presenterade Frankrikes kärnvapendoktrin, var budskapet att Frankrike kommer att bygga ut sin arsenal och inleda ett fördjupat kärnvapensamarbete med en rad europeiska länder. Hör om hur Rysslands agerande, men även Donald Trump, triggat den senaste europeiska utvecklingen när det gäller kärnvapen och hur ett utfällt franskt kärnvapenparaply är tänkt att fungera.Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Cecilia Blomberg, Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent, Karl Sörenson, forskningsledare och kärnvapenanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge Researcher: Oskar SellströmTekniker: Jacob Lalér

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Oljan blir mycket dyrare, naturgaspriset rusar och börsen faller kraftigt när kriget i Mellanöstern eskalerar. De kortsiktiga effekterna på ekonomin är tydliga, men hur stora är riskerna för ekonomin i världen och i Sverige på längre sikt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var i lördags som Israel och USA inledde attackerna mot Iran. Kriget intensifieras nu och är inne på den fjärde dagen. Kriget har redan fått ekonomiska effekter, till exempel stora fall på börser och högre oljepriser.”Det är en allvarlig situation. Hur stora konsekvenserna blir för ekonomin beror väldigt mycket på hur långvarig den här konflikten blir och hur spridd den blir. Så det är väl det vi verkligen får hålla ögonen på nu”, säger banken SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.Det är flera faktorer som kan innebära att priserna i Sverige kan stiga, till exempel att det blir dyrare att tanka bilen, att transporter blir dyrare när bensin och diesel kostar mer och att elen kan bli dyrare.Situationen följs nu noga av Riksbankens chef Erik Thedéen.”Det svåra är att försöka förstå vad det kan ha för långsiktiga effekter. Det skulle jag säga att det vet vi inte. Men man kan inte säga att man vet att effekterna är små, man kan heller inte säga att de effekterna är stora utan det är bara genuin osäkerhet”, säger han.Programledare: Victor JensenProducent: Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet: Jens Magnusson, chefsekonom på banken SEBErik Thedéen, Riksbankens chefElisabeth Svantesson, finansminister (M)

Den islamska regimen i Iran har påverkat och dominerat utvecklingen i Mellanöstern i över 40 år, ett land styrt med religiösa principer och med mål långt bortom landets egna gränser, även i Sverige. Kriget som nu pågår kan förändra allt det här, och i förlängningen hela Mellanöstern. För att förstå situationen inne i Iran och förutsättningarna för regimens framtid har Adam Cwejman bjudit in Arvin Khoshnood, statsvetare med specialisering kring Irans utvecklings- och säkerhetspolitik, med särskilt fokus på landets underrättelseorganisationer och deras operationer.Adam Cwejman och Arvin Khoshnood pratar om hur regimen är uppbyggd, hur den kan tänkas svara på kriget, men framförallt hur alternativen ser ut. Arvin Khoshnood gör ingen hemlighet av att han stöder kronprinsen Reza Pahlavi, son till shahen som avsattes 1979. Men hur stort stöd har egentligen Pahlavi inom landet? Adam Cwejman och Arvin Khoshnood diskuterar också utvecklingen i Iran och hur den hanteras i svensk offentlighet och vad som saknas för att ge en heltäckande bild av landet. Samtalet spelades in den 1 mars 2026. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med den senaste eskaleringen av konflikten i Mellanöstern har försvarsbolagen återigen hamnat i fokus för världens investerare. Hur påverkas sektorn av den geopolitiska utvecklingen, och vilka förmågor blir avgörande för framtidens krigföring? Med oss för att svara på detta har vi Tom Guinchard, analytiker på Pareto, Joakim Agerback, förvaltare på Finserve och Stefan Gustafsson, vd på Crises Control. Programledare är Nike Mekibes och Gabriel Mellqvist.

Oljan, guldet och försvarsaktier stiger när världens marknader öppnar upp på riktigt för första gången efter helgens kraftigt eskalerande konflikt i Mellanöstern. Vi tar oss igenom de första reaktioner på utvecklingen tillsammans med Niklas Lundin, förvaltare på Handelsbanken och Georg Attling, analyschef Pareto. Programmet leds av Nike Mekibes och Gabriel Mellqvist.

Kriget i Ukraina är nu inne på sitt femte år. Krigslinjerna står stilla, och nu pågår ett drönarkrig längst fronten. Och det drönardrivna kriget är dyrt. Båda sidorna är beroende av stöd från andra länder, och det rapporteras om att Ukraina nu i princip har helt slut på pengar. Samtidigt blockeras EU:s stöd till Ukraina, och Kina har seglat upp som en allt större handelspartner till Ryssland. Varför gör Kina, och nu även Indien, så stora affärer med Ryssland? Vad händer om Viktor Orbán, som blockerar mycket av EU:s stöd till Ukraina, förlorar det stundande valet i Ungern? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: Sky News, CNN Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Bonusavsnitt: Vi diskuterar helgens mello-bidrag och varför vi tror att Felicia kommer vinna!

När Hells Angels och Bandidos etablerar sig i Sverige på 90-talet utbryter en blodig konflikt i Skåne som kommer sprida sig över hela Norden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sonja är i 20-årsåldern när hennes storebror Michael Ljunggren blir president för Bandidos. Nu berättar hon för första gången om tiden som anhörig under det blodiga kriget. — Det enda man ville var att han inte skulle vara med där, utan bara få vara en vanlig kille. Min storebror liksom, säger Sonja.1994 sker en skjutning inne på en svartklubb i Helsingborg där en person dör. Det blir början på kriget mellan Hells Angels och Bandidos. En våldspiral av mord, sprängningar och mordförsök sprider sig från Skåne till Finland, Norge och Danmark.11 personer dör i kriget mellan Bandidos och Hells AngelsUtomstående blir drabbade och en tystnadskultur börjar sprida sig bland vittnen. Samtidigt debatteras våldet i tv-sofforna och journalister bevakar begravningar med tusentals åskådare.1997 får konflikten ett oväntat slut. Då har elva personer mördats, varav två civila.Medverkande:Sonja, syster till Michael Ljunggren, president i Bandidos.Stephanie, dotter till Louis, prospect i Hells Angels.Anders Bergsten, polis under MC-kriget.Ulf Kristiansson, reporter på Helsingborgs dagblad.Sonja heter egentligen något annat.En dokumentär av: Lova Nyqvist Sköld, Tredje Statsmakten Media.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären producerades 2026.

Fyra år har gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I Kvällspasset svarar Sveriges Radios utrikeskorrespondenter Lubna El-Shanti, på plats i Ukraina, och Fredrik Wadström, med fokus på Ryssland, på lyssnarnas frågor om kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Cecilia undrar vad som hänt med alla husdjur i Ukraina och hur de mår? Ulf undrar vad Putin har för mål med kriget? Och 7-åriga Else undrar hur det är att vara barn i Ukraina just nu?

Kriget i Ukraina har hållit på i fyra år. Truppen till Paralympics är klar. Stina dansar en sista dans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyra år med krig har inneburit en svåra prövningar för Ukraina och förändrat Europa. Kan ett oenigt EU fortsätta ge Ukraina det stöd som behövs? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det brutala kriget i Ukraina har inte bara inneburit en katastrof för ukrainarna, utan även omformat Europa. Kriget har prövat Europas enighet och de EU-system där enskilda länder kan sätta sig på tvären. Fyra år efter den ryska fullskaliga invasion i Ukraina har EU infört en lång rad sanktioner mot Ryssland och stöttat Ukraina både med pengar och militär utrustning. Men på årsdagen reser EU-ledarna till Kiev tomhänta, varken nya sanktioner eller stödpaket har fått grönt ljus. Frågan är nu hur Bryssel ska komma runt Ungern och Slovakien som bromsar EU-hjälpen och hur stark den europiska viljan att hjälpa Ukraina är?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget PoliteaProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Mattias DellertTekniker: Christian Barter

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nytt tullkaos i USA, men Trump verkar inte ge sig. Nya besked nästan varje dag om vad som gäller. Ska Trump nu också använda en attack mot Iran som avledning från debatten på hemmaplan? För särskilt intresserad av demokrati i andra länder verkar han inte vara. Dessutom: det har gått fyra år sedan kriget i Ukraina startade. Var står konflikten nu? Med Cecilia Malmström och Jesper Bengtsson.

Professor Ludvig Beckman om varför han lämnar sin plats i Migrantionsverkets etiska råd. Anders Bergsten, polisen som medverkar i P3 dokumentären om nordiska MC-kriget. Fittslaskhora! Har Hanna varit i Umeå och stulit räkcurry? Hot under låtarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

Jenny ska åka till slottet tillsammans med sin man, som hon är mycket stolt över. Det vankas medaljutdelning och hon följer med som sällskap. Men vad är egentligen Jennys roll som plus one? Nu är det i alla fall slut på kalasandet, har hon bestämt sig för.Victoria bor vid en sjö – ljuvligt, minst sagt. Ofta spänner hon på sig längdskidorna och åker med solen i ryggen över den blanka isen. Därefter väntar bastu, och resultatet är världens bästa sömnkur.Veckans avsnitt handlar om fröer och vi gästas av Tina-Marie Qwiberg, som har gjort dokumentären Kriget om fröerna. Hon berättar om dokumentären som skildrar det tysta, globala maktspel där ett fåtal storföretag kontrollerar frömarknaden.Veckans lyssnarfrågor rör växtval och lökplantering i en woodlandmiljö i zon 5, samt hur man lyckas odla brudslöja när den är svår att etablera.Dessutom blir det AI-skimmer, skanningspanik och en parstuga på landet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Koreakriget kallas det bortglömda kriget. Inklämt mellan Andra världskriget och Vietnamkriget försvann Koreakriget snabbat från det allmänna medvetandet. Detta trots att det under tre år dog 2,5 miljoner civila och 800 000 soldater i kriget.Kriget bröt ut när nordkoreanska trupper den 25 juni år 1950 gick till anfall över 38:e breddgraden. Kriget utkämpades mellan det kommunistiska Nordkorea, som stöttades med krigsmaterial och trupper från Kina och Sovjetunionen, och ett Sydkorea där en FN-koalition med deltagare från länder som Storbritannien, Turkiet, Australien och Kanada slogs under ledning av USA.I reprisen av avsnitt 73 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Artur Szulc, aktuell med boken Koreakriget.Både Nordkorea och Sydkorea av autoritära regimer som upprättats efter andra världskriget. Vid Potsdamkonferensen juli–augusti 1945 bestämdes att 38:e breddgraden skulle vara skiljelinje mellan den kommande sovjetiska respektive amerikanska ockupationszonen i Korea. Med det kalla kriget kom detta att innebära en delning av Korea. Den 15 augusti 1948 proklamerades Republiken Korea (Sydkorea) och 9 september samma år Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea).Nordkorea erövrade inledningsvis nästan hela Koreahalvön för att sedan trängas tillbaka in i Nordkorea, men när vapenstillestånd undertecknades i juli 1953 kom den 38 breddgraden att bli skiljelinjen. Någon avspänning mellan Nord- och Sydkorea kom inte till stånd, och FN:s fortsatta uppgift blev att övervaka demarkationslinjen längs 38:e breddgraden mellan de båda staterna.Koreakriget är formellt inte heller avslutat eftersom det aldrig skrevs något fredsavtal. Med dagens aggressiva kommunistiska regim i Nordkorea är konflikten i allra högsta grad levande.Bildtext: En amerikansk infanterist tröstas av en kamrat efter att hans vän stupat i strid nära Haktong-ni under Koreakriget den 28 augusti 1950. I bakgrunden märker en sjukvårdare stupade soldater. Foto: Sfc. Al Chang, U.S. Army. Public Domain (PD-USGov-Military), via Wikimedia Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) om veckans tullhot från Donald Trump, den svenska statsskulden och matmomsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ser allvarligt på att USA:s president Donald Trump i veckan använde hot om höjda tullar för att ta över ett annat lands territorium.”Det här tog ändå saker och ting till en ny nivå. Just att man använder ett hot eller försöker utpressa oss och Danmark, och andra länder för att få Grönland. Det är obehagligt, och jag är glad över att eländet tog slut efter några dagar”, säger Elisabeth Svantesson (M).Finansministern menar att svensk ekonomi är väl rustad inför fortsatt turbulens, och att den tack vare Sveriges låga statsskuld, kapitalmarknad och innovationer är ”Trump-säkrad”, som hon uttrycker det.Hur kan en så exportberoende ekonomi som Sverige någonsin vara Trump-säkrad? USA är Sveriges tredje största handelspartner.”Vi är känsliga för störningar i världshandeln. Det jag menar handlar om de offentliga finanserna”, säger Elisabeth Svantesson.Efter Donald Trumps tullhot mot Sverige och andra europeiska länder behöver Sveriges regering ha en tuffare retorik gentemot Trump, anser finansministern.”Hela situationen är absurd och ledsam att vi har en president som agerar på det här sättet. Vi i regeringen har varit tydligare och skruvat upp tonläget för att den amerikanska presidenten ska förstå att det här är ingenting som vi kan gå med på. Den här tonaliteten och oförutsägbarheten som drabbar oss och många andra, den är inte rimlig”, säger hon.På grund av hotet om tullar pausades i veckan godkännandet av handelsavtalet mellan USA och EU, som blev klart i somras. Trots turbulensen tycker Elisabeth Svantesson att handelsavtalet nu ska godkännas.Den allmänna bilden var att EU gick med på det här i utbyte mot stabilitet och förutsägbarhet. Är den grundtanken fortfarande rimlig?”Jag förstår verkligen att man kan ifrågasätta det här. Man kan tänka sig att det kanske blir en diskussion och eventuellt en paus”, säger Elisabeth Svantesson. Hon fortsätter:”I grunden är det bra med avtal med USA, men man kan ifrågasätta det här läget. Trovärdigheten och tilliten har ju självklart naggats i kanten”. Kritik mot underskott i budgetenRegeringen har kritiserats för att statsskulden ökar på ett sätt som inte går ihop med det finanspolitiska ramverkets nuvarande överskottsmål, och kommande balansmål. På sikt riskerar det att leda till en ohållbar nivå på statsskulden, anser exempelvis Riksrevisionen. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) betonar vikten av det finanspolitiska ramverket, och att Sverige tidigare varit sparsamt nu möjliggör stora satsningar på försvaret och Ukraina. ”Många av kritikerna, Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen, tar inte riktigt in verkligheten”, säger Elisabeth Svantesson (M). Det var i juni som riksdagspartierna slöt en överenskommelse om att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina tillfälligt ska lånefinansieras. Det innebär att en ökad skuldsättning på som mest 300 miljarder kronor tillåts, även om det gör att budgeten inte lever upp till villkoren i det finanspolitiska ramverket och statsskulden ökar mer än regelverket tillåter. Enligt överenskommelsen ska partierna under 2030 presentera hur balansen i budgeten på nytt ska åstadkommas, och senast 2035 ska det finansiella sparandet åter vara i balans. Har ni en plan för hur ni ska komma tillbaka? ”Till balans? Det är precis det vi jobbar med. Det är självklart att vi ska komma tillbaka. Kriget i Ukraina är förhoppningsvis tillfälligt. Men jag vet inte om svenska folket hade velat att vi lagt det innanför ramen och inte gjort en avvikelse, om vi dessutom tryckt in nya försvarsutgifter, som det bestämdes förra året. Då hade mycket annat fått stå tillbaka. På grund av vår låga statsskuld kan vi göra det här, den kommer inte att öka dramatiskt. Vi kommer fortfarande att ha offentliga finanser i världsklass”, säger Elisabeth Svantesson (M).När ni ska tillbaka till balansmålet, innebär det snålare tider efter valet? ”Jag tror att man måste vara beredd på att det är kärvare tider redan nu, och man ska vara beredd på att det kan bli tufft framöver”, säger finansministern.Kommer höstbudgeten efter valet, oavsett vem som vinner, behöva vara en nedskärningsbudget? ”Nej, det ser jag inte framför mig”.Matmomsen höjs 2028Den första april 2026 sänks matmomsen tillfälligt från tolv till sex procent, en sänkning som sträcker sig till utgången av 2027. Kommer matmomsen att höjas igen om ungefär två år, nyårsdagen 2028? ”Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här [momssänkningen] är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda”, säger Elisabeth Svantesson (M). Men är det verkligen politiskt möjligt för någon finansminister att höja matmomsen?”Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs”, säger finansministern.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Christer TjernellProgrammet spelades in den 23 januari 2026.

På morgonen den 2 december 1805 inledde ryska och österrikiska trupper ett anfall mot den franska armén strax väster om den lilla staden Austerlitz, öster om dagens tjeckiska Brno. Slaget slutade i en total seger för Napoleon och den franska armén.Efter lunch bröt fransmännen igenom den allierade linjen. Trots desperata försök från det ryska gardet att hejda genombrottet kunde de allierade inte rädda situationen. Delar av deras linje kollapsade och övergick i oordnad reträtt. Slaget vid Austerlitz – det så kallade Trekejsarslaget – har gått till historien som Napoleons största och mest briljanta seger.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av militärhistoriens mest klassiska slag. Men det är inte bara själva slaget som gör Austerlitz så intressant. Under veckorna före drabbningen förde Napoleon en stor fransk armé från Frankrike österut och manövrerade skickligt ut sina motståndare.Vid Ulm ringades en betydande österrikisk armé in och tvingades kapitulera. Därefter besegrades den kombinerade rysk-österrikiska armén vid Austerlitz. Framgångarna byggde på att den franska armén marscherade utan traditionell tross och var uppdelad i självständiga kårer, vilket möjliggjorde snabba förflyttningar och flexibel krigföring. De allierade blev helt enkelt överrumplade.Napoleon lyckades koncentrera tillräckligt stora styrkor till Pratzenplatån väster om Austerlitz och avgjorde slaget innan ryssarna hann få avgörande förstärkningar.Slaget innebar att Österrike tvingades söka fred med Napoleon. Kriget skulle trots detta fortsätta, i praktiken ända fram till 1815 då Napoleon slutligen besegrades. Austerlitz markerade början på en period av nästan oavbrutna franska segrar – en epok i militärhistorien som fortfarande studeras och diskuteras i dag.Bildtext: Napoléon vid slaget vid Austerlitz 1805, målning av François Gérard. Slaget befäste Napoléons rykte som militärt geni och markerade höjdpunkten av hans makt i Europa.Källa: François Gérard – L'Histoire par l'image [1]. Digital version producerad av Agence photographique de la Réunion des musées nationaux [2]. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Danmark och Sverige var rivaler som under århundraden kämpade om herraväldet i Norden. Skånska kriget bröt ut i september 1675, när Danmark tillsammans med Nederländerna förklarade krig mot Sverige. Den danska ambitionen var att återerövra Skåne, Blekinge och Halland – landskap som förlorats till Sverige vid freden i Roskilde 1658.Den 4 december 1676 utkämpades det blodigaste slaget i Sveriges historia – slaget vid Lund. Hälften av de stridande stupade, och landskapen härjades svårt. Kriget präglades av möten mellan reguljära arméer, friskyttar och snapphanar i både regelrätta slag och gerillakrigföring. De största förlorarna var som alltid civilbefolkningen.I reprisen av avsnitt 67 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Göran Larsson, tidigare chef för Malmö museer och Stadsarkivet, samt författare till två böcker om Skånska kriget.En särskilt uppmärksammad roll i krigföringen spelade snapphanarna, som stred både i militärt organiserade friskyttekompanier och i små fristående grupper. Svenskarna försökte med både amnestier och drakoniska straff bekämpa snapphanerörelsen, vars betydelse avtog markant mot krigets slut.Det avgörande för krigets utgång var dock inte de svenska militära framgångarna i Skåne, utan den förändrade maktbalansen i Europa. Det dansk-svenska kriget utgjorde en del av ett större europeiskt krig mellan Frankrike – Sveriges allierade – och en koalition bestående av Nederländerna, Spanien, den tysk-romerske kejsaren samt bland andra Brandenburg och Danmark. I augusti 1678 slöt Ludvig XIV fred med sina främsta fiender, vilket isolerade Danmark och Brandenburg. Danmark tvingades därefter sluta fred utan några vinster. Freden undertecknades i Fontainebleau och därefter i Lund, där även ett svensk-danskt förbund etablerades 1679. Därmed avgjordes Skånes framtid – som en del av Sverige.Bild: Slaget vid Lund där Karl XI längst till vänster synes för svenska trupper jaga fienden ut på fältet. I bakgrunden slätt och den brinnande byn Vallkärra. Oljemålning från 1696 av Johann Philip Lemke. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det spanska inbördeskriget utkämpades mellan 1936-39, åren före andra världskrigets utbrott. Kriget var i alla avseenden hänsynslöst och blodigt. Spanien skulle kunna uppfattas som en övningsarena för den tyska krigsmakten före andra världskriget.Konflikten visade upp alla inbördeskrigets karakteristika: summariska avrättningar av fångar, brutala övergrepp på civil befolkningen, hat och urskiljningslöshet mot politiska motståndare. I kriget dog åtminstone 500 000 människor – militärer och stridande.I veckans repris t av Militärhistoriepodden diskuterar historieprofessor Martin Hårdstedt och doktoranden Peter Bennesved, bägge verksamma vid Umeå universitet, olika aspekter av spanska inbördeskriget.Kriget väckte starka känslor över hela världen, men det blev högerdiktaturerna Tyskland och Italien som framförallt bidrog militärt till upprorssidan ledd av generalen Franco. Republiken fick hålla till godo med frivilliga och ett tvivelaktigt militärt stöd från Sovjetunionen. Västdemokratierna förhöll sig neutrala. På republikens sida deltog omkring 600 svenskar.Ur militär synvinkel är det italienska och tyska deltagande med trupper och materiel särskilt intressant. Både Mussolini och Hitler sände sammanhållna förband och rådgivare till nationalistsidan under Franco. Dessutom en hel del modern materiel. Mest känd är den tyska Condorlegionen som understödde nationalisterna och gjorde stora insatser genom att ge Francos trupper ett övertag i luften med sina moderna stridsflygplan. Frågan är om Spanien skulle kunna uppfattas som en övningsarena för den tyska krigsmakten före andra världskriget. I avsnittet diskuteras bland annat det verkliga värdet av de erfarenheter som de italienska och tyska insatserna verkligen gav.Den tyska bombningen av Guernica i april 1937. Vad hände egentligen och hur ska vi förstå bombningen? Händelsen leder in på frågor om det förändrade kriget och civilbefolkningens situation i händelse av ett storkrig i Europa vid tiden för spanska inbördeskriget. Spanska inbördeskriget gav brutala föraningar om vad ett systematiskt bombkrig mot civila mål skulle kunna innebära. På plats var svenskar som upplevde nationalistsidans anfall mot i stort sätt försvarslösa städer.Bild: Beväpnade civila från den republikanska sidan under slaget vid Irún 1936. Bilden visar hur civilpersoner deltog aktivt i försvaret mot de nationalistiska trupperna under det tidiga skedet av det spanska inbördeskriget. Slaget vid Irún var avgörande för kontrollen över gränsen till Frankrike, och dess utgång innebar att nationalisterna kunde bryta förbindelserna mellan republiken och omvärlden. Okänd fotograf. Bild: Republican forces during the Battle of Irún, 1936. Public domain (CC0). Källa: Wikimedia Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Politiker och föräldrar runt om i världen agerar just nu mot techbolagen - för att stoppa barn från det de ser som faror med skärmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idén om att skärmar och sociala medier får barn att må dåligt har fått fäste på många håll i världen. Politiker lagstiftar om åldersgränser, föräldrar går samman och förbjuder smarta telefoner och stämmer sociala mediejättar. Men vad tycker kritikerna, och techbolagen själva, om det här? Och vad säger egentligen forskningen om samband mellan skärmar och barns psykiska ohälsa?Medverkande: Rachel Harper, rektor på St Patricks national school Greystones, Rachel Capatina och Jack Sweeney, elever på skolan, barnen Amy och Lucy och pappan Chris i byn Greystones, Marlena Murphy, mamma och volontär som jobbar med att sprida kunskap om projektet i Greystones, Martine, fransk mamma till fem barn - varav ett har tagit sitt liv, Lukazs Lindell, senior kommunikationschef med ansvar för Norden på Tiktok, Shannon Conney, forskare som testar modeller som ska uppskatta användares ålder genom biometrisk analys, Maha Aboulénén, f d. kommunikationschef för Google i Mellanöstern som nu driver ett bolag som hjälper företag och människor att sälja produkter på sociala plattformar, Catherine Crump, professor i teknikrätt på Berkeley University i USA, Kathleen Farley, på lobbyorganisationen Chamber of Progress i USA - som finansieras av bolag som Google, Amazon och Meta, Pete Etchells, professor i psykologi och vetenskapskommunikation vid Bath spa University i Storbritannien.I programmet nämns hur en tonåring i Frankrike tog sitt liv under en depression som mamman kopplade samman med flickans flöde på Tiktok. Om du eller någon i din närhet mår dåligt finns hjälp och råd att få här:mind.seDit kan man ringa: Självmordslinjen: 90 101 (dygnet runt)Föräldralinjen: 020-85 20 001177.sehjalplinjen.se som också har telefonnummer 90390Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Katarina Andersson, Axel Kronholm, Anja SahlbergTekniker: Lisa Abrahamsson och Rasmus HåkansProducent: Johanna Sjöqvistjohanna.sjoqvist@sr.se

Det är inte bara på slagfältet som drönarna förändrat kriget. Hur de byggs och utvecklas ställer också nya krav på vår förmåga till innovation och produktion. Och det finns mycket att lära av Ukraina. Andreas Ericson med Nils Bildt och Hans Liwång, professor i försvarsteknik på Försvarshögskolan.

I en fransk rättssal rullas en av vår tids största politiska och juridiska strider om modevärlden ut. Är det början på slutet för kinesiska Shein? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Quentin Ruffat, Sheins franska PR-chef, Liza Kaminov, reporter på France24 som följt alla turer om Shein i Frankrike, parisbor vid Sheins nyöppnade butik i Paris - modejättens första fysiska butik i världen, Almina Basic, Helsingborgsbo som gjort reklam för Shein på sin TikTok, Emily Dahl, modevetare och journalist bakom SVT-serien Modeinferno , Li Jianjun, anställd i den så kallade ”Sheinbyn” i kinesiska Guangzhou i södra Kina mflProgramledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seReporter: Moa KärnstrandTekniker: Rasmus HåkansProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se