Podcasts about kriget

VEM: Pascal EngmanYRKE: FörfattareAVSNITT: 744OM: Att sitta i en spansk idyll och skriva om svensk misär. Nya boken Kriget. Det furiösa tempot. Att lajva Hemingway. Försöket att lansera ett Facebook för Latinamerika. Konsten att skriva lättillgängligt men ändå kvalitativt. Att sluta bry sig om kommatecken. Svenska barn i spansk skola. Starten på kvällstidning. Nästa bokprojekt. Metoden, miljonerna, Málaga. Svenska gäng i Chicago. Svenska gäng på HVB-hem. Hur influencers skapar unga kriminella. Att blanda kokain på hotellrum. Och en hel del om varför tre öl och surrande spanska gubbar är höjden av dekadens.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram.P.s Nu finns min nya bok Västerbottens sämsta schaman att förbeställa HÄROch Pascal Engmans Kriget kan du köpa HÄR Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Pascal EngmanYRKE: FörfattareAVSNITT: 744OM: Att sitta i en spansk idyll och skriva om svensk misär. Nya boken Kriget. Det furiösa tempot. Att lajva Hemingway. Försöket att lansera ett Facebook för Latinamerika. Konsten att skriva lättillgängligt men ändå kvalitativt. Att sluta bry sig om kommatecken. Svenska barn i spansk skola. Starten på kvällstidning. Nästa bokprojekt. Metoden, miljonerna, Málaga. Svenska gäng i Chicago. Svenska gäng på HVB-hem. Hur influencers skapar unga kriminella. Att blanda kokain på hotellrum. Och en hel del om varför tre öl och surrande spanska gubbar är höjden av dekadens.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKLIPPNING: Palle WettermarkKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram.P.s Nu finns min nya bok Västerbottens sämsta schaman att förbeställa HÄROch Pascal Engmans Kriget HÄR Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget i Iran har skakat om maktbalansen i hela Mellanöstern och gulfstaterna har hamnat mitt i konflikten. Är det rent av ett nytt kallt krig som växer fram i Mellanöstern?Medverkande: Fredrik Meiton, chef för UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Det här är den första delen i en sommarserie av Utrikespolitiska institutets podd Utblick, med tre nya profiler på UI om tre geopolitiska spaningar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett kort nyhetssvep om att kriget i Iran är igång igen, och lite nytt från kriget i Ukraina – och såklart lite likheter mellan dessa nyheter. Sen med anledning av VM ett litet samtal om Fotbollskriget (även känt som 100 timmars-kriget) 1969 mellan El Salvador och Honduras. För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse […]

Aktualiteter om veckan som gått och veckan som kommer, med veckans panel, krönika, kåseri och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Timme 1:USA 250 år samtal med SR:s korrespondent Ginna LindbergKhamenei begravs i Iran, samtal med SVT:s korrespondent Samir Abu Eid på platsEU:s bostadspolitiska plan reportage Natacha LopezLivet efter cyklonen i Sri Lanka, reportage SR:s korrespondent Naila SaleemVeckans krönika av Agri IsmaïlVeckans Panel:Göran Greider, DalademokratenTove Hovemyr, UNT Arvid Hallén, OikosTimme 2:Kriget i Ukraina samtal Maria Persson Löfgren tidigare Rysslandskorrespondent SRStrandliv i Odessa reportage Richard MyrenbergInför Nato-mötet i Ankara: om Turkiets roll i Natosamtal SR:s korrespondent Andreas Liljeheden och Aras Lindh, analytiker FOI Fiskmåsarna har flyttat in i städerna, reportage Lisen Elowson TostingSatir med RadioskuggaVeckans kåseri av Emil JensenProgramledare Jesper LindauProducent Margareta SvenssonTekniker Lisa Nilsson

Det fransk-indianska kriget inleddes med en rad brittiska motgångar. Den 9 juli 1755 marscherade general Edward Braddock med kolonner genom Pennsylvanias skogar mot Fort Duquesne. Men europeisk ordning, artilleri och drill var självmord i kriget där motståndarna gömde sig bakom träd.Men nederlaget vid Monongahela blev en vändpunkt. Under de följande åren tvingades britterna lära om, tänka större och samordna sin krigföring med flottan och sin ekonomiska uthållighet. När kriget var över hade Frankrike i praktiken förlorat sin ställning som kolonial stormakt på Nordamerikas fastland.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om det fransk-indianska kriget i Nordamerika, en konflikt som globalt blev känd som sjuårskriget. Här samtalar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia med särskild inriktning på historisk geografi vid Stockholms universitet.Krigets djupaste drivkraft låg i kolonisternas territoriella expansion. Under 1700-talet växte befolkningen snabbt och marktrycket ökade längs Atlantkusten. När jorden utarmades och framtidshoppet riktades västerut framstod Ohiolandet som en bördig ”vildmark” att ta i bruk, även om området redan var befolkat och politiskt organiserat av flera urfolksnationer. Den koloniala hungern krockade med Frankrikes defensiva strategi.De tretton brittiska kolonierna var demografiskt starka men politiskt splittrade och utan enhetlig militär organisation. För London var kolonierna framför allt merkantila tillgångar som skulle leverera råvaror och konsumera brittiska industriprodukter, och när hotet från Frankrike växte tvingades Storbritannien för första gången i större skala skicka betydande reguljära styrkor till kontinenten.Nya Frankrike hade en annan karaktär: demografiskt svagare men mer centraliserat och militariserat. Fransmännen byggde ett nätverk av fort och handelsstationer som band samman Kanada med Louisiana längs flodsystemen, och för att kompensera sin numerära underlägsenhet knöt den franska kolonialledningen djupa diplomatiska och kommersiella relationer med regionens urfolksnationer.År 1758 vände krigslyckan när britterna erövrade Louisbourg, följt av Québec 1759 och Montréal 1760. Parisfreden 1763 bekräftade den nya ordningen, där Frankrike avstod Kanada till Storbritannien, vilket i sin tur bidrog till de långsiktiga förutsättningarna för Kanadas tvåspråkiga och tvåkulturella utvecklingslinjer.Kriget förändrade också kolonisternas självbild. De hade sett att brittiska reguljära styrkor kunde besegras, och de hade själva fått erfarenhet av samordning, mobilisering och krigsekonomi. När London efteråt försökte hantera krigets kostnader genom skatter och hårdare imperiekontroll, och samtidigt försökte begränsa expansionen västerut, reagerade allt fler kolonister inte som tacksamma undersåtar utan som medborgare vars rättigheter kränktes. Kriget som utkämpades för att säkra imperiet bidrog därmed till att skapa en ny nation.Bildtext: George Washington till häst under slaget vid Monongahela (1755), där han som ung officer i Braddocks expedition blev känd för sitt mod och sin kyla i strid—en erfarenhet som bidrog till hans senare militära och politiska auktoritet. Målning av Jacques Auguste Regnier, 1834. Public domain, via Library of Congress / Wikimedia Commons.Musik: ”Three Little Drummers” ur ”George Washington Show”, framfört av The United States Army Old Guard Fife and Drum Corps (inspelat 19 april 2011). Stycket anknyter till amerikansk militärmusikalisk tradition från 1700-talet. Foto/ljud: The United States Army Old Guard Fife and Drum Corps, public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det fransk-indianska kriget i Nordamerika (1754–1763), mellan de två kolonialmakterna Storbritannien och Frankrike, startade med en lokal gränskonflikt i Ohiodalen i Nordamerika och växte till ett imperiekrig som i praktiken raderade ut Nya Frankrike från kartan.Storbritanniens framgångar blev samtidigt fröet till koloniernas frigörelse från den brittiska kronan. Snart skulle kolonisterna vänd vapnen mot moderlandets trupper. Kriget hade svetsat samman de brittiska kolonierna och gav dem ett ökat självförtroende.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om det fransk-indianska kriget i Nordamerika – en konflikt som globalt blev känd som Sjuårskriget. Här samtalar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia med särskild inriktning på historisk geografi vid Stockholms universitet.Sjuårskriget (1756–1763) var ett globalt krig som utkämpades i Europa, Indien, Amerika och till sjöss. I Nordamerika stred Storbritannien och Frankrike – tillsammans med olika urfolksnationer som allierade – om överhöghet i det som i efterhand ofta kallas det fransk-indianska kriget (1754–1763).Det brittiska Nordamerika bestod i mitten av 1700-talet av tretton kolonier med skilda ursprung, styrelseformer och ekonomiska profiler under den brittiska kronan. För de tretton kolonierna innebar konflikten en förskjutning: från ett djupt beroende av moderlandets militära beskydd till en växande insikt om den egna styrkan – och om gemensamma koloniala intressen. För fransmännen betydde krigets utgång slutet för Nya Frankrike, och för urfolken försvann i stor utsträckning möjligheten att spela ut kolonialmakterna mot varandra.I början av kriget besegrade fransmännen, med stöd av kanadensisk milis och urfolksallierade, flera brittiska attacker och erövrade ett antal brittiska fort. Urfolken var starka regionala maktaktörer – inte passiva offer eller enkla bundsförvanter. Samtidigt var de splittrade av egna konflikter och ställdes mot kolonialmakter vars befolkning, ekonomi och territoriella expansion till slut blev övermäktiga.Bild: Handkolorerat träsnitt som visar det franska lägret vid Great Meadows som anfölls av George Washingtons styrkor från Fort Necessity under inledningen av det fransk-indiska kriget 1754. Bild: Raymond K. Bluhm. Public Domain.Musik: ”Three Little Drummers” ur ”George Washington Show”, framfört av The United States Army Old Guard Fife and Drum Corps (inspelat 19 april 2011). Stycket anknyter till amerikansk militärmusikalisk tradition från 1700-talet. Foto/ljud: The United States Army Old Guard Fife and Drum Corps, public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Danmark 1675–1676 försökte ta tillbaka landskapen Skåne, Halland och Blekinge blev det snabbt ett krig som utkämpades både på stigar, gårdsplaner och i skogsbryn mellan skånska friskyttar och svenska trupper som i stora fältslag mellan reguljära danska och svenska trupper.Snapphanarna, eller friskyttarna, bedrev en effektiv gerillakrigföring under skånska kriget med bakhåll, sabotage och stöld av den svenska krigskassan. Men utan kvinnorna hade det varit svårt att hålla igång det skånska motståndet. Gårdarna måste skötas och hemliga budskap transporteras. Och kvinnor kom att författa många protestskrivelser.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Jojan Vadenbring, som skrivit ett stort antal vetenskapliga artiklar om Snapphanarna. Detta är början på ett Historia Nu Premium-avsnitt. Vill du lyssna på hela avsnittet blir du medlem på www.historia.nu/premium. Det kostar 75 kr/mån och då får du två extra avsnitt samt alla vanliga avsnitt reklamfria.Genom freden i Roskilde 1658 blev Skåne, Halland och Blekinge svenska. Danmark tvingades avträda en tredjedel av sitt territorium till den svenska stormakten.För många skånska bönder handlade konflikten mindre om stormaktspolitik och mer om vardagens villkor: skatter, inkvarteringar och övergrepp från soldater som såg bygden som fientlig. När danskarna landsteg 1676 öppnades en möjlighet att återvända till ”den gamla ordningen” – och det gav näring åt ett motstånd som kunde slå till och försvinna.”Snapphane” var i grunden ett svenskt skällsord, använt för att göra motståndet kriminellt och opolitiskt: rövare snarare än kombattanter. Samtidigt fanns mer organiserade förband – friskyttar – som stod på dansk sida och kunde vara formellt knutna till Danmarks krigföring, medan andra grupper bestod av lokala bondeuppbåd eller rena stråtrövare som levde på plundring.Den distinktionen spelar roll när vi ska förstå kvinnornas insats. Kvinnor var sällan formellt inskrivna som soldater – men de var ofta helt avgörande för att gerillakriget skulle fungera i praktiken.Gerillakrig i skog kräver mat, kläder, krut och gömställen. Friskyttarna kunde inte bära allt själva. Kvinnor drev gårdar vidare under extrem press, gömde proviant och såg till att män som levde ”på skogen” kunde komma tillbaka, få mat och utrustning och sedan försvinna igen.Ett konkret exempel finns i material kring ”Sven i Boarp”, där hans hustru enligt domboksuppgifter under en månads tid mältade, gjorde ost och smör och höll gårdens produktion igång – samtidigt som hon bidrog till att förse männen med livsmedel. Det är vardagsarbete som samtidigt blir krigföring: den som kontrollerar maten kontrollerar möjligheten att slå till.I andra fall tycks kvinnor ha agerat som spårare, budbärare och lokala ”nätverk”. Och i den svenska föreställningsvärlden kunde kvinnors rörlighet och kontaktytor vändas mot dem: de kunde misstänkliggöras som spioner – eller till och med som ”spionhäxor”, ett begrepp som lyfts i modern historieskildring om perioden.Kriget skapade en pappersflod. Kvinnor skrev – eller lät skriva – suppliker och brev till myndigheter: om skattelättnader när män dött eller dragit i fält, om nåd för fängslade anhöriga eller om tillstånd att driva verksamhet vidare. Här framträder kvinnor som administrativa aktörer i krigets skuggsamhälle, där familjens överlevnad kunde avgöras av rätt formulering och rätt mottagare.Bild: Snapphanen Svend Poulsen Gønge (t.h.), känd som Göingehövdingen, lockar den svenske översten Sparre i ett bakhåll genom att uppträda förklädd till svensk. Illustration ur Carit Etlars roman Gjøngehøvdingen, 1903. Illustration: Poul Steffensen (1866–1923). Public domain, via Wikimedia Commons. FärglagdMusik: Hybrid March av Boris Skalsky, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USA stänger av Anthropics nya, avancerade AI-modell Fable 5. Betyder det att det kalla AI-kriget är här? Och hur påverkar det oss? Sophia Sinclair förklarar varför Sverige är exceptionellt sårbart om detta blir verklighet, men hon tror egentligen inte att vi behöver oroa oss. I Sverige gläds vi också över alla amerikanska bolag som vill etablera sig i Sverige. Men ska vi verkligen jubla över det, undrar Björn Jeffery. Snarare verkar det som om USA håller på med en ny form av kolonisering. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.

Dubai var världens främsta nav för lyxkonsumtion – och gav regionala ekonomin ett stötteben bortom oljan. Sedan kom kriget.

Höjd beredskap om försvarsberedningens rapport och Ukraina Av och med Amanda Wollstad, Johan Wiktorin, Patrik Oksanen och Anders Lindberg

Näringslivsprofilen om energikrisen, behovet av en energiöverenskommelse, EU:s relation till USA och Kina och generationsskiftet i familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jacob Wallenberg är styrelseordförande i Wallenbergsfärens investmentbolag Investor, som i sin tur är delägare i flera svenska storbolag som Saab, Electrolux, Atlas Copco, ABB och SEB. Sedan 2022 är Jacob Wallenberg också ordförande för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. ”Risk att man sätter sig på händerna”Kriget i Iran och blockaden av Hormuzsundet har lett till en global energikris. För näringslivet innebär det mer ovisshet, vilket gör det svårare att fatta långsiktiga beslut – och osäkerheten sträcker sig bortom kriget i Iran, säger Jacob Wallenberg. ”På en högre nivå har vi ju en geopolitisk situation med friktion mellan USA och Kina, ett EU som letar sin roll i det här sammanhanget. Vi kommer från en era av globalisering när vi skulle ut och resa i världen och företag skulle resa över gränser, nya marknader, tillväxt, till en situation med ökad protektionism och tullar, som vi ofta talar om. Sammantaget så betyder det här att vi går ifrån en tid när man visste ungefär hur saker och ting fungerade, förutsägbarhet, till en tid när det är stor oförutsägbarhet och det är svårt att fatta långsiktiga beslut”, säger Jacob Wallenberg. Ja, men det måste man ju ändå göra som företagsledare?”Precis så är det, men det betyder trots allt en risk för att man sätter sig på händerna och avvaktar och tittar. Det är väl det som oroar mig mest. Vi är inne i en era som är mer svårbearbetad för företagare och för individer i stort”, säger Jacob Wallenberg. Ny relation till USA och KinaI det nya geopolitiska läget menar Jacob Wallenberg att EU behöver förändra relationen till Kina och USA:”Det viktiga är att EU mejslar ut en ny strategi i sitt förhållande till USA. Det ska vara en djup relation, men vi måste stå upp raka i ryggen och stå för våra värderingar, etc. Samma sak vad gäller Kina. Där har vi historiskt stått lite i skuggan av USA och gjort ganska mycket som de har gjort. Det tycker jag uppenbarligen inte att vi ska göra idag utan vi måste mejsla ut våra egna tankar i och kring relationen med Kina. Så att EU har väldigt hög grad att, inom citationstecken, ännu mer ta hand om sig själv” säger Jacob Wallenberg. Efterlyser energiöverenskommelse I sin egenskap av ordförande för Svenskt Näringsliv har Jacob Wallenberg tillsammans med organisationens vd nyligen skrivit en debattartikel i SvD med en önskelista på vad nästa regering behöver göra för att öka tillväxten i svensk ekonomi. Den första punkten är en politisk överenskommelse över blocken om stabil elförsörjning, för att näringslivet ska investera i ny kärnkraft. ”När man går in och satsar på det här så vill vi gärna se att näringslivet är engagerade, tar en del av risken, är med och investerar för att göra detta möjligt. Ur det perspektivet blir det här väldigt angeläget, att ju säkrare förutsättningar det finns att jobba med – läs politiken, politiska regler – ju lägre risk och större chans att man kommer att investera. Det är vi ute efter”, säger Jacob Wallenberg.När det gäller det blocköverskridande, statsministern brukar hävda att det redan finns en slags de facto-energiöverenskommelse politiskt i det att det fattats en rad beslut om kärnkraften som Socialdemokraterna är med på i stora delar. De politiska beslut i energifrågan som redan är fattade, räcker de?”Inriktningen är väldigt positiv, men de facto så har vi inte en bred överenskommelse idag. Jag hoppas att vi kommer att få det, men vi har det inte idag.”Vilken sorts politisk överenskommelse om energin krävs för att få till de där långsiktiga spelreglerna som ni efterlyser?”I grunden, och det har jag sagt tidigare, så handlar det om ett handslag mellan ledarna för respektive sida i den svenska politiken. Det är för mig trovärdigt”, säger Jacob Wallenberg. Regeringen har tagit fram en rad förslag som innebär att staten ska ta en större del av kostnaden och den ekonomiska risken för ny kärnkraft. I det kärnkraftsprojekt som kommit längst, planerna på nya reaktorer vid Ringhals, så ska staten tillsammans med det statliga energibolaget Vattenfall stå för 80 procent av ägandet och risken. Resterande 20 procent ska ett konsortium av privata företag stå för, där ingår även Wallenberg-bolag. Vad tycker Jacob Wallenberg om den balansen? ”Det är väl i alla fall en fantastiskt bra början att det finns privatkapital med där. Vilket då pekar på att det finns förutsättningar att driva detta på kommersiell basis och att det inte bara är staten som går in och tar hela risken. Jag ser det som väldigt positivt”, säger Jacob Wallenberg.Om uppluckrad klimatpolitik: ”Vore väldigt olyckligt”Nyligen investerade familjen Wallenberg i ståltillverkaren Stegra, ett av de stora men osäkra projekten i den svenska gröna omställningen.”Vi tror att grön omställning är nånting som efterfrågas av kunder. Vi upplever att du har ett moraliskt ansvar att tänka i de termerna. Vi tror att när du ska anställa unga människor så förväntar de sig att deras nya arbetsgivare har grönt i sin tanke. Det här är saker som vi tycker är grundläggande”, säger Jacob Wallenberg.Stegras affärsmodell bygger till stor del på EU:s utsläppshandelssystem, ETS, alltså att politiska beslut gör det så dyrt med utsläpp att det blir lönsamt med grönt stål. Det finns vissa tecken nu på att EU:s klimatpolitik rullas tillbaka, att beslutade tuffa klimatregler luckras upp. Hur ser du på den utvecklingen?”Jag tycker att det vore väldigt olyckligt. De så kallade ETS-reglerna, södra Europa vill backa, norra delen av Europa vill fortsätta. Många i norra Europa, många företag har redan investerat i teknologier som adresserar det här. Det skulle vara investeringar som inte går i hamn om ETS-reglerna skulle ändras. Jag tror på att vi måste gå åt det här hållet. Därför skulle jag inte önska att EU genomförde de här förändringarna”, säger Jacob Wallenberg. Generationsskifte i familjen WallenbergJacob Wallenberg ingår den femte generationen Wallenberg. Han har nyligen fyllt 70 år. Sedan i fjol har medlemmar ur nästa generation fått ledande positioner i familjens företag.”Det finns ett stort antal personer i nästa generation som utbildas, får sin egen arbetslivserfarenhet, etcetera. Några av dem har kommit in i mer centrala roller i styrelser etcetera. Det har gått bra. Jag hoppas att det ska fortsätta att gå bra”, säger Jacob Wallenberg. Är ambitionen att det i nästa generation ska bli lika tydligt som idag med tre, nu är det ju du, din bror Peter Wallenberg och din kusin Marcus Wallenberg?”Nej, det finns inget egenvärde i ett exakt antal. Men det är ganska uppenbart att det är ett stort ansvarsområde. Att vi kan vara tre den här gången istället för en eller två som det har varit historiskt ser vi som en stor styrka. Jag hoppas att det kommer att vara ännu fler i framtiden som har framträdande roller”, säger Jacob Wallenberg. Gäst: Jacob Wallenberg Programledare Johar BendjelloulKommentar Knut Kainz RognerudProducent: Maja LagercrantzTekniker: Peter BerglundIntervjun spelades in torsdag den 11 juni 2026.

Nyheterna Radio 08:00

P1 Kultur analyserar musiken som sipprar ut från det slutna Iran, pratar med ikonen Staffan Westerberg om slutet och benar upp vad grejen är med mästaren Lucian Freuds måleri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. MUSIKEN SOM REFLEKTERAR KRIGET I IRANSedan de stora folkliga protesterna avlöstes av kriget i Iran har rapporterna inifrån landet blivit allt färre. Men i ny musik som sipprar ut via strömningstjänsterna finns vittnesmål, reflektioner och ställningstaganden. Samtidigt använder regimen musik för att ena nationen. Samtal med journalisterna Tina Mehrafzoon och Babak Parham om vad musiken säger om tillståndet i landet.STAFFAN WESTERBERG TAR AVSKED MED BULLERIBÅNGStaffan Westerberg förknippas av många med en förstörd barndom och barnprogrammen om Storpotäten och Syster Yster. Men genom ett långt teaterliv har han också skrivit dramatik för vuxna - med sin egen blandning av poesi, barnsligheter och allvar. Nu tar 92-åringen ett slags adjö med föreställningen ”Kabaré solstugan - Ett avsked med bulleribång” på Norrbottensteatern. P1 Kultur ringde upp Staffan Westerberg för att prata om livet, döden och en avskedsföreställning där endast hans röst finns med på scenen.PORTRÄTTMÄSTAREN LUCIAN FREUD PÅ LOUSIANALucian Freud betraktas som en av 1900-talets största figurativa målare. Hans stora fokus genom alla tider var porträttet, kroppen, ansiktet. I sommar visas en storutställning på danska Louisiana. Samtal med konstkritiker Linda Fagerström.”EVEREST” – SERIEROMAN OM FÖRÄLDRASKAPETS BERGSBESTIGNINGSerietecknaren Alma Thörn nominerades till Augustpriset 2020 för sin första serieroman ”Alltid Hejdå”. Nu, sex år senare, kommer hennes nästa seriebok ”Everest” – en berättelse om småbarnsliv, depression och världens högsta berg. P1 Kulturs Joakim Silverdal besökte Alma Thörn i hennes gamla flickrum i Umeå.HANTVERKET: SMEDENI reportageserien Hantverket sätter vi fokus på handens arbete i kulturen. Idag hälsar Helene Alm på hos smeden Carina Nolåkers i Borlänge när hon smider en vindflöjel efter en förlaga från 1700-talet.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Kriget om Falklandsöarna mellan Argentina och Storbritannien år 1982 var kriget som aldrig skulle ha utkämpats. Den negativa inrikespolitiska utvecklingen i militärdiktaturens Argentina samverkade med gamla anspråkskrav på Falklandsöarna – eller Malvinerna som de kallas på spanska.Argentinarna besatte ögruppen med militär. Storbritannien under Margaret Thatchers ledning antog utmaningen och sände en expeditionsstyrka för att utkämpa britternas måhända sista kolonialkrig. Men var det värt insatsen?Denna fråga och mycket mer diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i reprisen av avsnitt 30 av Militärhistoriepodden.Kriget på Falklandsöarna hade många drag som gör det unikt i flera avseenden. Argentinarnas närhet till krigsområdet gav dem en fördel. Dessutom var Argentina inte helt utan militär kapacitet. Både en relativt stor flotta och ett flygvapen att räkna med. Men att möta en motståndare med britternas kapacitet skulle visa sig vara katastrofalt. Det fanns redan på förhand en nivåskillnad i militär kompetens som argentinarna skulle ha tagit mer på allvar. Men kanske utgick de från att det aldrig skulle bli krig?Storbritannien förde krig på andra sidan jordklotet med en expeditionsflotta som i mycket stor utsträckning måste klara sig själv. Logistiskt var insatsen anmärkningsvärd. Uppgiften att hålla den ganska stora argentinska flottan på behörigt avstånd och undvika förluster på grund av det argentinska flygvapnets anfall var svår. Trots teknisk överlägsenhet och utbildning var inte framgången given på förhand. Två brigader skulle landsättas och ta sig an uppgiften att besegra en numerärt större motståndare som både hade haft god tid till förberedelser och som dessutom hade tunga vapen att försvara sina ställningar på höjderna kring Port Stanley. Frågan är vad som egentligen avgjorde kriget?Falklandskrigets slutstrider vid Goose Green och väster om Port Stanley blev infanteristrid med många brutala påminnelser om krigets nakna verklighet: att döda eller dödas. När det brittiska yrkesinfanteriet av marinkårssoldater, fallskärmsjägare och gardessoldater bröt in och brutalt rensade de argentinska ställningarna som hölls av i huvudsak illa ledda värnpliktiga kan det verka som att allt var givet på förhand. Men ingenting var självklart. Britterna kämpade med krigets friktioner vad gäller transporter, brist på understöd och vädret. Att numerärt underlägsna anfalla en fiende som har haft lång tid till förberedelser innebär förluster. Britterna förlorade i kriget 255 i döda och 775 skadades. Argentina miste 649 döda och 1 657 skadade.Om du vill läsa mer kan vi rekommendera den brittiske journalisten och författaren Max Hastings och Simon Jenkins bok som finns på svenska Slaget om Falklandsöarna. I övrigt återfinns en rad titlar om kriget på engelska som tar upp i stort sätt alla aspekter av konflikten. Martin Middlebrook The Falklands War är en som kan rekommenderas eller Duncan Andersson kortare The Falklands War 1982.Bild: Den argentinska kryssaren ARA General Belgrano har svår slagsida efter att ha attackerats av en brittisk ubåt under Falklandskonflikten. Den sjönk senare. WIkipedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Erik Lundkvist från Coeli är gäst och kommenterar det ekonomiska läget. Avsnittet kretsar kring två krafter som just nu styr ekonomin: AI-boomen och kriget i Mellanöstern. Erik pekar på en märklig paradox, börserna står nära rekordnivåer samtidigt som energikris, geopolitisk oro och svagare konjunktur bromsar återhämtningen. AI-investeringarna driver vinsterna i många bolag, men skapar också en ny verklighet där vissa affärsmodeller stärks och andra riskerar att slås ut.  För Sverige handlar mycket om räntor, hushållens konsumtion, statliga stimulanser och frågan om återhämtningen verkligen orkar ta fart. Rådet till sparare blir tydligt: undvik stora tvära kast, tänk långsiktigt och ta många små beslut i stället för att försöka pricka rätt dag på börsen.    Slutsatser AI har gått från hype till vinstmotor – men det gör också skillnaden mellan vinnare och förlorare på börsen större. Kriget och energipriserna är den stora risken som kan stoppa både konjunkturåterhämtning och börsuppgång. Den som investerar bör hellre stega in långsamt än försöka tajma marknaden med ett stort beslut.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I augusti 1920 utkämpades slaget om Warszawa mellan en sovjetisk invasionsarmé och den polska armén under generalen Pilsudski. Utgångsläget för polackerna var inte bra. Försvaret runt den polska huvudstaden sviktade.I detta läge genomförde den polska armén en omfattade omgruppering och därefter en snabb motoffensiv. De sovjetiska arméerna krossades och ringades in 16-25 augusti 1920 i ett slag som har kallats ”undret vid Visla”. Den polska segern räddade den unga polska republiken och stoppade en eventuell sovjetiska fortsatt frammarsch mot Tyskland.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett måhända lite mindre känt krig. Som en direkt följd av första världskriget inleddes i Östeuropa ett antal militära konflikter frammanade av olika nationella strävanden. Polacker, balter, ukrainare, rumäner och så vidare försökte skapa egna nationer och vinna så stort territorium som möjligt. Samtidigt rasade inne i Ryssland ett inbördeskrig 1918-22.Polens ledare Pilsudski hade en vision om att skapa en federation av stater under polsk ledning som motsvarade det gamla Pols-Litauiska samväldet som slutade att existera 1795. Polska trupper kom under 1919 att ockupera stora områden i både dagens östra Ukraina – provinsen Galicien – och flytta gränsen mot Sovjet österut mot Minsk. Den sovjetiska motoffensiven i augusti 1920 tillintetgjorde dessa erövringar och det var först efter segern i slaget om Warszawa som den polsk-sovjetiska gränsen kunde stabiliseras i och med freden i Riga i mars 1921. Polen hade vi det laget även lagt sig till med de östra delarna av dagens Litauen i vilket Pilsudskis hemstad Vilnius ingick.För Lenin och bosjevikerna var nederlaget framför Warszawa en stor katastrof. Drömmarna om att tränga längre västerut och understödja en tysk kommunistisk revolution grusades. Vision om en världsrevolution fick ett abrupt slut i augusti 1920.Bild: Polska soldater bemannar en kulspruteställning vid försvarslinjerna nära Miłosna i byn Janki utanför Warszawa, augusti 1920, under polsk-sovjetiska kriget och striderna om Polens självständighet. Foto: okänd, Public Domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En bransch som drabbats hårt av det högre oljepriset är flyget, eftersom priset på bränslet till planen har rusat. Men det kan finnas en lösning på sikt så kallade hållbara drivmedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern har gjort att priset på bland annat olja och gas har stigit kraftigt, jämfört med innan. Oljepriset har också rör sig som i en berg- och dalbana.Flygbranschen har drabbats av att flygbränsle blivit ungefär dubbelt så dyrt som innan kriget, säger Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia.”Det kommer pressa läget i hela branschen och såklart pressa lönsamheten i branschen. Det vi har märkt av nu är de här fåtalet avgångarna som har varit inställda. Samtidigt går vi nu in i en högsäsong där efterfrågan på flygresor ökar, så här förväntar vi oss ju egentligen inte speciellt många inställda avgångar”, säger hon.”Fördel med biobränsle”För flygbolaget Västflyg som bland annat flyger mellan Trollhättan och Bromma märks också de ökade bränslekostnaderna. Men de har en liten fördel, enligt vd Anna Petre.”Det är klart att vi har påverkats och priserna har gått upp. Sedan är det kanske inte lika mycket för oss som kör med inblandning av biobränsle, som för dem som kör på fossilt bränsle”Även det priset har gått upp, men inte lika mycket, konstaterar hon.Frågan är då om kriget kan gör att fler flygbolag vill använda mer biobränsle och andra typer av så kallade hållbara drivmedel framöver?”Svaret är ett nja. Man kan absolut få en viss effekt. Men det beror också på hur länge den här krisen består. Det kollektiva minnet är oftast ganska kort. Dessutom är de här drivmedlen dyrare än det fossila fortfarande. Det gör att det styrs mer av de styrmedel som finns, framför allt på EU-nivå”, säger Jonas Åkerman, som forskar kring flygbränsle på Kungliga Tekniska Högskolan.Utmaningar och haverierDet finns en vilja att försöka öka produktionen av de här mer hållbara drivmedlen. Men det kanske är lättare sagt än gjort. Är det bara förhoppningar som snart kommer grusas?Projekt har redan stoppats, skjutits på framtiden eller till och med gått i konkurs.”Det finns väldigt många projekt på gång, men det finns inga definitiva investeringsbeslut gjorda när det gäller elektrobränsle eller syntetbränsle i Europa”, säger Åkerman.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet är bland annat:Pär Ivarsson, redaktör på EkonomiekotJonas Åkerman, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)Anna Petre, vd VästflygElizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på SwedaviaJacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt NäringslivMattias Viklund, utredare för hållbara drivmedel för bland annat flygetekonomiekotextra@sverigesradio.se

Kriget i Ukraina är inne på sitt femte år. Den senaste veckan har det rapporterats om massiva attacker från båda håll. Ryssland har skickat in tusentals drönare över Kiev och Ukraina har svarat på samma sätt, med massvis drönare in över Moskva. Att Ukrainas drönare nu kommer så långt är ovanligt enligt experter och något som ska oroa Kreml. Samtidigt så kan Krimhalvön vara på väg att isoleras. Ukraina har med hjälp av drönare kunnat attackera vägar in och ut från Krim - vilket nu kan komma att leda till att halvön blir utan mat. Hur är läget i kriget just nu? Har drönarna tagit över hur länderna attackerar varandra och så frågan vi ställer gång på gång; kan kriget ta slut i år? Med: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: ABC News, TV4, DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Isabella Löwengrip är en svensk entreprenör och investerare. Hon är bland annat medgrundare till modemärket Flattered och delägare i Natural Cycles. Isabella är politiskt engagerad i Moderaterna och vill hjälpa partiet att vinna tillbaka kvinnorösterna. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dubbelmonarkin Österrike-Ungern hade sina rötter i medeltiden. Denna mulitetniska stadsbildning – med nära femtio miljoner invånare och ett lapptäcke av språk, religioner och lojaliteter – slets sönder efter att Österrike-Ungern hamnade på förlorarsidan i första världskriget. Men idag har statsbildningen omprövats av historiker och ses som en föregångare till EU.Den habsburgska ätten hade sedan medeltiden styrt ett allt större rike. Dubbelmonarkin Österrike-Ungern som upprättades 1867 var ett kompromissbygge för att hålla ihop ett mångnationellt område i nationalismens tidevarv. Men när nationalism och industriellt storkrig pressade systemet till bristningsgränsen blev kompromissen både dess styrka – och dess dödsdom.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet om Österrike-Ungerns sammanbrott. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter – 1492, 1914, 1989.Huset Habsburg regerade Centraleuropa under 650 år – från Rudolf I som kröntes 1273 till Karl I som avsattes 1918. Genom giftermål lyckades de bygga upp ett rike som sträckte över kontinenter. Det var ett stort och skiftande välde, sammanhållet av dynastin snarare än av språk och nation.Josef II:s (1741-90) reformiver omfattade religionspolitik, utbildning och rättsväsende. Under 1780-talet ökade religionsfriheten för protestanter och grekisk-ortodoxa, och judarnas ställning förbättrades genom särskilda toleransedikt. Han var ingen 1800-talsliberal, men en statsbyggare som menade att staten blev starkare om människor fick större utrymme att verka – inom statens ramar.Nationalismens idéer växte under 1800-talet och fick explosiv kraft revolutionsåret 1848. Upproret slogs ned – med rysk hjälp – men visade att imperiet måste förändras. Kejsare Franz Josef (1830-1916), som tillträdde 1848, drev på modernisering: likhet inför lagen, avskaffande av livegenskapens sista rester, järnvägar och lärosäten. Gründerzeit-epoken gav många av rikets städer en gemensam, igenkännbar stadsbild.Nationalitetskriserna fortsatte, och nederlagen 1859 och 1866 försvagade monarkin. För att behålla Ungern blev kompromissen 1867 nödvändig. Österrike-Ungern skapades då som två rikshalvor i personalunion. De delade utrikespolitik och krigsmakt och hade gemensamma ministerier för detta, liksom ett gemensamt finansministerium för de gemensamma utgifterna – men saknade ett gemensamt parlament och en gemensam regering i modern mening. Eftersom centrala uppgörelser dessutom behövde omförhandlas återkom kriserna med jämna mellanrum.Kompromissen gav ungrarna en särställning utan att ge motsvarande inflytande till rikets övriga folk. I Ungern drevs dessutom en magyariseringspolitik som ökade bitterheten bland minoriteter. I den österrikiska rikshalvan blev politiken mer pluralistisk, men parlamentet tyngdes ofta av blockeringar.När skotten i Sarajevo 1914 tände stormaktskriget ställdes dubbelmonarkin inför industriellt totalkrig. Kriget mot Serbien och hotet från Ryssland blottade svagheter i ledning och resurser, och beroendet av Tyskland växte.Bild: Militärparad genom Prag omkring år 1900, när staden var en del av Kungariket Böhmen inom Österrike-Ungern. Bilden fångar den kejserliga arméns närvaro i det offentliga rummet – en bakgrund till avsnitt om Centraleuropas politik och nationalism vid sekelskiftet. Målning: Emanuel Salomon Friedberg-Mírohorský. Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: 1910-talsinspelning av “Gott erhalte, Gott beschütze” (Kaiserhymne), den österrikiska kejsarhymnen som förknippas med Habsburgmonarkin och Österrike-Ungern. Den skrevs 1797 med musik av Joseph Haydn och text av Lorenz Leopold Haschka som en lojalitets- och patriotisk sång till kejsar Frans II. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andra världskriget är långt ifrån över. Amerikanerna börjar återta territorium från Japanerna, som försvarar sig tappert. Iwo Jima, Okinawa, Hiroshima och Nagasaki är namn som alla känner till. Om detta och mycket mer kommer vi att prata om i den här andra delen av kriget i Stilla havet. Ciceron är precis som i del 1 Marco Smedberg.Vill du veta mera om hans verksamhet, till exempel en resa till Japan 2027, gå in på www.marcosmedberg.seProgramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I vårt mest långsiktiga avsnitt hittills går vi igenom varför krig ofta tar en stund innan de kommer igång. Och varför det är viktigt med långsiktighet. Och varför långsiktighet är svårt. Du hör, det blir mysigt.Per inleder med att beskriva andra världskriget som en längre period av stiltje, vilket det var för svenska skattebetalare om man utgår ifrån perspektivet ”Oj! Frankrike föll! Men visst fan, jag ska hantera barnen, länsman är efter mig och patron driver in skulder”. Mattis är lite mer materialistisk och går igenom vikten av lager – både vad beträffar män och materiel – samt varför dessa är svåra att skapa och upprätthålla både i fred och i krig. Patroner får som vanligt våra manus och i slutet kan det finnas en poäng att ta en titt på dem för att hänga med i Mattis sifferrabblande.Dessutom: hämta/lämna-problematik under brinnande världskrig, stridsvagnen ingen ville ha, tyska missräkningar, Maj-Lis martyrium, exakt alla siffror, IB 66 äreräddas, vapenbeställningar som rann ut i sanden, en småstressad Per-Albin, och mycket mer!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USA fortsätter att utklassa EU ekonomiskt. Tillväxten är högre, vinsterna större och börserna går starkare. Kriget drabbar också européer mer än amerikaner men är det hela bilden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Börsrekord och vinstlyftDe senaste veckorna har börsbolagen på båda sidor om Atlanten presenterat sina kvartalsvinster – och de amerikanska krossar de europeiska. ”Det är en trend som pågått under många år”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri.AI driver påBakom börsrekorden och BNP-tillväxten finns en stor motor i form av den kraftiga AI-utbyggnaden. Den konservative ekonomen och tidigare Trump-rådgivaren Stephen Moore menar att AI-investeringarna fungerar som raketbränsle för resten av ekonomin. Neil Irwin, ekonomikorrespondent för Axios, håller med om att AI:s betydelse för börsen och BNP är enorm. Men säger att ”man kan inte äta BNP”. För vanliga amerikaner spelar de stigande priserna en mycket större roll.Olika mått ger olika verkligheterVad svaret blir på frågan; hur står sig Europa mot USA, beror till stor del på vilket mått man använder. Och hur det blir framöver är oklart. Det finns de som varnar för att riskerna med ett utdraget krig och en förlängd energikris spelas ner och att en större finanskrasch kan vara på ingång.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industriKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotJens Magnusson, chefsekonom SEBStephen Moore, konservativ ekonomKevin Hassett, rådgivare Vita husetNeil Irwin, ekonomikorrespondent Axiosekonomiekotextra@sverigesradio.se

I detta avsnitt gästas vi av Cecilia Uddén - en av Sveriges mest erfarna röster från Mellanöstern. Efter 30 år mitt i några av världens mest konfliktfyllda områden delar hon berättelser som rör sig mellan stora, avgörande händelser i världspolitiken och nära, personliga möten med människor.Vi får följa med tillbaka till tiden för Osloavtalet, vardagen i Gaza som ung mamma och mötena med barn i krig som satt djupa spår. Samtalet rör sig också kring kvinnors utsatthet i regionen, där hederskultur ofta styr livsvillkoren. Cecilia delar starka exempel från både Irak och Iran, där hon till och med försökte bli gripen av sedlighetspolisen för att kunna skildra verkligheten inifrån – ett försök som slutade oväntat.Vi pratar även om dagens maktspel, där Donald Trumps utspel, Irans strategiska grepp om Hormuzsundet och Israels agerande formar en allt mer komplex världsbild.Det här är ett avsnitt om mod, närvaro och journalistikens yttersta ansvar – men också om att bära vittnesmål från världens mest utsatta, utan att förlora sig själv på vägen.Köp Cecilias bok härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt gästas vi av Cecilia Uddén - en av Sveriges mest erfarna röster från Mellanöstern. Efter 30 år mitt i några av världens mest konfliktfyllda områden delar hon berättelser som rör sig mellan stora, avgörande händelser i världspolitiken och nära, personliga möten med människor.Vi får följa med tillbaka till tiden för Osloavtalet, vardagen i Gaza som ung mamma och mötena med barn i krig som satt djupa spår. Samtalet rör sig också kring kvinnors utsatthet i regionen, där hederskultur ofta styr livsvillkoren. Cecilia delar starka exempel från både Irak och Iran, där hon till och med försökte bli gripen av sedlighetspolisen för att kunna skildra verkligheten inifrån – ett försök som slutade oväntat.Vi pratar även om dagens maktspel, där Donald Trumps utspel, Irans strategiska grepp om Hormuzsundet och Israels agerande formar en allt mer komplex världsbild.Det här är ett avsnitt om mod, närvaro och journalistikens yttersta ansvar – men också om att bära vittnesmål från världens mest utsatta, utan att förlora sig själv på vägen.Köp Cecilias bok härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Möt Marco Smedberg, militärhistoriker och återkommande gäst i podden. Nu handlar det om kriget i Stilla havet under andra världskriget. Vad var det egentligen som fick Japan att rusta och starta krig mot halva Sydostasien? Och varför anföll man Pearl Harbor? Det och mycket annat svarar vi på i den här miniserien, där del två kommer nästa vecka!Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto Marco Smedberg: Emma WikströmHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla krigets mest omfattande krig mellan två stater utkämpades mellan Iran och Irak 1980–1988. Antalet döda räknades i hundratusentals – både soldater och civila. Konflikten präglades av ett hänsynslöst utnyttjande av människoliv för att nå tveksamma territoriella mål, och den politiska och militära ledningen på båda sidor uppvisade stor inkompetens.Ett av de mest anmärkningsvärda inslagen var Iraks återkommande användning av kemiska stridsmedel, både mot iranska förband och mot civila kurder.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden försöker Martin Hårdstedt och Peter Bennesved förstå en av 1900-talets mest brutala konflikter. Kriget fördes med modern västerländsk och sovjetisk militärmateriel, men leddes ofta av befäl som inte var uppgiften vuxna. Iraks diktator Saddam Hussein inledde kriget i tron att det skulle bli en snabb och enkel seger.Ett centralt mål var att ge Irak en ledande ställning bland arabstaterna. Efter fredsavtalet mellan Egypten och Israel suspenderades Egypten ur Arabförbundet 1979, vilket skapade ett maktvakuum i regionens maktspel. Iran framstod samtidigt som den främsta rivalen till Saddam Husseins anspråk på arabiskt ledarskap. Till detta kom grundläggande motsättningar mellan Irans shiamuslimska majoritet och Iraks sunnimuslimdominerade maktelit.Av stor betydelse för Irak var också att återta och kontrollera strategiska områden längst in i Persiska viken, kopplade till gränsdragningen vid Shatt al-Arab. I Algeröverenskommelsen 1975 accepterade Irak att gränsen i floden drogs efter farledens mittlinje (thalweg), något Saddamregimen senare ifrågasatte – och använde som ett av flera argument för kriget.Bild: Iraniska soldater ber i en skyttegrav under Operation Karbala-5 nära Shalamcheh utanför Khorramshahr, februari 1987. I bild står Ali Azimi från byn Mohajeran, som senare skadades av kemiska stridsmedel; längst ned syns Sadegh Artimani. Foto: Mahmoud Badrfar (tasnimnews.com). Public domain (Iran).Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget i Mellanöstern påverkar minst sagt svensk ekonomi. Priset stiger vid pump och flygbränslet sinar. I förra veckan tog till och med riksbankschef Erik Thedéen ordet stagflation i mun. Hur illa är det egentligen? När vänder det för svensk ekonomi? Och hur ska vi tänka kring våra semestrar? Gäst: Andreas Cervenka, Aftonbladets ekonomikommentator. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: SVT:s 30 minuter. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Maria Kovalenko syns ofta med sin fiol på den ukrainska klubbscenen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På klubbar i Ukrainas huvudstad Kiev syns ofta jazzsångerskan och violinisten Maria Kovalenko som spelar i olika projekt. Medan andra flydde Ukraina när den fullskaliga ryska invasionen inleddes våren 2022 valde hon att flytta hem till Kiev från utlandet. Efter att ha gett sig själv en utmaning där hon la upp en egen tolkning av en låt om dagen i ett års tid på sociala medier började andra ukrainska musiker ta kontakt och föreslå samarbeten. Fredrik Wadström har träffat Maria Kovalenko i den ukrainska huvudstaden.

Socialdemokraternas partiledare om problemen med minoritetsregeringar, om bränslepriser och om hur hon skulle hantera den ekonomiska krisen som hotar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern har kastat in världen i en energikris som enligt bedömare är värre än 70-talets oljekriser. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson tycker att regeringen nu ska genomföra ett förslag om korttidsarbete, likt det under pandemin då företag fick statligt stöd för att behålla anställda när efterfrågan i ekonomin snabbt bromsade in.”Något som regeringen snabbt kan göra är att genomföra det här uppdaterade systemet för korttidsarbete för att kunna skydda svenska jobb och företag i en allvarligare kris”, säger Magdalena Andersson.I slutet av mars föreslog Socialdemokraterna att regeringen skulle sänka bränsleskatterna för att skydda konsumenterna mot höga priser på bensin och diesel, något som regeringen gör med start 1 maj. Åtgärden har fått kritik från flera remissinstanser som pekar på problem med att stimulera efterfrågan på fossila bränslen när de snart kan behöva ransoneras. Ekonomiprofessorn Lars Calmfors har kallat det ”mycket dålig politik” han skriver att det ger oljeproducerande länder som Putins Ryssland utrymme att höja sina priser. Hur ser Magdalena Andersson på den konsekvensen?”Världsmarknadspriset på olja bestäms ju av utbud och efterfrågan. En skatteförändring i Sverige kommer inte att ha jättestor effekt på världsmarknadspriset på olja. En av anledningarna till att man har punktskatt på bensin och diesel är just för att försöka styra, att man ska ha bensinsnålare bilar till ladd och elhybrider. Men det är ju inte skattenivån som styr människors beteende utan priset vid pump, och priset vid pump är ju skyhögt som det är idag”, säger Magdalena Andersson.Konjunkturinstitutet är en av remissinstanserna till skatteförslaget om den sänkta skatten, de menar att tillfälliga sänkningar skapar förväntningar om att staten ska rycka ut och kompensera om priserna skulle stiga också i framtiden, vilket underminerar skattens legitimitet och prissignalernas styrande funktion i ekonomin.”Det är fullt rimligt att i ett läge där svenska folket är helt beroende av bil för att kunna köra till jobbet, att en regering på olika sätt försöker vidta akuta åtgärder för att skydda svenska hushåll”, säger Magdalena Andersson.”Minoritetsregering fungerar inte”Magdalena Andersson vill bli statminister om oppositionen vinner valet i höst, men hon har inte velat ge besked om vilka partier som ska ingå i hennes regering. Kan det bli en minoritetsregering med bara Socialdemokraterna?”Vi går ju till val som enskilt parti. Jag är beredd att samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna. Jag kan tänka mig olika former av samarbeten med olika partier.”Det är ju det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget, brukar man säga. Borde Sverige därför ha en regering med stabil parlamentarisk grund?”Att det behövs en stabil parlamentarisk grund, så är det ju. Det parlamentariska skyddet för en budget som läggs fram av en minoritetsregering är ju utraderat i Sveriges riksdag utifrån det agerandet som har varit under de senaste tolv åren. Så där behöver man ha en annan ordning än vad man kunde ha 2014–2018, till exempel.”Det Tidöpartierna nu lovar, det är ju en parlamentarisk stabilitet i en fyrpartiregering efter valet om deras sida då får majoritet. Hur viktigt är det för dig att få till en parlamentarisk trygghet så att du säkert får igenom dina budgetar?”Jag kommer ju att bilda en regering där vi är säkra på att få igenom budgeten. Där förändrades spelreglerna under de senaste mandatperioderna. Där vi tidigare tyckt att det varit viktigt i Sverige med en minoritetsregering fungerar inte svensk politik längre, så det har ändrat logiken.”Öppnar för fortsatt sänkt matmoms1 april sänktes matmomsen tillfälligt från 12 till 6 procent. Enligt planen ska matmomsen höjas igen i januari 2028. Nu öppnar Magdalena Andersson för att matmomsen kanske behöver ligga kvar på den lägre nivån även därefter, om energikrisen håller i sig länge.”Mitt fokus är på vad priset är i kassan. Är det ett riktigt tufft läge i världen och vi har väldigt höga matpriser är det klart att vi måste kunna titta på momsen.”Det är ju en dyr reform, kanske 20 miljarder om året. Var ska de pengarna komma ifrån då?”Ja, det kanske man ska fråga finansministern om. Men jag ska svara. Det handlar ju om man är i ett krisläge. Om man är i ett läge där matpriserna är väldigt höga och då är det ju mycket annat i ekonomin som är tufft. Då finns det också andra marginaler att arbeta med i en statsbudget. Och där är det ju bra att Sverige inte har en högre statsskuld än som vi har, även om den har ökat mycket under de senaste åren”, säger Magdalena Andersson.Gäst: Magdalena Andersson, partiledare Socialdemokraterna Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz och Johanna PalmströmTekniker: Lo PetterssonIntervjun spelades in torsdag 23 april 2026.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Över 30 dödsfall i hemtjänsten anmäldes förra året / 15-åring dog när han sprängde sig själv nu börjar rättegången / Kriget i Mellanöstern påverkar Sveriges ekonomi mer än regeringen först trodde / Flest svenskar har födelsedag 22 april Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 30 september 1938 skrev Europas ledare under Münchenöverenskommelsen som gav Hitler Sudetlandet, Tjeckoslovakiens gränsfästen och industribälte, i utbyte mot löftet att detta skulle vara hans ”sista territoriella krav”. Den berörda demokratiska staten som styckades fick inte ens sitta med vid förhandlingsbordet.I efterhand har München blivit en symbol för eftergiftspolitikens risker: att en välmenande vilja att undvika krig kan ge en aggressiv stat både tid, prestige och materiella vinster – och därmed göra det kommande kriget större och svårare att stoppa.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Münchenöverenskommelsen 1938. Vill du lyssna på hela avsnittet blir du medlem på https://historianu.supercast.com/München kan bara förstås mot bakgrund av 1930-talets utdragna sammanbrott för den ordning som skulle säkra freden efter första världskriget. När Hitler tog makten i Tyskland 1933 drevs utrikespolitiken av två mål: att riva upp Versaillesfredens begränsningar och att expandera österut. Västmakterna svarade ofta med diplomati, protestnoter och kompromisser – delvis av krigströtthet, delvis av rädsla för ett nytt storkrig.I den logik som präglar denna genomgång blir München därför mindre en “enskild katastrof” och mer en slutpunkt i en kedja: varje eftergift lärde Berlin att risker lönade sig – och att gränser kunde flyttas utan att mötas av militärt motstånd.Sudetkrisen handlade inte bara om “tyskar utanför rikets gränser”. Sudetlandet var också Tjeckoslovakiens naturliga skyddsvall: berg, vägar, järnvägsknutar – och en utbyggd gränsförsvarszon. När Sudetlandet överlämnades tappade Prag inte bara territorium, utan själva möjligheten att försvara landet på rimliga villkor.Överenskommelsen slöts dessutom utan Tjeckoslovakien i rummet. Konferensen i München (29–30 september) samlade Hitler, Chamberlain, Daladier och Mussolini – men inte den stat vars gränser skulle ritas om.Münchenöverenskommelsen gav Tyskland rätt att annektera Sudetlandet, och tjeckoslovakerna ställdes i praktiken inför valet att acceptera eller stå ensamma. Signalen till omvärlden var minst lika viktig som kartlinjerna:Stormakter kunde förhandla bort småstaters suveränitet.Hot om våld fungerade.Ett löfte från Hitler kunde räcka som “garanti”.När Chamberlain kom hem och talade om “fred i vår tid” blev det för många en bild av lättnad. Men i Berlin blev München också ett kvitto: det gick att vinna utan krig – och därmed förbereda nästa steg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget mellan USA och Iran är satt på paus. Donald Trump hotade med att utplåna en hel civilisation om Iran inte gick med på en överenskommelse om att bland annat öppna Hormuzsundet. Klockan tickade, men strax innan deadline slöts ett avtal. Vad innehåller avtalet? Och kommer Trump att gå med på Irans krav? Gäst: Johan Mathias Sommarström, Aftonbladets utrikespolitiska kommentator. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: Bloomberg, CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

I finska kriget 1808–1809 förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland till arvfienden Ryssland. Därmed gick landet miste om ungefär en tredjedel av sitt territorium och omkring en fjärdedel av sin befolkning. Kriget var en del av Napoleontidens maktspel: genom freden i Tilsit 1807 pressades Ryssland att tvinga Sverige att bryta med Storbritannien och ansluta sig till kontinentalblockaden. Förlusten av Finland, som varit en integrerad del av det svenska riket sedan medeltiden, blev ett nationellt trauma. Kriget var också den sista gången större strider utkämpades inom dagens svenska gränser, när ryssarna 1809 förde kriget in i Västerbotten och stred vid Sävar och Ratan. I avsnitt 59 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt vid Umeå universitet, författare till Finska kriget 1808–1809. Utan att först ha förklarat krig anföll ryska styrkor Finland den 21 februari 1808 med omkring 24 000 man. Sverige hade visserligen påbörjat mobilisering i Finland, men årstid och isläge försvårade snabba förstärkningar och försörjning över Östersjön. Kriget var en direkt följd av överenskommelsen i Tilsit året innan mellan Napoleon och tsar Alexander I. Den svenska försvarsplanen var i hög grad defensiv. Ryssarna bestod av erfarna förband, medan den svenska armén till stor del byggde på indelningsverkets soldater och fältförband som slets av brist på utrustning och underhåll. Svenskarna kunde slåss hårt och vinna enskilda framgångar, men i längden hade Sverige svårt att stå emot stormakten Ryssland. En av de mest omstridda händelserna under kriget var Sveaborgs kapitulation våren 1808, som blev ett svårt slag mot Sveriges möjligheter att hålla stånd i Finland. Samtidigt pekar många framställningar på att den avgörande svagheten låg i logistiken: underhållet brast i ett fattigt och glest befolkat land, med dåliga vägar, långa avstånd och sjukdomar som drabbade både soldater och civila. Gustav IV Adolfs militära misstag och bristande utrikespolitiska omdöme bidrog också till nederlaget. Förlusten av Finland fick stora politiska konsekvenser och blev en del av bakgrunden till att kungen avsattes i statskuppen 1809. Musik: ”Björneborgarnas marsch”, text av Johan Ludvig Runeberg. Inspelning med Muntra Musikanter (Bengt Carlsson, dir.), 1928. Public domain (Public Domain Mark 1.0). Bild: Björneborgarnas marsch (”March of the Pori Regiment”), Albert Edelfelt, 1892 (vanligt årtal för originalet; Edelfelt gjorde även en senare version). Public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hela innehållet finns här nedanför: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fem veckor in i kriget – oljeoro när Hormuzsundet står stilla USA har trappat upp angreppen mot Iran och oljefartyg ligger stilla i Hormuzsundet, med växande oro för en global oljekris. Samtal pågår om hur sundet ska kunna öppnas igen.Instängda i Hormuz – sjömännen och risken för ”tankfnatt” Stoppet i Hormuz driver upp oljepriset men slår också mot besättningar som sitter fast ombord på sina oljetankers under hård psykisk press. Sjöfolk och forskare beskriver riskerna med ”tankfnatt” när väntan blir utdragen.AI-propaganda i kriget – kampen om sanningen i sociala medier I krigets skugga sprids känslostyrd propaganda snabbt i sociala medier, ofta med oklara avsändare. AI gör det enklare att producera klipp som påverkar hur konflikten uppfattas.Dikt och dans – så lyfter kultur fotbollslaget Kultur har använts som verktyg i fotbollen, från Karin Boye-läsning i VM 1994 till dagens metoder i landslagsmiljö. Professor Thomas Götselius menar att kulturella inslag kan stärka gruppen och frigöra mod.Krönika av Katarina BarrlingHänderna är vårt viktigaste verktyg, men de håller på att trängas undan.Panelen om SD i regering, pressade bolån och nattöppet på krogen under fotbolls-VMHör Adam Cwejman, Göteborgsposten, Lisa Pelling Dagens Arena och Zina Al-Dewany, Aftonbladettimme 2:Ungern går mot ett ödesval – Orbáns makt utmanas på allvarOppositionsledaren Péter Magyar leder i flera mätningar och hotar Orbáns ställning för första gången på nästan två decennier. Samtidigt hårdnar tonen i valrörelsen och kampen om osäkra landsbygdsväljare avgör.Relationen mellan Ryssland och Kina i en orolig tidRysslands beroende av att sälja olja och gas till Kina har gett Peking ett tydligare övertag i relationen. Samtidigt hörs nationalistiska röster i Kina som vill återta historiskt omstridda områden eller återinföra kinesiska ortsnamn.Överbeskyddade barn – familjen som går mot trendenNär fler föräldrar blir mer överbeskyddande finns också de som väljer att träna barnens självständighet. I familjen Govik går barnen själva till skolan, något som väcker reaktioner.Satir med RadioskuggaVad Sverige kan lära av rysk valpåverkan i EuropaInför höstens val stärker svenska myndigheter arbetet mot utländsk påverkan och studerar ryska metoder i Europa. Fabricerade läckor och AI-genererat material används för att skapa misstro, och Myndigheten för psykologiskt försvar följer utvecklingen.Kåseri av Helena von Zweigbergk Om svenska påsktraditionerprogramledare: Cecilia Khavarproducent: Anders Diamanttekniker: Chrisitan Barter

Kriget har lett till att Iran har stoppat fartygstrafiken genom Hormuzsundet. Vilka effekter har det fått? Och vad blir konsekvenserna om sundet inte öppnas? Andreas Ericson diskuterar med Fredrik Erixon från Ecipe och Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik vid Göteborgs universitet

Kriget mellan Ryssland och Ukraina blir allt mer högteknologiskt och drönarbaserat. Drönarattackerna mellan länderna har trappats upp ordentligt sen krigets start och grannländerna håller andan. I helgen kraschade två ukrainska drönare i sydöstra Finland. Hur stor del av kriget mellan Ryssland och Ukraina förs med hjälp av drönare? Hur orolig ska man vara i grannländerna? Finns det nån som helst risk att ukrainska eller ryska drönare slår ner här i Sverige? Gäst: Johan Mathias Sommarström, Aftonbladets utrikespolitiska kommentator. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: Sveriges Radio Finska, TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Kriget i Mellanöstern blir större. Regeringens politik gör att Sverige missar klimatmålen visar ny rapport. Finländarna lyckligast i världen. Aaron Lindström berättar om kraschen i Paralympics. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kriget i Mellanöstern blir större. Regeringens politik gör att Sverige missar klimatmålen visar ny rapport. Finländarna lyckligast i världen. Aaron Lindström berättar om kraschen i Paralympics. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så påverkas krigsaptiten på hemmaplan när bensinpriser och inflationsrisk ökar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bomberna faller över en lång rad länder i Mellanöstern, det viktiga Hormuz-sundet är stängt och oljepriset åker jojo på börserna. Trots Trumps försäkringar om att USA håller på att ”vinna” kriget mot Iran, har attackerna svagt stöd på hemmaplan. Hur avgörande är plånbokseffekterna för krigsstödet, hur stor påverkan har kriget på Trumps popularitet och hur låter kritiken från Maga-rörelsens megastjärnor? Det pratar vi om i det här avsnittet.Hör också om fyllnadsvalet i Georgia, där avhoppade kongressledamoten och Trumpkritikern Marjorie Taylor Greene ska ersättas. Blir det en Trumplojalist som tar hennes stol?Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenterna och Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator.Programledare: Sara Stenholm.Producent: Viktor Mattsson och Anna Roxvall.

Live från “krigszonen” Dubai – där missilerna flyger, alarmen tjuter och vi ligger 25 våningar upp och googlar “vad betyder missile threat” medan Ralph bunkrar torkat lamm som om han är prepping-expert. Samtidigt får vi höra från bittra honor i Sverige att vi tydligen varken ska sola, skratta eller göra naglarna under en missile alert. Själv känner vi varför vara ledsen när man kan vara lycklig?Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

MAGA-influencers och demokrater i ohelig allians mot Iran-kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA fortsätter sina anfall mot Iran tillsammans med Israel. Kriget fördöms av FN:s generalsekreterare och på hemmaplan kritiseras Donald Trump av både demokrater och MAGA-influencers.Vita huset ger en rad förklaring till varför anfallet var nödvändigt, men motiven och målen uppfattas som spretiga och motsägelsefulla. Varför gick USA i krig? Fanns det ett nära förestående hot? Vill man se ett regimskifte i Iran?Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent på plats i Jerusalem.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

När Hells Angels och Bandidos etablerar sig i Sverige på 90-talet utbryter en blodig konflikt i Skåne som kommer sprida sig över hela Norden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sonja är i 20-årsåldern när hennes storebror Michael Ljunggren blir president för Bandidos. Nu berättar hon för första gången om tiden som anhörig under det blodiga kriget. — Det enda man ville var att han inte skulle vara med där, utan bara få vara en vanlig kille. Min storebror liksom, säger Sonja.1994 sker en skjutning inne på en svartklubb i Helsingborg där en person dör. Det blir början på kriget mellan Hells Angels och Bandidos. En våldspiral av mord, sprängningar och mordförsök sprider sig från Skåne till Finland, Norge och Danmark.11 personer dör i kriget mellan Bandidos och Hells AngelsUtomstående blir drabbade och en tystnadskultur börjar sprida sig bland vittnen. Samtidigt debatteras våldet i tv-sofforna och journalister bevakar begravningar med tusentals åskådare.1997 får konflikten ett oväntat slut. Då har elva personer mördats, varav två civila.Medverkande:Sonja, syster till Michael Ljunggren, president i Bandidos.Stephanie, dotter till Louis, prospect i Hells Angels.Anders Bergsten, polis under MC-kriget.Ulf Kristiansson, reporter på Helsingborgs dagblad.Sonja heter egentligen något annat.En dokumentär av: Lova Nyqvist Sköld, Tredje Statsmakten Media.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären producerades 2026.