Podcasts about kriget

Hör röster inifrån Iran och Israel i ett extrainsatt Kvartal Idag. Oppositionell iranier: Så tändes och släcktes hoppet om regimskifte. Har Irans kärnprogram överlevt bombningarna? Jan Eliasson: Långsökt att beteckna angreppen som självförsvar. Nu pressas Rawa Majid att beställa nya attentat. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Sepoyupproret i Indien bröt ut maj 1857 när indiska soldater i brittisk tjänst gjorde myteri. Den tändande gnistan var rykten bland de muslimska och hinduiska soldaterna att papperspatronerna till de nya infanterigevären var insmorda med ko- och grisfett. Eftersom man måste bita av patronens pappersdel vid laddning kom soldaterna i kontakt med fettet som de ansåg var en hädelse.Upproret blev våldsamt och ledde till en blodig uppgörelse mellan britterna, som tvingades kalla in förstärkningar, och de indiska soldaterna. Omkring 6 000 britter dödades och så många som 800 000 indier. Städer lades i ruiner. Bestialiska övergrepp skedde från båda sidor i konflikten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av de mest våldsamma upproren i den brittiska kolonihistorien. Bakom upproret låg inte bara religiösa föreställningar och missnöje bland indiska soldater, så kallade sepoyer, utan konflikten gällde i grund och botten ett mer spritt hat mot britternas kolonialpolitik. Inte minst hur britterna lade sig till med indiska landområden och beskattade den indiska befolkningen. Indien administrerades inte av den brittiska staten utan av British East Indian Company. Det fanns ett vidspritt missnöje mot kompaniets administration.Militärt kom upproret att kretsa kring de regementen inom främst den Bengaliska armén som i de norra och nordöstra delarna av Indien intog städer och inledde krig mot britterna. Dehli blev utsatt för den mest förödande belägringen som när kriget var över hade förvandlats till en grushög. Kriget innebar omfattande mord och våld mot civila.Myteristerna gick hänsynslöst fram mot den brittiska befolkningen. Britterna hämnades med omfattande massakrer och avrättning av myterister. Först 1858 kunde britterna få full kontroll över Indien igen.Upproret kom att prägla relationen mellan indierna och den brittiska kronan under de kommande årtionden av 1800-talet. Efter kriget införde den brittiska kronan direktstyre från London. För många indier uppfattades det som var ett myteri för britterna som ett första befrielsekrig och därmed ett steg mot den självständighet som kom efter andra världskriget.Bild: Attack av myterister på Redan-batteriet i Lucknow, 30 juli 1857, Okänd konstnär, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Det brittiska imperiets uppgång och fall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt ljus riktas mot fyra kvinnliga filosofer som försökte återupprätta moralen efter andra världskrigets grymheter - frågor som talar rätt in i vår oroande tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Oxford möttes fyra kvinnor som skulle komma att revoltera mot den analytiska filosofin som hade dominerat universitetet fram till andra världskriget. Logiken stod i centrum, människan hade reducerats till en maskin och frågor om kärlek, mening, godhet och ondska viftades bort som subjektiva värden och nonsens. Iris Murdoch, Elizabeth Anscombe, Mary Midgley och Philippa Foot träffades i en tid då de manliga filosofistudenterna kallades in i kriget och flyktingar från Europa intog lärosätena. Kriget och avslöjandet om förintelsens fasor påverkade deras filosofi. De tog tillbaka moralen in i filosofin, vidgade samtalet om vad det var att vara människa, rotade moralen i djur, natur och mänskligt liv. Nu hålls konferenser och det skrivs böcker om deras liv och filosofi, senast i svensk översättning kom Kvinnorna i Oxford, skriven av filosoferna Clare Mac Cumhail och Rachael Wiseman. Idag när krig efter krig startas och kriser radas på varandra, vad kan dessa filosofer säga vår tid?Medverkande: Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare och Frits Gåvertsson, filosof och forskare vid avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Naturlagarna - Eirikur Örn NorddahlMuseum:Skissernas Museum i Lund

Veckopanelen med Thomas Gür, Maria Wetterstrand och Maria Arkeby under ledning av Staffan Dopping. Kriget mellan Israel och Iran fortsätter, men är president Trump på väg att överge sin princip om America First? Mellanösterns konflikter tar allt större plats i inrikespolitiken, och Liberalerna försöker vaska fram en ny partiledare. Riksbanken sänker räntan, och landets dyraste miljörättegång har avslutats. Hur ser vi på att myggen lär bli färre i sommar, och hur bör man uttala ordet midsommar?

Veckopanelen med Thomas Gür, Maria Wetterstrand och Maria Arkeby under ledning av Staffan Dopping. Kriget mellan Israel och Iran fortsätter, men är president Trump på väg att överge sin princip om America First? Mellanösterns konflikter tar allt större plats i inrikespolitiken, och Liberalerna försöker vaska fram en ny partiledare. Riksbanken sänker räntan, och landets dyraste miljörättegång har avslutats. Hur ser vi på att myggen lär bli färre i sommar, och hur bör man uttala ordet midsommar?

18 juni. Kriget mellan Israel och Iran har nu pågått en vecka. Varför bröt det ut just nu? Vad har hänt hittills och hur kommer det att sluta? Hur säkert sitter regimen i Teheran? Andreas Ericson intervjuar terrorforskaren Magnus Norell och Alireza Akhondi, riksdagsledamot för Centerpartiet.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan Israel inledde operaton ”Rising lion” mot ärkefienden Iran fredagen den 13 juni har länderna utbytt dödliga attacker mot varandra i flera dagar. Israel vill sätta stopp för Irans kärnkraftsprogram, så att landet inte ska kunna göra en atombomb. Men varför eskalerar konflikten just nu? Programledare: Linnéa Hjortstam. Med DN:s Mellanösternkorrespondent Emma Bouvin. Producent: Elinor Ahlborn.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Källor till amerikanska medier säger att Trump överväger en inblandning av amerikansk militär i kriget mellan Israel och Iran. Men om det blir så vet vi inte än. Vissa menar att Trump står inför sitt svåraste säkerhetspolitiska beslut någonsin. Samtidigt pressas presidenten från olika håll och det är oklart vad hans strategi är. Det har snackats om att det finns tre olika alternativ.Lite senare tar vi i Granskningsnämndens kritik mot SVT:s AI-genererade undertexter. Stridande Hizbollah blev ”ridande husbollar” och Ulrika Bergsten blev ”Ulrika Bajssten”. SVT svarar att de tar kritiken på allvar.

Intervju om kriget mellan Israel och Iran med Alexander Atarodi, oberoende mellanösternexpert. Av och med Amanda Wollstad och Anders Lindberg

En föresläsning från Tyresö historiedag 2025. Intendent Jonas Lindvall berättar om utställningen "Kriget och konsten under trettioåriga kriget" på Livrustkammaren i Stockholm. Kriget har ofta beskrivits som ett religionskrig, en kamp mellan katolicism och protestantism, men var också en strid om makten i Europa där lojaliteter kunde skifta. Nästan alla europeiska stater var indragna. En stark aktör var Sverige som blev en militär stormakt. Producent: Ann Sandin-Lindgren

I sista delen av vår andra världskriget-special tittar vi närmare på hur kriget påverkade modet i USA och Italien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det ska handla om en underskattad amerikansk kvinna och snobbiga italienska aristokrater när Susanne Ljung berättar om krigets konsekvenser för modet i USA och Italien. I USA lade modeskaparen Claire McCardell grunden till vad man kallar för ”american sportswear” och i Italien kryddades kläderna med extra finess och bars med sprezzatura, en självklar elegans.

Det händer mycket i kriget mellan Israel och Hamas just nu. Under tisdagen rapporterades det återigen om dödade och skadade vid en av nödhjälpsorganisationen GHF:s utdelningsplatser. Dessutom är Greta Thunberg återigen i rampljuset, efter att ha frihetsberövats av Israel. Hur påverkat blir Israel av Greta Thunbergs engagemang i konflikten? Hur ser det ut med nödhjälpen just nu? Och hur går samtalen om en eventuell vapenvila? Gäst: Anders Persson, Mellanösternexpert vid Linnéuniversitetet. Programledare/producent: Jessica Johansson. Klipp från: Sveriges Radio, TRTWorld, AP. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vad händer när en startup kliver in i en av Sveriges mest reglerade och traditionella sektorer? I det här avsnittet gästas Techrekpodden av Henrik Krisa, grundare av Miraya AB som utvecklar avancerade datadrivna analys- och beslutsstödsystem för försvars- och säkerhetssektorn, med fokus på att omvandla komplex data till operativa insikter. Henrik delar med sig av sin resa från Försvarshögskolan och värnplikten på HMS Karlskrona till att idag hjälpa Försvarsmakten och NATO att fatta smartare beslut med hjälp av data och AI. Vi pratar om drönare i Ukraina, digitaliseringens tröghet i offentlig sektor, och varför det är så svårt – men nödvändigt – att experimentera i försvarsindustrin. Ett samtal om etik, innovation och varför självförsörjning är ett ord vi kommer att höra allt oftare. Är ditt företag i behov av IT-rekrytering, eller Executive Search eller vill du tipsa om en gäst? Hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se   Prenumerera på vårt nyhetsbrev. Tidsstämplar: 02:17 Gästpresentation: Henrik Krisa 03:24 Henriks bakgrund och karriärväg 07:11 Utmaningar och innovation inom försvarssystem 18:34 Tillväxt och internationella samarbeten 28:56 Navigera i försvarsindustrin 30:55 Utmaningar för traditionella aktörer 32:47 Anpassning till moderna behov 33:18 Test och experimentering inom försvaret 33:52 Digitalisering i offentlig sektor 36:53 Etiska och säkerhetsmässiga överväganden 40:06 Kriget i Ukraina och dess påverkan 41:46 Teknisk innovation i moderna konflikter 50:37 AI och datasäkerhet i försvar 53:05 Självförsörjning inom nationellt försvar 54:29 Framtidens kompetensbehov i sektorn 01:01:10 Avslutande reflektioner och framtidsspaning

I vårt mest avslutande avsnitt hittills går vi i mål med European War Challange genom att beskriva fransk-tyska kriget. Det här är del två av två, så lyssna på avsnitt 223 om du missat del 1. Per inleder med att beskriva en eldig fransman, fortsätter med att beskriva en armé som anfördes av en eldig italienare samt avslutar med alla eldiga lärdomar man drog av kriget. Mattis kör å sin sida igenom själva operationerna, operationer som omedelbart når sitt klimax vid Sedan för att sedan puttra ut i en lam variant av Vietnamkriget. Dessutom: luftbro med luftballonger, fransk élan, preussisk likformighet, élan och likformighet krockar, Orleansskogens Beastmen, radikalisering på caféer, revolution som statsskick, och mycket mer!Se vår TV-serie Krigsmaskinen Sverige på SVT här: svtplay.se/krigsmaskinen-sverige Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stefan Ingvarsson och Cilla Naumann samtalar om Viktoria Amelinas nyutgivna bok Se kvinnorna se kriget. Programledare: Fredrik Wadström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Lundströms Bokradio läser vi en oavslutad berättelse av den ukrainska författaren Viktoria Amelina, född 1986. När den ryska fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 var hon en ung framgångsrik författare, som rönt internationell uppmärksamhet. Amelina valde att byta bana och blev utredare av krigsförbrytelser, men dödades i en rysk robotattack i östra Ukraina sommaren 2023.Den nya boken Se kvinnorna se kriget är en sorts blandning av dagbok och reportage som nu färdigställts efter hennes död, och som legat högt på svenska kritikerlistor under våren. Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, översättare och fd kulturråd i Moskva, och författaren Cilla Naumann har läst Viktoria Amelinas bok Se kvinnorna se kriget och samtalar med Fredrik Wadström.Se kvinnorna se kriget är översatt till svenska av Ola Wallin.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Andreas Magnell

Efter andra världskriget vill Paris modeskapare åter sätta staden på modekartan. De får en snilleblixt en utställning med dockor klädda i couture. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om tiden efter kriget. Hur skulle Paris modeskapare gå till väga för att visa att Paris är tillbaka som modestad? Det var fortfarande brist på det mesta, inte minst tyg. En modeutställning med dockor fick bli lösningen, för det skulle ju kräva mycket mindre tyg. Utställningen Théâtre de la Mode blev en dundersuccé som åkte på turné över världen, även till Stockholm. En av modeskaparna som var med och skapade dessa modockor var Christian Dior. Några år senare skulle han slå igenom stort med The New Look. Kollektionen blev en stor succé, men fick också en hel del kritik.

Tänk dig att det är mitt i vårbrukstider på en bondgård, men traktorn står still. Inte för att lantbrukaren är sjuk eller marken frusen utan för att utsädet inte kom med båten. I ett samhälle där vi är beroende av att importera mycket av det som behövs för att kunna producera mat, där kan en kris snabbt bli något mer än bara ett störningsmoment det kan hota hela vår matförsörjning. Mot bakgrund av detta så har Jordbruksverket nu tagit fram konkreta förslag för hur Sverige kan bygga upp en livsmedelsberedskap så att det ska finnas mat på bordet även vid kriser och krig. Och målet är att säkra att vi alla då ska kunna få i oss 3 000 kalorier per person och dygn. Men hur ska det gå till? Medverkande Saranda Daka Beredskapshandläggare vid Beredskapsenheten på Jordbruksverket. Kristina Nigell Beredskapshandläggare vid jordbruks- och analysavdelningen på Jordbruksverket. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Medan världen känns alltmer instabil och osäker pågår en debatt i Sverige om vår beredskap för krig och kris. Försvaret får mer resurser, men räcker det för att säga att vår beredskap är god? Carl Marklund, docent och forskare vid FOI gästar Katalys och Starta pressarna. Medverkande: Carl Marklund, Elisabeth Lindberg, Niklas Altermark & Enna Gerin.

Den belarusiska författaren och Nobelpristagaren i stor intervju med Fredrik Wadström om sina dokumentärromaner - som är mer aktuella än någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svetlana Aleksijevitj började arbeta som journalist i Brezjnevs Sovjetunionen. Hon debuterade som författare med ”Kriget har inget kvinnligt ansikte” i samband med reformerna under Gorbatjov, perestrojkan. Och hon slog igenom stort internationellt efter Sovjetunionens fall med ”Bön för Tjernobyl” när hennes hemland Belarus redan styrdes av diktatorn Lukasjenka. Numera lever hon i exil i Tyskland. P1 Kulturs Fredrik Wadström intervjuade Aleksijevitj första gången 1998 och har sedan dess träffat henne många gånger genom åren, både vid hennes köksbord i Minsk och under Sverigebesöken. Nu ses de igen för första gången efter det att Svetlana Aleksijevitj 2015 fick Nobelpriset i litteratur. Det blir ett samtal hur de krig och den diktatur som beskrivs i hennes böcker återkommit i vår tids verklighet. Dessutom handlar det om hur Sovjetmänniskan bär på ett genetiskt minne av förtryck som när som helst kan aktiveras, något vi ser hända idag i både Belarus och Ryssland. Övriga medverkande:Maria Persson Löfgren och Dmitri PlaxSvetlana Aleskijevitj böcker är översatta till svenska av dels Hans Björkegren, dels Kajsa Öberg Lindsten.

Andra världskriget innebar svåra utmaningar, men gav också upphov till stora innovationer inom modet som påverkar hur vi klär oss än idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tre program kommer Susanne Ljung och Samanda Ekman diskutera hur krigsåren och efterkrigstiden kom att påverka modet.

Slaget vid Lund den 4 december år 1676, mellan en svensk armé ledd av Karl XI mot en danska armé under Kristian V, brukar räknas som det blodigaste slaget i Nordens historia. Dagen efter slaget utgjorde markerna norr i om Lund en makaber syn. Döda soldater och hästar överallt. Många av soldaterna plundrade på sina kläder.Utgången av slaget brukar av många uppfattas som stunden då skånelandskapen räddades åt den svenska kronan. Danskarnas nederlag innebar i förlängningen att kriget kunde avslutas.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an en riktig klassiker i svensk militärhistoria – slaget vid Lund 1676.Sverige hade åren för slaget blivit indraget i krig på kontinenten som ett led i rikets allians med Frankrike. Kriget på kontinenten gick inte så bra för Sverige. I detta läge passade Danmark 1675 på att förklara Sverige krig. Målet var att återta de 1658 förlorade skånelandskapen. Läget var gynnsamt. På Sveriges tron satt den oprövade unge Karl XI. I maj 1676 krossades den svenska flottan vid Ölands södra udde. En landstigning i Skåne genomfördes den 29 juni 1676.Den danska armén ockuperade snabbt Skåne och endast Malmö var kvar i svenska händer. På den svenska sidan var läget ansträngt. Armén hade misskötts under Karl XI:s förmyndarregering.Man funderade på två alternativ. Antingen drogs den svenska armén tillbaka och gick i vinterkvarter längre norrut. Fördelen var att styrkorna kunde byggas upp och goda förberedelser för ett fälttåg våren 1677 kunde göras. Nackdelen var att hela Skåne sannolikt skulle falla i danskarnas händer. Det andra alternativet var att stanna kvar med den numerärt underlägsna svenska armén i Skåne och spärra vägen för danskarna till Malmö.Det blev det sista alternative som genomfördes. Danskarna hade gått i vinterkvarter norr om Lund och den svenska armén gick även den i kvarter för att spärra vägen mot Malmö. Ganska snart insåg den svenska ledningen att armén höll på att tyna bort i de usla kvarteren. Beslut om att våga ett slag mot danskarna togs de första dagarna i december. Den 4 december marscherade den svenska armén mot det danska lägret. Slaget vid Lund hade inletts. Allt sattes på ett kort.Bild omslag: Karl XI under slaget vid Lund, målning av David Klöcker Ehrenstrahl från 1682. Kungen bär en loskinnsfodrad rock, gula älghudshandskar, hatt med en liten sädeskärve och rider på Brilliant. Tillskrivs: David Klöcker Ehrenstrahl - www.nationalmuseum.se, Wikipedia, public domain. Bild hemsida: Slaget vid Lund 1676. Konung Karl XI (1655-1697) slår sig igenom fientliga skvadroner. Målning av Johan Philip Lemke. I målningens mittparti synes Karl XI jämte Ascheberg och Dahlbegh spränga igenom de danska linjerna, dit de förirrat sig. Efter dem en ryttare i blå kappa. I förgrunden döda hästar och krigare. I mellanplanet på en öppen hed två svenska kavalleriformationer. I bakgrunden synes staden Lund, framför denna trupper uppställda i fyrkanter, och längst bort Öresund. Blå vinterhimmel med ljusa moln. Inom ramverket text över målningen. Nationalmuseum. Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest försenade avsnitt hittills tar vi vid där vi slutade i avsnitt 95 (tiden går) och drar igenom fransk-tyska kriget. Eller ja, vi börjar göra det. Avslutningen tar vi i del 2 som kommer nästnästa vecka.Mattis beskriver de stora dragen (som är otroligt förvirrande på det där sättet som bara en tid av enorma arméer och taskigt samband kan vara) samt preussiska armén (den är mer rättfram). Per tar sig i stället an franska armén (”vad har hänt med mina fransmän?” är en återkommande fråga) och avslutar med slaget vid Gravelotte.Dessutom: Mattis allergihjärna består av snor, en längtan efter hattaffärer, 2. zouaveregementets odyssé, stressade kompanichefer, Per blir inte arg på sin son, en farsartad mobilisering, kårer kolliderar, Paris rasar, och mycket mer!Boka din plats till förhandsvisningen av vår TV-serie Krigsmaskinen Sverige här: https://svt.confetti.events/krigsmaskinen-sverige Swisha ditt bidrag till vår Marathoninsamling till förmån för Blågula bilen till Swish-nr: 123 00 14 779 (Krigsdimma produktion AB) och var med och stötta Ukraina. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenska diplomaten Olof Skoog är en av de viktigaste gestalterna när EU:s utrikespolitik tar form i en turbulent tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som biträdande generalsekreterare för politiska frågor vid EU:s utrikestjänst är Olof Skoog en av utrikeschefen Kaja Kallas närmaste män och han tillträdde i en tid då den globala världsordningen ställts på ända.”Det känns ibland som att vara en målvakt i bandy. Det är hårda bollar som kommer i hög fart. Man har ganska få skydd. Dessutom har en av våra närmsta och bästa medspelare börjat slå skott mot eget mål”, säger Olof Skoog och syftar på USA:s president Donald Trump. Kriget i GazaMed bakgrund som EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och FN-ambassadör har Olof Skoog följt situationen i Gaza under många år. Han upplever att inställningen till Israel är ett undantag när det gäller enigheten mellan EU:s medlemsländer.”I nästan alla andra frågor, inklusive mot Ryssland, har vi kunnat hålla ihop förvånansvärt bra. Nu ökar trycket och fler länder ställer sig på, så att säga, den humanitära rättens sida”, säger han. Civilbefolkningen i Gaza har lidit i månader när Israel blockerat all humanitär hjälp och hundratusentals människor står nu vid randen till svält samtidigt som civila attackeras varje dag. EU har fått kritik för att inte tydligt nog fördöma Israels krigföring i tid. Olof Skoog menar att EU gjort mycket, även om de inte gjort allt. ”Jag tror att alla 27 medlemsländer är precis lika förfärade som du och jag över situationen, sen är det inte alla som drar samma slutsatser av det. En del menar att vi ska utnyttja vår relation till Israel för att mer diskret och direkt till dem påtala hur oacceptabelt det här är. Andra vill mer se över vår relation till Israel och verkligen värdera om de uppfyller kraven på den relationen”, säger Olof Skoog. Han säger också att den israeliska blockaden som lett till svält samt israeliska ministrars uttalanden om en återockupation av Gaza har gjort att fler av EU:s medlemsländer har ändrat inställning till situationen och börjat ställa allt högre krav på Israel. Donald Trumps doktrin - vill skapa osäkerhetEn annan stor utmaning för EU är den förändrade relationen till USA. Donald Trumps utrikespolitik är svårtolkad för omvärlden och Olof Skoog menar att inte ens högt uppsatta amerikanska diplomater alltid vet vilken politik som gäller.”Det är svårt att prata med amerikaner just nu. Därför att många av dem vet inte själva, också på hög nivå, vad den amerikanska presidenten har i kikaren eller var han står”, säger Olof Skoog.Gäst: Olof Skoog, biträdande generalsekreterare för politiska frågor vid EU:s utrikestjänstProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Andreas LiljehedenProducent: Stina FischerTekniker: Andreas Ericsson och Saga RodrickIntervjun spelades in på eftermiddagen, fredag den 23 maj 2025.

22 maj. I Gaza fortsätter striderna mellan Israel och Hamas. Situationen för civilbefolkningen är mycket svår. Hur tänker parterna i konflikten? Andreas Ericson diskuterar med Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Eli Göndör, forskare vid Segerstedtsinstitutet.

Klicka på länken för att lyssna på "Henry frågar ChatGPT" och "Henry läser dagens historia":https://linktr.ee/henryspoddarStora nordiska MC-kriget var ett gängkrig som började i januari 1994 och fortsatte till september 1997 i delar av Skandinavien och Finland, där motorcykelklubbarna Hells Angels och Bandidos samt relaterade klubbar var inblandade.Vad var det som startade kriget? Vad hände? Och hur slutade det?Wikipedia säger sitt om stora nordiska MC-kriget. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Céline var misogyn, antisemit och en sällsynt våldsam pacifist. Men Kristoffer Leandoer vet ingen starkare litterär protest mot krig och dödsstraff. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Du måste bli hallick!” Så löd Louis-Ferdinand Célines ordagranna uppmaning till sin engelske översättare John Marks. Som en av hans svenska översättare vill jag tro att det var mitt uppdrag Céline talade om i så grova ordalag: att detta var hans vulgära metafor för uppgiften att förmedla det intima mötet på ett främmande språk mellan läsare och text. Tyvärr har jag helt fel: uppmaningen är högst bokstavligt menad. I sin brevväxling med Marks, som pågick i decennier, talade Céline hellre om sexualia än om litteratur, varvid han tog på sig den erfarne, äldre mannens roll – och hallickar var enligt honom de enda som verkligen förstod hur kvinnor skulle hanteras.Marks, som framlevde sina dagar som utrikeskorrespondent och tjurfäktningsentusiast, verkar klokt nog ha ignorerat rådet. Men tyvärr censurerade han som översättare Célines text på all uttalad sexualitet så pass systematiskt att man kan tala om stympning. Ändå är det just i brevväxlingen med denne Marks som Céline definierar sin egen stil allra bäst: ”Allt det där är dans och musik. Ständigt på dödens rand: ramla inte ner där.”1932 slog den unge franske läkaren Louis Ferdinand Destouches under pseudonymen Céline ner som en bomb med sin debutroman Resa till nattens ände, där det stelopererat rationella franska språket under hans händer återuppstod som ett följsamt redskap för dans på existensens yttersta rand. Men denna hypersensibilitet kan knappt separeras från sin motsats, en grovhet vars uppsåtlighet har något obehagligt grälsjukt över sig. Han var inbiten antisemit och öppen anhängare av nazismen under den tyska ockupationen av Frankrike.”Du måste bli hallick!”Den slutsatsen drar också huvudpersonen i Célines roman Krig, den förvirrade och febersjuke Ferdinand, på militärsjukhuset där han vårdas för en granatskada som invalidiserat honom partiellt för livet: ”Jag drog på mig kriget i min skalle”, säger han själv. ”Det fastnade i min skalle.”Verklighetens Louis Ferdinand Destouches sårades 1914 på samma sätt som romanens Ferdinand – i högerarmen och huvudet – och led livet igenom av tinnitus och huvudvärk. Krig skrevs sannolikt 1934 och var tänkt som andra ronden i den uppgörelse med krigstraumat som kavallerist i första världskriget som inletts med Resa till nattens ände. Men romanen blev liggande, och när Céline, som dagligen mottog dödshot på grund av sin tyskvänlighet, i största hast flydde Paris sommaren 1944 tillsammans med hustru och katt, fanns Krig bland de 6000 manuskriptblad som blev kvar i lägenheten på Rue Girardon i Montmartre.Först sextio år efter författarens död återfick rättsinnehavarna denna kvarlåtenskap, de sextusen sidorna visade sig innehålla flera i stort sett färdiga romanmanus och i maj 2022 inleddes utgivningen just med Krig: en litterär världssensation som ekade märkvärdigt av nyhetsbevakningen från den ryska invasionen av Ukraina, där krigshändelserna snart nådde ett statiskt skede som spöklikt påminde om första världskriget. Jag översatte romanen i en osäkerhetszon, inte alltid helt säker på om beskrivningen av krigets fasor, hemmafrontens enögda entusiasm och infanteristernas utmattning kom från Célines nittio år gamla romantext eller radions nyhetssändningar. Mitt intryck förstärktes av textens grundläggande hallucinatoriska karaktär: det är skallen på Ferdinand som är träffad, han yrar och svamlar och vet inte alltid själv vad som är syner och vad som är verkligt. Aldrig har en litterär text förmedlat så in på skinnet hur kriget förgör även dem det skonar, de som har turen att överleva både motståndarnas och den egna sidans eldgivning.Sjukhuset ligger nära fronten, de sårade är ingalunda förskonade från krigets fasor. De ska inte bara stå ut att ha sina egna likkistor bokstavligt talat väntande i källaren, stå ut med dödsjämmer och amputeringshot, kanonmuller och fiendeflygets dagliga turer, utan dessutom med det ständiga hotet från militärdomstolen: sårades de verkligen i strid, är de inte i själva verket simulanter och desertörer, borde de inte ställas mot en vägg och skjutas? En gång i veckan ekar exekutionspatrullens skottsalvor i den lilla staden. Under sina långsamma promenader som konvalescent råkar Ferdinand på avrättningsplatsen och begrundar den oansenliga vägg som de dödsdömda ställs upp mot, ännu osäker på om inte hans egen resa kommer att sluta där: denna scen är i sin lågmälda, nästan stumma direkthet den mest vältaliga argumentation mot dödsstraffet jag läst, skriven alltså av en sällsynt våldsam pacifist, misogyn och antisemit: inte helt lätt att smälta.Att berömma ett litterärt uttryck just för dess stumhet låter kanske konstigt, men jag kommer inte på något bättre sätt att beskriva det Céline åstadkommer i Krig. Han lyckas formulera en oartikulerad och språklös, närmast animalisk reaktion hos människan på militarismens och krigets övervåld: en stum och maktlös förtvivlan som bara kan få utlopp i egen grovhet och eget övervåld. I sjukhussalen handlar det i högst bokstavlig bemärkelse om en sårad, för att inte säga skadeskjuten manlighet – det läcker på alla möjliga håll och kanter – som får hitta sin kompensation där den kan, genom att fuska med vikterna, verka känslomässigt oberörd och försöka dra ner kvinnorna till sin egen nivå. Det är från denna de permanent vingklipptas sjuksal som Célines dagorder till översättaren härstammar: ”Du måste bli hallick!”Man ska minnas att dessa stympade män, dessa spillror av mänsklighet, ändå tillhör den segrande sidan: de har överlevt, de har hyllats som hjältar, man skålar för dem och harangerar dem i högtidstal om nationens offervilja. Den solkiga misär Céline porträtterar så oförglömligt är krigets bästa-scenario, högsta vinsten. En mer träffande konsekvensutredning av vad krig faktiskt gör med sina deltagande har sannolikt aldrig skrivits.Även det fortsatta författarskapet går att se i detta ljus. ”Vi är skrattretande, gamlingar från födseln!” säger Céline i sin näst sista roman Nord från 1960. Han tröttnar aldrig på att framställa sig själv som en grinig och snuskig gammal gubbe, finner samma glädje i att baktala sig själv som resten av världen. Men sin solidaritet med den sönderskjutna och livrädda pojke som dragit på sig kriget i sin skalle ger han aldrig upp. Och inte heller ger han någonsin upp sin dans och musik på dödens rand. Även om han mycket väl vet att till slut så är det där vi alla ramlar ner.Kristoffer Leandoerförfattare, översättare och kritiker

Hur är det att vara barn i i en verklighet som präglas av död, svält och flykt? I novellsamlingen Här var vårt hus skriver 12 barn inifrån Gaza. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2024 arrangerades en novelltävling i Gaza – under nästan omöjliga förutsättningar. Ibland var det svårt att ens kunna förse de deltagande barnen med penna och papper, skriver arrangörerna i bokens inledning. Men tävlingen kunde trots allt genomföras och nu ges 12 noveller ut på svenska. Redaktören Amer Sarsour gästar P1 kultur.DÄRFÖR GRÄVS LITTERÄRA SKATTER UPP PÅ NYTTUrsula Parrotts "Exfrun" publicerades 1929 - nu, nästan hundra år senare, ges den ut på svenska, och kallas "häpnadsväckande modern". Det är bara en i raden av liknande utgivningar där mer eller mindre bortglömda författarskap lanseras. Hör litteraturredaktör Lina Kalmteg om vilka mekanismer som ligger bakom fenomenet.ETT MANUS SOM VAR BORTA PÅ RIKTIGTDen franske författaren Louis-Ferdinand Céline skrev romanen "Krig" kring 1930-talets mitt. Men under befrielsen av Paris försvann manuset mystiskt innan det återfanns 2020 och kunde ges ut. Céline var antisemit och kunde uttala sig hårresande om kvinnor. Kan en sådan människa ge oss en av de viktigaste lektionerna om mänskligt lidande och ondska? Hans svenska översättare, Kristoffer Leandoer, funderar kring detta i en essä.SAILOR OCH PEKKA ÄR TILLBAKAKonstnären Jockum Nordström ger ut en ny bilderbok om Sailor och Pekka, den första på 22 år. Han använder sig av en collageteknik, där han klipper ut och klistrar ihop människor och djur i en alldeles speciell stad vid havet. Katarina Wikars åkte hem till Jockum för att bläddra igenom ”Sailor och Pekka och pengarna”.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

Den 22 juni 1941 inledde Nazityskland en av de mest omfattande militära operationerna i historien: Operation Barbarossa. Med över tre miljoner soldater, tusentals stridsvagnar och flygplan korsade tyska trupper den sovjetiska gränsen, vilket öppnade östfronten under andra världskriget. Målet var att snabbt besegra Sovjetunionen och säkra "Lebensraum" – livsrum – för det tyska folket.Adolf Hitler drevs av en kombination av ideologiska och strategiska motiv. Han betraktade kommunismen som ett existentiellt hot och ansåg att det tyska folket behövde expandera österut för att få tillgång till livsviktiga resurser såsom olja, stål och spannmål. Dessutom såg han slaverna som underlägsna och ämnade förslava eller eliminera dem för att ge plats åt tyskarna.Detta är det sjätte avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om Operation Barbarossa.Sovjetunionen var inte helt oförberedd på ett tyskt anfall, men graden av beredskap var otillräcklig. Trots underrättelserapporter om en förestående invasion valde Josef Stalin att ignorera många av varningarna, delvis på grund av misstro mot västerländska källor och en önskan att undvika provokation. Den sovjetiska armén var dessutom försvagad av tidigare utrensningar av officerare och led av bristande modernisering.Inledningsvis hade tyskarna stora framgångar genom sin "blitzkrieg"-taktik, vilket ledde till snabba framryckningar och inringningar av stora sovjetiska styrkor. Städer som Kiev och Smolensk föll, och tyska trupper närmade sig Moskva. Men den hårda sovjetiska vintern, långa försörjningslinjer och envist sovjetisk motstånd försvårade ytterligare framryckningar.Under invasionen begick de tyska styrkorna omfattande krigsbrott. Einsatzgruppen, mobila insatsstyrkor, följde efter de framryckande trupperna och genomförde massavrättningar av judar, romer, kommunister och andra grupper. Civila utsattes för brutala övergrepp, och många städer och byar förstördes systematiskt.Vändpunkten kom med slaget vid Stalingrad vintern 1942–1943. Efter månader av intensiva strider omringades och kapitulerade den tyska 6:e armén, vilket markerade början på en stadig sovjetisk offensiv västerut. Sovjetunionens förmåga att mobilisera sina resurser, den hårda vintern och Tysklands överskattning av sin egen kapacitet bidrog till denna vändning.Bild: Även om delar av den tyska armén var mekaniserad var man 1941 fortfarande i hög grad beroende av hästar och en stor del av soldaterna avancerade till fots. Bundesarchiv, Bild 101I-136-0882-13 / Albert Cusian / CC-BY-SA 3.0 Wikipedia. Public Domain.Musik: If the war breaks out tomorrow av The Red Army Chorus of the U.S.S.R. Dm. & Dan. Pokrass; K. Listov; A. V. Alexandrov; V. Lebedev; Kumach; Red Army Choir of the U.S.S.R.; Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 9 maj, firar en del “Segerdagen” eller “Befrielsedagen”.Men för Europa finns ingenting att fira. Vad hände egentligen med Europa under 1900-talet – och varför tog det inte slut 1945? I detta djuplodande Fredagssamtal tar vi avstamp i den briljanta artikeln Europe's Long Suicide och går till botten med den moderna mytbildningen kring både första och andra världskriget. Vi talar om aristokratins fall, folkens andliga avväpning, och det pågående inbördeskriget som idag förs med andra medel – mot Europas själ.Ett samtal som inte bara rör historia, utan som hjälper oss förstå samtiden – och varför Europa ännu inte rest sig.--Hela samtalet finns för podcastprenumeranter. Lös din podcastprenumeration på https://www.svegot.se/product/prenumeration/ och ta del av detta och hundratals andra intressanta  exklusiva podcasts.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Trots ukrainska nederlag både på slagfältet och i diplomatin finns det mycket som talar för Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har inte varit speciellt kul för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sen Trump tillträdde som president i USA för nästan hundra dagar sedan.Förutom att kalla Zelenskyj för diktator och skylla kriget på honom har Trump hunnit både pausa och sedan återuppta det militära stödet till Ukraina. Trots en förhållandevis kort paus hann det få konsekvenser.– När Trump-administrationen frös stödet till Ukraina var det framförallt underrättelsestöd och det gemensamma stabsarbetet med planläggning och måluttag som blev omedelbart lidande på den ukrainska sidan. Och här säger man från Ukrainas håll att det bidrog till att man inte kunde hålla Kursk, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi som är senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Efter sju månaders strider inne i Kursk tvingades nyligen de ukrainska trupperna retirera och släppa det som länge såg ut att vara Ukrainas viktiga kort i en framtida förhandling med Ryssland. Nu finns en oro över vad som händer i framtiden med USA:s stöd och då främst vad som kommer hända med det så viktiga underrättelsestödet.En annan oro är hur Ukraina ska klara sitt luftförsvar utan USA och det så effektiva Patriot-systemet. I Europa finns ett liknande franskt system, SAMP-T, men det tar tid att få fram tillräckligt mängd robotar.– Medieuppgifter gör gällande att det tar 18 månader att tillverka en robot till SAMP-T-systemet. Så det skulle vara ett avbräck om man tar bort Patriot-systemet eller inte fyller på robotarna. Då kommer ukrainska städer att drabbas hårdare, säger Joakim Paasikivi.Det finns alltså problem på slagfältet, men ännu mer i diplomatin, för det har blivit allt tydligare att USA ser Ryssland som den man ska förhandla med om ett fredsavtal. Zelenskyj verkar vara en sidofigur i Trumpadministrationens ögon. Förklaringen kan ligga i att USA har andra intressen än enbart fred i Ukraina.– Det här gäller nu mycket mer än bara Ukraina, säger Hanna Smith, en finländsk Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Det hon syftar på är bland annat Irans försök att skaffa kärnvapen. Det vill USA stoppa och Ryssland som har goda relationer med Iran kan ha blivit en del även i de förhandlingarna, tror Hanna Smith. Det här skulle också förklara USA:s inställning till Ukraina som skiljer sig så markant från Europas.– Vi ser rollen av Ukraina för europeisk säkerhet och framtid som helt central, men för USA är det inte lika centralt, säger Smith.Trots att mycket inte går Ukrainas väg, så betyder inte det att Ryssland blir starkare, åtminstone inte militärt. Det har ryktats om en större rysk offensiv under våren men vid fronten verkar det tvärtom som att det lilla tryck som Ryssland byggt upp istället ebbar ut. Till exempel skjuter de ryska trupperna färre robotar än tidigare.– Och det måste ju bero på någonting och jag tror inte det beror på snällhet från rysk sida, utan det är nog någon form av brist på komponenter, säger major Roger Djupsjö som arbetar mycket i Ukraina med utbildning och det svenska stödet.Den amerikanska försvarsmakten, som sitter på mer underrättelseinformation än de flesta, pekar också på att Ryssland har problem. Dem amerikanska Natochefen i Europa som har tillgång till mer underrättelseinformation än de flesta säger att Ryssland har färre stridsfordon och svårare att rekrytera soldater till fronten än tidigare. – Ukrainarna är i en väldigt stark försvarsposition just nu och förbättrar vecka för vecka sin förmåga att mobilisera och stärka sina positioner, sade den fyrstjärniga generalen Christopher Cavoli nyligen i den amerikanska senatens försvarsutskott.Ukraina har inte lika stora problem och har därför tiden på sin sida, men den politiska makten agerar trots det som att det vore tvärtom.– Så vad som kommer från Washington och Moskva, från de politiska kretsarna är inte alls samma sak som kommer från de militära kretsarna. Inte ens de amerikanska militära kretsarna. Så även med uteblivet amerikanskt stöd, vilket vore dåligt för Ukraina, så har man en förmåga att fortsätta att försvara landet, säger Joakim Paasikivi.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.Roger Djupsjö, major och lärare på Försvarshögskolan.Hanna Smith, finländsk Rysslandsexpert å gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljud: CBS, Forbes, X, Youtube, SR, Wilson University, C-span

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2001 invaderade USA, med hjälp av sina NATO-allierade, Afghanistan med syfte att störta Talibanregimen som styrt landet sedan 1996. Sammantaget var kriget i Afghanistan mycket kort, men ockupationen desto längre. Operation Enduring Freedom var en direkt konsekvens av attackerna mot New Yorks Twin Towers i september 2001. Men konflikten mellan de islamistiska terrororganisationerna i Afghanistan och USA hade pågått under hela 1990-talet. I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om invasionen av Afghanistan 2001, även kallad ”Operation Enduring Freedom”. Mindre än en månad efter Osama Bin Ladens attacker mot New York påbörjade USA sin invasion. Den 7:e oktober sattes bombningarna igång. Lika snabbt var invasionen över. Den 13:e november gick USA och deras allierade in i Kabul och fällde den sittande regeringen, och i december kunde man konstatera att Talibanerna hade besegrats. Precis som med den sovjetiska invasionen av Afghanistan 1979 betydde dock inte Kabuls fall att motståndet försvann. Precis som tidigare drog sig Talibanerna tillbaka ner i södra Afghanistan och in i Pakistan, och kriget fortgick fram till 2021 i vågor fram och tillbaka genom gerillakrigföring i de afghanska bergsområdena och över opiumfälten i Helmand. Som stöd hade USA med sig NATO-alliansen, men samarbetet mellan å ena sidan de olika europeiska länderna och Kanada å andra sidan USA förblev ansträngd. Attackerna mot New York innebar att NATO:s artikel 5 aktiverades för första gången i alliansens historia, men graden av uppslutning på USA:s sida varierade stort och med olika stort stöd. De politiska konflikterna mellan medlemsstaterna och USA blev ännu värre efter att USA och Storbritannien beslutade att angripa Irak 2003 för att en gång för alla göra sig av med Saddam Hussein. Även de nordiska länderna engagerade sig, men med olika politiska motiv. Norge och Danmark slöt upp som ”goda allierade” i Afghanistan och Finland och Sverige engagerade sig i fredsbevarande operationer under ISAF-flagg. Danmark var särskilt engagerade och förlorade också mest soldater i förhållande till sin folkmängd. Sammantaget var Operation Freedom i Afghanistan kulmen på ett inbördeskrig som pågått sedan Saur-revolutionen 1978, och som delvis ännu inte kommit till någon lösning. Den amerikanska utrymningen av Afghanistan 2021 innebar en bitter reträtt, med konsekvensen att Talibanerna återkom till makten. På det hela taget blev Operation Enduring Freedom ett misslyckande, och de militära erfarenheterna och lärdomarna sparsmakade. Bild: En Apache-helikopter ger skydd från luften medan fallskärmsjägare från kompani A, 1:a bataljonen, 325:e luftburna infanteriregementet, flyttar in i position kort efter luftanfall in i Lwar Kowndalan, Afghanistan, 1 oktober för att påbörja ett femdagarsuppdrag. Foto av Spc. Mike Pryor, USA, Wikipedia, Public Domain. Lyssna också på Kriget i Afghanistan 1979-89 – början på slutet på Sovjetmakten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trettioåriga kriget utbröt 1618 genom att tre katoliker kastades ut från ett fönster i Prag i förhoppningen att de skulle dö av fallet. Men de överlevde, och de aktioner som deras habsburgska herrar vidtog för att stävja tjeckernas uppror resulterade i en kedjereaktion av krigsförklaringar och strider som drog in hela världsdelen i konflikten. Först efter tre decennier och miljoner döda – kriget var, sett till Europas folkmängd, mer förödande än första och andra världskriget – blev det äntligen fred.I traditionell svensk historieskrivning är trettioåriga kriget framför allt historien om hur Sverige blev en stormakt, hur Gustav II Adolf och fältherrar som Lennart Torstenson och Johan Banér lade Europa för sina fötter. Men i det här avsnittet tar vi ett annat grepp: vi betraktar kriget underifrån, ur folkets eget perspektiv. Vi möter dagboksskrivande knektar, lidande knektänkor, torterade kyrkoherdar och hunsade borgardöttrar som ville skriva av sig sina personliga trauman. Ty den i särklass viktigaste konfliktytan var inte den mellan Österrike och Sverige, eller Spanien och Nederländerna, eller Frankrike och huset Habsburg. Kriget utkämpades mellan den vanliga befolkningen i tyska städer och byar och de tiotusentals knektar för vilka fälttågen och deras plundring blev ett sätt att leva.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om trettioåriga kriget, det första egentliga världskriget, som vållade oändligt lidande i Tyskland men förvandlade Sverige till ett av Europas mäktigaste länder.Bild: Plundrande soldater. Av: Sebastian Vrancx 1647, Tyska historiska museet Berlin, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer när AI introduceras i krig? Den militära nyttan av teknikutvecklingen går inte att underskatta, men med det kommer också enorma risker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Antony Loewenstein, författare till boken The Palestine Laboratory, Sophia Goodfriend, forskare på Harvard och fristående journalist, Vincent Boulanin, forskningschef SIPRI, Melanie Cisson, forskare på tankesmedjan Brookings, Timm Larsen, överstelöjtnant på Nato:s framtidscenter, Mattias Hanson, brigadgeneral vid svenska Försvarsmakten, ”Dmytro”, testpiloten och ingenjör vid företaget Vyryj i Kievregionen i UkrainaProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Katarina Andersson och Lubna El-ShantiTekniker: Tobias Carlsson Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Under stormaktstiden utkämpade Sverige många framgångsrika väpnade konflikter, vilka har gett ekon i vår historieskrivning och blivit ihågkomna på nationell nivå. Men ett krig – ett som ägde rum omedelbart innan landet blev en stormakt – har blivit märkligt bortglömt: Kalmarkriget.Kalmarkriget, som startades av den danske kungen Kristian IV, var ett krig som Sverige förlorade: ett smutsigt och illa skött krig som utspelade sig från Skåne till Norrland, och som vållade stor förödelse inte bara i Kalmar (som nästan totalförstördes), utan också på Öland, i Bohuslän, Västergötland, Jämtland, Småland och i skärgårdsbygderna. Eländet var så omfattande att kriget är allt annat än förträngt ur det folkliga minnet i många lokalsamhällen, som Nybro och Tenhult, där folk skapat skrönor och rest monument över händelserna åren 1611–1613. Framför allt var emellertid Kalmarkriget den blivande stormaktens och det moderna Sveriges blodiga vagga. Efter att parterna slutit fred måste landets ekonomi och krigsmakt byggas upp från grunden, och det skedde med besked. Inom loppet av ett decennium förvandlades Sverige från ett av Europas svagaste och sämst utvecklade länder till en dynamisk krigarstat som tog sjumilakliv mot dagens nationalstat.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Kalmarkriget, ett av de viktigaste – men också mest bortglömda – krigen i vår historia.Bild: Slaget vid Kalmar 1611. Gobeläng från 1619 av Karel van Mander II, här återgiven av F.C. Lund. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sovjetunionens invasion av Afghanistan den 24 december 1979 inledde ett tio år långt blodigt krig och en ny konfrontation mellan väst och öst under kalla kriget. Det tidigare samförståndet efter Kubakrisen 1962 var nu borta, och USA rustade för att knäcka Sovjet.Kriget i Afghanistan bidrog på många sätt till att undergräva den sovjetiska regimen och den slutliga kollapsen av Sovjetunionen. Men innan dess hade 14 500 sovjetiska soldater stupat, och någonstans mellan 75 000 och 90 000 mujaheddin-gerillasoldater hade dödats. Därtill kom en formidabel humanitär katastrof, där mer än fem miljoner människor tvingades på flykt utanför landet och ytterligare två miljoner inom landets gränser. Beräkningar uppskattar att minst en miljon civila miste livet i konflikten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an ett krig som är mer aktuellt än någonsin med tanke på Ukrainakriget. Högst aktuella är de beordrade utskrivningarna av reservister i Ryssland till kriget i Ukraina. Förlusterna och utskrivningarna under kriget i Afghanistan på 1980-talet ledde till några av de första riktigt öppna protesterna mot den sovjetiska regimen. Vid utskrivningar och, inte minst, begravningar av stupade samlades anhöriga och andra för att protestera på ett sätt som tidigare varit otänkbart.Kriget inleddes efter att en kommunistisk kupp i Kabul fört Hafizullah Amin till makten. Sovjetledarna ville ersätta honom med en mer lojal regim och samtidigt krossa den gerilla som bekämpade centralmakten i Kabul. Det handlade om att få kontroll över ett strategiskt viktigt gränsområde och förhindra en regim man inte litade på. När invasionen inleddes var en av de första åtgärderna den omedelbara likvideringen av Amin och skapandet av en ny marionettregering.Trots att mer än 100 000 sovjetiska soldater deltog i kriget och trots Sovjets överlägsna militärteknik lyckades de aldrig ta fullständig kontroll över landet. I de avlägsna bergstrakterna – som utgjorde omkring 80 procent av Afghanistans yta – kunde olika mujaheddin-grupper successivt bygga upp sin styrka och så småningom samordna sin kamp mot inkräktarna. I skyddade baser, särskilt i Pakistan, genomfördes utbildning, medan frivilliga strömmade till och vapen levererades från bland annat USA, som såg sin chans att underminera Sovjetunionens krigföring.De sovjetiska styrkorna var starkt beroende av vägnätet, vilket gjorde dem sårbara för plötsliga eldöverfall. Soldaterna var tränade för blixtkrigföring på de mellaneuropeiska slätterna, där stridsvagnar, artilleri och flyg kunde samverka effektivt. Men i Afghanistans bergiga terräng var deras utrustning illa anpassad, och de hade svårt att hantera gerillans smidiga taktik. De dåliga vägarna försvårade snabba förflyttningar, och motståndarna kunde slå till snabbt och sedan försvinna. Stridsmoralen bland de sovjetiska soldaterna sjönk, och alkohol och droger blev allt vanligare i leden.Under mitten av 1980-talet började den sovjetiska armén trots allt få viss kontroll över striderna, mycket tack vare nya attackhelikoptrar. Som svar på detta fick mujaheddin från 1986 tillgång till amerikanska STINGER-robotar, som enkelt kunde bäras av enskilda soldater och visade sig mycket effektiva mot de sovjetiska HIND-helikoptrarna. Kriget ebbade ut i takt med Sovjets successiva nedmontering, och det slutliga sovjetiska uttåget skedde i februari 1989. Kort därefter kastades Afghanistan in i ett inbördeskrig.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Bild: Sovjetiska styrkor efter att ha erövrat några Mujahideen 1985. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckan har Allsvenskan premiär och vi vill påminna hur viktigt fotboll kan vara. Ibland så viktigt att det spårar ur i krig, eller ja egentligen var det väl mer politiska skäl som låg bakom kriget, vilket vi tar upp. Men konflikterna mellan Honduras och El-Salvador underlättades inte av att de också just när stämningen var som sämst råkade möta varandra i viktiga VM-kvalmatcher 1969. Kriget pågick bara 100 timmar, varför det också kallas 100-timmarskriget. Avsnittet är i sig nästan antikt och när kartongen dammats av ses siffrorna 2014 inristat i den, avsnittsnummer 24. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget i Ukraina är nu inne på sitt fjärde år. Sen kriget började har miljontals tvingats lämna sina hem, tusentals soldater har dött och civilbefolkningen har fått vänja sig vid att leva i krig. Under åren har det gått fram och tillbaka, men det har varit svårt att se att en fred kan vara nära. USA:s president Donald Trump utlovade att han skulle skapa fred mellan länderna på 24 timmar, men det har han inte lyckats med. Men det pågår någon form av fredssamtal och Trump för samtal med både president Zelenskyj och president Putin - vad det leder till återstår att se. Men vad tror ukrainarna själva om fred? Hur är det att leva i kriget och vad tänker de om allt som händer? Gäst: Emelie Svensson, Aftonbladets utrikeskorrespondent på plats i Ukraina. Programledare/producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Sky News, Al Jazeera. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Det ryska imperiet har varit tsarryskt och bolsjevikiskt. Nu försöker Putin återupprätta imperiet med sina egna förtecken. Den 24 februari 2022 inledde Vladimir Putin det största militära angreppet i Europa sedan andra världskriget med invasionen av Ukraina.Putin ville ”avnazifiera” Ukraina och rätta till det som han såg som ”den största geopolitiska katastrofen under 1900-talet” – splittringen av de östslaviska folken. För den historiebesatte Putin är det mer än en militär operation – det är en kamp om historien.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Ryssland och kriget om historien.Historien är ett vapen i Putins händer. Han har konsekvent använt historiska referenser för att rättfärdiga sina politiska beslut, från annekteringen av Krim 2014 till den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.I den officiella ryska retoriken är Ukraina inte en självständig nation, utan en artificiell skapelse som tillhör Rysslands historiska sfär. Putin beskriver invasionen som en kamp för att bevara den "rättmätiga" ryska civilisationen mot en fientlig västlig konspiration. Denna historieskrivning används inte bara för att mobilisera ryska medborgare, utan också för att legitimera kriget internationellt.Putins historiesyn präglas av kontinuitet och nationalism. Han ser Ryssland som en stat med en tusenårig historia där dagens händelser är en direkt fortsättning på tidigare konflikter. Historien presenteras som en linjär berättelse där Ryssland alltid har varit en stormakt och ett offer för yttre aggression.Ett av de mest framträdande elementen i Putins historiebruk är det så kallade "stora fosterländska kriget", den ryska termen för andra världskriget. Kriget utgör den centrala händelsen i den ryska historiska självbilden och används aktivt för att stärka en patriotisk identitet. I Putins version av historien var Sovjetunionen den främsta kraften som besegrade nazismen, och västmakterna har sedan dess försökt undergräva Rysslands position. Genom att påstå att Ukraina styrs av nazister – en referens till ukrainska nationalistgrupper under andra världskriget – försöker Putin rättfärdiga sin invasion och knyta den till Sovjetunionens kamp mot Nazityskland​.Ett annat viktigt historiskt motiv är bilden av väst som en återkommande angripare. Enligt den ryska historieskrivningen har Ryssland genom århundradena utsatts för invasioner från svenskar, polacker, fransmän och tyskar. Putin använder denna föreställning för att beskriva Natos expansion österut som ett existentiellt hot mot Ryssland. Genom att koppla dagens geopolitiska situation till historiska aggressioner framställs Rysslands invasion av Ukraina som en defensiv åtgärd snarare än en imperialistisk expansion​.Ett centralt argument i Putins retorik är att Ukraina egentligen inte existerar som en självständig nation. Han påstår att landet skapades av Lenin i samband med Sovjetunionens bildande och att dess gränser är en artificiell konstruktion. Detta narrativ förnekar Ukrainas långa historia och dess nationella identitet. I själva verket har Ukraina rötter i Kievriket på 800-talet och man har genomgått en komplex utveckling där både polsk, rysk och österrikisk påverkan har spelat en roll.Bild: Historien är alltid närvarande i den ryska presidenten Vladimir Putins världsbild.Musik: Street Corner Fiddle Czardas. Av SashaBranislav Markovic, Storyblock Audio.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David Bergman, lärare på Försvarshögskolan, intervjuas av Henrik Höjer. Vem är du när kriget kommer? Det är förstås svårt att veta, men överstelöjtnanten, doktorn i psykologi och författaren David Bergman har fördjupat sig i frågan i den nyutkomna boken ”Vem är du när kriget kommer”. Hur påverkas människan och samhället av krig? Vilka är de stora myterna och missuppfattningarna om krig – och varför minskar självmord och psykisk ohälsa vid krig och kriser?

David Bergman, lärare på Försvarshögskolan, intervjuas av Henrik Höjer. Vem är du när kriget kommer? Det är förstås svårt att veta, men överstelöjtnanten, doktorn i psykologi och författaren David Bergman har fördjupat sig i frågan i den nyutkomna boken ”Vem är du när kriget kommer”. Hur påverkas människan och samhället av krig? Vilka är de stora myterna och missuppfattningarna om krig – och varför minskar självmord och psykisk ohälsa vid krig och kriser?

Nivå: ~A2-B1 Karl XII (den tolfte) är en av de mest omdebatterade och kontroversiella figurerna i svensk historia. Ett av de mest framgångsrika militära genierna men också personen som gjorde att Sverige förlorade sin status som stormakt i Europa. Om du gillar historia måste du lyssna på det här avsnittet! --- Vill du leva ditt liv på svenska i 9 dagar i sommar? Vill du åka på en fantastisk semester till en av de svenskaste platserna som finns? Vill du få en upplevelse du aldrig kommer glömma och få självförtroende i svenska? Då är Language Lock In Boot Camp för dig! Anmälningarna är öppna - anmäl dig nu för att säkra din plats! Klicka här för mer info --- Transkript Tjena tjena! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag har vi ett intressant avsnitt. Det är ett avsnitt om svensk historia. Närmare bestämt om Karl XII (den tolfte). Karl XII är absolut en av de mest kända figurerna i svensk historia. Och kanske tillsammans med Gustav Vasa, den mest kända kungen som vi har haft. Så jag tänkte att det skulle vara kul att göra ett avsnitt om honom. För ja, det var en viktig del i svensk historia. Och jag tror att det blir ganska långt, det här avsnittet, så hoppas du uppskattar det. Innan vi börjar ska jag såklart tacka två nya patrons. Det är Hana och Stephanie. Tack för att ni stödjer den här podden. För alla som vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Och jag vill också, innan vi börjar, bara prata lite kort om någonting väldigt viktigt. För skulle du vilja leva hela ditt liv på svenska i nio dagar? Skulle du vilja ha ett intensivt språkbad för att bygga ditt självförtroende i svenska? Låter det intressant med en fantastisk semester och en stark upplevelse som du kommer att komma ihåg hela livet? Ja, då är Language Lock-in Boot Camp för dig. Och vi har öppnat för anmälningar så du kan anmäla dig till sommarens Language Lock-in Boot Camp som kommer att vara i augusti. Ja, en riktigt cool, häftig upplevelse att vara i den här villan i Dalarna, den här historiska villan i nio dagar. Så ja, gå till www.languagelockin.com och där hittar du all information och du kan se vad andra människor har sagt, du kan se videor från bootcampet och så vidare. www.languagelockin.com, så anmäl dig nu till det. Vi ska prata om Karl den tolfte. Han var en väldigt ung kung. Han var bara 15 år när han blev kung. Han spenderade större delen av sitt vuxna liv i det stora nordiska kriget. Det stora nordiska kriget var ett stort krig som hände i Norden. Han var huvudfigur i det kriget för Sverige. Han är en av de mest omdebatterade kungarna och en av de mest kontroversiella kungarna i svensk historia. Han är sedd som både en krigshjälte och ett militärt geni men också personen som förstörde stormakten Sverige. För på den här tiden så var Sverige en stormakt i Europa. En stormakt, alltså ett land med väldigt mycket makt. Och han är som sagt en av de viktigaste och mest intressanta personerna i Sveriges historia skulle jag säga. Så innan vi börjar prata om honom så vill jag ge lite historisk bakgrund. För det här hände i början på 1700-talet, alltså för 300 år sedan. Så lite historisk bakgrund på det. Så på 1500-talet, då blev det slut på Kalmarunionen och början på den moderna nationen Sverige, med Gustav Vasa. Och han startade en ny era i svensk historia när Kalmarunionen upplöstes. Och lyssna gärna på avsnitt 193. För där pratar jag om Kalmarunionen. Väldigt intressant också. Så det var på 1500-talet. Och sen då på 1600-talet, det var då som Sverige började bli en stormakt. Och ekonomin blev starkare och starkare och man byggde en stark militär också. För målet var att kontrollera Östersjön. Så Östersjön är ju det här havet mellan Sverige, Finland och Baltikum och ja, i söder, Polen. Så det här havet kallas för Östersjön. Och Sverige ville kontrollera hela Östersjön för att det var väldigt mycket fördelar med det, med handel och så. Och Sverige började erövra nya områden. Alltså innan det här så var Sverige, man kan säga, det som är Sverige nu minus de södra delarna. För att typ Skåne, Halland och Blekinge, det var fortfarande en del av Danmark på den här tiden. Så Sverige var det som är Sverige nu minus de södra delarna plus Finland. För Finland var länge, länge en del av Sverige. Men efter det 30-åriga kriget..det var en väldigt stor händelse i europeisk historia. Och det hände då på 1600-talet. Ett jättejättestort krig i hela Europa. Och Sverige var på den vinnande sidan. Och ja, så man tog de här delarna från Danmark som nu är Skåne, Blekinge, Halland och så. Man tog också Baltikum, och vissa delar av norra Tyskland faktiskt. Så att Sverige blev väldigt stort och Sverige blev faktiskt en så kallad stormakt. Tillsammans med Frankrike, Osmanska riket och England. Så de andra stormakterna i Europa kan man säga var Frankrike, Osmanska riket och England. Och Ryssland var liksom på väg att bli en stormakt. För att nu var det liksom Peter den Store som regerade i Ryssland. Tsaren Peter den store. Och (under) den här tiden så blev det lite som en kraftmätning mellan Sverige och Ryssland. För både Sverige och Ryssland var liksom på väg upp. På väg att bli stormakter. Och på 1600-talet så kan man säga att Sverige lyckades bli en stormakt. Medan Ryssland, ja, de blev det senare, nästa århundrade. Så det var lite historisk bakgrund, 1500 och 1600-talet. Jag har gjort ett avsnitt om Sveriges stormaktstid, avsnitt nummer 227. Så gå och lyssna på det också för att få ännu mer historisk bakgrund. ..för hela transkriptet - klicka här!

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu har det gått tre år sen Ryssland invaderade Ukraina. Den senaste veckan har USA agerat hårt för att få till ett avslut på kriget och Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj har sagt både det ena och andra om varandra. I förra veckan inleddes fredssamtal mellan USA och Ryssland men Ukraina fick inte vara med. Världsläget kändes ännu mer spänt än vanligt och många undrade om USA bytt sida. Går det att få ett slut på kriget utan eftergifter? Vad måste de båda sidorna göra och hur mycket kan Donald Trump bestämma utgången? Gäst: Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på Mannheimer och Swartling. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: SVT, ABC News Australia, SKy News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Vad var det egentligen som hände när en av de mest offentliga ryska krigsmotståndarna i Sverige, Daria Rudneva, blev ett allvarligt säkerhetshot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts reportrar får av en slump reda på att den ryska fredsaktivisten och forskaren Daria Rudneva ska utvisas och förbjuds återvända till Sverige och hela Schengenområdet under 20 års tid. Hon är en av grundarna av den svenska antikrigsorganisationen Ryssar mot kriget, men hon uteslöts därifrån i maj 2022.Reportrarna ger sig in i ett gråzonsland, där frågorna är många men svaren svåra, ibland nästintill omöjliga, för journalister att slå fast. Resan tar reportrarna från de ryska fredsaktivisterna, in i Stockholms universitetsvärld och ända upp i den globala forskareliten, i de absoluta frontlinjerna av den mänskliga kunskapen. Vem och vad kan vara en säkerhetsrisk i Sverige idag? Medverkande: Daria Rudneva, fredsaktivist och forskare, Thors Hans Hansson, professor emeritus i teoretisk fysik, tidigare medlem i Nobelkommittén, Sergey Prokhorov, rysk regimkritiker och en av grundarna av Ryssar mot Kriget, Karina Shyrokykh, docent vid Stockholms Universitet, Jonathan Feldman, docent vid Stockholms Universitet, Frank Wilczek, amerikansk professor i teoretisk fysik och nobelpristagare, Galina Arapova, rysk advokat, Marina, medlem i organisationen Ryssar mot kriget som greps och förhördes när hon åkte tillbaka till Ryssland, Fredrik Hallström, operativ chef på SäpoProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReportrar: Daniel Öhman och Anja Sahlbergdaniel.ohman@sr.se anja.sahlberg@sr.seTekniker: Jakob LalérProducent: Anja Sahlberg

Med en enad front kring militärt- och ekonomiskt stöd till Ukraina och med hjälp av sanktioner skulle Väst tvinga Ryssland på knä. Men med Donald Trump och hans närmast revolutionära MAGA-politik har allt ställts på ända. Kan vi räkna med någon form av fred under 2025, när anfallskriget pågått i tre år? Kan man redan nu peka ut Ryssland som vinnare? Och vad väntar för Europa när USA ser ut att lämna kontinenten åt sitt öde? Med Magnus Ek, militär instruktör i Ukrainas armé, Stefan Hedlund, professor emeritus och rysslandsexpert och Johanna Lybeck Lilja, statssekreterare vid Finansdepartementet. Programledare: Magnus Thorén.

USA:s stora omsvängning - låter mer och mer som Vladimir Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en pressträff på Mar-a-Lago lade USA:s president Donald Trump skulden för Rysslands krig i Ukraina på Ukraina. Zelenskyj hade kunnat göra ”en deal”, menade Trump. Uttalandet sker samtidigt som USA inlett sina samtal med Ryssland där varken Europa eller Ukraina deltar.Vi pratar också om hur Donald Trump och hans administration testar gränserna för presidentämbetets makt. En lång rad av hans beslut har fastnat i domstolarna och nu är frågan vad som sker härnäst. Kommer Trump att lyssna på domstolarna? Närmar sig USA en konstitutionell kris?Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenter.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Om Europas länder visar sig oförmögna och tandlösa, kommer snart det ryska erbjudandet om fred att utsträckas också till oss. Tove Lifvendahl läser sin text "Kriget kan vara bättre än freden", publicerad i SvD 2025-02-16.

När hedgefonder satsar på att spelkedjan Gamestops aktie ska rasa, slår tusentals småsparare på Reddit tillbaka och utmanar finanseliten. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Iklädd en röd bandana och en t-shirt med katter på, berättar youtubern Roaring Kitty om vad som just nu händer med spelbutikskedjan Gamestop på aktiemarknaden. Han har upptäckt att de stora hedgefonderna har ”blankat” aktier – de försöker tjäna pengar på att det ska gå dåligt för spelbutiken. Roaring Kitty tror inte på det, han menar att den fysiska spelbutiken visst har en framtid.Snart är miljontals personer från hela världen medlemmar i forumet WallStreetBets på Reddit. Upprörda peppar de varandra att köpa massvis med aktier och investera miljontals kronor i spelbutikskedjan. Senare kommer inblandade att förhöras i den amerikanska kongressen – bland annat Roaring Kitty själv.Svenskar investerade miljoner i aktienDe som engagerar sig tillräckligt och har kvar aktien trots att den går ner kallas, på forumet Reddit, för ”diamondhands” – och de som säljer är fega. Ekonomistudenten Carl Lindström, som brukade köpa tv-spel i GameStop-butiken hemma i Örebro, är en av de som tidigt investerar i aktien.Över 130 000 svenskar investerade i GameStop och andra aktier som blev populära under hypen. Enligt Finansinspektionen förlorar majoriteten sina pengar – tillsammans nästan 90 miljoner kronor.Medverkande: Carl Lindström, student som investerade i butikskedjan.George, amerikan som investerade i butikskedjan.Phillip, amerikan som investerade i butikskedjan.Alexander Norén, ekonomikommentator på SVT.Cecilia Khavar, tidigare Sveriges Radios Washington-korrespondent.Kevin Dugan, amerikansk reporter som bevakade Wall Street för New York Magazine. En dokumentär av: David Ohlsson.Producent: Robin Jonsson, Tredje Statsmakten Media.Exekutiv producent: Hanna Frelin. Dokumentären är producerad 2025.