Podcasts about kriget

Kriget har alltid formats av tekniken – och tekniken av kriget. I veckans Kvanthopp fortsätter vi vår resa genom krigets uppfinningar, från ångmaskinen och telegrafen till flyget, atombomben och algoritmernas era. Hur blev döden industriell, och när tog maskinerna över slagfältet? Hör del två av vår serie om krigets tekniska historia. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I veckans En grej till pratar vi den dystopiska situationen i Sudan. I ett tidigare avsnitt har vi förklarat bakgrunden till det pågående kriget så i den här episoden fokuserar vi på den paramilitära rebellgruppens Rapid Support Forces erövring av staden el-Fasher och vad det innebär för landets framtid. Vi diskuterar också Förenade Arabemiraten, som förser rebellerna med vapen och pengar i utbyte mot guld och bördig mark. Samt Tidöregeringens ovilja att sätta verklig press på emiratet för att motverka mördandet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som ett fortsatt utforskande efter tre tidigare avsnitt där mina gäster, Daniel Cramne och advokat Madeleine Onnela, medverkat var för sig, möts de i ett unikt samtal, tillsammans med mig och psykoterapeut Daniel Cremonini, för att utforska klyftan mellan juridiska system och mänskliga erfarenheter. En kraftfull kombination av expertis, innovation och professionalism! Daniel Cramne, vars livsresa från en barndom präglad av våld och övergrepp, genom år av kriminalitet, vänt detta till att bli en respekterad föreläsare som reser runt i Sverige och delar sin berättelse om trauma och förändring. Cramne har vänt sin smärta till en drivkraft och visar att läkning är möjlig även när vägen dit verkar omöjlig. Madeleine Onnela, advokat och innehavare av Advokatbyrån Onnela, med en särskild spetskompetens inom våld i nära relation. Hon arbetar främst med brottmål, familjerätt och socialrätt, och har blivit en stark röst för de våldsutsatta i rättssalen, där hon dagligen ser glappet mellan juridikens värld och människors verklighet. Tillsammans undersöker vi de system som ofta brister när livets komplexitet möter lagens bokstav. Med en unik kombination av Cramnes levda erfarenhet, Madeleines juridiska expertis och vårt psykoterapeutiska perspektiv belyser vi hur juridiska processer kan bli arenor för fortsatt övergrepp när psykologiska dimensioner och trauman förbises. Som psykoterapeuter bidrar Daniel Cremonini och jag till detta gemensamma utforskande där levda erfarenheter, psykologisk kunskap och hard core juridik möts och skapar en helhetsbild som sällan får utrymme i samhällsdebatten. Detta är mer än ett samtal om lagar och paragrafer - det är en djupdykning i hur vi kan bygga broar mellan rättssystemet och den levda verkligheten för att verkligen skydda de mest sårbara i vårt samhälle, där både juridisk kunskap och psykologisk förståelse måste samverka för att skapa verklig förändring. Här är länk till de tidigare avsnitt Daniel Cramne och advokat Madeleine Onnela medverkat. https://www.podbean.com/ew/pb-g5vav-18cd603  https://www.podbean.com/ew/pb-92wnt-18cd5fd  https://www.podbean.com/ew/pb-877v9-18cd5fe  Du hittar oss också på: ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Instagram: https://www.instagram.com/both_instead_of_either_or   ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

På sociala medier i Ryssland diskuteras kriget, och allt fler ser det som meningslöst. Erik W. Larsson tar tempen på stridsviljan. Inläsare: Staffan Dopping

Ukraina vill köpa mellan 100 och 150 svenska Jas Gripen-plan av modellen E. En affär, som om den går igenom, skulle bli dubbelt så stor som Sveriges hittills största Gripenaffär. Statsminister Ulf Kristersson säger att avsiktsförklaringen tar sikte på ett mer fördjupat försvarssamarbete mellan Sverige och Ukraina. Vad innebär det? Hur ska planen finansieras? Och vad gör 150 Jas Gripen för skillnad för kriget i Ukraina? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vad hade hänt för Sveriges del och för maktbalansen i Europa om Gustav II Adolf inte hade gått in i Trettioåriga kriget? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad händer med kulturen när samhället skakas av krig och konflikt? I detta avsnitt utforskar vi kulturens betydelse och roll, hur den nyttjas eller utnyttjas vid konflikter. Vad menar vi egentligen med “kultur”? Handlar det om konst, musik och yttrandefrihet – eller även om våra byggnader, traditioner och berättelser?Vi pratar om hur kultur kan användas som propaganda, som motstånd, som identitet och som läkande kraft. Vi berör också hur kulturarvet skyddas enligt internationell rätt och vad det innebär för Sveriges beredskap och totalförsvar. Är kultur bara något att bevara, eller är det en aktiv del av vår motståndskraft?Medverkande:Anna McWilliams, docent i arkeologi och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitutLisa Mobrand, utredare på Myndigheten för psykologiskt försvarProgramledare: Lotta Lundmark, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

Det kan snart vara fred i Gaza. Under natten till torsdag så kom besked från USA:s president Donald Trump att Israel och Hamas är överens. Kriget har pågått i över två år och kan alltså vara på väg att ta slut. I början av veckan inleddes fredsförhandlingarna mellan Israel och Hamas i Egypten, efter påtryckningar från USA. Vad innebär beskedet? Hur ser reaktionerna ut och går det att tro på fred? Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: CNN.

Varje vecka attackeras ryska oljeraffinaderier samtidigt som ukrainska gasanläggningar brinner på andra sidan gränsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också militärexpert Joakim Paasikivi berätta om sina intryck från resan till den ukrainska fronten.Och varför firade Vladimir Putin sin födelsedag i en kyrka tillsammans med militärer?Vi ställer oss även frågan hur det står till med Georgiens demokrati efter nya gripanden av oppositionella.Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Fredrik Wadström, RysslandskorrespondentJoakim Paasikivi, militärexpert och senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling

Kriget i Ukraina har blivit ett drönarkrig. Utvecklingen av dessa farkoster är dynamisk, vilket är till ukrainarnas fördel. De förlitar sig numera huvudsakligen till sin egen vapenproduktion, men de behöver hjälp med finansiering, skriver professor Anders Åslund. Inläsare: Magnus Thorén

Krigen mot Ryssland under 1700-talet ledde till att flottbasen i Karlskrona förlorade i betydelse. Fokus flyttades istället till skärgårdsflottan och Sveaborg. Staden drabbades dessutom hårt av epidemier under århundradet.Trots motgångarna gick Karlskronas örlogsvarv in i en glansperiod tack vare skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman. Under 1780-talet inleddes en modern varvsepok när af Chapman införde serietillverkning och standardiserade ritningar, vilket förvandlade Karlskrona till ett av Europas mest avancerade varv.Detta är det andra avsnittet i en serie om fyra i podden Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Karlskronas strategiska och politiska betydelse under Sveriges krig från 1740-tal till början av 1800-talet. Avsnittet är ett betalt samarbete med Destination Karlskrona.Under frihetstiden stod de politiska grupperingarna hattarna och mössorna i konflikt om vem som var Sveriges främsta fiende – hattarna pekade på Ryssland, mössorna på Danmark. Eftersom Karlskrona byggts för att försvara riket mot danskarna blev staden ett naturligt fäste för mössorna.Sverige, då en stormakt, besegrades under det stora nordiska kriget, men ambitionerna kvarstod. Hattarnas ryska krig 1741–1743 drevs av revanschlust snarare än realistisk planering. Trots flottans betydelse drabbades insatserna av bristfällig logistik och svag ledning.Efter katastrofen 1743 inleddes en period av återuppbyggnad och modernisering. Under 1750-talet samarbetade af Chapman – senare varvschef i Karlskrona (1782–1793) – med skärgårdsflottans befälhavare Augustin Ehrensvärd och utvecklade nya fartygstyper: skärgårdsfregatterna udema, pojama, hemmema och turuma, uppkallade efter finska landskap. Samtidigt förbättrades infrastruktur i Karlskrona: 1758 påbörjades byggandet av de berömda “Fem fingerdockorna”, täckta torrdockor enligt Ehrensvärds förslag.Under Gustav III:s ryska krig (1788–1790) stod Karlskrona återigen i centrum för upprustningen. Högsjöflottan, baserad i Karlskrona, konkurrerade om resurser med den nybildade skärgårdsflottan, vilket skapade organisatorisk splittring. Kriget inleddes med att flottan kastade loss från Karlskrona i juni 1788 under hertig Karls befäl – denna gång betydligt bättre förberedd än under hattarnas krig. Slaget vid Svensksund 1790 resulterade i en överväldigande seger där över 40 ryska fartyg förstördes.KällorEricson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1979). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. [D. 1] 1679-1862. Karlskrona: Abrahamson.Karlskronafebern - den stora epidemin 1788-1790, Av MarinmuseumFemfingerdockan. En av varvets märkligaste byggnader som byggdes under åren 1758-1856.Bild: Fredrik Henrik af Chapman, Sveriges store skeppsbyggnadsförnyare, skildras här vid sitt arbetsbord omkring 1778. Med fartygsritningar i handen och Vasaorden på bröstet speglar porträttet hans avgörande roll i moderniseringen av örlogsvarvet i Karlskrona. Porträtt i olja av Lorens Pasch den yngre. Källa: Nationalmuseum Licens: Public Domain.Ett montage på en av Chapmans ritningar från 1789 av skeppet Venus.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det som under nästan två decennier är en ekonomiskt gynnsam och populär karriärväg är efter den 24 februari 2022 inte längre ett alternativ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Majoriteten av de svenska idrottarna i de ryska proffsligorna flyr landet. Men några väljer att stanna.”Kriget” är den tredje och sista delen om svenskarna som varit proffs i Ryssland. En dokumentärserie av Martin Marhlo och Gustav Thoursie.Slutmix: Tobias CarlssonMedverkande:Victor Claesson, fotbollsspelareSead Haksabanovic, fotbollsspelareJohan Esk, sportjournalist Dagens NyheterFredrik Wadström, Sveriges Radios RysslandskorrespondentSzymon Szemberg, tidigare informationschef Internationella Ishockeyförbundet, samt fd VD europeiska klubballiansen EHC.Olof Lundh, sportjournalist TV4/FotbollskanalenUffe Bodin, sportjournalist hockeysverige.seArkivljud: Sveriges Radio, SVT, Bandypuls Podcast, Hockeypuls, Expressen TV, NBC News, Arirang News, uefa.com.

Politiker och föräldrar runt om i världen agerar just nu mot techbolagen - för att stoppa barn från det de ser som faror med skärmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idén om att skärmar och sociala medier får barn att må dåligt har fått fäste på många håll i världen. Politiker lagstiftar om åldersgränser, föräldrar går samman och förbjuder smarta telefoner och stämmer sociala mediejättar. Men vad tycker kritikerna, och techbolagen själva, om det här? Och vad säger egentligen forskningen om samband mellan skärmar och barns psykiska ohälsa?Medverkande: Rachel Harper, rektor på St Patricks national school Greystones, Rachel Capatina och Jack Sweeney, elever på skolan, barnen Amy och Lucy och pappan Chris i byn Greystones, Marlena Murphy, mamma och volontär som jobbar med att sprida kunskap om projektet i Greystones, Martine, fransk mamma till fem barn - varav ett har tagit sitt liv, Lukazs Lindell, senior kommunikationschef med ansvar för Norden på Tiktok, Shannon Conney, forskare som testar modeller som ska uppskatta användares ålder genom biometrisk analys, Maha Aboulénén, f d. kommunikationschef för Google i Mellanöstern som nu driver ett bolag som hjälper företag och människor att sälja produkter på sociala plattformar, Catherine Crump, professor i teknikrätt på Berkeley University i USA, Kathleen Farley, på lobbyorganisationen Chamber of Progress i USA - som finansieras av bolag som Google, Amazon och Meta, Pete Etchells, professor i psykologi och vetenskapskommunikation vid Bath spa University i Storbritannien.I programmet nämns hur en tonåring i Frankrike tog sitt liv under en depression som mamman kopplade samman med flickans flöde på Tiktok. Om du eller någon i din närhet mår dåligt finns hjälp och råd att få här:mind.seDit kan man ringa: Självmordslinjen: 90 101 (dygnet runt)Föräldralinjen: 020-85 20 001177.sehjalplinjen.se som också har telefonnummer 90390Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Katarina Andersson, Axel Kronholm, Anja SahlbergTekniker: Lisa Abrahamsson och Rasmus HåkansProducent: Johanna Sjöqvistjohanna.sjoqvist@sr.se

USA:s president Donald Trump har utmålat Ryssland som en papperstiger och hävdat att Ukraina kan vinna kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt kommer signaler om att Ukraina kan få använda amerikanska långdistansrobotar mot mål inne i Ryssland. Vad innebär egentligen en seger i kriget och hur ska vi förstå att Ryssland både kan beskrivas som ett existentiellt hot och som en ”papperstiger”?”Det är någonting både och, för det här storskaliga kriget kräver saker som ryssarna har allt svårare att få fram”, säger analytikern Stefan Ingvarsson. Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Ukrainakorrespondent Lubna El-ShantiMaria Persson Löfgren, tidigare RysslandskorrespondentStefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.

Nyheterna Radio 12.00

Eric har haft en period av själsligt mörker och då gått tillbaka till det gamla programmet ”Det inre kriget”. Men mycket kan hända på fyra år. Och nu har Per en annan tolkning av vad det är som sker i oss under svåra tider.

Den ryska ekonomin bygger huvudsakligen på olja och gas. Och den är nu alltmer sårbar för Ukrainas fjärrangrepp, skriver professor Stefan Hedlund. Inläsare: Staffan Dopping

I Estland är stämningen fortsättningsvis spänd efter att Ryssland lät tre stridsflyg flyga in i estniskt luftrum i fredags, knappt en vecka efter att Ryssland lät en svärm med drönare flyga in i Polen. Också politiker i andra europeiska länder är spända och endel talar om att kriget nu har kommit närmare. Men vad vinner Ryssland egentligen på sina provocerande flygmanövrar? Är läget nu mer instabilt än tidigare? Och hur ska vi vanliga människor tänka? I Slaget - dagens debatt på måndag möts direktören för Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot Teija Tiilikainen och Johan Huovinen, överstelöjtnant och militär lärare vid Försvarshögskolan i Sverige. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Hårda anklagelser mot public servicebolagen i debatten om marknätets nota och så om att det enda TV4 vill är att fortsätta bli externt granskade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad ska medier kalla det som sker i Gaza? En överväldigande majoritet av internationella och svenska medier har valt att, på nyhetsplats, inte använda ordet folkmord. Vinjetterna brukar vara nått i stil med “Gazakriget” eller “Kriget mellan Israel och Hamas”.En tidning som valt att gå mot strömmen är vänstertidningen Dagens ETC. Där samlar man nu rapporteringen om kriget under vinjetten ”Israels folkmord i Gaza”.Reporter: Freddi RamelHård kritik mot public service debattstil i marknätsfråganDet är inte första gången vi hör kritiken att SVT och SR ibland överdriver lite när det handlar om hur mycket pengar public servicebolagen behöver. Men i veckan tyckte iallafall Dagens Media att de tagit bolagen på bar gärning, med överdrivna siffror och ohederliga debattgrepp. Det handlar om kostnaden för marknätet och vad TV4:as utträde betyder för public service. Reporter: Joanna KorbutiakTV4 och granskningsnämndenI förra veckan kunde vi berätta att TV4:as beslut att lämna marknätet även fick en lite oväntad konsekvens. Utträdet betydde även att de inte längre kommer granskas av granskningsnämnden, och i veckan gick TV4:s programdirektör för samhälle och nyheter Viveka Hansson ut och sa att det här borde vara skäl att se över hela systemet. För det finns en detalj i det här som skaver. Det är nämligen så att granskningsnämndens ledamöter utses direkt av regeringen.Reporter: Erik Petersson

Kriget av argument / War of arguments  Hasse Persson

Tyska högsjöflottan var ett allvarligt hot mot det brittiska sjöherraväldet. Från sina hamnar på den nederländska kusten kunde den nå ut på Nordsjön och allvarligt störa den för britterna livsviktiga handeln. Men det fanns ett problem. Tyskarna ville undvika att möta hela den numerärt överlägsna brittiska flottan.I stället inriktade man sig på att försöka slå ut delar av Royal Navy. Britterna å sin sida försökte stänga in den tyska flottan och i andra hand locka ut den för att krossa den. En katt och råtta lek blev resultatet. Under de första krigsåren utkämpades bara mindre strider mellan mindre delar av de båda flottorna.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskutera Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sjökrigföringen de första krigsåren av första världskriget.Tyskarna kunde hota det brittiska sjöherraväldet på i huvudsak tre sätt. Först med kryssare utanför Europa som opererade och störde den brittiska handeln. För det andra utgjorde den tyska högsjöflottan ett ständigt hot som band i stort sett hela den brittiska sjömakten till Nordsjön och Engelska kanalen. I tredje hand ökade hotet från tyska ubåtar och utvecklades till det kanske effektivaste tyska medlet att slå mot britterna.Tyska kryssare söktes upp och sänktes i de två slagen vid Cornel utanför Chiles kust och Falklandsöarna i november och december 1914. Att komma åt den tyska högsjöflotta blev svårare. Britterna kunde inte som under föregående krig med motståndare på kontinenten blockera den tyska flottan och tvinga den att hålla sig i hamn. Nya vapen som minor och ubåtar utgjorde ett alltför allvarligt hot mot de stora brittiska ytfartygen.Ett anfall på den tyska flottbasen vid ön Helgoland i augusti 1914 ledde inte till att tyskarna tog upp striden. Inte heller striden vid Dogger bank i januari 1915 ledde till ett lyckat resultat. Vid båda dessa tillfällen valde tyskarna att endast möta britterna med sina snabba slagkryssare.Det låsta läget mellan tyskarna och britterna ledde till att tyskarna alltmera övergick till ubåtskrig. Det var effektivt och det fördes utan restriktioner som var en förutsättning för att tillräckligt många handelsfartyg sänktes och påverkade de brittiska krigsansträngningarna. Ett stort problem var att även neutrala fartyg sänktes och inte minst sänkningen av det amerikanska passagerarfartyget Lusitania i maj 1915 fick icke önskvärda konsekvenser. Sänkningen kom att påverka den amerikanska opinionen i riktning mot att gå med i kriget på ententens sida. Det skulle i slutänden leda till tyskarnas nederlag i kriget. Bild: Tyska högsjöflottans slagskepp i linjeformation, 1917. Bilden visar ett eskader ur den kejserliga tyska flottan under första världskriget. Källa: Willis John Abbot, The Nations at War, Leslie-Judge Co., NY, 1917. Wikipedia. Licens: Public domain. Digitaliserad av Great War Primary Documents ArchiveKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget i Ukraina är världens första krig där cyberattacker används i stor skala. Den avgående chefen för Natos cyberkrigsenhet, Mart Noorma, intervjuas av frilansjournalisten Håkan Lindgren. Inläsare: Staffan Dopping

Demoskops vd Karin Nelsson och opinionschef Johan Martinsson samtalar med Henrik Höjer om stämningarna i Sverige. Kriget i Gaza är allt mer i fokus. Och Ulf Kristersson har tappat en hel del i förtroende. Men – hur ser vi väljare på Tidöpartiernas leverans efter tre år vid makten?

Staten Israel utropades den 14 maj 1948. Omedelbart fick den nya staten försvara sin suveränitet i krig med sina arabiska grannländer. Israel inte bara försvarade sig utan kunde också utöka sitt territorium jämfört med det som var förslaget i FN:s delningsförslag från 1947. Kriget skapade ett stort palestinskt flyktingproblem som vi ser konsekvenserna av ännu idag i Mellanöstern.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved förutsättningarna för det första av en rad militära konflikter mellan araber och israeler i Mellanöstern. Grunden för krigsutbrottet 1948 var det inbördeskrig som pågått i det brittiska mandatet Palestina sedan FN offentliggjort sitt delningsförslag i november 1947.Men väpnade konflikter hade pågått i Palestina mellan araber och judar under hela mellankrigstiden och tidigare. Motsättningarna grundade sig på den historiska problematiken med sionismens mål att skapa ett nationalhem åt judarna i Palestina och den arabiska befolkningens allt starkare nationalism och vilja att skapa en palestinsk stat. Under första världskriget hade britterna lovat båden judarna och araberna att stödja deras mål om en egen stat. Efter andra världskriget understöddes de judiska kraven allt starkare av de västeuropeiska makterna mot bakgrund av hur brutalt Förintelsen hade drabbat den judiska befolkningen i Europa. I maj 1948 sattes allt på sin spets då det brittiska mandatet upphörde och staten Israel utropades.Historien om kriget 1948-49 är även historien om den israeliska krigsmaktens födelse. Den tidigare milisorganisationen Hagannah förvandlades inom kort efter krigsutbrottet till Israels formella krigsmakt efter västerländskt mönster. På mycket kort tid infördes värnplikt för män och kvinnor som innebar att staten Israel förfogade över en armé som var mer än 100 000 män och kvinnor stark 1949.Kriget innehöll även uppmärksammade och starkt kritiserade terrorattentat som det mot FN-medlaren Folke Bernadotte som likviderades av medlemmar i den så kallade Stern-ligan. Bernadottes agerande uppfattades som ett hot mot israeliska intressen. Efterspelet blev omfattande och den internationella reaktionen stark.Bild: Arabiska irreguljära, tillsammans med en bränd lastbil på väg till Jerusalem. The Palmach, Israel Defense Forces - The Palmach Archive via PikiWiki. Public Domain.Lyssna också på Palestinierna betalade priset för Europas antisemitism. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Små och snabba förband och ett nytt drönar-elitförband med namnet Rubicon skapar oreda i Ukrainas försvarslinjer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sommar lyckades Ryssland, tack vare små och snabba förband på terrängfordon ta sig långt in bakom Ukrainas försvarslinjer i Donetskregionen.I samma område har Ryssland satt in sitt helt nya elitförband: Rubicon, som är specialiserat på drönarstrid. Förutom att trycket på Ukraina ökar, visar offensiven att Ryssland dragit lärdomar från kriget.”Ryssland har en Lessons Identified och Lessons Learn funktion där man tittar på vad som fungerar och inte. Sedan försöker man utveckla en bättre taktik. Det pågår ett sånt arbete. Ett exempel på det är det ryska, drönarspecialförbandet Rubicon”, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.MedverkandeJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljudkällor: AP, SR, X, Youtube, The SunTEXT: Kalle Glas

Många lägger fokus på konserver och vatten men glömmer det viktigaste när de ska förbereda sig på en kris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. David Bergman vid Försvarshögskolan som doktorerat i psykologi och skrivit boken ”Vem är du när kriget kommer?” anser att för mycket fokus läggs på prepping.En myt om hur vi reagerar i krig är att många flyr, enligt Bergman. Storskaligt vill de flesta hellre stanna kvar än fly, visar forskningen.Många människor har svårt att förbereda sig i fredstid för att det kan bli krig. ”Först när vi står inför fullbordat faktum reagerar vi. Coronan är ett bra exempel på att samhällen anpassar sig snabbt på det sätt som behövs.”, säger Bergman.

Striderna vid Sävar och Ratan den 19-20 september 1809 är de hittills sista inom det nuvarande Sveriges gränser. Kriget mot Ryssland som hade pågått sedan februari 1808 hade utvecklats katastrofalt för Sverige. Finland var ockuperat och fredsförhandlingarna med Ryssland redan igång i Fredrikshamn.För att vinna fördelar i de pågående förhandlingarna bestämde sig den svenska krigsledningen för att försöka besegra den ryska armékår som stod i Umeåtrakten i Västerbotten. En svensk expeditionsstyrka som utgjorde rikets sista reserver landsteg vid Ratan norr om Umeå den 17 augusti 1809. När den svensk kåren marscherade söderut träffade den på ryssarna vid Sävar och ett av krigets blodigaste slag utkämpades. Striderna fortsatte vid Ratan dagen efter.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en riktigt klassisk militärhistorisk händelse. Expeditionen till Västerbotten 1809 och de båda slagen vid Sävar och Ratan tillhör vår svenska militärhistorias mest intressanta händelser. Det betyder inte att slagen är kända hos en bred allmänhet utanför södra Västerbotten.Expeditionen till Västerbotten och landstigningen vid Ratan var en prestation. En landstigning är alltid ett vågspel och en komplicerad typ av militära operationer. Den 17 augusti landsteg mellan 5 000 och 6 000 svenska soldater i den lilla kustbyn Ratan några mil norr om Umeå. Landstigningskåren marscherade söderut och möttes av en rysk kår på morgonen den 19 augusti. Ett förvirrat slag utvecklade sig som den svenske befälhavaren Wachtmeister beslutade att dra sig ur. Han fruktade att ryssarna var på väg att gå runt honom och falla honom i flanken eller ryggen. Den efterföljande striden vid Ratan den 20 augusti lade Ratans by i spillror. Ryssarna undkom norrut och kriget var de facto över. I de avslutande fredsförhandlingarna i september 1809 drogs gränsen vid Torneå älv.Bild: Slaget vid Sävar norr om Umeå var ett av krigets blodigaste slag. Striderna fortsatte vid Ratan dagen efter. Bilden visar slaget vid Ratan av Carl Gustag Gillberg. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I september 1944 tvingades den finska armén vända sina vapen mot sina tidigare bundsförvanter i den tyska 20. bergsarmén i norra Finland. Vapenstilleståndet med Sovjetunionen den 18 september innebar ett krav på att finnarna skulle driva ut tyskarna ur Lappland.Inledningsvis utspelade sig ett slags ”låtsaskrig”, men under sovjetiskt tryck övergick konflikten i början av oktober 1944 till regelrätta strider mellan finska och tyska styrkor. Under sin reträtt brände tyskarna ner det mesta av värde, däribland stora delar av staden Rovaniemi. Tiotusentals människor tvingades på flykt.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Lapplandskriget 1944–45, som markerade slutet på andra världskriget för Finland. Kriget bör inte ses som ett isolerat skeende, utan snarare som en del av en helhet tillsammans med Vinterkriget 1939–40 och Fortsättningskriget 1941–44 – tre faser i Finlands komplexa krigsdeltagande.Lapplandskriget blev en stor utmaning för Finland. Samtidigt som tyskarna skulle drivas ut, krävde Sovjet att Finland påbörjade en omfattande demobilisering av armén, i enlighet med vapenstilleståndsavtalet. Till detta kom ett utmattat civilsamhälle och hundratusentals flyktingar från Karelen, som återigen måste avträda till Sovjetunionen. Tiden präglades av osäkerhet – en sovjetisk (formellt allierad) kontrollkommission bevakade noggrant Finlands agerande. Hotet om en fullständig sovjetisk ockupation hängde i luften.Trots detta lyckades den finska armén genomföra militära operationer som tillfredsställde Sovjet. Den tyska armén, som omfattade över 200 000 man, retirerade successivt mot Nordnorge. De sista tyska trupperna lämnade finskt territorium så sent som i slutet av april 1945.Bildtext: Rovaniemi i ruiner efter tysk reträtt under Lapplandskriget hösten 1944. Foto: Okänd / Wikimedia Commons.Lyssna också på Finska vinterkriget 1939 – en liten nation på randen till undergång Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det första puniska kriget pågick i tjugo år innan något resultat kunde nås. Kriget böljade fram och tillbaka. Medan Rom dominerade landkrigföringen på Sicilien och tvingade Karthagerna till gerillataktiker, dominerade Karthagerna till sjöss och såg till att landstriderna aldrig blev definitivt avgörande.Först när den Romerska Republiken lärde sig att hantera sjökrigföringens konst, byggde en stark flotta och fick vindarna på sin sida, skulle kriget nå någon form av slut. Det sista stora slaget under första puniska kriget år 241 f.v.t. var också ett sjöslag. I mars detta år, vid Siciliens västra spets, nådde konflikten sin kulmen genom slaget vid de Egadiska öarna, varefter ett fortsatt krig blev omöjligt för Karthago.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikern Martin Hårdstedt det första puniska kriget mellan republiken Rom och det puniska handelsimperiet Karthago, 261-241 f.v.t.Tiden efter Alexanders död 323 före vår tideräkning präglades länge av ständiga maktkamper mellan de olika kungarikena runt medelhavets östra delar. Det som en gång varit ett Makedonskt imperium under Alexander bröt samman i flera riken som slogs för att befästa sina positioner och få inflytande över viktiga handelsvägar.Det var huvudsakligen de östra och grekiska kungarikerna, Ptolemaierna och Karthagerna som utgjorde de huvudsakliga spelarna i denna maktkamp runt medelhavet. Under mitten av 200-talet f.v.t. kom dock detta att förändras radikalt. I väst klev republiken Rom fram och grep makten över hela den italiska halvön. Denna nya maktspelare skapade friktion i området som snart skulle leda till nya krig, krig som skulle leda Rom från att vara en liten stadsstat i medelhavets periferi, till att bli ett imperium i sin egen rätt.Krigets direkta orsaker var rotad i Roms expansion. Under 260-talet f.v.t. befann sig den grekiska stadsstaten Taras på italienska halvöns sydöstra spets isolerad och under hårt tryck från den romerska republiken. I desperation vände sig Taras österut till den grekiska kungen av Epiros, Pyrrhus. Pyrrhus såg en möjlighet till grekisk expansion västerut genom Taras bedjan. Republiken Rom visade sig dock inte vara någon lätt motståndare och snart var republiken och Pyrrhus involverade i ett krig som inte ledde någon vart. När Pyrrhus drog sig tillbaka förtvinade Taras under Roms tyngd och nu fanns inte längre några buffertzoner mellan Rom Karthago kvar. När sedan det karthagiska inflytandet över Sicilien kom i gungning var konflikten mellan dessa stormakter ett faktum. År 261 f.v.t. bröt kriget ut.Bild:Detalj från Ahenobarbus-reliefen som visar två romerska fotsoldater från andra århundradet f.Kr. Wikipedai, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Året 2027 nämns allt oftare som tidpunkten för den stora konfrontationen mellan Ryssland, Kina och väst. Är det bara propaganda, eller något vi faktiskt måste förbereda oss på?I Storbritannien har internet nyligen strypts ordentligt genom den nya Online Safety Act, med redan brutala konsekvenser. Men EU ligger inte långt efter. Inom kort lanseras den digitala plånboken, ett verktyg som kan få liknande effekter här.I det här avsnittet blickar vi framåt. Oavsett om vi går mot ett fullskaligt krig mot en yttre fiende eller en allt hårdare järnhäl från en inre, är det vi gör nu avgörande för våra möjligheter i framtiden.Det blir ett samtal om obekväma sanningar, nödvändiga insikter – och strategier för att klara oss i en värld som snabbt förändras.Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=pEo91iukZRIKom på Sommarfesten: https://www.detfriasverige.se/sommarfestBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Reportrar och chefer är oense om Gazajournalistik. På Dagens Nyheter har det gått så långt att journalister lämnat sina tjänster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kriget mellan Israel och Hamas har pågått i snart två år, och mediarapporteringen här i Sverige har varit föremål för hård kritik från läsare, lyssnare och tittare.Men även på redaktioner verkar reportrar och chefer ibland vara oense om hur Gazabevakningen ska göras. På Dagens Nyheter har det gått så långt att två medarbetare, däribland grävreportern Lisa Röstlund, lämnat sina tjänster.Reporter: Wendela AntepohlAI-sajter - lokaljournalistikens räddning eller pink slime?Martin Larsson vill inte kalla sig journalist men driver lokaltidningar från Lund i söder till Kiruna i norr. Både hans sajter och AI-genererad journalistik i allmänhet har fått en del uppmärksamhet den senaste tiden. Vi ringde upp Martin för att se vad framtiden skulle kunna ha att erbjuda sina mediekonsumenter.Reporter: Lasse EdfastSommarserien – EnkäterDen här veckan handlar vår serie om journalistiska metoder om det kanske minst åtråvärda av våra många verktyg – enkäten. Inom kåren har den här metoden blivit en bespottad arbetsuppgift under all värdighet, men hos publiken är den ett välkommet avbrott från ansvarsutkrävande politikerutfrågningar och tama sportintervjuer. Men det många inte vet, är att enkäten har en mörk baksida som sällan hörs.Reporter: Robin Jonsson

När Prins Harry lämnar kungahuset och Storbritannien för att skapa ett nytt liv i USA, inleds en strid mot tabloiderna men också den egna familjen. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Prins Harry föds in i den tusenåriga brittiska monarkin som son till tonföljaren prins Charles och prinsessan Diana, världens mest fotograferade kvinna. Farmor, drottning Elisabeth II kommer att bli landets längst sittande monark. Hans storebror prins William är tronarvinge och Harry är, som han uttrycker det själv i sin självbiografi ”Den andre” – reserven. När Harry är 12 år gammal dör hans mamma, den beundrade Diana, i en bilolycka i Paris, jagad av paparazzis. Pressen beskylls för att ha jagat prinsessan till döds. Harry måste nu växa upp innanför palatsens väggar utan sin älskade mamma och med pressens allt hårdare bevakning. Han stämplas redan i tonåren som skandalprinsen som fuskar i skolan och bara vill festa. Harry är en oborstad och motvillig prins. Men brittiska folket älskar honom, mätningar visar gång på gång att han tillsammans med drottningen är den mest populära medlemmen av kungafamiljen.Men Harry festar hårt, slåss med fotografer och testar droger. Allt för att fly, från minnet av sin mammas död, pressens bevakning och den gyllene buren som verkar slutas åt allt mer. Det kulminerar i en världsskandal där prinsen bär nazistuniform på en fest. Flykten blir militären och välgörenhetsarbete i mammas fotspår. Och kärleken. 2016 träffar han den amerikanska skådespelerskan Meghan Markle. De gifter sig två år senare inför miljonpublik. Först hyllas paret av folket och pressen. Meghan spås bli ”nya Diana”. Men snart börjar en del av bevakningen av Meghan anta rasistiska undertoner. Paret får också allt oftare kritik för hur de bemöter pressen och för sig som kungligheter. En allt större spricka bakom kulisserna blir tydlig, en konflikt mellan Harry och Meghan och palatset. Skandalen är ett faktum när paret meddelar att de ska lämna kungahuset på sina villkor. Då påbörjas ett krig mot Harrys familj – och världspressen. I avsnittet medverkar Jenny Alexandersson, hovexpert på Aftonbladet och Angela Levin, författare till boken ”Harry, A Biography of a Prince” (2018). I researchen till avsnittet har böckerna ”Den andre” av Prins Harry och ”Battle of the Brothers” av Robert Lacey. Ljud från: ITV, BBC, NBC, Apple TV, Netflix, ITN, AP Archive, YouTube-kanalen The Royal Family, Hallmark, Access, E! Entertainment, The Wall Street Journal, 60 minutes, Enterainment Tonight, Hello!Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Joanna GóreckaTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes våren 2025 av produktionsbolaget DIST.

Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj två helt olika ledare med två helt olika ledarstilar. Men vad särskiljer dem, och vad gynnas de av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s president Donald Trump hotar med sanktioner mot Ryssland om man inte lyckas nå ett fredsavtal med Ukraina inom 50 dagar. Samtidigt utlovar han vapenleveranser till Ukraina.Både innan och under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har respektive ledare gjort de tydligt hur de vill förmedlas i media, både inför sin befolkning men också omvärlden. Vad särskiljer dem, och hur har de gynnats – eller missgynnats – av detta under de senaste åren?Hör Jakob Hedenskog, analytiker på centrum för Östeuropastudier vid utrikespolitiska institutet, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Björn Gunér, Sveriges radios reporter som bevakar Ryssland och Ukraina.Programledare: Monika TitorProducent: Alice UhlinTekniker: Martin Seipel

Flera händelser under kalla kriget i Sveriges visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drogs sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva fler kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta är en / preview / för ett avsnitt på Radio åt allas Patreon! För att höra hela avsnittet, bli månadsgivare på Radio åt allas Patreon. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

Hör röster inifrån Iran och Israel i ett extrainsatt Kvartal Idag. Oppositionell iranier: Så tändes och släcktes hoppet om regimskifte. Har Irans kärnprogram överlevt bombningarna? Jan Eliasson: Långsökt att beteckna angreppen som självförsvar. Nu pressas Rawa Majid att beställa nya attentat. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Sepoyupproret i Indien bröt ut maj 1857 när indiska soldater i brittisk tjänst gjorde myteri. Den tändande gnistan var rykten bland de muslimska och hinduiska soldaterna att papperspatronerna till de nya infanterigevären var insmorda med ko- och grisfett. Eftersom man måste bita av patronens pappersdel vid laddning kom soldaterna i kontakt med fettet som de ansåg var en hädelse.Upproret blev våldsamt och ledde till en blodig uppgörelse mellan britterna, som tvingades kalla in förstärkningar, och de indiska soldaterna. Omkring 6 000 britter dödades och så många som 800 000 indier. Städer lades i ruiner. Bestialiska övergrepp skedde från båda sidor i konflikten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av de mest våldsamma upproren i den brittiska kolonihistorien. Bakom upproret låg inte bara religiösa föreställningar och missnöje bland indiska soldater, så kallade sepoyer, utan konflikten gällde i grund och botten ett mer spritt hat mot britternas kolonialpolitik. Inte minst hur britterna lade sig till med indiska landområden och beskattade den indiska befolkningen. Indien administrerades inte av den brittiska staten utan av British East Indian Company. Det fanns ett vidspritt missnöje mot kompaniets administration.Militärt kom upproret att kretsa kring de regementen inom främst den Bengaliska armén som i de norra och nordöstra delarna av Indien intog städer och inledde krig mot britterna. Dehli blev utsatt för den mest förödande belägringen som när kriget var över hade förvandlats till en grushög. Kriget innebar omfattande mord och våld mot civila.Myteristerna gick hänsynslöst fram mot den brittiska befolkningen. Britterna hämnades med omfattande massakrer och avrättning av myterister. Först 1858 kunde britterna få full kontroll över Indien igen.Upproret kom att prägla relationen mellan indierna och den brittiska kronan under de kommande årtionden av 1800-talet. Efter kriget införde den brittiska kronan direktstyre från London. För många indier uppfattades det som var ett myteri för britterna som ett första befrielsekrig och därmed ett steg mot den självständighet som kom efter andra världskriget.Bild: Attack av myterister på Redan-batteriet i Lucknow, 30 juli 1857, Okänd konstnär, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Det brittiska imperiets uppgång och fall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt ljus riktas mot fyra kvinnliga filosofer som försökte återupprätta moralen efter andra världskrigets grymheter - frågor som talar rätt in i vår oroande tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Oxford möttes fyra kvinnor som skulle komma att revoltera mot den analytiska filosofin som hade dominerat universitetet fram till andra världskriget. Logiken stod i centrum, människan hade reducerats till en maskin och frågor om kärlek, mening, godhet och ondska viftades bort som subjektiva värden och nonsens. Iris Murdoch, Elizabeth Anscombe, Mary Midgley och Philippa Foot träffades i en tid då de manliga filosofistudenterna kallades in i kriget och flyktingar från Europa intog lärosätena. Kriget och avslöjandet om förintelsens fasor påverkade deras filosofi. De tog tillbaka moralen in i filosofin, vidgade samtalet om vad det var att vara människa, rotade moralen i djur, natur och mänskligt liv. Nu hålls konferenser och det skrivs böcker om deras liv och filosofi, senast i svensk översättning kom Kvinnorna i Oxford, skriven av filosoferna Clare Mac Cumhail och Rachael Wiseman. Idag när krig efter krig startas och kriser radas på varandra, vad kan dessa filosofer säga vår tid?Medverkande: Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare och Frits Gåvertsson, filosof och forskare vid avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Naturlagarna - Eirikur Örn NorddahlMuseum:Skissernas Museum i Lund

Veckopanelen med Thomas Gür, Maria Wetterstrand och Maria Arkeby under ledning av Staffan Dopping. Kriget mellan Israel och Iran fortsätter, men är president Trump på väg att överge sin princip om America First? Mellanösterns konflikter tar allt större plats i inrikespolitiken, och Liberalerna försöker vaska fram en ny partiledare. Riksbanken sänker räntan, och landets dyraste miljörättegång har avslutats. Hur ser vi på att myggen lär bli färre i sommar, och hur bör man uttala ordet midsommar?

Veckopanelen med Thomas Gür, Maria Wetterstrand och Maria Arkeby under ledning av Staffan Dopping. Kriget mellan Israel och Iran fortsätter, men är president Trump på väg att överge sin princip om America First? Mellanösterns konflikter tar allt större plats i inrikespolitiken, och Liberalerna försöker vaska fram en ny partiledare. Riksbanken sänker räntan, och landets dyraste miljörättegång har avslutats. Hur ser vi på att myggen lär bli färre i sommar, och hur bör man uttala ordet midsommar?

18 juni. Kriget mellan Israel och Iran har nu pågått en vecka. Varför bröt det ut just nu? Vad har hänt hittills och hur kommer det att sluta? Hur säkert sitter regimen i Teheran? Andreas Ericson intervjuar terrorforskaren Magnus Norell och Alireza Akhondi, riksdagsledamot för Centerpartiet.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan Israel inledde operaton ”Rising lion” mot ärkefienden Iran fredagen den 13 juni har länderna utbytt dödliga attacker mot varandra i flera dagar. Israel vill sätta stopp för Irans kärnkraftsprogram, så att landet inte ska kunna göra en atombomb. Men varför eskalerar konflikten just nu? Programledare: Linnéa Hjortstam. Med DN:s Mellanösternkorrespondent Emma Bouvin. Producent: Elinor Ahlborn.

I sista delen av vår andra världskriget-special tittar vi närmare på hur kriget påverkade modet i USA och Italien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det ska handla om en underskattad amerikansk kvinna och snobbiga italienska aristokrater när Susanne Ljung berättar om krigets konsekvenser för modet i USA och Italien. I USA lade modeskaparen Claire McCardell grunden till vad man kallar för ”american sportswear” och i Italien kryddades kläderna med extra finess och bars med sprezzatura, en självklar elegans.

Det händer mycket i kriget mellan Israel och Hamas just nu. Under tisdagen rapporterades det återigen om dödade och skadade vid en av nödhjälpsorganisationen GHF:s utdelningsplatser. Dessutom är Greta Thunberg återigen i rampljuset, efter att ha frihetsberövats av Israel. Hur påverkat blir Israel av Greta Thunbergs engagemang i konflikten? Hur ser det ut med nödhjälpen just nu? Och hur går samtalen om en eventuell vapenvila? Gäst: Anders Persson, Mellanösternexpert vid Linnéuniversitetet. Programledare/producent: Jessica Johansson. Klipp från: Sveriges Radio, TRTWorld, AP. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Efter andra världskriget vill Paris modeskapare åter sätta staden på modekartan. De får en snilleblixt en utställning med dockor klädda i couture. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om tiden efter kriget. Hur skulle Paris modeskapare gå till väga för att visa att Paris är tillbaka som modestad? Det var fortfarande brist på det mesta, inte minst tyg. En modeutställning med dockor fick bli lösningen, för det skulle ju kräva mycket mindre tyg. Utställningen Théâtre de la Mode blev en dundersuccé som åkte på turné över världen, även till Stockholm. En av modeskaparna som var med och skapade dessa modockor var Christian Dior. Några år senare skulle han slå igenom stort med The New Look. Kollektionen blev en stor succé, men fick också en hel del kritik.

Andra världskriget innebar svåra utmaningar, men gav också upphov till stora innovationer inom modet som påverkar hur vi klär oss än idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tre program kommer Susanne Ljung och Samanda Ekman diskutera hur krigsåren och efterkrigstiden kom att påverka modet.

22 maj. I Gaza fortsätter striderna mellan Israel och Hamas. Situationen för civilbefolkningen är mycket svår. Hur tänker parterna i konflikten? Andreas Ericson diskuterar med Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Eli Göndör, forskare vid Segerstedtsinstitutet.

I veckan har Allsvenskan premiär och vi vill påminna hur viktigt fotboll kan vara. Ibland så viktigt att det spårar ur i krig, eller ja egentligen var det väl mer politiska skäl som låg bakom kriget, vilket vi tar upp. Men konflikterna mellan Honduras och El-Salvador underlättades inte av att de också just när stämningen var som sämst råkade möta varandra i viktiga VM-kvalmatcher 1969. Kriget pågick bara 100 timmar, varför det också kallas 100-timmarskriget. Avsnittet är i sig nästan antikt och när kartongen dammats av ses siffrorna 2014 inristat i den, avsnittsnummer 24. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.