Podcasts about coronapandemin

I helgen frigavs journalisten Joakim Medin från det turkiska fängelse där han tillbringat 51 dagar i fångenskap, något som präglat medierapporteringen sen dess. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har varit idel personporträtt och glädjeskildringar, men utöver det har flera medier försökt skildra spelet bakom frisläppandet. En sak som väckt nyfikenhet är tidssambandet mellan frisläppandet av Joakim Medin och SÄPO:s gripande av en diplomat på UD och en kurdisk politiker i Sverige som misstänks för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. De är nu försatta på fri fot, men fortsatt misstänkta. I veckan publicerade sajten Blankspot uppgifter från en hemlig källa som sa att gripandet av de här personerna i själva verket var del av en informell bytesaffär mot Joakim Medin. Vi försöker reda ut om det orsakssamband som Blankspot påstår finns - verkligen finns. Reporter: Lasse TruedsonSVT Västernorrland + Timrå kommun = sant?SVT Nyheter Västernorrland har fått ny redaktionschef och ansvarig utgivare. Hon heter Kristin Hånell och har jobbat där i olika roller i snart 30 år. Så långt, inget konstigt. Men - det finns en pikant detalj här: Hon är gift med Stefan Dalin, kommunstyrelsens ordförande i Timrå och chef för kommunala Torsbodabolaget. Så frågan är - hur står det egentligen till med oberoendet på norrländsk public service?Reporter: Freddi RamelSkandalhistorien om EU-kommissionens gömda SMSVåren 2021. Europa ligger lamslaget och nedstängt av Coronapandemin. Världen väntar på de första vaccindoserna, och trycket på läkemedelsbolagen är skyhögt. Just då lyckas EU-kommissionen sluta ett osannolikt avtal med läkemedelsjätten Pfizer värt 380 miljarder kronor. Ett avtal som sluts på sms. Sms, som när journalister vill få titta på dem, tycks vara... Spårlöst försvunna! Det här har under åren utvecklats till en stor skandal i EU som närskådats av flera instanser och journalister. Den går under namnet Pfizergate. I förra veckan nådde den här historien sin kulmen, när EU-domstolen satte ner foten kring huruvida det var rätt eller fel att inte lämna ut smsen. Reporter: Martina Pierrou

När stora händelser och kriser inträffar är det vanligt att konspirationsteorier börjar spridas, vissa mer osannolika än andra. Vad är det egentligen som lockar människor att tro på sådana förklaringar? Vi möter idéhistorikern Andreas Önnerfors som forskar om detta ämne. Han berättar om de viktigaste ingredienserna i en konspirationsteori, om deras attraktion och om deras historia. Vi tar upp klassiska teorier om bland annat månlandningen, Estoniakatastrofen och franska revolutionen, men även modernare varianter om Coronapandemin, klimatförnekelse och stulna barn. Andreas ger också råd om hur man ska bemöta en person som tror på konspirationsteorier. Avsnittets längd: 50 min.

Under 2020 förändrades mångas vardag. Coronapandemin spred sig som en löpeld över världen och hade stor påverkan på samhället Sjukdomen slog hårt, och de restriktioner som sattes i verket hade också sina effekter på brottsligheten. Vilken typ av brottslighet gick ner? Vilken påverkades inte alls? Påverkades brottsligheten i olika länder på olika sätt under pandemin? Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet berättar mer om vad forskningen säger.

På onsdagsförmiddagen presenterades den svenska filmhösten på Filmhuset i Stockholm. Det vankas mycket glesbygd och skräck bland premiärerna, men även skildringar av Coronapandemin och Sally Bauer den 30-åriga ensamstående mamman som i slutet av 30-talet längtade efter att simma över den engelska kanalen. Hör vad våra filmreportrar Nina Asarnoj och Björn Jansson ser fram emot allra mest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. NY DOKUMENTÄR SKILDRAR ROY ANDERSSON OCH HANS BRÖDERFyra bröder, varav tre i livet. Dåligt med kontakt sinsemellan, särskilt sen morsan dog. En av dem - farbror Roy - berömd men alkoholiserad filmregissör. Det är utgångspunkten för Johanna Bernhardson första långa dokumentärfilm ”Bröderna Andersson” – om hennes egna farbröder. P1 Kulturs Emma Engström träffade henne i arbetarmiljön på Hisingen i Göteborg, där bröderna växte upp.WOODY ALLEN ÄR TILLBAKA – PÅ FRANSKAEfter alla kontroverser dyker nu en ny Woody Allen-film upp på biograferna. Det är ett triangeldrama. Som utspelar sig i Frankrike. På franska. ”Slumpen avgör” heter filmen och vår kritiker Björn Jansson har sett den. Mer Woody Allen blir det i Jazzradion i P2, söndag 25 augusti kl 17. Berit Nygren har fått en exklusiv intervju till sitt program ”Woody Allen om jazzen i sina filmer”. ALVINA CHAMBERLAND OM FANTOMBILDEN AV TRANSPERSONEN”Love the world or get killed trying”. Så heter den uppmärksammade romanen av svensk-amerikanska författaren Alvina Chamberland. Huvudpersonen är en transkvinna som försöker hantera den blandning av åtrå och förakt som hon möter på sina resor i Europa. Alvina Chamberland, som är uppvuxen i USA och Sverige, kan man se på olika evenemang i Göteborg, Stockholm och Malmö i slutet av augusti. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson träffade Alvina när hon gjorde promotion för sin bok i San Francisco.VERKET SOM VÄRKER: ”VERTIGO”I Verket som värker är det lyssnarna som bestämmer vilket verk vi ska lyfta fram. Kenneth Strandborg i Göteborg väljer ”Vertigo”, eller ”Studie i brott” som den hette på svenska, av thrillermästaren Alfred Hitchcock. Filmen påverkade Kenneth Strandborg så mycket att han såg om den två gånger på raken med bara några dagars mellanrum. Sedan dess har ”Vertigo” aldrig släppt greppet om honom.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Olivia åker på semester till en tropisk paradisö helt ensam. Hon kan inte lämna ön då Coronapandemin bryter ut - det går inte att ta sig hem. Den första kvällen träffar hon en kille som snabbt fångar hennes uppmärksamhet och de inleder en relation. Olivia är nu helt fast och hennes vistelse på ön förvandlas till en riktig mardröm då mannen är på väg att döda henne.Följ @alskadepsykopat på Instagram.Hela sommaren kommer du få höra några av de mest uppskattade avsnitten från podden genom åren där vi återbesöker tidigare säsongers mest lyssnade berättelser. Alla säsonger av Älskade Psykopat finns på Podplay: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350

Konspirationsteorier utgör ofta grunden för extremhögerns idévärld och används i allt större utsträckning i det politiska samtalet mellan etablerade partier. Coronapandemin fungerade för många som en språngbräda in i en värld av konspirationism – en värld där extremhögern stod redo att i sin tur visa vägen in i deras organisationer och sammanhang. Vilken funktion har konspirationsteorier i det politiska samtalet och hur fungerar de? Vad är konspirationism? Och hur bemöter man konspirationsteorier på bästa sätt? Gäster i studion är Klara Ljungberg, utbildningsansvarig på Expo och Morgan Finnsiö, utbildare och researcher. Programledare: Erik Glaad Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Expo behöver ditt stöd Bli månadsgivare: https://expo.se/stod-expo/manadsgivare/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  Läs mer: Studio Expo: Konspirationsrörelsen + extremhögern = sant (2024): https://expo.se/podcasts/konspirationsrorelsen-extremhogern-sant/  De vill döda svenska politiker och säger det helt öppet (Erik Glaad, 2024): https://expo.se/kommentar/de-vill-doda-svenska-politiker-och-sager-det-helt-oppet/  Splittrade familjer i spåren av Q (Jon Weman 2023): https://expo.se/fordjupning/splittrade-familjer-i-sparen-av-q/  Expos samlade rapportering om konspirationism: https://expo.se/tag/konspirationism/  Skeptical science debunkinghandbok på svenska (2020): https://skepticalscience.com/docs/DebunkingHandbook2020-Swedish.pdf  Expos utbildningar om konspirationsteorier och konspirationism: https://expo.se/anlita-expo/anlita-expo-konspirationsteorier/  Expos projekt Mytkollen: https://expo.se/tag/mytkollen/  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Konspirationsteorier utgör ofta grunden för extremhögerns idévärld och används i allt större utsträckning i det politiska samtalet mellan etablerade partier. Coronapandemin fungerade för många som en språngbräda in i en värld av konspirationism – en värld där extremhögern stod redo att i sin tur visa vägen in i deras organisationer och sammanhang. Vilken funktion har konspirationsteorier i det politiska samtalet och hur fungerar de? Vad är konspirationism? Och hur bemöter man konspirationsteorier på bästa sätt? Gäster i studion är Klara Ljungberg, utbildningsansvarig på Expo och Morgan Finnsiö, utbildare och researcher. Programledare: Erik Glaad Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Expo behöver ditt stöd Bli månadsgivare: https://expo.se/stod-expo/manadsgivare/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  Läs mer: Studio Expo: Konspirationsrörelsen + extremhögern = sant (2024): https://expo.se/podcasts/konspirationsrorelsen-extremhogern-sant/  De vill döda svenska politiker och säger det helt öppet (Erik Glaad, 2024): https://expo.se/kommentar/de-vill-doda-svenska-politiker-och-sager-det-helt-oppet/  Splittrade familjer i spåren av Q (Jon Weman 2023): https://expo.se/fordjupning/splittrade-familjer-i-sparen-av-q/  Expos samlade rapportering om konspirationism: https://expo.se/tag/konspirationism/  Skeptical science debunkinghandbok på svenska (2020): https://skepticalscience.com/docs/DebunkingHandbook2020-Swedish.pdf  Expos utbildningar om konspirationsteorier och konspirationism: https://expo.se/anlita-expo/anlita-expo-konspirationsteorier/  Expos projekt Mytkollen: https://expo.se/tag/mytkollen/  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Coronapandemin fick snabbt stora konsekvenser för människor runt om i hela världen och enorma räddningspaket sattes in. Tack vare dem dämpades den ekonomiska krisen. Men baksidan av pengaregnet blev bland annat inflation, mångmiljardskulder och bedrägerier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Annika Sundén, fristående analytiker och ledamot i Finanspolitiska rådet Kristian Åström, ekonomikommentator EkotTim Brooks, avdelningschef TillväxtverketPatrick Krassén, policychef FöretagarnaStefan Mossberg, egenföretagare FarstaPatrik Lillqvist, underrättelsechef SkatteverketHelena Ståbi, konkursförvaltareMagdalena Andersson, fd finansministerDonald Trump, fd president USAProducent:Olof WijnbladhTekniker:Calle Hedlundekonomiekotextra@sverigesradio.se

Coronapandemin drev fram en ny sorts vaccin, som räddade miljoner människors liv världen över. Katalin Karikó och Drew Weissmans mRNA-forskning har fått Nobelpriset i medicin. De kom på hur mRNA ska kunna användas för nya sorters behandlingar – och i förlängningen för vaccin. Vaccin, som togs fram på rekordtid under coronapandemin.ProgramledareLars Broströmlars.brostrom@sr.seAnnika Östmanannika.ostman@sr.seProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

Tyskland är EU:s mäktigaste land och Sveriges viktigaste handelspartner. Ändå är kunskapen om Tyskland ofta låg i Sverige. Nu lanserar vi Ett Sverige för vuxna - om Tyskland som förebild och avskräckande exempel. Boken är skriven av Philip Franzén som bor i Berlin och systematiskt dissekerar den tyska samhällsdebatten. Han tar sig bland annat an hanteringen av flyktingkrisen, Coronapandemin, energiomställningen och Rysslandspolitiken.   Hur ska vi förstå de historiska erfarenheternas betydelse för den tyska samhällsdebatten? Och hur annorlunda är egentligen Tyskland från Sverige?     Veckans podd, som Smedjanpodden lånar från Ideologipodden, är en liveinspelning från lanseringen den 12 maj.   Medverkande: Philip Franzén, författare till Ett Sverige för vuxna, Lina Lund, politisk reporter på DN, tidigare korrespondent i Berlin samt Erik Thyselius, journalist på Axess-TV och Tysklandskännare  Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö

Tyskland är EU:s mäktigaste land och Sveriges viktigaste handelspartner. Ändå är kunskapen om Tyskland ofta låg i Sverige. Nu lanserar vi Ett Sverige för vuxna - om Tyskland som förebild och avskräckande exempel. Boken är skriven av Philip Franzén som bor i Berlin och systematiskt dissekerar den tyska samhällsdebatten. Han tar sig bland annat an hanteringen av flyktingkrisen, Coronapandemin, energiomställningen och Rysslandspolitiken.  Hur ska vi förstå de historiska erfarenheternas betydelse för den tyska samhällsdebatten? Och hur annorlunda är egentligen Tyskland från Sverige?   Veckans podd är en liveinspelning från lanseringen den 12 maj. Medverkande: Philip Franzén, författare till Ett Sverige för vuxna, Lina Lund, politisk reporter på DN, tidigare korrespondent i Berlin samt Erik Thyselius, journalist på Axess-TV och Tysklandskännare Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö

Dessutom i Godmorgon världen krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service. Finns det plats för vård när fångarna blir fler?Även den här veckan har skjutningarna och sprängningarna fortsatt i Sverige - och i torsdags presenterade regeringen och Sverigedemokraterna nya detaljer kring straffskärpningar för brott som begås inom kriminella nätverk. Bland annat föreslås straffet för grovt vapenbrott att fördubblas - från minst två år till minst fyra års fängelse.Kriminalvården har beräknat att alla straffskräpningar som ingår i Tidöavtalet kommer att fördubbla antalet intagna i fängelser.Frågan är då om man kommer att kunna ge behandling till de interner som behöver det inne på anstalterna - och vad som händer med återfallen i brott.Vår reporter var med på ett möte hos KRIS - kriminellas revansch i samhället - i Södertälje.Biografernas uppståndelseBiograferna har fått kämpa dom senaste åren. Coronapandemin lamslog branschen å sedan har vi ökningen av strömningstjänster som folk fick vänja sig vid under pandemin. Så det vore inte konstigt om biobranschen skulle ha svårt att locka publik.Men på flera håll i landet verkar bion stå sig ganska bra – flera nya öppnar å biobesökandet ökar igen efter pandemiårens låga nivåer. Så vad är det egentligen som gör att bion alltid tycks klara sig, trots att det nu å tidigare siats om en annalkande "biodöd"?Svagare stöd för Erdoğan inför turkiskt valOm precis två veckor ska Turkiet välja president och parlament.Opinionsundersökningar pekar på ett rysarval och för första gången på årtionden talas det om att president Erdoğan och hans AK-parti riskerar att förlora makten.Vår korrespondent Johan-Mathias Sommarström besökte Istanbuldistriktet Kasimpasa. Ett arbetardistrikt där Erdoğan växte upp och som varit honom trogen- men där det nu syns sprickor i det annars omfattande stödet..Timme 1:Många intressenter strider om SudanSå ska färre kriminella återfalla i brottBiografernas återuppstår trots tuff konkurrensKrönika Ulrika Knutson om valborgsballonger och drinken "Pisspotta"PanelenTimme 2: Erdoğans minskade stöd inför valet - vi besöker hans hemkvarter i IstanbulPublic ServiceÄlvarnas ställning - protester på 60-talet, vad händer nu när behovet av el ökar?Film om samer tillgängliggörs på KBKänd djurklinik i Indien fortsätter att rädda fåglar i värmeböljanKåseri av Mark LevengoodProducent: Katarina von ArndtTekniker: Joakim Persson Programledare: Svjetlana Pastuhovic

Anders Tegnell har återkommit i tidningsrubrikerna den här veckan, statsepidemiologen som fick rockstjärnestatus under pandemin, men som många var starkt kritiska mot också. Nu visar det sig att Anders Tegnell hade rätt hela tiden skriver Alex Schulman i DN, bland annat. Det handlar om att det kom ny statistik från SCB i veckan: Sveriges överdödlighet under Coronapandemin - lägst i Europa. Det var alltså inte så många fler som dog under pandemin än det brukar vara i Sverige. Skillnaden var större i alla andra europeiska länder. Så var den svenska strategin rätt då?I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Våra arbetssätt och arbetsuppgifter är i förändring och skiljer sig mot hur det såg ut för bara några år sedan. Coronapandemin lärde oss att arbeta på distans och en förkortad arbetsvecka diskuteras som bäst flitigt både på ett politiskt och teoretiskt plan. I dagens debatt hör du Hanna Salo, Head of Software Development på it-bolaget Atea, Riikka Heikinheimo, direktör på Finlands näringsliv och Nina Wessberg, organisationsombudsman på Industrifacket. Programledare: Kati Enkvist. På bilden: Hanna Salo. E-post: slaget@yle.fi

Prins Harrys memoarer har kan få stora konsekvenser för brittiska kungahuset, och Johnny Rotten försöker ta sig till Eurovision song contest.

Fler människor än någonsin har inte råd att köpa tillräckligt med mat till sina familjer. 828 miljoner personer lägger sig hungriga varje kväll. Vad beror det här på, och vad får det för konsekvenser? 828 miljoner människor går och lägger sig hungriga varje kväll. Antalet människor i världen som lever med akut matosäkerhet är nu 345 miljoner vilket är en ökning från 135 miljoner bara sen 2019. Närmare 50 miljoner människor lever på gränsen till svält som dödar.Faktorer som brukar nämnas för att förklara bakgrunden till den här situationen är klimatförändringarna, coronapandemin, höjda matpriser, inflation och konflikter. Coronapandemin har lett till en ökad fattigdom i världen och konflikter och klimatförändringar leder till att miljoner människor tvingats lämna sina hem, vilket ytterligare ökar matosäkerheten.Politik viktigaste orsakenSamtidigt säger experter att det finns tillräckligt med mat i världen för jordens åtta miljarder invånare. Och att svältkatastrofer i princip alltid kan härröras till politiskt agerande, eller brist på agerande.I dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa tittar vi närmare på hungersituationen. Hur kan den förklaras, när så mycket folkhälsoarbete trots allt gått framåt de senaste decennierna? Och vad innebär begreppen matosäkerhet, undernäring och svält? Vilka blir konsekvenserna av för lite mat för den enskilda individens hälsa men också för en befolkning, och för den unga generationen, som ska växa upp och bli den som försörjer nästa?Medverkande i programmet är Stefan Swartling Peterson, professor i global systemomställning för hälsa vid Karolinska institutet och hälsospecialist vid Unicef Sverige och Camilla Orjuela, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet som bland annat forskar om minne och ansvarsutkrävande efter svältkatastrofer.

Att arbeta på distans ser många som en stor fördel men långt ifrån alla. Precis som allt annat så har distansjobb sina för och nackdelar. Och i detta avsnittet lyfter jag några av dem och delar min syn på distansjobb. Vi kan idag ser en stor ökning på distansarbete än bara för några år sen och en av de största anledningarna är Coronapandemin. Företag har fått ställa om och idag erbjuder många arbetsgivare distansarbete i viss mån. Är man idag en attraktiv arbetsgivare om man inte erbjuder distansarbete? Är du sugen på en ny karriär? Gör vårt test och se om du passar att bli en VA - https://esbacademy.se/quiz

I det här avsnittet ska vi fördjupa oss i livsvillkoren för äldre med synnedsättning. Antalet äldre ökar kraftigt och ju äldre vi blir, desto vanligare är det med syn- och hörselnedsättningar. Bland personer över 70 år har mer än en tredjedel någon av de vanligaste ögonsjukdomarna. Coronapandemin har blottat stora brister inom äldreomsorgen och visat att äldre med synnedsättning är särskilt sårbara. Gruppen riskerar i högre grad än andra att bli isolerade och förlora möjligheterna att vara aktiva och bevara hälsan. Vi möter Inger Sundström, som i allra högsta grad har upplevt otrygghet inom hemtjänsten. Vilka lösningar ser politikerna på hur verkligheten ser ut? Vi får svar från representanter för våra åtta riksdagspartier. Synskadades Riksförbunds förbundsordförande Niklas Mattsson och Mikael Ståhl, intressepolitisk handläggare på rikskansliet, analyserar politikernas svar. En särskild bonus i detta avsnitt är ett vallöfte från varje riksdagsparti. Vad vill de lova SRF:s medlemmar?    Vår förhoppning är att du efter denna programserie får en tydligare bild av vilket parti som är rätt för dig och förtjänar din röst när du går till valurnan. Programledare: Monica Walldén Reporter: Caroline Gollungberg Ljudtekniker: Jan Dahlqvist Kontakta Synpodden Har du synpunkter, frågor eller önskemål på vad vi ska ta upp i Synpodden? Hör av dig på e-post Synpodden@srf.nu eller till vår telefonsvarare på 08-39 92 40.

Coronapandemin gjorde att staten gick in och subventionerade flygtrafiken till fem mindre flygplatser i Finland. Passagerarmängderna har varit små och verkar inte vara på uppgång ens efter att reserestriktionerna hävdes. Det är viktigt att hålla regionerna levande men är subventionerade flyg den rätta lösningen? I Slaget efter tolv hör du riksdagsledamot Mikko Ollikainen, sfp och Tuula Närva, ordförande för finlandssvenska gröna, samt vd:n för Österbottens handelskammare, Paula Erkkilä. Ordet leds av Filip Stén. E-post: slaget@yle.fi

Om det är något som Coronapandemin aktualiserat så är det världsekonomins enorma behov av halvledare. Tim och Markus diskuterar ämnet och blandar in både nationalekonomi och säkerhetspolitik i förklaringen varför branschen är så betydelsefull. I veckans avsnitt täcks även två sylvassa heavy weights som kanske förtjänar en större plats i portföljen. Bolagen som får en dragning är Texas Instruments $TXN och ASML Holding $ASML. I Veckans volley tipsar Tim om det potentiella caset Recticel och det slås även ett slag för lite mer högriskaktier.Skriv gärna till oss på: nantingomaktier@gmail.com Instagram: www.instagram.com/nantingomaktierBetygssätt också gärna podden på Spotify och iTunes för att ge oss mer spridning. En podd från Unga Aktiesparare.Support this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Coronapandemin skakade hela världen och gjorde alla förutom Ulf Kristersson till hobbyepidemiologer. Men det skapades också något som liknade borgfred i riksdagen. Vilka blev de bestående följderna i svensk politik? Hur axlade partierna pandemin? Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson berättar om det politiska spelet bakom och framför viruskulisserna. Producent: Martina Pierrou

Coronapandemin har i stort sett lämnat rubrikerna. Men fortfarande smittas och insjuknar många. Hur ska vi leva med pandemin framöver och vågar vi fira valborg som förr? I Slaget efter tolv diskuterar infektionsöverläkare Asko Järvinen (bilden) och Mika Salminen från THL under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Coronapandemin har förändrat hur många av oss arbetar och även hur vi ser på arbetsplatsen. Varför åka till jobbet om vi kan stanna hemma med lite mer frihet, lite mer flexibilitet, men med fler digitala inslag och kanske lite fler arbetsgrejor på köksbordet? När vi nu lärt oss nya digitala verktyg och upptäckt att saker fungerar, men också upptäckt för- och nackdelar, kan vi behöva fundera över vad vi egentligen vill med det digitala. Vilka gränser mellan arbete och fritid kan vi behöva sätta och vilka kan vi kanske sudda ut? Fakultet Essä - en podcast från Linköpings universitet där forskare läser sina egna texter och du får veta mer om ämnen direkt från personer som undersökt dem. Det är nära, trovärdigt, intressant och ett enkelt sätt att ta del av forskningstexter – var och när du vill. Inläsning: Ulf Melin, professor i informatik vid avdelningen för informationssystem och digitalisering vid Linköpings universitet. Programledare: Annelie Norberg Producent, klipp, mix och textbearbetning: Therese Eriksson Projektledare: Jenny Ahlgren Signaturmusik: Funkysuspense av Bensound Musik i avsnittet: Epidemic Sound - Fler podcasts från Linköpings universitet hittar du på https://liu.se/podcast

Bo Göran Peterson sjökapten på Oasis of the seas, en av världens största kryssningsfartyg, besöker Vilkas Podderier. Vad hände och vad hände inte ombord under Coronapandemin? En av de största utmaningarna har varit att gå från 2300 i besättningen till strax under 100 och att nu skala upp igen. Fartyget låg mestadels för ankar utanför Bahamas och många olika system skulle hållas igång även utan passagerare ombord. Faktum är, att Göran rent av är tacksam över sina upplevelser och hur det utvecklat honom ännu mer i sitt ledarskap. Han fick stor användning av sina coaching-kunskaper i sina interaktioner med besättningen som kommer från ca. 80 länder. De individuella samtalen har varit en nyckel för att vidmakthålla lugn i en tid av osäkerhet, oro och för vissa sorg. En del av besättningen kommer från både Ryssland och Ukraina så en mycket intressant liten avstickare in i hur världsliga konflikter hanteras ombord, får vi med på köpet. Göran är professionellt certifierad coach (PCC) och en av coacherna i Sumo Business Development AB. Varje tisdag kommer makarna Vilkas ut med nya samtal i podden Vilkas Podderier. Tankar om hur det är att inse att man är medelålders blandas med reflektioner och matnyttigheter från deras respektive expertområden. Anna är Mastercoach med en passion för människan, ledarskap, och framtidens organisation. Hur skapar man tillväxt genom fokus, engagemang och glädje? Mikael är mediamannen med den välkända speakerrösten. Han har ett brinnande intresse för media, musik, design och kärnkraft. Hans näsa för trender och konspirationer tar oss ut på spännande resor.

Två år efter deklarerandet av en ny pandemi så fortsätter coronaviruset att komma i vågor. I Sydafrika antas nästa våg komma i slutet av april. I Sverige kanske nästa topp blir redan i maj. Hur kommer det sig och var kommer virusvarianterna ifrån? Coronagåtan fortsätter att gäcka forskarvärlden. Det finns olika hypoteser varifrån virusvarianterna kommer, men än har inget bevisats. Omikron verkar komma från ursprungsvarianten, fast den nästan inte går att hitta. Hur går det ihop?Mellanvågsperioder i coronapandeminI Sydafrika har pandemivågorna kommit med jämna mellanrum där dalarna har varit på ca tre månader. Pandemivågorna i Sverige har sett lite annorlunda ut. Men mellanvågsperioderna kan utnyttjas till att förbereda sig för nästa våg.Forskning pågår för att skapa helt nya typer av covid19vacciner.Medverkar gör epidemiologen och professorn i folkhälsovetenskap Salim Abdool Karim vid HIV centrum CAPRISA i Durban i Sydafrika, statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten samt Frederik Kristensen från CEPI Coalition for Epidemic Preparedness Innovation.   Programledare och producent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Vem drabbas av sanktionerna mot Ryssland och den ekonomiska hanteringen under Coronapandemin får godkänt. Programledare Margareta Svensson

Det är väl klart att det är fint och bra att samhället öppnat upp igen efter nedlåsning för Corona men det är inte säkert det känns så för alla.  Nu kan man kanske inte lägga i en tvätt och köra en disk och förbereda maten mitt på dagen inför eftermiddagen längre utan måste lägga den tiden på transport till och från arbetet och att faktiskt sitta på kontoret. Det är inte alla som kommer tycka det är en bra grej. Det kan också bli jobbigt pga. ovanan att vistas i den intensiva jobbmiljön, det kan bli jobbigt av all press som dykt upp helt plötsligt igen över natten och återigen förväntas det att man presterar. UTÖVER allt som måste göras hemma som man tidigare hann med under dagen men som nu måste göras efter jobbet.  Hur gör vi HÄR? Det svaret skall vi försöka få fram i veckans avsnitt av Rudman Mathiasson.    www.bjornrudman.se

Sedan coronapandemin bröt ut har många drabbats av insikten om att tillvarons förutsättningar inte var så stabila som vi kanske inbillade oss. Frida Anund funderar över livet i tider av osäkerhet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är den 5 november när jag påbörjar den här redogörelsen. Så inleds Marlen Haushofers roman Väggen från 1963 i svensk nyöversättning av Rebecca Lindskog. Huvudpersonen som den 5 november har fattat pennan är en medelålders kvinna. Hon har följt sin kusin på en semestertripp till familjens jaktstuga i Alperna. Så fort packningen stuvats in i huset ger sig sällskapet av ner till byn för att ta en öl på värdshuset. Bara kvinnan stannar kvar. Morgonen därpå vaknar hon i ett hus som fortfarande är tomt. Ingen kom hem kvällen innan och snart måste hon fråga sig om någon någonsin kommer återvända. Runt jaktstugan har en genomskinlig vägg rest sig.Jag läser Haushofers bok sommaren 2020. Jag har rest till familjens sommarstuga, något jag ofta gör men den här gången är inte jämförbar med något tidigare tillfälle. Runt gården där stugan ligger har Coronapandemin slagit ner och livet har för många, inklusive mig själv, förändrats i ett slag. Alla mina planer har ställts in, och hastigt och lustigt har jag flyttat in i stugan på obestämd tid. I bilen, som är min enda länk till yttervärlden ligger en flaska handsprit och en förpackning våtservetter. Himlavalvet är tomt på flygplan, som om en osynlig vägg rest sig runt gården och spärrar vägen för varje pilot.I Haushofers bok fortsätter tiden sin gilla gång trots den absurda situationen. Praktiska problem måste lösas, framförallt den nyfunna kon behöver mjölkas och utfodras. Kvinnan har många viktiga beslut att fatta om hon ska överleva den kommande vintern ensam i jaktstugan.Min egen tillflykt i den svenska skogen är inte en fråga om liv och död. Snarare tänker jag att jag borde passa på att njuta av det oväntade avbrottet i tillvaron. Det är sommar, sjön är varm och i skogen mognar blåbär och hallon. Men på natten ligger jag sömnlös, ett mystiskt brummande ljud håller mig vaken. Jag går ner till elskåpet i hallen, vrider av strömbrytaren och ser dioden på kylskåpet slockna, men brummandet fortsätter. I flera dagar letar jag efter källan till oljudet. Till sist måste jag förlika mig med tanken på att ljudet kommer inifrån mitt huvud. Jag bokar en tid hos öronläkaren. Väl där får jag lovord för mina fina hörselgångar. Det finns inget fel på mina öron. Men var kommer ljudet ifrån i så fall? Läkaren, en trevlig äldre dam, lägger ifrån sig sina redskap. Hon säger att kroppen kan reagera på påfrestande situationer och så frågar hon om något i mitt liv har förändrats på sista tiden.Det finns ett ord som spökat under hela pandemisommaren: limbo. Jag lever i limbo. Jag har tappat kontrollen över mitt liv. Jag väntar utan att veta vad jag väntar på eller hur länge jag måste vänta. Jag sitter i trädgården och väntar och läser, och kvinnan i Haushofers roman väntar med mig. Hon blickar mot horisonten. Hon väntar ömsom hoppfullt på en räddare och ömsom bistert, med handen om geväret, på en okänd fiende.Ordet limbo kommer från latinet och går att översätta till gräns. Begreppet kan härledas till 1200-talet och Thomas av Aquino. Han var en av den katolska kyrkans inflytelserika tänkare och han introducerade limbo bland annat för att lösa frågan om vad som hände med de barn som dog innan de hunnit döpas. De som inte förtjänade helvetet men som heller inte kunde komma till himlen. Thomas av Aquino introducerade limbo som en barmhärtighetsåtgärd, ett helvetets förgård åt de odöpta. Om han nu tänkte sig en förgård, det var i alla fall vad Dante Alighieri föreställde sig i sin Gudomliga komedi. Dante lät sina hedniska hjältar få vistas i Limbo för att de skulle undkomma de lägre kretsarna i hans Inferno.Jag ligger sömnlös i stugan med det oavlåtliga brummandet i huvudet och tänker att både Thomas av Aquino och Dante underskattade det fruktansvärda i att fastna i ett gränsland. Vår förståelse för begreppet limbo skiljer sig så klart från de medeltida männens. Få skulle idag förknippa limbo med barmhärtighet. För mig är sinnebilden av limbo dagens gigantiska flyktingläger. Många som tvingats på flykt fastnar i ett gränsland mellan det helvete de lämnat och drömmen om ett bättre liv. För den som hamnat utanför tillvaron på det sättet och fastnat i limbo kan världen vara en mycket farlig plats, inte minst för att människans psyke inte verkar kunna hantera en sådan situation särskilt väl. Det är som om människosläktet har en gemensam akilleshäl, vi vill veta vad morgondagen har att erbjuda, vi vill i alla fall tro på illusionen att vi vet.För kvinnan i jaktstugan är hoten många; olyckor, sjukdomar, en man någonstans, med en yxa. Och så finns det hotet som gör att hon den 5 november letar fram en penna och börjar skriva sin redogörelse, just det inre hotet, galenskapen som lurar, som kanske redan fått fäste? När kvinnan i jaktstugan fattar pennan den 5 november skriver hon:Jag skriver inte för att jag tycker om att skriva; det har bara blivit så att jag måste skriva för att inte förlora förståndet.Väggen är en modern klassiker och en av storheterna med boken är att den går att tolka på så många olika sätt; som en psykologisk skildring, en postapokalyptisk text eller en civilisationskritik. Många som läst boken frågar sig om väggen finns på riktigt eller om den bara förekommer i kvinnans huvud. Under min läsning blir den frågan aldrig relevant. Coronapandemin låter mig erfara en vägg som är lika osynlig och på många sätt lika brutal som den runt jaktstugan. Vi genomlever enformiga dagar avskurna från omvärlden, kvinnan och jag. Liksom hon, staplar jag ved om kvällarna, småpratar med djuren på gården och påtar i landet. Vad spelar det för roll om dessa väggar finns på riktigt eller inte om de, oavsett svaret, hindrar både mig och kvinnan från att återgå till våra vanliga liv.Marlen Haushofer föddes 1920 i Österrike och levde som hemmafru i en borgerlig miljö. Hon hann under sin livstid uppleva flera omstörtande samhällsförändringar i ett Österrike plågat av världskrig och politiska kupper. Haushofer, tänker jag, levde ett liv som präglades av både osynliga väggar och plötsliga omvälvningar. Jag läser hos henne en ödmjukhet inför att världen kan förändras över en natt. Hon lät sig inte invaggas i någon illusion av stabilitet, och hon hade ingen övertro till det egna jagets makt över sig själv eller sin omgivning.En sådan inställning till livet innebär kanske att allt är limbo. Vi befinner oss i någon sorts förgård, i ett gränsland mellan födelse och död. Limbo blir då människans utgångspunkt, hennes grundtillstånd i världen. Jag tycker mig se den här idén framträda i Haushofers beskrivning av kvinnans relation till sin katt. Hon skriver: Katten och jag var gjorda av samma materia, och vi satt i samma båt, som med allt levande drev mot de stora mörka vattenfallen. Som människa hade jag bara äran att inse det, utan att kunna göra något. En något tvivelaktig gåva från naturen, om jag tänkte närmare på saken.Frida Anund, skribent

Vi möter Ellen Tingström som går andra året kemiteknik på Chalmers. Ellen blev antagen i fyra år till utbildningen men först när Coronapandemin kom valde hon att tacka ja. I dagens avsnitt berättar Ellen om lusten att resa, att upptäcka nya platser, se amerikanska östkusten och Arktis. Lyssna till Ellens resa och hennes intresse inom teknik och miljö. Har du beSTEMt dig?

Hur påverkas samhället av rädsla, och hur påverkar rädsla individen? Varför reagerar vi så olika inför samma hot? Petra Kouvonen, doktor i sociologi och psykologen Anders Englund diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

En sammanfattning om vad som hänt med coronapandemin under året 2021. Programledare Jenny Pejler.

Coronapandemin präglar även 2021 års nyordslista. Men den innehåller också en rad engelska lånord. Är det en ovanligt deppig lista? Och är de engelska lånen i svenskan ett bekymmer? Nyordsredaktörerna Ola Karlsson och Anders Svensson samtalar med språkforskaren Lena Lind Palicki om årets nyord.

Snart två år efter pandemins start tar svenskarna än en gång på sig munskydd och jobbar hemifrån. Och även om 2021 i Sverige blev ett bättre år än 2020, har pandemin globalt skördat fler liv i år än förra året. Är pandemin till och med värre än den ökända spanska sjukan? På en kvart får du reda på varför corona inte beter sig som tidigare pandemier, och varför vi inte längre pratar om flockimmunitet. Med SvD:s vetenskapsredaktör Ingrid Helander.

Coronapandemin har på nytt satt klorna i vår del av världen och smittotalen stiger, gränspassager blir svårare och samhällen stänger. Hur påverkas vi av detta? Den frågan ställer sig Daniel Dahlén och Jonas Bladh i säsongens sista avsnitt av Ålandstidningens Ledarpodd. Den tama budgetdebatten, Jomalas tack och adjö till kommunförbundet och försvarets invändningar mot vindkraftssatsning är andra ämnen som finns på agendan. Ledarpodden återvänder den 21 januari, tills dess tillönskar vi alla lyssnare en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Coronapandemin har inneburit stora utmaningar för hela samhället och belastningen på vården, inte minst intensivvården, har varit enorm. Vilka utmaningar ställs man inför som ledare och beslutsfattare vid en kris? Vilka lärdomar kan vi ta med oss från pandemin? Lyssna på Åsa Hessel, krisberedskapschef i Region Sörmland, Taha Alexandersson, tillförordnad krisberedskapschef på Socialstyrelsen, och Johnny Hillgren, överläkare och verksamhetschef i Region Gävleborg och ordförande för Svenska intensivvårdsregistret. Samtalet leds av Hanna Anander, kommunikatör på Socialstyrelsen.

Kinesiska turister är en viktig kassako för länder runt om i världen men hur sann är fördomen om ständiga gruppresor och burdust uppträdande? Kinesiska resenärer spenderar varje år omkring 225 miljarder dollar utomlands något som lockar turismberoende grannländer i Asien. Men när Coronapandemin fick resandet att gå i botten andades många bofasta ut, inte minst i Thailand.I veckans avsnitt pratar vi om kinesisk turism och hur väl nidbilden om kinesiska turister stämmer med verkligheten. Hur mycket gruppresor, presentshopping och ohövlighet är det egentligen? Medverkande: Hanna Sahlberg, Ulrika Bergsten och Peder GustafssonProgramledare: Hélène BennoProducent: Björn Barr

Coronaläget går igen mot det sämre och smittan sprids nu på många håll i skolorna. Sänkte vi garden för tidigt - och i så fall, vem vill ha nya begränsningar i samhället? I Slaget efter tolv hör ni ledande läkaren i Vasa Heikki Kaukoranta, riksdagsledamot Kim Berg (SDP) och utbildningsdirektören i Korsholm Denice Vesterback. Ordet leds av Filip Stén E-post: slaget@yle.fi

Idag ska vi prata hälsa. Och det med en av mina favoriter Lovisa ”Lofsan” Sandström som även gästade mig i avsnitt 25. Den period vi gemensamt varit igenom sedan dess med Coronapandemin har på många sätt förändrat hur många ser på träning. Förut kanske det mer handlade om att hålla sig fit och hålla nere vikten, medans många idag har insett att träning faktiskt är livsviktigt. Det stärker vårt immunförsvar och gör oss bättre skyddade samtidigt som det stärker oss i att få ihop vårt livspussel, som på många sätt blivit mer påtagligt när vi tvingats arbeta hemifrån. Nu har hon dessutom släppt en ny bok ”Allt du behöver veta om vikt: en bok om gener, känslor och beteenden”. I veckans avsnitt pratar vi om vad Lovisa lärt sig från sina följare, vilka frågor som de oroar sig för eller tycker är viktiga. Vi pratar om förändringar som Lovisa själv har gjort, både i sin verksamhet och i familjen och på vilket sätt hon har förändrat sättet hon och familjen lever. Vi pratar om livet efter pandemin och vad hälsa egentligen är. VI pratar också om hur barnen påverkats och vad man kan göra för att hjälpa dem att lära sig ta eget ansvar och hur man sätter gränser. Vi pratar gröt, energidryck och proteinpulver och går igenom flera av era lyssnarfrågor. Så det här är ett väldigt viktigt och roligt avsnitt som jag tycker ni ska lyssna på och dela med era vänner. För vi behöver uppdatera vår syn på vår hälsa och se till att ta makten över hälsan, både för oss själva men också för våra barn. Gillar du den här podcasten så ber jag dig att prenumerera via den poddspelare du använder, ge podden ett bra betyg och tipsa gärna dina vänner.

Coronapandemin har lett till att köerna för assisterad befruktning med donation av ägg eller spermier ökat. Kaliber om dem som behöver hjälp att få barn om när hjälpen finns men tiden rinner ut. Maria längtar efter att få barn. När hon får reda på att hon har få ägg kvar börjar hon och hennes sambo försöka direkt. Trots försöken blir det dock inga barn och paret börjar söka sig till IVF-behandlingar.Coronapandemins konsekvenserKalibers avsnitt "Kampen för ett barn när tiden rinner ut" är en granskning som handlar om coronapandemins konsekvenser för de som behöver hjälp för att få barn. Köerna för assisterad befruktning med donation av ägg eller spermier har till följd av pandemin ökat och det kan på vissa håll i landet ta minst tre år att få behandling.Lång väntan på IVF-behandling För Marias och hennes sambos del har kampen varit lång och läkarbesöken många. Under ett besök fick Maria reda på att kötiden för en IVF-behandling låg på tre till fyra år, men då hinner hon fylla 40 år och kan inte längre få en behandling som finansieras av regionen.

Öppna grundskolor under pandemin var viktigt för att öka chansen till godkända betyg och bättre hälsa längre fram. Men varför drabbades inte gymnasister med stängda skolor av allvarlig psykisk ohälsa? Det kan skilja så mycket som 4 till 8 år i medellivslängd beroende på var du bor i Sverige. Skolan anses av många forskare som en viktig plats för att skapa jämlik hälsa. Det var en av orsakerna till att Folkhälsomyndigheten valde att hålla grundskolan i öppen i hög grad under Coronapandemin, berättar Johan Carlsson, fd generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten.  Att stängda skolor och distansundervisning under pandemin ledde till psykisk ohälsa hos gymnasieelever är något som Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, inte kan visa. Hennes rapport visar att gymnasieelever som fick distansundervisning inte fick en ökad allvarlig psykisk ohälsa.  Men skolan spelar en avgörande roll för ens framtida hälsa, säger Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Global folkhälsa på Karolinska institutet. I programmet hör du också elever i årskurs nio från Björkhaga skola i Tumba. Reporter: Maria Eriksson maria.eriksson@sverigesradio.se Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Coronapandemin slog hårt mot det nordiska samarbetet. Kanske kan Nordiska Rådets pågående möte i Köpenhamn reparera relationen? Medverkande: David Rasmusson, Nordenkorrespondent, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent , Carina Holmberg, bevakar Norge och Island och Samuel Larsson korrespondent i Danmark. Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman  irma.norrman@sr.se

Indragna aktiviteter, ökad isolering och psykisk ohälsa. Coronapandemin har slagit hårt mot personer som har insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vilka lärdomar kan vi dra av det som hänt? Lyssna på Eva Flygare Wallén, forskare inom området hälsa för personer med funktionsnedsättning, och Karin Flyckt, sakkunnig och samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Hanna Anander, kommunikatör på Socialstyrelsen.

Regeringen vill lägga ner Bromma flygplats. Men kommer de att hinna före nästa val? Coronapandemin har lett till en kraftig minskning av flygtrafiken och nu vill regeringen flytta all inrikestrafik till Arlanda. Har Miljöpartiet kuppat igenom sin gamla dröm om att stänga Bromma flygplats? I veckans avsnitt pratar vi dessutom om den senaste veckans uppmärksammade mord på kvinnor. Politikerna svarar med krafttag och flera av förslagen ser ut att kunna bli verklighet. Medverkande: Tomas Ramberg, Fredrik Furtenbach, Monica Saarinen och Mats Eriksson Programledare: Parisa Höglund Producent: Björn Barr

Olivia åker på semester till en tropisk paradisö helt ensam. Hon kan inte lämna ön då Coronapandemin bryter ut och det inte går att ta sig hem. Redan första kvällen träffar hon en kille som visar sig vara en psykopat och han fångar snabbt in henne i sin fälla. Olivia är fast och hennes vistelse på ön förvandlas snart till en riktig mardröm... Redan nu kan man lyssna på hela säsongen av Älskade Psykopat på Podplay.se eller i appen Podplay.

Nog för att 70-plussaren Eva Noreborg har levt ensam länge men det var först i och med pandemin i våras som hon kände sig ensam för första gången. Det fanns bara ork till de mest basala behoven och det gick så långt att hon inte ville leva längre. Evas kristna tro fick stor betydelse i det som blev vändpunkten och hon gick från ord till handling i att bryta isoleringen. Hon arrangerade utomhusmöten, möten som har betytt liv för Eva – och hon har till och med knutit nya band. Johanna Fellenius samtalar med Eva Noreborg i en inspelning från en kyrka i Uppsala.

Coronapandemin dominerar politiken och vardagen runtom i Europa men hur tas nya restriktioner och nedstängningar emot och finns det något ljus i slutet av vaccintunneln? Europa drabbas av stigande sjuk- och dödstal och på många håll talas det om en "andra våg". De tuffa och ibland förvirrande restriktioner som införs i viruskampens namn tas emot med blandade känslor och i vissa fall med våldsamt motstånd. I italienska städer har det förekommit sammandrabbningar mellan medborgare och poliser, i Frankrike finner många kreativa sätt att kringgå utegångsförbuden och i Storbritannien utmanar så kallade lockdown-skeptiker de begränsningar som påverkar allt från ekonomin till möjligheten att dejta. Samtidigt ställs stora förhoppningar på ett nytt vaccin, något som kräver mycket finansiering och koordination på EU-nivå. Europapodden tar denna vecka tempen på virusläget runtom kontinenten tillsammans med Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Daniel Alling, korrespondent i London och Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris. Programledare: Stephanie Zakrisson Producenter: Nathalie Rothschild Tekniker: Elin Hagman Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Coronapandemin drabbar världens allra fattigaste hårt, inte minst många i Afrika. Kan helikopterpengar till den enskilde och förlängda skuldlättnader vara en del av vägen ur fattigdom? Programledare: Anders Wennersten Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Peter Stein, nationalekonom, Stein Brothers  Anna Eggelind, Rädda Barnen Arne Bigsten, prof emeritus utvecklingsekonomi Göteborgs universitet Stella Muhonji, driver en cateringfirma i Ngong i Kenya Gita Gopinath, IMF Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator Tekniker: Maria Stillberg ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Derbyveckan är ett faktum och Interpodden är på plats för att ge er en hetlevrad preview inför stormötet mot Milan mitt under Coronapandemin. Den här veckan med nya gäster!Medverkande: Rostam Pouranpir, Binan Al Attar, Orhan Kuliev & Hampus Kärki See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sverige vägrar munskydd i Frankrike är det lag. Hur skiljer sig ländernas hantering av den pågående pandemin åt, och vad funkar bäst i längden? Europapodden är tillbaka efter sommaruppehållet och i höstens första avsnitt bjuder vi på en paneuropeisk avsmakningsmeny. Coronapandemin ligger fortsatt som en mörk skugga över kontinenten samtidigt så pågår en intensiv frihetskamp i Belarus och i östra Medelhavet skramlar Grekland och Turkiet med vapnen över en gasfyndighet. Medverkande: Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin, Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent, Daniel Alling, korrespondent i London, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Margareta Svensson, avågående korrespondent i Sydeuropa. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Våren 2020 är inget sig likt i musikbranschen. Coronapandemin breder ut sig i samhället och över en natt har konserter, spelningar och hela turnéer ställts in. Det här är berättelsen om när musiken tystnade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mars 2020 när coronaviruset börjar sprida sig allt mer beslutar regeringen att stoppa alla offentliga sammankomster med mer än 500 deltagare. Beslutet slår ner som en bomb i musikbranschen. Från en dag till en annan har så gott som alla evenemang ställts in. Tusentals musiker blir utan uppdrag och inkomster. Vad händer när musiken tystnar? Och vem ska rädda musiken? Möt musikerna Isabella Lundgren och Jeanette Eriksson, samt röster från Kungliga operan, Musikerförbundet och jazzklubben Fasching i Stockholm. En dokumentär från 2020 av Irma Norrman.