Podcasts about frankrikes

Anders och Freddie pratar om vad som hänt sedan sist. Nyheter som invigningen av Jack Kirby Way i New York och The Quentin Blake Centre for Illustration avhandlas. Det görs några nedslag i Stockholms internationella seriefestival som inleddes med att serieskaparen Liv Strömquist fick utmärkelsen Chevalier de L’Ordre des Arts et des Lettres av Frankrikes...

Programledare: Dawid FjällPanel: Björn Johnson & Sabri SuvakciGäster på länk: Axel & Oliver, Hampus FrisénGäster på plats: Martin Åslund, Linda Sembrant_______Ansvarig utgivare: Dawid Fjäll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Programledare: Jesper HofmannPanel: Fabian Ahlstrand & Sabri SuvakciGäster på länk: Victor Salwén, Linus Carlstrand, Johanna Frändén, Axel & OliverRedaktion: Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergAnsvarig utgivare: Dawid Fjäll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tormod Heier er en av Norges fremste eksperter på militær strategi, sikkerhetspolitikk og internasjonal konflikt. Han er professor i militær strategi og operasjoner ved Forsvarets høgskole, og dosent ved den svenske Forsvarshøgskolen i Stockholm. Han har tjenestegjort i 32 år som offiser i Hæren, blant annet med rang som oberstløytnant, og han har i mange år analysert og kommentert alt fra Russlands krigføring i Ukraina, til stormaktspolitikk, NATO og norsk sikkerhet. Tormod har nylig vært gjesteforsker ved Boston University. Der ledet han et forskningsprosjekt om sikkerhets- og forsvarssamarbeidet mellom USA og Europa (transatlantisk samarbeid), med spesielt fokus på NATO, Nord- og Østfronten og den nye verdensordenen.Han har nylig holdt foredraget «Transatlantic Relations in a New World Order – Perspectives from NATO's Northern and Eastern Fronts».I samtalen i dag snakker vi om relasjonen mellom USA og Europa, om fremtiden til NATO, og kan vi se for oss et NATO uten USA? Er Kina årsaken til at Trump vender fokuset vekk fra Europa og mot Asia? Hva vil skje med Taiwan, er det neste store krigsområde etter Russland/Ukraina i kampen om kontroll over de raskeste databrikkene? Og hva med Norge, og de store landenes strategiske interesser i våre ressurser og lokasjon? Vil vi stå trygt under Frankrikes atomparaply? ***► Skaff deg boken min: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

I dagens VM-special laddar panelen upp inför Sveriges sista genrep mot Grekland. Dessförinnan avhandlas galna pre-VM-nyheter, däribland strejkande lärare i Mexiko som bränner fotbollsstatyer och Rayan Cherkis bisarra pose på Frankrikes lagfoto med presidenten. Fokus skiftar sedan till svenskarnas stundande USA-resa, Sebastian Larssons skofadäs under ledarfotot, och Victor Lindelöfs lyxiga VM-presenter till truppen. Sportsligt grottar vi ner oss i startelvan mot Grekland – där wingback-problematiken, målvaktsvalet och samarbetet mellan Isak och Gyökeres står i centrum.Slutligen bjuder spelexperten ”Snäcke” på rykande färska speltips inför kvällen.I studion: Isak Dahlin, Wilhelm Edlund & Mattias Tengblad På länk: Alexander Snäcke Ansvarig utgivare: Klas GranströmTidskoder: 00:00:00 – Intro och resfeber inför USA-avresan. 00:02:08 – Udda VM-nyheter: Brända statyer i Mexiko & Frankrikes märkliga lagfoto. 00:07:50 – Bakom kulisserna: Svenska ledarstabens klädkoder & Seb Larssons skomiss. 00:11:55 – Inför Sverige–Grekland: Startelvan, Isak/Gyökeres och det delikata målvaktsvalet. 00:39:10 – Dagens speltips med Alexander Snäcke. 00:41:40 – VM-favoriterna & Hollands oväntade förlust i sitt genrep mot Algeriet. 00:46:00 – Sveriges reselogistik och Victor Lindelöfs lyxiga VM-gåvor till laget.

I dagens VM-special laddar panelen upp inför Sveriges sista genrep mot Grekland. Dessförinnan avhandlas galna pre-VM-nyheter, däribland strejkande lärare i Mexiko som bränner fotbollsstatyer och Rayan Cherkis bisarra pose på Frankrikes lagfoto med presidenten. Fokus skiftar sedan till svenskarnas stundande USA-resa, Sebastian Larssons skofadäs under ledarfotot, och Victor Lindelöfs lyxiga VM-presenter till truppen. Sportsligt grottar vi ner oss i startelvan mot Grekland – där wingback-problematiken, målvaktsvalet och samarbetet mellan Isak och Gyökeres står i centrum.Slutligen bjuder spelexperten ”Snäcke” på rykande färska speltips inför kvällen.I studion: Isak Dahlin, Wilhelm Edlund & Mattias Tengblad På länk: Alexander Snäcke Ansvarig utgivare: Klas GranströmTidskoder: 00:00:00 – Intro och resfeber inför USA-avresan. 00:02:08 – Udda VM-nyheter: Brända statyer i Mexiko & Frankrikes märkliga lagfoto. 00:07:50 – Bakom kulisserna: Svenska ledarstabens klädkoder & Seb Larssons skomiss. 00:11:55 – Inför Sverige–Grekland: Startelvan, Isak/Gyökeres och det delikata målvaktsvalet. 00:39:10 – Dagens speltips med Alexander Snäcke. 00:41:40 – VM-favoriterna & Hollands oväntade förlust i sitt genrep mot Algeriet. 00:46:00 – Sveriges reselogistik och Victor Lindelöfs lyxiga VM-gåvor till laget.

Gunnar Gabrielsen er geopolitisk analytiker, og tidl. etterretningsoffiser. I dag snakker jeg med Gunnar Gabrielsen om de komplekse geopolitiske forholdene i Midtøsten, med fokus på konflikten mellom USA og Iran. Vi utforsker våpenhvile, USAs strategier, det politiske presset på Trump, og de langsiktige målene for krigen. Samtalen belyses også hvordan Israel ser på trusselen fra Iran og de utfordringene som følger med atomvåpenprogrammet. Videre snakker vi om flere viktige temaer knyttet til geopolitikk, inkludert endringer i forholdet mellom Cuba og Venezuela, Irans atomprogram, Norges samarbeid med Frankrike om atomvåpen, NATOs rolle i Europa, og Russlands ekspansjonistiske ambisjoner. Vi utforsker hvordan disse faktorene påvirker den globale sikkerhetssituasjonen og hva det betyr for fremtiden.Kapitler:00:00 USA og Iran12:53 Presset på Trump og USA25:48 Regimeendring vs. Atomvåpenprogram34:07 Cuba og Venezuela: Endringer i Geopolitikk39:21 Norge under Frankrikes Atomparaply46:11 Atomvåpen som Forsikring: En Ny Realitet51:17 Russisk Ekspansjonisme og Ukraina56:52 Russlands Strategi og NATO: En Usikker Fremtid***► Skaff deg boken min: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I timme ett:De senaste två veckorna har Kinas ledare Xi Jinping tagit emot både USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin. Hur nära varandra är ledarna, och hur behandlar de sina vänner?När butiker i centrumkärnan har det kärvt så är hyran en stor utgift. Samtidigt är det inte helt enkelt för fastighetsägaren att sänka hyran, även om alternativet är en tom lokal. Reportage av Erica Sundén.Söndagen är både pingst och Bob Dylans 85-årsdag. Andlighet och kristendom har periodvis varit en stor del av nobelpristagarens musik, även utöver hans mest kända kristna album. Reportage av Jakob Eriksson.Krönika av Ulrika Knutsson.Panelen om Natomötet, Socialdemokraternas förslag om blocköverskridande samarbeten och undantag i lönegolvet för arbetskraftsinvandring.I timme två:I veckan hölls första Natomötet på svensk mark när alliansens utrikesminstrar samlades i Helsingborg. Ständigt närvarande är USA:s vara eller icke vara i Europa – så hur mycket förändrades den här gången?Om en vecka hålls första omgången av presidentvalet i Colombia. Högt på agendan står säkerhet, inte minst för kandidaterna själva som ständigt tvingas leva med mordhot. Reportage av Lotten Collin.Av svenskarnas nära 200 kg mat- och restavfall per person och år så hamnar en hel del på någon kompost. Så hår får man till den perfekta komposten?Satir med Radioskugga.I Frankrike protesteras det högljutt mot mediemogulen och miljardären Vincent Bolloré, som har ett stort inflytande över den franska offentligheten. Just nu pågår ett stort upprop på ett av Frankrikes mest anrika förlag, och Cecilia Blomberg har träffat en av författarna som skrivit på.Kåseri av Pamela Jaskoviak.Programledare: Helene BennoProducent: Gustav FranzénTekniker: Lisa Nilsson

Avsnitt 320. Jan Smedh är en av Sveriges mer framgångsrika bokhandlare i modern tid och en talför representant i Bokhandlarföreningens styrelse. Men nu seglar en konflikt upp i nämnda styrelse och Jan Smedh vänder sig till Förlagspodden för att få ut sina argument i en fråga han håller för principiellt viktig. Vi fick en fråga från en författare om royaltysystemet och de långa ledtiderna. Förläggaren ger oss en genomgång om vad, hur och varför. Det pågår en, i botten, politisk konflikt inom Hachettes förlagsgrupp i Frankrike. Nu blossar en konflikt upp inom Hachette USA där förlagsledningen aktivt går ut och motarbetar bildandet av en fackförening. Argumenten är grova och provokativa med svenska ögon sett. Är det Hachettes ägare, Vincent Bolloré, som ligger bakom att den här frågan drivs så aggressivt? Journalisten vill tro det. Ljudboken minskar på den finska marknaden. Ett trendbrott och något som inte hänt tidigare. Är det framtiden även för den svenska marknaden? Förläggaren vill tro det och pekar på vilka konsekvenser det kan leda till. De maskinframställda böckerna väller in i de amerikanska återförsäljarnas kanaler, återförsäljare som har svårt att upptäcka vad som är vad samtidigt som de är rädda för att få dåligt rykte bland kunderna om de inte löser problemet. Vi ger er en ögonblicksbild av läget just nu. Den franska regeringen fick rätt i Högsta domstolen mot Amazon som tvingas ta ut fraktkostnaden av sina kunder i stället för att använda det i ett priskrig. Slutligen får journalisten påskrivet att han nog inte är så kunnig som han vill tro när han har tankar om vad som gör en bra bokhandel.   Länk till inslaget om maskinproducerade böcker: chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.nber.org/system/files/working_papers/w34777/w34777.pdf   00 22         En ovanlig konflikt i Bokhandlarföreningen 06 24         Royaltyutbetalningar, i väntan på något gott… 11 29         Hachette USA bekämpar medarbetarnas vilja att starta en fackförening 16 05         Den finländska ljudboksmarknaden backar 19 23         Maskinproducerade böcker översvämmar den amerikanska marknaden 24 10         Amazon mot Frankrikes regering 0-1 26 16         Journalisten vet inte alltid vad han pratar om

År 1789 kollapsade det franska enväldet i en kaskad av politiska, ekonomiska och sociala omvälvningar. Reform efter reform gjorde året till en vattendelare i västvärldens politiska historia.Det gamla ifrågasattes, och visionen om en bättre ordning tog form. Kungar och adelsmän tvingades dela makt med fler – inte minst med en växande och allt rikare borgerlighet. Feodala privilegier avskaffades, och principer om mänskliga rättigheter slogs fast på papper. Världen skulle inte bli sig lik.Men varför hände det? Hur kom det sig att kung Ludvig XVI till slut sammankallade generalständerna – den franska ståndsförsamlingen som inte hade mötts på mycket länge – och därmed släppte loss krafter som snart hotade att krossa monarkin? I efterhand kan beslutet framstå som ödesdigert. Några år senare avrättades både Ludvig XVI och Marie Antoinette med giljotin.Och vad fick de missnöjda folkmassorna i Paris att inte bara invänta förändringar, utan att själva ta initiativet – beväpna sig och storma den gamla fästningen Bastiljen den 14 juli 1789? Det är den händelsen som ligger till grund för att Frankrikes nationaldag firas just den 14 juli.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om franska revolutionens första skede: varför revolutionen bröt ut och hur den tog sig uttryck innan utvecklingen spårade ur i skräckvälde.Bild: Stormningen av Bastiljen i Paris den 14 juli 1789, en symbolisk startpunkt för den franska revolutionen och monarkins maktförlust. Målning av okänd konstnär. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johanna Grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frankrikes president Emmanuel Macron är på sin så kallade "charmoffensiv" i Östafrika, som beskrivs som ett försök att återställa Frankrikes frostiga relation till regionen. Under ett toppmöte i Nairobi, där 30 afrikanska ledare deltog, rusade Macron upp på scen för att be publiken vara tysta – något som inte gått obemärkt förbi. Vissa frågar sig om Macron hade agerat likadant om det var ett möte med europeiska ledare.

För lite kritik och för mycket snack så beskrev Expressens kulturchef Victor Malm Sveriges Radios litteraturbevakning i helgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en krönika beskrev han hur han letar förgäves efter renodlade litteraturrecensioner och kritiska samtal om litteraturens värde.Har han rätt? Vad är egentligen Sveriges Radios uppdrag när det kommer till litteraturbevakning? Hur mår litteraturkritiken i svenska medier – och hur kommer den att se ut i framtiden?Victor Malm och Peter O Nilsson, kulturchef på Sveriges Radio, gästar P1 kultur.SERIEBOK OM KIRUNA SKILDRAR UNGDOMARNA I STADSFLYTTENSerietecknaren Hilda Westerberg debuterar med "Årets by". Boken handlar om hennes tid i Kiruna – en stad hon flyttade till i samma veva som den började rivas.P1 Kulturs reporter Sara Ek åkte hem till Hilda Westerberg för att prata bokens skildring av vardag, festande och arbete för de unga människor som stannade kvar i en stad på väg därifrån.UKRAINSKA MUSIKERN MARIA KOVALENKO OM ATT ÅTERVÄNDA HEMSedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har miljontals ukrainare lämnat landet. Men en som då bestämde sig för att återvända till hemlandet är jazzsångerskan och violinisten Maria Kovalenko, vars musik nu ofta kan höras på jazzklubbar runt om i huvudstaden.Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström har träffat Maria Kovalenko i Kiev.STOR MATISSE-UTSTÄLLNING I PARISEn av Frankrikes mest tongivande modernister – konstnären Henri Matisse – ställs nu ut i en stor retrospektiv utställning, ”Matisse 1941-1954”, på Grand Palais i Paris med verk från de sista 13 åren av hans liv.Hur förändrades Matisse konst mot slutet av hans liv? Och hur väl fångar utställningen en av konsthistoriens giganter? Programmet gästas av Sydeuropa-korrespondent Cecilia Blomberg.ESSÄ: ETTY HILLESUM VILLE ÄLSKA UTAN ATT ÄGADen nederländska judiska juristen och översättaren Etty Hillesum var en av alla de som dog alldeles för ung, när hon fördes till Auschwitz och mördades 1943. Hon skrev om förföljelsen av judarna i sitt hemland, men också om sin andliga utveckling. Författaren Helena Granström läser Hillesums dagböcker och brev och funderar över kärlek bortom ägande.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

Jacob Walter var en vanlig tysk menig soldat i Napoleons väldiga armé som invaderade Ryssland 1812. Det som gjorde honom ovanlig var att han skrev en dagbok om en av militärhistoriens största katastrofer.Napoleons fälttåg i Ryssland 1812 tillhör den militära historiens mest dramatiska händelser. I slutet av juni 1812 korsade en väldig armé omfattande mer 450 000 man – till och med över 600 000 om man räknar alla reserver – den ryska gränsen vid floden Njemen och rördes sig mot Moskva.Den ryska huvudstaden intogs i september efter ett antal brutala strider där slaget vid Borodino den 7 september var det i särklass blodigaste. Trots att Moskva var i franska händer kunde Napoleon inte tvinga Ryssland och Alexander till en fred på sina villkor.I oktober inleddes reträtten tillbaka. Efter övergången av floden Beresina i slutet av november bröts armén slutligen samman. Endast mellan 20 000 och 30 000 återkom av den väldiga armén. Resten dog eller tillfångatogs. Det hela var en katastrof.I detta det 26:e avsnittet av Militärhistoriepodden följer Martin Hårdstedt och Peter Bennesved en av deltagarna i fälttåget: den menige tyske soldaten Jacob Walter. Med utgångspunkt i hans bevarade dagbok rör sig samtalet kring det katastrofala fälttåget ur den enskilde soldatens perspektiv. Hur tedde sig umbärandena för den enskilde krigsdeltagaren? Varför utvecklades fälttåget till en katastrof? Vilken betydelse hade vintern egentligen?Den franska armén – La Grande Armée – bestod bara till hälften av franska soldater. Resten kom från andra delar av det franska imperiet utanför det egentliga Frankrikes gränser. Med i fälttåget fanns polacker, tyskar, österrikare holländare, italienare och så vidare. Jacob Walter kom från det tyska kungariket Würtemberg vars armé tämligen ovilligt deltog i fälttåget mot Ryssland.Jacob var veteran från tidigare fälttåg i den tyska armén som slogs mot Napoleon 1806-07 och även 1809. Efter 1812 fick han avsked på grund av sina skador som en följd av umbärandena i Ryssland. Men han var en av de mycket få som levande återvände hem. Jacob kom att skriva ner sina upplevelser i en dagbok som via utvandrande efterkommande hamnade i USA. Historikerna kan genom hans realistiska och i alla högsta grad trovärdiga berättelse få en inblick i detta världsdrama som är långt ifrån strategierna och de höga officerarnas staber. Lidandet i krig får ett ansikte.Om du vill lära dig mer om Napoleonkrigen, fälttåget 1812 och Jacob Walter kan du läsa hans dagbok som finns utgiven på svenska Jakob Walter Fotsoldat i Napoleons armé. Dominic Lieven har skrivit en fantastisk bok på engelska Russia against Napoleon. The battle för Europé 1807 to 1814 som rekommenderas för hard core-läsaren. En skönlitterär skildring är naturligtvis Leo Tolstoj Krig och Fred. En sammanfattning av hela Napoleonkrigen hittar du i Martin Hårdstedts Omvälvningarnas tid som innehåller ett par kapitel om ryska fälttåget.Bild: Korsandet av floden Berezina den 17 november 1812 av Peter Hess, målad 1844. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

31 år gamle Cole Allen fra California ble nylig kåret til "månedens lærer", før han braste inn på White House Correspondents Dinner med våpen og kniver. Han hadde en grad i mechanical engineering fra Cal tech, og en Mastergrad i informatikk fra California State University, hva i all verden får en fyr til å gjøre noe sånt. Vi snakker om slike lone wolves og selvradikalisering.I dagens samtale snakker jeg med Gunnar Gabrielsen om attentatforsøket mot Trump og den pågående spenningen mellom Iran og USA. Vi utforsker sikkerhetsvurderinger, fenomenet 'lone wolf', og de komplekse forhandlingene, Islamabad, samt status på våpenhvile i regionen. Vi snakker Iran, Libanon og Spania som nektet USA å bruke luftrommet, og som nå risikerer å bli kastet ut av NATO. Vi snakker om regimets muligheter for flukt (til Moskva?), trusler fra Iran, Frankrikes rolle i Libanon, Spania, Østerrike og USAs forhold i NATO, og til slutt Norges strategiske beredskap i lys av mulig drivstoffmangel.Gunnar Gabrielsen er tidl. etterretningsoffiser i E-Tjenesten – Forsvarets Etterretningstjeneste, han er geopolitisk analytiker, oberstløytnant (i permisjon), og en av Norges fremste militære kjennere av Midtøsten, med lang fartstid i både Forsvaret og FN, samt erfaring fra operasjoner i regionen. Kapitler:00:00 Attentatforsøket mot Trump av Cole Allen i dag10:00 Lone Wolf Fenomenet og Sikkerhetsvurderinger15:02 Iran og USA: Forhandlinger og Spenninger22:08 Våpenhvile og Geopolitisk Dynamikk i Midtøsten30:36 Regimets Overlevelse og Fluktmuligheter til Moskva34:44 Iran og Hormuz: Trusler og Militære Hendelser39:54 Frankrikes Rolle i Libanon og Internasjonale Forhold45:37 Spania, USA og NATO: Politisk Uvilje51:05 Geopolitisk Usikkerhet og Strategisk Drivstoffmangel i Norge***► NY BOK UTE NÅ: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

Kun to uker etter at hun ble valgt, er Rød Ungdom-leder Alexandra Ørhn Fredwall i hardt vær. Flere reagerer sterkt på Fredwalls uttalelser om abort, boligmarkedet og Nato i et intervju med Nettavisen. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om Frankrikes nye snusregler.

Visst älskar man väl bubblor? I dagens avsnitt går vi på djupet i Frankrikes flytande guld – crémant! Andreas sätts på prov i veckans blindvin, och Elin tipsar om bästa köpen i veckans tillfälliga släpp. Trevlig lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen tillbaka till Vin för Rookies! Johan Eklöf är tillbaka i studion, den här gången med sällskap av Michael Einhorn och tillsammans ger de sig ut längs Frankrikes längsta flod – Loire. Vi reder ut varför Loire egentligen är flera olika vinvärldar i en, zoomar in på Cabernet Franc och varför den trivs så bra just här och testar Calvet Saumur-Champigny: saftigt, bärigt och extremt matsvänligt. Lätt kylt, tack. Enjoy!

Ordinerad otydlighet: hur Europa (inte) reglerar medicinsk användning av cannabis I det här avsnittet av NPC Podd diskuterar Pierre Andersson och Peter Moilanen så kallad medicinsk cannabis i Europa tillsammans med gästen Cressida de Witte från World Federation Against Drugs (WFAD), som är författare till en ny rapport i ämnet. Samtalet kretsar kring hur medicinsk cannabis regleras – eller snarare inte regleras – på ett enhetligt sätt i Europa. Cressida beskriver hur länderna gör vitt skilda tolkningar av evidensläget, med Tyskland som ett särskilt tydligt exempel: efter att landet öppnade upp förskrivningen 2017 exploderade antalet patienter, och sedan den delvisa legaliseringen av icke-medicinsk cannabis har onlineförskrivning via enkla frågeformulär gjort tillgången närmast obegränsad, med omfattande icke-medicinskt bruk som följd. Pilotstudier från Danmark och Frankrike visar att en stor andel patienter avbryter behandlingen på grund av bristande effekt – utan att detta verkar påverka den politiska riktningen. Avsnittet tar upp hur ekonomiska intressen snarare än evidens riskerar att styra utvecklingen, och efterlyser en tydligare EU-gemensam reglering som behandlar cannabinoider enligt samma farmaceutiska principer som andra läkemedel. Samtalet går också in på den svenska situationen, där privata kliniker marknadsför cannabisförskrivning på ett sätt som väcker frågor om vinstintressen i vårdkedjan.Läs rapporten här * I podden omnämns att 32 000 patienter ingick i Frankrikes pilotprogram. Detta är dock en felsägning och rätt siffra ska vara 3200 patienter. 

Ola om att det internationella samarbetet bryter samman och att söka skydd under Frankrikes kärnvapenparaply. Jonatan om att hundar är ett större hot mänsklighetens framtid än AI. Ola refererar avsnitt 540 av Bungacast och den här artikeln: https://www.phenomenalworld.org/analysis/non-hegemony/

Det franske kommunevalget er over, etter en spennende avgjørende valgomgang 22. mars i mange av Frankrikes største byer. Kjerstin og Franck oppsummerer valget og spør hva resultatene kan ha å si for presidentvalget neste år.

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Möt Édouard Louis i samtal med Donia Saleh. Frankrikes nya litterära stjärna är hyllad för sina självbiografiska romaner om sin egen familj, klass och identitet. Han gästade Internationell författarscen för ett samtal om "Kollapsen" – en skoningslös skildring av hans brors liv och död. Édouard Louis (född 1992) gjorde sensationell debut världen över som 21-åring med "Göra sig kvitt Eddy Belleguele", en uppgörelse med sin egen barndom och sitt liv som den alltför feminina pojken i en hård bruksort i Norra Frankrike. Han har översatts till ett trettiotal språk och med böcker som "Vem dödade min far" och "Att förändras: en metod" har han fortsatt att skaka om läsarna med berättelser om sin egen uppväxt och familj. Nu är han tillbaka med "Kollapsen". Donia Saleh är författare, kulturskribent och kritiker och har en master i litterär gestaltning från HDK-Valand. 2020 debuterade hon med den uppmärksammade romanen "Ya Leila", som nominerades till Borås Tidnings debutantpris och Katapultpriset. "Röd galla" (2024) är hennes andra roman. I samarbete med Wahlström & Widstrand. Från 4 mars 2026 Jingel: Lucas Brar

I denne episoden av Ukrainapodden møter vi forsvarsminister Tore O. Sandvik for å diskutere hvordan 70 milliarder kroner i militær støtte faktisk utgjør en forskjell på slagmarken. Vi går i dybden på de mest kritiske kampsystemene, fra luftvernsystemer som NASAMS og Patriot til det enorme behovet for artilleri og langtrekkende missiler. Sandvik forklarer hvorfor konflikten i Midtøsten er dårlig nytt for Ukraina, både når det gjelder global oppmerksomhet og tilgangen på livsviktige Pak-3-missiler. Et sentralt tema i samtalen er Russlands overgang til en krigsøkonomi. Selv om Russland er svekket som global maktaktør, sørger høye olje- og gasspriser for at Putin fortsatt kan finansiere sin brutale aggresjon. Vi diskuterer også hvordan Norge og allierte håndterer den russiske «skyggeflåten» som seiler langs kysten vår, og balansegangen mellom internasjonal havrett og behovet for strengere inspeksjoner. Episoden tar også for seg de menneskelige kostnadene. Med over 1,2 millioner russiske soldater drept, skadet eller savnet, er tapstallene barbariske. Sandvik gir en illustrerende sammenligning: En hagesnegl på grensen i Donetsk ville ha krabbet lenger enn den russiske frontlinjen har beveget seg på flere år. Vi runder av med en debatt om det nordiske forsvarssamarbeidet og atomvåpen. Skal Norge søke dekning under Frankrikes atomskjold slik Sverige og Danmark vurderer? Og hva kan vestlig forsvarsindustri lære av den lynraske teknologiske innovasjonen som skjer i Ukraina akkurat nå?See omnystudio.com/listener for privacy information.

Frankrike, Tyskland och Storbritannien har öppnat för militära åtgärder när kriget i Mellanöstern eskalerat. Hör också om Macrons nya plan för att skydda Europa med fler kärnvapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När kriget sprider sig och även berör europeiska intressen i Mellanöstern utesluter Frankrike, Storbritannien och Tyskland inte militära defensiva militära åtgärder mot Iran. Samtidigt manar EU och Ursula von der Leyen till deeskalering och att begränsa konflikten. Men EU är splittrat och unionen saknar hårda verktyg. En iransk drönarattack mot en brittisk bas på Cypern tar dock konflikten in i Europa och frågan är hur Nato och EU kan komma att svara då. Enligt USA och Donald Trump är motivet bakom attacken Irans förmåga att utveckla kärnvapen. En oro som delas av Europa samtidigt som debatten om ett europeiskt kärnvapenparaply intensifierats det senaste året. När Emmanuel Macron på måndagen presenterade Frankrikes kärnvapendoktrin, var budskapet att Frankrike kommer att bygga ut sin arsenal och inleda ett fördjupat kärnvapensamarbete med en rad europeiska länder. Hör om hur Rysslands agerande, men även Donald Trump, triggat den senaste europeiska utvecklingen när det gäller kärnvapen och hur ett utfällt franskt kärnvapenparaply är tänkt att fungera.Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Cecilia Blomberg, Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent, Karl Sörenson, forskningsledare och kärnvapenanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge Researcher: Oskar SellströmTekniker: Jacob Lalér

I tio års tid blev hon drogad och våldtagen. Tack vare sitt mod i rätten blev hon en symbol för sexualbrottsoffer över hela världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 2 november 2020 vänds den franska pensionären Gisèle Pelicots liv upp och ned. Hon sitter på en polisstation och tror att hon är där för att prata om sin make, Dominique. Två månader tidigare greps han, tagen på bar gärning när han smygfilmade under kjolen på flera kvinnor i ett köpcentrum. Då erkände han direkt för sin hustru, och uttryckte så mycket ånger att hon beslöt sig för att stå vid hans sida.Därför är Gisèle Pelicot helt oförberedd på vad polisen visar henne den där dagen i november. På bilderna syns en medvetslös kvinna som blir våldtagen. Gisèle Pelicot känner varken igen mannen, eller den medvetslösa kvinnan. Då säger polisen ”kvinnan på bilden är du”.Så nystas en av de värsta sexualbrottshärvorna i Frankrikes historia upp. Gisèle Pelicot får reda på att hennes make har drogat henne genom att blanda ut lugnande medel i maten i nästan tio års tid. Sedan har han våldtagit henne, och bjudit in främlingar som han hittat på internet att göra detsamma. Övergreppen och det systematiska drogandet har gett henne dittills oförklarliga men och sjukdomar.Maken filmade och fotograferade allt. På hårddiskar som polisen beslagtar finns tillräckligt med bevismaterial för att ytterligare 50 gärningsmän ska kunna gripas.Gisèle Pelicot var en privatperson som aldrig hade bett om att hamna i rampljuset. Men i ett slag förändras allt hon vet och tror på. Då bestämmer hon sig för att ta tillbaka sin heder på det enda sättet som är tillgängligt för henne: Hon väljer bort sin lagstadgade anonymitet, och hon kräver en öppen rättegång. Hon säger: ”Skammen måste byta sida.”Det här är berättelsen om sveket, såren, och sorgen när en familj trasas sönder. Men också om modet och läkandet som följde.I avsnittet medverkar Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg, stiftelsen 1000 möjligheters generalsekreterare Zandra Kanakaris, och Dagens Nyheters Londonkorrespondent Sandra Stiskalo.Ljudklippen är hämtade från AFP, AP, CBS Australia, BBC, France TV, New York Times, The Guardian.Böckerna ”En hyllning till livet – skammen måste byta sida”, av Gisèle Pelicot, och ”Och jag slutade kalla dig pappa”, av Caroline Darian, har varit till stor hjälp i researcharbetet.

Frankrikes premiärminister lyckades bli viral genom att säga ”for sure” och bära ett par tonade solglasögon inomhus. Men det är inte lika lätt för våra svenska politiker att fånga algoritmerna. De försöker dock! Vi analyserar kampen – och försöker dessutom leverera några väl valda solglimtar i vinterrusket. Experter: My Rohwedder och Victor Stenquist. Programledare och producent: Olivia Svenson. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Näst på tur i vår serie av stilikoner är Frankrikes kanske starkast lysande stjärna; Alain Delon. Mannen som utöver att ha porträtterat Tom Ripley i första filmatiseringen av Talented Mr Ripley (Plain Soleil) även privat hade en otrolig stilkänsla som kombinerade skräddat med jeansskjortor och Royal Oaks från 1970-talet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Norsk politikk og embetsverk er fillerystet av avsløringene i Epstein-filene mellom seksualforbryteren og en rekke prominente norske samfunnstopper. Hvor ender denne saken til slutt? Denne uken møtes EU-toppene på et slott i Belgia for å diskutere veien videre for Europa og unionen. Frankrikes president ber alle om å huske det han kaller "Grønlandsøyeblikket". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 1500- och 1600-talen genomgick Europas militära makter en teknisk revolution. Användningen av krutbaserade kanoner och handeldvapen förändrade slagfältet i grunden. Detta påverkade inte bara arméernas sammansättning utan också både belägrings- och fortifikationskonsten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historieprofessorn Martin Hårdstedt en av de mest inflytelserika gestalterna i denna utveckling: den franske militären och fästningsbyggaren Sébastien Le Prestre, Marquis de Vauban (1633–1707), allmänt känd som Vauban.Utvecklingen av befästningskonsten har genom historien pendlat mellan offensivens och defensivens fördelar. Under senmedeltiden hade försvarssystemen gynnats av höga stentorn och murar, men med krutets introduktion och det nya fältartilleriet blev dessa konstruktioner snabbt obsoleta. Svaret från fortifikationskonsten blev att bygga lägre försvarsverk med tjockare murar. Utanpåverkens omfattning ökade, och forten utrustades med eget artilleri. Detta gav åter försvararna övertaget: den låga profilen och de kraftiga murarna minskade artilleriets effektivitet, samtidigt som försvarets eldkraft försvårade stormningsförsök.Det var i detta militärtekniska landskap som Vauban introducerade en ny metod för belägring. I upplysningstidens anda utvecklade han en systematisk belägringsteknik för att möta de moderna fästningarnas utmaningar. Genom att stegvis gräva sig fram och anlägga parallella löpgravar och enkla värn kunde belägrarna närma sig försvarsverken utan att utsättas för massiv moteld. När avståndet var tillräckligt kort, kunde stormningen genomföras med större precision och färre förluster.Med sin metod uppnådde Vauban stora framgångar i den franske "solkungen" Ludvig XIV:s expansionistiska krig. I slutet av sin karriär ägnade han sig även åt att förbättra Frankrikes egna försvar. Han skapade ett avancerat system av befästningar längs den östra gränsen, det så kallade Pré Carré, som än idag finns bevarade i delar av västra Frankrike och Beneluxländerna.Bild: Ett montage av av stadsplanen för Neuf-Brisach, en fästningsstad som uppfördes från grunden enligt ritningar av Sébastien Le Prestre de Vauban, Ludvig XIV:s militära ingenjör. Staden byggdes som ersättning för de förlorade fästningarna Breisach och Freiburg som återlämnades till det Tysk-romerska riket 1697/99. Neuf-Brisach anses vara ett av Vaubans främsta verk och ett mästerprov på 1600-talets militära stadsplanering. Bildkälla: Sébastien Le Prestre de Vauban – http://theudericus.free.fr/Vauban/Neuf-Brisach_Plan.jpg, public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Madame de Sévigné föddes den 5 februari 1626 och hennes klassiska brev har påverkat författare som Marcel Proust mycket. Men hur ska man förstå den idealiska bild hon målar upp av sin älskade dotter? Emi-Simone Zawall undersöker saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2018-09-03.Av alla himlakroppar i vårt planetsystem är solen tyngst. Ändå blir solen hela tiden lite lättare. De väteatomer i stjärnans mittpunkt som förenas med helium, förvandlas nämligen också till helium, som i sin tur är lättare än väte, och följden av det livsljus som uppstår är att solen förtär sig själv med fyra miljoner ton per sekund.Är ett älskande människohjärta som solen?När Madame de Sévigné talar om kärlek i mitten av 1600-talet vänder hon återkommande blicken mot sitt eget hjärta. I ett brev från den 1 juni 1669 beskriver hon det som ett hjärta med resurser som den älskade inte kan förstå. Den 18 september 1679 skriver hon: ”Mitt hjärta är nu en gång skapat så, i förhållande till dig, att jag må vara överkänslig när det gäller allt som har med dig att göra, men det räcker med ett ord, minsta tecken på tillgivenhet, en kram, ett ömhetsbevis för att jag ska falla till föga. Jag blir genast botad, det är nästan övernaturligt, mitt hjärta återfår genast all den ömma känsla som aldrig minskar utan bara fogar sig efter omständigheterna. Det har jag sagt till dig åtskilliga gånger och jag säger det igen för det är ju sant. Jag kan inte tro att du skulle missbruka detta. Säkert är att du är den som sätter mitt hjärta i rörelse, på vilket sätt det vara må.”Den 12 januari 1676 funderar hon, inte helt olikt kartografen som står under sin stjärnhimmel, på vilken färg hennes kärleksfulla hjärta skulle kunna ha. Hon skriver: ”Jag glömde säga dig att jag, som du, har tänkt på olika sätt att framställa människohjärtat, några i vitt, andra i svartaste svart. Mitt för dig har en vacker färg.”Vem var det som gjorde Madames hjärta så antänt?Madame de Sévigne föddes som Marie de Rabutin Chantal i Paris 1626 i en av Frankrikes förnämaste familjer. Redan som barn förlorade hon sina föräldrar och togs därför omhand av sina morföräldrar och sin morbror som såg till att ge henne en fin utbildning. 18 år gammal gifte hon sig med markis Henri de Sévigné och fick två barn, François-Marguerite och Charles. I övrigt var äktenskapet en katastrof. Maken var slösaktig och otrogen – dödades till slut i en duell om en älskarinna – och gjorde Madame till änka vid 25 års ålder. Därefter var intresset för män ett avslutat kapitel för hennes del. Hon gifte sig aldrig igen och hade inga älskare heller, även om hon var beundrad av många. All den kärlekskraft hon var i stånd att uppbåda koncentrerade hon istället till dottern; inte ens sonen Charles kom i närheten av hennes beundran.hennes första svenska översättare, Stig Ahlgren, konstaterar att Madames kyskhet var ”sensationell” för att sedan fråga sig: ”Var Madame de Sévigné frigid?”När dottern flyttade till Provence 1671 där hennes make, greve de Grignan, blivit utsedd till guvernör, sammanfattade Madame sin skilsmässa från henne med orden: ”Jag grät och det kändes som om jag skulle dö.” En månad senare skrev hon till dottern: ”Varenda fläck i detta hus angriper mig; hela ditt rum tar död på mig. Jag har ställt en skärm mitt i för att rubba perspektivet; jag vill slippa se det fönster varifrån jag såg dig stiga upp i d'Hacquevilles vagn och försökte ropa dig tillbaka. Jag blir ju rädd när jag tänker på att jag kunde ha kastat mig ut genom fönstret, ibland blir jag ju som galen.” Ett år senare, den 12 februari 1672, skrev hon: ”Tycker du inte att vi varit ifrån varandra väldigt länge nu? Det smärtar mig och skulle vara outhärdligt om jag inte älskade att älska dig som jag gör, hur många bedrövelser det än måtte medföra.”Sedan dess, eller åtminstone sedan 1745 när ett första urval av hennes brev gavs ut, har Madames livslånga lidelse för sin dotter ekat genom litteraturen. Virginia Woolf liknar henne i en av sina essäer vid en äldre man som har en ung älskarinna som bara plågar honom, medan hennes första svenska översättare, Stig Ahlgren, konstaterar att Madames kyskhet var ”sensationell” för att sedan fråga sig: ”Var Madame de Sévigné frigid?”I Marcel Prousts "På spaning efter den tid som flytt" är hon inte bara den författare som nämns flest gånger. Hon får också fungera som estetiskt föredöme och en påminnelse om faran i att dra för snäva gränser kring livet och kärleken. Ska man tro den amerikanska litteraturprofessorn Elizabeth Ladenson är hon till och med en nyckel till romanens själva kärleksideal. Det visar sig genom att Proust ständigt låter huvudpersonens mormor gå omkring med en volym av Madames brev i sin ficka. Efter mormoderns död blir det istället huvudpersonens mor som alltid vill ha breven tillhands och det band som Sévigné upprättar mellan mormodern och hennes dotter, håller huvudpersonen Marcel utestängd från en gemenskap han inte kan återfinna ens i sina egna kärleksrelationer. På samma sätt, menar Ladenson, visar flera av romanens kvinnor att kärleksrelationer faktiskt kan vara lyckliga, så länge som de äger rum mellan likar, bortom svartsjuka och erotiska maktspel, kort sagt: mellan kvinnor som älskar kvinnor.Det kan hända att Madames så kallade ”frigiditet” och kärlek till sin dotter var ett sätt att slippa älska män. Men det ligger närmare till hands att tro något annat. Man vet helt enkelt för lite om dottern François-Marguerite de Grignan. Visserligen brände hennes egen dotter, Pauline, alla brev som François-Marguerite skrev till Madame, och visserligen har en samtida författare beskrivit henne som fåfäng och kallsinnig. Men det som mest av allt borde utgöra källan till ett närgånget porträtt av henne – Madames alla brev och kärleksförklaringar – låter henne egentligen aldrig framträda som person. Alla omdömen som Madame fäller om henne – som att hennes skrivkonst är ”gudomlig” och att hon är ”vackrare än en ängel” – är så idealiserade att de blir meningslösa.Är Madame de Sévignés brev i själva verket ett narcissistiskt monument?I ”Kärlekens samtal” skriver Roland Barthes om hur kärleksbrevet utmärker sig från andra brev genom att vara uttryckt på ett ”hängivenhetens språk” som saknar alla biavsikter, och Madames brev till sin dotter liknar i det hänseendet en älskandes brev till sin älskade. Men lika mycket som Madame älskade sin dotter, älskade hon att älska sin dotter, och man kan tänka sig att hon älskade sig själv som älskande eftersom det i förlängningen gjorde henne älskansvärd.”Jag skulle ju bli bedrövad om du inte älskade mig lika mycket som jag älskar dig”, skriver hon den 6 april 1672. Istället för att betrakta sin dotter som en människa i egen rätt verkar det alltså som om hon förblev ett objekt för Madames eviga tillbedjan, en idol, och ytterst ett redskap för Madames kärlek till sig själv.”Detta behov av att vara två för att kunna etablera en öm dialog med sig själv”, skriver Simone de Beauvoir i ”Det andra könet” när hon kartlägger den kvinnliga narcissistens behov av att rikta kärleken till en annan mot sig själv för att uppleva sig själv som älskad. Är Madame de Sévignés brev i själva verket ett narcissistiskt monument?Nej, att betrakta Madame som en människa blind för allt och alla andra än sig själv är att gå för hårt åt henne. Trots allt finns det ingen som är som solen, fullkomligt självförbrännande och oegennyttig. Det är det som är älskandets paradox: att man inte kan ge utan att samtidigt ta något.Då är det bättre att läsa Madames brev som betraktelser över alla de uttryck en passion kan ha, och låta henne vara precis det hon är: en kärlekens uppenbarelse.Emi-Simone Zawall, litteraturkritiker och översättareSamtliga citat ur breven är hämtade ur ”Madame de Sévignés brev” i urval och översättning av Arne Melberg, Atlantis 2018.

Europa försöker samla sig till ett gemensamt svar på president Donald Trumps nya tullhot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hoten handlar om höjda tullar mot europeiska länder om inte om inte USA får köpa Grönland.Frankrikes president Macron vill ta i med hårdhandskarna mot Trump medan Tyskland försöker sig på en mjukare linje. Mycket kan stå på spel: Grönland, ekonomiska värden och samarbetet med USA om stödet till Ukraina. I dagens avsnitt medverkar fyra av Sveriges Radios Europakorrespondenter som samlats i Bryssel för att reda ut dessa frågor. Andreas Liljeheden, BrysselkorrespondentKatarina von Arndt, TysklandskorrespondentNina Benner, Londonkorrespondent Cecilia Blomberg, SydeuropakorrespondentProgramledare: Sharon JåmaProducent: Lena Bejerot

Emmanuel Macron har kallats Europas ledare och prisats för sin sociala förmåga, men åren vid makten har tärt på den bilden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emmanuel Macron (född 1977) väljer tidigt i livet att gå sin egen väg. I tonåren förälskar han sig i sin teaterlärare Brigitte, som han sedan gifter sig med, en relation som under åren ska omgärdas av rykten och konspirationsteorier.2017 svärs han in som Frankrikes yngsta ledare sedan Napoleon. Efter flera år som framgångsrik bankir, lovade han att och hans nya politiska rörelse En marche en modernisering av Frankrike och landets kämpande ekonomi. Han och Frankrike vill spela en huvudroll i världspolitiken. Men i sin balansgång mellan höger och vänster har han mött det egna folkets vrede och också haft stora problem med att driva igenom sin politik. Han har anklagats för att vara en övermodig elitist. Han är också den förste franske presidenten på decennier som blivit återvald. I programmet medverkar:Christian Catomeris, tidigare journalist vid Sveriges Television.Johanna Frändén, journalist Dagens Nyheter.Carina Gunnarson, docent i statsvetenskap och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Avsnittet gjordes av Carl-Johan UlvenäsProgramledare och producent: Vendela LundbergTekniker: Fredrik NilssonProgrammet släpptes under vintern 2026 och gjordes av produktionsbolaget DIST för Sveriges Radio.I arbetet med programmet har Emmanuel Macron av Anne Fulda har varit till stor nytta i researchen. Arkivmaterial: Sveriges Radio, SVT, Fox News, Channel4, TF1, MSNBC, White House, CNN, Candace Owens.

Krönika om krigsretorik, panel om åtalade politiker och hårdare straff, debatt om partiledardebatten, Liberalernas kris i satir. Hela innehållet nedan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA:s president aviserar tullar mot Sverige på grund av GrönlandDonald Trump uppger på Truth Social att Sverige och flera europeiska länder får 10 procent i tull från februari och motiverar beslutet med ländernas agerande i Grönlandsfrågan.Ett innehållsrikt år med Donald TrumpVår USA-korrespondent Ginna Lindberg försöker sammanfatta ett händelserikt första år för USA:s president.USA:s politiska våld – ett modernt inbördeskrig?Författaren Stephen Marche menar att USA befinner sig i ett modernt inbördeskrig präglat av politiskt våld och låg tillit till institutioner. Hans bok "The Next Civil War - Dispatches from the American Future" från 2022 beskriver detta som en ny verklighet för landet.Krönika av Agri Ismaïl: Krigsretorik kan leda till militarisering av samhälletPanelen om åtalade politiker, reklam för återvändare och om hårdare straffHör Erik Helmersson, Dagen , Karina Cubilla, Arbetet och Martin Tunström, Barometern timme 2:Kommuner trycker på för flyttbidrag när det behövs arbetskraft i norrFörut betalade staten för flytt av 100.000-tals människor från Norrland till jobb söderut. Nu är läget omvänt, norra Sverige har landets lägsta arbetslöshet och skriker efter människor som kan fylla alla 1000-tals lediga jobb. Nu höjs röster för att återinföra flyttbidraget.Iran och det nedstängda internetHör It-säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder om hur det går till och vilka konsekvenser det får.Paris begränsar korttidsuthyrning av bostäderNya regler i Frankrikes huvudstad sätter en snävare gräns för den här hyresformen till max 90 dagar per år för att minska bostadsbristen.Debatt om partiledardebattenI veckan hölls en partiledardebatt i riksdagen som flyttas till kvällen för att fler skulle kunna följa debatten, i TV och radio. En debatt om debatten har uppstått. Speciellt efter höstens partiledardebatt i SVT som fick kritik för att vara stökig.Satir med Radioskugga: Liberalernas kris, partiledardebatt och GrönlandKåseri av Augustin ErbaVarför jag sparar min låda med gammal elektronikprogramledare: Jesper Lindauproducent: Anders Diamanttekniker: Jacob Gustavsson

Sångerskan och pianisten Karin Grönberg berättar om sin kärlek till Frankrikes största och minsta stjärna. Misär! Succé! Frankofili! Anita Lindblom nämns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Har Kung Charles och tiara-diplomati blivit ett europeiskt trumfkort för att tygla Trump? Och hur mycket makt har egentligen den brittiska kungen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under året har kung Charles III hunnit med att bearbeta Donald Trump, dra upp linjer för samarbeten med Frankrikes president Emmanuel Macron och visat upp överväldigande stöd för Volodomyr Zelenskyj. Kungen har haft hela tre möten med Ukrainas president, och bjudit in den amerikanske presidenten till en ovanligt påkostad statsbankett på Windsor Castle. Tidigare under året, efter Donald Trumps utspel om att göra Kanada till USA:s 51:a delstat, åkte kungen även till Kanada och höll tal i det kanadensiska parlamentet. Kung Charles, som är Kanadas statsöverhuvud, pratade om ömsesidig respekt och konstruktivt utbyte.Är den brittiska kungen mer politiskt aktiv än hans mamma var under hennes långa regenttid, eller handlar det mest om att den brittiska regeringen vill använda sin monark mer för tillfället? Var 2025 ett ovanligt bra år för det som brukar kallas “tiara-diplomati” eller ser vi början på en era där kungahusens geopolitiska makt ökar?Medverkande: Nina Benner, Londonkorrespondent. Ebba Kleberg von Sydow, hovexpert i podden Monarkerna. James Savage, journalist och vd för The Local.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Mattias Dellert

Samtidigt som Europas ledare åker till Kina och ber om hjälp med Ukraina så stärks Pekings armkrok med Moskva. Vad är Kinas syn på kriget i Ukraina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Både Frankrikes president och Tysklands utrikesminister har nyligen besökt Kina för att få Pekings hjälp att påverka Ryssland gällande kriget i Ukraina. Båda dessa möten gick så där för européerna. Istället för konstruktiva samtal om Ukraina möttes gästerna av den kinesiska regimens föreläsningar om Taiwan och Kinas infekterade läge med Japan. Wang Yi, Pekings utrikesnestor, besökte också Moskva samtidigt som de amerikanska sändebuden var där för att mäkla fred i kriget i Ukraina. Och Wang Yi fick ett betydligt bekvämare mottagande än amerikanerna. Vad säger det om relationen mellan Kina och Ryssland. Hur hänger kinesernas syn på kriget i Ukraina ihop med deras ambitioner för Taiwan? Använder Peking kriget i Ukraina för stärka den egna maktsfären i Östasien, och är det här bevis på att Kina och Ryssland gemensamt strävar efter en ny multipolär världsordning?Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Mattias Dellert

Efter en lång period av franskt kolonialstyre började Tricoloren förlora sitt grepp om Indokina. När Frankrike kapitulerade vid Dien Bien Phu våren 1954, förändrades konflikten i Vietnam i grunden. USA, som tidigare stött de vietnamesiska frihetssträvandena, började nu betrakta utvecklingen med helt andra ögon.Frankrikes nederlag mot Nordvietnam uppfattades inte som en seger för självständighet, utan som ett hot om kommunistisk expansion – något som USA inte kunde acceptera.I det andra avsnittet av Militärhistoriepodden om Vietnamkriget diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved varför och hur USA 1954 började engagera sig i konflikten mellan Nord- och Sydvietnam.Bakgrunden till det amerikanska beslutet står att finna i Trumandoktrinen från 1947 – ett av kalla krigets viktigaste policydokument. Den fastslog att USA skulle motverka kommunismens spridning varhelst den uppstod, även utanför Europa. Därmed globaliserades det kalla kriget. Ingen annan stat hade vid den tiden kapacitet att genomföra ett sådant ambitiöst utrikespolitiskt program.Koreakriget (1950–1953) blev det första testet för Trumandoktrinen. Men snart insåg president Eisenhower, Trumans efterträdare, att en liknande utveckling höll på att ske i Sydostasien. Situationen i Vietnam skiljde sig dock från Korea på en avgörande punkt: Vietnam omgavs av flera nyligen självständiga och instabila stater som Laos, Kambodja, Malaysia och Indonesien. Om Vietnam föll för kommunismen, kunde dominoeffekten leda till att hela regionen destabiliserades.Detta resonemang formulerades i den så kallade dominoteorin – en idé som kom att motivera USA att satsa enorma resurser på att förhindra att en svag och korrupt sydvietnamesisk stat föll i kommunistiska händer. Det blev inledningen på en gradvis amerikansk upptrappning, ett krig som kom att bli en vattendelare i USA:s utrikespolitiska historia.Omslag 1-4: ARVN-soldater stormar en fästning i Mekongdeltat. Crack-trupper från Sydvietnams armé deltar i strid mot Viet Cong-gerillan i den förrädiska och sumpiga terrängen. Operationen illustrerar de svåra förhållanden som kännetecknade konflikten i södra Vietnam. Källa: U.S. Information Agency. Bild-ID: HD-SN-99-02062. ARA FILE #: 306-PSC-61-9069. WAR & CONFLICT BOOK #: 403 Bilden är i public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det franska nederlaget i slaget vid Dien Bien Phu i mars–maj 1954 mot Viet Minh innebar slutet på Frankrikes koloniala närvaro i Indokina. Regionen hade varit under fransk kontroll sedan 1860-talet.Den politiska konsekvensen av nederlaget blev att Vietnam delades i två delar: en kommunistisk folkrepublik i norr och en auktoritär regim i söder med Saigon som centrum. I det maktvakuum som uppstod efter fransmännens reträtt tog USA över som stödjande kraft till den instabila sydvietnamesiska regeringen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar och analyserar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved utvecklingen i Vietnam från den franska erövringen till den definitiva reträtten 1954. Den japanska ockupationen under andra världskriget försvagade det franska inflytandet kraftigt. Under kriget grundades en organisation för nationell samling i Kina, vilken med tiden kom att domineras av kommunister under ledning av Ho Chi Minh. Den väpnade grenen, Viet Minh, visade sig vara militärt skicklig och lyckades 1954 besegra fransmännen.Inledningsvis hade Frankrike viss framgång. Städer som Hanoi återtogs, men Viet Minh kunde inte besegras på landsbygden och i djungelområdena. Den franska strategin att vinna ett avgörande genom att locka Viet Minh till ett stormanfall mot en starkt befäst position vid den strategiska knutpunkten Dien Bien Phu i nordvästra Vietnam misslyckades katastrofalt. De franska styrkorna, placerade i en dalgång, kunde övervakas och beskjutas från bergen. Viet Minh lyckades, med stor möda, släpa upp tungt artilleri till höjderna och förvandla det franska lägret till en dödsfälla.Trots flygunderstöd föll den franska positionen successivt. Efter 57 dagars belägring kapitulerade de franska styrkorna den 7 maj 1954. Nära 10 000 franska soldater och utländska legosoldater togs till fånga – de flesta av dem dog i fångenskapen innan de frigavs.Bildtext: Främlingslegionärer förhör en misstänkt Việt Minh-medlem, Vietnam 1954.Den franska Främlingslegionen spelade en central roll i kolonialkriget mot Viet Minh under Indokinakriget. Förhören av misstänkta gerillamedlemmar var en del av den hårda motståndsstrategin i en konflikt som kom att prägla regionens historia.

Sjuårskriget 1756-63 utkämpades på tre kontinenter och har därför kallats det första världskriget. I Nordamerika och Indien konfronterades Storbritannien och Frankrike i en kamp om kolonier och kontroll över världshaven. I Europa slogs Fredrick den stores Preussen på liv och död mot franska, ryska och habsburgska arméer.Krigföringen på den europeiska kontinenten innebar något av en höjdpunkt för linjetaktiken och inte minst de välexercerade infanteribataljonerna och deras muskötsalvor.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om Sjuårskrigets orsaker, förlopp och konsekvenser främst i Nordamerika och Europa.Konfliktens förhistoria är komplicerad och handlade om den tidens snabba skiftningar och nycker i utrikespolitiken. Preussen ställdes mot en överväldigande koalition av stater bestående av Habsburg, Frankrike, Ryssland och till och med Sverige. I botten på motsättningarna fanns Preussens uppkomst som militärmakt och seger över Habsburg under 1740-talet. På många sätt var det frågan om en maktuppgörelse inom det tyskromerska riket mellan kejsarmaktens Habsburg och utmanaren Preussen. Stöd fick Preussen endast av Storbritannien.Till konflikten på kontinenten hörde även en uppgörelse mellan Storbritannien och Frankrike om kolonier och kontroll över handelsvägar över hela jordklotet. Främst kom kriget att föras i Nordamerika och i Indien. Britterna visade sig i slutänden överlägsna och kunde med kriget slutligen etablera sig som den främsta kolonialmakten på Frankrikes bekostnad.På kontinenten kämpade preussarna mot övermakten och lyckades trots allt rida ut kriget utan att krossas. Inte minst berodde detta på deras militära förmåga och Fredrick den stores ledarskap även om segrar blandades med blodiga nederlag. Med sin taktiska förmåga och inte minst sin flexibilitet och ”sneda slagordning” vann Fredrick spektakulära segrar som vid Rossbach och Leuthen 1757 mot numerärt överlägsna arméer.Litteraturtips är två titlar ur Ospreys serie: Simon Miller Rossback och Leuthen 1757 (2002) och Daniel Marston The Seven Year´s War (2001).Bild: General Wolfes död (1771), på Abrahams slätter, nära Quebec av Benjamin West; wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Senaste nyheterna varje timme från Ekot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. RättelseI en tidigare version av den här sändningen sa vi att Frankrikes tidigare president Nicolas Sarkozy fick ett hårt straff i dag. Det är fel. Rätt är att Nicolas Sarkozy i dag påbörjade det fängelsestraff han dömts till för att ha tagit emot mutor. Det här rättades onsdagen den 21 oktober 2025 14.00.

Den 25 december år 800 kröntes frankerkungen Karl till kejsare i Peterskyrkan i Rom. Händelsen fick enorm historisk betydelse och betraktas ofta som startpunkten för Västeuropas medeltida politiska utveckling. Karl blev Karl den store – Carolus Magnus – och räknas som nummer ett i både Tysklands och Frankrikes regentlängder. I flera östeuropeiska språk har hans namn till och med blivit synonymt med ordet för "kung".Men vem var Karl den store, och varför fick just hans regeringstid sådan genomslagskraft? Varför kallas han ibland för ”Europas fader”? Historien om Karl är både dramatisk och blodig – fylld av militära kampanjer, tvångskristnande, upprorsbekämpning och diplomatiskt spel. Hans imperium sträckte sig från Baskien och Aragonien i väster till Ungern och Kroatien i öster.I detta är en repris av aHarrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Karl den store och hans värld.Det är också berättelsen om en man vi vet ovanligt mycket om. Inte nog med att hans kvarlevor bevaras i Aachens domkyrka – vi har även samtida vittnesskildringar som beskriver hur han klädde sig, lyssnade på hjältesagor, övade kalligrafi, jagade, åt och drack samt uppfostrade en stor familj. Ingen annan individ från den tidiga medeltiden kommer oss så kusligt nära.Klippning: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Suezkrisen är konflikten som såg till att Storbritannien och Frankrike slutligen tappade greppet om sina kolonier i mellanöstern. Storbritannien och Frankrikes regeringar hade, sedan den egyptiske presidenten Gammal Abdel Nasser 1952 tillträde, irriterat sig på Nassers ökade inflytande och destabiliserande politik i mellanöstern.När Nasser beslutade att nationalisera Suezkanalbolaget för att finansiera ett dammbygge längs med Nilen fick dock de båda länderna nog och började planera för en militär intervention, men det skulle inte gå som de tänkt sig.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt Suezkrisen 1956-1957.Det var inte bara Storbritannien och Frankrike som involverade sig i den här konflikten. På båda sidor fanns supermakterna, som för ovanlighetens skull höll en gemensam linje och stödde Nasser. USA hade under en tid försökt närma sig Egypten och såg sig själva som dekoloniseringenspolitikens fanbärare.Det var således inte självklart att USA skulle stödja sina allierade Storbritannien och Frankrike i deras anspråk i mellanöstern. Sovjetunionen å andra sidan hade under Chrustjovs ledning samtidigt försökt närma sig mellanöstern för att lämna sin tidigare isolationistiska utrikespolitik. I Nasser såg Sovjetunionen en intressant partner som tycktes ha förmågan att pressa bort västerländska intressen i området, och såg då en möjlighet att använda Suezkrisen som hävstång för att hjälpa Nasser i detta.I slutändan var det dock Israel och FN:s agerande som skulle leda till att Storbritannien och Frankrike fick lämna Egypten och Suezkanalen med byxorna nere. Israel hade tagit på sig rollen att starta konflikten genom ett överraskningsanfall mot Sinaihalvön. Storbritannien och Frankrike skulle sedan använda detta anfall som förevändning för en intervention i området riktad mot Suezkanalen. Problemet var bara att Israels krigsmål var att slå ut den egyptiska militära förmågan, men när egypterna lyckades genomföra en snabbreträtt från Sinai och lämnat området åt Israel så såg man från Israels håll ingen anledning att fortsätta konflikten. När FN, under USA:s ledning, klubbade igenom en resolution om vapenvila så accepterade Israel denna.Detta drog undan mattan för den ”intervention” som britter och fransmän förespråkat. Plötsligt stod deras koloniala ambitioner i öppen dager.Krisen, om än kort, fick stor påverkan på framtida utveckling i området. Konflikten mellan Israel och Egypten kom inte till någon lösning, och skulle leda till ytterligare två stora krig under de kommande 20 åren. Storbritannien och Frankrike tappade sin prestige i mellanöstern, och snart vände sig stat efter stat mot sina tidigare styresmän. Sovjetunionen hade lyckats förödmjuka de gamla väststaterna och fick ökat inflytande i området i utbyte. För Frankrike och Israel blev konflikten också en katalysator för deras ambitioner att skaffa kärnvapen.Bild: Rök stiger upp från oljetankar bredvid Suezkanalen som drabbades under den första engelsk-franska attacken mot Port Said, 5 november 1956. Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det första larmet om skottlossning kommer från fotbollsstadion. Sedan attackeras flera restauranger inne i Paris. På en av dem, sitter fyra svenskar. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är fredag den 13 november 2015. Strax efter klockan nio på kvällen spränger sig en man till döds utanför arenan Stade de France, där en fotbollsmatch spelas. Därefter riktas koordinerade attacker mot flera barer och restauranger i centrala Paris.På en av barerna sitter de svenska kompisarna Vera Grass och Sofia Jönsson. Med dem sitter också Veras barndomsvän. Vännen blir ett av attentatens många offer. För första gången berättar Vera och Sofia tillsammans om attackerna.Terrorister belägrar Le BataclanInte långt ifrån platsen de befinner sig på ligger konsertlokalen Le Bataclan, som belägras av terrorister under flera timmar. Där inleds jakten på gärningsmännen – en jakt som ska prägla Europa i månader.130 personer dödas och flera hundra skadas när gärningsmän i terrorsekten IS:s namn utför de koordinerade attackerna.Det här är berättelsen om Frankrikes värsta terrordåd i modern tid – berättad av dem som var där när det hände.Medverkande:Vera Grass, överlevande från attentaten.Sofia Jönsson, överlevande från attentaten.Alix Cical, överlevande från attentaten.Arthur Dénouveaux, överlevande från attentaten.François Molins, dåvarande chefsåklagare i Paris.Christophe Molmy, tidigare chef för insatsstyrkan BRI.Ahn-Za Hagström, chef för Nationellt center för terrorhotbedömning på SÄPO.Beatrice Janzon, tidigare korrespondent i Paris, för Sveriges Radio.En dokumentär av: Fanny Härgestam.Producent: Gustav Asplund.Exekutiv producent på Sveriges Radio: Ida Lundqvist.Dokumentären är gjord 2025.

Charlie Kirks vän om mordet i Utah. Mardrömsläge för Frankrikes nya premiärminister. Trycket ökar på föräldrar att samarbeta med socialtjänsten. Svenskt stödpaket till Ukraina på 70 miljarder fram till 2027. Programledare: Magnus Thorén.

Macron måste leta efter Frankrikes femte premiärminister på två år. Men låsningen bakom regeringskollapsen består och nu väntar massiv strejk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frankrike har på nytt kastats in i politisk ovisshet efter att premiärminister François Bayrou tvingats bort i en förtroendeomröstning på måndagen. Nu måste president Emmanuel Macron leta efter ännu en ny premiärminister, samtidigt som de politiska fraktionerna i parlamentet tycks djupt nedgrävda och i nuläget ovilliga till kompromisser. Bakgrunden till regeringskollapsen är ett impopulärt budgetförslag, om bland annat indragna helgdagar, som väcker stor ilska hos många fransmän. Budgetutmaningen i sin tur bottnar i en stor statsskuld som blir alltmer kostsam för Frankrike. Hör om hur hela EU kan påverkas om den ekonomiska krisen fortsätter att fördjupas. Och hur kommer Macron kunna fortsätta axla ett ledarskap på den europeiska scenen när kaoset på hemmaplan framstår som kroniskt?Medverkande: Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Sipes.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Grönlands historia, från dansk koloni till självstyre, har präglats av politisk kamp, kulturella motsättningar och sociala omvälvningar. När Donald Trump uttryckte intresse för att köpa Grönland sattes öns politiska ställning i blixtbelysning. De första inuiterna anlände för tusentals år sedan, och nordborna som bosatte sig där år 985 försvann så småningom. År 1721 grundade den danske prästen Hans Egede en ny bosättning.Nordens nationer fick sin nuvarande utformning under Napoleonkrigen i början av 1800-talet. Under 1900-talet utvecklades flera modeller för självstyre i Norden, grundade på historiska, geografiska och kulturella särdrag. Världens största ö blev en integrerad del av Danmark 1953 och fick självstyre först 1979.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Sundberg, professor emeritus i allmän statslära vid Helsingfors universitet, om Grönlands historia, dess koloniala arv och den långsamma men betydelsefulla vägen mot självstyre. Sundberg är aktuell som medredaktör för boken Governing Partially Independent Nation-Territories: Evidence from Northern Europe, tillsammans med Stefan Sjöblom.Ålands självstyre, etablerat 1921 under Nationernas Förbunds beskydd, är det äldsta och mest långtgående. Åland har ett eget parlament, ett officiellt språk (svenska) och rätt att lagstifta i de flesta inrikesfrågor. Färöarna fick självstyre 1948, och Grönland följde efter 1979. Även samerna har etablerat sameting i Norge, Sverige och Finland med kulturellt självbestämmande.Grönlands självstyre skiljer sig från Ålands och Färöarnas genom sin geografiska storlek, sina naturresurser samt befolkningens etniska och språkliga särart. Till skillnad från Åland, som är en autonom region inom Finland, har Grönland ett kolonialt förflutet som dansk besittning. Självstyrelselagen från 2009 erkänner grönländarna som ett folk med rätt till självbestämmande enligt internationell rätt. Lagen gav Grönland kontroll över sina naturresurser, vilket särskiljer ön från andra nordiska autonomier.Napoleonkrigen (1803–1815) bidrog till en omvälvning av den nordiska maktbalansen. Danmark, som ställde sig på Frankrikes sida, drabbades hårt när Storbritannien bombarderade Köpenhamn 1807 och beslagtog den danska flottan. Efter freden i Kiel 1814 tvingades Danmark att avträda Norge till Sverige, vilket markerade slutet på den dansk-norska unionen. Freden förändrade det nordiska statssystemet radikalt och inledde en ny epok av nationell omstrukturering – något som också påverkade relationerna till perifera områden som Grönland, Färöarna och Island.Danskarna införde ett handelsmonopol och kontrollerade Grönlands ekonomi och samhällsstruktur. Kristendomen och det latinska alfabetet introducerades, vilket förändrade inuiternas traditionella livsstil och världsbild. Den danska administrationen begränsade inuiternas möjligheter till självständig handel, och moderniseringen gick långsamt. Grönland förblev isolerat från omvärlden, och inuiterna hade begränsade rättigheter inom det danska kolonialsystemet.Musik: Grönlands nationalsång, Nunarput, utoqqarsuanngoravit ("Vårt land, som blev gammalt"), skrevs av Henrik Lund och tonsattes av Jonathan Petersen. Den antogs officiellt som nationalsång 1916 och används fortfarande som en symbol för Grönlands identitet och kultur. Texten hyllar landets natur, dess historia och folkets stolthet över sitt arv. Wikimedia Common. Public Domain.Lyssna på Vikingarnas episka världsresor.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Norge skal shoppe krigsskip for 100 milliarder. Frankrikes president flørtet med kongen på Slottet. Nå kurtiserer flere land Norge. Hvem blir vår nye fregatt-partner - og hva får retningsvalget å si for fremtiden? Med journalistene Ingeborg Moe og Gunnar Johnsen. Foto: Javad Parsa / NTB / POOL

Det är Måndag! Förutom Jofi och Petrina så är även den andra förlorade sonen Armann är tillbaka efter en standup-intensiv maj månad. Det snackas mycket om nya lagändringar som t.ex. förolämpning av tjänsteman, nya DNA-lagen och Frankrikes nya porrlag, men även Håkan Hellströms nya förband och amerikanska kravallpolisen som öppnat gummi mot reportrar. Jofi & Petrina är ute på turné i DEN SMUTSIGA SÖDERN! Vi kommer till alla möjliga ställen som vi bedömt som tillräckligt sydliga och/eller smutsiga för att förtjäna oss. Vi snackar Malmö 17 juni, Lund 18 juni, Eslöv 19 juni, Göteborg 24 juni, Halmstad 25 juni, Helsingborg 26 juni, Malmö 27 juni, Malmö 1 juli, och Stockholm 4 juli. Alla datum, ställen, och biljettlänkar finns på http://smutsigasödern.se Världens bästa ståuppklubb heter UNDER JORD och ligger i Malmö! Nu är det sommaruppehåll, men du ska alltid hålla koll på http://underjord.nu för att hänga med i det senaste. LIDE BALL QUIZ har formellt sommaruppehåll, men du kan lyssna på tidigare kvällar som podcast! Deluxe-feeden finns på http://underproduktion.se/lideballquiz, gratisfeeden hittar du i din lokala poddspelare. Stötta podden på http://patreon.com/mandag så blir vi mycket glada!

Europeiska höjdare minglar i Singapore för att ta större plats på världsscenen och för att söka nya försvarssamarbeten. Dessutom om rysarvalet i Polen där resultatet grusar Bryssels förhoppningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På årets upplaga av säkerhetskonferensen Shangri-la Dialogue i Singapore var den europeiska närvaron ovanligt framträdande. Frankrikes president Macron öppningstalade och uppmanade till nya samarbeten mellan Europa och den indopacifiska regionen. Europas nya strategi är att visa upp sig som ett attraktivt alternativ till stormakterna USA och Kina och budskapet från EU är att säkerheten i Asien är tätt sammanlänkad med Europas säkerhet. Hör om hur Europas nya giv österut landar i regionen och om vad länder i Asien kan ge Europa i ett läge där många länder vill rusta upp och en ny europeisk försvarsindustri ska byggas upp.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Axel Kronholm, Asienkorrespondent. David Rasmusson, Polenkorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Den franska modeskaparen Agnès Troublé har genom sitt märke agnès b. blivit känd för sina enkla och tidlösa plagg. Nu firar hon 50 år i modebranschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Agnès Troublé har sagt att hon hatar mode och att hon aldrig tittar på vad andra designers gör, går på visningar eller shoppar. Trots det går hennes märke agnès b. som tåget. Hon öppnade sin första butik i Paris 1975 och blev snabbt uppmärksammade för sin självklara enkelhet. Hon deltar inte i det vanliga moderejset, utan gör variationer på den typ av baskläder som hon alltid gjort. Svarta byxor. Randiga tröjor. Snickarbyxor. Vita skjortor. Kostymer. För både kvinnor och män.I veckans program berättar vi om Agnès Troublés modekarriär och stora intresse för konst. Hon har till exempel samarbetat med en lång rad konstnärer genom att trycka bilder av deras verk på t-shirtar. Den svenska fotografen Anders Petersen är en av de många konstnärer hon samarbetet med. Vi har pratat med honom om hur det gick till när ett av fotografierna från hans kända fotoserie Café Lehmitz hamnade på en av Agnès Troublés t-tröjor.Vi träffar också författaren Celia B. Dackenberg för att prata om hennes stora fascination för koftor, något hon har gemensamt med Agnès Troublé. Och så ringer vi upp den franske modejournalisten och dokumentärfilmaren Loïc Prigent, som nyligen träffade Agnès Troublé för en intervju.

Historien om hur en av Frankrikes adligaste familjer fullständigt faller ihop endast på grund av en jävla bra kille. En jättejättebra kille som tyvärr heter det helt obegripliga Thierry Tilly.tw: Tortyr, Suicid Varje torsdag släpper vi ett Bonusavsnitt! Prenumerera på dem här --> https://plus.acast.com/s/vadblirdetformord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.