Podcasts about frankrikes

Norge skal shoppe krigsskip for 100 milliarder. Frankrikes president flørtet med kongen på Slottet. Nå kurtiserer flere land Norge. Hvem blir vår nye fregatt-partner - og hva får retningsvalget å si for fremtiden? Med journalistene Ingeborg Moe og Gunnar Johnsen. Foto: Javad Parsa / NTB / POOL

Streaken er brutt og Lars Jacob er litt skuffet, for han liker å slippe en episode i uken, og nå har det vært to uker uten. Men både syv tonn våt jord og selveste Paris har stått i veien for det, så han aksepterer et verdig nederlag. For vi har vært på reise til et årlig høydepunkt, nemlig årskonferansen til ARCS: the Alliance for Research in Corporate Sustainability, som ble arrangert av kremhandelshøyskolen HEC Paris i starten av juni. Der presenterte doktorgradsstipendiaten vår, Rieke Sophie Kohn, forskningen vår på bærekraft og vin. Vi har kjørt smakseksperimenter på Ypper i Bergen og forsket på denne tematikken sammen med Vinmonopolet i årevis, og nå er forskningen på vei ut i verden. Vi har mange baller i luften samtidig på forskningsfronten om dagen, og det forteller vi litt om. Derfra hopper vi inn i Parisreisen, hvor vi fikk tatt fingeren på pulsen av forskningen på bærekraftig business, sammen med de ledende forskerne i verden. Der ble det snakk om både det globale sør sin rolle for bærekraftig business, utviklingstrekkene i EU sett fra Frankrikes hjerte og vår venn Carolines opptreden i TV-serien om Oljefondet. Vi snakker om grønn energi, mainstreamingen av bærekraftig business på godt og vondt, våre amerikanske kollegers blikk på utviklingen i Europa og Sveinung er villig til å reise til Singapore. Vi snakker om små byer, store byer og kjempestore byer, Lars Jacob drar (nok en gang) en kaotisk tankerekke og det drar oss inn i en rant om panelsamtaler. Lars Jacob lander det med en svært esoterisk teori inspirert av Dante, og vi nikker til vår gamle mentor Knut J. Ims. Til slutt blir vi enige om å dra tilbake til Paris snarest. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är Måndag! Förutom Jofi och Petrina så är även den andra förlorade sonen Armann är tillbaka efter en standup-intensiv maj månad. Det snackas mycket om nya lagändringar som t.ex. förolämpning av tjänsteman, nya DNA-lagen och Frankrikes nya porrlag, men även Håkan Hellströms nya förband och amerikanska kravallpolisen som öppnat gummi mot reportrar. Jofi & Petrina är ute på turné i DEN SMUTSIGA SÖDERN! Vi kommer till alla möjliga ställen som vi bedömt som tillräckligt sydliga och/eller smutsiga för att förtjäna oss. Vi snackar Malmö 17 juni, Lund 18 juni, Eslöv 19 juni, Göteborg 24 juni, Halmstad 25 juni, Helsingborg 26 juni, Malmö 27 juni, Malmö 1 juli, och Stockholm 4 juli. Alla datum, ställen, och biljettlänkar finns på http://smutsigasödern.se Världens bästa ståuppklubb heter UNDER JORD och ligger i Malmö! Nu är det sommaruppehåll, men du ska alltid hålla koll på http://underjord.nu för att hänga med i det senaste. LIDE BALL QUIZ har formellt sommaruppehåll, men du kan lyssna på tidigare kvällar som podcast! Deluxe-feeden finns på http://underproduktion.se/lideballquiz, gratisfeeden hittar du i din lokala poddspelare. Stötta podden på http://patreon.com/mandag så blir vi mycket glada!

Europeiska höjdare minglar i Singapore för att ta större plats på världsscenen och för att söka nya försvarssamarbeten. Dessutom om rysarvalet i Polen där resultatet grusar Bryssels förhoppningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På årets upplaga av säkerhetskonferensen Shangri-la Dialogue i Singapore var den europeiska närvaron ovanligt framträdande. Frankrikes president Macron öppningstalade och uppmanade till nya samarbeten mellan Europa och den indopacifiska regionen. Europas nya strategi är att visa upp sig som ett attraktivt alternativ till stormakterna USA och Kina och budskapet från EU är att säkerheten i Asien är tätt sammanlänkad med Europas säkerhet. Hör om hur Europas nya giv österut landar i regionen och om vad länder i Asien kan ge Europa i ett läge där många länder vill rusta upp och en ny europeisk försvarsindustri ska byggas upp.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Axel Kronholm, Asienkorrespondent. David Rasmusson, Polenkorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Schweiz har länge betraktats som något av ett broderland till Sverige vad gäller sin neutrala och alliansfria hållning. Sedan 2024 har dock Sverige definitivt lämnat sin neutralitet bakom sig. Men varför fortsätter Schweiz att upprätthålla sin neutralitet och alliansfrihet?I det här avsnittet av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikern Martin Hårdstedt Schweiz unika historia och dess särskilda förhållande till allianser och krig.En självvald neutralitet är i själva verket ett relativt nytt fenomen i Schweiz historia. Sedan 1600-talet har landets neutralitet varit påtvingad och garanterad av Frankrike. Frankrikes engagemang var då av strategisk betydelse och kopplat till landets geopolitiska konflikt med det Habsburgska imperiet. Det var avgörande för Frankrike att alppassagerna genom de schweiziska kantonerna inte plötsligt skulle hamna i habsburgska händer.Även efter de europeiska krigen under det tidiga 1800-talet förblev den schweiziska neutraliteten påtvingad, nu av den segrande alliansen efter slaget vid Leipzig 1813. Schweiz visade då beredvillighet att underordna sig den nya europeiska ordningen, vilket möjliggjorde att dess neutralitet formaliserades.Först efter världskrigen började det schweiziska politiska ledarskapet formulera en idé om neutralitet som ett kulturellt och politiskt projekt. Detta stöddes av landets framgångsrika diplomatiska manövrer mellan axelmakterna och de allierade under andra världskriget. Genève utvecklades till ett centrum för underrättelsetjänster från de krigförande länderna, samtidigt som Schweiz tillät handel med båda sidor.Efterkrigstiden visade att detta lilla land i Europas mitt kunde fortsätta att nyttja sin position som mellanhand och finansiellt nav för att säkra sin frihet även i framtiden.Neutralitetsfrågan har sedan dess förblivit en politiskt känslig fråga i den schweiziska offentligheten. Landet har visserligen deltagit i internationella militära insatser, men aldrig med stridande förband, och alltid med politiska kontroverser i bagaget. Till och med landets inträde i FN – som skedde först 2002 – ledde till hård debatt och ett mycket jämnt folkomröstningsresultat.Schweiz hållning till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har också varit föremål för debatt, och frågan är i skrivande stund ännu inte avgjord.Bild: Marignano 1515 – början på Schweiz väg mot neutralitet.Urs Grafs teckning visar slagfältet vid Marignano, där Schweiz led ett förkrossande nederlag mot Frankrike. Nederlaget blev en vändpunkt. Det visade gränsen för den schweiziska krigsmaktens möjligheter och inledde en utveckling där stormakterna, främst Frankrike, började garantera Schweiz neutralitet av strategiska skäl. Teckning: Urs Graf, ca 1515. Kunstmuseum Basel, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sofie har latt seg sjokkere av CNNs Jake Tapper og Axios`Alex Thompsons bok om Joe Biden og dekkoperasjonen som inkluderte å lyve til media om en president så kognitivt svekket at han ikke en gang kjente igjen gamle venner. Eirik har latt seg sjokkere av ørefiken Frankrikes president Macron fikk av sin kone - og forsøket på å spinne sannheten rundt det som skjedde.

Den franska modeskaparen Agnès Troublé har genom sitt märke agnès b. blivit känd för sina enkla och tidlösa plagg. Nu firar hon 50 år i modebranschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Agnès Troublé har sagt att hon hatar mode och att hon aldrig tittar på vad andra designers gör, går på visningar eller shoppar. Trots det går hennes märke agnès b. som tåget. Hon öppnade sin första butik i Paris 1975 och blev snabbt uppmärksammade för sin självklara enkelhet. Hon deltar inte i det vanliga moderejset, utan gör variationer på den typ av baskläder som hon alltid gjort. Svarta byxor. Randiga tröjor. Snickarbyxor. Vita skjortor. Kostymer. För både kvinnor och män.I veckans program berättar vi om Agnès Troublés modekarriär och stora intresse för konst. Hon har till exempel samarbetat med en lång rad konstnärer genom att trycka bilder av deras verk på t-shirtar. Den svenska fotografen Anders Petersen är en av de många konstnärer hon samarbetet med. Vi har pratat med honom om hur det gick till när ett av fotografierna från hans kända fotoserie Café Lehmitz hamnade på en av Agnès Troublés t-tröjor.Vi träffar också författaren Celia B. Dackenberg för att prata om hennes stora fascination för koftor, något hon har gemensamt med Agnès Troublé. Och så ringer vi upp den franske modejournalisten och dokumentärfilmaren Loïc Prigent, som nyligen träffade Agnès Troublé för en intervju.

Slaget vid Marengo var långt ifrån det största slag som Napoleon Bonaparte utkämpade, men på många sätt var det ett av hans mest betydelsefulla. Den militära situationen i Italien var prekär våren 1800. Frankrike stred mot en koalition av stormakter som hade det militära övertaget. I Paris hade Napoleon genomfört en statskupp i november 1799, och ett militärt nederlag i Italien hade inneburit ett hårt fall från piedestalen för den korsikanske uppkomlingen. En seger i det pågående kriget mot Frankrikes fiender skulle däremot stärka Napoleons grepp om makten och skapa förutsättningar för ännu fler franska utrikespolitiska framstötar.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en av Napoleons klassiska segrar.Napoleon ledde en armé över Alperna i maj 1800 och kunde inom några veckor driva österrikarna mot fästningsstaden Alessandria. Han hade dessutom försvagat den armé han hade tillgänglig för att möta österrikarnas anfall genom att skicka iväg två avdelningar norrut och söderut. Tanken med denna spridning av den franska armén var uppgifter om att österrikarna höll på att ta sig ur Napoleons inringning.Den österrikiske befälhavaren, fältmarskalk Melas, fattade i detta läge beslutet att gå till anfall i stället för att invänta en fullständig inringning. Anfallet tog fransmännen mer eller mindre på sängen. Det första Napoleon gjorde när det österrikiska anfallet inleddes var att kalla tillbaka general Desaix och hans division, samtidigt som han samlade de reserver han hade och mötte anfallet. Trots österrikarnas numerära överlägsenhet lyckades fransmännen bromsa angreppet, bland annat med hjälp av ett artilleribatteri.Bild: "Bataille de Marengo", målad av Louis-François, Baron Lejeune. Illustration av slaget vid Marengo den 14 juni 1800, där Napoleon Bonapartes franska styrkor besegrade den österrikiska armén.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Storbritannien stod ensamt kvar mot Nazityskland efter Frankrikes fall. Adolf Hitler ville egentligen ha fred med Storbritannien, men britterna och premiärminister Winston Churchill valde att fortsätta kämpa.För att kunna invadera Storbritannien behövde Luftwaffe först besegra Royal Air Force (RAF) och etablera luftherravälde. Under flera månader kämpade brittiska jaktflygare i Spitfires och Hurricanes mot det numerärt överlägsna Luftwaffe. Trots svåra förluster lyckades RAF stå emot, och när hösten anlände stod det klart att Tyskland hade misslyckats med att krossa det brittiska försvaret.Detta är det femte avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om Slaget om Storbritannien 1940.Slaget om Storbritannien blev en vändpunkt i andra världskriget. När Frankrike kapitulerade den 22 juni 1940 blev Storbritanniens situation kritisk. Landet stod nu ensamt, med en krigsmakt som var försvagad efter evakueringen vid Dunkerque. De brittiska styrkorna hade förlorat stora mängder tung materiel, inklusive stridsvagnar, artilleri och transportfordon.Churchills beslutsamhet blev avgörande för Storbritanniens motstånd. Trots att vissa inom regeringen, inklusive utrikesminister Lord Halifax, övervägde en fredsuppgörelse, stod Churchill fast vid sin linje. Han ansåg att fred med Hitler endast skulle vara en kortsiktig lösning som på sikt skulle leda till att Storbritannien tvingades leva under Nazitysklands dominans. Hans beslutsamhet stärkte den brittiska moralen och bidrog till att landet stod emot trycket från Tyskland.Tysklands invasionsplan, Operation Seelöwe, byggde på att Hermann Görings Luftwaffe först behövde besegra RAF och neutralisera den brittiska flottan genom flyganfall. Planen var ambitiös men riskabel – transportfartygen var långsamma och sårbara, och utan luftherravälde skulle de bli lätta mål för brittiska bombflyg och örlogsfartyg.Luftwaffes inledande offensiv började i juli 1940 med attacker mot brittiska hamnar och fartyg i Engelska kanalen. Dessa anfall syftade till att locka ut RAF:s jaktflyg och försvaga det brittiska försvaret innan den stora offensiven tog vid. I augusti gick tyskarna vidare till nästa fas: systematiska anfall mot RAF:s flygbaser, radarsystem och logistik. Under dessa veckor var RAF hårt pressat och förlorade många flygplan och piloter. Trots detta lyckades britterna hålla sina radaranläggningar intakta, vilket var avgörande för att kunna förutse de tyska anfallen.Bild: En formation av Supermarine Spitfire Mk I från No. 610 Squadron, baserad på Biggin Hill, under ett uppdrag den 24 juli 1940. Flygplanen, inklusive N3289 ('DW-K') och R6595 ('DW-O'), flyger i den karakteristiska "vic"-formationen som användes av Royal Air Force under Slaget om Storbritannien. Fotografi taget av Daventry B.J. (F/O), Royal Air Force, och tillhör Imperial War Museums samlingar. Wikipedia. Public Domain.Musik: Wir fahren gegen Engeland av Musikkorpt eines Infanterieregimentes - leitung: B. Ahlers "Wir fahren gegen Engeland" är en tysk marschsång från andra världskriget, känd för sin användning i propagandasyfte. Sången skrevs 1939 av Herms Niel, en av de mest produktiva kompositörerna av tysk marschmusik under det nazistiska Tredje riket. Den användes i samband med Tysklands planer på en invasion av Storbritannien, Operation Seelöwe, men blev även en del av den bredare propagandakulturen inom Wehrmacht. Källa: Internet Archive (Public Domain).Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 10 maj 1940 gick Nazityskland till anfall mot Nederländerna och Belgien. Fem veckor senare undertecknade Frankrike ett vapenstillestånd med Tyskland, som då ockuperade två tredjedelar av landet.Adolf Hitler hade spelat högt igen – och vunnit. Den åldrande franska militära ledningen var inte förberedd på ett modernt, rörligt krig. I stället var de fast i ett defensivt tänkande, samtidigt som tyskarna rusade fram i Europa med sina pansarkolonner, radiosamband och anfallsflyg.Detta är det fjärde avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om orsakerna bakom Frankrikes nederlag 1940. Hur kunde en av Europas mäktigaste arméer lamslås på så kort tid? Vilka militära misstag begicks, och vilken roll spelade politisk instabilitet och defaitism?Våren 1940 betraktades Frankrike fortfarande som en av Europas starkaste militärmakter, och dess allians med Storbritannien skulle fungera som en motvikt mot Nazityskland. Men mellan den 10 maj och den 22 juni föll landet samman under den tyska blixtkrigstaktiken.Fransmännen förlitade sig på defensiva strategier med Maginotlinjen, en rad fortifikationer längs gränsen mot Tyskland. Man antog att om tyskarna anföll skulle det ske genom Belgien, vilket gjorde att huvuddelen av den franska armén placerades där.Den tyska offensiven – Fall Gelb – överraskade dock de allierade genom att fokusera på ett blixtsnabbt pansaranfall genom Ardennerna, en terräng som de franska generalerna trodde var omöjlig att passera med stora mekaniserade förband. När tyskarna bröt igenom vid Sedan den 13–15 maj blev den franska armén snabbt demoraliserad och splittrad.Den franska arméns sammanbrott var inte enbart militärt. Landet led av djup politisk splittring, och defaitismen var utbredd bland både politiker och militärer. Det franska ledarskapet, under premiärminister Paul Reynaud, var osäkert på hur det skulle agera. När situationen blev ohållbar avgick Reynaud den 16 juni och ersattes av marskalk Philippe Pétain, som omedelbart inledde förhandlingar med Tyskland.Efter kapitulationen delades Frankrike in i två zoner: den norra delen ockuperades av Tyskland, medan den södra delen, med Vichy som huvudstad, styrdes av den nya Vichyregimen under Pétain. Formellt var Vichyfrankrike en självständig stat, men i praktiken var det en vasallstat som samarbetade med Nazityskland. Regimen införde hårda restriktioner, anpassade sig till tysk antisemitisk politik och deltog aktivt i deportationer av judar till koncentrationsläger.Pétains beslut att samarbeta med Tyskland vilade på tron att det var det enda sättet att bevara viss fransk autonomi och undvika ytterligare lidande. För många fransmän sågs detta dock som förräderi, och Vichyregimen har kommit att symbolisera en skamfylld period i landets historia.Bild: Tyska Panzer I och Panzer II i en skog i maj 1940. Källa: Wikipedia, Bundesarchiv, Bild 101I-382-0248-33A / Böcker / CC-BY-SA 3.0Musik: Le Chant des Partisans (Motståndssången) – sången om befrielsen av M. Druon och J. Kessel; Anna Marly; Guy Luypaerts Le Chant Du Monde (1523). Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Det spektakulära anfallet på Eben Emael.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den svenska stormaktstiden i all ära, men den verkliga stormakten i 1600-talets Europa var Frankrike. Under första hälften av seklet lades grunden till en ovanligt stark stat och absolutistisk kungamakt, och under 1600-talets andra hälft dominerade den franske kungen Ludvig XIV – Solkungen i Versailles – den europeiska militära och politiska arenan.Här har vi dock valt en litterär synvinkel: vi möter Frankrike genom Alexandre Dumas och hans roman De tre musketörerna. Har D'Artagnan, Athos, Porthos, Aramis, Milady, Rochefort och de andra romangestalterna existerat, eller hittade Alexandre Dumas på allt själv? Och framför allt: var verklighetens kardinal Richelieu lika realpolitiskt hänsynslös på riktigt som han är i romanen och i filmerna, där han brukar framställas som en klassisk superskurk utan tillstymmelse till samvete? Just Richelieu blir föremål för en längre djupdykning: vi följer honom från vaggan till graven, längs hela den framgångsrika och blodbestänkta karriärbana som förde honom från den provinsiella lågadeln till högsta möjliga politiska position. Vi gör också bekantskap med hans lika färgstarka efterträdare som Frankrikes mäktigaste man, den italienskfödde kardinalen Jules Mazarin.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Frankrike på de tre musketörernas tid – och framför allt om de båda kardinaler som ledde landet när det utvecklades till Europas starkaste stat.Bild: Athos, Porthos, Aramis och d'Artagnan konfronterar Jussac och kardinalens gardister. Illustration av Maurice Leloir för De tre musketörerna av Alexandre Dumas. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens kommentar fördjupar vi oss i utvecklingen i Västafrika och Sahel. Hur ska man förstå den ryska frammarschen? Vilken roll spelar det koloniala arvet – och vad betyder EU:s och Frankrikes tillbakagång för regionens framtid? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt: ✓ Intervju med Niclas Green, rådgivare i pr- och mediefrågor, som slår hål på myten ”all pr och är bra pr” och berättar om konsten att inte synas. ✓ Årets guldägg är utdelade! Vi går igenom byråtoppen. ✓ De första två avsnitten av Girls of Stockholm visar varför realitystjärnor måste väljas med större omsorg. ✓ Reporter Alicia Price har anklagats för att vara en AI och funderar på om det är dags att starta en stödgrupp. ✓ Diors storsäljare Eau Sauvage har fått oväntad draghjälp av Frankrikes president Emmanuel Macron – som bär vidare en gammal fransk makttradition. Medverkande: Amanda Törner, Alicia Price och Niclas Green.

Verden preges av økonomisk uro og politiske spenninger etter innføringen av økte amerikanske tollsatser. Aksje­markedet har fått seg en trøkk etter USAs korreksjon av flere tiårs globalisering, og EU vakler.En ting som kommer tydelig fram, er de interne spenningene i EU, idet flere EU-land bygger broer til USA utenom Brussel.Italias statsminister Giorgia Meloni markerer seg som en pragmatisk stemme i kaoset. Hun ser den økte amerikanske tollen som en mulighet til å kvitte seg med EUs kostbare «grønne» regler, som hun mener fungerer som en selvpålagt toll som kveler europeisk industri. Meloni ønsker økt konkurransekraft fremfor byråkrati, og snart drar hun en tur til Washington.Internt i Europa vokser motsetningene. Ungarn inngikk egen handelsavtale med USA allerede i mars, og Melonis linje tyder på at flere land kan følge etter, noe som utfordrer EUs samhold. Frankrikes president Emmanuel Macron ønsker en hard linje mot USA, mens Meloni setter nasjonale interesser først og vil unngå en handelskrig Europa neppe vinner. Spørsmålet reises: Har Trump gitt EUs enhet nådestøtet?Disse tingene diskuterer Christian Skaug og Rebecca Mistereggen i kveldens Dagsorden, som også kaster et historisk blikk på aksjemarkedet.Velkommen til kveldens sending.

Hun var favoritt til å bli Frankrikes neste president, men er nå dømt til fengsel. Er Marine Le Pen en forbryter eller utsatt for heksejakt? Med Aftenpostens Europa-korrespondent Rakel Haugen Strand. Foto: Jacques Brinon, AP/NTB

Det har inte badats bastu i Europaparlamentet, men temperaturen ökar ändå. Anna-Maja har skrivit ett brev till kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som hamnat i den världskända tidningen Financial Times. Beredskapsrapporten av President Niinistö går nu framåt, samtidigt kämpar Ukraina vidare och EU storsatsar på försvaret. Anna-Maja har deltagit i centerliberalt toppmöte i Paris på inbjudan av Frankrikes tidigare premiärminister Gabriel Attal. Till sist vänder vi blicken mot kommunal- och välfärdsområdesvalet hemma i Finland. Podden modereras av Anna-Majas medarbetare Oscar Byman.

Historien om hur en av Frankrikes adligaste familjer fullständigt faller ihop endast på grund av en jävla bra kille. En jättejättebra kille som tyvärr heter det helt obegripliga Thierry Tilly.tw: Tortyr, Suicid Varje torsdag släpper vi ett Bonusavsnitt! Prenumerera på dem här --> https://plus.acast.com/s/vadblirdetformord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckopanelen med Elfva Barrio, Inga-Britt Ahlenius och Dana Pourkomeylian under ledning av Staffan Dopping. Veckan med Trump: Mötet med Ukrainas president följer på den amerikanske presidentens besök av Storbritanniens premiärminister och Frankrikes president. Den svenska skolans läroplan föreslås bli präglad av fokus på kunskap. Centerpartiets Muharrem Demirok gav upp till slut. Tidöpartierna vill behålla ordet kvinna i abortlagen. Sverige startar samarbete med Italien om migration, och Regeringskansliet frontar ett alternativ till att rekrytera personal via "en lapp i receptionen".

Veckopanelen med Elfva Barrio, Inga-Britt Ahlenius och Dana Pourkomeylian under ledning av Staffan Dopping. Veckan med Trump: Mötet med Ukrainas president följer på den amerikanske presidentens besök av Storbritanniens premiärminister och Frankrikes president. Den svenska skolans läroplan föreslås bli präglad av fokus på kunskap. Centerpartiets Muharrem Demirok gav upp till slut. Tidöpartierna vill behålla ordet kvinna i abortlagen. Sverige startar samarbete med Italien om migration, och Regeringskansliet frontar ett alternativ till att rekrytera personal via "en lapp i receptionen".

Linnea Rönnqvist pratar om centerledaren Muharrem Demiroks avgång. Hon berättar också om kritiken mot Falsterbo Horse Shows namnbyte. Alice Dadgostar pratar om senaste nytt för säkerhetsläget, bland annat efter mötet mellan Frankrikes president Emmanuel Macron och USA:s president Donald Trump. Hon pratar också om att David Lindgren är med i världens kanske minsta Melodifestival. Dessutom: Wellnessindustrin blomstrar och rallyförares protester mot höga svordomsböter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Handelsoro tynger de asiatiska börserna. På hemmaplan ser det ut att bli en avvaktande öppning – och så har Frankrikes president Emmanuel Macron och Donald Trump diskuterat Ukrainas framtid.

23. februar var det nyvalg i Tyskland, etter at kansler Olaf Scholz sin regjeringskoalisjon gikk i oppløsning i fjor. Hvordan går det egentlig med Frankrikes naboland om dagen? Hva ble valgresultatet? Og hva betyr den politiske uroen i Frankrike og Tyskland for Europa og resten av verden i en krisetid? Våre gjester er historiker og forfatter Astrid Dypvik og medieviter Kai Schwind fra Høyskolen Kristiania.

Linnea Rönnqvist pratar om centerledaren Muharrem Demiroks avgång. Hon berättar också om kritiken mot Falsterbo Horse Shows namnbyte. Alice Dadgostar pratar om senaste nytt för säkerhetsläget, bland annat efter mötet mellan Frankrikes president Emmanuel Macron och USA:s president Donald Trump. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De senaste dagarna har retoriken och tonläget kring kriget i Ukraina eskalerat i rekordfart. Donald Trump har bland annat sagt att Ukraina startade kriget och att president Volodymyr Zelenskyj är en diktator. Efter de inledande fredssamtalen mellan USA och Ryssland i Saudiarabien i början av veckan så sprider sig nu en oro genom Europa. I Paris sammankallade Frankrikes president Emmanuel Macron några av Europas ledare till krismöte och nu undrar många om USA helt har bytt sida. Vad handlar Trumps uttalanden egentligen om? Vad innebär det för säkerhetsläget i Europa och vad måste Europas ledare göra för att markera mot Donald Trump? Gäst: Wolfgang Hansson, Aftonbladets utrikespolitiska kommentator. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp: BBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Slumpmässiga händelser och till synes oviktiga detaljer kan förändra hela världens riktning. Michael Azar funderar över historiens alla möjliga vägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om Kleopatras näsa hade varit en aning kortare, så hade hela världshistorien fått ett annat utseende.Jag vet inte om Blaise Pascal har rätt i detta antagande, men det finns någonting djupt tankeväckande – för att inte säga skräckinjagande – i den vision som den franske 1600-tals-tänkaren ställer oss inför.Tänk om vår historia, om var och ens individuella existens, ytterst hänger på sådana små detaljer, på sådana till synes meningslösa tillfälligheter. Vi tror att vi kan påverka historien, vi försöker med vetenskapens hjälp tränga in i de lagar som antas reglera våra liv — och så visar det sig att historiens rörelse i den ena eller den andra riktningen vilar på förförelsekraften i en forntida drottnings framskjutande näsa…Händelserna bakom händelserna – för att låna ett uttryck av Bertolt Brecht – visar sig handla mindre om tvingande orsakskedjor än om synnerligen triviala tilldragelser. Såsom den romerske fältherren Marcus Antonius intensiva förälskelse i Kleopatras anletsdrag, en passion som med tiden inte bara leder dem båda i döden, utan också till rivalen Octavianus upprättande av det romerska kejsardömet.Åtminstone är det så man skulle kunna tolka Pascals fåordiga anmärkning.Eller för att ta ett mer samtida exempel: hösten 1920 råkar kung Alexander av Grekland dö av blodförgiftning efter att ha blivit biten av en av sina apor. Med kungens hastiga dödsfall följer inte bara djup inrikespolitisk turbulens utan också en våldsam förskjutning i den regionala maktbalansen. I en kommentar till händelseförloppet menar Winston Churchill att det inte skulle vara en överdrift att påstå att en enda apas bett härigenom kom att vålla hundratusentals människors död.Utifrån samma perspektiv tycks ibland hela historiens vägval hänga på om en viss kula träffar eller inte träffar sitt mål i ett visst historiskt ögonblick – som till exempel den där ödesdigra dagen i juni 1914 då Gavrilo Princip lyckas skjuta ihjäl den österrikiske ärkehertigen Frantz Ferdinand. Eller den 7 april 1926 då den unga iriska kvinnan – Violet Gibson – tvärtom misslyckas med att träffa Mussolinis huvud och i stället bara rispar hans näsa.”Slumpen är världens bästa romanförfattare”, skriver Honoré de Balzac. Det räcker, förklarar han, med att studera slumpens verkningar för att stimulera den litterära kreativiteten. På ett ställe beskriver Balzac sig rentav som de historiska tillfälligheternas ”sekreterare”, som ett språkrör för det sätt på vilket slumpen genomkorsar det franska samhällets historia och seder.Det är märkliga påståenden med tanke på att samme författare samtidigt hävdar att hans främsta mål är att undersöka ”orsaken eller orsakerna”, det vill säga de underliggande lagar som reglerar det franska 1800-talets sociala verklighet.Balzacs villrådighet utgör i själva verket ett symptom på den tvetydighet som verkar hemsöka all historieskrivning. Ända sedan Herodotos och Thukydides banbrytande verk för närmare 2500 år sedan har historiker försökt navigera mellan dessa båda blickpunkter. Mellan slump och lagbundenhet, mellan det tillfälliga och det nödvändiga, mellan det specifika och det allmänna.Det har visat sig vara en mycket svår balansgång.Å ena sidan behöver historikern utveckla ett sinne för det tillfälliga och det unika i ett historiskt skeende. Men driver man slumpens makt för långt riskerar man att i historien inte se mer än en ”berättelse, berättad av en dåre, full av bråk och vrede och utan betydelse”, för att låna en formulering av Shakespeare.Å andra sidan måste den historiska blicken bortse från tillvarons nycker och tärningskast för att blottlägga de djupgående mönster, maktkamper och lagbundenheter som verkar i det fördolda. Men driver man denna linje alltför långt riskerar man istället att reducera allt som händer till ett utslag av en enda styrande princip. Det må sedan vara den gudomliga försynen, den dialektiska materialismen eller den liberala demokratins omutliga framåtskridande.Så fort man renodlar ett av perspektiven slår det andra tillbaka. Till och med Karl Marx som i sina mest optimistiska stunder tror sig ha blottlagt de principer som styr historien måste i sina konkreta analyser erkänna de små tillfälligheternas betydelse. Några decennier efter Balzacs död förklarar Marx att de omvälvande händelserna under Pariskommunen bör förstås utifrån det kapitalistiska produktionssättets oförlösta motsättningar – men tillägger sedan ändå att den faktiska utvecklingen även påverkas av tusen andra ting, såsom karaktären på de specifika gestalter som leder revolten.Historien, säger Marx, skulle ha ”en mycket besynnerlig karaktär om det inte fanns plats för slump i den”.För att återigen ta en kulas tursamma eller otursamma bana som exempel: Frankrikes och Europas postrevolutionära historia hade troligen sett väldigt annorlunda ut om Napoleon redan år 1796 hade fallit offer för någon av alla de kulor som ven omkring honom under slaget vid Arcola. Ja, visst. Historien skulle säkerligen snabbt ha tvingat fram en annan ledare för Frankrike, men det är långt ifrån säkert att denne skulle ha agerat efter samma mönster och mål som den makthungrige revolutionsgeneralen från Korsika.En mer jordnära analogi kanske kan illustrera saken. Den som vill analysera en bestämd historisk fotbollsmatch gör bäst i att både ha ett öga för de traditioner, principer och regler som gäller inom fotbollen i vidaste mening – och ett vaksamt sinne för den unika karaktären på just de spelare som under den givna dagen står mot varandra. Matchen mellan Sverige och England den 14 november 2012 skulle med stor sannolikhet inte ha fått samma resultat om det inte vore för general Ibrahimovics fyra legendariska mål…Med stor sannolikhet, säger jag. Till historieskrivningens problem hör förvisso att det inte finns någon given metod för att jämföra det som faktiskt har hänt, eller inte hänt, med det som skulle kunna ha hänt. Redan Aristoteles gjorde oss uppmärksamma på detta problem och föreslog därför ett slags arbetsfördelning mellan historikern – som har att begränsa sig till händelser som faktiskt har hänt – och diktaren som i stället bör försöka teckna ”allt det som skulle kunna” hända i människornas värld.Medan den ene sålunda kan säga något om den faktiska storleken på Kleopatras näsa, kan den senare också resonera om de sätt på vilket en näsas form kan väcka de mest våldsamma kärlekspassioner till liv och därigenom – för att återigen citera Pascal – ”bringa härskare, arméer och hela världen ur jämvikt”.Eller rentav skriva en berättelse om hur historien skulle ha artat sig om kung Alexander inte blivit biten av sin apa, om Franz Ferdinand inte gått i graven 1914 – eller om kulan som avlossades mot Donald Trump den 13 juli 2024 hade träffat några centimeter närmare hans näsa.

Oscar Bergholm på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frankrikes president Emanuel Macron har kallat till toppmöte i Paris idag för att diskutera Europas säkerhet och stödet till Ukraina. Sju europeiska ledare ska träffas, bland annat EU:s ordförande Ursula von der Leyen och NATO:s ordförande Mark Rutte var på plats. Sverige är inte på plats men Danmark ska representera de åtta nordiska och baltiska länderna.Lite senare är det ännu en upplaga av tjej&kill-nytt. Forskning har undersökt vilka som pratar mest under en dag, tjejer eller killar?

Bokhylla har blitt internasjonal og prøver seg nå på fransk litteratur. Har Michel Houellebecq noe han skulle ha sagt som hele Frankrikes enfant terrible, eller er tiden din bedre brukt på å lese andre ting? Lytt til Bokhylla for å finne ut av det.I studio så var Ingebrigt Hovind og Karen Nitoiu.Boka som omtales er: De grunnleggende bestanddeler av Michel Houellebecq.

Erwin Rommel (1891-1944) var Adolf Hitlers favoritgeneral tills han öppet kom att ifrågasätta Hitlers strategiska tänkande. Senare avslöjades han finnas i utkanten av ett attentatsförsöket mot Hitler i varglyan 1944. Han deltog inte aktivt i kuppförsöket, men försökte inte heller stoppa planerna. Ökenräven Erwin Rommel var en mycket skicklig militär som väckte beundran både hos sina egna män och hos fienderna. Redan under första världskriget visade han både mod, initiativförmåga och ärelystnad som gav honom den främsta utmärkelsen Pour la mérite. En ärelystnad som fick hans adliga kollegor att förakta uppkomlingen Rommel. Detta avsnitt av podden Historia Nu är det första av två om den tyske militären Erwin Rommel. Programledare Urban Lindstedt samtalar med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit flera böcker som Militär ledning, Vietnamkrigen och det moderna standardverket Första världskriget. Erwin Rommel föddes i en borglig familj och kunde bli officer i den kejserliga armén eftersom militären ville bredda underlaget till officerskåren. Under första världskriget genomförde han flera spektakulära operationer där mod och bluffar fick italienarna att ge upp en masse. Efter Tysklands nederlag i första världskriget blev Rommel kvar i armén och skrev boken Infanterie greift an år 1937, som skildrade hans upplevelser från första världskriget, och fick Hitler att upptäcka honom. Under andra världskriget fick han befäl över pansartrupper i Frankrike och Afrika och det var här hans mod, snabbhet och självständighet kom till sin rätt, men också väckte kollegors missnöje. Erwin Rommels stora genombrott var dock som befälhavare över den tyska afrikakåren. Här ignorerade han de italienska befälhavarna som formellt stod över honom och genomförde en mycket rörlig krigsföring. Lyssna också på Frankrikes fall maj-juni 1940. Rommel i ett möte med officerare i Frankrike, juni 1940. Bundesarchiv, Bild 146-1972-045-08 / CC-BY-SA 3.0; Wikipedia. Musik: Fog Of War av Melodies in Motion; Storyblocks audio Klippning: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marie-Louise Carven var en av Frankrikes mest framgångsrika, men minst kända modeskapare. Hon var också en av de kortaste, men det var också längden som lade grunden till hennes långa karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marie-Louise Carven grundade sitt modehus Carven samma år som Christian Dior och Pierre Balmain, 1945, men överlevde dem båda. Hon slutade som designer först på nittiotalet, när hon fyllt 84 år och avled flera år senare 2015, 105 år gammal.Fast modemärket Carven har levt vidare och har idag fått en nytändning, tack vare märkets senaste designer Louise Trotter. Hon gjorde till och med så bra ifrån sig att hon redan har snappats upp av Bottega Veneta, efter bara tre kollektioner.Den dynamiska kvinnan som skapade märket, Marie Louise Carven, är däremot ganska så okänd, även bland modeentusiaster. Men kanske kommer det snart att förändras. Den 24 januari 2025 öppnar nämligen museet Louvren i Paris sin första modeutställning någonsin och då riktas extra uppmärksamhet mot just Marie-Louise Carven och hennes modehus.I veckans program pratar vi med modekritikern och författaren Susanna Strömquist om den kommande utställningen på Louvren. Hur pass stort är det egentligen att de nu, för första gången på mer än 230 år, visar sin första fullskaliga modeutställning? Vi pratar också med Marcus Nilsson och Johanna Fock från auktionshuset Bukowskis om lyxmärken på andrahandsmarknaden som inte får särskilt mycket uppmärksamhet och därför går för relativt låga priser. Och så förklarar Nellie Topalidis på modellagenturen MIKAs varför fotomodeller förväntas vara så långa.

Berättelsen hur världens dyraste tonåring blev en bricka i ett storpolitiskt drama Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Under 00-talet börjar det viskas om ett nytt fenomen i den franska fotbollen. Det pratas om en pojke från Parisförorten Bondy som är ljusår bättre än sin omgivning.Hans namn är Kylian Mbappé, och det dröjer inte länge innan Europas storklubbar står på kö för att försöka locka till sig honom.Hans tidiga karriär blir en riktig fotbollssaga – från Bondy till storlaget Paris Saint-Germain, via Monaco, blir han världens dyraste tonårsvärvning. Och 19 år gammal får han lyfta VM-pokalen inför ögonen på Frankrikes president Emmanuel Macron.Det är också Macron som några år senare blir indragen i ett seglivat triangeldrama som pågår mellan Kylian Mbappé, den spanska klubben Real Madrid, och Mbappés arbetsgivare PSG som ägs av Qatar.Gränsen mellan sport och politik suddas ut när qatarierna hamnar i en infekterad konflikt med grannlandet Saudiarabien, och det som händer kring Kylian Mbappé när den mynnar ut i ett proxykrig på fotbollsplanen.Trots att han erbjuds rikedomar som får andra proffskontrakt att blekna i jämförelse hamnar Kylian Mbappé till slut på kollisionskurs med sin arbetsgivare. Efter ett omtalat besök i Stockholm hösten 2024 når det bråket nya höjder.Det här är berättelsen om underbarnet som utsågs till guldgosse, fransk fotbolls nye kronprins, men vars krona hamnade på sned.I avsnittet hörs journalisterna och fotbollsexperterna Johanna Frändén, Olof Lundh och Jonathan Johnson, samt åklagareEn produktion av Dist, vintern 2025.Programledare och producent: Vendela LundbergReporter: Patrick StaneliusLjudmix: Fredrik NilssonLjudklippen i programmet är hämtade från Fifa, BBC, BT Sport, Bein Sport, Al-Jazira, Talksport, AFP, France 24, Le Figaro, Netflix.

I veckans Stil ska vi glänta på dörren till Frankrikes största, kändaste, rikaste och mest älskade författare Victor Hugos fantasifullt inredda hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Victor Hugo var inte bara en enormt produktiv man som på ett imponerande sätt växelverkade mellan olika genrer – romaner, essäer, poesi och politik – under sextio års tid. Han hade också en grandios stil och personlighet som matchade den maxade produktiviteten. Hans livsmotto skulle kunnat ha varit: ”mycket är mer och bättre”. Och det gällde det mesta – pengar, mat, inredning, fester och inte minst sex.I veckans program pratar vi med konsthistorikern Veronica Hejdelind om Victor Hugos excentriskt inredda hem på kanalön Guernsey strax utanför Normandies kust. Vi ringer också upp artisten Peter Jöback som spelar huvudrollen i arenauppsättning av Les Misérables som nu har nypremiär. Och så berättar vi om den andre Victor Hugo, nämligen modeskaparen Halstons strulige pojkvän.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni har en Trump-relation som sticker ut. Det ger henne en stark maktposition i EU. Samtidigt har Elon Musk gått till verbalt frontalangrepp mot Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan EU hitta en samlad strategi för den nya eran i Vita huset? Dessutom om hur Frankrikes premiärminister Francois Bayrou klarat sig sin första tid på posten. Kan han bli mer långlivad än sin företrädare som fälldes efter budgetbråket december? Och nu ska EU:s nya ledarskap börja jobba. Hör om frågorna som ligger högst upp på agendan och om den nya ordningen med ”informella retreats” för EU-ledare.Podden spelades in i Bryssel måndagen den 13 januari.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Uppkavlade ärmar och offensiva utspel när den franska politiska turbulensen fortsätter. Hör om Le Pens motiv och strategi för att utmana Macron. Frankrike står nu utan regering och budget, men har stora ekonomiska problem som måste lösas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I skuggan av den politiska krisen i Frankrike samlades världsledare i Paris för att delta vid återöppnandet av Notre Dame på lördagen. Flera europeiska ledare fick då ett viktigt tillfälle att tala med Donald Trump och Macron, Zelenskyj och Trump möttes även separat på Élyséepalatset. Men det var en stukad Macron som stod värd för 50 stats- och regeringschefer. Hör om vad som kan bli hans nästa drag för att lösa Frankrikes politiska låsning. Bakgrund till den nuvarande krisen är ett budgetbråk, som i sin tur bottnar i svåra ekonomiska problem för Frankrike. Hur illa är det med räkenskaperna och kommer president Macron och en ny premiärminister att kunna få landet på rätt köl?Medverkande: Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Alice Petrén, Frankrikekännare och tidigare korrespondent i Paris för Sveriges Radio.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Frankrike kastas in i turbulens och ovisshet efter regeringens historiska kollaps. Vad händer nu och hur mycket är det politiska dramat i Paris en kamp om presidentposten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frankrikes premiärminister Michel Barnier fälldes av oppositionen i nationalförsamlingen på onsdagskvällen. Inte sedan 1962 har en fransk premiärminister fällts i en misstroendeomröstning och Barnier tvingas kasta in handduken som den som suttit kortast tid på posten i Frankrike i modern tid. Nu riktas blickarna mot president Emmanuel Macron och mot Nationell samlings Marine Le Pens politiska strategi. Medverkande: Cecilia Blomberg, korrespondent i ParisProgramledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Frankrikes regering faller efter misstroendeomröstning. Fortsatta strider i Syrien. TIMSS-mätning: Svenska elever blir allt bättre i matematik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Semesteridyllen i Stellenbosch förvandlas till en mardröm när magsjukan slår till och tvingar Sanne och familjen att ställa in sitt efterlängtade safari. Samtidigt delar Sebastian en galen magsjukehistoria från Frankrikes riviera som bjuder på trauma. Sanne över det ständiga dilemmat med reklammärkningar och kritik från influencersfären. Och Sebbe ertappas i poolen med alla sina prylar på huvudet. Välkomna!Obvi klippt av @thepodfather_magnus. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 29 oktober 1956 inledde Israel en invasion av Sinaihalvön. Detta var en förevändning för Storbritannien och Frankrike att ingripa militärt. De krävde att både Egypten och Israel skulle dra sig tillbaka från kanalen, samtidigt som de attackerade egyptiska mål.USA och Sovjetunionen fördömde attacken. President Eisenhower vägrade stödja sina allierade och krävde ett eldupphör. FN:s generalförsamling röstade för att skicka en fredsbevarande styrka. Under ekonomiska och diplomatiska påtryckningar tvingades angriparna dra sig tillbaka i december.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om Suezkrisen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med idéhistorikern Klas Grinell som är aktuell med boken Suezkrisen.Den 29 oktober 1956 inledde Israel sin invasion av Sinaihalvön. Operationen, kallad "Kadesh", syftade till att återöppna Tiransundet och Aqabaviken. Israeliska fallskärmsjägare landade nära Mitlapasset, vilket markerade början på en snabb framryckning. Två dagar senare anslöt sig brittiska och franska styrkor till offensiven.Striderna intensifierades snabbt. Israeliska styrkor avancerade genom Sinai, medan brittiska och franska trupper landade vid Port Said och Port Fuad för att ta kontroll över Suezkanalen. Egyptens president Nasser svarade med att blockera kanalen genom att sänka 40 fartyg.Konflikten mötte omedelbart internationellt motstånd. USA:s president Eisenhower och Sovjetunionens ledare Chrusjtjov fördömde invasionen. Under intensivt diplomatiskt tryck, särskilt från USA, tvingades de invaderande styrkorna snart att dra sig tillbaka. En FN-ledd fredsbevarande styrka (UNEF) sattes in för att övervaka tillbakadragandet och upprätthålla freden.Under starka ekonomiska och diplomatiska påtryckningar tvingades angriparna dra sig tillbaka. I december 1956 lämnade de sista brittiska och franska trupperna Egypten. Israel drog sig tillbaka från Sinai i mars 1957.Suezkrisen blev en diplomatisk seger för Nasser och Egypten. Nasser framstod som en hjälte i arabvärlden för att ha stått emot de gamla kolonialmakterna. Den visade också USA:s växande inflytande i Mellanöstern på bekostnad av de gamla kolonialmakterna. Suezkrisen markerade slutet på Storbritanniens och Frankrikes roll som stormakter.Bild: Premiärminister Gamal Abdel Nasser och några medlemmar av RCC (Revolutionära kommandorådet) välkomnas av jublande folkmassor i Alexandria efter undertecknandet av ordern om brittiskt tillbakadragande. (Salah Salem sitter framför Nasser med solglasögon), Kamal el-Din Husseini (bakom Salem), Anwar Sadat (endast delvis synlig, bakom Husseini), Abdel Hakim Amer (står bakom Nasser, ansiktet syns inte). Abdel Latif Boghdadi och Hussein el-Shafei är närvarande i bilen, men syns inte. Wikipedia. Public Domain.Musik: "Allahu Akbar" (arabiska: الله أكبر, bokstavligen 'Gud är störst') är en egyptisk pro-militär patriotisk sång komponerad av låtskrivaren Abdalla Shams El-Din 1954 och skriven av poeten Mahmoud El-Sherif 1955. Den användes först av de egyptiska väpnade styrkorna som marschsång under Suezkrisen 1956. Sången användes också som Libyens nationalsång under Muammar Gaddafis styre från 1969 till 2011. Wikipedia. Public Domain.Lyssna också på Sexdagarskriget 1967 – när kartan i Mellersta Östern ritades om.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marine Le Pen har de siste årene posisjonert seg som en utfordrer i fransk politikk. Hva skal til for at hun i 2027 blir republikkens neste president? Gjest: Tom Solstad, næringslivsleder og forfatter av boken «Det polariserte Frankrike».See omnystudio.com/listener for privacy information.

Emmanuel Macron ser stukad ut efter sommarens val och vänstern ropar nu på hans avgång. Hör om Frankrikes nye premiärminister Michel Barnier och om Nationell Samlings nya inflytande som kungamakare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vänsteralliansen blev största block i det franska parlamentsvalet i juli. Men trots det har Macron nu utnämnt den konservative högerpolitikern och tidigare EU-kommissionären Michel Barnier till premiärminister. Nu kokar missnöjet på vänstersidan, medan Le Pens parti Nationell Samling syns i en helt ny position med stärkt politiskt inflytande. Samtidigt i Bryssel dröjer Ursula von der Leyen med att presentera den nya EU-kommissionen. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Marie Nilsson Boij, tidigare Sydeuropakorrespondent och Göran von Sydow, direktör för Sipes, Svenska institutet för europapolitiska studier.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

I Frankrike står en 70-årig man anklagad för att i flera år ha drogat sin 72-åriga fru och sedan låtit ett dussintal män våldta henne. Det var i slutet av 2020 som kvinnan kallades till en polisstation i södra Frankrike. Där fick hon höra en häpnadsväckande historia. Hennes make sedan 50 år hade, enligt polisen, krossat sömntabletter och blandat dom i hennes mat och dryck för att försätta henne i djup sömn. Sen hade han, tillsammans med flera olika män, våldtagit henne, samtidigt som det hela filmades. Övergreppen, som kvinnan inte hade någon aning om, pågick i nästan tio år. Nu har rättegången inletts, och offret, den 72-åriga kvinnan, har begärt att den ska vara öppen för allmänheten. Fallet har minst sagt väckt starka känslor och har drivit på debatten om Frankrikes syn på sexuella övergrepp och samtycke – men samtidigt så har rättegången bara börjat å frågan är hur mycket det kommer att påverka landet på lång sikt. Så vad är det egentligen som har hänt? Hur har det franska folket reagerat och kommer det här fallet att få några politiska konsekvenser? Gäst: Johan Tollgerdt, frilansreporter, boende i Frankrike. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Avsnitt i klippet: France 24. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Trots att själva landstigningen på Normandies stränder var över, var inte operation Overlord avslutat. Vägen till Paris och befrielsen av Frankrike var fortfarande kantad av en mycket kapabel tysk motståndare beordrad att slåss tills inget fanns kvar.Det brohuvud som landstigningen hade inneburit var fortfarande känsligt för riktade motoffensiver, och inte heller hade striderna i vare sig Caen eller Saint-Lô varit framgångsrika.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om fortsättningen på Operation Overlord och befrielsen av Frankrike.Efter landstigningen stod Montgomerys anfall mot Caen och stampade utan resultat och det skulle ta en månad innan staden föll. I slutändan var det de allierades luftherravälde som vann dagen, till kostnad av tusentals civila liv och en stad i ruiner. Samma sak gällde staden Saint-Lô som låg straxt västerut. Först i mitten av juli säkrades Saint-Lô. Caen och Saint-Lô var strategiskt viktiga städer för de allierade. Utan dem under kontroll, skulle de allierades brohuvud aldrig vara säkert.När dessa positioner var tagna i slutet av juli och början av augusti, övergick de allierade till att försöka ringa in det kvarvarande tyska motståndet runt Falaise. Denna offensiv ledde till den i historieskrivningen mycket omtalade Falaise-fickan, i vilken runt 50 000 tyska soldater i armégrupp väst skulle bli infångade. Framgångsrikt kan tyckas, men i själva verket ledde oklara order och motsättningar inom den allierade befälskåren till att den största andelen av den tyska armén faktiskt undkom med stor del av sin utrustning i behåll. De som blev kvar i fickan har Hitler att tacka, som trots dåliga utsikter och utan tillgång till bränsle, beordrade sina generaler på marken att gå till motanfall djupare in i den ficka som de allierade hade skapat runt den tyska armén.När armégrupp väst väl var utslagen och de centrala knutpunkterna var under kontroll i norra Frankrike, inleddes nästa del i landstigningen. Frågan var dock vilken riktning man skulle ta? Eisenhower tvekade länge om något krut skulle läggas på att befria Paris, eller om man istället skulle rikta den allierade offensiven direkt österut, gå mot floden Rhen, och låta den tyska garnisonen i Paris, ledd av Dietrich von Choltitz, svälta ut sig själv. Ingen önskade göra ett nytt Stalingrad av Paris, och de allierade var medvetna om att Hitler beordrat att Paris skulle läggas i ruiner om staden inte kunde hållas.Politiken kom dock ifatt Eisenhower, och efter påtryckningar från General De Gaulle, samt insikten att det kunde vara farligt att ha ett tyskt hot mot de allierades flanker under den fortsatta offensiven, fattades beslutet att Paris skulle befrias. Vid det här laget var dock en av General De Gaulles närmsta män, LeClerc och den 2:a Franska pansardivisionen redan på väg. Frågan var bara hur den tyska garnisonen och von Choltitz skulle reagera, och vilken roll skulle den franska motståndsrörelsen spela i detta drama. Skulle Paris brinna?Bild: Pariasare kantar Paris paradgata Champs Elysees för att Fria frankrikes stridsvagnar och General Leclercs 2:a pansardivision passerar genom Triumfbågen, efter att Paris befriades den 26 augusti 1944. Bland folkmassan kan ses banderoller till stöd för Charles de Gaulle. Foto: Jack Downey, U.S. Office of War Information, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Landstigningen i Normandie 1944 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Minns du när Anne Hathaway dejtade en miljon-bedragare? Karin berättar om Raffaello Follieri, en man som låtsades känna påven för att scamma till sig fastighetsmiljoner och dejta stackars Anne. Anna berättar om franska storskurken och megakändisen Jacques Mesrine som tillsammans med Jeanne Schneider gav sig ut på Bonnie & Clyde-ig brottsturné i Nordamerika. BLAND ANNAT

Macron oppløser nasjonalforsamlingen, det utlyses nyvalg, det er opptøyer på Ny-Caledonia og ytre høyre vokser frem i EU-parlamentet. Hvem er bedre til å takle dette temaet enn Einar Tørnquist og podkasten 198 Land? Vel, svaret på det er Kjerstin Aukrust og podkasten Frankrike forklart. Derfor har vi slått på tråden til nettopp Kjerstin for å forklare de trofaste 198-lytterne om hva som skjer i Frankrike.Produsert av Martin Oftedal, PLAN-B Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Borgarflickan som mot alla odds blev Frankrikes mäktigaste kvinna och vann kungens hjärta. Men för sin dröm fick hon betala med sin egen hälsa, och tvingades utstå hela det franska folkets hat och avsky. Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play. Uppläsare: Emma PetersScenuppläsare: Zardasht RadRedaktionen för detta avsnitt består av:Jenny Bergman – manus och researchMårten Andersson – producentViktor Bergdahl – ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Fabian Persson, professor i historia vid Linnéuniversitet.Vill du veta mer om Madame de Pompadour? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Madame de Pompadour av Nancy MitfordMadame de Pompadour av Herman Lindqvist

Efter valet blir före valet när Frankrikes president chockat genom att upplösa landets parlament. Hör om det skyhöga spelet för att syna Le Pen och högernationalisterna och hur Europasamarbetet kan påverkas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom eftervalssnack om Italien, Spanien, Tyskland och Ungern. Nu börjar också Europapolitikens egen silly season, då nya det nya Europaparlamentet ska formera sig, en ny kommission ska komma på plats och unionens samtliga topposter tillsättas. Vi pekar ut de viktigaste hållpunkterna framåt. Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Sieps. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Han börjar på botten, hittar räddningen i skådespeleriet och blir en av Frankrikes mest folkkära personer. Sedan kommer våldtäktsanklagelserna, en efter en. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Med över 250 filmer på cv:t har Gérard Depardieu haft en karriär som få andra. Sedan genombrottet i Bertrand Bliers ”Flörtkulorna” (1974) har han hunnit spela präst, pundare och allt däremellan. Under nästan ett halvt sekel har han, med sin alldeles särskilda slags frenesi, varvat prestigefilmer med fåniga familjekomedier. Han har gestaltat några av den europeiska historiens mest framträdande karaktärer – och länge betraktas han som något av en fransk nationalklenod.Men idag är bilden av den tidigare så folkkära skådespelaren en annan. Efter dussintals fylleskandaler, en flytt till Ryssland och en uppmärksammad bromance med Vladimir Putin finner sig Depardieu nu även vadandes i våldtäktsanklagelser och polisutredningar.Det här är en historia om dysfunktionalitet, att tvingas bli vuxen alldeles för tidigt och att återuppfinna sig själv på nytt, utan att egentligen förändras ett dugg.I avsnittet medverkar bland andra Cecilia Blomberg, programledare och kritiker på Sveriges Radios kulturredaktionen, och Helena Lindblad, filmredaktör på Dagens Nyheter.Avsnittet gjordes våren 2024 av Dist.Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare: Hateff MousaviyanSlutmix: Fredrik NilssonLjudklippen i avsnittet är hämtade från Sveriges Radio, France24, Complément d'Enquête, The Tonight Show with Jay Leno, The Late Show with David Letterman, Golden Globe, AFP, Al Jazeera, The Hollywood Reporter, ”Les Valseuses”, ”Cyrano de Bergerac”, ”Green Card”, ”Asterix och Obelix möter Caesar”.Boken ”Ça s'est fait comme ça” och dokumentären ”L'homme dont le père ne parlait pas” har varit till särskilt stor hjälp under arbetet.

Skrällarna och vändningarna. Vinnarna och förlorarna. Frankrikes valdrama och ytterhögerns framgång. Europapodden ringar in de viktigaste ögonblicken från valnatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Efter EU-valet vad händer nu i Bryssel? Rösterna kontrollräknas fram till 17. Gantz lämnar Israels krigskabinett. Statsministern efter EU-valet. Politisk analys dagen efter valet. Tyskland och Frankrikes valresultat. Statsvetare om EU-valet. Läget för EU:s stöd för Ukraina. Ledarskribentspanel om valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.