Podcasts about studier

Avsnitt 175 av Hälsoveckan by Tyngre handlar om en artikel i NY Times med titeln Is Red Meat Bad for Your Heart? It May Depend on Who Funded the Study och en “granskning” av olika dieter som publicerades av DN för en dryg vecka sedan som hette De sex bästa viktmetoderna – hitta den som passar dig. Mest intressant av dessa är utan tvekan artikeln i NY Times som handlar om en ny studie där man undersökt om resultatet i interventionsstudier på rött kött är positiva, neutrala eller negativa beroende på vem som sponsrat studien. Resultatet visade att inga studier som visade på negativa resultat var sponsrade av köttindustrin medan inga studier som visade på positiva resultat hade någon annan sponsor än köttindustrin. Effekten verkade helt bero på att man i studier sponsrade av industrin valt att jämföra rött kött med någonting som troligen skulle vara sämre medan man i studier som haft andra sponsorer istället jämfört rött kött med alternativ som generellt sett anses som bättre. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:11) Studier på rött kött är bara positiva när industrin sponsrar dem (00:27:33) DN har gjort en usel granskning av olika dieter

Endelig kommer det en nyhetsepisode etter to uker med historiefokus! Prinsesse Ingrid Aleksandra skal studere i Australia; hva tenker Ole-Jørgen og Caroline om det? Betyr det at prins Sverre Magnus må trå til? Det ser i alle fall slik ut, for prinsen har hatt sitt første solooppdrag! Utvides arbeidskraften i den norske kongefamilien? Vi lyttes!

(01:00): Blå partier vil give skoleledere ret til at smide elever ud. Medvirkende: Lise Bertelsen, undervisningsordfører for Konservative. (13:00): Kæmpe ukrainsk droneangreb mod Rusland. Medvirkende: Hans Peter Michaelsen, selvstændig forsvarsanalytiker og tidligere militæranalytiker ved Center for Militære Studier på Københavns universitet. (30:00): Venstre lyver om ulvedræbt trøffelhund. Medvirkende: Erling Bonnesen, landbrugs- og dyrevelfærdsordfører for Venstre. (44:00): Kæmpe ukrainsk droneangreb mod Rusland. Medvirkende: Stefan Weichert, journalist i Ukraine. Værter: Mathias Wissing & Kasper HarboeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Ole Petter, og Jørgen, spiller Oblivion.Nå har også Jørgen vært på loppemarked. Kraftig nedgang i søkere til IT-studier.Kontortvangen fortsetter i USA. Sjukt, men sant: H1-taggen endres.Sjukt, men også sant: Noen som melder en bug på kode24-klubben og får den faktisk fiksa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(02:00): Det handler om politisk chikane, når flere partier kritiserer Folketingets formand, Søren Gade. Medvirkende: Niels Thulesen Dahl, politisk analytiker Jyllands-Posten. (30:00): Ny hærplan: Bornholms forsvar styrkes og 5000 flere ansatte i Forsvaret. Medvirkende: Hans Peter Michaelsen, selvstændig forsvarsanalytiker og tidligere militæranalytiker ved Center for Militære Studier på Københavns universitet. (45:00): Formandskandidat til Nye Borgerlige har tidligere kritiseret partiet stærkt. Medvirkende: Anahita Malakians. formandskandidat i Nye Borgerlige. Værter: Mathias Wissing & Kasper HarboeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

(02:00): JD Vance sender bredside mod europæiske lande i forbindelse med Irak-invasionen. Medvirkende: Matias Seidelin, sikkerhedspolitisk seniorkorrespondent på OLFI, forfatter og ekspert i amerikansk politik (30:00): Danske soldater sendes på kurser i Ukraine. Medvirkende: Hans Peter Michaelsen, selvstændig forsvarsanalytiker og tidligere militæranalytiker ved Center for Militære Studier på KU (39:00): Asteroide på vej mod jorden har ændret kurs. Medvirkende: Henrik Stub, cand.scient. fra Københavns Universitet i astronomi, fysik og matematik Værter: Peter Marstal og Toke GrippingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

(02:00): Zelenskyj bekræfter ukrainske soldater i Belgorod-regionen. Medvirkende: Johan Gröne Christensen, forskningsassistent på Center for Militære Studier. (08:00): Nordsjællands Politi skal genoptage sag: En kritik af politiets arbejde. Medvirkende: Jens Møller Jensen, tidligere drabschef og Ulrik Sjølin, forsvarsadvokat med speciale i strafferet. (20:00): Ulønnet praktikplads ved Silkeborgs borgmester. Medvirkende: Viggo Thinggaard, formand for Socialdemokratiet i Silkeborg Kommune. (30:00): Aktiemarkedet ser lysere ud fra morgenstunden. Medvirkende: Otto Friedrichsen, Viceinvesteringsdirektør hos kapitalforvalteren Formuepleje. (42:00): Militæranalytiker: Bornholm er truet. Men er det rigtigt? Medvirkende: Alexander With, militæranalytiker Værter: Kasper Harboe & Mathias WissingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Enligt regeringsformen ska regeringen, som en del av sitt beredningsarbete, inhämta upplysningar och yttranden från berörda myndigheter, kommuner, sammanslutningar och enskilda. Men hur detta grundlagsstadgade remissväsende mår och fungerar är svårt att veta då det är sparsamt studerat. Därför har Elin Berglöf, Ole Settergren och Göran Sundström på uppdrag av ESO studerat hur statliga myndigheter arbetar med remisser från regeringen och hur de uppfattar detta arbete. För att skapa en bredare bild har de synat 20 000 remissvar på Ds:ar och SOU:er samt intervjuat 40 chefer och medarbetare vid tolv myndigheter. Göran Sundström berättar vad man kommit fram till i denna centrala förvaltningsfråga som i förlängningen är en väsentlig del i vårt demokratiska styre. 2024:5 På upplyst grund – en ESO-rapport om myndigheternas remissarbete https://eso.expertgrupp.se/rapporter/2024_5_pa_upplyst_grund/  Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) https://eso.expertgrupp.se/ ESV – Hitta remissvar https://datalabb.esv.se/remissai/ Svara på remiss – Statsrådsberedningen SB PM 2021:1   https://www.regeringen.se/contentassets/ee59c69b63014c19a08b0e8ca47334b2/svara-pa-remiss-pm2021_1.pdf

(01:00): "Ulovligt": Kendt influencer kopierer opskrifter uden tilladelse. Medvirkende: Cordelia Weber, undersøgende journalist på RADIO IIII. (13:00): Forsvarsministeren: Danmark skal indkøbe flere F-35-kampfly. Medvirkende: Hans Peter Michaelsen, selvstændig forsvarsanalytiker og tidligere militæranalytiker ved Center for Militære Studier på KU. (31:00): Dansk Bilbrancheråd: Forsikringsselskabers forklaring på dyrere bilforsikringer er ikke rigtig. Medvirkende: Erik S. Rasmussen, direktør i Dansk Bilbrancheråd. (45:00): Statsministeren adresserer Trumps vedvarende interesse for Grønland. Medvirkende: Brian Weichardt - politisk kommentator på RADIO IIII og vært på Sig' Det Løgn Værter: Kasper Harboe og Mathias Wissing See omnystudio.com/listener for privacy information.

Känner du till begreppet perinealmassage inför födseln, och vilka fördelar det kan ha? Att massera perineum - mellangården - bidrar till att öka vävnadens elasticitet och hjälper dig också att öva på avslappning av bäckenbotten. Studier har visat att daglig perinealmassage från graviditetsvecka 34 minskar risken för större bristningar, minskar smärtan i mellangården efter födseln och förkortar återhämtningen efter att du fött. I avsnittet går Carina och Rebecka igenom tips kring hur du gör perinealmassage, och tipsar om ett supersmart och bekvämt hjälpmedel för massagen : Frida Mom Redo-att-krysta Perineal massagestav! Avsnittet är i samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Studier visar att många idrottare har ätstörningar eller får inte i sig nog med energi. Det kan leda till exempelvis sämre muskeluppbyggnad, utebliven mens, låga testosteronnivåer, benskörhet och skador. I detta avsnitt möter vi Anna Melin, professor i idrottsvetenskap och expert på frågor om energibrist och träning. Hon berättar om orsakerna till att idrottare äter för lite, hur det påverkar kroppen och hur vi kan vända trenden, med exempelvis mer kunskap om idrottsnutrition. Anna ger råd till tränare, idrottsutövare och föräldrar om hur vi skapar en bra träningsmiljö och vilka tecken på ätstörningar man ska vara vaksam på. Avsnittets längd: 28 min.

Jacob och Wille gästas av forskaren Daniel Jansson i dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack. Daniel har erfarenhet som fystränare inom lagidrotten men de senaste åren så har han varit uppe i Umeå och forskat på framför allt styrketräning av barn med fokus på barn innan puberteten. I det här avsnittet berättar Daniel både om sin egen forskning och en hel del om forskningsläget i övrigt, utmaningarna med att forska på barn och osäkerheten som finns när man försöker föra över metoder som används på vuxna till barn. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om ljusare tider med bättre väder (00:05:20) Veckans gäst, Daniel Jansson om barn och styrketräning (00:07:20) Sikte på att arbeta med träning och lagidrott redan från start (00:08:45) Arbete med fysträning inom AIK fotboll bland både barn och vuxna (00:11:04) Vägen till praktiken till forskning på styrketräning av unga barn i Umeå (00:14:15) Kan barn inte öka i muskelmassa från styrketräning? (00:19:06) Studie på hormonsvar hos barn direkt efter ett styrketräningspass (00:20:28) Indelning i preburtal eller pubertal är inte alltid det lättaste (00:25:11) Är det akuta svaret av hormoner verkligen betydelsefulla på sikt? (00:29:11) Barn bli starkare och får förbättrad prestation av de med (00:30:09) Det var väldigt svårt att rekrytera försökspersoner till studien (00:37:33) Vad korrelerar med ökad styrka hos barn? (00:40:16) Hur ska man mäta relativ styrka eller relativ syreupptagningsförmåga hos barn? (00:48:26) Träningserfarenhet korrelerade inte med styrka i studien men... (00:51:08) Barn blir mindre trötta och återhämtar sig snabbare (00:56:33) Vi vet att det finns skillnader men väldigt lite om i fall det har praktisk betydelse (01:00:50) Det som Daniel tror är bäst i de modeller som finns för långsiktig utveckling för barn inom idrotten (01:06:48) Styrka, koordination och anaeroba förmågor är vanligen mer långvarigt hos barn (01:10:29) Studier med mer långsiktig uppföljning från fysträning på barn hade varit intressant (01:13:47) Annan forskning på fysisk aktivitet och hälsa hos små barn (01:19:53) Förhoppning om att få pengar till framtida studier på tjejer

Vilka är hoten mot svensk  tävlingssimning i framtiden? Vi tittar på Idrottsgalan. Studier i USA - kan bli problem i framtiden när simprogrammen skalas bort.

Tillbaka efter ett par veckors uppehåll! Pontus hittar en Sagan om Ringen-referens under VM-kvalet, vi pratar om Champions Cup, studier som visar att man kan särskilja elitspelare på endast personlighetsdrag och Isa har aura. Med mera!Hoppas ni gillar avsnittet!Support the show

Unge mænd og kvinder bliver mere og mere splittede i deres holdnigner til ligestilling. Studier fra både Danmark, USA og andre lande peger på at mens unge kvinder mener der er lang vej igen, mener flere og flere unge mænd at ligestillingen er gået for langt.En del bebrejder internettet og sociale medier for denne udvikling. Her finder unge manfluencere som Andrew Tate, Jordan Peterson, Sneako der deler holdninger til kvinders bodycounts, hvordan man får grindset og pisker en stemning op om at maskuliniteten i vesten er i krise. Selvom ideerne er dybt reaktionære og i mange tilfælde direkte hadefulde, lader det til at den type indhold går som varmt brød på TikTok og Youtube. Hvordan kan det egentlig være?Vores gæst i studiet i dag hedder Maja Brandt Andreasen, og sammen med sine to kolleger Debbie Ging og Catherine Baker, har hun lavet et eksperiment for at finde ud af: Hvor lang tid går der fra en ung mand opretter en TikTok konto, til han bliver fodret med noget af det her indhold? Hvad fortæller det ham, og hvem er de manfluencere, der står bag. Manosfæren er en serie af Cybernauternes podcast, hvor vi sætter fokus på de digitale rum hvor mænd mødes og diskuterer køn og maskulinitet - og er enten kritiske overfor, eller direkte modstandere af feminismen. Du kan høre de andre episoder ved at finde Cybernormer dér, hvor du hører podcasts. Værter: Maia Kahlke Lorentzen og Theis Molin Gæst: Maja Brandt AndreasenStøt Cybernauterne på PatreonKilderhttps://antibullyingcentre.ie/wp-content/uploads/2024/04/DCU-Recommending-Toxicity-Summary-Report.pdfhttps://antibullyingcentre.ie/wp-content/uploads/2024/04/DCU-Toxicity-Full-Report.pdfhttps://politiken.dk/debat/art9773112/Der-er-opstået-en-kæmpe-kløft-mellem-unge-mænd-og-kvinderhttps://www.theguardian.com/world/2024/feb/02/first-edition-gen-z-men-women-politicalhttps://www.bbc.com/news/world-europe-66581218https://www.bbc.com/news/world-europe-66604827https://www.bbc.com/news/world-europe-66604827Black manosphere podcasthttps://hopenothate.org.uk/2019/02/18/state-of-hate-2019-manosphere-explained/Under indflydelse: https://cybernauterne.dk/blog/under-indflydelse-rapport-ekstreme-digitale-faellesskaber/Lydklip: https://www.banned.video/watch?id=6796fabb9c12ac2295ec6672https://vm.tiktok.com/ZNeEgshLS/https://www.tiktok.com/@zealous_mindset/video/7140899057261727019? https://www.tiktok.com/@thegreatermeaning/video/7220397556872776965?https://x.com/zei_squirrel/status/1331509448637116418 https://www.youtube.com/watch?v=0nTEfx44pws https://www.youtube.com/shorts/hPYoe147jW8https://www.youtube.com/shorts/aHpN4B0usPwhttps://www.youtube.com/shorts/FoI3FCkcoYkhttps://www.youtube.com/shorts/FoI3FCkcoYk Kisoan og Emil Andersen Live (24/8/2024, optagelse)Oscar Ærø, Wifey Material, TikTok

I det tvåhundrasjätte avsnittet av ”Maratonlabbet - en podcast om löpning” pratar vi om de (tillåtna) kosttillskotten som kan öka prestationsförmågan. ”The big five”, som sedan tidigare är erkända av vetenskapen som prestationshöjare, är koffein, bikarbonat, nitrat, beta-alanin och kreatin och vi går igenom vad de kan bidra med och hur de ska intas. Dessa fem tillskott kan snart få sällskap på listan av ett sjätte, nämligen ämnet isotiocyanater som finns i hög mängd i bland annat broccoligroddar. Studier har visat att ämnet kan sänka laktatet på submaximala intensiteter mellan 3-8mmol, sänka den oxidativa stressen på kroppen och bibehålla högre blodsockernivåer under sömnen. Tre effekter som i sin tur har visat sig vara prestationshöjande, ett insikt som ligger bakom den nya produkten Nomio som har lanserats på bred front de senaste veckorna. Vi pratar med en av forskarna bakom den nya upptäckten. Erik och Johan har mötts i en spännande duell på 3 000 meter under tävlingen Vinthundsvintern. En distans som ingen har någon större erfarenhet av och där Johan på pappret skulle kunna hota Erik. Hör mer om vem som gick segrande ur poddkampen och om ”ångesten” inför loppet.  Följ Maratonlabbet under den åttonde säsongen för att lära er mer om löpning och för att se om Johan Forsstedt och Erik Olofsson klarar sina smala mål på 10 kilometer, halvmaraton, Lidingöloppet, maraton och ultralöpning.

Kåre er prodekan ved fakultet for helsevitenskap og er svært opptatt av studentenes trivsel og studentenes oppfatning av utdanningen som tilbys ved fakultetet. Studenter kan oppleve ensomhet, vanskeligheter med økonomi, og stort prestasjonspress. Mange studenter kommer ut i klinikken med lite praktisk erfaring. Her kan blant annet simulering og trening være med på å gjøre studentene bedre forberedt, sammen med refleksjon rundt treningen i etterkant. Utdanningene må revideres jevnlig for å sikre at de møter kompetansekravene, spesielt innen digital kompetanse. Han ønsker at universiteter og praksissteder samarbeider enda mer om læringsmiljøet. Kåre gleder seg over at studentene er tilbake på campus etter pandemien Han nyter å gå nedover Pilestredet og tenke på at studentene er fysisk tilbake på plass i bygningene de hører hjemme i, og at det foregår det masse læring der inne.

AI omformar affärsmodeller och organisationer. Vi diskuterar boken Competing in the Age of AI av Marco Iansiti och Karim R. Lakhani, och utforskar hur AI möjliggör snabbare tillväxt, effektivare processer och nya sätt att tänka kring affärer. • AI:s påverkan på företagsmodeller: Hur AI-driven teknik skapar möjligheter för företag att skala upp och förbättra sin verksamhet. • Strategiska fördelar med AI: Hur företag kan använda data och algoritmer för att fatta bättre beslut och förutse marknadstrender. • Etiska och regulatoriska utmaningar: Vi diskuterar de etiska övervägandena kring AI-användning och de regulatoriska utmaningar som företag står inför. • Studier och exempel: Vi går igenom hur företag som Amazon, Google och Ant Financial använder AI för att leda sina industrier. • Tips för ledare: Praktiska råd för hur ledare kan integrera AI i sina strategier och organisationer för att skapa långsiktig framgång.

Donald Trump drømmer om at eje og kontrollere Grønland, og han vil ikke afvise at tage økonomisk eller militær tvang i brug for at få det til at ske. “Make Greenland great again,” skriver Trump på sociale medier, mens hans søn, Donald Trump Jr., fik skabt drama, da han tirsdag tog en eftermiddag i Nuuk, hvor han uddelte MAGA-kasketter, tog selfies og gav gratis frokost. Den højspændte situation ramler ind i en tilspidset debat om grønlandsk selvstændighed og et grønlandsk valg senest d. 6. april i år. Hvorfor er Grønland så vigtig for Trump netop nu? Er han ude efter at skaffe sig en magt, han i store træk allerede har? Og er det overhovedet realistisk, at Grønland bliver en del af USA? Gæst: Kristian Søby Kristensen, seniorforsker og leder af Center for Militære Studier på Københavns Universitet Vært: Jacob Grosen Tilrettelæggelse og produktion: Tine Toft Grafik: Lotte Overgaard Der er lånt klip fra TV 2 See omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi starter dette året 2025 knallhardt med et knall navn-lege Torkil Færø som er tilbake hos oss for 6. gang. Han har nettopp lansert boken "Hvilekuren, en gamechanger som utforsker hvordan ro og balanse kan være nøkkelen til både helse og lykke. Dette er helt perfekt for det nye året, nå vil vi vie mer oppmerksomhet til hvilen. Lege Torkil Færø er mannen som tar biohacking til et nytt nivå ved å minne oss på at pause og hvile er like viktig som action og optimalisering. Den nye boken "Hvilekuren" og den forrige boken "Pulskuren" er fortsatt de eneste bøkene som handler om hvordan målinger kan brukes til bedre helse. Vi kan ikke vite hvor pulsen vår ligger uten å tracke. Slik tracking er en måte for oss å få signalene vi trenger for å vite når vi kan gi gass og når vi må trykke på bremsen. Altså lære balansen mellom aktivitet og hvileSamtalen med Torkil er inspirerende og han gjør helsefaget forståelig, hør om:Hvordan Torkil var som barn.Hvordan makse livet og få et helt år med erfaringer inn i et halvt år?Hvordan finne balanse mellom aktiviteter og fordøye det du gjør? Studier på bevisst restitusjon og hvordan pausene gjør deg mer produktiv/effektiv og bedre prestasjonerHvordan bruker Torkil kritikk som en mulighet?Hvordan du selv kan ta grep selv.Torkils første bok «Kamerakuren» som han selv mener er hans beste? Hvorfor det autonome nervesystemet er så viktig i forhold til å forstå og takle stress?Hvordan du kan finne hvile som bedrer helsen? Hva som er de største triggerne, mat er for eksempel verre for Torkil en dag på LegevaktenHvordan du kan bruke Garmin og forstå bodybattery systemet som er den beste måten å måle hvile på til nå. Torkil forteller om sitt møte på Garmin fabrikken i Kansas. Vi snakker om de forskjellige modellene. Måling gir retning og motivasjon Hva er og hvorfor er det nyttig med mikrohviler og mikro pauser? Er du en energisk type, kan du da hvile i fart?Hvorfor er en kald dusj så viktig for å roe nervesystemet? Cytokiner, tegn på betennelse er likt for de forskjellige stressorene.Hvordan alkohol ødelegger stressbalansen? Energidrikker og stress.Skrive prosess og stress måling.Hvordan kan vi bruke kunnskap om stress og hvile og se bakover og leve mer som vi gjorde tidligere?Hva er vår værste distraksjon akkurat nå? hvordan få til Dopamin frie dager med mindre stimuli?Hvordan er stresset hos barn og ungdom? og kan de ha glede av målinger som en følelse Gamification og kontroll?Mensturasjon og stress? Hvordan kan vi bruke målingene her?Utmattelse og stress, hvordan kan målingene bidra her?Winston Churchill var suksessfull og hadde en rå hvilepraksis. Skal vi ta tilbake middagsluren?Hvorfor kan smerte virke avstressende og roe nervesystemet? Hvordan kan vi bruke kunnskapen på en positiv måte?Hvorfor faste roer ned stresset og hvordan du bryter fasten uten for mye stress?På slutten så snakker vi om Torkils neste prosjekt. Han ligger ikke på latsiden og nå gleder vi oss til Solboken kommer ut. Her skiver han om solens kraft og energi og at dette er et undervurdert tema hos leger. Og hvordan vi kan konservere den. Vi er utviklet under sol og har celler som er konstruert for å bruke solenergi. Vi kan ikke fortsette å holde oss unna solen. Det er tusenvis av biologiske funksjoner som samarbeider med sollyset. Før antibiotika var det sol som ble brukt i medisin. Vi snakker om solkrem og Vitamin-D. Hør Torkils råd om Vitamin-D i mørketiden. Husk å teste nivå og bruke lysterapi om vinteren.Link til Podcasten Mestre Livet: https://podcasts.apple.com/no/podcast/mestre-livet-med-sandra-og-torkil/id1768262044Link til å kjøpe boken Hvilekuren: https://cappelendamm.no/_hvilekuren-torkil-faro-9788202802783Følg Torkil på Instagram: https://www.instagram.com/dr.torkil/Sjekk hjemmeside pulskuren: https://pulskuren.no/Takk til våre samarbeidspartnere i denne episoden:BLODPRØVER: amino.no Vår rabattkode: BHGKOLLAGEN: Osloskinlab.no Vår rabattkode i januar: Biohacking70HELSE KONGRESS BIOHACKING WEEKEND 2025: https://kongresspartner.no/no/biohacking-weekend-2025Hør våre tidligere podcaster med Torkil: https://podcasts.apple.com/no/podcast/biohacking-girls-din-podcast-for-optimal-helse/id1558343232?i=1000581328866https://podcasts.apple.com/no/podcast/biohacking-girls-din-podcast-for-optimal-helse/id1558343232?i=1000593072489https://podcasts.apple.com/no/podcast/biohacking-girls-din-podcast-for-optimal-helse/id1558343232?i=1000618926164https://podcasts.apple.com/no/podcast/biohacking-girls-din-podcast-for-optimal-helse/id1558343232?i=1000625872105https://podcasts.apple.com/no/podcast/biohacking-girls-din-podcast-for-optimal-helse/id1558343232?i=1000629013587

(02:00): Fhv. Udenrigskorrespondent: Trump er ligeglad med Grønlands suverænitet. Medvirkende: Per Nyholm, forfatter, tidligere udenrigskorrespondent for JP og fast søndagsskribent på avisen. (17:00): Elon Musk giver støtteerklæring til AFD i nyt debatindlæg. Medvirkende: Uffe Dreesen, korrespondent for TV2. (29:00): Gastrotools og Adam Price i video om stenbiderrogn til nytår: De burde oplyse om stenbiderens tilstand, siger ekspert. Medvirkende: John Clausen, næstformand i Danmarks Naturfredningsforening Lemvig og i formandskabet ved Limfjordsgruppen. (40:00): Den russiske udenrigsminister truer Danmark. Medvirkende: Hans Peter Michaelsen, selvstændig forsvarsanalytiker og tidligere militæranalytiker ved Center for Militære Studier på KU. (49:00): Danske Beredskaber har set sig nødsaget til at komme med en opfordring kort før nytårsfejringer. Medvirkende: Bjarne Nigaard, sekretariatschef i Danske Beredskaber. Værter: Anne Philipsen & Nicolai Dandanell.See omnystudio.com/listener for privacy information.

(03:00): Afgørelsen om Tange Sø er endnu en gang udskudt. Medvirkende: Morten DD Hansen, biolog og selvstændig naturformidler. (14:00): Fem personer er døde og 200 sårede efter en bil bragede ind i en menneskemængde på et julemarked i Magdeburg i Tyskland. Medvirkende: Tobias Stern Johansen, Tysklands-korrespondent for Kristeligt Dagblad. (33:00): Bosted gav urigtige oplysninger i sag om ætsningsskader. Medvirkende: Cordelia Weber, journalist på RADIO IIII. (47:00): Fortrolig rapport afslører (endnu flere) problemer i Forsvaret. Medvirkende: Hans Peter Michaelsen, selvstændig forsvarsanalytiker og tidligere militæranalytiker ved Center for Militære Studier på KU. Værter: Mathias Wissing og Anne Philipsen See omnystudio.com/listener for privacy information.

Vad har förgyllt din dag idag? Vad är du tacksam för med din dag eller kväll? Karlavagnens lyssnare berättar om det bästa med sin dag! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ibland är det bra att ta sig tiden att uppskatta nuet och dagen. Studier visar att tacksamhet kan ge många hälsofördelar, både fysiska och psykologiska. I kvällens Karlavagnen delar lyssnarna med sig av det bästa med sin dag. Kanske är det ett härligt möte med en annan person, en fin insikt, eller något oväntat eller roligt som hänt.Dagens höjdpunkt med Sanna LundellRing oss på 020-22 10 30, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook eller Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar efter Sportextra ca kl 23.07.

Benvenuti su "Layer 3," il podcast di ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Young Platform⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ che ogni lunedì, mercoledì e venerdì vi porta le principali tre notizie della giornata su finanza, macroeconomia e criptovalute. Vorremmo iniziare questo episodio con un breve viaggio indietro nel tempo, facendo finta che sia il 9 gennaio 2024. Ci siamo svegliati e abbiamo subito controllato le news, dato che tutti si aspettano, da un momento all'altro, l'approvazione degli ETF su Bitcoin da parte della SEC. Si è verò, siamo praticamente sicuri che l'attesissima notizia arriverà, ma non ci crediamo ancora al 100%. Vuoi per scaramanzia, vuoi per la paura di un cambio di rotta improvviso di Gary Gensler, finché non vediamo l'annuncio ufficiale non ci crediamo. E infatti, tac, l'annuncio ufficiale arriva maaa…anche subito la smentita. Mi sembra ancora assurdo se ci ripenso ma è così, l'account X della SEC è stato hackerato e il post sull'approvazione degli ETF non è reale. Per fortuna l'accaduto non ha pregiudicato quello che è poi realmente successo il giorno dopo, quando verso le 21:30 la SEC ha effettivamente approvato gli strumenti finanziari. Ma come mai vi stiamo raccontando questo? Probabilmente c'eravate e sapete cos'è successo. Beh perché questo sarà l'ultimo episodio di Layer 3 di questa stagione.  Per questo motivo abbiamo deciso di sfruttare l'occasione per fare un recap di questo splendido ed entusiasmante 2024, cercando di raccogliere gli eventi che hanno permesso al mercato crypto di risplendere. Non dimenticare di seguirci e attivare la campanella per non perderti i prossimi episodi! Se ti piace 'Layer 3' e vorresti supportarci, puoi lasciare una recensione a 5 stelle. Vai su ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Young Platform⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ per approfondire le notizie, per imparare di più sul mondo crypto e per acquistare e vendere in sicurezza le principale criptovalute di mercato!

Ugen med RÆSON er vores uredigerede podcast, der hver onsdag – fra vores redaktion ved Rådhuspladsen i København – stiller tidens store spørgsmål til nogle af RÆSONs skarpeste skribenter. Ugens gæster: Lykke Friis, direktør ved Tænketanken Europa. Kristian Søby, seniorforsker ved Center For Militære Studier på Københavns Universitet og Alberte Bové Rud, ph.d. og forsker i europæisk politik ved Dansk Institut for Internationale Studier. Vært: Mathies Duch Gronemann. I redaktionen: Janus Lauritsen & Niels Koch.

Effekten av elektromagnetiske felt: 30 år med forskning I over tre tiår har forskere undersøkt hvordan eksponering for elektromagnetiske felt påvirker helsen vår. Siden 1990 har et overveldende flertall av fagfellevurderte studier rapportert om skadelige effekter fra både radiofrekvent stråling (RFR) og ekstremt lavfrekvente (ELF) samt statiske elektromagnetiske felt (EMF). Dr. Henry Lai, professor emeritus ved University of Washington og tidligere redaktør for tidsskriftet Electromagnetic Biology and Medicine, har samlet omfattende oppsummeringer av denne forskningen. Hans samling, som dekker perioden fra 1990 til oktober 2024, inneholder mer enn 2 500 studier og gir en helhetlig oversikt over funnene. Alvorlige funn fra forskningen Ifølge Dr. Lai viser forskningen at eksponering for RFR og ELF EMF kan føre til oksidativt stress, dannelse av frie radikaler og DNA-skader. I tillegg har mange studier dokumentert betydelige genetiske, nevrologiske og reproduktive effekter. Blant hundrevis av studier på RFR rapporterte mellom 71 % og 89 % om merkbare negative effekter. For ELF og statiske felt var tallene enda høyere, med mellom 75 % og 90 % av studiene som viste betydelige konsekvenser. Dr. Lai trekker spesielt frem studier som undersøkte lavintensiv radiofrekvent stråling (SAR < 0,40 W/kg). Hele 95 % av de 237 studiene innen dette feltet viste betydelige biologiske effekter. Dette tyder på at biologiske systemer er svært følsomme for slik stråling. Han konkluderer også med at dagens grenseverdier for eksponering ikke gir tilstrekkelig beskyttelse mot helseskadelige effekter fra RFR. I denne episoden med Einar Flydal er vi innom forskningen til Dr. Lai med mer. God lytt!

Ugen med RÆSON er vores uredigerede podcast, der hver onsdag – fra vores redaktion ved Rådhuspladsen i København – stiller tidens store spørgsmål til nogle af RÆSONs skarpeste skribenter. Ugens gæster: Vincent Hendricks, professor i formel filosofi ved Københavns Universitet og Alberte Bové Rud, ph.d. og forsker i europæisk politik ved Dansk Institut for Internationale Studier og Niels Byrjalsen, ph.d.-kandidat ved Institut for Statskundskab og akademisk medarbejder på Center for Militære Studier. Vært: Mathies Duch Gronemann. I redaktionen: Gustav Thyrri & Niels Koch.

40 procent av svenskarna tar regelbundet del av pushnotiser från nyhetsmedier. Studier från Göteborgs universitet visar också att knapphändig information om en nyhetshändelse kan skapa ökad oro hos läsaren. Hur påverkar notiserna vårt mående – och journalistiken? Gäster är psykolog Björn Hedensjö och Elin Wieslander som arbetar på Aftonbladets onlinedesk. Sidekick: Ayan Jamal

Donald Trump vandt en klar sejr i det amerikanske præsidentvalg. Dermed skal de europæiske Nato-lande igen vænne sig til en præsident, der i uforsonlige toner forlanger oprustninger og øgede forsvarsudgifter. Men hvor står Europa? Kan vi overhovedet forsvare os selv, og hvad betyder en Trump-administration for de trængte ukrainere? Fire eksperter giver deres svar i årets sidste liveudgave af Frontlinjen. 
Værter og tilrettelæggere: Peter Ernstved Rasmussen og Kasper Junge Wester. Medvirkende: Kristian Søby Kristensen (leder, Center for Militære Studier), Lars Bangert Struwe (generalsekretær, Atlantsammenslutningen), Hans Peter Michaelsen (forsvarsanalytiker) og Joachim Finkielman (direktør, DI Forsvar og Sikkerhed)See omnystudio.com/listener for privacy information.

(00:20): Professor: Danske politikere og medier bagatelliserer krigsforbrydelser. Medvirkende: Sune Haugbølle, professor i globale Studier ved Roskilde Universitet. (15:00): Magtudredningen 2.0: ”Folketinget er kommet til at stå svagere”. Medvirkende: Michael Bang Petersen, professor i statskundskab ved Aarhus Universitet. (29:00): Moderaterne bakker op om forslag, de selv mener, vækker minder om DDR og Sovjet. Medvirkende: Stine Bosse, Europaparlamentsmedlem for Moderaterne. (44:00): Det amerikanske præsidentvalg kan påvirke det danske aktiemarked. Medvirkende: Jacob Pedersen, aktieanalysechef i Sydbank. Værter: Kasper Harboe & Nicolai DandanellSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Uredd og konkurranseinstinkt er to ord som beskriver BI Alumni, Sofie Haugnæss Jagtøyen, godt. Hør hvordan det at hun delte en idé på mail førte henne fra den ene lederjobben til den neste, kun ett år etter fullførte studier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier. Som inspiration till det här avsnittet hade vi en artikel skriven av Alex Hutchinson med titeln, The Case Against Personalized Workout Plans. I den artikeln utgår han ifrån en översiktsartikel där forskarna visar att studier från tills idag inte har visat att människor faktiskt svarar olika på konditionsträning. Det här till synes otroliga resultat fann de genom att titta på skillnaderna mellan träningsgrupper och kontrollgrupper i olika studier. Om det hade varit så att människor svarar olika på samma träning så borde vi kunna förvänta oss en större spridning i resultat i träningsgruppen än i kontrollgruppen. Men istället ser man precis samma spridning. Och när man jämför träningsresultaten för samma personer som utför samma träning vid två olika tidpunkter så kan man se att de som får riktigt bra resultat under en period kan vara bland de som får sämre resultat under en annan träningsperiod. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om Jacobs liv (00:04:56) Introsnack om Willes liv (00:07:51) Har vi verkligen bevisat att människor svarar olika på samma träning? (00:09:58) Inom en grupp i en studie kan resultaten skilja sig väldigt mycket (00:19:59) Betydelsen av intention to treat analyser och randomisering (00:31:06) Regression towards the mean och gruppvärden som förändrats utan att något funkar (00:34:21) Hur före och efter tester introducerar en variation i träningssvar (00:37:35) Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders (00:41:08) Hur man kan avgöra om det finns individuella skillnader i resultat via studier (00:45:52) Om individanpassad träning funkar så är effekten liten (00:49:30) Hur många fastnar för "fel" sak bara för det går bra första träningsperioden? (00:51:09) Ett fel som i princip alla gjorde för 10-20 år sedan

Jørgen er tilbake! Hurra! Ole Petter oppdaterer Jørgen på alt han har fått seg siden sist. Jørgen har masse gode TV-tips, og det har visst Ole Petter og. Vi vil ikke tilbake på kontoret hver dag.kode24-klubben lurer på hva man bør lære seg under studiet. En fyr som heter Ole har en vits. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det pisser ned og det har det gjort for evigt, hvis vi selv skal vurdere det. Men vi er her, plaskvåde og klar med et fedt program! Vi starter med at tale kunst i hæren, for det har Forsvaret fået lov til at spare på. Men de har lige fået en helvedes masse penge, så hvorfor skal de spare på kunsten? Der skal også quizzes i 100 sekunders quizzen, inden Andreas forklarer lidt om udviklingen i Mellemøsten. Pia Kjærsgaard har begået en genistreg på Instagram, eller det har hendes some manager i hvert fald. Det er Dagens Soundtrack. Vi skal også en tur til Randers, og så finder vi fem fejl i P3's Uundgåelige. Værter: Andreas Kousholt, Liva Manghezi og Lasse Knudsen. Medvirkende: Alexander Tetzlaff, major og militæranalytiker ved Center for Militære Studier, Institut for Statskundskab, Københavns Universitet

Er punktforbrenning en myte? I denne episoden går vi i dybden på debatten om lokal fettforbrenning og hva vitenskapen egentlig sier. Vi tar for oss historier om kjendiser som Britney Spears og deres trening, samt ser på ulike studie-resultater som kan understøtte eller motbevise påstandene. Oppdag hvorfor mange mener at det kan være mulig å miste fett på spesifikke områder, og hva som virkelig kreves for å oppnå synlige resultater i treningen. .

I sommeren 1937 rejste engelske Rebecca West rundt på Balkan – gennem Jugoslavien,nutidens Kroatien, Bosnien Herzegovina, Serbien, Nordmakedonien og Montenegro. Hunopsøger gamle myter og oplevede særprægede traditioner – men hun var ogsåfordomsfuld og betragtede folk med en vis distance.Da hun kom hjem, skrev hun sin historiske og etnografiske skildring ”Black Lamb, GreyFalcon”, som fortsat i dag betragtes, som den mest ultimative rejseskildring fra Balkan.Hvad var det i Wests bog, der gjorde, at den fik så stor betydning for eftertiden? Og varhendes bog egentlig for det bedre?Dagens afsnit tegner et portræt af en spændende forfatter og reporter, men kaster også etkritisk blik på rejselitteraturen, der med sine forudindtagede konklusioner kan tegne etmisvisende billede af den region, som rejsen ellers nøgternt skulle beskrive.Medvirkende:Tea Sindbæk Andersen, lektor i Østeuropa Studier på Institut for Tværkulturelle ogRegionale Studier ved Københavns Universitet, hvor hun arbejder med Sydøsteuropaskulturhistorie i det 20. og 21. århundrede, særligt Jugoslavien og dets efterfølgerstater.Tea er forfatter til flere bøger, b.la. ”Usable History? Representations of Yugoslavia'sdifficult past from 1945 to 2002.”

Ett med naturen - Använd denna meditation för att känna en djupare närhet till naturen. Forskning visar att tid i naturen kan minska stressnivåer och öka vårt välbefinnande. Genom att meditera med fokus på naturen kan du förstärka dessa effekter, låta dina sinnen omslutas av naturens lugn och skönhet. Föreställ dig att du är omgiven av naturens ljud, dofter och synintryck – oavsett om det är en skog, en strand eller en fjällsjö. Studier har visat att naturbaserade meditationer kan förbättra koncentrationen och främja en djupare känsla av inre frid.Läs mer om alla våra aktiviteter på aboutyoga.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Styrketrening møter forskningsnerding når Stian Larsen deler innsikt fra sine mange studier, inkludert en banebrytende undersøkelse om leggekstensjon. Hør hvordan små forskjeller i utførelsen kan gi markant ulik muskelvekst og hvorfor etterlevelse av trening er essensielt for både helse og egen lykke. Vi utforsker også hvordan korrekt forståelse av muskelmekanikk kan gi bedre treningsresultater og forebygging av skader..

*** Det här ett smakprov ur ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det tvåhundratrettiofjärde avsnittet av podden pratar vi återigen om sömn och sömnstörningar. Gäst är Markus Takanen. I den fjärde och sista delen pratar vi bland annat om tillvänjning – när riskerar man att bli beroende av sömnmedel, och kan sömnen bli sämre på sikt? Vi pratar även om biverkningar av det i särklass vanligaste sömnmedlet i Sverige, zopiklon (till exempel Imovane). Vidare pratar vi om propiomazin (till exempel Propavan) – hur effektiv är den substansen och vilka biverkningar har den? Markus berättar också varför man bör vara försiktig med propiomazin bland äldre patienter.Han berättar även om hydroxizin (till exempel Atarax), de antidepressiva och antipsykotiska medel som har sömngivande effekt, samt tyngdtäcken och fysisk aktivitet – hur är det med evidensen där? Sedan pratar vi om behandling av specifika sömndiagnoser: insomni, obstruktiv sömnapné, RLS (restless-legs syndrome), och översiktligt om parasomnier och narkolepsi. Vi avslutar den här sömnspecialen genom att prata om behandling av sömnbesvär vid olika psykiatriska diagnoser: depression, bipolär sjukdom, ångestsyndrom, ADHD och autism.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter där han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning! Recension “Sömn vid hälsa och ohälsa”: https://vadardepression.se/recension-somn-vid-halsa-och-ohalsa-pernilla-garmy-m-fl/ Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Studier vi nämner:Feng, Guiyu, et al. "The clinical effectiveness of cognitive behavioral therapy for patients with insomnia and depression: a systematic review and meta-analysis." Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine 2020 (2020). Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation för sömnstörningar hos barn och ungdomar: https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/sok-behandlingsrekommendationer/behandling-av-somnstorningar-hos-barn-och-ungdomar--kunskapsdokument Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den historiske oprustning, som blev vedtaget med det nationale kompromis i 2022 og som for blot to måneder siden udmøntede sig i en aftale, der skal tilføre Forsvaret 155 milliarder kroner over 10 år, slår åbenbart ikke til. Onsdag i sidste uge trådte regeringstoppen frem på et pressemøde og gav oprustningen – og regningen – et ekstra nøk: 40,5 milliarder kroner ekstra de kommende fem år.  Er den nye plan for yderligere – og hurtigere – oprustning af det danske forsvar overhovedet realistisk?  Gæst: Kristian Søby Kristensen, seniorforsker og centerleder på Center for Militære Studier, Københavns Universitet.  Vært: Kaare Svejstrup.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det tvåhundratrettioandra avsnittet av podden pratar vi återigen om sömn och sömnstörningar. Gäst är Markus Takanen. I den andra delen av fyra pratar vi om sömndiagnoser som insomni, restless legs syndrome (RLS) och obstruktiv sömnapné (OSAS). Vi pratar även om parasomnier, narkolepsi och hypersomni. Vad är kännetecknande för de här sömnstörningarna och hur vanligt förekommande är de? Dessutom fördjupar vi oss i sömnens betydelse vid olika psykiatriska diagnoser, som depression, bipolär sjukdom, ångestsyndrom, ADHD och autism. Hur vanligt är samsjuklighet i sömnstörningar, och hur viktigt är det att komma tillrätta med sömnen för att kunna må bättre?Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter där han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning! Recension “Sömn vid hälsa och ohälsa”: https://vadardepression.se/recension-somn-vid-halsa-och-ohalsa-pernilla-garmy-m-fl/Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/Studier vi nämner:Ohayon, Maurice M. "Insomnia: a ticking clock for depression?." (2007).Wynchank, Dora, et al. "Adult attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) and insomnia: an update of the literature." Current psychiatry reports 19 (2017): 1-11.Socialstyrelsens översikt över narkolepsi: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/sallsynta-halsotillstand/narkolepsi/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jacob och Wille diskuterar termen ultraprocessad mat och den forskning som finns kring det idag. Det här blev ett längre avsnitt där du först får höra varifrån begreppet kommer och hur det är definierat. Du får också lära dig lite kring forskningen som finns idag och alla de svårigheter som finns kring hur man tolkar dessa resultat när det gäller orsakssamband. Till sist blir det även en hel del diskussion kring problemet med att reglera någonting som är som har så luddiga gränser. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack kring bristfällig träning (00:05:29) Termen ultraprocessad mat är som början på kostdokumentärer (00:07:49) Det du behöver veta kring ultraprocessad mat (00:09:47) Etymology kring, och definitionen av, termen ultraprocessad mat (00:19:12) Jacob gillade begreppet när det först lanserades och när det var med i Brasiliens kostråd 2014 (00:21:34) Kostråd som inte berör själva valet av mat utan hur man äter (00:24:42) Ska man ge råd även om man inte tror att de har någon effekt i praktiken? (00:27:06) Ingenting talar för att brasiliens kostråd har haft någon effekt på befolkningen (00:29:41) Att ultraprocessad mat korrelerar med negativa saker är självklart (00:34:57) Kategorin ultraprocessad mat är väldigt bred och har riktigt luddiga gränser (00:40:07) Man har bara studerat kategorier av livsmedel, inte ultraprocessad glass vs "naturlig glass" eller liknande (00:45:53) Kevin Halls interventionsstudie är väldigt intressant men ger få svar kring varför (00:53:46) Det finns flera möjliga förklaringar till resultatet i Kevin Halls studie som inte behöver ta med ultraprocessande (01:01:42) Reglering kring ultraprocessad mat är nästan omöjligt utan bättre definitioner (01:05:12) De som arbetat med folkhälsa har sagt att det behövs mer reglering i decennier (01:16:42) Begreppet hyper-palitable food är betydligt enklare rent regelmässigt (01:21:37) Studier där man har skapat olika kategorier av ultraprocessad mat pekar ut de vanliga bovarna (01:26:54) De nya näringsrekommendationerna för norden valde att inte ta med ultraprocessad mat

I denne episode snakker vi om noget lidt andet end vi plejer, men holder os stadig indenfor samme sfære. For vi snakker om sundhed - dog om den mentale af slagsen.  Psykologhjælp og terapi er udråbt som løsningen på den store mentale mistrivsel, der rapporeteres flittigt om. I offentligheden eksistererer der i vid ustrækning en opfattelse af, at terapi er det bivikningsfri alternativ til diverse medicin. Det er imidlertid ikke sandt. Det forholder sig nemlig sådan, at terapi faktisk kan have bivirkninger. Metaanalyser estimerer, at et sted mellem 5-20% af patienter oplever bivirkninger og det er ganske interessant set i lyset af hvor fraværende netop den snak i den offentlige debat om fx psykologhjælp.  Vi snakker om den tilgængelige forskning på området, hvilke bivikrninger der er tale om, om begrænsningerne i studierne og den store kompleksitet der er på spil, når man bedriver forskning i det psykologiske felt.  Det er meget vigtigt at påpege, hvilket vi også gør i episoden, at formålet med denne snak ikke er at afholde nogen fra at opsøge terapi. Hvis du har brug for hjælp - så ræk endelig ud efter den.  Ting vi nævner i podcasten: Kamilla Langes indlæg: https://politiken.dk/debat/debatindlaeg/art9557140/Nej-en-psykolog-kan-ikke-altid-hj%C3%A6lpe-dig.-Nogle-gange-skader-de BT's artikel, der baserer sig på det indlæg og er ikke bag betalingsmur: https://www.bt.dk/forbrug/psykolog-advarer-om-bivirkninger-ved-terapi-det-er-sjaeldent-vi-saetter Podcastepisode med Lange: https://open.spotify.com/episode/6b3gpIo5JotexjyPbQjNr7?si=5cd969d9dd6941c9 Studier:  https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30193585/ https://www.tandfonline.com/doi/epdf/10.1080/10503307.2023.2286992?needAccess=true https://www.unisa.edu.au/media-centre/Releases/2023/exercise-more-effective-than-medicines-to-manage-mental-health/

Sömn är viktigt både för din fysiska och mentala hälsa. När du får tillräckligt med sömn är det enklare att hålla i dina bra beteenden och du både tänker och fungerar bättre. Sömn är ett beteende som många av oss skulle må bra av att prioritera. Utskrift av avsnittet Välkommen till monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I det här avsnittet ska jag prata om någonting som är grundläggande för såväl din hälsa som din förmåga att fungera och prestera bra. Jag ska prata om någonting som är ett måste för dig som vill bli mentalt starkare. Jag ska prata om sömn. I regel så försöker jag att förenkla så mycket det går. Ofta har vi en tendens i samhället att se ner på det som är enkelt. Det verkar som att om någonting ska vara viktigt så måste det vara komplicerat. Och om det inte redan är komplicerat så ser vi till att göra det så. Jag vet inte varför men jag anar att det beror, åtminstone till en del, på att det är svårt att ta betalt för någonting som är enkelt. Det är svårt att göra en hel industri av någonting som inte kräver några tillbehör. Ett bra exempel tycker jag är löpning. Egentligen krävs ju bara en t-shirt, ett par kortbyxor och två skor. Men när löpning började bli populärt så fanns det pengar att tjäna. Nu blev allt plötsligt komplicerat. Löparskor blev till en hel vetenskap och kläderna var tvungna att vara tillverkade i material framtagna i laboratorier. För att inte tala om pulsband, klockor, appar och ett oräkneligt antal magasin i ämnet. Löpning, något av det enklaste och mest grundläggande som finns, blev plötsligt till krångligt och svårt. Sömn är också något av det mest grundläggande som finns. Ändå pratar vi inte så mycket om det. Jag vet inte riktigt varför, kanske är det just det jag pratade om nyss, att det är svårt att tjäna stora pengar på människors sömn, om du inte jobbar inom läkemedelsindustrin förstås. Kanske är det för simpelt, för banalt, att rekommendera någon att sova mer för att må bättre. Men det är det jag tänker göra här. Om du sover mer är chansen stor att du också kommer att både må och prestera bättre. Sömn är en hörnstensvana. En hörnstensvana är en vana som är extra kraftfull eftersom den också driver andra beteenden. De här beteendena kan vara både positiva och negativa och precis så funkar sömn. Generellt sett sover vi för lite. Studier har visat att minst häften av alla svenskar borde sova mer. Sömnbrist har visat sig ha effekt på såväl vårt minne, vårt blodtryck och vårt immunförsvar. För att inte tala om vår prestation. En person som har sovit väldigt lite under en natt kör bil lika dåligt som någon som är påverkad av alkohol. Stress är också något som både påverkar och påverkas av sömn. När du lider av sömnbrist frigörs stresshormon och när du är stressad har du ofta svårare att sova, även om du är trött. Det skapas en ond cirkel som kan vara svår att ta sig ur. Och när du inte fått tillräckligt med sömn har du mycket lättare att falla in i andra beteenden som inte är bra för dig. Det var det här jag menade när jag pratade om att sömn är en hörnstensvana. Till exempel så är risken större att du äter sämre än vad du hade gjort om varit utvilad. Du känner säkert igen det själv, när vi är trötta orkar vi inte stå emot suget, vi vill ha socker. Sömn kan alltså ha stor effekt på din kost. Det är också svårare att dra på sig gymkläderna och dra iväg att träna. Och tanken på att vara social kan kännas allt för jobbig och ditt humör blir mycket mer ostabilt när du är trött. För att bara nämna några saker. Det finns massor av negativa effekter av för lite sömn, både fysiska och psykiska och både kortsiktiga och långsiktiga. Och det finns mycket att tjäna på att få sin sömn under kontroll. Underligt nog har det blivit lite av en statussymbol att säga att man sover lite. Det går ju som du kanske hört historier om stora ledare och hyllade genier som klarat sig med knappt någon sömn alls. Om det ligger någon sanning i det här, så gäller det inte för populationen i stort. Det är bara 1-3 procent av befolkningen som klarar sig på ovanligt lite sömn, vi andra dödliga behöver åtminstone sju timmar per natt. Och en sak som ofta glöms bort i artiklar om de här supermänniskorna som knappt behöver sova är att de allra flesta som konsekvent sover lite på natten kompenserar det med dagliga tupplurer. Tänk om något så enkelt som lite mer sömn skulle kunna öka din livskvalitet. Om du tycker att det vore värt att prova så föreslår jag att du prioriterar din sömn i två veckor. Schemalägg för åtta timmars sömn och om du märker att du oftast vaknar innan klockan ringer kan du justera ner den siffran lite. Om du märker att behöver ännu mer sömn kan du öka. Vissa vuxna behöver upp till nio timmars sömn. Att prioritera din sömn betyder att du skapar bästa möjliga förutsättningar för att kunna sova som du har planerat. Det handlar både om din inställning, dina förberedelser och din fysiska miljö. Stäng av alla skärmar minst en timme före du ska gå och lägga dig. Dämpa belysningen. Tillåt både kropp och sinne att börja varva ner. Ät inte för mycket för nära din sovtid. Exakt hur nära du kan äta behöver du själv pröva dig fram till men om du har för vana att äta en stadig kvällsmat och känner att din sovkvalitet kunde vara bättre kan det vara värt att se om det finns något samband mellan din sömn och vad du äter på kvällen. Om du har en smartklocka eller någonting liknande kan du ju kolla, hur låg blir min vilopuls, till exempel, under natten om jag äter fyra timmar innan läggdags jämfört med om jag äter en timma innan läggdags. För mig i alla fall, är skillnaden stor. Du sover bäst när det är tyst, svalt och mörkt och det finns hjälpmedel som kan hjälpa dig med det. Sovmasker och öronproppar kan göra underverk. Och för många av oss börjar tankarna snurra så fort vi stänger ögonen. Om sådant som inte hanns med idag, om sådant du behöver komma ihåg till jobbet i morgon. Ett enkelt men effektivt sätt att hantera det här är att skriva upp det som ligger och gnager. Ha en liten anteckningsbok på sängbordet och skriv upp sådant som du tänker på eller ältar. Då lämnar tankarna huvudet och sätter sig på pappret och möjligheten för att kunna komma till mental ro ökar. Den mentala träningen har förstås också betydelse. När du har gjort den mentala grundträningen och lärt dig slappna av, både fysiskt och mentalt, kan du använda det när du ska sova och då kommer det vara mycket lättare att koppla av. Och du som mediterar kanske också har upptäckt att regelbunden meditation kan vara till stor hjälp när det kommer till sömn. Många som börjar med meditation märker efter ett tag att de somnar mycket snabbare än vad de gjorde innan. Det var mina tankar om sömn och jag vill vara noga med att det här programmet vänder sig till dig som är frisk och kry i allmänhet. Jag har ingen medicinsk utbildning och jag förstår förstås att det finns dom som inte kan få bukt på varken sömn eller andra problem genom att bara börja prioritera sin sömn annorlunda. Så ta de här tipsen för vad de är, just tips och ett försök från min sida att skapa medvetenhet och ge lite inspiration. Det var allt för den här gången. Tack så mycket för att du har lyssnat. Vi hörs snart igen.

Sömn är viktigt både för din fysiska och mentala hälsa. När du får tillräckligt med sömn är det enklare att hålla i dina bra beteenden och du både tänker och fungerar bättre. Sömn är ett beteende som många av oss skulle må bra av att prioritera. Utskrift av avsnittet Välkommen till monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I det här avsnittet ska jag prata om någonting som är grundläggande för såväl din hälsa som din förmåga att fungera och prestera bra. Jag ska prata om någonting som är ett måste för dig som vill bli mentalt starkare. Jag ska prata om sömn. I regel så försöker jag att förenkla så mycket det går. Ofta har vi en tendens i samhället att se ner på det som är enkelt. Det verkar som att om någonting ska vara viktigt så måste det vara komplicerat. Och om det inte redan är komplicerat så ser vi till att göra det så. Jag vet inte varför men jag anar att det beror, åtminstone till en del, på att det är svårt att ta betalt för någonting som är enkelt. Det är svårt att göra en hel industri av någonting som inte kräver några tillbehör. Ett bra exempel tycker jag är löpning. Egentligen krävs ju bara en t-shirt, ett par kortbyxor och två skor. Men när löpning började bli populärt så fanns det pengar att tjäna. Nu blev allt plötsligt komplicerat. Löparskor blev till en hel vetenskap och kläderna var tvungna att vara tillverkade i material framtagna i laboratorier. För att inte tala om pulsband, klockor, appar och ett oräkneligt antal magasin i ämnet. Löpning, något av det enklaste och mest grundläggande som finns, blev plötsligt till krångligt och svårt. Sömn är också något av det mest grundläggande som finns. Ändå pratar vi inte så mycket om det. Jag vet inte riktigt varför, kanske är det just det jag pratade om nyss, att det är svårt att tjäna stora pengar på människors sömn, om du inte jobbar inom läkemedelsindustrin förstås. Kanske är det för simpelt, för banalt, att rekommendera någon att sova mer för att må bättre. Men det är det jag tänker göra här. Om du sover mer är chansen stor att du också kommer att både må och prestera bättre. Sömn är en hörnstensvana. En hörnstensvana är en vana som är extra kraftfull eftersom den också driver andra beteenden. De här beteendena kan vara både positiva och negativa och precis så funkar sömn. Generellt sett sover vi för lite. Studier har visat att minst häften av alla svenskar borde sova mer. Sömnbrist har visat sig ha effekt på såväl vårt minne, vårt blodtryck och vårt immunförsvar. För att inte tala om vår prestation. En person som har sovit väldigt lite under en natt kör bil lika dåligt som någon som är påverkad av alkohol. Stress är också något som både påverkar och påverkas av sömn. När du lider av sömnbrist frigörs stresshormon och när du är stressad har du ofta svårare att sova, även om du är trött. Det skapas en ond cirkel som kan vara svår att ta sig ur. Och när du inte fått tillräckligt med sömn har du mycket lättare att falla in i andra beteenden som inte är bra för dig. Det var det här jag menade när jag pratade om att sömn är en hörnstensvana. Till exempel så är risken större att du äter sämre än vad du hade gjort om varit utvilad. Du känner säkert igen det själv, när vi är trötta orkar vi inte stå emot suget, vi vill ha socker. Sömn kan alltså ha stor effekt på din kost. Det är också svårare att dra på sig gymkläderna och dra iväg att träna. Och tanken på att vara social kan kännas allt för jobbig och ditt humör blir mycket mer ostabilt när du är trött. För att bara nämna några saker. Det finns massor av negativa effekter av för lite sömn, både fysiska och psykiska och både kortsiktiga och långsiktiga. Och det finns mycket att tjäna på att få sin sömn under kontroll. Underligt nog har det blivit lite av en statussymbol att säga att man sover lite. Det går ju som du kanske hört historier om stora ledare och hyllade genier som klarat sig med knappt någon sömn alls. Om det ligger någon sanning i det här, så gäller det inte för populationen i stort. Det är bara 1-3 procent av befolkningen som klarar sig på ovanligt lite sömn, vi andra dödliga behöver åtminstone sju timmar per natt. Och en sak som ofta glöms bort i artiklar om de här supermänniskorna som knappt behöver sova är att de allra flesta som konsekvent sover lite på natten kompenserar det med dagliga tupplurer. Tänk om något så enkelt som lite mer sömn skulle kunna öka din livskvalitet. Om du tycker att det vore värt att prova så föreslår jag att du prioriterar din sömn i två veckor. Schemalägg för åtta timmars sömn och om du märker att du oftast vaknar innan klockan ringer kan du justera ner den siffran lite. Om du märker att behöver ännu mer sömn kan du öka. Vissa vuxna behöver upp till nio timmars sömn. Att prioritera din sömn betyder att du skapar bästa möjliga förutsättningar för att kunna sova som du har planerat. Det handlar både om din inställning, dina förberedelser och din fysiska miljö. Stäng av alla skärmar minst en timme före du ska gå och lägga dig. Dämpa belysningen. Tillåt både kropp och sinne att börja varva ner. Ät inte för mycket för nära din sovtid. Exakt hur nära du kan äta behöver du själv pröva dig fram till men om du har för vana att äta en stadig kvällsmat och känner att din sovkvalitet kunde vara bättre kan det vara värt att se om det finns något samband mellan din sömn och vad du äter på kvällen. Om du har en smartklocka eller någonting liknande kan du ju kolla, hur låg blir min vilopuls, till exempel, under natten om jag äter fyra timmar innan läggdags jämfört med om jag äter en timma innan läggdags. För mig i alla fall, är skillnaden stor. Du sover bäst när det är tyst, svalt och mörkt och det finns hjälpmedel som kan hjälpa dig med det. Sovmasker och öronproppar kan göra underverk. Och för många av oss börjar tankarna snurra så fort vi stänger ögonen. Om sådant som inte hanns med idag, om sådant du behöver komma ihåg till jobbet i morgon. Ett enkelt men effektivt sätt att hantera det här är att skriva upp det som ligger och gnager. Ha en liten anteckningsbok på sängbordet och skriv upp sådant som du tänker på eller ältar. Då lämnar tankarna huvudet och sätter sig på pappret och möjligheten för att kunna komma till mental ro ökar. Den mentala träningen har förstås också betydelse. När du har gjort den mentala grundträningen och lärt dig slappna av, både fysiskt och mentalt, kan du använda det när du ska sova och då kommer det vara mycket lättare att koppla av. Och du som mediterar kanske också har upptäckt att regelbunden meditation kan vara till stor hjälp när det kommer till sömn. Många som börjar med meditation märker efter ett tag att de somnar mycket snabbare än vad de gjorde innan. Det var mina tankar om sömn och jag vill vara noga med att det här programmet vänder sig till dig som är frisk och kry i allmänhet. Jag har ingen medicinsk utbildning och jag förstår förstås att det finns dom som inte kan få bukt på varken sömn eller andra problem genom att bara börja prioritera sin sömn annorlunda. Så ta de här tipsen för vad de är, just tips och ett försök från min sida att skapa medvetenhet och ge lite inspiration. Det var allt för den här gången. Tack så mycket för att du har lyssnat. Vi hörs snart igen.

Evakueringsordrer til civile med få timers varsel, efterfulgt af heftige bombardementer der ofte rammer civiles hjem - med overvældende tab af menneskeliv til følge, herunder tusindvis af børn. Og belejringen der i perioder forhindrer basale fornødenheder og nødhjælp i at komme frem. Det er virkeligheden for palæstinensere i Gaza, siden Israel indledte deres modsvar til Hamas' terrorangreb den 7. oktober. Marc Schack forsker og underviser i folkeret, regulering af krigsførelse og beskyttelse af civile under krig og konflikt. Og så er han en del af forskningsprojektet »InterMil« - et samarbejde mellem Forsvarsakademiet og Københavns Universitets Center for Militære Studier, som hjælper myndighederne med at holde skarpt øje med Israel-Palæstina-konflikten.  Kort sagt er Marc Schack den helt rigtige at stille det brændende spørgsmål, som er centralt for debatten om krigen i Gaza: Begår Israel krigsforbrydelser i deres forsøg på at eliminere Hamas?  Vært: Kaare Svejstrup. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheter från den spanskspråkiga världen på medelsvår spanska. Val stundar i Argentina, och högerextrema krafter blåser in över landet som ett resultat av svåra ekonomiska tider. Dricker du energidrycker? Studier visar på negativa hälsoeffekter och i Galicien förbjuder man försäljningen till unga personer.

"The sun warms the fire escape."