Podcasts about ingenj

Året är 1976. Silvester Stallones Rocky har precis kommit ut. Ingenjörsmiraklet Concorde flyger i överljudshastighet runt världen. Och i Paris händer något fransmännen aldrig kommer återhämta sig ifrån: en förödmjukande vinprovning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Malin Lundmark, transformerande healer, medium och konstnär i Hägersten/Stockholm, är tillbaka i Andliga Klubben. Förra gången, i avsnitt 57 berättade Malin om sitt kraftfulla andliga uppvaknande. Nu har Malin bjudit oss i klubben, och våra lyssnare, på en kanaliserad meditation för några dagar sedan och vi samlas för att prata om upplevelsen. Meditationen, som vi bjuder på utan reklam, kan du välja att lyssna på först om du vill. Gå då tillbaka till avsnitt 133. Alternativt kan du här höra oss prata om upplevelsen och känna in om detta är något för dig. Meditationen kan du med fördel lyssna på flera gånger. Malin ser sig själv som en energi-ingenjör eller som en energiläkare där hon genom gudomlig alkemi och helig geometri skapar möjligheter och rum för klienten att läka, balansera, öppna upp och uppgradera sin existens. Allt för det högsta bästa och för att klienten ska nå sitt inre ljus och kraft. Genom den kanaliserade meditationen strömmar energier och koder, som går in i kroppen och arbetar för läkning och ett högre medvetande. Vi ska hämta hem vår kraft, allt som är vi, så att var och en kan vandra sin sanning, vandra sin egen unika väg. Förutom gedigen utbildning inom det konstnärliga området är Malin utbildad inom klangterapi, högre kunskap/medialitet och Atlantisk healing. Den viktigaste skolan har dock varit den egna resan genom kropp och medvetande, en resa som utformat unika metoder för läkning och stor transformation. Kroppen är vårt instrument och nyckeln till högre medvetande. Vi hade alla olika upplevelser under och efter den kraftfulla meditationen med Malin. Katri berättar om healing-kraften som började strömma genom hennes händer, Maria kände stark koppling till Moder Jord och Anders blev knockad av kraften i energierna. Malin berättar också om Automatic - Cosmic -Transmission, en ny session som Malin erbjuder där hon kombinerar konstnärliga färdigheter med healingkunskaper i en och samma behandling. Transformerande healing varvas med kanaliserade budskap samtidigt som hon skapar en teckning knuten till klientens själ och väg. Bildens frekvenser hjälper till att balansera, läka och öppna upp vägar för nya energier. Malin driver företaget MY COSMIC UNIVERSE. För mer information om Malin och hennes verksamhet se mer på www.my-cosmic-universe.comDen 9/2 erbjuder hon en spännande ceremoni/meditation där vi får ta emot gudomliga koder från Indiens gudar och heliga skrifter. På plats eller via distans. Läs mer om eventet: https://my-cosmic-universe.com/Event-2025-02-09_-The-Golden-Lotus-The-Eyes-behind-Bhagavad-GitaDu kan också träffa Malin på HarmoniExpo i Solna den 29-30 mars. Malin kommer göra en kostnadsfri meditation "Dimensionell healing av Moder Jord" på scenen kl.16.15 - 16.45, lördag den 29/3. Medverkande: Maria Dupal, Katri Kingstedt, Anders Ahlin och Malin Lundmark Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi pratar om en musikbransch i förändring, med bakgrund av Ben Mitkus virala låt Caroline – där publiken bryr sig mer om skämtet än låten. Men allra mest om de nya AI-låtar som letat sig upp på Spotify viral topp 50 Sverige. För första gången! Vem är personen bakom låten den unika (och puerila) låten?  Stora journalistprisets nominerade är klara! Olle för kapitulera för att han hade fel om nomineringen kring Jens Nylander, vilket Emanuel gottar sig åt. Men är inte kategorin ovanligt svag? Spekulationer om vinnare i varje kategori begås.  Och så pratar vi till slut om Matens makthavare Jenny Frennberg som lever på restaurangrecensioner på Instagram. Med Olle Lidbom och Emanuel Karlsten patreon.com/mediepodden

I veckans avsnitt firar vi skräcktober ute till havs, där vi snackar om Fåglarna 2, Fladdermusfilmer, Death wish-serien, Ingenjör Andrées luftfärd, William Katt, Night of the Bloody apes, Lyssnar på olika Piraya-ljud och mycket annat ointressant. Vi hyr även en kvalitativ rulle i butiken där en brokig skara människor ger sig ut på en skräckfylld resa tills havs...och det är i vanlig ordning inte alls så bra som det låter. Mycket nöje!

Nyheterna Radio 17.00

Vad gör en facklig förhandlingschef i Almedalen? I vårens sista avsnitt av Ingenjörspodden delar förbundets förhandlingschef Camilla Frankelius med sig av vad som kommer att ske under Almedalsveckan och om hon har några särskilda strategier för att få ut så mycket som möjligt av veckan. Jenny Rosenbaum, förbundsjurist tillika programledare för podden, lyckas dessutom få Camilla att ge oss en förhandstitt på vad som händer i avtalsrörelsen under hösten. Men innan höstens fackliga arbete drar igång igen, är det dags att njuta av välförtjänt semester. Vi är tillbaka med höstens första avsnitt i slutet av september. Trevlig lyssning och glad sommar! Mer information om förbundets arrangemang i Almedalen hittar du på vår webb: https://www.sverigesingenjorer.se/opinion-och-press/nyheter/almedalsveckan-2024/ Där finns också länkar till webbsändningarna av dessa seminarier. Har du inte möjlighet att se dem live kommer de att finnas att se även i efterhand. Seminarium 1: 26/6 kl 10.00-10.45 Techföretag och kollektivavtal – vilka är möjligheterna och utmaningarna? Seminarium 2: 26/6 kl 12.15-13.00 Var i Sverige odlas tjejers teknikintresse? Under samtalet nämner Camilla ett tidigare poddavsnitt som handlar om just kollektivavtal i techföretag: https://soundcloud.com/ingenjorspodden/avsnitt-81-klarna-och-kollektivavtalet Vill du veta mer om kollektivavtal och den svenska modellen finns mycket matnyttigt om ämnet här: https://www.sverigesingenjorer.se/kollektivavtal/ TIPS! Om du vill veta mer om avtalsrörelsen kan vi tipsa om att vi har en tagg som heter just Avtalsrörelse i vårt nyhetsflöde på webben: https://www.sverigesingenjorer.se/opinion-och-press/nyheter/?q=&page=1&category=175 Där lägger vi upp alla nyheter som har med avtalsrörelsen att göra.

Fredrik snackar Facebooks svar på HTMX, Microsofts Recall-fiasko, och actions på retrospekt. Som start blir det lite snack utifrån att spara på serverns resurser. Fredrik tar upp lite återkoppling på avsnittet om en värld utan React och hittade ett underbart kaninhål Facebooks HTMX-lika spår Primer. HTMX, från 2010! Ja, varför inte? Har någon av oss fler användare idag än Facebook hade 2010? Samtidigt som det lockar går det att se förklaringar till att det blev React istället för Primer. I alla fall för Facebooks del. Därefter lite snabba poddtips, och den stora frågan vad som är överingenjörande. Har ni konferenstips? Eller listor på konferenser? Lite tidig Øredev-pepp framförs, programmet är släppt och vi mottar gärna tips på folk att snacka med och frågor att ställa. Något som inte är så peppande: Microsofts lokala inspelnings- och sökfunktion Recall är en katastrof. Varför har det ens kunnat få utannonseras i det tillstånd den första versionen var? Varför ska externa experter ens behöva öppna munnen om saker som borde ha fångats upp och åtgärdats internt? Sist men inte minst: retrospekt! Developers med flera har snackat om retrospekt, och Fredrik funderar mest på hur man får ihop bra actions som blir gjorda och tar saker framåt. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Kodsnack 580 - En värld utan React Bartek HTMX Bloggposten om Primer JSConf-presentationen om Primer Makinde Adeagbo Primer i en Github-gist Andreas Ekeroot 587 - senaste Kodsnack Developer voices med Duckdb-skaparen Hannes Mühleisen Duckdb Kodsnack på Ko-fi Svenska utvecklarpoddar-listan på Linkedin, postad av Cecilia Wirén Justin Hall links.net Snack overflow Stack overflow Snack overflow om överingenjörande Babel jq Avsnittet om jq rq, yq, och xq - några andra *q-verktyg fq Baader-Meinhof-fenomenet Tobbe 583 - Avsnittet med Tobbe om Redwood Jsday Grusp Øredev-programmet Kent Beck Leandro Riot Emil 573 - Riot-avsnittet Webbhuset Daniel Stenberg Curl Video av presentationen HTTP/3 Kodsnack 331 - Med Daniel om HTTP/3 Microsoft Recall - skrivet innan alla problem började dokumenteras Rewind Rewind om hur de spelade in säkert Kevin Beaumont om bristerna i Recall Microsoft ändrar lite i Recall Windows hello Retrospekt Developers! Developers! om retrospekt GTD WWDC Malin och Kai och Mercury weather Titlar HTML över linan Spara servern Servern kan det här med data Så samtida Vi har inte mindre Javascript idag Klick på länkar Ett baslager med Javascript 300 ingenjörer på samma webbsida Utvecklarsveriges mest kände doldis Datasäkerhetsfrågetecken Små, atomära, entydiga En actionpunkt som är mer ett projekt Mina retrospektpunkter

Vem hade kunnat tro att det skulle vara möjligt att sitta hemma och jobba under flera år? Pandemin har verkligen förändrat hur arbetslivet ser ut. Men trots att pandemin är över är vi många som fortfarande sitter hemma och jobbar flera dagar i veckan. Sveriges Ingenjörer har nyligen släppt en rapport som visar att ingenjörerna bor allt längre bort från sina arbetsplatser – sedan pandemin har avståndet till arbetsplatsen ökat med över 20 procent, eller nästan en mil. Samtidigt jobbar 40 procent av ingenjörerna halvtid på distans. Den stora frågan är vilka konsekvenser det här får ur ett samhällsperspektiv. Jenny Rosenbaum har bjudit in Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer, för ett intressant samtal om vilka samhällsförändringar det här kan medföra – och vilka som redan skett. Häng med i samtalet! Relaterade länkar för mer info om ämnet: Rapporten som Jenny och Johan refererar till heter Distansarbetesrevolutionen. Du hittar mer info om den här: https://www.sverigesingenjorer.se/opinion-och-press/nyheter/revolution-for-distansarbetet/ Deltid blir heltid för allt fler kvinnor (rapport från Sveriges Ingenjörer, maj 2023): https://www.sverigesingenjorer.se/opinion-och-press/nyheter/Deltid-blir-heltid-for-allt-fler-kvinnor/ Har du en facklig fråga eller ämne som du vill att vi tar upp i Ingenjörspodden? Mejla ditt förslag till ingenjorspodden@sverigesingenjorer.se

Drömmen om en tunnel under Engelska kanalen har levt sedan Napoleons dagar. Kvanthopp tar en titt på ”The Chunnels” historia, och kollar vilken dess status är idag, när världen verkar ha tröttnat på megaprojekt. Vi tittar också på den fascinerande byggprocessen, allt från tacklandet av den komplexa och knepiga geologin under kanalens botten till att hålla koll på lufttillförsel och läckor – och att lyckas få de två borrmanskapen att mötas i mitten. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Susanna Svedbergh är Personlig Tränare och tidigare Ingenjör från Högskolan i Halmstad. Idag driver hon eget inom träning & hälsa och hon är högaktuell med sin föreläsning "Träning och menscykeln". I dagens samtal avhandlar vi en fitnessvärld som ofta upplevs triggande och gör mycket annat än att hjälpa till med vår självkänsla. Hur arbetar vi med rådande utseendeideal? Hur kan människor gå konstruktivt framåt? Hur jobbar vi både inåt och utåt? Lyssna in på ett mycket intressant och potentiellt triggande samtal! ------------------------------------------------------------------ Timeline för avsnittet: 00:00 Intro/försnack 04:00 Presentation av gästen 05:40 Att manipulera och sexualisera sitt utseende 08:00 Hälsoparadoxer: att utge sig för att vara hälsosam när…. 09:00 Kan jag bry mig om hälsa och kosmetika + skönhetsingrepp samtidigt? 12:30 Bekräftelse, insikter och att acceptera sitt utseende 17:00 Varför har vi människor så mycket motstånd till att ta s.k. formbilder? Sanningar och lösningar… Gå inåt och gå utåt 21:00 Uppmaningar: var mer naken! Bada bastu! Gör saker med din kropp - hoppa, kasta, utmana dig själv! 24:00 Förändra din känsla över din egen kropp genom att använda den 26:00 Vems träningsprogram köper vi och varför? Vilka individuella skillnader finns i hur vi svarar på träning? Vad är rättvis marknadsföring? 30:20 Genus och online-träning: hålla utkik för mäns och kvinnors olika marknadsföringsbluffar 35:40 Genus, idrott och sexualisering: marknadsföring, etik och hur idrottare försörjer sig själva 40:00 Funktion och estetik - vad kommer först och vilken har bäst avkastning? 43:00 Hur kan en resa se ut för någon som vill utveckla sin självkänsla genom t.ex träning, kost och livsstil? 46:25 Uppmuntran till manliga (och kvinnliga) lyssnare: lyft det som är värdefullt hos andra 48:25 Avslutande ord 49:30 Kom i kontakt med Susanna 51:35 Utro / eftersnack ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med Susanna: Susannas hemsida / All Season Fitness ⁠⁠@⁠ssvedbergh⁠ ⁠⁠på Instagram Mailadress: ssvedbergh@gmail.com Föreläsning ”Från Mensmonster till Superwoman” / ”Träning och menscykeln” ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med FFF ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@henrikvalis⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@fitnessfilosofifloskler⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠fitnessfilosofifloskler@gmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med mig som Personlig Tränare ⁠⁠⁠Klicka här ⁠⁠⁠och kom åt min kalender och boka en kostnadsfri konsultation med mig. ⁠⁠⁠Vagnhallen CrossFit⁠⁠⁠ i Göteborg ⁠⁠⁠@vagnhallencrossfit⁠⁠⁠ på Instagram ⁠⁠⁠Vagnhallen CrossFit⁠⁠⁠ på Facebook ⁠⁠⁠Varbergs Atletfabrik⁠⁠⁠ i Varberg ⁠⁠⁠@varbergsatletfabrik⁠⁠⁠ på Instagram ⁠⁠⁠Varbergs Atletfabrik⁠⁠⁠ på Facebook YouTube - Fråga Coach Valis YouTube - Ett År av Mobility Flow-videos ------------------------------------------------------------------ Hjälp oss gärna genom att lämna en review av podden: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://podcasts.apple.com/se/podcast/fitness-filosofi-floskler/id1664145080⁠⁠ --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/fitnessfilosofifloskler/message

Den politiska strejkvågen rullar in över landet. Inom de närmaste dagarna tusentals anställda ner arbetet i protest mot regeringens politik. Regeringen vill reformera arbetsmarknaden, för att få med fler i arbetslivet och öka produktiviteten, fackföreningarna håller inte med om regeringens metoder. Positionerna ser ut att vara låsta. Är systemet sönder och vad händer nu? I debatten deltar riksdagsledamot Henrik Wickström (SFP), Viktor Kock, verksamhetsledare för Ingenjörerna i Finland och Mika Helander, arbetsmarknadsforskare på Åbo Akademi. Mikaela Löv leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Vi möter Rasmus Törnblom (M), doktorand i historia vid Lunds Universitet och kommunalråd i Lund, som vill lyfta ingenjörernas roll i socialpolitiken. Törnblom berättar om ingenjören och sedermera socialministern Sven Lübeck som var en högerpolitiker och viktig i utformningen av det svenska folkhemmet, men som för många är helt okänd. Han konstaterar att socialdemokraterna har varit skickliga på att skriva historien om hur de byggde folkhemmet.  

Christina Richardson arbetade som ingenjör inom gruvindustrin i Skellefteå men lämnade för ett antal år sedan Sverige för USA och ett arbete som inredningsdesigner. I veckans avsnitt samtalar vi om att som svensk arbeta med amerikanska hem och amerikansk inredning. Vad skiljer oss och vad förenar oss? Och hur är det att arbeta i USA kontra Sverige? Har amerikaner koll på skandinavisk design? Det här är några ämnen vi tar upp i veckans avsnitt. Välkommen till Inredningspodden! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Drygt åtta av tio kvinnor tycker att det är viktigt att fler kvinnor än idag arbetar inom it. Nästan var femte kvinna tycker dessutom att teknik som dom använder idag inte är anpassad för kvinnor. Ändå är det väldigt få tjejer som väljer att studera en utbildning inom it/tech. VARFÖR DÅ? Och vad blir konsekvenserna om it-branschen fortsätter att vara så mansdominerad som den är idag? Dagens avsnitt är i stolt samarbete med Blekinge Tekniska Högskola som har ett stort utbud av tekniska utbildningar. Men, vad innebär det egentligen att studera it?I en undersökning av Insight Intelligence svarar drygt varannan tjej att de inte arbetar eller skulle kunna tänka sig att arbeta inom it/tech. Samtidigt är det 70% som svarar att dom kan tänka sig att jobba med ett yrke som går under it/tech när man faktiskt listar dom olika yrkena. Har vi för dålig koll på vad it och tech innebär? Hur ser framtidsutsikterna ut? Varför har tjejer, vad det verkar, fördomar om IT och tech? Och varför tänker kvinnor generellt att dom inte skulle klara av en teknisk utbildning?SPOILER: Framtidsutsikterna är ljusa! Vi hoppas att det här samarbetet tillsammans med BTH ska inspirera fler tjejer att välja it-branschen. Känns såklart extra roligt att som stolt gammal Blekingebo få lyfta en högskola som Blekinge bör vara mycket stolta över. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från en idé som uppstod på ett löpband till ett internationellt underrättelseföretag. Recorded Future samlar in och analyserar data från internet för att i realtid kunna upptäcka oroligheter och cyberangrepp.De har över 1 700 kunder i 75 länder.I poddserien Svenska Snillen berättar Christopher Ahlberg och Staffan Truvé om det numera internationella storbolaget och dess roll i världen. De båda grundarna är också mottagare av Polhemspriset 2023, Sveriges största ingenjörspris. Polhemspriset har delats ut sedan 1878, delas ut av stiftelsen Polhemspriset och administreras av Sveriges Ingenjörer.Poddserien Svenska Snillen görs av Ny Teknik i samarbete med Sveriges Ingenjörer. Serien lyfter fram svenska ingenjörer och uppfinnare, vars innovationer bryter ny mark. Vi berättar om de ambitiösa rebellerna som vågar gå sin egen väg med en idé som förändrar branscher, vårt samhälle och vår vardag.Reporter: Bill Burrau, Ny Teknik.Vill du komma i kontakt med Ny Tekniks redaktion? Mejla till: redaktionen@nyteknik.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Radarparet Magnus Billing och... Ingrid Anne-Sofie Åkesson Bonde, född Åkesson 27 december 1959 i Botkyrka församling, Stockholms län, är en svensk grevinna, företagsledare och före detta ämbetsman. Hon var styrelseordförande i Alecta mellan 2019 och 2023. Hon var mellan 2012 och 2016 finansdirektör och vice koncernchef CFO, på Vattenfall - vid NUON skandalen. Hon har tidigare varit VD på AMF pension. Biografi Bonde tog civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm 1982. Efter två år på First Chicago Bank i USA arbetade hon 1984-1987 på Riksgäldskontoret och sedan 1987-1996 på SAS, från 1991 som finanschef. 1996 kom hon åter till Riksgäldskontoret och blev 1998 dess överdirektör. År 2002 fick Bonde i uppdrag att utreda hur Finansinspektionens roll skulle stärkas. Strax därefter utsågs hon till generaldirektör för Finansinspektionen (FI), en post hon innehade 2003-2008. Den 29 maj 2008 meddelades att hon hade rekryterats som VD till AMF Pension. På grund av "karantänsregler" för FI som tillsynsmyndighet för finansmarknaden innebar detta att hon omedelbart var tvungen att lämna FI. Under en övergångsperiod till det nya VD-jobbet var hon därför anställd i Regeringskansliet, och Erik Saers blev tillförordnad generaldirektör för FI. Under Bondes tid på Finansinspektionen fick hon stor uppmärksamhet för myndighetens beslut kring den så kallade Carnegieaffären. I september 2007 ålades Carnegie att byta ut sin verkställande ledning och styrelse samt att betala 50 miljoner kronor i böter. Bonde invaldes 2009 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien. År 2015 mottog hon H.M. Konungens medalj i guld, 12 storleken, i Serafimerordens band av kung Carl XVI Gustaf för framstående insatser inom svenskt näringsliv och förvaltning. Vilken Bondesläkt... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Välkommen till ett möte med juridikprofessor Björn Lundqvist, aktuell med boken ”Regulating Access and Transfer of Data”. Medverkande Björn Lundqvist är professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Stockholms universitet. Han forskar om regleringen av den digitala ekonomin och ingick i SNS Konjunkturråd 2021 som skrev rapporten Digitalisering och konkurrens. Björn Lundqvist är även föreståndare för Nätverket för Europarättsforskning samt Institutet för Europarätt. Hans nya bok Regulating Access and Transfer of Data är utgiven vid Cambridge University Press. Maja Fjaestad är docent i teknopolitik och affilierad forskare vid Karolinska institutet. Hon har bland annat varit statssekreterare hos dåvarande socialminister Lena Hallengren, med ansvar för AI- och teknikfrågor inom hälso- och sjukvård samt krishantering av coronapandemin. Maja Fjaestad är senior rådgivare åt AI-Sweden, styrelseledamot vid Göteborgs universitet och ledamot i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

På mindre än ett århundrade blev det fattiga jordbrukslandet Sverige en ledande tekniknation. Motorn i utveckling var ingenjörerna som gick från praktiker med tekniska aftonskolor i botten till vetenskapligt skolade entreprenörer.Ingenjörerna blev också bärare av en framtidstro där tekniken skulle lösa alla samhällets problem. En optimism som gick en allvarlig törn med atombomben och senare förödande kärnkraftsolyckor.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Gunnar Wetterberg, historiker och diplomat, aktuell med boken Ingenjörerna.Snilleföretagen som Asea, Alfa Laval, LM Ericsson, SKF och så vidare startades av praktiskt sinnade ingenjörer. De fick också draghjälp av statliga investeringar och beställningar som sköttes av statligt anställda ingenjörer.De första ingenjörerna var universalsnillen som byggde försvarsanläggningar och anlade städer. Även den svenska gruvnäringen blev ett viktigt drivhus för den tekniska utvecklingen.I mitten av 1800-talet blev ingenjörerna allt fler. Ingenjörerna skiljer sig från hantverkaren genom att använda vetenskapen som verktyg. Först utbildade vi olika tekniska institut samt tekniska aftonskolor och med tiden vid högskolor med en vetenskaplig inriktning.Bild: Erik Wallenberg uppfann 1944 som anställd på nuvarande Tetra Pak den första Tetra Pak-förpackningen i form av en tetraeder.Musik: Impetuoso Con Fuoco av Emanuele Dentoni Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Gustav Vasa stängde kunskapscentrumen klostren blev det en anledning för dåtidens svenskar till att göra uppror, men i slutändan vann kungen kampen om folksjälen. Sverige kom att kännetecknas av statlig centralisering, ingenjörstänkande och bildningsförakt, skriver Lapo Lappin och summerar debatten kring Sveriges 500-årsfirande. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften. År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.Programmet är en repris från 12/9 2022. Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vad var det med ingenjör Andrée och hans tid som fick den idag utdömda ballongfärden till Nordpolen natt verka som en bra idé? Och vem var han egentligen innan han blev den våghalsige polarfararen? Den första riktiga biografin breddar bilden av Andrée. Med anledning av litteraturveckan i P1 sänder Vetenskapsradion åter ut detta program som utgår från biografin S A Andrée: Ingenjören och polarfararen, utgiven i november 2022.Andrée-expeditionen 1897, där tre män i en ballong gav sig av för att först av alla komma till Nordpolen verkar aldrig upphöra att fascinera. De tre männen som aldrig kom tillbaka men som hittades 33 år senare. Vad hände och varför gav sig expeditionsledaren S A Andrée alls iväg på en så våghalsig resa ut i det okända. Och vem var egentligen den gåtfulle ingenjör Andrée, finns det något mer att säga om honom än den gängse bilden av en högmodig och heroisk polarfarare? Mats Carlsson-Lenart träffar polarhistorikern Håkan Jorikson som just kommit ut med sin biografi över ingenjör Andrée. Jorikson har i mer än 30 år dagligen arbetat just med minnet av Andrée i egenskap av chef för Gränna Museum. Salomon August Andrée föddes nämligen i Gränna 1854 och växte upp i den lilla staden vid Vättern.Programmet är en repris från 20 dec 2022.Medverkande: Håkan Jorikson, polarhistoriker och chef för Gränna Museum.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

2030 är snart här och tills dess ska Sveriges transportsektor ha minskat sin klimatpåverkan med 70 procent jämfört med år 2010. I veckans avsnitt av Logistikpodden möter vi Maria Stenström som berättar om sitt arbete med 2030-sekretariatet och ger oss en uppdatering kring hur det går med klimatmålet. Vi pratar också om onödiga last mile-lösningar, vad vi lärt oss av pandemin och vikten av att dela med oss för att komma framåt. Höjdpunkter i veckans avsnitt: 03:50 Vad är 2030-sektretariatet? 09:33 Vad gör vi bra respektive mindre bra? 11:05 Alla förstår inte allvaret 14:28 En vanlig vecka på 2030-sekretariatet 21:59 Vad vi lärt oss av pandemin 24:37 Tips till privatpersoner Vill du veta mer om Maria Stenström och hennes arbete? Besök 2030-sektretariatets hemsida. Lyssna på vår tidigare intervju med Mattias Goldman från 2030-sektretariatet. Foto: Cheyenne Olander Redigering, mix och master av https://littlecabincreatives.com

Ett matigt och långt avsnitt. Vi satte oss tillsammans och spelade in ett bra avsnitt där vi först tar ett kortare avstamp i läget i truppen och känslan inför försäsongens sista träningsmatcher. Därefter blir det över en timmes diskussion, analys och hyllning av MT96. Lite strul med ljudet, vi hoppas att vi har kunnat rädda det efter förra veckans misär där det pratades från en del lyssnare om att öronen blödde - denna vecka vill vi inte trampa någon ingenjör, konstnär eller någon annan på tårna. Vi hoppas att vi varit enbart positiva med godkänd ljudkvalité i dryga timmen. Ha det gott! Martin & Gustav

Vi ville passa in, säger finskan Marietta. Under 30 år har Mia undersökt varför vissa invandrarkvinnor fått ett bättre liv i det jämställda Sverige medan andra fastnat i den gamla kulturens förtryck. – Jag var 16 år när vi förlovade oss och han hade åkt in från Turkiet, berättar Feliz för Mia när de sågs för 25 år sedan år 1998. Så det bara blev så att vi gifte oss och ja, det har nog med traditioner att göra, fortsätter hon.I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?I det här programmet har Mia valt ut program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med invandrarkvinnor:1998: Finska Marietta om att genom sitt arbete som städerska uppnå drömmen om volvo och sommarstuga och viljan att anpassa sig till det nya landets kultur.1998: Syrianska Feliz om att växa upp i det moderna Sverige men samtidigt ingå i en urgammal hederskultur och redan som liten flicka förberedas på giftermål.2006: De unga flickorna Yasmin och Fatima om att vara en lydig eller en olydig dotter i en kultur som förtrycker och kontrollerar deras minsta rörelse.2021: Ingenjören Sima om att vara en helt vanlig duktig flicka och bränna ut sig i jakten på erkännande från både den invandrade föräldragenerationen och svenskarna.Möt Marietta, Feliz, Fatima, Yasmin och Sima i det andra avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.Programmet är gjort 2023.

Ända in på 1990-talet sågs Sverige som ett föregångsland av många i Norge. Ingenjörsnationen som byggde egna stridsflygplan och Volvo-bilar och med världsberömda politiker, filmskapare, artister och idrottare., skriver Jörgen Huitfeldt. Idag är det få i Norge som ser på Sverige på det sättet. Kvartals chefredaktör anropar några norska Sverigeskildrare för att försöka förstå vad som hände? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Åsa Åhlander är Sverige-vd för TMC, en global konsultbyrå för ingenjörer inom många av framtidens mest spännande teknologier. Men i det här avsnittet pratar vi om ledarskap och organisation snarare än tech. TMC:s modell kallas nämligen för employeneurship, en slags hybrid mellan anställning och entreprenörskap med syfte att skapa mer engagemang och större möjligheter att ta del av kundprojektens utdelning. Hur jobbar man som ledare med tillit och transparens när hela världen går igenom en pandemi? // Inspelat i poddrummet på United Spaces, Torsgatan 26 i Stockholm. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera gärna på nyhetsbrevet.

När svensk industri digitaliseras och kraven på hållbarhet ökar, måste landets ingenjörer tillbaka till skolbänken igen. I det unika projektet Ingenjör 4.0 gör svenska högskolor och universitet gemensam sak för att säkra kompetensutvecklingen och stärka Sverige som digital industrination. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden, som spelades in under Elmias underleverantörsmässa i Jönköping, berättar doktorand Greta Braun om sin forskning kring ”skill gaps”, hur Ingenjör 4.0 kan bidra till kompetensutveckling inom deep tech och hur man motiverar människor till ett livslångt lärande.

Kan det vara så att ingenjörerna visst finns, bara att vi letar i fel kanaler? Detta avsnitt gästas av Zozo Hassan som grundat och driver Naz Consulting. De är bron mellan kunderna och internationell ingenjörskompetens – kompetens som inte alltid kommer in på arbetsmarknaden, trots den rådande bristen. Vikten av ett gemensamt språk, hur man blir bekväm i det obekväma och inkludering diskuteras. Värdar är Helena Torhage och Håkan Mildh Svensson.

Ahmed Sukkars kunskaper i matlagning har nu lett till att hans restaurang finns med i boken Not White Guide. Möt också Thanaa Morshed på Röda Korset. Ahmed Sukar är i grunden ingenjör. Men nu jobbar han som kock på restaurangen Bayt Almandi i Malmö. Restaurangen är nu med i det senaste upplagan av boken Not som white guide. Det är en bok som pekar på några av Sveriges bästa restauranger som finns utanför centrumkärnorna och som har mat från andra delar av världen.Thanaa Morshed möter vi på flyktingförläggningen Resta gård i Vänersborg. För många år sedan kom hon själv dit som flyktning. Nu arbetar hon med att ta emot bland annat flyktningar från Ukraina.

Miljonprogrammet var kulmen på social ingenjörskonst i Sverige där det byggdes över en miljon bostäder under åren 1965-1974. Ambitionen var att bygga bort bostadsbristen, modernisera bostäderna och allt till rimliga hyresnivåer.De nya bostadsområdena möttes snart av kritik som människofientliga, men faktum var det byggdes lika stor andel villor samt mindre flerfamiljshus som de höghus som fått symbolisera miljonprogrammet. Men oljekrisen 1973 minskade efterfrågan på nya bostäder och snart stod en stor andel lägenheter tomma i miljonprogrammen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Stenberg, biträdande professor vid Arkitekturskolan vid Kungliga tekniska högskolan. Han har forskat om miljonprogrammet i över 20 år.Ordet "miljonprogram" kommer från beslutet i riksdagen 1965 att det skulle byggas en miljon nya bostäder i Sverige under de kommande tio åren. Syftet var att bygga bort den stora bostadsbristen som präglat efterkrigstiden med moderna bostäder till rimliga priser. En tvårumslägenhet skulle inte kosta mer än en femtedel av en normal industriarbetarlön. Det utvecklades också ett industriellt byggande med färdiga element som tillverkats i industrier.När det svenska samhället förändrades med studentrevolten i slutet på 1960-talat och gröna vågen på 1970-talet började allt fler människor ifrågasätta den storskaliga bostadspolitiken, när sedan oljekrisen minskade efterfrågan på bostäder kom en stor andel av bostäderna i de nya miljonprogrammen att bli outhyrda.På plussidan finns fortfarande att trångboddheten byggdes bort, större ytor och moderna lösningar gav kvinnor helt nya möjligheter att frigöra sig från hemarbete. Ingen annanstans i världen byggdes bostäder av så hög kvalitet i den omfattningen.Ursprunget till Miljonprogrammet går att spåra tillbaka till den ambitiösa utredningen Bostadssociala utredningen 1933-1947 där det mesta utreddes grundligt när det kom till bostäder.Lyssna också på Så blev Sverige ett invandrarland – De första muslimerna.Bild: Akalla. Kvinnor med barnvagnar och barn på gångväg intill betonghus. Foto: Peter Gullers, Nordiska museets arkiv, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Musik: Gotta Catch That Train av Zac Nelson, Storyblocks Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emil pratar vibrationer, Hampus har svårt att hitta orden, och Henrik är sugen på en ny superdator. Ingenjörskonst i Taipei 101, världens första ost, gamla speglar, bästa sättet att fuska i schack, en jättestor grotta, att bikta sig.

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften. År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

I det här avsnittet tar vi oss igen om det komplicerade ingenjörsprojektet att bygga upp kvarteret vildmannen i centrala Stockholm som brann 2017. Mer än hälften av fastigheten totalförstördes. Det togs beslut att rädda och återupprätta byggnaden med fasad som ser ut som den gamla men ett modernt innandöme. Veckans gäst är den erfarne ingenjören och byggkonstruktören Cornelis Oskamp. Han jobbar på ett av Sveriges äldsta teknikkonsultbolag Looström som huvudansvarig konstruktör för uppbyggnaden av vildmannen.Vilka var konsekvenserna av branden?Hur hamnade projekteringen för återuppbyggnaden av fastigheten i Cornelis knä?Vad tänkte han när du först läste om uppdraget?Hur har hans känsla för uppdraget ändrats under tiden som han har jobbat med det?Vilka har varit de stora ingenjörsmässiga utmaningarna?Vad betyder det att Cornelis är en erfaren ingenjör och varit med länge i branschen?Det här och mycket mer svarar Cornelis på. Vi går dessutom igenom projektet steg för steg, See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varje vecka väljer en medarbetare på kulturredaktionen ett ord som på något sätt ringar in vår samtid. Denna vecka är det Mattias Berg som väljer "himmelsfärd". Kristi Himmelsfärd har firats sedan år 375. Samma år som hunnerna visade sig för första gången och Kejsar Gratianus inledde sin systematiska förföljelse av hedningar.Helgen ersatte den tidigare hedniska högtiden "Betessläppningen" - som dock märks än i dag ungefär vid den här tiden. Men då kallas det oftast "Kosläpp". Sedan Ikaros och André har de flesta av oss gjort en sorts himmelsfärder, i flygmaskin, och fått se molnen ovanifrån. En del har till och med rest upp i rymden och fått se hela jorden uppifrån. Jag får googla den här helgen, på samma sätt som nästan varje år. Kristi Himmelsfärd. Den högtid vi i vårt sekulariserade samhälle enligt vissa undersökningar det allra minst troende i världen ändå firar så grundligt. Det vill säga genom att ta helt ledigt om det går. Gärna med en så kallad klämdag efter, på fredagen, om vi kan. Som väl är det enda sätt som vi i vårt till stora delar icke-troende samhälle verkligen firar en religiös helgdag på.Detta alltså för vad som kallas Kristi Himmelsfärd. Eller Kristi Him, som vi brukar säga med vardaglig förkortning av helgen. Som ändå behåller det högtidliga genitivet: Kristi, det vill säga Kristus, himmelsfärd ett kasus som nästan inga andra uttryck har kvar i dagens svenska. Även när helgen ännu mer vardagligt kallas Kristi Flygare.Och det är här någonstans jag börjar googla.Läser att Kristi Himmelsfärd har firats ända sedan år 375.Samma år som hunnerna till exempel visade sig i Sydryssland, som ett varsel om vad som komma skulle: om den citat mörka medeltiden.Och samma år som den romerske kejsaren Gratianus, vilket väl också var ett slags varsel, påbörjade den systematiska förföljelsen av hedningar. Alltså vad som i modernt managementspråk kallas implementering av den nya kristna läran.Det är också efter den vi firar den här helgdagen. För att högtidlighålla att Jesus efter Uppståndelsen fördes upp till himlen och lämnade oss människor kvar med bara oss själva här på jorden. I själens obotliga ensamhet, som Hjalmar Söderberg skrev.Jag går ut, tittar upp bland molnen och smakar på ordet Himmelsfärd. Tänker på andra med högtflygande planer. På den antika mytens Ikaros, där vingarnas vax smälte när han kom alltför nära solen, och på vår egen Ingenjör Andrée med sin ungefär lika misslyckade luftfärd. På att nog de flesta av oss människor sedan dess fått se molnen även ovanifrån när vi flyger och en utvald skara kommit långt ut i universum: då till och med fått se hela jorden ovanifrån.Är det också en himmelsfärd, kan man undra. För var himlen börjar har vi nog diffust klart för oss där uppe någonstans men var slutar den egentligen? Jag går in igen, läser vidare. Om att Kristi Him ersatte en tidigare högtid i det hedniska samhället, innan implementeringen av kristendomen av Gratianus och andra alltså tog sin början. Den högtiden kallades Betessläppningen. Av bokstavligen naturliga skäl: eftersom det helt enkelt var då man släppte ut korna på grönbete igen.Detta sker förstås än i dag, ungefär nu. Dock utan tillhörande högtid mer formellt även om det fortfarande kallas Kosläpp och arrangeras inför inbjuden publik lite här och var.När barnen hade det med skolan minns jag att de fick med sig hem en vacker, yster upplevelse av djur i nästan frihet. Plus varsitt mjölkglas med en ko utanpå från det stora mejeriföretaget.Det är väl också ett sätt att högtidlighålla något i ett delvis så sekulariserat samhälle. Där naturen ofta får ta religionens plats, i våra hjärtan om än inte i själva almanackan längre.

Varför är det viktigt att rösta i Ingenjörsvalet? Förbundssekreterare Elisabeth Arbin förklarar för förbundsjurist Jenny Rosenbaum och Magnus Bäckström, enhetschef för juridik, varför man ska bry sig om att rösta och hur man praktiskt går tillväga. Fullmäktige tillsätts var fjärde år och är det organ som bland annat beslutar om medlemsavgifter, förbundets vision och vilka politiska program som förbundsstyrelsen aktivt ska jobba med. Kort och gott, vilka frågor ska drivas - är det lönefrågan, arbetsmiljön eller jämställdhetsfrågor som ska prioriteras under kommande mandatperiod? Lyssna och framför allt, rösta! För varje röst går 10 kr till organisationen Ingenjörer utan gränser.

På Vattenfall är vi fast beslutna att möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation. Vi vill visa vägen mot en hållbar framtid och stimulera till ett klimatsmartare liv på alla plan. Detta kräver nya perspektiv, konkreta förändringar och en vilja att göra skillnad. Lyssna till hur våra ingenjörer Emma, Pontus och Andreas beskriver sin vardag på Vattenfall och följ med dem på resan mot ett fossilfritt liv.Läs mer på Vattenfalls karriärsida: https://bit.ly/3N8UZ4V See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Därför tvingades ryska armén ringa okrypterat från kriget i Ukraina, trots påkostade kommunikationstjänsten ERA. EU:s blockering av ryska mediesajter i Europa, vad handlar det om – och vad går kritiken ut på? Vad hände egentligen vid ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja? En granskning av bilder och filmer från mobiler och webbkameraror ger ny information. Samt – den 5 mars i år gjordes ett fynd på 3 000 meters djup utanför Antarktis som fick uppmärksamhet över stora delar av världen. Med ombord på expeditionsfartyget som hittade Shackletons sjunkna fartyg Endurance fanns två svenska ingenjörer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Simon är tillbaka och berättar mer om Ingenjörens liv fram tills idag. Vi går också igenom vad som talar såväl för som emot mannen som misstänkt mördare. Dessutom pratar vi om sajten wpu.nu, som med hjälp av modern teknik försöker göra materialet från Palmeutredningen mer tillgängligt.Av och med Tobias Henricsson/PRS Media.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: poddenpalmemordet@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

V i fortsätter att granska "Ingenjören" – den av Svenska Dagbladet uppmärksammade man som hatar vägsalt och som skrivit ett brev där han tar på sig mordet på Olof Palme. I dag pratar vi med den ursprungliga uppgiftslämnaren, en man vid namn Simon. Hur hittade han spåret? Hur reagerade han? Och vad är det som talar för respektive emot "Ingenjören" som gärningsman? Det och mycket mer får ni höra om i två avsnitt framöver, med det första idag.Simon har valt att inte framträda med efternamn, på grund av ämnets natur, varför vi bara använder hans förnamn.Medverkande:Simon – privat intressent i ämnet Palmemordet, uppgiftslämnare till SvDTobias Henricsson – programledareSponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: poddenpalmemordet@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 109 av Palmemordspodden - en podcast om Palmemordet. Där vi sammanfattar vad som hänt sedan sist, alltså sedan Svenska Dagbladet strax innan jul publicerade reportaget om den man de kallar Ingenjören, men som PMP-lyssnare känner som Bengt som hatar vägsalt. Först pratas det om intervjuer med Petrina Solange, som numera kan titulera sig fotograf. Sedan kör vi segmentet "Bengt sedan sist" med Sandra Ilar, om hur spårets huvudperson reagerat på uppmärksamheten med glädje och speedo-bilder. Och så klipps det in lite skamlöst från Nordegren & Epstein. Lyssna, whydontcha!   Prenumerera på PALMEMORDSPODDEN på underproduktion.se/pmp!   Gå med i PALMEMORDSPODDEN - eftersnack på facebook: https://www.facebook.com/groups/226383862490223   Köp biljetter till världens kanske bästa ståuppklubb UNDER JORD på underjord.nu!

JULKLAPP! Även gratisfeeden får lyssna på hela avsnitt 108 av Palmemordspodden - en podcast om Palmemordet. Svenska Dagbladet har publicerat en artikel om en man de kallar "Ingenjören", och innehållet är inte direkt obekant för podden. Er programledare Johannes gästas av privatspanaren Simon, som tipsade podden om spåret som först blev till avsnitt 88 och nu har visat sig hålla för ytterligare diskussion... minst sagt. Vi berättar om arbetet som ledde fram till artikeln i SvD, och hur ett knasigt toktips växte till något betydligt mer seriöst. Det är en historia om vägsalt, hot, tidigare domar, magnumskytte, ointresserade åklagare och mycket mer. Det blir ett riktigt monsteravsnitt där vi sammanfattar vad som talar för att denna högst engagerade herre vi kallar Bengt har med Palmemordet att göra -- men också vad som talar emot det. Du borde verkligen lyssna.   Prenumerera på PALMEMORDSPODDEN på underproduktion.se/pmp!   Gå med i PALMEMORDSPODDEN - eftersnack på facebook: https://www.facebook.com/groups/226383862490223   Köp biljetter till världens kanske bästa ståuppklubb UNDER JORD på underjord.nu!  

Varför är Ingenjörsvalet så viktigt och vad innebär det att bilda Lista? Elisabeth Arbin, förbundssekreterare och chef för demokratifrågor på Sveriges Ingenjörer gästar podden och reder ut begreppen tillsammans med förbundsjurist Jenny Rosenbaum. Vi får också veta vilka som var de viktigaste besluten under årets Ingenjörsfullmäktige.

Svenska Dagbladet fick ett tips om ett nytt Palmespår av privatspanaren Simon och komikern Johannes Finnlaugsson. När man tittade närmare på det insåg man att det var lite mer än det komiska men meningslösa tips man trodde från början...Idag återberättar vi historien om "Ingenjören", och hur han kom att bli aktuell i en utredning som numera är nedlagd. Vi tittar på personen som pekas ut, hans koppling till Palme och mycket mer i en blandning av SvD:s uppgifter och egna sådana.Av och med Tobias Henricsson/PRS Media.Tack till:Simon (tipsade SvD)Johannes Finnlaugsson (tipsade SvD)Poddens Researchteam Frida Svensson och Mathias Ståhle på Svenska Dagbladet för ett genuint gräv See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

1942 syns polis vid den nazistiska Tyska föreningens villa i Borås. Säkerhetstjänsten har länge bevakat dess ordförande Albert Sonntag, fabrikschef på Algots i Borås och hjärnan bakom löpande bandet. Textilindustrin går på högvarv och hundratusentals unga kvinnor arbetar på fabrikerna. Algots syr närmare fyra miljoner plagg varje år när det går som bäst.Ingenjören och nazisten Albert SonntagMen företaget skakas av en skandal när det kommer fram att en av fabrikscheferna, Albert Sonntag, är aktiv nazist. Albert Sonntag är ingenjören som är specialist på de löpande banden. Han styr ruljansen i fabriken med järnhand. Samtidigt uppskattas han av många av de unga kvinnorna i fabriken eftersom han ger flera av dem chefsbefattningar. Algots Johanssons pronazistiska sympatier Den svenska underrättelsetjänsten håller Albert Sonntag under uppsikt och till slut anses han vara en fara för riket och utvisas till Tyskland. Stora svarta rubriker på löpsedlarna svärtar ner Algots rykte. Trots det arbetar Algot Johansson för att få Albert Sonntag tillbaka till företaget. Han har sympatier längst ut på högerfalangen och pronazistiska Sveriges Nationella förbund.Medverkande del 2 Tuula Virta, jobbade på Algots på 60-talet. Ulla Wikander, professor emeritus i ekonomisk historia. Per-Anders Wadman, journalist. Reimar Westerlind, företagsledare i Borås. Ronny Thorell, arbetade på Algots. Göte-David Johansson, barnbarn till Algot Johansson. Johannes Daun, historiker och industriantikvarie. Karin Olsson Lindström, museipedagog på Borås textilmuseum. Gunnel LarssonEn serie från P4-Dokumentär av Cecilia Ohlén. Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp.  Ljudmix Olle Sjöström.Programmet gjordes 2021.Hör gärna av dig till oss på p4dokumentar@sverigesradio.se

Efter fyra år som preses , eller ordförande för Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, är det dags för Carl-Henric Svanberg att lämna över uppdraget till Marcus Wallenberg.Norrbottningen Carl-Henric Svanberg har en imponerande karriär som startade med en civilingenjörsutbildning som tog honom till ledande uppdrag inom svenska industriklenoder som ABB, Assa Abloy, Ericsson och AB Volvo.Ny Teknik träffar Carl-Henric Svanberg i Sjögrensbiblioteket på IVA på Grev Turegatan i centrala Stockholm. Det blir ett samtal om IVA:s roll och makt i Sverige.Vad han som näringslivsexpert tagit med sig in i en akademisk organisation.Om vad han lärt sig under åren som företagsledare.Om varför han och hans fru investerar i startups och varför det området är spännande och viktigt för svensk samhällsutveckling.Om synen på den så kallades Norrlandsboomen med stora gröna industriplaner som ingen kunde ana för tio år sedan.Om utmaningarna att hitta rätt kompetens bland svenska ingenjörer till den pågående omställningen av svensk industri till mer elektrifiering och gröna initiativ.Vi pratar givetvis även om hans nuvarande roll som styrelseordförande för AB Volvo där omställningen mot att enbart sälja elektrifierade lastbilar är i gång för fullt.Om synen på svensk energipolitik och hur viktigt det är att skapa ett stabilt, modernt och välutvecklat svenskt elsystem som kan möta alla krav som ställs – inte minst från Volvo.Vi pratar även oljekatastrofen där 13 medarbetade miste livet nästan direkt när Carl-Henric klev in i rollen som styrelseordförande för brittiska energijätten BP.Och en tillbakablick på hur det var att ta över som vd på Ericsson och synen på dagens Ericsson.Ja och mycket mer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 108 av Palmemordspodden - en podcast om Palmemordet. Svenska Dagbladet har publicerat en artikel om en man de kallar "Ingenjören", och innehållet är inte direkt obekant för podden. Er programledare Johannes gästas av privatspanaren Simon, som tipsade podden om spåret som först blev till avsnitt 88 och nu har visat sig hålla för ytterligare diskussion... minst sagt. Vi berättar om arbetet som ledde fram till artikeln i SvD, och hur ett knasigt toktips växte till något betydligt mer seriöst. Det är en historia om vägsalt, hot, tidigare domar, magnumskytte, ointresserade åklagare och mycket mer. Det blir ett riktigt monsteravsnitt där vi sammanfattar vad som talar för att denna högst engagerade herre vi kallar Bengt har med Palmemordet att göra -- men också vad som talar emot det. Du borde verkligen lyssna.   Prenumerera på PALMEMORDSPODDEN på underproduktion.se/pmp för att höra hela avsnittet!   Gå med i PALMEMORDSPODDEN - eftersnack på facebook: https://www.facebook.com/groups/226383862490223   Köp biljetter till världens kanske bästa ståuppklubb UNDER JORD på underjord.nu!

Jan i Skrolycka älskar sin dotter Klara Gulla över allt annat i denna värld. Och när familjen hotas av vräkning om de inte betalar för sin stuga, åker den unga flickan till stan för att arbeta. Hon blir borta länge. Pengar skickar hon, men breven sinar. Ju längre hon blir borta, desto djupare sjunker Jan in i sin galenskap. Men en dag kommer hon tillbaka, hans kejsarinna av Portugallien.Kejsarn av Portugallien av Selma LagerlöfBearbetning: Herbert Grevenius Berättare: Irma Christenson I rollerna: Jan i Skrolycka Edvin Adolphson, Klara Gulla Eva Dahlbeck, Prästen Kurt-Olof Sundström, Ingenjör Boraeus Bengt Eklund, Lennart Björnsson Gunnar Olsson, Greppa Erik Strandmark, Kattrina Naima Wifstrand, Klockar Svartling Hugo Björne, August Där Nol Jan-Erik Lindqvist Regi: Johan FalckFrån 1958.

Affärssinne, hantverkskunnighet och känsla för tajming står i fokus när vi tittar på dem som inte själva stått på scen men som gjort musiken möjlig: Stensson, Stikkan, Max Martin m.fl. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg. Avsnittets spellista på Spotify: https://open.spotify.com/user/1126630471/playlist/07KAYCeTKnQLeVJKtzTBqY?si=wvnjsle8ReGgqfo5C3RQCg Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se Ljudtekniker: Samuel Lindberg Producent: David Rune Den svenska musikhistorien görs av produktionsbolaget Munck.