Podcasts about troligtvis

Avamerikanisering och jakten på den perfekta webbstacken. Fredrik och Kristoffer börjar med kaffesnack för att sedan diskutera mönster för fönsterhantering och livet i övrigt. Ett universalmönster: Saker ska inte ändra på sig om inte jag ber om det. Sedan diskuteras Kristoffers jakt på en bra webbstack. Och varför blir inte fler projekt och stackar bara klara och slutar ändras hela tiden? Att av-amerikanisera sitt liv: svårt, men kanske givande. Kristoffer har funderat över det mesta i mjukvaruväg, från e-post till backup och servrar, inklusive webbläsare. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Aeropress Bartek och Kompilator Jura ENA 8 Fransk press Hario switch Chemex Hayao Miyazaki Dokumentären om skapandet av Pojken och hägern Patterns och Christopher Alexander Lazyvim The nature of order - efter patterns Next.js Strapi Axum Deno Opentelemetry Prometheus Bun Zig Peter Thiel uv BETH-stacken Elysia - ramverk ovanpå Bun Turso HTMX Carson Gross ORM Vercel Prisma - ORM Elysia-dokumentationen Common lisp Hunchentoot Clojure Elm Stöd oss på Ko-fi! Peertube Ecosia - tysk webbläsare Bing Zen browser Arc Firefox Vivaldi - den enda webbläsaren som är kraftfull nog för dig … ? Chromium Startpage - blandar Google och Bing Glesys Fastmail Tuta Infomaniak Protonmail Openstreetmap Here wego Osmand Waze Tomtom Pixelfed Codeberg Thomas Boerger Gitlab Coolify Gogs Gitea Forgejo Tailscale Wireguard Mullvad Proton pass 1Password Bitwarden Backblaze Rogue amoeba Obsidian Ladybird Caddy cloud-init Fail2ban Hugo Antirez Redis We are destroying software Web components Titlar En elefant som badade i Loch Ness In i franska pressen Jag är en enkel man En film gjord om honom, för honom Mönster i ditt liv Den perfekta webbstacken Problemet med Deno är att det inte fungerar Slideware VC-fundat av världens sämsta människor Galna hästen bakom HTMX Fungerar det? Troligtvis inte Vercelfällan BEH-stacken Allting är fossilerat Det är färdigt Standarden är färdig Jag kan inte bli av med Apple Svaret är nej Vi planterar träd när du tittar på reklam Jag bor där jag inte bor Bygga sin egen karttjänst Jira för Git Monsterbackup på Hetzner

Går det ett avsnitt utan att vi pratar om Instagram? Troligtvis inte. Idag pratar vi om allt nytt som har hänt där senaste tiden, om en nyhet som Linda har (!!) om samt att Alex finurlar på att lansera en app.

Besök i studion av Patrik Tengdelius från PrimaDog och Göran Hallman från Dogtech. Vi pratar igenom de senaste rapporterna om det s.k. Vampyrsyndromet som setts bland hunder i flera länder i Europa. Oroväckande nyheter om en sjukdomstillstånd som inte observerats tidigare.  Vi pratar också om hur dagens västar med vargstål utveckalts och hur tänket kring funktion och skydd ser ut. Lärdomar från ett tiotal vargattacker mot hundar med DogTechs västar har spelat in. Vi noterar också med glädje att Aimpoint fortsätter att innovera i och med nya pistolsiktet COA som under ett år kommer att finnas exklusivt för Glock-pistoler innan det görs tillgängligt för övriga marknaden. Troligtvis kommer vissa av innovationerna att dyka upp i de sikten som används av Jägare framåt.   Tikka har också släppt trotjänaren T3X i ett nytt utförande, TIKKA T3X ACE GAME och TIKKA T3X ACE TARGET.   Erik bjöd avslutningsvis på en fräsch fiskanrättning med saffransmajonnäs och lätt sallad. Till maten serverade han ett föredömligt fräscht vin . Sist men inte minst mneddelar också den enhälliga juryn sitt och beslut och vi kan med stor glädje gratulera Fredrik Gravemo till vinsten i bildtävlingen! Här är det vinnande bidraget: Lyssna på podden för att höra motiveringen!

Kommer ditt favoritfinger att finnas med på listan? Troligtvis! Välkommen in i värmen. -----Du kan stötta Björn och Johans fikastund genom att skicka en slant till Fem i Topps Swish-nummer: 123 500 69 52Följ oss på Instagram @bragjort2000 och hitta inspiration till dina brodyrer på @brasagtifemitopp Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ska man göra serier där helikopterrånare framstår som tuffa? Troligtvis är det helt ok men vi ville problematisera lite ändå. Har man ett ansvar vad man gestaltar i kulturen osv osv.. Personliga problemet: Vad gör man när man träffat någon man gillar att umgås med men som har lite konstig världsåskådning?

I detta avsnitt sätter vi oss ner med Linn Torstensson för att reda ut och nyansera det heta begreppet ''processad mat''. Vad betyder det? Är processad mat verkligen alltid dåligt? Det och mycket mer matnyttigt kommer gås igenom! Linn är dietist, och har utöver det en master med inriktning på hållbara livsmedelssystem. Linn är även känd som DietistLinn på Instagram! Kapitel (01:55)-Linn är dietist och presenterar sitt masterprogram med inriktning på hållbara livsmedelssystem  (03:55)-Vad menas med processad mat egentligen? (05:00)-Linn reder ut viktiga definitioner och grupperingar för olika livsmedel (09:25)-Linn lyfter upp viktiga nyanser kring processad och ''naturlig'' mat (11:00)-Vilka problem och risker finns med naturlig / ICKE processad mat? (12:55)-Vad säger rekommendationerna egentligen? (16:45)-Troligtvis finns ett ökat behov av subgrupper för livsmedel (18:50)-Trendiga dieter och kostvanor (23:15)-Sammanfattning Följ oss: https://www.instagram.com/certan.se/ https://www.youtube.com/@certan_se https://www.facebook.com/certan.se/

Våra tankar om regnet! Är även det manligt/kvinnligt?? Troligtvis inte. Dubbla namnsdagar, dialekta talfel och hundens blick. Stötta oss på swish 1230396796 eller patreon.com/alltforidioter

Efter kontroversen kring Under Armours senaste reklamfilm går programledare Amanda Törner igenom en checklista för alla som oroar sig för hur AI påverkar upphovsrätten. Reporter Nellie Pilsetnek tar upp det senaste fallet där AI verkar ha lagt sig lite för nära ett redan befintligt alster. Redaktör Billy Andersson har tänkt på hur människors upplevda ensamhet ökar – kan kommunikation vara en del av lösningen på problemet? Troligtvis inte. Men tveklöst har varumärken vars produkter bygger på samvaro ett guldläge. Dessutom: Kollektiv skam efter att Kate Middletons cancerbesked, Meghan Markles nya livsstilsvarumärke – och en riktigt bra reklamfilm för toalettpapper.

Hur hade livet varit om du vid födelsen fått ett färdigt manus för ditt liv?Troligtvis varken så kul eller spännande. Reuben Sallmander och Alexander pratar om livet på scen och bakom kulisserna. Där livet verkligen händer. Allt från hanteringen av sorg till de plötsliga och oberäkneliga mötena som aldrig kommer försvinna från minnesbanken. Reuben Sallmander arbetar som skådespelare och sångare. Han har under flera år varit aktiv inom teater och medverkat i olika film- och TV-produktioner. Han är också utbildare och föreläsare där han hjälper personer att bli en bättre talare. Läs mer eller följ Reuben: Kurs: Bli en bättre talare InstagramLinkedInHolmberg & friends:Alexander har bred erfarenhet inom områden som coaching, ledarskapsutveckling och över 15 års erfarenhet av att arbeta med människors utveckling. Tillsammans med sitt team utbildar de i coachande ledarskap.Vill du utveckla ditt ledarskap och bli en coachande ledare?Läs mer och anmäl dig till Det coachande ledarskapet.Du kan läsa mer om vad Holmberg & Friends erbjuder här. Följ Holmberg & Friends på sociala medier Instagram Facebook LinkedIn Följ Alexander på sociala medierInstagramLinkedIn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 379 är här! Krick är killförkyld och Ponkan sitter som en munk. Detta till trots så drar vi igång i ett rasande tempo och omvärderar sättet vi valt våra Big-5 bilar på. Sen blir det en märklig recension av en Jeep-fest inne i ett bergrum, där det inmundigades rom-shots samtidigt som en CJ5:a burnade i takt till live-bandet. Rätt lugn fest med andra ord. Sen tipsar Ponkan om Lamborghini-filmen och ger den ett svalt betyg innan vi spyr galla över alla elbilar och svenska padelspelare. Ponkan fortsätter och berättar om sin magiska fjällresa. Sen ringer vi upp Jacob som precis köpt ny firmabil och omedelbart skrotat den på Autobahn. Troligtvis den mest dramatiska händelsen i poddens historia. Efter detta måste vi lätta upp stämningen så vi ringer Kalle. Häng med!

Avsnitt 376 är här! Äntligen tillbaka från semestern! Lätt förvirrade och hyggligt utvilade (i alla fall Krick), försöker vi komma ihåg hur man gjorde när man poddar. Vi inleder med en tillbakablick på en ytterst händelserik sommar där Ponkan kör ner hojen i en flod och dränker sig själv och Krick får en njurens-attack, efterföljt av egentid på Gotland där han oroar sig för att bli överfallen av Spetsnaz-soldater. Sen får ni följa med Ponkan till ett brandhärjat Grekland och Krick till Spanien där han tillbringade en vecka i Pernilla Wahlgrens säng. Även om det var ljuvligt så smolkas upplevelsen av en vidrig hyrbil från Kina. Troligtvis det sämsta som någonsin tillverkats. Vi rundar av med lite roligt bilskvaller. Häng med!

Har du hört talas om blomman Hieracium concinnatum? Troligtvis inte då den är extremt ovanlig, och av den anledningen så skulle du aldrig slita den ur marken så att den vissnade. Även lediga bostäder i det misskötta landet Sverige är ovanliga, och inget du skulle göra dig av med i första taget. Även om livet förändras och du inser att du inte kan betala för två bostäder samtidigt, så är alternativet att sälja absolut inte ditt första val. Livet kan ju trots allt förändras ännu en gång. Så vad finns kvar att göra...? Just precis, att hyra ut. Men vem vågar du låna ut ditt fina krypin till? Vem kan du lita på när det inte längre är så troligt att det är genomärlige Anna-Karin som ringer och vill hyra, utan folk från jordens alla hörn? Missa inte det här programmet!NI HAR KOMMIT HALVVÄGS TILL ATT GARANTERA EN HEL MÅNAD TILL MED VERKLIGHETSCHECKEN! DU KAN FÅ FART PÅ DONATIONERNA IGEN, SÅ ATT DEN SISTA TUSENLAPPEN KOMMER IN SÅ SNART SOM MÖJLIGT SÅ VI FÅR VETA OM VI SKA FORTSÄTTA I AUGUSTI, OCH KAN DÅ PLANERA SOMMAREN, TACK! (Absolut sista chansen är den 31 juli)Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva8 Juli 2023 - Ämnen till lördagens program:* Mardröm att hyra ut bostad - Minfält av röda flaggor.* Ofrivillig fosterfamilj på deltid åt den utländske grannens 5-åring som vill bestämma vilka kläder deras dotter får ha på sig.* När andra slösar på vatten, så kommer nu krav på ransonering och att du ska betala.* Den hånade mannen med det "typiskt kvinnliga" yrket.* Är detta anledningen till kvinnornas hat mot prostitution?MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Lennart Matikainen, Johan Widén & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:TILLTRÄDE FÖRBJUDET - DERAS RESPEKTLÖSHET HOTAR DIN RÖRELSEFRIHEThttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/tilltraede-foerbjudet-deras-respektloeshAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 15 juliDu hittar även Verklighetschecken här:RUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEKanonenfieber - Live in Munich, Germanyhttps://youtu.be/l-_ogvZPDWQ?t=382JOHAN"Historien om Sverige: från istid till framtid - så blev de första 14000 åren" (Herman Lindqvist)https://www.adlibris.com/se/bok/historien-om-sverige-fran-istid-till-framtid---sa-blev-de-forsta-14000-aren-9789100177706LENNARTSommar i Swebbtv med Lennart Matikainenhttps://swebbtv.se/w/ieHBwSYpwGqgNv9uYwwQYgELISABETHElton John - I'm Still Standinghttps://www.youtube.com/watch?v=ZHwVBirqD2s&ab_channel=EltonJohnVEVO

Troligtvis väntar nu ett litet sommaruppehåll för podden, men först ska ni såklart få avnjuta detta nya avsnitt där vi recenserar Netflixrullen The Mother med Jennifer Lopez som stentuff morsa i huvudrollen. Trevlig lyssning och glad sommar! =)

Hallå där ute i stugorna hörni!  Som vi har väntat… för äntligen är det fredag igen! Vässa öronen, för idag kommer det problematiseras ordentligt. Allt från pegghöjd med järnen till Tigers storslagna bedrifter runt milleniumskiftet. Missa inte heller att det är v23 och Scandinavian Mixed är i full gång! Troligtvis hittar ni Norre i Bryggmästarns-tältet medan Joar står och kikar på proffsens rangepass. Kom förbi Ullna och säg hej vettja. Och förresten, äntligen är det fredag igen! Ha en fantastisk helg nu hörni! TACK till våra partners OUT OF BOUNDS och BRYGGMÄSTARENS ALKOHOLFRIA! ⁠www.out-of-bounds.se⁠ ⁠www.abro.se/vara-drycker/produkter/bryggmastarens-alkoholfria⁠ Golftugget produceras i samarbete med Fredag CBWP. www.fredag.se

Klassiska filmer, fast väldigt dåligt beskrivna. Kan du sätta rätt någon av dessa snabbare än Axel och Brandon? Troligtvis snabbare än Axel iallafall. Twilight, Forrest Gump, Hitta Nemo och andra gamla bangers ligger i poolen, dyk i du med!

Bestämmer andra människor vem du ska vara? Om din partner är otrevlig, sur eller arg, hur reagerar du då? Om dina barn skriker åt dig, hör du dig själv höja rösten tillbaka? Eller om en av dina medarbetare är snål och girig, förlorar du då själv din förmåga att vara generös och snäll? Ser du glad ut och ler mot andra, oberoende om dom ler tillbaka eller inte? Troligtvis inte. Forskning visar tydligt att vi människor smittar varandra. Speciellt när det gäller negativa känslor och beteenden. I det här podcastavsnittet pratar Eva Berlander direkt till dig. Tillsammans betraktar ni nyfiket ord som: fokuserad uppmärksamhet, medvetna val och uppskattning. Som vanligt ska du känna dig varmt välkommen att lyssna!

Redan för 2500 år sedan hävdade den moderna medicinens grundare Hippokrates att ”All hälsa börjar i magen”. I dag visar den senaste forskningen att han haft rätt hela tiden. Det är alltså inte bara så att en dålig maghälsa leder till förstoppning, matsmältningsbesvär, och övervikt. Det är bara toppen av isberget. “Sex steg till bättre maghälsa – och varför all hälsa börjar i magen” är temat i detta podcastavsnitt. Vi går igenom följande sex steg: * Undvik mat som kan orsaka läckande tarm och en obalanserad tarmflora. * Inkludera stödjande livsmedel. * Testa olika kostupplägg och utvärdera hur du mår. * Tänk på när, hur och hur ofta du äter. * Inkludera tillskott som kan hjälpa. * Gör viktiga livsstilsförändringar. Troligtvis dyker det upp frågor när du lyssnar på avsnittet och vi svarar på dessa inom vårt medlemskap Hälsodetektiverna. Vi arrangerar ett medlemsseminarium online redan nu på onsdag 22/2 kl 19-20. Där följer vi upp det vi pratat om i detta avsnitt genom att besvara medlemmars frågor. Som vanligt spelas seminariet in och kan även ses i efterhand. Inte medlem än? Bli då det här: https://www.paleoteket.se/medlemskap/ (OBS! du kan använda ditt friskvårdsbidrag) Redan medlem? Anmäl dig till seminariet på medlemsplattformen och skriv din fråga under evenemanget.

Moras brutala form! Troligtvis magiska slutspelet i HA! Brutala bottenstriden i HA! Kvallagen klara! Hjärtlösa HV! Inte tillräckligt bra Malmö! Niclas Elmerstig! Pokkas korta avstängning!Och vad är egentligen en distinkt sparkrörelse? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 170: Vi står inför ett historiskt skifte. Under året kommer användandet av AI och maskininlärning att vara ”da shit” i den svenska bokbranschen. Alla kommer att prova och vi kommer att se hur branschen mer genomgående börjar arbeta med nya verktyg. Så vi gör en spaning. Vem vill ha bingelyssnarna som kunder? Troligtvis ingen. Vi följer en tråd på nätet där jakten mot nollpunkten är intensiv. Vem betalar minst per lyssnad bok? Bertil Ekerlid är gammal i branschen och när han talar lyssnar förläggaren som känner igen en frände och inte kan låta bli att bli att rida en av sina käpphästar. Vad är jobbigast för en förlagschef? Vi har svaret. Vi ser ofta försäljningsstatistik över sålda böcker men vet du vad som ingår? Vi vet. Prins Harrys memoarer är en storsäljare världen över men kanske inte i Sverige då den inte kommer ut som ljudbok. Vi tar upp det för att ge förläggaren en chans att lufta sin irritation.   00 59 – AI blir det stora samtalsämnet i branschen 13 03 – Tre kronor och sjutton öre per lyssnad bok 15 54 – Det jobbigaste för en förlagschef är... 22 00 – Allt läggs ihop 23 47 – Stackars prins Harry

Vi gästas (jästas) av Mia Ottosson från årets säsong av Hela Sverige Bakar. Troligtvis vårt mysigaste avsnitt! Det blir godis, bakverk och smaksättning blandat med alla Emils frågor om hur en TV-inspelning går till. Vi får även lära oss om skelning som superkraft, familjen som går på alla fyra, och hur man mäter USAs militärbudget med hjälp av pizzor.

Vad betyder ens "jag mötte nästan Lassie" egentligen? Vet Christopher Garplind och Margret Atladottir det? Troligtvis nej. Margret gillar konst och Garpen har fått tarotkort - vetenskap eller vibes? Råttor diggar till musik, dj:n Kornel Kovacs lär oss om BPM. Filmkritikern Linus Fremin snackar Lindsay Lohans revival i en ny julfilm och Olof Lundh rapporterar från Qatar och inför fotbolls-VM. Programledare: Christopher Garplind och Margret Atladottir.

Nu ska vi prata om ett problem som hela 4% av norrbottens befolkning dras med minst fyra gånger per liv. Missnöje. "Kom inte här med dina svåra ord som ingen kan" kanske du säger högt för dig själv. Ja missnöje är något få känner till, men hela 4% av norrbotten lider av. Sen löser vi det personliga problemet, som också råkar handla om missnöje. Två problem där folk är missnöjda, vad är oddsen? Håller missnöje på att bli en pandemi? Är missnöje nya corona-19 viruset? Kanske. Troligtvis. Garanterat. Musik: Yuki Nakamura Introlåt: David (twitch.tv/poepli123) --- Send in a voice message: https://anchor.fm/problempodden/message

”Ellinor får agera både granskande reporter och medlare när den Beiga Brorsan Max gör entré i poddstudion! För när två syskon ska outa varandra ~ ja då kommer den RIKTIGA SANNINGEN fram!Tillskillnad ifrån Melina så är Max den lugna filosoferande filbunken. Och han köper snällt Chanelväskor till henne födelsedagspresent. Men i utbyte så får han inte kärlek tillbaka, utan istället verkar han bli nedslagen av sin spårade storasyster… Är det därför han (och andra familjemedlemmar) väljer att ta deeptalks med andra än Melina? Och sårar inte det henne? Blir veckans poddavsnitt Max chans att betala tillbaka? Troligtvis! För i dagens snack så outar den Beiga Brorsan ALLT om Melinas s*xliv, galna snedfyllor och de tvekande bröllopstankarna inför hennes stora dag…Annat som betas igenom: Varför blev Melina en isprinsessa? Vad hände i deras trassliga uppväxt? Och såklart: vad tycker egentligen Björn Gustafson om Melinas dolda egenskaper?.Kan ni inte vänta till nästa torsdag eller vill ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på: @ingabeigamorsor @melina.criborn@ellinorlofgren .‘Inga Beiga Morsor' är producerad av Silverdrake Förlag via Acastwww.silverdrakeförlag.seKlippare:Patrik Sundén@patriksundenRedaktör:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeKoordinator: Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@silverdrakeforlag.se@victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tja. Nu är det dags för livet. Vi vet inte vad problemet är men vi ska lösa det. Sen löser vi ett personligt problem: Någon har fått jobberbjudande hos Lundin Oil men vill man jobba för dem? Speciellt när morsan är anti-oil. Vi snackar dessutom om hur dåligt det gick i valet. Nu ska det snackas politik. Ska vi äntligen berätta våra riktiga åsikter? Är Problempodden ultranazister eller vrålkommunister? Tryck på play så får du TROLIGTVIS* veta! Musik: Holizna (holizna.com) Introlåt: David (twitch.tv/poepli123) * - Du får inte veta det. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/problempodden/message

I veckans avsnitt går vi igenom våra största insikter från boken The Psychology of Money. Vi pratar om slumpens dolda roll i livet, vikten av att förbli rik som tycks vara mer sällsynt än vikten av att kunna bli rik, och den generella bristen på kunskap kring beteendekonomi. Vi diskuterar även vad som ligger till grund för bra investerarkarriärer – är det intelligens, utbildning eller ett stabilt temperament? Troligtvis en kompott av det, och mycket annat.---Twitter: @AktiesnackPoddMagnus och Peter finns såklart också på Twitter: @analytikern1234 (Magnus) & @Matematikern3 (Peter). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi pratar om den vidriga känslan i att minnas allt som var hotfullt i ungdomen. Det oväntade temat olika slags chaufförer är en olycklig slump. Troligtvis. Sommaren, hur klarar man den och varför ska den ens behöva klaras? Vad är jobbigast och roligast och vem har ett vanligt jobb? Inte vi!

Vad passar bättre till midsommar än lite för mycket Blandfärs? (Troligtvis mycket, men här kommer det ändå)

Vad är äkta vänskap? Är det skämt som för oss samman? Är det kärlek? Eller är det kanske en hemsk och livsavgörande olycka som lämnar en av oss förlamad för alltid? Troligtvis är det alla tre, vilket veckans film ger oss ett prov på! En oväntad vänskap eller The Intouchables avslutar Filmklubbens internationella månad! Spoilers börjar: 19min 44s Spoilers slutar: 1h 03min 58s Rättigheterna till alla klipp och all musik som spelas i avsnittet tillhör respektive skapare och ägare. Intromusik: Hackers av Karl Casey

Går det att ta emot en gåva utan att försättas i skuld? Konstnären Samira Tohidi undersöker i den här essän gåvans natur, med hjälp av den amerikanske filosofen Ralph Waldo Emerson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Finns den gåva som kan befria oss eller våra samveten från världens orättvisor? Det är snart jul, och jag är på studiebesök i den framlidne konstnären Guttorm Guttormsgaards arkiv och gamla hem i Blaker, Norge. I ett dokumentskåp ligger ett femtiotal tennaskar. Jag öppnar en efter en. Askarna är tomma. Men på deras fram- och baksida finns amatörmässigt men omsorgsfullt utförda inristningar: CCCP, hammaren och skäran, Norge 1945, ekivoka avbildningar av nakna kvinnor, sexuella akter, namn, blommor och båtar. De enkla men uttrycksfulla inristningarna för mina tankar till Matisse. Särskilt en av graveringarna uppehåller mig. Den föreställer två händer som möts på mitten av askens baksida, i ett slags evigt handslag. Tennaskarna är cigarettaskar, tillverkade av sovjetiska krigsfångar under andra världskriget. Handgjorda gåvor till de norrmän som hjälpte soldaterna överleva fånglägren.I Store Norske Leksikon går att läsa om hur runt hundratusen ryska soldater kördes till nazisternas arbetsläger i Norge. Närmre fjortontusen av dem dog på norsk mark. I lexikonet går även att läsa vittnesmål från norrmän som hjälpt de svältande fångarna, trots att hjälpen varit strängt förbjuden. Jag fastnar vid ett av minnena, från en kvinna vid namn Eli Holtsmark, som berättar om hur hon som tolvåring gått till ett av arbetslägrens staket med matpaket: En gång då jag överlämnade mat under stängslet, kom en stor hand fram och greppade min i ett handslag.Tennaskarna hade de ryska krigsfångarna tillverkat av sina egna tallrikar. Troligtvis ett slags tack och minnessak till de som hjälpt dem överleva. Eller fungerade askarna som ett substitut för pengar ett försök att förklä hjälpen som transaktion. Jag tänker på ordet tacksamhetsskuld. Tacksamhet och skuld. Kan tacksamhet betala en skuld, och vari uppstår skulden när något getts som gåva? Maten hade norrmännen självmant gett de uppenbart svältande soldaterna, och cigarettaskarna hade trots sitt symboliska värde, inte något betydande materiellt värde. I grund och botten bör vi kanske fråga oss ifall man över huvud taget kan ta emot något, vare sig man bett om det eller inte, utan att försätta sig i skuld.I essän The Gift skriver filosofen Ralph Waldo Emerson:Det sägs att världen står på randen till konkurs, att världen är skyldig sig själv mer än den kan betala tillbaka, och därför rentav borde beslagtas och säljas. Men jag tror inte att denna allmänna utmätning, som mer eller mindre involverar hela befolkningen, är skälet till den olustiga känsla som infinner sig vid varje jul och nyår, och även andra tillfällen, då man förväntas skänka gåvor eftersom det alltid är lika angenämt att vara generös, men i lika hög grad, besvärande att sättas i skuld.Resonemanget låter modernt och till synes anti-kapitalistiskt, men skrevs av Emerson, kallad den amerikanska transcendentalismens fader, i mitten av artonhundratalet. I essän beskriver han gåvans komplexa natur och symbolik. Han urskiljer speciellt en typ av gåva den nödvändiga gåvan, i form av till exempel mat eller kläder. Enligt Emerson är den nödvändiga gåvan enklare att både ta emot och att ge. Däremot riskerar den att göra parternas ojämlikhet smärtsamt påtaglig. Att givaren då dessutom förväntar sig tacksamhet, menar Emerson är grymt. Enligt honom önskar människor, och särskilt män, att vara självförsörjande. De förändrar hellre hela världen för att besitta det som de menar är rättmätigt deras, än ber om hjälp. Vi förlåter inte helt en främjare, skriver Emerson.Kanske är vi beroende av en varufiering av oss själva och våra skapelser för att undgå att kränkas eller råka förolämpa varandra. Enligt marxistisk teori osynliggör ett objekts eller en tjänsts inträde på marknaden dess nödvändighet för individen. Därmed kan vi maskera våra individuella behov bakom rollerna av köpare och säljare. Jag tänker att vi kanske också har blivit känslomässigt betingade att föredra varufieringen, och gömma oss bakom masker, framför att acceptera den smärtsamma sanningen att världen är orättvis och att vi alla är beroende av varandra.Emerson presenterar i sin essä en för mig oväntat cynisk tanke insikten om att människors vänlighet och grymhet ofta är så godtycklig, att det inte ger mening att lägga någon större vikt vid dess betydelse. Våra och andras intentioner är inte så uttänkta som vi kan tro. Jag känner själv igen den skam som kommit över mig, de gånger jag till exempel gett ett par slantar till en tiggare. Hur mycket jag ger, varför just idag och till just den här människan, vet jag är ytterst tillfälligt. Efter att ha räckt över slantarna har jag mest mått illa över mig själv. Som en följd av insikten om människors oberäknelighet, menar Emerson att ingen bör förvänta sig varken vänlighet eller givmildhet, och att vi istället borde överlåta godheten till vårt öde. Här riskerar han att överge sin pragmatiska hållning och istället övergå i ett religiöst tankesystem. Men kanske uppmanar han oss att omfamna det tillfälliga och klumpiga i vänligheten, istället för att skämmas över den eller förvänta oss något i gengäld.Jag är tillbaka på arkivet, och tittar på askens lock: CCCP, Norge 1945. Sovjet, symbolen för en dröm om jämlikhet, men med en verklig terror som följd. Jag har svårt att greppa motsägelserna och tragiken askarna speglar. Huvudsakligen fungerar de som behållare till cigaretter, en av konsumtionssamhällets mest absurda uppfinningar. Men paradoxalt nog är de tillverkade av sovjetiska krigsfångars tallrikar, och till råga på allt, som tack för mat som räddat deras liv. Allt som allt, är cigarettaskarna ett hopplöst försök av den maktlöse soldaten att betala en tacksamhetsskuld ingen människa någonsin borde behöva bära. En produkt av en smärta så stor, att det känns lönlöst för mig att försöka förstå den. Men den tomma asken i min hand väcker ändå frågan om hur ett framtida, mer jämlikt samhälle skulle kunna se ut. Jag tittar på den. Öppnar och stänger locket, som i hopp om att den skulle kunna rymma något svar. Jag vänder bort sidan med hammaren och skäran, och ser det inristade, förevigade handslaget på baksidan. Emerson menade att vi aldrig borde känna tacksamhet, eftersom vi alla, i grunden, har samma rätt till världen vi råkat hamna i. Men han avslutar sin essä The Gift med att hävda att det faktiskt finns ett skäl att ge gåvor: För att visa kärlek. Inom kärlekens irrationella sfär kan vi både ge och förvänta oss presenter från våra nära och kära, utan att sättas i skuld. Emerson skriver: Då jag försökt förena mig med andra via tjänster, har det visat sig vara ett intellektuellt trick intet mer. De andra kan äta dina tjänster, såsom äpplen, och lämna dig utanför. Men älska dem, och de kommer att känna dig, och glädjas av dig obegränsat. Samira Tohidi, konstnär

Dagens avsnitt är fullspäckat med aktivitet. Det snackas kryptorally och Q3 rapporter, samt 2 stycken GARP case: JDC Group och Logitech.JDC Group är ett tyskt InsureTech bolag som skapar en digital plattform för försäkringsbolag och rådgivare som snabbt har blivit en marknadsledare på den fragmenterade tyska marknaden. Dessutom ser bolaget nu en acceleration i intäkter och marginalexpansion. Allt detta till en billig prislapp.Logitech känner nog de flesta till - dom säljer allt från möss och tangentbord till racingrattar. Ett bolag som växt med ett CAGR på 10-15% och som gynnades av pandemin. Men är detta bara ett pandemi case? Troligtvis inte. Troligtvis kommer bolaget fortsätta gynnas av nya kunder som bl.a. börjat gamea eller som kommer jobba både hemifrån och på kontoret. Detta till endast PE 15.----Letar du efter en bra och trygg plattform för att handla kryptovalutor besöker du nbx.com/mm-----Ladda ned IG appen på IG.com-----Tidsstämplar och eventuella länkar som nämndes i avsnittet:08:11 JDC Group $JDC25:48 Logitech $LOGI $LOGN-----Twitter: https://twitter.com/marketmakerspod Kontakt: podcast@marketmakers.se Hemsida: https://www.marketmakers.se/ Niklas och Fabian finns förstås också på Twitter:https://twitter.com/alden_niklas https://twitter.com/franzen_fabian See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi spränger rekordet rejält. Nästan 2 (!) h tugg med en riktig profil. Bobbie Friberg da Cruz är den typen av spelare som det finns allt färre av. Spontaniteten, livslusten och framför allt oberäkneligheten på gott och ont. 39-åringen pratar i podden om sin första tid som fotbollsspelare där han var långt ifrån en stortalang. Han berättar även om relationen till GAIS, den omtalade Cypern-resan, utlandssejourerna och Norrköpings nattliv. Självklart bockar vi även av landslags-äventyret med Kap Verde och den magiska avslutningen på karriären med Mariehamn. Troligtvis har denna beskrivning knappt tagit upp en bråkdel av det som tas upp!

Efter många månaders uppehåll är podden nu tillbaka lagom till slutspelet. Troligtvis inte allt du behöver veta inför slutspelet men något smått och gott finns det nog här.   Facebookgrupp https://www.facebook.com/groups/MLBfansSweden   Följ Bases Loaded på: Facebook Twitter Instagram  @BasesLoadedse

Troligtvis gravt inkompetente Francesco Totti! Liten svenskkoll! Franz Brorssons oroväckande landslagsintresse! Imponerande Manchester City! Uppskruvade Roma! Buster-Lazio! Inlägget 543. Blodiga oktober dök först upp på Tutto Balutto.

Troligtvis gravt inkompetente Francesco Totti! Liten svenskkoll! Franz Brorssons oroväckande landslagsintresse! Imponerande Manchester City! Uppskruvade Roma! Buster-Lazio! Inlägget 543. Blodiga oktober dök först upp på Tutto Balutto.

Troligtvis gravt inkompetente Francesco Totti! Liten svenskkoll! Franz Brorssons oroväckande landslagsintresse! Imponerande Manchester City! Uppskruvade Roma! Buster-Lazio!  Inlägget 543. Blodiga oktober dök först upp på Tutto Balutto.

Hur ska kronvittnen användas? Är det rimligt med straffrabatter? Och var går gränsen för vem som ska avlyssnas utan brottsmisstanke? Det är några av de saker som diskuterades när Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M) och Adam Marttinen(SD) möttes i en rättspolitisk debatt. 8 av 10 dödsskjutningar sker i gängmiljöer. Det handlar om pojkar och män som dör ensamma i garage, i sina bilar, utanför sina portar. Om mammor och pappor som begraver sina barn och även om personer utanför gängkriminaliteten som drabbas av våldet. Lag och ordning har fortsatt vara en av väljarkårens viktigaste frågor och har ökat som den viktigaste frågan efter sjukvården. Troligtvis har de många skjutningarna under sommaren med detta att göra. Och för att prata om skjutningarna och gängkriminaliteten har vi idag med oss tre representanter från Sveriges riksdag. Hur ska politikerna skapa förutsättningar för att utvecklingen ska kunna vändas? Och vilka är de viktigaste akuta åtgärderna? Medverkande:  Fredrik Lundh Sammeli, ordförande Justitieutskottet, Socialdemokraterna Johan Forssell, rättspolitisk talesperson Moderaterna Adam Marttinen(SD), rättspolitisk talesperson Sverigedemokraterna Programledare: Martin Wicklin Producent: Viktor Papini Ljudtekniker: Fredrik Nilsson

Den om sociala medier. * Marre kör långprata om sociala medier och psykisk ohälsa. * Vi går igenom Marres kortlivade influencer-karriär. * Pira avslutar med att damma av några klassiska statusuppdateringar och vad de egentligen betyder. Något tidigarelagt avsnitt pga anledningar. Vi tar nu ev. ett kortare sommaruppehåll - eller inte. Troligtvis det senare. Kontakt:  tmmpodden@gmail.com Patreon:  www.patreon.com/tmmpodden Spotifylista:  Tisdagarna med Marre

Varje gång vi kommer ihåg en händelse förändras minnet en smula. Vad får det för konsekvenser när självbiografier ska skrivas. Ja, vad vet vi egentligen om våra egna liv? Den 17:e november 1995 föll stora mängder snö över Västsverige. Jag har livliga minnen av att befinna mig på Göteborgs centralstation utan att komma hem den kvällen, och av att dagen efter se människor åka längdskidor vid Götaplatsen. Det är bara det att jag inte alls befann mig Göteborg dessa dagar, utan hemma i Ljungskile. Jag tror mig veta att mina falska minnen kommer dels av en väns berätta om sin snöoväderskväll på centralstationen, och dels från en bild i Göteborgs-Posten av skidåkare i centrala stan. På samma sätt har en annan vän berättat att hon tagit över ett av mina minnen. Vi växte upp i samma område av likadana hus. När jag berättade att ett av mina första minnen var av hur stor jag kände mig när jag kunde se en tofs av mitt eget hår i spegeln över den låga badrumsbänken, sa hon att hon hade trott att detta var hennes minne ända tills hon nu hörde mig berätta det igen och insåg att hon bara lånat det. För några år sedan pratades det mycket om falska minnen kopplat till människor som genom terapi letts att minnas övergrepp som aldrig ägt rum. Minnesforskaren Elisabeth Loftus har liknat minnet vid en wikipediaartikel som vem som helst kan gå in och ändra i. På samma sätt skapar och omformar vi alldeles på egen hand hela tiden våra vanliga minnen. Varje gång vi tänker på något vi varit med om förändras det litegrann. Det vetenskapliga ordet för det är rekonsolidisering. Det är en process som kan upprepas många gånger. Detaljer faller bort och tillkommer, ordningsföljder ändras, personer byts ut eller läggs till, olika tillfällen läggs ihop till ett enda. Vittnespsykologin har också visat att vi har svårt att komma ihåg ens grundläggande skeenden i händelseförlopp vi bevittnat. Delvis beror det på att vi redan när det händer feltolkar eller missar viktig information, men studier visar att vi under de veckor som följer även förändrar våra minnen utifrån vad som tycks oss mest logiskt, eller vad våra fördomar och förväntningar säger oss borde ha hänt. Men också känslor kopplade till minnet förändras över tid. Det gamla minnet formas om av det liv vi lever nu, vilken stämning vi är i när vi plockar fram det, hur relationer till de inblandade förändrats, vad som hänt oss i livet sedan det skedde och hur andra återgivit samma händelser för oss. Ett glatt minne kan bli mörkare om vi mår dåligt när vi plockar fram det, eller om relationen till någon inblandad försämrats, och tvärtom. Ju äldre våra minnen blivit desto mer ökar möjligheten att vi hunnit omforma dem, kanske i flera omgångar. Därför är risken stor att den pensionär som skildrar sin barndom misslyckas med att göra det på ett sätt som överensstämmer med hur den upplevdes medan den faktiskt pågick. Vi förskönar och förvränger, förstorar upp våra egna positiva drag och insatser, förminskar och rationaliserar det dåliga vi gjort - och förstärker på så vis vår självkänsla och känslan av trygghet och konsistens. "Troligtvis", skriver hjärnforskaren Pontus Wasling i sin bok Minnet fram och tillbaka, "är hela syftet med vårt dåliga minne att vara självförhärligande. Vi anpassar helt enkelt våra hågkomster efter våra nuvarande behov och det är viktigare att ett minne är oss till lags än att det är korrekt. Så hur mycket kan vi egentligen lita på en självbiografisk bok? Det funderar Joyce Carol Oates över i boken Det förlorade landskapet. Den innehåller ett antal självbiografiska berättelser från barndomen upp till vuxen ålder. Både ton och teman känns igen från Oates romaner. Här finns starkt dramatiska händelser, som en ungdomväns självmord, mordet på en äldre släkting och incest och våld i en grannfamilj. Joyce Carol Oates skriver att en författares verk är en kodifierad återgivning av författarens liv. Och allteftersom åren går glömmer man det privata livet, sånär som på konturerna av det. Bara då och då kommer man ihåg nyckeln till koden. Med andra ord: när de egna minnena blir till arbetsmaterial bleknar och förvanskas de. Minnen och fantasi flyter samman. Oates erkänner också medvetna förvanskningar för att skydda sig själv eller dem hon skriver om. Flera personer kan också ha slagits ihop till en enda, eller personlighetsdrag lagts till för att skärpa storyn. Hon förklarar att hon väljer essensen av sitt liv, och förbättrar den. Så jobbar vi alla hela tiden men oftast utan att vara medvetna om det. Vi skapar mening och konsekvens där ingen mening eller konsekvens finns. Vi ägnar oss åt det som på marknadsföringslingo kallas storytelling. Vår vänstra hjärnhalva jobbar hela tiden med att ge logiska förklaringar, fylla i luckor, se samband och mönster. Där spinns röda trådar av liv som de flesta av oss levt på måfå, och vi bygger en sammanhängande berättelse som kan visa oss själva och andra vilka vi är. Utan en sådan riskerar vi att framstå som konstiga. Det normala är att presentera sitt liv som en begriplig historia. Kulturen vi lever i erbjuder mönster eller scheman för hur vi skapar våra livsberättelser. När jag läste journalisten Martin Caparròs reportagebok Hunger slogs jag av hur många av dessa jordens fattigaste och mest utsatta människor han intervjuade som beskrev sina liv som resultatet av guds vilja. I västvärlden skulle den som lade fram sin livshistoria så med stor sannolikhet betraktas som ganska udda. Här är vi i första hand agenter i våra liv ensamma befälhavare på våra skepp. Jag gjorde som alla andra utan att tänka på det, eller jag gjorde som jag blev tillsagd är inget vi hör andra berätta särskilt ofta, trots att det troligen är sant för merparten av våra erfarenheter. Jag hörde en gång en författare som ondgjorde sig över att när hon skrev en roman så trodde alla att den var självbiografisk men när hon skrev självbiografiskt så misstrodde alla sanningshalten. Det kan säkert upplevas som tröttsamt och paradoxalt, men likafullt är det högst relevant att ifrågasätta den som påstår sig återge exakta sanningar om sitt liv. Som Joyce Carol Oates skriver: "Egentligen har vi inte tillgång till de personer vi en gång var. Våra minnen är uppdiktade, även om de är välmenta. Slut citat. I fallet med snöstormen vet jag att jag "minns" fel. Vad gäller långt många fler minnen är jag osäker. Trots att mina barn inte är så gamla har jag redan svårt att minnas vem av dem som sa och gjorde vad när de var små. Vad gäller de allra flesta av mina minnen tillåter jag mig att vara säker på att minnas rätt. I alla fall ända tills de stöts mot någon annans minnen av samma sak och de visar sig skilja sig åt. Eva-Lotta Hultén, frilansjournalist

Gotisk litteratur förknippas med plågade hjältinnor, övernaturliga inslag och ett högtravande språk. Annina Rabe funderar över vad det är som också lockar så många kvinnor till berättelserna. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i februari 2017. I ett sovrum i ett hyrt gammalt hus i New England i USA ligger en kvinna och tittar på en påträngande gul tapet. Hon är deprimerad efter en förlossning och hennes  beskyddande make, som också råkar vara hennes doktor, har ordinerat absolut vila. Det är något konstigt med huset, tänker kvinnan. Och hon gillar verkligen inte den där gula tapeten i sovrummet. Det är upptakten till Charlotte Perkins Gilmans klassiska kortroman Den gula tapeten från 1892, där vi stegvis får följa en kvinnas väg mot ett psykiskt sammanbrott. I tapetens mönster börjar hon se de mest märkliga scener, hon ser instängda kvinnor, kvinnor som kryper längs golvet. Det är den en av de otäckaste texter jag vet. Det sakta men säkert glidande förståndet och känslan av skevhet i den hemlika miljön, allt detta gör att det gungar för mitt inre varje gång jag läser om den. Medan jag får kalla kårar av en ganska händelselös novell om en kvinna som ligger och blir tokig i ett sovrum lämnar till exempel berättelser om galna seriemördare mig för det mesta ganska kallsinnig. Det otäcka för mig är det som händer inuti huvudet. Och d et intressanta med skräck är ju att den slår så olika, beroende på vem man är och hur ens fantasier och mardrömmar ser ut. Charlotte Perkins Gilmans kortroman avslutar en samling berättelser i Förfärande kvinnor, en antologi om gotisk skräck skriven av kvinnor, sammanställd och översatt av KG Johansson. Alla novellerna är utkomna under 1800-talet, då den gotiska skräckromanen kulminerade i popularitet. Begreppet gotisk litteratur uppstod första gången i mitten av 1700-talet. Innan dess hade gotisk enbart använt som en term inom konst och arkitektur. Det förändrades när den brittiske konsthistorikern och författaren Horace Walpole gav ut romanen Borgen i Otranto, en skräckberättelse som han själv gav undertiteln A gothic story. Den innehöll alla de motiv vi förknippar med gotisk litteratur; dystra gamla slott, plågade hjältinnor, övernaturliga inslag, galna munkar och en labyrintisk struktur, skildrad med ett melodramatiskt och högtravande språk. Litteraturvetaren och gotikexperten Mattias Fyhr betonar i sin avhandling De mörka labyrinterna att gotik inte är en litterär genre utan ett modus, som kan dyka upp i all litteratur. Skräcken och det övernaturliga är inte heller nödvändiga ingredienser, utan det gotiska utmärks snarare av en känsla av melankoli och krypande obehag. Det blir tydligt i Förfärande kvinnor, där de flesta av novellerna faktiskt inte är särskilt läskiga utan mer sorgliga. Walpoles roman gav upphov till en mängd efterföljare. Den nya romantendensen passade väl in i den begynnande romantiken, som växte fram under en tid när man annars trodde att hela världen gick att kartlägga, mäta och bemästra. Skräcklitteraturen fick härbärgera allt som inte fick plats i den nya tiden; känslor, drömmar och undergångsfantasier. Gotiken var en reaktion mot den förnuftsbaserade upplysningstiden och en viktig del av den borgerliga romanens framväxt i industrialismens tidevarv. Påfallande många författare som skrev i den gotiska traditionen var kvinnor. En av genrens verkliga pionjärer var Ann Radcliffe, som med sin Udolphos mysterier, som sägs ha inspirerat författare som Edgar Allan Poe och Marquis de Sade. Den krassa Jane Austen skrev sin Northanger Abbey som en satir över Radcliffe och hela den gotiska vågen. Huvudpersonen har fått hela sin verklighetsbild förvrängd efter att ha förläst sig på gotiska romaner. Ann Radcliffe efterföljdes av namn som Clara Reeves, Mary Elizabeth Braddon och förstås Frankensteins skapare, Mary Shelley. Det var också vanligt att annars realistiska författare som till exempel systrarna Brontë, eller Elizabeth Gaskell inkluderade gotiska inslag i sina romaner. Varför lockades kvinnliga författare av det gotiska? En pragmatisk förklaring som KG Johansson ger i sin lite väl schematiska introduktion till antologin är att romanskrivande över huvud taget under 17- och 1800-talet till stora delar var en kvinnlig syssla. Troligtvis är det kvinnolitteraturens låga status som gjorde att det dröjde relativt länge innan det började forskas om den gotiska romanen på allvar. Termen Female Gothic myntades på 70-talet av litteraturvetaren Ellen Moers, och sedan dess är den ett eget forskningsfält. Den gotiska litteraturen är en tacksam brunn att ösa ur när det gäller feministiska tolkningar. Den unga kvinnan som sakta drivs till vansinne i Charlotte Perkins Gilmans Den gula tapeten är instängd i hemmet, övervakad av en make som ideligen förklarar att det är farligt för henne att skriva. Betänk att novellen är skriven nästan 40 år innan Virginia Woolfs Ett eget rum. När Mary Elizabeth Braddons kvinnliga vålnad i Den kalla omfamningen hemsöker sitt svekfulla ex genom att lägga sina iskalla armar runt hans hals ligger det nära till hands att se det som en hämnd på ett helt patriarkalt förtryckarsamhälle. Och ett av de mest klassiska exemplen, den galna kvinnan på vinden i Charlotte Brontës Jane Eyre, har fått representera varenda känsla av undertryckt vrede och sexualitet en kvinna kan härbärgera. Den starka symboliken i det gotiska lockar fortfarande många kvinnliga författare och litteraturforskare. Daphne du Maurier, Shirley Jackson, Joyce Carol Oates, Angela Carter, Toni Morrison, Margaret Atwood och Monika Fagerholm är bara några författare som har gotiska inslag i sina böcker. Här i Sverige är Maria Gripe, Inger Edelfeldt och Mare Kandre några av de tydligaste exemplen. Populär- och ungdomslitteraturen svämmar över av skildringar om vampyrer och zombier. På senare år har gotiken haft ett uppsving i litteraturen. Den så kallade gurlesktraditionen har inslag som är tydligt gotiska: av skräck, förvridning och ett söndertrasat flickideal. Skrivarutbildningen Litterär Gestaltning vid Göteborgs universitet inrättade nyligen en speciell häxskola där unga kvinnliga författare uppmuntras att skriva fram sin inre häxa. Det danska litterära stjärnskottet Olga Ravn är en av de två lärarna, vars egen debutroman Celestine går direkt tillbaka till gotiken när hon låter huvudpersonen leva ett parallellt liv i en inmurad 1500-talsflickas kropp. Den dystopiska tid vi lever i nu har onekligen vissa likheter med tiden för den gotiska litteraturens födelse. Dels känslan av att befinna sig på den teknologiska utvecklingens höjdpunkt, samtidigt en allt starkare förnimmelse av undergång och katastrof. Men jag tror också att gotikens lockelse har en annan mindre tidsbunden förklaring, som handlar om ett evigt behov av att närma sig de egna gränserna för tillåtna känslor och fantasier. Det behovet har förstås både män och kvinnor, men kvinnor omges fortfarande i hög grad av oskrivna regler och begränsningar, även om de ser annorlunda ut idag än under den viktorianska eran. Charlotte Perkins Gilmans novell om kvinnan som ligger och stirrar på den gula tapeten är ju så svindlande otäck just för att den också visar galenskapen också kan vara en väg till frihet. Annina Rabe, litteraturkritiker Litteratur Förfärande kvinnor gotisk skräck från Brontë till Gilman i urval och översättning av KG Johansson.

Ny humor på internet! Vi har hittat på ett skämt om ölen Corona! Det finns nämligen ett virus med samma namn och det är ju en guldgruva med tokiga förväxlingar. Sen förklarar vi hur man använder björnlockelsekräm, eller pulver? Vi är dessutom elaka mot korta människor igen! Troligtvis inte en minioritet så cancel'a oss inte! Vi pratar om åsikter igen. Vi kan inte få nog! Tjoho! Slutligen frågar vi oss om det är lönt att källsortera när 100% av alla kinesiska företag utrotar 40% av alla orangutanger där ute. Musik: Ketsa https://freemusicarchive.org/music/Ketsa/the-lost-files Jönssonligan Theme, all rights reserved Disney Corp. Text och musik av Vanheden. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/problempodden/message

I veckans avsnitt återvänder vi till en av våra paradgrenar (?), nämligen levande döda - och mer exakt: zombier! Den här gången unnar vi oss att försöka förstå var detta populärkulturella fenomen egentligen har sitt ursprung, och på vilka omvägar det kommit att användas som analogier för allsköns farsoter och andra mänskliga huvudbry.  Troligtvis blir vi förslavade av häxdoktorer på grund av vårt ignoranta dabblande med de mörka makterna, men med lite tur klarar våra kroppar sig från ett långt värre öde: evigt själlöst trälande på de franska plantagefälten på en karibisk ö. Trevlig lyssning!

Under 2020 startades rekordmånga företag i Sverige. Är du en av de nyblivna företagarna, eller har du kanske drivit eget länge? Hur ser din verklighet ut? Dela med dig av fallgropar, felkalkyler och framgångar i Karlavagnen i P4. I veckan kom statistik från Bolagsverket som visar att det aldrig förr har registrerats så många nya företag som under det gångna året. Troligtvis är orsaken att fler blivit uppsagda och permitterade till följd av pandemin. Somliga har känt sig tvungna att hitta på nåt eget och andra har kanske äntligen fått tid att förverkliga en dröm. Är du en av nyföretagarna hur kom det sig att det blev just nu? Eller är du en av de som drömmer om att driva eget men inte kommit till skott ännu? Inom vilken bransch? Har du en unik idé? Vad är det som lockar? Kanske har du kört på ett tag är det som du trodde? Vilka är för- och nackdelarna? Och vad ska man tänka på före start har du tips och råd till de som går i samma tankar? Karlavagnen onsdag vill höra om dina erfarenheter av att driva eget om övertid, övertro och överraskningar allt är välkommet i Sveriges största samtalsrum. Programmet leds av Christian Olsson och börjar redan 21:03 denna trettondag. Telefonslussen är öppen från 20. Ring på 020-22 10 30 eller maila till karlavagnen@sverigesradio.se. Karlavagnen i P4 med Christian Olsson - Ring oss på 020-22 10 30!

Avsnitt 180 är här! Blir ett socialt experiment. Vi inleder kort i studion med lite Jeep-nyheter. Sen får ni följa med i baksätet på Kricks nya Suburban samtidigt som vi fredags-cruisar på Sveavägen. Blir stökiga live-intryck längs vägen med allt från burnouter, sirener, förolämpningar och betyg på bilarna vi ser, till upphämtning av Kricks dotter som varit hos en kompis med hundra toaletter. Denna vecka bjuder vi varken på en röd tråd eller några andra segment. Blir helt enkelt bara en tjuvlyssning på vårt privata samtal samtidigt som ni raggare svinar runt omkring oss. Kommer vi göra om det? Troligtvis inte. Men kul blev det. Häng med!  

I det första avsnittet behandlar vi ett högaktuellt ämne - hemester. Reserestriktionerna har lyfts och vissa länders reseavrådan har tagits bort av UD. Troligtvis kommer många fortfarande att stanna inom Sveriges gränser och på så sätt tillbringa sin semester på hemmaplan.Men vad är egentligen skillnaden mellan hemester, svemester och staycation?Christian och Andrea på Qred guidar er hur du kan spendera din semester på bästa sätt. Kanske genom att stötta Sveriges småföretagare? Eller genom att bli händig som en hamster? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ännu ett avsnitt med lite smått och gott om Corona. Troligtvis helt inaktuellt nu en vecka efter inspelning.

Den här veckan gästas NÅDDÄ av en amatörteater som hjälper Christopher att reda ut vad Å:et i "NÅDDÄ" egentligen står för. Christopher har även varit i renoveringstagen och Nisse ger honom, och er lyssnare, 10 argument till varför en bidéslang i badrummet är ett absolut måste. Slutligen får vi inte heller den här veckan ett datum för livepodden. Säkert är dock att om ni blir Patreons får ni gratis tillträde till denna oförglömliga afton. patreon.com/nisseadendaraldre See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fötterna är i fokus i det här avsnittet av Sov med mig. Enkla rörelser i vila vars effekt sprider sig. Troligtvis märker du t ex hur dina vadmuskler slappnar av. Rörelse i vila är vanligtvis välgörande för att varva ner och somna lättare. Förhoppningsvis räcker ett avsnitt men se till att ladda ner fler att ha i lager om det skulle behövas. Godnatt och sov gott hälsar Lisel Humla --- Send in a voice message: https://anchor.fm/sov-med-mig/message

När är det bäst att mejla eller chatta och när ska vi prata istället? När är mobilen ok på möten? Ett samtal om techikett, vett och etikett i det digitala. I det här avsnittet diskuterar vi techvanor och digital hygien. Vi tar avstamp från en undersökning från företaget It's worth more som ställde frågor om digitala vanor till 1000 personer i arbetslivet. Det är inte någon vetenskaplig studie men många av slutsatserna i den går att hitta även bland forskningsresultat. Den här studien från Harvard Business School visade att samtal öga mot öga minskade med 70% när organisationer bytte från kontorsrum till öppna kontorslandskap. Det är förståeligt och respektfullt att vi inte vill störa varandra. Men när är det effektivast att skriva och när är det bättre att ses och prata? Förstå = samtal, informera = skrift I vårt samtal kommer vi fram till att när vi behöver resonera, förstå och ställa följdfrågor är det mest effektivt att se varandra i ögonen och i brist på det prata i telefon eller ta ett vidosamtal. Skriftlig kommunikation är bättre för ren information "så här ligger det till" och är bra för spårbarheten. Det är värt att diskutera igenom det här på arbetsplatsen: när använder vi vilken kommunikationskanal, hur och varför? Samling istället för prickskytte För att respektera varandras digitala välmående är det också smart att samla ihop mindre frågor i samma ärende i färre mail och inte skjuta små korta puckar med digital hagelbössa till varandra. Stör inte - schemalägg istället Sitter du och jobbar på kvällen eller helgen: tänk efter innan du skickar iväg meddelanden till kollegor och medarbetare. Bara för att du tycker att det är skönt att få dina ärenden ur vägen, innebär det att de måste landa i kollegornas knä just nu - eller kan det vänta till nästa dag? Schemalägg dina mejl när det är lämpligt istället. Särskilt om du är chef. Överenskomna vilotider Det finns förstås sammanhang och chattliknande kanaler där man bestämmer sig för att ha snabba utbyten av korta ärenden löpande över tid och då fyller det förstås sin funktion. Men även sådana kanaler mår bra av att det finns överenskomna vilotider. Distraktioner i möten I studien från It's worth more framkom att 94% blev störda av att prata med någon som samtidigt var distraherad av något digitalt. 81% hade ägnat sig åt andra jobbrelaterade frågor under möten och här var det en övervikt på seniora medarbetare. 63% hade gjort privata ärenden under möten. Ge förutsättningar för fokus Var ärliga med varandra och prata gärna om hur svårt det är att fokusera när mobilerna är framme. Studier visar att vår kognitiva förmåga och vårt fokus försämras när en mobil är närvarande. Även när den är avstängd och placerad i en väska. Hur vill ni ha det på era möten? Om någon är tveksam hjälper forskningen oss att se hur ineffektiva vi är när vi multitaskar. Det här är våra förslag på diskussionsfrågor på jobbet: Vilka forum använder vi för kommunikation? Vad pratar vi om var? Hur sköter vi digital techikett i kontorslandskapet? Hur sköter vi dator och mobil på möten? Troligtvis kan mötena bli bättre och mer effektiva utan mobilen. Vi har ju valt att ses i person så bör finnas ett fokus på det. När kommunicerar vi? Påminn om hur enkelt det är att schemalägga mejl som skrivs utanför mottagarens arbetstid. Tänk dig in i mottagarens huvud. Hur tas det jag skriver nu emot? Hur kan det tolkas? Vår samarbetspartner Wellbefy vill fokusera på meningsfullhet. Men hur blir det när meningsfullheten i arbetet börjar komma före den egna hälsan? Det kan lätt bli så att man rättfärdigar att köra på i ett ohållbart tempo. Men vi behöver ett hållbart arbetstempo som varar livet ut. Där vi känner att vi hinner njuta av det arbete vi gör och resultaten som kommer med det och se varandra. Hur skapar vi en arbetskultur som balanserar meningsskapande på ett bra sätt? Wellbefy menar att det handlar om att öppna upp för reflektion. - Som medarbetare, ge dig själv tid att reflektera över hur du mår i ditt arbete. - Som ledare, se vilka värden du förmedlar och vilken arbetsmoralen är. Meningsskapande hänger någonstans ihop med detta. Att kunna känna att vi är nöjda med vad vi åstadkommit i stunden. Att kunna känna när kroppen behöver vila och återhämtning för att kunna leverera igen. Att kunna se att vi kan skapa en ännu större mening med våra liv när vi mår bra. Skapa smarta reflektionsflödenEtt verktyg kan vara att medarbetaren får en anonym plattform att uttrycka sina idéer på. Sedan kan ledaren i grupp ta upp reflektioner som kommit upp utan att någon känner sig utpekad. Det är trots allt sällan som vi är ensamma i en negativ känsla kring organisationsarbetet. I Wellbefys app utvärderas medarbetares hälsa och välmående tillsammans med andra bevisade starka KPI:er för organisatorisk framgång. Medarbetaren får kontinuerligt frågor kring sin upplevda känsla av arbetsplatsen och värderar från en skala 1-6. När svaret är det lägre så öppnas automatiskt en ruta upp där medarbetaren får chans att reflektera kring denna upplevelse. Dels för medarbetarens egna personliga utveckling, men också för att ge feedback till ledaren. Läs mer här.

Nästa pandemi kommer inom överskådlig tid enligt flera experter. Men tio år efter svininfluensan har forskningen ännu inte kunnat visa vad den ovanliga biverkan vid förra massvaccineringen berodde på. Sverige har bestämt att alla i landet ska kunna få vaccin om det kommer en ny okänd smitta som sprids i flera länder, en pandemi. Men det är tekniskt komplicerat att tillverka pandemivaccin, och troligen skyddar ett pandemivaccin bättre ju tidigare det tas under en pandemi. Eftersom forskningen inte har kunnat hitta orsaken till vad som skapade den neurologiska sjukdomen narkolepsi som biverkan vid den senaste massvaccineringen, önskar den ansvarige på europeiska smittskyddsinstitutet att det bör forskas mer. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Troligtvis det mest svängiga avsnittet ever! Gäst Simon Sandman bjuder på ungdomliga insikter och funksoulhouse av yttersta kvaité! Programledare i vanlig ordning David Holm och Viktor Zeidner. Låtar från avsnittet: Kapote - Delirio Italiano (Extended Version) [TOYT090] Finn - I Know, I Know [LOC049] The Streets - Weak Become Heroes (Ashley Beedle’s Love Bug Vocal) [679L007TR] Star Trek - The Crier In Emptiness Tom Browne - Funkin’ For Jamaica (Disco Tech Rework) Shinichi Atobe - Regret [DDS023] Subjoi - Vip Pat Rask - Tombs of Crystals Här finner du Spotifyplaylisten med tillgängliga låtar som sänds i programmet, listan fylls på med nya låtar efter varje program: goo.gl/CUnvtY

Avsnitt 116 är här! Och så var det då äntligen dags att åka till hamnen i Sveriges framstjärt och hämta ut den efterlängtade Duallyn. Det blev en minnesvärd roadtrip där vi fyllde tre fulla tankar för totalt 2.700 kr på två och en halv timme. Sen mötte vi en Peterbilt som hälsade innan vi dök ner i Kalle Breitholtz soffa och pratade om hans nya RE: restaurant. Vi trodde vi skulle få äta. Istället fick pickisen bekänna färg genom att hämta en varmluftsugn och ett stekbord innan vi blev luftburna då vi missat ett hastighetsgupp. Sen recenserar Ponkan den nya filmen Ford vs. Ferrari, helt baserad på dess trailer. Troligtvis den bästa filmen någonsin. Häng med!

Vår fältreporter kollar in hoppkräftornas märkliga dofter som påverkar växtplankton att sända ut ljus eller bilda gift. Och så möter vi den sällsynta nipsippan. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. På lördag ägnar vi oss åt världens sannolikt vanligaste djur: den lilla hoppkräftan. Trots att den bara är runt millimetern stor påverkar den livet över hela haven genom att släppa ut speciella kemikalier. Växtplankton känner av kemikalierna som en slags lukt, och i rädsla för att bli uppätna av hoppkräftorna försvarar de sig. En del gör det genom att producera ljus - mareld - som skrämmer hoppkräftorna så att de lämnar planktonen i fred. Andra producerar gift eller krymper i storlek. Varför gör hoppkräftorna så här? Troligtvis är det helt ofrivilligt. Det här har Erik Selander, forskare i marina vetenskaper, och Jenny Lindström, forskningsrådgivare på Göteborgs universitet, tittat på. Vår fältreporter Anneli Megner Arn håvar hoppkräftor tillsammans med dem i sändningen på lördag, på plats vid Nya varvet i Göteborg. Och så möter vi en exklusiv skönhet - nipsippan. Botanisten Gun Ingmansson visar Sveriges bästa plats för den ludna och lila sippan - File Hajdar på Gotland. Undrar du över meningen med livet? Lisa Henkow har ett svar i veckans kråkvinkel. Och så ringer vi upp Kerstin Andersson som såg två huggormar i ett märkligt, flygande möte. Ormexperten Claes Andrén förklarar vad det handlar om. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans avsnitt landar FULLPROPPAT med filmsnack! Vi har varit på bio som om det inte fanns någon morgondag! "Us", "The Sisters Brothers", "Shazam". Vi spanar också på bluray-aktuella "Widows"! Och vilka vinner Widows-tävlingen!?! Vilka fick ihop bästa kvinnliga crewet för en stöt?? Veckans Lista bjuder på uppföljare vi väldigt gärna vill se. Vilka kommer vi att få se? Troligtvis ingen av dem. Veckans avsnitt är också BRUTALT långt! Men visst är det så Du vill ha det....! Get some!   Bli en Patreon-stödjare! Missa inga godsaker! Seså!

Tilläggstid.

Katharina från Värmland flyttade norrut där hennes man slagit sig ner efter att ha arbetsvandrat många år. Men livet blev inte som hon hoppats. Spetälska, död och fattigdom drabbade hennes familj. Välkommen till en ny säsong av Släktband. Under tio veckor kommer vi att få höra berättelser om människor som levt i gamla tider och som på olika sätt lämnat spår efter sig. Den här omgången av Släktband har hemmet i fokus. Det kommer att handla om hur folk kämpade för att få behålla sina hem och om när hemmet blev så farligt att familjemedlemmar till och med miste livet, och som idagens program när vi berättar om hur drömmen om ett bättre hem lockade människor att lämna det gamla bakom sig för att söka ett nytt hem på annan plats. Katharina Eriksdotter var en av dom. Hon föddes 1823 i Gräsmark i Värmland och kom så småningom att tvingas flytta till Norrland. Katharinas ättlingar idag vet mycket om hennes liv och vardag tack vare en stor brevsamling som familjen vårdat genom alla år - en brevsamling som faktiskt fortsätter växa hela tiden. - Mellan mina fingrar idag på förmiddagen så dyker det upp ett brev som jag tydligen inte har läst och där skildrar sonen Katharinas sista dagar, hur hon drar sitt sista andetag och hur de är samlade runt omkring henne.  Katarina Näslund berättar om sin farmors farmor Katharina Eriksdotter. Vi sitter i Hembygdsgården i Viksjö strax utanför Härnösand och Katarina har brett ut foton, brev och en nyligen skriven släktbok på det stora matbordet i salen med utsikt över bygden. Hit till Ångermanland kom Katarina Eriksdotter i mitten av 1800-talet efter att ha gått igenom många prövningar i sin hembygd i Värmland. Katharina var äldst av sex syskon och fick som alla andra i hushållet hjälpa till med familjens sysslor. När hon var 19 blev det en plats ledig på gästgiveriet Linnagården som drevs av Erik Persson. Han hade just blivt änkeman och hade tre små barn att ta hand om. - Bara ett drygt år senare så är hon gravid och Erik Persson erkänner att han är far till barnet. Katharina börjar anpassa sig till livet på gästgiveriet och två år senare får hon ytterligare ett barn, en flicka som döps till Augusta. Men Augusta kommer att noteras som stum och fånig i kyrkböckerna, berättar Katarina Näslund. - 1846 gifter sig Katharina med Erik Persson som är 26 år äldre än henne, och när hon gifter sig är hon snart på väg med det tredje barnet, Kajsa, som föds i januari 1848. Och Erik Persson dör i feber i april tre månader senare. Katharina är nu änka med  två barn, ett dog som liten, plus att hon har vårdnaden om Erik Perssons barn i första giftet.  Katharina äger nu Linnagården där det strömmar in körkarlar som rastar sina hästar och antagligen blir det för mycket för henne. Hon säljer gästgiveriet Linnagården och bosätter sig i Forsnäs på en annan gård. Under tiden på Linna har hon lärt känna körkarlen Jan Nilsson som går under namnet Vacker-Jan. Tycke uppstår och 1850 gifter sig de båda och Jan blir ägare och bonde i Forsnäs.        I rask takt föddes nu sönerna Johannes, Nils och Gustav. Men ganska snart visade det sig att hennes man Jan hade överskattat sitt ekonomiska kunnande. Han blev lurad på många olika sätt, bland annat skrev han på borgensförbindelser vilket innebar att han var tvungen att betala andra människors skulder. Till slut var familjen barskrapad och det återstod inget annat för Jan än att ansluta sig till de många värmlänningar som varje år gjorde vandringar norröver där det fanns arbete - 40 mil till fots och sen samma väg tillbaka igen många månader senare. - Han går upp tillsammans med de andra på vårarna, i april, och kommer hem till jul. Katharina försöker hanka sig fram så gott det går. Men 1860 har det gått så långt att de inte längre klarar av att behålla gården i Forsnäs, berättar Katarina Näslund.  - Det blir exekutiv auktion och Katharina och barnen får bo på nåder i ett ensligt beläget torp längre in i skogen. Hon hade ett talesätt som de brukade citera;  Lyckan har många vänner men nöden prövar dem  Katharina härdar ut några år i torpet, men till slut hamnar de till och med i en backstuga. Men då förstår Jan att det inte går att leva så längre. Långfredagen 1866 har Jan gått fram och tillbaka i elva år. - Då sätter han Katharina och barnen på släden och börjar resan norrut. Det tar ett halvår från avresan innan det är på plats i Viksjö där de tilldelas en liten torpstuga i Villola och Jan får arbete som jordbruksarbetare. Jan tillverkar också timmerkälkar som han kan dryga ut kassan med. En specialitet och kunskap han tagit med sig från Värmland. - Vi ska komma ihåg att året efter de anlänt blir det nödår, så livet var hårdast tänkbara.  Nu drabbade också svår sjukdom familjen. Sonen Nils fick den då relativt ovanliga sjukdomen spetälska och dog 21 år gammal. Året var 1874. Och bara sex år senare drabbas Katarinas man Jan av sjukdom och blev sängliggande. - 1880 kan man läsa i breven att Jan är sängliggande och vi förstår att Katharina får sköta försörjningen. Till sin hjälp har hon Augusta som fysiskt är en stark hjälpreda, berättar Katarina Näslund. Men det var inte slut med olyckorna för familjen. När Jan hade varit sängliggande i två hela år råkade Katharina ut för en märklig och olycklig händelse. - Det berättas att hon när hon mjölkade kon en kväll så vispade den svansen över hennes vänstra öga som infekterades och började vara. Hon fick vård på Härnösands lasarett men de kunde inte hjälpa henne. Katharinas öga värkte sönder och från 1882 och de sista 18 åren är hon enögd.  - Hon hade en stor rädsla att hon skulle bli blind på det andra ögat också.   Katharina måste nu -trots sin skada- sköta om sin sjuke man och utföra både hans och hennes egna sysslor. - Jag ser framför mig hur hon vårdar honom i den lilla torpstugan under sex långa år. Jan hade även han fått spetälska. Så står det i kyrkböckerna, berättar Katarina, men om det står inget i de många brev som sonen Gustav skriver. Troligtvis för att det var en skamlig sjukdom. Den lilla familjen med Katharina, hennes spetälske man Jan och dottern Augusta klarade sig någorlunda under fem år. Men så i december 1885 blev situationen ohållbar. Bara nån mil från deras hem ligger Västanå bruk och dit fick de flytta och bli understödstagare på bruket.   Men olyckorna fortsätter att rada upp sig. Bara en månad efter flytten dör Jan 58 år gammal, och då kommer nästa slag. - Det visade sig att inspektorn på Västanå bruk tyckte att Augusta var en belastning och ville att hon skulle skickas tillbaka till Värmland till sin förmyndare. Katharina var då 63 år och tvingades följa med Augusta ner genom landet till Gräsmark.    Katharina bosatte sig hos sonen Gustav och hans familj som flyttat till Fjäls glasbruk i närheten av Hässjö i Medelpad. Katharina kom aldrig mer att få träffa sin dotter Augusta. Men familjen höll kontakt med varandra via brev. Och det är breven som gör att de sentida ättlingarna vet så mycket hur Katharina tänkte. Och nu idag när Katarina Näslund läser breven, inte minst de som kommer från Gustav så blir hon rörd. - Saknaden måste ha varit svår, och de kom aldrig mer att träffa varandra. Nu idag när Katarina Näslund läser breven har hon stor beundran för Gustavs förmåga att skriva vackra och innehållsrika brev trots sporadisk skolgång.  Min kära syster och svåger. Den smärtsamma underrättelsen som ni med detta brev mottager hava ni kanske väntat. Ja vi hava väntat det alla och nu jag härmed underrätta eder att vår moder är död. Hon avsomnade lugnt och stilla tisdagen den 1 maj kl 3 på dagen. För varje dag sågo vi allt mer och mer att slutet närmade sig. Vi sutto omkring hennes säng och förstod att hennes dödskamp snart skulle börja. Min hustru Märta tog hennes hand i sin och sade: Är ni inte glad farmor som får sluta snart? Då slog hon upp sitt enda öga och svarade det tydligaste hon sagt den dagen med ett högt och tydligt: jo då. Så knäppte hon ihop sina händer över bröstet, drog hon några svaga andetag och så var allt slut. Vår moders ande flydde dit inga plågor och ingen värk skall vara mer. Gud välsigne hennes minne. Jag minnes ingenting annat än gott efter henne. Hennes största lycka här i livet tror jag var att få uppskattning av andra. Eder Gustav Psalmen "Jag går mot döden var jag går" spelades på Katharina Eriksdotters begravning den 1 maj år 1900. Katharina och hennes familj var långt ifrån ensamma om att göra den långa vandringen från Värmland till Ångermanland. Hoppet om en bättre framtid norrut delades av många värmlänningar. Norrlandslänen ökade sin befolkning till nästan det dubbla under andra halvan av 1800-talet och de inflyttade värmlänningarna bidrog i hög grad till det. För det hade blivit allt svårare att leva av de små jordlotterna i Värmland och i Norrland behövdes arbetskraft till den nya skogs och träindustrin. Det berättar Peter Olausson som är historiker vid Karlstad universitet och som forskat om värmlänningarnas flyttmönster. Värmlänningar slår sig ner i Norrland - Skälen till att de flyttade var flera; de nya sågverken behövde arbetskraft, och hemma i Värmland hade det blivit allt svårare att försörja en familj när jordlotterna blivit mindre. - Värmland hade varit ett invandrarlän och hade haft en stadig befolkningsökning under flera hundra år, berättar han. Den ökningen nådde sin topp ungefär vid 1860, då strömmarna började gå åt andra hållet. Hemmansdelningen var enorm vilket innebar att man fick väldigt små lotter vid arvsskiften, så små att de inte gick att leva av. - Så folk sökte sig åt olika håll, och i Norrland drog den nya sågverksindustrin folk från Värmland, Dalarna och norrut, berättar han. Skogshantering var något som värmlänningarna behärskade. - Det gjorde de, instämmer Peter Olausson, och de hade med sig en uppfinning som gjorde dem ännu mer attraktiva. Det var en speciell mekanism som kallades "getdoningen". Den kopplade samman timret och hästen på ett flexibelt sätt så att man kunde ta sig fram smidigare genom skogen än vad de gamla stela kopplingarna tillät. Det var särskilt folk från Fryksdalen i Värmland som var kända för att kunna hantera Getdoningen. Arbetsvandringar var något man kände väl till i Värmland, inte minst i Fryksdalen. Det var vanligt att man gav sig iväg kortare eller längre perioder för att arbeta på andra håll. Så det här var folk som inte var så knutna vid sin egen torva. - Nej nej, de har rört på sig under långliga tider. I andra delar av Värmland sökte man sig åt andra håll, många tog sig till exempel söderut till Bohuslän under sillperioderna. Men när det gällde vandringarna norrut, så var framför allt fryksdalingarna pionjärer, och sedan följde andra efter berättar Peter Olausson. Man kan ju undra hur mycket de faktiskt visste när de gav sig iväg. - Jag tror att de gick iväg på mer eller mindre välgrundade rykten, svarar Peter Olausson. Om någon hade varit i till exempel Sundsvall och kom hem och berättade hur det var, så var det väl den bästa reklam man kunde få. Samtidigt så blev ju läskunnigheten allt större och tidningarna började spridas. - På 1860-talet så fanns det flera informationskällor. De här stora flyttströmmarna från Värmland och norrut skedde ju samtidigt som emigrationen till Amerika blev allt större. Man skulle ju kunna tänka sig att Norrlandsvandringen var ett budgetalternativ för den som kände att de måste lämna sitt gamla hem och ordna ett nytt någon annanstans. - Det är klart att det var billigare, det var ju faktiskt vanligt att man gick hela vägen, och alltså inte behövde pengar till biljetten. Men framför allt var det nog mänskligt billigare, för det var ett mindre steg att ta sig till Norrland, där man kunde språket och visste hur det går till. Precis som när det gällde Amerikafararna så var breven som skickades från Norrland hem till familjen i Värmland viktiga när det gällde att locka fler att komma efter. Peter Olausson tar fram ett brev som skickades från Torpshammar, fem mil väster om Sundsvall den 9 maj 1878. Det är en mjölnarson från västra Värmland som varit i Göteborg men som nu berättar för sina föräldrar att han och hans bror istället åkt norrut för att pröva lyckan: Torpshammar den 9 maj 1878 Älskade föräldrar och syskon, tusende tack för det sista brevet. Jag får berätta för er att jag rest från Göteborg hit uppåt därför det blev så dåliga tider. De sätter ner daglönen 10 procent, samt dagen till 9 och en halv timma så jag tyckte det ej bar sig att stanna. Jag reste från Göteborg den 28 april och kom hit den 29:e dennes, men jag har haft ganska trevligt under hela resan och hoppas att det blir bra här med tiden, för här ser ut för till att vara en trevlig trakt fast här har snögat och varit kallt var dag. Jag har inget prästbetyg det torde ni vara bra att taga ut åt mig för det må jag ovillkorligen ha för eljest får jag ej stanna här. Det torde ni göra så fort ni får brevet och sända det hit. Jag får ni sluta för denna gången med en obeskrivlig kär hälsning till eder från eder son. J A Qvarnström - Väldigt mycket i breven handlar om arbetsförtjänsten och arbetsvillkoren, var är det bäst? Sedan handlar det förstås om släkt och vänner som man träffar på, andra värmlänningar som skickar med hälsningar, och så förstås detta att man skickar hem pengar till sina gamla föräldrar. Peter Olausson tror att värmlänningarna som slog sig ner i Ångermanland, Medelpad och Västerbotten klarade sig ganska bra, inte minst för att de var många och höll ihop. - Värmlänningarna bildade ju ett slags kolonier i delar av Norrland. Många av dem har bibehållit grundidentiteten "Vi kommer från Värmland". Jag har inte kunnat se att värmlänningarna skilde ut sig genom att vara väldigt framgångsrika eller misslyckade, men de var ganska många i jämförelse med folk från andra trakter och kunde hålla ihop och bibehålla sin värmländska identitet, om de nu önskade det. Alnön utanför Sundsvall är ett exempel på en sådan trakt. - Det vet många släktforskare, som har sina rötter där. De arbetsvandringar som folk förr gjorde har sällan lämnat några spår i de offentliga arkiven och därför kan man lätt inbilla sig att folk i gamla tider var mycket mer orörliga än vad som faktiskt var fallet. -När man tittar i de vanliga källorna, som till exempel husförhörslängderna, vad får man för bild då? I allmänhet får man en känsla av att folk var väldigt bofasta, säger Peter Olausson och fortsätter: - Men källorna berättar ju ingenting om vardagsrörligheten, och säger sällan något om till exempel arbetsvandringarna. Den bonde som enligt husförhörslängderna ser ut vara orörlig kanske i själva verket är ute för att arbeta på andra ställen stora delar av året. - Då är det ju bara andra källor, som till exempel brev, som kan berätta något om hur det verkligen var. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström  Uppläsare: Tommy Engman och Per Dahlberg slaktband@sverigeradio.se

Avsnitt 82 är här! Bring Gene Home! Krick inleder med ännu fler nattsvarta oturs-historier innan Ponkan lättar upp stämningen med en massa kul fakta om Mad Max Fury Road-bilarna. Troligtvis filmhistoriens mest ambitiösa bilprojekt. Krick riktar därefter siktet mot kampanjen för att få hem Gene Winfield från Finland. Det blir mörkt. Vi växlar istället över till Buddhistiska Cadillac likbilar och varför en har hamnat i Dalarna. Sen får Ponkan i uppgift att pricka in målgruppen på fem märkliga bilmodeller, t ex varför Dodge Neon ägs av Jehovas vittnen som vill men inte kan komma ut ur garderoben. Sen blir det värre. Häng med!

Standup-komikern Josefin Sonck säger att det som folk i allmänhet är mest rädda för är att ställa sig på en scen och försöka få publiken att skratta. På andra plats kommer döden. För egen del håller hon med – trots att hon har gjort standup-komiken till sitt yrke. Troligtvis är det vetskapen om att hon ändå en dag ska dö som får henne att trots rädslan. I sitt sommarprat talar Josefin om sin egna och andras rädslor. Redaktör: Thomas Lundin Produktion: Parad Media

I dagens avsnitt dyker vi ner i vad Taurin är och hur det faktiskt kan hjälpa dig att prestera bättre. Denna aminosyra har fått väldigt dåligt rykte. Troligtvis för sin förekomst i energidrycker. Du har säkert hört/läst att det är framtaget från urin från tjurar vilket givetvis INTE stämmer. Alltid lika spännande att följa den väg som myter tar!    Huvudområden    - Vad är Taurin - Var finner du Taurin? - Finns det i urin från tjurar? - Är det farligt  - Hur kan Taurin påverka prestationen? - Summering & praktiska appikationer Videon finns på Youtubekanalen: Prestera Mera – VIDEO   Artikeln hittar du här  Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se 

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I första avsnittet bekantar jag mig med Mollgan, rapparen som vägrar hålla käften och som vägrar forma sig efter facket du vill sätta honom i. Troligtvis mest känd för låtar som "Alla som inte tankar" och "ACTA på dig". Vi kommer bland annat prata om homofobi, integritet på internet och om hur det känns att inte anses tillhöra stadens hiphopscen.

Nyheter ——- *Forskare från IT-säkerhetsfirman Security Research Labs går nu ut och varnar för att mängder av Android-tillverkare och operatörer lovar mer än de kan hålla när det handlar om säkerhetsuppdateringar för sina mobila enheter. Enligt en undersökning som SRL låtit genomföra, där man analyserat Android-enheter under två års tid, så framgår det tydligt att många enheter ofta missar säkerhetsuppdateringar, men att det ändå ser ut som att enheterna fått dem.  Det handlar enligt experterna inte heller om enstaka incidenter. 1 200 telefoner från flera stora tillverkare, som exempelvis Google, Samsung, HTC, Motorola och TCL undersöktes och även flera av de stora flaggskeppen saknade viktiga säkerhetsuppdateringar.  Forskarna drar inga slutsatser kring huruvida tillverkarna eller operatörerna som ska rulla ut uppdateringarna är medvetna om problemen eller ej, utan konstaterar bara att det är allvarligt att det inte fungerar som det ska. Man poängterar också att vissa tillverkare tycks klara sig bättre än andra. Googles, Samsungs och Sonys telefoner missar färre uppdateringar än de övriga, hävdar forskarna.https://omni.se/t/android/7f5c23f37de973ec252d6d29546cbc4d150ec827  * Android-trojan stjäl meddelanden från Messenger Sajten Bleeping Computer rapporterar att säkerhetsexperter vid säkerhetsfirman Trustlook har upptäckt en ny Android-trojan som kan stjäla konversationer från Facebook Messenger, Skype, Telegram, Twitter, Wechat samt ett flertal andra meddelandetjänster. Den skadliga koden har hittats i en kinesisk app kallad Cloud Module. Troligtvis vill hackarna stjäla känslig information i konversationer för att sedan använda den i utpressningssyfte, tror säkerhetsexperterna. Trustlook har inte avslöjat hur trojanen sprids, men sannolikt finns appen enbart i tredjeparts-butiker för Android-appar i Kina. https://art4s.link/1p * Fri surf i kommunala lokaler Under våren kommer Stenungsunds kommun att erbjuda fri surf i fyra byggnader; kommunhuset, biblioteket, Stenungsund Arena och Nösnässgymnasiet. Men innan tjänsten lanseras ska den testas under några veckor. – Vi har haft en del tekniska utmaningar men nu kör vi igång med testperiod under två till fyra veckor med utvalda personer, säger Lars Lidén, digitaliseringschef på Stenungsunds kommun. Användare kommer att koppla upp sig mot kommunens nät. Därför kr

Om du tappat något som är väldigt värdefullt för dig - hur letar du då? Troligtvis intensivt och du ger inte upp i första taget. Bibeln manar oss att söka Guds ansikte och närhet. Kanske för att vi lätt tappar bort oss i relationen med Herren.

Om du tappat något som är väldigt värdefullt för dig - hur letar du då? Troligtvis intensivt och du ger inte upp i första taget. Bibeln manar oss att söka Guds ansikte och närhet. Kanske för att vi lätt tappar bort oss i relationen med Herren.

Om du tappat något som är väldigt värdefullt för dig - hur letar du då? Troligtvis intensivt och du ger inte upp i första taget. Bibeln manar oss att söka Guds ansikte och närhet. Kanske för att vi lätt tappar bort oss i relationen med Herren.

Om du tappat något som är väldigt värdefullt för dig - hur letar du då? Troligtvis intensivt och du ger inte upp i första taget. Bibeln manar oss att söka Guds ansikte och närhet. Kanske för att vi lätt tappar bort oss i relationen med Herren.

Troligtvis det bästa avsnittet genom tiderna och vi firar 10 avsnitt av FFHK tillsammans med fantastiska Ida Kronholm. Emelie är starstrucked av Ida och vi snackar mycket om onani, lite om skam och lagom om Jouko Turkka. Häng med i årets första Sanning OCH Tonkka, det spårar ur som vanligt men på en alldeles ny nivå, detta vill du inte missa!

Också matkulturen är ett offer i det fruktansvärda kriget i Syrien. Fröer har smugglats ut ur landet för att räddas. I Syrien finns en av världens äldsta matkulturer, hyllad och älskad. Och med en speciell ställning i Mellanöstern. Innan kriget brukade folk i grannländerna åka till Syrien över dan bara för att äta. Men kriget hotar också maten. Kocken och matskribenten Linda Dahl skrev nyligen en lång artikel i mattidskriften White paper om den syriska maten. Hon berättar i Meny om vad som utmärker den, om dess historia och hur kriget påverkat den. I Aleppo fanns en av världens största genbanker med fröer på medelhavsväxter, berättar Roland von Bothmer, professor emeritus i kulturväxtgenetik och växtförädling, som i många år jobbat med den globala genbanken i Svalbard. Troligtvis är genbanken i Aleppo jämnad med marken. Men fröer har smugglats ut ur Syrien och förts till Svalbard. Om inte det gjorts hade grödor riskerat att utplånas av kriget. Salma Afash är 23 år och har bott i Sverige i ett och ett halvt år. Tillsammans med sin mamma Sabha Akkou driver hon den syriska restaurangen Damaskus i Malmö. Salma serverar och mamma Sabha lagar maten. Vi hade ingen restaurang i Aleppo. Mamma var marknadschef på en textilfirma, säger Salma. Men hon har alltid lagat väldigt god mat. Salma och Sabha rekommenderar att vi äter kebbeh. Den allra godaste kebbeh i Mellanöstern görs i Aleppo, säger Salma. Och vi kommer från Aleppo. Meny provsmakar.

Comixpodden försöker vara mer effektiva och ha färre sidospår, om vi lyckas vet endast ni lyssnare. Troligtvis inte, men vi försöker ändå. Vi har tagit en av våra lyssnare på orden och läst Nemesis the Warlock. Sedan har vi givetvis smugit in en Image serie, nämligen Outcast. Sedan bjuder vi på en saftig slagsmål i Comix-Fighten! Där vi även har våran eminenta lyssnare Oscar Edlund som domare. Detta och mycket mer kan ni höra i dagens avsnitt.

Anton Johansson är entreprenör, e-handlare, föreläsare och poddare med internet i blodet. Han är en av grundarna till Headler (hörlurar och högtalare på nätet), är delägare i en webbyrå, arbetar med ett elbolag, driver Ehandelspodden med mera. Troligtvis har du stött på Anton tidigare, antingen på någon av hans omtyckt föreläsningar eller kanske i Nyhetsmorgon i TV4. Vi nördar ner oss i webbtjänster, e-handel och mycket annat. Länkar (öppnas i ny flik): Antons hemsidaTwinglyHeadlerKlipp med Anton, bland annat från Nyhetsmorgon i TV4OsomGrebbanAlltid.seEhandelspodden (vi refererar till avsnittet med Sara Wimmercranz)Reco.seKameoSvensk Digital HandelShypMyWaysE-handel.seTictailViewmyboxAli Express Relaterade avsnitt: Arne AnderssonKarin Svensson Smith   Bild: "IMG_0096_w" (CC BY 2.0) by  mirjoran

En date slutar med en oönskad kyss, Oskar berättar om en helt annan oönskad kyss, lösa och bortglömda trådar knyts ihop, Stefan Löfven sätts under lupp, en 22-åring vill komma närmare en 18-åring och en pojkvän vet inte hur han ska berätta för sin flickvän att han vill sluta uttrycka sin kärlek.. där bak. Låten i slutet av avsnittet heter All of Me. Det är Michael Bublé som har gjort den. Vi vet inte om det är han som skrivit den. Troligtvis inte va? Alltså, han skriver väl typ ingenting själv, men det vi syftade på var ifall det är en cover eller inte, och det är det väl troligtvis? Jo, men det är det, kom vi på nu. Helt säkert. Den fanns ju redan på 60-talet. Hur gammal var Bublé då? -20 typ. Nej, det är en cover. Men alltså det är hans version i avsnittet. Avsnitt 40. Vi finns på podcastenhjälp.se och hjalppodcast@gmail.com. Hejdå.

Det finns några yrkesgrupper i det gamla Sverige som är lättare att både identifiera och spåra i våra arkiv än andra. En sån grupp är smederna som arbetade på landets många järnbruk genom århundraden. Det är lätt att tänka att smeder är lika med valloner, men de flesta smederna var faktiskt inte valloner utan kom från svenska och också  tyska smedssläkter. När Ulf Spennare i Jörlanda räknar 12 generationer bakåt i rakt led på farssidan så hamnar han hos Mats Hansson Spännare, som var mästersmed på Ängelsbergs bruk i Västmanland. I sitt sökande efter uppgifter om Mats Spännare hittade han plötsligt en anteckning i ett gammalt rättegångsprotokoll. Mats Hansson Spännare återfinns i Ängelbergs bruks rullor första gången 1718.  Då, samma år som Karl den tolfte dog borta i Norge, jobbade den 16årige Mats som kolgosse. Han arbetade sig uppåt i smedshierakin och blev till slut , 1735, hammarsmedmästare. Det är tre år senare, den 11 april 1738, som rättegången hålls, som hans ättling Ulf läst om. Den som är anklagad är Mats Spännares egen dräng Erik Månsson. Han hade stulit en järnstång ur ett förråd från sin bruksherre, kapten Söderhielm. Med järnet i handen smög han över ån till  grannsmedjan, Stabäcks hammare, och där hade han bett en smed att kröka till järnet. Att stjäla järn var ett allvarligt brott, och inte alldeles enkelt att genomföra heller eftersom det dyrbara järnet var ordentligt inlåst. Men drängen Erik fann på råd. - Han hade sågat ett litet hål i ytterväggen och dragit ut sin tång genom det. Att han ville ha det krökt berodde nog på att det på så sätt skulle bli lättare att transportera. - Det var väl lite knepigt att få ner det i plånboken, skrattar Ulf. Det berättas att Erik behövde ha pengarna han kunde få för stången till att betala en gästgivarskjuts. Att skilja en bit järn från en annan låter ju som en knepig uppgift, men var i själva verket ganska enkelt. Järnet var stämplat så att man visste vilken smedja och vilken mäster som gjort det, men det fanns också andra sätt att förstå skillnaden på järn och järn. - De kunde se på järnets finhet varifrån det kom, berättar Ulf Spennare. Just det här järnet var fyrkantigt trekvartstum, och det gjorde att man visste att det tillhörde kapten Söderhielm på Ängelsbergs bruk. Under Rättegången försöker man finna en förklaring till varför drängen Erik gick till Stabäcks hammare för att kröka järnet. Man försökte leda i bevis att det inte var så konstigt, där var det nämligen ingen ordning på sakernas tillstånd. Det påstods att där tillverkades brännvis olagligt, och att det var allmänt rörigt och i oordning där. Kanske var det ändå inte så illa ställt med ordningen på Stabäcks hammare, för det verkar som att järnet förblev okrökt, trots allt. Mats Hansson Spännare blir inkallad till rätten som vittne, men han säger sig inte veta någonting om saken, men till slut blir ändå smeddrängen Erik Månsson dömd för stölden. I första skedet döms han till ett gatlopp, men straffet mildras senare till 4 par spö, dvs åtta piskrapp. Det var tillräckligt för att slå sönder en rygg. Ändå var det ett mildare straff än det som först utfärdades, då Erik Månsson dömdes enligt 49:e punkten i 1649 års järnbergsordning till gatlopp i ett varv. Ulf Spännares fru Marie är den som har gjort den mesta forskningen i de gamla dokumenten, och hon tycker sig se att Erik, trots det hårda straffet får en rättvis rättegång:, han är inte dömd på förhand. Vad som sedan händer med Erik vet de inte. Ulf Spennare har också hittat material i arkiven som gör att han varit tvungen att omvärdera sin egen bild av hur en smed på den här tiden såg ut. - Marie har hittat foton på senare män i släkten och de ser alla ut som jag – det är ganska små, seniga, starka envetna gubbar, skrattar han. Så bilden av den stora starka svartmuskiga smeden, den har jag fått göra upp med. Hammartingen Ulf Spennares ana vittnade i Hammartinget vilket var den rättsliga instans som fanns till just för smeder och andra som arbetade och levde inom bruken. Hammartingen är en viktig källa för den som vill veta mer om smeder. Ulf Berggren från Föreningen för smedsläktsforskning tycker att de här protokollen är en av de viktigaste källorna för den som vill forska om smeder. - Hammartingen var en speciell domstol för bergshanteringen. ”Bergstingen” var en mer generell term, som handlade om gruvhanteringen och liknande, men den del som handlar om smederna och bruken de hette Hammarting, berättar Ulf Berggren. - Man förde böcker över hammartingen i två exemplar vilket gör att det oftast finns åtminstone någon bevarad, fortsätter han. Det ena exemplaret finns idag på Landsarkiven och det andra finns på Riksarkivets i Bergskollegiums arkiv  i Stockholm. Det senare finns tillgängligt på nätet via SVAR, som är riksarkivets web-institution. - Där finns dels vanliga domstolshandlingar, ganska ofta handlar det om smeder som sålde järn olovlig, men det är också mycket tvister mellan smeder och deras bruksägare, till exempel vid flyttningar. Reglerna sa att den nye brukspatronen skulle betala smedens gamla skulder när han flyttade, men det var inte alltid han hade berättat om sina skulder. - Det kunde givetvis ha legat i vägen så att han inte skulle få den nya anställningen, säger Ulf Berggren. Men hammartingsprotokollen är också en slags skråhandlingar där det skrivs in hur enskilda personer tar sig uppåt i hierarkin och får nya och viktigare positioner, ända upp till mästersmed och ålderman. Utbildningsgången var lång och därtill en smula hemlighetsfull, berättar Berggren. - Det var inte vem som helst som fick reda på hur det gick till att smida, utan ofta skrev de in släktingar. Yrket gick ju ofta i arv, så därför finns det ju stora smedssläkter, inte sällan med släktnamn, Allmogen vid den här tiden använde så kallade patronymikon, det vill säga, om far hette Anders fick sonen heta Andersson och dottern Andersdotter, men bland smedssläkterna var namnskicket ett annat. Man tog sig ett namn som sedan gick i arv till både söner och döttrar, ett släktnamn helt enkelt. Men bruket att tala om vem som var ens far det levde ofta kvar. Inte sällan ser man en blandning av båda namnskicken. Ulf Spännares anfader, till exempel, som vi hörde berättas om i början av programmet, hette ju Mats Hansson Spännare. För släktforskare idag innebär smedernas släktnamn att det ofta blir betydligt lättare att forska i arkiven. Ulf Berggren, från föreningen för smedsläktforskning tror att det finns flera förklaringar till att smedernas valde att ta sig särskilda släktnamn. Smedjorna var ju stora arbetsplatser som gjorde att det kunde bli svårt att skilja på folk, precis som förhållandet var inom armén. - Men sen var de också säkert inspirerade av vallonerna som ju hade släktnamn med sig när de kom till Sverige på 1600-talet, tror Ulf Berggren. Privata bruksarkiv Alla som arbetade på bruket bokfördes noggrant. I stora liggare skrev man in hur mycket de hade arbetat, vad de fick i ersättning och vad de hade tagit ut i form av mat och varor. Men bruken var privata och därför kan man idag inte vara säker att arkiven är bevarade eller öppna för allmänheten. I Surahammar får Släktband möjligheten att gå ner i ortens bruksarkiv tillsammans med Christina Sirtoft Breitholtz som är arkivchef från Arkiv Västmanland. Hon har fått låna nycklarna till källaren där alla gamla handlingar finns. Arkivet är ännu inte öppet för allmänheten och det finns hyllmeter efter hyllmeter av arkivmaterial som samlats under flera hundra år. - Det här är en skatt för de som vill hembygds- eller släktforska, och det vi jobbar på nu är att få det här arkivet tillgängligt för så många som möjligt, berättar Christina Sirtoft Breitholtz. De som jobbade på ett bruk, som ju är en industri, har stora möjligheter att hitta många dokument eftersom de skapade väldigt många noggranna handlingar för sin administration, berättar Christina Sirtoft Breitholtz. - Varje person som jobbade på bruket har på något sätt ett konto, och därför kan man hitta ett uppslag där det står vad exempelvis en smed fick i lön, vad han gjorde för att få lönen och vilka matvaror de hämtade ut. De äldsta handlingarna i Surahammars arkiv är troligtvis från 1700- talet. Christina Sirtoft Breitholtz tror att det kan finnas många arkiv som inte är tillgängliga och dolda likt det i Surahammar. Smedsforskaren Brage Lundströms anfader Nils Andersson Flodström    En av de som ägnat många timmar i bruksarkiven är Brage Lundström från Västerås. Hans anfader Nils Andersson Flodström startade sin karriär som smed bara några mil norr om Surahammar. Nils var en ganska typisk smed både när det gällde den gängse karriärvägen men också för att han flyttade från bruk till bruk.  - Hammarsmederna flyttade väldigt ofta. Jag kan tänka mig att det är ungefär som rekryteringen av en attraktiv yrkesman eller yrkeskvinna, säger Brage Lundström. Samuel Gustaf Hermelin startade ett bruk utanför Luleå som hette Selets Bruk. - Han rekryterade många smeder och masmästare från bruk i södra Sverige, och antagligen lyckades han intressera Nils att flytta upp till Luleå. De första som kom dit var masmästarna. Troligtvis var resan dit strapatsrik, berättar Brage Lundström, som försökt rekonstruera hans resväg. - Han måste ha endera på Arbogaån eller med häst och skjuts till Arboga. Därifrån tog de en Mälarjakt till Stockholm där de bytte till större fartyg, segelfartyg, upp till Luleå vilket tog en vecka eller så, berättar Brage Lundström. - Sen tog de sig längs Luleälven till bruket som ligger ett par mil från själva Luleå. Kan man då genom dokumenten se hur Nils var som person? Ja, han fick ofta gratifikationer för väl utfört smide, berättar Brage Lundström. - Och då var jag en gång till Uppsala för att forska och se om Nils var duktigare än de flesta andra smeder, så att jag skulle kunna skryta. Men det lyckades jag inte uttyda. Men det fanns en smed som fick väldigt lite pengar. - Jag tänke att han måste ha varit en dålig smed eller kanske lat. Men när jag tittade i Bruksinspektorns handlingar fann jag en post där 1 Riksdaler skulle betalas ut till den här smeden för sprit till "den sjuke smeden". Det visade sig alltså att han varit sjuk och fått sprit som medicin. Brage funderar och tänker att smederna nog på sätt och vis var livegna. - Men samtidigt var nog många av patronerna angelägna om att behålla personalen. Nils var gift med en tysk kvinna. Det som skiljer tysksmederna åt från vallonerna var att tysksmederna kom först. Gustav vasa rekryterade duktigt arbetsfolk från Tyskland som skulle kunna utbilda svenskarna. Den smidestraditionen kallas för Tysksmide och bruken var lite mindre, berättar Brage Lundström. När vallonerna kom senare var det en annan smidesmetod, bland annat var bruken mycket större och fanns framfrallt i Uppland och Värmland. Brage som forskat om smeder i många år tycker att, om bara arkivet finns kvar, är det intressantare att läsa om vad de tillverkade och vad de tog ut i mat osv. Bruksdisponenten och riksdagsmannen Lorichs från Bernshammar skriver; Befolkningens föda var även under normala år både enkel och enformig. Vad man stödde sig på var rågbrödet. Det var den grundläggande födan, och kunde något däröver anskaffas av så kallad sovel, så var det mycket bättre. Av trädgårdsprodukter voro rovor och rötter de vanligaste. Därnäst kom fläsket. Slaktgrisen har sedan långliga tider tillbaka varit en av de dyrbaraste tillhörigheterna i ett hushåll. Kött förekom även, måhända minst i bondehemmanen, som icke hade råd att avstå från förtjänsten av en eller annan försåld ko. Mjölk var däremot oumbärlig, men både grädde och smör voro lyxartiklar, likaså socker och kaffe, men dessa båda varuslags betydelse ökades år från år i stegrad progression. Däremot dröjde det ett gott stycke fram på det nittonde seklet, innan potatisen vann någon nämnvärd popularitet. Rättaren Ryd på Bernshammar berättade att det var svårt att få de gamle att äta potatis, som de misstrodde. De föredrog rovorna.  - Det är svårt idag att sätts sig in under vilka förhållanden de levde. De bodde nästan hela veckorna i smedjorna och arbetade i skift. Verksamheten var i gång från måndag morgon till lördag eftermiddag. Nils blev 86 år gammal och i dödboken finns en notering om att han dog fattig.  Träskoadeln Trots de hårda villkor som de allra flesta smederna levde under, anar man deras stora stolthet över sitt arbete. Och de kallades till och med för träskoadel. Namnet kom från de träskor de använde och som skyddade mot heta föremål på golvet i smedjan. Det berättar Ulf Berggren. Trots de hårda villkor som de allra flesta smederna levde under, anar man deras stora stolthet över sitt arbete. De kallades till och med för träskoadel. Namnet kom från de träskor de använde och som skyddade mot heta föremål på golvet i smedjan. Det berättar Ulf Berggren. - Träskoadeln, det var ett namn som sprang ur deras stolthet. De ansågs lika stolta som adeln trots att de gick i träskor – det var ju det enda de kunde ha på fötterna i de varma smedjorna, säger han. Smedjorna var inga ofarliga arbetsplatser. Framför allt var det många som brände sig, och som hade syn- och hörselskador. Många av dem fick lite pengar ur ämbetslådan. Det uppstod ofta konflikter mellan smederna och bruken om betalningen, berättar Ulf Berggren. Det var meningen att smederna skulle få ut minst en tredjedel av sin betalning i reda pengar, en summa som i bruksvärlden kallades för ”tredje”. Resten av betalningen fick han i varor, men Ulf Berggren har ofta sett i bruksarkivens avräkningsböcker att det blir lite si och så med de kontanta medlen.  I avräkningsböckerna där man kan se om smeden och hans familj gick på plus eller minus. -Det är inte säkert att han själv alltid visste hur det låg till. Bruken skulle egentligen göra av avräkning varje år, men slarvade ofta med det, och då blev det svårt att veta hur mycket pengar varje smed hade gjort slut på. Arkivtips Jernkontorets bibliotek har gott om litteratur som handlar om verksamheten i gruvor och bruk. I biblioteket finns också en hammarsmedsordning från 1766 som noggrant berättar om hur hammarsmedjorna var organiserade.   

Under alla tider har det funnits farliga arbeten. När industrialismen kom i slutet av 1800- talet stiftade man för första gången lagar om arbetarskydd. Men vägen dit var lång och vissa arbeten fortsatte att vara farliga lång tid därefter. Ett av de kanske mest riskfyllda yrkena som skördade offer varje år var flottningsarbetet. I strida och kalla strömmar skulle timret slussas nedströms på sin färd mot sågverk och massafabriker. Flottningsarbetare i alla åldrar balanserade på stockarna och de enorma krafterna i de virvlande strömmarna äventyrade de enkla träbåtarna som användes i arbetet. Bror Kristiansson minns fortfarande den där dagen då katastrofen drabbade hans familj i Forsmark i Västerbotten. - Det var en dag under sommaren 1942 då jag själv var åtta år. På morgonen då jag vaknade såg jag att min mamma och farmor Josefina Israelsson satt på bron hemma och var ledsna, berättar Bror Kristiansson. - Jag hörde då att det hade hänt en olycka i en av de två forsarna som finns i Forsmark. I den nedre forsen brukade man under flottningstider "ränna forsen" med båt. Två roddare som rodde mot strömmen och det hade gått bra tidigare, men den här gången satt min far och min farbror Erik i båten. Båten träffade en sten och de två bröderna hamnade i det mycket strömma och kalla vattnet. Erik som var simkunnig försökte hjälpa Brors far Henning, men klarade sig inte. Henning hade tur som fick tag i en bit av båten som han fick tag i och kunde flyta nerströms till lungnare vatten. Erik däremot klarade sig inte. - Troligtvis träffades han av en sten. Man sökte länge efter honom och det tog en hel månad innan man hittade honom i Umnässjön, berättar Bror Kristiansson. - Erik var 32 år när han drunknade. Och fastän de som arbetade med flottningen var vana utemänniskor kom olyckan som en chock. Bror Kristiansson minns hur farmor Josefina tog Eriks bortgång mycket hårt. Och ännu värre blev det ett år senare när sonen Ragnar dog i en granatolycka i Kiruna där han var inkallad i militärtjänst. - Det var en grupp som skulle öva granatkastning med skarpa granater och då råkade en av dem tappa en granat i den rop där Ragnar stod.     Bror tar fram några handlingar som sparats i alla år. Bland annat ett brev från en riksdagsman som tycker att Josefin blivit prövad ovanligt hårt. Bror tvivlar på om familjen fick någon ersättning efter flottningsolyckan. När det gällde handgranatolyckan utgick en ersättning på 250 kronor. Men efter att kistan betalats och körts ner till Umnäs kyrka från Kiruna återstod enbart 32 kronor, berättar Bror Kristiansson. Vid vp 321-70-441 Kristianssons bortgång översändes till eder 125 kronor. Därefter återstår 125 kronor enär statens begravningshjälp uppgår till 250 kronor. Av dessa senaste 125 kronorna hava 92 kronor och 62 öre utbetalats till Ella Karlssons begravningsbyrå i Kiruna enligt bifogad avskrift av hennes räkning. Återstår därför ett belopp av 32 kronor och 38 öre vilket kommer att till eder utbetalas genom krigskassa 293 vid Kiruna Fostab. Fältpost 42133 den 25 maj 1943  Yrkesinspektionen När industrisamhället växte fram under slutet av 1800-talet så hände det många olyckor vid farliga maskiner som saknade ordentliga skyddsutrustningar. 1890 inrättades Arbetsfarelagen, som bland annat innebar att man i landet inrättade tre yrkesinspektörer. Ganska snart insåg man att det behövdes fler, och yrkesinspektionerna blev regionala. Deras dokument finns idag på Landsarkiven, men på de flesta ställen är materialet gallrat. Det gäller dock inte i Göteborg, som är ett typarkiv som ska få finnas kvar i ogallrat skick. Här finns dokument som rör arbetsplatser i Älvsborg, Skaraborg, Göteborg och Halland. Karl Magnus Johansson är arkivarie och han har påbörjat ett arbete med att göra materialet sökbart i en databas, ett arbete som ännu har en bra bit kvar innan det är klart. Han har plockat fram material från ett av de stora varven, Götaverken. - Det är ett omfattande material från just Götaverken som var en stor och farlig verksamhet, säger han. Här finns, bland mycket annat, beskrivningar av olyckor, hur de gått till och förslag till åtgärder så att liknande olyckor ska kunna undvikas i framtiden. Det fanns lagstiftning som reglerade arbetstidsbestämmelser, inte minst för minderåriga och kvinnor, och det finns flera exempel på att Götaverkens direktör får betala böter som ansvarig för att företaget använt minderåriga. Men också föräldrarna till minderåriga kunde få böta en slant om de varit medvetna om att minderåriga arbetat på kvällar och på övertid. Den som var mellan 14 och 18 år fick i början av 1900-talet arbeta som längst 10 timmar om dagen, men inte mellan klockan 20 på kvällen och 6 på morgonen. Man förstår av yrkesinspektionens material att Götaverken verkligen var en farlig arbetsplats, olycksrapporterna radas upp.  Och det var just den sortens arbetsplatser man tänkte på när Yrkesinspektionen startades, berättar Karl Magnus Johansson. - Det är tung industri som man lägger krut på att inspektera, och till en början var det bara fråga om industriell verksamhet i privat regi som man inspekterade. - Man exkluderade från början byggnadsarbete och jordbruksarbete. Med tiden så vidgades arbetsmiljöbegreppet och fler och fler arbetsställen hamnade under yrkesinspektionens kontroll. Vi tittar på en rapport om en fruktansvärd olycka med dödlig utgång, där det finns med allt från beskrivningar av händelsen till ritningar över de maskiner som varit inblandade. Alla rapportmappar i Yrkesinspektionens arkiv är inte lika stora och omfattande som Götaverkens. Vissa företag, med få anställda och mindre farliga moment är betydligt tunnare. Men hos de flesta finns det med beskrivningar över hur många anställda företaget har, hur många av dem som är kvinnor respektive män och hur gamla de är, man får veta vilka arbetstiderna var och hur långa raster man hade.  Karl Magnus Johansson har plockat fram en mapp från en tvättanstalt, en i huvudsak kvinnlig arbetsplats. Också där hände olyckor. Vi finner snabbt en händelse från 1937 där en ung flicka på bara 16 år som fastnar med handen i en varmmangel. Flickan blev kvar på sjukhus i flera månader efter olyckan. Det finns mycket material i Yrkesinspektionens arkiv som överraskat Karl Magnus Johansson. - Det finns mycket här som man inte vet om vår historia, det ger en bild av vår arbetsplatshistoria. Mycket är ruskigt, inte minst när det finns kvar fotografier från olyckor. Mycket är också sekretessbelagt. Allt som gäller uppgifter som är yngre än 50 år om personers hälsotillstånd måste sekretessbedömas i förväg. - Också uppgifter som rör enskilda personers anmälningar av missförhållanden lyder under 50-årig sekretess, slutar Karl Magnus Johansson.

Uthyrningstrenden är större än någonsin. Nu kan du hyra en soffa att sova på, ett helt hus eller grannens bil. Uppstickare så som företaget Airbnb, utmanar de större hotellkedjorna och gör det möjligt för den som vill att hyra, eller för den delen hyra ut, privat. Men det är inte bara sängplatser som hyrs ut, nu växer också marknaden för den som vill hyra ut sin bil. Vad är det som gör att uthyrningsmarknaden expanderar, har vi tröttnat på ägandet? Från cykelsemester till rymdresor Vi investerar osedvanligt mycket pengar och tid i omsorgen om de där fem veckorna som vi har semester. Planerna för hur nästa sommars semester, eller var resan i höst ska gå, påbörjas redan den här sommaren. Troligtvis under semestern. Ända sedan 1938 då den lagstadgade semestern infördes har vi drömt storslaget om den lediga tiden. Det är bara målen för våra semesterdrömmar har förändrats. Orvar Löfgren, professor emeritus i europeisk etnologi, vid Lunds universitet berättar om semestertider.   Plånboken drar till Almedalen Vilka är de hetaste konsumentfrågorna just nu och vad tycker Jan Bertoft, Generalsekreterare, Sveriges Konsumenter, satsar partierna rätt?    Från självförsörjande till shopaholic Ja, hur gick det egentligen till när vi blev fullfjädrade konsumenter ?  Andra delen i vår sommarserie om konsumenthistoria tar med oss till 1950-talet och de så kallade rekordåren, när konsumtionen och samhällsutvecklingen stod på topp.    Expertsvar Jag har renoverat min dementa mormors sommarhus, har jag rätt att få ersättning för mina utlägg? Margareta Brattström svarar på lyssnarnas frågor om familjerätt.

Radio Sjuhärad-lyssnare på 80-talet? Då känns denna signatur kanske igen? Glenn Fahlman, musiker och tekniker på SR Sjuhärad, har tillverkat den och tror att den användes tidigt på 80-talet. Troligtvis inte under någon längre tidsperiod. SR Sjuhärad 2009-12-02