Podcast appearances and mentions of walter osika

Den nyinköpta romanen ligger på nattduksbordet, men motivationen att öppna den uteblir. På något konstigt sätt är det mer lockande att scrolla på mobiltelefonen. Känner du igen dig? Du är inte ensam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskning visar nämligen att brittiska kontorsarbetare i dag bara kan hålla fokus på en arbetsuppgift i tre minuter. Det skriver journalisten Johann Hari i sin nya bok “Stulet fokus”. – Vi befinner oss i en enorm uppmärksamhetskris, där vår uppmärksamhet stulits från oss, säger han. Hjärnforskare Sissela Nutley som studerat barn och skärmar stämmer in i att det stora problemet inte nödvändigtvis är skärmarna i sig, utan att problemen uppstår när vi försöker multitaska. – På skärmarna får vi massa information samtidigt; flera olika flikar i webbläsaren, hur mycket klockan är och batteriprocenten till exempel. Och det man har sett är att de personer som ofta multitaskar har svårare att koncentrera sig även när de ska göra en sak i taget, säger Sissela Nutley. Medverkar i programmet gör Sissela Nutley, hjärnforskare på Karolinska Institutet och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap.

Att bli medveten om sin andning är ett hett spår inom både stresshantering och träning. Vid långvarig stress kan andningen bli ytlig och snabb och ibland behövs hjälp för att hitta tillbaka till det djupa, lugna, andetaget. Kristina Kumlin var framgångsrik fotomodell, men på insidan kände hon sig tom. Hon tog droger och mådde dåligt i många år. För henne var andningen en nyckel till att må bättre. I dag är hon yogalärare och ger oss sina bästa tips för en lugnare andning. Redan i livmodern tränar vi oss på att andas, det är en förutsättning för vårt liv. Eric Herlenius, professor i pediatrik vid Karolinska Instututet, försöker förstå vad det är som händer vid plötslig spädbarnsdöd, när ett litet barn slutar andas. I studion medverkar även Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap och stressforskare, vid Karolinska Institutet.

Att känna empati är en del av att vara människa. Hur kan vi känna med andra utan att själva drunkna i lidande? Den tyska professorn Tania Singer såg att människor brände ut sig av sin empati, hon förespråkar en form av empati som hon kallar medkänsla, förmågan att känna med den andre utan att själv gå in i lidandet. Just nu håller hon i ett stort forskningsprojekt där människor får träna upp sin förmåga till medkänsla genom meditation och annan psykologisk träning. Gäster: Walter Osika, föreståndare centrum för social hållbarhet, Karolinska institutet, Henrik Bohlin, filosof vid Södertörns högskola och Karolina Sörman, neurobiolog vid Karolinska institutet.

Varför skall vi lägga tid på att öka vår kapacitet att reflektera? Vi träffar Lasse Lychnell och Emma Stenström, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, som diskuterar mindfulness och entreprenörskap. Walter Osika, docent och föreståndare för Centrum för social Hållbarhet vid KI, berättar om den senaste hjärnforskningen. Dessutom fördjupar vi utforskandet av ledarskapets blinda fläck. Hur använder ledare mindfulness?

I helgens program talar Gunilla med sina gäster om godhet. Noelia Ivars-Rico berättar om när hon donerade stamceller för att det kanske kunde rädda en total främling. Läkaren Walter Osika är föreståndare för ett nytt center på Karolinska institutet där man forskar på bland annat medkänsla, tillit och altruism. Psykologen Sofia Viotti har tagit compassionfokuserad terapi, CFT, till Sverige, en terapiform där man ska lära sig vara god mot sig själv. Tillsammans med filosofiska praktikern Tulsa Jansson reflekterar vi kring vad godhet är och Gunillas jourhavande vän Andrea Edwards berättar hur drömmar ibland hjälpt henne vända ont till gott. GUNILLA RÖÖR: Din lilla hand i min. Vi böjer oss ner över minnesmärket där vår stadsminister Olof Palme mördades. Varför då, frågar du, varför mördades han? Du har ju sagt att Sverige är ett land utan onda människor. Ja, svarar jag lite osäkert. Men det finns tyvärr onda lite varstans i världen. Var inte ledsen, säger du och trycker min hand. Var inte ledsen. De goda är ändå flest… I afton ska vi tala om godhet.

Länge har man inom psykologen forskat om vilka människor det är som blir uttråkade, men aldrig kring vad uttråkning egentligen är. Hur definierar man känslan av att vara uttråkad? Det bestämde sig professor John Eastwood på Toronto University i Kanada för att ta reda på och upptäckte till sin förvåning att han befann sig på helt outforskad mark. Men oavsett hur vi definierar den så är det en av våra vanligaste känslor och trots att den kan vara direkt obehaglig så kan den också leda till något gott. I veckans program diskuterar vi vilken nytta känslan av att vara uttråkad egentligen har. Gäster i studion är Walter Osika, läkare och forskare vid Stressforskningsintitutet och Teo Härén, författare och föreläsare i kreativitet. I programmet hör ni också professorn och författaren Peter Toohey som skrivit boken Boredom - a lively history om hur uttråkade vi varit genom historien och författaren Torgny Lindgren om hur känslan av att vara uttråkad leder till leda som kan leda till kreativitet.

I Uppsala-Stockholm håller ett nytt tvärvetenskapligt forskningscentrum på att bildas. Det ska forskas om medkänsla. Tanken är att medkänsla är en viktig förutsättning för att skapa ett socialt hållbart samhälle. Forskningen ska leda till utvärderingsbara insatser på lång och kort sikt berättar en av initiativtagarna Walter Osika, som själv är hjärtforskare och psykiatriker vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet: En ny unik isländsk studie kan för första gången visar hur mycket vanligare det är barn till äldre pappor får mutationer. Förändringar i arvsmassan som i vissa fall kan leda till sjukdomar eller funktionshinder som schizofreni eller autism. Reporter Jon Torkelsson i samarbete med frilansjournalisten Elise Bakke Arntzen. Forskarna är oense om var vårt språk har sitt ursprung. Det handlar om den indo-europeiska språkgruppen. Nu hävdar en grupp med hjälp av statistiska metoder, att den indo-europeiska språkfamiljen har sitt ursprung i Anatolien, i nuvarande Turkiet. Men enligt språkforskaren, Christiane Schaefer är det inte alls säkert. Hon tror något helt annat, och tar hjälp av arkeologin men också en myt som återkommer på många olika ställen - den om drakdödaren.  Reporter Lars Broström