Podcasts about forskning

Mange forbinder OCD med ritualer, der skal gentages igen og igen. Tidligere har man primært forbundet OCD med angstfyldte tanker, men i de senere år er man inden for forskningen begyndt at se OCD, som en måde at takle svære følelser på helt generelt.  Men hvordan får man følelserne under kontrol, når vreden og frustrationen banker på, og er denne disciplin sværere for mennesker med OCD? Det er omdrejningspunktet i et nyt studie, der stiller skarpt på OCD og følelsesregulering hos børn og unge.  I dette afsnit af 'Videnskabens Veje' taler vi med psykolog og ph.d. ved Børne- og Ungdomspsykiatrisk Center Christine Lykke Thoustrup, der står bag det omtalte studie. God lytning!​​  Gæst: Christine Lykke Thoustrup, psykolog og ph.d. i forskningsenheden ved Børne- og Ungdomspsykiatrisk Center på Gentofte hospital. Interview og tilrettelægning: Mie Brandstrup, Genlyd Podcast.Link til studiet: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0887618525000386

I 1978 bestemte lege Jens Moe seg for å gjøre noe med behovet for raskere medisinsk hjelp til kritisk skadde personer, og etablerte Stiftelsen Norsk Luftambulanse. Hvordan har tjenesten utviklet seg gjennom nesten fem tiår til å bli en av verdens beste, med luftambulanselegen sentralt plassert bak i kabinen?Om episoden:I denne episoden snakker vi med Bjørg Eilertsen, Terje Strand og Marius Rehn, tre fagpersoner som gjennom sitt arbeid har vært med å  definere luftambulanselegens rolle i tjenesten. De forteller om grunnlaget som ble lagt, og hvordan det fremdeles preger tjenesten. De snakker også om modernisering og utviklingen av avansert prehospital akuttmedisin. Bjørg Eilertsen er en av landets aller første luftambulanseleger. Hun var med som lege de første årene legehelikopteret var operativt i Norge.Terje Strand regnes som en nestor innen avansert prehospital akuttmedisin, og har gjennom sine 30 år i tjenesten jobbet for en kontinuerlig forbedring av pasientbehandlingen.Marius Rehn har omfattende erfaring innen prehospital akuttmedisin, traumesystemer og katastrofemedisin som både seniorforsker, professor og overlege i anestesiologi. Han har jobbet ved London´s Air Ambulance, og har også bakgrunn som redningsmann på Sea King redningshelikopter ved 330-skvadronen på Ørland, og som minedykker i Forsvaret.Episoden vil gi deg et unikt innblikk i hverdagen til luftambulanselegene i Norge, og hvordan tjenesten har modernisert seg både luftfartsmessig, redningsteknisk og medisinsk. Vi snakker også om medisinske trender og hvordan luftambulansetjenesten må omstille seg for å henge med på den inhospitale medisinske utviklingen.Nyhetsbrev:Hold deg oppdatert om episodene våre og når vi slipper nye. Meld deg på nyhetsbrevet vårt her! eller send en sms til 09044 med kodeord FAG og din egen epostadresse.

Ekoxekomposter är ett nytt naturvårdsverktyg. Forskning visar att inte bara ekoxar utan även mer än tvåhundra andra insektsarter drar nytta av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du själv anlägga en ekoxekompost? Instruktioner finns här: Ekoxekomposter - Handbok

I denne episoden av Barnebokprat møter Magnus Harding forfatter og psykiatrisk sykepleier Synne Sun Løes til en samtale. I 2024 ble Harding tildelt NBI-stipendet for et prosjekt som blant annet undersøker følgende spørsmål: Hvordan kan skriving bli en praksis der unge opplever tilhørighet og fellesskap? Som en del av forskningen ledet Harding en kreativ skrivegruppe for ungdom i Bergen. Erfaringene fra dette prosjektet har han bearbeidet i to podkastepisoder - samtalen med Synne Sun Løes er første episode. Sammen utforsker de skriving som terapi, lesegrupper og hvordan man kan gjøre skriving mer tilgjengelig for ungdom.Magnus Harding er utdannet antropolog og forfatter. Han arbeider som litteraturformidler og skrivelærer. I 2024 mottok han NBI-stipendet fra Kari Skjønbergs fond til sitt forskningsprosjekt, som utforsker hvordan man kan skape trygge rom der ungdom kan skrive, dele og snakke om tekstene sine. Du kan lese mer om stipendprosjektet hans her.Synne Sun Løes jobber som samtale- og gruppeterapeut ved Vinderen voksenpsykiatriske avdeling i Oslo. Hun er en prisbelønt forfatter, og har blant annet skrevet ungdomsromanen Å spise blomster til frokost (Cappelen Damm, 2002), som hun mottok Brageprisen for.---Takk for at du hører på Barnebokprat, en podkast fra Norsk barnebokinstitutt.

Sesongens niende episode av Spøkelser etter avdøde størrelser er den andre episoden om didaktiske spørsmål ved introduksjon av integrasjon i universitetsmatematikken. Igjen er det Niclas Larson og Hans Kristian Nilsen som har en semistrukturert samtale. Denne gangen er det enda større fokus på Hans Kristians fagdidaktiske forskning. For eksempel drøfter de hvordan man kan introdusere integrasjon vha. infinitesimaler. Et begrep som er minst like vanskelig å uttale som å skjønne betydningen av. Til slutt får vi vite hva Hans Kristian er norsk mester i og litt mer rundt den konkurransen.

Hvornår begyndte mennesker at hænge ud med katte? Og gider de os kun, fordi vi giver dem mad og legetøj? På talrige opfordringer får biologerne Vicky Knudsen og Johan Olsen besøg af en ekspert i katteadfærd. Hvad har hun lært de tidligere internatkatte Elvis & Rylle? Og hvad har de lært hende? Gæst: Ayoe Hoff, adfærdskonsulent og kattetræner samt seniorforsker ved Center for Forskning i Familiedyrs Velfærd på Københavns Universitet. Værter: Biologerne Johan Olsen og Vicky Knudsen. Producer: Carsten Nielsen. vildtnaturligt@dr.dk

Alexandra och Gabriela är psykologer och specialister i arbets- och organisationspsykologi. De har tillsammans skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap: en guide till den humana arbetsplatsen.De beskriver att ledarskap med compassion kräver närvaro, mod, emotionell öppenhet och ett lyssnande som märks - både i det som sägs och görs.Forskning visar att compassion kan tränas, som en muskel och att träningen stärker system i hjärnan kopplade till lugn, trygghet och social kontakt.

I denne episoden snakker Ingeborg Sivertsen Landfald med Kjersti Lersbryggen Mørk om hennes doktorgradsavhandling "Vitnesbyrd om ondskap - barnelitteratur for vår tid?". Mørk har undersøkt hvordan ondskap framstilles i The boy in the striped pajamas, Sinna mann og Hunger Games-triologien.Har barnelitteraturen gått fra å skulle beskytte barn fra vanskelige tema, til å nettopp eksponere dem for ondskap? Og hva slags idé om barn og barndom finnes i disse verkene? I samtalen går vi også i dybden på hvordan Holocaust skildres i bøker for barn, og Kjersti deler sin analyse av Gutten i den stripete pysjamasen.Bøker vi nevner i episoden:The boy in the striped pajamas (Gutten i den stripete pysjamasen) av John BoyneSinna mann av Gro Dahle og Svein NyhusHunger Games-triologien (Dødslekene) av Suzanne CollinsVi nevner også bildebok-biografien om Anne Frank av María Isabel Sánchez Vegara og Sveta Dorosheva, utgitt på norsk i serien "Små folk, store drømmer".---Takk for at du hører på Barnebokprat, en podkast fra Norsk barnebokinstitutt.

Vad hade kolonialismen för effekter? Ny forskning ifrågasätter invanda föreställningar. Detta är den första delen i en artikelserie. Inläsare: Staffan Dopping

Geopolitisk osäkerhet och ökade handelshinder har satt handelspolitiken högt upp på den politiska agendan. Tullar och andra handelshinder riskerar att skapa oförutsägbarhet i den globala ekonomin, ändrade värdekedjor och högre priser. Medverkande Dave Donaldson, professor i nationalekonomi vid Massachusetts Institute of Technology (MIT). Donaldson har lång erfarenhet av att studera internationell handel och har bland annat forskat om marknadsintegration. Tidigare har Donaldson varit medredaktör i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter och gästforskat vid Stanford University och London School of Economics. Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister Heléne Mellquist, Chief Operating Officer, Latour Seminariet modereras av John Hassler, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet.

I det här avsnittet berättar Nettan Candolf om Malin Sjöqvist om utvecklingsarbetet Tillsammans för barnens bästa, vad som har genomförts och vad som pågår nu. Lina Larsson och Osman Aytar berättar om följeforskningen kring arbetet. De delar också med sig av tips inför den här typen av utvecklingsarbeten. Du hittar relevanta länkar och transkribering av avsnittet på https://www.fou.sormland.se/materialpublicerat/fou-podden/

7. mai arrangerte FFI Forsvarsforskningsdagen i Deichmansalen i Oslo sentrum. I denne episoden av Ugradert får du høre utdrag fra arrangementet. Under Forsvarsforskningsdagen møtes aktører fra ulike sektorer, både dem som jobber med forsvarsrelatert forskning og dem som arbeider med rikets sikkerhet. Målet er å dele erfaringer og innsikt i hvordan forskning, utvikling og innovasjon i større grad kan bidra til å møte nåværende og framtidige sikkerhetsutfordringer. I podkasten får du høre åpningsinnlegget fra administrerende direktør Kenneth Ruud. Generalmajors Lars Huse snakker om hva slags forskning som er mest relevant for Forsvaret og totalforsvaret. Du får også høre den avsluttende paneldebatten med administrerende direktør i Forskingsrådet, Mari Sundli Tveit, generalmajor Lars Huse, Nina Schjoldager og Kenneth Ruud fra FFI. https://www.ffi.no/aktuelt/podkaster/hvordan-kan-forskning-oke-norsk-forsvarsevne

Jon Gulbrandsen er en merittert forsker med dr.philos. i marinbiologi. I denne episoden forteller han om skremmende erfaringer fra innsiden av forskermiljøet når det kommer til uredelighet i jakten på forskningsmidler. Han har lenge vært en engasjert samfunnsdebattant og en forkjemper av akademisk frihet blant forskere.► STØTT SNAKK MED SILJE:Frem til 22 mai kan du støtte podkasten via spleisen min her: https://www.spleis.no/project/427339Jeg setter enormt stor pris på alle som ønsker å støtte podkasten. Det gjør at jeg kan holde podkasten åpen og tilgjengelig for alle.For å gi donasjoner når spleisen er over kan du søke opp “Snakk med Silje” i Vipps eller bruke vippsnummer: 806513► KANALER* Spotify:* YouTube: https://www.youtube.com/@SnakkMedSilje* Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* Twitter: https://x.com/Silje_Schevig* LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00 Start01:49 Gulbrandsens utdanning forskerbakgrunn07:05 Politisert og korrupt forskning18:18 Klimaforskning40:21 FNs klimapanel IPCC45:02 The gravy train46:40 Judith Curry49:00 Politisert presse og redde politikere01:01:22 Er «klimaskeptikere» korrupte?01:03:06 Bedragerske politikere01:06:02 Akademisk frihet01:08:11 CO2 og temperatur01:11:00 Bør stille krav til politikere►REFERANSERLüdecke, Hempelmann, and Weiss 2013: https://cp.copernicus.org/articles/9/447/2013/cp-9-447-2013.pdfLüdecke og Weiss 2015: https://www.semanticscholar.org/paper/Harmonic-Analysis-of-Worldwide-Temperature-Proxies-L%C3%BCdecke-Weiss/1f40518ec1619da3becae93c13f29b8253f515a7?p2dfStudien som konkluderer med at 97% av klimaforskere er enige: https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/8/2/024024En re-analyse av studien som påstår at det er 97%konsensus: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0301421514002821Beskrivelse av reanalysen: https://www.theguardian.com/environment/blog/2014/jun/06/97-consensus-global-warming This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit psykologsilje.substack.com

Behandling av traumepasienter på et akuttmottak er en utfordring, spesielt når en rask vurdering er avgjørende. I England har man etablert spesialiserte traumenheter hvor et klart fokus på effektivitet og samarbeidsvillighet er avgjørende for et raskt behandlingsforløp. Hva kan vi lære av engelskmennene for å sikre raskere og mer målrettet hjelp ved norske sykehus?Om denne episoden:I denne engelskspråklige episoden snakker vi med dr. Anne Weaver, en av Englands fremste anestesileger på behandling av traumepasienter, og en stor pådriver i utviklingen av traumebehandling. Til daglig er hun klinikkdirektør ved traumesenteret på Royal London Major Trauma Centre, og flyr med London´s Air Ambulance. Anne Weaver vil fortelle om sin sterke interesse for styring, kvalitet og forbedring av ytelse innen traumetjenesten, og hvilke egenskapene hun mener vi trenger i akuttjenesten.Nyhetsbrev:Hold deg oppdatert om episodene våre og når vi slipper nye. Meld deg på nyhetsbrevet vårt her! eller send en sms til 09044 med kodeord FAG og din egen epostadresse.

Raketförsök i Storbritannien och Norge har slutat i krasch. Och svenska Esrange skjuter på planen för när en raket ska skjutas upp till omloppsbana. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymdforum hölls i år i Trollhättan och ett besök där får oss att tänka både på den växande rymdbranschen, vårt ökade beroende av satelliter och det faktum att ännu ingen raket med satelliter skjutits upp från europeisk mark.Kaffet kan bli tåligare med hjälp av genkunskap, utan att man genmodifierar det – och covidvaccin kan odlas i genmodiferat ris. Hör om undersökningen som har kollat vad svenskarna tycker om genteknikprodukterna.Och så om en ny arena för att samla forskare, politiker och andra för att se till att vetenskaplig kunskap tas till vara i beslutsfattande – och att vi skiljer på åsikter och fakta. Vetenskap och allmänhet arrangerar mötet Folk & Forskning – för evidensbaserat beslutsfattande.Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Talentudvikling og talentprogrammer der virker, hænger ikke på træerne. Forskning har vist, at måden vi har grebet talentudvikling an på, ikke har skabt den værdi, der var potentiale for. Det skyldes både at begrebet talent har været knyttet til noget elitært og eksklusivt, hvilket har givet bagslag i organisationen for dem, som blev efterladt som ikke-talenter. I podcasten argumenterer vi ikke for at alle er lige meget talenter. Ej heller at kun få er det. Vi præsenterer en konkret 4-fase-model som kan guide og støtte talentudviklere med udviklingen af et talentprogram, som flytter fokus fra individfokus til i høj grad at handle om at stimulere stærke udviklingsmiljøer i organisationen.

(02:00): Tidl. dansk minister og lokalpolitiker i Tyskland: "Uintelligent, den måde man isolerer AfD på". Medvirkende: Tom Høyem, tidl. byrådspolitikker for partiet FDP i Karlsruhe og München. (14:00): Ukraine oplever i øjeblikket store udfordringer på slagmarken. Medvirkende: Stefan Weichert, journalist i Ukraine. (30:00): Hvad vil Kristendemokraterne? Medvirkende: Jeppe Hedaa, formand for Kristendemokraterne. (43:00): "Vink farvel til velfærdssamfundet". Medvirkende: Kim Brinckmann, vicedirektør, Forskning og Informationssikkerhed. Værter: Kasper Harboe og Mathias Wissing See omnystudio.com/listener for privacy information.

#4 2025 Mutationer i proteinet calmodulin giver en markant øget risiko for pludselig hjertedød. Det skyldes, at proteinets evne til at binde calcium forringes betydeligt. Professor Michael Toft Overgaard har i mange år forsket i netop calmodulin og de potentielt fatale konsekvenser af calmodulin-mutationer. Han blev derfor for nogle år siden involveret i en sag, hvor en australsk kvinde - Kathleen Folbigg – havde tilbragt 20 år i fængsel for at have dræbt sine fire børn, der var døde på uforklarlig vis. Nye genetiske analyser havde imidlertid afsløret, at Kathleen Folbigg og to af børnene havde en mutation i CALM2, som koder for netop calmodulin. Michael Toft Overgaard blev hyret til undersøge, hvad denne specifikke mutation gjorde ved proteinets funktion. Det viste sig, at mutationen svækkede calcium-bindingen i netop den ende af molekylet, der regulerer mange vigtige ionkanaler i hjertet. Og altså med stor sandsynlighed var årsag til dødsfaldene, hvilket ledte til Kathleen Folbiggs frifindelse. Vært er Nynne Bjerre Christensen

Forskning på genetikk knyttet til antisosial atferd og kriminalitet reiser vanskelige etiske spørsmål. Etter at man fant ut at varianter av genet MAOA er koblet til aggresjon og manglende impulskontroll, har begrepet «krigergenet eller krimgenet» blitt mye omtalt i både vitenskapelige artikler og populærkultur. Men kan vi egentlig si noe om forbrytere, kriminalitet og straff, basert på forskning på genetikk?Biotekpodden har invitert Mareile Kaufman, professor i kriminologi ved Universitetet i Oslo, til en samtale om forskning på antisosial adferd og genetikk, og de etiske utfordringene med slik forskning.Programleder: Mette Risa Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trump angriper den akademiske friheten til amerikanske universiteter og forskere. Harvard har tatt opp kampen, Columbia har knelt. Dette påvirker også norske utenlandsstudenter, forskere og forskningsdata. Statsråd for høyere utdanning, Sigrun Aasland, har lansert et offensiv svar: å sette av 100 millioner kroner til å lokke amerikanske forskere hit.

Kort snakkis: Forskning har vist at det er en sammenheng mellom psykiske lidelser og betalingsproblemer. Men hva skjer når man hiver foreldres sosioøkonomiske bakgrunn inn i denne miksen? Professor Åsmund Hermansen har forsket på dette. Programleder er Pål Arne Kvalnes. Teknisk produksjon ved Stian Hübener og Morten Reksten

Hvorfor og hvordan funker forskning? Hvordan kan vi som samfunn bruke kunnskapen fra alt det forskes på til å løse samfunnsproblemer og sikre verdiskaping fremover? Hva endres med kunstig intelligens? Lytt til samtalen mellom: Sigrun Aasland, forsknings- og høyere utdanningsminister (Ap) Camilla Stoltenberg, konsernsjef, NORCE og direksjonsmedlem, Polyteknisk Forening Mette Vågnes Eriksen, generalsekretær, Polyteknisk Forening I denne episoden lærer du om Regjeringens strategi og tiltak for å fremme viktig forskning, og om hvordan forskningsinstitutter jobber for at forskningsresultater kommer til nytte. Deltakerne deler praktiske eksempler på hvordan forskning styrker beredskapen mot kommende kriser, og om kunnskap som i seg selv styrker bedrifters og storsamfunnets motstandsdyktighet. Du hører om akademisk og demokratisk frihet innen forskning, og om hvordan vi kan sikre uavhengighet og tillit til forskningsresultater. Kunstig intelligens og kvanteteknologi som effektive verktøy snakker de også om. Du blir kjent med to toppledere med uvanlig sterk virkeevne og med et personlig engasjement for kunnskap for en bedre verden. Gode råd til deg som er student eller i starten av karrieren får du også. Det er viktig at det ligger kunnskap til grunn for at vi skal kunne ta gode avgjørelser når viktige samfunnsoppdrag skal løses. Dette er en podkast om at forskning faktisk funker, med eksempler og muligheter for verdiskaping for næringsliv og samfunn. #PolyPod: Forskning funker faktisk er i samarbeid med Forskningsinstituttenes fellesarena. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Går det att kombinera teknisk utveckling, ekonomisk tillväxt och en hållbar planet? Det är ämnet för detta avsnitt med Karolina Lisslö Gylfe. Karolina ör generalsekreterare i miljöorganisationen WePlanet. Hon förklarar hur teknikutveckling, mänskligt välbefinnande och planetens hälsa inte bara kan utan måste kombineras. WePlanet är en pragmatisk miljörörelse som förespråkar forskningsbaserade lösningar – även när dessa är kontroversiella, som exempelvis kärnkraft och GMO. Istället för att säga nej till teknik, förespråkar de att använda rätt teknik vid rätt tillfälle för att nå maximal effekt. Carolina lyfter också vikten av att använda ny teknik som AI, drönare och satellitdata för att kartlägga miljöförändringar och effektivisera lösningar. Trots det svåra politiska klimatet i världen, där klimatpolitik ofta bromsas, uppmanar hon företag att satsa långsiktigt på hållbarhet – för det finns ingen tillväxt på en död planet.   Tre slutsatser från avsnittet Teknik är en del av lösningen, inte problemet. För att möta klimatutmaningarna behöver vi använda och vidareutveckla både befintlig och ny teknik – från kärnkraft till precisionsodlat kött. Forskning före ideologi. WePlanet förändrar sina ståndpunkter när ny vetenskaplig evidens presenteras, till skillnad från många traditionella miljörörelser som håller fast vid gamla ideologier. Företag har en avgörande roll. Trots svajig politik bör företag fortsätta investera i hållbar utveckling – inte bara för etikens skull, utan också för framtida ekonomisk lönsamhet.

Jacob och Wille gästas denna vecka av allmänläkaren och forskaren Minna Johansson. Minna har de senaste åren fört en kamp för alla allmänläkare i Sverige för att de ska få lägga vårdens resurser på saker som är bevisat att faktiskt hjälpa deras patienter på ett effektivt vis samtidigt som det ökar chanserna för att den del de får av våra skattepengar ska räcka till. Framför allt har hon genom debatter i flera olika miljöer på ett bra sätt argumenterat för att vården idag lägger för mycket av sina resurser på åtgärder som påstås vara förebyggande men som i själva verket saknar evidens för att göra någon större nytta. Samtidigt som de har undanträngningseffekter på annan vård som gör att det blir svårare för de som faktiskt är sjuka att snabbt får den hjälp de behöver. Du kan till exempel läsa de här två artiklarna i läkartidningen, Det vetenskapliga stödet för fysisk aktivitet på recept är inte starkt och Livsstilsråd kan skada och tränga undan annan vård enligt forskare. Minna har också en bra artikel i BMJ där hon för fram begreppet Time Needed to Treat som en betydelsefull parameter när man ska välja behandling inom vården, Sacrificing patient care for prevention: distortion of the role of general practice. För hennes forskning och arbete för att låta allmänläkare lägga mer av sin tid på saker som spelar större roll har Minna de senaste åren bland annat fått pris som ”Årets allmänläkarvän” av Svenska distriktsläkarföreningen och ”Årets Lejon” av Svensk förening för allmänmedicin. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:02:52) Introsnack - om Willes nya hund (00:06:40) Veckans gäst, Minna Johansson, allmänläkare occh forskare (00:08:25) Forskning som ett utlopp för frustrationen som kan uppstå när man jobba kliniskt på vårdcentral (00:10:58) Livsstilsråd är inte alltid önskade och även när de förmedlas på ett bra vis har de tveksam nytta (00:13:17) Problemet med undanträningseffekter när vården inte får prioritera själv (00:14:32) Time Needed to Treat som en viktig del att beakta när vi väljer vård (00:20:37) Ett beteende som är ett folkhälsoproblem ska bekämpas men kanske inte med individuella samtal (00:26:56) Det är lätt att bli lurad kring hur stor effekten för råd är om man jobbar med det privat (00:32:18) Socialstyrelsens levnadsvaneråd inom vården är enormt tidskrävande och har minimal effekt (00:36:21) Krav på att vården ska göra ineffektiva saker är en del av orsakerna till dagens problem (00:39:44) Vården behöver en struktur som tydligt ger prioriteringar till vården efter effekt och betydelse (00:42:00) Evidensen för att goda råd inom vården har effekt är ofta dålig (00:49:11) Ska man ha personer med lägre lön och kortare utbildning som ger råden istället? (00:54:26) Sociala medier och trender påverkar våra politiker som i sin tur tror på enkla lösningar (00:59:10) Interventioner från samhället som påverka allas liv är oftast mycket mer effektivt som förebyggande åtgärd (01:05:03) Att ge råd kan få negativa konsekvenser med (01:07:42) Som vårdgivare är det ofta svårt att veta exakt vad som orsakar vad och gissningar kan tolkas fel (01:13:52) Vården kan göras mer effektiv

I denne episoden snakker jeg med Dr. Jan Raa om metanhemmere til kyr, menneskers tarmhelse og hvordan den kan påvirke helsen vår, inkludert den psykiske helsen, hvor skadelig kua er for klima, hva kostholdet vårt har å si for mikrobiomet og betennelser i tarmen, politisert forskning, økonomiske incentiver, vaksinering mot smitte og sykdom, hvorfor han valgte å ikke vaksinere seg under pandemien, hemmelighold omkring pandemihåndtering og statistikk, akademisk ufrihet, sensur og løgn.Jan Raa har lang og bred erfaring og kompetanse. Han studerte realfag på Universitet i Bergen fra 1958 til 1964, med hovedvekt på kjemi, biokjemi og mikrobiologi. Han har vært professor ved Universitetet i Tromsø (1972-88), hvor han i 2006 ble æresdoktor, og forskningsdirektør i to nasjonale forskningsinstitutter (i dag NIFES og NOFIMA) og styreformann i det børsnoterte selskapet Biotec Pharmacon ASA.Hans opplevelser med dyr og planter på småbruket der han vokste opp, og hans erfaringer som grønnsaksdyrker i hele studietiden, ga den best tenkelige bakgrunnen for disse studiene. Den boklige lærdommen på universitetet passet som hånd i hanske til hans praktiske erfaringer. Denne bakgrunnen har i alle år preget hans akademiske liv og vært helt avgjørende for hans engasjement for utvikling av nye teknologibedrifter i Norge. For dette ble han i 2010 utnevnt til kommandør av St. Olavs Orden.I alle år har han studert biokjemiske mekanismer som ligger til grunn for planters og dyrs evne til å beskytte seg mot sykdom, en forskning som la grunnlaget for industriell produksjon av immunstimulerende naturprodukter som gir bredspektret infeksjonsbeskyttelse hos dyr og mennesker.I de siste årene har han vært mest opptatt av hvordan det er mulig å stabilisere det livsnødvendige økosystemet av mikrober i tarmen hos mennesker og dyr, og på den måten forhindre sykdom. Da han og hans medarbeidere for noen år tilbake oppdaget at bestemte jordstoffer gjør nettopp dette, startet han bedriften EderaGen AS for å kunne omsette laboratoriekunnskap til produkter som mange trolig vil ha nytte av.► STØTT SNAKK MED SILJE:Jeg setter enormt stor pris på alle som ønsker å støtte podkasten. Det gjør at jeg kan holde podkasten åpen og tilgjengelig for alle. For å gi donasjoner kan du søke opp “Snakk med Silje” i Vipps eller bruke vippsnummer: 806513► KANALER* Spotify:* YouTube: https://www.youtube.com/@SnakkMedSilje* Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* Twitter: https://x.com/Silje_Schevig* LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00 Start00:43 Om Jan Raa03:58 Er kua et miljøproblem?11:24 Metanhemmere29:53 Politisert forskning46:36 Tarmhelse, tarmflora og kosthold55:25 Tarmflora og mental helse01:08:50 Tarmen og psykisk helse01:22:00 Vaksinering mot smitte og sykdom01:51:25 For mye D-vitaminer i hønefôr► REFERANSER:Jan Raa sin blogg hvor du kan finne utdypende artikler og referanser på påstandene han kommer med: https://janraa.no/ Mitt inlnegg i Subjekt om akademisk ufrihet: https://subjekt.no/2022/02/22/en-folkefiende/ This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit psykologsilje.substack.com

Forskning har visat att det människor fruktar mest med döden inte bara är smärtan eller traumat i att snart inte längre existera. Många räds också att bli beroende av andra människor i livets slutskede. Det beskrivs ibland som att förlora sin värdighet. Allt oftare lyfts det fram som ett argument för mer liberala lagar kring aktiv dödshjälp. Hur hamnade vi här? Filosofen Fredrik Svenaeus reflekterar kring döendet i vår tid och vad det säger om samtidens människosyn. Manus och inläsning: Fredrik Svenaeus. Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou. Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer

Det här avsnittet är en intervju med Tina Tornell från Enneagramcenter. Vi pratar om den senaste forskningen kring Enneagrammet och hur det matchas ihop med interpersonell neurobiologi. Vi utgår från Daniel J Siegels senaste bok Personality and Wholeness in Therapy där han med kollegor forskat kring hur bland annat temperament ger upphov till olika typer av livsstrategier och sätt att organisera sin inre upplevelse.    Vill du få mer bakgrund kring vad Enneagrammet är så finns två tidigare avsnitt Självinsikt och Enneagrammet Instinkter och livsstratregier Samt 9 st coachingavsnitt baserade på Enneagrammet   Boktips Personality and wholeness in therapy av Daniel J Siegel and the PDP group Självinsikt - Tina Tornell och Ann Timm Enneagrammets visdom - Don Richard Riso, Russ Hudson Mindset - Craol Dweck   Om du gillade avsnittet får du gärna dela det med vänner och kollegor. Du får också gärna följa podden på LinkedIn eller hjälpa till att sprida genom att sätta betyg i Spotify.

Det var Marcus som ringte. Hallo, denne må du bare høre. Og du må lytte til hele.Lena hører ofte på Marcus. Hun synes han har så mye klokt å si. Dessuten er han jo sammen med datteren hennes og pappa til den skjønneste lille gutten på jord. Da må hun jo ta ham på alvor!Den varer i 2,5 time, fortsatte han. Herregud, er du gal. Det gidder jeg rett og slett ikke, sa Lena.Men så gadd hun likevel. Og fy søren, hun er så glad for det!Det ble en hel episode i Generasjonsbroen av det. Det kunne blitt flere.Podcasten «Diary of a CEO» med Steven Bartlett er en av yndlingspodkastene til Marcus. Programmene pleier å vare lenge og dette er en ekstra kvalitet synes han. Lena skjønner hva han mener. Hun måtte sette den på pause flere ganger for å prosessere hva som ble sagt.I episoden Lena og Marcus her diskuterer i Generasjonsbroen, har programlederen Erica Komisar på besøk i studio. Hun er psykoanalytiker og ekspert på tilknytning. Hun har jobbet innen dette feltet i over 30 år.Hvorfor reagerer vi så sterkt når forskningen kolliderer med det vi ønsker å høre? Er det ikke bedre for oss om vi kan ta opplyste valg?Og hvordan blir vi møtt dersom vi tar utradisjonelle valg?Denne episoden er spennende og utfordrende for dem begge. Samtalen bærer preg av dette.Men bygger man en generasjonsbro, må det noen ganger kontroversielle tanker til for å få på plass et reisverk. Eller rekkverk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI i skolan, prestationer och emotioner, Gy25… Detta avsnitt av Skolprat har ingen gäst. Det har blivit dags för poddvärdarna Karin Rådberg och Niklas Åkerblom att reflektera över vad de lärt sig hittills i år och hur man kan omsätta teori i praktik. Under det här läsåret har Skolprat hittills släppt sex avsnitt. Flera gäster har varit inbjudna till poddstudion. Exempel på ämnen som diskuterats är AI, skolans demokratiuppdrag och Gy 25. Många kloka tankar har lyfts, men hur omsätter vi all ny forskning i vår praktiska vardag. Detta diskuterar Karin Rådberg och Niklas Åkerblom i det nya avsnittet av Skolprat. Dessutom blickar poddvärdarna framåt och pratar om vad de har på gång framöver samt ser fram emot i vår. I planen finns bland annat ett samtal med Helena Wallberg och Carl-Johan Markstedt om mentorskap samt en hemlig gäst som ska diskutera skolledarskap. Trevlig lyssning! Tveka inte att höra av dig till oss med dina funderingar och synpunkter: skolprat@kunskapsskolan.se

Adam har löst Mannamysteriet, Anton har dragits in i Gör-allt-själv-träsket och Adrian har haft hemliga möten med Ica-Linus.Kontakt: kontakt@matkoma.comGå med i eftersnacksgruppen:https://www.facebook.com/groups/pratkomaeftersnackProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.comVill du göra reklam i en Polpo-podd?Maila hello@polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett avsnitt om flera forskningsprojekt som bedrivs för att säkra vår tillgång till rent vatten. Det är allt ifrån cybersäkerhet inom dricksvattensystemet, arbetet inom Nationellt Beredskapslaboratorium för vatten (NBV), ett projekt som syftar till att förhindra sabotage och spridning av farliga ämnen, samt hur spektroskopiska metoder kan användas för att identifiera biologiska ämnen i vattnet. Medverkar gör FOI-forskarna Emelie Samuelsson, David Sundell, Per Jonsson, Jörgen Gladh och David Lindahl, samt Maria Hellmér, från Livsmedelsverket. 

"Hej, jeg hedder Benedikte og jeg er tyk" sådan plejer denne episodes gæst at præsentere sig selv, og hendes agenda er at italesætte livet som tyk. Benedikte Jensen, der har Instagram profilen _blubberbelly_,har oplevet vægtstigmatisering indefra lige siden hun var barn. I denne episode deler hun hvordan hun er blevet behandlet i samfundet som tyk og hvordan hun har lært at leve et helt liv som tyk og have det godt med det. Benedikte og jeg taler om forskellen mellem at kunne sætte sig ind i hvordan livet som tyk er, og det at leve et liv som tyk, en forskel der skal være der fortæller hun. Benedikte deler også hvordan hun har lært at håndtere negative kommentarer om sin krop, og hvordan hun har arbejdet med sit selvværd og lært at lukke mennesker helt ind i hjertet igen, og finde troen på kærligheden, efter hun i lang tid som single ikke troede at hun kunne få en kæreste fordi hun er tyk.Det kommer vi blandt andet ind på i episoden: Hvordan man bliver behandlet i samfundet som en tyk personHvordan er det forskelligt fra et menneske der ikke er tykForskellen mellem det at forstå udefra og indefra hvordan det er at være tykHvordan vi kan møde mennesker med høj vægt uden domDet at have modstand på kropsaccept når du gerne vil tabe digDet at "lade stå til"Frygt for at komme i en offer-position ved at acceptere kroppenHvordan du kan nå til kropsacceptHvordan kan man håndtere negative kommentarerHvordan du adskiller det du har brug for med vægttabstankerHvordan man kan arbejde med sit selvværd Følelsen af at være tyk og aleneHvordan det kan være svært at lukke mennesker ind, når man hele sit liv har forsøgt at holde folk på afstand fordi man har oplevet fordømmelseDenne episode er tredje episode i træk omhandlende vægtstigmatisering. I episode 101 havde jeg læge Rasmus Køster-Rasmussen inde til en snak om en af de mest udbredte fordomme omkring vægt, nemlig at det er usundt at være tyk. I forrige episode havde jeg antropolog Pernille Andreassen inde til en snak om forekomsten af vægtstigmatisering. Denne episode er altså den personlige vinkel, og jeg er meget glad for Benediktes medvirken og deling af sin personlige fortælling som jeg håber kan være et spejl for dig der har en høj vægt såvel som dig der er sundhedsprofessionel og arbejder med mennesker med høj vægt.Danmark topper vi listen på over 34 lande med flest ubevidste fordomme om vægt (1).Selvstigmatisering i forbindelse med høj vægt opstår, når personer med høj væggt overtager de negative stereotyper om mennesker med høj vægt som florerer i samfundet (1).Forskning peger på at vægtstigmatisering påvirker sundhedsadfærden hos personer med høj vægt i en negativ retning, herunder mindre fysisk aktivitet, manglende motivation til motion og en større tilbøjelighed til at overspise (1).Der ses en øget risiko for spiseforstyrrelser hos dem, der udsættes for vægtstigmatisering (1).Kilder:1: Vidensråd for forebyggelse: Vægtstigmatisering, forebyggelse, betydninger og forebyggelsespotentialer, 2024Rapport fra Vidensråd fra forebyggelse: Vægtstigmatisering. Forekomst, betydninger og forebyggelse

Beror de höga prisökningarna på väder och vind, rika handlare som kramar ut övervinster, giriga finanshajar och spekulationsbubblor, eller hög skatt och dålig konkurrens eller något helt annat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla verkar leta efter syndabockar och enkla svar. Men vad är sant och inte sant i debatten – och framförallt; ska priserna upp eller ner härifrån?Tillgång, efterfrågan och penningmängd påverkarEfter att många bönder tvingats lägga ner sin produktion har priset på bland annat mjölk ökat. Men det är inte bara tillgång och efterfrågan som styr råvarupriserna. Åren av låg ränta och centralbankernas iver att trycka nya pengar har kommit ikapp, och fortsätter att pressa upp råvarupriserna, säger Anna Svahn på hedgefonden Antiloop. Och hon tror att priserna kommer stiga ännu mer framöver.Global handel på råvarubörserMycket av handeln med råvaror sker på råvarubörser, där finansiella spelare fungerar som mellanhänder. Det gör att bönderna får loss pengar till kommande skördar. Numera är handlargolven borta och handeln sker digitalt, men principen är densamma, säger hon. ”Inflations-peaken vi såg för ett par år sedan var bara den första”.Även debattemperaturen stigerI veckan gick regeringen ut och kallade matjättarna till ett nytt möte. ”Vi vill föra en diskussion kring prisökningarna”, säger lantbruksminister Peter Kullgren. Svensk Dagligvaruhandel har kontrat med en rad förslag på vad politikerna själva kan göra, som att sänka tillsynskostnader, förenkla reglerna, och sänka arbetsgivaravgiften för unga. ”Forskning visar att sänkt arbetsgivaravgift för unga inte har så stor effekt på sysselsättning och priser. Jag tror vi måste acceptera att det här vad maten kostar”, säger Fredrik NG Andersson, forskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet: Fredrik NG Andersson, lärare och forskare Ekonomihögskolan Lunds universitetAnna Svahn, grundare hedgefonden AntiloopElisabeth Svantesson, finansminister (M)Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S)Peter Kullgren, lantbruksminister (KD)Göran Blomberg, vd ICA-handlarnas förbundIda Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson (V)Sofia Wallén, mjölkbondeUrsula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande Thomas Widlund, mathandlare Gabriel Björkman, mathandlare Aino Bunge, vice riksbankschefekonomiekotextra@sverigesradio.se

Uppsägningar och oro skakar forskarvärlden i USA en månad efter Trumps återkomst. Hör amerikanska forskares inifrånperspektiv, om vad som hotas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskap i osäkra tider – hur påverkas amerikansk forskning?Drygt en månad efter Donald Trumps återkomst till Vita huset skakas den amerikanska forskningsvärlden av nedskärningar, osäkerhet och oro. Stora statliga anslag har frusits eller dragits in, och forskare är rädda för att öppet diskutera situationen.”Kan bli amerikansk brain drain”USA är en världsledande forskningsnation, men vad innebär de senaste politiska besluten för vetenskaplig utveckling? Vi hör oroade amerikanska forskare – hur ser de på framtiden för forskningen i USA och landets utveckling. Nobelpristagare varnar – ”Trump hotar grundforskning”Hör också Victor Ambros, nobelpristagare i medicin 2024, som beskriver hur situationen har blivit värre än han befarade. Han menar att viktiga forskningsområden hotas och att systemet som gjort USA ledande riskerar att falla samman. Hur påverkas grundforskningen när forskare förlorar sin finansiering?Konsekvenser för Sverige och världenDe förändringar som nu sker i USA kan få ringar på vattnet globalt. Vilken roll spelar amerikansk forskning för internationella samarbeten, och vad betyder den nya politiken för Sverige? Hör Marie Arsenian-Henriksson, vicerektor för forskning vid Karolinska Institutet, om utsikterna för deras forskningsprojekt som får medel från USA.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se

Validering handler om at imødekomme vores følelser, og forstå hvor de kommer fra. Når vi validerer vores følelser, ser vi vores følelser, og os selv, i øjnene, og så oplever vi ofte, at følelserne lige der, bliver en lille smule mindre. Så hvorfor er det, at rigtig mange har større tendens til at invalidere egne følelser, fremfor at validere dem. Hvorfor er det mere naturligt for os at forkertgøre hvordan vi har det gennem tanker som ”Jeg burde ikke føle sådan”, ”Jeg skulle ikke græde over det” eller "Jeg må tage mig sammen" fremfor "Det er okay jeg har det sådan"? Det er noget af det du får svar på i denne epsiode, hvor jeg også deler 6 trin til mere selvvalidering, altså mere selvaccept og selvomsorg.Det kommer jeg blandt andet ind på i episoden:Hvad validering er og hvad invalidering erHvorfor så mange har svært ved at validere egne følelser5 typiske årsager til at vi invaliderer egne følelserHvordan det kan påvirke vores følelsesregulering at vokse op i konfliktfyldte familierHvad det kan betyde hvis vi er vokset op med for meget ansvarFrygten for at blive afvistFrygten for at følelserne bliver for overvældende når vi mærker demHvorfor mange ikke føler de fortjener omsorgAt skulle gøre noget, for at få lov til at have det svært6 trin til mere selvvalidering (mere selvaccept og mee selvomsorg)I episoden deler jeg en øvelse der kan hjælpe dig til at lytte mere indad. Det er ikke en fikser-øvelse, og altså ikke en øvelse der skal lære dig at fjerne følelser, men tværtimod turde give dem mere plads, og styrke tilliden til dig selv og det du mærker. Øvelsen kan du hente lige her.Jeg deler også at du kan teste dit eget spisemønster via min test: Spiser du intuitivt. Testen kan du hente via linket her.Forskning peger på, at hvis man gang på gang iagttager og beskrier sine følelser præcist og lærer at trøste sig selv, bliver det for hver gang lettere og mindre psykisk belastende at mærke efter (1)Det betyder ikke kun noget hvad vi siger til os selv, men også hvordan vi siger det. Bruger vi en kærlig, mild og rolig tone overfor os selv, fremfor en hård og dømmende tone, vil det kunne aktivere det beroligende system 2)Invalidering af følelser kan aktivere trusselssystemet og kan derigennem aktivere uønskede strategier (3)Kilder: 1: C. Aaen (2019) "Lev med dine følelseri" s. 37-382: C. Irons (2019) "Difficult emotions - using compassion focused therapy" s. 1383: C. Irons (2019) "Difficult emotions - using compassion focused therapy" s. 233

USA:s president Donald Trump har krävt en genomgång av vad forskningspengar gått till i jakt på begrepp som handlar om mångfald och inkludering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur genomgången ska göras och vad effekten ska bli är oklart. Ordern har i praktiken lamslagit mycket av forskningen, enligt forskningspolitikforskaren Mats Benner. Vi talar också om Googles satsning på biokol, som ska hålla kol undan atmosfären. Och om järven, som sprider sig allt längre söderut i landet.Medverkar gör reportrarna Sara Sällström, Gustaf Klarin och Anders Wennersten (Ekot).Programledare:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

En ny kriminologisk studie från Jerzy Sarnecki och Amir Rostami, som nyligen fick stor spridning, är undermålig och politiserad. Det skriver kriminologen, moderate riksdagsledamoten och tidigare polisen Fredrik Kärrholm. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Listen af bivirkninger til hormonel prævention lader til at blive længere og længere. I oktober 2024 udkom et dansk studie fra Safe Choice, der samarbejder med bl.a. Kræftens Bekæmpelse, som viste en øget risiko for brystkræft hos kvinder med hormonspiral. Det har lagt brænde på bålet i debatten om prævention og kvinders sundhed. For hvor langt vil kvinder gå for at bære byrden for sikker sex? Og er kvinderne tilstrækkeligt informeret, når de starter på et lægemiddel som for de flestes vedkommende følger dem i mange år? I foråret lavede vi et afsnit om hormonspiralens sammenhæng med depression, og i forlængelse af det afsnit kommer her et afsnit om sammenhængen med brystkræft. For hvad viser den nye forskning egentlig? Det har vi talt med forsker og PhD i folkesundhedsvidenskab Lina Steinrud Mørch om. God fornøjelse!Medvirkende: Lina Steinrud Mørch, Josefine Bang. Tilrettelagt og produceret af: Sofie Hoppe Søe, Josefine Bang. Lyddesign: René Slott. Illustration: Anne Dorte Hoppe SøeIndslag:

Forskning viser at mange krigsbarn utstøtes, hates og stigmatiseres. Ifølge fortellinger og forskning på norske krigsbarn etter 2. verdenskrig ble de sett som sikkerhetsrisiko, bærere av sine fedres synder, som genetisk underlegne og som mindre verdt. Mange ble utstøtt og vokste opp under svært tøffe kår. Hvordan har livene deres blitt formet av stigmaet samfunnet la på dem? UiOs menneskerettighetspris gikk i 2024 til Forgotten Children of War Association i Sarajevo. Hvilke likheter og ulikheter ser vi i hvordan krigsbarn har blitt behandlet i eldre og i nyere konflikter og kriger, på tvers av kulturer og kontinenter? Vi møter Gerd Fleischer som vokste opp som krigsbarn i Norge, samt forskerne Inger Skjelsbæk fra UiO og Dag Ellingsen fra Oslo Met og Politihøgskolen. Programleder er Jorunn Kanestrøm.                

Vi har fått mer "kjøtt på beinet" fra "Stine" som hadde datet 100 menn på Tinder, men ikke ble betatt av noen. Nå ga det mer mening. For to år siden havnet "Stine" som et helt tilfeldig offer i en situasjon der hun ble truet med kniv "i halv-mørket på en offentlig plass, av en person som var i sterk psykisk ubalanse og som var kraftig ruspåvirket. Jeg stod utenfor bilen min da dette skjedde, og datteren min på 12 år satt inne i bilen. Jeg fikk full panikk og følte at livet mitt stod i reell fare." I etterkant av dette fikk hun beskjed om å ikke snakke om dette, og ikke la dette ta så stor plass i livet. Så hun har tatt seg sammen, og styrt unna vonde tanker og følelser. Men kroppen sa i fra gitt, og da fikk hun endelig hjelp. Bare så unødig sent.

Fordelene med et velfungerende samarbeid mellom skole og hjem er godt dokumentert. Men hvordan få det til, helt konkret? Vi snakker med Pernille Grepp Knutsen, rektor og medforfatter av boken «Gode foreldrerelasjoner» og hennes kollega Anette Møller, sosiallærer på Berg skole i Oslo. .⏱️ INNHOLDSLISTE OG TIDSKODER:• Samarbeid mellom skole og hjem er viktig (00:00:13)• Foreldre klager på manglende oppfølging (00:00:25)• Lærernes trygghet i relasjon til foreldre (00:00:38)• Hvor viktig er samarbeidet, skala 1 til 10? (00:01:37)• Forskning viser foreldres betydning for læring (00:02:22)• Viktigheten av foreldres involvering i overganger (00:03:18)• Fredstid i skolen brukes ikke bra nok (00:04:26)• Hvordan bygge relasjonen mellom hjem og skole? (00:05:33)• Betydningen av små daglige kommunikasjoner (00:06:59)• Foreldre med ulik bakgrunn krever tilnærming (00:12:00)• Drømmeforeldre er ærlige og involverte (00:16:24)• Forberedelse av foreldremøter er avgjørende (00:18:24)• Prioritering av tid til foreldresamarbeid (00:20:50)• Kreativ organisering av foreldremøter (00:22:12)• Møter med foreldrene under krevende omstendigheter (00:26:08).

Inläst: Etikprofessor: ”Utvecklingen har sprungit ifrån lagstiftarna – stora hål i regelverken.”

Hva skjer når et barn får en alvorlig kreftdiagnose, og hvordan påvirker det både barnet og familien? Hvordan kan vi som står rundt støtte på en god måte, og hva bør vi unngå? Og hva sier den nyeste forskningen om hvordan vi kan forbedre både overlevelse og livskvalitet for de som rammes av barnekreft? I denne episoden som er gjort i samarbeid med Barnekreftforeningen får vi høre sterke historier, nyttige råd og viktig kunnskap fra tre kloke gjester. I studio har jeg Trine Nicolaysen, generalsekretær i Barnekreftforeningen, Emre Fjørtoft Åsenhus som har overlevd barnekreft og overlege og forsker Monica Cheng Munthe-Kaas. Vi snakker om hvordan foreningen jobber for å nå sitt mål om at ingen barn skal dø av kreft, Emres personlige reise gjennom sykdommen og hva som har hjulpet ham underveis, og hvordan vi som står rundt kan være til støtte. Vi snakker også om den nye banebrytende forskningen på barnekreft, inkludert hvordan Barnekreftbiobanken bidrar til fremskritt og håp for fremtiden. Dette er en episode om hvordan forskning, støtte og små handlinger kan gjøre en stor forskjell for barn og familier som står i en av livets tøffeste utfordringer. Ønsker du å bidra? Du kan støtte Barnekreftforeningens livsviktige arbeid ved å Vippse til 02099 eller besøke barnekreftforeningen.no.Alt godt,AnnetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvem er utøverne av mobbing, hvem rammes – og hvilken betydning har klassen, skolen og hjemmet for mobbing? Dette får du svar på i denne episoden av Lærerrommet. I studio har vi besøk av Erling Roland, han er senior professor i pedagogisk psykologi og blant landets ledende eksperter på mobbing. Roland har nettopp utgitt en oppdatert utgave av sin bok ”Mobbingens psykologi”, og i episoden gir han flere konkrete tips til hva lærerne kan gjøre for å motvirke og forebygge mobbing..⏱️ INNHOLDSLISTE OG TIDSKODER:Tidsstemplet oversikt• 60 000 elever utsettes for mobbing (00:00:13)• Forskning om årsaken til økte mobbetall (00:01:29)• Definisjon av mobbing ifølge Erling Roland (00:02:39)• Ny terminologi: mobbeutsatte og utøvere av mobbing (00:04:20)• Fellestrekk blant mobbeutsatte barn (00:05:22)• Homofile gutter er særlig utsatt for mobbing (00:06:50)• Predisposisjoner hos elever som mobber (00:08:06)• Maktdynamikk hos utøvere av mobbing (00:09:40)• Kjønnsforskjeller i mobbeatferd (00:12:46)• Tilskueradferd og passivisering av tilskuere (00:14:01)• Styrking av positive tilskueradferd (00:15:51)• Sirkulær mobbing blant jentegupper (00:16:30)• Utøveres legitimering av mobbehandlinger (00:19:09)• Faktorer som skaper mobbetall i skolene (00:21:45)• Foreldrenes og samfunnets rolle i lærernes autoritet (00:26:06)• Rollespill som verktøy mot mobbing (00:28:17).

Hvad er interdisciplinær forskning? Hvorfor er det vigtigt at forske på tværs af humaniora, naturvidenskab og sundhed? Hvordan kan vores samarbejde med kunstig intelligens forbedres? Hvad har forskning i leg med dyrevelfærd at gøre? Hvordan hænger sprogmodeller og proteiner sammen? Vært: Peter Lund Madsen. Gæst: Andreas Roepstorff og Jørgen Frøkier. Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol. Nicklas Neuman och forskning, fotboll och nya bokprojekt: 00:05:35 – Nicklas in 01:00:17 – Nicklas ut Mer från Tyngre Radio Avslutningsvis – du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värdarna blir glada.

Mennesket består av en uløselig forbindelse mellom kropp og psyke. Vi er dessuten sosialt konstruert på den måten at vi ”blir oss selv” i møte med andre mennesker. I tillegg formes vi i tett kontakt med den kulturen og det sosioøkonomiske systemet vi fødes inn i. Med andre ord blir vi mennesker som følge av våre evolusjonsmessige tilpasninger, biologiske disposisjoner, evne til å integrere og tolke informasjon, tilknytning til omsorgspersoner, samfunnets kulturelle klima og samfunnets kollektive organisasjonsstrukturer og sannsynligvis mye mer. Det er ingen overdrivelse å si at vi er resultatet av en kompleks utviklingslinje.Når mennesket ønsker å utvikle seg selv, er det derfor vanskelig å vite hvor man skal ha sitt fokus. Dersom man ønsker en generell utvikling mot mer energi, overskudd og balanse, holder det ikke å konsentrere seg om kun én utviklingspraksis. Forskning viser at en konstruktiv og selvutviklende bevegelse hos mennesket handler om å utøve flere ulike selvutviklingspraksiser på en gang. I denne episoden forsøker jeg å understøtte denne påstanden, samt peke på et knippe ulike strategier som til sammen kan representere et solid utgangspunkt for personlig vekst.  Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

For nylig døde vores ene hund, og der gik faktisk ikke en uge, før vi fik en ny. Men gør hunde noget godt for mennesket? Gør de os mere lykkelige? Og hvordan er det egentlig for hunden at være hund i de moderne familier? Jeg har en gæst med i dag, der har undersøgt vores forhold til hunde på kryds og tværs. Vært: Svend Brinkmann. Gæst: Peter Sandø, professor i bioetik ved Institut for Veterinær- og Husdyrvidenskab og Institut for Fødevare- og Ressourceøkonomi på Københavns Universitet samt leder ved Center for Forskning i Familiedyrs Velfærd. Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.

Hva skjer om vi kombinerer nyere forskning med gamle etablerte ideer om skole og undervisning? Lektor Morten Brattbakk mener at vi her finner løsningen på mye av det som idag skaper problemer i dagens samfunn, hvor barn er for mye på skolen, og både lærer for lite og leker for lite.  I denne samtalen snakker vi om cognitive load theory, arbeidsminnet og langtidsminnet, betydningen av kunnskap, hva som er problemet med kritisk tenking slik denne ferdigheten ofte omtales i skoledebatten, lærerens rolle som både trener og dommer i klasserommet, anonym retting, motivasjon og mening, for høye ambisjoner om hva barn skal lære som kommer i veien for mer realistiske mål, og hva slags forsøk vi bør gjøre for å forbedre dagens skole.  Se noen av Mortens kronikker her: Forskersonen.no, 2023, «— At skolen ikke klarer å drive tilpasset opplæring, har jeg og de fleste lærere i norsk skole visst i mange år» https://www.forskersonen.no/debattinnlegg-meninger-opplaeringsloven/at-skolen-ikke-klarer-a-drive-tilpasset-opplaering-har-jeg-og-de-fleste-laerere-i-norsk-skole-visst-i-mange-ar/2193130 Lektorbladet nr.4 2023, s.18-19, «Ekstern vurdering av standpunktkarakterer»: https://issuu.com/lektorbladet/docs/lektorbladet_0423   Wolfgang Wee Uncut episode 501, Morten Brattbakk | Norske Skolen, Pedagogikk, Pugging, Læreren vs Eleven, Mobbing, Fraværsgrensen: https://www.youtube.com/watch?v=d_Ga4XVjWFw Bøker nevnt og anbefalt: Daisy Christodoulou (2017) Making Good Progress, Oxford University Press Alexander Meyer (2020) Det store skolespranget, Universitetsforlaget Greg Ashman (2023) A Little Guide for Teachers: Cognitive Load Theory, Corwin Tidligere episoder på podkasten om relaterte tema:  Episode 84 Læring og demokrati i fremtidens skole, med Alexander Meyer https://larsogpaal.libsyn.com/episode-84-lring-og-demokrati-i-fremtidens-skole-med-alexander-meyer Episode 135 Natalie Wexler on the role of knowledge in education https://larsogpaal.libsyn.com/episode-135-natalie-wexler-on-the-role-of-knowledge-in-education Episode 127 Cro-Magnon på skolebenken https://larsogpaal.libsyn.com/episode-127-cro-magnon-p-skolebenken ---------------------------- Logoen vår er laget av Sveinung Sudbø, se hans arbeider på originalkopi.com Musikken er av Arne Kjelsrud Mathisen, se facebooksiden Nygrenda Vev og Dur for mer info. ----------------------------  Takk for at du hører på. Ta kontakt med oss på larsogpaal@gmail.com Det finnes ingen bedre måte å få spredt podkasten vår til flere enn via dere lyttere, så takk om du deler eller forteller andre om oss.  Både Lars og Pål skriver nå på hver sin blogg, med litt varierende regelmessighet. Du finner dem på disse nettsidene: https://paljabekk.com/ https://larssandaker.blogspot.com/   Alt godt, hilsen Lars og Pål

I denne episoden dykker vi inn i det store temaet holistisk helse! Vi går i dybden på hva en holistisk levemåte betyr, og hvordan man gjennomfører holistisk trening i praksis. I tillegg deler Pia verdifulle perspektiver om styrketrening, og kvinners evne til å presse seg til det maksimale, og Silje presenterer et smart intervall-hack som er perfekt på travle dager! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.