Podcasts about forskning

I ukens episode får vi besøk av den norsk-amerikanske legen og antropologen, Emma Lengle. Hun forteller oss om hvordan det har vært å undervise på Harvard i under Trumps styring de siste 8 månedene. Lengle mener at vi ikke har noe annet valg enn å ta opp kampen og kjempe for demokratiet. Ikke bare i USA, men også her hjemme i Norge. For hvordan påvirker Trump sitt angrep på helsevesenet og den frie medisinske forskningen oss her i Norge? Les også «Når fagfolk presses til taushet om skeiv helse» av Anne Kveim Lie og Emma Lengle på tidsskriftet.no: https://tidsskriftet.no/2025/06/invitert-kommentar/nar-fagfolk-presses-til-taushet-om-skeiv-helse Tilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no.     Stetoskopet produseres av Helena Rognstad, Are Brean, Ragnhild Ørstavik og Julie Didriksen ved Tidsskrift for Den norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean.     Jingle og lydteknikk: Håkon Braaten / Moderne media  Coverillustrasjon: Stephen Lee See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det er over 700 personer som tar livet av seg i året. De fleste er menn midt i livet. Hva er grunnen til dette, og hvordan kan man forhindre at selvmord skjer? Er det fortsatt slik at store gutter ikke skal gråte? Forskning viser at helsepersonell opplever samtaler med mennesker med selvmordsatferd som krevende, samtidig som at flere personer i selvmordskrise opplever at de blir dårlig møtt på sine behov. Snakkomselvmord.no fra Regionalt ressurssenter om vold, traumatisk stress og selvmordsforebygging ,(RVTS Øst), er utviklet for å gjøre helsepersonell tryggere i samtaler om selvmord. Økt kunnskap og bevisstgjøring bidrar til dette. Ifølge RVTS Øst kan trygghet gi meningsfylte samtaler som kan gi håp om at endring er mulig, både for personen i krise og for hjelperen.(fra RVTS sin side) Synøve og Hannah fra RVTS Øst, har lang erfaring og mye kunnskap innen dette feltet, og bidrar til økt kunnskap og bevisstgjøring i denne episoden av Helhjerta.

Vi gästas av Therése Saksö medicinsk ansvarig läkare på Knodd. Therése som även är ledamot i Svenska enuresakademien – Sveriges expertgrupp för urinvägs- och tarmproblematik hos barn – samt vice ordförande i Svenska OMEP, som driver kampanjen ”Blöjfria barn tidigare”.Therése brinner för det förebyggande arbetet inom hälso- och sjukvård, och för att bygga broar mellan vård, förskola och skola, för att skapa bästa möjliga hälsa för barn.I avsnittet pratar vi om:•Potträning – från födseln till blöjfrihet: Visste du att potträning kan börja redan från födseln? Babypotting eller "elimination communication", bygger på att föräldrar uppmärksammar barnets signaler för kiss och bajs redan från start.•Varför blöjfrihet är en träningssak, inte en fråga om att ”vänta in mognad”. Genom daglig träning, positiva rutiner och trygghet kan barnet lära sig steg för steg – precis som när man lär sig att äta själv eller cykla.•Praktiska tips för potträning:•Tidigt samspel: Lär dig barnets signaler redan som spädbarn.•Skapa dagliga rutiner: Potträning blir en naturlig del av vardagen.•Gör det lekfullt: Sånger, böcker eller en rolig potta gör träningen rolig.•Beröm och trygghet: Fokusera på framsteg, undvik press och jämförelser.•Ha tålamod: Olyckor är en del av lärandet.Forskning visar att tidig och regelbunden träning ger bättre blås- och tarmkontroll, och att positiv förstärkning med trygghet är nyckeln till en smidig övergång från blöja till potta.Så ett toppenavsnitt är för dig som vill veta mer om hur du kan hjälpa ditt barn till blöjfrihet med enkla, forskningsbaserade metoder!Mer information finner du på https://www.knodd.se/artiklar-kategori/pottraning/Avsnittet är i samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forestil dig at være den sidste, der ser et menneskes ansigt. At lukke låget på kisten og mærke, at du står midt i de pårørendes sorg og livets ubønhørlige realitet.Sådan ser hverdagen ud for bedemand Sylvester Winther, der har gjort døden til sin hverdag og levevej. Sylvester Winther er bedemand i Winters Begravelsesforretning og var deltager i Korpset 8. Og så er han en ret ung bedemand.I denne samtale deler Sylvester åbent om:De uforklarlige fornemmelser, han oplever i rummet, når døden lige er indtruffetMødet med familier, der mærker, at den afdøde stadig er til stedeHvorfor og hvordan sorg både kan være destruktiv og helendeTankerne om sjælen, og hvad der sker, når vi går bortSylvesters egen frygt for dødenDe øjeblikke, der har ramt Sylvester mest som bedemandHvordan meditation ændrede kursen i hans eget liv, takket være organisationen Breath Smart, grundlagt at Jakob Lund som du møder i episode #182. om forandringer bag tremmer: Indre arbejde med fængselsindsatte, misbrugere og krigsveteranerSamtalen er rå, bevægende og fuld af øjeblikke, der minder os om, at vi alle deler den samme begyndelse – og den samme afslutning.Hvis du selv står midt i sorg, eller i et brud, hvor kærligheden til et menneske har taget sin afslutning, finder du meditationer i Klub ENHED, der kan støtte dig. Forskning viser, at meditation kan reducere angst, dæmpe sorgsymptomer og hjælpe os til at rumme svære følelser. Derfor finder du en ny ‘Sorg' meditation i Klub ENHED, ligesom du finder en meditation til når kærligheden til et menneske tager sin afslutning samt +70 andre meditationer. Du tilgår dem via noellelise.com.Og husk: Når du deler dine tanker om episoden på Instagram, giver du ikke bare noget tilbage til podcasten, men også til andre, der står i mødet med liv og død. Tak fordi du sender likes, skriver kommentar og generelt bare giver energi tilbage til ENHED.Tak fordi du er her i ENHED rummet.Stort kram, NoellEpisoder du med fordel kan lytte til:#158. Dødslejefænomener pårørende oplever, hilsner fra døde, nærdødsoplevelser & hvad der sker i døende tiden op til deres død med Laura Engstrøm#4. Den bevidste død, overgivelse til livet & dødsdoula med Anna Lundgaard #54. Nærdødsoplevelser, hvordan mening, formål & tro faktisk påvirker vores sundhed med Tobias Anker Stripp#188. “Jeg vågnede fra koma med en oplevelse, jeg ikke kunne forklare” – om kræft & nærdødsoplevelse med Roja PakariSupport this show http://supporter.acast.com/enhed-med-noell-elise. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag har vi med oss en gjest som kombinerer omsorg for mennesker med en unik kjærlighet til musikkens konge – Elvis Presley. Ida Marie Roligheten er utdannet sykepleier, videreutdannet jordmor, og jobber i dag på Sykehuset Telemark. Men når hun har fri, lar hun seg rive med av rytmen, stemmen og historien til en artist fra en helt annen tid.Vi skal snakke om lidenskap – den drivkraften som får oss til å bruke tid, energi og hjerte på noe vi elsker.Forskning på lidenskap, særlig ledet av psykologen Robert Vallerand, viser at lidenskap kan deles i to hovedtyper:- Harmonisk lidenskap, når lidenskapen er i balanse med livet ellers, noe som gir energi, styrker kreativitet og øker utholdenhet.- Tvangspreget lidenskap, når lidenskapen tar overhånd og skaper ubalanse eller stress.

Utan pensionärer som ställer upp och kokar kaffe, säljer lotter och håller reda på knattelag i fotboll skulle stora delar av Sverige stanna. Forskning visar också att den som jobbar ideellt får mycket tillbaka, om än inte i form av pengar.

FOI-forskaren Per Stenberg berättar om hur luftprover, ursprungligen för att mäta radioaktivt nedfall, nu används för att extrahera och sekvensera DNA från biologiska organismer i vår närmiljö. Data från luftproverna, som samlats sedan 60-talet, gör det möjligt att studera arter och följa ekosystemens förändringar över tid.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) om public service-propositionen, pengarna till kulturen och bildning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I höst ska riksdagen rösta om regeringens förslag om villkoren och finansiering för public service. Inom Moderaterna finns det många som vill se ett smalare public service, som belastar statsbudgeten mindre. Men kulturministern tycker inte att förslaget som riksdagen ska anta går för försiktigt fram.”Det här är ett balanserat sätt att kunna uppfylla politikens intention med public service. Man ska komma ihåg att public service är enormt viktigt för att upprätthålla den demokratiska infrastrukturen i Sverige”, säger Parisa Liljestrand (M).Hon anser att det finns ett brett stöd i riksdagen kring public service uppdrag framöver, trots att oppositionen inte står bakom förslaget. ”Vi är överens om att vi vill ha ett fritt och oberoende public service som har långsiktiga villkor för framtiden. Vi är överens om att vi ser att public service behöver mer finansiering. Däremot är vi inte överens om nivån på finansieringen”, säger Parisa Liljestrand. Vanligtvis kommer partierna överens om finansieringen över blockgränserna, men kulturministern anser inte att det är ett problem att man inte gjort det den här gången. ”Jag tycker inte att det är ett problem när vi haft en parlamentarisk hantering. Vi ser att vi i stor utsträckning är överens om väldigt mycket.”Vill se mer privat finansieringOm några veckor presenteras statsbudgeten, men kulturministern utlovar inga nya pengar åt kulturen. ”Vi måste lägga pengar på försvaret, på att försvara Ukraina. Vi måste lägga pengar på vårt rättsväsende och på polis. Det är uppenbart att när de kostnaderna ökar på det sättet kommer andelen att minska för kulturbudgeten, och det är inte bara kulturbudget. utan det är andelar som har minskat även på andra anslag.”, säger Parisa Liljestrand.Det du talar om kommer att fortsätta kosta mycket pengar. Behöver kulturlivet ställa in sig på att kulturens pott i budgeten minskar?”Vi förhandlar budgeten nu, och det är svårt att säga nåt om den. Det jag kan konstatera är att vi har en lågkonjunktur som pågår. Vi har haft några tuffa år bakåt med recession och hög inflation. Det är klart att allt det här gör att vi måste kunna prioritera.”, säger Parisa Liljestrand.Regeringen vill att den privata finansiering av kulturlivet i Sverige ska öka, till exempel från företag, stiftelser och privatpersoner. Men en risk med det är att kulturutövarna anpassar sitt innehåll. Det menar Myndigheten för Kulturanalys, som på regeringens uppdrag undersökt frågan.Den som investerar privat kapital i kultur har väl i allmänhet nån riktning, nånting man vill?”Det är faktiskt inte min bild, att det måste vara så. Min bild är att det finns oerhört mycket människor där ute som sitter på olika kapital, som tycker att det är viktigt att kunna vara med och bidra till att bygga kulturen stark. Man ser vikten av en stark kultursektor. Man förstår att det är en grund förutsättning i en fungerande demokrati. Därför vill man vara med i det bygget.”Gäst: Parisa Liljestrand (M), kulturministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Johanna PalmströmTekniker: Jakob LalérIntervjun spelades in på förmiddagen, fredagen 22 augusti 2025.

Hur rustade är nyutbildad vårdpersonal för att arbeta med sexuell hälsa? Hur integreras SRHR i våra professionsutbildningar? I det här avsnittet pratar vi om hur vi går från teori till praktik - hur vi  omsätter forskning om SRHR i den kliniska vardagen. Gäst i avsnittet är Kristina Areskoug Josefsson som är professor i arbetsintegrerat lärande. Kristina berättar bland annat om sin egen resa från att som nyutbildad fysioterapeut känna sig otillräcklig att möta patienters frågor om sexuell hälsa till att själv börja forska och utbilda om SRHR.  Kristina Areskoug Josefsson

Vill du veta mer om Nära vård, om implementeringen av det nationellt och om forskningen vår doktorand gör här i Sörmland? Det är precis vad vi pratar om i det här avsnittet. Deltagare är Lisbeth Löpare Johansson som är samordnare för nära vård i Sverige, professor Ulrica von Thiele Schwartz, som forskar på implementering, Karin Strömqvist Bååthe vars doktorandprojekt handlar om implementeringen av Nära vård, samt vår FoU-chef Marina Arkkukangas som även är en av Karins handledare. "Omställningen till nära vård handlar om att skapa en mer personcentrerad och samordnad vård och omsorg, där både den regionala och kommunala primärvården är navet", säger Lisbeth Löpare Johansson. Transkribering och relevanta länkar hittar du på www.fou.sormland.se/materialpublicerat/fou-podden

I marts skrev Margrethe til mig at hvis jeg nogensinde ville få brug for en gæst til min podcast som, efter 30 års kamp for at nå BMI 25, nu har fundet ro og et helt andet liv, men stadig i en større krop end gennemsnittet, så måtte jeg række ud. Så jeg rakte ud. Margrethe Phil har levet i 30 års madhelvede, de sidste knap 20 år med BED hvorefter hun, for 5 år siden, valgte at gå en anden vej, og den vej vil hun dele med dig i denne episode. Hun troede at hele livet ville ændre sig, hvis bare hun nåede BMI 25, men i dag har hun sagt farvel til det mål, og Margrethe deler nu hvordan det for hende var at lægge låg på drømmen om BMI 25, hvordan hun håndterer når omverdenen har svært ved at forstå hvorfor hun ikke ønsker at tabe sig og hvordan hun har lært at stå mere op for sig selv.Det kommer vi blandt andet ind på i episoden:Margrethes vægthistorieHvordan ros har påvirket hendes vægttabsprocesFølelsen af at skuffe andre hvis man tager på igen efter et vægttabHvordan hun troede at lykkefølelsen ville komme hvis hun kom under BMI 25Det at være alene omkring svære følelser der kan ligge under ønsket om at tabe sigOm smugspisning og overspisningHvordan hun gik fra ikke at kunne have søde sager i huset, til at begynde at finde ro med søde sagerHvordan det var for hende at erkende, at hun ikke ville nå BMI 25Hvordan hun har redefineret sin måde at se succes på, som før udelukkende handlede om vægttabI episoden deler jeg at jeg har lavet en øvelse, som du kan bruge til at blive bedre til at mærke dine følelser. Øvelsen hedder "Hvordan har du det?" og det er en du kan hente på min hjemmeside.Danmark topper vi listen på over 34 lande med flest ubevidste fordomme om vægt (1).Selvstigmatisering i forbindelse med høj vægt opstår, når personer med høj væggt overtager de negative stereotyper om mennesker med høj vægt som florerer i samfundet (1).Forskning peger på at vægtstigmatisering påvirker sundhedsadfærden hos personer med høj vægt i en negativ retning, herunder mindre fysisk aktivitet, manglende motivation til motion og en større tilbøjelighed til at overspise (1).Der ses en øget risiko for spiseforstyrrelser hos dem, der udsættes for vægtstigmatisering (1).Kilder:1: Vidensråd for forebyggelse: Vægtstigmatisering, forebyggelse, betydninger og forebyggelsespotentialer, 2024Rapport fra Vidensråd fra forebyggelse: Vægtstigmatisering. Forekomst, betydninger og forebyggelse

I denne episoden inviterer jeg deg til en guidet Yoga Nidra– en kraftfull form for dyp hvile.Yoga Nidra kalles ofte «yogisk søvn», men du er våken heleveien mens kroppen og nervesystemet får roe ned og finne dyp restitusjon. Finn et rolig sted, legg deg godt til rette, og la deg bliguidet inn i en tilstand av indre stillhet og balansert energi. ✨ Yoga Nidra er mer enn avspenning. Forskning viser at denne hvilende meditasjonsformen aktiverer vagusnerven, reduserer stresshormoner og øker hjertevariabilitet (HRV) – tydelige tegn på et mer regulert og balansert nervesystem. 

Har du en høj intelligens – eller bare en høj uddannelse? Så kan du være endnu heldigere, end du tror. Forskning tyder på, at intelligens mindsker risikoen for demens. Og hvis du nu går og føler dig helt gennemsnitlig, har overlæge og professor i demenssygdomme Steen Hasselbalch gode nyheder: For der er mange måder at reducere risikoen, man kan for eksempel "snakke sin hjerne sund". Artiklen er skrevet og læst højt af journalist på Berlingske, Anna Sofie Laue. Producer: Frederik Riis-Jacobsen Redaktør: Ida Hasgaard Røntorp Find alle højtlæste artikler fra Berlingske herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi finns överallt där poddar finns, Spotiy, Apple, Acast osv.En podd där vi samtalar om olika ämnen för att utvecklas som människa och lära känna den inre och yttre världenAtt utvecklas som människa innebär att kunna tolka informationen som finns i omvärlden.Våra böckerhttps://solkarina.se/produkt-kategori/personlig-och-andlig-utveckling/Digitala böckerhttps://www.adlibris.com/se/sok?q=solkarina&filter=format_sv:e-bokGod lyssningSolkarina & David****************************David kontaktinformation: davidgrahn@yahoo.comSolkarina kontaktinformation: solkarina@sinnligkunskap.comSolkarina på sociala medierInstagram: http://www.instagram.com/solkarina.se Youtube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskapFacebook: https://www.facebook.com/SinnligkunskapHemsidor:www.solkarina.sewww.sannessens.sewww.medireiki.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flere og flere udvikler spiseproblemer, og det vil Mie Sedoc Jørgensen, der er psykolog og seniorforsker på Forskningsenheden for Spiseforstyrrelser på Psykiatisk center Ballerup, undersøge hvordan vi kan stoppe. Mie arbejder nemlig med at knække koden til at forstå hvorfor nogle børn og unge udvikler spiseproblemer og andre ikke gør. Det gør Mie naturligvis ikke alene, hun er tilknyttet forskningsprojektet BLOOM der undersøger hvem der er i risiko for at udvikle mistrivsel og spiseproblemer, og hvad gør vi kan gøre for at beskytte børn og unge fra at udvikle selv samme. I dette afsnit vil Mie fortælle os hvad vi ved, og hvad vi ikke ved, om hvordan genetik, biologi, hjerne, krop, psyke, social status og spiseproblemer hænger sammen.Det kommer vi blandt andet ind på i episoden:Hvad er en risikomarkørHvilke risikomarkører er der i relation til spiseproblemerHvordan spiseproblemer kan være en copingsstrategi for mistrivselForældres rolle i forhold til at sikre at børn ikke kommer mistrivselSårbarheder der kan påvirke risikoen for udviklingen af spiseproblemerBeskyttende faktorer i relation til udviklingen af spiseproblemrHvordan kan man sætte ind for at beskytte børn fra udviklingen af spiseproblemerHvad kan man være opmærksom på af risikomarkører hos barnet/den ungeHvis du har en nær slægtning der har haft en spiseforstyrrelse har du ca. 3 gange forhøjet risiko for at udvikle det selv (genetisk aspekt). Biologisk set er der altså større risiko for at få en spiseforstyrrelse, hvis andre i familien har haft en spiseforstyrrelse eller anden psykisk sygdom (1,2).Der er en sammenhæng mellem andre psykiske diagnoser (f.eks. autisme og ADHD) og mistrivsel/spiseproblemer (2).Forskning tyder på, at 65% af variationen i fedme er genetisk (3).Kilder:1: Psykiatrifonden: https://psykiatrifonden.dk/diagnoser/spiseforstyrrelser2: Meijsen, J., Hu, K., Wei, D. et al. Shared genetic architecture between eating disorders, mental health conditions, and cardiometabolic diseases: a comprehensive population-wide study across two countries. Nat Commun 16, 6193 (2025).3: E M Drummond & E R Gibney: Epigenetic regulation in obesity.BLOOM søger nu familier, der vil deltage i forskningen, og hvis det er noget du og din familie er interesseret i at høre mere om, kan i kontakte Mie og forskrningsteamet her.

Elin Ekblom Bak är tillbaka om gäst i Tyngre Träningssnack, denna gång om professor men fortfarande inom samma forskningsfält. Vi diskuterar sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa och fördelarna och nackdelarna med olika former av sätt att mäta kondition och fysisk aktivitet. Vi diskuterar även den så kallade fysisk aktivitet paradoxen där man kan se att människor som har mycket lågintensiv fysisk aktivitet i sitt arbete inte verkar få positiva hälsoeffekter samtidigt som samma form av aktivitet i mindre mängd verkar vara positivt när det sker på fritiden. Kan det bero på volymen aktivitet tillsammans med bristfällig återhämtning? Till sist diskuterar vi även gåfotboll och dess effekter på fysisk aktivitet hos äldre personer. Jacob och Wille På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:45) Elin Ekblom Bak är tillbaka som gäst (00:08:23) Nackdelar och fördelar med Ekblom bak cykeltest (00:13:10) De första referensvärdena för vad svenskar har för kondition i olika åldrar (00:19:30) SCAPIS - en stor cohortstudie i Sverige (00:24:32) Absolut kontra relativ intensitet vid fysisk aktivitet (00:35:21) Varför inkluderar man så sällan puls när man mäter fysisk aktivitet? (00:39:26) Den fysiska aktivitetsparadoxen och möjliga förklaringar (00:50:44) Försök att använda verktyg för belastning på idrottare på arbetare med fysisk ansträngning (01:01:46) Gåfotboll som fysisk aktivitet (01:12:06) Hälsoscreening av hockeyspelare

Copenhagen Health Week PhD Pitching Competition. Send Abstract på max 250 ord til Bjerre-Bastos@dadlnet.dk inden 15. september 2025.The art of sharing: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40632595/ REFERENCER:https://healthscience.institute/2025/05/07/bryan-johnsons-top-11-health-essentials-ranked/https://ugeskriftet.dk/videnskab/steroidblokadehttps://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40554037/https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40544946/https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38574801/Effektstørrelserhttps://www.strongerbyscience.com/heuristics-effect-sizes/Manifest om træningsvolumen: https://www.strongerbyscience.com/volume/ 

Dette er en guidet meditasjon til deg fra Ragnhild Skari Iuell. Ragnhild er lege, forfatter, foredragsholder og sertifisert mindfulness- og yogalærer. Med sin varme og rolige tilstedeværelse guider Ragnhild deg inn i en praksis som kan gi dyp ro og styrke - både fysisk og mentalt. Denne meditasjonen er en norsk versjon av Jon Kabat-Zinn's "The lake" - som var læreren til Ragnhild. Forskning viser til at meditasjon kan gi en lang rekke helseeffekter, blant annet:Redusert stress og lavere kortisolnivåerBedre søvn og søvnkvalitetØkt konsentrasjon og mental klarhetStyrker immunforsvarLavere blodtrykk og bedret hjertehelseMer balanse i nervesystemet og økt HRVBedre regulering av følelser og humørRagnhild er forfatter av boken 'Naturlig friskere' som bygger på den helhetlige balansemodellen - et rammeverk for å styrke kropp, sinn og livskvalitet gjennom små og bærekraftige grep i hverdagen. I anledning 1-årsdagen for utgivelse av boken Naturlig Friskere, har Ragnhild spilt inn lydspor med guidede meditasjoner, mikropauser og de tibetanske ritene. Ragnhild inviterer til en spesiell markering og en kveld fylt med musikk, nærvær og fellesskap: Fredag 5. Fredag kl. 18.15 Core Balance, Sorgenfrigata 2, 0367 Oslo Gratis og åpent for alle. Sammen med den dyktige musikeren Preben Olram, inviterer hun til en live-opplevelse med meditasjon og bevegelse – i en rolig og nær atmosfære med fokus på balanse, pust og tilstedeværelse. Det blir mingling, fellesskap og tid til å dele tanker, stille spørsmål og være sammen i gode omgivelser med te, latter og varme.For mer informasjon: Reisen fortsetter - Naturlig friskere"Å praktisere meditasjon er en gave til deg selv"Du finner Helsetipspoddens meditasjoner samlet her: SpotifyReklame/rabatt: Rødlysterapiapparatet FlexBeam. 60 dagers åpent kjøp og 5 års garanti. Rabattkode 'helsetipspodden'.10% rabatt i helsekostbutikken Superstate med koden 'nervus'. Sommer i Helsetipspodden. Gjennom sommeren deler jeg små bonusepisoder og meditasjoner - inspirert av ønsker fra dere lyttere. Det kommer blant annet:Yoga nidra for dyp hvileMeditasjon for barn og ungeSmå pauser du kan ta med deg hvor som helstTakk for at DU lytter til Helsetipspodden. 'Kjenner du noen som kunne hatt nytte av denne episoden? Send den gjerne videre

«Forskning viser at X er bedre enn Y for (sett inn det du prøver å bli bedre på i løping)».Men er det egentlig så svart-hvitt? Nei, selvfølgelig ikke.I denne episoden tar Åsmund oss gjennom ulike typer studier innen trening og løping, hvordan de utføres, hvilke svakheter de ofte har, og hvorfor det ikke alltid er lurt å ta resultatene for god fisk.Hvordan tolker man forskningsfunn uten å bli for bastant? Hvordan setter man dem i sammenheng med virkeligheten? Og hvorfor må man ofte ta konklusjonene med en god klype salt?Rull film!Podkasten er sponset av:

Folkemødet 2025: Tør vi satse på fri grundforskning i en tid med geopolitisk rivalisering og hård global konkurrence, hvor stormagter som USA og Kina investerer massivt i forskning for at sikre sig forspring? Hør debat mellem forperson for Danmarks Frie Forskningsfond Søren Serritzlew, professor Tine Jess, MF Sofie Lippert (SF), professor Louise Kruse Jensen, rektor Jens Ringsmose og underdirektør for forskning og uddannelse i DI Mikkel Haarder om, hvor balancen skal ligge i dansk forskning Debatten er en liveoptagelse fra årets folkemøde. Moderator er journalist Nynne Bjerre Christensen

Boken heter "Fem gånger mer kärlek - Forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv" och gäst är Martin Forster. Det här är en nyklippt version av ett tidigare program (avsnitt 47).Att ge sina barn fem gånger så mycket positiv uppmärksamhet som tjat, tillsägelser och gränssättning är ett förhållningssätt som ger stor utdelning! Den här boken visar hur man som förälder gör detta. Det är en handfast och konkret guide med väl förankrad forskning i ryggen och ett pedagogiskt upplägg med både exempel och övningar.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad bör vi tänka på (och varför) när vi ger barn feedback? Tjatfällan: hur kan tjat leda till motsatt effekt och hur ska vi göra istället för att tjata? Hur ska vi välja våra strider? På vilka sätt kan överdrivet omhändertagande leda till att barn blir mer oroliga, nervösa eller blyga? Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommerbonus: I denne episoden gir deg 40 grunner for å meditere.Basert på disse to studiene:Meditation and Its Mental and Physical Health Benefits in 2023 - PMCMeditation: Process and effects - PMCAlle Helsetipspoddens meditasjoner samlet: SpotifyJeg håper denne innsikten gir deg inspirasjon til å praktisere meditasjon jevnlig.Tips/reklame:Rabattkode 'helsetipspodden' på rødlysterapiapparatet FlexBeamVagus Magi Dagsretreat Stavanger 7. septemberBokbad Oslo 19. august Bokbad Stavanger 1. septemberDel gjerne episoden med noen du kjenner som har godt av helsegevinstene meditasjon kan gi.* Episodens innhold er ikke ment å erstatte medisinske råd. Har du en medisinsk tilstand - ta kontakt med lege eller annet kvalifisert helsepersonell.

Anitha Clemence livsregler: Nätdejting, renovering och drömmen om en lada. Husdrömmar avhandlas - Ebbas chock över Johans dröm (eftersom hon har en helt annan). Cissan får bränsle att ta TAG i en dröm! Anithas semester-hacks, platser vi vill återvända till och resan mot 60+ som börjar NU! Jo, nu. Lyssna, så berättar vi hur. Livsreglerna, varje söndag - med Cecilia Blankens, Johanna Swanberg och Ebba Kleberg von Sydow. Klippning: Christoffer Örtegren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Just nu pågår forskning för att stoppa åldrandet. Men av myndigheter ses inte åldrandet som en sjukdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För tolv år sen satsade sökmotorn Google mycket pengar, mer än 14 miljarder svenska kronor, på att starta ett biotechbolag för att stoppa åldrandet. Men bolaget, som heter Calico, har ännu inte presenterat några resultat.Förespråkarna för längre livslängd i ex Swedish Longevity Cluster lyfter fram att många kliniska studier nu pågår i andra bolag, bland annat kring Skelleftesjukan.- Livet är gott, och döden är något dåligt. Alla politiker borde vilja subventionera läkemedel som stoppar åldrandet, säger Linus Petersson, medgrundare till Swedish Longevity Cluster och som också skrivit boken ”Läkemedel mot åldrande”.Han menar att strävan ska vara att alla celler i kroppen ska likna en 20-årings.Men filosofen vid Uppsala universitet, Karl Ekendahl, undrar vilka som har störst behov att få livet förlängt. Ska lyckliga prioriteras framför deprimerad om livet ska bli längre?- Men för att något ska betraktas som en sjukdom måste det finnas en diagnos. Åldrandet ses som ett naturligt förlopp, och därför ses det inte som en sjukdom, konstaterar professorn i offentlig rätt vid Lunds universitet Titti Mattson.Hör ett samtal om forskning för att bota åldrandet och mänskliga rättigheter i samband med åldrande.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Katarina Sundbergkatarina sundberg@sverigesradio.se

Hvorfor og hvordan funker forskning? Hvordan kan vi som samfunn bruke kunnskapen fra alt det forskes på til å løse samfunnsproblemer og sikre verdiskaping fremover? Hva endres med kunstig intelligens? Lytt til samtalen med: Lars Andresen, styreleder i Forskningsinstituttenes fellesarena (FFA) og administrerende direktør i Norges Geotekniske Institutt (NGI) Mette Vågnes Eriksen, generalsekretær, i Polyteknisk Forening I denne episoden lærer du om hvordan forskning faktisk funker for nesten alt, særlig for de store samfunnsoppdragene. Du får praktiske eksempler på forskning som er samfunnskritisk og som gjør hverdagen morsommere. Du får også høre om behovet for å prøve og feile for å finne smartere løsninger. Forskningssjefen forteller om den nasjonale satsingen på forskningssentre innen bl.a. kunstig intelligens og samferdsel, hvor samarbeid er avgjørende. Ambisjonen er at Norge skal være en ledende forskningsnasjon, med internasjonalt samarbeid til beste for kunnskapsbaserte beslutninger for bærekraftig utvikling. Er du på vei inn i arbeidslivet eller forskningsverdenen, får du ikke mindre lyst etter å ha hørt denne episoden. Det er viktig at det ligger kunnskap til grunn for at vi skal kunne ta gode avgjørelser når viktige samfunnsoppdrag skal løses. Dette er en podkast om at forskning faktisk funker, med eksempler og muligheter for verdiskaping for næringsliv og samfunn. #PolyPod: Forskning funker faktisk er i samarbeid med Forskningsinstituttenes fellesarena. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fra dokumentarer som 'Naboen fra helvede' og 'Balladen om kolonihaven' vidner vi igen og igen, hvor svære fællesskaberne med vores naboer kan være. Forskning viser, at naboskabet er centralt for vores livskvalitet, men vi drages også af, hvor hadefulde naboskaberne kan blive. I denne episode af Byen Forfra diskuterer vi: Hvad er det, der går galt, når relationen til din nabo går uopretteligt i stykker – og hvad er der på spil, hvis vi ikke holder fast i den gode stemning på tværs af ligusterhækkene eller lejlighedsopgangene? Medvirkende: Markus Hvass, deltager i dokumentaren 'Naboen fra Helvede' Jesper Bastholm Munk, konfliktmægler ved Center for Konfliktløsning Vinie Hansen, næstforperson BL – DK's almene boliger Byen forfra er optaget til Dansk Arkitektur Centers live-event, MorgenDAC, som er for dig, der vil have et nuanceret indblik i byens udvikling og arkitektur. Denne episode er optaget til dette års Folkemøde på Bornholm. Podcasten er produceret af Dansk Arkitektur Center og redigeret af Munck Studios.

Stian og Benjamin snakker om hvordan du kan kombinere styrketrening og utholdenhet på en smart måte. Vi avmystifiserer myter om at de motarbeider hverandre og gir deg klare råd basert på forskning – enten du trener for helse, styrke eller utholdenhet. .

För att få en frisk och hälsosam arbetsplats kan chefer göra mycket, men de får sällan tillräckligt stöd, enligt flera experter under Almedalsveckan i Visby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förutom stress är depression och ångest det som numera i högre utsträckning drabbar anställda, till skillnad från tidigare när det mer handlade om skador på rörelseorganen. Forskning av bland anant Monica Bertilsson visar att chefer behöver få veta om de anställda mår dåligt för att också kunna gå in och stödja. När det sker kan ofta hela arbetsplatsen få glädje av förbättrade strukturer på jobbet. Men psykiska sjukdomar på mindre arbetsplatser är sällanhändelser, vilket gör att det kan vara svårt att utbilda cheferna. Forskning har visat att de ofta vill ha stöd av andra chefer som varit med om liknande situationer.I Borås stad håller forskaren Jens Wahlström med kollegor på och kartlägger vad som kännetecknar en hälsosam organisation i samband med att anställda har fått svara på särskilda frågor i medarbetarundersökningar. Preliminära resultat i studien MORFAR visar att det också ledde till färre sjukskrivningar. Än så länge har forskarna inte hunnit analysera vad som skapar den så kallade organisationshälsan.Efter pandemin har forskning av Mattias Elg visat att arbetsplatser kunde ställa om och bli väldigt effektiva på kort sikt. Det innebar att man inte prioriterade fortbildning och administration men i långa loppet ledde det till problem.Chefers ansvar på arbetsplatsen för att uppmuntra till pauser är viktigt, och kan göra att medarbetarna i längden blir mer effektiva, visar forskning av Lina Ejlertsson. Hör mer i Vetenskapsradions fördjupningsprogram.Experterna deltog i AFA försäkrings seminarium om en friskare arbetsmiljö under Almedalsveckan i Visby 2025.Medverkar gör Monica Bertilsson, docent och lektor i Folkhälsovetenskap och leg arbetsterapeut, Göteborgs universitet, Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik, Linköpings universitet, Jens Wahlström, lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet och Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Katarina Sundbergkatarina.sundberg@sverigesradio.se

Folkemødet 2025: Forskningsstøtten fra de private danske fonde er i dag på niveau med det offentlige forskningsbudget. Hvad betyder det for forskningens retning, uafhængighed og bredde? Og hvem sætter dagsordenen, når det ikke kun er staten, der finansierer viden? Hør debat mellem uddannelses- og forskningsminister Christina Egelund, MF Stinus Lindgreen (RV), rektor David Dreyer Lassen, lektor Lise Degn, lektor, COO Søren Nedergaard og bestyrelsesforperson i Carlsbergfondet Majken Schultz. Debatten er en liveoptagelse fra årets folkemøde. Moderator er journalist Nynne Bjerre Christensen.

Kabler med PVC-isolerte ledere har i alle år vært et førstevalg i vår bransje. Men har du tenkt over ulempene med bruk av PVC-isolasjon? I denne episoden har Jon-Steinar og Erik fått besøk av Ørnulf Nordseth, seniorforsker ved Institutt for energiteknikk (IFE). Forskning viser at PVC-isolasjon kan ha flere uheldige egenskaper ved oppvarming, og kan faktisk være en medvirkende kilde til brannforløp i elektriske lavspenningsinstallasjoner. Sjekk ut episoden for å lære mer om bruk av forskjellige typer kabelisolasjonsmaterialer, og hvorfor PVC faktisk kan vise seg å være uegnet. Har du innspill til fremtidige episoder av Elektropodden? Send de inn her; https://forms.office.com/e/8JPFeWacgr Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ragnhild Ørstavik deler siste nytt fra andre vitenskapelige tidsskrifter. Det nye vaksinerådet i USA vekker bekymring (1, 2). Flere utredes for ADHD, men betyr det at ADHD-forekomsten har gått opp (3, 4)? Et KI-verktøy ser ut til å klare å skille tidlig Parkinson fra lignende sykdommer med god presisjon (5, 6). Hvilken oksygenmetning gir det beste utfallet hos pasienter som får mekanisk ventilasjon (7, 8)? Og hva slags platehemmere gir best langtidsbeskyttelse etter perkutan koronar intervensjon (PCI) (9, 10)? Kinesiske forskere har dyrket et hybridhjerte av menneske og gris i griseembryoer – kanskje vil dette åpne opp for nye transplantasjonsmetoder i fremtiden (11). Alkohol tar 800 000 liv i Europa årlig, hva kan gjøres med det (12)? Og til slutt: JFKs søster, kvinnehelseforskning og hvordan politiske kutt kan ramme alle – uansett kjønn (13, 14). Se hele litteraturlista her: https://tidsskriftet.no/2025/06/podkast/redaktorens-hjorne-89-flere-adhd-utredninger-kunstig-intelligens-og-parkinsons-sykdom-politisk Tilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no.      Stetoskopet produseres av Helena Heimer Rognstad, Are Brean, Ragnhild Ørstavik og Julie Didriksen ved Tidsskrift for Den norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean.      Jingle og lydteknikk: Håkon Braaten / Moderne mediaCoverillustrasjon: Stephen LeeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Mange forbinder OCD med ritualer, der skal gentages igen og igen. Tidligere har man primært forbundet OCD med angstfyldte tanker, men i de senere år er man inden for forskningen begyndt at se OCD, som en måde at takle svære følelser på helt generelt.  Men hvordan får man følelserne under kontrol, når vreden og frustrationen banker på, og er denne disciplin sværere for mennesker med OCD? Det er omdrejningspunktet i et nyt studie, der stiller skarpt på OCD og følelsesregulering hos børn og unge.  I dette afsnit af 'Videnskabens Veje' taler vi med psykolog og ph.d. ved Børne- og Ungdomspsykiatrisk Center Christine Lykke Thoustrup, der står bag det omtalte studie. God lytning!​​  Gæst: Christine Lykke Thoustrup, psykolog og ph.d. i forskningsenheden ved Børne- og Ungdomspsykiatrisk Center på Gentofte hospital. Interview og tilrettelægning: Mie Brandstrup, Genlyd Podcast.Link til studiet: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0887618525000386

I 1978 bestemte lege Jens Moe seg for å gjøre noe med behovet for raskere medisinsk hjelp til kritisk skadde personer, og etablerte Stiftelsen Norsk Luftambulanse. Hvordan har tjenesten utviklet seg gjennom nesten fem tiår til å bli en av verdens beste, med luftambulanselegen sentralt plassert bak i kabinen?Om episoden:I denne episoden snakker vi med Bjørg Eilertsen, Terje Strand og Marius Rehn, tre fagpersoner som gjennom sitt arbeid har vært med å  definere luftambulanselegens rolle i tjenesten. De forteller om grunnlaget som ble lagt, og hvordan det fremdeles preger tjenesten. De snakker også om modernisering og utviklingen av avansert prehospital akuttmedisin. Bjørg Eilertsen er en av landets aller første luftambulanseleger. Hun var med som lege de første årene legehelikopteret var operativt i Norge.Terje Strand regnes som en nestor innen avansert prehospital akuttmedisin, og har gjennom sine 30 år i tjenesten jobbet for en kontinuerlig forbedring av pasientbehandlingen.Marius Rehn har omfattende erfaring innen prehospital akuttmedisin, traumesystemer og katastrofemedisin som både seniorforsker, professor og overlege i anestesiologi. Han har jobbet ved London´s Air Ambulance, og har også bakgrunn som redningsmann på Sea King redningshelikopter ved 330-skvadronen på Ørland, og som minedykker i Forsvaret.Episoden vil gi deg et unikt innblikk i hverdagen til luftambulanselegene i Norge, og hvordan tjenesten har modernisert seg både luftfartsmessig, redningsteknisk og medisinsk. Vi snakker også om medisinske trender og hvordan luftambulansetjenesten må omstille seg for å henge med på den inhospitale medisinske utviklingen.Nyhetsbrev:Hold deg oppdatert om episodene våre og når vi slipper nye. Meld deg på nyhetsbrevet vårt her! eller send en sms til 09044 med kodeord FAG og din egen epostadresse.

Ekoxekomposter är ett nytt naturvårdsverktyg. Forskning visar att inte bara ekoxar utan även mer än tvåhundra andra insektsarter drar nytta av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du själv anlägga en ekoxekompost? Instruktioner finns här: Ekoxekomposter - Handbok

Vad hade kolonialismen för effekter? Ny forskning ifrågasätter invanda föreställningar. Detta är den första delen i en artikelserie. Inläsare: Staffan Dopping

Raketförsök i Storbritannien och Norge har slutat i krasch. Och svenska Esrange skjuter på planen för när en raket ska skjutas upp till omloppsbana. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymdforum hölls i år i Trollhättan och ett besök där får oss att tänka både på den växande rymdbranschen, vårt ökade beroende av satelliter och det faktum att ännu ingen raket med satelliter skjutits upp från europeisk mark.Kaffet kan bli tåligare med hjälp av genkunskap, utan att man genmodifierar det – och covidvaccin kan odlas i genmodiferat ris. Hör om undersökningen som har kollat vad svenskarna tycker om genteknikprodukterna.Och så om en ny arena för att samla forskare, politiker och andra för att se till att vetenskaplig kunskap tas till vara i beslutsfattande – och att vi skiljer på åsikter och fakta. Vetenskap och allmänhet arrangerar mötet Folk & Forskning – för evidensbaserat beslutsfattande.Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

(02:00): Tidl. dansk minister og lokalpolitiker i Tyskland: "Uintelligent, den måde man isolerer AfD på". Medvirkende: Tom Høyem, tidl. byrådspolitikker for partiet FDP i Karlsruhe og München. (14:00): Ukraine oplever i øjeblikket store udfordringer på slagmarken. Medvirkende: Stefan Weichert, journalist i Ukraine. (30:00): Hvad vil Kristendemokraterne? Medvirkende: Jeppe Hedaa, formand for Kristendemokraterne. (43:00): "Vink farvel til velfærdssamfundet". Medvirkende: Kim Brinckmann, vicedirektør, Forskning og Informationssikkerhed. Værter: Kasper Harboe og Mathias Wissing See omnystudio.com/listener for privacy information.

Går det att kombinera teknisk utveckling, ekonomisk tillväxt och en hållbar planet? Det är ämnet för detta avsnitt med Karolina Lisslö Gylfe. Karolina ör generalsekreterare i miljöorganisationen WePlanet. Hon förklarar hur teknikutveckling, mänskligt välbefinnande och planetens hälsa inte bara kan utan måste kombineras. WePlanet är en pragmatisk miljörörelse som förespråkar forskningsbaserade lösningar – även när dessa är kontroversiella, som exempelvis kärnkraft och GMO. Istället för att säga nej till teknik, förespråkar de att använda rätt teknik vid rätt tillfälle för att nå maximal effekt. Carolina lyfter också vikten av att använda ny teknik som AI, drönare och satellitdata för att kartlägga miljöförändringar och effektivisera lösningar. Trots det svåra politiska klimatet i världen, där klimatpolitik ofta bromsas, uppmanar hon företag att satsa långsiktigt på hållbarhet – för det finns ingen tillväxt på en död planet.   Tre slutsatser från avsnittet Teknik är en del av lösningen, inte problemet. För att möta klimatutmaningarna behöver vi använda och vidareutveckla både befintlig och ny teknik – från kärnkraft till precisionsodlat kött. Forskning före ideologi. WePlanet förändrar sina ståndpunkter när ny vetenskaplig evidens presenteras, till skillnad från många traditionella miljörörelser som håller fast vid gamla ideologier. Företag har en avgörande roll. Trots svajig politik bör företag fortsätta investera i hållbar utveckling – inte bara för etikens skull, utan också för framtida ekonomisk lönsamhet.

Jacob och Wille gästas denna vecka av allmänläkaren och forskaren Minna Johansson. Minna har de senaste åren fört en kamp för alla allmänläkare i Sverige för att de ska få lägga vårdens resurser på saker som är bevisat att faktiskt hjälpa deras patienter på ett effektivt vis samtidigt som det ökar chanserna för att den del de får av våra skattepengar ska räcka till. Framför allt har hon genom debatter i flera olika miljöer på ett bra sätt argumenterat för att vården idag lägger för mycket av sina resurser på åtgärder som påstås vara förebyggande men som i själva verket saknar evidens för att göra någon större nytta. Samtidigt som de har undanträngningseffekter på annan vård som gör att det blir svårare för de som faktiskt är sjuka att snabbt får den hjälp de behöver. Du kan till exempel läsa de här två artiklarna i läkartidningen, Det vetenskapliga stödet för fysisk aktivitet på recept är inte starkt och Livsstilsråd kan skada och tränga undan annan vård enligt forskare. Minna har också en bra artikel i BMJ där hon för fram begreppet Time Needed to Treat som en betydelsefull parameter när man ska välja behandling inom vården, Sacrificing patient care for prevention: distortion of the role of general practice. För hennes forskning och arbete för att låta allmänläkare lägga mer av sin tid på saker som spelar större roll har Minna de senaste åren bland annat fått pris som ”Årets allmänläkarvän” av Svenska distriktsläkarföreningen och ”Årets Lejon” av Svensk förening för allmänmedicin. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:02:52) Introsnack - om Willes nya hund (00:06:40) Veckans gäst, Minna Johansson, allmänläkare occh forskare (00:08:25) Forskning som ett utlopp för frustrationen som kan uppstå när man jobba kliniskt på vårdcentral (00:10:58) Livsstilsråd är inte alltid önskade och även när de förmedlas på ett bra vis har de tveksam nytta (00:13:17) Problemet med undanträningseffekter när vården inte får prioritera själv (00:14:32) Time Needed to Treat som en viktig del att beakta när vi väljer vård (00:20:37) Ett beteende som är ett folkhälsoproblem ska bekämpas men kanske inte med individuella samtal (00:26:56) Det är lätt att bli lurad kring hur stor effekten för råd är om man jobbar med det privat (00:32:18) Socialstyrelsens levnadsvaneråd inom vården är enormt tidskrävande och har minimal effekt (00:36:21) Krav på att vården ska göra ineffektiva saker är en del av orsakerna till dagens problem (00:39:44) Vården behöver en struktur som tydligt ger prioriteringar till vården efter effekt och betydelse (00:42:00) Evidensen för att goda råd inom vården har effekt är ofta dålig (00:49:11) Ska man ha personer med lägre lön och kortare utbildning som ger råden istället? (00:54:26) Sociala medier och trender påverkar våra politiker som i sin tur tror på enkla lösningar (00:59:10) Interventioner från samhället som påverka allas liv är oftast mycket mer effektivt som förebyggande åtgärd (01:05:03) Att ge råd kan få negativa konsekvenser med (01:07:42) Som vårdgivare är det ofta svårt att veta exakt vad som orsakar vad och gissningar kan tolkas fel (01:13:52) Vården kan göras mer effektiv

Forskning har visat att det människor fruktar mest med döden inte bara är smärtan eller traumat i att snart inte längre existera. Många räds också att bli beroende av andra människor i livets slutskede. Det beskrivs ibland som att förlora sin värdighet. Allt oftare lyfts det fram som ett argument för mer liberala lagar kring aktiv dödshjälp. Hur hamnade vi här? Filosofen Fredrik Svenaeus reflekterar kring döendet i vår tid och vad det säger om samtidens människosyn. Manus och inläsning: Fredrik Svenaeus. Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou. Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer

"Hej, jeg hedder Benedikte og jeg er tyk" sådan plejer denne episodes gæst at præsentere sig selv, og hendes agenda er at italesætte livet som tyk. Benedikte Jensen, der har Instagram profilen _blubberbelly_,har oplevet vægtstigmatisering indefra lige siden hun var barn. I denne episode deler hun hvordan hun er blevet behandlet i samfundet som tyk og hvordan hun har lært at leve et helt liv som tyk og have det godt med det. Benedikte og jeg taler om forskellen mellem at kunne sætte sig ind i hvordan livet som tyk er, og det at leve et liv som tyk, en forskel der skal være der fortæller hun. Benedikte deler også hvordan hun har lært at håndtere negative kommentarer om sin krop, og hvordan hun har arbejdet med sit selvværd og lært at lukke mennesker helt ind i hjertet igen, og finde troen på kærligheden, efter hun i lang tid som single ikke troede at hun kunne få en kæreste fordi hun er tyk.Det kommer vi blandt andet ind på i episoden: Hvordan man bliver behandlet i samfundet som en tyk personHvordan er det forskelligt fra et menneske der ikke er tykForskellen mellem det at forstå udefra og indefra hvordan det er at være tykHvordan vi kan møde mennesker med høj vægt uden domDet at have modstand på kropsaccept når du gerne vil tabe digDet at "lade stå til"Frygt for at komme i en offer-position ved at acceptere kroppenHvordan du kan nå til kropsacceptHvordan kan man håndtere negative kommentarerHvordan du adskiller det du har brug for med vægttabstankerHvordan man kan arbejde med sit selvværd Følelsen af at være tyk og aleneHvordan det kan være svært at lukke mennesker ind, når man hele sit liv har forsøgt at holde folk på afstand fordi man har oplevet fordømmelseDenne episode er tredje episode i træk omhandlende vægtstigmatisering. I episode 101 havde jeg læge Rasmus Køster-Rasmussen inde til en snak om en af de mest udbredte fordomme omkring vægt, nemlig at det er usundt at være tyk. I forrige episode havde jeg antropolog Pernille Andreassen inde til en snak om forekomsten af vægtstigmatisering. Denne episode er altså den personlige vinkel, og jeg er meget glad for Benediktes medvirken og deling af sin personlige fortælling som jeg håber kan være et spejl for dig der har en høj vægt såvel som dig der er sundhedsprofessionel og arbejder med mennesker med høj vægt.Danmark topper vi listen på over 34 lande med flest ubevidste fordomme om vægt (1).Selvstigmatisering i forbindelse med høj vægt opstår, når personer med høj væggt overtager de negative stereotyper om mennesker med høj vægt som florerer i samfundet (1).Forskning peger på at vægtstigmatisering påvirker sundhedsadfærden hos personer med høj vægt i en negativ retning, herunder mindre fysisk aktivitet, manglende motivation til motion og en større tilbøjelighed til at overspise (1).Der ses en øget risiko for spiseforstyrrelser hos dem, der udsættes for vægtstigmatisering (1).Kilder:1: Vidensråd for forebyggelse: Vægtstigmatisering, forebyggelse, betydninger og forebyggelsespotentialer, 2024Rapport fra Vidensråd fra forebyggelse: Vægtstigmatisering. Forekomst, betydninger og forebyggelse

Beror de höga prisökningarna på väder och vind, rika handlare som kramar ut övervinster, giriga finanshajar och spekulationsbubblor, eller hög skatt och dålig konkurrens eller något helt annat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla verkar leta efter syndabockar och enkla svar. Men vad är sant och inte sant i debatten – och framförallt; ska priserna upp eller ner härifrån?Tillgång, efterfrågan och penningmängd påverkarEfter att många bönder tvingats lägga ner sin produktion har priset på bland annat mjölk ökat. Men det är inte bara tillgång och efterfrågan som styr råvarupriserna. Åren av låg ränta och centralbankernas iver att trycka nya pengar har kommit ikapp, och fortsätter att pressa upp råvarupriserna, säger Anna Svahn på hedgefonden Antiloop. Och hon tror att priserna kommer stiga ännu mer framöver.Global handel på råvarubörserMycket av handeln med råvaror sker på råvarubörser, där finansiella spelare fungerar som mellanhänder. Det gör att bönderna får loss pengar till kommande skördar. Numera är handlargolven borta och handeln sker digitalt, men principen är densamma, säger hon. ”Inflations-peaken vi såg för ett par år sedan var bara den första”.Även debattemperaturen stigerI veckan gick regeringen ut och kallade matjättarna till ett nytt möte. ”Vi vill föra en diskussion kring prisökningarna”, säger lantbruksminister Peter Kullgren. Svensk Dagligvaruhandel har kontrat med en rad förslag på vad politikerna själva kan göra, som att sänka tillsynskostnader, förenkla reglerna, och sänka arbetsgivaravgiften för unga. ”Forskning visar att sänkt arbetsgivaravgift för unga inte har så stor effekt på sysselsättning och priser. Jag tror vi måste acceptera att det här vad maten kostar”, säger Fredrik NG Andersson, forskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet: Fredrik NG Andersson, lärare och forskare Ekonomihögskolan Lunds universitetAnna Svahn, grundare hedgefonden AntiloopElisabeth Svantesson, finansminister (M)Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S)Peter Kullgren, lantbruksminister (KD)Göran Blomberg, vd ICA-handlarnas förbundIda Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson (V)Sofia Wallén, mjölkbondeUrsula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande Thomas Widlund, mathandlare Gabriel Björkman, mathandlare Aino Bunge, vice riksbankschefekonomiekotextra@sverigesradio.se

Uppsägningar och oro skakar forskarvärlden i USA en månad efter Trumps återkomst. Hör amerikanska forskares inifrånperspektiv, om vad som hotas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskap i osäkra tider – hur påverkas amerikansk forskning?Drygt en månad efter Donald Trumps återkomst till Vita huset skakas den amerikanska forskningsvärlden av nedskärningar, osäkerhet och oro. Stora statliga anslag har frusits eller dragits in, och forskare är rädda för att öppet diskutera situationen.”Kan bli amerikansk brain drain”USA är en världsledande forskningsnation, men vad innebär de senaste politiska besluten för vetenskaplig utveckling? Vi hör oroade amerikanska forskare – hur ser de på framtiden för forskningen i USA och landets utveckling. Nobelpristagare varnar – ”Trump hotar grundforskning”Hör också Victor Ambros, nobelpristagare i medicin 2024, som beskriver hur situationen har blivit värre än han befarade. Han menar att viktiga forskningsområden hotas och att systemet som gjort USA ledande riskerar att falla samman. Hur påverkas grundforskningen när forskare förlorar sin finansiering?Konsekvenser för Sverige och världenDe förändringar som nu sker i USA kan få ringar på vattnet globalt. Vilken roll spelar amerikansk forskning för internationella samarbeten, och vad betyder den nya politiken för Sverige? Hör Marie Arsenian-Henriksson, vicerektor för forskning vid Karolinska Institutet, om utsikterna för deras forskningsprojekt som får medel från USA.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se

Validering handler om at imødekomme vores følelser, og forstå hvor de kommer fra. Når vi validerer vores følelser, ser vi vores følelser, og os selv, i øjnene, og så oplever vi ofte, at følelserne lige der, bliver en lille smule mindre. Så hvorfor er det, at rigtig mange har større tendens til at invalidere egne følelser, fremfor at validere dem. Hvorfor er det mere naturligt for os at forkertgøre hvordan vi har det gennem tanker som ”Jeg burde ikke føle sådan”, ”Jeg skulle ikke græde over det” eller "Jeg må tage mig sammen" fremfor "Det er okay jeg har det sådan"? Det er noget af det du får svar på i denne epsiode, hvor jeg også deler 6 trin til mere selvvalidering, altså mere selvaccept og selvomsorg.Det kommer jeg blandt andet ind på i episoden:Hvad validering er og hvad invalidering erHvorfor så mange har svært ved at validere egne følelser5 typiske årsager til at vi invaliderer egne følelserHvordan det kan påvirke vores følelsesregulering at vokse op i konfliktfyldte familierHvad det kan betyde hvis vi er vokset op med for meget ansvarFrygten for at blive afvistFrygten for at følelserne bliver for overvældende når vi mærker demHvorfor mange ikke føler de fortjener omsorgAt skulle gøre noget, for at få lov til at have det svært6 trin til mere selvvalidering (mere selvaccept og mee selvomsorg)I episoden deler jeg en øvelse der kan hjælpe dig til at lytte mere indad. Det er ikke en fikser-øvelse, og altså ikke en øvelse der skal lære dig at fjerne følelser, men tværtimod turde give dem mere plads, og styrke tilliden til dig selv og det du mærker. Øvelsen kan du hente lige her.Jeg deler også at du kan teste dit eget spisemønster via min test: Spiser du intuitivt. Testen kan du hente via linket her.Forskning peger på, at hvis man gang på gang iagttager og beskrier sine følelser præcist og lærer at trøste sig selv, bliver det for hver gang lettere og mindre psykisk belastende at mærke efter (1)Det betyder ikke kun noget hvad vi siger til os selv, men også hvordan vi siger det. Bruger vi en kærlig, mild og rolig tone overfor os selv, fremfor en hård og dømmende tone, vil det kunne aktivere det beroligende system 2)Invalidering af følelser kan aktivere trusselssystemet og kan derigennem aktivere uønskede strategier (3)Kilder: 1: C. Aaen (2019) "Lev med dine følelseri" s. 37-382: C. Irons (2019) "Difficult emotions - using compassion focused therapy" s. 1383: C. Irons (2019) "Difficult emotions - using compassion focused therapy" s. 233

USA:s president Donald Trump har krävt en genomgång av vad forskningspengar gått till i jakt på begrepp som handlar om mångfald och inkludering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur genomgången ska göras och vad effekten ska bli är oklart. Ordern har i praktiken lamslagit mycket av forskningen, enligt forskningspolitikforskaren Mats Benner. Vi talar också om Googles satsning på biokol, som ska hålla kol undan atmosfären. Och om järven, som sprider sig allt längre söderut i landet.Medverkar gör reportrarna Sara Sällström, Gustaf Klarin och Anders Wennersten (Ekot).Programledare:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

En ny kriminologisk studie från Jerzy Sarnecki och Amir Rostami, som nyligen fick stor spridning, är undermålig och politiserad. Det skriver kriminologen, moderate riksdagsledamoten och tidigare polisen Fredrik Kärrholm. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Vi har fått mer "kjøtt på beinet" fra "Stine" som hadde datet 100 menn på Tinder, men ikke ble betatt av noen. Nå ga det mer mening. For to år siden havnet "Stine" som et helt tilfeldig offer i en situasjon der hun ble truet med kniv "i halv-mørket på en offentlig plass, av en person som var i sterk psykisk ubalanse og som var kraftig ruspåvirket. Jeg stod utenfor bilen min da dette skjedde, og datteren min på 12 år satt inne i bilen. Jeg fikk full panikk og følte at livet mitt stod i reell fare." I etterkant av dette fikk hun beskjed om å ikke snakke om dette, og ikke la dette ta så stor plass i livet. Så hun har tatt seg sammen, og styrt unna vonde tanker og følelser. Men kroppen sa i fra gitt, og da fikk hun endelig hjelp. Bare så unødig sent.

Fordelene med et velfungerende samarbeid mellom skole og hjem er godt dokumentert. Men hvordan få det til, helt konkret? Vi snakker med Pernille Grepp Knutsen, rektor og medforfatter av boken «Gode foreldrerelasjoner» og hennes kollega Anette Møller, sosiallærer på Berg skole i Oslo. .⏱️ INNHOLDSLISTE OG TIDSKODER:• Samarbeid mellom skole og hjem er viktig (00:00:13)• Foreldre klager på manglende oppfølging (00:00:25)• Lærernes trygghet i relasjon til foreldre (00:00:38)• Hvor viktig er samarbeidet, skala 1 til 10? (00:01:37)• Forskning viser foreldres betydning for læring (00:02:22)• Viktigheten av foreldres involvering i overganger (00:03:18)• Fredstid i skolen brukes ikke bra nok (00:04:26)• Hvordan bygge relasjonen mellom hjem og skole? (00:05:33)• Betydningen av små daglige kommunikasjoner (00:06:59)• Foreldre med ulik bakgrunn krever tilnærming (00:12:00)• Drømmeforeldre er ærlige og involverte (00:16:24)• Forberedelse av foreldremøter er avgjørende (00:18:24)• Prioritering av tid til foreldresamarbeid (00:20:50)• Kreativ organisering av foreldremøter (00:22:12)• Møter med foreldrene under krevende omstendigheter (00:26:08).

Inläst: Etikprofessor: ”Utvecklingen har sprungit ifrån lagstiftarna – stora hål i regelverken.”

Hvad er interdisciplinær forskning? Hvorfor er det vigtigt at forske på tværs af humaniora, naturvidenskab og sundhed? Hvordan kan vores samarbejde med kunstig intelligens forbedres? Hvad har forskning i leg med dyrevelfærd at gøre? Hvordan hænger sprogmodeller og proteiner sammen? Vært: Peter Lund Madsen. Gæst: Andreas Roepstorff og Jørgen Frøkier. Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.