Podcasts about forskning

Vidste du, at traumer i barndommen ikke kun kan sætte spor i dit sind og følelsesliv – men også helt konkret i din krop som voksen?Forskning viser, at store belastninger tidligt i livet kan føre til forhøjet inflammation i kroppen, som øger risikoen for kronisk sygdom og for tidlig aldring.I denne episode møder du Line Jee Hartmann Rasmussen, seniorforsker ved Afdelingen for Klinisk Forskning på Hvidovre Hospital, hvor hun leder en ny forskningsgruppe.Hun er desuden tilknyttet Moffitt-Caspi-laboratoriet ved Institut for Psykologi og Neurovidenskab på Duke University North Carolina, USA.Du kan bl.a. høre om:Hvordan barndomstraumer kan øge inflammation i kroppen senere i livetHvilke typer af stressende livsbegivender i barndommen der øger din risikoHvad kronisk inflammation egentlig er, og hvordan den adskiller sig fra akut inflammationHvordan tanker og følelser påvirker kroppenHvordan vores psykiske helbred og sociale relationer hænger sammen med kroppens immunsystemHvordan biologisk aldring påvirkes af stress, følelser og livsstil og hvad vi faktisk kan gøre for at støtte kroppenHusk, at der er meget, du kan gøre for at støtte din krop.I Klub ENHED finder du mere end +90 meditationer og flere 7-dages forløb, som bl.a. hjælper dig med at reducere stress og styrke dit nervesystem.Forskning viser, at meditation ikke bare skaber mental ro, men også kan dæmpe inflammation og støtte en sund aldringsproces. Du får adgang via noellelise.com.Del endelig episoden med alle du tror, vil få glæde af den.Tak fordi du vælger, at bruge din tid her i ENHED rummet.Stort kram, NoellEpisoder du med fordel kan lytte til:#114 om du kan tænke dig rask med journalist & fakta-chef ved Tv2 Thomas Breinholdt #74 Hvordan din tarm fungerer & fordøjelsen påvirker dit mentale helbred med Tine Jørgensen#148. Alt om feber: Hvorfor feber er din ven, det er vigtigt at svede & hvilke konsekvenser det har for din sundhed, når du afbryder feber med medicin med Christina Zabava Grønhøj Support this show http://supporter.acast.com/enhed-med-noell-elise. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ultralyd har revolusjonert akuttmedisinen og kan utgjøre forskjellen mellom liv og død. Men hvordan sikrer vi at teknologien brukes riktig – når alt står på spill ute i felt?I den nyeste episoden av Akuttjournalen møter du anestesilegene Kristin Fagereng og Nils Petter Oveland. Sammen deler de hvordan ultralyd gir livreddende innsikt i pasientens tilstand – og hva som skal til for å mestre bruken under press.Du får et ærlig og faglig sterkt innblikk i utfordringer med opplæring, tidsbruk og kvalitetssikring, og hvordan teknologi, erfaring og dømmekraft spiller sammen i kritiske situasjoner.Hold deg oppdatert om episodene våre og når vi slipper nye. Meld deg på nyhetsbrevet vårt her! eller send en sms til 09044 med kodeord FAG og din egen epostadresse.

Vi forklarer hvorfor forskning trengs i trening: hvordan hypotesetesting, randomisering, preregistrering og målefeil hjelper oss skille reell effekt fra anekdoter. Du får også praktiske råd om hvordan bruke forskning som utgangspunkt — kombinert med erfaring — når du planlegger trening og vurderer øvelser. .

Visste du att ditt nervsystem kan spela en nyckelroll i att dämpa inflammation? I det här avsnittet pratar vi om vagusnerven – kroppens längsta kranialnerv – och hur den fungerar som en bro mellan hjärnan och immunförsvaret. Forskning visar att aktivering av vagusnerven kan påverka inflammatoriska sjukdomar som reumatism – till och med utan läkemedel.Vi utgår från banbrytande forskning av professor Peder Olofsson på Karolinska Institutet, som visar att elektrisk stimulering av vagusnerven kan sätta igång kroppens egna mekanismer för att stänga av inflammation. Men vi pratar också om enkla och naturliga sätt att själv påverka vagustonus – till exempel genom andning, kallt vatten, röstövningar och rörelse.

Du består af det samme stof som stjerner, jord, hav og skov. Alligevel glemmer vi ofte, at vi er en del af det hele.Men videnskaben viser, at naturen sænker stresshormoner, styrker immunforsvaret og forbedrer humøret. Men der er også noget i naturen, som ikke kan måles – noget magisk, vi kun kan mærke.I denne episode møder du Simon Høegmark, ph.d. i naturpsykologi, lærer, friluftsvejleder og stifter af ViNatur. Han har netop udgivet bogen ‘I pagt med naturen - en videnskabelig rejse ind i et magisk univers'.Simon arbejder i krydsfeltet mellem videnskab og det magiske. Mellem forskningens præcision og naturens fortryllelse.Han har viet sit liv til at undersøge, hvordan naturen påvirker vores sind, krop og sjæl, og hvordan vi kan genskabe den forbindelse, vi som moderne mennesker er ved at miste.Episoden begynder med, at Simon deler en smuk fortælling om, hvordan vi ikke bare lever i naturen, men er naturen. Og hvordan netop dén erkendelse, kan være nøglen til vores fremtid.Du kan i samtalen bl.a. høre om:

Kan psykedeliske oplevelser hjælpe mennesker med alkoholafhængighed? Det forsker man i hos Psykiatrisk Center København og Københavns Universitetsklinik for Psykedelisk Forskning. Psilocybin er et bevidsthedsudvidende stof og har tidligere vist resultater på kronisk depression. Nu vil forskerne undersøge, om det også kan have en positiv effekt på afhængighed af alkohol. Et pilotstudie har vist, at seancerne er med til give deltagerne nye perspektiver på deres liv og forbrug af alkohol  Gæst: Mathias Ebbesen Jensen, læge og ph.d. Psykiatrisk Center KøbenhavnInterview og redigering: Mie Brandstrup, Genlyd Podcast

Forskning och innovation kan bidra till en blågul livsmedelsnäring i världsklass. Det tycker Marie Gidlund, avgående verksamhetsledare för föreningen Sweden Food Arena.I Lantbrukspodden berättar hon för Land Lantbruks ekonomireporter Johan Sedenius hur det ska gå till.

I denne utgaven av Akuttjournalen møter du vårt nye radarparet Stephen&Rehn, to tar professorer som løser akuttmedisinske problemer. Over en god kopp kaffe tar herrene et dypdykk i et tema som har preget akuttmedisinen i mange år: behovet for felles prosedyrer og standardisering i luftambulansetjenesten, og de spør: Hvordan kan norsk akuttmedisin fjerne uønsket variasjon uten å miste rommet for klinisk skjønn? I denne episoden diskuterer de hvordan fraværet av nasjonale prosedyreverk fører til uønsket variasjon i behandling, hvordan manglende koordinering mellom helseforetak skaper ulik praksis – og hva som må til for å skape en felles faglig plattform. Samtalen beveger seg fra personlige erfaringer til strukturelle utfordringer og viser hvor komplekst det er å balansere individuell klinisk frihet mot behovet for trygghet og forutsigbarhet i kritiske situasjoner. Stephen Sollid er lege og professor i prehospital akuttmedisin, og har lang erfaring som luftambulanselege. Han har også vært lege på redningshelikopteret ved 330 skvadronen, sjeflege i Stiftelsen Norsk Luftambulanse, leder for prehospital klinikk ved Oslo Universitetssykehus, og er i dag generalsekretær i Stiftelsen Norsk Luftambulanse. Marius Rehn har forsvarsbakgrunn som minedykker og redningsmann på redningshelikopter. Han er professor  ved OUS og spesialist i anestesiologi, og har pre-hospital erfaring fra Londons air ambulance. Han jobber i dag som luftambulanselege ved OUS Nyhetsbrev:Akuttjournalen har sitt eget nyhetsbrev som holder deg oppdatert om episodene våre og varsler deg når vi slipper nye. Meld deg på her! eller send en sms til 09044 med kodeord FAG og din egen epostadresse.

Hvad nu hvis sjælen allerede ved, hvad du er her for at lære? Som om vores sjæl har en slags “kode”, der præger de livstemaer og udfordringer, vi møder i livet?Og hvad hvis kroppen begynder at tale, når du ikke lever i overensstemmelse med det, du er her for at lære?Jeg taler med Birgitte Bertelsen, som er coach, healer, underviser og forfatter til bogen ‘Når kroppen taler – forstå hvad kroppen fortæller.'Birgitte er cand.merc. fra Aarhus Universitet og har i årtier arbejder som leder og projektchef i bl.a. TDC og Vestas, hvor hun arbejdede med mennesker, ledelse og udvikling.I dag beskæftiger hun sig med samspillet mellem sind, krop og sjæl. I denne samtale deler hun sine personlige erfaringer og perspektiver fra arbejdet med over 1000 mennesker.Du kan bl.a. høre om:Hvad Birgitte mener med “sjælekoder” og “sjælegrupper”.Hvordan hun oplever, at de kan afspejle vores livstemaer.Hvorfor bestemte typer mennesker, ifølge Birgitte, ofte har lignende følelsesmæssige mønstre og helbredstemaer.Hvordan kroppen, ifølge hendes erfaring, kan reagere, når vi ikke lever i overensstemmelse med vores sjæl.Hvad det vil sige at hæve sin frekvens og bevidsthed.Og hvorfor hun mener, vi har glemt, at vi er åndelige væsner, der er her for at udvikle os.Det er vigtigt at understrege, at de perspektiver og beskrivelser, Birgitte deler, bygger på hendes eget arbejde og verdenssyn. Der findes ingen videnskabelig dokumentation for sjæletyper eller koder, men måske vil du alligevel mærke en genklang, når du lytter med.I Klub ENHED finder du desuden nye guidede meditationsforløb som ‘7 dage med indre ro' og ‘7 dage med indre barn'. Der er +90 meditationer i klubben.Forskning viser, at meditation kan reducere stress og bekymringstanker, styrke nervesystemet og øge følelsen af nærvær i hverdagen.Du tilgår forløbene og Klub ENHED via noellelise.com.Tak fordi, du træder ind i ENHED rummet.Stort kram, NoellEpisoder du med fordel kan lytte til:#3 Aktiver din sjæl & realiser dit højeste potentiale med Isabelle Laurés#117 Hvordan du kan koble naturvidenskab med sjæl & bevidsthed & forklare hvad det er med Niels Svendsen#157 Inuit shamanisme fra Grønland & hvordan du forbinder dig med ånderne i alt, din sjæl & generationerne før dig#125 Hvordan du kan begynde at lytte til din intuition & hvad der afholder dig fra at gøre det med Christina Bækgaard#31 Tillid, tilgivelse & økonomisk flow med Isabelle LaurésSupport this show http://supporter.acast.com/enhed-med-noell-elise. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Are Brean deler siste nytt fra andre vitenskapelige tidsskrifter. Først ut forskning på krigsskader på Gaza – men hvordan gjør man forskning i en krigssone (1–3)? Tilgjengeligheten av essensielle medisiner er kritisk lav i området (4). Et globalt samarbeid skal kartlegge primathjernens milliarder av celler og forbindelser de neste 25 årene (5). Risikoen for prematur død har falt globalt, men utviklingen er svært ulik mellom regioner (6). USA blokkerte FNs erklæring om ikke-smittsomme sykdommer, som var forventet godkjent i september (7). En svensk studie viser at juridisk kjønnsskifte er svært stabilt over tid (8). CT-undersøkelser før graviditet kan være assosiert med økt risiko for spontanabort og misdannelser, men sammenhengen er kompleks (9). Premature barn har noe lavere skoleprestasjoner, men sosiodemografi veier tyngre enn når i svangerskapet man blir født (10). Og årets Ig Nobel-priser går til forskning på hvitløk i morsmelk, teflon i mat og alkoholens effekt på språk (11). Se hele litteraturlista her: https://tidsskriftet.no/2025/10/podkast/redaktorens-hjorne-94-forskning-i-en-krigssone-kartlegging-av-hjernen-ig-nobel-prisene Tilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no.Stetoskopet produseres av Helena Heimer Rognstad, Are Brean, Ragnhild Ørstavik og Julie Didriksen ved Tidsskrift for Den norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean.Jingle og lydteknikk: Håkon Braaten / Moderne media     Coverillustrasjon: Stephen LeeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Över hela jordklotet finns de. Mikroplaster hittar man i allt från de djupaste haven och sedimenten till de högsta bergstopparna. Det oroar forskarna. Forskning visar att mikroplaster, både i sig själva och i kombination med miljögifter som PFAS och läkemedelsrester, är toxiska på olika sätt för människa. I miljön kan de orsaka skador hos fiskar, fåglar och djur med falsk mättnadskänsla, liksom försämrad tillväxt och beteendeförändringar. Foto: Johan Wingborg

Vi har nåtts av ett helt sanslöst klipp som ”avslöjar" både det ena och det andra om Sveriges partiledare. Vem har exempelvis en gränslös fetisch, vem tycker att vi ska använda kärnvapen mot gängkriminella, vem anser att vi bör lägga statliga jättesummor på att spela onlinekasino och vem hävdar sig ha en gigantisk drule? Det blir dessutom, efter ett tokhaveri i TV4, en djupdykning i de mest självklara slutsatser som dyr och omfattande forskning landat i. Behöver det läggas miljoner på att konstatera att hemlöshet är dåligt eller att nördiga fetton har svårare för att hitta någon att gifta sig med? Hjärndött och irrelevant – haka på!Vi finns numera även på Podme! Det betyder att du hittar alla våra avsnitt, helt reklamfritt, i Podme-appen. Signa upp dig på podme.com – de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner appen i Appstore eller Google Play.

Kender du følelsen af at gøre dig selv lidt mindre, end du egentlig er?At holde noget tilbage, ikke sige din mening højt eller tilpasse dig, bare for at gøre det nemmere for andre eller for at undgå konflikt?Det kan ske i parforhold, men også i venskaber, familierelationer eller på arbejdet. Og selvom det måske føles som den nemme vej lige nu, kan det have store konsekvenser for vores selvværd og for, hvordan vi oplever os selv i relationer.I dag har jeg inviteret Katrine Axholm i ENHED rummet.Katrine er par- og psykoterapeut, forfatter og foredragsholder, og måske du har set hende i DR-programmet “Dig, mig og jalousi”. Hun har tidligere gæstet ENHED i episode #62 om forskelligheder og kriser i parforhold og episode #88 om utroskab. To samtaler, der gjorde et stort indtryk på mange af jer lyttere.Denne gang dykker vi ned i følelsen af at gøre sig mindre værd, og det, der kan gemme sig bag den.Du kan bl.a. høre om:hvad det egentlig vil sige at gøre sig mindre i relationer,hvorfor vi tilpasser os og mister os selv for at blive elsket,hvordan ungdommens relationer former vores selvbillede og grænsesætning,og hvad det kræver at kunne være ligeværdig – både i kærlighed og i livet generelt.En samtale om grænser, kompromiser og den dybe længsel efter at kunne være hele sig selv – uden at miste den anden.Og kære lytter: Du må ikke snyde dig selv for det helt nye 7-dages forløb “Indre barn healing” i Klub ENHED. 7 dages indre ro, udkom tidligere på ugen og det glæder mig, at mærke jeres begejstring for meditationerne og de mange forløb i klubben.Forskning viser, at meditation ikke blot skaber ro i sindet, men også reducerer stress, dæmper bekymringstanker, styrker nervesystemet og øger følelsen af nærvær.Når du træder ind i Klub ENHED, træder du ind i et univers, der støtter dig følelsesmæssigt, mentalt, sjæeligt og fysisk. Du finder det hele via noellelise.com.Tak fordi du bruger din tid her i ENHED rummet.Stort kram,NoellEpisoder du med fordel kan lytte til:#75 Forskellen på selvtillid & selvværd & hvordan du styrker dit selvværd & gør op med din indre kritiker med Marie Brixtofte#127 Forældrerelation og: Sådan gør du livskriser til aktive vendepunkter, gør op med skyld & skam & lever fra sårbarhed & ikke sårethed med Pia Felding#194 Grænsesætning – om skuffelse, kontrol og kunsten at sætte sunde grænser med Karen Wichmann#202 Hvordan du kan være i kamp, flugt, frys & fawn med bevidsthed med Benedikte Koed-JørgensenSupport this show http://supporter.acast.com/enhed-med-noell-elise. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trenger kvinner å trene annerledes enn menn – eller er likhetene større enn forskjellene? I denne episoden av NIH-podden møter du professorene Kari Bø og Jorunn Sundgot-Borgen, to av Norges fremste forskere på kvinnehelse og trening. Sammen med programleder Christina Gjestvang snakker de om myter og fakta knyttet til menstruasjon, graviditet, bekkenbunn og styrketrening – og deler ny forskning som utfordrer gamle sannheter. Dette er episoden for deg som er interessert i trening, idrett, folkehelse og kvinnehelse, enten du er student, trener, kroppsøvingslærer eller bare vil forstå kroppen din bedre. Vi forteller deg også om vårt nye Senter for kvinnehelseforskning i idrett og fysisk aktivitet

I denne episoden har jeg en inspirerende og tankevekkende samtale med Mai Camilla Munkejord. Hun har tidligere jobbet som forsker innen sosialantropologi og har doktorgrad i kultur- og lokalsamfunnsforskning. For tiden er hun forfatter og vert for podkasten «La masken falle».Hun deler sin personlige reise fra en suksessfull karriere som professor og forskningsleder til en total omveltning da hun merket at kroppen begynte å reagere og hun oppdaget sine egne emosjonelle sår og autisme-diagnose. Vi dykker dypt inn i hva autisme egentlig er – ikke som en lidelse, men som en annen måte å være skrudd sammen på, med ekstra sensitivitet, mønstergjenkjenning og en drivkraft mot autentisitet.Mai Camilla snakker åpent om barndomstraumer, generasjonstraumer som går i arv gjennom ufølte følelser, og hvordan det å leve uten masker kan frigjøre oss fra dysfunksjonelle systemer i samfunnet, som skole, arbeid og helsevesen.Hun utfordrer oss til å lytte innover, sette grenser og omfavne våre indre barn for å leve mer ekte. Denne episoden er full av innsikter som kan endre hvordan du ser på deg selv og verden rundt deg – spesielt hvis du er interessert i psykologi, traumer, autisme eller bare ønsker å utvide horisonten din. Kanskje vil du bli berørt og til og med inspirert til å slippe din egen maske.► DONASJONERVipps: Søk opp “Snakk med Silje” eller bruk vippsnummer: 806513 Bitcoin lightning adresse: psykologsilje@bb.no PayPal:* NOK: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=LZBFC3PKM8ECA* USD: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=D2FDMGXWK6BCW* GBP: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=YMNCCBUSFMS2Q* EUR: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=2QGCZCA67K8HQ Internasjonal bankoverføring:* BIC: DNBANOKKXXX* IBAN: NO9015068887892► KANALER* Spotify:* YouTube: https://www.youtube.com/@Psykologsilje* Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* Twitter: https://x.com/Silje_Schevig* LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00 - Start02:23 - Velkommen til gjest Camilla Munkijord og hennes bakgrunn03:26 - Camillas reise: Fra professor til burnout og sykemelding05:08 - Veien innover: Terapi, traumer og selvoppdagelse07:28 - Oppdagelse av traumer og autisme-diagnosen09:02 - Forskning og bok om sendiagnostiserte kvinner med autisme11:20 - Hva er autisme? En annen måte å sanse verden på13:21 - Myter og realiteter: Sensitivitet, kommunikasjon og smalltalk15:38 - Autisme som gave: Autentisitet og mønstergjenkjenning17:31 - Forskjeller mellom Asperger, høy- og lavtfungerende autisme19:01 - Autisme og traumer: Høysensitivitet og barndomsopplevelser22:02 - Dypeste traumer: Føle seg feil og usett i familien25:39 - Bøker om traumer: «La masken falle» og «Morssåret»28:02 – Emosjonelle sår30:27 - Generasjonstraumer: Ufølte følelser og epigenetikk32:42 - Autistiske barn: Ekstra sensitiv for inautentisitet36:01 – Autisme: en annen måte å være på39:22 - Lære å si nei og sette grenser for bedre liv40:38 - Autentisitet vs. sosiale konvensjoner45:12 - Vennskap, projisering og eie egne følelser46:59 - Kommunikasjon i relasjoner: Ta ansvar for egne reaksjoner48:13 - Arv og miljø: Genetikk, personlighet og traumer52:42 - Generasjonstraumer i familien56:26 – Emosjonelle sår og indre barn01:01:21 - Sammenheng mellom traumer og fysisk sykdom01:02:21 - Autisme som invitasjon til å bremse ned i samfunnet01:03:56 - Kritikk av psykiatri og medisinering01:04:31 - Kroniske sykdommer: Tankekraft og autentisitet01:05:15 - Reagere på dysfunksjonelle systemer som skole og historie01:07:09 - Motstand mot uærlighet01:09:43 - Systemer som er modne for endring01:11:17 - Autentisitet i helsevesenet og eldreomsorg01:13:01 - Lev ekte og ta av masken01:14:23 - Selvutvikling: Finn dine verdier og lytt innover This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit psykologsilje.substack.com

Pasienter som har gjennomgått en intensivbehandling kan møte på mange helseutfordringer i etterkant. Kristin Hofsø er intensivsykepleier og forsker ved OUS med bred erfaring og innsikt innen dette feltet. Hun jobber også ved oppfølgingsklinikken for intensivpasienter hvor hun møter mange av disse pasientene. Flere pasienter på intensiv er mer våkne under oppholdet nå enn før. Mange har minner, og mange har minner etter delirium. Dette kan føre til at de ikke vet om minnene er reelle eller ikke, og mange kan tro at de har sett og opplevd hendelser som ikke har skjedd. Dette kan oppleves veldig ubehagelig, og ange tør ikke å snakke om dette i etterkant. De hyppigste utfordringene etter å ha vært intensivpasient er PTSD, depresjon og angst. Lang liggetid kan være av betydning. Mange kan ha smerter og kroppslig ubehag, og noen kan slite med søvn, mareritt, hukommelse og konsentrasjon. Kristin Hofsø kan trøste med at det er håp om bedring for disse pasientene, og forteller i denne episoden av Helhjerta om hva som er viktig i møte med dem.

Skicka ett meddelande till oss (via sms)I det här avsnittet pratade vi om hur det gick med våra potatistorn och delade med oss av våra skördetankar.Vi undrade om Mattias är på väg att bli en riktig norrlänning eftersom hans myggbett har slutat klia. Det visade sig faktiskt stämma! Forskning säger att man kan bli mindre känslig, alltså att kroppen vänjer sig vid myggans saliv efter många bett. Det kallas tolerans eller desensibilisering. Mattias kropp har alltså anpassat sig, precis som om han vore infödd i mygglandet Norrland.Vi tog också upp den doftande pelargonen Rosengeranium. Den har många roliga smeknamn som "Farstufis" och "Fattigmansros". Förr i tiden användes den för att fräscha upp luften i hemmen och till och med i likkistor. En känd läkare, Dr Westerlund, trodde den hade hälsoeffekter, därför kallas den även "Dr Westerlunds hälsoblomma".I folktro-hörnan snackade vi om dragväsen. Det är övernaturliga figurer som gör ägaren rik genom att stjäla från grannarna. Det mest kända är bjäran (trollharen), som stal mjölk från kor. En annan variant var gårdstomten som kunde "dra" säd. Till sist pratade vi om lite politik och beredskap. Lantbruksminister Peter Kullgren meddelade att man satsar 1000 kronor extra per mjölkko och att beteskravet för kor därför inte kommer tas bort. Vi nämnde också Beredskapsveckan och fick ett tydligt svar om vad som gäller för att sätta upp jaktskyltar vid vägen (de är egentligen förbjudna utan tillstånd, men får ofta stå kvar).Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

”I put scholarly projects and so-called creative projects side-by-side in my workspace and I cross back and forth between them or move sentences back and forth between them, and so cause them to permeate one another.” Slik beskriver den kanadiske forfatteren Anne Carson forholdet mellom akademisk og ikke-akademisk arbeid – som uadskillelig og kontinuerlig gjennomtrengt av hverandre. Carsons første utgivelse, Eros the Bittersweet (1986), var en omarbeiding av doktorgradsavhandlingen, og gjennom forfatterskapet har det filologiske og litterære arbeidet med tekster gått over i hverandre, også i oversettelse. Det å skrive blir hos Carson dermed aldri noe som skjer i et vakuum, men heller noe som foregår i et befolket landskap med litteraturhistorien til selskap. Men når går oversettelse og forskning over i poesi – når blir forskning til poetisk utforskning, og oversettelse til gjendikting? For å utforske Carsons forfatterskap i lys av sammenhenger og krysningspunkter mellom forskning, oversettelse og poetisk virksomhet, kom forfatter Tone Hødnebø, gjendikter av flere av Carsons verker til norsk og aktuell med Korte foredrag, og Emma Helene Heggedal, førsteamanuensis ved Høgskulen i Volda og Carson-forsker til Litteratur på Blå. Samtalen ble ledet av redaksjonsmedlem Cheyenne Madelaine Gretemeier. Tone Hødnebø (f.1962) er poet og gjendikter. Hun har utgitt seks diktsamlinger, og har tidligere gjendiktet Anne Carsons Glass, ironi og Gud, Rød Selvbiografi og er aktuell med Korte foredrag. Emma Helene Heggdal (f. 1992) er førsteamanuensis i nordisk litteratur ved Høgskulen i Volda. Hun skrev avhandlingen sin om venting og poetisk tid i Anne Carsons langdikt, som i 2024 ble tildelt H. M. Kongens gullmedalje for fremragende forskning. Hennes siste artikkel er en sammenligning av Anne Carsons og Tone Hødnebøs poetikker.

Vi är tillbaka med ett nytt avsnitt där vi bland annat diskuterar följande påstående som en lyssnare skickat in: “Under fasteperioder krymper och återuppbyggs organ och celler vilket kan aktivera stamceller och föryngra immunsystemet.” Stämmer det och är det i så fall nåt att eftersträva? Vill man verkligen ha ett ungt immunsystem?  Vi pratar också om en nyligen uppmärksammad studie som påstår att sötningsmedel snabbar på hjärnans åldrande. Hur mycket substans finns det bakom det påståendet och hur är studien utförd?  Trevlig lyssning!  Länkar finns som vanligt på: https://www.fortasana.se/fortasanabloggen/   

Oscar Bergholm på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: DavidDruid och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskning visar att ungas koncentrationsförmåga kan påverkas livet ut av att skrolla i telefonen, det säger Henrik Jörntell, professor i Neurofysiologi vid Lunds universitet till DN. Han menar att ungas hjärnor inte tränas på att reflektera och dagdrömma, vilket kan skada hjärnans förmåga att koncentrera sig. Men det är inte helt kört, det finns saker man kan göra för att träna sig till bättre fokus.

I den tidligere udsendelse med direktøren fra Antidoping Danmark, Michael Ask, blev lytterne lovet nyt om et dansk forskningsprojekt der har til formål at karakterisere nogle af de sundhedsmæssige bivirkninger af at have brugt steroider. Vi har besøg af overlæge Carolin Kistorp og PhD-studerende Jon Rasmussen som præsenterer deres forskningsprojekt og både nogle af de fund de allerede har publiceret og dem der snart bliver det.NB: Programmet er et genudgivet program fra da Fitness M/K blev Produceret hos Radio24syv. Programmet blev sendt første gang 2017-07-08. "Hejsa, det er din vært, Anders her.Hvis du gerne vil følge bedre med i hvad der sker i Fitness M/K universet, så kan du nu blive skrevet op til vores nyhedsbrev. Der vil du på månedsbasis modtage nyheder om podcasten, som nye afsnit, kommende events, tilbud fra og samarbejder med podcast gæster.Du kan blive skrevet op til nyhedsbrevet her , læse nyt fra redaktionen her, se og søge afsnit her.Jeg håber at se dig i Fitness M/K universet på www." Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

Det skorter ikke på kriser i tiden, men når kriserne er storpolitiske, ændrer det ikke meget hos den enkelte dansker. Forskning viser, at kriser kan lære os en masse om, hvordan vi kan indrette samfundet anderledes, og tilpasse os helt nye rammer, når det virkelig gælder. I denne episode af Byen forfra diskuterer vi: Kan Danmarks beredskabsminister hjælpe den enkelte borger til at blive bedre i stand til at håndtere kriser, før de rammer? Eller kan vi som samfund og enkeltpersoner først forstå, hvad vi burde gøre anderledes, når vi står midt i katastroferne? Og er der brug for naturkatastrofer og forsyningskriser, for at det for alvor rusker op i os så vi ændrer vaner og adfærdsmønstre? Medvirkende:  Torsten Schack Pedersen, Minister for Samfundssikkerhed og Beredskab   Kristian Cedervall Lauta, Juraprofessor og ekspert i katastrofe-ret ved Københavns Universitet, forfatter til bogen 'Katastrofer og hvad de kan lære os om os selv' Vært:  Bjarne E. Jensen, DAC Byen forfra er optaget til Dansk Arkitektur Centers live-event, MorgenDAC, som er for dig, der vil blive klogere på byens udvikling og arkitektur. Podcasten er produceret af Dansk Arkitektur Center og redigeret af Munck Studios.

Millioner af havfugle klumper sig sammen i gigantiske kolonier i Grønland. Nogle af dem er elendige til at flyve, men til gengæld kan de dykke over hundrede meter ned i vandet på jagt efter bytte. Dét ved vi, fordi forskere uden højdeskræk begiver sig ud på fjeldsiderne og sætter overvågningsdimser på udvalgte fugle. Gæst: Morten Frederiksen, professor ved Institut for Ecoscience ved Aarhus Universitet samt faglig redaktør og en af forfatterne bag den nye bog "Grønlands Havfugle". Værter: Biologerne Johan Olsen og Vicky Knudsen. Producer: Carsten Nielsen. vildtnaturligt@dr.dk

En sensommarvecka i Borås inträffar en rad oprovocerade attacker på unga flickor offren hotas, misshandlas och förnedras och allt filmas och läggs ut på nätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det jag ser är när en sparkar på hennes huvud och den andra hoppar på typ mjälten och magen. Och rent instinktivt så faller jag bara ut och skriker och svär åt dem – vad gör ni”, berättar Helena Ransjö Alcenius. Det är en eftermiddag i slutet av augusti, Helena Ransjö Alcenius är ute med en kompis för att äta middag i Borås – i folkvimlet hör hon unga tjejer som ”låter högt” – men plötsligt förändras tonläget och hon ser att en ung tjej har dragits ned på gatan och misshandlas av flera andra tjejer. ”Gemensamt för alla de här händelserna, är att de ska ha filmats av en person i sällskapet”, säger åklagaren Carolyn Westeröd.Under de här dagarna inträffar en lång rad händelser, unga tjejer mellan 12 och dryga 15 år utsätts för ofredanden, olaga hot och grov misshandel. De misstänkta är ett tjejgäng i ungefär samma ålder och offren verkar ha valts ut slumpmässigt. I det här avsnittet tittar vi närmare på attackerna i Borås och liknande händelser på andra platser i landet där unga tjejer i grupp utsatt jämnåriga för våld. ”Esmeralda”, som vi kallar henne, berättar om en misshandel som hon och några kompisar utsatte en tjej för. Även den filmades och spreds i sociala medier. ”När jag såg den videon, då fattade jag verkligen vad vi hade gjort. Jag fick jättedåligt samvete”, säger hon. I avsnittet hör du också Linda Arnell, docent i socialt arbete vid Umeå Universitet, som ägnat stora delar av sitt yrkesliv på att forska om tjejer och våld. ”Forskning visar att det finns en annan förståelse för killar som använder våld, just därför att våldet också är nära kopplat till män och maskulinitet och att det är så det har sett ut historiskt. Då blir det mer förvånande och uppseendeväckande om en tjej använder våld”. Programledare: Jenny Hellström och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReportrar: Petra Berggren och Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Å håndtere stress i kritiske situasjoner er avgjørende for helse- og redningspersonell, som ofte jobber under høyt press. God forberedelse gjennom opplæring og realistiske øvelser styrker mestringsfølelsen og reduserer stressreaksjoner. For i akutte situasjoner er det viktig å bevare situasjonsbevisstheten, holde fokus på oppgaven og prioritere innsatsen riktig. I denne episoden møter du Mari Granberg og Alvin Fyhn. Hun er paramedic og coach og mental trener, og han er mangeårig redningsmann i CHC. Med utgangspunkt i egne opplevelser vil de fortelle om hvordan bruken av enkle stressmestringsteknikker som kontrollert pust, mental trening og korte pauser, kan bidra til å dempe akutt stress og bevare roen. Du vil også få høre om hvordan effektiv kommunikasjon og godt teamarbeid, med tydelige roller og gjensidig støtte, er sentralt for trygg og effektiv innsats.Episodebilde er AI generert

Forskning vid Åbo universitet visar att oklara förväntningar ökar spänningarna mellan politiker och tjänsteinnehavare i kommunerna. På vilket sätt försvårar spänningarna det kommunala beslutsfattandet? I debatten deltar kommunforskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi, Pargas stadsstyrelseordförande Gilla Granberg, SFP samt Sibbos kommundirektör Mikael Grannas. Ordet leds av Jesper Alm. E-post: slaget@yle.fi

Joakim går igenom forskning som gjorts kring termen 'gaydar' och reflekterar över vad det innebär.Han pratar också om en dödlig brand, den så kallade UpStairs Lounge Fire som inträffade den 24 juni 1973 på en gaybar vid namn UpStairs Lounge. Där offren inte fick ett ordentligt erkännande på grund av att de var gay. TW: Eld, kroppsliga skador, självmord Källor:https://en.m.wikipedia.org/wiki/UpStairs_Lounge_arson_attackhttps://en.m.wikipedia.org/wiki/Gaydar

Varför gör det så ont att misslyckas – och varför är vi så rädda för att prata om det? I det här avsnittet av Tidspodden möter vi forskaren Jonas Dahl från Handelshögskolan, aktuell med sin avhandling om misslyckanden. Vi pratar om skuld och skam, om vikten av psykologisk trygghet och om varför vissa kulturer firar misslyckanden medan andra gömmer dem. Och framför allt: vinster för organisationer när vi vågar dela våra misstag. Ett avsnitt fyllt av lärdomar, värme och mod som du inte vill missa. Länk att ladda ner Jonas Dahls avhandling The Dynamics of Failure Sharing

Are Brean deler siste nytt fra andre vitenskapelige tidsskrifter. MS-pasienter bruker mer helsetjenester allerede 15 år før diagnosen (1). Rutinescreening for Helicobacter pylori ser ikke ut til å redusere forekomsten av gastrointestinal blødning etter hjerteinfarkt (2). Sideleie etter ekstubering etter generell anestesi reduserer hypoksemi og takykardi (3, 4). Er det, hos pasienter med høy risiko for ventrikulære arytmier, gunstig å heve kaliumnivået til et høyt normalområde (5)? Betablokkere etter hjerteinfarkt gir fortsatt gevinst – også ved bevart ejeksjonsfraksjon (6). Ultraprosessert mat er i hardt vær, men er definisjonen for hva som er ultraprosessert for bred (7–9)? Gjentatte hetebølger ser ut til å akselerere aldring på linje med røyking (10, 11). For første gang er griselunger transplantert til menneske (12, 13). Forskning som deles på Bluesky når lengre enn det som deles på X (14). Og smartklokker kan kanskje dempe utbrenthet blant leger (15). Se hele litteraturlista her: https://tidsskriftet.no/2025/09/podkast/redaktorens-hjorne-92-ultraprosessert-mat-xenotransplantasjon-smartklokker-og-utbrenthet Tilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no.    Stetoskopet produseres av Helena Heimer Rognstad, Are Brean, Ragnhild Ørstavik og Julie Didriksen ved Tidsskrift for Den norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean.            Jingle og lydteknikk: Håkon Braaten / Moderne media   Coverillustrasjon: Stephen Lee   See omnystudio.com/listener for privacy information.

Jacob och Wille diskuterar tre olika studier på ocklusionsträning. En som berör en smärtlindrande effekt, en som tittar på effekterna av ocklusionsträning under rehabiliteringen efter korsbandsskada och en där man studerat ocklusionsträning i samband med konditionsträning. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:03:33) Jacob säljer en väldigt bra bok!! (00:09:08) Avsnittet om nya saker kring ocklusionsträning (00:16:06) Ocklusionsträning under uppvärmningen fungerar som smärtlindring (00:26:09) Lägre smärta vid funktionella tester som bestod under träningen efteråt (00:37:32) Ocklusionsträning som en del av rehabiliteringen efter korsbandsskada (00:45:12) Studiens upplägg - samma rehab fast olika sätt med styrketräning (00:50:30) Ingen skillnad alls mellan grupperna efter 5 månaders träning (00:52:25) Andra möjliga förklaringar till resultatet (00:57:24) Hade frekvensen av ocklusionsträning kunnat vara större? (01:05:15) Konditionsträning med ocklusion - kan det göra någonting? (01:14:12) Ocklusion verkar kunna ha effekt både om det används hela tiden eller bara i pauserna?

I denne episoden ser vi nærmere på noe helt grunnleggende for oss mennesker; nemlig co-regulering.Det handler om hvordan vi gjennom andre mennesker finner ro, trygghet og balanse i kropp og sinn.  For når vi er sammen med noen vi stoler på, skjer det små, men kraftfulle ting: pulsen senker seg, pusten blir roligere, og nervesystemet signaliserer at “her er det trygt”. Vi puster ut, og er mer tilstede og klarer å tenke litt bedre. Dette er noe vi lærer allerede som barn, når vi roes ned av foreldrenes stemme eller berøring.Men behovet forsvinner ikke i voksen alder – vi fortsetter å være avhengige av hverandre for å håndtere stress, uro og sterke følelser. Forskning viser at nervesystemene våre hele tiden “snakker sammen” i relasjoner. Når en partner, kollega eller venn er rolig, smitter det. Når de er stresset, smitter også det.Mangel på co-regulering kan gjøre oss utrygge, ensomme og mer sårbare for angst, uro og konflikter. Mange par havner i en ond sirkel hvor de forsterker hverandres stress i stedet for å roe hverandre ned. Samtidig kan gode opplevelser av co-regulering bygge nærhet, trygghet og tillit – enten det skjer i et forhold, på jobben eller i terapirommet.I episoden snakker vi om hvordan vi kan bli mer bevisst på co-regulering, og hvordan vi selv kan bidra til at relasjoner blir en kilde til ro fremfor stress. Og husk at du ikke kan hjelpe andre regulere seg selv - før du selv er i balanse; så kanskje teste ut øvelsen under:  Sett deg godt til rette, og tenk på en person du føler deg trygg sammen med. Det kan være en partner, en venn, et barn – eller til og med et kjæledyr.Lukk øynene, og forestill deg at dere sitter sammen og puster i takt. Legg merke til rytmen i pusten.Kanskje du kan tenke: inn… og ut… sammen…Kjenn hvordan kroppen roer seg når du forestiller deg å dele denne rytmen.Til slutt; legg en hånd på brystet ; merk at roen du skapte sammen med en annen, også finnes i deg selv.

I ukens episode får vi besøk av den norsk-amerikanske legen og antropologen, Emma Lengle. Hun forteller oss om hvordan det har vært å undervise på Harvard i under Trumps styring de siste 8 månedene. Lengle mener at vi ikke har noe annet valg enn å ta opp kampen og kjempe for demokratiet. Ikke bare i USA, men også her hjemme i Norge. For hvordan påvirker Trump sitt angrep på helsevesenet og den frie medisinske forskningen oss her i Norge? Les også «Når fagfolk presses til taushet om skeiv helse» av Anne Kveim Lie og Emma Lengle på tidsskriftet.no: https://tidsskriftet.no/2025/06/invitert-kommentar/nar-fagfolk-presses-til-taushet-om-skeiv-helse Tilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no.     Stetoskopet produseres av Helena Rognstad, Are Brean, Ragnhild Ørstavik og Julie Didriksen ved Tidsskrift for Den norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean.     Jingle og lydteknikk: Håkon Braaten / Moderne media  Coverillustrasjon: Stephen Lee See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det er over 700 personer som tar livet av seg i året. De fleste er menn midt i livet. Hva er grunnen til dette, og hvordan kan man forhindre at selvmord skjer? Er det fortsatt slik at store gutter ikke skal gråte? Forskning viser at helsepersonell opplever samtaler med mennesker med selvmordsatferd som krevende, samtidig som at flere personer i selvmordskrise opplever at de blir dårlig møtt på sine behov. Snakkomselvmord.no fra Regionalt ressurssenter om vold, traumatisk stress og selvmordsforebygging ,(RVTS Øst), er utviklet for å gjøre helsepersonell tryggere i samtaler om selvmord. Økt kunnskap og bevisstgjøring bidrar til dette. Ifølge RVTS Øst kan trygghet gi meningsfylte samtaler som kan gi håp om at endring er mulig, både for personen i krise og for hjelperen.(fra RVTS sin side) Synøve og Hannah fra RVTS Øst, har lang erfaring og mye kunnskap innen dette feltet, og bidrar til økt kunnskap og bevisstgjøring i denne episoden av Helhjerta.

Vi gästas av Therése Saksö medicinsk ansvarig läkare på Knodd. Therése som även är ledamot i Svenska enuresakademien – Sveriges expertgrupp för urinvägs- och tarmproblematik hos barn – samt vice ordförande i Svenska OMEP, som driver kampanjen ”Blöjfria barn tidigare”.Therése brinner för det förebyggande arbetet inom hälso- och sjukvård, och för att bygga broar mellan vård, förskola och skola, för att skapa bästa möjliga hälsa för barn.I avsnittet pratar vi om:•Potträning – från födseln till blöjfrihet: Visste du att potträning kan börja redan från födseln? Babypotting eller "elimination communication", bygger på att föräldrar uppmärksammar barnets signaler för kiss och bajs redan från start.•Varför blöjfrihet är en träningssak, inte en fråga om att ”vänta in mognad”. Genom daglig träning, positiva rutiner och trygghet kan barnet lära sig steg för steg – precis som när man lär sig att äta själv eller cykla.•Praktiska tips för potträning:•Tidigt samspel: Lär dig barnets signaler redan som spädbarn.•Skapa dagliga rutiner: Potträning blir en naturlig del av vardagen.•Gör det lekfullt: Sånger, böcker eller en rolig potta gör träningen rolig.•Beröm och trygghet: Fokusera på framsteg, undvik press och jämförelser.•Ha tålamod: Olyckor är en del av lärandet.Forskning visar att tidig och regelbunden träning ger bättre blås- och tarmkontroll, och att positiv förstärkning med trygghet är nyckeln till en smidig övergång från blöja till potta.Så ett toppenavsnitt är för dig som vill veta mer om hur du kan hjälpa ditt barn till blöjfrihet med enkla, forskningsbaserade metoder!Mer information finner du på https://www.knodd.se/artiklar-kategori/pottraning/Avsnittet är i samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forestil dig at være den sidste, der ser et menneskes ansigt. At lukke låget på kisten og mærke, at du står midt i de pårørendes sorg og livets ubønhørlige realitet.Sådan ser hverdagen ud for bedemand Sylvester Winther, der har gjort døden til sin hverdag og levevej. Sylvester Winther er bedemand i Winters Begravelsesforretning og var deltager i Korpset 8. Og så er han en ret ung bedemand.I denne samtale deler Sylvester åbent om:De uforklarlige fornemmelser, han oplever i rummet, når døden lige er indtruffetMødet med familier, der mærker, at den afdøde stadig er til stedeHvorfor og hvordan sorg både kan være destruktiv og helendeTankerne om sjælen, og hvad der sker, når vi går bortSylvesters egen frygt for dødenDe øjeblikke, der har ramt Sylvester mest som bedemandHvordan meditation ændrede kursen i hans eget liv, takket være organisationen Breath Smart, grundlagt at Jakob Lund som du møder i episode #182. om forandringer bag tremmer: Indre arbejde med fængselsindsatte, misbrugere og krigsveteranerSamtalen er rå, bevægende og fuld af øjeblikke, der minder os om, at vi alle deler den samme begyndelse – og den samme afslutning.Hvis du selv står midt i sorg, eller i et brud, hvor kærligheden til et menneske har taget sin afslutning, finder du meditationer i Klub ENHED, der kan støtte dig. Forskning viser, at meditation kan reducere angst, dæmpe sorgsymptomer og hjælpe os til at rumme svære følelser. Derfor finder du en ny ‘Sorg' meditation i Klub ENHED, ligesom du finder en meditation til når kærligheden til et menneske tager sin afslutning samt +70 andre meditationer. Du tilgår dem via noellelise.com.Og husk: Når du deler dine tanker om episoden på Instagram, giver du ikke bare noget tilbage til podcasten, men også til andre, der står i mødet med liv og død. Tak fordi du sender likes, skriver kommentar og generelt bare giver energi tilbage til ENHED.Tak fordi du er her i ENHED rummet.Stort kram, NoellEpisoder du med fordel kan lytte til:#158. Dødslejefænomener pårørende oplever, hilsner fra døde, nærdødsoplevelser & hvad der sker i døende tiden op til deres død med Laura Engstrøm#4. Den bevidste død, overgivelse til livet & dødsdoula med Anna Lundgaard #54. Nærdødsoplevelser, hvordan mening, formål & tro faktisk påvirker vores sundhed med Tobias Anker Stripp#188. “Jeg vågnede fra koma med en oplevelse, jeg ikke kunne forklare” – om kræft & nærdødsoplevelse med Roja PakariSupport this show http://supporter.acast.com/enhed-med-noell-elise. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag har vi med oss en gjest som kombinerer omsorg for mennesker med en unik kjærlighet til musikkens konge – Elvis Presley. Ida Marie Roligheten er utdannet sykepleier, videreutdannet jordmor, og jobber i dag på Sykehuset Telemark. Men når hun har fri, lar hun seg rive med av rytmen, stemmen og historien til en artist fra en helt annen tid.Vi skal snakke om lidenskap – den drivkraften som får oss til å bruke tid, energi og hjerte på noe vi elsker.Forskning på lidenskap, særlig ledet av psykologen Robert Vallerand, viser at lidenskap kan deles i to hovedtyper:- Harmonisk lidenskap, når lidenskapen er i balanse med livet ellers, noe som gir energi, styrker kreativitet og øker utholdenhet.- Tvangspreget lidenskap, når lidenskapen tar overhånd og skaper ubalanse eller stress.

Utan pensionärer som ställer upp och kokar kaffe, säljer lotter och håller reda på knattelag i fotboll skulle stora delar av Sverige stanna. Forskning visar också att den som jobbar ideellt får mycket tillbaka, om än inte i form av pengar.

FOI-forskaren Per Stenberg berättar om hur luftprover, ursprungligen för att mäta radioaktivt nedfall, nu används för att extrahera och sekvensera DNA från biologiska organismer i vår närmiljö. Data från luftproverna, som samlats sedan 60-talet, gör det möjligt att studera arter och följa ekosystemens förändringar över tid.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) om public service-propositionen, pengarna till kulturen och bildning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I höst ska riksdagen rösta om regeringens förslag om villkoren och finansiering för public service. Inom Moderaterna finns det många som vill se ett smalare public service, som belastar statsbudgeten mindre. Men kulturministern tycker inte att förslaget som riksdagen ska anta går för försiktigt fram.”Det här är ett balanserat sätt att kunna uppfylla politikens intention med public service. Man ska komma ihåg att public service är enormt viktigt för att upprätthålla den demokratiska infrastrukturen i Sverige”, säger Parisa Liljestrand (M).Hon anser att det finns ett brett stöd i riksdagen kring public service uppdrag framöver, trots att oppositionen inte står bakom förslaget. ”Vi är överens om att vi vill ha ett fritt och oberoende public service som har långsiktiga villkor för framtiden. Vi är överens om att vi ser att public service behöver mer finansiering. Däremot är vi inte överens om nivån på finansieringen”, säger Parisa Liljestrand. Vanligtvis kommer partierna överens om finansieringen över blockgränserna, men kulturministern anser inte att det är ett problem att man inte gjort det den här gången. ”Jag tycker inte att det är ett problem när vi haft en parlamentarisk hantering. Vi ser att vi i stor utsträckning är överens om väldigt mycket.”Vill se mer privat finansieringOm några veckor presenteras statsbudgeten, men kulturministern utlovar inga nya pengar åt kulturen. ”Vi måste lägga pengar på försvaret, på att försvara Ukraina. Vi måste lägga pengar på vårt rättsväsende och på polis. Det är uppenbart att när de kostnaderna ökar på det sättet kommer andelen att minska för kulturbudgeten, och det är inte bara kulturbudget. utan det är andelar som har minskat även på andra anslag.”, säger Parisa Liljestrand.Det du talar om kommer att fortsätta kosta mycket pengar. Behöver kulturlivet ställa in sig på att kulturens pott i budgeten minskar?”Vi förhandlar budgeten nu, och det är svårt att säga nåt om den. Det jag kan konstatera är att vi har en lågkonjunktur som pågår. Vi har haft några tuffa år bakåt med recession och hög inflation. Det är klart att allt det här gör att vi måste kunna prioritera.”, säger Parisa Liljestrand.Regeringen vill att den privata finansiering av kulturlivet i Sverige ska öka, till exempel från företag, stiftelser och privatpersoner. Men en risk med det är att kulturutövarna anpassar sitt innehåll. Det menar Myndigheten för Kulturanalys, som på regeringens uppdrag undersökt frågan.Den som investerar privat kapital i kultur har väl i allmänhet nån riktning, nånting man vill?”Det är faktiskt inte min bild, att det måste vara så. Min bild är att det finns oerhört mycket människor där ute som sitter på olika kapital, som tycker att det är viktigt att kunna vara med och bidra till att bygga kulturen stark. Man ser vikten av en stark kultursektor. Man förstår att det är en grund förutsättning i en fungerande demokrati. Därför vill man vara med i det bygget.”Gäst: Parisa Liljestrand (M), kulturministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Johanna PalmströmTekniker: Jakob LalérIntervjun spelades in på förmiddagen, fredagen 22 augusti 2025.

I marts skrev Margrethe til mig at hvis jeg nogensinde ville få brug for en gæst til min podcast som, efter 30 års kamp for at nå BMI 25, nu har fundet ro og et helt andet liv, men stadig i en større krop end gennemsnittet, så måtte jeg række ud. Så jeg rakte ud. Margrethe Phil har levet i 30 års madhelvede, de sidste knap 20 år med BED hvorefter hun, for 5 år siden, valgte at gå en anden vej, og den vej vil hun dele med dig i denne episode. Hun troede at hele livet ville ændre sig, hvis bare hun nåede BMI 25, men i dag har hun sagt farvel til det mål, og Margrethe deler nu hvordan det for hende var at lægge låg på drømmen om BMI 25, hvordan hun håndterer når omverdenen har svært ved at forstå hvorfor hun ikke ønsker at tabe sig og hvordan hun har lært at stå mere op for sig selv.Det kommer vi blandt andet ind på i episoden:Margrethes vægthistorieHvordan ros har påvirket hendes vægttabsprocesFølelsen af at skuffe andre hvis man tager på igen efter et vægttabHvordan hun troede at lykkefølelsen ville komme hvis hun kom under BMI 25Det at være alene omkring svære følelser der kan ligge under ønsket om at tabe sigOm smugspisning og overspisningHvordan hun gik fra ikke at kunne have søde sager i huset, til at begynde at finde ro med søde sagerHvordan det var for hende at erkende, at hun ikke ville nå BMI 25Hvordan hun har redefineret sin måde at se succes på, som før udelukkende handlede om vægttabI episoden deler jeg at jeg har lavet en øvelse, som du kan bruge til at blive bedre til at mærke dine følelser. Øvelsen hedder "Hvordan har du det?" og det er en du kan hente på min hjemmeside.Danmark topper vi listen på over 34 lande med flest ubevidste fordomme om vægt (1).Selvstigmatisering i forbindelse med høj vægt opstår, når personer med høj væggt overtager de negative stereotyper om mennesker med høj vægt som florerer i samfundet (1).Forskning peger på at vægtstigmatisering påvirker sundhedsadfærden hos personer med høj vægt i en negativ retning, herunder mindre fysisk aktivitet, manglende motivation til motion og en større tilbøjelighed til at overspise (1).Der ses en øget risiko for spiseforstyrrelser hos dem, der udsættes for vægtstigmatisering (1).Kilder:1: Vidensråd for forebyggelse: Vægtstigmatisering, forebyggelse, betydninger og forebyggelsespotentialer, 2024Rapport fra Vidensråd fra forebyggelse: Vægtstigmatisering. Forekomst, betydninger og forebyggelse

Har du en høj intelligens – eller bare en høj uddannelse? Så kan du være endnu heldigere, end du tror. Forskning tyder på, at intelligens mindsker risikoen for demens. Og hvis du nu går og føler dig helt gennemsnitlig, har overlæge og professor i demenssygdomme Steen Hasselbalch gode nyheder: For der er mange måder at reducere risikoen, man kan for eksempel "snakke sin hjerne sund". Artiklen er skrevet og læst højt af journalist på Berlingske, Anna Sofie Laue. Producer: Frederik Riis-Jacobsen Redaktør: Ida Hasgaard Røntorp Find alle højtlæste artikler fra Berlingske herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Flere og flere udvikler spiseproblemer, og det vil Mie Sedoc Jørgensen, der er psykolog og seniorforsker på Forskningsenheden for Spiseforstyrrelser på Psykiatisk center Ballerup, undersøge hvordan vi kan stoppe. Mie arbejder nemlig med at knække koden til at forstå hvorfor nogle børn og unge udvikler spiseproblemer og andre ikke gør. Det gør Mie naturligvis ikke alene, hun er tilknyttet forskningsprojektet BLOOM der undersøger hvem der er i risiko for at udvikle mistrivsel og spiseproblemer, og hvad gør vi kan gøre for at beskytte børn og unge fra at udvikle selv samme. I dette afsnit vil Mie fortælle os hvad vi ved, og hvad vi ikke ved, om hvordan genetik, biologi, hjerne, krop, psyke, social status og spiseproblemer hænger sammen.Det kommer vi blandt andet ind på i episoden:Hvad er en risikomarkørHvilke risikomarkører er der i relation til spiseproblemerHvordan spiseproblemer kan være en copingsstrategi for mistrivselForældres rolle i forhold til at sikre at børn ikke kommer mistrivselSårbarheder der kan påvirke risikoen for udviklingen af spiseproblemerBeskyttende faktorer i relation til udviklingen af spiseproblemrHvordan kan man sætte ind for at beskytte børn fra udviklingen af spiseproblemerHvad kan man være opmærksom på af risikomarkører hos barnet/den ungeHvis du har en nær slægtning der har haft en spiseforstyrrelse har du ca. 3 gange forhøjet risiko for at udvikle det selv (genetisk aspekt). Biologisk set er der altså større risiko for at få en spiseforstyrrelse, hvis andre i familien har haft en spiseforstyrrelse eller anden psykisk sygdom (1,2).Der er en sammenhæng mellem andre psykiske diagnoser (f.eks. autisme og ADHD) og mistrivsel/spiseproblemer (2).Forskning tyder på, at 65% af variationen i fedme er genetisk (3).Kilder:1: Psykiatrifonden: https://psykiatrifonden.dk/diagnoser/spiseforstyrrelser2: Meijsen, J., Hu, K., Wei, D. et al. Shared genetic architecture between eating disorders, mental health conditions, and cardiometabolic diseases: a comprehensive population-wide study across two countries. Nat Commun 16, 6193 (2025).3: E M Drummond & E R Gibney: Epigenetic regulation in obesity.BLOOM søger nu familier, der vil deltage i forskningen, og hvis det er noget du og din familie er interesseret i at høre mere om, kan i kontakte Mie og forskrningsteamet her.

Elin Ekblom Bak är tillbaka om gäst i Tyngre Träningssnack, denna gång om professor men fortfarande inom samma forskningsfält. Vi diskuterar sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa och fördelarna och nackdelarna med olika former av sätt att mäta kondition och fysisk aktivitet. Vi diskuterar även den så kallade fysisk aktivitet paradoxen där man kan se att människor som har mycket lågintensiv fysisk aktivitet i sitt arbete inte verkar få positiva hälsoeffekter samtidigt som samma form av aktivitet i mindre mängd verkar vara positivt när det sker på fritiden. Kan det bero på volymen aktivitet tillsammans med bristfällig återhämtning? Till sist diskuterar vi även gåfotboll och dess effekter på fysisk aktivitet hos äldre personer. Jacob och Wille På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:45) Elin Ekblom Bak är tillbaka som gäst (00:08:23) Nackdelar och fördelar med Ekblom bak cykeltest (00:13:10) De första referensvärdena för vad svenskar har för kondition i olika åldrar (00:19:30) SCAPIS - en stor cohortstudie i Sverige (00:24:32) Absolut kontra relativ intensitet vid fysisk aktivitet (00:35:21) Varför inkluderar man så sällan puls när man mäter fysisk aktivitet? (00:39:26) Den fysiska aktivitetsparadoxen och möjliga förklaringar (00:50:44) Försök att använda verktyg för belastning på idrottare på arbetare med fysisk ansträngning (01:01:46) Gåfotboll som fysisk aktivitet (01:12:06) Hälsoscreening av hockeyspelare

Just nu pågår forskning för att stoppa åldrandet. Men av myndigheter ses inte åldrandet som en sjukdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För tolv år sen satsade sökmotorn Google mycket pengar, mer än 14 miljarder svenska kronor, på att starta ett biotechbolag för att stoppa åldrandet. Men bolaget, som heter Calico, har ännu inte presenterat några resultat.Förespråkarna för längre livslängd i ex Swedish Longevity Cluster lyfter fram att många kliniska studier nu pågår i andra bolag, bland annat kring Skelleftesjukan.- Livet är gott, och döden är något dåligt. Alla politiker borde vilja subventionera läkemedel som stoppar åldrandet, säger Linus Petersson, medgrundare till Swedish Longevity Cluster och som också skrivit boken ”Läkemedel mot åldrande”.Han menar att strävan ska vara att alla celler i kroppen ska likna en 20-årings.Men filosofen vid Uppsala universitet, Karl Ekendahl, undrar vilka som har störst behov att få livet förlängt. Ska lyckliga prioriteras framför deprimerad om livet ska bli längre?- Men för att något ska betraktas som en sjukdom måste det finnas en diagnos. Åldrandet ses som ett naturligt förlopp, och därför ses det inte som en sjukdom, konstaterar professorn i offentlig rätt vid Lunds universitet Titti Mattson.Hör ett samtal om forskning för att bota åldrandet och mänskliga rättigheter i samband med åldrande.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Katarina Sundbergkatarina sundberg@sverigesradio.se

Stian og Benjamin snakker om hvordan du kan kombinere styrketrening og utholdenhet på en smart måte. Vi avmystifiserer myter om at de motarbeider hverandre og gir deg klare råd basert på forskning – enten du trener for helse, styrke eller utholdenhet. .

För att få en frisk och hälsosam arbetsplats kan chefer göra mycket, men de får sällan tillräckligt stöd, enligt flera experter under Almedalsveckan i Visby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förutom stress är depression och ångest det som numera i högre utsträckning drabbar anställda, till skillnad från tidigare när det mer handlade om skador på rörelseorganen. Forskning av bland anant Monica Bertilsson visar att chefer behöver få veta om de anställda mår dåligt för att också kunna gå in och stödja. När det sker kan ofta hela arbetsplatsen få glädje av förbättrade strukturer på jobbet. Men psykiska sjukdomar på mindre arbetsplatser är sällanhändelser, vilket gör att det kan vara svårt att utbilda cheferna. Forskning har visat att de ofta vill ha stöd av andra chefer som varit med om liknande situationer.I Borås stad håller forskaren Jens Wahlström med kollegor på och kartlägger vad som kännetecknar en hälsosam organisation i samband med att anställda har fått svara på särskilda frågor i medarbetarundersökningar. Preliminära resultat i studien MORFAR visar att det också ledde till färre sjukskrivningar. Än så länge har forskarna inte hunnit analysera vad som skapar den så kallade organisationshälsan.Efter pandemin har forskning av Mattias Elg visat att arbetsplatser kunde ställa om och bli väldigt effektiva på kort sikt. Det innebar att man inte prioriterade fortbildning och administration men i långa loppet ledde det till problem.Chefers ansvar på arbetsplatsen för att uppmuntra till pauser är viktigt, och kan göra att medarbetarna i längden blir mer effektiva, visar forskning av Lina Ejlertsson. Hör mer i Vetenskapsradions fördjupningsprogram.Experterna deltog i AFA försäkrings seminarium om en friskare arbetsmiljö under Almedalsveckan i Visby 2025.Medverkar gör Monica Bertilsson, docent och lektor i Folkhälsovetenskap och leg arbetsterapeut, Göteborgs universitet, Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik, Linköpings universitet, Jens Wahlström, lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet och Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Katarina Sundbergkatarina.sundberg@sverigesradio.se

Ekoxekomposter är ett nytt naturvårdsverktyg. Forskning visar att inte bara ekoxar utan även mer än tvåhundra andra insektsarter drar nytta av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du själv anlägga en ekoxekompost? Instruktioner finns här: Ekoxekomposter - Handbok

Vad hade kolonialismen för effekter? Ny forskning ifrågasätter invanda föreställningar. Detta är den första delen i en artikelserie. Inläsare: Staffan Dopping

Raketförsök i Storbritannien och Norge har slutat i krasch. Och svenska Esrange skjuter på planen för när en raket ska skjutas upp till omloppsbana. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymdforum hölls i år i Trollhättan och ett besök där får oss att tänka både på den växande rymdbranschen, vårt ökade beroende av satelliter och det faktum att ännu ingen raket med satelliter skjutits upp från europeisk mark.Kaffet kan bli tåligare med hjälp av genkunskap, utan att man genmodifierar det – och covidvaccin kan odlas i genmodiferat ris. Hör om undersökningen som har kollat vad svenskarna tycker om genteknikprodukterna.Och så om en ny arena för att samla forskare, politiker och andra för att se till att vetenskaplig kunskap tas till vara i beslutsfattande – och att vi skiljer på åsikter och fakta. Vetenskap och allmänhet arrangerar mötet Folk & Forskning – för evidensbaserat beslutsfattande.Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se