Podcasts about forskning

Det har vært et "dumt" år på mange måter, men dagens episode tar muligens kaka. "Forskning" viser nemlig at vann kan føle og at 1 ganger 1 naturligvis blir 2. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In this episode of Akuttjournalen, we meet Eleanor Overgaard-Brown, a senior nurse in the Paediatric Intensive Care Unit (PICU) and Patient Liaison for London's Air Ambulance at King's College Hospital. She works at the intersection of advanced critical care and structured patient and family follow-up.The episode highlights a critical yet often overlooked component of emergency medicine: continuity beyond the acute phase. Based on her clinical and operational experience, Brown discusses how structured follow-up, communication, and dignity directly influence patient safety, rehabilitation, and overall quality of care. The conversation challenges the notion that prehospital medicine ends at discharge, arguing instead that follow-up should be regarded as a core element of modern critical care.

Velkommen inn i Vagusreisen – en rolig, guidet meditasjon med hensikt å aktivere vagusnerven og hjelpe kroppen inn i en dyp tilstand av ro, trygghet og restitusjon.Denne meditasjonen inviterer deg til å lande i kroppen, følge pusten og gi nervesystemet signaler om at det er trygt å slippe taket. Gjennom rolig pust, avspenning og visualisering får du støtte til å bevege deg fra stress, prestasjon og beredskap til trygghet, ro og hvile.Vagusnerven er kroppens viktigste kommunikasjonsvei mellom hjerne og kropp. Når den aktiveres, får vi bedre tilgang til alt det som bygger helse over tid: ro, regulering, restitusjon og kontakt – både med oss selv og andre.

Forskning möter punchlines i jakten på komikerns personlighet. Gäster:Petri Kajonius, docent i psykologi och personlighetsforskare vid Lunds universitet.Camilla Jonasson, komiker musiker och fil.dr i musikpedagogik. 

Nobelpristagaren Fred Ramsdell visar hur regulatoriska T-celler kan bli nyckeln till framtidens behandlingar av autoimmuna sjukdomar och svåra tumörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Regulatoriska T-celler står i centrum för Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025. Fred Ramsdell, som är med och delar på priset, berättar om hur en slumpmässig mutation i en särskild sorts labbmöss blev startpunkten för forskning som nu förändrar synen på immunförsvaret.Genom att förstå hur dessa celler fungerar öppnas möjligheter att bromsa autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism, Crohns sjukdom och MS – och samtidigt utveckla strategier mot cancer. Grundforskning på möss, grodor och zebrafiskar har lett till terapier som kan återställa balansen i immunsystemet.Ramsdell beskriver också utmaningen med tumörer som utnyttjar samma mekanismer för att undgå kroppens försvar, och varför forskare nu letar efter sätt att målinriktat och selektivt påverka dessa celler. Han reflekterar över hur bristande tillit till vetenskap hotar framtida framsteg och varför kommunikationen mellan forskare och allmänhet är avgörande.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Bevægelse&Co i samarbejde med MUSKOS PhD programGæst: Professor Anders Perner, som holdt keynote talen ved årets MUSKOS research retreat.MUSKOS:https://healthsciences.ku.dk/phd/about-the-graduate-school/graduateprogrammes/basic-and-clinical-research-in-musculoskeletal-sciences-muskos/MUSKOS research retreat (Snekkersten):https://healthsciences.ku.dk/phd/about-the-graduate-school/graduateprogrammes/basic-and-clinical-research-in-musculoskeletal-sciences-muskos/the-snekkersten-research-retreat/

Søvn er en fundamental fysiologisk prosess, men også en essensiell komponent for psykisk helse. Forskning viser at søvnens kvalitet og kvantitet er tett koblet til emosjonell regulering, kognitiv funksjon og mental helse. Likevel er søvnproblemer en epidemi i vår moderne kultur. Forståelsen av hvorfor dette skjer, og hvorfor vi ofte unnlater å ta enkle grep for å forbedre søvnen vår, kan også gi innsikt i bredere implementeringsproblemer knyttet til fysisk og psykisk helse. Her er det et iøynefallende paradoks som gjør seg gjeldende på mange områder av livet: Vi vet hva som er bra for oss, men vi gjør det ikke. Dette gjelder domener som kosthold, trening, søvn og andre områder av livet som kunne gitt ganske gode helsegevinster med ganske små justeringer eller tiltak. I dagens episode skal jeg først og fremst snakke om hvorfor søvn er så viktig, og jeg vil gi deg en enkel og grei oppskrift på bedre søvn i løpet av 7 tiltak gjennomført på 7 dager - Altså et tiltak hver dag basert på en bok som heter søvnresepeten. Men selv om jeg klarer å overbevise deg, og meg selv, om at søvn er superviktig for veldig mye, er det jammen med ikke sikkert at verken du eller jeg gjør noen vesentlige endringer etter denne episoden. Sånn sett føles det ganske bortkastet, men la meg likevel invitere deg til en ny, potensielt sett bortkasta, episode av SinnSyn. Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv? Bli medlem på vårt Mentale Helsestudio.Last ned SinSyn-appen på www.sinnsyn.no/download/ Eller meld deg inn via www.patron.com/sinsyn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Glædelig jul til jer alle! Til årets julespecial af Videnskabeligt Udfordret skal Mark fortælle om den videnksabelige metode for at bage den perfekte brunkage og Flemming har læst noget om forskere der stalker børn som besøger julemanden. Lyt med så du har noget interessant at tale om når du skal bruge tid sammen med de familiemedlemmer du kun ser en gang om året.Kilder:Ho! Ho! Who? Parent promotion of belief in and live encounters with Santa ClausHvis du vil være med til at optage live med os på Discord kan dustøtte os på 10er og blive en af vores kernelyttere https://vudfordret.10er.app Du kan også tjekke vores webshop: bit.ly/vushop. Der er enhønsetrøje! Send os vanvittig videnskab eller stil et spørgsmål på facebook,Instagram eller vudfordret@gmail.com Tak til Christian Eiming for disclaimer.Tak til Barometer-Bjarke for Gak-O-meteret. Husk at være dumme

I det norske bandet The Good The Bad & The Zugly er alle fem medlemmene født i november. Dette har de laget en låt om. Den heter «November Boys» og handler om at de føler de har fått et dårligere utgangspunkt i livet fordi de er født sent på året. Forskning og erfaringer fra praksis viser at de kanskje er inne på noe.Bli med når en forsker og en psykologspesialist kobler bandets personlige erfaringer med forskning på skolestart, modning og diagnoser.Gjester i studio: Martin Flatø, forsker ved Folkehelseinstituttet og UiO, og Simen Mjøen Larsen, psykologspesialist i Tønsberg PPT.Innslag: Kim Skaug, Lars Gulbrandsen og Magne Vannebo i The Good, The Bad & The Zugly.Programleder og produsent: Fredrik Solli Wandem, kommunikasjonsrådgiver i SpedAims.

Stian snakker med Svein-Erik Jøssund, en av Norges mest kjente treningsfagfolk, som forteller hvordan han gikk fra PT på gulvet til online coach. Vi snakker nysgjerrighet, evidensbasert praksis og autoregulering—hvordan han bygger eierskap hos hver kunde. En ærlig prat om læring, tilpasning og å holde motivasjonen oppe gjennom endring. .

Plötsligt kan släkten bli mycket större ... (NWT 2023-12-16)

I denne utgaven av Akuttjournalen møter du Marius Rehn og Stephen Sollid i en samtale som går rett inn i kjernen av akuttmedisinsk beredskap: Hvem skal egentlig lede når alt står på spill? Etter erfaringene fra 22. juli ble rollen Medisinsk leder helse løftet frem som avgjørende – men fortsatt er det krevende å balansere mellom å være behandler og leder. Rehn og Sollid deler erfaringer fra store hendelser, viser hvorfor struktur kan redde flere liv enn enkeltstående heltedåder, og forteller om kurset som gjør leger tryggere i rollen.Når katastrofen rammer, er det ikke kirurgens hender som redder flest – men evnen til å skape orden i kaos.

”Jag är övertygad om att det handlar om synen på kunskap, behovet av att veta hur vi bedriver omställning inom ledning med styrning men också om  forskningsförutsättningar i vardagen, både i region och kommun.” Forskning är helt avgörande för all utvecklingen av svensk hälso- och sjukvården. Hur kan vi stärka och skapa förutsättningar för forskning inom omställningen till Nära vård? Lyssna till Staffan Arvidsson, forskningssekreterare Forte, Anna Christensson, projektledare SBU, Karin Zingmark, professor i omvårdnad, associerad till Luleå tekniska universitet.

I denne episoden dykker vi ned i det fjerde grepet for økt hverdagsglede. Vi snakker med kloke Birgit Skarstein. I denne varme og nære episoden deler vi viktige lærdommer rundt kanskje noe av det viktigste vi kan gjøre for vår emosjonelle og fysiske helse – å knytte bånd med de rundt oss. Å knytte bånd til andre gjør at vi føler at vi er en del av en flokk og motvirker ensomhet. Forskning viser at det å være ensom faktisk gjør fysisk vondt, bidrar til uhelse og tidlig død. Birgit deler av sin erfaring som toppidrettsutøver, og hvordan man kan være mer takknemlig for relasjonene man har samtidig som at man tør å si fra hvis det oppstår konflikter. Hun introduserer viktigheten av å kalibrere relasjoner og vi konkluderer med at alle relasjoner trenger kalibrering, vedlikehold og «smøring». I relasjoner må man våge å ta plass, være til bry og både gi og ta til seg tilbakemeldinger. Og så er det viktig å være seg selv og gjerne søke andre som har de samme interessene når man skal få seg nye venner. Og det er alltid noe man liker eller får til, man må bare finne ut akkurat hva og hvordan. Tuva deler hvordan hun følte seg ensom da hun flyttet til Oslo og startet i en løpegruppe for å få tilhørighet til en større flokk. Marita deler hvordan hun i voksen alder har øvd seg med venner for å komme nær og at hun til og med har vært på byen sammen med venner for å øve seg på å flørte. Birgit deler erfaringer rundt hvor lite flokkorienterte vi nordmenn kan være og hvor viktig det er å inkludere på for eksempel 17.mai og andre merkedager. Dette minner Marita om hvorfor hun startet podkasten og hvor viktig det er å huske at vi alle føler oss ensomme og ekskludert innimellom – og at det ikke er noe galt med deg om du har følt dette eller føler det. Hadde det ikke vært vanlig så hadde vi ikke hatt språk for det.

I denne episoden guider jeg, Annette Løno, deg gjennom en kort og nærende meditasjon som hjelper kroppen inn i dypere ro.Dette er en 8 minutters mikropause du kan bruke når som helst i løpet av dagen for å lande, puste og regulere nervesystemet.I meditasjonen får du både en myk guiding gjennom kroppen – med kroppsskanning og rolig pust – og en visualisering der du tas med på en liten tur i naturen. Du får besøke et sted som er helt ditt; et sted uten forventninger, der du kan være deg selv og møte et varmt, stille lys inni deg. Et lys som symboliserer indre trygghet, egenverd og vissheten om at du er god nok.Vi jobber med å hjelpe kroppen inn i dyp ro, nedregulere nervesystemet, aktivere vagusnerven og senke hjernestress, slik at både kropp og sinn kan hente seg inn.Forskning viser at mikropauser og regelmessig meditasjon kan gi flere helsefordeler, blant annet:Redusert stress og lavere fysiologiske stressmarkører:En studie publisert i Journal of Psychiatric Research (2017) viste at kortvarige puste- og meditasjonsøkter kan redusere kortisol og dempe kroppens stressrespons.Bedre emosjonell regulering:En systematisk oversikt i Clinical Psychology Review fant at meditasjon kan redusere symptomer på angst og depresjon og øke følelsesmessig balanse.Økt konsentrasjon og oppmerksomhet:Forskning i Neuroscience Letters (2018) viser at selv korte meditasjonsøkter over tid kan forbedre mental klarhet og kognitiv kontroll.Forbedret søvnkvalitet:En oversikt fra JAMA Internal Medicine (2015) dokumenterte at mindfulness-basert meditasjon kan gi bedre søvn, spesielt ved uro og høyt stress.Støtte for immunfunksjon:En metaanalyse i Psychoneuroendocrinology (2023) fant at meditasjon kan påvirke immunmarkører positivt og bidra til lavere inflammasjon.Denne meditasjonen er laget som en liten hvilestund du kan vende tilbake til når som helst.Lytt. Pust. Land i kroppen din.Passer for ungdommer og voksne.I Helsetipspodden deler jeg jevnlig ulike lydfiler du kan bruke for å hjelpe kroppen og hjernen inn i hvile. Forskning viser tydelig at regelmessig meditasjonspraksis kan gi både kortsiktige og langsiktige helsefordeler.Du finner også en egen spilleliste med alle Helsetipspoddens meditasjoner på Spotify – perfekt når du ønsker små pauser gjennom dagen. Reklame:Rabattkode Helsetipspodden på rødlysterapiapparatet FlexBeam. Jeg bruker ofte FlexBeam mens jeg mediterer. Rabattkode Nervus i helsekostbutikken Superstate. Mine favoritter er Magnesium Breakthrough, Magnesium L-threonate, Cymbiotika Vitamin D3 + K2 + CoQ10, Synergy B12 og Salte elektrolytter.Vagus & Mindfulness Retreat i Spania 22-27 mai 2026

Høy vannregning - Forskning på hamsteres jetlag - torsk m blodpølse Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Det er godt et år siden, at "hele Danmarks AI-supercomputer" Gefion blev åbnet med det fulde udtræk af pinger og VIP'er fra øverste hylde – inklusive Hans Majestæt Kong Frederik og grundlægger og direktør Jensen Huang fra Nvidia.Den 700 millioner kroner dyre maskine er udrustet med 1528 Nvidia H100 GPU'er, et lynhurtigt netværk og en frygtelig masse lagerplads, og er unægteligt noget mere potent end en standard skrivebords-computer.Nu er der så som sagt gået lidt over et år siden der blev tændt for strømmen til den energislugende AI-supercomputer, og i dén anledning har jeg besøg af Ulrik de Lichtenberg fra Dansk Center for AI Innovation for at høre mere om hvad Gefion så bliver brugt til?Lyt med!

En ny norsk studie avslører at eldre og kvinner oftere underprioriteres når de ringer 113, mens trafikkulykker ofte overprioriteres til tross for mindre alvorlige skader. I denne episoden vil vi snakke om hvordan dagens prioriteringssystem fungerer, hvorfor sårbare grupper glipper gjennom og hvordan nødmeldesentralene (AMK) i Norge prioriterer traumepasienter, og identifiserer utfordringer knyttet til både under- og overprioritering av pasienter, og hvordan bedre verktøy, alderstilpassede kriterier og økt bevissthet kan gjøre AMK-vurderinger mer treffsikre. Hva som skal til for at nødmeldesentralene fanger opp de mest sårbare – uten å overbelaste systemet?Om gjestene vår:Inger Nilsbakken er lege og står bak studien "EMCC dispatch priority for trauma patients in Norway: a retrospective cohort study".Elisabet Jeppesen er hovedveileder og prorektor for utdanning og samfunnskontakt ved Høgskolen i ØstfoldEpisodebildet: Generert med hjelp av AI

Lyt til alle de gamle & ENHED podcast episoder - podcasten udkommer stadig hver uge, nu via ENHED app. Du kan melde dig ind via www.noellelise.com og herefter downloade app'en. Du kan også lytte med fra hjemmesiden.Du får oveni adgang til:+100 meditationer og masser af meditationsforløb, online træningsvideoer indenfor både yoga, pilates, kropsterapi m.m. online journal til både morgen og aftenkalender til at tracke dine aktiviteter for sind, krop og sjælartikler og meget mere.Vi ses i ENHED universet!Har du nogensinde haft fornemmelsen af, at du har levet mere ud fra andres forventninger end ud fra din egen sandhed?Den rejse kender Anne Dorthe Tanderup – tidligere landsholdsspiller, nu forfatter og Human Design-vejleder – bedre end de fleste.For selvom mange husker hende som en del af den gyldne håndboldæra i 90'erne, fortæller Anne Dorthe i dag en helt anden historie: Historien om et indre skifte, hvor et liv styret af præstation, kontrol og maskulin energi stille blev erstattet af nærvær, intuition og en dybere kontakt til det feminine.I samtalen deler Anne Dorthe bl.a.:• hvordan hun i mange år levede efter det, hun troede andre forventede af hende• hvorfor hun først sent i livet indså, at hendes styrke ikke lå i at bide tænderne sammen – men i at lytte indad• hvordan hun gik fra at leve “oppe i hovedet” til at lande mere i sin krop og intuition• hvorfor hun kalder Human Design for sjælens sprog – og hvad det har gjort for hendes selvforståelse• hvordan forståelsen af energi har styrket hendes relation til både hendes mand og børn• og hvorfor ord som "sjæl" og "åndelighed" på dansk kan vække modstand i Anne Dorthe, selvom hun nemt bruger ordene på engelskDet er en samtale om modenhed, identitet, selvansvar og om at opdage, at det at sætte sig selv først ikke er egoisme – men en nødvendig vej hjem til den, man i virkeligheden er.Og kære ENHED-lytter:Forskning viser, at en regelmæssig meditationspraksis styrker din evne til at stå roligt og kærligt i dig selv – og reducerer reaktivitet, stress og indre uro.I Klub ENHED finder du mere end 95 meditationer, der støtter dig på tværs af temaer, livsfaser og følelsesmæssige tilstande.Du finder det hele på noellelise.com.Tak fordi du lytter med – og tak fordi du er en del af ENHED rummet.Stort kram, NoellEpisoder du med fordel kan lytte til:#42 om maskulin & feminin energi m.m. med Ayoe Ramati #52 Find dit WHY, Human Design & Energibevidsthed med Avalon Khaan#95 Hvordan numerologi er skygge- & lysarbejde & viser din livslektion, livsformål m.m.Support this show http://supporter.acast.com/enhed-med-noell-elise. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om det förvirrande mötet mellan Zohran Mamdani och Donald Trump i fredags. Fanny Wijk har tittat närmare på Sverigedemokraternas landsdagar– ett möte som präglades av medvind och glädje, även om komikern Viktor Klemming fick blandade reaktioner.Vi hinner också ta en titt på lite ny forskning om pappaskämt. 00:00 Trump mötte Mamdani09:23 SD:s landsdagar20:03 Forskning om pappaskämt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är på tröskeln till en barncancerrevolution. Och så anser Barncancerfonden. Jag tror att vi alla känner att det finns många möjligheter inom räckhåll med helgenomsekvensering, immunterapier, AI med mera. Man kan bara hoppas på att en lugnare internationell situation!Genomic Medicine Sweden är en av de aktörer som spelar en stor roll i det. Initiativ som FORCE4cancer skapar möjligheter till internationell samarbete. BrAInChild ska accelerera utvecklingen med bland annat användningen av AI.Här hittar ni Barncancerfondens Forsknings hemsidaVill ni skriva till podden kan ni göra det på redaktion@barnonkologipodden.se

I veckans avsnitt möter vi en av Sveriges mest framstående röster inom AI: forskaren Amy Loutfi, professor i informationsteknologi och programdirektör för WASP. Tillsammans utforskar vi framtidens AI, från makt och rättvisa till hur tekniken formar vårt samhälle, vår vardag och våra möjligheter. Ett samtal om människan bakom algoritmerna och hur AI formar vardagen, forskningen och samhället.

Nyheterna Radio 10:00

Har du nogensinde stået et sted i livet, hvor du kunne mærke, at noget måtte forandres - men du vidste ikke præcis hvad eller hvordan?Den følelse kender journalist og forfatter Kasper Lundberg alt for godt. Og det blev starten på et helt år, hvor han udforskede psykedelisk terapi, for at forstå sig selv på nye måder.Kasper er aktuel med bogen “TRIP – Et år med psykedelisk terapi”, hvor han beskriver sine erfaringer med fire ulovlige psykedelika.Undervejs møder han shamaner, terapeuter, forskere og mennesker, der, ligesom ham, håbede at finde en åbning, de ikke kunne finde andre steder.I samtalen deler Kasper bl.a.:hvorfor de strategier, der engang hjalp ham, pludselig havde store omkostningerhvordan en psykedelisk oplevelse kan ryste én i sin grundvoldønsket om at komme ud af hovedet, selvforglemmelse og to forskellige versioner af dethvordan psykedelika har skabte indsigter men også øget ængstelighed i Kasperhvad (u)lovlighed, sikkerhed og ansvar betyder i praksishvordan psykedelika er at springe over hvor gærdet er lavestog hvorfor integration og efterbearbejdning er helt afgørende, uanset oplevelsens kvalitetDet er en ærlig og nuanceret samtale om søgen, illusioner, håb - og det er vigtigt at påpege, at alt det Kasper fortæller om med psykedelika er ulovligt.I er mange som har stor glæde af og fast bruger søvn meditationerne i Klub ENHED. Men nu får I altså endnu en guidet søvnmeditation, der hjælper dig med at give slip på dagen og lande i kroppen. Der ligger +90 meditationer i klubben, som støtter dit nervesystem og skaber ro i hverdagens bevægelser.Du finder det hele på noellelise.com.Del endelig samtalen med alle du mener vil få glæde af den.Tak fordi du lytter med og tak fordi du er en del af ENHED rummet.Stort kram,NoellEpisoder du med fordel kan lytte til:#116. Psykedelisk integrationsterapi: Hvad du bør vide & være opmærksom på samt prisen der må betales med Rebecca Russell#184. Psykedelisk Uden Stoffer: Hvordan drømme giver dig naturlige, psykedeliske indsigter med Anders Thingmand#91. Intuition, alkohol, naturlige drugs & troen på Universet med Emil SimonsenSupport this show http://supporter.acast.com/enhed-med-noell-elise. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om att den amerikanska kongressen igår röstade igenom att Epstein-utredningen ska släppas. Nu återstår bara Donald Trumps signatur för att den omtalade utredningen ska ses i sin helhet. Han återger också bråket mellan miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari och författaren Alex Schulman – är det okej att kritisera klimatarbetet om man äter chark? Ina Lundström har dagens andra Trump-nyhet, nämligen den att presidenten igår tog emot Saudiarabiens kronprins i Vita huset, och att han avfärdade en reporters frågor kring en mördad journalist som att “saker händer”. Hon ger oss också en liten avslutning på Sveriges historiskt usla VM-kval, och några alternativ att heja på i sommarens VM. Dessutom: Baby shark har börsnoterats, gråa Göteborg och stackars, stackars Rasko. 00:00 Start01:28 Läget?04:19 Kongressen säger ja till Epstein-släpp10:15 Inas Sverige-alternativ för fotbolls-VM16:49 Schulman vs Pourmokhtari29:38 En ovanlig börsnotering34:00 Forskning visar: Göteborg allt gråare38:52 Trumps möte med Saudi-prinsen44:02 Tjötfall till Tingsrätten51:10 IT-haverit i Åstorp54:55 Goda vetenskapsnyheter Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoden handler om hvordan forskningsbasert innovasjon kan skape nye bedrifter og arbeidsplasser på Vestlandet. Dagens gjest, Espen Rostrup fra innovasjonsselskapet VIS, forteller om hvordan de kobler forskere, gründere og investorer gjennom programmer som TILT og nye initiativ som Framdrift-huset i Bergen. De diskuterer også samarbeidet mellom akademia, næringsliv og banker. Utfordringer med å kommersialisere forskning, og behovet for flere «business champions» som kan hjelpe forskere å bygge selskaper. Samtalen avsluttes med refleksjoner om kultur, sult, og hvordan Bergen kan bli et sterkere innovasjonsøkosystem. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva skjer med luftambulansen hvis Norge havner i krig? I denne episoden av Akuttjournalen snakker Sollid&Rehn om beredskap i møte med et endret sikkerhetspolitisk landskap. De diskuterer totalforsvar, koordinering mellom sivile og militære helsetjenester, manglende planverk, personellmobilisering og hvilke erfaringer vi kan ta med oss fra store hendelser i nyere tid. Luftambulansen er en nøkkelressurs i krise – men er vi forberedt på å bruke den når det virkelig gjelder?

Vi snakker med Jon Nordby ("Head of Data Science" i Soundsensing) og Lars Henry Berge Olsen (forsker på NR): Hvordan utvikler Soundsensing prediktiv feildeteksjon for næringseiendommer? Og hva er egentlig forskjellen på avviksdeteksjon og feildeteksjon? Dette jobber vi med i "EarOnEdge" – som står for "On-Edge Anomaly Detection in Machinery Using Sound as a Data Source". EarOnEdge er et såkalt Innovasjonsprosjekt i Næringslivet (IPN) og finansiert av Norges forskningsråd. Prosjektet utvikles i direkte samarbeid med brukergruppen med Malling & Co AS som kompetansepartner for drift og forvaltning av bygg. I prosjektet jobber NRs forskere med kompetanse på maskinlæring og statistisk modellering sammen med Soundsensing for å utvikle bedre algoritmer for feildeteksjon for næringseiendommer. EarOnEdge kan bidra til at Soundsensing får et stort internasjonalt marked om noen år.Sannsynligvis VIKTIG er en serie om KI og digitalisering av Norsk Regnesentral, Anders Løland er programleder, gjesteopptreden av Sigurd Rønning. Produsent: Elin Ruhlin Gjuvsland.Musikk: Ivan Ohanezov, pixabay.comhttps://nr.no

Den tradisjonelle forståelsen av å være «tøff» er ofte knyttet til en robust maskulinitet, preget av stoisisme og en tilsynelatende uovervinnelig holdning, slik vi ser i skikkelser som John Wayne og andre klassiske heltefigurer fra film og populærkultur. Denne «tøffheten» er som regel kjennetegnet av å holde følelser på avstand, undertrykke smerte og fremstå uanfektet i møte med vanskeligheter. Psykologisk sett har dette idealet fungert som en sterk påvirkning på vestlig kultur, og mange menn – og til dels kvinner – har følt seg presset til å etterleve en slik «tøff» fasade.Denne typen tøffhet kan relateres til begreper innen psykologi som emosjonsregulering og følelsesundertrykkelse. Forskning har vist at undertrykkelse av følelser ofte fører til negative psykologiske konsekvenser. James Gross' teori om emosjonsregulering antyder at undertrykkelse av følelser faktisk kan føre til økt fysiologisk stress og svekket emosjonell helse. Når man konsekvent undertrykker emosjoner, blir det vanskeligere å håndtere indre opplevelser på en sunn måte, noe som kan bidra til angst, depresjon og andre psykiske plager. Samtidig blir empatisk kommunikasjon utfordrende, og dette kan svekke relasjoner over tid.Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv? Bli medlem på vårt Mentale Helsestudio.Last ned SinSyn-appen på www.sinnsyn.no/download/ Eller meld deg inn via www.patron.com/sinsyn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist om drönarjakten på Landvetter under torsdagskvällen och om en ny studie som visar att vissa p-piller ökar risken för bröstcancer. Men också om krav på Tinder och om att MUF är missnöjda med färgen på svenska flaggan.Kalle Berg ger en uppdatering om konflikten i Sudan, berättar om klimattoppmötet i Brasilien där kungen och Silvia är på plats och om hur en undercover-polis lurade en terrormisstänkt. Men också om bananbristen i Sverige och om en besökare som svimmade i Vita huset.Dessutom: Alla vägar leder till Rom – ännu fler än man trott, årets narkotikasökhund Fanny och om nya trenden "exhausted chic".00:00:00 Start00:05:38 En rättelse – om Kalle Anka00:07:30 Vägen mot vapenvila i Sudan00:14:00 Forskning om p-piller – och Linneas PMS00:25:23 Kungen på klimatmötet00:30:05 Drönarlarm på Landvetter00:37:02 Undercoverpolis bakom terrorgripande00:42:03 Tinderforskningen: män och kvinnor kritiska mot varandra00:47:21 En nyhet om Romarriket00:52:28 Fanny har nosat upp knark 00:55:08 Svimning i Vita Huset00:59:29 Muf: byt färg på flaggan!01:02:32 Banabrist och bananskam01:07:33 Nya snackisen på internet – exhausted chic Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I sesongens tredje episode av Spøkelser etter avdøde størrelser er Niclas Larson tilbake og denne gangen har han en semistrukturert samtale med seg selv. Episoden handler om en vurderingsform som på engelsk heter comparative judgement, ofte forkortet CJ. Når man gjennomfør en vurdering vha. CJ så sammenlikner man besvarelser parvis og avgjør rett og slett hvilken av de to som man mener er den beste besvarelsen til den aktuelle oppgaven. Så blir man tildelt et nytt par av besvarelser og tar en ny avgjørelse. Dette blir gjentatt mange ganger, muligens med flere personer som gjennomfør vurderingen av den samme oppgaven. Det er lurt å gjøre dette i et passende program, f.eks. gratisprogrammet NoMoreMarking, og resultatet blir en ranking av besvarelsene. Forskning har vist at studenter klarer å gjennomføre pålitelige vurderinger vha. CJ. Men for studenter innebærer CJ også et læringstilfelle, fordi de får muligheten å se andre besvarelser og dessuten må gå gjennom dem og vurdere hvilken som er best. I episoden drøfter Niclas hvordan man kan bruke CJ og kobler dette til sin egen forskning, men nevner også kolleger på Institutt for matematiske fag og andre forskeres resultater.

Vi tager hul på et afsnit fyldt med både geopolitik og kalkunkrise.Og så er livstid til en ukrainsk forsker på Krim er blevet anholdt for noget så suspekt som… krill-forskning. Storpolitik møder små krebsdyr.Samtidig er fugleinfluenza brudt ud igen i Danmark, og udendørs fjerkræ er sat i karantæne. Der er ikke noget galt i at have lidt husdyr — men når der er mange, går det altid galt.Østersøens fiskekvoter sættes ned endnu et år, og man fristes snart til at kalde det en sørgelig tradition.I de hurtige nyheder får vi kviksølv-kaos i England, faldende afskovning i Brasilien og en plante i Japan, der faker lugten af en såret myre. Smart. Ulækkert. Og smart(-klamt).Der er El Quizzo Bondo, et spørgsmål om dinosaurer vs. blåhvaler fra Anders — og ugens fejl bliver rettet med rank ryg og sved på panden.Vamos — og pas på kalkunerne!—Skriv jer op på www.10er.dk og støt programmet med en lille donation, så ville vi være yderst taknemmelige: https://10er.com/dendyrisketime—IG: instagram.com/dendyrisketimeMBK: instagram.com/kallebkimAH: instagram.com/alexanderholmdk—Produceret hos PodAmok STUDIOGrafik af Rikke Blicher // instagram.com/rblicher/Musik af Rasmus Voss // instagram.com/fantastic_mr_voss/—Tidskoder:00:00 - Dagens programoversigt02:03 - Seneste AH og MBK-nyt11:58 - Geopolitiske krill23:04 - Fugleinflunza i kalkuner28:56 - Jacob Jensens fiskekvoter36:53 - De hurtige nyheder41:53 - Ugens dyrequiz46:14 - Ugens fejl47:08 - Spørgsmål fra Anders Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ultralyd har revolusjonert akuttmedisinen og kan utgjøre forskjellen mellom liv og død. Men hvordan sikrer vi at teknologien brukes riktig – når alt står på spill ute i felt?I den nyeste episoden av Akuttjournalen møter du anestesilegene Kristin Fagereng og Nils Petter Oveland. Sammen deler de hvordan ultralyd gir livreddende innsikt i pasientens tilstand – og hva som skal til for å mestre bruken under press.Du får et ærlig og faglig sterkt innblikk i utfordringer med opplæring, tidsbruk og kvalitetssikring, og hvordan teknologi, erfaring og dømmekraft spiller sammen i kritiske situasjoner.Hold deg oppdatert om episodene våre og når vi slipper nye. Meld deg på nyhetsbrevet vårt her! eller send en sms til 09044 med kodeord FAG og din egen epostadresse.

Vidste du, at traumer i barndommen ikke kun kan sætte spor i dit sind og følelsesliv – men også helt konkret i din krop som voksen?Forskning viser, at store belastninger tidligt i livet kan føre til forhøjet inflammation i kroppen, som øger risikoen for kronisk sygdom og for tidlig aldring.I denne episode møder du Line Jee Hartmann Rasmussen, seniorforsker ved Afdelingen for Klinisk Forskning på Hvidovre Hospital, hvor hun leder en ny forskningsgruppe.Hun er desuden tilknyttet Moffitt-Caspi-laboratoriet ved Institut for Psykologi og Neurovidenskab på Duke University North Carolina, USA.Du kan bl.a. høre om:Hvordan barndomstraumer kan øge inflammation i kroppen senere i livetHvilke typer af stressende livsbegivender i barndommen der øger din risikoHvad kronisk inflammation egentlig er, og hvordan den adskiller sig fra akut inflammationHvordan tanker og følelser påvirker kroppenHvordan vores psykiske helbred og sociale relationer hænger sammen med kroppens immunsystemHvordan biologisk aldring påvirkes af stress, følelser og livsstil og hvad vi faktisk kan gøre for at støtte kroppenHusk, at der er meget, du kan gøre for at støtte din krop.I Klub ENHED finder du mere end +90 meditationer og flere 7-dages forløb, som bl.a. hjælper dig med at reducere stress og styrke dit nervesystem.Forskning viser, at meditation ikke bare skaber mental ro, men også kan dæmpe inflammation og støtte en sund aldringsproces. Du får adgang via noellelise.com.Del endelig episoden med alle du tror, vil få glæde af den.Tak fordi du vælger, at bruge din tid her i ENHED rummet.Stort kram, NoellEpisoder du med fordel kan lytte til:#114 om du kan tænke dig rask med journalist & fakta-chef ved Tv2 Thomas Breinholdt #74 Hvordan din tarm fungerer & fordøjelsen påvirker dit mentale helbred med Tine Jørgensen#148. Alt om feber: Hvorfor feber er din ven, det er vigtigt at svede & hvilke konsekvenser det har for din sundhed, når du afbryder feber med medicin med Christina Zabava Grønhøj Support this show http://supporter.acast.com/enhed-med-noell-elise. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskning mister status i mange land, og akademisk frihet er truet. Hva er det som skjer? Kan vi komme til å oppleve liknende tilstander her i Norge? I samtalen: Ragnhild Hennum, rektor ved Universitetet i Oslo og Jan Grue, professor ved Institutt for sosiologi og samfunnsgeografi samme sted. Programleder er Gro Lien Garbo    

Vi forklarer hvorfor forskning trengs i trening: hvordan hypotesetesting, randomisering, preregistrering og målefeil hjelper oss skille reell effekt fra anekdoter. Du får også praktiske råd om hvordan bruke forskning som utgangspunkt — kombinert med erfaring — når du planlegger trening og vurderer øvelser. .

Visste du att ditt nervsystem kan spela en nyckelroll i att dämpa inflammation? I det här avsnittet pratar vi om vagusnerven – kroppens längsta kranialnerv – och hur den fungerar som en bro mellan hjärnan och immunförsvaret. Forskning visar att aktivering av vagusnerven kan påverka inflammatoriska sjukdomar som reumatism – till och med utan läkemedel.Vi utgår från banbrytande forskning av professor Peder Olofsson på Karolinska Institutet, som visar att elektrisk stimulering av vagusnerven kan sätta igång kroppens egna mekanismer för att stänga av inflammation. Men vi pratar också om enkla och naturliga sätt att själv påverka vagustonus – till exempel genom andning, kallt vatten, röstövningar och rörelse.

Du består af det samme stof som stjerner, jord, hav og skov. Alligevel glemmer vi ofte, at vi er en del af det hele.Men videnskaben viser, at naturen sænker stresshormoner, styrker immunforsvaret og forbedrer humøret. Men der er også noget i naturen, som ikke kan måles – noget magisk, vi kun kan mærke.I denne episode møder du Simon Høegmark, ph.d. i naturpsykologi, lærer, friluftsvejleder og stifter af ViNatur. Han har netop udgivet bogen ‘I pagt med naturen - en videnskabelig rejse ind i et magisk univers'.Simon arbejder i krydsfeltet mellem videnskab og det magiske. Mellem forskningens præcision og naturens fortryllelse.Han har viet sit liv til at undersøge, hvordan naturen påvirker vores sind, krop og sjæl, og hvordan vi kan genskabe den forbindelse, vi som moderne mennesker er ved at miste.Episoden begynder med, at Simon deler en smuk fortælling om, hvordan vi ikke bare lever i naturen, men er naturen. Og hvordan netop dén erkendelse, kan være nøglen til vores fremtid.Du kan i samtalen bl.a. høre om:

Forskning och innovation kan bidra till en blågul livsmedelsnäring i världsklass. Det tycker Marie Gidlund, avgående verksamhetsledare för föreningen Sweden Food Arena.I Lantbrukspodden berättar hon för Land Lantbruks ekonomireporter Johan Sedenius hur det ska gå till.

I den tidligere udsendelse med direktøren fra Antidoping Danmark, Michael Ask, blev lytterne lovet nyt om et dansk forskningsprojekt der har til formål at karakterisere nogle af de sundhedsmæssige bivirkninger af at have brugt steroider. Vi har besøg af overlæge Carolin Kistorp og PhD-studerende Jon Rasmussen som præsenterer deres forskningsprojekt og både nogle af de fund de allerede har publiceret og dem der snart bliver det.NB: Programmet er et genudgivet program fra da Fitness M/K blev Produceret hos Radio24syv. Programmet blev sendt første gang 2017-07-08. "Hejsa, det er din vært, Anders her.Hvis du gerne vil følge bedre med i hvad der sker i Fitness M/K universet, så kan du nu blive skrevet op til vores nyhedsbrev. Der vil du på månedsbasis modtage nyheder om podcasten, som nye afsnit, kommende events, tilbud fra og samarbejder med podcast gæster.Du kan blive skrevet op til nyhedsbrevet her , læse nyt fra redaktionen her, se og søge afsnit her.Jeg håber at se dig i Fitness M/K universet på www." Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

En sensommarvecka i Borås inträffar en rad oprovocerade attacker på unga flickor offren hotas, misshandlas och förnedras och allt filmas och läggs ut på nätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det jag ser är när en sparkar på hennes huvud och den andra hoppar på typ mjälten och magen. Och rent instinktivt så faller jag bara ut och skriker och svär åt dem – vad gör ni”, berättar Helena Ransjö Alcenius. Det är en eftermiddag i slutet av augusti, Helena Ransjö Alcenius är ute med en kompis för att äta middag i Borås – i folkvimlet hör hon unga tjejer som ”låter högt” – men plötsligt förändras tonläget och hon ser att en ung tjej har dragits ned på gatan och misshandlas av flera andra tjejer. ”Gemensamt för alla de här händelserna, är att de ska ha filmats av en person i sällskapet”, säger åklagaren Carolyn Westeröd.Under de här dagarna inträffar en lång rad händelser, unga tjejer mellan 12 och dryga 15 år utsätts för ofredanden, olaga hot och grov misshandel. De misstänkta är ett tjejgäng i ungefär samma ålder och offren verkar ha valts ut slumpmässigt. I det här avsnittet tittar vi närmare på attackerna i Borås och liknande händelser på andra platser i landet där unga tjejer i grupp utsatt jämnåriga för våld. ”Esmeralda”, som vi kallar henne, berättar om en misshandel som hon och några kompisar utsatte en tjej för. Även den filmades och spreds i sociala medier. ”När jag såg den videon, då fattade jag verkligen vad vi hade gjort. Jag fick jättedåligt samvete”, säger hon. I avsnittet hör du också Linda Arnell, docent i socialt arbete vid Umeå Universitet, som ägnat stora delar av sitt yrkesliv på att forska om tjejer och våld. ”Forskning visar att det finns en annan förståelse för killar som använder våld, just därför att våldet också är nära kopplat till män och maskulinitet och att det är så det har sett ut historiskt. Då blir det mer förvånande och uppseendeväckande om en tjej använder våld”. Programledare: Jenny Hellström och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReportrar: Petra Berggren och Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Jacob och Wille diskuterar tre olika studier på ocklusionsträning. En som berör en smärtlindrande effekt, en som tittar på effekterna av ocklusionsträning under rehabiliteringen efter korsbandsskada och en där man studerat ocklusionsträning i samband med konditionsträning. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:03:33) Jacob säljer en väldigt bra bok!! (00:09:08) Avsnittet om nya saker kring ocklusionsträning (00:16:06) Ocklusionsträning under uppvärmningen fungerar som smärtlindring (00:26:09) Lägre smärta vid funktionella tester som bestod under träningen efteråt (00:37:32) Ocklusionsträning som en del av rehabiliteringen efter korsbandsskada (00:45:12) Studiens upplägg - samma rehab fast olika sätt med styrketräning (00:50:30) Ingen skillnad alls mellan grupperna efter 5 månaders träning (00:52:25) Andra möjliga förklaringar till resultatet (00:57:24) Hade frekvensen av ocklusionsträning kunnat vara större? (01:05:15) Konditionsträning med ocklusion - kan det göra någonting? (01:14:12) Ocklusion verkar kunna ha effekt både om det används hela tiden eller bara i pauserna?

Vi gästas av Therése Saksö medicinsk ansvarig läkare på Knodd. Therése som även är ledamot i Svenska enuresakademien – Sveriges expertgrupp för urinvägs- och tarmproblematik hos barn – samt vice ordförande i Svenska OMEP, som driver kampanjen ”Blöjfria barn tidigare”.Therése brinner för det förebyggande arbetet inom hälso- och sjukvård, och för att bygga broar mellan vård, förskola och skola, för att skapa bästa möjliga hälsa för barn.I avsnittet pratar vi om:•Potträning – från födseln till blöjfrihet: Visste du att potträning kan börja redan från födseln? Babypotting eller "elimination communication", bygger på att föräldrar uppmärksammar barnets signaler för kiss och bajs redan från start.•Varför blöjfrihet är en träningssak, inte en fråga om att ”vänta in mognad”. Genom daglig träning, positiva rutiner och trygghet kan barnet lära sig steg för steg – precis som när man lär sig att äta själv eller cykla.•Praktiska tips för potträning:•Tidigt samspel: Lär dig barnets signaler redan som spädbarn.•Skapa dagliga rutiner: Potträning blir en naturlig del av vardagen.•Gör det lekfullt: Sånger, böcker eller en rolig potta gör träningen rolig.•Beröm och trygghet: Fokusera på framsteg, undvik press och jämförelser.•Ha tålamod: Olyckor är en del av lärandet.Forskning visar att tidig och regelbunden träning ger bättre blås- och tarmkontroll, och att positiv förstärkning med trygghet är nyckeln till en smidig övergång från blöja till potta.Så ett toppenavsnitt är för dig som vill veta mer om hur du kan hjälpa ditt barn till blöjfrihet med enkla, forskningsbaserade metoder!Mer information finner du på https://www.knodd.se/artiklar-kategori/pottraning/Avsnittet är i samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) om public service-propositionen, pengarna till kulturen och bildning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I höst ska riksdagen rösta om regeringens förslag om villkoren och finansiering för public service. Inom Moderaterna finns det många som vill se ett smalare public service, som belastar statsbudgeten mindre. Men kulturministern tycker inte att förslaget som riksdagen ska anta går för försiktigt fram.”Det här är ett balanserat sätt att kunna uppfylla politikens intention med public service. Man ska komma ihåg att public service är enormt viktigt för att upprätthålla den demokratiska infrastrukturen i Sverige”, säger Parisa Liljestrand (M).Hon anser att det finns ett brett stöd i riksdagen kring public service uppdrag framöver, trots att oppositionen inte står bakom förslaget. ”Vi är överens om att vi vill ha ett fritt och oberoende public service som har långsiktiga villkor för framtiden. Vi är överens om att vi ser att public service behöver mer finansiering. Däremot är vi inte överens om nivån på finansieringen”, säger Parisa Liljestrand. Vanligtvis kommer partierna överens om finansieringen över blockgränserna, men kulturministern anser inte att det är ett problem att man inte gjort det den här gången. ”Jag tycker inte att det är ett problem när vi haft en parlamentarisk hantering. Vi ser att vi i stor utsträckning är överens om väldigt mycket.”Vill se mer privat finansieringOm några veckor presenteras statsbudgeten, men kulturministern utlovar inga nya pengar åt kulturen. ”Vi måste lägga pengar på försvaret, på att försvara Ukraina. Vi måste lägga pengar på vårt rättsväsende och på polis. Det är uppenbart att när de kostnaderna ökar på det sättet kommer andelen att minska för kulturbudgeten, och det är inte bara kulturbudget. utan det är andelar som har minskat även på andra anslag.”, säger Parisa Liljestrand.Det du talar om kommer att fortsätta kosta mycket pengar. Behöver kulturlivet ställa in sig på att kulturens pott i budgeten minskar?”Vi förhandlar budgeten nu, och det är svårt att säga nåt om den. Det jag kan konstatera är att vi har en lågkonjunktur som pågår. Vi har haft några tuffa år bakåt med recession och hög inflation. Det är klart att allt det här gör att vi måste kunna prioritera.”, säger Parisa Liljestrand.Regeringen vill att den privata finansiering av kulturlivet i Sverige ska öka, till exempel från företag, stiftelser och privatpersoner. Men en risk med det är att kulturutövarna anpassar sitt innehåll. Det menar Myndigheten för Kulturanalys, som på regeringens uppdrag undersökt frågan.Den som investerar privat kapital i kultur har väl i allmänhet nån riktning, nånting man vill?”Det är faktiskt inte min bild, att det måste vara så. Min bild är att det finns oerhört mycket människor där ute som sitter på olika kapital, som tycker att det är viktigt att kunna vara med och bidra till att bygga kulturen stark. Man ser vikten av en stark kultursektor. Man förstår att det är en grund förutsättning i en fungerande demokrati. Därför vill man vara med i det bygget.”Gäst: Parisa Liljestrand (M), kulturministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Johanna PalmströmTekniker: Jakob LalérIntervjun spelades in på förmiddagen, fredagen 22 augusti 2025.

I marts skrev Margrethe til mig at hvis jeg nogensinde ville få brug for en gæst til min podcast som, efter 30 års kamp for at nå BMI 25, nu har fundet ro og et helt andet liv, men stadig i en større krop end gennemsnittet, så måtte jeg række ud. Så jeg rakte ud. Margrethe Phil har levet i 30 års madhelvede, de sidste knap 20 år med BED hvorefter hun, for 5 år siden, valgte at gå en anden vej, og den vej vil hun dele med dig i denne episode. Hun troede at hele livet ville ændre sig, hvis bare hun nåede BMI 25, men i dag har hun sagt farvel til det mål, og Margrethe deler nu hvordan det for hende var at lægge låg på drømmen om BMI 25, hvordan hun håndterer når omverdenen har svært ved at forstå hvorfor hun ikke ønsker at tabe sig og hvordan hun har lært at stå mere op for sig selv.Det kommer vi blandt andet ind på i episoden:Margrethes vægthistorieHvordan ros har påvirket hendes vægttabsprocesFølelsen af at skuffe andre hvis man tager på igen efter et vægttabHvordan hun troede at lykkefølelsen ville komme hvis hun kom under BMI 25Det at være alene omkring svære følelser der kan ligge under ønsket om at tabe sigOm smugspisning og overspisningHvordan hun gik fra ikke at kunne have søde sager i huset, til at begynde at finde ro med søde sagerHvordan det var for hende at erkende, at hun ikke ville nå BMI 25Hvordan hun har redefineret sin måde at se succes på, som før udelukkende handlede om vægttabI episoden deler jeg at jeg har lavet en øvelse, som du kan bruge til at blive bedre til at mærke dine følelser. Øvelsen hedder "Hvordan har du det?" og det er en du kan hente på min hjemmeside.Danmark topper vi listen på over 34 lande med flest ubevidste fordomme om vægt (1).Selvstigmatisering i forbindelse med høj vægt opstår, når personer med høj væggt overtager de negative stereotyper om mennesker med høj vægt som florerer i samfundet (1).Forskning peger på at vægtstigmatisering påvirker sundhedsadfærden hos personer med høj vægt i en negativ retning, herunder mindre fysisk aktivitet, manglende motivation til motion og en større tilbøjelighed til at overspise (1).Der ses en øget risiko for spiseforstyrrelser hos dem, der udsættes for vægtstigmatisering (1).Kilder:1: Vidensråd for forebyggelse: Vægtstigmatisering, forebyggelse, betydninger og forebyggelsespotentialer, 2024Rapport fra Vidensråd fra forebyggelse: Vægtstigmatisering. Forekomst, betydninger og forebyggelse

Har du en høj intelligens – eller bare en høj uddannelse? Så kan du være endnu heldigere, end du tror. Forskning tyder på, at intelligens mindsker risikoen for demens. Og hvis du nu går og føler dig helt gennemsnitlig, har overlæge og professor i demenssygdomme Steen Hasselbalch gode nyheder: For der er mange måder at reducere risikoen, man kan for eksempel "snakke sin hjerne sund". Artiklen er skrevet og læst højt af journalist på Berlingske, Anna Sofie Laue. Producer: Frederik Riis-Jacobsen Redaktør: Ida Hasgaard Røntorp Find alle højtlæste artikler fra Berlingske herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Flere og flere udvikler spiseproblemer, og det vil Mie Sedoc Jørgensen, der er psykolog og seniorforsker på Forskningsenheden for Spiseforstyrrelser på Psykiatisk center Ballerup, undersøge hvordan vi kan stoppe. Mie arbejder nemlig med at knække koden til at forstå hvorfor nogle børn og unge udvikler spiseproblemer og andre ikke gør. Det gør Mie naturligvis ikke alene, hun er tilknyttet forskningsprojektet BLOOM der undersøger hvem der er i risiko for at udvikle mistrivsel og spiseproblemer, og hvad gør vi kan gøre for at beskytte børn og unge fra at udvikle selv samme. I dette afsnit vil Mie fortælle os hvad vi ved, og hvad vi ikke ved, om hvordan genetik, biologi, hjerne, krop, psyke, social status og spiseproblemer hænger sammen.Det kommer vi blandt andet ind på i episoden:Hvad er en risikomarkørHvilke risikomarkører er der i relation til spiseproblemerHvordan spiseproblemer kan være en copingsstrategi for mistrivselForældres rolle i forhold til at sikre at børn ikke kommer mistrivselSårbarheder der kan påvirke risikoen for udviklingen af spiseproblemerBeskyttende faktorer i relation til udviklingen af spiseproblemrHvordan kan man sætte ind for at beskytte børn fra udviklingen af spiseproblemerHvad kan man være opmærksom på af risikomarkører hos barnet/den ungeHvis du har en nær slægtning der har haft en spiseforstyrrelse har du ca. 3 gange forhøjet risiko for at udvikle det selv (genetisk aspekt). Biologisk set er der altså større risiko for at få en spiseforstyrrelse, hvis andre i familien har haft en spiseforstyrrelse eller anden psykisk sygdom (1,2).Der er en sammenhæng mellem andre psykiske diagnoser (f.eks. autisme og ADHD) og mistrivsel/spiseproblemer (2).Forskning tyder på, at 65% af variationen i fedme er genetisk (3).Kilder:1: Psykiatrifonden: https://psykiatrifonden.dk/diagnoser/spiseforstyrrelser2: Meijsen, J., Hu, K., Wei, D. et al. Shared genetic architecture between eating disorders, mental health conditions, and cardiometabolic diseases: a comprehensive population-wide study across two countries. Nat Commun 16, 6193 (2025).3: E M Drummond & E R Gibney: Epigenetic regulation in obesity.BLOOM søger nu familier, der vil deltage i forskningen, og hvis det er noget du og din familie er interesseret i at høre mere om, kan i kontakte Mie og forskrningsteamet her.

Elin Ekblom Bak är tillbaka om gäst i Tyngre Träningssnack, denna gång om professor men fortfarande inom samma forskningsfält. Vi diskuterar sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa och fördelarna och nackdelarna med olika former av sätt att mäta kondition och fysisk aktivitet. Vi diskuterar även den så kallade fysisk aktivitet paradoxen där man kan se att människor som har mycket lågintensiv fysisk aktivitet i sitt arbete inte verkar få positiva hälsoeffekter samtidigt som samma form av aktivitet i mindre mängd verkar vara positivt när det sker på fritiden. Kan det bero på volymen aktivitet tillsammans med bristfällig återhämtning? Till sist diskuterar vi även gåfotboll och dess effekter på fysisk aktivitet hos äldre personer. Jacob och Wille På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:45) Elin Ekblom Bak är tillbaka som gäst (00:08:23) Nackdelar och fördelar med Ekblom bak cykeltest (00:13:10) De första referensvärdena för vad svenskar har för kondition i olika åldrar (00:19:30) SCAPIS - en stor cohortstudie i Sverige (00:24:32) Absolut kontra relativ intensitet vid fysisk aktivitet (00:35:21) Varför inkluderar man så sällan puls när man mäter fysisk aktivitet? (00:39:26) Den fysiska aktivitetsparadoxen och möjliga förklaringar (00:50:44) Försök att använda verktyg för belastning på idrottare på arbetare med fysisk ansträngning (01:01:46) Gåfotboll som fysisk aktivitet (01:12:06) Hälsoscreening av hockeyspelare

Just nu pågår forskning för att stoppa åldrandet. Men av myndigheter ses inte åldrandet som en sjukdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För tolv år sen satsade sökmotorn Google mycket pengar, mer än 14 miljarder svenska kronor, på att starta ett biotechbolag för att stoppa åldrandet. Men bolaget, som heter Calico, har ännu inte presenterat några resultat.Förespråkarna för längre livslängd i ex Swedish Longevity Cluster lyfter fram att många kliniska studier nu pågår i andra bolag, bland annat kring Skelleftesjukan.- Livet är gott, och döden är något dåligt. Alla politiker borde vilja subventionera läkemedel som stoppar åldrandet, säger Linus Petersson, medgrundare till Swedish Longevity Cluster och som också skrivit boken ”Läkemedel mot åldrande”.Han menar att strävan ska vara att alla celler i kroppen ska likna en 20-årings.Men filosofen vid Uppsala universitet, Karl Ekendahl, undrar vilka som har störst behov att få livet förlängt. Ska lyckliga prioriteras framför deprimerad om livet ska bli längre?- Men för att något ska betraktas som en sjukdom måste det finnas en diagnos. Åldrandet ses som ett naturligt förlopp, och därför ses det inte som en sjukdom, konstaterar professorn i offentlig rätt vid Lunds universitet Titti Mattson.Hör ett samtal om forskning för att bota åldrandet och mänskliga rättigheter i samband med åldrande.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Katarina Sundbergkatarina sundberg@sverigesradio.se

För att få en frisk och hälsosam arbetsplats kan chefer göra mycket, men de får sällan tillräckligt stöd, enligt flera experter under Almedalsveckan i Visby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förutom stress är depression och ångest det som numera i högre utsträckning drabbar anställda, till skillnad från tidigare när det mer handlade om skador på rörelseorganen. Forskning av bland anant Monica Bertilsson visar att chefer behöver få veta om de anställda mår dåligt för att också kunna gå in och stödja. När det sker kan ofta hela arbetsplatsen få glädje av förbättrade strukturer på jobbet. Men psykiska sjukdomar på mindre arbetsplatser är sällanhändelser, vilket gör att det kan vara svårt att utbilda cheferna. Forskning har visat att de ofta vill ha stöd av andra chefer som varit med om liknande situationer.I Borås stad håller forskaren Jens Wahlström med kollegor på och kartlägger vad som kännetecknar en hälsosam organisation i samband med att anställda har fått svara på särskilda frågor i medarbetarundersökningar. Preliminära resultat i studien MORFAR visar att det också ledde till färre sjukskrivningar. Än så länge har forskarna inte hunnit analysera vad som skapar den så kallade organisationshälsan.Efter pandemin har forskning av Mattias Elg visat att arbetsplatser kunde ställa om och bli väldigt effektiva på kort sikt. Det innebar att man inte prioriterade fortbildning och administration men i långa loppet ledde det till problem.Chefers ansvar på arbetsplatsen för att uppmuntra till pauser är viktigt, och kan göra att medarbetarna i längden blir mer effektiva, visar forskning av Lina Ejlertsson. Hör mer i Vetenskapsradions fördjupningsprogram.Experterna deltog i AFA försäkrings seminarium om en friskare arbetsmiljö under Almedalsveckan i Visby 2025.Medverkar gör Monica Bertilsson, docent och lektor i Folkhälsovetenskap och leg arbetsterapeut, Göteborgs universitet, Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik, Linköpings universitet, Jens Wahlström, lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet och Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Katarina Sundbergkatarina.sundberg@sverigesradio.se