Podcasts about forskning

I denne episoden av Akuttjournalen diskuterer Sollid og Rehn hvordan ultralyd brukes som klinisk beslutningsstøtte i prehospital akuttmedisin. Med utgangspunkt i praktiske eksempler forklarer de når ultralyd kan bidra til bedre diagnostikk og behandling, hvilke begrensninger metoden har, og hvorfor riktig indikasjon og klinisk vurdering alltid må ligge til grunn for bruken.Samtalen løfter også blikket mot systemnivå og ser på hvordan teknologisk utvikling, ulik praksis mellom tjenester og manglende standardisering påvirker bruken. De diskuterer behovet for strukturert opplæring, kvalitetssikring og tydelige rammer for implementering, og gir et nyansert bilde av ultralyd som et verktøy med stort potensial – forutsatt at det brukes målrettet og med solid faglig forankring.

Har du märkt att axlarna sjunker så fort du kör ner händerna i myllan? Eller att tankarna klarnar när du rensar ogräs? Det är inte inbillning – det är biologi.I premiären av vår serie om småbrukets hälsofördelar gräver vi bokstavligen ner oss i vetenskapen bakom uttrycket "skit under naglarna". Vi avslöjar varför din köksträdgård, balkonglåda eller skogsdunge fungerar som en kemisk fabrik för lycka.Oavsett om du är bonde, utmattad stadsbo eller bara nyfiken på hälsa, så får du här receptet på hur naturen läker din hjärna.I det här avsnittet får du veta:Hemligheten i jorden: Vi presenterar Mycobacterium vaccae – jordbakterien som forskning visar kan fungera som naturens eget antidepressiva medel genom att boosta ditt serotonin.Hjärnvila på riktigt: Varför blir vi så trötta av skärmar men pigga av naturen? Vi går igenom Attention Restoration Theory (ART) och begreppet "mjuk fascination".Dagens tips: Varför du kanske ska våga strunta i trädgårdshandskarna nästa gång.Det här är ingen flummig gissningslek. Vi baserar våra påståenden på evidensbaserad forskning, men förklarar det på ren svenska.Forskning & Källor (Läs mer här):Jordbakterier & Serotonin: Studien som startade allt. Forskare såg att exponering för jordbakterien M. vaccae aktiverade samma serotonin-system i hjärnan som antidepressiva mediciner. Länk: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17430631/Varför hjärnan vilar i naturen (ART): Teorin om hur vi återhämtar oss från mental trötthet genom att vistas i miljöer som inte kräver "riktad uppmärksamhet". Länk: https://positivepsychology.com/attention-restoration-theory/Svensk forskning: SLU Alnarp är världsledande på rehabiliteringsträdgårdar. Länk: https://www.slu.se/alnarp-rehabDen vetenskapliga kommentaren (Opponentens hörn): Vi vill vara transparenta med vad forskningen faktiskt säger. Angående jordbakterien: Den citerade huvudstudien av Lowry (2007) är utförd på möss som injicerades med bakterien. Även om mekanismen tros vara liknande hos människor och senare forskning visar på positiva effekter för immunförsvaret, så är det en förenkling att kalla det en omedelbar "serotoninkick" för människor. Men principen att en rik mikrobiell miljö gynnar vår mentala hälsa är starkt vetenskapligt förankrad.Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Hur vet vi att våra insatser faktiskt bidrar till fred, och inte tvärtom? I komplexa konflikter räcker inte goda intentioner – besluten måste vila på kunskap.I det här avsnittet utforskar vi vad ett evidensbaserat arbetssätt innebär i praktiken. Ett samtal om hur kombinationen av forskning, erfarenhet och kontextkunskap är avgörande, när verkligheten är allt annat än kontrollerad och förutsägbar.Medverkande: FBA:s generaldirektör Per Olsson Fridh, Johanna Malm, forskningschef FBA, Åsa Christiansson, metodsamordnare på FBA, Catherine Turner, Professor at the Durham Law School. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige var en gång ett samhälle med unikt hög tillit men det har förändrats. Forskning visar det som alla vet intuitivt, att en homogen befolkning är en nödvändig beståndsdel för hög tillit. Men det finns mer. Vi diskuterar vad som behövs för att skapa det igen. Staten försöker ersätta den naturliga tilliten med substitut som medborgarskap, pass och diskrimineringsförbud. Även andra ämnen, som kredit, hänger ihop med tillit.https://fof.se/artikel/sveriges-unika-tillit-sjunker-kan-man-lita-pa-folk Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryggen värker och fingrarna är stela av kylan, men själen mår märkligt bra. Känner du igen dig?I detta introduktionsavsnitt sparkar vi igång vår nya miniserie "Därför är det så attans bra att vara småbrukare". Nyligen kom rapporten NORMO 2025 som visar att vi i Norden mår sämre än på tio år. Vi är mer stillasittande, äter sämre och stressar mer. Men vi tror att vi småbrukare sitter på ett dolt apotek. I den här serien i sex delar ska vi gå till botten med varför livet på landet faktiskt fungerar som medicin. Vi ska titta på forskningen bakom "skit under naglarna", varför skogen sänker stresshormoner snabbare än något piller, och hur kroppsarbete kan vara den bästa kuren mot panikångest.Här är vår färdplan för serien:Avsnitt 1: Jorden. Vi pratar om de magiska jordbakterierna som faktiskt boostar vårt serotonin.Avsnitt 2: Skogen. Vad händer i hjärnan när vi "skogsbadar" bland fytoncider?Avsnitt 3: Djuren. Oxytocin-festen! Hur djuren dämpar vår rädsla och skapar trygghet.Avsnitt 4: Kroppen. Varför det är lättare att "tänka klart" när man hugger ved än när man sitter i ett Zoom-möte.Avsnitt 5: När det brister. Ett specialavsnitt om utbrändhet och vägen tillbaka genom grön rehab.Avsnitt 6: Betong-småbrukaren. Hur du hittar gårdens hälsofördelar även om du bor på femte våningen i stan.I den här serien pratar vi inte bara "flum". Allt vi tar upp är baserat på evidensbaserad forskning, och vi kommer att länka till de studier som stödjer våra påståenden i varje avsnittsbeskrivning. Vi pratar signalsubstanser, kortisolnivåer och evolutionär biologi.Häng med på en resa där vi bevisar att din lilla gård, ditt växthus eller din skogstomt inte bara producerar mat – den producerar hälsa.I det här avsnittet får du veta:Nuläget: Vad säger egentligen NORMO-rapporten om vår folkhälsa?Dolt apotek: Varför småbrukaren har tillgång till hälsofördelar som gymmet inte kan erbjuda.Färdplanen: En smygtitt på kommande avsnitt om allt från jordbakterier till oxytocin och grön rehab.Häng med på en resa där vi bevisar att din lilla gård, ditt växthus eller din skogstomt inte bara producerar mat – den producerar hälsa.Forskning & Källor:Rapporten om Nordens hälsa: Här kan du läsa underlaget vi diskuterar om livsstil och hälsa i Norden. Länk: NORMO 2025 – Nordic Monitoring 2014-2024 (Executive Summary)Biophilia-hypotesen: Grundtanken bakom hela vår serie: att människan har en medfödd, biologisk längtan efter att vara nära andra levande organismer. Länk: Biophilia: You + Me + Nature (NIH)Den vetenskapliga kommentaren: En viktig distinktion: Rapporten NORMO 2025 visar att befolkningen generellt mår sämre. Den säger inte explicit att "bönder mår bäst". Tvärtom kan lantbrukaryrket innebära hög stress, ekonomisk osäkerhet och fysisk förslitning. Det vi undersöker i denna serie är hur de specifika momenten i småbruket (kontakt mBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Hvornår er noget sund fornuft og hvornår er det slankekursmentaliten i nye klæder? Hvis du har haft et forstyrret forhold til mad, krop eller sundhed, kan det være overraskende svært at kende forskel på netop det. For tanker som “Jeg vil bare lave en realistisk livsstilsændring”, “Jeg er ikke på kur, jeg vil bare spise mere fornuftigt”, “Det handler om sundhed, ikke om min krop” eller "Jeg ved godt jeg ikke skal tabe mig 20 kilo, men jeg vil bare gerne tabe 3-5 kilo" lyder jo umiddelbart fornuftige nok, men kommer de egentlig fra sund fornuft eller kontrol, det er det, der kan være svært at skelne mellem. Så i denne episode dykker jeg ned i, hvordan du egentlig kan kende forskel. Med inspiration fra dialektisk adfærdsterapi (DAT) taler jeg om, hvordan vi kan lære at skelne mellem dømmende, kontrollerende tanker og et mere neutralt, fleksibelt og realistisk sundhedsfokus. Episoden handler ikke om at tage afstand til vægttab eller det at ville øge sundheden. Den handler derimod om at skifte fokus fra sort/hvid-tænkning og hen imod både/og-tænkning.I episoden kommer jeg blandt andet ind på:Hvad slankekursmentalitet egentlig erHvordan vi kan se slankekursmentaliteten som et kognitivt og emotionelt mønsterHvorfor slankekursmentalitet ofte føles “rigtig”, selv når den skaber mere stress end roHvordan sort/hvid-tænkning og selvkritik hænger sammen med følelsesreguleringForskellen på fakta, fortolkning og følelsesbaserede konklusionerHvordan mindfulness kan hjælpe dig med at opdage en tanke, før du adlyder denHvad sund fornuft er og hvorfor sundhed ikke behøver være enten kontrol eller kaosSom afslutning guider jeg dig gennem en kort øvelse, hvor du kan undersøge en konkret tanke om mad, krop eller sundhed og øve dig i at møde den med mere opmærksomhed, neutralitet og venlig opmærksomhed. Forskning peger på, at hvis man gang på gang iagttager og beskrier sine følelser præcist og lærer at møde sig selv i dem, bliver det for hver gang lettere og mindre psykisk belastende at mærke efter (1).Det betyder ikke kun noget hvad vi siger til os selv, men også hvordan vi siger det. Bruger vi en kærlig, mild og rolig tone overfor os selv, fremfor en hård og dømmende tone, vil det kunne aktivere det beroligende system 2).Invalidering af følelser kan aktivere trusselssystemet og kan derigennem aktivere uønskede strategier (3).Intuitiv spisning, som er en modpol til slankekursmentaliteten, er uafhængigt af vægttab forbundet med at have følgende effekter: sænket blodtryk, forbedret blodlipidfordeling, modvirker yoyo-vægt, modvirker overspisninger, øget indtag af frugt og grønt, større grad af nydelsesfuld spisning, fald i energiindtag og mindsker forstyrret spiseadfærd (4,5,6).I et studie der undersøgte 372 mænd- og kvinders spisemønstre fandt man, at rigide og kontrollerede spisemønstre, der var forbundet med dikotomisk tænkning (sort/hvid tænkning), også var forbundet med øget kropsutilfredshed (7).Det ser ud til at en "alt eller intet” mentalitet i forhold til kost, og overskridelse af egne kostregler, midlertidig kan føre til opgivelse af diæten (kontrollen) og overspisninger (8).En prospektiv undersøgelse med vægtforøgere, vedligeholdere og personer med sund vægt, identificerede at dikotom tænkning var en af ​​de bedre forudsigere for vægtgenvinding ved fedme (9).Kilder: 1: C. Aaen (2019) "Lev med dine følelseri" s. 37-382: C. Irons (2019) "Difficult emotions - using compassion focused therapy" s. 1383: C. Irons (2019) "Difficult emotions - using compassion focused therapy" s. 2334: Dyke NV, Drinkwater EJ. Relationship between intuitive eating and health Indicators: literature review. 2013 Public Health Nutrition5: Schefer JT, Magnuson AB. A review of Interventions that Promote Eating by Internal Cues. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics. May 20146: Ulian MD, Aburad L, Oliveria da Siliva MS, Poppe ACM, Sabatini F, Perez I, Gualano B, Benatti FB, Pinto AJ, Roble OJ, Sato de Morais P, Unsain RF, Scaglisi FB. Effects of health at every size interventions on health-related outsomes of people with overweight and obesity: a systematic review. Obesity Reviews 20187: J. Linardon & S. Mitchell: Eating Behaviors 2017, p. 1-22: Rigid dietary control, flexible dietary control, and intuitive eating: Evidence for their differential relationship to disordered eating and body image concerns.8: A. Palascha et al.: Journal of Health Psychology2015 p. 638–648: How does thinking in Black and White terms relate to eating behavior and weight regain?9: Byrne SM, Cooper Z and Fairburn CG (2004) Psychological predictors of weight regain in obesity. Behaviour Research and Therapy

NB: Denne episoden deles eksklusivt med Jegerpodden-Patreons, om du også vil bli med i jaktlaget er du hjertelig velkommen inn her: https://www.patreon.com/c/jegerpodden Hans Christian Pedersen er vel en om kan omtales som en levende legende blant forskere på små- og storvilt i Norge. I en lange karriere har han studert mange av artene våre inngående. Samtidig har han hele livet hatt en stor lidenskap for jakt og hunder, og da spesielt harejakt med dunker. I denne praten er vi innom mye forskjellig, det deles erfaringer, tanker, teorier og historier. Vi håper du vil sette like stor pris på denne som oss :-) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi vet alla att vi sitter för mycket på mobilen. Men vet vi verkligen vad det kostar?I det här avsnittet pratar vi om vad som faktiskt händer i en parrelation när telefonerna tar plats och varför det är svårare att lägga ner dem än vi tror. Forskning visar att så kallad technoference, alltså när tekniken stör närvaron mellan två människor, leder till lägre relationsttillfredsställelse, mer konflikt och i värsta fall depression hos den partner som känner sig ignorerad.Men vi pratar också om hjärnan, om dopamin, och om varför det konstanta scrollandet gör att vardagens enkla stunder ett riktigt samtal, en gemensam kväll i soffan, börjar kännas lite platta och tråkiga.Och framför allt: vad man faktiskt kan göra åt det. Inte genom att kasta telefonen i sjön, utan genom medvetna, små val som gradvis återkalibrerar hjärnans belöningssystem Vill du vara med på den här dopamin utmaningen så läs mer och anmäla dig här: https://www.pleasurehabits.se/dopamindetox Sugen på mitt feminine freedom community? https://www.pleasurehabits.se/Freedomcommunity Kram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden av Helsetipspodden har jeg igjen besøk av Bjørn Ekeberg – doktorgrad i vitenskapsfilosofi, tidligere manusforfatter og daglig leder i Recharge Health.I denne episoden av Helsetipspodden dykker vi ned i et tema som mange av oss tar for gitt – nemlig lys. Hva skjer egentlig med kroppen når vi får for lite sollys? Og hvilken rolle spiller lys for energi, immunforsvar og helse som helhet?Vi lever mer innendørs enn noen gang før, og særlig gjennom vintermånedene kan mange av oss ha et reelt underskudd på dagslys. I denne samtalen utforsker vi hvorfor kroppen vår er avhengig av lys, hvordan nærinfrarødt lys kan tas opp direkte av cellene – og hva forskningen sier om sammenhengen mellom lys, mitokondrier og kroppens egen evne til regulering og reparasjon.Vi snakker blant annet om:effektene av fravær av lys på helsen vårhvorfor solen fortsatt er vår mest grunnleggende kilde til energiforskjellen på naturlig dagslys og teknologiske hjelpemidler som FlexBeamhva mitokondrier er og hvorfor de kan være en viktig indikator på helsetilstandenny forskning og et amerikansk studie som så på treningstretthet og MEkronisk lavgradig inflammasjon og hvordan lys kan påvirke kroppens responsSamtalen løfter også et større perspektiv: Kanskje har viktigheten av lys vært en blindsone i moderne medisin? Og hva kan skjer når vi begynner å støtte kroppen med riktig energi og riktige rammer - slik at den får mulighet til å gjøre mer av jobben selv?Vi snakker om hva FlexBeam er, hvordan det brukes, hva det kan være relevant for – og også hva det ikke er ment å brukes til. Bjørn svarer på de vanligste spørsmålene, og vi ser på helse i en større sammenheng der livsstil, lys og helhetlig forståelse står sentralt.Helsetipset i denne episoden er enkelt: vær mer ute i dagslys – og gjerne støtt kroppen ekstra i perioder med lite sol.I forbindelse med episoden får du 15 % rabatt på FlexBeam til og med 28. februar med rabattkoden Helsetipspodden.For mer informasjon og kjøp av FlexBeam: Recharge HealthLenker:VagusprotokollBjørn Ekeberg - instagramRecharge Health - FlexBeamEpisode 52: Konsentrert rødlysterapi er en revolusjon innen restitusjonEpisode 98: Styrker cellene, demper inflammasjon, reduserer smerter, støtter tarmflora og øker restitusjonDisclaimer: Jeg gjør oppmerksom på at jeg er ambassadør for FlexBeam og samarbeider med Recharge Health. Samtalen i episoden er basert på faglig interesse for lys og helseInformasjon er ikke ment å erstatte medisinske råd. Har du en medisinsk tilstand, ta kontakt med fastlege eller annet kvalifisert helsepersonell.

This episode of Akuttjournalen focuses on hypothermia as a complex and high-risk condition in prehospital and HEMS medicine. Together with Giacomo Strapazzon from the Institute of Mountain Emergency Medicine at EURAC Research, the discussion explores how hypothermia alters physiology, complicates assessment, and challenges clinical decision-making in austere environments. Key topics include field recognition, use of classification systems, transport and triage decisions, and the role of ECMO and advanced rewarming. The episode emphasizes the importance of early suspicion, temperature measurement, prevention of further cooling, and a well-coordinated chain of survival to improve outcomes in hypothermic patients.

Det viser sig at Danmark er et af de ledende lande i forskning inden for sjældne sygdomme. Sjældne genetiske sygdomme rammer færre end 1 ud af 2.000 mennesker, men der findes over 7.000 forskellige typer globalt. Omkring 80% af disse sygdomme er arvelige, og de påvirker cirka 350 millioner mennesker på verdensplan. Forskning er ofte fokuseret på at udvikle nye behandlinger til små patientgrupper med store uopfyldte medicinske behov.Hvis du vil være med til at optage live med os på Discord kan dustøtte os på 10er og blive en af vores kernelyttere https://vudfordret.10er.app Du kan også tjekke vores webshop: bit.ly/vushop. Der er enhønsetrøje! Send os vanvittig videnskab eller stil et spørgsmål på vores hjemmeside:https://videnskabeligtudfordret.dk/lytterindsendelser Tak til Christian Eiming for disclaimer.Tak til Barometer-Bjarke for Gak-O-meteret. Husk at være dumme

Denne uken har vi hatt Trine Storm Dahl på besøk i Lavterskel. Trine er ikke den vanlige “ultraløper-typen” som har trent mot dette i årevis. Hun er en søster.Storebroren hennes, Thomas, fikk ALS-diagnosen som 34-åring. Thomas har løpt Lysefjorden Inn tre ganger. Trine har alltid sagt nei. Helt til nå.6 juni stiller hun på Lysefjorden Inn – og bruker både løpet og reisen dit til å samle inn penger til ALS-forskning. Målet er 100.000 kroner, og responsen har vært helt vill.Hør Trine fortelle om forholdet til sin storebror, om sommerens utfordring som venter hun, og om sine egne kamper hun har måtte kjempe seg gjennom. Det er en åpen, ærlig og morsom episode.Støtt spleisen til Trine her: https://www.spleis.no/project/478150 Følg reisen på Instagram: Trine for ThomasTre måter å bidra på (uten å gjøre det komplisert):Gi et bidrag (lite eller stort – alt teller)Del spleisen videreSend den til én person/bedrift som liker å støtte ting som faktisk betyr noeTusen takk til Trine som ønsket å ta turen innom oss i vinterhagen på Ullandhaug. Vi håper også denne episoden faller i smak.God helg, god helse og ta godt vare på hverandre.HOKA Lavterskel-løpet 2026

I förra avsnittet med psykiatern och forskaren Mattias Strand breddade vi bilden av vem som drabbas av en ätstörning. I del två går vi vidare till de mer svårfångade beteendena – de som ofta maskeras som "hälsosamma" val men som i själva verket kan vara varningssignaler.Var går gränsen mellan att optimera sin hälsa och att fastna i ett ätstört mönster? Vi utforskar det diffusa gränslandet där träning och kostkontroll börjar ta mer än vad det ger.I avsnittet pratar vi om:De dolda gråzonerna: Hur ser vardagen ut när hälsotrender och optimering tippar över i besatthet?Förbudsspiralen: Varför det är så svårt att resonera logiskt med någon som fastnat i strikta matregler, och hur man hittar en väg ut.Forskning vs. Fitnessgurus: Varför den "torra" forskningen är vår bästa kompass i en värld av tvärsäkra råd på sociala medier.Coachens ansvar: Vad händer när extrema metoder når den breda allmänheten, och hur mycket bör vi egentligen oroa oss?Framtidens spegelbild: En diskussion om varför så många unga är missnöjda med sitt utseende och vad vi som vuxna och förebilder kan göra.Det här är ett samtal för dig som vill förstå de finare nyanserna av hälsa och lära dig att känna igen när "balans" i själva verket har blivit en negativ spiral.----Prenumerera i din favorit-podcast-app:Apple Podcastshttps://podcasts.apple.com/se/podcast/smartare-fitness/id1515785181Spotifyhttps://open.spotify.com/show/1tmubjKyiXpvat6jZJJoCs?si=-UZFV2niQQmVzCbj6CH14wFölj oss:https://www.instagram.com/certan.se/https://www.tiktok.com/@certan.sehttps://www.facebook.com/certan.se

Hvert år får rundt 30 000 personer demensdiagnose i Norge, og antallet øker i takt med en aldrende befolkning. Den vanligste årsaken er Alzheimers sykdom, hvor forandringene i hjernen gjerne starter 10–20 år før symptomene viser seg. Overlege og forskningsleder Anne-Brita Knapskog ved Hukommelsesklinikken på OUS har forsket på demens i mange år. Klinikken utreder særlig yngre personer med kognitiv svikt. Demens begynner ofte med hukommelsessvikt og utvikler seg til å påvirke språk, sanser og kroppslige funksjoner. Dette kan føre til at pasienter som for eksempel opplever smerte, uttrykker dette i form av uro. «Den gode nyheten er at nye medisiner nå kommer på markedet,» sier Anne-Brita. Effekten er foreløpig moderat, men det gir absolutt håp om at det på sikt vil komme mer effektive legemidler og behandling. I denne episoden av Helhjerta får du høre Anne-Brita fortelle om demens, og om ny diagnostikk og behandling av denne sykdomsgruppen. Anne-Brita har selv skrevet et innlegg om dette, med flere nyttige lenker på “OUS - Innsikt”: Ny diagnostikk og behandling av Alzheimers sykdom - Oslo universitetssykehus HF

Hva er clinical governance, og hvorfor er det avgjørende for kvalitet og pasientsikkerhet i akuttmedisinske tjenester?I denne episoden av Akuttjournalen diskuterer Stephen Sollid og Marius Rehn klinisk styring som system og kultur for kontinuerlig kvalitetsforbedring. Samtalen tar for seg hvorfor erfaring alene ikke er tilstrekkelig, hvordan fravær av strukturert oppfølging kan opprettholde uønsket praksis, og hvilke læringsmodeller som finnes internasjonalt. Episoden belyser spenningen mellom profesjonell autonomi og standardisering, og retter seg mot fagfolk i hele den akuttmedisinske redningskjeden.

Länge har rymdforskare och astronauter åkt till Island, men först nu har landet sitt eget rymdforskningsinstitut. Förhoppningen är ökat internationellt samarbete kring rymden - och Arktis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Islands kombination av kargt klimat och vulkanism har länge gjort landet till en värdefull plats för rymdforskning och träning av astronauter. Daniel Leeb, som leder Islands nyetablerade rymdforskningsinstitut, ser ön som platsen för rymdfarande nationer som vill mer än till månen eller till Mars. Både rymdforskning och forskning om Arktis handlar om miljöer som hela mänskligheten måste ta ansvar för, och om att tillsammans lösa problem med hur man överlever i de mest extrema miljöer.Medverkande: Daniel Leeb/chef för Islands rymdforskningsinstitut, Johan Köhler/avdelningschef forskning och utveckling RymdstyrelsenReporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Ska människan skydda bytesdjur och mata tigrar med vegbiffar? Ann-Helen Meyer von Bremen söker balansen mellan djurens rätt och fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Varje vår fylls stallet och kohagen av nya liv. Då föder våra fem kor sina kalvar. Det är intensiva veckor med vaknätter, stark glädje och ibland dramatik när anknytningen mellan ko och kalv inte fungerar direkt. Om något går fel, finns döden där alldeles runt hörnet. Går allt bra, får döden vänta till hösten. Då ska ungefär lika många liv som har fötts på våren, avslutas.Att driva ett lantbruk är en mycket handfast lektion i planetens gränser. Det finns en gräns för hur många mular som vår gård kan mätta. De växande gräsen och örterna ska inte bara räcka för sommarens betande, utan även som vinterns hö. Platsen har sina begränsningar, precis som det finns gränser för hur mycket mineraler, timmer, bränsle, olja och allt annat som vi människor kan plocka ut, utan att det inkräktar på övriga liv och på framtiden. Ändå lever vi i den här delen av världen som om allt vore gränslöst.Lika glädjefyllt som det är när kalvarna föds, lika tungt är det att senare skicka dem till slakt. Jag försöker rättfärdiga mitt dödande med att djuren har haft rika liv medan de levde. Men hur är det med kalvarna, där några av dem bara hann leva dryga halvåret? Finns det något försvar för det? Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum skulle med stor säkerhet säga ett bestämt nej. Hon hör visserligen inte till det mest radikala lägret av djurrättsförespråkare som anser att alla former av djurhållande är slaveri. Tvärtom anser hon att tamdjuren bara frodas i ett partnerskap med människor, men det förutsätter att djuren inte behandlas som egendom utan som ”aktiva beroende medborgare, med sina egna liv att leva”, som hon skriver i sin bok Rättvisa åt djuren, där hon vänder och vrider på människans förhållande till andra arter. Martha Nussbaum kan då tänka sig sällskapsdjur och till och med vissa lantbruksdjur, där människan får ta en del av deras mjölk och ägg. Däremot är hon i princip emot allt dödande av djur, framför allt av unga djur, som mina kalvar, därför att de då inte får ”blomstra” och utvecklas till sin fulla potential, vilket hon anser är vad djuren själva strävar efter.Jag förstår precis vad hon menar, för jag har flera gånger sett den stora utvecklingen från tillvaron som bekymmerslös och lekande kalv i kalvflocken, följd av perioden som hunsad kviga som tvingas inordna sig i den stenhårda hierarkin, förvirringen och sedan den omvälvande upplevelsen när första kalven kommer och så efter ett antal år, äntligen hitta sin plats och sin roll i flocken. Så varför valde jag i år att skicka tre av kalvarna på slakt och inte den trettonåriga gammelkossan Borta? Av rent egoistiska skäl. Borta är en av våra allra första kor och dessutom en stor personlighet. Kalvar må vara gulliga, men deras persona utvecklas först efter ett antal år. Och här är jag helt enig med Nussbaum när hon menar att våra mänskliga liv blir så mycket fattigare utan djuren och att vi därför bör förändra våra liv så att vi i större utsträckning kan leva i samklang med djuren. Inte bara för deras skull utan för vår egen. Alla som delat sin tillvaro med minsta guppy eller hamster vet vad hon pratar om.Men det handlar inte bara om att jag har lärt känna Borta på ett djupare plan än hennes senaste kalv Brorsan. Precis som den svenske filosofen Pär Segerdahl resonerar har vi tillsammans med Borta och de andra vuxna korna, utvecklat en gårdskultur. Vi har lärt av varandra. Det går att forma en kultur tillsammans även om man tillhör olika kön, ålder, klass eller som i det här fallet, arter. Som äldsta ko är Borta viktig för den kulturen. Och det är därför som hon fortfarande lever.Jag är inte ensam om att försöka rättfärdiga mitt dödande och kanske blir dilemmat tydligast vid måltiden. Vissa drar gränsen vid en human djuruppfödning, andra äter bara ”djur som fått leva fritt” eller som ”inte har ögon”. En del blir veganer, andra blir utövare av den indiska religionen jainism och undviker då vegetabilier som kan innehålla insekter eller växer under jord, allt för att undvika att döda djur.Martha Nussbaum drar gränsen vid fisk. Hon anser att fisk, insekter, svampdjur och möjligen även kräftdjur, inte är lika medvetna som andra djur och därmed inte strävar efter att få utvecklas. Får en fisk leva ett bra fiskliv, så lider den inte av en smärtfri död. Jag tycker inte att hennes resonemang håller. Vi har under lång tid lärt oss att djur inte alls är de själlösa automater som Descartes en gång ansåg, utan tvärtom är betydligt mer komplexa varelser som gör det oförsvarbart att behandla dem så illa som exempelvis dagens djurfabriker faktiskt gör. Och numera vet vi också att detta även gäller fiskar. Forskning visar att fiskar har minne, känslor, kan skapa relationer både med den egna och andra arter och anstränger sig för att undvika faror. Vissa av dem kan till och med förändra sitt utseende för att undvika att bli uppätna av andra, större fiskar, som rudor som blir betydligt högre om det finns gäddor i sjön. Nog verkar fiskar ha en stark strävan att fortsätta leva.Snarare tycker jag nog att Martha Nussbaum, precis som jag själv, ägnar sig åt att försvara sitt dödande. Uppfriskande nog så hycklar hon inte, hon vill äta fisk, till och med säger att hon behöver äta fisk för att må bra. Däremot verkar hon blunda för det faktum att hennes strävan efter en smärtfri fiskdöd, utan krok eller nät, innebär att fisken odlas i en nätkasse i havet eller inomhus i en plastbalja. För någon som bryr sig om hur djuren lever är det svårt att förstå hur man kan acceptera dessa oerhört torftiga djurmiljöer, inte minst när det gäller rovfiskar som lax, som vandrar långa sträckor i frihet.Nussbaum har dock stora problem med det vilda livet. Hon tycker det är en fruktansvärd tillvaro för djur, framför allt för bytesdjuren. Hon vill att människan går in och reglerar de vilda djurpopulationerna med hjälp av preventivmedel och utfodrar rovdjuren med labbodlat kött, vegetabiliska proteiner, ja till och med humant dödade djur är bättre än att vargen själv jagar sin hare. Människan som något slags ställföreträdande rovdjur, eller kanske snarare, den mänskliga ingenjören som styr upp även de sista fläckarna av vilt liv. Det är inte bara vår matproduktion som sker på andra varelsers bekostnad, utan även när vi bygger, borrar, gräver, hugger, avverkar och dämmer. Hela vår existens sker på bekostnad av andras liv. Precis som det finns gränser för hur många kor, kalvar och människor som kan födas på ett stycke mark, så finns det gränser för hur många gruvor, vattenkraftverk, vägar och köplador vi kan anlägga. Vore det inte bättre om vi tämjde vårt eget gränslösa begär, snarare än att försöka omskola vargarna till vegetarianer?Ann-Helen Meyer von Bremenjournalist, författare och deltidsbondeLitteraturMartha C. Nussbaum: Rättvisa åt djuren – vårt gemensamma ansvar. Översättare: Anders Hansson. Fri Tanke, 2024.

I denne episoden snakker jeg med lege, forsker og professor Mette Kalager om alt i fra pandemi til screeningprogrammer og helsesystemet vårt.Mette har i mange år vært en tydelig stemme i norsk helsedebatt, blant annet gjennom covid pandemien og sin forskning på kreftscreening og overdiagnostikk.I samtalen utforsker vi blant annet:Forskningen bak screeningprogrammene og hva det betyr for deg.Hva det koster å stille kritiske spørsmål.Hva kunnskapsbasert medisin egentlig er, og hvorfor den hviler på tre like viktige pilarer.Hva vi lærte under covidpandemien og hva vi kan gjøre annerledes i fremtiden.Hvem som faktisk kan skape endring i helsesystemet, og hva det krever å bruke stemmen sin.Hva Mette selv gjør for egen helse, og hva som betyr mest i det store og hele.For mer fra Kalager:Kliniskeffekt forskning UiO (https://www.med.uio.no/helsam/forskning/grupper/klinisk-effektforskning/)Tusen takk til Northern Playground som gjør det mulig for meg å drive denne podcasten. Du kan nå få 10 prosent rabatt hos Northern Playground ved å bruke rabattkode Legeromlivet10.Ønsker deg en fin uke!AnnetteFølg meg gjerne på:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Er forskningen fri?Kjønnspolitisk debatt påvirker hva det forskes på og hvordan. Et eksempel er debatten om «guttekrisen», som blant annet handler om gutters problemer i dagens skolesystem. Hvordan har forskningen forholdt seg til denne debatten? Og hvordan forholder debatten seg til forskningen? Hvordan kan vi best forstå forholdet mellom forskning og politikk?Cathrine Holst er professor i vitenskapsteori og demokrati ved Universitetet i Oslo og forfatter av boka Hva er feminisme. Hun studerer forholdet mellom fag og politikk, og har blant annet undersøkt debatten om «guttekrisen». Holst er leder for forskergruppen Vitenskap og demokrati og forskningsprosjektet Eksperters innflytelse på politikken, og er tilknyttet CORE – Senter for likestillingsforskning.I dette foredraget belyser Holst hvordan kjønnspolitisk debatt påvirker forskningen, både i utlandet og i Norge, og konsekvensene dette har for den akademiske friheten.Arrangementet inngikk i foredragsserien «Er forskningen fri?», som ble arrangert høsten 2025 og undersøkte økende press på akademisk ytringsfrihet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jakten på medvetandet har hamnat högt på agendan. Vi känner att vi har ett, men vi vet inte hur det uppstår. Vad händer om vi hittar en förklaring? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen skapade forskaren Maria Strömme rubriker när hon med hjälp av fysiken lanserade en hypotes om att medvetandet är grunden för allt. Genom historien har människan sökt svaret på medvetandets essens och ursprung. För 2500 år sedan ansåg Hippokrates att det satt i hjärnan medan Aristoteles höll på hjärtat. 1600-tals filosofen Descartes hävdade att själen var skild från kroppen. Sedan dess har vetenskapen gjort enorma framsteg, men den materiella världens förklaringsmodell bygger på att man plockar bort medvetandet, eftersom vetenskapen inte har några svar på subjektiva upplevelser. AI:s utveckling har också satt fokus på vad som kännetecknar medvetandet. Har vi på något avgörande sätt kommit längre i jakten på vad medvetandet är? Det finns olika förklaringsmodeller för att förklara medvetandet. En teori är att medvetande finns i all materia, i minsta atom och grässtrå. En att medvetandet är grunden till allt och vi är alla del av samma medvetande. En annan att det är en process i hjärnan. Och så finns de som menar att känslan av medvetande bara är en villfarelse. Vad skulle det betyda om vi får en lösning på medvetandets gåta? Hur skulle det påverka synen på människan? Medverkande: Helena Granström författare med bakgrund som fysiker och matematiker, aktuell med boken Verklighetens död, Pär Sundström, professor i filosofi vid Umeå universitet och Per Snaprud, vetenskapsjournalist och redaktör på Forskning och framsteg och författare till boken Medvetandets återkomst - om hjärnan, kroppen och universum.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Bok: Meningen med universum - argument för ett kosmiskt syfte - Philip GoffNytt sinne:Bälte som vibrerar mot jordens nordpolArtikel om bältetArtikel:Wild geese do not increase flight behaviour prior to migration

En eVTOL er et luftfartøy som tar av som et helikopter og flyr som et fly – elektrisk, stillegående og med langt færre mekaniske utfordringer enn dagens maskiner. Det åpner for raskere transport, enklere drift og muligheten til å nå pasienter som i dag ligger utenfor effektiv rekkevidde.For prehospital medisin kan dette bety en helt ny måte å organisere beredskap på, men er tjenesten klar for fremtiden?I denne episoden av Akuttjournalen snakker vi med Harald Bertin Jøsendal fra Stiftelsen Norsk Luftambulanse om hva eVitol faktisk kan bli – og hva det ikke kan bli. Vi går gjennom konkrete analyser fra både Stor-Oslo og Helgelandskysten, diskuterer pasientgevinst, geografiske forskjeller, teknologiske begrensninger og hvorfor grønn luftfart nå er en del av nasjonal transportpolitikk. Dette er en faglig, nøktern og fremtidsrettet samtale om hvordan ny luftmobilitet kan finne sin plass i norsk akuttmedisin.

I det här avsnittet gästas Transformationspodden av Mattias Berglund, kommunstrateg i Eskilstuna och forskare vid Mälardalens universitet. Med utgångspunkt i sin avhandling om innovation i svenska kommuner pratar vi om den grundläggande paradoxen mellan innovation och demokrati. Vi diskuterar varför osäkerhet ofta är ett större hinder än risk, mellanchefernas avgörande roll, varför samverkan inte uppstår av sig själv och varför offentlig innovation aldrig kan kopieras rakt av från privat sektor. Ett avsnitt för dig som vill förstå vad som egentligen bromsar innovation i offentlig sektor – och varför det ibland måste skava för att fungera.

Hver tredje dansker på 18 år har på et tidspunkt gået med selvmordstanker – og hver femte af os er pårørende til en, som har forsøgt selvmord. De seneste 20 år har antallet af selvmord i Danmark ligget på det samme niveau på lige under 600 om året – så noget skal vi gøre. Vi har længe vidst, at offentlig omtale af selvmord kan få antallet af selvmordsforsøg til at stige. Lige siden Goethes roman ’Den unge Werthers lidelser’ i 1774 udløste en bølge af selvmord. Derfor har medierne prøvet at begrænse omtalen. Men nu viser forskning, at der er måder at tale om selvmord på, som kan have den stik modsatte effekt og ligefrem få antallet af selvmordsforsøg til at falde. Og det er ikke kun medierne, der kan hjælpe med til, at flere søger og får hjælp i stedet for at tage deres eget liv – det fortæller Politikens Emilie Stein om i dagens afsnit af ’Du lytter til Politiken’.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Raseri om sociala medier för barn.Frida Lund & Klara DoktorowPostproduktion: Oskar Hjelm Studios Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elektrokonvulsiv terapi, også kaldet ECT, er en ofte livreddende behandlingsmulighed for mennesker med meget svære depressioner, hvor andre behandlingsformer ikke har haft effekt.Ny forskning fra Psykiatrisk Center Glostrup har undersøgt i hvor høj grad ECT påvirker hukommelsen - både livsminder og dagligdagshukommelsen, og om nogle mennesker tåler behandlingen bedre end andre. En vigtig viden for både patienter, pårørende og fagfolk. Den enkeltes oplevelse af minder er både dybt personligt, subjektivt og en anelse diffust. Så hvordan sætter man hukommelse på formel, så det kan bruges i forskningsmæssig sammenhæng? Det kan du høre i den nyeste udgave af podcasten Videnskabens Veje, hvor neuropsykolog og post.doc ved Psykiatrisk Center Glostrup, André Mathiassen, fortæller om sit ph.d-studie om hukommelsestab ved ECT-behandling.Gæst: André Mathiassen, neuropsykolog og postdoc ved Psykiatrisk Center GlostrupInterview og redigering: Mie Brandstrup, Genlyd Podcast

Vi har vendt det sidste blad i den gamle kalender, og nu tager vi hul på et nyt. Det er nu, mange af os sætter mål, og nytåret er faktisk et rigtig godt tidspunkt for nye mål. Nytår og andre tidsmæssige milepæle som f.eks. fødselsdage, den første dag i hver måned og mandage giver os ekstra motivation til at gøre noget nyt.Forskning fra bla. Katy Milkman i "the fresh start effect" peger på, at vi er mere motiverede til at foretage positive ændringer på disse tidspunkter. Problemet er selvfølgelig, at det ikke er nok at sætte et mål. Vi skal også nå det, og det er sværere end som så. Derfor er der mange planer, der kuldsejler allerede her i januar.Det er visse ting, der gør det svært for at os ændre vaner og opnå vigtige mål. Og i dag taler jeg om 4 af de vigtigste ting, der forhindrer dig i at nå dine mål, og det er: SelvkritikModstandImpulsivitetGlemsomhedI podcasten i dag taler jeg om, hvad psykologien peger på, kan hjælpe dig med at overvinde de forhindringer og komme i mål med de ting, du gerne vil ændre, nye vaner, du gerne vil implementere eller udfordringer, du gerne vil stille dig selv her i 2026.I podcasten nævner jeg min netop afholdte nytårsworkshop (tilgængelig til 15.1.): Her er link til optagelsen af nytårsworkshoppenJeg nævner også Louise Hays bog: Trust Life, som inspirerede mig til at lave mit årsforløb "Daglig Ro"Jeg nævner også mit årsforløb Daglig Ro, som du kan læse mere om her: Mere om Daglig Ro

I det här avsnittet gästas vi av dietisten Evelina Mölleborg för ett samtal om nyårslöften och vad forskningen faktiskt säger om beteendeförändring. Vi pratar om varför viljestyrka inte räcker, hur ambivalens påverkar våra val och varför realistiska, tydligt formulerade mål håller längre än snabba nyårslöften. Evelina delar evidensbaserade strategier för motivation och vanor som verkligen fastnar. Ett avsnitt för dig som vill starta året med hållbara rutiner och inte tillfälliga löften.

Från mitten på 90-talet. Rauni-Leena Luukanen-Kilde (1939–2015) var en finsk läkare som efter en framstående karriär inom sjukvården blev en framstående forskare och förespråkare för ufologi och parapsykologi. Hon kombinerade formell medicinsk expertise på höga nivåer med ett engagerat vetenskapligt arbete inom fälten UFO-fenomen och medvetandeforskning.- Hon utbildade sig till läkare vid universiteten i Åbo och Uleåborg, examen 1967.- Under 1970‑talet arbetade hon som provinsialläkare i Rovaniemi och blev sedan chefsläkare för Lappland, en av de högsta medicinska tjänsterna inom den regionala offentliga hälso- och sjukvården.Forskning inom ufologi och parapsykologi - På 1980‑talet började hon publicera böcker om livet efter döden, UFO-fenomen, utomjordiska kontakter, reinkarnation och forskning kring mind control och implantat.- Hon var en internationellt efterfrågad föredragshållare om UFO- och parapsykologikonferenser, medverkade i dokumentärfilmer och organiserade det första större internationella UFO-mötet i Finland.- Luukanen-Kilde undersökte bland annat rapporter om implantat-relaterad forskning och teknologier för att påverka medvetandet, samt hennes analyser av återkommande UFO-siktningar och utomjordiska kontaktfenomen.- Hon dokumenterade också upplevelser av möten med utomjordiska varelser, hemliga utbytesprogram och hennes teorier om globala maktstrukturer och befolkningskontroll.Publikationer och senare verksamhet - Hennes viktigaste verk inkluderar "Kuolemaa ei ole" (Det finns ingen död) och flera böcker om UFO-fenomen, medvetande och dolda maktstrukturer.- Hon gifte sig med en norsk diplomat, flyttade till Norge på 1990‑talet och fortsatte sin forskning och föreläsningar internationellt fram till sin död i Finland 2015 efter en längre tids sjukdom.Kuriosa - I början av sin karriär var hon ofta ensam läkare på ett litet sjukhus i norra Finland och fick även utföra tandläkar- och veterinäringrepp när ingen annan fanns tillgänglig.- Hon framställdes ofta i media som en framstående "doktor från Lappland" som utvecklades från etablerad chefläkare till en av Nordens viktigaste ufologi- och parapsykologiforskare.UFO-Sverige om Rauni-LeenaStötta via Swish ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠0722330843⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Tack till dig som lyssnar, speciellt via Spotify, sprider och skriver en recension olika poddspelare, tips, feedback. Extra tack till dig som prenumererar på extrainnehåll. ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠För bonusmaterial och prenumeration på extrainnehåll följ denna länk (Alt. klicka på låst avsnitt i spotify) ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠OCH följ länk i bekräftelsemejlet som du sparar. (Kan krångla flera timmar. Vänta en stund, ladda om) ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://podcasters.spotify.com/pod/show/ufobrt/subscribe⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ETPersson@protonmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Det har vært et "dumt" år på mange måter, men dagens episode tar muligens kaka. "Forskning" viser nemlig at vann kan føle og at 1 ganger 1 naturligvis blir 2. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In this episode of Akuttjournalen, we meet Eleanor Overgaard-Brown, a senior nurse in the Paediatric Intensive Care Unit (PICU) and Patient Liaison for London's Air Ambulance at King's College Hospital. She works at the intersection of advanced critical care and structured patient and family follow-up.The episode highlights a critical yet often overlooked component of emergency medicine: continuity beyond the acute phase. Based on her clinical and operational experience, Brown discusses how structured follow-up, communication, and dignity directly influence patient safety, rehabilitation, and overall quality of care. The conversation challenges the notion that prehospital medicine ends at discharge, arguing instead that follow-up should be regarded as a core element of modern critical care.

Velkommen inn i Vagusreisen – en rolig, guidet meditasjon med hensikt å aktivere vagusnerven og hjelpe kroppen inn i en dyp tilstand av ro, trygghet og restitusjon.Denne meditasjonen inviterer deg til å lande i kroppen, følge pusten og gi nervesystemet signaler om at det er trygt å slippe taket. Gjennom rolig pust, avspenning og visualisering får du støtte til å bevege deg fra stress, prestasjon og beredskap til trygghet, ro og hvile.Vagusnerven er kroppens viktigste kommunikasjonsvei mellom hjerne og kropp. Når den aktiveres, får vi bedre tilgang til alt det som bygger helse over tid: ro, regulering, restitusjon og kontakt – både med oss selv og andre.

Forskning möter punchlines i jakten på komikerns personlighet. Gäster:Petri Kajonius, docent i psykologi och personlighetsforskare vid Lunds universitet.Camilla Jonasson, komiker musiker och fil.dr i musikpedagogik. 

Nobelpristagaren Fred Ramsdell visar hur regulatoriska T-celler kan bli nyckeln till framtidens behandlingar av autoimmuna sjukdomar och svåra tumörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Regulatoriska T-celler står i centrum för Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025. Fred Ramsdell, som är med och delar på priset, berättar om hur en slumpmässig mutation i en särskild sorts labbmöss blev startpunkten för forskning som nu förändrar synen på immunförsvaret.Genom att förstå hur dessa celler fungerar öppnas möjligheter att bromsa autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism, Crohns sjukdom och MS – och samtidigt utveckla strategier mot cancer. Grundforskning på möss, grodor och zebrafiskar har lett till terapier som kan återställa balansen i immunsystemet.Ramsdell beskriver också utmaningen med tumörer som utnyttjar samma mekanismer för att undgå kroppens försvar, och varför forskare nu letar efter sätt att målinriktat och selektivt påverka dessa celler. Han reflekterar över hur bristande tillit till vetenskap hotar framtida framsteg och varför kommunikationen mellan forskare och allmänhet är avgörande.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Bevægelse&Co i samarbejde med MUSKOS PhD programGæst: Professor Anders Perner, som holdt keynote talen ved årets MUSKOS research retreat.MUSKOS:https://healthsciences.ku.dk/phd/about-the-graduate-school/graduateprogrammes/basic-and-clinical-research-in-musculoskeletal-sciences-muskos/MUSKOS research retreat (Snekkersten):https://healthsciences.ku.dk/phd/about-the-graduate-school/graduateprogrammes/basic-and-clinical-research-in-musculoskeletal-sciences-muskos/the-snekkersten-research-retreat/

Søvn er en fundamental fysiologisk prosess, men også en essensiell komponent for psykisk helse. Forskning viser at søvnens kvalitet og kvantitet er tett koblet til emosjonell regulering, kognitiv funksjon og mental helse. Likevel er søvnproblemer en epidemi i vår moderne kultur. Forståelsen av hvorfor dette skjer, og hvorfor vi ofte unnlater å ta enkle grep for å forbedre søvnen vår, kan også gi innsikt i bredere implementeringsproblemer knyttet til fysisk og psykisk helse. Her er det et iøynefallende paradoks som gjør seg gjeldende på mange områder av livet: Vi vet hva som er bra for oss, men vi gjør det ikke. Dette gjelder domener som kosthold, trening, søvn og andre områder av livet som kunne gitt ganske gode helsegevinster med ganske små justeringer eller tiltak. I dagens episode skal jeg først og fremst snakke om hvorfor søvn er så viktig, og jeg vil gi deg en enkel og grei oppskrift på bedre søvn i løpet av 7 tiltak gjennomført på 7 dager - Altså et tiltak hver dag basert på en bok som heter søvnresepeten. Men selv om jeg klarer å overbevise deg, og meg selv, om at søvn er superviktig for veldig mye, er det jammen med ikke sikkert at verken du eller jeg gjør noen vesentlige endringer etter denne episoden. Sånn sett føles det ganske bortkastet, men la meg likevel invitere deg til en ny, potensielt sett bortkasta, episode av SinnSyn. Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv? Bli medlem på vårt Mentale Helsestudio.Last ned SinSyn-appen på www.sinnsyn.no/download/ Eller meld deg inn via www.patron.com/sinsyn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det norske bandet The Good The Bad & The Zugly er alle fem medlemmene født i november. Dette har de laget en låt om. Den heter «November Boys» og handler om at de føler de har fått et dårligere utgangspunkt i livet fordi de er født sent på året. Forskning og erfaringer fra praksis viser at de kanskje er inne på noe.Bli med når en forsker og en psykologspesialist kobler bandets personlige erfaringer med forskning på skolestart, modning og diagnoser.Gjester i studio: Martin Flatø, forsker ved Folkehelseinstituttet og UiO, og Simen Mjøen Larsen, psykologspesialist i Tønsberg PPT.Innslag: Kim Skaug, Lars Gulbrandsen og Magne Vannebo i The Good, The Bad & The Zugly.Programleder og produsent: Fredrik Solli Wandem, kommunikasjonsrådgiver i SpedAims.

Glædelig jul til jer alle! Til årets julespecial af Videnskabeligt Udfordret skal Mark fortælle om den videnksabelige metode for at bage den perfekte brunkage og Flemming har læst noget om forskere der stalker børn som besøger julemanden. Lyt med så du har noget interessant at tale om når du skal bruge tid sammen med de familiemedlemmer du kun ser en gang om året.Kilder:Ho! Ho! Who? Parent promotion of belief in and live encounters with Santa ClausHvis du vil være med til at optage live med os på Discord kan dustøtte os på 10er og blive en af vores kernelyttere https://vudfordret.10er.app Du kan også tjekke vores webshop: bit.ly/vushop. Der er enhønsetrøje! Send os vanvittig videnskab eller stil et spørgsmål på facebook,Instagram eller vudfordret@gmail.com Tak til Christian Eiming for disclaimer.Tak til Barometer-Bjarke for Gak-O-meteret. Husk at være dumme

Stian snakker med Svein-Erik Jøssund, en av Norges mest kjente treningsfagfolk, som forteller hvordan han gikk fra PT på gulvet til online coach. Vi snakker nysgjerrighet, evidensbasert praksis og autoregulering—hvordan han bygger eierskap hos hver kunde. En ærlig prat om læring, tilpasning og å holde motivasjonen oppe gjennom endring. .

Plötsligt kan släkten bli mycket större ... (NWT 2023-12-16)

I denne episoden dykker vi ned i det fjerde grepet for økt hverdagsglede. Vi snakker med kloke Birgit Skarstein. I denne varme og nære episoden deler vi viktige lærdommer rundt kanskje noe av det viktigste vi kan gjøre for vår emosjonelle og fysiske helse – å knytte bånd med de rundt oss. Å knytte bånd til andre gjør at vi føler at vi er en del av en flokk og motvirker ensomhet. Forskning viser at det å være ensom faktisk gjør fysisk vondt, bidrar til uhelse og tidlig død. Birgit deler av sin erfaring som toppidrettsutøver, og hvordan man kan være mer takknemlig for relasjonene man har samtidig som at man tør å si fra hvis det oppstår konflikter. Hun introduserer viktigheten av å kalibrere relasjoner og vi konkluderer med at alle relasjoner trenger kalibrering, vedlikehold og «smøring». I relasjoner må man våge å ta plass, være til bry og både gi og ta til seg tilbakemeldinger. Og så er det viktig å være seg selv og gjerne søke andre som har de samme interessene når man skal få seg nye venner. Og det er alltid noe man liker eller får til, man må bare finne ut akkurat hva og hvordan. Tuva deler hvordan hun følte seg ensom da hun flyttet til Oslo og startet i en løpegruppe for å få tilhørighet til en større flokk. Marita deler hvordan hun i voksen alder har øvd seg med venner for å komme nær og at hun til og med har vært på byen sammen med venner for å øve seg på å flørte. Birgit deler erfaringer rundt hvor lite flokkorienterte vi nordmenn kan være og hvor viktig det er å inkludere på for eksempel 17.mai og andre merkedager. Dette minner Marita om hvorfor hun startet podkasten og hvor viktig det er å huske at vi alle føler oss ensomme og ekskludert innimellom – og at det ikke er noe galt med deg om du har følt dette eller føler det. Hadde det ikke vært vanlig så hadde vi ikke hatt språk for det.

Høy vannregning - Forskning på hamsteres jetlag - torsk m blodpølse Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Det er godt et år siden, at "hele Danmarks AI-supercomputer" Gefion blev åbnet med det fulde udtræk af pinger og VIP'er fra øverste hylde – inklusive Hans Majestæt Kong Frederik og grundlægger og direktør Jensen Huang fra Nvidia.Den 700 millioner kroner dyre maskine er udrustet med 1528 Nvidia H100 GPU'er, et lynhurtigt netværk og en frygtelig masse lagerplads, og er unægteligt noget mere potent end en standard skrivebords-computer.Nu er der så som sagt gået lidt over et år siden der blev tændt for strømmen til den energislugende AI-supercomputer, og i dén anledning har jeg besøg af Ulrik de Lichtenberg fra Dansk Center for AI Innovation for at høre mere om hvad Gefion så bliver brugt til?Lyt med!

Den tradisjonelle forståelsen av å være «tøff» er ofte knyttet til en robust maskulinitet, preget av stoisisme og en tilsynelatende uovervinnelig holdning, slik vi ser i skikkelser som John Wayne og andre klassiske heltefigurer fra film og populærkultur. Denne «tøffheten» er som regel kjennetegnet av å holde følelser på avstand, undertrykke smerte og fremstå uanfektet i møte med vanskeligheter. Psykologisk sett har dette idealet fungert som en sterk påvirkning på vestlig kultur, og mange menn – og til dels kvinner – har følt seg presset til å etterleve en slik «tøff» fasade.Denne typen tøffhet kan relateres til begreper innen psykologi som emosjonsregulering og følelsesundertrykkelse. Forskning har vist at undertrykkelse av følelser ofte fører til negative psykologiske konsekvenser. James Gross' teori om emosjonsregulering antyder at undertrykkelse av følelser faktisk kan føre til økt fysiologisk stress og svekket emosjonell helse. Når man konsekvent undertrykker emosjoner, blir det vanskeligere å håndtere indre opplevelser på en sunn måte, noe som kan bidra til angst, depresjon og andre psykiske plager. Samtidig blir empatisk kommunikasjon utfordrende, og dette kan svekke relasjoner over tid.Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv? Bli medlem på vårt Mentale Helsestudio.Last ned SinSyn-appen på www.sinnsyn.no/download/ Eller meld deg inn via www.patron.com/sinsyn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskning mister status i mange land, og akademisk frihet er truet. Hva er det som skjer? Kan vi komme til å oppleve liknende tilstander her i Norge? I samtalen: Ragnhild Hennum, rektor ved Universitetet i Oslo og Jan Grue, professor ved Institutt for sosiologi og samfunnsgeografi samme sted. Programleder er Gro Lien Garbo    

Vi forklarer hvorfor forskning trengs i trening: hvordan hypotesetesting, randomisering, preregistrering og målefeil hjelper oss skille reell effekt fra anekdoter. Du får også praktiske råd om hvordan bruke forskning som utgangspunkt — kombinert med erfaring — når du planlegger trening og vurderer øvelser. .

Forskning och innovation kan bidra till en blågul livsmedelsnäring i världsklass. Det tycker Marie Gidlund, avgående verksamhetsledare för föreningen Sweden Food Arena.I Lantbrukspodden berättar hon för Land Lantbruks ekonomireporter Johan Sedenius hur det ska gå till.

En sensommarvecka i Borås inträffar en rad oprovocerade attacker på unga flickor offren hotas, misshandlas och förnedras och allt filmas och läggs ut på nätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det jag ser är när en sparkar på hennes huvud och den andra hoppar på typ mjälten och magen. Och rent instinktivt så faller jag bara ut och skriker och svär åt dem – vad gör ni”, berättar Helena Ransjö Alcenius. Det är en eftermiddag i slutet av augusti, Helena Ransjö Alcenius är ute med en kompis för att äta middag i Borås – i folkvimlet hör hon unga tjejer som ”låter högt” – men plötsligt förändras tonläget och hon ser att en ung tjej har dragits ned på gatan och misshandlas av flera andra tjejer. ”Gemensamt för alla de här händelserna, är att de ska ha filmats av en person i sällskapet”, säger åklagaren Carolyn Westeröd.Under de här dagarna inträffar en lång rad händelser, unga tjejer mellan 12 och dryga 15 år utsätts för ofredanden, olaga hot och grov misshandel. De misstänkta är ett tjejgäng i ungefär samma ålder och offren verkar ha valts ut slumpmässigt. I det här avsnittet tittar vi närmare på attackerna i Borås och liknande händelser på andra platser i landet där unga tjejer i grupp utsatt jämnåriga för våld. ”Esmeralda”, som vi kallar henne, berättar om en misshandel som hon och några kompisar utsatte en tjej för. Även den filmades och spreds i sociala medier. ”När jag såg den videon, då fattade jag verkligen vad vi hade gjort. Jag fick jättedåligt samvete”, säger hon. I avsnittet hör du också Linda Arnell, docent i socialt arbete vid Umeå Universitet, som ägnat stora delar av sitt yrkesliv på att forska om tjejer och våld. ”Forskning visar att det finns en annan förståelse för killar som använder våld, just därför att våldet också är nära kopplat till män och maskulinitet och att det är så det har sett ut historiskt. Då blir det mer förvånande och uppseendeväckande om en tjej använder våld”. Programledare: Jenny Hellström och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReportrar: Petra Berggren och Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Jacob och Wille diskuterar tre olika studier på ocklusionsträning. En som berör en smärtlindrande effekt, en som tittar på effekterna av ocklusionsträning under rehabiliteringen efter korsbandsskada och en där man studerat ocklusionsträning i samband med konditionsträning. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:03:33) Jacob säljer en väldigt bra bok!! (00:09:08) Avsnittet om nya saker kring ocklusionsträning (00:16:06) Ocklusionsträning under uppvärmningen fungerar som smärtlindring (00:26:09) Lägre smärta vid funktionella tester som bestod under träningen efteråt (00:37:32) Ocklusionsträning som en del av rehabiliteringen efter korsbandsskada (00:45:12) Studiens upplägg - samma rehab fast olika sätt med styrketräning (00:50:30) Ingen skillnad alls mellan grupperna efter 5 månaders träning (00:52:25) Andra möjliga förklaringar till resultatet (00:57:24) Hade frekvensen av ocklusionsträning kunnat vara större? (01:05:15) Konditionsträning med ocklusion - kan det göra någonting? (01:14:12) Ocklusion verkar kunna ha effekt både om det används hela tiden eller bara i pauserna?

Vi gästas av Therése Saksö medicinsk ansvarig läkare på Knodd. Therése som även är ledamot i Svenska enuresakademien – Sveriges expertgrupp för urinvägs- och tarmproblematik hos barn – samt vice ordförande i Svenska OMEP, som driver kampanjen ”Blöjfria barn tidigare”.Therése brinner för det förebyggande arbetet inom hälso- och sjukvård, och för att bygga broar mellan vård, förskola och skola, för att skapa bästa möjliga hälsa för barn.I avsnittet pratar vi om:•Potträning – från födseln till blöjfrihet: Visste du att potträning kan börja redan från födseln? Babypotting eller "elimination communication", bygger på att föräldrar uppmärksammar barnets signaler för kiss och bajs redan från start.•Varför blöjfrihet är en träningssak, inte en fråga om att ”vänta in mognad”. Genom daglig träning, positiva rutiner och trygghet kan barnet lära sig steg för steg – precis som när man lär sig att äta själv eller cykla.•Praktiska tips för potträning:•Tidigt samspel: Lär dig barnets signaler redan som spädbarn.•Skapa dagliga rutiner: Potträning blir en naturlig del av vardagen.•Gör det lekfullt: Sånger, böcker eller en rolig potta gör träningen rolig.•Beröm och trygghet: Fokusera på framsteg, undvik press och jämförelser.•Ha tålamod: Olyckor är en del av lärandet.Forskning visar att tidig och regelbunden träning ger bättre blås- och tarmkontroll, och att positiv förstärkning med trygghet är nyckeln till en smidig övergång från blöja till potta.Så ett toppenavsnitt är för dig som vill veta mer om hur du kan hjälpa ditt barn till blöjfrihet med enkla, forskningsbaserade metoder!Mer information finner du på https://www.knodd.se/artiklar-kategori/pottraning/Avsnittet är i samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Just nu pågår forskning för att stoppa åldrandet. Men av myndigheter ses inte åldrandet som en sjukdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För tolv år sen satsade sökmotorn Google mycket pengar, mer än 14 miljarder svenska kronor, på att starta ett biotechbolag för att stoppa åldrandet. Men bolaget, som heter Calico, har ännu inte presenterat några resultat.Förespråkarna för längre livslängd i ex Swedish Longevity Cluster lyfter fram att många kliniska studier nu pågår i andra bolag, bland annat kring Skelleftesjukan.- Livet är gott, och döden är något dåligt. Alla politiker borde vilja subventionera läkemedel som stoppar åldrandet, säger Linus Petersson, medgrundare till Swedish Longevity Cluster och som också skrivit boken ”Läkemedel mot åldrande”.Han menar att strävan ska vara att alla celler i kroppen ska likna en 20-årings.Men filosofen vid Uppsala universitet, Karl Ekendahl, undrar vilka som har störst behov att få livet förlängt. Ska lyckliga prioriteras framför deprimerad om livet ska bli längre?- Men för att något ska betraktas som en sjukdom måste det finnas en diagnos. Åldrandet ses som ett naturligt förlopp, och därför ses det inte som en sjukdom, konstaterar professorn i offentlig rätt vid Lunds universitet Titti Mattson.Hör ett samtal om forskning för att bota åldrandet och mänskliga rättigheter i samband med åldrande.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Katarina Sundbergkatarina sundberg@sverigesradio.se