Podcasts about forskning

Man tror næsten ikke, det kan være sandt. Men efter årtiers kamp for ligestilling, MeeToo-debat og diversitetsmål i virksomheder, viser ny forskning, at kvindelige topchefer i langt højere grad ansættes på baggrund af deres smukke udseende end deres mandlige kolleger. Og det er måske ikke engang bevidst. Hør i denne Lyn-analyse, hvad forskerne mener, hvad der kan ligge bag forskelsbehandlingen, og hvad der skal til for at rette op på uligheden. Gæst: Anna Sofie Laue, journalist, Finans. Vært: Mads Ring. Foto: Arkiv/genre.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Lars Karlsson forskar om medellinjesgliom, såsom ponsgliom, dvs obotliga cancer. Idag han berättar om hans forskning med den här grupp sjukdom. Du kan läsa mer om detta ⁠här⁠ eller ⁠här⁠.

Pårørende til kritisk syke står ofte i en svært krevende situasjon, og mange kan utvikle langvarige psykiske plager i etterkant, som angst, depresjon, søvnproblemer og symptomer på komplisert sorg og posttraumatisk stress (PTSD). Denne samlede belastningen betegnes som Post Intensive Care Syndrome – Family (PICS-F). Ved Medisinsk Intensivavdeling (MI) ved Oslo universitetssykehus har de utviklet en egen modell - MI-modellen - for å sikre systematisk støtte og oppfølging av pårørende, gjennom strukturerte sykepleiersamtaler under oppholdet, men også etter utskrivelse (eller pasientens død). Hensikten er å redusere eventuelle senvirkninger gjennom bedre ivaretagelse og oppfølging av pårørende til kritisk syke pasienter.  Solbjørg Watland er intensivsykepleier og PhD-kandidat og skal disputere den16 juni! Sammen med teamet fra Medisinsk intensiv og Avdeling for digital helseforskning ved Oslo Universitetssykehus har hun utviklet MI-modellen. Hør Solbjørg fortelle om hva MI- modellen egentlig innebærer, og hvordan hun mener at man på best mulig måte kan ivareta pårørende i krise. Her finner du mer informasjon om modellen, og mal for oppfølgingssamtale. Ønsker du å vite hvordan du kan ta i bruke MI-modellen, ta kontakt med Solbjørg på e-post: solbjorg@watland.net

Sötningsmedel är ett av de mest omdebatterade ämnena inom kost och hälsa.Vissa menar att de är ett värdefullt verktyg för att minska sockerintaget, medan andra hävdar att de orsakar allt från ökad hunger till cancer och metabola problem.I det här avsnittet gästas vi av Jacob Gudiol för ett djupt samtal om sötningsmedel, socker, forskning och varför så mycket förvirring verkar finnas kring ämnet. Ett av våra mest omfattande samtal hittills där vi försöker skilja vetenskap från spekulation och ge dig verktygen för att själv kunna navigera kostdebatten.----Timestamps:00:00 – Intro09:34 – Dagens ämne och varför Jacob började prata så mycket om det12:39 – Olika typer av sötningsmedel14:30 – Sockeralkoholer: vad är de och hur fungerar de?17:00 – Kan sockeralkoholer ge magproblem?21:05 – Artificiella sötningsmedel och skillnaderna mellan dem31:26 – Finns det forskning som visar att något sötningsmedel är farligt?34:30 – Varför får aspartam mest kritik?44:40 – Lurar sötningsmedel kroppen?48:00 – Hur fungerar olika studietyper? Styrkor och begränsningar1:00:00 – Hur bemöter man påståenden från hälsogurus online?1:06:00 – Är socker farligt?1:09:00 – Sockersötade drycker, sportdryck och hälsa1:17:00 – Vad bör idrottare tänka på när det gäller socker?1:18:00 – Kan man få i sig för mycket fruktos?1:21:48 – Insulinkänslighet och metabol hälsa1:23:50 – Ökar aspartam hungern?1:30:21 – Måste man verkligen optimera hela livet?1:32:00 – Hur förbättrar man människors hälsa på riktigt?1:39:21 – Bör vi införa skatt på sockersötade drycker?1:45:00 – Avslutning-----Köp våra produkter på https://certan.se/Skriv även upp dig på vår VIP-lista och få tips på mailen om hur du på ett smart sätt kan optimera din träning, kost och hälsa. Som prenumerant på VIP-listan är du dessutom vara först på att få reda på när vi fyller på lagret och släpper nya produkter. Skriv upp dig här: https://certan.se/nyhetsbrev/Prenumerera i din favorit-podcast-app:Apple podcast: https://podcasts.apple.com/se/podcast/smartare-fitness-podden/id1515785181Spotify: https://open.spotify.com/show/1tmubjKyiXpvat6jZJJoCsFölj oss:https://www.instagram.com/certan.sehttps://www.tiktok.com/@certan.sehttps://www.facebook.com/certan.se

Länge har rymdforskare och astronauter åkt till Island, men först nu har landet sitt eget rymdforskningsinstitut. Förhoppningen är ökat internationellt samarbete kring rymden - och Arktis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i februari 2026.Islands kombination av kargt klimat och vulkanism har länge gjort landet till en värdefull plats för rymdforskning och träning av astronauter. Daniel Leeb, som leder Islands nyetablerade rymdforskningsinstitut, ser ön som platsen för rymdfarande nationer som vill mer än till månen eller till Mars. Både rymdforskning och forskning om Arktis handlar om miljöer som hela mänskligheten måste ta ansvar för, och om att tillsammans lösa problem med hur man överlever i de mest extrema miljöer.Medverkande: Daniel Leeb/chef för Islands rymdforskningsinstitut, Johan Köhler/avdelningschef forskning och utveckling RymdstyrelsenReporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Hvor gode er vi egentlig på smertebehandling før pasienten når sykehuset? I denne episoden av Sollid & Rehn tar Stephenen Sollid og Marius Rehn tak i et krevende og høyaktuelt tema: hvorfor får mange pasienter fortsatt for lite smertelindring prehospitalt. De diskuterer hvordan praktiske utfordringer, frykt for bivirkninger og en ensidig tilnærming til medikamentbruk bidrar til det som kalles oligonalgesi – og hvorfor en mer offensiv, multimodal strategi kan være nøkkelen til bedre behandling.Episoden dykker også ned i Premifen-studien, publisert i The Lancet, som sammenligner tre metoder for akutt smertelindring i felt. Resultatene peker på inhalert metoksyfluran som et effektivt og brukervennlig alternativ til tradisjonelle løsninger. Hva betyr dette for fremtidens ambulansetjeneste – og hvordan bør nye verktøy tas i bruk i praksis? Her får du både forskningen, refleksjonene og de kliniske perspektivene samlet i én episode.

OSA är en ledningsfråga."Har jag koll på vad som händer där ute när jag fattar de här besluten?"Det är frågan som Lars Lööw, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, vill att landets ledningsgrupper ställer sig. Inte en gång om året på en strategidag. Utan varje gång ett beslut fattas som påverkar de människor som ska omsätta det i praktiken.Det låter enkelt men det sker för sällan.I det här avsnittet av Health for Wealth samtalar jag med Lars Lööw om varför den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – OSA – är mer aktuell än någonsin. Om vad tio år med en föreskrift faktiskt har gett. Och om vad som krävs härnäst – av myndigheter, politiker, ledningsgrupper och de chefer som varje dag försöker göra ett hållbart jobb under förutsättningar som inte alltid är rimliga.Vad siffrorna berättar – och vad de egentligen handlar omÖkningen av sjukfrånvaron i Sverige har en tydlig koppling till psykisk ohälsa och till arbetslivet. Arbetsmiljöverket har, efter en av sina största inspektionsinsatser någonsin – samtliga akutsjukhus i Sverige – kunnat konstatera det som många på golvet länge vetat: ansvaret för OSA har hamnat på fel nivå.Det finns beslut som fattas på en annan nivå. I den högsta ledningen, på tjänstemannanivå och på politisk nivå. Beslut som får avgörande konsekvenser för hur en första linjens chef kan ta sitt ansvar. Och när de förutsättningarna saknas kompenserar chefen, täcker upp, biter ihop – tills det inte går längre.Kunskapen finns. Men når den rätt nivå?OSA-föreskriften fyller tio år. Den innehåller skallkrav som är glasklara: ökad kunskap hos högsta ledningen, tydlig prioritering, befogenheter och stöd, kontinuerlig dialog och systematisk uppföljning. Det är inte vaga ambitioner – det är lag.Ändå ser vi att det inte nått hela vägen.Det finns hälsoekonomiska analysverktyg som kan sätta faktiska siffror på vad bristande förutsättningar kostar. Forskning och kunskapsunderlag finns att hämta. Men kunskapen måste efterfrågas och mötas av ett genuint intresse uppifrån för att göra skillnad.Varför kvinnor drabbas hårdare – och vad det egentligen säger ossDet är kvinnor som dominerar i statistiken över arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetsmiljöverkets egna analyser visar att skillnaden inte ligger mellan kvinnor och män inom samma yrke – den ligger i vilka yrken som toppar listan. Och det är de offentliga tjänsteyrkena, vård, skola och omsorg, som år efter år återfinns längst upp.Det är inte ett individuellt problem som löses med friskvårdsbidrag eller stresshanteringskurser. Det är ett strukturellt problem som kräver strukturella svar – på ledningsnivå och på politisk nivå.Reflektionsfrågor för dig som individVet du vad OSA-föreskriften ställer för krav – och i vilken utsträckning de uppfylls i din vardag? Vad saknas, och vem äger det gapet?Har du formulerat vilka förutsättningar du behöver för att göra ett hållbart och lagenligt jobb – och har du lyft det med din chef?Tänk på ett beslut som nyligen fattades ovanför dig och påverkade din vardag. Tror du att beslutsfattaren hade koll på den effekten – och vad skulle hända om du berättade?Reflektionsfrågor för er som team eller organisationPå vilken nivå fattas egentligen de beslut som formar förutsättningarna för arbetsmiljön hos er – och är det rätt nivå som äger ansvaret?Har er ledningsgrupp tillräcklig kunskap om vad OSA innebär på operativ nivå, och finns det strukturer för att den kunskapen ska nå fram och användas?Lars fråga att ta med: Har vi koll på vad som händer där ute när vi fattar de här besluten? Hur skulle ni svara på den i er ledningsgrupp idag? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Två femtonåringar som tränar lika mycket kan befinna sig på helt olika nivåer fysiskt. Den ena har redan vuxit klart, blivit starkare och snabbare, medan den andra fortfarande väntar på sin utveckling. Forskning visar att tidigt mogna spelare ofta gynnas i urval – inte nödvändigtvis för att de har större talang, utan för att de ligger längre fram i sin fysiska utveckling här och nu. Det gör att spelare som utvecklas senare riskerar att väljas bort för tidigt i selekteringar. I det här avsnittet går vi igenom biologisk mognad och tankarna bakom Future Team – satsningen inom svensk fotboll som ska ge fler spelare tid att utvecklas innan framtida potential avgörs. Hur fungerar det i praktiken, och går det verkligen att identifiera framtida elitspelare genom att se bortom den fysiska utvecklingen?

Forskning i iskerner fra den grønlandske indlandsis er afgørende for at forstå fortidens klima. Ved at analysere isen kan forskerne få viden om, hvor gammel isen er, og hvor varmt det var, den gang Grønland var isfrit. Den forskning har kæmpe betydning for vores viden om indlandsisens afsmeltning og efterfølgende havstigninger i dag. For at transportere sig selv og deres udstyr og proviant op til deres lejr på indlandsisen er forskerne fuldstændig afhængige af amerikansk militær. Amerikanerne er nemlig de eneste i verden med store transportfly, der kan lande på is. I denne udgave af Verden til Forskel taler vi med ph.d.-studerende Lin Alexandra Mortensgaard og iskerneforsker Sune Olander Rasmussen om afhængigheden af det amerikanske militær, og hvordan forskerne har mærket, at Donald Trump igen er præsident i USA. Medvirkende: Lin Alexandra Mortensgaard, ph.d.-studerende på DIIS & Sune Olander Rasmussen, iskerneforsker, logistikansvarlig, lektor på Niels Bohr Instituttet. Tilrettelæggelse, klip og produktion: Marie Barse

Jeg har nylig vært gjest hos Biohacking Girls – podcasten til Monica Øien Dyvi og Alette Sophie Aubert. De har de siste årene markert seg som to av Norges mest profilerte stemmer innen helseoptimalisering, livsstil og biohacking. Gjennom podcasten sin utforsker de alt fra søvn, ernæring, hormoner og stressmestring til teknologi, trening og mental helse. De henter inn leger, forskere, terapeuter og eksperter fra hele verden, drevet av en genuin nysgjerrighet på hva som faktisk påvirker menneskers helse og livskvalitet.Det jeg liker med Monica og Alette, er at de ikke bare er opptatt av kroppen som maskin, men også av mennesket som helhet. Mange av samtalene deres handler egentlig om hvordan vi lever livene våre – hvordan stress, relasjoner, tempo, vaner og tankemønstre former både kropp og sinn. De representerer en slags moderne helseutforskning hvor biologi, psykologi og livsstil møtes i samme rom.Og nettopp det blir også et viktig tema i dagens episode.For denne samtalen handler i stor grad om følelsenes psykologi. Om hvordan mange av oss lever med et ganske begrenset språk for vårt eget indre liv. Vi sier at vi er stresset, slitne eller lei oss, men under disse grove kategoriene skjuler det seg ofte langt mer nyanserte følelsesmessige landskap. Kanskje er det ikke bare stress, men skam, utilstrekkelighet, ambivalens, ensomhet eller en følelse av ikke helt å høre til.I moderne emosjonspsykologi finnes det et begrep som kalles emosjonell granularitet. Det handler om evnen til å skille mellom ulike følelsestilstander med større presisjon og nyanse. Forskning fra blant andre Lisa Feldman Barrett viser at mennesker som har et mer differensiert følelsesspråk, ofte også har bedre emosjonsregulering, større psykologisk fleksibilitet og et mer robust forhold til eget indre liv. Følelser som får språk, blir ofte lettere å forstå, tåle og regulere. Det usynlige blir litt mer synlig.Og kanskje er det nettopp dette mye psykisk helse handler om: å utvikle et rikere indre kart over seg selv.I samtalen kommer vi også inn på noe som fascinerer meg stadig mer: hvordan kunstig intelligens potensielt kan brukes som en refleksjonspartner i møte med eget følelsesliv. Ikke som en erstatning for menneskelige relasjoner eller terapi, men som et verktøy for refleksjon, språk og selvundersøkelse.Jeg har nylig skrevet en lengre fagtekst om utviklingen av en AI-basert refleksjonspartner for psykisk helse, hvor vi utforsker hvordan språk, spørsmål, perspektiver og psykoedukasjon kan bidra til å «utvide det indre rommet» hos mennesker. Et sentralt poeng i dette arbeidet er nettopp at mange psykiske plager ikke bare handler om hva vi føler, men om hvordan vi forstår og fortolker det vi føler. Når vi får nye begreper, metaforer og perspektiver på vårt eget indre liv, skjer det ofte noe viktig: Tankene mister litt av sin absolutte karakter, og følelsene får litt mer plass til å bevege seg.Så denne episoden beveger seg i landskapet mellom kropp og sinn, mellom biohacking og emosjonspsykologi, mellom teknologi og menneskelig erfaring. Den handler om hvordan vi kan komme i bedre kontakt med oss selv – ikke bare gjennom målinger, data og optimalisering, men også gjennom språk, refleksjon og en dypere forståelse av følelsene som beveger seg i oss.Så med det ønsker jeg velkommen til min samtale med Biohacking Girls – Monica Øien Dyvi og Alette Sophie Aubert.Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv?Vil du har en praksis for selvutvikling og hjelp til å dykke ned i ditt eget indre liv?Da kan BeBalanced.ai være noe for deg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är du missnöjd med ditt utseende, speglar dig mycket och kanske till och med överväger en skönhetsoperation? Då kan det va så att du lider av dysmorfofobi, upplevd fulhet. Forskning utförd av OCD-förbundet visar att nästan var femte person som gör skönhetsingrepp lider av diagnosen. Förbundet har därför dragit igång en informationskampanj för att få skönhetskliniker att upptäcka symptomen och avråda från ingrepp. Hur vet man om man själv är drabbad? Går det att bli av med tankarna? Och är det verkligen kirurgens ansvar att sätta stopp för ett ingrepp? Gäst: Jesper Salén, läkare och specialist i allmänmedicin. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: SVT, TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Vad lärde du dig av att leva utomlands? Hör lyssnarna berätta! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att bo eller resa utomlands i månader eller år kan förändra det mesta. Vardagen, identiteten, relationerna och bilden av Sverige. I detta program hör vi om de som varit utomlands en längre tid. Varför du åkte, vad fick dig att stanna, och hur det blev när du kom hem – eller när du insåg att “hemma” kanske är på en annan plats nu.Allt fler rör sig mellan länder för jobb, studier, kärlek, äventyr eller av nödvändighet. Och ibland är det inte själva flytten som är svårast, utan anpassningen: först till det nya landet, och sedan tillbaka igen. Forskning om “kulturchock” beskriver ofta en berg-och-dalbana där känslorna kan svänga över tid, och där en återkomst också kan skapa en omvänd kulturchock, när det som var välbekant plötsligt känns främmande. Om mitt liv utomlands i Karlavagnen med Gerhard StenlundRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar ca klockan 23:07.

Hvordan ser fremtidens diagnostikk i akuttmedisinen ut – og hvilke verktøy gir faktisk bedre pasientbehandling ute i felt? I denne episoden av Akuttjournalen møter vi Fridtjof Heyerdahl til en samtale om utviklingen innen avansert diagnostikk i HEMS. Med utgangspunkt i temaet «Should I stay or should I go?» utforsker vi hvordan ny teknologi kan hjelpe helsepersonell med å ta raskere og mer presise beslutninger – uten at det går på bekostning av tid, klinisk skjønn og behandling.Vi ser nærmere på hvordan kunstig intelligens allerede brukes sammen med ultralyd, hvilke muligheter som ligger i mikrobølgebasert diagnostikk for å oppdage blødninger og slag, og hvilken rolle teknologier som NIRS og transkraniell doppler kan få i fremtidens prehospitale tjenester. Samtidig diskuteres de praktiske og faglige grensene: Når er avansert diagnostikk et nyttig beslutningsverktøy – og når blir det bare enda en dings som tar oppmerksomheten bort fra pasienten?

Västra Aros – dagens Västerås – växte fram vid Svartåns mynning i Mälaren under sent 900-tal. Västra Aros blev en del av ett långväga handelsnätverk och staden skulle med tiden bli ett viktigt administrativt och kyrkligt centrum.Anundshög kom att förstöras – oklart om det handlar om en maktkamp med Gamla Uppsala eller en kristen vrede. Den äldsta skriftliga hänvisningen till Västerås som biskopsstad sker någon gång mellan cirka 1103 och 1120. Detta är ett betalt samarbete med Västerås stad inför 500-års jubileet av Västerås riksdag 1527.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen Andreas Hennius, forskningssamordnare vid Västerås museer. Detta är ett betalt samarbete med Västerås stad inför 500-års jubileet av Västerås riksdag 1527.Relationen mellan Anundshög och det medeltida Västerås är ett tydligt exempel på hur politisk och ekonomisk makt kan flytta och omformas i ett föränderligt landskap. Under järnålderns kulmen var Anundshög ett centralt nav i trakten, men kring 1000-talets slut och 1100-talets början började tyngdpunkten förskjutas mot Svartåns mynning och Västra Aros.Landhöjningen gynnade Västerås mer lättillgängliga hamnläge vid Svartån. Kristnandet skapade samtidigt ett behov av nya administrativa och religiösa strukturer. Västerås blev biskopssäte och domkyrkostad, och därmed etablerades en ny typ av urban auktoritet – annorlunda än den äldre, ättbaserade monumentaliteten vid Anundshög.Anundshög tycks dessutom ha utsatts för omtolkningar i brytningen med kristen medeltid. Trots denna förskjutning tycks Anundshög ha behållit sin roll som tingsplats under lång tid. Medeltida dokument belägger ting på platsen under 1300-talet, vilket antyder att den gamla maktplatsen bevarade en juridisk och symbolisk legitimitet som inte omedelbart kunde ersättas av den framväxande staden.Vid Anundshög reser sig också ett av Västmanlands mest imponerande runstensmonument: Anundshögsstenen, över tre meter hög och rest på 1000-talet. Inskriften lyder: ”Folkvid reste alla dessa stenar efter sin son Heden, Anunds broder. Vred högg runorna.” Stenen fungerar som både vägmarkering och minnesmärke – ett budskap riktat till resenären: se, förstå och minns.Namnet ”Anund” kan ha burit särskild prestige i bygden. Om det syftar på en samtida storman eller lokal makthavare blir runstenen mer än ett gravminne: den blir också en markering av rang, nätverk och tillhörighet. Ändå är Anundshögs kanske mest avslöjande drag dess seglivade funktion som tingsplats. Västerås kunde ta över handel, biskop och administration – men rättens ritualer och landskapets symboliska centrum var trögflyttade. Ting hölls där man ansåg att ting ”alltid” hållits: vid storhögarna, där minnet av ordning och förfäder satt i marken.Samtidigt tog Västerås steg mot att bli tydlig stiftsstad under 1100-talet. Makt började kanaliseras genom kyrkliga och urbana strukturer snarare än genom ätter, gravmonument och processionslandskap – men i skuggan av Anundshög levde den äldre platsens auktoritet vidare.De klassiska årtalen – Lindisfarne 793 och Stamford Bridge 1066 – riskerar att dölja de långsamma processerna bakom det som ofta kallas ”vikingafenomenet”. Forskning betonar i dag brytningen mellan vendeltid och vikingatid och hur mycket av det som syns tydligt under 800-talet byggs upp tidigare, i organisation, kontakter och krigarkultur. Uppsala universitets långsiktiga forskningsprojekt Vikingafenomenet är ett tydligt exempel på hur fokus allt oftare flyttas mot förhistoria och framväxt.Bild: Västerås stads sigill (belagt 1307) med Mariamonogram, troligen ”AM” för Ave Maria, som senare blev kärnan i stadens vapen. Foto: Okänd. Bild ur Bo Annuswer (red.), Västerås: 1000 år i centrum (1990). Licens: ej angiven, via Kulturarv Västmanland.Musik: Medieval World Video Game av Aparat Blue, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tager man alt vægten på igen, efter man stopper med vægttabsmedicin?Det korte svar er ja, ifølge et nyt stort studie.Så er det bare dømt til at fejle? Nej, men der er nogle meget vigtige ting at være opmærksom på, hvis du vil holde vægttabet.Lyt til denne episode og få en update på hvad forskningen viser om vægttabsmedicin.Få en helt uforpligtende snak om personlig træning i hele landet:https://styrkmig.dk/booking/Bliv medlem af Træningstimens gruppe på FB, og få svar på dine spørgsmål om træning og kost:https://www.facebook.com/groups/traeningstimenSHOWNOTES:Det nye studie: https://www.bmj.com/content/392/bmj-2025-085304Sundhedsstyrelsen: https://www.sst.dk/vidensbase/ansvarlig-medicinering/vaegttabsmedicin/spoergsmaal-og-svar-om-wegovyMenno Henselmans: https://www.instagram.com/p/DWjSjz5lkGb/?img_index=1Videnskab.dk: https://videnskab.dk/krop-sundhed/efter-slankemedicin-man-tager-vaegten-paa-igen-meget-hurtigere-end-efter-en-traditionel-kur/

I denne episoden av Sollid&Rehn diskuterer Stephen Sollid og Marius Rehn betydningen av internasjonal erfaringsutveksling som en sentral drivkraft for utvikling i prehospital akuttmedisin og luftambulansetjenesten. Med utgangspunkt i egne erfaringer fra studiebesøk, forskning og klinisk arbeid i utlandet, problematiserer de en mulig norsk selvtilfredshet og understreker behovet for kontinuerlig ekstern kalibrering av praksis. Episoden belyser særlig hvordan andre land har kommet lengre innen datainfrastruktur, systematisk kvalitetsmåling og operativ analyse, og hvordan dette muliggjør bedre dokumentasjon av både klinisk effekt og ressursbruk.I episoden drøfter de også forskjeller i systemorganisering, med særlig fokus på integrasjon av helikopter- og flyressurser, hvor internasjonale modeller – blant annet fra Australia – trekkes frem som mer koordinerte og potensielt mer effektive enn den norske. Samtalen løfter også frem betydningen av internasjonale fagnettverk som arenaer for kunnskapsutveksling og multisenterforskning, og understreker at reell læring forutsetter faglig ydmykhet, kulturell forståelse og gjensidighet. Episoden argumenterer samlet for at styrket internasjonalt samarbeid er en forutsetning for videre utvikling, innovasjon og kvalitet i prehospitale tjenester.

Nazistledaren Heinrich Himmlers (1900–1945) intresse för germansk rasmystik gav honom ett särskilt engagemang för Sverige, där han trodde sig kunna finna ariernas ursprung. Inom SS finansierades arkeologiskt färgade expeditioner till Bohuslän – bland annat kring Tanums hällristningar – i syfte att “bevisa” en uråldrig germansk kulturgrund.Himmler var Reichsführer-SS och blev 1936 även chef för den tyska polisen (Chef der Deutschen Polizei). Säkerhetstjänsten SD (Sicherheitsdienst) leddes däremot operativt av Reinhard Heydrich, men Himmler stod över organisationen genom SS-maktapparaten och den samlade polis- och säkerhetsstrukturen.I denan repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lennart Westberg, aktuell med boken Himmlers Sverige – Visioner och verklighet (Historiska Media).Som SS-chef var Himmler en av huvudarkitekterna bakom Förintelsen och den nazistiska terrorstaten. Under hans ledning växte SS explosionsartat och blev en politisk maktfaktor som gav honom stort handlingsutrymme. År 1933 var han med och etablerade koncentrationslägret Dachau, som kom att fungera som ett slags modell för lägersystemet.Redan 1935 initierade Himmler organisationen Ahnenerbe, vars uppgift var att med skenbart “vetenskapliga” metoder ta fram belägg för germanernas påstått ärofyllda förflutna och rasmässiga överlägsenhet. Forskning och propaganda flätades samman för att legitimera erövringskrig och avhumanisering av judar och andra grupper som nazisterna stämplade som mindervärdiga.I Himmlers föreställningsvärld utgjorde Sverige ett kärnland för den “germanska rasen”. Därför fick landet en roll i hans visioner om ett framtida storgermanskt maktblock i Nord- och Västeuropa. För att omsätta idéerna i praktik försökte SS bygga nätverk i Sverige. Enligt Westberg handlade det om påverkan, värvning och kontakter i miljöer som polis, läkarkår, jordbrukets intresseorganisationer och bland svenska frivilliga till Waffen-SS. Tanken var att krigsvana frivilliga skulle kunna bli lokala maktbärare i ett framtida “Storgermanien”.Himmler beordrade 1940 uppbyggnaden av ett nätverk av underrättelse- och säkerhetsfunktioner kopplade till Sipo/SD med syfte att samla information och påverka utvecklingen i Sverige – bland annat för att bevaka att landet inte närmade sig de allierade.Bild: Riksfürern för SS, Heinrich Himmler, besöker koncentrationslägret Dachhaus 1936, Bundesarchiv, Bild 152-11-12 / CC-BY-SA 3.0, Wikipedia, Public Domain.Musik: SS Machiert in Feindesland, SS kampsång under andra världskriget,Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visste du at skeiv ensomhet faktisk er en ting? Men... hva er egentlig skeiv ensomhet, og er det annerledes enn «typisk» ensomhet? Hvordan kan det utspille seg? Hvordan motvirker man skeiv ensomhet, og er det noen som kan hjelpe deg?Tja, du må nesten høre på denne episoden for å få svar på disse spørsmålene. Med mindre du vil undersøke temaet på egenhånd da, naturligvis, men da går du glipp av historier fra virkeligheten som du ikke kan finne noe annet sted enn i akkurat denne episoden! Men et lite hint til «er det noen som kan hjelpe meg?»-delen: den informasjonen finner du også i denne episodebeskrivelsen (rett under dette avsnittet)

Skiftende forfattere fra alle hjørner af almen medicin giver deres bud på det, som binder os sammen og er fundamentet for vores speciales udvikling. Fra den spæde start for over 50 år siden og til i dag. Og hvad mon fremtiden bringer?Denne artikeloplæsning er nr. 3 i temaserien, som bringes i Practicus.Artiklen kan læses i Practicus 278, som udkom i april 2026. Forfattere: Niels Kristian Kjær, Dorthe Ejg Jarbøl, Helle Ibsen og Jesper LykkegaardOplæser: FYAM-redaktør Solvej Videbæk Bueno.

Episodehjemmeside: https://www.krlepodden.com/episoder3/2026/4/24/krle-mter-ki-2-try Alt vi kan: https://open.spotify.com/show/303LHCfDzJFozVe6Cf5A4V Try: https://try.no/ Musikk av Lee Rosevere (http://freemusicarchive.org/music/Lee_Rosevere/): «Introducing the Pre-roll» http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/

I detta avsnitt samtalar vi med Ulrika Sjöberg om hur vetenskap och andlighet kan mötas och berika varandra. Vi fördjupar oss i frågor kring energi, tid och medvetandets natur, och utforskar hur dessa perspektiv kan förstås både ur ett vetenskapligt och ett andligt synsätt. Vi berör även djurkommunikation och Ulrikas arbete med att kanalisera boken "Lyssna – en bok av hästar för människor", samt vad denna process innebär och förmedlar.Hemsida: ⁠⁠⁠www.mithera.se⁠⁠⁠Blogg: ⁠⁠⁠blogg.mithera.se⁠

Rachel Mohlin låter sina imitationer dissekeras på KTH. Hon och röstprofessorn Johan Sundberg tar reda på vad som rent vetenskapligt sker när hon härmar andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad sker egentligen i kroppen – och i datorns kurvor – när en imitatör blir någon annan? På KTH samarbetar skådespelaren och imitatören Rachel Mohlin med 90-årige röstforskaren Johan Sundberg för att vetenskapligt granska vad som händer när hon härmar till exempel Anna Anka, Gudrun Schyman eller Gunnar Strömmer.I studien jämförs originalröster, imitationer och Rachel Mohlins neutrala röst. Med akustiska analyser syns hur energin i olika frekvenser förändras när hon “ställer om” sin röst – till exempel genom att närma sig Anna Ankas mer högfrekventa och ivriga klang.16 april firas Världsröstdagen, och Rachel Mohlin och Johan Sundberg kommer att prata om sin forskning vid ett evenemang i Stockholm den 19 april.Reporter/programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Wow! Vilket avsnitt. Vi lärde oss en hel del och det tror vi att ni också kommer att göra. Vi snackar födande, IVOs häxjakt på hembarnmorskor och framförallt Forskning med stort F. Idag är det viktigare än någonsin att vara källkritisk och vår gäst Malin Dufour hjälper oss att förstå forskningsläget kring födande och beslutsfattandet kring hemfödslar ännu lite bättre. Snart är hon klar med en hemsida som skall kunna informera människor om hur hemfödslar fungerar i Sverige, vad forskningen säger om det och konkret hur en kan gå tillväga om en önskar föda hemma. Länk kommer i beskrivningen när sidan är klar. Tills dess får ni njuta av detta fullmatade avsnitt. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Snällhet är det kanske det mest underskattade vi har? Och kanske också det mest attraktiva?Björn Hedensjö, psykolog, föreläsare och författare, berättar varför snällhet inte bara gör oss lyckligare utan också mer attraktiva. Forskning visar att snällhet är den egenskap som värderas högst hos en långsiktig partner. Vi pratar om helpers high och varför vi mår bra av att ge, men också om hur man kan vara både snäll och tuff på samma gång. För att ställa krav kan också vara ett sätt att bry sig.

Forskning visar att vår mage påverkar oss fysiskt och psykiskt mer än man trott. Små, enkla förändringar i vardagen kan göra stor skillnad. Med sitt eget privatliv som redskap har Amelia Adamo utmanat fördomar och slagit hål på myter om äldre.

I veckans avsnitt dyker vi ner i glycerol – en ofta bortglömd molekyl med potentiella effekter på vätskebalans och prestation. Vi går igenom vad glycerol är, hur det fungerar i kroppen och varför det kan användas för så kallad hyperhydrering. Du får också höra vad forskningen säger, vilka doser som krävs och varför det sällan är en "game changer" för de flesta. Vi diskuterar praktiska scenarion där det faktiskt kan ge effekt, som i värme eller vid begränsad tillgång till vätska. Dessutom lyfter vi biverkningar, begränsningar och smarta sätt att testa det i träning och tävling.     Tidsschema:   00:00 Intro 00:40 Vad glycerol är & funktion i kroppen 01:17 Vattenbindning & praktiska exempel 02:01 Glycerol i metabolism & vätskeretention 04:04 Glycerol som tillskott & användningsområde 05:01 Kroppens vätskereglering 05:28 Dosering, intag & praktiska upplägg 07:00 Begränsningar & när det inte funkar 09:03 Forskning & hyperhydrering 10:18 Tävlingsperspektiv & varför det sällan behövs 13:05 Biverkningar, magproblem & dopingbakgrund 15:04 Praktiska case: kissnödighet & prestation 20:02 Slutsatser & när det kan vara relevant 22:04 Praktiska tips för träning & tävling  För detta avsnittet finns en artikel! https://www.presteramera.com/?p=23564       Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Ensomhet er ikke bare en ubehagelig subjektiv følelse – det er en alvorlig helsetrussel. Forskning de siste tiårene har dokumentert at kronisk ensomhet kan være mer skadelig for helsen enn røyking, overvekt og alkoholmisbruk (Holt-Lunstad et al., 2010). Den tidligere amerikanske helserådgiveren, Vivek Murthy, beskriver i boken Together (2020) ensomhet som en «folkehelseepidemi». I dagens samfunn rapporterer millioner av mennesker at de føler seg sosialt isolerte, til tross for konstant digital tilkobling. Hvordan har vi kommet hit, og hvilke konsekvenser har denne relasjonelle frakoblingen for individ og samfunn? Velkommen til en av de viktigste episodene her på SinnSyn. Vi skal dykke ned i den skjulte ensomhetens psykologi og forstå våre fysiske og psykiske utfordringer gjennom en linse som avdekker årsaksforhold de fleste av oss ikke tenker på.Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv?Vil du har en praksis for selvutvikling og hjelp til å dykke ned i ditt eget indre liv?Da kan BeBalanced.ai være noe for deg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Referencer:https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41531867/https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41845575/https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41568519/https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40789979/https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38418482/https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41661604/https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41905364/ 

Forskning viser at arbeidsglede henger tett sammen med livskvalitet, og dermed er det også et viktig tema i et større samfunnsperspektiv. Likevel blir arbeidsglede ofte behandlet som noe diffust og tilfeldig, snarere enn noe som kan forstås, påvirkes og utvikles systematisk.I denne episoden gir Karoline M. Hofslett Kopperud, førsteamanuensis på BIs institutt for ledelse og organisasjon, innsikt i forskningen bak arbeidsglede og deler sine best råd for hvordan du som leder, organisasjonen, eller deg som enkeltperson kan legge til rette for motivasjon og mening på jobb.BI Innsikt er en podkast fra Handelshøyskolen BI hvor vi snakker med eksperter for å gi deg en bedre forståelse av det som preger nyhetsbildet og samfunnet. Denne episoden ble moderert av Veronica Turnage i kommunikasjonsavdelingen ved BI og produsert av Sebastian Aasen ved BIs læringssenter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva gjør en sosial entrepenør? Og hva skjer når en mental trener bestemmer seg for at alle barn skal få muligheten til å vokse opp med god selvfølelse?I denne episoden snakker Jeanette Sleveland med Birgit Semundseth, grunnleggeren av Barnas Plattform. Selskapet tilbyr et program basert på fire enkle verktøy som styrker barns selvfølelse og selvtillit. En idé for 20 år siden har vokst til et nasjonalt folkehelseprosjekt som har vært tilbudt i 60+ norske kommuner samt i aktiv krigssone i Ukraina!I denne samtalen snakker vi om:Hva er sosial entrepenørskap — og hvordan skiller det seg fra vanlig gründervirksomhet?Hva var driverne som fikk Birgit til å vie livet sitt til barns psykiske helse?Hvordan bygger man noe som faktisk når mennesker og gjør en forskjell?Forskning og forskningssamarbeid på det du tror på.Hva kan coacher og mentaltrenere lære av hennes tilnærming?Barns psykiske helse i Norge — og rollen sosiale entrepenører spillerDenne episoden er for deg som:Er coach, mentor eller jobber med menneskers utviklingEr forelder og ønsker konkrete verktøy for barns selvfølelseVurderer å starte noe eget med samfunnsmessig formålEr opptatt av barns psykiske helse og forebyggende helsearbeidØnsker å høre om en inspirerende forretninghistorie bygget fra hjertetLenker:Barnas Plattform: https://www.barnasplattform.no/Birgit Semundseth: birgit@mentalskolen.noSjekk https://www.mentalskolen.no for info om vår coachutdanning og våre kurs. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva er nytt innen forskning på revmatiske bindevevssykdommer, og hva er gode råd for deg som lever med Sjøgrens sykdom, systemisk sklerose, lupus eller annen revmatisk bindevevssykdom? Revmapodden har to av Norges mest erfarne revmatologer på besøk til å hjelpe til å svare på disse spørsmålene, nemlig revmatolog Øyvind Midtvedt og Dr. Ragnar Gunnarsson fra Rikshospitalet – Oslo universitetssykehus.

I veckans avsnitt gästas vi av forskaren och elitlöparen Jonatan Fridolfsson, som delar med sig av både sin idrottsliga resa och sin forskning. Det blir ett lååångt avsnitt där vi pratar om skillnader mellan bana och trail, samt vad som faktiskt krävs för att prestera på längre distanser. Samtalet går vidare in på energiintag, utrustning och strategier för uthållighet. Jonatan berättar också om sin forskning kring fysisk aktivitet och hur den mäts i stora studier. Vi diskuterar vad som egentligen krävs för att förbättra hälsa och hur kondition och livsstil påverkas över tid.   Tidsschema: 00:00 Intro & presentation   02:10 Gäst välkomnas & snack om intro 05:00 Bakgrund: löpning & forskning 10:00 Trail vs bana & prestation 15:00 Energi, utrustning & strategi 20:00 Forskning: fysisk aktivitet 30:00 Hur aktivitet mäts (accelerometrar) 40:00 Rekommendationer & intensitet 50:00 Kondition, åldrande & vikt 60:00 Slutsatser & praktiska insikter   Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Ljugande babybossar, Linneas slotts-porr och gaslightade katter Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Kungen kunde ha mördats under Brannes skydd. Hela listan på: Ser jag DET en gång till så vet jag inte vad jag gör. Hur ser framtiden ut för Liberalerna med Simona Mohamsson efter deras kaosartade landsmöte? Vår politikreporter Emilia Aro reder ut. P3 Nyheters Matilda Rånge rapporterar om att börsen kan se sin mardrömsdag efter Trumps uttalande om Hormuzsundet och att ny forskning visar att bebisar kan ljuga för sina föräldrar innan de ens börjat prata. Det går inte att förklara sommartid för en ko och DINKWAD:s är en ny folkgrupp. Star Wars-sporten LUDO är en riktig sport med seriös ljussvärdsfäktning. Vår nyvärvade kollega Peter Jihde kommer ut som paragrafryttaren Ove och vi tar reda på hans lista av hat-objekt.Tidpunkter i avsnittet:12.03 Nyhetsfördjupning: Börsens mardrömsdag efter Trumps uttalande om Hormuzsundet.16.13 Hur ser framtiden ut för Liberalerna?37.49 Nyhetsfördjupning: Forskning fastslår att spädbarn ljuger för sina föräldrar.01.01.55 Peter Jihde.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: Branne Pavlovic och Linnea Wikblad.

Tre raringer fekter med faktafortellinger. Historien om prestisjeuniversitet, tallerkenstørrelser og tvilsom forskningspraksis. Hvorfor encellede organismer er bedre enn flercellede organismer. Og lufting av ryggraden.Raringer:Marit Simonsen (@hugsandscience),Jan-Ole Hesselberg (@johesselberg),Andreas Wahl (@andreas__wahl)

Forskning visar hur man skulle kunna förtäta städer utan att buller och föroreningar ökar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Städerna växer och många städer brottas med förtätningsprojekt. Hur ska man kunna bygga fler bostäder utan att nagga grönområden i kanten, bugga för nära bilvägar eller andra sätt som kan öka ohälsan i staden.Nu visar ett projekt från Lunds universitet, att det kan gå om man prioriterar ner biltrafiken och i stället satsar mer på kollektivtrafik, cykling och gångtrafik. Och bygger på höjden för att inte ta för mycket av det gröna. I projektet fick forskarna göra en sorts drömscenarier av några bostadsområden där det redan fanns långt gångna planer på hur områdena ska kunna förtätas. Och de kunde i sina beräkningar bl a visa på tydliga minskningar i hur många som skulle bli störda av buller, och sova dåligt på nätterna, om man i stället byggde enligt deras idéer.Medverkande: Ebba Malmqvist, Anna Boudin och Kristoffer Mattisson, Lunds universitet Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Sverige var en gång ett samhälle med unikt hög tillit men det har förändrats. Forskning visar det som alla vet intuitivt, att en homogen befolkning är en nödvändig beståndsdel för hög tillit. Men det finns mer. Vi diskuterar vad som behövs för att skapa det igen. Staten försöker ersätta den naturliga tilliten med substitut som medborgarskap, pass och diskrimineringsförbud. Även andra ämnen, som kredit, hänger ihop med tillit.https://fof.se/artikel/sveriges-unika-tillit-sjunker-kan-man-lita-pa-folk Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvornår er noget sund fornuft og hvornår er det slankekursmentaliten i nye klæder? Hvis du har haft et forstyrret forhold til mad, krop eller sundhed, kan det være overraskende svært at kende forskel på netop det. For tanker som “Jeg vil bare lave en realistisk livsstilsændring”, “Jeg er ikke på kur, jeg vil bare spise mere fornuftigt”, “Det handler om sundhed, ikke om min krop” eller "Jeg ved godt jeg ikke skal tabe mig 20 kilo, men jeg vil bare gerne tabe 3-5 kilo" lyder jo umiddelbart fornuftige nok, men kommer de egentlig fra sund fornuft eller kontrol, det er det, der kan være svært at skelne mellem. Så i denne episode dykker jeg ned i, hvordan du egentlig kan kende forskel. Med inspiration fra dialektisk adfærdsterapi (DAT) taler jeg om, hvordan vi kan lære at skelne mellem dømmende, kontrollerende tanker og et mere neutralt, fleksibelt og realistisk sundhedsfokus. Episoden handler ikke om at tage afstand til vægttab eller det at ville øge sundheden. Den handler derimod om at skifte fokus fra sort/hvid-tænkning og hen imod både/og-tænkning.I episoden kommer jeg blandt andet ind på:Hvad slankekursmentalitet egentlig erHvordan vi kan se slankekursmentaliteten som et kognitivt og emotionelt mønsterHvorfor slankekursmentalitet ofte føles “rigtig”, selv når den skaber mere stress end roHvordan sort/hvid-tænkning og selvkritik hænger sammen med følelsesreguleringForskellen på fakta, fortolkning og følelsesbaserede konklusionerHvordan mindfulness kan hjælpe dig med at opdage en tanke, før du adlyder denHvad sund fornuft er og hvorfor sundhed ikke behøver være enten kontrol eller kaosSom afslutning guider jeg dig gennem en kort øvelse, hvor du kan undersøge en konkret tanke om mad, krop eller sundhed og øve dig i at møde den med mere opmærksomhed, neutralitet og venlig opmærksomhed. Forskning peger på, at hvis man gang på gang iagttager og beskrier sine følelser præcist og lærer at møde sig selv i dem, bliver det for hver gang lettere og mindre psykisk belastende at mærke efter (1).Det betyder ikke kun noget hvad vi siger til os selv, men også hvordan vi siger det. Bruger vi en kærlig, mild og rolig tone overfor os selv, fremfor en hård og dømmende tone, vil det kunne aktivere det beroligende system 2).Invalidering af følelser kan aktivere trusselssystemet og kan derigennem aktivere uønskede strategier (3).Intuitiv spisning, som er en modpol til slankekursmentaliteten, er uafhængigt af vægttab forbundet med at have følgende effekter: sænket blodtryk, forbedret blodlipidfordeling, modvirker yoyo-vægt, modvirker overspisninger, øget indtag af frugt og grønt, større grad af nydelsesfuld spisning, fald i energiindtag og mindsker forstyrret spiseadfærd (4,5,6).I et studie der undersøgte 372 mænd- og kvinders spisemønstre fandt man, at rigide og kontrollerede spisemønstre, der var forbundet med dikotomisk tænkning (sort/hvid tænkning), også var forbundet med øget kropsutilfredshed (7).Det ser ud til at en "alt eller intet” mentalitet i forhold til kost, og overskridelse af egne kostregler, midlertidig kan føre til opgivelse af diæten (kontrollen) og overspisninger (8).En prospektiv undersøgelse med vægtforøgere, vedligeholdere og personer med sund vægt, identificerede at dikotom tænkning var en af ​​de bedre forudsigere for vægtgenvinding ved fedme (9).Kilder: 1: C. Aaen (2019) "Lev med dine følelseri" s. 37-382: C. Irons (2019) "Difficult emotions - using compassion focused therapy" s. 1383: C. Irons (2019) "Difficult emotions - using compassion focused therapy" s. 2334: Dyke NV, Drinkwater EJ. Relationship between intuitive eating and health Indicators: literature review. 2013 Public Health Nutrition5: Schefer JT, Magnuson AB. A review of Interventions that Promote Eating by Internal Cues. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics. May 20146: Ulian MD, Aburad L, Oliveria da Siliva MS, Poppe ACM, Sabatini F, Perez I, Gualano B, Benatti FB, Pinto AJ, Roble OJ, Sato de Morais P, Unsain RF, Scaglisi FB. Effects of health at every size interventions on health-related outsomes of people with overweight and obesity: a systematic review. Obesity Reviews 20187: J. Linardon & S. Mitchell: Eating Behaviors 2017, p. 1-22: Rigid dietary control, flexible dietary control, and intuitive eating: Evidence for their differential relationship to disordered eating and body image concerns.8: A. Palascha et al.: Journal of Health Psychology2015 p. 638–648: How does thinking in Black and White terms relate to eating behavior and weight regain?9: Byrne SM, Cooper Z and Fairburn CG (2004) Psychological predictors of weight regain in obesity. Behaviour Research and Therapy

Länge har rymdforskare och astronauter åkt till Island, men först nu har landet sitt eget rymdforskningsinstitut. Förhoppningen är ökat internationellt samarbete kring rymden - och Arktis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Islands kombination av kargt klimat och vulkanism har länge gjort landet till en värdefull plats för rymdforskning och träning av astronauter. Daniel Leeb, som leder Islands nyetablerade rymdforskningsinstitut, ser ön som platsen för rymdfarande nationer som vill mer än till månen eller till Mars. Både rymdforskning och forskning om Arktis handlar om miljöer som hela mänskligheten måste ta ansvar för, och om att tillsammans lösa problem med hur man överlever i de mest extrema miljöer.Medverkande: Daniel Leeb/chef för Islands rymdforskningsinstitut, Johan Köhler/avdelningschef forskning och utveckling RymdstyrelsenReporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I denne episoden snakker jeg med lege, forsker og professor Mette Kalager om alt i fra pandemi til screeningprogrammer og helsesystemet vårt.Mette har i mange år vært en tydelig stemme i norsk helsedebatt, blant annet gjennom covid pandemien og sin forskning på kreftscreening og overdiagnostikk.I samtalen utforsker vi blant annet:Forskningen bak screeningprogrammene og hva det betyr for deg.Hva det koster å stille kritiske spørsmål.Hva kunnskapsbasert medisin egentlig er, og hvorfor den hviler på tre like viktige pilarer.Hva vi lærte under covidpandemien og hva vi kan gjøre annerledes i fremtiden.Hvem som faktisk kan skape endring i helsesystemet, og hva det krever å bruke stemmen sin.Hva Mette selv gjør for egen helse, og hva som betyr mest i det store og hele.For mer fra Kalager:Kliniskeffekt forskning UiO (https://www.med.uio.no/helsam/forskning/grupper/klinisk-effektforskning/)Tusen takk til Northern Playground som gjør det mulig for meg å drive denne podcasten. Du kan nå få 10 prosent rabatt hos Northern Playground ved å bruke rabattkode Legeromlivet10.Ønsker deg en fin uke!AnnetteFølg meg gjerne på:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Er forskningen fri?Kjønnspolitisk debatt påvirker hva det forskes på og hvordan. Et eksempel er debatten om «guttekrisen», som blant annet handler om gutters problemer i dagens skolesystem. Hvordan har forskningen forholdt seg til denne debatten? Og hvordan forholder debatten seg til forskningen? Hvordan kan vi best forstå forholdet mellom forskning og politikk?Cathrine Holst er professor i vitenskapsteori og demokrati ved Universitetet i Oslo og forfatter av boka Hva er feminisme. Hun studerer forholdet mellom fag og politikk, og har blant annet undersøkt debatten om «guttekrisen». Holst er leder for forskergruppen Vitenskap og demokrati og forskningsprosjektet Eksperters innflytelse på politikken, og er tilknyttet CORE – Senter for likestillingsforskning.I dette foredraget belyser Holst hvordan kjønnspolitisk debatt påvirker forskningen, både i utlandet og i Norge, og konsekvensene dette har for den akademiske friheten.Arrangementet inngikk i foredragsserien «Er forskningen fri?», som ble arrangert høsten 2025 og undersøkte økende press på akademisk ytringsfrihet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jakten på medvetandet har hamnat högt på agendan. Vi känner att vi har ett, men vi vet inte hur det uppstår. Vad händer om vi hittar en förklaring? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen skapade forskaren Maria Strömme rubriker när hon med hjälp av fysiken lanserade en hypotes om att medvetandet är grunden för allt. Genom historien har människan sökt svaret på medvetandets essens och ursprung. För 2500 år sedan ansåg Hippokrates att det satt i hjärnan medan Aristoteles höll på hjärtat. 1600-tals filosofen Descartes hävdade att själen var skild från kroppen. Sedan dess har vetenskapen gjort enorma framsteg, men den materiella världens förklaringsmodell bygger på att man plockar bort medvetandet, eftersom vetenskapen inte har några svar på subjektiva upplevelser. AI:s utveckling har också satt fokus på vad som kännetecknar medvetandet. Har vi på något avgörande sätt kommit längre i jakten på vad medvetandet är? Det finns olika förklaringsmodeller för att förklara medvetandet. En teori är att medvetande finns i all materia, i minsta atom och grässtrå. En att medvetandet är grunden till allt och vi är alla del av samma medvetande. En annan att det är en process i hjärnan. Och så finns de som menar att känslan av medvetande bara är en villfarelse. Vad skulle det betyda om vi får en lösning på medvetandets gåta? Hur skulle det påverka synen på människan? Medverkande: Helena Granström författare med bakgrund som fysiker och matematiker, aktuell med boken Verklighetens död, Pär Sundström, professor i filosofi vid Umeå universitet och Per Snaprud, vetenskapsjournalist och redaktör på Forskning och framsteg och författare till boken Medvetandets återkomst - om hjärnan, kroppen och universum.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Bok: Meningen med universum - argument för ett kosmiskt syfte - Philip GoffNytt sinne:Bälte som vibrerar mot jordens nordpolArtikel om bältetArtikel:Wild geese do not increase flight behaviour prior to migration

Hver tredje dansker på 18 år har på et tidspunkt gået med selvmordstanker – og hver femte af os er pårørende til en, som har forsøgt selvmord. De seneste 20 år har antallet af selvmord i Danmark ligget på det samme niveau på lige under 600 om året – så noget skal vi gøre. Vi har længe vidst, at offentlig omtale af selvmord kan få antallet af selvmordsforsøg til at stige. Lige siden Goethes roman ’Den unge Werthers lidelser’ i 1774 udløste en bølge af selvmord. Derfor har medierne prøvet at begrænse omtalen. Men nu viser forskning, at der er måder at tale om selvmord på, som kan have den stik modsatte effekt og ligefrem få antallet af selvmordsforsøg til at falde. Og det er ikke kun medierne, der kan hjælpe med til, at flere søger og får hjælp i stedet for at tage deres eget liv – det fortæller Politikens Emilie Stein om i dagens afsnit af ’Du lytter til Politiken’.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi har vendt det sidste blad i den gamle kalender, og nu tager vi hul på et nyt. Det er nu, mange af os sætter mål, og nytåret er faktisk et rigtig godt tidspunkt for nye mål. Nytår og andre tidsmæssige milepæle som f.eks. fødselsdage, den første dag i hver måned og mandage giver os ekstra motivation til at gøre noget nyt.Forskning fra bla. Katy Milkman i "the fresh start effect" peger på, at vi er mere motiverede til at foretage positive ændringer på disse tidspunkter. Problemet er selvfølgelig, at det ikke er nok at sætte et mål. Vi skal også nå det, og det er sværere end som så. Derfor er der mange planer, der kuldsejler allerede her i januar.Det er visse ting, der gør det svært for at os ændre vaner og opnå vigtige mål. Og i dag taler jeg om 4 af de vigtigste ting, der forhindrer dig i at nå dine mål, og det er: SelvkritikModstandImpulsivitetGlemsomhedI podcasten i dag taler jeg om, hvad psykologien peger på, kan hjælpe dig med at overvinde de forhindringer og komme i mål med de ting, du gerne vil ændre, nye vaner, du gerne vil implementere eller udfordringer, du gerne vil stille dig selv her i 2026.I podcasten nævner jeg min netop afholdte nytårsworkshop (tilgængelig til 15.1.): Her er link til optagelsen af nytårsworkshoppenJeg nævner også Louise Hays bog: Trust Life, som inspirerede mig til at lave mit årsforløb "Daglig Ro"Jeg nævner også mit årsforløb Daglig Ro, som du kan læse mere om her: Mere om Daglig Ro

Det har vært et "dumt" år på mange måter, men dagens episode tar muligens kaka. "Forskning" viser nemlig at vann kan føle og at 1 ganger 1 naturligvis blir 2. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nobelpristagaren Fred Ramsdell visar hur regulatoriska T-celler kan bli nyckeln till framtidens behandlingar av autoimmuna sjukdomar och svåra tumörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Regulatoriska T-celler står i centrum för Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025. Fred Ramsdell, som är med och delar på priset, berättar om hur en slumpmässig mutation i en särskild sorts labbmöss blev startpunkten för forskning som nu förändrar synen på immunförsvaret.Genom att förstå hur dessa celler fungerar öppnas möjligheter att bromsa autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism, Crohns sjukdom och MS – och samtidigt utveckla strategier mot cancer. Grundforskning på möss, grodor och zebrafiskar har lett till terapier som kan återställa balansen i immunsystemet.Ramsdell beskriver också utmaningen med tumörer som utnyttjar samma mekanismer för att undgå kroppens försvar, och varför forskare nu letar efter sätt att målinriktat och selektivt påverka dessa celler. Han reflekterar över hur bristande tillit till vetenskap hotar framtida framsteg och varför kommunikationen mellan forskare och allmänhet är avgörande.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Søvn er en fundamental fysiologisk prosess, men også en essensiell komponent for psykisk helse. Forskning viser at søvnens kvalitet og kvantitet er tett koblet til emosjonell regulering, kognitiv funksjon og mental helse. Likevel er søvnproblemer en epidemi i vår moderne kultur. Forståelsen av hvorfor dette skjer, og hvorfor vi ofte unnlater å ta enkle grep for å forbedre søvnen vår, kan også gi innsikt i bredere implementeringsproblemer knyttet til fysisk og psykisk helse. Her er det et iøynefallende paradoks som gjør seg gjeldende på mange områder av livet: Vi vet hva som er bra for oss, men vi gjør det ikke. Dette gjelder domener som kosthold, trening, søvn og andre områder av livet som kunne gitt ganske gode helsegevinster med ganske små justeringer eller tiltak. I dagens episode skal jeg først og fremst snakke om hvorfor søvn er så viktig, og jeg vil gi deg en enkel og grei oppskrift på bedre søvn i løpet av 7 tiltak gjennomført på 7 dager - Altså et tiltak hver dag basert på en bok som heter søvnresepeten. Men selv om jeg klarer å overbevise deg, og meg selv, om at søvn er superviktig for veldig mye, er det jammen med ikke sikkert at verken du eller jeg gjør noen vesentlige endringer etter denne episoden. Sånn sett føles det ganske bortkastet, men la meg likevel invitere deg til en ny, potensielt sett bortkasta, episode av SinnSyn. Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv? Bli medlem på vårt Mentale Helsestudio.Last ned SinSyn-appen på www.sinnsyn.no/download/ Eller meld deg inn via www.patron.com/sinsyn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stian snakker med Svein-Erik Jøssund, en av Norges mest kjente treningsfagfolk, som forteller hvordan han gikk fra PT på gulvet til online coach. Vi snakker nysgjerrighet, evidensbasert praksis og autoregulering—hvordan han bygger eierskap hos hver kunde. En ærlig prat om læring, tilpasning og å holde motivasjonen oppe gjennom endring. .

Plötsligt kan släkten bli mycket större ... (NWT 2023-12-16)

Høy vannregning - Forskning på hamsteres jetlag - torsk m blodpølse Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Den tradisjonelle forståelsen av å være «tøff» er ofte knyttet til en robust maskulinitet, preget av stoisisme og en tilsynelatende uovervinnelig holdning, slik vi ser i skikkelser som John Wayne og andre klassiske heltefigurer fra film og populærkultur. Denne «tøffheten» er som regel kjennetegnet av å holde følelser på avstand, undertrykke smerte og fremstå uanfektet i møte med vanskeligheter. Psykologisk sett har dette idealet fungert som en sterk påvirkning på vestlig kultur, og mange menn – og til dels kvinner – har følt seg presset til å etterleve en slik «tøff» fasade.Denne typen tøffhet kan relateres til begreper innen psykologi som emosjonsregulering og følelsesundertrykkelse. Forskning har vist at undertrykkelse av følelser ofte fører til negative psykologiske konsekvenser. James Gross' teori om emosjonsregulering antyder at undertrykkelse av følelser faktisk kan føre til økt fysiologisk stress og svekket emosjonell helse. Når man konsekvent undertrykker emosjoner, blir det vanskeligere å håndtere indre opplevelser på en sunn måte, noe som kan bidra til angst, depresjon og andre psykiske plager. Samtidig blir empatisk kommunikasjon utfordrende, og dette kan svekke relasjoner over tid.Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv? Bli medlem på vårt Mentale Helsestudio.Last ned SinSyn-appen på www.sinnsyn.no/download/ Eller meld deg inn via www.patron.com/sinsyn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.