Podcasts about forskning

Elin Ekblom Bak är tillbaka om gäst i Tyngre Träningssnack, denna gång om professor men fortfarande inom samma forskningsfält. Vi diskuterar sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa och fördelarna och nackdelarna med olika former av sätt att mäta kondition och fysisk aktivitet. Vi diskuterar även den så kallade fysisk aktivitet paradoxen där man kan se att människor som har mycket lågintensiv fysisk aktivitet i sitt arbete inte verkar få positiva hälsoeffekter samtidigt som samma form av aktivitet i mindre mängd verkar vara positivt när det sker på fritiden. Kan det bero på volymen aktivitet tillsammans med bristfällig återhämtning? Till sist diskuterar vi även gåfotboll och dess effekter på fysisk aktivitet hos äldre personer. Jacob och Wille På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:45) Elin Ekblom Bak är tillbaka som gäst (00:08:23) Nackdelar och fördelar med Ekblom bak cykeltest (00:13:10) De första referensvärdena för vad svenskar har för kondition i olika åldrar (00:19:30) SCAPIS - en stor cohortstudie i Sverige (00:24:32) Absolut kontra relativ intensitet vid fysisk aktivitet (00:35:21) Varför inkluderar man så sällan puls när man mäter fysisk aktivitet? (00:39:26) Den fysiska aktivitetsparadoxen och möjliga förklaringar (00:50:44) Försök att använda verktyg för belastning på idrottare på arbetare med fysisk ansträngning (01:01:46) Gåfotboll som fysisk aktivitet (01:12:06) Hälsoscreening av hockeyspelare

Copenhagen Health Week PhD Pitching Competition. Send Abstract på max 250 ord til Bjerre-Bastos@dadlnet.dk inden 15. september 2025.The art of sharing: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40632595/ REFERENCER:https://healthscience.institute/2025/05/07/bryan-johnsons-top-11-health-essentials-ranked/https://ugeskriftet.dk/videnskab/steroidblokadehttps://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40554037/https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40544946/https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38574801/Effektstørrelserhttps://www.strongerbyscience.com/heuristics-effect-sizes/Manifest om træningsvolumen: https://www.strongerbyscience.com/volume/ 

Dette er en guidet meditasjon til deg fra Ragnhild Skari Iuell. Ragnhild er lege, forfatter, foredragsholder og sertifisert mindfulness- og yogalærer. Med sin varme og rolige tilstedeværelse guider Ragnhild deg inn i en praksis som kan gi dyp ro og styrke - både fysisk og mentalt. Denne meditasjonen er en norsk versjon av Jon Kabat-Zinn's "The lake" - som var læreren til Ragnhild. Forskning viser til at meditasjon kan gi en lang rekke helseeffekter, blant annet:Redusert stress og lavere kortisolnivåerBedre søvn og søvnkvalitetØkt konsentrasjon og mental klarhetStyrker immunforsvarLavere blodtrykk og bedret hjertehelseMer balanse i nervesystemet og økt HRVBedre regulering av følelser og humørRagnhild er forfatter av boken 'Naturlig friskere' som bygger på den helhetlige balansemodellen - et rammeverk for å styrke kropp, sinn og livskvalitet gjennom små og bærekraftige grep i hverdagen. I anledning 1-årsdagen for utgivelse av boken Naturlig Friskere, har Ragnhild spilt inn lydspor med guidede meditasjoner, mikropauser og de tibetanske ritene. Ragnhild inviterer til en spesiell markering og en kveld fylt med musikk, nærvær og fellesskap: Fredag 5. Fredag kl. 18.15 Core Balance, Sorgenfrigata 2, 0367 Oslo Gratis og åpent for alle. Sammen med den dyktige musikeren Preben Olram, inviterer hun til en live-opplevelse med meditasjon og bevegelse – i en rolig og nær atmosfære med fokus på balanse, pust og tilstedeværelse. Det blir mingling, fellesskap og tid til å dele tanker, stille spørsmål og være sammen i gode omgivelser med te, latter og varme.For mer informasjon: Reisen fortsetter - Naturlig friskere"Å praktisere meditasjon er en gave til deg selv"Du finner Helsetipspoddens meditasjoner samlet her: SpotifyReklame/rabatt: Rødlysterapiapparatet FlexBeam. 60 dagers åpent kjøp og 5 års garanti. Rabattkode 'helsetipspodden'.10% rabatt i helsekostbutikken Superstate med koden 'nervus'. Sommer i Helsetipspodden. Gjennom sommeren deler jeg små bonusepisoder og meditasjoner - inspirert av ønsker fra dere lyttere. Det kommer blant annet:Yoga nidra for dyp hvileMeditasjon for barn og ungeSmå pauser du kan ta med deg hvor som helstTakk for at DU lytter til Helsetipspodden. 'Kjenner du noen som kunne hatt nytte av denne episoden? Send den gjerne videre

«Forskning viser at X er bedre enn Y for (sett inn det du prøver å bli bedre på i løping)».Men er det egentlig så svart-hvitt? Nei, selvfølgelig ikke.I denne episoden tar Åsmund oss gjennom ulike typer studier innen trening og løping, hvordan de utføres, hvilke svakheter de ofte har, og hvorfor det ikke alltid er lurt å ta resultatene for god fisk.Hvordan tolker man forskningsfunn uten å bli for bastant? Hvordan setter man dem i sammenheng med virkeligheten? Og hvorfor må man ofte ta konklusjonene med en god klype salt?Rull film!Podkasten er sponset av:

Folkemødet 2025: Tør vi satse på fri grundforskning i en tid med geopolitisk rivalisering og hård global konkurrence, hvor stormagter som USA og Kina investerer massivt i forskning for at sikre sig forspring? Hør debat mellem forperson for Danmarks Frie Forskningsfond Søren Serritzlew, professor Tine Jess, MF Sofie Lippert (SF), professor Louise Kruse Jensen, rektor Jens Ringsmose og underdirektør for forskning og uddannelse i DI Mikkel Haarder om, hvor balancen skal ligge i dansk forskning Debatten er en liveoptagelse fra årets folkemøde. Moderator er journalist Nynne Bjerre Christensen

Boken heter "Fem gånger mer kärlek - Forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv" och gäst är Martin Forster. Det här är en nyklippt version av ett tidigare program (avsnitt 47).Att ge sina barn fem gånger så mycket positiv uppmärksamhet som tjat, tillsägelser och gränssättning är ett förhållningssätt som ger stor utdelning! Den här boken visar hur man som förälder gör detta. Det är en handfast och konkret guide med väl förankrad forskning i ryggen och ett pedagogiskt upplägg med både exempel och övningar.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad bör vi tänka på (och varför) när vi ger barn feedback? Tjatfällan: hur kan tjat leda till motsatt effekt och hur ska vi göra istället för att tjata? Hur ska vi välja våra strider? På vilka sätt kan överdrivet omhändertagande leda till att barn blir mer oroliga, nervösa eller blyga? Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommerbonus: I denne episoden gir deg 40 grunner for å meditere.Basert på disse to studiene:Meditation and Its Mental and Physical Health Benefits in 2023 - PMCMeditation: Process and effects - PMCAlle Helsetipspoddens meditasjoner samlet: SpotifyJeg håper denne innsikten gir deg inspirasjon til å praktisere meditasjon jevnlig.Tips/reklame:Rabattkode 'helsetipspodden' på rødlysterapiapparatet FlexBeamVagus Magi Dagsretreat Stavanger 7. septemberBokbad Oslo 19. august Bokbad Stavanger 1. septemberDel gjerne episoden med noen du kjenner som har godt av helsegevinstene meditasjon kan gi.* Episodens innhold er ikke ment å erstatte medisinske råd. Har du en medisinsk tilstand - ta kontakt med lege eller annet kvalifisert helsepersonell.

Anitha Clemence livsregler: Nätdejting, renovering och drömmen om en lada. Husdrömmar avhandlas - Ebbas chock över Johans dröm (eftersom hon har en helt annan). Cissan får bränsle att ta TAG i en dröm! Anithas semester-hacks, platser vi vill återvända till och resan mot 60+ som börjar NU! Jo, nu. Lyssna, så berättar vi hur. Livsreglerna, varje söndag - med Cecilia Blankens, Johanna Swanberg och Ebba Kleberg von Sydow. Klippning: Christoffer Örtegren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Just nu pågår forskning för att stoppa åldrandet. Men av myndigheter ses inte åldrandet som en sjukdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För tolv år sen satsade sökmotorn Google mycket pengar, mer än 14 miljarder svenska kronor, på att starta ett biotechbolag för att stoppa åldrandet. Men bolaget, som heter Calico, har ännu inte presenterat några resultat.Förespråkarna för längre livslängd i ex Swedish Longevity Cluster lyfter fram att många kliniska studier nu pågår i andra bolag, bland annat kring Skelleftesjukan.- Livet är gott, och döden är något dåligt. Alla politiker borde vilja subventionera läkemedel som stoppar åldrandet, säger Linus Petersson, medgrundare till Swedish Longevity Cluster och som också skrivit boken ”Läkemedel mot åldrande”.Han menar att strävan ska vara att alla celler i kroppen ska likna en 20-årings.Men filosofen vid Uppsala universitet, Karl Ekendahl, undrar vilka som har störst behov att få livet förlängt. Ska lyckliga prioriteras framför deprimerad om livet ska bli längre?- Men för att något ska betraktas som en sjukdom måste det finnas en diagnos. Åldrandet ses som ett naturligt förlopp, och därför ses det inte som en sjukdom, konstaterar professorn i offentlig rätt vid Lunds universitet Titti Mattson.Hör ett samtal om forskning för att bota åldrandet och mänskliga rättigheter i samband med åldrande.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Katarina Sundbergkatarina sundberg@sverigesradio.se

Hvorfor og hvordan funker forskning? Hvordan kan vi som samfunn bruke kunnskapen fra alt det forskes på til å løse samfunnsproblemer og sikre verdiskaping fremover? Hva endres med kunstig intelligens? Lytt til samtalen med: Lars Andresen, styreleder i Forskningsinstituttenes fellesarena (FFA) og administrerende direktør i Norges Geotekniske Institutt (NGI) Mette Vågnes Eriksen, generalsekretær, i Polyteknisk Forening I denne episoden lærer du om hvordan forskning faktisk funker for nesten alt, særlig for de store samfunnsoppdragene. Du får praktiske eksempler på forskning som er samfunnskritisk og som gjør hverdagen morsommere. Du får også høre om behovet for å prøve og feile for å finne smartere løsninger. Forskningssjefen forteller om den nasjonale satsingen på forskningssentre innen bl.a. kunstig intelligens og samferdsel, hvor samarbeid er avgjørende. Ambisjonen er at Norge skal være en ledende forskningsnasjon, med internasjonalt samarbeid til beste for kunnskapsbaserte beslutninger for bærekraftig utvikling. Er du på vei inn i arbeidslivet eller forskningsverdenen, får du ikke mindre lyst etter å ha hørt denne episoden. Det er viktig at det ligger kunnskap til grunn for at vi skal kunne ta gode avgjørelser når viktige samfunnsoppdrag skal løses. Dette er en podkast om at forskning faktisk funker, med eksempler og muligheter for verdiskaping for næringsliv og samfunn. #PolyPod: Forskning funker faktisk er i samarbeid med Forskningsinstituttenes fellesarena. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fra dokumentarer som 'Naboen fra helvede' og 'Balladen om kolonihaven' vidner vi igen og igen, hvor svære fællesskaberne med vores naboer kan være. Forskning viser, at naboskabet er centralt for vores livskvalitet, men vi drages også af, hvor hadefulde naboskaberne kan blive. I denne episode af Byen Forfra diskuterer vi: Hvad er det, der går galt, når relationen til din nabo går uopretteligt i stykker – og hvad er der på spil, hvis vi ikke holder fast i den gode stemning på tværs af ligusterhækkene eller lejlighedsopgangene? Medvirkende: Markus Hvass, deltager i dokumentaren 'Naboen fra Helvede' Jesper Bastholm Munk, konfliktmægler ved Center for Konfliktløsning Vinie Hansen, næstforperson BL – DK's almene boliger Byen forfra er optaget til Dansk Arkitektur Centers live-event, MorgenDAC, som er for dig, der vil have et nuanceret indblik i byens udvikling og arkitektur. Denne episode er optaget til dette års Folkemøde på Bornholm. Podcasten er produceret af Dansk Arkitektur Center og redigeret af Munck Studios.

Stian og Benjamin snakker om hvordan du kan kombinere styrketrening og utholdenhet på en smart måte. Vi avmystifiserer myter om at de motarbeider hverandre og gir deg klare råd basert på forskning – enten du trener for helse, styrke eller utholdenhet. .

För att få en frisk och hälsosam arbetsplats kan chefer göra mycket, men de får sällan tillräckligt stöd, enligt flera experter under Almedalsveckan i Visby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förutom stress är depression och ångest det som numera i högre utsträckning drabbar anställda, till skillnad från tidigare när det mer handlade om skador på rörelseorganen. Forskning av bland anant Monica Bertilsson visar att chefer behöver få veta om de anställda mår dåligt för att också kunna gå in och stödja. När det sker kan ofta hela arbetsplatsen få glädje av förbättrade strukturer på jobbet. Men psykiska sjukdomar på mindre arbetsplatser är sällanhändelser, vilket gör att det kan vara svårt att utbilda cheferna. Forskning har visat att de ofta vill ha stöd av andra chefer som varit med om liknande situationer.I Borås stad håller forskaren Jens Wahlström med kollegor på och kartlägger vad som kännetecknar en hälsosam organisation i samband med att anställda har fått svara på särskilda frågor i medarbetarundersökningar. Preliminära resultat i studien MORFAR visar att det också ledde till färre sjukskrivningar. Än så länge har forskarna inte hunnit analysera vad som skapar den så kallade organisationshälsan.Efter pandemin har forskning av Mattias Elg visat att arbetsplatser kunde ställa om och bli väldigt effektiva på kort sikt. Det innebar att man inte prioriterade fortbildning och administration men i långa loppet ledde det till problem.Chefers ansvar på arbetsplatsen för att uppmuntra till pauser är viktigt, och kan göra att medarbetarna i längden blir mer effektiva, visar forskning av Lina Ejlertsson. Hör mer i Vetenskapsradions fördjupningsprogram.Experterna deltog i AFA försäkrings seminarium om en friskare arbetsmiljö under Almedalsveckan i Visby 2025.Medverkar gör Monica Bertilsson, docent och lektor i Folkhälsovetenskap och leg arbetsterapeut, Göteborgs universitet, Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik, Linköpings universitet, Jens Wahlström, lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet och Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Katarina Sundbergkatarina.sundberg@sverigesradio.se

Folkemødet 2025: Forskningsstøtten fra de private danske fonde er i dag på niveau med det offentlige forskningsbudget. Hvad betyder det for forskningens retning, uafhængighed og bredde? Og hvem sætter dagsordenen, når det ikke kun er staten, der finansierer viden? Hør debat mellem uddannelses- og forskningsminister Christina Egelund, MF Stinus Lindgreen (RV), rektor David Dreyer Lassen, lektor Lise Degn, lektor, COO Søren Nedergaard og bestyrelsesforperson i Carlsbergfondet Majken Schultz. Debatten er en liveoptagelse fra årets folkemøde. Moderator er journalist Nynne Bjerre Christensen.

Kabler med PVC-isolerte ledere har i alle år vært et førstevalg i vår bransje. Men har du tenkt over ulempene med bruk av PVC-isolasjon? I denne episoden har Jon-Steinar og Erik fått besøk av Ørnulf Nordseth, seniorforsker ved Institutt for energiteknikk (IFE). Forskning viser at PVC-isolasjon kan ha flere uheldige egenskaper ved oppvarming, og kan faktisk være en medvirkende kilde til brannforløp i elektriske lavspenningsinstallasjoner. Sjekk ut episoden for å lære mer om bruk av forskjellige typer kabelisolasjonsmaterialer, og hvorfor PVC faktisk kan vise seg å være uegnet. Har du innspill til fremtidige episoder av Elektropodden? Send de inn her; https://forms.office.com/e/8JPFeWacgr Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ragnhild Ørstavik deler siste nytt fra andre vitenskapelige tidsskrifter. Det nye vaksinerådet i USA vekker bekymring (1, 2). Flere utredes for ADHD, men betyr det at ADHD-forekomsten har gått opp (3, 4)? Et KI-verktøy ser ut til å klare å skille tidlig Parkinson fra lignende sykdommer med god presisjon (5, 6). Hvilken oksygenmetning gir det beste utfallet hos pasienter som får mekanisk ventilasjon (7, 8)? Og hva slags platehemmere gir best langtidsbeskyttelse etter perkutan koronar intervensjon (PCI) (9, 10)? Kinesiske forskere har dyrket et hybridhjerte av menneske og gris i griseembryoer – kanskje vil dette åpne opp for nye transplantasjonsmetoder i fremtiden (11). Alkohol tar 800 000 liv i Europa årlig, hva kan gjøres med det (12)? Og til slutt: JFKs søster, kvinnehelseforskning og hvordan politiske kutt kan ramme alle – uansett kjønn (13, 14). Se hele litteraturlista her: https://tidsskriftet.no/2025/06/podkast/redaktorens-hjorne-89-flere-adhd-utredninger-kunstig-intelligens-og-parkinsons-sykdom-politisk Tilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no.      Stetoskopet produseres av Helena Heimer Rognstad, Are Brean, Ragnhild Ørstavik og Julie Didriksen ved Tidsskrift for Den norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean.      Jingle og lydteknikk: Håkon Braaten / Moderne mediaCoverillustrasjon: Stephen LeeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Mange forbinder OCD med ritualer, der skal gentages igen og igen. Tidligere har man primært forbundet OCD med angstfyldte tanker, men i de senere år er man inden for forskningen begyndt at se OCD, som en måde at takle svære følelser på helt generelt.  Men hvordan får man følelserne under kontrol, når vreden og frustrationen banker på, og er denne disciplin sværere for mennesker med OCD? Det er omdrejningspunktet i et nyt studie, der stiller skarpt på OCD og følelsesregulering hos børn og unge.  I dette afsnit af 'Videnskabens Veje' taler vi med psykolog og ph.d. ved Børne- og Ungdomspsykiatrisk Center Christine Lykke Thoustrup, der står bag det omtalte studie. God lytning!​​  Gæst: Christine Lykke Thoustrup, psykolog og ph.d. i forskningsenheden ved Børne- og Ungdomspsykiatrisk Center på Gentofte hospital. Interview og tilrettelægning: Mie Brandstrup, Genlyd Podcast.Link til studiet: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0887618525000386

I 1978 bestemte lege Jens Moe seg for å gjøre noe med behovet for raskere medisinsk hjelp til kritisk skadde personer, og etablerte Stiftelsen Norsk Luftambulanse. Hvordan har tjenesten utviklet seg gjennom nesten fem tiår til å bli en av verdens beste, med luftambulanselegen sentralt plassert bak i kabinen?Om episoden:I denne episoden snakker vi med Bjørg Eilertsen, Terje Strand og Marius Rehn, tre fagpersoner som gjennom sitt arbeid har vært med å  definere luftambulanselegens rolle i tjenesten. De forteller om grunnlaget som ble lagt, og hvordan det fremdeles preger tjenesten. De snakker også om modernisering og utviklingen av avansert prehospital akuttmedisin. Bjørg Eilertsen er en av landets aller første luftambulanseleger. Hun var med som lege de første årene legehelikopteret var operativt i Norge.Terje Strand regnes som en nestor innen avansert prehospital akuttmedisin, og har gjennom sine 30 år i tjenesten jobbet for en kontinuerlig forbedring av pasientbehandlingen.Marius Rehn har omfattende erfaring innen prehospital akuttmedisin, traumesystemer og katastrofemedisin som både seniorforsker, professor og overlege i anestesiologi. Han har jobbet ved London´s Air Ambulance, og har også bakgrunn som redningsmann på Sea King redningshelikopter ved 330-skvadronen på Ørland, og som minedykker i Forsvaret.Episoden vil gi deg et unikt innblikk i hverdagen til luftambulanselegene i Norge, og hvordan tjenesten har modernisert seg både luftfartsmessig, redningsteknisk og medisinsk. Vi snakker også om medisinske trender og hvordan luftambulansetjenesten må omstille seg for å henge med på den inhospitale medisinske utviklingen.Nyhetsbrev:Hold deg oppdatert om episodene våre og når vi slipper nye. Meld deg på nyhetsbrevet vårt her! eller send en sms til 09044 med kodeord FAG og din egen epostadresse.

Ekoxekomposter är ett nytt naturvårdsverktyg. Forskning visar att inte bara ekoxar utan även mer än tvåhundra andra insektsarter drar nytta av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du själv anlägga en ekoxekompost? Instruktioner finns här: Ekoxekomposter - Handbok

I denne episoden av Barnebokprat møter Magnus Harding forfatter og psykiatrisk sykepleier Synne Sun Løes til en samtale. I 2024 ble Harding tildelt NBI-stipendet for et prosjekt som blant annet undersøker følgende spørsmål: Hvordan kan skriving bli en praksis der unge opplever tilhørighet og fellesskap? Som en del av forskningen ledet Harding en kreativ skrivegruppe for ungdom i Bergen. Erfaringene fra dette prosjektet har han bearbeidet i to podkastepisoder - samtalen med Synne Sun Løes er første episode. Sammen utforsker de skriving som terapi, lesegrupper og hvordan man kan gjøre skriving mer tilgjengelig for ungdom.Magnus Harding er utdannet antropolog og forfatter. Han arbeider som litteraturformidler og skrivelærer. I 2024 mottok han NBI-stipendet fra Kari Skjønbergs fond til sitt forskningsprosjekt, som utforsker hvordan man kan skape trygge rom der ungdom kan skrive, dele og snakke om tekstene sine. Du kan lese mer om stipendprosjektet hans her.Synne Sun Løes jobber som samtale- og gruppeterapeut ved Vinderen voksenpsykiatriske avdeling i Oslo. Hun er en prisbelønt forfatter, og har blant annet skrevet ungdomsromanen Å spise blomster til frokost (Cappelen Damm, 2002), som hun mottok Brageprisen for.---Takk for at du hører på Barnebokprat, en podkast fra Norsk barnebokinstitutt.

Sesongens niende episode av Spøkelser etter avdøde størrelser er den andre episoden om didaktiske spørsmål ved introduksjon av integrasjon i universitetsmatematikken. Igjen er det Niclas Larson og Hans Kristian Nilsen som har en semistrukturert samtale. Denne gangen er det enda større fokus på Hans Kristians fagdidaktiske forskning. For eksempel drøfter de hvordan man kan introdusere integrasjon vha. infinitesimaler. Et begrep som er minst like vanskelig å uttale som å skjønne betydningen av. Til slutt får vi vite hva Hans Kristian er norsk mester i og litt mer rundt den konkurransen.

Hvornår begyndte mennesker at hænge ud med katte? Og gider de os kun, fordi vi giver dem mad og legetøj? På talrige opfordringer får biologerne Vicky Knudsen og Johan Olsen besøg af en ekspert i katteadfærd. Hvad har hun lært de tidligere internatkatte Elvis & Rylle? Og hvad har de lært hende? Gæst: Ayoe Hoff, adfærdskonsulent og kattetræner samt seniorforsker ved Center for Forskning i Familiedyrs Velfærd på Københavns Universitet. Værter: Biologerne Johan Olsen og Vicky Knudsen. Producer: Carsten Nielsen. vildtnaturligt@dr.dk

Alexandra och Gabriela är psykologer och specialister i arbets- och organisationspsykologi. De har tillsammans skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap: en guide till den humana arbetsplatsen.De beskriver att ledarskap med compassion kräver närvaro, mod, emotionell öppenhet och ett lyssnande som märks - både i det som sägs och görs.Forskning visar att compassion kan tränas, som en muskel och att träningen stärker system i hjärnan kopplade till lugn, trygghet och social kontakt.

I denne episoden snakker Ingeborg Sivertsen Landfald med Kjersti Lersbryggen Mørk om hennes doktorgradsavhandling "Vitnesbyrd om ondskap - barnelitteratur for vår tid?". Mørk har undersøkt hvordan ondskap framstilles i The boy in the striped pajamas, Sinna mann og Hunger Games-triologien.Har barnelitteraturen gått fra å skulle beskytte barn fra vanskelige tema, til å nettopp eksponere dem for ondskap? Og hva slags idé om barn og barndom finnes i disse verkene? I samtalen går vi også i dybden på hvordan Holocaust skildres i bøker for barn, og Kjersti deler sin analyse av Gutten i den stripete pysjamasen.Bøker vi nevner i episoden:The boy in the striped pajamas (Gutten i den stripete pysjamasen) av John BoyneSinna mann av Gro Dahle og Svein NyhusHunger Games-triologien (Dødslekene) av Suzanne CollinsVi nevner også bildebok-biografien om Anne Frank av María Isabel Sánchez Vegara og Sveta Dorosheva, utgitt på norsk i serien "Små folk, store drømmer".---Takk for at du hører på Barnebokprat, en podkast fra Norsk barnebokinstitutt.

Vad hade kolonialismen för effekter? Ny forskning ifrågasätter invanda föreställningar. Detta är den första delen i en artikelserie. Inläsare: Staffan Dopping

Geopolitisk osäkerhet och ökade handelshinder har satt handelspolitiken högt upp på den politiska agendan. Tullar och andra handelshinder riskerar att skapa oförutsägbarhet i den globala ekonomin, ändrade värdekedjor och högre priser. Medverkande Dave Donaldson, professor i nationalekonomi vid Massachusetts Institute of Technology (MIT). Donaldson har lång erfarenhet av att studera internationell handel och har bland annat forskat om marknadsintegration. Tidigare har Donaldson varit medredaktör i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter och gästforskat vid Stanford University och London School of Economics. Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister Heléne Mellquist, Chief Operating Officer, Latour Seminariet modereras av John Hassler, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet.

I det här avsnittet berättar Nettan Candolf om Malin Sjöqvist om utvecklingsarbetet Tillsammans för barnens bästa, vad som har genomförts och vad som pågår nu. Lina Larsson och Osman Aytar berättar om följeforskningen kring arbetet. De delar också med sig av tips inför den här typen av utvecklingsarbeten. Du hittar relevanta länkar och transkribering av avsnittet på https://www.fou.sormland.se/materialpublicerat/fou-podden/

7. mai arrangerte FFI Forsvarsforskningsdagen i Deichmansalen i Oslo sentrum. I denne episoden av Ugradert får du høre utdrag fra arrangementet. Under Forsvarsforskningsdagen møtes aktører fra ulike sektorer, både dem som jobber med forsvarsrelatert forskning og dem som arbeider med rikets sikkerhet. Målet er å dele erfaringer og innsikt i hvordan forskning, utvikling og innovasjon i større grad kan bidra til å møte nåværende og framtidige sikkerhetsutfordringer. I podkasten får du høre åpningsinnlegget fra administrerende direktør Kenneth Ruud. Generalmajors Lars Huse snakker om hva slags forskning som er mest relevant for Forsvaret og totalforsvaret. Du får også høre den avsluttende paneldebatten med administrerende direktør i Forskingsrådet, Mari Sundli Tveit, generalmajor Lars Huse, Nina Schjoldager og Kenneth Ruud fra FFI. https://www.ffi.no/aktuelt/podkaster/hvordan-kan-forskning-oke-norsk-forsvarsevne

Jon Gulbrandsen er en merittert forsker med dr.philos. i marinbiologi. I denne episoden forteller han om skremmende erfaringer fra innsiden av forskermiljøet når det kommer til uredelighet i jakten på forskningsmidler. Han har lenge vært en engasjert samfunnsdebattant og en forkjemper av akademisk frihet blant forskere.► STØTT SNAKK MED SILJE:Frem til 22 mai kan du støtte podkasten via spleisen min her: https://www.spleis.no/project/427339Jeg setter enormt stor pris på alle som ønsker å støtte podkasten. Det gjør at jeg kan holde podkasten åpen og tilgjengelig for alle.For å gi donasjoner når spleisen er over kan du søke opp “Snakk med Silje” i Vipps eller bruke vippsnummer: 806513► KANALER* Spotify:* YouTube: https://www.youtube.com/@SnakkMedSilje* Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* Twitter: https://x.com/Silje_Schevig* LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00 Start01:49 Gulbrandsens utdanning forskerbakgrunn07:05 Politisert og korrupt forskning18:18 Klimaforskning40:21 FNs klimapanel IPCC45:02 The gravy train46:40 Judith Curry49:00 Politisert presse og redde politikere01:01:22 Er «klimaskeptikere» korrupte?01:03:06 Bedragerske politikere01:06:02 Akademisk frihet01:08:11 CO2 og temperatur01:11:00 Bør stille krav til politikere►REFERANSERLüdecke, Hempelmann, and Weiss 2013: https://cp.copernicus.org/articles/9/447/2013/cp-9-447-2013.pdfLüdecke og Weiss 2015: https://www.semanticscholar.org/paper/Harmonic-Analysis-of-Worldwide-Temperature-Proxies-L%C3%BCdecke-Weiss/1f40518ec1619da3becae93c13f29b8253f515a7?p2dfStudien som konkluderer med at 97% av klimaforskere er enige: https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/8/2/024024En re-analyse av studien som påstår at det er 97%konsensus: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0301421514002821Beskrivelse av reanalysen: https://www.theguardian.com/environment/blog/2014/jun/06/97-consensus-global-warming This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit psykologsilje.substack.com

Behandling av traumepasienter på et akuttmottak er en utfordring, spesielt når en rask vurdering er avgjørende. I England har man etablert spesialiserte traumenheter hvor et klart fokus på effektivitet og samarbeidsvillighet er avgjørende for et raskt behandlingsforløp. Hva kan vi lære av engelskmennene for å sikre raskere og mer målrettet hjelp ved norske sykehus?Om denne episoden:I denne engelskspråklige episoden snakker vi med dr. Anne Weaver, en av Englands fremste anestesileger på behandling av traumepasienter, og en stor pådriver i utviklingen av traumebehandling. Til daglig er hun klinikkdirektør ved traumesenteret på Royal London Major Trauma Centre, og flyr med London´s Air Ambulance. Anne Weaver vil fortelle om sin sterke interesse for styring, kvalitet og forbedring av ytelse innen traumetjenesten, og hvilke egenskapene hun mener vi trenger i akuttjenesten.Nyhetsbrev:Hold deg oppdatert om episodene våre og når vi slipper nye. Meld deg på nyhetsbrevet vårt her! eller send en sms til 09044 med kodeord FAG og din egen epostadresse.

Raketförsök i Storbritannien och Norge har slutat i krasch. Och svenska Esrange skjuter på planen för när en raket ska skjutas upp till omloppsbana. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymdforum hölls i år i Trollhättan och ett besök där får oss att tänka både på den växande rymdbranschen, vårt ökade beroende av satelliter och det faktum att ännu ingen raket med satelliter skjutits upp från europeisk mark.Kaffet kan bli tåligare med hjälp av genkunskap, utan att man genmodifierar det – och covidvaccin kan odlas i genmodiferat ris. Hör om undersökningen som har kollat vad svenskarna tycker om genteknikprodukterna.Och så om en ny arena för att samla forskare, politiker och andra för att se till att vetenskaplig kunskap tas till vara i beslutsfattande – och att vi skiljer på åsikter och fakta. Vetenskap och allmänhet arrangerar mötet Folk & Forskning – för evidensbaserat beslutsfattande.Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Talentudvikling og talentprogrammer der virker, hænger ikke på træerne. Forskning har vist, at måden vi har grebet talentudvikling an på, ikke har skabt den værdi, der var potentiale for. Det skyldes både at begrebet talent har været knyttet til noget elitært og eksklusivt, hvilket har givet bagslag i organisationen for dem, som blev efterladt som ikke-talenter. I podcasten argumenterer vi ikke for at alle er lige meget talenter. Ej heller at kun få er det. Vi præsenterer en konkret 4-fase-model som kan guide og støtte talentudviklere med udviklingen af et talentprogram, som flytter fokus fra individfokus til i høj grad at handle om at stimulere stærke udviklingsmiljøer i organisationen.

(02:00): Tidl. dansk minister og lokalpolitiker i Tyskland: "Uintelligent, den måde man isolerer AfD på". Medvirkende: Tom Høyem, tidl. byrådspolitikker for partiet FDP i Karlsruhe og München. (14:00): Ukraine oplever i øjeblikket store udfordringer på slagmarken. Medvirkende: Stefan Weichert, journalist i Ukraine. (30:00): Hvad vil Kristendemokraterne? Medvirkende: Jeppe Hedaa, formand for Kristendemokraterne. (43:00): "Vink farvel til velfærdssamfundet". Medvirkende: Kim Brinckmann, vicedirektør, Forskning og Informationssikkerhed. Værter: Kasper Harboe og Mathias Wissing See omnystudio.com/listener for privacy information.

Går det att kombinera teknisk utveckling, ekonomisk tillväxt och en hållbar planet? Det är ämnet för detta avsnitt med Karolina Lisslö Gylfe. Karolina ör generalsekreterare i miljöorganisationen WePlanet. Hon förklarar hur teknikutveckling, mänskligt välbefinnande och planetens hälsa inte bara kan utan måste kombineras. WePlanet är en pragmatisk miljörörelse som förespråkar forskningsbaserade lösningar – även när dessa är kontroversiella, som exempelvis kärnkraft och GMO. Istället för att säga nej till teknik, förespråkar de att använda rätt teknik vid rätt tillfälle för att nå maximal effekt. Carolina lyfter också vikten av att använda ny teknik som AI, drönare och satellitdata för att kartlägga miljöförändringar och effektivisera lösningar. Trots det svåra politiska klimatet i världen, där klimatpolitik ofta bromsas, uppmanar hon företag att satsa långsiktigt på hållbarhet – för det finns ingen tillväxt på en död planet.   Tre slutsatser från avsnittet Teknik är en del av lösningen, inte problemet. För att möta klimatutmaningarna behöver vi använda och vidareutveckla både befintlig och ny teknik – från kärnkraft till precisionsodlat kött. Forskning före ideologi. WePlanet förändrar sina ståndpunkter när ny vetenskaplig evidens presenteras, till skillnad från många traditionella miljörörelser som håller fast vid gamla ideologier. Företag har en avgörande roll. Trots svajig politik bör företag fortsätta investera i hållbar utveckling – inte bara för etikens skull, utan också för framtida ekonomisk lönsamhet.

Jacob och Wille gästas denna vecka av allmänläkaren och forskaren Minna Johansson. Minna har de senaste åren fört en kamp för alla allmänläkare i Sverige för att de ska få lägga vårdens resurser på saker som är bevisat att faktiskt hjälpa deras patienter på ett effektivt vis samtidigt som det ökar chanserna för att den del de får av våra skattepengar ska räcka till. Framför allt har hon genom debatter i flera olika miljöer på ett bra sätt argumenterat för att vården idag lägger för mycket av sina resurser på åtgärder som påstås vara förebyggande men som i själva verket saknar evidens för att göra någon större nytta. Samtidigt som de har undanträngningseffekter på annan vård som gör att det blir svårare för de som faktiskt är sjuka att snabbt får den hjälp de behöver. Du kan till exempel läsa de här två artiklarna i läkartidningen, Det vetenskapliga stödet för fysisk aktivitet på recept är inte starkt och Livsstilsråd kan skada och tränga undan annan vård enligt forskare. Minna har också en bra artikel i BMJ där hon för fram begreppet Time Needed to Treat som en betydelsefull parameter när man ska välja behandling inom vården, Sacrificing patient care for prevention: distortion of the role of general practice. För hennes forskning och arbete för att låta allmänläkare lägga mer av sin tid på saker som spelar större roll har Minna de senaste åren bland annat fått pris som ”Årets allmänläkarvän” av Svenska distriktsläkarföreningen och ”Årets Lejon” av Svensk förening för allmänmedicin. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:02:52) Introsnack - om Willes nya hund (00:06:40) Veckans gäst, Minna Johansson, allmänläkare occh forskare (00:08:25) Forskning som ett utlopp för frustrationen som kan uppstå när man jobba kliniskt på vårdcentral (00:10:58) Livsstilsråd är inte alltid önskade och även när de förmedlas på ett bra vis har de tveksam nytta (00:13:17) Problemet med undanträningseffekter när vården inte får prioritera själv (00:14:32) Time Needed to Treat som en viktig del att beakta när vi väljer vård (00:20:37) Ett beteende som är ett folkhälsoproblem ska bekämpas men kanske inte med individuella samtal (00:26:56) Det är lätt att bli lurad kring hur stor effekten för råd är om man jobbar med det privat (00:32:18) Socialstyrelsens levnadsvaneråd inom vården är enormt tidskrävande och har minimal effekt (00:36:21) Krav på att vården ska göra ineffektiva saker är en del av orsakerna till dagens problem (00:39:44) Vården behöver en struktur som tydligt ger prioriteringar till vården efter effekt och betydelse (00:42:00) Evidensen för att goda råd inom vården har effekt är ofta dålig (00:49:11) Ska man ha personer med lägre lön och kortare utbildning som ger råden istället? (00:54:26) Sociala medier och trender påverkar våra politiker som i sin tur tror på enkla lösningar (00:59:10) Interventioner från samhället som påverka allas liv är oftast mycket mer effektivt som förebyggande åtgärd (01:05:03) Att ge råd kan få negativa konsekvenser med (01:07:42) Som vårdgivare är det ofta svårt att veta exakt vad som orsakar vad och gissningar kan tolkas fel (01:13:52) Vården kan göras mer effektiv

Forskning har visat att det människor fruktar mest med döden inte bara är smärtan eller traumat i att snart inte längre existera. Många räds också att bli beroende av andra människor i livets slutskede. Det beskrivs ibland som att förlora sin värdighet. Allt oftare lyfts det fram som ett argument för mer liberala lagar kring aktiv dödshjälp. Hur hamnade vi här? Filosofen Fredrik Svenaeus reflekterar kring döendet i vår tid och vad det säger om samtidens människosyn. Manus och inläsning: Fredrik Svenaeus. Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou. Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer

"Hej, jeg hedder Benedikte og jeg er tyk" sådan plejer denne episodes gæst at præsentere sig selv, og hendes agenda er at italesætte livet som tyk. Benedikte Jensen, der har Instagram profilen _blubberbelly_,har oplevet vægtstigmatisering indefra lige siden hun var barn. I denne episode deler hun hvordan hun er blevet behandlet i samfundet som tyk og hvordan hun har lært at leve et helt liv som tyk og have det godt med det. Benedikte og jeg taler om forskellen mellem at kunne sætte sig ind i hvordan livet som tyk er, og det at leve et liv som tyk, en forskel der skal være der fortæller hun. Benedikte deler også hvordan hun har lært at håndtere negative kommentarer om sin krop, og hvordan hun har arbejdet med sit selvværd og lært at lukke mennesker helt ind i hjertet igen, og finde troen på kærligheden, efter hun i lang tid som single ikke troede at hun kunne få en kæreste fordi hun er tyk.Det kommer vi blandt andet ind på i episoden: Hvordan man bliver behandlet i samfundet som en tyk personHvordan er det forskelligt fra et menneske der ikke er tykForskellen mellem det at forstå udefra og indefra hvordan det er at være tykHvordan vi kan møde mennesker med høj vægt uden domDet at have modstand på kropsaccept når du gerne vil tabe digDet at "lade stå til"Frygt for at komme i en offer-position ved at acceptere kroppenHvordan du kan nå til kropsacceptHvordan kan man håndtere negative kommentarerHvordan du adskiller det du har brug for med vægttabstankerHvordan man kan arbejde med sit selvværd Følelsen af at være tyk og aleneHvordan det kan være svært at lukke mennesker ind, når man hele sit liv har forsøgt at holde folk på afstand fordi man har oplevet fordømmelseDenne episode er tredje episode i træk omhandlende vægtstigmatisering. I episode 101 havde jeg læge Rasmus Køster-Rasmussen inde til en snak om en af de mest udbredte fordomme omkring vægt, nemlig at det er usundt at være tyk. I forrige episode havde jeg antropolog Pernille Andreassen inde til en snak om forekomsten af vægtstigmatisering. Denne episode er altså den personlige vinkel, og jeg er meget glad for Benediktes medvirken og deling af sin personlige fortælling som jeg håber kan være et spejl for dig der har en høj vægt såvel som dig der er sundhedsprofessionel og arbejder med mennesker med høj vægt.Danmark topper vi listen på over 34 lande med flest ubevidste fordomme om vægt (1).Selvstigmatisering i forbindelse med høj vægt opstår, når personer med høj væggt overtager de negative stereotyper om mennesker med høj vægt som florerer i samfundet (1).Forskning peger på at vægtstigmatisering påvirker sundhedsadfærden hos personer med høj vægt i en negativ retning, herunder mindre fysisk aktivitet, manglende motivation til motion og en større tilbøjelighed til at overspise (1).Der ses en øget risiko for spiseforstyrrelser hos dem, der udsættes for vægtstigmatisering (1).Kilder:1: Vidensråd for forebyggelse: Vægtstigmatisering, forebyggelse, betydninger og forebyggelsespotentialer, 2024Rapport fra Vidensråd fra forebyggelse: Vægtstigmatisering. Forekomst, betydninger og forebyggelse

Beror de höga prisökningarna på väder och vind, rika handlare som kramar ut övervinster, giriga finanshajar och spekulationsbubblor, eller hög skatt och dålig konkurrens eller något helt annat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla verkar leta efter syndabockar och enkla svar. Men vad är sant och inte sant i debatten – och framförallt; ska priserna upp eller ner härifrån?Tillgång, efterfrågan och penningmängd påverkarEfter att många bönder tvingats lägga ner sin produktion har priset på bland annat mjölk ökat. Men det är inte bara tillgång och efterfrågan som styr råvarupriserna. Åren av låg ränta och centralbankernas iver att trycka nya pengar har kommit ikapp, och fortsätter att pressa upp råvarupriserna, säger Anna Svahn på hedgefonden Antiloop. Och hon tror att priserna kommer stiga ännu mer framöver.Global handel på råvarubörserMycket av handeln med råvaror sker på råvarubörser, där finansiella spelare fungerar som mellanhänder. Det gör att bönderna får loss pengar till kommande skördar. Numera är handlargolven borta och handeln sker digitalt, men principen är densamma, säger hon. ”Inflations-peaken vi såg för ett par år sedan var bara den första”.Även debattemperaturen stigerI veckan gick regeringen ut och kallade matjättarna till ett nytt möte. ”Vi vill föra en diskussion kring prisökningarna”, säger lantbruksminister Peter Kullgren. Svensk Dagligvaruhandel har kontrat med en rad förslag på vad politikerna själva kan göra, som att sänka tillsynskostnader, förenkla reglerna, och sänka arbetsgivaravgiften för unga. ”Forskning visar att sänkt arbetsgivaravgift för unga inte har så stor effekt på sysselsättning och priser. Jag tror vi måste acceptera att det här vad maten kostar”, säger Fredrik NG Andersson, forskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet: Fredrik NG Andersson, lärare och forskare Ekonomihögskolan Lunds universitetAnna Svahn, grundare hedgefonden AntiloopElisabeth Svantesson, finansminister (M)Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S)Peter Kullgren, lantbruksminister (KD)Göran Blomberg, vd ICA-handlarnas förbundIda Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson (V)Sofia Wallén, mjölkbondeUrsula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande Thomas Widlund, mathandlare Gabriel Björkman, mathandlare Aino Bunge, vice riksbankschefekonomiekotextra@sverigesradio.se

Uppsägningar och oro skakar forskarvärlden i USA en månad efter Trumps återkomst. Hör amerikanska forskares inifrånperspektiv, om vad som hotas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskap i osäkra tider – hur påverkas amerikansk forskning?Drygt en månad efter Donald Trumps återkomst till Vita huset skakas den amerikanska forskningsvärlden av nedskärningar, osäkerhet och oro. Stora statliga anslag har frusits eller dragits in, och forskare är rädda för att öppet diskutera situationen.”Kan bli amerikansk brain drain”USA är en världsledande forskningsnation, men vad innebär de senaste politiska besluten för vetenskaplig utveckling? Vi hör oroade amerikanska forskare – hur ser de på framtiden för forskningen i USA och landets utveckling. Nobelpristagare varnar – ”Trump hotar grundforskning”Hör också Victor Ambros, nobelpristagare i medicin 2024, som beskriver hur situationen har blivit värre än han befarade. Han menar att viktiga forskningsområden hotas och att systemet som gjort USA ledande riskerar att falla samman. Hur påverkas grundforskningen när forskare förlorar sin finansiering?Konsekvenser för Sverige och världenDe förändringar som nu sker i USA kan få ringar på vattnet globalt. Vilken roll spelar amerikansk forskning för internationella samarbeten, och vad betyder den nya politiken för Sverige? Hör Marie Arsenian-Henriksson, vicerektor för forskning vid Karolinska Institutet, om utsikterna för deras forskningsprojekt som får medel från USA.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se

Validering handler om at imødekomme vores følelser, og forstå hvor de kommer fra. Når vi validerer vores følelser, ser vi vores følelser, og os selv, i øjnene, og så oplever vi ofte, at følelserne lige der, bliver en lille smule mindre. Så hvorfor er det, at rigtig mange har større tendens til at invalidere egne følelser, fremfor at validere dem. Hvorfor er det mere naturligt for os at forkertgøre hvordan vi har det gennem tanker som ”Jeg burde ikke føle sådan”, ”Jeg skulle ikke græde over det” eller "Jeg må tage mig sammen" fremfor "Det er okay jeg har det sådan"? Det er noget af det du får svar på i denne epsiode, hvor jeg også deler 6 trin til mere selvvalidering, altså mere selvaccept og selvomsorg.Det kommer jeg blandt andet ind på i episoden:Hvad validering er og hvad invalidering erHvorfor så mange har svært ved at validere egne følelser5 typiske årsager til at vi invaliderer egne følelserHvordan det kan påvirke vores følelsesregulering at vokse op i konfliktfyldte familierHvad det kan betyde hvis vi er vokset op med for meget ansvarFrygten for at blive afvistFrygten for at følelserne bliver for overvældende når vi mærker demHvorfor mange ikke føler de fortjener omsorgAt skulle gøre noget, for at få lov til at have det svært6 trin til mere selvvalidering (mere selvaccept og mee selvomsorg)I episoden deler jeg en øvelse der kan hjælpe dig til at lytte mere indad. Det er ikke en fikser-øvelse, og altså ikke en øvelse der skal lære dig at fjerne følelser, men tværtimod turde give dem mere plads, og styrke tilliden til dig selv og det du mærker. Øvelsen kan du hente lige her.Jeg deler også at du kan teste dit eget spisemønster via min test: Spiser du intuitivt. Testen kan du hente via linket her.Forskning peger på, at hvis man gang på gang iagttager og beskrier sine følelser præcist og lærer at trøste sig selv, bliver det for hver gang lettere og mindre psykisk belastende at mærke efter (1)Det betyder ikke kun noget hvad vi siger til os selv, men også hvordan vi siger det. Bruger vi en kærlig, mild og rolig tone overfor os selv, fremfor en hård og dømmende tone, vil det kunne aktivere det beroligende system 2)Invalidering af følelser kan aktivere trusselssystemet og kan derigennem aktivere uønskede strategier (3)Kilder: 1: C. Aaen (2019) "Lev med dine følelseri" s. 37-382: C. Irons (2019) "Difficult emotions - using compassion focused therapy" s. 1383: C. Irons (2019) "Difficult emotions - using compassion focused therapy" s. 233

USA:s president Donald Trump har krävt en genomgång av vad forskningspengar gått till i jakt på begrepp som handlar om mångfald och inkludering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur genomgången ska göras och vad effekten ska bli är oklart. Ordern har i praktiken lamslagit mycket av forskningen, enligt forskningspolitikforskaren Mats Benner. Vi talar också om Googles satsning på biokol, som ska hålla kol undan atmosfären. Och om järven, som sprider sig allt längre söderut i landet.Medverkar gör reportrarna Sara Sällström, Gustaf Klarin och Anders Wennersten (Ekot).Programledare:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

En ny kriminologisk studie från Jerzy Sarnecki och Amir Rostami, som nyligen fick stor spridning, är undermålig och politiserad. Det skriver kriminologen, moderate riksdagsledamoten och tidigare polisen Fredrik Kärrholm. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Listen af bivirkninger til hormonel prævention lader til at blive længere og længere. I oktober 2024 udkom et dansk studie fra Safe Choice, der samarbejder med bl.a. Kræftens Bekæmpelse, som viste en øget risiko for brystkræft hos kvinder med hormonspiral. Det har lagt brænde på bålet i debatten om prævention og kvinders sundhed. For hvor langt vil kvinder gå for at bære byrden for sikker sex? Og er kvinderne tilstrækkeligt informeret, når de starter på et lægemiddel som for de flestes vedkommende følger dem i mange år? I foråret lavede vi et afsnit om hormonspiralens sammenhæng med depression, og i forlængelse af det afsnit kommer her et afsnit om sammenhængen med brystkræft. For hvad viser den nye forskning egentlig? Det har vi talt med forsker og PhD i folkesundhedsvidenskab Lina Steinrud Mørch om. God fornøjelse!Medvirkende: Lina Steinrud Mørch, Josefine Bang. Tilrettelagt og produceret af: Sofie Hoppe Søe, Josefine Bang. Lyddesign: René Slott. Illustration: Anne Dorte Hoppe SøeIndslag:

Forskning viser at mange krigsbarn utstøtes, hates og stigmatiseres. Ifølge fortellinger og forskning på norske krigsbarn etter 2. verdenskrig ble de sett som sikkerhetsrisiko, bærere av sine fedres synder, som genetisk underlegne og som mindre verdt. Mange ble utstøtt og vokste opp under svært tøffe kår. Hvordan har livene deres blitt formet av stigmaet samfunnet la på dem? UiOs menneskerettighetspris gikk i 2024 til Forgotten Children of War Association i Sarajevo. Hvilke likheter og ulikheter ser vi i hvordan krigsbarn har blitt behandlet i eldre og i nyere konflikter og kriger, på tvers av kulturer og kontinenter? Vi møter Gerd Fleischer som vokste opp som krigsbarn i Norge, samt forskerne Inger Skjelsbæk fra UiO og Dag Ellingsen fra Oslo Met og Politihøgskolen. Programleder er Jorunn Kanestrøm.                

Vi har fått mer "kjøtt på beinet" fra "Stine" som hadde datet 100 menn på Tinder, men ikke ble betatt av noen. Nå ga det mer mening. For to år siden havnet "Stine" som et helt tilfeldig offer i en situasjon der hun ble truet med kniv "i halv-mørket på en offentlig plass, av en person som var i sterk psykisk ubalanse og som var kraftig ruspåvirket. Jeg stod utenfor bilen min da dette skjedde, og datteren min på 12 år satt inne i bilen. Jeg fikk full panikk og følte at livet mitt stod i reell fare." I etterkant av dette fikk hun beskjed om å ikke snakke om dette, og ikke la dette ta så stor plass i livet. Så hun har tatt seg sammen, og styrt unna vonde tanker og følelser. Men kroppen sa i fra gitt, og da fikk hun endelig hjelp. Bare så unødig sent.

Fordelene med et velfungerende samarbeid mellom skole og hjem er godt dokumentert. Men hvordan få det til, helt konkret? Vi snakker med Pernille Grepp Knutsen, rektor og medforfatter av boken «Gode foreldrerelasjoner» og hennes kollega Anette Møller, sosiallærer på Berg skole i Oslo. .⏱️ INNHOLDSLISTE OG TIDSKODER:• Samarbeid mellom skole og hjem er viktig (00:00:13)• Foreldre klager på manglende oppfølging (00:00:25)• Lærernes trygghet i relasjon til foreldre (00:00:38)• Hvor viktig er samarbeidet, skala 1 til 10? (00:01:37)• Forskning viser foreldres betydning for læring (00:02:22)• Viktigheten av foreldres involvering i overganger (00:03:18)• Fredstid i skolen brukes ikke bra nok (00:04:26)• Hvordan bygge relasjonen mellom hjem og skole? (00:05:33)• Betydningen av små daglige kommunikasjoner (00:06:59)• Foreldre med ulik bakgrunn krever tilnærming (00:12:00)• Drømmeforeldre er ærlige og involverte (00:16:24)• Forberedelse av foreldremøter er avgjørende (00:18:24)• Prioritering av tid til foreldresamarbeid (00:20:50)• Kreativ organisering av foreldremøter (00:22:12)• Møter med foreldrene under krevende omstendigheter (00:26:08).

Inläst: Etikprofessor: ”Utvecklingen har sprungit ifrån lagstiftarna – stora hål i regelverken.”

Hva skjer når et barn får en alvorlig kreftdiagnose, og hvordan påvirker det både barnet og familien? Hvordan kan vi som står rundt støtte på en god måte, og hva bør vi unngå? Og hva sier den nyeste forskningen om hvordan vi kan forbedre både overlevelse og livskvalitet for de som rammes av barnekreft? I denne episoden som er gjort i samarbeid med Barnekreftforeningen får vi høre sterke historier, nyttige råd og viktig kunnskap fra tre kloke gjester. I studio har jeg Trine Nicolaysen, generalsekretær i Barnekreftforeningen, Emre Fjørtoft Åsenhus som har overlevd barnekreft og overlege og forsker Monica Cheng Munthe-Kaas. Vi snakker om hvordan foreningen jobber for å nå sitt mål om at ingen barn skal dø av kreft, Emres personlige reise gjennom sykdommen og hva som har hjulpet ham underveis, og hvordan vi som står rundt kan være til støtte. Vi snakker også om den nye banebrytende forskningen på barnekreft, inkludert hvordan Barnekreftbiobanken bidrar til fremskritt og håp for fremtiden. Dette er en episode om hvordan forskning, støtte og små handlinger kan gjøre en stor forskjell for barn og familier som står i en av livets tøffeste utfordringer. Ønsker du å bidra? Du kan støtte Barnekreftforeningens livsviktige arbeid ved å Vippse til 02099 eller besøke barnekreftforeningen.no.Alt godt,AnnetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvad er interdisciplinær forskning? Hvorfor er det vigtigt at forske på tværs af humaniora, naturvidenskab og sundhed? Hvordan kan vores samarbejde med kunstig intelligens forbedres? Hvad har forskning i leg med dyrevelfærd at gøre? Hvordan hænger sprogmodeller og proteiner sammen? Vært: Peter Lund Madsen. Gæst: Andreas Roepstorff og Jørgen Frøkier. Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol. Nicklas Neuman och forskning, fotboll och nya bokprojekt: 00:05:35 – Nicklas in 01:00:17 – Nicklas ut Mer från Tyngre Radio Avslutningsvis – du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värdarna blir glada.