POPULARITY
Forskare: Det viktigaste är inte infrastruktur eller fordonen utan förarbeteende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20250506.– Vad vi gjorde som aldrig gjorts förut är att vi gick ut på staden och fiskade efter olyckor, säger Marco Dozza som är professor i aktiv säkerhet och trafikantbeteende vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Chalmersforskarna som har studerat detta med olyckor med elsparkcyklar har gjort det på ett nytt sätt. För att fiska efter elsparkcykelolyckor så utrustades ett antal elsparkcyklar med sensorer och kameror.– Sen väntade vi på att någon hyrde och åkte runt och om man väntar tillräckligt länge så kommer en kritisk händelse eller olycka att inträffa. Vi utrustade 17 elsparkcyklar och dokumenterade nästan 7 000 resor, säger Marco Dozza.Forskarna noterade 19 olyckor och 42 kritiska händelser där det var nära ögat, och med hjälp av kamerorna och information från sensorerna om bland annat hastighet och om hur fordonen manövrerade så kunde dom studera vad som hände precis innan och som kunde ligga bakom olyckan.Marco Dozza och kollegan som han gjort studien tillsammans med bedömer att var femte av dom säkerhetskritiska händelserna var avsiktlig, och i dom annorlunda normer för elsparkcykelkörning som han tror ligger bakom så finns också med att det här var just hyrda elsparkcyklar, då kan folk bry sig mindre om ifall fordonen blir skadade menar han. Men också i många av dom oavsiktliga olyckorna så är det vårdslös körning inblandad, eller åtminstone mindre trafiksäkert beteende, och då kan det ofta bero på dålig förståelse för och erfarenhet av det speciella med just elsparkcykeln som fordon enligt Marco Dozza.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Forskare: Det viktigaste är inte infrastruktur eller fordonen utan förarbeteende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vad vi gjorde som aldrig gjorts förut är att vi gick ut på staden och fiskade efter olyckor, säger Marco Dozza som är professor i aktiv säkerhet och trafikantbeteende vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Chalmersforskarna som har studerat detta med olyckor med elsparkcyklar har gjort det på ett nytt sätt. För att fiska efter elsparkcykelolyckor så utrustades ett antal elsparkcyklar med sensorer och kameror.– Sen väntade vi på att någon hyrde och åkte runt och om man väntar tillräckligt länge så kommer en kritisk händelse eller olycka att inträffa. Vi utrustade 17 elsparkcyklar och dokumenterade nästan 7 000 resor, säger Marco Dozza. Forskarna noterade 19 olyckor och 42 kritiska händelser där det var nära ögat, och med hjälp av kamerorna och information från sensorerna om bland annat hastighet och om hur fordonen manövrerade så kunde dom studera vad som hände precis innan och som kunde ligga bakom olyckan.Marco Dozza och kollegan som han gjort studien tillsammans med bedömer att var femte av dom säkerhetskritiska händelserna var avsiktlig, och i dom annorlunda normer för elsparkcykelkörning som han tror ligger bakom så finns också med att det här var just hyrda elsparkcyklar, då kan folk bry sig mindre om ifall fordonen blir skadade menar han. Men också i många av dom oavsiktliga olyckorna så är det vårdslös körning inblandad, eller åtminstone mindre trafiksäkert beteende, och då kan det ofta bero på dålig förståelse för och erfarenhet av det speciella med just elsparkcykeln som fordon enligt Marco Dozza.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Samhällsvetenskapliga forskare har en skyldighet att föra ut sina rön. Både ekonomerna och statsvetarna i USA har misslyckats kapitalt med att föra ut sina grundläggande insikter till väljarkåren, skriver statsvetaren Bo Rothstein. Inläsare: Jörgen Huitfeldt
Sillgrisslornas beteende på Stora Karlsö kartläggs och sorteras nu med hjälp av AI. Forskarna förstår därmed fåglarnas beteende och ekosystem bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av AI och 67 kameror övervakas sillgrisslorna på Stora Karlsö dygnet runt. Det sker via en specialbyggd fågelholk. Teknik möjliggör en noggrann kartläggning av fåglarnas liv, från häckning till kläckning och fågelungar som hoppar utför stupen.Forskarnas arbete bakom kulissernaDet är inte längre aktuellt att ligga med kikare längs med klippkanterna. Istället analyserar forskarna data från kamerorna och kan fokusera på att förstå sillgrisslornas beteenden. Det ger också insikter i hur hälsosamt hela Östersjöns ekosystemet är eftersom sillgrisslor kan bli upp till nästan 50 år gamla.AI avslöjar nya insikterAI-modeller tränas för att känna igen olika fiskarter och fåglarnas kroppsställningar. Kamerorna visar infraröd strålning och avslöjar också vad som händer när det under en timme blir extremhett på klippkanterna. Det hjälper forskarna att identifiera förändringar i sillgrisslornas beteenden och miljöpåverkan.Medverkar: Jonas Hentati Sundberg, docent vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Lars BroströmLars.Brostrom@sverigesradio.se
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240103.Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.Bok om perfektionismThomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se
Ris släpper ut mycket mer växthusgaser än andra spannmål. Därför har forskare i Sverige och Kina utvecklat en ny rissort med 70 procent mindre klimatutsläpp än genomsnittligt ris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här skulle kunna få betydelse för utsläppen eftersom ris är en av världens största grödor, och stapelföda för halva jordens befolkning.Växters rötter avger kemiska ämnen till marken, avsöndringar som kallas rotexudat. Forskarna har upptäckt att ris avsöndrar ett rotexudat som kallas fumarat. Fumarat gynnar mikroorganismer som släpper ut metan. De såg också att etanol, som också avges från rötterna, missgynnar metanproducerande mikroorganismer.Med denna kunskap har de nu tagit fram en rissort med låg fumaratproduktion och hög etanolproduktion som ger lägre metanutsläpp samtidigt som skördarna är goda.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
En har-morgon i Uppland med fokus bland annat på hur det går för skogsharen när fältharen brer ut sig norrut. Och varför är det så mycket sjöstjärnor på västkusten just nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De finns i vår närhet året runt – hararna. Men vår inhemska skogshare, den som blir vit på vintern och har tassar som är anpassade att ta sig fram på snö, blir allt ovanligare, utkonkurrerad av den främmande arten fälthare. Den första utplanteringen av den skedde på ön Ven redan 1858. Sedan dess har den spritt sig uppåt landet, både av egen kraft och genom nya utplanteringar. Och så finns också moharen, en underart av skogsharen, med blågrå päls istället för vit på vintern. Hur ser läget ut för arterna, hur lever de på vintern, när får de ungar, och hur kan man skilja dem åt? Förhoppningsvis finns det spårsnö när fältreporter Lena Näslund träffar forskarna Carl-Gustaf Thulin och Daniel Bergman i uppländska marker.Under en femtonårsperiod har blåmusslorna minskat längs västkusten, men sommaren 2024 kom de tillbaka i massor. Forskarna vet ännu inte exakt varför. Men en tydlig effekt av de många blåmusslorna är att antalet vanliga sjöstjärnor nu exploderar. Marinbiolog Christin Appelqvist på Tjärnö marina laboratorium tar med reporter Jenny Berntson Djurvall ut till blåmusslorna och sjöstjärnorna i det kalla februarihavet.Tillsammans med Daniel Värjö från Klotet i P1 kollar vi också på den färska miljömålsberedningen, där meningen var att politiker och experter skulle enas om hur Sverige ska jobba framöver för att nå olika miljömål. Men det var svårt bland annat när det gäller hur mycket skog som ska skyddas. Och förslagen som lagts fram har också kritiserats från miljö- och naturorganisationer.Varför rullar mössen i Katarina Wolfs stuga i norra Värmland ut hela hushållspappersrullen när hon inte är hemma? Tycker de till och med att det är kul? Gnagarexperten Frauke Ecke svarar.Och så ska vi till en tropisk molnskog i Colombia! Där reporter Sara Sällström springer på en blomma med neonröda fläckar på undersidan av bladen. Fläckarna visar sig vara som landningsljuset på en flygplats – för kolbirier.Varför föredrog snäckorna glansigt reklamblad i brevlådan framför vanliga brev? Den frågan var vi inne och nosade på i förra veckan. Nu har våra lyssnare kommit med mer information i mysteriet.I kråkvinkeln längtar Karin Gyllenklev efter dofter i februari.Programledare är Joacim Lindwall.
Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi fortsätter följetongen kring den säkerhetspolitiska soppan mellan USA, Ryssland, Ukraina och Europa. Igår träffades USA och Ryssland för ett möte i Saudiarabien. Lite senare på kvällen rörde Trump om i grytan och hävdade att det var Ukraina som startade kriget.Sen pratar vi om forskares varningar om att dagens föräldrar är för oroliga. Forskarna menar att barn måste få leka mer riskfyllt och slå sig för att kunna bli mer självständiga.
Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Assaad Daoudi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dag snackar vi först om en studie som visar att mellanbarn är ofta är mer ödmjuka och ärliga än sina syskon. Forskarna menar att det här gör dem bättre på att samarbeta med andra människor. Äldsta syskonet har ofta beskrivits som diplomatiskt och det yngsta som kreativt. Är det här mellanbarnens revansch?Lite senare pratar vi om att Disneyprinsessor har en massa dolda hälsoproblem, till följd av sina livsstilar. Det är British Medical Journal som bland annat menar att Snövit lär ha problem med depression på grund av sin isolering, och att Belle i Skönheten och Odjuret riskerar att bli smittad av rabies.
I veckans avsnitt går vi igenom studien: Training volume and total energy expenditure of an Olympic and Ironman world champion: approaching the upper limits of human capabilities Studien handlar om att undersöka träningsvolymen och den totala energiförbrukningen hos Kristian Blummenfelt, en elitidrottare som både är olympisk mästare (Tokyo 2020) och världsmästare i Ironman (2021). Forskarnas mål är att förstå de övre gränserna för mänsklig kapacitet inom uthållighetsidrott genom att analysera data från en av världens mest framstående triatleter. Blummenfelts träningsdata samlades in över en längre period och inkluderade detaljerade mätningar av träningsintensitet, volym och energiförbrukning. Studien visade att han kunde upprätthålla extremt höga nivåer av energiförbrukning och träningsvolym under långa perioder, vilket är ovanligt även bland andra elitidrottare. Forskarna analyserade också hur hans fysiologiska system anpassade sig för att möta de höga krav som ställs vid triathlontävlingar på världsnivå. Resultaten ger viktiga insikter om hur träningsupplägg och energiförvaltning påverkar prestationsförmågan hos toppidrottare. Studien bidrar till en bättre förståelse för de fysiologiska gränserna hos människan och vad som krävs för att prestera på absolut högsta nivå i uthållighetsidrotter. Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera Värdar Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se
Anders & Måns läser lyssnarfrågor och tänker högt. Podden publiceras lördagar 08.00. Skriv en fråga till programmet: fraga@andersochmans.se Vill du prenumerera på podden och lyssna utan reklam? Klicka här: https://plus.acast.com/s/fraga-anders-och-mans. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I avsnitt 147 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny studie i Nature där man har tittat på fettcellerna hos människor och möss när de burit på olika mängder fettmassa. Forskarna har sedan hittat något som de kallar en minnesfunktion av den tidigare som möjligen kan vara en delförklaring till varför det är svårt för människor att bibehålla en lägre vikt efter viktnedgång. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) introsnack (00:03:05) Våra fettceller minns om vi än gång varit feta
Kalle Berg bjuder på ytterligare ett svep från valet i USA, nu är det ju bara en dag kvar till valtisdagen. Kamala Harris gästade Saturday Night Live, Donald Trump kan förbjuda vissa vaccin om han vinner och opinionsmätningarna visar dött lopp mellan kandidaterna, men Harris kan skrälla i Iowa!Linnea Rönnqvist pratar om att nya kraftiga regn är på väg mot Spanien och Valencia. Samtidigt kritiseras myndigheter och Spaniens kung fick föras i säkerhet när han besökte katastrofområdet på grund av ilskan från drabbade i området. Samtidigt fortsätter dödstalen att stiga.Sedan gästas studion av oceanografen Fabien Roquet vid Göteborgs universitet som pratar om Golfströmmen. Håller den på att kollapsa av klimatförändringarna eller inte? Hur oroliga ska vi vara? Forskarna är oeniga.Dessutom: Massa gevär har hittats på Hvitfeldtska – efter skolans skytteutbildning, brat – betyder det kille med backslick eller en person ”som lever ett hedonistiskt liv”, därför ska du vänta med julpyntet, så hanterar biblioteken i Göteborg stölder av kurslitteratur och forskning som visar att djur super. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
29 -årige Fabian Bernhardson i Örebro har haft klusterhuvudvärk i tio år. Han är en av uppemot tio tusen personer i Sverige som har klusterhuvudvärk. En huvudvärk med en extremt kraftfull smärta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klusterhuvudvärk är ett ganska okänt tillstånd men där det nu forskas intensivt. Tidigare kallades den för Hortons huvudvärk.För Fabian börjar klusterhuvudvärken under vinterhalvåret kl 10 på förmiddagarna och håller oftast på en timme. En smärta som gör att han vill försvinna ut ur sin kropp. Många kallar den för självmordshuvudvärk. Nu har han haft uppehåll en längre period, och har hittat sina egna metoder att hantera smärtan.Inget läkemedel än för klusterhuvudvärkenÄn så länge finns det ingen specifik behandling eller läkemedel mot klusterhuvudvärk. Forskarna jobbar intensivt för att förstå ärftliga orsaker, men också varför de stora flertalet får sina attacker på natten.Följ med till Andrea Carmine Belins labb på Karolinska institutet, där det görs sömnstudier och tester på hudceller och blodprover - allt för att förstå klusterhuvudvärk bättre.Medverkar gör seniorforskaren Andrea Carmine Belin, forskningsspecialist Caroline Ran, doktorand Felica Jennysdotter Olofsgård - alla tre på institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet samt 29-åriga Fabian Bernhardson i Örebro, som länge drabbats av klusterhuvudvärk.Programmet är en återutsändning från november 2022.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se
Hjärtat såg länge som centrum för tanke och känsla, medan vi idag pekar på hjärnan. Katarina Bjärvall funderar på om det inte ligger något i den gamla sanningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publiceras först 2019-06-19.Mitt är ditt och ditt är mitt och aldrig jag lämnar det åter. Det gnistrar och glöder, flammar och falnar och svalnar. Det viskar, talar, ropar och jublar, det sjunger och har hunger, det rister och brister, kvider och svider och lider. Och förstås smärtar.Ja, hjärtat rimmar och dess rytm pulserar och inspirerar, så till den grad att om varje metaforiskt uttryck som belamrar hjärtat vägde ett gram skulle organet bli så tungt att det bröt igenom jordskorpan och rasade rakt ner till jordens – hjärta.Men de känslor som hjärtat symboliserar är inte bara metaforer och klyschor. Brustet hjärta, broken heart syndrome eller som det heter med en medicinsk term lånad från japanskan, takotsubo, är ett verkligt sjukdomstillstånd som ibland förväxlas med hjärtinfarkt och som kan utlösas av sorg eller av traumatiska upplevelser.Jag tänker på det när jag läser Mimi Swartz bok ”Ticker”, om några konkurrerande amerikanska stjärnkirurgers kamp om att bli först med att presentera ett fungerande konstgjort människohjärta. De verkar alla drivas av en grundtanke att fortsatt liv, oavsett vilka förödmjukande och smärtsamma former det tar sig, alltid att föredra framför döden. För någon är den besattheten grundad i en förälders alltför tidiga död i en hjärtsjukdom, andra verkar vara mer av Macchiarinikaraktärer – eller åtminstone okonventionella. Och man får väl medge att hjärtkirurg är ett speciellt yrke, "man vill ju inte att den som sätter kniven i ens hjärta ska sakna självförtroende", som Swartz skriver.Att operera ett hjärta som slår i bröstkorgen är ingen lätt match ens för en specialist – någon har liknat det vid att sittande på hästryggen försöka knacka loss ädelstenar ur en klippa. Ja, plus då det faktum att en människa dör om du slinter.Hjärtkirurgins kamp för att rädda livet på människor vars hjärta slutgiltigt skurit har naturligtvis ett spår som har varit mer framgångsrikt än utvecklingen av ett konstgjort hjärta: transplantation. Pionjärtransplantatörerna på 60- och 70-talen hade en hel del emot sig. För att sjukvården skulle få tillgång till levande hjärtan att transplantera måste dödsbegreppet ändras. I Sverige skedde det 1988, efter intensiv debatt. Sedan dess kan en människa klassas som död när hjärtat fortfarande slår, förutsatt att alla hjärnfunktioner sedan minst två timmar är konstaterat fullständigt borta.Andra tidiga invändningar hade mer med hjärtats symbolkraft att göra. Blir inte en man feminin om han tar emot ett hjärta från en kvinna, frågade sig hjärtsjuka män i Texas.Motståndet lade sig. Hjärttransplantationer utförs idag på löpande band, eller i alla fall i den takt som tillgången på organ tillåter. Runt 50 000 människor världen över – men framför allt i de rika länderna – står på väntelista, men bara ungefär 2 500 hjärtan transplanteras varje år.Hjärtsjukdomar tar livet av fler människor än cancer och behovet av alternativ till transplantationer är stort. Den som uppfinner ett konstgjort hjärta kan ha goda skäl att hoppas på ett Nobelpris i medicin – eller i alla fall gränslös rikedom och avund.Det konstgjorda hjärta som beskrivs som mest lovande drivs av magnetism, inte av plutonium som var tanken ett tag. Det fungerar utan puls och trycker alltså fram blodet i ett oavbrutet flöde, utan minsta da-dunk i bröstkorgen, något experterna inte är helt på det klara med vad det kan medföra. Den enda person som har fått ett sådant hjärta inopererat tillfrisknade aldrig utan dog i sin hjärtsjukdom efter fem veckor på ett amerikanskt sjukhus.Man kan förstås fråga sig: Är det etiskt rätt att investera så mycket tid, pengar och kunskapsenergi i något som kan föra tankarna till Frankensteinkirurgi? Hjärtsjukdomar är mycket lönsamma att förebygga. Men den lönsamheten gynnar samhället och dess invånare, inte med-tech-företagen och läkemedelsindustrin. Det är onekligen en komplikation i en tid då gränserna mellan å ena sidan forskning och sjukvård och å andra sidan läkemedelsförsäljning har upplösts.Och vad händer om välbärgade västerlänningars redan långa medellivslängd förlängs med ytterligare år – eller årtionden? Vilka sättningar skapar det i pensionssystemen och andra välfärdsmekanismer? Och vilka demenssjukdomar dyker upp i hjärnan hos människor som bär dessa konstgjorda hjärtan?Men den fråga som griper mig allra mest är en annan: Vad händer med en människa som bokstavligen förlorar sitt hjärta? Blir hen hjärtlös? Kan hen fortfarande till exempel känna kärlek? Sådana frågor kan verka retoriska men det är de alltså inte.I det antika Egypten ansågs hjärtat viktigare än hjärnan för att härbärgera människans känsloliv och personlighet, inte metaforiskt utan fysiskt. Och egyptierna var på rätt spår, för hjärtat har känslor.Hjärtat ruvar i bröstkorgens bo som en liten vaktel eller en vildkanin – och lika lättskrämt. Om ett barn i vägkanten gör en ansats att springa ut i gatan framför bilen kan jag känna ett verkligt fladder mot revbenen. Hjärtsjukdomar ökar under krig och naturkatastrofer. Lögndetektorer mäter bland annat hjärtverksamhet.Hjärtmuskeln, stor som din egen knytnäve, är ett arkitektoniskt perfekt miniatyrbyggnadsverk, utrustat med både el- och rörsystem, mångfärgat i brunt, rött, gult och ljusblått och byggt för att klara ungefär ett slag i sekunden, nästan 100 000 slag per dygn eller över tre miljarder slag under sin livstid.Av BBC-dokumentären Heart vs Mind av David Malone framgår att färsk brittisk forskning har upptäckt att runt hjärtats högra förmak finns också neuroner, som liknar hjärnceller, placerade. För mig, som varit uppmärksam på mitt hjärtas känslor i många år, är detta rön så häpnadsväckande att jag måste se dokumentären tre gånger för att helt ta in det.Hjärnan kommunicerar med hjärtats så kallade hjärnceller och med resten av hjärtat via elektriska impulser som får hjärtat att exempelvis slå snabbare. Men kommunikationen är dubbelriktad – signaler från hjärtats neuroner går också tillbaka till hjärnan. En studie visar att amygdalan, det organ i hjärnan som kontrollerar känslor av rädsla och obehag, aktiveras mer när det intryck som triggar känslan ges i takt med testpersonens hjärtslag än om det ges i otakt med hjärtslagen. Slutsatsen är att hjärncellerna i hjärtat påverkar hjärnan.Men dödsbegreppet då, undrar jag. När en person förklaras död trots att hjärtat fortfarande slår, vilken roll spelar hjärtats hjärnceller då? Bara frågan verkar kunna väcka ett instinktivt motstånd mot transplantationskirurgi. Men den besvaras av forskningen: hjärtats hjärnceller fungerar aldrig på egen hand. De agerar alltid i samspel med amygdalan och andra delar av hjärnan. När de delarna är utslagna har hjärtats hjärnceller förlorat sin funktion.Men den här forskningen, i gränslandet mellan kardiologi, neurovetenskap och psykologi, är inte helt obanad terräng. Forskarna söker sig fram, långsamt och prövande, i de marker poesin, visdiktningen och den litterära prosan sedan länge utforskat. Det värmer mitt hjärta att inse det.Katarina Bjärvalljournalist och författare
Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska man få gravitationsteorin att gå ihop med kvantmekaniken? Det har fysikerna länge undrat. Gravitationen är vi bekanta med till vardags och den fungerar bra också när det gäller vad som händer i rymden, medan kvantmekaniken väl beskriver det som händer i partiklarnas lilla lilla värld. Samtidigt beskriver de ju samma verklighet och måste på något sätt gå ihop.Ett första steg på den vägen kan vara att hitta gravitonen, gravitationens kvantpartikel. Men hur ska det gå till? Genom att borsta av en teknik från 1960-talet och samtidigt dra nytta av moderna gravitationsvågsexperiment, föreslår Igor Pikovski och hans medarbetare vid Stockholms universitet.Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik Uppsala Universitet, Igor Pikovski, forskare i fysik vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se
Blå zoner kallas det där människor blir ovanligt gamla. En sådan zon finns på ön Ikaria i Grekland. Även i Sverige har forskare hittat blåa zoner och kunnat mäta i blodet vad som ger ett långt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med till ön Ikaria och möt äldre personer som berättar om vad också forskningen visar - vad som gör att personer blir ordentligt gamla. För här blir en tredjedel över 90 år.Tio år äldre än genomsnittetGenomsnittsåldern för en naturlig död på Ikaria är nästan tio år högre än genomsnittet för Grekland och övriga världen.Både forskning och de äldre hänvisar till kosten, den fysiska aktiviteten, den sociala gemenskapen, frånvaron av stress, god sömn och att inte röka.Långt liv även i SverigeI Sverige har Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, kunnat mäta i blodet, med så kallade biomarkörer, vad som ger svenskar ett ovanligt långt liv.Forskarna följde en grupp på 45 000 svenskar födda mellan 1893 och 1920. Redan när en person var 65 år kunde forskarna se skillnader.– Skillnaderna var inte jättestora. Men de som blev hundra år hade mer normala värden, som inte stack ut särskilt mycket, berättar Karin Modig.Det handlade bland annat om blodsockernivåer och levervärden.Men hon påpekar också att det kan handla om tur eller otur kring hur gammal en person blir.Programmet sändes första gången 13 juni.Reporter Sara HeymanSara.Heyman@sverigesradio.seProgramledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se
Stora översvämningar har drabbat bland annat Polen denna vecka. Det regnade troligen mer än det skulle gjort om inte klimatet varit uppvärmt, enligt forskares analys. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De konstaterar samtidigt att slutsatserna är ganska osäkra. Meteorologiprofessorn i Uppsala Gabriele Messori, som jobbar med sådan så kallad attributionsforskning i det internationella samarbetet Climameter, förklarar varför och berättar hur analysen gjordes.Vi hör också Guiliano di Baldassarre, professor i hydrologi vid Uppsala universitet och chef för Centrum för naturkatastroflära. Han säger att beredskapen för översvämningar i Europa på vissa sätt förbättrats, men på andra inte. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65 år. 72-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om att cykla intensivt i intervaller. Just de väldigt intensiva perioderna är sex sekunder långa. De ska upprepas 10 gånger med vila emellan. Sex sekunder på tio gånger blir 60 sekunder, alltså en minut. Men med uppvärmning och den intensiva träningen, samt vila så blir det allt som allt ett pass på 20 minuter. Det kallas högintensiv intervallträning. Numera 72-åriga Gerd Andersson hade aldrig tidigare gått på gym, men var en allmänt aktiv person.Jättekul även för en äldre nybörjare- Jag tyckte det var jättekul att ta i. Det kändes också som att jag efteråt fick bättre korttidsminne, säger Gerd Andersson. Nästan 70 personer i Umeå lottades till två grupper - en med vanlig träning i 40 minuter två gånger i veckan, och en grupp med högintensiv intervallträning också två gånger i veckan. Forskarna ville testa vilken metod som passade bäst för otränade pensionärer. Bara sex sekunder intensiv träning- Sex sekunders intensiv intervallträning kan vara en bra metod för vissa personer, det säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet som lett studien. Båda grupperna fick bättre kondition, men i gruppen med högintensivintervallträning kunde forskarna också se att arbetsminnet förbättrades. Men kognition på det stora hela förbättrades inte. - Det berodde antagligen på att träningsperioden var så pass kort som tre månader, det säger Carl - Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som också lett studien. Tommy Lundberg på Karolinska institutet, som inte deltagit i studien, menar att det är viktigt att både få en bättre kondition och öka muskelstyrkan så att man orkar gå i trappor och klara sig bättre i hemmet. Medverkar gör Gerd Andersson i Umeå, som testat högintensiv intervallträning HIIT, samt forskarna bakom studien professor i fysioterapi vid Umeå universitet Erik Rosendahl och professor i neurologi vid Köpenhamns universitet Carl-Johan Boraxbekk. Dessutom Tommy Lundberg som är lektor vid Karolinska institutet med inriktning på träning. Programmet sändes första gången 30 mars 2023 Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se
Välkomna till en ny hösttermin med Frisk utan flum-podden! Jessica har hållit sig framme i media och berättar om inspelningen av Forskarna som finns på SVTPlay och URPlay. Vi svarar på en lyssnarfråga om ofrivillig viktuppgång och vad det kan bero på och en annan fråga om Nutri-score som är ett sätt att märka livsmedel och som används i flera europeiska länder. En lyssnare delar med sig av en reflektion kring en fråga i en frågespalt som han läst och vi resonerar kring svaret. Länkar finns som vanligt på: https://www.fortasana.se/fortasanabloggen/
Stora LSD-fester i San Francisco med kalejdoskopiska ljusshower och lantliga kollektiv i sfärformade hus känns som ljusår från andra världskriget och kalla krigets militära forskning, men skenet bedrar. Det finns raka linjer från andra världskrigets militärindustriella komplex till 1960-talets motkultur och gröna våg.När det tidiga kalla krigets rumsstora datorer med hålkort byts mot persondatorer kom motkulturens centralfigurer att intressera sig för datorernas möjligheter. Senare skulle både hackarna och den framväxande tech-industrin komma att inspireras av motkulturens tankegods.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet, om boken From Counterculture and Cyberculture – Stewart Brand, the Whole Earth Network, and the Rise of Digital Utopianism av professor Fred Turner.Det militärindustriella akademiska komplexet var centralt vid framväxten av techindustrin i Silicon Valley. Utan denna generösa offentliga finansiering hade varken minneskretsar, mikroprocessorer eller persondatorer kunnat utvecklas där och då. Det militärindustriella komplexets forskning skulle också inspirera motkulturen i Kalifornien.I centrum för boken From Counterculture and Cyberculture står Stewart Brand, född 1938, och mest känd som redaktör för The Whole Earth Catalog, utgiven mellan 1968 och 1972. Det var en kombination av tidskrift och produktkatalog riktad direkt till motkulturen. Stewart Brand var en entreprenör med en förmåga att sammanföra olika sociala världar, skapa dynamiska nätverk och bygga relationer.Katalogen visade att 1960-talets motkultur visade ett stort intresse för informationsteorier framtagna av militärforskare på 1940-talet. Och när kalla krigets rumsstora datorer med hålkort slimmades ner till persondator med skärm och tangentbord öppnades möjligheter för digitala nätverk inom motkulturen.LSD kom att läcka ut till motkulturen från militära forskningsprojekt både i USA och Sverige. Och i hippiesarnas bibel, The Whole Earth Catalog, fanns böcker om informatik från 1940-talets militärforskare. Och de sfärformade husen som hundratusentals grönavågare byggde när de skapade lantliga kollektiv i slutet på 1960-talet var direkt inspirerade av skyddshöljen från radaranläggningar som skulle upptäcka en sovjetisk kärnvapenattack.Motkulturen var intresserade av konsumentteknik som stereos och bilar, men förkastade stordatorerna som kontrollerades av militären och stora bolag. Därför blev persondatorn en symbol för individens frihet. Och de var mer intresserade av personlig utveckling och förverkligande än kollektivt politiskt arbete.Det är väl känt att Apples grundare Steve Jobs var hippie och att hans partner Steve Wozniak hackade telefonsystem. Men det är kanske mindre känt att techindustrins sätt att organisera sig i entreprenöriella och projektbaserade nätverk i stället för byråkratier kom från amerikansk militärforskning under andra världskriget.Bild: Timothy Leary, familj och band på föreläsningsturné; State University of New York at Buffalo (1969) (Buffalo, New York). OBS: Foto: Dr. Dennis Bogdan, Wikipedia Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0Musik: Swing It Smooth av Jon Presstone, Storyblocks AudioLyssna också på Sveriges psykedeliska historia.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
När en isgrotta på Island rasade in omkom en turist och en skadades. Forskare hade sedan tidigare varnat för att göra turer i isgrottor under sommarmånaderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör SR:s korrespondent Carina Holmberg, glaciologen Veijo Pohjola och den isländske glaciologen Olafur Ingolfsson om olyckan i isgrottan och varför den hände. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se
Forskarna kallar den ABBA-skon och det är en enkel metod att simulera vad som händer med muskler och skelett i tyngdlöshet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rodrigo Fernandez Gonzalo är muskelforskare och forskar om vad som händer med muskler både hos astronauter i tyngdlöshet och hos personer som inte använder sina muskler, till exempel på grund av sjukdom och sängliggande.Han utbildade sig i Spanien men kom till Sverige, som han anser vara ett pionjärland för muskelforskning, där tekniken att ta muskelbiopsier utvecklades på 1960-talet och där det fanns flera forskare som intresserade sig för rymdfysiologi.På så sätt kunde han kombinera två av sina stora intressen som han haft sedan barndomen, intresset för fysisk träning och sport och intresset för rymden.Medverkande: Rodrigo Fernandez Gonzalo, docent i fysiologi, Karolinska Institutet.Programmet är en repris från 7 februari 2024.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se
Varför går det bättre för svärtan än för ejdern? Forskarna söker svar. Och vi letar efter Sveriges hemligaste fågel tornugglan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Denna julilördag finns fältreporter Lena Näslund i Sörmlands skärgård, med fokus på dykänderna ejder, svärta och småskrake. Ejdern, en av skärgårdens verkliga karaktärsarter, har minskat kraftigt. Svärtan är mer av en doldis, men vacker i sin svarta dräkt. Hannens näbb är klargul och båda könen känns igen på de kritvita armpennorna. Och så småskraken som har en lite busig, okammad uppsyn.De här tre dykänderna följs för fjärde året i rad i ett forskningsprojekt som svenska och danska Jägareförbunden, Sveriges Lantbruksuniversitet samt universiteten i Lund och Aarhus ligger bakom. Vi får följa med till ön Hävringe i ytterskärgården när de för första gången sätter satellitsändare på ett antal honor. Dykänder är svårstuderade och nu hoppas forskarna få veta mer om var och hur de söker föda, övervintrar och hur de lyckas med häckningen. Varför verkar svärtan klara sig bättre än ejdern? Under morgonen sänder vi direkt från ön Stora Bredskär, som ligger lite närmare kusten än Hävringe. Medverkar gör bland andra Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet, ansvarig för dykandsprojektet.Och så får vi följa med Mats Ottosson till både England och Gotland för att få en skymt av en vit vålnad i natten: tornugglan. En verkligt hemlig fågel! Inte minst här i Sverige där den bara jagar mitt i natten och är nästan omöjlig att få syn på. Och det är ytterst osäkert om den häckar här över huvud taget, och skulle den göra det är det ändå väldigt hemligt ATT den gör det.Från en tornfågel till en annan: Vi följer med när entusiasten Stefan Delin ringmärker tornfalksungar i Nordmaling i Västerbotten. Han har följt arten i över 40 år.Nu i sommar har Daga Johansson hittat vad hon tror är bläckfiskskelett på stranden på Västkusten. Hon vill veta mer bläckfiskarna och vi ber marinbiolog Christin Appelqvist svara.På kvanneplantorna vid källdammen i sin trädgård i Hälsingland har Sassa Norling hittat nio larver av makaonfjäril. Hur ska hon göra så att de överlever och utvecklas till vuxna fjärilar? Fjärilsexperten Jimmy Adolfsson svarar.I veckans kråkvinkel förundras Helena Söderlundh över de korta stavelserna som beskriver det allra viktigaste i livet. Som sol, hav, skog och vind.Programledare är Joacim Lindwall.
Blå zoner kallas det där människor blir ovanligt gamla. En sådan zon finns på ön Ikaria i Grekland. Även hemma i Sverige har forskare hittat blåa zoner och kunnat mäta i blodet vad som ger ett långt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med till ön Ikaria och möt äldre personer som berättar om vad också forskningen visar - vad som gör att personer blir ordentligt gamla. För här blir en tredjedel över 90 år.Tio år äldre än genomsnittetGenomsnittsåldern för en naturlig död på Ikaria är nästan tio år högre än genomsnittet för Grekland och övriga världen.Både forskning och de äldre hänvisar till kosten, den fysiska aktiviteten, den sociala gemenskapen, frånvaron av stress, god sömn och att inte röka.Långt liv även i SverigeI Sverige har Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, kunnat mäta i blodet, med så kallade biomarkörer, vad som ger svenskar ett ovanligt långt liv.Forskarna följde en grupp på 45 000 svenskar födda mellan 1893 och 1920. Redan när en person var 65 år kunde forskarna se skillnader.– Skillnaderna var inte jättestora. Men de som blev hundra år hade mer normala värden, som inte stack ut särskilt mycket, berättar Karin Modig.Det handlade bland annat om blodsockernivåer och levervärden.Men hon påpekar också att det kan handla om tur eller otur kring hur gammal en person blir.Reporter Sara HeymanSara.Heyman@sverigesradio.seProgramledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se
År 1900 finner svampdykare ett vrak på havets botten. De visste inte detta än, men i detta vrak skulle en unik antik grekisk uppfinning komma att uppenbara sig. Forskarna har sedan dess varit fascinerade av detta fynd – Antikytheramekanismen. Vad det en avancerad kalender? Ett navigationshjälpmedel för resor över havet? Eller helt enkelt en antik dator? Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Medierna var en viktig del i spridningen av metoo, men de bär också ett stort ansvar för dess innebörd glömdes bort. Malin Krutmeijer ser bilden av en rörelse äntligen börja klarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det känns på något sätt länge sedan metoorörelsen drog in över världen. Den tog som bekant fart hösten 2017 och var det riktigt stora genombrottet för så kallad hashtaggfeminism. På sociala medier svarade kvinna efter kvinna ”jag också” på frågan om de utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp.Medierna hade en stor roll i den storm som blåste upp, men de hade svårt att navigera i den. Efter att den bedarrat var det något som gnagde i mig, som hade med just medierna och metoo-rörelsen att göra.Då menar jag inte de långa och många artiklarna med namngivningar av mer eller mindre kända män som blivit anklagade för sexuella övergrepp. Det var mer en känsla av en nyckfullt krängande skuta som först rusade ut på öppet hav – och sedan tvärvände tillbaka till mediehusens egen hamn. Efter det skrev och pratade journalister och krönikörer som om hela metoo-rörelsen hade ägt rum i den mediala hamnen. Och där hade den havererat fullständigt.I den bilden fattas det viktiga bitar. Just i Sverige utvecklades rörelsen annorlunda jämfört med andra länder. Här gick yrkesgrupper samman mot sexism och misogyni på arbetsplatserna. Över hundratusen människor, en majoritet kvinnor, skrev under omkring sjuttiofem yrkesupprop.Några år senare var denna unika inramning av rörelsen mer eller mindre borta ur offentligheten, och en annan bild av metoo dominerade i medierna, där rörelsen hade spårat ur och bara kommit att handla om uthängningar av män med namn och allt. 2020 förklarade till exempel Aftonbladets Åsa Linderborg i en intervju att ”metoo i Sverige kom att handla om enskilda människor mycket mer än om strukturer och makthierarkier”, eftersom ”medierna publicerade en massa namn som inte skulle publicerats”. Cissi Wallin, som var en av de första att namnge sin förövare inför tusentals följare på sociala medier, blev åtalad för förtal. Hon har kallat åtalet för en backlash för hela metoo. Lina Makboul från SVT:s Uppdrag granskning skrev en bok om mediehysteri och sina fruktansvärda erfarenheter från metoo-tiden. I krönikor har det ofta uttryckts att jo, metoo var viktigt, men det gick för långt.Att just journalister fått en dålig eftersmak av allt som hände är inte så konstigt. Medier fälldes på löpande band i Pressens opinionsnämnd för uthängningar och andra övertramp. Men betyder det verkligen att metoo var ett allmänt haveri?Nej, är det korta svaret. När forskare från olika discipliner analyserar metoo-rörelsen i antologin ”Maktordningar och motstånd” blir bilden en annan. Malin Sveningsson, Hillevi Ganetz och Karin Hansson har studerat svenska tidningars rapportering, och konstaterar att namngivningar och uthängningar av enskilda förövare inte alls var så dominerande. Det var i själva verket rätt få som namngavs i Sverige, ett femtontal personer får jag det till.Forskarna har titttat på de första två månadernas rapportering, och där syns något helt annat än ett fokus på enskilda män som betett sig illa. Sexuella trakasserier och övergrepp ramades omedelbart in som ett politiskt problem. Det handlade inte om privata erfarenheter i relationer mellan enskilda individer. Journalisterna såg en struktur i yrkesuppropen och i löpelden av vittnesmål i sociala medier. Och när de pekade ut vem som bar ansvaret kom samhället, arbetsgivaren och män i den ordningen.Uppropen, med sina fyndiga namn som läkarnas #utantystnadsplikt, byggbranschens #sistaspikenikistan och restaurangbranschens #vikokaröver, samlade över hundratusen underskrifter. De betonade rättvisa och arbetsmiljö snarare än feminism, och skrev på så vis in sig i en stark politisk tradition. Yrkesidentitet, inte kön, kom i förgrunden och det höjde rörelsens status. Att som uppropen betona ”jämlikhet, demokrati och rättvisa för alla” är rentav, menar forskarna, en del av vad de kallar ”den svenska nationella självbilden”.Allt det här stämmer ju inte alls med den bild av metoo-rörelsen som senare har reflekterats i medierna. När jag läser forskarantologin framstår det som pinsamt inkrökt hur fixerade många journalister är vid sin egen bransch. Visst, massmedierna var helt klart centrala för metoo-rörelsens genomslag. Över 77 000 artiklar på temat publicerades 2017 och 2018. Men artiklarna VAR inte metoo, vilket alltför många verkar ha fått för sig.Antologin ger också ett nytt perspektiv på en annan sak som gnagt i mig, nämligen hur medierna i sin bevakning av olika metoo-fall verkade famla efter något slags rättesnöre. Ord stod hela tiden mot ord, och man försökte lösa sanningsproblemet med att låta båda sidor komma till tals. Det liknade ändå mest två partsinlagor, där den ena talade som en röst ur en social rättviserörelse och den andra som en anklagad individ.Tidningsartiklar och andra medieinslag kom att hemfalla till ett juridiskt färgat språkbruk. Hade fallet polisanmälts? Hade det gått till åtal? Domstolarna framställdes som den högsta sanningsinstansen. Om förövaren blev dömd i domstol hade offret talat sanning, annars inte.Nu är det ju inte så rätten fungerar. Ta förtalsmål till exempel. De negativa uppgifter som spridits om en människa kan mycket väl vara sanna, men ändå utgöra förtal. Domstolen bedömer om det varit försvarligt att sprida uppgifterna, och skadan detta åsamkat den förtalades anseende. När det gäller sexualbrott så kan de ha skett även om bevisföringen inte håller hela vägen.Sedan finns hela idén om att det är just genom det juridiska systemet som den som blivit utsatt för sexuella övergrepp kan nå rättvisa. Det tar man gärna för självklart, men som juristerna Ulrika Andersson och Linnea Wegerstad påminner om så visade ju metoo-rörelsen och uppropen i sig på dimensioner av övergrepp som lagstiftningen inte rått på. Då är det inte så enkelt som att allt blir bra om alla som sextrakasserats på arbetsplatsen eller utsatts för övergrepp får förövarna dömda i domstol. Det duger inte med enbart individuella lösningar på breda samhällsproblem.Och det kanske heller inte alltid är nödvändigt med en dom för att den utsatta ska känna sig återupprättad. Forskarna använder begreppet ”kalejdoskopisk rättvisa” för att skildra detta. Det innefattar sådant som att brottsoffret fått göra sin röst hörd och behandlats med värdighet. Fallet kan också ha fått en politisk mening, lett till debatt eller förebyggande åtgärder från samhällets sida. Om fallet är en del av metoo-rörelsen kan det också handla om att brottsoffret upplever samhörighet, oavsett utfallet i domstolen.För mig börjar bilden av metoo, medierna och rättvisan faktiskt klarna lite grand. Det gick vilt till när allt blossade upp, det gick så fort och den mediala uppmärksamheten var så massiv. Men det var något viktigt som tog form, en social rättviserörelse vars arbete inte är slutfört – och vars betydelse aldrig kan definieras av mediernas övertramp när de bevakade den.Malin KrutmeijerkulturjournalistLitteraturHillevi Ganetz, Karin Hansson och Malin Sveningsson (red). Maktordningar och motstånd –forskarperspektiv på #metoo i Sverige. Nordic Academic Press, 2022.
Idag får 7 av 100 gravida kvinnor diagnosen graviditetsdiabetes. Vad beror sjukdomen på, vilka risker innebär den och vad kan den som drabbas göra för att minska dem? Barnmorskan och forskaren Alexandra Goldberg hjälper oss att reda ut! Vi har också träffat fyrabarnsmamman Nadja Skoyloyfianakis som efter sin graviditetsdiabetes utvecklade diabetes typ 2.
den 117e frukosten Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Fågelskådarna spanar efter de tidigaste vårfåglarna vid halländska Morups Tånge, som tofsvipa, storspov och sånglärka. Och så går vi upp på danska Hammerknuden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan har det varit vårdagjämning och våren är på ingång, i alla fall i södra Sverige. Och nu börjar flyttfåglarna återvända från sina vinterkvarter - till stor glädje för många fågelskådare. Den här lördagen tar vi pulsen på en av västkustens bästa fågellokaler: Morups Tånge utanför Falkenberg. På de betade strandängarna och i de grunda havsvikarna är fågellivet intensivt på våren. Här samlas nämligen både fåglar som häckar i området och de som bara tar en paus på sin färd vidare norrut. Plus de fåglar som tillbringat vintern här!Fältreporter Jonatan Martinsson och fågelskådarna Ann-Jeanette Fagerblom, Jörgen Fagerblom och Niklas Torstensson hoppas på en morgon full av vårtecken som ropande storspov, pigga tofsvipor, spelande sånglärkor och nyanlända sädesärlor. Dessutom får vi kanske stifta bekantskap med berglärkorna och snösparvarna som tillbringat vintern i södra Sverige och nu snart ger sig av till sina nordliga häckningsplatser.Och så drar vi till Hammerknuden på Bornholms norra spets, för en promenad i ett dramatiskt kustlandskap där harriset sprätter och ekarna klamrar sig fast. Guide är naturvägledaren Marie Helene Birk.Nu i mars börjar en del grodor och paddor att vakna. Bra tid att se ut en groddamm att adoptera, berättar Henrik Thurfjell på SLU Artdatabanken. Forskarna vill nämligen ha allmänhetens hjälp att räkna groddjuren i vår närhet.Hur låter en upphetsad grävlingshane, en irriterad räv eller en muttrande gråsäl? Nu släpper vi en hel serie avsnitt om hur olika däggdjur låter, i podden Livet enligt Naturmorgon. Vi hör ett smakprov i programmet och alla avsnitten går att höra här (släpps fredag morgon 22 mars).Den som letar kanske kan hitta en blåsippa i knopp! Det gjorde i alla fall Naturmorgons Joacim Lindwall när han gav sig ut på vårspaning på Iggön norr om Gävle, tillsammans med biologen Petter Hillborg. Och vi har också frågat Naturmorgons lyssnare efter vårtecken - och jodå, det finns både blåsippor, starar och en vedtrave som börjat torka.I veckans kråkvinkel hävdar Mats Ottosson att en morgon i naturen är alldeles, alldeles omagisk.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Fler än 11 000 personer har fått diagnosen postcovid efter att de sökt specialistvård i Sverige sedan pandemins start. Lisa Norén är den första försökspatienten som fått testa ett covidläkemedel mot postcovid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu pågår forskning i Sverige där ett par hundra patienter får aktiv läkemedelsbehandling. Pillret är egentligen enbart godkänt för akut sjukdom med covid, men nu testas det alltså också mot långtidscovid. De som fått hjärtklappning så fort de reser sig upp efter att det har haft mild covid19 - där finns nu olika teorier om vad det är som påverkar hjärtat.Hör om vilka behandlingar som är på gång.Programledare Annika Östman Producent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Vi har alla sett dom – dominobrickorna. Faller en så faller alla. Forskarna ser ett liknande scenario vad gäller klimatet, det är det som kallas tippningspunker, eller “tipping points”. I en serie utforskar SvD:s reportrar Mikael Törnwall och Therese Bergstedt tillståndet för klimatets dominobrickor. På en kvart får du veta mer om det som forskare menar är mänsklighetens största hot - och som vissa fortsatt anser vara nonsens. Med Mikael Törnwall, klimatreporter på SvD. Programledare: Erica Treijs Producent: Daniel Säfström Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: Sky News och New York Times Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se
Forskarna kallar den ABBA-skon och det är en enkel metod att simulera vad som händer med muskler och skelett i tyngdlöshet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rodrigo Fernandez Gonzalo är muskelforskare och forskar om vad som händer med muskler både hos astronauter i tyngdlöshet och hos personer som inte använder sina muskler, till exempel på grund av sjukdom och sängliggande.Han utbildade sig i Spanien men kom till Sverige, som han anser vara ett pionjärland för muskelforskning, där tekniken att ta muskelbiopsier utvecklades på 1960-talet och där det fanns flera forskare som intresserade sig för rymdfysiologi.På så sätt kunde han kombinera två av sina stora intressen som han haft sedan barndomen, intresset för fysisk träning och sport och intresset för rymden.Medverkande: Rodrigo Fernandez Gonzalo, docent i fysiologi, Karolinska InstitutetLena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se
Genom att förändra ditt mindset och tänka annorlunda kan du öka dina chanser att komma iväg till gymmet och att låta bli chipspåsen. Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha artiklar och gratisresurser för som bland annat hjälper dig att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet kommer jag att prata om strategier för beslutsfattande. Jag ska visa hur du kan tänka och agera för att undgå den där chipspåsen mitt i veckan. Och så ska ge dig en strategi som kommer att göra det mycket enklare att komma ut i löpspåret eller att komma iväg till gymmet. För som du säkert vet så räcker det ofta inte med att veta vilket beslut du bör fatta utan det som betyder något är huruvida du lyckas att fatta beslutet i just den stunden det behöver fattas. Och det är sådana beslut jag tänker prata om idag. Sådant som du gör utan att du egentligen vill det eller sådant som du inte gör trots att du vill få det gjort. För att ge ett exempel så vet du förstås att du inte borde öppna den där chipspåsen klockan halv elva en tisdagkväll. Ändå gör du det. Det beslut du borde fatta – nej – är egentligen självklart. Du vet både hur och varför, men i stunden, i det skarpa läget, lyckas du inte. Du faller för det omedelbara begäret. Och innan jag börjar så vill jag vara tydlig, att det här med att fatta beslut, få saker gjort och att bryta vanor, kan vara väldigt komplicerade. Ofta så är det inte så enkelt att bara säga "gör så här istället för sådär" så löser sig problemet. För det vet vi ju redan. Jag vet att jag borde motionera. Jag vet att jag inte borde ta på mig mer arbete när jag redan har för mycket att göra. Men ändå kommer jag inte i väg till gymmet, ändå så är det jag som kliver fram när chefen frågar vem som kan ta på sig att styra upp det här nya projektet som vi ska sätta i gång efter nyår. För det handlar ju ofta inte bara om att bara göra eller inte göra, det finns en massa saker under ytan. Min självbild kanske, eller min lojalitet eller rädsla för att inte göra nog, eller min vilja att vara till lags. Det kan finnas massor av skäl till att någonting som för en person är jätteenkelt, för en annan kan vara någonting som man har kämpat med hela sitt liv. Så det är inte alltid enkelt, det är inte alltid svart eller vitt. Viktigt att komma ihåg. Men …om du gör det jag kommer att beskriva nu … så bör dina chanser att lyckas öka avsevärt. Det finns många komponenter som spelar in i det här med att fatta beslut men en sak som du behöver förstå är att såväl din förmåga att fatta bra beslut som din självdisciplin fungerar ungefär på samma sätt som en muskel. Ju mer du använder en muskel utan vila, desto svagare blir den. Desto mer utmattad blir den. Och detsamma gäller alltså både din förmåga att fatta bra beslut och din självdisciplin. Det är sällan du kliver upp på morgonen, kraschar framför tv:n och öppnar en påse chips, för när du är utvilad så kan du med lätthet stå emot begäret och fatta det beslut du vet är rätt. Svårigheterna kommer som sagt på kvällen, när det är sent och du kanske har jobbat en hel dag. Då är de här två musklerna "och nu gör jag sådana här kaninöron med fingrarna" utmattade, de orkar inte stå emot. Det finns experiment där försökspersoner fått i uppgift att lösa mattetal som i verkligheten var olösbara. Forskarna vill se hur länge olika grupper försökte innan de gav upp. Innan experimentet hade man utsatt försökspersonerna för en liten övning i självdisciplin, utan att de visste om det. Framför dem i väntrummet ställdes ett väldoftande fat med kakor fram. Vissa grupper fick äta kakorna, andra blev ombedda att inte göra. När de sedan fick börja jobba på matteproblemet visade det sig att grupperna som inte fått äta några kakor i regel gav upp tidigare än den andra gruppen. De hade redan behövt slösa sin självdisciplin på att motstå kakorna och därför hade de mindre kvar när de kom till ett verkligt problem. Jag kommer att länka till en text där de här experimenten med självdisciplin beskrivs och även till en artikel som inte håller med om den teorin. Du hittar den i anteckningarna till det här avsnittet. Det finns en intervju med Barack Obama i Vanity Fair, jag länkar till den också, där han berättar att han har valt bort beslut om vad han ska äta eller vad han ska ha på sig. Han har så många stora och viktiga beslut att fatta under en dag så han vill inte slösa någon energi på dessa små och i sammanhanget meningslösa beslut. För dig betyder det att du behöver jobba för att du ska fatta de viktiga och svåra besluten, när din beslutsfattarförmåga är som bäst, vanligtvis när du är utvilad. Det betyder också att du aktivt kan arbeta för att stoppa dig själv från att fatta några beslut när du är trött och din självdisciplin är låg. Den här strategin kan göra underverk, speciellt när det kommer till saker som till exempel mat- och motionsvanor. Du vill låta "tio-på-förmiddag"-versionen av dig själv fatta beslutet huruvida du ska äta chips eller inte idag. Du vill inte lämna det beslutet till din "elva-på-kvällen"-version. Så "tio-på-förmiddag"-versionen ser till att göra det så svårt som möjligt för "elva-på-kvällen"-versionen att fatta egna beslut. Kort sagt så vill du göra det så lätt som det bara är möjligt att fatta rätt beslut, och så svårt som det bara är möjligt att fatta fel beslut. Och, och det här är viktigt, lätt att fatta rätt beslut och svårt att fatta fel beslut, exakt i den sekund som beslutet ska fattas. Rent praktiskt så kan det i chips-fallet betyda att du är noga med att inte ha chips hemma på vardagarna eller om du ändå måste ha det, gör det så svårt som möjligt för dig att komma åt dem. Kanske lägga den högst upp på en hylla ute i garaget eller något sådant. Så att när du får chipssuget på kvällen, så är så jobbigt att göra allt som krävs för att få tag i den där chipspåsen, att du inte tycker att det är värt det. Jag kan ta ett exempel från mitt eget liv. Jag har använt en version av det här för mitt eget twitter-användande. I perioder har jag varit så mycket på twitter … och även om det heter något annat nu så vet du vad jag menar … att det påverkat mitt humör och också hur mycket jag får gjort. Så jag har bestämt att om jag ska vara på twitter så behöver jag först ladda hem appen och logga in. Varje gång. Så när jag har kollat twitter så tar jag bort appen från mobilen. Jag har alltså medvetet försvårat för mig själv och det leder till att min tid på twitter har minskat massor. Det är ju inte svårt att installera appen. Sammalnagt tar det bara en minut. Men den här minuten det tar fungerar både som ett filter och ett hinder. Dels är det lite jobbigt och det har effekt. Dels så sker det inte bara av automatik, beslutet behöver vara medvetet . Så återigen, gör det så lätt som möjligt att göra det du vill och så svårt som möjligt att göra det du inte vill. Och med lite fantasi finns det massor att göra här. En annan sak som du kan använda till din fördel är det här med motivation och hur motivation egentligen fungerar i vissa lägen. Om vi till exempel pratar om träning och motion, att ta sig ut och springa eller att åka till gymmet och köra ett spinningpass. Vad är det exakt vi menar när vi säger att vi känner motivation för att träna? När är det du behöver som mest motivation? Vanligtvis är det inte när du står på gymmet och det är två minuter kvar till passet ska börja eller när du precis har börjat jogga och är femtio meter hemifrån. Där det kräver mest motivation, eller mest viljestyrka, är innan du ens har kommit igång. Det är så lätt att bli kvar i soffan. Det är så lätt att skjuta upp tills i morgon eftersom det är så mycket att göra idag. Det känns jobbigt att snöra på sig skorna eller att packa väskan eller lämna det du håller på med för vi har skapat en bild inom oss hur det kommer att vara när vi tränar. Det är här, innan själva utförandet, det mesta motståndet finns. Det stora motivationshindret infaller ju inte mellan armhävning 12 och armhävning 13, utan mellan armhävning 0 och armhävning 1, eller hur? När vi väl har kommit ner på golvet och gjort en armhävning, eller när vi har tagit oss utanför ytterdörren med löparskorna på eller när vi väl kliver in på gymmet, är nästan all av den här jobbiga motivationsdelen redan gjord. Det svåra är alltså inte att träna, det svåra är att ta sig ut genom ytterdörren. Och när du tänker efter så är ju det inte alls svårt. Det är ju jättelätt. Men tankefiguren du målar upp runt träning hindrar dig från att ens komma iväg Du kan använda det här på följande vis. Kräv inte av dig själv att du måste träna, kräv istället bara att du ska komma igång. Komma ut genom ytterdörren och jogga 200 meter till exempel eller att bara ta dig till gymmet och dra kortet. Det är ditt mål. Att komma igång är ditt mål. Viktigt! Samtidigt använder du den första strategin och gör det så lätt det bara är möjligt att komma igång. Gymväskan är redan packad och väntar vid ytterdörren till exempel. När du väl har uppfyllt målet, har du gjort det du ska. Då är det ok att vända hem igen. Du förstår förstås att det som kommer att hända är att du nästan jämt kommer att träna ändå. För om du bara lyckas komma så här långt är de största hindren redan övervunna. Men det är viktigt att det verkligen är ok att vända, att inte träna, så länge du har gjort det som var målet. Annars kommer motståndet att komma tillbaka. Jag gissar att du kommer att vända utan att träna kanske tio procent av gångerna. Högst. Och det är ok. Men om du märker att du vänder 80 procent av gångerna så behöver du en annan strategi, då fungerar inte den här på dig. Så det var två sätt att agera och tänka för att få en bättre strategi för dina beslut. Det första handlade om din självdisciplin och din förmåga att fatta bra beslut. Försök att fatta dina beslut redan innan. Låt inte den trötta och lättpåverkade versionen av dig själv fatta besluten. Gör det önskade beteendet så enkelt som möjligt och gör det oönskade beteendet så svårt som möjligt. Det andra handlade om motivation. Det jobbigaste är ofta att komma igång. Gör det därför så enkelt som möjligt att komma igång och låt det vara ditt mål. För om du bara kommer igång sköter sig resten ofta själv. Det var allt jag hade. Stort tack för att du har lyssnat, ta hand om dig, så hörs vi. Länkar Obama försöker att fatta så få beslut som möjligt Studien jag pratade om En artikel som inte håller med om att beslutsfattande och självdisciplin fungerar som en muskel
Genom att förändra ditt mindset och tänka annorlunda kan du öka dina chanser att komma iväg till gymmet och att låta bli chipspåsen. Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha artiklar och gratisresurser för som bland annat hjälper dig att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet kommer jag att prata om strategier för beslutsfattande. Jag ska visa hur du kan tänka och agera för att undgå den där chipspåsen mitt i veckan. Och så ska ge dig en strategi som kommer att göra det mycket enklare att komma ut i löpspåret eller att komma iväg till gymmet. För som du säkert vet så räcker det ofta inte med att veta vilket beslut du bör fatta utan det som betyder något är huruvida du lyckas att fatta beslutet i just den stunden det behöver fattas. Och det är sådana beslut jag tänker prata om idag. Sådant som du gör utan att du egentligen vill det eller sådant som du inte gör trots att du vill få det gjort. För att ge ett exempel så vet du förstås att du inte borde öppna den där chipspåsen klockan halv elva en tisdagkväll. Ändå gör du det. Det beslut du borde fatta – nej – är egentligen självklart. Du vet både hur och varför, men i stunden, i det skarpa läget, lyckas du inte. Du faller för det omedelbara begäret. Och innan jag börjar så vill jag vara tydlig, att det här med att fatta beslut, få saker gjort och att bryta vanor, kan vara väldigt komplicerade. Ofta så är det inte så enkelt att bara säga "gör så här istället för sådär" så löser sig problemet. För det vet vi ju redan. Jag vet att jag borde motionera. Jag vet att jag inte borde ta på mig mer arbete när jag redan har för mycket att göra. Men ändå kommer jag inte i väg till gymmet, ändå så är det jag som kliver fram när chefen frågar vem som kan ta på sig att styra upp det här nya projektet som vi ska sätta i gång efter nyår. För det handlar ju ofta inte bara om att bara göra eller inte göra, det finns en massa saker under ytan. Min självbild kanske, eller min lojalitet eller rädsla för att inte göra nog, eller min vilja att vara till lags. Det kan finnas massor av skäl till att någonting som för en person är jätteenkelt, för en annan kan vara någonting som man har kämpat med hela sitt liv. Så det är inte alltid enkelt, det är inte alltid svart eller vitt. Viktigt att komma ihåg. Men …om du gör det jag kommer att beskriva nu … så bör dina chanser att lyckas öka avsevärt. Det finns många komponenter som spelar in i det här med att fatta beslut men en sak som du behöver förstå är att såväl din förmåga att fatta bra beslut som din självdisciplin fungerar ungefär på samma sätt som en muskel. Ju mer du använder en muskel utan vila, desto svagare blir den. Desto mer utmattad blir den. Och detsamma gäller alltså både din förmåga att fatta bra beslut och din självdisciplin. Det är sällan du kliver upp på morgonen, kraschar framför tv:n och öppnar en påse chips, för när du är utvilad så kan du med lätthet stå emot begäret och fatta det beslut du vet är rätt. Svårigheterna kommer som sagt på kvällen, när det är sent och du kanske har jobbat en hel dag. Då är de här två musklerna "och nu gör jag sådana här kaninöron med fingrarna" utmattade, de orkar inte stå emot. Det finns experiment där försökspersoner fått i uppgift att lösa mattetal som i verkligheten var olösbara. Forskarna vill se hur länge olika grupper försökte innan de gav upp. Innan experimentet hade man utsatt försökspersonerna för en liten övning i självdisciplin, utan att de visste om det. Framför dem i väntrummet ställdes ett väldoftande fat med kakor fram. Vissa grupper fick äta kakorna, andra blev ombedda att inte göra. När de sedan fick börja jobba på matteproblemet visade det sig att grupperna som inte fått äta några kakor i regel gav upp tidigare än den andra gruppen. De hade redan behövt slösa sin självdisciplin på att motstå kakorna och därför hade de mindre kvar när de kom till ett verkligt problem. Jag kommer att länka till en text där de här experimenten med självdisciplin beskrivs och även till en artikel som inte håller med om den teorin. Du hittar den i anteckningarna till det här avsnittet. Det finns en intervju med Barack Obama i Vanity Fair, jag länkar till den också, där han berättar att han har valt bort beslut om vad han ska äta eller vad han ska ha på sig. Han har så många stora och viktiga beslut att fatta under en dag så han vill inte slösa någon energi på dessa små och i sammanhanget meningslösa beslut. För dig betyder det att du behöver jobba för att du ska fatta de viktiga och svåra besluten, när din beslutsfattarförmåga är som bäst, vanligtvis när du är utvilad. Det betyder också att du aktivt kan arbeta för att stoppa dig själv från att fatta några beslut när du är trött och din självdisciplin är låg. Den här strategin kan göra underverk, speciellt när det kommer till saker som till exempel mat- och motionsvanor. Du vill låta "tio-på-förmiddag"-versionen av dig själv fatta beslutet huruvida du ska äta chips eller inte idag. Du vill inte lämna det beslutet till din "elva-på-kvällen"-version. Så "tio-på-förmiddag"-versionen ser till att göra det så svårt som möjligt för "elva-på-kvällen"-versionen att fatta egna beslut. Kort sagt så vill du göra det så lätt som det bara är möjligt att fatta rätt beslut, och så svårt som det bara är möjligt att fatta fel beslut. Och, och det här är viktigt, lätt att fatta rätt beslut och svårt att fatta fel beslut, exakt i den sekund som beslutet ska fattas. Rent praktiskt så kan det i chips-fallet betyda att du är noga med att inte ha chips hemma på vardagarna eller om du ändå måste ha det, gör det så svårt som möjligt för dig att komma åt dem. Kanske lägga den högst upp på en hylla ute i garaget eller något sådant. Så att när du får chipssuget på kvällen, så är så jobbigt att göra allt som krävs för att få tag i den där chipspåsen, att du inte tycker att det är värt det. Jag kan ta ett exempel från mitt eget liv. Jag har använt en version av det här för mitt eget twitter-användande. I perioder har jag varit så mycket på twitter … och även om det heter något annat nu så vet du vad jag menar … att det påverkat mitt humör och också hur mycket jag får gjort. Så jag har bestämt att om jag ska vara på twitter så behöver jag först ladda hem appen och logga in. Varje gång. Så när jag har kollat twitter så tar jag bort appen från mobilen. Jag har alltså medvetet försvårat för mig själv och det leder till att min tid på twitter har minskat massor. Det är ju inte svårt att installera appen. Sammalnagt tar det bara en minut. Men den här minuten det tar fungerar både som ett filter och ett hinder. Dels är det lite jobbigt och det har effekt. Dels så sker det inte bara av automatik, beslutet behöver vara medvetet . Så återigen, gör det så lätt som möjligt att göra det du vill och så svårt som möjligt att göra det du inte vill. Och med lite fantasi finns det massor att göra här. En annan sak som du kan använda till din fördel är det här med motivation och hur motivation egentligen fungerar i vissa lägen. Om vi till exempel pratar om träning och motion, att ta sig ut och springa eller att åka till gymmet och köra ett spinningpass. Vad är det exakt vi menar när vi säger att vi känner motivation för att träna? När är det du behöver som mest motivation? Vanligtvis är det inte när du står på gymmet och det är två minuter kvar till passet ska börja eller när du precis har börjat jogga och är femtio meter hemifrån. Där det kräver mest motivation, eller mest viljestyrka, är innan du ens har kommit igång. Det är så lätt att bli kvar i soffan. Det är så lätt att skjuta upp tills i morgon eftersom det är så mycket att göra idag. Det känns jobbigt att snöra på sig skorna eller att packa väskan eller lämna det du håller på med för vi har skapat en bild inom oss hur det kommer att vara när vi tränar. Det är här, innan själva utförandet, det mesta motståndet finns. Det stora motivationshindret infaller ju inte mellan armhävning 12 och armhävning 13, utan mellan armhävning 0 och armhävning 1, eller hur? När vi väl har kommit ner på golvet och gjort en armhävning, eller när vi har tagit oss utanför ytterdörren med löparskorna på eller när vi väl kliver in på gymmet, är nästan all av den här jobbiga motivationsdelen redan gjord. Det svåra är alltså inte att träna, det svåra är att ta sig ut genom ytterdörren. Och när du tänker efter så är ju det inte alls svårt. Det är ju jättelätt. Men tankefiguren du målar upp runt träning hindrar dig från att ens komma iväg Du kan använda det här på följande vis. Kräv inte av dig själv att du måste träna, kräv istället bara att du ska komma igång. Komma ut genom ytterdörren och jogga 200 meter till exempel eller att bara ta dig till gymmet och dra kortet. Det är ditt mål. Att komma igång är ditt mål. Viktigt! Samtidigt använder du den första strategin och gör det så lätt det bara är möjligt att komma igång. Gymväskan är redan packad och väntar vid ytterdörren till exempel. När du väl har uppfyllt målet, har du gjort det du ska. Då är det ok att vända hem igen. Du förstår förstås att det som kommer att hända är att du nästan jämt kommer att träna ändå. För om du bara lyckas komma så här långt är de största hindren redan övervunna. Men det är viktigt att det verkligen är ok att vända, att inte träna, så länge du har gjort det som var målet. Annars kommer motståndet att komma tillbaka. Jag gissar att du kommer att vända utan att träna kanske tio procent av gångerna. Högst. Och det är ok. Men om du märker att du vänder 80 procent av gångerna så behöver du en annan strategi, då fungerar inte den här på dig. Så det var två sätt att agera och tänka för att få en bättre strategi för dina beslut. Det första handlade om din självdisciplin och din förmåga att fatta bra beslut. Försök att fatta dina beslut redan innan. Låt inte den trötta och lättpåverkade versionen av dig själv fatta besluten. Gör det önskade beteendet så enkelt som möjligt och gör det oönskade beteendet så svårt som möjligt. Det andra handlade om motivation. Det jobbigaste är ofta att komma igång. Gör det därför så enkelt som möjligt att komma igång och låt det vara ditt mål. För om du bara kommer igång sköter sig resten ofta själv. Det var allt jag hade. Stort tack för att du har lyssnat, ta hand om dig, så hörs vi. Länkar Obama försöker att fatta så få beslut som möjligt Studien jag pratade om En artikel som inte håller med om att beslutsfattande och självdisciplin fungerar som en muskel
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.Bok om perfektionismThomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.Avsnittet sändes första gången 3 jan.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar. Bok om perfektionismThomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se
Udda experiment med att bygga igloos varje dag ledde till nyckelhålsmärkningen av nyttig mat i butiker. Kurt Boman är hjärtläkaren i Skellefteå som också haft en ovanlig uppväxt med två döva föräldrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kurt Boman tyckte aldrig att det var något problem att förstå sina döva föräldrar, trots att han aldrig fick någon utbildning i teckenspråk. De förstod också honom väl. Bra att kunna kroppsspråk som läkareKroppsspråket utvecklades mycket, vilket Kurt Boman sedan fick stor nytta av som läkare. Han menar att det är grundläggande att kunna läsa av en patients kroppsspråk, eftersom man sällan säger allt med ord.Vände hög dödlighet i hjärtinfarktHan var en av de som fick i uppdrag att utreda varför så många dog av hjärtinfarkt i Norsjö i Västerbotten. Det var på 80-talet. Då hade Västerbotten som helhet 20 procents högre dödlighet i hjärtkärlsjukdomar än övriga landet, och Norsjö hade 20 procent högre än övriga Västerbotten. Forskarna startade hälsoundersökningar där befolkningen slöt upp, och på så vis minskade de höga blodfetterna.Igloo-studie gav nyckelhålsmärkning av matMen för att förklara vad som hade orsakat den höga dödligheten drog de igång igloo-projektet. Tanken var att deltagarna skulle förbränna lika mycket kalorier som skogsarbetarna gjort på 30- och 40-talet. Med igloo-projektet lyckades de förklara kostens betydelse. Det ledde senare fram till nyckelhålsmärkningen i svenska butiker.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sverigesradio.se
September 2023 var den varmaste som någonsin uppmätts globalt, och siffrorna får forskare att knappt tro sina ögon. Vad ligger bakom rekordet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Jag trodde först att det var ett mätfel”, säger Mika Rantanen vid Finlands meteorologiska institut om de nya siffrorna från EU:s klimattjänst Copernicus, baserade på satellitmätningar. Den globala genomsnittstemperaturen för september 2023 var 1,75 grader varmare än förindustriell tid och det tidigare rekordet slogs med hela 0,5 grader. Även månaderna juni, juli och augusti är de varmaste som uppmätts, och det ser ut som att även helåret 2023 kan bli rekordvarmt. Människans utsläpp av växthusgaser, men också väderfenomenet El Nino och ett mycket ovanligt vulkanutbrott pekas ut som förklaringar.Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI:s Rossby centre; Daniel Värjö, reporter Sveriges radios miljöprogram Klotet. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent och reporter: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se
Redan före det första larmsamtalet om skredet vid E6 hade det registrerats av seismologernas instrument, liksom sprängningar i området dessförinnan. Och satelliter har observerat rörelser i vägen under flera år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beskedet om skredet fick seismologen Björn Lund att genast ta sig in till jobbet en lördag, och han kunde då se att instrumenten upptäckt något vid tidpunkten. Och Tobias Edman gick in i sina satellitdata hos Rymdstyrelsen och kunde se att vägen rört sig de senaste åren. Avgörande för skredet anses så kallad kvicklera i marken under vägen vara - vi hör om hur den fungerar, och om beredskapen för skred och ras kunde bli bättre genom bättre samordning av data från olika håll.Medverkande: Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet och föreståndare för det svenska nationella seismiska nätet; Tobias Edman enhetschef för datavetenskap på Rise, tidigare anställd på Rymdstyrelsen; HannaSofie Pedersen, chef strategisk klimatanpassning Sveriges geotekniska institut, SGI.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seMattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se
I veckan har resultat presenterats på ytterligare ett nytt Alzheimers läkemedel under den stora Alzeheimerskonferensen AAIC i Amsterdam. Det handlar om att behandla tidiga besvär med antikroppar. Men vad innebär det egentligen för patienterna? Och vad ställer det för krav på vården?I samtalet medverkar Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet och Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutetProgramledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent Michael BorgertMichael.Borgert@sverigesradio.se
Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65år. 71-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform. Det handlar om att cykla intensivt i intervaller. Just de väldigt intensiva perioderna är sex sekunder långa. De ska upprepas 10 gånger med vila emellan. Sex sekunder på tio gånger blir 60 sekunder, alltså en minut. Men med uppvärmning och den intensiva träningen, samt vila så blir det allt som allt ett pass på 20 minuter. Det kallas högintensiv intervallträning. Numera 71-åriga Gerd Andersson hade aldrig tidigare gått på gym, men var en allmänt aktiv person.Jättekul även för en äldre nybörjare- Jag tyckte det var jättekul att ta i. Det kändes också som att jag efteråt fick bättre korttidsminne, säger Gerd Andersson. Nästan 70 personer i Umeå lottades till två grupper - en med vanlig träning i 40 minuter två gånger i veckan, och en grupp med högintensiv intervallträning också två gånger i veckan. Forskarna ville testa vilken metod som passade bäst för otränade pensionärer. Bara sex sekunder intensiv träning- Sex sekunders intensiv intervallträning kan vara en bra metod för vissa personer, det säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet som lett studien. Båda grupperna fick bättre kondition, men i gruppen med högintensivintervallträning kunde forskarna också se att arbetsminnet förbättrades. Men kognition på det stora hela förbättrades inte. - Det berodde antagligen på att träningsperioden var så pass kort som tre månader, det säger Carl - Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som också lett studien. Tommy Lundberg på Karolinska institutet, som inte deltagit i studien, menar att det är viktigt att både få en bättre kondition och öka muskelstyrkan så att man orkar gå i trappor och klara sig bättre i hemmet. Medverkar gör Gerd Andersson i Umeå, som testat högintensiv intervallträning HIIT, samt forskarna bakom studien professor i fysioterapi vid Umeå universitet Erik Rosendahl och professor i neurologi vid Köpenhamns universitet Carl-Johan Boraxbekk. Dessutom Tommy Lundberg som är lektor vid Karolinska institutet med inriktning på träning.Programmet sändes första gången 30 mars i år. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se
29 -årige Fabian Bernhardson i Örebro har haft klusterhuvudvärk i tio år. Han är en av uppemot tio tusen personer i Sverige som har klusterhuvudvärk. En huvudvärk med en extremt kraftfull smärta. Klusterhuvudvärk är ett ganska okänt tillstånd men där det nu forskas intensivt. Tidigare kallades den för Hortons huvudvärk.För Fabian börjar klusterhuvudvärken under vinterhalvåret kl 10 på förmiddagarna och håller oftast på en timme. En smärta som gör att han vill försvinna ut ur sin kropp. Många kallar den för självmordshuvudvärk. Nu har han haft uppehåll en längre period, och har hittat sina egna metoder att hantera smärtan.Inget läkemedel än för klusterhuvudvärkenÄn så länge finns det ingen specifik behandling eller läkemedel mot klusterhuvudvärk. Forskarna jobbar intensivt för att förstå ärftliga orsaker, men också varför de stora flertalet får sina attacker på natten.Följ med till Andrea Carmine Belins labb på Karolinska institutet, där det görs sömnstudier och tester på hudceller och blodprover - allt för att förstå klusterhuvudvärk bättre.Medverkar gör seniorforskaren Andre Carmine Belin, forskningsspecialist Caroline Ran, doktorand Felica Jennysdotter Olofsgård - alla tre på institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet samt 29-åriga Fabian Bernhardson i Örebro, som länge drabbats av klusterhuvudvärk.Programmet sändes första gången 18 november 2022Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se
När Tobias Andersson kallar ETC för vänsterextrema slår chefredaktören Andreas Gustavsson bakut. När det gäller hans egen tidning är det nämligen viktigt att man får definiera sig själv. Förutom när ETC ska definiera sina motståndare så klart, då är det också ETC som bestämmer.På en annan vänsterextrem blaska, Syre, har Expoiten Daniel Vergara upprörts över att Amazon säljer böcker han inte tycker om. “Förbjud! Stoppa! Bränn!” skallar ropen från redaktionen när Logik förlag får sälja sina böcker på samma villkor som alla andra. Hur ska vänstern kunna ha en chans om alla får höras? Men hur kan det komma sig att ETC och Syre hela tiden verkar ha otur när de tänker? Forskare har nu hittat vad det beror på: Vänsterväljare hjärnor verkar helt enkelt inte klara av att se tydliga gränser och objektiva sanningar. Vad innebär det här för vårt samhälle egentligen?Vill du ha tillgång till alla avsnitt i sin helhet och utan reklam? Bli stödprenumerant på https://www.svegot.se/support.
Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65år. 71-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform. Det handlar om att cykla intensivt i intervaller. Just de väldigt intensiva perioderna är sex sekunder långa. De ska upprepas 10 gånger med vila emellan. Sex sekunder på tio gånger blir 60 sekunder, alltså en minut. Men med uppvärmning och den intensiva träningen, samt vila så blir det allt som allt ett pass på 20 minuter. Det kallas högintensiv intervallträning. Numera 71-åriga Gerd Andersson hade aldrig tidigare gått på gym, men var en allmänt aktiv person. Jättekul även för en äldre nybörjare- Jag tyckte det var jättekul att ta i. Det kändes också som att jag efteråt fick bättre korttidsminne, säger Gerd Andersson. Nästan 70 personer i Umeå lottades till två grupper - en med vanlig träning i 40 minuter två gånger i veckan, och en grupp med högintensiv intervallträning också två gånger i veckan. Forskarna ville testa vilken metod som passade bäst för otränade pensionärer. Bara sex sekunder intensiv träning- Sex sekunders intensiv intervallträning kan vara en bra metod för vissa personer, det säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet som lett studien. Båda grupperna fick bättre kondition, men i gruppen med högintensivintervallträning kunde forskarna också se att arbetsminnet förbättrades. Men kognition på det stora hela förbättrades inte. - Det berodde antagligen på att träningsperioden var så pass kort som tre månader, det säger Carl - Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som också lett studien. Tommy Lundberg på Karolinska institutet, som inte deltagit i studien, menar att det är viktigt att både få en bättre kondition och öka muskelstyrkan så att man orkar gå i trappor och klara sig bättre i hemmet. Medverkar gör Gerd Andersson i Umeå, som testat högintensiv intervallträning HIIT, samt forskarna bakom studien professor i fysioterapi vid Umeå universitet Erik Rosendahl och professor i neurologi vid Köpenhamns universitet Carl-Johan Boraxbekk. Dessutom Tommy Lundberg som är lektor vid Karolinska institutet med inriktning på träning. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se
Utvecklingen av små modulära kärnreaktorer, SMR, har tagit fart de senaste åren. Men Janne Wallenius plan att bygga en blykyld kärnreaktor i Sverige kan komma att försenas på grund av Rysslands angrepp på Ukraina. Forskarna bakom den tilltänkta blyreaktorn anlitade ryska kärnkraftbolaget Rosatom för avgörande experiment, som nu har frysts på grund av kriget. I programmet hörs: Janne Wallenius, professor i reaktorfysik, KTH, och chef för bolaget Blykalla som utvecklar reaktorn, Rémy Kolessar, avdelningschef för forskning och innovation vid Energimyndigheten. Reporter Marcus Hansson Producent Peter Normark
För över 200 miljoner år sedan gick stora rovdinosaurier runt i Skåne. Forskarna berättar om upptäckten. I Jämtland berättar levermossorna om närheten till Atlanten. Redan för 200 miljoner år sedan fanns stora, köttätande dinosaurier i Skåne. Den överraskande upptäckten gjorde forskarna Grzegorz Niedzwiedzki och Martin Qvarnström från Uppsala universitet. De hittade fotspår av jättedinosaurier, till och med en hel käke. Jättedinosaurier som vandrade omkring, i Skåne, vid en tidpunkt då man hittills trott att det bara fanns småvuxna arter!Hör Grzegorz och Martin berätta om fynden, tillsammans med professor Per Ahlberg. Fältreporter Lena Näslund sänder från Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala där några av de nya dinosauriefynden finns.Även i västra Jämtland finns det fynd att göra, här och nu. Naturvårdsbiologen Fredrik Larsson har hittat många arter av levermossor, som gynnas av ett oceaniskt klimat. Är det så att det finns helt obeskrivna naturtyper här? Vi följer med Fredrik upp längs fjällkanterna, med ögonen fästa nere i marken.Vi fortsätter upptäcktsresan - till Zagrosbergen i Iran. Där har botanisten hittat Stina Weststrand nya arter av dionysosvivor.Och vem var det som skrattade mitt i natten? Ekologiprofessor Susanne Åkesson lyssnar på det som Anders och Elisabet i Årsta kallar "Unknown Laughing Object" för att reda ut vad det var.En födelsedag kan inte firas för mycket! Tycker Lisa Henkow i veckans kråkvinkel.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Den är ganska okända och drabbar inte det stora flertalet. Men uppemot tio tusen personer i Sverige har klusterhuvudvärk. En huvudvärk med en extremt kraftfull smärta. 29 -årige Fabian Bernhardson i Örebro har haft det i över tio år. Ofta har den börjat under vinterhalvåret kl 10 på förmiddagarna och hållit på en timme. En smärta som gör att han vill försvinna ut ur sin kropp. Nu har han haft uppehåll en längre period, och har hittat sina egna metoder att hantera smärtan.Inget läkemedel än för klusterhuvudvärkenFör än så länge finns det ingen specifik behandling mot klusterhuvudvärk, eller det som tidigare kallades Hortons huvudvärk. Många kallar den också för självmordshuvudvärk. Forskarna jobbar intensivt för att förstå ärftliga orsaker, men också varför de stora flertalet får sina attacker på natten.Följ med till Andrea Carmine Belins labb på Karolinska institutet, där det görs sömnstudier och tester på hudceller och blodprover - allt för att förstå klusterhuvudvärk bättre.Medverkar gör seniorforskaren Andre Carmine Belin, forskningsspecialist Caroline Ran, doktorand Felica Jennysdotter Olofsgård - alla tre på institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet samt 29-åriga Fabian Bernhardson i Örebro, som länge drabbats av klusterhuvudvärk.Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
Dagen efter att Ines fyllt 15 år tvingas hon till sitt första samlag. Bland unga tjejer har nästan varannan upplevt sexuellt våld. Väldigt tidigt förstod jag att tjejen ska gå med på allting. Sex ska vara grovt. Om det är sex utan våld är det inte bra sex. Men vill jag verkligen det? säger Ines.Forskarna är eniga: våld i ungas nära relationer är lika vanligt som bland vuxna. I en studie från Stockholms universitet framkommer att det sexuellt våldet är särskilt framträdande bland unga. Var tredje person mellan 15 och 19 år som deltog i studien svarade att de hade egna erfarenheter av sexuellt våld. Sett bara till tjejerna hade 44 procent, nästan varannan, blivit utsatt för sexuellt våld. Det är framför allt tjejer som blir utsatta. Det var ett av de viktigaste fynden i studien, att det handlade om så många tjejer, och att det sker upprepade gånger och på ett systematiskt sätt, säger professor och forskningsledare Carolina Överlien.Vad är våld i nära relationer?Våld i nära relation kan se ut på olika sätt. Det kan bland annat vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, digitalt eller ekonomiskt. I studien från Stockholms universitet framgår att varannan av de tillfrågade i åldrarna 15 till 19 hade upplevt psykiskt våld som kränkningar, manipulation, kontroll eller hot. Var tredje hade upplevt olika sorters sexuellt våld. En av sex hade upplevt fysiskt våld. Alla de här våldstyperna kan vara oerhört negativa på olika sätt. Sexuellt våld är vanligtvis en väldigt utsatt situation och det är stor risk att man lider men av det. Men psykiskt våld, fysiskt våld eller sexuellt våld: man kan må precis lika dåligt, säger Filip Broström, psykolog verksam vid mottagningen Alternativ Till Våld (ATV) i Jönköping.Mår du dåligt av din relation?Besök ungarelationer.se. Här finns även stöd för föräldrar.Våldsam ung kärlek är en serie i tre delar av Ulrika Nandra.Producent: Martin Jönsson martin.jonsson@sverigesradio.seSlutmix: Bengt PetterssonFotnot: Ines heter egentligen något annat.
Idag är Miljöpartiet ensamt om ekologismen som ideologisk grund. Vänsterpartiet har återgått till att kalla sig enbart socialistiskt, och Socialdemokraterna betonar istället pragmatismen. Varför, och vad innebär det för politiken? De svenska riksdagspartierna lyfter alla, med undantag för SD, fram klimatet som en av de allra viktigaste politiska frågorna. Men hur går det när åtgärderna ska vägas mot andra viktiga frågor? Hur motiverar politikerna sina ställningstaganden utifrån den ideologi de grundar sig i? Och rymmer ideologierna kanske möjligheter att ta hårdare tag för att möta klimatkrisen, i stället för att lita till att marknaden och tekniska framsteg ska lösa utmaningen? I ett andra program av två fokuserar vi på de röda och gröna partierna.Vi har låtit samtliga riksdagspartier beskriva sin klimatpolitik kopplat till deras ideologi, och sedan bett forskare förklara varför svaren ser ut som de gör, och vilka möjligheter som politikerna missar.Inför årets valrörelse har Vänsterpartiet bytt partiledare och klimatpolitisk talesperson, och partiet uppger sig numera vila enbart på den socialistiska ideologin, istället för att som tidigare vara ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. Enligt David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet, är detta en renodling och ett sätt att återknyta till den socialistiska grunden. Och enligt filosofen Olle Torpman finns det en spänning inom socialismen när det gäller miljö- och klimatfrågor, där frågan är om människor som inte har andra grundläggande behov tillgodosedda kan förväntas göra uppoffringar för klimat och miljö. Forskarna menar att det kan gynna V och MP att tydliggöra partiets skillnader jämfört med tidigare. Socialdemokraternas Annika Strandhäll nämner pragmatismen som den viktiga vägen framåt, eftersom det avgörande är att få med sig befolkningen på den stora gröna omställningen, säger hon.Medverkande: David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet; Olle Torpman, filosof vid Institutet för framtidsstudier; Jens Holm, tidigare klimatpolitisk talesperson (V); Elin Segerlind, klimatpolitisk talesperson (V); Lorentz Tovatt, klimatpolitisk talesperson (MP); Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister (S).Reportrar: Ulrika Björkstén och Ci Holmgren ulrika.bjorksten@sr.se ci.holmgren@sr.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se