Podcasts about turkiet

Herodotos från Halikarnassos lade under 400-talet f.Kr. grunden till historieämnet genom sin metodiska skildring av krig, kulturer och makt i den antika världen. Han var den förste som försökte förklara historiska skeenden genom systematiska undersökningar.Herodotos huvudsakliga fokus var de grekisk-persiska krigen, men hans omättliga nyfikenhet omfattade även folk, seder, landskap, myter och maktförhållanden. Hans verk är ett försök att förstå världen i sin helhet. Det är en hissnande resa där vi får möta grymma kungar, kloka rådgivare, etnografiska skildringar av begravningsriter – och guldsökande myror stora som hundar.I detta avsnitt av Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikvetaren Allan Klynne om Herodotos och hans betydelse för historieskrivningens framväxt. Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.I sitt stora verk Historia lade Herodotos grunden till västerländsk historieskrivning. Han reste sannolikt till Egypten, och kanske så långt som till Babylon. Han samlade in berättelser från Libyen, Indien och länder bortom Svarta havet.Herodotos föddes omkring 484 f.Kr. i Halikarnassos (nuvarande Bodrum i Turkiet), en grekisk stad under persiskt styre. Han tillhörde en välbärgad familj med både grekiska och kariska rötter. Redan i unga år började han resa och samla in berättelser. Under sina färder besökte han bland annat Egypten, Libyen, Babylonien, Skytien och flera delar av det persiska riket – platser han beskrev med imponerande detaljrikedom.Senare bosatte han sig i Aten, där han uttryckte beundran för den atenska demokratin och dess öppna politiska klimat. Mot slutet av sitt liv flyttade han till kolonin Thurii i södra Italien. Där färdigställde han troligen sitt livsverk Historiae och avled omkring 424 f.Kr.Herodotos skrev Historia mellan cirka 430 och 424 f.Kr. Verket består av nio böcker – en uppdelning som gjordes av senare redaktörer och namngetts efter de nio muserna.Berättelsen inleds med kung Krösus i Lydien och kulminerar i de grekisk-persiska krigen under 400-talets första hälft, särskilt Xerxes I:s invasion av Grekland. Böckerna I–V skildrar förspelet till konflikterna: det persiska rikets uppkomst, öst-västliga relationer och interna händelser i Grekland. Böckerna VI–IX behandlar själva kriget, inklusive de avgörande slagen vid Salamis, Plataiai och Mykale (480–479 f.Kr.).Men Herodotos nöjde sig inte med att beskriva strider. I stället erbjuder han ett tvärsnitt av sin samtida värld. I Bok II presenterar han en omfattande skildring av Egypten: dess geografi, historia, religion och samhällsstruktur. Böckerna III–IV behandlar det persiska imperiets förvaltning, kung Kambyses fälttåg och Dareios I:s politiska reformer.Bildtext: Porträttbyst av Herodotos, romersk marmorskulptur från 100-talet e.Kr. Denna byst föreställer den grekiske historikern Herodotos, ofta kallad "historieskrivningens fader", och är ett romerskt verk som sannolikt återger ett äldre grekiskt original. Herodotos är mest känd för sitt verk Historiae, där han skildrar de grekisk-persiska krigen och försöker förstå världens orsaker genom berättelser och undersökningar. Källa: Metropolitan Museum of Art via Wikimedia Commons. Bilden är public domain.Musik: The Sands Of Ancient Ruins av LIVINGFORCE, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I den här veckans avsnitt berättar vi om ett kriminellt nätverk som tros ha försökt ta över makten i Kristinehamn. Spåren i målet går att följa hela vägen till en mycket omskriven gängtopp som verkar befinna sig i Turkiet. Senare i avsnittet pratar vi om något helt annat – och tar er in i salen under rättegången mot influencern Pontus Rasmusson – Där hör vi honom själv förklara hur det gick till när han misslyckades med att redovisa över 2 miljoner kronor i inkomster. Reporter: Marcus Ulvsand Medverkande: Beri Zangana Tips & kontakt: marcus.ulvsand@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Koreakriget kallas det bortglömda kriget. Inklämt mellan Andra världskriget och Vietnamkriget försvann Koreakriget snabbat från det allmänna medvetandet. Detta trots att det under tre år dog 2,5 miljoner civila och 800 000 soldater i kriget.Kriget bröt ut när nordkoreanska trupper den 25 juni år 1950 gick till anfall över 38:e breddgraden. Kriget utkämpades mellan det kommunistiska Nordkorea, som stöttades med krigsmaterial och trupper från Kina och Sovjetunionen, och ett Sydkorea där en FN-koalition med deltagare från länder som Storbritannien, Turkiet, Australien och Kanada slogs under ledning av USA.I reprisen av avsnitt 73 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Artur Szulc, aktuell med boken Koreakriget.Både Nordkorea och Sydkorea av autoritära regimer som upprättats efter andra världskriget. Vid Potsdamkonferensen juli–augusti 1945 bestämdes att 38:e breddgraden skulle vara skiljelinje mellan den kommande sovjetiska respektive amerikanska ockupationszonen i Korea. Med det kalla kriget kom detta att innebära en delning av Korea. Den 15 augusti 1948 proklamerades Republiken Korea (Sydkorea) och 9 september samma år Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea).Nordkorea erövrade inledningsvis nästan hela Koreahalvön för att sedan trängas tillbaka in i Nordkorea, men när vapenstillestånd undertecknades i juli 1953 kom den 38 breddgraden att bli skiljelinjen. Någon avspänning mellan Nord- och Sydkorea kom inte till stånd, och FN:s fortsatta uppgift blev att övervaka demarkationslinjen längs 38:e breddgraden mellan de båda staterna.Koreakriget är formellt inte heller avslutat eftersom det aldrig skrevs något fredsavtal. Med dagens aggressiva kommunistiska regim i Nordkorea är konflikten i allra högsta grad levande.Bildtext: En amerikansk infanterist tröstas av en kamrat efter att hans vän stupat i strid nära Haktong-ni under Koreakriget den 28 augusti 1950. I bakgrunden märker en sjukvårdare stupade soldater. Foto: Sfc. Al Chang, U.S. Army. Public Domain (PD-USGov-Military), via Wikimedia Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Donald Trump will förbjuda vapen vid demonstrationer går vapenlobbyn i taket och ställer sig på Minneapolis-bornas sida. Brit undrar om allt blivit uppochner och hur länge galenskapen på andra sidan pölen kan pågå. Rasmus Canbäck är av personliga skäl lättad över Strömmer beslut att inte låta svenskt rättsväsende bistå Turkiet med att förhöra Joakim Medin. Martin Schibbye fortsätter kampen om att få komma till Eritrea. Kommer de att öppna dörren? :speaker: Blankspotpodden finns där poddar finns! :earth_africa: Hjälp oss att fortsätta rapportera :arrow_right: Stöd oss: Blankspot.se/insamling

När Donald Trump will förbjuda vapen vid demonstrationer går vapenlobbyn i taket och ställer sig på Minneapolis-bornas sida. Brit undrar om allt blivit uppochner och hur länge galenskapen på andra sidan pölen kan pågå. Rasmus Canbäck är av personliga skäl lättad över Strömmer beslut att inte låta svenskt rättsväsende bistå Turkiet med att förhöra Joakim Medin. Martin Schibbye fortsätter kampen om att få komma till Eritrea. Kommer de att öppna dörren? :speaker: Blankspotpodden finns där poddar finns! :earth_africa: Hjälp oss att fortsätta rapportera :arrow_right: Stöd oss: Blankspot.se/insamling

Det blir något av ett nyhetssvep med fördjupning – vi pratar om 3 ämnen: Vad är EUs handelsbazooka (och framförallt vad är över huvud taget en bazooka), upproret i Iran och repressionen det möts av, och slutligen den attack Rojava utsätts för av den syriska regimen. För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse kan […]

Årets fattigaste månad för många och då passar det med podd som gratis underhållning. Vi har med oss fina Quanor som huvudsponsor! Kika in https://www.quanor.com/sv idag!Sedvanligt snack om allt och ingenting, men sedan blir det allvar. Vi tar oss över till Cheffelo (00:11:00) som kommit med Trading Update. Riktigt mysigt. Sedan blir det iGaming-nyheter (00:22:39) och vi tittar till reglering i Alberta, vi pratar Österrike och nya LC-leverantören Avanti. Vi kollar även till vad som händer i Gaming Corps som slutit fina avtal. Vi går sedan över till veckans snackis: Betsson (00:36:03). Vi går igenom vinstvarningen, vad som händer i Turkiet och pratar en del om Realm och deras domäner. Gedda tar oss sedan igenom Advenica (01:10:40), där han försöker navigera oss genom cybersäkerhet och annat. Det blir sedan Veckans volley i sedvanligt manér. Vi tipsar också om den nya tjänsten Quanor. En mycket spännande tjänst för börsnördar, som vi hoppas kommer att utvecklas till ett fantastiskt verktyg. Kika in https://www.quanor.com/sv idag!Kolla in vår portfölj på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktierMaila in till: gotttjotomaktier@gmail.comFölj oss på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktier, @MarkusGedda & @aktiehesten-(00:05:26) - Nyheter(00:11:00) - Cheffelo(00:22:39) - iGaming-nyheter(00:36:03) - Betsson(01:10:40) - Advenica(01:45:10) - Veckans volleySupport this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gästas av Aras Lindh och pratar om PKK beslut att upplösa sig, vad det betyder för pro-kurdiska partier och hur Erdoğan använder kurdfrågan politiskt. Vi tar också upp konsekvenserna för PKK systerorganisationer i Syrien, samt hur Turkiets relationer med EU och USA kan påverkas. Avslutningsvis blickar vi framåt mot kurdernas framtid i Turkiet.Aras Lindh är forskare och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.OBS: Avsnittet spelades in den 24 september.Kontakta geopodden: Om oss/Kontakt - Geopodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt diskuterar Jacob, Martin och Johanna om bland annat om Liberalerna och det kommande valåret, Göteborgs kanske inte så ljusa framtid och spårvagnar!! Stötta Radio åt alla på vår patreon!Handla i vår webshop!

I 51 dagar hölls journalisten Joakim Medin fängslad i Turkiet, och i veckan drar den rättsliga processen igång. I P4 Extra Gästen berättar Medin om samtalen med frun ifrån fängelset och varför han riskerar att bli internationellt efterlyst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En novemberkväll 2018 skjuts en ung man till döds i Eskilstuna. Det ska dröja fem år innan fallet får sin lösning. Samtidigt får Spår kontakt med en man som sitter bakom galler i Turkiet – som påstår att hela rättsfallet bygger på en lögn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det första korståget inleddes den 27 november 1095, då påven Urban II uppmanade de kristna att befria Heliga landet från muslimsk kontroll. Gensvaret blev entusiastiskt, och snart begav sig flera härar österut – inte bara mot Jerusalem, utan även mot områden i nuvarande Turkiet, Libyen och Egypten.Även nordbor deltog i korstågen, men de nordiska korstågen kan ibland uppfattas som en förlängning av vikingarnas tidigare plundringståg – nu under kristen flagg.Den norske kungen Sigurd Jorsalafare var den första europeiska monark som deltog i ett korståg till Heliga landet. Under åren 1108–1111 deltog han i ett större fälttåg, och enligt legenden förde han med sig ett relikskrin från Jerusalem med en flisa av Kristi kors, som han skänkte till staden Konghelle (nuvarande Kungälv). År 1123 ledde Sigurd även ett fälttåg mot de hedniska smålänningarna, kallat Kalmare ledung.Korstågen var starkt sanktionerade av den katolska kyrkan, och deltagarna lovades syndernas förlåtelse. Idag räknar man med nio större korståg, där det främsta målet var att återta kontrollen över det Heliga landet. Resan till Jerusalem var både farlig och kostsam – korsfararna finansierade själva sina expeditioner, och många illa organiserade fälttåg nådde aldrig fram.Vid mitten av 1100-talet vidgades begreppet korståg. Då började även krig mot kristenhetens fiender inom Europa betraktas som korståg. Det innebar att väpnade expeditioner kunde riktas mot hedniska folk kring Östersjön. Danska kungar och biskopar förde krig mot de hedniska slaviska venderna vid södra Östersjökusten. Kristna riddarordnar etablerade sig i Baltikum och kom att bli en betydande maktfaktor.Många så kallade korståg var i praktiken plundringståg, och även ekonomiska och politiska intressen låg bakom dessa företag. Även ortodoxa kristna kom att betraktas som fiender, vilket ytterligare breddade definitionen av korståget.I avsnitt 51 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Nordiska korståg, utgiven av Historiska Media.Inledningsmusiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort, släppt under Creative Commons Attribution 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denna vecka snackar vi om två avgöranden från HD. Dels om en utlämning till Turkiet som stoppas och påföljder som skärps för tre uppmärksammade sprängningar under 2023. Dessutom: Lagrådet tycker att lagrådsremissen om säkerhetsstraff inte är tillräckligt genomtänkt och hur viktiga är egentligen advokatkontoren för advokatbyråernas image? Med:William Eriksson, reporterStefan Wahlberg, tidigare chefredaktör för Dagens JuridikKarin Isaksson, producent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet gästas vi av komikern, manusförfattaren och skådespelaren Özz Nûjen. Han berättar om sin livslånga passion att få människor att skratta – och om sin nya mission: att få fler att rösta. Han delar med sig av sin satiriska syn på politik, reflekterar över SD:s påverkan på övriga partier och diskuterar det ökade hotet mot dagens partiledare. Han delar också sina tankar om framtidens maktkamp – och vilka två namn statsministerposten står mellan.Özz öppnar även upp om sin barndom i den kurdiska delen av Turkiet, där hans far fängslades och torterades under kampen för mänskliga rättigheter. Han berättar om en hård uppväxt, om våld, mobbning och hur han tidigt lärde sig att använda humor som sitt skydd.Samtidigt delar han starka och personliga minnen av sin storasyster, som gick bort i cancer, och hur hennes liv och värderingar fortsatt inspirera honom. Turnén han nu är ute på blir en hyllning till henne – och till hennes sista ord: att alltid rösta och vara goda människor.Från skratt till tårar – detta avsnitt berör, underhåller och inspirerar på samma gång. Missa inte!Följ Özz Nûjen här.Läs mer om Özz Nûjen här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet gästas vi av komikern, manusförfattaren och skådespelaren Özz Nûjen. Han berättar om sin livslånga passion att få människor att skratta – och om sin nya mission: att få fler att rösta.Han delar med sig av sin satiriska syn på politik, reflekterar över SD:s påverkan på övriga partier och diskuterar det ökade hotet mot dagens partiledare. Han delar också sina tankar om framtidens maktkamp – och vilka två namn statsministerposten står mellan.Özz öppnar även upp om sin barndom i den kurdiska delen av Turkiet, där hans far fängslades och torterades under kampen för mänskliga rättigheter. Han berättar om en hård uppväxt, om våld, mobbning och hur han tidigt lärde sig att använda humor som sitt skydd.Samtidigt delar han starka och personliga minnen av sin storasyster, som gick bort i cancer, och hur hennes liv och värderingar fortsatt inspirera honom. Turnén han nu är ute på blir en hyllning till henne – och till hennes sista ord: att alltid rösta och vara goda människor.Från skratt till tårar – detta avsnitt berör, underhåller och inspirerar på samma gång. Missa inte!Följ Özz Nûjen här.Läs mer om Özz Nûjen här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna vecka får vi höra den gripande berättelsen om när en barnfamiljs härliga resa till Turkiet plötsligt förvandlas till en mardröm och pappa Jonas tappar förståndet.

I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden möter vi journalisterna Joakim Medin och Sofie Axelsson Medin. Joakim Medin greps och hölls frihetsberövad i Turkiet under sju veckor våren 2025, anklagad för flera brott som hade med hans journalistik och författarskap att göra. Hemma väntade hans gravida fru och kollega Sofie Axelsson Medin. Nu berättar de om vårens mörkaste stunder, om sina farhågor inför den rättegång som väntar Joakim i januari, om riskerna för svenska journalister att rapportera från länder där demokratin rasar – men också om de ljuspunkter de trots allt ser. Katarina Bjärvall, journalist, författare och ledamot av Svenska PEN:s styrelse, leder samtalet. Joakim nämner i samtalet hans artikel i PEN/Opp om sina veckor i fängelse. Läs artikeln i PEN/Opp här.

Ska 13-åringar kunna dömas till fängelse? Och hur gick det till när svenska gängtoppar plötsligt började gripas i Turkiet och Förenade arabemiraten? Justitieminister Gunnar Strömmer gästar Krimrummet och svarar på kriminalpolitikens just nu mest brännande frågor. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Gunnar Strömmer, justitieminister Producent: Anna Westman Swantesson Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

År 46-48 reste Paulus och Barnabas på sin första strapatsrika missionsresa till dagens Cypern och Turkiet.

År 46-48 reste Paulus och Barnabas på sin första strapatsrika missionsresa till dagens Cypern och Turkiet.

VEM: Zara LarssonYRKE: ArtistAVSNITT: 703OM: Steget från barnstjärna till bolagsboss, Chat GPT som samtalspartner, att våga vägra ensamhet, sin sjuka skärmtid, mamma som städhjälp, ADHD, FOMO, viljan att köra sin egen bil, köpet av sina masters, nakenhet och förhållandet till sin kropp, balettskolan som dansfundament, manifestering av framgång, ekonomisk frihet, nya skivan Midnight Sun som bilmusik och givetvis en hel del om delfin-tatueringarna i Turkiet långt innan TikTok-delfinerna gav Symphony en revival.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Zara LarssonYRKE: ArtistAVSNITT: 703OM: Steget från barnstjärna till bolagsboss, Chat GPT som samtalspartner, att våga vägra ensamhet, sin sjuka skärmtid, mamma som städhjälp, ADHD, FOMO, viljan att köra sin egen bil, köpet av sina masters, arenaturnén, nakenhet och förhållandet till sin kropp, balettskolan som dansfundament, manifestering av framgång, helikoptercertifikat, ekonomisk frihet, nya skivan Midnight Sun som bilmusik och givetvis en hel del om delfin-tatueringarna i Turkiet långt innan TikTok-delfinerna gav Symphony en revival.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den senaste tiden har flera gängkriminelIa, med stor påverkan på våldsbrottsligheten, utlämnats eller deporterats till Sverige i det här avsnittet tittar vi närmare på vad det är som har gjort det möjligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det är mitt jobb att etablera relation och förtroende men jag har också med mig arbetskamrater som är experter på den organiserade brottslighetens påverkan på Sverige och de faktiska individerna som vi eftersöker”, säger biträdande rikspolischef Stefan Hector. Det senaste året har han i princip rest jorden runt för att övertyga andra länder om att skicka hem gängkriminella svenskar – genom att bygga förtroende. Svenskt rättsväsende har lagt lagt tyngden på – Spanien, Turkiet, Förenade Arabemiraten, Irak och Marocko. Länder som blivit ”gangsterparadis” där många gängkriminella gömmer sig – samtidigt som dom driver på våldsbrottsligheten i Sverige. Utlandsbesöken och förtroendebyggandet beskrivs som en helt ny taktik från polisen, och den verkar ha gett resultat. Nyligen deporterades Dalennätverkets ledare Greken från Mexiko till Sverige och så sent som i förra veckan utlämnades en av Rawa Majids nära män från Irak. ”Det här är länder som har en transaktionell syn på samarbete, det vill säga att vi hjälper er om ni hjälper oss”, säger Stefan Hector. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Justitieministern om jakten på gängtopparna utomlands, och regeringens kritiserade förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ledaren för det så kallade Dalennätverket Mikael ”Greken” Tenezos anlände i fredags till Sverige, deporterad från Mexiko där han frihetsberövades några dagar tidigare. I Sverige är han bland annat misstänkt för flera försök till mord och grova vapenbrott. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tycker det är viktigt att Mikael ”Greken” Tenezos lämnats ut och nu kan komma att lagföras här. ”Det är klart att det är viktigt att man får stå till svars för den allvarliga brottslighet som man ansvarar för. Dessutom är det en viktig signal till alla som gömmer sig i utlandet. Man kommer inte undan den svenska rättvisan. Vi ser till att ta reda på var ni befinner er. Ni blir gripna, ni blir utlämnade till Sverige. Ni kommer att bli lagförda och få ta ansvar för den allvarliga brottslighet och allt elände ni ställer till med”, säger Gunnar Strömmer. Tidigare i veckan intervjuades biträdande rikspolischef Stefan Hector i P1 Morgon om hur samarbetet ser ut mellan svensk polis och polis i de länder där misstänka gängkriminella tros befinna sig. Han tog upp att de länder svensk polis samarbetar med vill få något i utbyte.Vad har Mexiko fått i utbyte?”Jag vill inte gå in på varje enskilt land. Vad jag däremot kan säga är att ofta finns det ett starkt ömsesidigt intresse av att gripa en sån person. Det är också en person som i det land vederbörande befinner sig utgör en stor risk, har stort våldskapital, är del av organiserad brottslighet och befinner sig illegalt i ett land. Det krävs inte särskilt mycket gentjänster för att åstadkomma det här”, säger Gunnar Strömmer. Sverige har avtal om samarbeten med bland annat Förenade Arabemiraten, Irak och Turkiet. Gunnar Strömmer medger att det kan finnas risker i samarbeten med länder som inte är demokratier. ”Det är klart att vi ser pragmatiskt på de här frågorna därför att vi har ett sånt oerhört starkt intresse av att skapa lugn, trygghet och säkerhet i Sverige. (...) När vi ser att de här organiserande aktörerna flyttar utanför landets gränser, också till länder som inte i alla avseenden fungerar som vår demokratiska rättsstat, då ser vi till att det samarbete vi har lever upp till våra högt ställda krav på en rättsstat. Jag ser i praktiken inte att det är särskilt komplicerat att få till”, säger han.Att få till ett avtal med Iran skulle däremot vara mer komplicerat, anser Gunnar Strömmer. ”Det betyder inte att vi ger upp enskilda ärenden som har kopplingar till Iran. Man måste hitta andra sätt att nå resultat. När det är ett land som så påtagligt manifesterar ett motstående intresse i de här frågorna till exempel genom att själva rekrytera utförare i våra gängkriminella miljöer så vägen är framåt mer komplicerad.”Sänkt straffbarhetsålder till 13 årEnligt siffror från polisen, som Ekot tagit del av, syns en kraftig ökning av våldsdåd där barn är inblandade. I år till och med augusti greps 66 barn mellan 13–14 år, jämfört med 27 barn under samma period förra året. Tidigare i år föreslog en utredning en tillfällig sänkning av straffbarhetsåldern för vissa grova brott, men regeringen vill sänka straffbarhetsåldern ytterligare till 13 år. Det beror enligt Gunnar Strömmer på en bedömning av problembilden.”Det återspeglar ett allvarligt läge där vi kan se att brottsligheten i stort har gått ner. Men kopplingen till den allvarligaste brottsligheten har dessvärre gått upp, inte minst till följd av att rekryteringen har förflyttat sig till den digitala miljön. Det måste vi svara upp emot när det gäller straffen, för att skydda samhället mot farliga personer, för att ge upprättelse till brottsoffer, men också skydda de här barnen mot sig själva, och mot kriminella nätverk", säger Gunnar Strömmer. Förslaget om att sänka straffbarhetsåldern har fått kritik från många håll. Bland annat motsatte sig sju av nio av utredningens experter en sänkning, och en majoritet av de remissinstanser som kommit med synpunkter avstyrker förslaget. En del av kritiken handlar om att det inte finns något vetenskapligt stöd för att en sänkning av straffbarhetsåldern skulle minska brottsligheten. ”Syftet är inte primärt det, syftet är primärt att skydda samhället mot farliga individer, och att ge en upprättelse åt de brottsoffer som har drabbats av en viss brottslighet. Och också få bättre möjligheter att skydda de här barnen från gängen och skapa andra förutsättningar att se till att de kommer ut som bättre människor på andra sidan.” säger Gunnar Strömmer. Det finns också oro för att brottsligheten kommer att tryckas ner ytterligare i åldrarna. Gunnar Strömmer menar att regeringen ska följa utvecklingen noggrant, och att det är en anledning till att lagen ska vara tillfällig. ”Den ska gälla tillfälligt under fem år. Den ska genomföras tillsammans med en lång rad andra reformer som ska träffa den här problembilden. Då är huvudspåret att man efter två och ett halvt, tre år tillsätter en ny utredning som får gå igenom, mycket noggrant, både fall för fall och som helhet, vad det här får för effekter. Och sen föreslå om systemet ska permanentas, förändras eller tas bort”, säger Gunnar Strömmer. Polis och åklagare varnar för orimliga konsekvenserPolis och åklagare tror att en sänkning av straffbarhetsåldern vid vissa grova brott kommer att bli svårt att genomföra i praktiken. Polisen menar att förslaget skulle orsaka ”betydande praktiska svårigheter för myndighetens verksamhet”, och Åklagarkammaren anser att en sänkning för vissa grova brott ”medför avsevärda tillämpningsproblem samt får orimliga konsekvenser”.”Den här modellen är inte perfekt, men den grundar sig i en tankegång att vi behöver sänka under en begränsad tid, men vi ska inte göra det generellt, utan gå mot de allvarliga brotten. Det är viktigt av förutsägbarhetsskäl att det är tydligt i lagstiftningen vad vi avser, att vi inte överlåter sorteringen av straffbarheten till skickliga åklagare. Så de får tugga i sig det här? ”Ja, så kan du naturligtvis beskriva det. Det är många i vårt samhälle som får tugga i sig att vi har en rätt problematisk situation när det gäller barn i allvarlig brottslighet.”Programledare: Mattias RensmoKommentator: Fredrik Furtenbach Producent: Johanna Palmström Tekniker: Sussie Martinsson Intervjun spelades in fredagen den 17 oktober 2025.

De tre kriminella nätverken Foxtrot, Dalen och Rumba var för ett par år sedan dagligen i mediernas strålkastarljus men hamnade sedan i skymundan. Expressen har tagit del av en hemlig polisrapport om våldet i den den svenska nätverksmiljön år 2025 och det visar sig att de tre gängen med sina ledare Rawa "Kurdiska räven" Majid, Mikael "Greken" Tenezos och den i Turkiet frihetsberövade Ismail "Jordgubben" Abdo står för hälften av allt våld i gängvåldets Sverige. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Fredrik Sjöshult Producent: Arvid Hallberg Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

En man i 50-årsåldern lämnar över en vit påse till chauffören av en husbil på en parkering. Mannen upprepar samma procedur flera gånger den dagen. Påsarna ska visa sig innehålla miljontals svarta pengar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den kriminella ekonomin i Sverige beskrivs som systemhotande. Polisen uppskattar att vinster från brott uppgår till mellan 100 och 150 miljarder kronor varje år. Många miljoner av de här pengarna misstänks smugglas till växlingskontor utomlands för att tvättas vita. ”Växlingen är det första steget i en penningtvättskedja”, säger journalisten Martin Jönsson som gjort en dokumentär om det som kallas kriminella underjordiska banksystem. Nu i oktober avslutas hovrättsförhandlingen i ett fall där Sara Nilsson är åklagare – fallet är ett av de första, om inte det första, i svensk domstol som handlar om underjordiska banksystem. ”Det finns ett antal penningkurirer, deras främsta uppgift är att hämta in kontanter på olika offentliga platser, sedan finns det personer som har till uppgift att föra ut kontanterna ur landet”, säger Nilsson. Hösten 2023 har polisen spaning på en man i 50-årsåldern. De ser hur han rör sig mot en vit, turkiskregistrerad husbil på en parkering i Botkyrka i Stockholm. Mannen i 50-årsåldern lämnar över en vit påse till chauffören i husbilen. Proceduren upprepas flera gånger den dagen. Påsarna ska senare visa sig innehålla över sex miljoner i svenska 500-lappar – pengar som, enligt åklagaren kommer från brott, och som skulle transporteras till Turkiet för att tvättas vita. Mannen, som lämnat över påsarna, förnekar brott. ”När jag kom in i det här ärendet blev jag förvånad över hur mycket kontanter som hanteras varje dag, bara av några kurirer, och jag tror att vi bara ser toppen av isberget”, säger åklagaren Sara Nilsson. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se

Två ryska Mig-31-plan kränker Natolandet Estlands luftrum i tolv minuter. Efter den senaste kränkningen vill fler se hårdare tag mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen flög två ryska stridsflyg av typen Mig-31 in över Estlands luftrum. Trots att Natoflyg var snabbt uppe för att avvisa planen stannade ryssarna i Estlands luftrum i tolv minuter.Det är tredje gången på kort tid Ryssland kränker ett Natolands luftrum. Nu vill fler att Nato tar i med hårdhandskarna nästa gång det händer, på samma sätt som Turkiet gjorde 2015 när de sköt ner ett ryskt stridsflyg. Men det är skillnad på händelserna och riskerar att öka konfliktnivån, varnar andra.Det var en helt annan situation, skulle jag säga. Det ska man ha i åminnelse när folk nu ropar på att man kanske skulle öka våldet och skjuta ner den här typen av mål i ett sånt här läge, säger Johan Huovinen, som är överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.MedverkandeJohan Huovinen är överstelöjtnant och arbetar på Försvarshögskolan.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, producent

Nato sjösätter en ny operation för att stärka skyddet österut. Samtidigt reser de ryska drönarna över Polen och Rumänien frågor om Europas beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera europeiska länder sluter upp och bistår med bland annat stridsflyg när Nato stärker skyddet av den östra flanken. Förstärkningen kommer som ett svar efter att cirka tjugo ryska drönare kränkte polskt luftrum förra veckan. Tre av drönarna sköts ner, och resultatet har väckt frågor om Europas och Natos förmåga att försvara sig mot just drönare. Nu vill bland annat Polen lära av Ukraina och EU vill ge nya stöd för att öka drönarproduktionen. Hör också om hur den senaste veckan lett till en ovanlig inrikespolitisk borgfred i Polen. Storbritannien, ett av länderna som ingår i den nya Nato-operationen, präglas samtidigt av motsatsen. Högernationalistiska protester på gatorna i London och opinionsmässig kräftgång för styrande Labour har till och med skapat spekulationer om ifall premiärminister Kier Starmers dagar vid makten nu är räknade.Rättelse 18/9: I ursprungsversionen av det här avsnittet sades att händelsen i Polen den 10 september var första gången som ett Nato-land svarade på en kränkning av Natos luftrum genom att skjuta ner en rysk farkost. Det var fel. 2015 sköt Nato-landet Turkiet ner ett ryskt plan nära gränsen till Syrien, enligt Turkiet för att planet kränkt turkiskt luftrum. Den felaktiga uppgiften har klippts bort och avsnittet tillfogats en rättelse den 18 september 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, korrespondent i London. Felicia Hassan, korrespondent i Polen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Osannolika sammanträffande och orimliga tillfälligheter. När utbrast du vad är oddsen för det?! senast? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Gabriels fru blev uppringd av ett okänt nummer, den okända uppringaren visade sig stå tio meter bort. Helenas mamma köpte en häst och några veckor senare flyttade den brittiska säljaren in i grannhuset. Och vi får även förklarat hur sannolikhet funkar av Tom Britton som är professor i matematisk statistik.I extramaterialet hör vi om Christers kärlek till vattentäta behållare och Yasmine berättar om en osannolik historia som innefattar avlägsna släktingar, en by i Turkiet och ett kebabställe i Amsterdam.

Vi fortsätter att prata om förlorade ägodelar, ibland återfunna, och andra spektakulära fynd! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Rakels bröllopskjol försvann och återfanns 15 år senare, Anna hittade ett forntida fynd i trädgården och Amir blev av med sin dyra klocka i Turkiet när han bilade till Iran men återfann den på vägen tillbaka.I extramaterialet hör vi om Christers fascination för forntiden och så ställer vi oss frågan – kommer det finnas människor på jorden om 4 000 år?

Det var i augusti förra året som en 41-årig man sköts till döds mitt på dagen i ett område där många personer rörde sig. Nu, ett år senare, har rättegången dragit igång. Det handlar om ett mord grundat i ett kriminellt generationsskifte – och en fjortonårig skytt som efter mordet var bekymrad över att missa en klassresa till Kolmården när han greps… Sen skall vi också uppdatera oss kring gripandet av Ismail Abdo för två månader sedan och de misstankar kring brott som fortsätter komma. Men var kommer egentligen rättegången hållas: Turkiet eller Sverige? Programledare och producent: Stefan Sundberg Medverkande: Beri Zangana och Linda Hjertén, reportrar Aftonbladet kontakt: stefan.sundberg@aftonbladet.se

Nick Woltemade dök upp som tvåmetersgubben i lådan hos Newcastle och nu pekar det mesta på att Isak får sin flytt under helgen. Tottenham tog tillvara på Chelseas avsvalnande intresse för Xavi Simons och löste en viktig pusselbit efter Eze-missen. Mourinho har fått sparken i Turkiet och direkt kopplas portugisen till två jobb i PL, Nottingham Forest och West Ham, två lag som till råga på allt möts i helgen. Förloraren får José?

I Istanbul följer vi spåren av svarta kontanter som smugglats ut ur Sverige. Vilka är personerna bakom det underjordiska banksystemet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Turkiets huvudstad växlas svarta kontanter som smugglats ut ur Sverige. Trots moderna penningtvättsregler, hanteras miljoner i en sorts parallellt banksystem, utan insyn från myndigheterna.– Det här systemet fungerar. Det finns över hela världen, säger affärsmannen Faysal, som själv varit involverad i en transport med kontanter från Sverige till Turkiet.I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och hemliga bankirer. Vi har lyckats spåra nyckelpersoner i ett så kallat underjordiskt banksystem, där syftet är att tvätta pengar från kriminalitet.– Penningtvätten är en förutsättning för att många delar av den kriminella miljön ska kunna leva. Vi vet att delar av de här pengarna kommer från narkotikabrottslighet, svart arbetskraft och människoexploatering, säger ”Patrik” som är expert på penningtvätt inom polisen.Det underjordiska banksystemet är berättelsen om ett parallellt finansiellt system – dolt för myndigheter, men avgörande för den organiserade brottsligheten. Det är själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin, ett system där kontanter från brottsvinster flyttas över gränser, växlas på bakgator och återförs till Sverige som rena pengar.– Den här brottsligheten är systemhotande. För det handlar om så vansinnigt mycket pengar och väldigt mycket makt, säger Hans Brun, sakkunnig inom kriminell ekonomi, tidigare vid polisen. Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

När fyra turkiska lastbilschaufförer grips med miljoner i svenska kontanter, leder spåren till ett stort underjordiskt banksystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och underjordiska bankirer. Svarta kontanter från bland annat Sverige, Norge och Danmark smugglas till Turkiet för att tvättas.– Det är som svart Western Union. De flyttar pengar, det är en stor marknad, säger ”Ali” som själv jobbat som pengakurir.Pengarna transporteras utomlands i lastbilar. Polisen i Sverige och Norge har beslagtagit mångmiljonbelopp. Vid ett enda tillfälle hittades nästan 40 miljoner kronor, gömda bland annat i en betonglastbil. Ändå är det bara toppen på ett isberg, tror myndigheterna.– När man ser omfånget av kontanterna så är det en stor röd flagg. Det här har pågått i stor skala, säger Fredrik Reinertsen som är åklagare i Norge.– Det täcker nog hela Europa. Det är väldigt stora summor pengar, säger Henrik Danielsson, utredare vid polisen i Göteborg.Kriminell underjordisk bankverksamhetPå engelska kallas fenomenet för Criminal Underground Banking (CUB). Det beskrivs av experter som själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin – en sorts parallellt finansiellt system som är dolt för myndigheterna, men avgörande för den organiserade brottsligheten.Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

Under sommaren 1962 blev Nikita Chrusjtjov alltmer övertygad om att utplacering av sovjetiska kärnvapen på Kuba var en strategiskt sund idé. Det skulle visa sig att han hade fel – istället ledde det till en av kalla krigets farligaste situationer: Kubakrisen. Det var då som världen var som närmast ett fullskaligt kärnvapenkrig.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikprofessorn Martin Hårdstedt Kubakrisen 1962.Mot bakgrund av att Sovjet hade känt sig förödmjukat av att USA hade utplacerat Jupiter‑robotar i Turkiet, trodde Chrusjtjov att något liknande i Kuba skulle tolereras av den amerikanska regeringen. Sovjet skulle helt enkelt ge igen. Samtidigt löste det ytterligare ett problem: den senaste ballistiska roboten R‑14 hade visserligen god räckvidd, men använde flytande bränsle, vilket innebar att den krävde flera timmar för att göra stridsklar – och kunde bara stå i vänteläge under begränsad tid.Detta hade kunnat vara acceptabelt – om inte den amerikanska motsvarigheten Minuteman kunde hållas stridsklar under obegränsad tid och skjutas iväg inom loppet av minuter. I vapenteknologins kalla krig var denna skillnad en stor strategisk utmaning för Sovjet. Minuteman I blev operativ i oktober 1962, just när Kubakrisen bröt ut.Som svar på detta sökte Chrusjtjov att ge igen med samma mynt. Fidel Castro hade nyligen genomfört statskupp, och med sovjetiskt stöd säkrades Kubas revolution samtidigt som Sovjet kunde bygga baser bara några mil från södra Florida. Sovjet förstod att detta riskerade en diplomatisk kris, men resonemanget löd att om USA accepterat robotar i Turkiet – varför skulle inte den oerfarne presidenten Kennedy acceptera något liknande, särskilt om han ställdes inför ett fullbordat faktum? Problemet var att det var nära omöjligt att dölja detta för omvärlden – och snart var krisen ett faktum.Bild: President John F. Kennedy i möte med medlemmar ur den nationella säkerhetsrådets exekutivkommitté (EXCOMM) under Kubakrisen. Från vänster: president Kennedy, försvarsminister Robert S. McNamara och biträdande försvarsminister Roswell Gilpatric. Fotot är taget i Cabinet Room, Vita huset, den 29 oktober 1962. Foto: Cecil Stoughton, White House Photographs. John F. Kennedy Presidential Library and Museum, Boston. Licens: Public Domain.Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Daron Acemoglu är en av ekonomipristagarna 2024. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och kopplingen till fotbollsklubben Galatasaray. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 30/12-2024.Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.Daron Acemoglu är den mest kände av 2024 års tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet.Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

En gammal favorit från poddarkivet – nu tillbaka!Christian och Meddi tar oss med på en maxad nostalgitripp genom Orcbite-eran: MMA, e-sport, tröjor från Turkiet, leverantörsstrul, Dreamhack, SteelSeries och stulna designidéer.Vi snackar:– Vad ett orcbett egentligen är– Hur man bygger (och nästan bränner) ett varumärke– Från Alexander Gustafsson till Reckless– Merch, co-branding och skaparglädje

Uppgifter: Gängledaren Ismail Jordgubben Abdo gripen i Turkiet; Över 100 personer har sökt pengar efter skjutningen i Örebro; Tullen hittade mycket heroin mer än någonsin; Sverige möter Danmark i sin första EM-match ikväll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av: Roza Bicer och Nina Muossa

Gängledaren Jordgubben har tagits fast i Turkiet. En bensinmack har exploderat i Rom. Maten har blivit lite billigare. Lucas Oliver vill tävla Paralympics i pingis. Fotbolls-EM har börjat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gängledaren Jordgubben har tagits fast i Turkiet. En bensinmack har exploderat i Rom. Maten har blivit lite billigare. Lucas Oliver vill tävla Paralympics i pingis. Fotbolls-EM har börjat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mellanöstern har omstöpts efter den 7 oktober 2023. Shia-axeln från Teheran till Beirut har knäckts och Turkiet har blivit starkare samtidigt som Israel är den militäre segraren. Hur påverkar detta Iran? Idris Waysi, som är lektor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, fördjupar bilden. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Förra veckan publicerade Göteborgsposten en lång, exklusiv intervju med artisten Måns Zelmerlöw från hans hem i skånska Staffanstorp. Artisten befinner sig mitt i en sårig skillsmässa som utspelar sig inför öppna ridåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I intervjun erkänner Måns Zelmerlöw att han tagit kokain. En nyhet som fick stort nationellt genomslag. Men precis som att Göteborg är Sveriges andra stad så var Göteborgsposten andrahandsvalet när Måns pressfolk erbjöd den här exklusiva intervjun till svenska medier. Förstahandsvalet var Dagens Nyheter. Och det fanns en anledning till att DN valde att tacka nej till den här chansen.Reporter: Freddi RamelI förra veckan skedde ett brutalt trippelmord i Uppsala. Tre killar, mellan 15- och 20 år gamla, sköts till döds inne på en frisersalong i stadsdelen Vaksala. Mitt på blanka dagen. Samma kväll greps en 16-årig kille i sitt hem och på en pressträff sa polisen att han anhållits på sannolika skäl misstänkt för att vara skytten som dödade de tre killarna. Men blott tre dagar senare släpptes han och alla misstankar avskrevs plötsligt. Kvar finns nu en mängd publiceringar om honom, om än anonymiserade så tämligen utbroderade. Reporter: Martina PierrouVilka frilansjobb kan man egentligen kombinera med återkommande uppdrag för Sveriges Radio? I veckan kunde sajten Bulletin berätta att en av Ekots medarbetare, programledaren och reportern Per Bergfors Nyberg har en bakgrund som nyhetsankare på den turkiska tv-kanalen TRT World. Det här ledde i veckan både till en diskussion och högljudd till kritik mot Sveriges radio. Att just nu när den svenska journalisten Joakim Medin sitter fängslad i just Turkiet— ha en anställd med bakgrund på en kanal som beskrivs som närmast ett propagandaorgan för Turkiets president Erdogan, jaa det har stuckit i ögonen. Reporter: Erik Petersson

Extra långt specialavsnitt om fängslade journalisten Joakim Medin och om Turkiets allt hårdare tag mot journalistiken och pressfriheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joakim Medin står åtalad för att ha förolämpat president Recep Tayyip Erdoğan, för att vara medlem i den väpnade terrorklassade organisationen PKK och för att ha spridit terroristpropaganda. Bevisen mot honom är hans journalistik.I onsdags hölls den första rättegången mot honom för åtalspunkten om förolämpning av president Recep Tayyip Erdoğan. Han blev då fälld och dömd till 11 månaders fängelse vilket omvandlades till villkorlig dom. Det innebär att han inte behöver sitta i fängelse för den delen av åtalet. På plats under rättegången i Turkiet var flera svenska medier, men den redaktion Medin själv jobbar för: ETC, har blivit avrådda från att åka dit. Så hur bevakar man en rättegång i Turkiet, där ens egen medarbetare står åtalad, från Stockholm?”Turkiet är som ett museum för pressfrihetsöverträdelser”, säger Özgür Öğret, frilansjournalist och organisationen Comittee to protect journalists representant i Turkiet. Vi har pratat med honom om hur pressfriheten mår i Turkiet. Joakim Medins fall kan tolkas som en ny nivå av inskränkningar i pressfriheten i Turkiet. En nivå som överraskat och chockat. Men han är långt i från den första utländska journalisten som hamnat i trångmål där. Den danska frilansjournalisten Sultan Coban arbetade under åtta år med Istanbul som sin hemmabas - åtta år där förutsättningarna för journalistiken blev dramatiskt sämre, och som slutade med en terrordom för henne. Det kanske mest välkända fallet av frihetsberövade svenska journalister är när Martin Schibbye och Johan Persson greps och fängslades under 438 dagar i Etiopien. Vi har träffat Martin Schibbye på Blankspot.Intresset från svensk media och svenska organisationer att följa rättegången på plats var stort. Två som befann sig i rättssalen var Johan Taubert, VD på Tidningsutgivarna TU och Samar Hadrous, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent. VI har pratat med dem efter rättegången. Reportrar: Erik Petersson, Martina Pierrou och Freddi Ramel

Explosion mitt på gatan i Solna i natt. / Journalisten Joakim Medin fick villkorlig dom i Turkiet. /Mobilfri lunch på matbutik ökar trivseln. / Hans 91 år tränar fortfarande. / Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Nina Muossa.

Journalisten Joakim Medin åtalas i Turkiet. / Oskuldskontroller ska förbjudas. / Fattigare personer lever kortare liv än rikare personer. / Fler barn i utsatta områden tränar idrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Det blir rättegång mot journalisten Joakim Medin i Turkiet nästa vecka. Nu kan Kerstin ta med sitt trygghetslarm ut. Axevalla travskola ordnar träffar för personer med funktionsnedsättning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det blir rättegång mot journalisten Joakim Medin i Turkiet nästa vecka. Nu kan Kerstin ta med sitt trygghetslarm ut. Axevalla travskola ordnar träffar för personer med funktionsnedsättning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Man döms efter mord på matbutik i Botkyrka. / Tusentals riskerar att bli utvisade när lag ändras. / Största stödet till Ukraina hittills. / Svensk journalist fängslad i Turkiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.