Podcasts about turkiet

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltStudio Allsvenskan sponsras av Cancerfonden. Var med och bidra till vår poddbössa här: https://www.cancerfonden.se/insamlingar/studio-allsvenskans-bossaÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader. Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Studio Blågul tuffar vidare.Ny dag, ny grupp att djupdyka i.Vi tar oss vidare till grupp D med värdnationen USA som ackompanjeras av Turkiet, Australien och Paraguay.Hur har deras väg till VM sett ut? Vad har de varit bra på, och vad har de varit mindre bra på?Vi går igenom trupperna och flaggar för spelare som vi tycker om.Tim har gjort läxan och scannat av lokalmedia i de berörda nationerna för att förmedla vad som är mest aktuellt just nu.Och så tippar vi förstås hur grupperna kommer att sluta.Missa inte Studio Blåguls VM-uppladdning.Avsnittet finns ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens Expressen Fotboll VM-special tar Therese Strömberg och Petter Landén sig an Grupp D: värdnationen USA, Turkiet, Paraguay och Australien.Turkiet pekas ut som solklar gruppfavorit, mycket tack vare Real Madrid-talangen Arda Güler som spås få sitt stora internationella genombrott. Värdnationen USA döms däremot ut helt. Laget väntas få problem med yttre störningsmoment från landets politiska kulturkrig, och podden riktar samtidigt skarp kritik mot de absurda biljettpriserna som stänger ute vanliga supportrar.Australien lyfts fram som en potentiell skräll efter ett urstarkt kval, och här varnas det för 20-årige supertalangen Nestory Irankunda samt "hipstervalet" Jackson Irvine. Avslutningsvis bjuder Petter på nördfakta när han döper skaran till "köttätargruppen", eftersom USA, Australien och Paraguay alla återfinns på den globala topp 10-listan över köttkonsumtion.

I dagens Expressen Fotboll VM-special tar Therese Strömberg och Petter Landén sig an Grupp D: värdnationen USA, Turkiet, Paraguay och Australien.Turkiet pekas ut som solklar gruppfavorit, mycket tack vare Real Madrid-talangen Arda Güler som spås få sitt stora internationella genombrott. Värdnationen USA döms däremot ut helt. Laget väntas få problem med yttre störningsmoment från landets politiska kulturkrig, och podden riktar samtidigt skarp kritik mot de absurda biljettpriserna som stänger ute vanliga supportrar.Australien lyfts fram som en potentiell skräll efter ett urstarkt kval, och här varnas det för 20-årige supertalangen Nestory Irankunda samt "hipstervalet" Jackson Irvine. Avslutningsvis bjuder Petter på nördfakta när han döper skaran till "köttätargruppen", eftersom USA, Australien och Paraguay alla återfinns på den globala topp 10-listan över köttkonsumtion.

Programledare: Axel InsulanderPanel: Sabri Suvakci & Robin BerglundRedaktion: Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergAnsvarig utgivare: Dawid Fjäll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hampus, Viktor, Johan och Jacob debriefar avsnittet med Robert Bergqvist, och pratar om den amerikanska statsskulden som hela tiden når nya höjder. Plus DOGE, Ray Dalios skuldcykler, historiska penningexperiment och hard vs soft money. I veckans avsnitt medverkar: Jacob BursellHampus BrodénViktor FritzénJohan Isaksson TIDSSTÄMPLAR 00:00 Introduktion: USA:s externa statsskuld passerar 100% av BNP 00:02 Varför DOGE misslyckades – mandatory spending äter upp budgeten 00:06 Moodys nedgradering av USA och vad 30% räntekostnader 2035 innebär 00:10 Återblick på Robert Bergqvist-avsnittet: debatten om penningmängd och inflation 00:12 MV=PQ förklarad: penningmängd, omsättningshastighet och prisnivå 00:14 Historiska experiment: conquistadorernas silver och Iraks dubbla valutor efter kriget 00:18 Hur banker skapar pengar ur tomma intet – och vad det innebär för penningmängden 00:20 Finanskrisen 2008: varför centralbankernas sedelpressar inte skapade inflation 00:24 Kvantitativa lättnader (QE) förklarade: hur centralbanker trycker ner långa räntor 00:28 Varför inflationen uteblev under nollränteåren – Kina och outsourcing som deflationsmotor 00:34 Ray Dalios skuldcykelteori: korta och långa cykler på 70–80 år 00:38 Var befinner vi oss nu? Slutet på den långa skuldcykeln – med Japan som föregångare 00:40 Scenarion framåt: "beautiful deleveraging", monetisering eller default 00:42 Guldet kopplar loss från realräntan – ett marknadssignal om något nytt? 00:44 Treasuries tappar sin "safe haven"-status i börskrascher 00:46 Stablecoins som ett sätt att exportera dollarn och hantera statsskulden 00:50 Kan centralbankerna acceptera AI-driven deflation? Distinktionen mellan bra och dålig deflation 00:56 Kommunikationsutmaningen: vad händer med tvåprocentsmålet? 00:58 Lynn Aldens "gradual print"-tes 01:00 Stablecoins i Turkiet och varför dollar vinner som betalmedel 01:04 Ray Dalio och historien om fiat och hårt pengar – ett evigt pendel 01:08 Storkrisen 1929: varför centralbanker faktiskt räddat oss från upprepning 01:10 Ojämlikhet och bostadsarv: samhällskontraktets sprickor 01:14 Bitcoin och "Fix the money, fix the world" 01:16 AI som produktivitetssprång – vägen ut ur skuldfällan? OM PODDEN Marknaden är en podd om börs, ekonomi och finans. Vi som gör den är Hampus Brodén, Johan Isaksson, Petter Hjerstedt, Viktor Fritzén, Lars Jörnow och Jacob Bursell. Följ oss på X: https://x.com/marknadspodden Hör av er till oss på jacob@monopolmedia.se #marknadspodden #ekonomi #statsskuld #inflation #centralbank #penningpolitik #raydalio #stablecoins #bitcoin #AI #deflation #QE #guld #skuldcykel

Skepsis styrelse vill ej sälja, Storytel förvärvar och lite iGaming. Så klart tittar vi till lite bolag som Freetrailer (00:29:05), Angler (00:55:33) och Argo Defence (01:13:00).————————Vi har med oss vår sponsor: Montrose – årets bank 2025. En modern sparplattform med allt vi gillar: månadssparande i fonder, automatiska courtageklasser, brett utbud och kickback på fondavgifter. Dessutom AI-stöd, fördjupad bolagsanalys och uppdaterade grafer i appen.Med koden GÖTTJÖT får du Premium i 3 månader!

Den 27 mars 2025 greps journalisten Joakim Medin på flygplatsen i Istanbul, anklagad av den turkiska regimen för förolämpning av presidenten och terrorbrott. Han skulle hamna i högsäkerhetsfängelset Marmara i väntan på rättegång. Medin är utrikesreporter vid tidningen Dagens ETC, han har under många år rapporterat om demokrati- och människorättsfrågor och är nu aktuell med boken "Fängslad av Erdoğan" som han skrivit tillsammans med sin fru Sofie Axelsson Medin. Vi samtalar om förhållandena i Marmara-fängelset och om de medfångar han lärde känna där, om de formella åtalen och rättegångarna, om Erdoğans allt hårdare styre, om de hemliga överenskommelser Sverige verkar ha ingått med Turkiet för att få honom fri, och om vad upplevelsen gjort med honom som journalist.Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra. OBS! Du som har iPhone se till att köpa medlemskapet direkt på Patreons hemsida och inte i deras app eftersom Apple då tar en extra avgift. Det går också bra att stötta podden på SWISH på 0709262541.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt får vi höra den galet roliga sagan "Apmatchen", önskad av Santiago, 5 år från Istanbul i Turkiet!Gör dig redo för den mest oväntade fotbollsmatchen någonsin! Mitt under brinnande spel förvandlas superstjärnan Ronaldo plötsligt till en apa med en lång, greppvänlig svans – och inom kort är hela hans lag förvandlat till håriga akrobater som svingar sig i målstolparna och passar med fötterna. Men deras motståndare är inte lätta att tas med: tjugosju envisa pingviner som rör sig som en enda stor, ogenomtränglig mur av fjädrar. Med en leopard som domare (som fräser istället för att blåsa i visselpipan!) blir det en match full av galna svanspassningar och magglidningar!I kvällens avsnitt firar vi dessutom "Dansa som en kyckling-dagen", och studion gästas av AI-Aidas gamla robotkompis Pixel! Pixel är expert på röster och bjuder på fantastiska röstbyten. Vi lär oss dessutom otroliga fakta om röster och ljud! Hur skapar stämbanden egentligen ljud, varför får man Kalle Anka-röst av helium, hur lyckas papegojor härma oss utan stämband, och hur kommunicerar blåvalarna under ytan med egna dialekter?Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben!Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.seSökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt, fotboll, apa, ronaldo, pingviner, ljud, röst, istanbul

Mäktiga Turkiet är tillbaka i finrummet efter många tunga år! Vi får en smärre chock av historiken, gottar oss rejält åt käket och konstarerar att politiken är ständigt närvarande kring bollen. Med en av VMs enklaste grupper så finns det dock anledning att tro på framgång - igen. Framförallt när spetsen är rejält spetsig - om än lite överskattad...?Medverkande:Christoffer Svanemar, August Spångberg & Siavoush FallahiViva America görs i samarbete med:ATG:Vi gör Viva America tillsammans med ATG! Vi har tagit fram ett unikt långtidsspel per lag som ni hittar på atg.se/k26. Där hittar ni också andelsspel och våra tillsammanslag. Tack ATG!O'Learys:O'Learys är såklart den givna platsen för sommarens mästerskap, vi pratar gemenskapen, den goda maten men också den otroliga stämningen som kommer infinna sig på alla deras 60 enheter som ni finner från norr till söder. In och boka bord på https://olearys.com/sv-se/Après:Après är våra favoriter när det kommer till vitt snus. Spana in de superlimiterade VM-tröjorna vi designat tillsammans med Après på apres.se, tillsammans med massa annat merch.Passa även på att kolla in sommarens Spritz-nyheter, som Hugo Spritz och Pink Spritz. Använd koden VIVA för 15% rabatt på din order. Och glöm inte att signa upp dig på Après nyhetsbrev så du inte missar något!Kontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? freddie@k26media.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - Vivafotboll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Släktnätverk med rötterna i Mellanöstern och Turkiet som infiltrerar myndigheter, säljer narkotika, tvättar pengar, och håller utsatta områden och skolor i ett fast grepp. Så ungefär brukar problemen med kriminella klaner beskrivas. Länge var fenomenet tabu att prata om i den offentliga debatten. Men så är det inte längre sedan flera år tillbaka. Har de kriminella släktnätverken tryckts tillbaka? Eller ökar deras inflytande? Med Per Brinkemo, författare och journalist, Linnéa Lindquist, biträdande rektor och Ulf Merlander, vd för Gårdstensbostäder. Programledare: Magnus Thorén.

Göbekli Tepe är den äldsta plats för tillbedjan som någonsin upptäckts. Faktum är att detta stora och hisnande tempelkomplex i sydöstra Turkiet kan vara "det allra första som människor någonsin byggt".Wikipedia säger sitt om Göbekli Tepe. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våldet är enligt Simone Weil Iliadens huvudperson och kanske även i vår värld. Simon Sorgenfrei hittar en antik uppmaning med påtaglig aktualitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En sommar besökte jag tillsammans med min familj det brinnande berget Yanartaș i sydvästra Turkiet. Det ligger vid foten av Olympos och kallades under antik tid för Chimaira.Vi vandrade upp dit sent på eftermiddagen och när vi kom fram i skymningen skimrade berget av eldslågor som slog upp ur sprickor i de mörka hällarna. I evinnerliga tider har metangas ur jordens inre hållit elden vid liv, men enligt myten brinner berget eftersom det var här som det eldsprutande monstret Chimaira besegrades och tvingades ner i sin underjordiska fångenskap.Det var en magisk och lite skrämmande plats. Men så snart vi kom fram visade det sig att vi inte var ensamma. På klipporna och kring eldsflammorna hade små grupper av människor samlats. Familjer och vänner hade picknick på hällarna. Flera av barnen hade med sig marshmallows som de stack på spett och grillade över den eviga helveteselden.Vid klipphällens fot låg också resterna av ett gammalt Hefaistostempel. Det var en lämplig plats, tänkte jag, för en helgedom tillägnad gudarnas vapensmed. Det var så klart över Chimäras eld han smidde sina dubbelyxor och svärd.I den artonde av Iliadens sånger berättar Homeros om hur Hefaistos fick uppdraget att smida en ny rustning till hjälten Akilles. Han hade lånat ut sin egen åt vännen Patroklos, som hade dödats av Hektor. Nu skulle Akilles hämnas. Scenen då Hefaistos smider Akilles sköld har blivit en av eposets mest berömda. Skölden blev smedens mästarprov och på dess stora rundel avbildade Hefaistos hela världen – jorden, havet och den gnistrande stjärnhimlen där ovan.Han avbildade också två städer. I den ena kunde man se folket samlas för bröllop samtidigt som ett ting, en domstol, löste en tvist enligt skrivna lagar. I den andra staden pågick i stället ett krig. Där vandrade skräckens och dödens gudinna genom gränderna, skriver Homeros. Där föll kvinnor och män för krigarnas vapen, så som både Hektor och Akilles snart skulle falla.Runt de båda städerna skapade Hefaistos sedan böljande fält och bönder som plöjde, sådde och skördade jorden. Det var ett tungt jobb. Men alldeles i närheten lät smeden också avbilda en stor ek, under vars skuggande krona arbetarna kunde vila. Han smidde herdar som vallade sina får i frodiga betesmarker, men också lejon som blodigt fällde en oxe, liksom män och hundar som vildsint jagade lejonen på flykten.Därefter framställde Hefaistos en ringdans och mitt bland de dansande ungdomarna kunde man se en skald sjunga dikter till lyra, medan akrobater visade sina konster för det festklädda folket som roade sig.Den franska filosofen Simone Weil har i en analys av Iliaden menat att eposets sanna huvudkaraktär, inte är Akilles eller någon annan av hjältarna, utan själva våldet, den våldsamma kraft som ligger bakom alla skeenden. “Våldet som utövas av människan, våldet som förslavar människan, våldet inför vilken människans själva kött ryggar tillbaka”, skriver Weil.Krigarna tror sig, högmodigt, kunna behärska kraften och tämja våldet. Men det visar sig snart vara en kraft som övermannar alla som vill göra den till sin. Någon kan äga den för en stund, men i slutändan är det ändå våldskraften som rider människan. “Utövad till sin yttersta gräns förvandlar den människan till ett ting i ordets mest bokstavliga bemärkelse”, skrev Weil i skuggan av andra världskrigets fasor, “den gör henne till ett lik”.Akilles hade lånat ut sin rustning, våldskraftens symbol, till Patroklos som dödats av kämpen Hektor. Nu skulle Akilles alltså få nya vapen och döda Hektor. Även sedan eposet är slut fortsätter våldet. Akilles dödas faller för prins Paris förgiftade pil och kort där efter dödas även Paris.Att Hefaistos låter en fredlig värld framträda på skölden har tolkats som en bitter ironi. Krigaren Akilles var för evigt skild från den vackra värld han bar på sin arm.Man kan också tolka Homeros skildring som en påminnelse om allt det som krigaren är satt att skydda. Vapenmakten och våldskraften är ett värn för den vardagsvärld som smeden lät avbilda och som vi så ofta tar för given.Men när jag stod i ruinerna av Hefaistos smedja den där sommarkvällen tänkte jag att det är precis tvärt om. Att scenerna på skölden i stället bör tolkas som att just vardagslivets alla små sysslor och glädjeämnen är själva skyddet. Samvaron i arbete och fest är vårt värn mot den kraft som när som helst kan brisera i våld. Ju fler som deltar i det kultiverade liv som skölden visar, desto färre förtingligas av den kraften.Världen på Hefaistos sköld pågår trots kriget, inte på grund av det. Det är en hyllning till det civila, till det repetitiva och det lilla. Krigets kraft är monoman, den vill reducera allt till aska och lik. Men livet på skölden är mångfaldigt: det är kärlek och juridik, arbete och lek.Att skriva dikt och dansa, att sköta sina sysslor och sedan roa sig är att värna sig, ja värna oss alla, mot våldskraften. Att hålla fast vid det mänskliga när världen runt omkring tycks vilja förvandla oss till ting är en sorts heroiska handlingar.Vi som inte är några krigare kan bäst försvara världen genom att fortsätta att kultivera den. När helveteslågorna bryter fram ur det svarta berget finns det kanske inget bättre att göra än att vandra upp dit för att tillsammans grilla marshmallows i solnedgången.Simon Sorgenfreiprofessor i religionsvetenskapLitteraturSimone Weil: En civilisations plågor. Översättning: Linn Apelmo. Bokförlaget Faethon, 2024.

Efter en tio månader lång förundersökning väckte åklagaren slutligen åtal mot toppdiplomaten som greps den elfte maj i fjol - bara dagar innan Joakim Medin frigavs. Rasmus Canbäck undrar varför det tog så lång tid för åklagaren att komma fram till ett så okomplicerat åtal och noterar att alla spår mot Turkiet är sopade under mattan. Han berättar också om att ytterligare två kurder är på väg att utvisas till Turkiet. Brit Stakston tycker till om Kvartals tunnelbanekampanj mot andra medier och ser en oroande utveckling i hur kulturen från startup-bolag tränger sig in i journalisten. Misstro som affärsmodell är inget som hon tror på. Samtidigt börjar Martin Schibbye få träsmak av att sitta sal 34 för att bevaka Lundin-rättegången. Han drömmer redan om att fira att rättegången är över den 28 maj med att köpa en bit tårta i tingsrättens café  Bilden visar kistan där diplomaten ska ha förvarat några av de eventuellt obehöriga dokumenten. :speaker: Blankspotpodden finns där poddar finns! :earth_africa: Hjälp oss att fortsätta rapportera :arrow_right: Stöd oss: Blankspot.se/insamling

Efter en tio månader lång förundersökning väckte åklagaren slutligen åtal mot toppdiplomaten som greps den elfte maj i fjol - bara dagar innan Joakim Medin frigavs. Rasmus Canbäck undrar varför det tog så lång tid för åklagaren att komma fram till ett så okomplicerat åtal och noterar att alla spår mot Turkiet är sopade under mattan. Han berättar också om att ytterligare två kurder är på väg att utvisas till Turkiet. Brit Stakston tycker till om Kvartals tunnelbanekampanj mot andra medier och ser en oroande utveckling i hur kulturen från startup-bolag tränger sig in i journalisten. Misstro som affärsmodell är inget som hon tror på. Samtidigt börjar Martin Schibbye få träsmak av att sitta sal 34 för att bevaka Lundin-rättegången. Han drömmer redan om att fira att rättegången är över den 28 maj med att köpa en bit tårta i tingsrättens café  Bilden visar kistan där diplomaten ska ha förvarat några av de eventuellt obehöriga dokumenten. :speaker: Blankspotpodden finns där poddar finns! :earth_africa: Hjälp oss att fortsätta rapportera :arrow_right: Stöd oss: Blankspot.se/insamling

Bella Demhat är en kurdisk trans kvinna som flydde från Turkiet 2017 efter att ha frihetsberövats och misshandlats av polisen under Istanbul Pride, mottagit dödshot från sin familj och utsatts för förföljelse på grund av sitt engagemang i organisationen Pink Life och det prokurdiska partiet HDP.Hon riskerar nu att utvisas tillbaka till Turkiet, trots att Turkiet har den högsta dödligheten bland transpersoner i Europa. Migrationsverket behandlade alla HBTQ+ personer som en homogen grupp. Det kan inte heller rimligen förväntas att en kurdisk trans kvinna skulle söka skydd hos den turkiska polisen mot hot från sin egen familj.Myndigheterna bedömde varje riskfaktor separat istället för att utvärdera den sammantagna risken som följer av att vara transperson, kurd, politiskt aktiv och utsatt för hot från familjen. Dessutom har Erdoğans regering trappat upp sin anti-LGBTQ+ retorik och sina repressiva åtgärder sedan den ursprungliga bedömningen. Detta beaktades inte.Skriv under hennes namninsamling på savebella.orgStötta Bella ekonomiskt:https://www.gofundme.com/f/bellas-living-cost/cl/o?utm_campaign=fp_sharesheet&utm_content=amp20_t1&utm_medium=customer&utm_source=copy_link&lang=en_GBhttps://savebella.org/?fbclid=IwY2xjawRVeBlleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFPeFpDT29sNjZyMDZmbFRpc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHuxVF3cC15U5OezNmWrU7sVdAIML2-REz2kHJs6hRbZ-Afpn6kR2HXdAa-Ll_aem_zoNsrym2Exd6vot9o1yYhgSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trubbel i Turkiet och eufori bland dimmers i Norden. Ja, idag blir det två bolag vars Q1 sett lite olika ut: Betsson (00:30:02) och Plejd (00:56:49). ————————Vi har en ny sponsor: Montrose – årets bank 2025. En modern sparplattform med allt vi gillar: månadssparande i fonder, automatiska courtageklasser, brett utbud och kickback på fondavgifter. Dessutom AI-stöd, fördjupad bolagsanalys och uppdaterade grafer i appen.Med koden GÖTTJÖT får du Premium i 3 månader, inklusive tillgång till Fiscal AI.

Pausanias guide till Grekland från 100-talet har hjälpt arkeologin, men han har också ett budskap till dagens makthavare, konstaterar Per J Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag trodde länge att guideboken var en modern företeelse. Så lärde jag mig att tyska Karl Baedeker började ge ut reseguider redan på 1830-talet.Men Baedeker var ju inte först. I ett kloster i Schweiz har man hittat en handskriven guide till Rom från tidigt 800-tal.Men historien börjar heller inte där. De gamla grekerna var nämligen först, även i guideboksbranschen.Resguide till Erythreiska havet skrevs redan under det andra århundradet efter Kristus. I den berättas hur man reser längs Afrikas, Arabiens och Indiens kuster, upp i Röda havet och ut på Indiska oceanen mot den indiska subkontinenten.Och ungefär samtidigt blev den grekiska geografen Pausanias klar med en serie på tio guideböcker till Greklands olika provinser. Som om han hade haft en hel stab med medarbetare som for runt och gjorde research. Men det hade han troligtvis inte.Allt tyder på att han reste och skrev allt själv.Pausanias föddes år 110 efter Kristus i provinsen Lydien i Mindre Asien, alltså västligaste delarna av dagens Turkiet. Och tack vare Romerska imperiets expansion kunde han resa runt i en värld utan gränser, som omfattade såväl dagens Italien och Grekland som Makedonien, Palestina och Egypten.Målgruppen tros främst ha varit bildade och rika romare sugna på att se de heliga platserna i landet som format deras värld. Men läste verkligen de romerska Greklandsresenärerna Pausanias guideböcker? Det kan man undra, eftersom det inte finns en enda referens till dem i andra antika källor, inte förrän på 600-talet‚ alltså ett halvt millennium efter att de skrevs. Då omnämns de för första gången av en östromersk författare.Hellados Pereigesis, eller Guide to Greece som böckerna heter i Peter Levis engelska översättning, hade fokus på platser för religiös hängivenhet. Men inte bara. När man läser guiderna inser man att han även gillar historia, geografi, konst och, lite överraskande, också fågelskådning. Kort sagt: Ämnen som är relevanta för en guidebok även i vår tid. Det kan jag intyga eftersom jag nästan 2 000 år efter Pausanias också skrev guideböcker till Grekland med liknande fokus.Tidlös känns också Pausanias fascination för människokroppens välbefinnande. Sida upp och sida ner tipsar han om platser där resenären kan finna bot och läkning. Särskilt förtjust är han i de må-bra-ritualer som utövades i medicinguden Asklepios anda i Epidauros i landskapet Argolis på halvön som idag heter Peloponnesos.Han berättar han hur man möts av en Asklepiosskulptur som sitter på en tron och håller i en stav omslingrad av en orm, medicinsymbolen som överlevt ända till idag och fortfarande används i Sveriges Läkarförbunds logga. Vid gudens fötter noterar Pausanias hunden som har heliga krafter som kan få människan att må bättre. Och själva templet beskriver han som rikligt dekorerat och belamrat med offergåvor från patienter som på så sätt visat sin tacksamhet för de behandlingar de fått.Pausanias traskar vidare, kanske med skoskav efter den långa promenaden från staden Argos, kanske med solsvedd panna och torr strupe‚ det är lätt hänt under de grekiska sommarmånaderna. Med alla sinnena på helspänn beskriver han vad han ser. Som Abaton, sovsalen där patienterna sov i hopp om att guden skulle hela dem i sömnen – eller i brist på det: att de i drömmarna skulle få vägledning om vilken behandling som passade bäst.Jag ser framför mig hur guideboksskribenten från Lydien blir stående en stund framför de graverade stentavlorna som hänger inne i sovsalen. Förundrad läser han vittnesmålen om hur guden botat blindhet, förlamning och till och med återupplivat döda. Jag föreställer mig att han tänker: om detta måste jag berätta för alla klena och kranka som ännu inte upptäckt Asklepios storhet – så att de kan resa hit!Epidauros var ju också en kulturell mötesplats. I amfiteatern med plats för 14 000 åskådare, som byggts mer än 400 år innan Pausanias var på plats, musicerade man, sjöng och spelade teater som en del av kulten kring guden. För kulturen, menade man, är också en form av vård och omsorg. Genom att gå och se ett skådespel kan den sjuke via katarsis nå emotionell balans – och därmed botas.När de som styr i dagens värld väger olika samhällsnyttor mot varandra får ju kulturen ofta stryka på foten. Men Pausanias budskap är tydligt: kulturen har en viktig roll att spela för en framgångsrik läkningsprocess.Pausanias guideböcker har varit guld värda för arkeologer som grävt i den grekiska myllan. De har gjort det lättare att förstå vad det är man hittat. Ända in på 1800-talet var det många som menade att hans texter byggde på saker han hört i andra hand, snarare än sett med egna ögon. Böckerna, menade skeptikerna, var snarare litterära verk än instrumentella guider. Men idag råder inget tvivel. Det mesta av det Pausanias beskriver stämmer väl överens med arkeologiska fynd.”Det intressantaste och mest minnesvärda som staden Epidauros har att erbjuda” skriver Pausanias, ”var en inhägnad med en skulptur av Asklepios och en skulptur som de säger föreställer gudens hustru Epione”. Formuleringen ”som de säger” får oss att förstå att han varit där. Men också att han inte har anlänt som spränglärd allvetare. Han lär sig genom göra de resor han gör, se det han ser med egna ögon, och prata med folk på plats. Precis så som seriösa guideboksskribenter i alla tider arbetat.Stående framför de gamla kolonnerna och arkitraverna kan nutida arkeologer, turister och guideboksskribenter uppfyllas av ett vemodigt ”man-borde-ha-varit-med-när-det-begav-sig”.Faktum är att redan Pausanias verkar ha känt så. När han skrev sina guider hade den grekiska kulturen redan passerat sin höjdpunkt. Nu var det romarna som styrde. Vår guideboksskribent tyckte att glansen gått förlorad från tiden före slaget vid Korinth år 146 före Kristus, då romarna segrade och inledde kolonialiseringen av Grekland. Han fick helt enkelt hålla till godo med att föreställa sig hur det än gång var.Jag tänker på att turismen så ofta handlar om just det, alltså att återuppleva en tid som inte längre finns. Vi går på museum för att uppleva hur man en gång i tiden gjorde, tänkte, målade och skulpterade. Hänförda trängs vi i trånga gränder i medeltida stadskärnor. Storögda betraktar vi gravar, reliker och votivgåvor i flerhundraåriga katedraler.Eftersom vi inte kan resa bakåt i tiden får vi svälja förtreten av att ha kommit för sent. Precis som Pausanias – och de rika romare som kanske läste det han skrev – så får vi nöja oss med de lämningar som trots allt finns kvar.När jag ser Pausanias framför mig traska runt där i sina sandaler på de kalkstensdammiga tempelområdena för att memorera sina intryck känner jag igen mig som nutida reseskribent.Både i känslan av att betrakta en förlorad värld – och i ivern att berätta om hur den en gång såg ut.Per J Anderssonförfattare och resejournalist LitteraturGuide to Greece 1: Central Greece av Pausanias, översättning till engelskan av Peter Levi 1971, Penguin Classics, 1979.Pausanias: A Greek Pilgrim in the Roman World av John Elsner, Oxford University Press 1992.Lustresandets geografier: Reseguider och turism 1700–1950 av Bosse Bergman, Korpen 2015.Guide till det medeltida Rom av Anna Blennow, Apell förlag 2020.

Godmorgons första gäst som varit med i Team of the week i La Liga! Daniel Larsson bor i Mexiko numera efter att ha kuskat runt överallt som fotbollsspelare och det blir otroligt härligt när han kommer in och lär oss allt om olika länder och hans liv. Den sjuka händelsen i Malmö 2010! Presidenten och barnafödseln i Turkiet! Vägnätet i Spanien! Och kommer han åka in i fängelse efter det här avsnittet?!Godmorgon på Instagram: https://www.instagram.com/godmorgonpodd/

Försvarsminister Pål Jonson (M) om kriget i Iran, om lättade amerikanska sanktioner mot Ryssland och om kärnvapendialogen med Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I USA:s och Israels pågående krig mot Iran har Nato skjutit ned åtminstone tre iranska robotar i, eller på väg mot Nato-landet Turkiet. Vad skulle Sverige göra om Turkiet bad om hjälp enligt Natos artikel 5? ”Vi följer ju det noggrant och vi är allierade med Turkiet och 30 andra länder. Och Natos högste befälhavare, SACEUR, har ju också vidtagit beredskapsåtgärder för att stärka den södra flanken. Det finns europeiska allierade som är i regionen med Patriot-robotar och det vidtas åtgärder för att hålla den flanken stark”, säger försvarsminister Pål Jonson (M). Men vad gör Sverige? ”Vi har inte fått någon förfrågan av vare sig Turkiet eller något annat land om att bidra med några resurser. Det har till del att göra med att vi har väldigt mycket på tallriken också här uppe på den norra flanken, naturligtvis. Men i övrigt så, Turkiet har ännu inte åberopat artikel 4-konsultationer eller, som Natos generalsekreterare sade, att det finns inte skäl med under nuvarande omständigheter med artikel 5. Men vi följer naturligtvis situationen och utvecklingen i regionen noggrant och inte minst hur det påverkar en allierad som Turkiet. Vi har ju nära dialog också med andra länder på södra flanken och diskuterar med dem hur deras säkerhet påverkas av detta”.Lättade sanktioner mot rysk oljaSedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har Sverige gett militärt stöd till Ukraina till ett värde av 103 miljarder kronor, för att Ukraina ska kunna försvara sig mot Ryssland. Enligt Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, är sanktionerna mot den ryska energisektorn ”av stor betydelse” för att bromsa den ryska förmågetillväxten. Men under torsdagen meddelade USA att man tillfälligt lättar på sanktionerna mot rysk olja. Hur ser försvarsminister Pål Jonson på det? ”Vi tycker inte att det är bra att man lättar på sanktionerna. Vi uppmanar alla att hålla ett så högt tryck på Ryssland som möjligt. Det är ju också en förutsättning för att förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina ska ha framgång. Det handlar om att öka det militära stöd till Ukraina så Ukraina kan förhandla från en styrkeposition och om att öka trycket mot Ryssland genom ökade sanktioner, ökade aktiviteter mot skuggflottan och saker som helt enkelt begränsar och förnekar den ryska handlingsfriheten”, säger Pål Jonson. Kriget mot Iran och folkrätten USA:s president Trump startade kriget mot Iran utan att först söka stöd från kongressen, sina allierade eller FN:s säkerhetsråd. Hur ser Pål Jonson (M) på det sättet att starta krig?”I en traditionell folkrättslig bedömning så finns det sannolikt inte stöd för det här. Samtidigt ska man vara klar över att det iranska agerandet inte heller ryms inom folkrätten, givetvis. Man har ju bara det senaste året angripit oppositionen och tagit ihjäl tiotusentals människor. Iran är ett land som också angriper andra länder nu i regionen och Iran har också agerat mot Sverige genom alltifrån Johan Flodéus där man har gjort rena kidnappningar och lejt personer för att kunna angripa diplomatiska installationer i Sverige. Så Irans agerande ryms inte heller inom folkrätten”, säger Pål Jonson.Franska kärnvapen i Sverige? Frankrike ska skaffa fler strategiska kärnvapen och nyligen bjöd president Macron in Sverige och sju andra europeiska länder till en fördjupad dialog om samarbete kring kärnvapenavskräckning. I ett tal som Macron höll förra veckan på en ubåtsbas sade han att slutmålet är att tillfälligt kunna placera delar av landets strategiska flygstridskrafter i allierade länder. Betyder det att han vill kunna ha ett flygplan med kärnvapen i Sverige?”Bland annat säger han ju det. Han säger många olika saker i det talet, det är ett rätt så brett tal. Han påminner också om de åtgärder som Frankrike har gjort för att ensidigt reducera sin kärnvapenförmåga. Man har gått från ungefär 600 ner till 290, man har tagit bort den markbaserade förmågan. Man pratar om icke-spridningsavtalet”, säger Pål Jonson.Jag vill prata om kärnvapen i Sverige. Utifrån att det är en stor debatt här och hur det låter från Frankrike, hur tolkar du vad han säger? ”Frankrike vet om vår doktrin, och den har vi givetvis lyft upp och det tror jag också Danmark har gjort. Så det är inte aktuellt att basera franska kärnvapen på svenskt territorium i fredstid, och det har vi också givetvis deklarerat. Det skulle kunna handla om vilken roll Frankrike vill spela. Det vill säga, hur man hanterar strategisk avskräckning och gemensam kommunikation. Det kan handla om övningar”, säger Pål Jonson. Programledare: Mattias RensmoKommentar: Hîwa AbdelzadehProducent: Maja Lagercrantz och Johanna PalmströmTekniker: Heinz Wennin Intervjun spelades in fredagen den 13 mars 2026.

Lördagen den 28 februari vaknade världen med nyheten att Israel och USA gått till angrepp mot Iran. På kvällen kom nyheten att Ayatollah Khamenei dödats i angreppen. Blankspots redaktion reder ut vad som har hänt och vilka frågor som uppstått. Är det ett brott mot folkrätten eller en frihetsaktion? Bryr sig verkligen USA om iraniernas bästa eller är det andra drivkrafter som ligger bakom? Dessutom har Rasmus Canbäck bevakat rättegången mot aktivisten från Rojavakommittéerna. Hur reagerar Turkiet och var går gränsen för yttrandefrihet? :speaker: Blankspotpodden finns där poddar finns! :earth_africa: Hjälp oss att fortsätta rapportera :arrow_right: Stöd oss: Blankspot.se/insamling

Lördagen den 28 februari vaknade världen med nyheten att Israel och USA gått till angrepp mot Iran. På kvällen kom nyheten att Ayatollah Khamenei dödats i angreppen. Blankspots redaktion reder ut vad som har hänt och vilka frågor som uppstått. Är det ett brott mot folkrätten eller en frihetsaktion? Bryr sig verkligen USA om iraniernas bästa eller är det andra drivkrafter som ligger bakom? Dessutom har Rasmus Canbäck bevakat rättegången mot aktivisten från Rojavakommittéerna. Hur reagerar Turkiet och var går gränsen för yttrandefrihet? :speaker: Blankspotpodden finns där poddar finns! :earth_africa: Hjälp oss att fortsätta rapportera :arrow_right: Stöd oss: Blankspot.se/insamling

Herodotos från Halikarnassos lade under 400-talet f.Kr. grunden till historieämnet genom sin metodiska skildring av krig, kulturer och makt i den antika världen. Han var den förste som försökte förklara historiska skeenden genom systematiska undersökningar.Herodotos huvudsakliga fokus var de grekisk-persiska krigen, men hans omättliga nyfikenhet omfattade även folk, seder, landskap, myter och maktförhållanden. Hans verk är ett försök att förstå världen i sin helhet. Det är en hissnande resa där vi får möta grymma kungar, kloka rådgivare, etnografiska skildringar av begravningsriter – och guldsökande myror stora som hundar.I detta avsnitt av Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikvetaren Allan Klynne om Herodotos och hans betydelse för historieskrivningens framväxt. Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.I sitt stora verk Historia lade Herodotos grunden till västerländsk historieskrivning. Han reste sannolikt till Egypten, och kanske så långt som till Babylon. Han samlade in berättelser från Libyen, Indien och länder bortom Svarta havet.Herodotos föddes omkring 484 f.Kr. i Halikarnassos (nuvarande Bodrum i Turkiet), en grekisk stad under persiskt styre. Han tillhörde en välbärgad familj med både grekiska och kariska rötter. Redan i unga år började han resa och samla in berättelser. Under sina färder besökte han bland annat Egypten, Libyen, Babylonien, Skytien och flera delar av det persiska riket – platser han beskrev med imponerande detaljrikedom.Senare bosatte han sig i Aten, där han uttryckte beundran för den atenska demokratin och dess öppna politiska klimat. Mot slutet av sitt liv flyttade han till kolonin Thurii i södra Italien. Där färdigställde han troligen sitt livsverk Historiae och avled omkring 424 f.Kr.Herodotos skrev Historia mellan cirka 430 och 424 f.Kr. Verket består av nio böcker – en uppdelning som gjordes av senare redaktörer och namngetts efter de nio muserna.Berättelsen inleds med kung Krösus i Lydien och kulminerar i de grekisk-persiska krigen under 400-talets första hälft, särskilt Xerxes I:s invasion av Grekland. Böckerna I–V skildrar förspelet till konflikterna: det persiska rikets uppkomst, öst-västliga relationer och interna händelser i Grekland. Böckerna VI–IX behandlar själva kriget, inklusive de avgörande slagen vid Salamis, Plataiai och Mykale (480–479 f.Kr.).Men Herodotos nöjde sig inte med att beskriva strider. I stället erbjuder han ett tvärsnitt av sin samtida värld. I Bok II presenterar han en omfattande skildring av Egypten: dess geografi, historia, religion och samhällsstruktur. Böckerna III–IV behandlar det persiska imperiets förvaltning, kung Kambyses fälttåg och Dareios I:s politiska reformer.Bildtext: Porträttbyst av Herodotos, romersk marmorskulptur från 100-talet e.Kr. Denna byst föreställer den grekiske historikern Herodotos, ofta kallad "historieskrivningens fader", och är ett romerskt verk som sannolikt återger ett äldre grekiskt original. Herodotos är mest känd för sitt verk Historiae, där han skildrar de grekisk-persiska krigen och försöker förstå världens orsaker genom berättelser och undersökningar. Källa: Metropolitan Museum of Art via Wikimedia Commons. Bilden är public domain.Musik: The Sands Of Ancient Ruins av LIVINGFORCE, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I den här veckans avsnitt berättar vi om ett kriminellt nätverk som tros ha försökt ta över makten i Kristinehamn. Spåren i målet går att följa hela vägen till en mycket omskriven gängtopp som verkar befinna sig i Turkiet. Senare i avsnittet pratar vi om något helt annat – och tar er in i salen under rättegången mot influencern Pontus Rasmusson – Där hör vi honom själv förklara hur det gick till när han misslyckades med att redovisa över 2 miljoner kronor i inkomster. Reporter: Marcus Ulvsand Medverkande: Beri Zangana Tips & kontakt: marcus.ulvsand@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Koreakriget kallas det bortglömda kriget. Inklämt mellan Andra världskriget och Vietnamkriget försvann Koreakriget snabbat från det allmänna medvetandet. Detta trots att det under tre år dog 2,5 miljoner civila och 800 000 soldater i kriget.Kriget bröt ut när nordkoreanska trupper den 25 juni år 1950 gick till anfall över 38:e breddgraden. Kriget utkämpades mellan det kommunistiska Nordkorea, som stöttades med krigsmaterial och trupper från Kina och Sovjetunionen, och ett Sydkorea där en FN-koalition med deltagare från länder som Storbritannien, Turkiet, Australien och Kanada slogs under ledning av USA.I reprisen av avsnitt 73 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Artur Szulc, aktuell med boken Koreakriget.Både Nordkorea och Sydkorea av autoritära regimer som upprättats efter andra världskriget. Vid Potsdamkonferensen juli–augusti 1945 bestämdes att 38:e breddgraden skulle vara skiljelinje mellan den kommande sovjetiska respektive amerikanska ockupationszonen i Korea. Med det kalla kriget kom detta att innebära en delning av Korea. Den 15 augusti 1948 proklamerades Republiken Korea (Sydkorea) och 9 september samma år Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea).Nordkorea erövrade inledningsvis nästan hela Koreahalvön för att sedan trängas tillbaka in i Nordkorea, men när vapenstillestånd undertecknades i juli 1953 kom den 38 breddgraden att bli skiljelinjen. Någon avspänning mellan Nord- och Sydkorea kom inte till stånd, och FN:s fortsatta uppgift blev att övervaka demarkationslinjen längs 38:e breddgraden mellan de båda staterna.Koreakriget är formellt inte heller avslutat eftersom det aldrig skrevs något fredsavtal. Med dagens aggressiva kommunistiska regim i Nordkorea är konflikten i allra högsta grad levande.Bildtext: En amerikansk infanterist tröstas av en kamrat efter att hans vän stupat i strid nära Haktong-ni under Koreakriget den 28 augusti 1950. I bakgrunden märker en sjukvårdare stupade soldater. Foto: Sfc. Al Chang, U.S. Army. Public Domain (PD-USGov-Military), via Wikimedia Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det blir något av ett nyhetssvep med fördjupning – vi pratar om 3 ämnen: Vad är EUs handelsbazooka (och framförallt vad är över huvud taget en bazooka), upproret i Iran och repressionen det möts av, och slutligen den attack Rojava utsätts för av den syriska regimen. För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse kan […]

I detta avsnitt diskuterar Jacob, Martin och Johanna om bland annat om Liberalerna och det kommande valåret, Göteborgs kanske inte så ljusa framtid och spårvagnar!! Stötta Radio åt alla på vår patreon!Handla i vår webshop!

En novemberkväll 2018 skjuts en ung man till döds i Eskilstuna. Det ska dröja fem år innan fallet får sin lösning. Samtidigt får Spår kontakt med en man som sitter bakom galler i Turkiet – som påstår att hela rättsfallet bygger på en lögn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det första korståget inleddes den 27 november 1095, då påven Urban II uppmanade de kristna att befria Heliga landet från muslimsk kontroll. Gensvaret blev entusiastiskt, och snart begav sig flera härar österut – inte bara mot Jerusalem, utan även mot områden i nuvarande Turkiet, Libyen och Egypten.Även nordbor deltog i korstågen, men de nordiska korstågen kan ibland uppfattas som en förlängning av vikingarnas tidigare plundringståg – nu under kristen flagg.Den norske kungen Sigurd Jorsalafare var den första europeiska monark som deltog i ett korståg till Heliga landet. Under åren 1108–1111 deltog han i ett större fälttåg, och enligt legenden förde han med sig ett relikskrin från Jerusalem med en flisa av Kristi kors, som han skänkte till staden Konghelle (nuvarande Kungälv). År 1123 ledde Sigurd även ett fälttåg mot de hedniska smålänningarna, kallat Kalmare ledung.Korstågen var starkt sanktionerade av den katolska kyrkan, och deltagarna lovades syndernas förlåtelse. Idag räknar man med nio större korståg, där det främsta målet var att återta kontrollen över det Heliga landet. Resan till Jerusalem var både farlig och kostsam – korsfararna finansierade själva sina expeditioner, och många illa organiserade fälttåg nådde aldrig fram.Vid mitten av 1100-talet vidgades begreppet korståg. Då började även krig mot kristenhetens fiender inom Europa betraktas som korståg. Det innebar att väpnade expeditioner kunde riktas mot hedniska folk kring Östersjön. Danska kungar och biskopar förde krig mot de hedniska slaviska venderna vid södra Östersjökusten. Kristna riddarordnar etablerade sig i Baltikum och kom att bli en betydande maktfaktor.Många så kallade korståg var i praktiken plundringståg, och även ekonomiska och politiska intressen låg bakom dessa företag. Även ortodoxa kristna kom att betraktas som fiender, vilket ytterligare breddade definitionen av korståget.I avsnitt 51 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Nordiska korståg, utgiven av Historiska Media.Inledningsmusiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort, släppt under Creative Commons Attribution 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet gästas vi av komikern, manusförfattaren och skådespelaren Özz Nûjen. Han berättar om sin livslånga passion att få människor att skratta – och om sin nya mission: att få fler att rösta. Han delar med sig av sin satiriska syn på politik, reflekterar över SD:s påverkan på övriga partier och diskuterar det ökade hotet mot dagens partiledare. Han delar också sina tankar om framtidens maktkamp – och vilka två namn statsministerposten står mellan.Özz öppnar även upp om sin barndom i den kurdiska delen av Turkiet, där hans far fängslades och torterades under kampen för mänskliga rättigheter. Han berättar om en hård uppväxt, om våld, mobbning och hur han tidigt lärde sig att använda humor som sitt skydd.Samtidigt delar han starka och personliga minnen av sin storasyster, som gick bort i cancer, och hur hennes liv och värderingar fortsatt inspirera honom. Turnén han nu är ute på blir en hyllning till henne – och till hennes sista ord: att alltid rösta och vara goda människor.Från skratt till tårar – detta avsnitt berör, underhåller och inspirerar på samma gång. Missa inte!Följ Özz Nûjen här.Läs mer om Özz Nûjen här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet gästas vi av komikern, manusförfattaren och skådespelaren Özz Nûjen. Han berättar om sin livslånga passion att få människor att skratta – och om sin nya mission: att få fler att rösta.Han delar med sig av sin satiriska syn på politik, reflekterar över SD:s påverkan på övriga partier och diskuterar det ökade hotet mot dagens partiledare. Han delar också sina tankar om framtidens maktkamp – och vilka två namn statsministerposten står mellan.Özz öppnar även upp om sin barndom i den kurdiska delen av Turkiet, där hans far fängslades och torterades under kampen för mänskliga rättigheter. Han berättar om en hård uppväxt, om våld, mobbning och hur han tidigt lärde sig att använda humor som sitt skydd.Samtidigt delar han starka och personliga minnen av sin storasyster, som gick bort i cancer, och hur hennes liv och värderingar fortsatt inspirera honom. Turnén han nu är ute på blir en hyllning till henne – och till hennes sista ord: att alltid rösta och vara goda människor.Från skratt till tårar – detta avsnitt berör, underhåller och inspirerar på samma gång. Missa inte!Följ Özz Nûjen här.Läs mer om Özz Nûjen här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna vecka får vi höra den gripande berättelsen om när en barnfamiljs härliga resa till Turkiet plötsligt förvandlas till en mardröm och pappa Jonas tappar förståndet.

Ska 13-åringar kunna dömas till fängelse? Och hur gick det till när svenska gängtoppar plötsligt började gripas i Turkiet och Förenade arabemiraten? Justitieminister Gunnar Strömmer gästar Krimrummet och svarar på kriminalpolitikens just nu mest brännande frågor. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Gunnar Strömmer, justitieminister Producent: Anna Westman Swantesson Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

VEM: Zara LarssonYRKE: ArtistAVSNITT: 703OM: Steget från barnstjärna till bolagsboss, Chat GPT som samtalspartner, att våga vägra ensamhet, sin sjuka skärmtid, mamma som städhjälp, ADHD, FOMO, viljan att köra sin egen bil, köpet av sina masters, nakenhet och förhållandet till sin kropp, balettskolan som dansfundament, manifestering av framgång, ekonomisk frihet, nya skivan Midnight Sun som bilmusik och givetvis en hel del om delfin-tatueringarna i Turkiet långt innan TikTok-delfinerna gav Symphony en revival.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Zara LarssonYRKE: ArtistAVSNITT: 703OM: Steget från barnstjärna till bolagsboss, Chat GPT som samtalspartner, att våga vägra ensamhet, sin sjuka skärmtid, mamma som städhjälp, ADHD, FOMO, viljan att köra sin egen bil, köpet av sina masters, arenaturnén, nakenhet och förhållandet till sin kropp, balettskolan som dansfundament, manifestering av framgång, helikoptercertifikat, ekonomisk frihet, nya skivan Midnight Sun som bilmusik och givetvis en hel del om delfin-tatueringarna i Turkiet långt innan TikTok-delfinerna gav Symphony en revival.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den senaste tiden har flera gängkriminelIa, med stor påverkan på våldsbrottsligheten, utlämnats eller deporterats till Sverige i det här avsnittet tittar vi närmare på vad det är som har gjort det möjligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det är mitt jobb att etablera relation och förtroende men jag har också med mig arbetskamrater som är experter på den organiserade brottslighetens påverkan på Sverige och de faktiska individerna som vi eftersöker”, säger biträdande rikspolischef Stefan Hector. Det senaste året har han i princip rest jorden runt för att övertyga andra länder om att skicka hem gängkriminella svenskar – genom att bygga förtroende. Svenskt rättsväsende har lagt lagt tyngden på – Spanien, Turkiet, Förenade Arabemiraten, Irak och Marocko. Länder som blivit ”gangsterparadis” där många gängkriminella gömmer sig – samtidigt som dom driver på våldsbrottsligheten i Sverige. Utlandsbesöken och förtroendebyggandet beskrivs som en helt ny taktik från polisen, och den verkar ha gett resultat. Nyligen deporterades Dalennätverkets ledare Greken från Mexiko till Sverige och så sent som i förra veckan utlämnades en av Rawa Majids nära män från Irak. ”Det här är länder som har en transaktionell syn på samarbete, det vill säga att vi hjälper er om ni hjälper oss”, säger Stefan Hector. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Justitieministern om jakten på gängtopparna utomlands, och regeringens kritiserade förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ledaren för det så kallade Dalennätverket Mikael ”Greken” Tenezos anlände i fredags till Sverige, deporterad från Mexiko där han frihetsberövades några dagar tidigare. I Sverige är han bland annat misstänkt för flera försök till mord och grova vapenbrott. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tycker det är viktigt att Mikael ”Greken” Tenezos lämnats ut och nu kan komma att lagföras här. ”Det är klart att det är viktigt att man får stå till svars för den allvarliga brottslighet som man ansvarar för. Dessutom är det en viktig signal till alla som gömmer sig i utlandet. Man kommer inte undan den svenska rättvisan. Vi ser till att ta reda på var ni befinner er. Ni blir gripna, ni blir utlämnade till Sverige. Ni kommer att bli lagförda och få ta ansvar för den allvarliga brottslighet och allt elände ni ställer till med”, säger Gunnar Strömmer. Tidigare i veckan intervjuades biträdande rikspolischef Stefan Hector i P1 Morgon om hur samarbetet ser ut mellan svensk polis och polis i de länder där misstänka gängkriminella tros befinna sig. Han tog upp att de länder svensk polis samarbetar med vill få något i utbyte.Vad har Mexiko fått i utbyte?”Jag vill inte gå in på varje enskilt land. Vad jag däremot kan säga är att ofta finns det ett starkt ömsesidigt intresse av att gripa en sån person. Det är också en person som i det land vederbörande befinner sig utgör en stor risk, har stort våldskapital, är del av organiserad brottslighet och befinner sig illegalt i ett land. Det krävs inte särskilt mycket gentjänster för att åstadkomma det här”, säger Gunnar Strömmer. Sverige har avtal om samarbeten med bland annat Förenade Arabemiraten, Irak och Turkiet. Gunnar Strömmer medger att det kan finnas risker i samarbeten med länder som inte är demokratier. ”Det är klart att vi ser pragmatiskt på de här frågorna därför att vi har ett sånt oerhört starkt intresse av att skapa lugn, trygghet och säkerhet i Sverige. (...) När vi ser att de här organiserande aktörerna flyttar utanför landets gränser, också till länder som inte i alla avseenden fungerar som vår demokratiska rättsstat, då ser vi till att det samarbete vi har lever upp till våra högt ställda krav på en rättsstat. Jag ser i praktiken inte att det är särskilt komplicerat att få till”, säger han.Att få till ett avtal med Iran skulle däremot vara mer komplicerat, anser Gunnar Strömmer. ”Det betyder inte att vi ger upp enskilda ärenden som har kopplingar till Iran. Man måste hitta andra sätt att nå resultat. När det är ett land som så påtagligt manifesterar ett motstående intresse i de här frågorna till exempel genom att själva rekrytera utförare i våra gängkriminella miljöer så vägen är framåt mer komplicerad.”Sänkt straffbarhetsålder till 13 årEnligt siffror från polisen, som Ekot tagit del av, syns en kraftig ökning av våldsdåd där barn är inblandade. I år till och med augusti greps 66 barn mellan 13–14 år, jämfört med 27 barn under samma period förra året. Tidigare i år föreslog en utredning en tillfällig sänkning av straffbarhetsåldern för vissa grova brott, men regeringen vill sänka straffbarhetsåldern ytterligare till 13 år. Det beror enligt Gunnar Strömmer på en bedömning av problembilden.”Det återspeglar ett allvarligt läge där vi kan se att brottsligheten i stort har gått ner. Men kopplingen till den allvarligaste brottsligheten har dessvärre gått upp, inte minst till följd av att rekryteringen har förflyttat sig till den digitala miljön. Det måste vi svara upp emot när det gäller straffen, för att skydda samhället mot farliga personer, för att ge upprättelse till brottsoffer, men också skydda de här barnen mot sig själva, och mot kriminella nätverk", säger Gunnar Strömmer. Förslaget om att sänka straffbarhetsåldern har fått kritik från många håll. Bland annat motsatte sig sju av nio av utredningens experter en sänkning, och en majoritet av de remissinstanser som kommit med synpunkter avstyrker förslaget. En del av kritiken handlar om att det inte finns något vetenskapligt stöd för att en sänkning av straffbarhetsåldern skulle minska brottsligheten. ”Syftet är inte primärt det, syftet är primärt att skydda samhället mot farliga individer, och att ge en upprättelse åt de brottsoffer som har drabbats av en viss brottslighet. Och också få bättre möjligheter att skydda de här barnen från gängen och skapa andra förutsättningar att se till att de kommer ut som bättre människor på andra sidan.” säger Gunnar Strömmer. Det finns också oro för att brottsligheten kommer att tryckas ner ytterligare i åldrarna. Gunnar Strömmer menar att regeringen ska följa utvecklingen noggrant, och att det är en anledning till att lagen ska vara tillfällig. ”Den ska gälla tillfälligt under fem år. Den ska genomföras tillsammans med en lång rad andra reformer som ska träffa den här problembilden. Då är huvudspåret att man efter två och ett halvt, tre år tillsätter en ny utredning som får gå igenom, mycket noggrant, både fall för fall och som helhet, vad det här får för effekter. Och sen föreslå om systemet ska permanentas, förändras eller tas bort”, säger Gunnar Strömmer. Polis och åklagare varnar för orimliga konsekvenserPolis och åklagare tror att en sänkning av straffbarhetsåldern vid vissa grova brott kommer att bli svårt att genomföra i praktiken. Polisen menar att förslaget skulle orsaka ”betydande praktiska svårigheter för myndighetens verksamhet”, och Åklagarkammaren anser att en sänkning för vissa grova brott ”medför avsevärda tillämpningsproblem samt får orimliga konsekvenser”.”Den här modellen är inte perfekt, men den grundar sig i en tankegång att vi behöver sänka under en begränsad tid, men vi ska inte göra det generellt, utan gå mot de allvarliga brotten. Det är viktigt av förutsägbarhetsskäl att det är tydligt i lagstiftningen vad vi avser, att vi inte överlåter sorteringen av straffbarheten till skickliga åklagare. Så de får tugga i sig det här? ”Ja, så kan du naturligtvis beskriva det. Det är många i vårt samhälle som får tugga i sig att vi har en rätt problematisk situation när det gäller barn i allvarlig brottslighet.”Programledare: Mattias RensmoKommentator: Fredrik Furtenbach Producent: Johanna Palmström Tekniker: Sussie Martinsson Intervjun spelades in fredagen den 17 oktober 2025.

De tre kriminella nätverken Foxtrot, Dalen och Rumba var för ett par år sedan dagligen i mediernas strålkastarljus men hamnade sedan i skymundan. Expressen har tagit del av en hemlig polisrapport om våldet i den den svenska nätverksmiljön år 2025 och det visar sig att de tre gängen med sina ledare Rawa "Kurdiska räven" Majid, Mikael "Greken" Tenezos och den i Turkiet frihetsberövade Ismail "Jordgubben" Abdo står för hälften av allt våld i gängvåldets Sverige. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Fredrik Sjöshult Producent: Arvid Hallberg Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

Två ryska Mig-31-plan kränker Natolandet Estlands luftrum i tolv minuter. Efter den senaste kränkningen vill fler se hårdare tag mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen flög två ryska stridsflyg av typen Mig-31 in över Estlands luftrum. Trots att Natoflyg var snabbt uppe för att avvisa planen stannade ryssarna i Estlands luftrum i tolv minuter.Det är tredje gången på kort tid Ryssland kränker ett Natolands luftrum. Nu vill fler att Nato tar i med hårdhandskarna nästa gång det händer, på samma sätt som Turkiet gjorde 2015 när de sköt ner ett ryskt stridsflyg. Men det är skillnad på händelserna och riskerar att öka konfliktnivån, varnar andra.Det var en helt annan situation, skulle jag säga. Det ska man ha i åminnelse när folk nu ropar på att man kanske skulle öka våldet och skjuta ner den här typen av mål i ett sånt här läge, säger Johan Huovinen, som är överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.MedverkandeJohan Huovinen är överstelöjtnant och arbetar på Försvarshögskolan.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, producent

Nato sjösätter en ny operation för att stärka skyddet österut. Samtidigt reser de ryska drönarna över Polen och Rumänien frågor om Europas beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera europeiska länder sluter upp och bistår med bland annat stridsflyg när Nato stärker skyddet av den östra flanken. Förstärkningen kommer som ett svar efter att cirka tjugo ryska drönare kränkte polskt luftrum förra veckan. Tre av drönarna sköts ner, och resultatet har väckt frågor om Europas och Natos förmåga att försvara sig mot just drönare. Nu vill bland annat Polen lära av Ukraina och EU vill ge nya stöd för att öka drönarproduktionen. Hör också om hur den senaste veckan lett till en ovanlig inrikespolitisk borgfred i Polen. Storbritannien, ett av länderna som ingår i den nya Nato-operationen, präglas samtidigt av motsatsen. Högernationalistiska protester på gatorna i London och opinionsmässig kräftgång för styrande Labour har till och med skapat spekulationer om ifall premiärminister Kier Starmers dagar vid makten nu är räknade.Rättelse 18/9: I ursprungsversionen av det här avsnittet sades att händelsen i Polen den 10 september var första gången som ett Nato-land svarade på en kränkning av Natos luftrum genom att skjuta ner en rysk farkost. Det var fel. 2015 sköt Nato-landet Turkiet ner ett ryskt plan nära gränsen till Syrien, enligt Turkiet för att planet kränkt turkiskt luftrum. Den felaktiga uppgiften har klippts bort och avsnittet tillfogats en rättelse den 18 september 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, korrespondent i London. Felicia Hassan, korrespondent i Polen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Osannolika sammanträffande och orimliga tillfälligheter. När utbrast du vad är oddsen för det?! senast? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Gabriels fru blev uppringd av ett okänt nummer, den okända uppringaren visade sig stå tio meter bort. Helenas mamma köpte en häst och några veckor senare flyttade den brittiska säljaren in i grannhuset. Och vi får även förklarat hur sannolikhet funkar av Tom Britton som är professor i matematisk statistik.I extramaterialet hör vi om Christers kärlek till vattentäta behållare och Yasmine berättar om en osannolik historia som innefattar avlägsna släktingar, en by i Turkiet och ett kebabställe i Amsterdam.

Vi fortsätter att prata om förlorade ägodelar, ibland återfunna, och andra spektakulära fynd! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Rakels bröllopskjol försvann och återfanns 15 år senare, Anna hittade ett forntida fynd i trädgården och Amir blev av med sin dyra klocka i Turkiet när han bilade till Iran men återfann den på vägen tillbaka.I extramaterialet hör vi om Christers fascination för forntiden och så ställer vi oss frågan – kommer det finnas människor på jorden om 4 000 år?

Nick Woltemade dök upp som tvåmetersgubben i lådan hos Newcastle och nu pekar det mesta på att Isak får sin flytt under helgen. Tottenham tog tillvara på Chelseas avsvalnande intresse för Xavi Simons och löste en viktig pusselbit efter Eze-missen. Mourinho har fått sparken i Turkiet och direkt kopplas portugisen till två jobb i PL, Nottingham Forest och West Ham, två lag som till råga på allt möts i helgen. Förloraren får José?

När fyra turkiska lastbilschaufförer grips med miljoner i svenska kontanter, leder spåren till ett stort underjordiskt banksystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och underjordiska bankirer. Svarta kontanter från bland annat Sverige, Norge och Danmark smugglas till Turkiet för att tvättas.– Det är som svart Western Union. De flyttar pengar, det är en stor marknad, säger ”Ali” som själv jobbat som pengakurir.Pengarna transporteras utomlands i lastbilar. Polisen i Sverige och Norge har beslagtagit mångmiljonbelopp. Vid ett enda tillfälle hittades nästan 40 miljoner kronor, gömda bland annat i en betonglastbil. Ändå är det bara toppen på ett isberg, tror myndigheterna.– När man ser omfånget av kontanterna så är det en stor röd flagg. Det här har pågått i stor skala, säger Fredrik Reinertsen som är åklagare i Norge.– Det täcker nog hela Europa. Det är väldigt stora summor pengar, säger Henrik Danielsson, utredare vid polisen i Göteborg.Kriminell underjordisk bankverksamhetPå engelska kallas fenomenet för Criminal Underground Banking (CUB). Det beskrivs av experter som själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin – en sorts parallellt finansiellt system som är dolt för myndigheterna, men avgörande för den organiserade brottsligheten.Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

I Istanbul följer vi spåren av svarta kontanter som smugglats ut ur Sverige. Vilka är personerna bakom det underjordiska banksystemet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Turkiets huvudstad växlas svarta kontanter som smugglats ut ur Sverige. Trots moderna penningtvättsregler, hanteras miljoner i en sorts parallellt banksystem, utan insyn från myndigheterna.– Det här systemet fungerar. Det finns över hela världen, säger affärsmannen Faysal, som själv varit involverad i en transport med kontanter från Sverige till Turkiet.I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och hemliga bankirer. Vi har lyckats spåra nyckelpersoner i ett så kallat underjordiskt banksystem, där syftet är att tvätta pengar från kriminalitet.– Penningtvätten är en förutsättning för att många delar av den kriminella miljön ska kunna leva. Vi vet att delar av de här pengarna kommer från narkotikabrottslighet, svart arbetskraft och människoexploatering, säger ”Patrik” som är expert på penningtvätt inom polisen.Det underjordiska banksystemet är berättelsen om ett parallellt finansiellt system – dolt för myndigheter, men avgörande för den organiserade brottsligheten. Det är själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin, ett system där kontanter från brottsvinster flyttas över gränser, växlas på bakgator och återförs till Sverige som rena pengar.– Den här brottsligheten är systemhotande. För det handlar om så vansinnigt mycket pengar och väldigt mycket makt, säger Hans Brun, sakkunnig inom kriminell ekonomi, tidigare vid polisen. Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

Daron Acemoglu är en av ekonomipristagarna 2024. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och kopplingen till fotbollsklubben Galatasaray. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 30/12-2024.Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.Daron Acemoglu är den mest kände av 2024 års tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet.Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Uppgifter: Gängledaren Ismail Jordgubben Abdo gripen i Turkiet; Över 100 personer har sökt pengar efter skjutningen i Örebro; Tullen hittade mycket heroin mer än någonsin; Sverige möter Danmark i sin första EM-match ikväll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av: Roza Bicer och Nina Muossa

Gängledaren Jordgubben har tagits fast i Turkiet. En bensinmack har exploderat i Rom. Maten har blivit lite billigare. Lucas Oliver vill tävla Paralympics i pingis. Fotbolls-EM har börjat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gängledaren Jordgubben har tagits fast i Turkiet. En bensinmack har exploderat i Rom. Maten har blivit lite billigare. Lucas Oliver vill tävla Paralympics i pingis. Fotbolls-EM har börjat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Explosion mitt på gatan i Solna i natt. / Journalisten Joakim Medin fick villkorlig dom i Turkiet. /Mobilfri lunch på matbutik ökar trivseln. / Hans 91 år tränar fortfarande. / Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Nina Muossa.

Journalisten Joakim Medin åtalas i Turkiet. / Oskuldskontroller ska förbjudas. / Fattigare personer lever kortare liv än rikare personer. / Fler barn i utsatta områden tränar idrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.