Podcasts about turkiet

Den senaste tiden har flera gängkriminelIa, med stor påverkan på våldsbrottsligheten, utlämnats eller deporterats till Sverige i det här avsnittet tittar vi närmare på vad det är som har gjort det möjligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det är mitt jobb att etablera relation och förtroende men jag har också med mig arbetskamrater som är experter på den organiserade brottslighetens påverkan på Sverige och de faktiska individerna som vi eftersöker”, säger biträdande rikspolischef Stefan Hector. Det senaste året har han i princip rest jorden runt för att övertyga andra länder om att skicka hem gängkriminella svenskar – genom att bygga förtroende. Svenskt rättsväsende har lagt lagt tyngden på – Spanien, Turkiet, Förenade Arabemiraten, Irak och Marocko. Länder som blivit ”gangsterparadis” där många gängkriminella gömmer sig – samtidigt som dom driver på våldsbrottsligheten i Sverige. Utlandsbesöken och förtroendebyggandet beskrivs som en helt ny taktik från polisen, och den verkar ha gett resultat. Nyligen deporterades Dalennätverkets ledare Greken från Mexiko till Sverige och så sent som i förra veckan utlämnades en av Rawa Majids nära män från Irak. ”Det här är länder som har en transaktionell syn på samarbete, det vill säga att vi hjälper er om ni hjälper oss”, säger Stefan Hector. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Justitieministern om jakten på gängtopparna utomlands, och regeringens kritiserade förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ledaren för det så kallade Dalennätverket Mikael ”Greken” Tenezos anlände i fredags till Sverige, deporterad från Mexiko där han frihetsberövades några dagar tidigare. I Sverige är han bland annat misstänkt för flera försök till mord och grova vapenbrott. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tycker det är viktigt att Mikael ”Greken” Tenezos lämnats ut och nu kan komma att lagföras här. ”Det är klart att det är viktigt att man får stå till svars för den allvarliga brottslighet som man ansvarar för. Dessutom är det en viktig signal till alla som gömmer sig i utlandet. Man kommer inte undan den svenska rättvisan. Vi ser till att ta reda på var ni befinner er. Ni blir gripna, ni blir utlämnade till Sverige. Ni kommer att bli lagförda och få ta ansvar för den allvarliga brottslighet och allt elände ni ställer till med”, säger Gunnar Strömmer. Tidigare i veckan intervjuades biträdande rikspolischef Stefan Hector i P1 Morgon om hur samarbetet ser ut mellan svensk polis och polis i de länder där misstänka gängkriminella tros befinna sig. Han tog upp att de länder svensk polis samarbetar med vill få något i utbyte.Vad har Mexiko fått i utbyte?”Jag vill inte gå in på varje enskilt land. Vad jag däremot kan säga är att ofta finns det ett starkt ömsesidigt intresse av att gripa en sån person. Det är också en person som i det land vederbörande befinner sig utgör en stor risk, har stort våldskapital, är del av organiserad brottslighet och befinner sig illegalt i ett land. Det krävs inte särskilt mycket gentjänster för att åstadkomma det här”, säger Gunnar Strömmer. Sverige har avtal om samarbeten med bland annat Förenade Arabemiraten, Irak och Turkiet. Gunnar Strömmer medger att det kan finnas risker i samarbeten med länder som inte är demokratier. ”Det är klart att vi ser pragmatiskt på de här frågorna därför att vi har ett sånt oerhört starkt intresse av att skapa lugn, trygghet och säkerhet i Sverige. (...) När vi ser att de här organiserande aktörerna flyttar utanför landets gränser, också till länder som inte i alla avseenden fungerar som vår demokratiska rättsstat, då ser vi till att det samarbete vi har lever upp till våra högt ställda krav på en rättsstat. Jag ser i praktiken inte att det är särskilt komplicerat att få till”, säger han.Att få till ett avtal med Iran skulle däremot vara mer komplicerat, anser Gunnar Strömmer. ”Det betyder inte att vi ger upp enskilda ärenden som har kopplingar till Iran. Man måste hitta andra sätt att nå resultat. När det är ett land som så påtagligt manifesterar ett motstående intresse i de här frågorna till exempel genom att själva rekrytera utförare i våra gängkriminella miljöer så vägen är framåt mer komplicerad.”Sänkt straffbarhetsålder till 13 årEnligt siffror från polisen, som Ekot tagit del av, syns en kraftig ökning av våldsdåd där barn är inblandade. I år till och med augusti greps 66 barn mellan 13–14 år, jämfört med 27 barn under samma period förra året. Tidigare i år föreslog en utredning en tillfällig sänkning av straffbarhetsåldern för vissa grova brott, men regeringen vill sänka straffbarhetsåldern ytterligare till 13 år. Det beror enligt Gunnar Strömmer på en bedömning av problembilden.”Det återspeglar ett allvarligt läge där vi kan se att brottsligheten i stort har gått ner. Men kopplingen till den allvarligaste brottsligheten har dessvärre gått upp, inte minst till följd av att rekryteringen har förflyttat sig till den digitala miljön. Det måste vi svara upp emot när det gäller straffen, för att skydda samhället mot farliga personer, för att ge upprättelse till brottsoffer, men också skydda de här barnen mot sig själva, och mot kriminella nätverk", säger Gunnar Strömmer. Förslaget om att sänka straffbarhetsåldern har fått kritik från många håll. Bland annat motsatte sig sju av nio av utredningens experter en sänkning, och en majoritet av de remissinstanser som kommit med synpunkter avstyrker förslaget. En del av kritiken handlar om att det inte finns något vetenskapligt stöd för att en sänkning av straffbarhetsåldern skulle minska brottsligheten. ”Syftet är inte primärt det, syftet är primärt att skydda samhället mot farliga individer, och att ge en upprättelse åt de brottsoffer som har drabbats av en viss brottslighet. Och också få bättre möjligheter att skydda de här barnen från gängen och skapa andra förutsättningar att se till att de kommer ut som bättre människor på andra sidan.” säger Gunnar Strömmer. Det finns också oro för att brottsligheten kommer att tryckas ner ytterligare i åldrarna. Gunnar Strömmer menar att regeringen ska följa utvecklingen noggrant, och att det är en anledning till att lagen ska vara tillfällig. ”Den ska gälla tillfälligt under fem år. Den ska genomföras tillsammans med en lång rad andra reformer som ska träffa den här problembilden. Då är huvudspåret att man efter två och ett halvt, tre år tillsätter en ny utredning som får gå igenom, mycket noggrant, både fall för fall och som helhet, vad det här får för effekter. Och sen föreslå om systemet ska permanentas, förändras eller tas bort”, säger Gunnar Strömmer. Polis och åklagare varnar för orimliga konsekvenserPolis och åklagare tror att en sänkning av straffbarhetsåldern vid vissa grova brott kommer att bli svårt att genomföra i praktiken. Polisen menar att förslaget skulle orsaka ”betydande praktiska svårigheter för myndighetens verksamhet”, och Åklagarkammaren anser att en sänkning för vissa grova brott ”medför avsevärda tillämpningsproblem samt får orimliga konsekvenser”.”Den här modellen är inte perfekt, men den grundar sig i en tankegång att vi behöver sänka under en begränsad tid, men vi ska inte göra det generellt, utan gå mot de allvarliga brotten. Det är viktigt av förutsägbarhetsskäl att det är tydligt i lagstiftningen vad vi avser, att vi inte överlåter sorteringen av straffbarheten till skickliga åklagare. Så de får tugga i sig det här? ”Ja, så kan du naturligtvis beskriva det. Det är många i vårt samhälle som får tugga i sig att vi har en rätt problematisk situation när det gäller barn i allvarlig brottslighet.”Programledare: Mattias RensmoKommentator: Fredrik Furtenbach Producent: Johanna Palmström Tekniker: Sussie Martinsson Intervjun spelades in fredagen den 17 oktober 2025.

De tre kriminella nätverken Foxtrot, Dalen och Rumba var för ett par år sedan dagligen i mediernas strålkastarljus men hamnade sedan i skymundan. Expressen har tagit del av en hemlig polisrapport om våldet i den den svenska nätverksmiljön år 2025 och det visar sig att de tre gängen med sina ledare Rawa "Kurdiska räven" Majid, Mikael "Greken" Tenezos och den i Turkiet frihetsberövade Ismail "Jordgubben" Abdo står för hälften av allt våld i gängvåldets Sverige. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Fredrik Sjöshult Producent: Arvid Hallberg Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

En man i 50-årsåldern lämnar över en vit påse till chauffören av en husbil på en parkering. Mannen upprepar samma procedur flera gånger den dagen. Påsarna ska visa sig innehålla miljontals svarta pengar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den kriminella ekonomin i Sverige beskrivs som systemhotande. Polisen uppskattar att vinster från brott uppgår till mellan 100 och 150 miljarder kronor varje år. Många miljoner av de här pengarna misstänks smugglas till växlingskontor utomlands för att tvättas vita. ”Växlingen är det första steget i en penningtvättskedja”, säger journalisten Martin Jönsson som gjort en dokumentär om det som kallas kriminella underjordiska banksystem. Nu i oktober avslutas hovrättsförhandlingen i ett fall där Sara Nilsson är åklagare – fallet är ett av de första, om inte det första, i svensk domstol som handlar om underjordiska banksystem. ”Det finns ett antal penningkurirer, deras främsta uppgift är att hämta in kontanter på olika offentliga platser, sedan finns det personer som har till uppgift att föra ut kontanterna ur landet”, säger Nilsson. Hösten 2023 har polisen spaning på en man i 50-årsåldern. De ser hur han rör sig mot en vit, turkiskregistrerad husbil på en parkering i Botkyrka i Stockholm. Mannen i 50-årsåldern lämnar över en vit påse till chauffören i husbilen. Proceduren upprepas flera gånger den dagen. Påsarna ska senare visa sig innehålla över sex miljoner i svenska 500-lappar – pengar som, enligt åklagaren kommer från brott, och som skulle transporteras till Turkiet för att tvättas vita. Mannen, som lämnat över påsarna, förnekar brott. ”När jag kom in i det här ärendet blev jag förvånad över hur mycket kontanter som hanteras varje dag, bara av några kurirer, och jag tror att vi bara ser toppen av isberget”, säger åklagaren Sara Nilsson. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se

Hade ni någon polisradio hemma när ni var små? Vilken artist har sålt flest musikalbum i världen? Har ni hört om Björken som inte tappar sina löv? Å vad var det för dundermedicin Lena hittade i Turkiet? In å lyssna så får ni svar på det mesta!

Två ryska Mig-31-plan kränker Natolandet Estlands luftrum i tolv minuter. Efter den senaste kränkningen vill fler se hårdare tag mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen flög två ryska stridsflyg av typen Mig-31 in över Estlands luftrum. Trots att Natoflyg var snabbt uppe för att avvisa planen stannade ryssarna i Estlands luftrum i tolv minuter.Det är tredje gången på kort tid Ryssland kränker ett Natolands luftrum. Nu vill fler att Nato tar i med hårdhandskarna nästa gång det händer, på samma sätt som Turkiet gjorde 2015 när de sköt ner ett ryskt stridsflyg. Men det är skillnad på händelserna och riskerar att öka konfliktnivån, varnar andra.Det var en helt annan situation, skulle jag säga. Det ska man ha i åminnelse när folk nu ropar på att man kanske skulle öka våldet och skjuta ner den här typen av mål i ett sånt här läge, säger Johan Huovinen, som är överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.MedverkandeJohan Huovinen är överstelöjtnant och arbetar på Försvarshögskolan.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, producent

Göbekli Tepe är den äldsta plats för tillbedjan som någonsin upptäckts. Faktum är att detta stora och hisnande tempelkomplex i sydöstra Turkiet kan vara "det allra första som människor någonsin byggt".Wikipedia säger sitt om Göbekli Tepe. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 25 september 2025 inleds Joakim Medins rättegång i Turkiet. Journalistförbundets vice ordförande tillika ordförande i Yttrandefrihetsgruppen Anna Herdenstam möter Joakim Medin i ett webbsänt samtal. Webbinariet spelades in och sändes 22 september 2025.

Nato sjösätter en ny operation för att stärka skyddet österut. Samtidigt reser de ryska drönarna över Polen och Rumänien frågor om Europas beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera europeiska länder sluter upp och bistår med bland annat stridsflyg när Nato stärker skyddet av den östra flanken. Förstärkningen kommer som ett svar efter att cirka tjugo ryska drönare kränkte polskt luftrum förra veckan. Tre av drönarna sköts ner, och resultatet har väckt frågor om Europas och Natos förmåga att försvara sig mot just drönare. Nu vill bland annat Polen lära av Ukraina och EU vill ge nya stöd för att öka drönarproduktionen. Hör också om hur den senaste veckan lett till en ovanlig inrikespolitisk borgfred i Polen. Storbritannien, ett av länderna som ingår i den nya Nato-operationen, präglas samtidigt av motsatsen. Högernationalistiska protester på gatorna i London och opinionsmässig kräftgång för styrande Labour har till och med skapat spekulationer om ifall premiärminister Kier Starmers dagar vid makten nu är räknade.Rättelse 18/9: I ursprungsversionen av det här avsnittet sades att händelsen i Polen den 10 september var första gången som ett Nato-land svarade på en kränkning av Natos luftrum genom att skjuta ner en rysk farkost. Det var fel. 2015 sköt Nato-landet Turkiet ner ett ryskt plan nära gränsen till Syrien, enligt Turkiet för att planet kränkt turkiskt luftrum. Den felaktiga uppgiften har klippts bort och avsnittet tillfogats en rättelse den 18 september 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, korrespondent i London. Felicia Hassan, korrespondent i Polen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Happy Hagman är tillbaka i Svearike efter att ha visat stjärten för hela Turkiet. Med denna skam öppnar de andra delen av All the young dudes år 7. Droger, kärlek, varulvar och pranks! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Osannolika sammanträffande och orimliga tillfälligheter. När utbrast du vad är oddsen för det?! senast? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Gabriels fru blev uppringd av ett okänt nummer, den okända uppringaren visade sig stå tio meter bort. Helenas mamma köpte en häst och några veckor senare flyttade den brittiska säljaren in i grannhuset. Och vi får även förklarat hur sannolikhet funkar av Tom Britton som är professor i matematisk statistik.I extramaterialet hör vi om Christers kärlek till vattentäta behållare och Yasmine berättar om en osannolik historia som innefattar avlägsna släktingar, en by i Turkiet och ett kebabställe i Amsterdam.

Vi fortsätter att prata om förlorade ägodelar, ibland återfunna, och andra spektakulära fynd! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Rakels bröllopskjol försvann och återfanns 15 år senare, Anna hittade ett forntida fynd i trädgården och Amir blev av med sin dyra klocka i Turkiet när han bilade till Iran men återfann den på vägen tillbaka.I extramaterialet hör vi om Christers fascination för forntiden och så ställer vi oss frågan – kommer det finnas människor på jorden om 4 000 år?

Det var i augusti förra året som en 41-årig man sköts till döds mitt på dagen i ett område där många personer rörde sig. Nu, ett år senare, har rättegången dragit igång. Det handlar om ett mord grundat i ett kriminellt generationsskifte – och en fjortonårig skytt som efter mordet var bekymrad över att missa en klassresa till Kolmården när han greps… Sen skall vi också uppdatera oss kring gripandet av Ismail Abdo för två månader sedan och de misstankar kring brott som fortsätter komma. Men var kommer egentligen rättegången hållas: Turkiet eller Sverige? Programledare och producent: Stefan Sundberg Medverkande: Beri Zangana och Linda Hjertén, reportrar Aftonbladet kontakt: stefan.sundberg@aftonbladet.se

Nick Woltemade dök upp som tvåmetersgubben i lådan hos Newcastle och nu pekar det mesta på att Isak får sin flytt under helgen. Tottenham tog tillvara på Chelseas avsvalnande intresse för Xavi Simons och löste en viktig pusselbit efter Eze-missen. Mourinho har fått sparken i Turkiet och direkt kopplas portugisen till två jobb i PL, Nottingham Forest och West Ham, två lag som till råga på allt möts i helgen. Förloraren får José?

När fyra turkiska lastbilschaufförer grips med miljoner i svenska kontanter, leder spåren till ett stort underjordiskt banksystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och underjordiska bankirer. Svarta kontanter från bland annat Sverige, Norge och Danmark smugglas till Turkiet för att tvättas.– Det är som svart Western Union. De flyttar pengar, det är en stor marknad, säger ”Ali” som själv jobbat som pengakurir.Pengarna transporteras utomlands i lastbilar. Polisen i Sverige och Norge har beslagtagit mångmiljonbelopp. Vid ett enda tillfälle hittades nästan 40 miljoner kronor, gömda bland annat i en betonglastbil. Ändå är det bara toppen på ett isberg, tror myndigheterna.– När man ser omfånget av kontanterna så är det en stor röd flagg. Det här har pågått i stor skala, säger Fredrik Reinertsen som är åklagare i Norge.– Det täcker nog hela Europa. Det är väldigt stora summor pengar, säger Henrik Danielsson, utredare vid polisen i Göteborg.Kriminell underjordisk bankverksamhetPå engelska kallas fenomenet för Criminal Underground Banking (CUB). Det beskrivs av experter som själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin – en sorts parallellt finansiellt system som är dolt för myndigheterna, men avgörande för den organiserade brottsligheten.Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

I Istanbul följer vi spåren av svarta kontanter som smugglats ut ur Sverige. Vilka är personerna bakom det underjordiska banksystemet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Turkiets huvudstad växlas svarta kontanter som smugglats ut ur Sverige. Trots moderna penningtvättsregler, hanteras miljoner i en sorts parallellt banksystem, utan insyn från myndigheterna.– Det här systemet fungerar. Det finns över hela världen, säger affärsmannen Faysal, som själv varit involverad i en transport med kontanter från Sverige till Turkiet.I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och hemliga bankirer. Vi har lyckats spåra nyckelpersoner i ett så kallat underjordiskt banksystem, där syftet är att tvätta pengar från kriminalitet.– Penningtvätten är en förutsättning för att många delar av den kriminella miljön ska kunna leva. Vi vet att delar av de här pengarna kommer från narkotikabrottslighet, svart arbetskraft och människoexploatering, säger ”Patrik” som är expert på penningtvätt inom polisen.Det underjordiska banksystemet är berättelsen om ett parallellt finansiellt system – dolt för myndigheter, men avgörande för den organiserade brottsligheten. Det är själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin, ett system där kontanter från brottsvinster flyttas över gränser, växlas på bakgator och återförs till Sverige som rena pengar.– Den här brottsligheten är systemhotande. För det handlar om så vansinnigt mycket pengar och väldigt mycket makt, säger Hans Brun, sakkunnig inom kriminell ekonomi, tidigare vid polisen. Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

Under sommaren 1962 blev Nikita Chrusjtjov alltmer övertygad om att utplacering av sovjetiska kärnvapen på Kuba var en strategiskt sund idé. Det skulle visa sig att han hade fel – istället ledde det till en av kalla krigets farligaste situationer: Kubakrisen. Det var då som världen var som närmast ett fullskaligt kärnvapenkrig.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikprofessorn Martin Hårdstedt Kubakrisen 1962.Mot bakgrund av att Sovjet hade känt sig förödmjukat av att USA hade utplacerat Jupiter‑robotar i Turkiet, trodde Chrusjtjov att något liknande i Kuba skulle tolereras av den amerikanska regeringen. Sovjet skulle helt enkelt ge igen. Samtidigt löste det ytterligare ett problem: den senaste ballistiska roboten R‑14 hade visserligen god räckvidd, men använde flytande bränsle, vilket innebar att den krävde flera timmar för att göra stridsklar – och kunde bara stå i vänteläge under begränsad tid.Detta hade kunnat vara acceptabelt – om inte den amerikanska motsvarigheten Minuteman kunde hållas stridsklar under obegränsad tid och skjutas iväg inom loppet av minuter. I vapenteknologins kalla krig var denna skillnad en stor strategisk utmaning för Sovjet. Minuteman I blev operativ i oktober 1962, just när Kubakrisen bröt ut.Som svar på detta sökte Chrusjtjov att ge igen med samma mynt. Fidel Castro hade nyligen genomfört statskupp, och med sovjetiskt stöd säkrades Kubas revolution samtidigt som Sovjet kunde bygga baser bara några mil från södra Florida. Sovjet förstod att detta riskerade en diplomatisk kris, men resonemanget löd att om USA accepterat robotar i Turkiet – varför skulle inte den oerfarne presidenten Kennedy acceptera något liknande, särskilt om han ställdes inför ett fullbordat faktum? Problemet var att det var nära omöjligt att dölja detta för omvärlden – och snart var krisen ett faktum.Bild: President John F. Kennedy i möte med medlemmar ur den nationella säkerhetsrådets exekutivkommitté (EXCOMM) under Kubakrisen. Från vänster: president Kennedy, försvarsminister Robert S. McNamara och biträdande försvarsminister Roswell Gilpatric. Fotot är taget i Cabinet Room, Vita huset, den 29 oktober 1962. Foto: Cecil Stoughton, White House Photographs. John F. Kennedy Presidential Library and Museum, Boston. Licens: Public Domain.Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg rapporterar om den senaste svenska, sensationella, pingisframgången, dessutom berättar han vilken som är Sveriges sexigaste dialekt. Linnea Rönnqvist går igenom "Natopärmen" som ska ha glömts kvar på Arlanda efter ett möte med Turkiet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Daron Acemoglu är en av ekonomipristagarna 2024. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och kopplingen till fotbollsklubben Galatasaray. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 30/12-2024.Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.Daron Acemoglu är den mest kände av 2024 års tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet.Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

En gammal favorit från poddarkivet – nu tillbaka!Christian och Meddi tar oss med på en maxad nostalgitripp genom Orcbite-eran: MMA, e-sport, tröjor från Turkiet, leverantörsstrul, Dreamhack, SteelSeries och stulna designidéer.Vi snackar:– Vad ett orcbett egentligen är– Hur man bygger (och nästan bränner) ett varumärke– Från Alexander Gustafsson till Reckless– Merch, co-branding och skaparglädje

Fjärde juli slår turkisk polis till i gryningen och griper en av Sveriges mest jagade gängtoppar, Ismail Abdo, och flera av hans allierade. En av dem Fjällräven har gäckat norsk polis i flera år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det ska inte finnas en plats i världen som är trygg för grovt kriminella”, säger Jessica Nilsson på NOA, polisens nationella operativa avdelning.När den internationellt efterlyste Ismail Abdo – “Jordgubben” – grips drar svenskt rättsväsende en lättnadens suck. I Sverige misstänks han ligga bakom mordplaner och det genom tiderna största svenska knarkbeslaget; 1,3 ton kokain som tullen upptäckte i Nynäshamn. Gripandet i Turkiet är frukten av ett samarbete mellan svenska och turkiska myndigheter med hemliga möten och utbyte av underrättelseinformation. Även norska myndigheter har varit delaktiga. Tre norska medborgare grips vid tillslaget. En av dem är en norsk gängledare som kallas för “Fjällräven”.Teorin är att Fjällrävens nätverk samarbetar med Ismail Abdos Rumbanätverk och den norska gängledaren ska ha “importerat” den svenska modellen med unga svenska utförare som rekryteras för att utför morduppdrag i Norge, berättar kriminalreportern Sverre Holm-Nilsen på norska TV-bolaget NRK“Vi hade inte sett något av det här i Norge tidigare så det här blev en stor sak som skapade debatt i Norge”, säger han.Totalt grips över tjugo personer i den turkiska gryningsräden och hundratals kilo knark, värdepapper, kontanter och fordon tas i beslag. Abdo och flera av hans allierade är nu häktade misstänkta för brott begångna i Turkiet. Han kan inte utlämnas till Sverige eftersom han har turkiskt medborgarskap, och nu återstår att se om han ställs inför turkisk domstol och på så sätt förlorar sin makt att styra över sitt svenska brottsnätverk. ”Jag tror att det här kommer att gå hela vägen. Turkiet har varit ganska offensiva i sin kommunikation och visat bilder och filmer på gripandet. Kommunicerat ganska stolt över det här”, säger Christoffer Bohman, tidigare polischef och expert på brottsförebyggande frågor. Han märker redan att gripandena i Turkiet skakat om i den undre kriminella världen:”Det finns de som efter det här gripandet har börjat ta sig till Sverige. Nu är man inte onåbar längre”.Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoReporter: David OhlssonProducent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Uppgifter: Gängledaren Ismail Jordgubben Abdo gripen i Turkiet; Över 100 personer har sökt pengar efter skjutningen i Örebro; Tullen hittade mycket heroin mer än någonsin; Sverige möter Danmark i sin första EM-match ikväll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av: Roza Bicer och Nina Muossa

Gängledaren Jordgubben har tagits fast i Turkiet. En bensinmack har exploderat i Rom. Maten har blivit lite billigare. Lucas Oliver vill tävla Paralympics i pingis. Fotbolls-EM har börjat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gängledaren Jordgubben har tagits fast i Turkiet. En bensinmack har exploderat i Rom. Maten har blivit lite billigare. Lucas Oliver vill tävla Paralympics i pingis. Fotbolls-EM har börjat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under fredagen publicerade SVT uppgifter om att Ismail Abdo gripits i en gryningsräd i Turkiet. Svensk polis bekräftar att en svensk man, som under lång tid misstänkts ha anstiftat grova våldsbrott i Sverige, har gripits. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Att han nu är gripen, det är stort, av någon anledning har man tagit fast den här mycket eftersökta personen”, säger P3 Krims programledare Petra Berggren som idag gästade Ekots livesändning om gripandet.Det var SVT Nyheter som först publicerade uppgifter om gripandet. Enligt turkisk media har totalt 19 personer, däribland Ismail Abdo, gripits i en stor operation mot internationell droghandel och penningtvätt. Under fredagen bekräftar svensk polis att en svensk man har gripits i Turkiet, enligt uttalandet handlar det om en person som under många års tid misstänks ha bedrivit grov narkotikabrottslighet och anstiftat grova våldsbrott i Sverige. Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Den 25 april 1915 landsteg brittiska, australiska och nyzeeländska trupper på Gallipolihalvön i dagens Turkiet. Redan den 18 mars hade en allierad flottstyrka förgäves försökt forcera Dardanellerna, men tvingats tillbaka med stora förluster på grund av minor och osmanska kustbatterier. I över åtta månader försökte de allierade inta halvön för att öppna vattenvägen mellan Medelhavet och Svarta havet. Operationen blev ett stort misslyckande och kostade 58 000 soldater livet. Den ansvarige Winston Churchill tvingades avgå från sin post i amiralitetet och tog senare befälet över en bataljon på västfronten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar professor Martin Hårdstedt och idéhistorikernPeter Bennesved en av första världskrigets mest kända operationer. De allierades strategi var att öppna en ny front i södra Europa för att understödja Ryssland och försvaga Tysklands allierade. Operationen misslyckades, inte minst på grund av en kraftig underskattning av det osmanska försvaret. Osmanerna var väl förberedda och stöddes av tysk materiel och militär kompetens. Terrängen på Gallipolihalvön gjorde landstigningar svåra, och det kuperade landskapet gynnade försvararna. Anfallet körde snart fast, och försök att bryta dödläget genom nya landstigningar och frontala attacker ledde bara till mycket stora förluster.Vid Gallipoli gjorde australiska och nyzeeländska soldater stora insatser, och fortfarande firas landstigningsdagen den 25 april som en form av nationell högtid på andra sidan jordklotet – ANZAC Day.Bildtext: Landstigningen vid Gallipoli, april 1915. Nyzeeländska trupper var en del av den allierade styrkan som gick i land vid det som snart kom att kallas ANZAC Cove. I åtta månader utkämpades strider i svår terräng mot hårt motstånd från osmanska styrkor, vilket resulterade i omkring 125 000 döda – däribland 2721 nyzeeländare. Målning av Charles Dixon. Archives New Zealand / Charles Dixon – Landing at Gallipoli CC BY-SA 2.0Länk: warart.archives.govt.nz/node/1085Lyssna också på När Winston Churchill räddade världen.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenskarna är ett resande folk och den starkare kronan gör att årets reskassa vuxit för många. Samtidigt visar statistik att priserna på utlandsresor rasat men bara för dem som lyckats pricka rätt i tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mer för pengarnaPriserna på flygresor utomlands pekar åt lite olika håll – SCB:s siffror visar en sak, annan statistik något helt annat. Vi reder ut vilka som är vinnarna i pristurbulensen, vad som styr resepriserna och vart svenskarna helst reser i sommar. (Spoiler: inte till USA eller Turkiet).Svenska kronan är en vinnareSamtidigt har både euron och dollarn blivit billigare – men varför är växelkurserna man själv möter så mycket högre än de kurser som det rapporteras om i nyhetssändningarna? Hör hur man ska tänka kring betalningar utomlands och hur man undviker att bli lurad.En av tio lånar till semesternSå många som 11 procent av hushållen lånar till semestern i år. ”Det är problematiskt”, säger Moa Langemark, konsumentsskyddsekonom på Finansinspektionen.Arlanda har utretts – igenI veckan kom också regeringens utredare med sina förslag på hur Arlanda kan stärka sin position. Han vill bland annat göra det billigare att ta sig kollektivt till flygplatsen.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Moa Langemark, konsumentskyddsekonom FinansinspektionenViggo Cavling, redaktör för Dagens PS weekendbilagaMattias Nyman, vd Flygresor.seDian Martinez Valencia, kommunikationsansvarig TUI SverigeAndreas Eklöf, valutastrateg SwedbankPeter Norman, regeringens Arlandautredareekonomiekotextra@sverigesradio.se

Mellanöstern har omstöpts efter den 7 oktober 2023. Shia-axeln från Teheran till Beirut har knäckts och Turkiet har blivit starkare samtidigt som Israel är den militäre segraren. Hur påverkar detta Iran? Idris Waysi, som är lektor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, fördjupar bilden. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Hasse spår vår framtid, toppdiplomater till Turkiet och blodig husrannsakan.KÖP BILJETT TILL INAKTUELLT LIVE PÅ LISEBERGSTEATERN FREDAG 16 MAJ KL. 19:30: live.inaktuellt.seKöp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

USA:s president Donald Trump har anlänt till Saudiarabien, det första stoppet på hans resa i Mellanöstern. Trumps resa tros framför allt handla om pengar, men många hoppas att han kommer kunna medla i de många konflikter som pågår i området. Vad är egentligen syftet med resan? Vad kan Trump tänkas vinna på besöket? Och hur troligt är det att han dyker upp som medlare i det eventuella mötet mellan Ukraina och Ryssland i Turkiet? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: ABC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Förra veckan publicerade Göteborgsposten en lång, exklusiv intervju med artisten Måns Zelmerlöw från hans hem i skånska Staffanstorp. Artisten befinner sig mitt i en sårig skillsmässa som utspelar sig inför öppna ridåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I intervjun erkänner Måns Zelmerlöw att han tagit kokain. En nyhet som fick stort nationellt genomslag. Men precis som att Göteborg är Sveriges andra stad så var Göteborgsposten andrahandsvalet när Måns pressfolk erbjöd den här exklusiva intervjun till svenska medier. Förstahandsvalet var Dagens Nyheter. Och det fanns en anledning till att DN valde att tacka nej till den här chansen.Reporter: Freddi RamelI förra veckan skedde ett brutalt trippelmord i Uppsala. Tre killar, mellan 15- och 20 år gamla, sköts till döds inne på en frisersalong i stadsdelen Vaksala. Mitt på blanka dagen. Samma kväll greps en 16-årig kille i sitt hem och på en pressträff sa polisen att han anhållits på sannolika skäl misstänkt för att vara skytten som dödade de tre killarna. Men blott tre dagar senare släpptes han och alla misstankar avskrevs plötsligt. Kvar finns nu en mängd publiceringar om honom, om än anonymiserade så tämligen utbroderade. Reporter: Martina PierrouVilka frilansjobb kan man egentligen kombinera med återkommande uppdrag för Sveriges Radio? I veckan kunde sajten Bulletin berätta att en av Ekots medarbetare, programledaren och reportern Per Bergfors Nyberg har en bakgrund som nyhetsankare på den turkiska tv-kanalen TRT World. Det här ledde i veckan både till en diskussion och högljudd till kritik mot Sveriges radio. Att just nu när den svenska journalisten Joakim Medin sitter fängslad i just Turkiet— ha en anställd med bakgrund på en kanal som beskrivs som närmast ett propagandaorgan för Turkiets president Erdogan, jaa det har stuckit i ögonen. Reporter: Erik Petersson

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Om mineralavtalet mellan USA och Ukraina och vägen framåt för fredssamtal.Reportage om EU:s beroende och import av rysk energi.Sista dagen för Älgvandringen på SVT. Vad är det som lockar till det stora engagemanget?Reportage om Liberalernas vägval framåt i politiken när partiet nu ska välja ny ledare.Krönika av Katarina Barrling, om Uppsala efter veckans trippelmord.Panelen: Linda Jerneck, Expressen, Richard Sörman, Riks, Jesper Bengtsson, Dagens Arena.I andra timmen:Reportage från gränsen mellan Venezuela och Colombia där två gerillor strider mot varandra om makten över kokainrutter till Europa. Hittills har över 80 personer dött och runt 60 000 tvingats fly, och kraven ökar på att regeringen gör mer för att stoppa våldet.Om processen framåt i Turkiet för den fängslade svenske journalisten Joakim Medin. I veckan som kommer väntas besked om datum för nästa rättegång.Premiär för ny satir: RadioskugganHans-Gunnar Axberger, som tidigare varit Justitieombudsman, suttit i kommissionen som utredde Palmemordet och som också är professor i konstitutionell rätt, debuterar som romanförfattare.Hur väl förberedd är polisen som organisation på om kriget eller krisen kommer - och hur är det för poliserna ute på fältet? Reportage om polisens beredskapsplanering.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Maria Stillberg

Extra långt specialavsnitt om fängslade journalisten Joakim Medin och om Turkiets allt hårdare tag mot journalistiken och pressfriheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joakim Medin står åtalad för att ha förolämpat president Recep Tayyip Erdoğan, för att vara medlem i den väpnade terrorklassade organisationen PKK och för att ha spridit terroristpropaganda. Bevisen mot honom är hans journalistik.I onsdags hölls den första rättegången mot honom för åtalspunkten om förolämpning av president Recep Tayyip Erdoğan. Han blev då fälld och dömd till 11 månaders fängelse vilket omvandlades till villkorlig dom. Det innebär att han inte behöver sitta i fängelse för den delen av åtalet. På plats under rättegången i Turkiet var flera svenska medier, men den redaktion Medin själv jobbar för: ETC, har blivit avrådda från att åka dit. Så hur bevakar man en rättegång i Turkiet, där ens egen medarbetare står åtalad, från Stockholm?”Turkiet är som ett museum för pressfrihetsöverträdelser”, säger Özgür Öğret, frilansjournalist och organisationen Comittee to protect journalists representant i Turkiet. Vi har pratat med honom om hur pressfriheten mår i Turkiet. Joakim Medins fall kan tolkas som en ny nivå av inskränkningar i pressfriheten i Turkiet. En nivå som överraskat och chockat. Men han är långt i från den första utländska journalisten som hamnat i trångmål där. Den danska frilansjournalisten Sultan Coban arbetade under åtta år med Istanbul som sin hemmabas - åtta år där förutsättningarna för journalistiken blev dramatiskt sämre, och som slutade med en terrordom för henne. Det kanske mest välkända fallet av frihetsberövade svenska journalister är när Martin Schibbye och Johan Persson greps och fängslades under 438 dagar i Etiopien. Vi har träffat Martin Schibbye på Blankspot.Intresset från svensk media och svenska organisationer att följa rättegången på plats var stort. Två som befann sig i rättssalen var Johan Taubert, VD på Tidningsutgivarna TU och Samar Hadrous, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent. VI har pratat med dem efter rättegången. Reportrar: Erik Petersson, Martina Pierrou och Freddi Ramel

Explosion mitt på gatan i Solna i natt. / Journalisten Joakim Medin fick villkorlig dom i Turkiet. /Mobilfri lunch på matbutik ökar trivseln. / Hans 91 år tränar fortfarande. / Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Nina Muossa.

I veckans huvudavsnitt pratar vi Johan Pehrsons avgång, vad det betyder för Liberalerna och vilket arv han lämnar efter sig. Sen diskuterar vi den i Turkiet fängslade journalisten Joakim Medin som nu riskerar ett straff på tolv år. Vi snackar även Trumps störtdykande opinionssiffror, Pete Buttigieg som demokraternas framtidshopp och snöflingorna på högerkanten som tappar det för att de ser en svart man och en vit kvinna i en glassreklam. Enjoy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Journalisten Joakim Medin åtalas i Turkiet. / Oskuldskontroller ska förbjudas. / Fattigare personer lever kortare liv än rikare personer. / Fler barn i utsatta områden tränar idrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Det blir rättegång mot journalisten Joakim Medin i Turkiet nästa vecka. Nu kan Kerstin ta med sitt trygghetslarm ut. Axevalla travskola ordnar träffar för personer med funktionsnedsättning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det blir rättegång mot journalisten Joakim Medin i Turkiet nästa vecka. Nu kan Kerstin ta med sitt trygghetslarm ut. Axevalla travskola ordnar träffar för personer med funktionsnedsättning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samtidigt som Marco Rubio backar från Ukrainamöte i London. Högsta domstolen: Morddömd man född i Sverige kan utvisas. Kan Sydamerika bli EU:s räddning i tullkriget? Elever väljer skola efter gängtillhörighet. Journalisten Joakim Medin åtalas – riskerar 12 års fängelse i Turkiet. Och EU delar ut miljardsmocka mot techjättarna. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Glad långfredag! Sofia måste sluta riva upp påskägg. Hon är också köpgalen. Hur har Per Dalén förberett årets äggjakt? Vem tar på sig påskhatten i Karolinas familj? Minnen från Sofias gig-historia som fallit i glömska. Podden har varit och gjort BBL i Turkiet. Burlesque-lapdance. Underklädesmodell och en enorm Ferrerro Rocher. TÄNK att ni finns!

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:I veckan presenterade USA:s president Trump sitt stora tullpaket. Hur ska Europa om omvärlden svara? Hör korrespondent Ginna Lindberg från Washington D.C och Cecilia Malmström, tidigare EU-handelskommissionär.Panamakanalen är Panamas stolthet, och Donald Trumps hot att ta över den har enat landet. Men det finns dem som längtar tillbaka till förr. Reportage av Latinamerikakorrespondent Lotten Collin.Samtal om vårt talspråk, hur det utvecklas och om det ibland kanske inte håller måttet? Undertextare av tv-program får ofta rätta till deltagarnas språk, för att göra det lättare att förstå vad de faktiskt menar. Hör undertextare Sarah Lundin som jobbar på SVT.Krönika av Katarina BarrlingPanelen med Adam Cwejman, Göteborgsposten, Zina Al-Dewany, Aftonbladet och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Sofie Axelsson, Joakim Medins fru, gästar studion. Vilken kontakt har hon haft med sin man nu en vecka efter att han greps i Turkiet?Rapport från Gaza där våldet, enligt många Gazabor, eskalerat och blivit värre än innan vapenvilan. Nyligen dödades 15 ambulanssjukvårdare i Gaza - de hittades i en massgrav, bakbundna och skjutna.Flera protester planeras i Frankrike idag, både till stöd för och emot Marine Le Pen, som i veckan dömdes för korruptionsbrott. Hör korrespondent Cecilia Blomberg från Paris.Det har nu gått två månader sen den värsta masskjutningen i svensk historia då 10 personer mördades på Campus Risbergska i Örebro. Många skolor har sen tidigare varit igång med sitt säkerhetsarbete medan andra nu fått bråttom att börja öva på hur man ska agera vid en skolattack. Men det finns ingen exakt mall på hur man ska gå tillväga och kunskapsnivån skiljer sig runtom i kommunerna. Så hur mycket kan man egentligen förbereda sig, och på vilka sätt kan man öva utan att samtidigt skapa onödig oro? Reportage av Dimitri Lennartsson.På måndag 7 april invigs ett nytt minnesmärke i Stockholm för att hedra de som drabbades av terrordådet på Drottninggatan 2017. Hör konstnären Ann-Sofi Sidén och arkitekten Mats Fahlander som står bakom verket, samt Robert Stasinski, curator och konstskribent, om varför minnesmonument är viktiga för ett samhälle.Reportage från Ukraina om AI-drönare som nu tillverkas i kriget mot Ryssland.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Jari Hänninen

Sedan förra helgen sitter frilansjournalisten Joakim Medin i Silivrifängelset utanför Istanbul i Turkiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han skulle vara tre dagar i landet för att bevaka dom stora demonstrationerna som följde efter att Istanbuls borgmästare blivit avsatt och fängslad. Nu sitter ironiskt nog både borgmästaren och Medin i samma avdelning i fängelset. Och båda anklagas i vaga termer för terrorbrott.Reporter: Lasse Truedson Chat-botar som kan svara på publikens egna frågor håller på att bli en ny standard på redaktioner. Det är snart snudd på lika självklart som pushnotiser, sökfunktioner och egna poddar. Nyligen lanserade Sveriges Radio sin egna chatbot, och i samband med Allsvenskanpremiären för en vecka sen släppte Expressen sin fotbolls-chatbot. Men hur säkert är det att lämna ifrån sig en del av det journalistiska uppdraget till en chatbot som saknar såväl medieetisk kompass som grundläggande förståelse för vad som är fakta och vad som är fiktion. Det kanske är framtiden, men det kan också bli riktigt tokigt. Som i fallet Arve Hjalmar Holmen. Reporter: Martina Pierrou Det pågår just nu en infekterad konflikt inom stiftelsen som förvaltar Hilma af Klints konst. Majoriteten i styrelsen, ledamöter som är medlemmar i Antroposofiska sällskapet, vill att verken som stiftelsen äger ska visas för alla. Medan stiftelsens ordförande, Erik af Klint, vill att världsberömda målningar ska förvaras i ett tempel och att bara dom som är andligt sökande ska få ta del av konsten - eftersom det var så konstnären själv ville ha det, menar han. Erik af Klint har velat avsätta den övriga styrelsen men i veckan fick han avslag från Stockholms tingsrätt.Ja, det är en häftig strid som rasar inom styrelsen i Hilma af Klint-stiftelsen. En strid som nådde allmänhetens ljus i mars genom Dagens Nyheters långa och granskande reportage om det. Man kan ju tycka att var inte så lite dålig tajming när en sidenscarf med just ett Hilma af Klint-tryck på, plötsligt dök upp som ett lockande medlemserbjudande på tidningens sajt. Reporter: Alexandra Sannemalm

Man döms efter mord på matbutik i Botkyrka. / Tusentals riskerar att bli utvisade när lag ändras. / Största stödet till Ukraina hittills. / Svensk journalist fängslad i Turkiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Svensk journalist inlåst i fängelse i Turkiet. Dödstalen efter jordbävningen i Myanmar stiger. Sveriges jämställdhets-minister slutar. Chatgrupp hjälper personer med adhd att lyckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svensk journalist inlåst i fängelse i Turkiet. Dödstalen efter jordbävningen i Myanmar stiger. Sveriges jämställdhets-minister slutar. Chatgrupp hjälper personer med adhd att lyckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 mars. I Turkiet har president Erdoğan låtit fängsla oppositionsledaren Ekrem İmamoğlu. Innebär det slutet på det som finns kvar av landets demokrati? Vad kan Erdogans motståndare göra nu? Andreas Ericson gästas av Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet.

Stora protester i Turkiet. Dejtingkurs för personer med autism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.