Podcasts about tanken

Der europäische Emissionshandel ist ein voller Erfolg. Seit der Einführung vor 20 Jahren haben Energiewirtschaft und Industrie ihre CO2-Emissionen um die Hälfte gesenkt. 2027 zündet die EU die nächste Stufe: Sie nimmt Wärme und Verkehr in den Handel auf, greift Privathaushalten also beim Tanken und Heizen in die Tasche.In Deutschland sind moderate Kostensteigerungen zu erwarten, wenn überhaupt. In Osteuropa droht dagegen ein Schock beim Blick auf die Zapfsäule oder die Heizkostenrechnung: "In Polen heizen viele Haushalte nach wie vor mit Holz oder Kohle", sagt Epico-Chef Bernd Weber im Gespräch mit Clara und Christian. "Die stoßen besonders viele Emissionen aus. Diese Haushalte werden den CO2-Preis besonders schnell spüren."Polen, die Slowakei, Tschechien und Ungarn fürchten grassierende Energiearmut. Sie möchten die Einführung des ETS-2 verhindern. Dabei stellt die EU ihnen viele Milliarden Euro aus dem Emissionshandel zur Verfügung, um einkommensschwache Haushalte zu entlasten. Doch die meisten EU-Staaten - auch Deutschland - haben eine Frist zum Abrufen der Gelder verfallen lassen.Gast? Bernd Weber, Gründer und Geschäftsführer der Denkfabrik Epico Klima Innovation mit Sitz in Berlin und Brüssel, ehem. Bereichsleiter für Industrie, Energie und Umwelt beim Wirtschaftsrat der CDU.Moderation? Clara Pfeffer und Christian HerrmannIhr habt Fragen? Schreibt uns eine E-Mail an klimalabor@ntv.deIhr möchtet uns unterstützen? Dann bewertet das "Klima-Labor" bei Apple Podcasts oder SpotifyDas Interview als Text? Einfach hier klickenAlle Rabattcodes und Infos zu unseren Werbepartnern findet ihr hier: https://linktr.ee/klimalaborUnsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://datenschutz.ad-alliance.de/podcast.htmlWir verarbeiten im Zusammenhang mit dem Angebot unserer Podcasts Daten. Wenn Sie der automatischen Übermittlung der Daten widersprechen wollen, klicken Sie hier: https://datenschutz.ad-alliance.de/podcast.html+++ Hinweis zur Werbeplatzierung von Meta: https://backend.ad-alliance.de/fileadmin/Transparency_Notice/Meta_DMAJ_TTPA_Transparency_Notice_-_A… +++Unsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://art19.com/privacy. Die Datenschutzrichtlinien für Kalifornien sind unter https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info abrufbar.

Nu går hans kärlekstrilogi i mål! P1 Kultur träffar en artist som vågar stanna i tematiken men samtidigt strävar efter att göra något nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tanken var att göra ett lugnt countryalbum. Men gradvis började den nya skivan utvecklas till något annat, och bli mer likt sina föregångare.Efter två rosade album om kärlek återvänder Christian Kjellvander för att fullborda sin inofficiella albumtrilogi, och tar sig återigen an de outtömliga ämnen: förälskelse, natur och religion.Artisten gästar studion för att prata om det nya och det gamla: hur hans musikaliska bana började som barn, och nya ”Ex Voto / The Silent Love”!MALMÖ DANCE WEEK HOTAS – OCH ERBJUDER TERAPII veckan går den sjunde upplagan av Malmö Dance Week av stapeln – men enligt festivalens konstnärliga ledare Viktor Fröjd, kan det komma att bli den sista. På veckans program har en ny punkt därför dykt upp: kulturkristerapi.P1 Kulturs Kajsa Sander besöker dansveckan för att prata dans och finans, och lär sig andas med djupa andetag.MILLESGÅRDEN STÄLLER UT AALTO-SAMLINGJust nu pågår en utställning om designerparet Aino och Alvar Aalto på Millesgården i Stockholm, med ambitionen att ge en inblick i deras arbetsprocess och filosofi. Och visa upp både deras kända, och mer okända verk.Kritiker Måns Hirschfeldt har besökt utställningen, sett det runda, böjda och rektangulära – men önskar sig något mer.TWILIGHT FYLLER 20 ÅR – SÅ FÖRÄNDRADE BÖCKERNA FLICKORS KULTURI höst är det 20 år sedan den första boken i ungdomsserien Twilight släpptes. Under sin storhetstid var vampyrkärlekshistorien om Bella Swan och Edward Cullen både enormt älskad och starkt kritiserad. Hur ser vi på böckerna idag? Vad har bokserien gjort för avtryck?P1 Kulturs Sara Ek undersöker Twilights inverkan på kulturen med gamla och nya Twilightfan – och en Twilightforskare.BARNRADIONS BOKPRIS DAG FYRA: OM PENGAR OCH MAKT I ”RIDA ELLER DÖ”Juryn lär sig varför man inte ska döma en bok efter omslaget och testar att gå utanför sin comfort zone i en bok om klasskomplex, starka känslor och om att behöva slå underifrån.Sara drömmer om att rida – en omöjlighet när mammas pengar knappt räcker till mat. Men en dag hittar hon Fay, en övergiven häst på en övergiven gård. Det är en berättelse om att utmana gränser för vad man kan, bör och vågar. Och om den oövervinnliga kärleken till en häst.Juryn pratar om alla nominerade böcker i varsitt avsnitt under vecka 44 och utser sen den bästa av dem alla. Vinnaren avslöjas i den stora finalen söndag 2 november kl. 12:03 i P4.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Sara Ek

Belgien håller emot när EU vill använda frysta ryska tillgångar för att stötta Ukraina. Finns en plan B? Och så val i Nederländerna ett test för Europas ytterhöger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förväntningarna var höga när EU:s stats- och regeringschefer samlades till toppmöte förra veckan. Tanken var att man skulle besluta om att använda de ryska frysta tillgångarna i Europa för låna pengar till Ukraina. Men toppmötet slutade i ett bakslag och med en urvattnad skrivning om att ta fram alternativ. Hör om varför Belgien blockerar beslutet om de ryska tillgångarna och varför frågan är så känslig och svår att komma överens om. Nu pratas det om ett nytt gemensamt EU-lån som en plan B för att stötta Ukraina framåt. Men inte heller det tycker alla EU-länder är en bra idé. Geert Wilders suktar efter makten – men isolerasEfter Geert Wilders hoppade av den nederländska koalitionsregeringen i somras går nu landet till nyval. Wilders och hans parti PVV leder i opinionen, men andra partier säger nej till samarbete. Valet ses som ett test för Europas ytterhöger. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Calle Håkansson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut samt vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Nina Benner, korrespondent på plats i Nederländerna.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

"Der Benzinpreis ist derjenige Preis, den man für sein Benzin bezahlen muss, sofern man das Tanken und den Weg zur Kasse mit Lichtgeschwindigkeit bewerkstelligt." Von Uli Winters.

En ny elbilspremie är på gång. Men kommer bonusen få fler på landsbygden att ställa om, eller finns det andra hinder som pengar inte kan lösa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen förhandlar just nu med EU om en ny elbilspremie. Tanken är att ge människor på landsbygden, och de med tunnare plånböcker, en chans att ställa om till elbil. Men kommer det verkligen att fungera? Plånboken har rest till Dorotea, kommunen i Sverige med minst antal elbilar per invånare. Där möts planerna på regeringens nya premie med tvekan. För många handlar det inte bara om pengar, utan om långa avstånd, kalla vintrar och en vardag där bilen är livsnödvändig. Carl-Erik Stjernvall från M Sverige reder ut vad det handlar om.Vi pratar också med Martin Appel från tidningen PC för alla om att Windows 10 går i graven, och vad det betyder för miljontals datoranvändare världen över. Dessutom, bland vegokorvar och ärtbiffar: Helena Fornstedt har forskat om hur köttsubstituten tagit plats på butikshyllorna.

Verdensrommets paternoster, eller hop-on hop-off-buss om du vil. Buzz Aldrin var ikke (bare) en gretten dranker, han var/er en smarting, som hadde smarte ideer! (og rapper).Tanken på et romskip som aldri lander på jorda, og som går i bane mellom steder man vil til er topp! Det var bare at... det må alltid være skjær i sjøen. Pokker. Men ideen the Aldrin Cycler er gøy! Veldig gøy.

När var egentligen sista gången man sov över hos en kompis? Eller sista gången man träffade en vän? Tanken på att man gör saker för sista gången, utan att veta om det, är både svindlande och sorglig. Mathilda testar Andrea i Christmas spirit, och där går åsikterna isär. Andrea har dessutom grävt i sitt gamla bloggarkiv och hittat ett… mindre bra inlägg. Och när Isabella Löwengrip publicerar sina "vett och etikett-regler" har tjejerna en del att säga - vad håller de med om, och vad tycker de är helt fel? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Eine Auswertung des ADAC hat ergeben, dass die Spritpreise vor allem in Sachsen und Sachsen-Anhalt höher sind als anderswo. Andreas Hölzel vom ADAC erklärt das mit der Infrastruktur und gibt Tank-Tipps.

Det här är berättelsen om stilbildarna som lade grunden till rockmusiken som vi känner den i dag, och om två ängsliga egon som lever för scenen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ett hotell i Paris sitter Aftonbladets reporter Markus Larsson. Han torkar av sina svettiga handflator på byxorna och kollar igenom frågorna en sista gång. Det är november 2010 och Markus Larsson väntar på Keith Richards. Den mytomspunne gitarristen i The Rolling Stones - ett av världens mest stilbildande rockband.Han borde vara exalterad inför intervjun men faktum är att han bara vill dra därifrån. – Jag var jävligt nervös. Hur ska han reagera? För själva poängen med intervjun är ju bara att jag ska avslöja mig som the man from Gothenburg, mannen som han ska knäcka benen på.Tre år har gått sen Markus Larsson gav det legendariska rockbandet en dålig recension. Sedan dess har Keith Richards i intervju efter intervju berättat hur jävla arg han är på Markus, eller The man from Gothenburg som han kallar honom.Trots det sitter Markus nu här och svettas. Tanken med mötet är att han till sist ska ge sig tillkänna. Förhoppningen; en oförglömlig story.Dörren slås upp och in stövlar Keith Richards med ett glas bourbon i näven och ciggen i den andra.– It's you?– Yes, it's me.– It is you!? You've written som crap about me. Let's turn the lights out!– Det är sån jävla vrede rummet, och jag vet inte vad jag ska göra. Det enda jag tänker är: slå inte sönder min bandspelare, för ingen kommer tro mig om jag inte har det på band.Medverkande: Markus Larsson, Ove ”Brandis” Tingvall och Ann-Sofie Hoyles.Programmet gjordes och programleddes av Siri Hill hösten 2025Producent Alexandra SannemalmExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från: Howard Stern Show (2023), W5 (1998), Radio Luxemburg (1960), The Dick Cavett Show (1972), Jimmy Fallon Show (2023, )dokumentärfilmerna Gimme Shelter (1970) och Stones on The Road ‘76 (1976) samt Youtubekontona LayitPlayitDown, The Rolling Stones, ReelinInTheYears66, Schillid, Archive 33, Rolling Stones Data, The Rare Music Archive Collection, ScottishTeeVee och elnegrovilla.

Stor i Tyskland och bannad i Sverige, på tvärs mot sin tid och typiskt för densamma. Ann Lingebrandt reflekterar över den motsägelsefulle Ola Hansson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Våren 1901 skriver Ola Hansson ett anklagande brev till prins Ludwig av Bayern, den blivande Ludwig III. Det inleds en utredning, som kommer fram till att brevskrivaren är ”ofarlig”. Men det fortsätter postas klagomål från den skånske författaren och hans hustru Laura Marholm, med beskyllningar om svek, spionage och konspirationer. Kungligheter har gaddat sig samman för att ruinera paret Hansson; ett påvligt sändebud ska rentav ha försökt förgifta författaren. I en polisrapport stämplas både mannen och hustrun som sinnessjuka och det konstateras att de knappt har pengar till mat, men dricker 8 liter öl om dagen. Så småningom, sedan Laura Marholm först tvångsinternerats, utvisas de ur Bayern. Deras folie-a-deux blir föremål för en tysk fallstudie i samtidens psykiatriska litteratur och diagnostiseras som ”kombinatorisk paranoia”.Hur kunde det gå så här illa? Det såg ju ändå ganska ljust ut – efter att Ola Hansson 1889 flytt Sverige och gett sig på att erövra Tyskland. Han lyckades faktiskt bli så inflytelserik att en skeptisk tysk kritiker tog sig för att lansera begreppet ”hanssonism”. Unga beundrare samlades i parets hus i Friedrichshagen i Berlins utkant, där också Strindberg bodde ett tag. Särskilt som essäist gjorde sig Ola Hansson ett namn och han introducerade inte bara skandinaviska författare. Med hjälp av lite fulspel blev han den som sålde in det tyska geniet Nietzsche hos tyskarna.Men den tillbakadragne bondsonen från Hönsinge hade svårt att hålla sig vän med folk särskilt länge. Snart vände vindarna, också i Tyskland fick han allt svårare att publicera sig, och till slut måste han försörja sig på att skriva humoresker.Att vara ett Ola Hansson-fan kan vara en prövning. Visst är det lätt att ömma för en nyskapande författare som gick i otakt med sin samtid. Som hypersensibel stämningslyriker stod Ola Hansson ganska ensam i realismens och samhällsdiskussionernas artonhundraåttiotal. Istället för att, som idealet löd, sätta problem under debatt skrev han svindlande vackra dikter där natur och sinnestillstånd flöt samman. I Notturno hittade han på nya ord, som ”drömsövd” och ”eldstårar”, prövade på fri vers och blommade ut som svensk prosadiktpionjär – och blev som tack hånad av kritikerna. Men han sög också åt sig av tidens allra grumligaste idéer. Den som plöjer hans prosa möter en säregen stilist som kunde skriva mästerliga noveller, men får även vada i svulstiga övermänniskotankar, grova antisemitiska utfall och kvinnofientliga attacker, och det osar ofta av bitterhetens gift.Det går att söka efter sociala och psykologiska förklaringar till Ola Hanssons fall. Men man kan också följa ett litterärt spår. Litteraturhistorien framställs ju ofta som en rak väg framåt, där djärva utmanare på sikt triumferar över konservativa losers. Men den är förstås också full av sidospår, sjaskiga bakgator och – återvändsgränder.För Ola Hansson befann sig den svenska litteraturen hopplöst i bakvattnet och med utblick mot kontinenten hade han ambitionen att modernisera den. Hos franska författare som Guy de Maupassant och Paul Bourget tyckte han sig hitta ”det fundamentalt nya”. En psykologisk konst, som borrar sig ned i individens djupaste schakt. Nu skulle naturalismens människouppfattning, med sin enkla summering av arv och miljö, väck!Den känslige skildraren av senhöstbladens skälvande nerver vände så sina instrument mot människans hemliga inre processer. Och för den uppgiften kunde författaren likna sig vid en vetenskapsman, som lägger upp sina studieobjekt på ett dissektionsbord.Detta gjorde han i den svenska litteraturens kanske mest dekadenta och definitivt mest utskällda verk, Sensitiva amorosa från 1887. Här beslutar sig en relationsfobisk berättare att, istället för att inlåta sig i verkliga förbindelser, på distans ”studera och njuta könet”. ”En litterär smutsfläck”, blev kritikernas dom. Och efter det kunde Hansson inte längre publicera sig i Sverige ens om han betalade ur egen ficka.I sin nästa novellsamling Parias var det de irrationella impulserna till kriminella handlingar han sökte svar på, i en blandning av true crime-spekulation, pseudovetenskaplig protokollprosa och ett starkt stråk av mystik. August Strindberg blev så begeistrad att han skrev en enaktare utifrån en av historierna – typiskt nog blev den mer känd än förlagan.Hansson grunnade på hur han skulle kunna driva sin själsanatomi än längre. Resultatet blev en bukett psykologiska betraktelser, som skrevs 1891 men inte kom på svenska förrän 1914 under titeln ”Tidens kvinnor”. Här vänder han blicken mot före detta vänner och bekanta. Mer eller mindre maskerade skärskådas de moderna kvinnorna som exempel på den fördärvliga tidsandan, med ingående spekulationer kring deras erotiska liv.Tanken var att berättandet skulle fungera som ett ”sänklod” in i personlighetens centrala punkt, och det krävde en radikal estetisk form. Bort med dialog och intrig, men däremot gärna långa utläggningar utifrån en ”psykofysiologisk mystik”: idén att man genom en persons yttre kan avläsa hennes inre historia.Med författaren i rollen som forskare testade Ola Hansson gränsen för hur långt litteraturen kunde sträcka sig in på vetenskapens, och verklighetens, område – han var själv en smula osäker på i hur hög grad han lyckades.Vad han nådde fram till är i en sentida läsares ögon kanske framför allt tidstypiska fördomar, tarvliga fantasier och inte minst ett spritt språngande kvinnohat. Misogynin slår ut i full blom i en grotesk slutvision där kvinnorna, håriga som djur, nakna och jamande, firar häxsabbat.Tiden brukar mildra det skandalösa i litterära personangrepp. Men ”Tidens kvinnor” ångar otäckt efter mer än ett sekel – vilket förstås inte gör den mindre fascinerande. Att Ola Hansson med sitt intresse för psykets irrvägar själv skulle bli föremål för en psykologisk fallstudie är såklart en ödets ironi – eller kanske predestinerat, som han själv skulle ha kunnat anse. Trots sina högt ställda ambitioner skrev han in sig i en både konstnärlig och personlig återvändsgränd. Men med sitt försök att lägga könet under lupp gav han en avslöjande spegelbild av fin-de-sièclets föreställningar om kvinnor på väg mot frigörelse. Och han blickade samtidigt framåt, mot Freuds fallbeskrivningar några år senare, och, med sitt hänsynslösa sätt att använda verkliga personer som litterärt material, rentav mot 2000-talets autofiktion. Ja, hans spekulativa nyckelporträtt kan få vår tids verklighetslitteratur att framstå som finkänsligheten själv. Det ligger i experimentets natur att det kan misslyckas. Ola Hansson försökte tänja litterära gränser och betalade ett högt pris för det. I sin tid blev han en paria, i litteraturhistorien har han hamnat i ett smått undanskymt hörn. Men det är inte alltid den tidlösa och klanderfria konsten som säger mest om det trassliga mänskliga livet.Det finns en hel del att förundras över också i återvändsgrändernas skuggor. Ann Lingebrandt, litteraturkritiker och producent för Dagens dikt i P1

Tanken im Westen und Süden von Deutschland ist oft sehr viel günstiger als im Osten. Das ergibt eine Auswertung der Markttransparenzstelle für Kraftstoffe vom Bundeskartellamt. Die Behörde spricht von Unterschieden zwischen den Regionen von bis zu 20 Cent.

Im Osten Deutschlands kostet der Sprit oft deutlich mehr als im Westen – obwohl die Einkommen dort niedriger sind. Woran liegt das? Das Bundeskartellamt hat eine Vermutung, doch die entscheidende Frage bleibt offen...**********Ihr könnt uns auch auf diesen Kanälen folgen: TikTok und Instagram .

Vi sänder från Göteborgs botaniska trädgård där projektet Så vilda! får upp barns ögon för växternas betydelse. Och i Bretagne hittar vi den vilda strandbetan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur många vilda växter kan du namnet på? När den frågan ställdes nyligen i en undersökning av folkbildningsplattformen Pollinera Sverige blev det genomsnittliga svaret 6,5 stycken. Vad innebär det för oss i längden att vi har så dålig koll på växterna runt omkring oss? I Naturmorgon utforskar vi begreppet växtblindhet, vad det kan bero på och om det går att göra något åt det.Vår fältreporter Helena Söderlundh finns under morgonen i Göteborgs botaniska trädgård tillsammans med Helen Ekvall, pedagog och projektledare för Så vilda! Det är ett projekt där 20 000 elever sedan sex år tillbaka planterat fröer och följt blomsterängar på sina skolor och förskolor. Tanken är att de ska få upp ögonen för växternas och pollinatörernas betydelse - och lära sig känna igen de arter de har på ängen. I fröblandningen ingår bland annat prästkrage, blåklint, ängsvädd och darrgräs.Växtblindhet handlar dels om att vi ger mer uppmärksamhet till djuren än till växterna - trots att växterna står för 80 procent av biomassan här på jorden och att vi utan dem vare sig skulle kunna äta eller andas. Men det handlar också om att vi i takt med urbaniseringen kommit allt längre från naturen som helhet och tappat mycket kunskap på vägen.Går det att se den här utvecklingen i svensk litteratur? Det undersöks just nu av forskare vid Lunds universitet. Vi pratar med Paul Tenngart, som djupdykt bland artnamn i böcker från det senaste århundradet.Våra odlade grödor har ofta kvar vilda släktingar i naturen. Att de finns kvar, med sin genetiska variation, kan vara avgörande den dag de odlade grödorna drabbas av sjukdomar eller behöver tåla mer torka eller värme. Ett exempel är den vilda strandbetan, som växer sparsamt längs kusterna i Europa. Såväl sockerbeta, foderbeta, rödbeta och mangold härstammar från den. Reporter Hjalmar Dahm träffar botanisten Kristina Bjureke från Botaniska trädgården i Oslo för att få reda på mer om arbetet med vilda kultursläktingar – och så tar han bussen till Bretagne för att få se den vilda strandbetan.Hösten är obevekligen här. Och med det hösttecken av olika slag. Som älgarnas brunst. Vår lyssnare Rickard Norrefeldt blev vittne till ett rejält älgbråk i skogen som slutade med både bröl och en simtur i sjön. Veterinär och älgexpert Jonas Malmsten är med och tolkar vad det var som hände. Och orrspel, det hör väl våren till? Jo, men det finns exempel på höstsspelande orrar. Vi reder ut vad det kan bero på.Att lära sig namnet på en växt är ofta något som går från förälder, eller mor- eller farförälder, till barnen. Det är tydligt även i Karin Gyllenklevs kråkvinkel där hon drar sig till minnes hur hennes pappa upprepade växternas vetenskapliga namn under deras promenader.Programledare är Joacim Lindwall.

Heute sprechen wir über das Korrekte Verhalten, wenn man mal beim Tanken "muss", sowie über Franks Urlaub und die Kennenlernphase beim Daten. Also seid gespannt.

Erica får sin första tvångstanke när hon är 12 år gammal och hennes mamma drabbas av cancer. Tänk om jag vill att mamma dör, tänker Erica. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tanken har ingen förankring i verkligheten men går inte att få bort. Tanken skapar mycket ångest och blir början på många år av jobbiga tankar. Till slut biktar hon sig och berättar det här för sin mamma. Veckans program tar itu med olika typer av jobbiga tankar som inte vill släppa taget. Det är katastroftankar, ältande, tvångstankar och tankar som ställer sig i vägen när du till exempel ska prestera något. Det finns sätt att stoppa tankar på, eller i varje fall få dem att blekna och ta mindre plats i ditt huvud. Medverkande: Linda Jüris, psykolog, Camilla Sköld, forskar och utbildar om Mindfullness vid Karolinska Institutet, Johan Plate, idrottspsykologisk rådgivare, Marie Banich, professor i kognitiv neurovetenskap på University of Colorado at Boulder.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

Om regeringen får som den vill, kan man snart beställa alkoholdrycker med hemleverans från butiker och restauranger. Tanken är att starka alkoholdrycker fortfarande säljs av Alko, medan detaljhandeln kan sälja svagare drycker direkt hem till folk. Är det här en bra idé eller får det folk att dricka mera? Bryggeriföretagaren Jonas Sahlberg, den nyktra alkoholisten Christer Schoultz, samt erfarenhetsexperten Benjamin diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Jede Woche neu: Skurrile und witzige Meldungen aus der Wissenschaft. Mehr davon auch in unserem neuen Podcast: Fakt ab! Eine Woche Wissenschaft. Jetzt reinhören: http://swr.li/faktab

Tanken på att bli ensam är skrämmande för många, och idén om singelskap kan kännas läskig. Men vissa blomstrar i singelskapet och två särskilda färdigheter utmärker den gruppen. Dessutom: Lina om nya livet som singel.Klipp:12:39 How I Met Your Mother18:11 Curb Your Enthusiasm30:49 Sex and the City Single and fabulousRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idehistoriker Lars Erslev Andersen fortæller om myten som klangbund for amerikansk selvforståelse. Dr.theol Peter Lodberg reflekterer over betydningen af forestillingen om verdens ende. Vært: Anders Laugesen.

Agoraphobie ist der Fachbegriff für Platzangst, kennt man. Arachnophobie Angst vor Spinnen, ist sehr verbreitet, die aber auch manchmal gruselig, diese Viecher. Die Coulrophobie, die Angst vor Clowns ist eher ungewöhnlich, aber wie ich finde sehr verständlich. Es gibt jetzt aber eine neue Angst bei jungen Menschen. Die Tank Angst. Eine Glosse von Sandra Limoncini.

Die Themen: Junge Erwachsene haben Angst vor dem Tanken; Koalitionsgipfel zeigt noch keine Agenda 2030; Dirndl-Doro bringt Farbe ins Kabinett; Reichinnek wirbt für demokratischen Sozialismus; Mikrofon überträgt heimlich Putin-Xi-Gespräch; Rechtsextremer Politiker verliebt sich in intergeschlechtliche Frau; Deutschland bei Expats höchst unbeliebt und Alpinist wettert gegen BH-Wanderer Host der heutigen Folge ist Markus Feldenkirchen (DER SPIEGEL) Du möchtest mehr über unsere Werbepartner erfahren? Hier findest du alle Infos & Rabatte: https://linktr.ee/ApokalypseundFilterkaffee

Die Themen von Lisa und Jan am 04.09.2025: (00:00:00) Angst vorm Tanken: Warum in Großbritannien viele junge Leute nur ungern tanken und warum Lisa noch nie getankt hat - fast. (00:01:40) Unglück in Lissabon: Wie viele Menschen bei einem Standseilbahn-Unfall ums Leben gekommen sind und wie es um die Infrastruktur in Portugal steht. (00:06:50) Sozialstaat: Wie er funktioniert, wo das Geld dafür herkommt und wofür es ausgegeben wird. (00:13:30) Online-Shopping: Welche Regeln das Bundeskabinett für den Widerruf auf den Weg gebracht hat. (00:16:10) Hörtipp: Wo ihr den Bucherfolg "22 Bahnen" jetzt sehen oder einfach nur hören könnt: https://www.ardaudiothek.de/episode/urn:ard:episode:6d1889d6c2e8ff28/ Habt ihr Fragen oder Feedback? Schickt uns gerne eine Sprachnachricht an 0151 15071635 oder schreibt uns an 0630@wdr.de Kommt auch gerne in unseren WhatsApp Channel https://1.ard.de/0630-Whatsapp-Kanal Hier könnt ihr per QR-Code rein: https://1.ard.de/0630-bei-Whatsapp Von 0630.

Wat als medewerkers geen verlof meer moeten vragen om bij hun zieke kind te blijven? Wat als een relatiebreuk net zo bespreekbaar is als een salesdoelstelling? Wat als welzijn het businessmodel is? Solita, een Fins technologie- en databedrijf met kantoren in Leuven en Gent, maakt van menselijkheid een strategie. Met radicale flexibiliteit, extreme autonomie en warme begeleiding zet het bedrijf in op duurzaam werk. En dat loont: een ziekteverzuim van amper 1,4% en een eNPS waar menig werkgever jaloers op is. In deze aflevering kruip je mee in het hoofd van Liese Hennus, Director People & Culture bij Solita. Ze neemt ons mee in een werkcultuur waar medewerkers zich gedragen als mede-eigenaars van de cultuur en waar zorg een evidentie is. Veel kijk- en luisterplezier!+++Honger naar meer? SCHRIJF JE IN VOOR DE NIEUWSBRIEF BLIJF OP DE HOOGTE VAN ALLE HR-ACTUA ABONNEER JE OP HET #ZIGZAGHR BOOKAZINE It's a great time to be in HR!+++Opgenomen bij The Hub - Mechelen - met dank aan The Tipping Pointmeer info op https://theacademy.thetippingpoint.be/trainingslocaties/the-hub/

Boktryckarkonst, radio, tv och internet nya medier förändrar världen. Joel Halldorf funderar över hur de både banar vägen för frihet och förtryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.På 1100-talet skedde en av historiens lite bortglömda medierevolutioner. Det började med att kinesiskt papper nådde Europa via den muslimska världen. Det tillverkades av lump och tyg, vilket gjorde det betydligt billigare än det pergament man dittills använt. När priset på papper sjönk, sköt bokproduktionen i höjden.Samtidigt förändrades bokens form. Innehållsförteckningar och register infördes, och det blev lättare att hitta i böckerna. Det här efterfrågades av de framväxande universiteten, där man organiserade kunskapen i växande bibliotek.Men den nya tekniken användes inte bara av forskare, utan också av en annan institution: Inkvisitionen – de kyrkliga domstolar som vakade över trons renhet. Tack vare billigt papper och förbättrad layout kunde inkvisitionens män föra protokoll och bygga upp arkiv. Det drabbade bonden Guillaume Bonet, som inkvisitionen hämtade in för förhör i juli 1246. Han fick frågan om han haft kontakt med katharerna, en förbjuden grupp i trakten, och svarade att han stött på dem, men aldrig deltagit i deras samlingar.Oturligt nog kunde förhörsledaren då visa upp ett trettio år gammalt protokoll, där Bonet medgav att han hört till katharerna. Konfronterad med sina egna ord tvingades han bekänna.Detta låter självklart för oss, men att makten kunde samla in och arkivera material om enskilda medborgare var en senmedeltida nymodighet.Vi tänker oftast att utveckling är något positivt, inte minst för att större frihet följer i dess spår. Men historien är mer mångtydig. Visst underlättar informationstekniska språng kommunikation – men de stärker också maktens möjlighet att kontrollera oss. Det här är ett historiskt mönster.Med hjälp av informationsteknologi kan centralmakten göra två saker: samla in information om sina medborgare, och sända ut budskap för att påverka oss. Tryckpressen gav 1500-talets furstar möjlighet att sprida propaganda och massproducera lagar. Tack vare en effektivare byråkrati kunde staten ta ut mer skatt och skriva ut fler soldater.Nästa stora mediatekniska revolution var radion, som blev ett massmedium på 1920-talet. BBC började sända 1922, och tre år senare var det Sveriges Radios tur: den 1 januari 1925 annonserade Sven Jerring högmässan från Sankt Jacobs kyrka i Stockholm till 40 000 potentiella lyssnare.I dag förknippas radion knappast med kontroll, men annat var det vid 1900-talets början. En regim som effektivt använde sig av den här tekniken var nazisterna. Radion var, menade Joseph Goebbels, för 1900-talet vad tidningarna varit för 1800-talet. Därför tog han fram en Folkmottagare (Volksempfänger) – en radio så billig att de flesta hade råd med den. År 1941 fanns den i två tredjedelar av de tyska hushållen.Det gav Hitler en direktkanal till folket. Han var närmare sina medborgare än vad någon härskare dittills kunnat drömma om. Mediet passade nazisterna väl, eftersom radion förmedlade stämningarna från deras massmöten – retoriken, entusiasmen och de rytmiska slagorden – rakt in i tyska vardagsrum. Det var nästan omöjligt att värja sig.Det senaste stora tekniksprånget lever vi mitt uppe i: digitaliseringen. När internet slog upp sina portar förkunnade teknikapostlarna att denna teknologi skulle förena mänskligheten. Demokratin skulle stärkas och friheten växa.Men i stället har vi sett ett hur ett bekant mönster upprepas: tekniken har ökat maktens förmåga att sända ut och samla in information.Förmågan att sända blev tydlig 2016, när påverkanskampanjer via sociala medier användes under flera demokratiska val. Konsultfirman Cambridge Analytica köpte information om Facebooks användare, skapade psykologiska profiler av dem och kalibrerade kampanjerna därefter.Även informationsinsamlingen har effektiviserats, inte minst genom AI. 1900-talets auktoritära stater kunde avlyssna individer, men för att övervaka alla medborgare hade de behövt ha en spion för varje hushåll. Det var naturligtvis inte möjligt – men i dag kan det skötas av AI-botar som samlar in, sorterar och analyserar vår digitala kommunikation.Denna digital auktoritarism praktiseras redan. Under den arabiska våren 2009 hoppades många att Twitter skulle skapa en folklig resning i Iran. Men regimen svarade med teknik och slog snart ner upproret.Vad entusiasterna missade är att informationsteknologi är ett tveeggat svärd, som också kan svingas av repressiva regimer.Men inte bara av dem. Påverkan kan också ske mer subtilt i öppna demokratier. Nätjättarna har skördat vår data och kan förutse våra preferenser. Därför skräddarsyr de påverkanskampanjer och skickar budskap till oss när vi är som mest mottagliga. Reklam för nya kläder dyker upp i våra flöden precis när vi ska gå och lägga oss, eftersom företagen vet att vi lätt lockas till impulsköp när vi är trötta.Tanken var att tekniken skulle befria oss – men vad betyder frihet när alla kan utsättas för personligt utformad propaganda? Som individer är det svårt, för att inte säga omöjligt, att stå emot ett tryck som kanaliseras via algoritmer rakt in i våra privata skärmar.I väst har vi betraktat frihet som rätten att få följa sin egen vilja och längtan utan några hinder. Men om det finns krafter som, nästan utan att jag märker det, formar min längtan – vad är då en sådan frihet värd?Enligt en mer klassisk syn är frihet något mer än att kunna göra vad som faller en in. Frihet, menade de gamla filosoferna, är att veta vad som är gott och ha förmågan att göra det. En alkoholist med pengar på fickan framför ett öppet systembolag är inte fri, utan fångad av sitt beroende. Det räcker alltså inte att vara fri från yttre begränsningar, om vi inte har förmågan använda den friheten till att göra val som berikar våra liv.Vi har satt vår tillit till tekniken som befriare, men kanske handlar frihet mer om kultur än teknik? Individer kan inte göra motstånd mot system, utan det kräver kulturer – och sådana bygger vi tillsammans. Isolerade är vi chanslösa, men tillsammans med andra kan vi hålla distans till det digitala bruset och hjälpa varandra att se klarare. Det enda som kan motverka manipulativa algoritmer är en stark frihetskulturFrihet vinner vi alltså inte genom oberoende, utan i gemenskap. Vi tänker i ibland på friheten som en ensamseglats, där vi styr skutan dit vi själva vill. Men i dagens digitala värld fångas ensamseglare snart av vindar som de inte kan kontrollera.Oberoende leder inte till frihet, utan till att vi styrs av osynliga krafter. I stället är det bättre att tänka på friheten som att uppföra en symfoni eller spela en fotbollsmatch. Inte frihet från gemenskap, utan frihet genom gemenskap. Goda gemenskaper ger oss stöd, skydd och riktning – men också utrymme för personlig kreativitet.Tillsammans med andra blir vi då fria att skapa ett liv som är större och vackrare än något vi skulle kunna åstadkomma på egen hand.Joel Halldorfkyrkohistoriker, författare och skribent

Herzlich willkommen zu Ihrem morgendlichen Newsletter! Um die Friedensverhandlungen im Ukraine-Krieg ist es ruhig geworden. Hinter den Kulissen wird jedoch weiterhin hart gerungen. Einzelheiten erfahren Sie in unserem ersten Beitrag. Der CO2-Preis macht Heizen und Tanken teurer. Die Aufschläge könnten sich vervielfachen. Wie hoch diese sind und was die Verbraucher dazu sagen, zeigen wir Ihnen in unserem zweiten Artikel. Der Corona-Untersuchungsausschuss im Sächsischen Landtag tagt weiter. Während sich Christian Drosten angriffslustig zeigte, waren seine Kritiker teilweise entsetzt über dessen Argumentation. Den genauen Ablauf beleuchten wir in unserem dritten Artikel.

In dieser Sommerpausen-Sonderfolge widmen wir uns dem ETS-2, dem Europäischen Emissionshandel für Verkehr und Gebäude, in aller Tiefe und Genauigkeit. Das Klimaschutzinstrument kann zwar ultra effektiv sein, aber birgt auch Tücken. Wir durchleuchten: Wie funktioniert ein Emissionshandel? Was macht den ETS-2 so besonders? Und warum bekommt er schon jetzt so viel Gegenwind? Mit dabei ist Oldag Caspar, Bereichsleiter Deutsche und Europäische Klimapolitik bei Germanwatch.Lese- und Hörempfehlung, Quellen:Deutschlandfunk: EU will Heizen und Tanken in CO2-Zertikatehandel integrieren (Audio)Deutschlandfunk: Neuer Emissionshandel ETS2: Ab 2027 wird Heizen und Tanken teurer Germanwatch: ETS-2 braucht sozialen Kompass: Verbände fordern gerechten Emissionshandel und legen 5-Punkte-Plan vorKonrad Adenauer Stiftung: Wie weiter mit dem ETS2?Agora Energiewende: Der CO₂-Preis für Gebäude und VerkehrAgora Energiewende: CO₂-Preis für Verkehr und Gebäude: Ein sozialverträglicher Übergang zum EU-EmissionshandelNature Communications: Systematic review and meta-analysis of ex-post evaluations on the effectiveness of carbon pricing Umweltbundesamt: Einführung eines Emissionshandelssystems für Gebäude, Straßenverkehr und zusätzliche Sektoren in der EUUmweltbundesamt: Der EU-Emissionshandel wird umfassend reformierBundestag: Mögliche Auswirkungen des geplanten EU-ETS 2 auf den CO2-Preis   Quarks: CO2-Preis: Hilft der Emissionshandel dem Klima?ZDF: EU-Emissionshandel sozial abfedern: Berlin noch ohne Plan?Merkur: CO₂-Preis-Dilemma der EU: Vorhersehbares Scheitern droht – entscheidende Frist endet baldKlimareporter: Der Emissionshandel funktioniert – oder auch nicht   Wir freuen uns über euer Feedback und Kommentare zu den Themen der Folge direkt auf Spotify, auf Instagram, Twitter oder in unserem Podcast-Telegram-Kanal. Allgemeine Anregungen oder Fragen? Schreib uns! redaktion@klimanews-podcast.de. Die täglich wichtigsten Klima-Nachrichten-Artikel findest du außerdem in unserem Hauptkanal auf Telegram. Empfehle diesen Podcast weiter! Mehr Infos findest du hier.Redaktion: Jonathan Auer, Catinka BertzModeration, Produktion und Schnitt: Anna Huthmann

Der CO₂-Preis belastet Konsumenten fossiler Brennstoffe. Eine Berechnung zeigt, wie hoch die CO₂-Kosten heute schon sind und wo sie in den kommenden Jahren sein können.

In Europa soll ein CO2-Emissionshandelsystem für Gebäude und Verkehr eingeführt werden. Das Problem dabei ist: Auf klimafreundlichere Alternativen bei Heizung und Autofahren umzusteigen, können sich einkommensschwache Menschen meist nicht leisten. Büüsker, Ann-Kathrin www.deutschlandfunk.de, Hintergrund

Freie Fahrt für freie Bürger? In dieser Woche hat nicht nur ganz Deutschland Ferien, es wird auch überall im Land geblitzt. Das Für und Wider von Radarfallen diskutiert der F.A.Z. Podcast für Deutschland mit einem Polizeigewerkschaftler und einem Verkehrsanwalt.

Etter å ha vært døde nære under krigen, var Josephine overbevist om at hun var blitt utvalgt av Gud for å kjempe mot diskriminering. Planen hennes var å adoptere barn fra alle religioner og etnisiteter, for så å stille dem ut for et betalende publikum. Tanken var at denne "regnbue-familien" skulle vise at alle kan leve sammen i harmoni, men det gikk ikke helt som hun hadde tenkt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In dieser Folge berichten Kay und René von dem neuen Kraftstoff E20, der im Jahre 2028 eingeführt werden soll.

Ett hemligt möte visar sig vara en fälla och mitt framför ögonen på sin flickvän mördas en före detta Hells Angels medlem. Och för första gången ska ett anonymt vittne höras i svensk domstol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Anton sparkas ut ur Hells Angels utsätts han för hot och han och flickvännen tvingas hålla sig gömda. – Det är ett samtal om att han skulle ha ett pris på sitt huvud, berättar flickvännen Wilma.Anton känner sig sviken och vänder sig till Hells Angels värsta fiender - Satudarah - för att etablera dem i Västsverige. Men han hinner aldrig så långt.Anton luras till ett hemligt möte och där blir han brutalt mördad - flickvännen Wilma blir vittne till mordet som länge ser ut att bli olöst.Hemligt vittne skyddas av ny lagUnder polisutredningen dyker det upp ett hemligt vittne som får kodnamnet ”Åke” och som tycks ha viktig information om mordet. Tanken är att vittnet ska höras anonymt under rättegången.Lagen om anonyma vittnen infördes från årsskiftet 2025 för att bryta tystnadskulturen vid grova brott.– Förr sa man ju att det är ingen fara för tredje man att vittna. Men det kan man inte säga idag, och då skulle ju lagen om anonymt vittne vara gångbart, säger Sven Alhbin. I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Pernilla Wadebäck får du höra om upptrappningen till mordet i Lidköping och förre kriminalkommissarien Sven Alhbin förklarar varför anonyma vittnen behövs. Producent: Hannah EngbergExekutiv producent: Jenny GustafssonSlutmix: Fredrik Nilsson En produktion av Tredje Statsmakten Media ABAnton är ett fingerat namn. Ljudklippen kommer från P4 Göteborg samt Youtubekanalen ”Bikers life matters”Programmet gjordes 2025

Wer ein E-Auto und einen eigenen Stellplatz mit Ladestation besitze, habe so gut wie keine Probleme, sagt Johannes Pallasch, Nationale Leitstelle Ladeinfrastruktur. Das Angebot von öffentlichen Ladestationen müsse aber verbessert werden.  Von WDR 5.

Pfister, Sandra www.deutschlandfunk.de, Wirtschaft am Mittag

Trekantdrama, Gluck Gluck 9000 og Synnøve på sparebluss.

Tanken und Essen an deutschen Raststätten ist ein sehr teures Vergnügen - das bestätigen immer wieder Tests des ADAC. Die Toilette schlägt meist noch extra zu Buche. Von Christoph Käppeler

Kulturen och musikens roll för att skapa gränsöverskridande relationer och möten är idag viktigare än någonsin, säger Selams grundare Teshome Wondimu Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kulturorganisationen Selam har funnits i 28 år och Teshome Wondimu har varit med från starten. Tanken var, och är fortfarande, att öppna upp den svenska livemusikscenen så att den representerar hur samhället ser ut och kunna erbjuda musik från hela världen, speciellt bygga en kulturell brygga mellan musik från länder på den afrikanska kontinenten och Sverige. Just nu pågår en jazzfestival i Tanzania. Producenten och artisten Marcus Price är där och spelar musik från albumet "Beats på svenska", här möter folkmusik från Orsa, jazz och hiphop - i Tanzania.Reporter: Tanja Ulriksson.

Smudo spricht über seine Leidenschaft für Motorsport, die Suche nach nachhaltigen Lösungen, kritische CO₂-Fragen und warum Veränderung auch unbequem sein darf.

Millionen Autofahrer werden abgezockt. Dagegen gäbe es ein Mittel. Den „Tagesanbruch" gibt es auch zum Nachlesen unter [t-online.de/tagesanbruch](https://www.t-online.de/tagesanbruch) Anmerkungen, Lob und Kritik gern an podcasts@t-online.de Den „Tagesanbruch“-Podcast gibt es immer montags bis samstags gegen 6 Uhr zum Start in den Tag – am Wochenende mit einer tiefgründigeren Diskussion. Verpassen Sie keine Folge und abonnieren Sie uns bei [Spotify](https://open.spotify.com/show/3v1HFmv3V3Zvp1R4BT3jlO?si=klrETGehSj2OZQ_dmB5Q9g), [Apple Podcasts](https://itunes.apple.com/de/podcast/t-online-tagesanbruch/id1374882499?mt=2), [Amazon Music](https://music.amazon.de/podcasts/961bad79-b3ba-4a93-9071-42e0d3cdd87f/tagesanbruch-von-t-online) oder überall sonst, wo es Podcasts gibt. Wenn Ihnen der Podcast gefällt, lassen Sie gern eine Bewertung da.

Slaget vid Marengo var långt ifrån det största slag som Napoleon Bonaparte utkämpade, men på många sätt var det ett av hans mest betydelsefulla. Den militära situationen i Italien var prekär våren 1800. Frankrike stred mot en koalition av stormakter som hade det militära övertaget. I Paris hade Napoleon genomfört en statskupp i november 1799, och ett militärt nederlag i Italien hade inneburit ett hårt fall från piedestalen för den korsikanske uppkomlingen. En seger i det pågående kriget mot Frankrikes fiender skulle däremot stärka Napoleons grepp om makten och skapa förutsättningar för ännu fler franska utrikespolitiska framstötar.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en av Napoleons klassiska segrar.Napoleon ledde en armé över Alperna i maj 1800 och kunde inom några veckor driva österrikarna mot fästningsstaden Alessandria. Han hade dessutom försvagat den armé han hade tillgänglig för att möta österrikarnas anfall genom att skicka iväg två avdelningar norrut och söderut. Tanken med denna spridning av den franska armén var uppgifter om att österrikarna höll på att ta sig ur Napoleons inringning.Den österrikiske befälhavaren, fältmarskalk Melas, fattade i detta läge beslutet att gå till anfall i stället för att invänta en fullständig inringning. Anfallet tog fransmännen mer eller mindre på sängen. Det första Napoleon gjorde när det österrikiska anfallet inleddes var att kalla tillbaka general Desaix och hans division, samtidigt som han samlade de reserver han hade och mötte anfallet. Trots österrikarnas numerära överlägsenhet lyckades fransmännen bromsa angreppet, bland annat med hjälp av ett artilleribatteri.Bild: "Bataille de Marengo", målad av Louis-François, Baron Lejeune. Illustration av slaget vid Marengo den 14 juni 1800, där Napoleon Bonapartes franska styrkor besegrade den österrikiska armén.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oro inför framtiden har seglat upp på topplistorna över vad vi oroar oss för. Idag vill vi prata om framtidsoro men också om hur man kan hantera den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att ens relationer inte ska funka, att man ska bli sjuk, få problem på jobbet (eller inte få jobb alls), att någon anhörig ska dö är något som många, inte minst unga, oroar sig över.Men på senare år har ytterligare några saker seglat upp på topplistorna över vad som oroar, nämligen att klimatet ska barka åt fanders och att världens ledare ska dra ner hela framtiden i ett svart hål.I en ny årligen återkommande rapport som bygger på tusentals intervjuer om stress i de nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland så visar det sig att 82 procent av svenskarna upplever negativ stress. Och just oro för framtiden sticker ut bland unga. 13 procent av 18-29-åringarna stressas av det.Så idag vill vi prata om vad du oroar dig över MEN också om hur man kan komma över sin oro, dina tips på hur man kan göra för att framtidsångesten ska försvinna eller i varje fall bli mindre. Ring oss - oavsett om du är ung eller gammal - och berätta!Programledare: Li SkarinProducent: Helene AlmqvistRing oss på 020-22 10 30, skriv till oss på Facebook och Instagram eller mejla på karlavagnen@sverigesradio.se. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40.

De waarde van de Amerikaanse dollar – zeg maar de reservemunt van de hele wereld – is de afgelopen weken, en vooral de afgelopen dagen, sterk gedaald. Wat betekent dat? En welke consequenties heeft het voor onze economie, en voor jou en mij? Van goedkopere tankbeurten en tripjes naar New York, tot duurdere export en minder inkomsten voor ónze toerismesector: in deze podcast bespreekt host Roan Van Eyck met marktenjournalisten Wouter Vervenne en Serge Mampaey wat de gevolgen zijn van de zwakke dollar voor Belgische gezinnen, bedrijven en beleggers.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Trumps försök att agera fredsmäklare splittrar västvärlden. Om det blir ett avtal som gynnar Ryssland kan Sverige stå näst på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under sin presidentvalskampanj lovade Donald Trump att avsluta kriget i Ukraina på hundra dagar. Ett vallöfte han menade allvar med, men det är bara en huvudstad i Europa som verkar jubla.– Moskva har svårt att dölja sin förtjusning över den här händelseutvecklingen. Det Trump gör är att bekräfta deras världsbild om hur världen är beskaffad, säger Maria Engqvist, analytiker på Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets Forskningsinstitut.Det här har fått analytiker att dra historiska paralleller, bland annat till Münchenöverenskommelsen 1938. Hitler ville införliva en del av Tjeckoslovakien i det tyska riket. Krav som flera länder, med Storbritannien i spetsen, gick med på. Tjeckoslovakien fick inte ens vara med vid förhandlingarna.– Tanken var ju såhär: det här är det sista han vill ha och sedan har vi säkrat fred i Europa. Men det var i princip tvärtom, säger Fredrik Wesslau forskare vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.Några månader senare invaderade Tyskland Polen och andra världskriget var ett faktum.En annan historisk fredsförhandling som det går att dra paralleller till är Jalta-konferensen som hölls i andra världskrigets slutskede 1945. Stormakterna, USA, Storbritannien och Ryssland, gjorde upp om hur världens skulle delas upp. Stalin kunde nöjt åka hem till Moskva med vetskapen om att hans land fått en rejäl buffertzon i Europa.– Och jag tycker man ser de tendenserna i Trump-administrationen, att det är såhär de ser världen. Och det är mycket möjligt att det kommer bli en slags överenskommelse mellan Washington och Moskva när USA säger okej, såhär, Östeuropa, Ukraina, det tillhör Rysslands intressesfär, vi har inget där att göra, säger Wesslau.Nato svajarUkraina känner sig överkörda, men det gör även övriga Europa. Och en fråga som börjat ställas allt mer är hur intresserade Trump och USA är av Nato.– Trump har ju tydligt uttalat att Europas säkerhet är Europas problem. Så man kan fundera på om USA skulle ställa upp i någon större omfattning. Det är den ena biten. Och sen har vi då kärnvapenavskräckningen. Och det kan bara bli rena spekulationer. Gäller den fortfarande eller gäller den inte?, säger generalmajor Karlis Neretnieks som varit brigadchef inom Försvarsmakten och även rektor på Försvarshögskolan.Europa har på senare år börjat rusta upp ganska ordentligt. Men enligt många bedömare är det både för lite och för sent. Som ett exempel kan man titta på produktionskapaciteten av artillerigranater. Ryssland tros kunna producera fem miljoner per år, medans Europa väntas kunna komma upp i 720 000 per år, men först 2028.Hotet mot SverigeDet finns en risk att Ryssland kommer ut ur Ukrainakriget som vinnare samtidigt som Nato är försvagat. Det skulle betyda att Ryssland kan flytta stora mängder soldater och materiel från slagfälten i Ukraina till andra områden.– Då kan man frigöra i storleksordningen, kanske 200 000 man och 2 000 stridsvagnar. Man kanske kan frigöra två- till tretusen artilleripjäser, säger generalmajor Karlis Neretnieks.Risken är att Ukraina utsätt för en attack igen, men även andra länder riskerar att attackeras. Ett område som pekas ut är Baltikum men för att lyckas med den operationen måste Ryssland först ta Gotland som kommer vara en viktig bas för att hjälpa till att försvara Baltikum.– För att se till att de inte kan få den hjälpen. Så är den naturliga [21:36] åtgärden att bygga någon sorts. Ska vi kalla det för mur. Genom Östersjön på ett eller annat sätt. Alltså hindra så att NATO inte kan flyga över Östersjön. Inte köra fartyg över Östersjön. Och det gör [21:51] man. I första hand genom att ta Gotland naturligtvis, säger generalmajor Karlis Neretnieks.

Lars Tysklind om varför Miljömålsberedningen inte lyckades ge alla svar på hur Sveriges ska klara åtaganden om biologisk mångfald och kolinlagring i skog och mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lars Tysklind har suttit i riksdagen för Liberalerna, han var fram till förra veckan ordförande i Miljömålsberedningen.Efter två års arbete presenterade Miljömålsberedningen nyligen sina förslag. Enligt direktiven skulle beredningens ledamöter – från riksdagens alla partier – leverera förslag på hur Sverige ska leva upp till EU:s krav för skydd och restaurering av värdefull natur och till Lulucf-förordningen som innebär att svensk skog och mark ska lagra mer koldioxid.Men förslagen levererar inte alla svar. Miljömålsberedningen har bland annat kritiserats för att man inte föreslår att alla Sveriges naturskogar ska skyddas, vilket de ska enligt EU:s strategi för biologisk mångfald.”Vi nådde iallafall en bit”, säger Lars Tysklind. ”Det finns ju förslag på att skydda all återstående urskog och gammal skog och så finns det ju lite etappmål kring förvaltning av formellt skyddade områden och det är ju viktiga saker att lyfta fram”, säger Lars Tysklind.Tanken med parlamentariska kommittéer är att skapa brett politiskt stöd för frågor som kräver långsiktiga lösningar. Men det var bara tidöpartierna och C som till slut ställde sig bakom helheten i Miljömålsberedningens förslag. Ledamöterna från S, MP och V reserverade sig. Lars Tysklind, som var opolitisk ordförande, säger att han önskar att de hade nått en bredare enighet.”Det är naturligtvis en svaghet. Men här fanns det väldigt mycket konkreta målkonflikter så det kanske inte var väntat att man skulle kunna nå den enigheten.”, säger Lars Tysklind.Lars Tysklind säger att det var svårt att nå en lösning som alla partier kunde ställa sig bakom eftersom det fanns så många samhällsintressen att ta hänsyn till, intressen som beredningens ledamöter inte prioriterade lika.Optimistiskt skogsscenarioSverige har undertecknat Lulucf-förordningen som innebär att nettoupptaget av koldioxid i svenska skogar ska öka med en viss mängd till år 2030. Under flera år har trenden istället varit negativ, och svenska skogar lagrar allt mindre koldioxid.I våras kom Naturvårdsverkets underlag med scenerier för skogens tillväxt som pekade på att nettoupptaget kan behöva öka med 19 miljoner ton till 2030 för att Sverige ska klara Lulucf-åtagandet. Samma beräkningar fanns med i regeringens resultatredovisning som presenterades i september.Men Miljömålsberedningen utgick i sitt arbete från ett scenario där det skulle räcka med sju miljoner ton ökad kolinlagring. Även om alla förslagen i Miljömålsberedningen genomförs så kommer Sverige därför vara långt ifrån att klara åtaganden i Lulucf.”Vi tyckte att det var rimligt att välja att utgå från medeltillväxt eftersom det fanns faktorer som pekade åt båda hållen. Sen kan man säga att sju miljoner ton är naturligtvis mindre än 19, men det är ganska komplicerat att få ihop sju miljoner ton också.”, säger Lars Tysklind.De förslag som beredningen lagt fram för att öka kolinlagringen är bland annat att staten ska ersätta markägare ekonomiskt om de låter träden stå längre innan den avverkar, och för skogsgödsling och återvätning.Gäst: Lars Tysklind, fd ordförande i miljömålsberedningen Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Mona Hambraeus, klimatredaktör EkotTekniker: Brady JuvierProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen den 21 februari 2025.

Miki Pedersen elsker, når de store fly ruller ind. Tanken om, at millioner af skruer sidder så præcist, at de kan løfte den tunge maskine mod himlen, fascinerer ham hver gang. Følelsen af at være en del af noget større. I ni år har han arbejdet under flyenes vinger i Københavns Lufthavn, men først for nylig er han begyndt at tænke over den luft, han indånder 37 ttimer om ugen. De mørke røgskyer kan han vige uden om, men hvordan skal han beskytte sig mod de usynlige ultrafine partikler, han indånder, hver gang han er på arbejde? De bliver udledt fra flytrafikken i Københavns Lufthavn og er ifølge WHO helbredsskadelige. Vi ved endnu ikke præcis, hvad de gør ved os, men forskningen peger på, at de kan føre til hjerte-kar-sygdomme og astma. Men Miki og hans kollegaer er urolige. For ifølge 3F har flere lufthavnsmedarbejdere fået anerkendt kræft som en arbejdsskade. Politikens Kristiane Dicte Wedel har i denne miniserie om luftforurening på Amager talt med de mennesker, som bliver påvirket af de ultrafine partikler. For hvad tænker de mennesker, som bor lige ved siden af lufthavnen og dem, der arbejder i den og pakker vores kufferter ind i flyene og ud igen, når vi kommer hjem fra ferie?See omnystudio.com/listener for privacy information.

Ukraina, som är ett av världens mest bördiga områden, tvingades betala ett högt pris för att bönderna motsatte sig bolsjevikernas hårdhänta tvångskollektivisering av jordbruket enligt den första femårsplanen.Från hösten 1932 till sommaren 1933 drabbades sovjetrepubliken Ukraina av massvält där minst tre miljoner människor svalt ihjäl. Svälten berodde delvis på torka, men Josef Stalin förvärrade medvetet konsekvenserna av torkan. Landsbygden tystande och liken fick ligga obegravda och det finns många fall av kannibalism dokumenterade.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit boken Folkmord.Även om torka spelade in så var svälten i huvudsak orkestrerad av bolsjevikerna i Moskva. Kommunister i Ukraina som försökte mildra svälten straffades hårt. Samtidigt som ukrainare dog i miljontals exporterades spannmål för att ge inkomster för att investera i industrialisering. Dessutom deporterades hundratusentals bönder till Sibirien och Kazakstan där många dog av sina umbäranden. Myndigheterna förbjöd också människor att lämna Ukraina i jakt på mat.Orsakerna till svälten går att finna i bolsjevikernas vilja att krossa det nationella motståndet i Ukraina och utplåna bönderna som klass. Men också kollektiviseringen av jordbruket i sig och tvångsrekvirering av livsmedel orsakade stora störningar på produktionen av livsmedel. En tredje förklaring är torkan som drabbade området.Den första femårsplanen som inleddes 1927 skulle industrialisera Sovjetunionen på tio år. En process som tagit 150 år i Västvärlden. Här blev export av spannmål viktigt för att kunna importera teknik till den tunga industrin. Tanken var att kollektivjordbruk skulle producera överskottet, men bönderna var inte intresserade av att ge upp sin jord som den så sent om i början av 1900-talet fått äganderätt till.Kulaker definierades som rika bönder som anställde jordbruksarbetare, men i kriget mot bönderna kom begreppet att användas på alla som motsatte sig tvångkollektiviseringen av jordbruket som på allvar inleddes vid årsskiftet 1931-32.Enbart år 1930 deporterades omkring 75 000 kulakfamiljer, det vill säga cirka 300 000 individer, från Ukraina. De skickades i överfulla järnvägsvagnar mot Sibirien, Centralasien eller Stillahavskusten. Ofta dumpades människor bara ute på tundran för tvingas klara sig på egen hand.Under våren 1933 åt människorna giftiga svampar, råttor, hundar och katter samt människor. 3,2 miljoner människor dog i Ukraina under svälten, enligt historikern Stanislav Kulchitsky som baserat beräkningen på tillgängliga data från de tidigare hemliga sovjetiska arkiven. Men på grund av osäkert statistiskt underlag väljer Kulchitsky att ange antalet offer till någonstans mellan 3 och 3,5 miljoner.  Arbetarens dotter, Charkiv, 1933. Alexander Weinerberger, Holodomor research and education consortium. Musik: Virgo av Humans Win, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Showdown im Norden! Um die Chancen auf Platz 1 in der NFC wahren zu können, benötigen die Minnesota Vikings einen Sieg gegen die Green Bay Packers. Außerdem: Tanken sich die Giants zum 1st Overall-Pick? Hört rein!

Det er kun makrel i tomat, der overskygger den svedige ost som det allerværste pålæg i madpakken. Den er næsten uacceptabel at have med i tasken. Men nu skal det være slut med de lunkne rugbrødsmadder, for efter årtiers diskussion er skolemad kommet på finansloven. Tanken er, at det skal sikre god ernæring og dermed bedre livskvalitet for alle børn. Men også at fællesskabet i klassen bliver bedre, hvis alle får serveret samme lune ret. Men det gode fællesskab kommer ikke automatisk med en nye skolemadsordning, mener sociolog og forsker ved Western Norway University of Applied Sciences, Sidse Schouby Andersen. I dagens Genstart fortæller hun om det ideelle 12-frikvarter. Vært: Anna Ingrisch. Program publiceret i DR Lyd d. 28/11.

Vår värld idag snurrar ständigt runt kommunikationsmedel, vi är alltid uppkopplade, alltid nåbara från alla jordens hörn. Tanken på tiden då det inte var så kan vara både lugnande och skrämmande. Vi ger oss nu ut i den tid då kommunikationspionjärerna under 1800-talet försökte bryta avståndens makt, medlet blev slutligen elektricitet och nyutvecklade kommunikationsspråk. Följ med på telegrafins spännande resa. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.