Filadelfiakyrkan Örebro

Anton Fagerstedt predikar.

Henrik Wenell predikar

Ellen Hemström predikar utifrån Apg 10.ARBETARE SÖKESUnder januari vill vi som församling rikta vår uppmärksamhet mot en bön som Jesus själv uppmanar oss att be – bönen om arbetare till skörden.I Matteus 9:37–38 läser vi:”Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.” Jesus slår fast två saker: skörden är stor och arbetarna är få. Han motiverar inte varför skörden är stor – han bara konstaterar det. Gud har planterat frön av tro i människors hjärtan, han har vårdat, vattnat, gett näring och runtom oss finns därför mogen skörd – människor som är redo att ta emot Jesus i sina liv. Vad de här människorna behöver är någon som upptäcker dem, tar dem på allvar och leder dem de sista stegen fram till ett beslut. Jesus verkar antyda att det finns fler människor som söker och längtar efter honom än vad det finns människor som är villiga att hjälpa dessa människor vidare in i en relation med Jesus. Det finns ett förhållande mellan skördens storlek och arbetsgruppens storlek som inte stämmer. Ett förhållande mellan arbetsuppgifterna och arbetarna som inte står i proportion till varandra. Därför börjar vi året med att be den bön Jesus uppmanar oss be: Herre, sänd arbetare till din skörd.Det är inte i första hand en bön för någon annan, det är en bön för dig och mig. En bön om att vi ska förstå oss som sända till den skörd som redan är mogen. I en tid där vi äntligen ser hur sekulariseringens is smälter och hur fler får upp intresset för Jesus har vi all anledning att intensifiera vår förbön för varandra och för våra egna liv så att vi med frimodighet kan säga – här är jag, sänd mig.

Anton Fagerstedt predikar utifrån 2 Tim 1:6-12.ARBETARE SÖKESUnder januari vill vi som församling rikta vår uppmärksamhet mot en bön som Jesus själv uppmanar oss att be – bönen om arbetare till skörden.I Matteus 9:37–38 läser vi:”Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.” Jesus slår fast två saker: skörden är stor och arbetarna är få. Han motiverar inte varför skörden är stor – han bara konstaterar det. Gud har planterat frön av tro i människors hjärtan, han har vårdat, vattnat, gett näring och runtom oss finns därför mogen skörd – människor som är redo att ta emot Jesus i sina liv. Vad de här människorna behöver är någon som upptäcker dem, tar dem på allvar och leder dem de sista stegen fram till ett beslut. Jesus verkar antyda att det finns fler människor som söker och längtar efter honom än vad det finns människor som är villiga att hjälpa dessa människor vidare in i en relation med Jesus. Det finns ett förhållande mellan skördens storlek och arbetsgruppens storlek som inte stämmer. Ett förhållande mellan arbetsuppgifterna och arbetarna som inte står i proportion till varandra. Därför börjar vi året med att be den bön Jesus uppmanar oss be: Herre, sänd arbetare till din skörd.Det är inte i första hand en bön för någon annan, det är en bön för dig och mig. En bön om att vi ska förstå oss som sända till den skörd som redan är mogen. I en tid där vi äntligen ser hur sekulariseringens is smälter och hur fler får upp intresset för Jesus har vi all anledning att intensifiera vår förbön för varandra och för våra egna liv så att vi med frimodighet kan säga – här är jag, sänd mig.

Ellen Hemström predikar utifrån Hes 37:1-14.ARBETARE SÖKESUnder januari vill vi som församling rikta vår uppmärksamhet mot en bön som Jesus själv uppmanar oss att be – bönen om arbetare till skörden.I Matteus 9:37–38 läser vi:”Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.” Jesus slår fast två saker: skörden är stor och arbetarna är få. Han motiverar inte varför skörden är stor – han bara konstaterar det. Gud har planterat frön av tro i människors hjärtan, han har vårdat, vattnat, gett näring och runtom oss finns därför mogen skörd – människor som är redo att ta emot Jesus i sina liv. Vad de här människorna behöver är någon som upptäcker dem, tar dem på allvar och leder dem de sista stegen fram till ett beslut. Jesus verkar antyda att det finns fler människor som söker och längtar efter honom än vad det finns människor som är villiga att hjälpa dessa människor vidare in i en relation med Jesus. Det finns ett förhållande mellan skördens storlek och arbetsgruppens storlek som inte stämmer. Ett förhållande mellan arbetsuppgifterna och arbetarna som inte står i proportion till varandra. Därför börjar vi året med att be den bön Jesus uppmanar oss be: Herre, sänd arbetare till din skörd.Det är inte i första hand en bön för någon annan, det är en bön för dig och mig. En bön om att vi ska förstå oss som sända till den skörd som redan är mogen. I en tid där vi äntligen ser hur sekulariseringens is smälter och hur fler får upp intresset för Jesus har vi all anledning att intensifiera vår förbön för varandra och för våra egna liv så att vi med frimodighet kan säga – här är jag, sänd mig.

Ellen Hemström predikar.ÖPPNA DÖRRARGenerellt sätt finns få tider på året som är behäftade med så stora förväntningar i vårt land som julen och de veckor som föregår den. Många pyntar och fejar i sina hem för att under julen kunna bjuda in familj, släkt och vänner. För många är dock julen, med dess betoning på gemenskap, istället en tid där ensamhet tenderar att bli extra påtaglig. En del blir sällan bjudna och kanske inte har någon att naturligt bjuda in.Många av texterna i adventstid handlar om att välkomna och att bjuda in. Vi utmanas att bjuda in och öppna dörren för Jesus Kristus – Ärans Kung – för att låta Honom uppfylla oss och fullt ut dela Hans gemenskap. I själva verket börjar bjudandet med att Gud själv i sitt människoblivande bjuder in oss till att bjuda in Honom. En följd av Hans inbjudan till att bjuda in Honom är att vi också bjuder in varandra och andra till gemenskap; en gemenskap med oss och i förlängningen Jesus själv. I våra gudstjänster i december vill vi öppna dörrarna; hjärtats dörrar, mentala dörrar och fysiska dörrar. Låt oss anta utmaningen att med glädje öppna dörrar och bjuda in!

Anton Fagerstedt predikar utifrån Ps 24, Upp 3:20 och Joh 1:9-12.ÖPPNA DÖRRARGenerellt sätt finns få tider på året som är behäftade med så stora förväntningar i vårt land som julen och de veckor som föregår den. Många pyntar och fejar i sina hem för att under julen kunna bjuda in familj, släkt och vänner. För många är dock julen, med dess betoning på gemenskap, istället en tid där ensamhet tenderar att bli extra påtaglig. En del blir sällan bjudna och kanske inte har någon att naturligt bjuda in.Många av texterna i adventstid handlar om att välkomna och att bjuda in. Vi utmanas att bjuda in och öppna dörren för Jesus Kristus – Ärans Kung – för att låta Honom uppfylla oss och fullt ut dela Hans gemenskap. I själva verket börjar bjudandet med att Gud själv i sitt människoblivande bjuder in oss till att bjuda in Honom. En följd av Hans inbjudan till att bjuda in Honom är att vi också bjuder in varandra och andra till gemenskap; en gemenskap med oss och i förlängningen Jesus själv. I våra gudstjänster i december vill vi öppna dörrarna; hjärtats dörrar, mentala dörrar och fysiska dörrar. Låt oss anta utmaningen att med glädje öppna dörrar och bjuda in!

Ellen Hemström predikar.VAD TJÄNAR DU? Många av oss ryggar instinktivt tillbaka av frågan som uppfattas påträngande och i avsaknad av respekt för vår personliga integritet. Få saker har blivit så laddade för oss som frågor rörande pengar och privatekonomi. Bibeln i allmänhet och Jesus i synnerhet duckar inte för frågor som rör detta område av våra liv. Pengar beskrivs inte som neutrala medel som underlättar vårt liv, utan som en makt kapabel att ta herraväldet över våra liv. Kan det vara så att frågan “vad tjänar du?” kommit att intimt hänga samman med frågan “vem tjänar du?”? Är det därför vi tycker frågan är så känslig? Under två gudstjänster vill vi belysa pengarnas roll i våra liv och försöka skissa på en väg till befrielse från dess makt.

I dagens gudstjänst får vi besök av några av våra missionärer.

Ellen Hemström predikar.

Henrik Wenell predikar utifrån Apg 2:38.VEM ÄR HAN?VAD SKA VI GÖRA?Den kanske viktigaste frågan ställs av lärjungarna när de just bevittnat hur en storm stillats (Mark 4:41; Luk 8:25), den ställs av fariseer runt ett matbord när en kvinna fått sina synder förlåtna (Luk 7:49), den ställs av en man som fått sin syn tillbaka (Joh 9:36), den ställs av Jerusalems befolkning i relation till ett storslaget intåg laddat med höga anspråk (Matt 21:10). Den ställs också i vår tid av allt fler som är nyfikna på den Jesus som frågan är kopplad till: Vem är han? Jesus skapar ständigt reaktioner. Både det han gör och de anspråk han gör om sin egen person lämnar lite utrymme för att ställa oss neutrala. Svaret på den viktiga frågan avgör om vi ska förhålla oss till honom som ytterligare en i raden av självutnämnda profeter med grandios självbild eller som Herre och Gud. Under första delen av hösten vill vi i våra gudstjänster adressera frågan vem är han? . Varje gudstjänst t.o.m. september belyser vi en aspekt av vem evangelierna säger att han är. Vi vill också lyfta det enkla vittnesbördet om Jesus kopplat till dessa aspekter så att det inte stannar vid teologiskt fluffiga formuleringar utan landar i det levda livet. I oktober vill vi sedan svara på den naturliga följdfråga som också ställts förut. Den har ställts av överstepräster och fariseer som sett vad Jesus gjort (Joh 11:47), och den har ställts av folk i Jerusalem som lyssnat på Petrus predikan om Jesus på pingstdagen (Apg 2:37): Vad ska vi göra? . Svaret på följdfrågan är olika för dessa grupper eftersom de landar olika rörande vem Jesus är. Vi vill svara på frågan utifrån övertygelsen att Jesus är den han sa sig vara och därför i likhet med Petrus utmana till omvändelse och efterföljelse. Vi vill lyfta fram olika perspektiv på vad efterföljelse kan innebära. Även här vill vi vinnlägga oss om att vara konkreta så att efterföljelsen kan få vara praktisk och begriplig.

Ellen Hemström predikar utifrån Apg 2:38.VEM ÄR HAN?VAD SKA VI GÖRA?Den kanske viktigaste frågan ställs av lärjungarna när de just bevittnat hur en storm stillats (Mark 4:41; Luk 8:25), den ställs av fariseer runt ett matbord när en kvinna fått sina synder förlåtna (Luk 7:49), den ställs av en man som fått sin syn tillbaka (Joh 9:36), den ställs av Jerusalems befolkning i relation till ett storslaget intåg laddat med höga anspråk (Matt 21:10). Den ställs också i vår tid av allt fler som är nyfikna på den Jesus som frågan är kopplad till: Vem är han? Jesus skapar ständigt reaktioner. Både det han gör och de anspråk han gör om sin egen person lämnar lite utrymme för att ställa oss neutrala. Svaret på den viktiga frågan avgör om vi ska förhålla oss till honom som ytterligare en i raden av självutnämnda profeter med grandios självbild eller som Herre och Gud. Under första delen av hösten vill vi i våra gudstjänster adressera frågan vem är han? . Varje gudstjänst t.o.m. september belyser vi en aspekt av vem evangelierna säger att han är. Vi vill också lyfta det enkla vittnesbördet om Jesus kopplat till dessa aspekter så att det inte stannar vid teologiskt fluffiga formuleringar utan landar i det levda livet. I oktober vill vi sedan svara på den naturliga följdfråga som också ställts förut. Den har ställts av överstepräster och fariseer som sett vad Jesus gjort (Joh 11:47), och den har ställts av folk i Jerusalem som lyssnat på Petrus predikan om Jesus på pingstdagen (Apg 2:37): Vad ska vi göra? . Svaret på följdfrågan är olika för dessa grupper eftersom de landar olika rörande vem Jesus är. Vi vill svara på frågan utifrån övertygelsen att Jesus är den han sa sig vara och därför i likhet med Petrus utmana till omvändelse och efterföljelse. Vi vill lyfta fram olika perspektiv på vad efterföljelse kan innebära. Även här vill vi vinnlägga oss om att vara konkreta så att efterföljelsen kan få vara praktisk och begriplig.

Hugo Sandell predikar utifrån Joh 8:12-20 och 2 Mos 13:21ff.VEM ÄR HAN?VAD SKA VI GÖRA?Den kanske viktigaste frågan ställs av lärjungarna när de just bevittnat hur en storm stillats (Mark 4:41; Luk 8:25), den ställs av fariseer runt ett matbord när en kvinna fått sina synder förlåtna (Luk 7:49), den ställs av en man som fått sin syn tillbaka (Joh 9:36), den ställs av Jerusalems befolkning i relation till ett storslaget intåg laddat med höga anspråk (Matt 21:10). Den ställs också i vår tid av allt fler som är nyfikna på den Jesus som frågan är kopplad till: Vem är han? Jesus skapar ständigt reaktioner. Både det han gör och de anspråk han gör om sin egen person lämnar lite utrymme för att ställa oss neutrala. Svaret på den viktiga frågan avgör om vi ska förhålla oss till honom som ytterligare en i raden av självutnämnda profeter med grandios självbild eller som Herre och Gud. Under första delen av hösten vill vi i våra gudstjänster adressera frågan vem är han? . Varje gudstjänst t.o.m. september belyser vi en aspekt av vem evangelierna säger att han är. Vi vill också lyfta det enkla vittnesbördet om Jesus kopplat till dessa aspekter så att det inte stannar vid teologiskt fluffiga formuleringar utan landar i det levda livet. I oktober vill vi sedan svara på den naturliga följdfråga som också ställts förut. Den har ställts av överstepräster och fariseer som sett vad Jesus gjort (Joh 11:47), och den har ställts av folk i Jerusalem som lyssnat på Petrus predikan om Jesus på pingstdagen (Apg 2:37): Vad ska vi göra? . Svaret på följdfrågan är olika för dessa grupper eftersom de landar olika rörande vem Jesus är. Vi vill svara på frågan utifrån övertygelsen att Jesus är den han sa sig vara och därför i likhet med Petrus utmana till omvändelse och efterföljelse. Vi vill lyfta fram olika perspektiv på vad efterföljelse kan innebära. Även här vill vi vinnlägga oss om att vara konkreta så att efterföljelsen kan få vara praktisk och begriplig.

Anton Fagerstedt predikar utifrån Joh 6:22-40 och 2 Mos 16.VEM ÄR HAN?VAD SKA VI GÖRA?Den kanske viktigaste frågan ställs av lärjungarna när de just bevittnat hur en storm stillats (Mark 4:41; Luk 8:25), den ställs av fariseer runt ett matbord när en kvinna fått sina synder förlåtna (Luk 7:49), den ställs av en man som fått sin syn tillbaka (Joh 9:36), den ställs av Jerusalems befolkning i relation till ett storslaget intåg laddat med höga anspråk (Matt 21:10). Den ställs också i vår tid av allt fler som är nyfikna på den Jesus som frågan är kopplad till: Vem är han? Jesus skapar ständigt reaktioner. Både det han gör och de anspråk han gör om sin egen person lämnar lite utrymme för att ställa oss neutrala. Svaret på den viktiga frågan avgör om vi ska förhålla oss till honom som ytterligare en i raden av självutnämnda profeter med grandios självbild eller som Herre och Gud. Under första delen av hösten vill vi i våra gudstjänster adressera frågan vem är han? . Varje gudstjänst t.o.m. september belyser vi en aspekt av vem evangelierna säger att han är. Vi vill också lyfta det enkla vittnesbördet om Jesus kopplat till dessa aspekter så att det inte stannar vid teologiskt fluffiga formuleringar utan landar i det levda livet. I oktober vill vi sedan svara på den naturliga följdfråga som också ställts förut. Den har ställts av överstepräster och fariseer som sett vad Jesus gjort (Joh 11:47), och den har ställts av folk i Jerusalem som lyssnat på Petrus predikan om Jesus på pingstdagen (Apg 2:37): Vad ska vi göra? . Svaret på följdfrågan är olika för dessa grupper eftersom de landar olika rörande vem Jesus är. Vi vill svara på frågan utifrån övertygelsen att Jesus är den han sa sig vara och därför i likhet med Petrus utmana till omvändelse och efterföljelse. Vi vill lyfta fram olika perspektiv på vad efterföljelse kan innebära. Även här vill vi vinnlägga oss om att vara konkreta så att efterföljelsen kan få vara praktisk och begriplig.

Ellen Hemström predikar utifrån Joh 6:16-21 och 1 Mos 1.VEM ÄR HAN?VAD SKA VI GÖRA?Den kanske viktigaste frågan ställs av lärjungarna när de just bevittnat hur en storm stillats (Mark 4:41; Luk 8:25), den ställs av fariseer runt ett matbord när en kvinna fått sina synder förlåtna (Luk 7:49), den ställs av en man som fått sin syn tillbaka (Joh 9:36), den ställs av Jerusalems befolkning i relation till ett storslaget intåg laddat med höga anspråk (Matt 21:10). Den ställs också i vår tid av allt fler som är nyfikna på den Jesus som frågan är kopplad till: Vem är han? Jesus skapar ständigt reaktioner. Både det han gör och de anspråk han gör om sin egen person lämnar lite utrymme för att ställa oss neutrala. Svaret på den viktiga frågan avgör om vi ska förhålla oss till honom som ytterligare en i raden av självutnämnda profeter med grandios självbild eller som Herre och Gud. Under första delen av hösten vill vi i våra gudstjänster adressera frågan vem är han? . Varje gudstjänst t.o.m. september belyser vi en aspekt av vem evangelierna säger att han är. Vi vill också lyfta det enkla vittnesbördet om Jesus kopplat till dessa aspekter så att det inte stannar vid teologiskt fluffiga formuleringar utan landar i det levda livet. I oktober vill vi sedan svara på den naturliga följdfråga som också ställts förut. Den har ställts av överstepräster och fariseer som sett vad Jesus gjort (Joh 11:47), och den har ställts av folk i Jerusalem som lyssnat på Petrus predikan om Jesus på pingstdagen (Apg 2:37): Vad ska vi göra? . Svaret på följdfrågan är olika för dessa grupper eftersom de landar olika rörande vem Jesus är. Vi vill svara på frågan utifrån övertygelsen att Jesus är den han sa sig vara och därför i likhet med Petrus utmana till omvändelse och efterföljelse. Vi vill lyfta fram olika perspektiv på vad efterföljelse kan innebära. Även här vill vi vinnlägga oss om att vara konkreta så att efterföljelsen kan få vara praktisk och begriplig.

Anton Fagerstedt predikar utifrån Joh 4:43-53 och Jes 53:2-5.VEM ÄR HAN?VAD SKA VI GÖRA?Den kanske viktigaste frågan ställs av lärjungarna när de just bevittnat hur en storm stillats (Mark 4:41; Luk 8:25), den ställs av fariseer runt ett matbord när en kvinna fått sina synder förlåtna (Luk 7:49), den ställs av en man som fått sin syn tillbaka (Joh 9:36), den ställs av Jerusalems befolkning i relation till ett storslaget intåg laddat med höga anspråk (Matt 21:10). Den ställs också i vår tid av allt fler som är nyfikna på den Jesus som frågan är kopplad till: Vem är han? Jesus skapar ständigt reaktioner. Både det han gör och de anspråk han gör om sin egen person lämnar lite utrymme för att ställa oss neutrala. Svaret på den viktiga frågan avgör om vi ska förhålla oss till honom som ytterligare en i raden av självutnämnda profeter med grandios självbild eller som Herre och Gud. Under första delen av hösten vill vi i våra gudstjänster adressera frågan vem är han? . Varje gudstjänst t.o.m. september belyser vi en aspekt av vem evangelierna säger att han är. Vi vill också lyfta det enkla vittnesbördet om Jesus kopplat till dessa aspekter så att det inte stannar vid teologiskt fluffiga formuleringar utan landar i det levda livet. I oktober vill vi sedan svara på den naturliga följdfråga som också ställts förut. Den har ställts av överstepräster och fariseer som sett vad Jesus gjort (Joh 11:47), och den har ställts av folk i Jerusalem som lyssnat på Petrus predikan om Jesus på pingstdagen (Apg 2:37): Vad ska vi göra? . Svaret på följdfrågan är olika för dessa grupper eftersom de landar olika rörande vem Jesus är. Vi vill svara på frågan utifrån övertygelsen att Jesus är den han sa sig vara och därför i likhet med Petrus utmana till omvändelse och efterföljelse. Vi vill lyfta fram olika perspektiv på vad efterföljelse kan innebära. Även här vill vi vinnlägga oss om att vara konkreta så att efterföljelsen kan få vara praktisk och begriplig.

Anton Fagerstedt predikar.

Ellen Hemström predikar.FRÅN PÅSK TILL PINGST - 50 DAGAR SOM ÄNDRADE ALLTPåsken och pingsten är högtider i kyrkoåret vars händelser är helt avgörande för den kristna kyrkan, och som vi alltid bör fira med extra emfas. Under april och maj tar vi därför avstamp i kyrkoåret i gudstjänstens predikningar, då de utgör ett gott stöd till detta firande. Inom en tidsram på 50 dagar förändrades världen totalt. Påsken med Jesus död och uppståndelse fullbordas av pingsten då Anden utgjuts, kyrkan föds och påskens konsekvenser kan bli var och ens personliga erfarenhet. Under dagarna mellan påsk och sin himmelsfärd förberedde Jesus sina lärjungar för att leva ut den nya verkligheten.Vi lever i förändringarnas tid. Världsläget är oförutsägbart och vi behöver vara rustade för olika framtidsscenarier. I samhället talas det alltmer om ”prepping” och vi får instruktioner och tips rörande hur vi kan förbereda oss för kris och krig. Har kyrkan och evangeliet något att säga om detta? Merparten av evangelietexterna för kyrkoåret är utdrag ur Jesus avskedstal till lärjungarna, i vilket han preppar lärjungarna för det som ska komma. Utan att falla hän åt alarmism behöver vi, precis som lärjungarna, förberedas för det som kan komma. Vad som än möter oss är vår kallelse att fortsätta vittna om och gestalta Guds rike i världen, istället för att bli panikslagna eller handlingsförlamade av rädsla. Låt oss använda 50 dagars påsktid för Gudsrikes-prepping; från påsk till pingst.

Bert Ingelsten predikar.FRÅN PÅSK TILL PINGST - 50 DAGAR SOM ÄNDRADE ALLTPåsken och pingsten är högtider i kyrkoåret vars händelser är helt avgörande för den kristna kyrkan, och som vi alltid bör fira med extra emfas. Under april och maj tar vi därför avstamp i kyrkoåret i gudstjänstens predikningar, då de utgör ett gott stöd till detta firande. Inom en tidsram på 50 dagar förändrades världen totalt. Påsken med Jesus död och uppståndelse fullbordas av pingsten då Anden utgjuts, kyrkan föds och påskens konsekvenser kan bli var och ens personliga erfarenhet. Under dagarna mellan påsk och sin himmelsfärd förberedde Jesus sina lärjungar för att leva ut den nya verkligheten.Vi lever i förändringarnas tid. Världsläget är oförutsägbart och vi behöver vara rustade för olika framtidsscenarier. I samhället talas det alltmer om ”prepping” och vi får instruktioner och tips rörande hur vi kan förbereda oss för kris och krig. Har kyrkan och evangeliet något att säga om detta? Merparten av evangelietexterna för kyrkoåret är utdrag ur Jesus avskedstal till lärjungarna, i vilket han preppar lärjungarna för det som ska komma. Utan att falla hän åt alarmism behöver vi, precis som lärjungarna, förberedas för det som kan komma. Vad som än möter oss är vår kallelse att fortsätta vittna om och gestalta Guds rike i världen, istället för att bli panikslagna eller handlingsförlamade av rädsla. Låt oss använda 50 dagars påsktid för Gudsrikes-prepping; från påsk till pingst.

Henrik Wenell predikar.FRÅN PÅSK TILL PINGST - 50 DAGAR SOM ÄNDRADE ALLTPåsken och pingsten är högtider i kyrkoåret vars händelser är helt avgörande för den kristna kyrkan, och som vi alltid bör fira med extra emfas. Under april och maj tar vi därför avstamp i kyrkoåret i gudstjänstens predikningar, då de utgör ett gott stöd till detta firande. Inom en tidsram på 50 dagar förändrades världen totalt. Påsken med Jesus död och uppståndelse fullbordas av pingsten då Anden utgjuts, kyrkan föds och påskens konsekvenser kan bli var och ens personliga erfarenhet. Under dagarna mellan påsk och sin himmelsfärd förberedde Jesus sina lärjungar för att leva ut den nya verkligheten.Vi lever i förändringarnas tid. Världsläget är oförutsägbart och vi behöver vara rustade för olika framtidsscenarier. I samhället talas det alltmer om ”prepping” och vi får instruktioner och tips rörande hur vi kan förbereda oss för kris och krig. Har kyrkan och evangeliet något att säga om detta? Merparten av evangelietexterna för kyrkoåret är utdrag ur Jesus avskedstal till lärjungarna, i vilket han preppar lärjungarna för det som ska komma. Utan att falla hän åt alarmism behöver vi, precis som lärjungarna, förberedas för det som kan komma. Vad som än möter oss är vår kallelse att fortsätta vittna om och gestalta Guds rike i världen, istället för att bli panikslagna eller handlingsförlamade av rädsla. Låt oss använda 50 dagars påsktid för Gudsrikes-prepping; från påsk till pingst.

Anton Fagerstedt predikar.FRÅN PÅSK TILL PINGST - 50 DAGAR SOM ÄNDRADE ALLTPåsken och pingsten är högtider i kyrkoåret vars händelser är helt avgörande för den kristna kyrkan, och som vi alltid bör fira med extra emfas. Under april och maj tar vi därför avstamp i kyrkoåret i gudstjänstens predikningar, då de utgör ett gott stöd till detta firande. Inom en tidsram på 50 dagar förändrades världen totalt. Påsken med Jesus död och uppståndelse fullbordas av pingsten då Anden utgjuts, kyrkan föds och påskens konsekvenser kan bli var och ens personliga erfarenhet. Under dagarna mellan påsk och sin himmelsfärd förberedde Jesus sina lärjungar för att leva ut den nya verkligheten.Vi lever i förändringarnas tid. Världsläget är oförutsägbart och vi behöver vara rustade för olika framtidsscenarier. I samhället talas det alltmer om ”prepping” och vi får instruktioner och tips rörande hur vi kan förbereda oss för kris och krig. Har kyrkan och evangeliet något att säga om detta? Merparten av evangelietexterna för kyrkoåret är utdrag ur Jesus avskedstal till lärjungarna, i vilket han preppar lärjungarna för det som ska komma. Utan att falla hän åt alarmism behöver vi, precis som lärjungarna, förberedas för det som kan komma. Vad som än möter oss är vår kallelse att fortsätta vittna om och gestalta Guds rike i världen, istället för att bli panikslagna eller handlingsförlamade av rädsla. Låt oss använda 50 dagars påsktid för Gudsrikes-prepping; från påsk till pingst.

Ellen Hemström predikar.FRÅN PÅSK TILL PINGST - 50 DAGAR SOM ÄNDRADE ALLTPåsken och pingsten är högtider i kyrkoåret vars händelser är helt avgörande för den kristna kyrkan, och som vi alltid bör fira med extra emfas. Under april och maj tar vi därför avstamp i kyrkoåret i gudstjänstens predikningar, då de utgör ett gott stöd till detta firande. Inom en tidsram på 50 dagar förändrades världen totalt. Påsken med Jesus död och uppståndelse fullbordas av pingsten då Anden utgjuts, kyrkan föds och påskens konsekvenser kan bli var och ens personliga erfarenhet. Under dagarna mellan påsk och sin himmelsfärd förberedde Jesus sina lärjungar för att leva ut den nya verkligheten.Vi lever i förändringarnas tid. Världsläget är oförutsägbart och vi behöver vara rustade för olika framtidsscenarier. I samhället talas det alltmer om ”prepping” och vi får instruktioner och tips rörande hur vi kan förbereda oss för kris och krig. Har kyrkan och evangeliet något att säga om detta? Merparten av evangelietexterna för kyrkoåret är utdrag ur Jesus avskedstal till lärjungarna, i vilket han preppar lärjungarna för det som ska komma. Utan att falla hän åt alarmism behöver vi, precis som lärjungarna, förberedas för det som kan komma. Vad som än möter oss är vår kallelse att fortsätta vittna om och gestalta Guds rike i världen, istället för att bli panikslagna eller handlingsförlamade av rädsla. Låt oss använda 50 dagars påsktid för Gudsrikes-prepping; från påsk till pingst. 

Mikael Tellbe predikar.FRÅN PÅSK TILL PINGST - 50 DAGAR SOM ÄNDRADE ALLTPåsken och pingsten är högtider i kyrkoåret vars händelser är helt avgörande för den kristna kyrkan, och som vi alltid bör fira med extra emfas. Under april och maj tar vi därför avstamp i kyrkoåret i gudstjänstens predikningar, då de utgör ett gott stöd till detta firande. Inom en tidsram på 50 dagar förändrades världen totalt. Påsken med Jesus död och uppståndelse fullbordas av pingsten då Anden utgjuts, kyrkan föds och påskens konsekvenser kan bli var och ens personliga erfarenhet. Under dagarna mellan påsk och sin himmelsfärd förberedde Jesus sina lärjungar för att leva ut den nya verkligheten.Vi lever i förändringarnas tid. Världsläget är oförutsägbart och vi behöver vara rustade för olika framtidsscenarier. I samhället talas det alltmer om ”prepping” och vi får instruktioner och tips rörande hur vi kan förbereda oss för kris och krig. Har kyrkan och evangeliet något att säga om detta? Merparten av evangelietexterna för kyrkoåret är utdrag ur Jesus avskedstal till lärjungarna, i vilket han preppar lärjungarna för det som ska komma. Utan att falla hän åt alarmism behöver vi, precis som lärjungarna, förberedas för det som kan komma. Vad som än möter oss är vår kallelse att fortsätta vittna om och gestalta Guds rike i världen, istället för att bli panikslagna eller handlingsförlamade av rädsla. Låt oss använda 50 dagars påsktid för Gudsrikes-prepping; från påsk till pingst. 

Anton Fagerstedt predikar.FRÅN PÅSK TILL PINGST - 50 DAGAR SOM ÄNDRADE ALLTPåsken och pingsten är högtider i kyrkoåret vars händelser är helt avgörande för den kristna kyrkan, och som vi alltid bör fira med extra emfas. Under april och maj tar vi därför avstamp i kyrkoåret i gudstjänstens predikningar, då de utgör ett gott stöd till detta firande. Inom en tidsram på 50 dagar förändrades världen totalt. Påsken med Jesus död och uppståndelse fullbordas av pingsten då Anden utgjuts, kyrkan föds och påskens konsekvenser kan bli var och ens personliga erfarenhet. Under dagarna mellan påsk och sin himmelsfärd förberedde Jesus sina lärjungar för att leva ut den nya verkligheten.Vi lever i förändringarnas tid. Världsläget är oförutsägbart och vi behöver vara rustade för olika framtidsscenarier. I samhället talas det alltmer om ”prepping” och vi får instruktioner och tips rörande hur vi kan förbereda oss för kris och krig. Har kyrkan och evangeliet något att säga om detta? Merparten av evangelietexterna för kyrkoåret är utdrag ur Jesus avskedstal till lärjungarna, i vilket han preppar lärjungarna för det som ska komma. Utan att falla hän åt alarmism behöver vi, precis som lärjungarna, förberedas för det som kan komma. Vad som än möter oss är vår kallelse att fortsätta vittna om och gestalta Guds rike i världen, istället för att bli panikslagna eller handlingsförlamade av rädsla. Låt oss använda 50 dagars påsktid för Gudsrikes-prepping; från påsk till pingst.

Ellen Hemström predikar.FRÅN PÅSK TILL PINGST - 50 DAGAR SOM ÄNDRADE ALLTPåsken och pingsten är högtider i kyrkoåret vars händelser är helt avgörande för den kristna kyrkan, och som vi alltid bör fira med extra emfas. Under april och maj tar vi därför avstamp i kyrkoåret i gudstjänstens predikningar, då de utgör ett gott stöd till detta firande. Inom en tidsram på 50 dagar förändrades världen totalt. Påsken med Jesus död och uppståndelse fullbordas av pingsten då Anden utgjuts, kyrkan föds och påskens konsekvenser kan bli var och ens personliga erfarenhet. Under dagarna mellan påsk och sin himmelsfärd förberedde Jesus sina lärjungar för att leva ut den nya verkligheten.Vi lever i förändringarnas tid. Världsläget är oförutsägbart och vi behöver vara rustade för olika framtidsscenarier. I samhället talas det alltmer om ”prepping” och vi får instruktioner och tips rörande hur vi kan förbereda oss för kris och krig. Har kyrkan och evangeliet något att säga om detta? Merparten av evangelietexterna för kyrkoåret är utdrag ur Jesus avskedstal till lärjungarna, i vilket han preppar lärjungarna för det som ska komma. Utan att falla hän åt alarmism behöver vi, precis som lärjungarna, förberedas för det som kan komma. Vad som än möter oss är vår kallelse att fortsätta vittna om och gestalta Guds rike i världen, istället för att bli panikslagna eller handlingsförlamade av rädsla. Låt oss använda 50 dagars påsktid för Gudsrikes-prepping; från påsk till pingst.

Anton Fagerstedt predikar.FRÅN PÅSK TILL PINGST - 50 DAGAR SOM ÄNDRADE ALLTPåsken och pingsten är högtider i kyrkoåret vars händelser är helt avgörande för den kristna kyrkan, och som vi alltid bör fira med extra emfas. Under april och maj tar vi därför avstamp i kyrkoåret i gudstjänstens predikningar, då de utgör ett gott stöd till detta firande. Inom en tidsram på 50 dagar förändrades världen totalt. Påsken med Jesus död och uppståndelse fullbordas av pingsten då Anden utgjuts, kyrkan föds och påskens konsekvenser kan bli var och ens personliga erfarenhet. Under dagarna mellan påsk och sin himmelsfärd förberedde Jesus sina lärjungar för att leva ut den nya verkligheten.Vi lever i förändringarnas tid. Världsläget är oförutsägbart och vi behöver vara rustade för olika framtidsscenarier. I samhället talas det alltmer om ”prepping” och vi får instruktioner och tips rörande hur vi kan förbereda oss för kris och krig. Har kyrkan och evangeliet något att säga om detta? Merparten av evangelietexterna för kyrkoåret är utdrag ur Jesus avskedstal till lärjungarna, i vilket han preppar lärjungarna för det som ska komma. Utan att falla hän åt alarmism behöver vi, precis som lärjungarna, förberedas för det som kan komma. Vad som än möter oss är vår kallelse att fortsätta vittna om och gestalta Guds rike i världen, istället för att bli panikslagna eller handlingsförlamade av rädsla. Låt oss använda 50 dagars påsktid för Gudsrikes-prepping; från påsk till pingst.

Daniel Råsberg predikar.

 Celia Enes predikar.

Ellen Hemström predikar.VATTENSTRÖMMARUnder de senaste åren har en profetisk bild återkommit till oss som församling: en syn av hur vatten strömmar från tegelväggen längst fram i kyrkan, ut genom portarna och vidare ut i staden. Det strömmande vattnet bryter genom hinder, förvandlar det torra till bördig mark och ger liv där det tidigare varit dött. I Hesekiel 47 finner vi en liknande bild av vatten som flödar från tempelkällan till liv och läkedom för sin omgivning och det är ett bibelsammanhang som ofta delas i samband med den profetiska bilden. I år vill vi ställa vår vision, Ge vidare, i relation till denna profetiska hälsning. Strömmen av vatten blir en förtydligande bild av vår kallelse: att ta emot från Gud och låta hans liv flöda genom oss, ut till andra. Vår församlingsvision handlar om att ta emot allt det goda Gud vill ge oss men inte behålla det för oss själva utan ge det vidare i ord och handling. Som församling är vi inte tänkta att vara åskådare vid kanten av strömmen, vi är själva en del av den rörelse av liv och läkedom som utgår från Gud och som han vill låta flöda ut över hela världen. Det strömmande vattnet är evangeliet om Jesus Kristus och vattnets färdväg är där vi sätter våra fötter och där vi sträcker ut våra händer. Under sju söndagar kommer vi att utforska vad innebär att vara del i Guds livgivande ström i den här världen. Guds ström kommer: Med sanningMed barmhärtighetMed under och teckenMed gemenskapMed frid/fredMed hopp

Adina Wenell predikar utifrån Joh 1:14, 17; 8:32.VATTENSTRÖMMARUnder de senaste åren har en profetisk bild återkommit till oss som församling: en syn av hur vatten strömmar från tegelväggen längst fram i kyrkan, ut genom portarna och vidare ut i staden. Det strömmande vattnet bryter genom hinder, förvandlar det torra till bördig mark och ger liv där det tidigare varit dött. I Hesekiel 47 finner vi en liknande bild av vatten som flödar från tempelkällan till liv och läkedom för sin omgivning och det är ett bibelsammanhang som ofta delas i samband med den profetiska bilden. I år vill vi ställa vår vision, Ge vidare, i relation till denna profetiska hälsning. Strömmen av vatten blir en förtydligande bild av vår kallelse: att ta emot från Gud och låta hans liv flöda genom oss, ut till andra. Vår församlingsvision handlar om att ta emot allt det goda Gud vill ge oss men inte behålla det för oss själva utan ge det vidare i ord och handling. Som församling är vi inte tänkta att vara åskådare vid kanten av strömmen, vi är själva en del av den rörelse av liv och läkedom som utgår från Gud och som han vill låta flöda ut över hela världen. Det strömmande vattnet är evangeliet om Jesus Kristus och vattnets färdväg är där vi sätter våra fötter och där vi sträcker ut våra händer. Under sju söndagar kommer vi att utforska vad innebär att vara del i Guds livgivande ström i den här världen. Guds ström kommer: Med sanningMed barmhärtighetMed under och teckenMed gemenskapMed frid/fredMed hopp

Ellen Hemström predikar utifrån Apg 2:41-47 och Heb 2:1-4.VATTENSTRÖMMARUnder de senaste åren har en profetisk bild återkommit till oss som församling: en syn av hur vatten strömmar från tegelväggen längst fram i kyrkan, ut genom portarna och vidare ut i staden. Det strömmande vattnet bryter genom hinder, förvandlar det torra till bördig mark och ger liv där det tidigare varit dött. I Hesekiel 47 finner vi en liknande bild av vatten som flödar från tempelkällan till liv och läkedom för sin omgivning och det är ett bibelsammanhang som ofta delas i samband med den profetiska bilden. I år vill vi ställa vår vision, Ge vidare, i relation till denna profetiska hälsning. Strömmen av vatten blir en förtydligande bild av vår kallelse: att ta emot från Gud och låta hans liv flöda genom oss, ut till andra. Vår församlingsvision handlar om att ta emot allt det goda Gud vill ge oss men inte behålla det för oss själva utan ge det vidare i ord och handling. Som församling är vi inte tänkta att vara åskådare vid kanten av strömmen, vi är själva en del av den rörelse av liv och läkedom som utgår från Gud och som han vill låta flöda ut över hela världen. Det strömmande vattnet är evangeliet om Jesus Kristus och vattnets färdväg är där vi sätter våra fötter och där vi sträcker ut våra händer. Under sju söndagar kommer vi att utforska vad innebär att vara del i Guds livgivande ström i den här världen. Guds ström kommer: Med sanningMed barmhärtighetMed under och teckenMed gemenskapMed frid/fredMed hopp

Anton Fagerstedt predikar.VATTENSTRÖMMARUnder de senaste åren har en profetisk bild återkommit till oss som församling: en syn av hur vatten strömmar från tegelväggen längst fram i kyrkan, ut genom portarna och vidare ut i staden. Det strömmande vattnet bryter genom hinder, förvandlar det torra till bördig mark och ger liv där det tidigare varit dött. I Hesekiel 47 finner vi en liknande bild av vatten som flödar från tempelkällan till liv och läkedom för sin omgivning och det är ett bibelsammanhang som ofta delas i samband med den profetiska bilden. I år vill vi ställa vår vision, Ge vidare, i relation till denna profetiska hälsning. Strömmen av vatten blir en förtydligande bild av vår kallelse: att ta emot från Gud och låta hans liv flöda genom oss, ut till andra. Vår församlingsvision handlar om att ta emot allt det goda Gud vill ge oss men inte behålla det för oss själva utan ge det vidare i ord och handling. Som församling är vi inte tänkta att vara åskådare vid kanten av strömmen, vi är själva en del av den rörelse av liv och läkedom som utgår från Gud och som han vill låta flöda ut över hela världen. Det strömmande vattnet är evangeliet om Jesus Kristus och vattnets färdväg är där vi sätter våra fötter och där vi sträcker ut våra händer. Under sju söndagar kommer vi att utforska vad innebär att vara del i Guds livgivande ström i den här världen. Guds ström kommer: Med sanningMed barmhärtighetMed under och teckenMed gemenskapMed frid/fredMed hopp

Evelina Erlandsson predikar.VATTENSTRÖMMARUnder de senaste åren har en profetisk bild återkommit till oss som församling: en syn av hur vatten strömmar från tegelväggen längst fram i kyrkan, ut genom portarna och vidare ut i staden. Det strömmande vattnet bryter genom hinder, förvandlar det torra till bördig mark och ger liv där det tidigare varit dött. I Hesekiel 47 finner vi en liknande bild av vatten som flödar från tempelkällan till liv och läkedom för sin omgivning och det är ett bibelsammanhang som ofta delas i samband med den profetiska bilden. I år vill vi ställa vår vision, Ge vidare, i relation till denna profetiska hälsning. Strömmen av vatten blir en förtydligande bild av vår kallelse: att ta emot från Gud och låta hans liv flöda genom oss, ut till andra. Vår församlingsvision handlar om att ta emot allt det goda Gud vill ge oss men inte behålla det för oss själva utan ge det vidare i ord och handling. Som församling är vi inte tänkta att vara åskådare vid kanten av strömmen, vi är själva en del av den rörelse av liv och läkedom som utgår från Gud och som han vill låta flöda ut över hela världen. Det strömmande vattnet är evangeliet om Jesus Kristus och vattnets färdväg är där vi sätter våra fötter och där vi sträcker ut våra händer. Under sju söndagar kommer vi att utforska vad innebär att vara del i Guds livgivande ström i den här världen. Guds ström kommer: Med sanningMed barmhärtighetMed under och teckenMed gemenskapMed frid/fredMed hopp

Anton Fagerstedt predikar utifrån Rom 5:1-5;8:24-25.VATTENSTRÖMMARUnder de senaste åren har en profetisk bild återkommit till oss som församling: en syn av hur vatten strömmar från tegelväggen längst fram i kyrkan, ut genom portarna och vidare ut i staden. Det strömmande vattnet bryter genom hinder, förvandlar det torra till bördig mark och ger liv där det tidigare varit dött. I Hesekiel 47 finner vi en liknande bild av vatten som flödar från tempelkällan till liv och läkedom för sin omgivning och det är ett bibelsammanhang som ofta delas i samband med den profetiska bilden. I år vill vi ställa vår vision, Ge vidare, i relation till denna profetiska hälsning. Strömmen av vatten blir en förtydligande bild av vår kallelse: att ta emot från Gud och låta hans liv flöda genom oss, ut till andra. Vår församlingsvision handlar om att ta emot allt det goda Gud vill ge oss men inte behålla det för oss själva utan ge det vidare i ord och handling. Som församling är vi inte tänkta att vara åskådare vid kanten av strömmen, vi är själva en del av den rörelse av liv och läkedom som utgår från Gud och som han vill låta flöda ut över hela världen. Det strömmande vattnet är evangeliet om Jesus Kristus och vattnets färdväg är där vi sätter våra fötter och där vi sträcker ut våra händer. Under sju söndagar kommer vi att utforska vad innebär att vara del i Guds livgivande ström i den här världen. Guds ström kommer: Med sanningMed barmhärtighetMed under och teckenMed gemenskapMed frid/fredMed hopp

Ingemar Forss predikar.BÖNENS KROPPSSPRÅKGuds folk är ett bönens folk. Bibeln vittnar om en slags ömsesidighet: vi söker Gud och Gud söker oss. Och eftersom Guds närvaro gäller hela livet, kan alla platser och erfarenheter i livet vara tillfällen för bön. Bibelns böner ordas med hjälp kroppen, man skulle kunna likna det vid ett slags bönens kroppsspråk. Böner uttalas med knäna, med ögonen, med öronen med hjärtat och med händerna. Vad blir vår bön och vad händer med vår bön när vi talar med Gud med ett bönens kroppsspråk?Det vill vi som församling utforska kommande fyra söndagar

Adina Wenell predikar. BÖNENS KROPPSSPRÅK Guds folk är ett bönens folk. Bibeln vittnar om en slags ömsesidighet: vi söker Gud och Gud söker oss. Och eftersom Guds närvaro gäller hela livet, kan alla platser och erfarenheter i livet vara tillfällen för bön. Bibelns böner ordas med hjälp kroppen, man skulle kunna likna det vid ett slags bönens kroppsspråk. Böner uttalas med knäna, med ögonen, med öronen med hjärtat och med händerna. Vad blir vår bön och vad händer med vår bön när vi talar med Gud med ett bönens kroppsspråk? Det vill vi som församling utforska kommande fyra söndagar.

Anton Fagerstedt predikar. BÖNENS KROPPSSPRÅK Guds folk är ett bönens folk. Bibeln vittnar om en slags ömsesidighet: vi söker Gud och Gud söker oss. Och eftersom Guds närvaro gäller hela livet, kan alla platser och erfarenheter i livet vara tillfällen för bön. Bibelns böner ordas med hjälp kroppen, man skulle kunna likna det vid ett slags bönens kroppsspråk. Böner uttalas med knäna, med ögonen, med öronen med hjärtat och med händerna. Vad blir vår bön och vad händer med vår bön när vi talar med Gud med ett bönens kroppsspråk? Det vill vi som församling utforska kommande fyra söndagar.

Ellen Hemström predikar. BÖNENS KROPPSSPRÅK Guds folk är ett bönens folk. Bibeln vittnar om en slags ömsesidighet: vi söker Gud och Gud söker oss. Och eftersom Guds närvaro gäller hela livet, kan alla platser och erfarenheter i livet vara tillfällen för bön. Bibelns böner ordas med hjälp kroppen, man skulle kunna likna det vid ett slags bönens kroppsspråk. Böner uttalas med knäna, med ögonen, med öronen med hjärtat och med händerna. Vad blir vår bön och vad händer med vår bön när vi talar med Gud med ett bönens kroppsspråk? Det vill vi som församling utforska kommande fyra söndagar.

Anders Sundström predikar. BÖNENS KROPPSSPRÅK Guds folk är ett bönens folk. Bibeln vittnar om en slags ömsesidighet: vi söker Gud och Gud söker oss. Och eftersom Guds närvaro gäller hela livet, kan alla platser och erfarenheter i livet vara tillfällen för bön. Bibelns böner ordas med hjälp kroppen, man skulle kunna likna det vid ett slags bönens kroppsspråk. Böner uttalas med knäna, med ögonen, med öronen med hjärtat och med händerna. Vad blir vår bön och vad händer med vår bön när vi talar med Gud med ett bönens kroppsspråk? Det vill vi som församling utforska kommande fyra söndagar

Ellen Hemström predikar utifrån 1 Pet 5. Cecilia Mellberg m.fl. leder musiken. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Anton Fagerstedt predikar utifrån 1 Pet 3. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Adina Wenell predikar utifrån 1 Pet 2. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Mikael Tellbe predikar utifrån 1 Pet 1. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Ellen Hemström och Anton Fagerstedt predikar. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Anton Fagerstedt predikar. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Ellen Hemström predikar. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Anton Fagerstedt predikar. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Ellen Hemström predikar. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Anna-Maria Jonsson predikar. VÄLKOMMEN TILL GUDS RIKE Evangelierna handlar om Jesus och därmed också om Guds rike. Genom sitt liv och sin undervisning, sin död och uppståndelse visar Jesus vad gudsriket är. Apostlagärningarna fortsätter berättelsen: med pingsten är det tydligt att Guds rike är här med kraft, genom Anden. Guds rike är inte bundet till geografi. Riket är där Jesus är kung. Vi har en stående inbjudan att ta emot och bli en del av gudsriket. Men det kan också innebära att vi måste släppa greppet om en del som varit viktigt eller självklart. Och det finns alltid större djup att upptäcka! Det vi tar emot får vi också ge vidare. Världen behöver Guds herravälde, därför lär Jesus sina lärjungar att be ”Låt ditt rike komma”. Predikotexterna handlar om Jesus och människors möte med honom, som också är ett möte med och en inbjudan till Guds rike. Och vi önskar att förkunnelsen och gudstjänsterna ska gestalta det välkomnandet och den inbjudan som Jesus ger oss.

Anton Fagerstedt predikar. VÄLKOMMEN TILL GUDS RIKE Evangelierna handlar om Jesus och därmed också om Guds rike. Genom sitt liv och sin undervisning, sin död och uppståndelse visar Jesus vad gudsriket är. Apostlagärningarna fortsätter berättelsen: med pingsten är det tydligt att Guds rike är här med kraft, genom Anden. Guds rike är inte bundet till geografi. Riket är där Jesus är kung. Vi har en stående inbjudan att ta emot och bli en del av gudsriket. Men det kan också innebära att vi måste släppa greppet om en del som varit viktigt eller självklart. Och det finns alltid större djup att upptäcka! Det vi tar emot får vi också ge vidare. Världen behöver Guds herravälde, därför lär Jesus sina lärjungar att be ”Låt ditt rike komma”. Predikotexterna handlar om Jesus och människors möte med honom, som också är ett möte med och en inbjudan till Guds rike. Och vi önskar att förkunnelsen och gudstjänsterna ska gestalta det välkomnandet och den inbjudan som Jesus ger oss.

Hanna Blom predikar. VÄLKOMMEN TILL GUDS RIKE Evangelierna handlar om Jesus och därmed också om Guds rike. Genom sitt liv och sin undervisning, sin död och uppståndelse visar Jesus vad gudsriket är. Apostlagärningarna fortsätter berättelsen: med pingsten är det tydligt att Guds rike är här med kraft, genom Anden. Guds rike är inte bundet till geografi. Riket är där Jesus är kung. Vi har en stående inbjudan att ta emot och bli en del av gudsriket. Men det kan också innebära att vi måste släppa greppet om en del som varit viktigt eller självklart. Och det finns alltid större djup att upptäcka! Det vi tar emot får vi också ge vidare. Världen behöver Guds herravälde, därför lär Jesus sina lärjungar att be ”Låt ditt rike komma”. Predikotexterna handlar om Jesus och människors möte med honom, som också är ett möte med och en inbjudan till Guds rike. Och vi önskar att förkunnelsen och gudstjänsterna ska gestalta det välkomnandet och den inbjudan som Jesus ger oss.