Podcasts about bibeln

Välkommen till Martinson Möter – en podcast från fadderbarnsorganisationen Compassion. Det här är samtal som vill öppna dörrar till en värld av tro och tröst, hopp och mod.Idag vill vi lyfta fram en av julens mest förbisedda hjältar. Han säger inte ett ord i hela Bibeln, men han predikar ändå starkare än de flesta. Vi pratar om den tyste snickaren från Nasaret.Han är den osynlige i centrum. Den avgörande backen på Guds stora fotbollsplan – han som gör grovjobbet medan andra gör målen.Josef hamnar i sitt livs kris när hans fästmö visar sig vara gravid, och barnet är inte hans. Skam, förvirring och sårad stolthet är ett faktum. Men istället för att explodera väljer han barmhärtighet. När allt är som mörkast gör Gud det Gud ofta gör: Han talar när vi äntligen tystnar.Fyra gånger möter Gud Josef i drömmar. Och fyra gånger lyder han – utan förhandlingar eller tomma löften om att ”tänka på saken”.Det är Josef som packar mitt i natten. Det är Josef som korsar gränser med ett barn i famnen och skyddar familjen från Herodes. Han bygger ett hem i periferin så att Frälsaren kan växa upp i trygghet. Han var inte biologisk pappa, men han var fullt ut en far.Här ser vi den större bilden. Josef är ingen statist; han är en förebild. Bibeln visar gång på gång Guds hjärta för den faderlöse, för flyktingen och för den skyddslöse. Det gör Josef mer aktuell än någonsin.Han visar vad det innebär att kliva fram och bära ansvar för ett barn som inte är ”mitt”. Att ge hem, hopp och en framtid. Det är exakt den kallelsen som driver ett fadderskap:Att se barnet som riskerar att bli osynligt.Att säga: ”Jag tar ansvar. Jag går med dig. Jag finns kvar.”Josef påminner oss om att trofasthet sällan applåderas och att hjältar ofta står längst bak i rummet. Han påminner oss om kyrkans uppdrag: Att älska, beskydda och bära de barn som Gud har anförtrott oss – både här hemma och över hela världen.Varmt välkommen till Martinson Möter. Dagens avsnitt: Josef Snickarsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-12-28

Välkommen till Martinson Möter – en podcast från fadderbarnsorganisationen Compassion. Det här är samtal som vill öppna dörrar till en värld av tro och tröst, hopp och mod.Idag vill vi lyfta fram en av julens mest förbisedda hjältar. Han säger inte ett ord i hela Bibeln, men han predikar ändå starkare än de flesta. Vi pratar om den tyste snickaren från Nasaret.Han är den osynlige i centrum. Den avgörande backen på Guds stora fotbollsplan – han som gör grovjobbet medan andra gör målen.Josef hamnar i sitt livs kris när hans fästmö visar sig vara gravid, och barnet är inte hans. Skam, förvirring och sårad stolthet är ett faktum. Men istället för att explodera väljer han barmhärtighet. När allt är som mörkast gör Gud det Gud ofta gör: Han talar när vi äntligen tystnar.Fyra gånger möter Gud Josef i drömmar. Och fyra gånger lyder han – utan förhandlingar eller tomma löften om att ”tänka på saken”.Det är Josef som packar mitt i natten. Det är Josef som korsar gränser med ett barn i famnen och skyddar familjen från Herodes. Han bygger ett hem i periferin så att Frälsaren kan växa upp i trygghet. Han var inte biologisk pappa, men han var fullt ut en far.Här ser vi den större bilden. Josef är ingen statist; han är en förebild. Bibeln visar gång på gång Guds hjärta för den faderlöse, för flyktingen och för den skyddslöse. Det gör Josef mer aktuell än någonsin.Han visar vad det innebär att kliva fram och bära ansvar för ett barn som inte är ”mitt”. Att ge hem, hopp och en framtid. Det är exakt den kallelsen som driver ett fadderskap:Att se barnet som riskerar att bli osynligt.Att säga: ”Jag tar ansvar. Jag går med dig. Jag finns kvar.”Josef påminner oss om att trofasthet sällan applåderas och att hjältar ofta står längst bak i rummet. Han påminner oss om kyrkans uppdrag: Att älska, beskydda och bära de barn som Gud har anförtrott oss – både här hemma och över hela världen.Varmt välkommen till Martinson Möter. Dagens avsnitt: Josef Snickarsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-12-21

Kristoffer Helle är tillbaka vid FFG-poddens roder och ror i land årets julavsnitt! Det blir ett samtal med Daniel Johansson om julevangeliet och närmare bestämt tiden – t.o.m. datumet – för Jesu födelse, i Bibeln och i traditionen. Vill du bidra till FFG-podden och satsningen på serien om Bibelns böcker, ge en gåva på SWISH-nummer 123 […]

När Christofer Columbus steg i land i den Nya världen år i oktober 1492 var det en slumpartad inledning på en global omvälvning. Denna händelse utmanade själva Bibeln och gav ny förståelsen av världen. För européerna öppnades en ny värld av möjligheter, men för Amerikas ursprungsbefolkningar blev det slutet på deras värld.Columbus resa var möjlig med hjälp av kunskaper om seglingsvindar, effektivare seglingsfartyg och kanoner och blev startpunkt på en västerländska expansion. Världens olika delar kom att bindas samman genom handel, migration och våld.I detta första av två avsnitt av podden Historia Nu om vändpunkten 1492 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet, om 1492 års betydelse. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter: 1492, 1914 och 1989.År 1488 trodde man världen bestod av tre kontinenter: Europa, Asien och Afrika. Man visste inte om Indiska oceanen var ett slutet eller öppet hav. Efter en rad sjöfärder var världen 1566 sammanlänkad av seglingsruter runt jorden. Världen hade blivit global.Columbus resa innebar inte bara innebar upptäckten av en ny kontinent, utan även en djupgående omdaning av Europas världsbild. Den tidigare eurocentriska uppfattningen fick sig en törn när det stod klart att jorden till största delen bestod av vatten – och att okända kontinenter existerade. Upptäcktsresorna inledde en kunskapsrevolution som så småningom kulminerade i upplysningstidens idéer och vetenskapliga framsteg.Denna epok av nyfikenhet och upptäckarlust hade också en brutal baksida. Mötet mellan Europa och Amerika resulterade i folkmord på ursprungsbefolkningar och spridning av dödliga sjukdomar. Uppskattningsvis dog upp till 90 procent av Amerikas ursprungsbefolkning under de första decennierna efter européernas ankomst. Den nya världen omvandlades snabbt till ett fält för exploatering, råvaruutvinning och slavhandel – samtliga avgörande inslag i den gryende kapitalismen.Bildtext: Upptäcktsresande Amerigo Vespucci väcker den sovande Amerika – en sen 1500-talsillustration som symboliserar den europeiska upptäckten av den Nya världen. Bilden är ett konstnärligt uttryck där Amerigo Vespucci, med navigationsinstrument i hand, gestaltar den vetenskapliga upptäcktsresanden som "väcker" en passivt avbildad kvinnlig allegori av Amerika. Illustrationen är ursprungligen skapad av Johannes Stradanus (Jan van der Straet) och återgiven av Theodor Galle.Musik: Ljudklipp av en vihuela framför ett stycke från 1600-talet: "Jamaica" ur Playford's Dancing Master (4:e upplagan, 1670). Musikern Chris Green (blastfromthepast.org.uk) framför stycket och har gett tillstånd att dela inspelningen.Källa: Chris Green, blastfromthepast.org.uk. Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Källa: Stradanus - This file was derived from: New Inventions of Modern Times -Nova Reperta-, The Discovery of America, plate 1 MET DP841124.jpg.Upphovsrätt: Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-12-07

Varför måste inte alla kristna hedningar bli proselyter till judendomen?

Om den lojala Rut berättar Stefan Beimark i dagens andakt. Han är pastor i pingstkyrkan i Örnsköldsvik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stefan Beimark utgår i andakten från Rut, en fattig, invandrad änka i Bibeln, som blev anmoder till Jesus.- Ruts berättelse känns som en påminnelse om att Gud väver sin väv med oväntade trådar. Att trofasthet och kärlek ibland betyder mer än makt och status. Och att Gud ofta verkar i det lilla och stilla. I vardagens val, i omtanken, i modet att stanna kvar när andra går, säger Stefan Beimark i andakten.TextRut 1:16MusikWalk – Ludovico Einaudi Producent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Om förnyaren Esra berättar Stefan Beimark i dagens andakt. Han är pastor i pingstkyrkan i Örnsköldsvik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stefan Beimark utgår i andakten från Esra i Bibeln, som började om genom att återvända till grunden.- Förnyelse börjar sällan med stora gester. Kanske börjar den med stilla ord och med längtan? Eller med att någon vågar öppna de gamla texterna igen och låta Gud tala nytt, säger Stefan Beimark i andakten.TextEsra 7:10MusikSpiegel im spiegel - Angèle Dubeau, Louise-Andrée Baril Producent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Om vardagshjälten Miriam berättar Stefan Beimark i dagens andakt. Han är pastor i pingstkyrkan i Örnsköldsvik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stefan Beimark utgår i andakten från Miriam i Bibeln, som kunde konsten att både vänta och agera.- Mirjam lär mig att stå kvar när det stormar. Att glädjas när befrielsen kommer. Att inte ge upp när vägen blir lång. Hon påminner om att tron har rytm. Hur den rör sig från tyst väntan till jublande lovsång. Från korgen i vassen till tamburinen på stranden. Mellan oro och tillit, säger Stefan Beimark i andakten.Text2 Moseboken 2:7, 15:21MusikSaman - Ólafur Arnalds Producent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Om den modiga Ester berättar Stefan Beimark i dagens andakt. Han är pastor i pingstkyrkan i Örnsköldsvik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stefan Beimark utgår i andakten från Ester i Bibeln, som vågade göra sin röst hörd för ett hotat folk.- Kanske har varje människa en egen plats i livet? En plats och en roll just för en tid som denna? Tänk om våra röster och val kan göra skillnad för någon annan precis som Esters gjorde? Ester lär mig att vara modig inte handlar om att brist på rädsla. Tvärtom, mod verkar vara att göra det jag tror är rätt, trots min rädsla, säger Stefan Beimark i andakten.TextEster 4:14MusikDeparture (Home) – Max Richter Producent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Om den både svage och starke Abraham berättar Stefan Beimark i dagens andakt. Han är pastor i pingstkyrkan i Örnsköldsvik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stefan Beimark utgår i andakten från Abraham i Bibeln, som lämnade sitt hemland och reste mot okänt mål.- Ingen vet hur morgondagen kommer att se ut. Alla lever i tro. En del har likt Abraham förankrat sin tro hos Gud och det blir till ett ankare in i framtiden som hjälper oss att navigera genom livets berg och dalbana, säger Stefan Beimark i andakten.Text1 Moseboken 12:1MusikWalk – Ludovico Einaudi Producent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-11-30

Idag tar pastor Fredrik Jennerhav, sin utgångspunkt i ljuset. Det ljus som får lysa klart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Är du som jag som gillar sommaren? När det är varmt och man badar i sol och ljus? Många känner en längtan efter ljuset så här års. Samtidigt är det något nästan magiskt som händer när man sätter sig inne i skymningen och tänder ett ljus. Det känns som att rummets hela atmosfär förändras på en enda sekund. Att en liten ljuskälla kan förmå så mycket. Eller tacksamheten man känner när man plötsligt står ute i totalt mörker och kommer på att tända mobilens ficklampa. Det hjälper mig att inte snubbla. Det gör att jag kan hitta det jag nyss tappat. ”Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det” står det i Johannesevangeliet.Det är ett av de mest hoppfulla bibelord vi har. Vi kan alla känna av mörkret i världen. Ett mörker som kan visa sig i de stora världsproblemen såsom krig, svält och fattigdom. Men vi upplever också mörker i våra egna liv. Kanske är du drabbad av sjukdom eller sorg. Kanske kämpar du med ett beroende eller med trasiga relationer. I mörkret kan vi känna ensamhet, rädsla, oro eller ångest. I förlängningen kan vi landa i bitterhet eller egocentrism.Den goda nyheten är att ljuset lyser. Genom Jesus Kristus har ljuset kommit till världen. Bibeln talar om Jesus som det sanna ljuset som kom till världen för att ge ljus åt alla människor. Det innefattar både dig och mig. Ett ljus, som om vi vill, lyser upp både oss och världen runt omkring.Text:Joh 1:5, Matt 5:14Musik:Bereden väg för Herran (Efter Finn Jon Jonsson, Boda). Trad Från Sverige: Dalarna: Boda med Anders Widmark trioProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Ingvar som gäst i "Goda Nyheter" (Gideoniterna) och samling 25 nov 2025. Tal och ett knippe av Ingvars bibelvisor

Under rubriken "själfies", som Ingvar vill kalla sina "selfies" i ord (krönikor eller liknande) kommer tankar om "Bibeln i mitt liv"

Predikan från Jenny Young Zayed on 2025-11-23

Ellen Hemström predikar.VAD TJÄNAR DU? Många av oss ryggar instinktivt tillbaka av frågan som uppfattas påträngande och i avsaknad av respekt för vår personliga integritet. Få saker har blivit så laddade för oss som frågor rörande pengar och privatekonomi. Bibeln i allmänhet och Jesus i synnerhet duckar inte för frågor som rör detta område av våra liv. Pengar beskrivs inte som neutrala medel som underlättar vårt liv, utan som en makt kapabel att ta herraväldet över våra liv. Kan det vara så att frågan “vad tjänar du?” kommit att intimt hänga samman med frågan “vem tjänar du?”? Är det därför vi tycker frågan är så känslig? Under två gudstjänster vill vi belysa pengarnas roll i våra liv och försöka skissa på en väg till befrielse från dess makt.

Predikan från Andreas Dagernäs on 2025-11-16

År 46-48 reste Paulus och Barnabas på sin första strapatsrika missionsresa till dagens Cypern och Turkiet.

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-11-09

Poul Perris gjorde sig först känd som karismatisk och utlevande frontfigur i bandet The Facer på slutet av 90-talet. De senaste decennierna har han dock främst ägnat sig åt sin psykoterapeutiska verksamhet, som utbildare, handledare och terapeut. Just nu är han aktuell med boken ”Det existentiella grundvillkoret. Jaget, viet och tillvaron”. En personlig essä i vilken Poul går i dialog med religion, filosofi och litteratur för att söka sig fram mot en universell sanning att hålla i handen. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Poul Perris om hans livsresa, om inflytandet som Hermann Hesse haft i båda deras liv, om Bibeln och Jesus, om den helighet som finns i den mänskliga sårbarheten, och om den kanske största existentiella frågan av alla: Vad händer egentligen när vi dör?

Här tog Swedenborg emot levande som döda. Anna Ringberg tar oss med till platsen där himmel och jord en gång möttes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2025.I ett hörn av friluftsmuseet Skansen i Stockholm står ett lusthus med cremegula väggar och duvgrå detaljer. Det ser på samma gång stolt som lite ensligt och bortkommet ut, som om det väntade på bättre tider och nya sammanhang. För länge sedan var det omsusat och vida känt, ett hus som inget annat hus i världen. För här serverades de döda semla med kokt mjölk, och här tänktes tankar och skrevs ord som stammade direkt från Gud. Just i detta lilla lusthus, på den tiden beläget vid Swedenborgs gård på Södermalm.Gården förföll efter Swedenborgs död och revs till slut. Kvar stod det ensamma lusthuset i uselt skick. Ett tag tjänade det som förvaringsbod och tillhåll för tjuvar, för att sedan bli museum: ett skynke med stjärnor fästes i taket, man ställde dit en kista med siaren som vaxdocka, och tog 10 öre i entré. Sedan fick Artur Hazelius upp ögonen för huset och på 1890-talet lyckades han köpa och flytta det till Skansen.Det blåser kallt i trädkronorna när jag en bister vårdag är på besök. Snart är det stängningsdags och de omgivande stadskvarteren ligger öde. Men vandrande i rosengården som omger lusthuset tänker jag på en annan vårdag, år 1745 i London. Där sjuder de trånga gränderna av liv. Klapprande hästkärror samsas med gastande fiskmånglerskor, garvare, slaktare och tiggande barn. Från dikena stiger stanken av jäsande sopor, byrackor skäller, studenter hyllar Newtons snille. Fred mellan Österrike och Bayern, ropar tidningsförsäljarna.In på källarkrogen längre ner på gatan stiger en adelsman, klädd i sliten svart rock, kråsskjorta och med peruk av tidens snitt. Under de pudrade lockarna skymtar ett avlångt ansikte med vaken blick och det försiktiga leendet är samtidigt barnsligt som distingerat. Det är den svenska vetenskapsmannen och mystikern Emanuel Swedenborg.I ett ensamt rum, upplyst av en kandelabers fladdrande sken, äter han sin enkla måltid med god aptit. Hela dagen har han skrivit på boken De cultu et amore Dei, ett slags skapelseberättelse där världen kläcks ur ett kosmiskt ägg, befruktat av Gud, och tankarna är alltjämt på författandet, fraserna på latin dansar för hans inre syn.Men nu hejdar han sig mitt i en tugga. För plötsligt brer ormar, grodor och paddor ut sig över hela golvet. Ja, runt bord och stolar och ända fram till hans skor slingrar sig dessa vidriga kräldjur. Han ryser till. I samma stund uppenbarar sig en man i ett hörn av rummet. Ät icke så mycket, förmanar han.Omskakad skyndar Swedenborg hem. Men redan samma natt uppenbarar sig den mystiske mannen igen, och nu avslöjar han sin identitet: Han är Herren Gud själv. Och han har kommit för att förkunna Swedenborgs uppdrag: att förklara Bibelns andliga innehåll för människorna.Allt ifrån denna stund ägnar den svenska vetenskapsmannen resten av sitt liv åt de religiösa frågorna. I arton teologiska verk tolkar han skriftens djupare innebörd. Enligt hans så kallade korrespondenslära har varje bibliskt ord en dold andlig innebörd och vi kan bara förstå Bibelns mening genom att lista ut dessa korrespondenser. Med andra ord är Bibeln en slags rebus som Swedenborg utsetts av Gud att lösa.Han avslutar sin långvariga anställning som tjänsteman på Bergskollegium och 56 år gammal blir han i stället tjänsteman i andevärlden. Ja, hädanefter tillåts Swedenborg fritt träda in i livet på andra sidan. På en gropig gata i London hälsar han hövligt på den bibliske Moses, och tillbaka i Stockholm tar han emot de döda i sitt lusthus – han möter storheter som Platon, Aristoteles och Martin Luther, och en hel del vänner och fiender från sin egen tid.Vad nytt från jorden, brukar andarna nyfiket fråga.Inte sällan handlar nyheterna om den svenske profeten själv, vad han skrivit och förkunnat. Diskuteras religiösa frågor ger de döda honom alltid rätt – det är ju trots allt Gud själv som viskar i hans öra.På sina strövtåg i andevärlden möter han även varelser från andra planeter. Folket från Jupiter bor i låga hus med tak av vitblå bast och tycker om att sitta på fikonblad och äta långsamt, medan andarna från Saturnus är så troende att deras händer blir till knivar om någon vill locka dem bort från Gud.Hur kan då Swedenborg göra sig förstådd med dessa utomjordingar? Det går enkelt – alla talar svenska! Alla är de också noggrant indelade i olika mindre samfund, i en andlig värld som har formen av en gigantisk människokropp, homo maximus. Ja, det är ordning och reda i änglavärlden. Var sak på sin plats. Nästan som ett slags förtida folkhem för de döda, kan man tänka.Trehundra år efter Swedenborgs bortgång blickar lusthuset ut över de hårt tuktade blomsterhäckarna på Skansen. Rosorna har ännu inte slagit ut. Över Saltsjön sveper mörka molnslöjor in. Lusthuset står igenbommat och tyst. Men en gång i tiden var det fullt av musik och besökare. Här tog Swedenborg emot både döda och levande, och allsköns ärenden och trosfrågor avhandlades. För visst hade ämbetsmannakarriären bytts mot ett mer fritt liv, men var ändå inte lusthuset som ett slags kanslihus, öppet mot hela universum? Och Swedenborg den som bringade svensk ordning, också i livet efter detta.Några av de samtida besökarna såg sin värd som ett geni, medan andra hånade honom bakom hans rygg. Också hans biografier skildrar en komplex person: en man som med fradga kring munnen yrar om sig själv som Messias och rullar sig i gyttja, och en enastående intelligent människa, en av de mest betydande svenskarna genom tiderna.Jag slår mig ner på den kalla stentrappan utanför lusthuset och väntar på ett tecken av något slag. Men det andliga kanslihuset ruvar sina hemligheter väl. Precis som Swedenborg själv framstår det som en slags dubbelnatur. Stumt och uppryckt med rötterna förmår det inte riktigt vittna om sin storhetstid, men i en dikt av Hjalmar Gullberg för det sin egen talan:Kring anden som har flytt, var jag ett skal.Nu står jag övergiven med min sorg.Men jag var fylld av harpa och cymbal,när Gud kom på besök hos Swedenborg.Vad nytt från jorden, brukade andarna fråga sin besökare från livet. Och man kan undra om de finns kvar där på andra sidan än, i sällskap av sin gode vän från Sverige. Den som dör få se.Anna RingbergFörfattare

Edith Södergrans postuma diktsamling fyllde 100 år 2025. Maria Küchen läser om en klassiker där själen fattar eld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Flickrumsdikt, fnös någon föraktfullt när jag i tonåren utnämnde Edith Södergran till världens största poet genom tiderna. Det var en lite äldre kille, så där överlägset beläst och världsvan som bara lite äldre killar kunde vara när jag var sjutton år.Flickrummet sågs av de flesta som något att förakta. Idag, flera decennier senare, har det fått upprättelse. Det erkänns som en plats där identitet och uttryck kan växa, en subkulturell praktik för att citera genusvetenskapen.Men läser någon Edith Södergrans dikter i nutida flickrum? Och var står hennes poesi i samtidens unga litterära landskap? Jag är inte säker på att jag vill veta. Kanske avfärdas hon idag som alltför patetisk, överhettad och daterad. Men inte av mig. Aldrig. Jag förblir Edith Södergran trogen.Forskare som Ebba Witt-Brattström och Agneta Rahikainen har gjort upp med myten om modernisten Södergran som naturbarn och ensamt missförstått geni. Visst dog hon i tuberkulos – alldeles för tidigt, hon var bara 31 år – , men hennes dikter var inga feberfantasier. De ingick i ett sammanhang. Deras former och teman speglade ett nytt europeiskt litteraturklimat och bröt mark för det i Norden.Edith Södergran gick i skola i S:t Petersburg, hon behärskade flera språk och hennes Raivola på Karelska näset i Finland var ingen avkrok ute i skogen. Myterna om henne berättar inte mycket om vem hon egentligen var, och det är som det ska. ”Konstnären arbetar alltid i mörker och varje ljusstråle faller på hans arbete”, skrev hennes vän författaren Hagar Olsson 1925, två år efter Södergrans död, i förordet till samlingen ”Landet som icke är”.Varje gång jag läser om den boken, som innehåller Södergrans efterlämnade dikter från 1916 och framåt, tänker jag att den där lite äldre killen hade rätt. Detta är flickrumsdikt. I bästa tänkbara bemärkelse. I kontrast till en värld där lite äldre killar – eller, om man så vill, patriarkatet – hade föreskrivit allt, skapade Södergran en autonom plats.”Landet som icke är”, rymmer prinsessor, krossade hjärtan och en brud vars ring är hennes tankar. ”Min krets är trång”, börjar dikten om henne, men ”det ligger något varmt på grunden av allt det / främmande omkring mig.”Bruden beskrivs som en fånge på en plats där hon inte hör hemma. När flickor blir kvinnor, ”blir de utestängda från ljuset / och kastade i ett mörkt rum”, skriver Södergran. I ett sådant mörkt rum, som i en fängelsecell, befinner sig bruden. Men det är kanske inte Eros som är grundproblemet, när barnet växer upp och måste överge flickrummets frihet, utan maktordningar som spärrar in hennes sexualitet?”Din kärlek förmörkar min stjärna” står det i Landet som icke är. ”Min hand är ej hemma i din. / Din hand är lusta – / min hand är längtan.” Diktens ”du” kan vara en älskare som vill något annat än diktjaget, en människa som för in ett mörker i hennes liv – men kanske finns här också en Gudslängtan som är hopplös eftersom den är erotisk.Många med mig har sett det mystika draget i Södergrans dikt. Gunnar Ekelöf, en annan mystiker i den svenskspråkiga 1900-talslyriken, skrev i sina efterlämnade anteckningar att ”Södergran och jag är lika, parallella. Vi har sett något av samma vision”.Lusta och längtan är inte samma sak. Det är inte bara kroppen som fattar eld när flickebarn blir kvinnor, utan också själen. En olyckligt förälskad tonåring kanske i grund och botten inte alltid trånar efter någon specifik lite äldre kille utan efter överskridande, ett passionerat och hängivet uppgående i något eller Någon bortom allt mänskligt. Flickrummet kan med andra ord vara ett rum för mystik.Mystik litteratur inom religionernas ramar betingas alltför ofta av religiösa dogmer som låser språket, och därmed min läsning och mina tankar. Språkliga schabloner beskriver själens förening med Gud som en prestation, en seger att vinna genom att sökaren följer en bana snitslad av auktoriteter. I kontrast till det, blir dikterna i ”Landet som icke är” uppenbarande följeslagare, eftersom de inte säger hur mystiken borde vara utan enbart speglar vad den kan vara, och vad den faktiskt är.Icke-vetandets totala tids- och rumsupplösning är en kärnpunkt i mystik erfarenhet. Det blir brutalt påtagligt och sant i beskrivningen av en dag som ska komma, när ”helvetet är tomt / och himlen stänges / och allt står stilla – / intet finns då kvar än en sländas kropp i vecket / av ett blad. / Men ingen vet det mer.”Kanske ska en andligt sökande människa inte ta för givet att hon vill uppleva den dagen. Det innebär utmaningar och själsliga risker. För, som det står i Bibeln, ingen kan se Guds ansikte och leva.Genom ”Landet som icke är”, rör sig sagoaktigt arketypiska flickor och kvinnor. Bokens prinsessa är en varelse ”utan nycker, / utan hårdhet, utan slöjor och utan list.” Sådan oförställd nakenhet innebär en utsatthet, mellanmänskligt och själsligt, som jag tror att många kan känna igen. De flesta av oss lyckas dölja den, och kanske kväva den, bakom sociala masker. Men i Edith Södergrans dikt behöver den inte förklä sig. Det sårbara allvaret får en fristad.Flickan i den långa dikten ”Under” möter en nunna, klädd i en dräkt där ”allvaret blickar ur den mörka vecken”, och utbrister: ”Jag blev så glad, då jag såg dig, o syster.” Nunnan leder henne till en kyrka där Gudsmoder är den högsta, en fruktansvärd gestalt, full av nåd men onåbar.Modersmystik avfärdas ibland med samma förakt som flickrummet, men Edith Södergran väjer inte för den. Det är inte moderskapet som stänger in kvinnan på en mörk plats, i en trång krets. I dikten Nattlig madonna får det tvärtom världen att växa ”ut i alla vidder”. Moderskapets mystik beskrivs högstämt och samtidigt konkret: svarta moln drar över himlen, en mor är vaken, ett barn sover, och i nattens tystnad sjunger änglar ”alla världars lov” – en lovsång vars eko den unga modern hör djupast i sitt inre.Patetiskt, skulle nog den där lite äldre killen ha sagt. Men dikten speglar min egen erfarenhet som ung förstagångsmamma: Världen blir inte bara större. Den blir oändlig.Modersmystiken från gärna upprättas, och för min del kan den gärna få definieras som en subkulturell praktik. Och i samtidspoesin hoppas och tror jag på en renässans för begåvad högstämdhet i Edith Södergrans anda – dikt som avsöker existentiella utmarker och bråddjup och menar allvar på liv och död.Maria Küchenförfattare och kritiker __________________ Böcker av Edith Södergran 1916 – Dikter1918 – Septemberlyran1919 – Rosenaltaret1919 – Brokiga iakttagelser (aforismer)1920 – Framtidens skugga1925 – Landet som icke är (postum). Redigerades av vännen och författaren Hagar Olsson och firade alltså 100 år 2025. Övriga källorAgneta Rahikainen: Kampen om Edith – biografi och myt om Edith SödergranEbba Witt-Brattström: Ediths jag – Edith Södergran och modernismens födelseAnders Olsson: ”Du skall vara min åra!” – Gunnar Ekelöfs sena dialog med Edith Södergran Landet som icke är (ur samlingen med samma namn, 1925)Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är jag trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom landet som icke är.Landet, där all vår önskan blir underbart uppfylld,landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka vår sargade pannai månens dagg.Mitt liv var en het villa.Men ett har jag funnit och ett har jag verkligen vunnit –vägen till landet som icke är.I landet som icke ärdär går min älskade med gnistrande krona.Vem är min älskade? Natten är mörkoch stjärnorna dallra till svar.Vem är min älskade? Vad är hans namn?Himlarna välva sig högre och högre,och ett människobarn drunknar i ändlösa dimmoroch vet intet svar.Men ett människobarn är ingenting annat än visshet.Och det sträcker ut sina armar högre än alla himlar.Och det kommer ett svar: Jag är den du älskar och alltid skall älska.

Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra att täcka kostnaderna? Bli månadsgivare för 99kr i månaden. https://www.filadelfiakyrkan.se/online#signuptoday Engångsgåva. Swisha: 123 311 76 94 https://www.filadelfiakyrkan.se/bidra

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-11-02

VI har blivit med Patreon. Som tack för att du stödjer oss, vår podd och vårt arbete så får du tillgång till reklamfria avsnitt, systerpodden Corre läser Bibeln och information om en poddträff. Info om Corre läser Bibeln:Cornelia läser Bibeln från pärm till pärm för folk som inte bad om det. Två avsnitt när Cornelia läser för Dan finns redan ute nu på Patreon. Nytt avsnitt kommer den 26:e varje månadhttps://www.patreon.com/Nublirdethistoria Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Predikan från Mats Magnusson on 2025-10-26

Bibelstudium med Sara Spencer under Led oss vidare 2025. 

Får du dåligt samvete när du sätter gränser och tänker att du inte är kärleksfull. Då är Karins predikan till dig.Utan trafikregler skulle trafiken förvandlar till ett livsfarligt kaos, så är det med övriga livet också. Gränser är kärlek och Bibeln är fylld av gränsdragningar, som Jesus av kärlek gett oss. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bruce Springsteen är just nu dubbelt aktuell. På biograferna går ”Deliver me from nowhere” upp i dagarna. En spelfilm, med Jeremy Allen White i rollen som Bruce, som handlar om tillblivelsen av Springsteens mästerverk ”Nebraska”. Och just det albumet släpps samtidigt i en ambitiös nyutgåva. Häromveckan gick också Springsteen-dagen av stapeln i Göteborg. Ett samarrangemang mellan Betlehemskyrkan, studieförbundet Bilda och föreningen Valv. Och det är från den heldagen som inslagen i det här avsnittet är hämtade. Först få vi ta del av ett föredrag av John Sjögren, om ”Springsteen och Bibeln”. Springsteens rocklyrik är ju sprängfylld av bibliska bilder och hela hans konstnärskap är djupt präglat av hans katolska uppfostran. Efter föredraget följer ett samtal mellan John Sjögren, Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman och prästen Cecilia Nyholm. Samtalet har rubriken ”Profeten Bruce”. Ett samtal som väver samman Springsteen som politisk och religiös röst.

Anders C NilssonHopphttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/en-ny-himmel-och-en-ny-jord-ar8heI den här predikan utforskar jag det kristna hoppet om skapelsens framtid – vi ska inte bort från världen, utan väntar på en förvandling av den, en förvandling som redan är på gång. Predikan är uppdelad i tre delar, och vi läser tillsammans ur Romarbrevet 8:18–22, Uppenbarelseboken 21:1–4 och Johannesevangeliet 20:24–29.Jag börjar med en dikt jag skrev förra sommaren, En doft av hopp, där luktärter väcker minnen av barndom, hemkomst och tacksamhet. Den enkla blommans rika doft blir ett tecken på Guds närvaro och en påminnelse om att Eden är vårt hem. Den sinnliga skönheten i skapelsen är inte bara något vi njuter av – den är ett eko av Guds godhet. Men samtidigt bär vi på oro över klimatkris och miljöförstörelse. Vad säger det kristna hoppet om vår jord?Skapelsen som vår hemVi börjar med att återupptäcka jorden som Guds goda skapelse – vårt hem, inte något vi ska lämna bakom oss. Jag talar om hur gnostiska idéer och filosofisk dualism har påverkat synen på den fysiska världen som något lägre och den andliga som något högre. Men Bibeln säger något annat: Gud såg att det var gott. Och det största beviset för att Gud inte har förkastat skapelsen är inkarnationen, att han själv klivit in i den och blivit människa. Vårt hopp handlar om något mycket större än att vår själ ska komma till himlen när vi dör, nämligen om kroppens uppståndelse och hela skapelsens befrielse. Gud söker oss – som han sökte Adam – och kallar oss att ta ansvar för världen. Klimatkrisen är inte bara ett vetenskapligt faktum, utan också ett rop från Gud: "Människa, var är du?" En gammal jord blir som nySedan fördjupar vi oss i mysteriet att himmel och jord ska förnyas. Bibeln talar om en ny jord – inte som något helt annat, utan som en förvandling av det gamla. Det grekiska ordet kainos antyder kvalitet snarare än tidpunkt. Gud är som krukmakaren som omformar leran. Vi ser detta redan i Jesus uppståndelse – en kropp förvandlad med nya förmågor men ändå igenkännbar. Detta är obegripligt för oss, och jag delar bilder som kanske kan hjälpa oss förstå: fröet som blir ett träd, larven som blir en fjäril. Det goda vi upplever i skapelsen idag – smak, färg, doft, skönhet – är bara en försmak av något ännu mer verkligt och förädlat i den nya skapelsen. Genom att förstärka det sinnliga kan vi ana den fullkomliga värld som Gud har lovat. När det gäller den nya skapelsen finns här alltså både en kontinuitet, en koppling till det gamla, och diskontinuitet, något helt nytt. Det lilla ordet och hjälper oss att undvika två diken: å ena sidan att strunta i skapelsen som om den inte spelar någon roll, och andra sidan att tro att vi själva kan rädda världen utan Guds ingripande. Det håller ihop hoppet om förvandling med vårt ansvar här och nu – både Guds kraft och vår medverkan behövs.Den historiska grunden för vårt hoppSlutligen landar vi i det som gör hoppet trovärdigt: historien om Jesus. Hans liv och död är historiska fakta, men uppståndelsen är ett mysterium som kräver tro. Ändå är det just detta som bar den tidiga kyrkan som växte ofattbart – vittnesbörden om den uppståndne Jesus. Paulus skriver att över 500 personer såg honom, och att utan uppståndelsen är vår tro tom. När vi har svårt att tro och hoppet sviktar, då får vi luta oss mot varandra. Tillsammans sitter vi ihop som en enda kropp och det gäller också alla dem som har gått före. Jag avslutar med en dikt där mina erfarenheter och min tro flätas samman med Tomas erfarenhet för 2000 år sedan. Tillsammans får vi stämma in i kyrkans bekännelse: Att Jesus är vår Herre och Gud.SamtalsfrågorPå vilka sätt har du märkt att du – medvetet ell...

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-10-19

Paulus reste med Barnabas på sin första missionsresa år 46-48

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-10-12

Fredag! Det blir gas, getter, finnar, smålänningar och thailändska pojkar. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet10:20 - En finsk natt i Hässelby16:40 - Onödigt dyr parkering19:50 - Äventyr på stranden23:30 - Stig28:15 - Gasläckan35:10 - Bibeln enligt Anna40:25 - Bantaralkisarna47:10 - Utan sylt52:50 - Chihuahua Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Predikan från Stefan Svensson on 2025-10-05

I denna avsnitt av Studio Direkte, ledd av Liv Sövde Kallvig, får vi höra starka vittnesbörd från gäster som Jimmy Mattsson och Levi Juhl Halvorsen. Kvällen bjuder på samtal om personlig tro, förvandling och kampen för evangeliet. Det diskuteras även den internationella organisationen Gideon och deras arbete med att sprida Bibeln. En kväll fylld med inspiration och tro på Vision Norge.

Marita Segerlind predikar i del 5 av 9 i vår serie ”Vad tror vipå egentligen”.

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-09-28

Den 26 september firar vi Janssons-dagen och då kan vi inte låta bli att prata om klassikern Janssons frestelse – recept, historia och varför den egentligen heter så. Men frestelser handlar förstås om mer än gratänger. I veckans FREDAGSFRALLAN spanar vi också på frestelser genom tiderna, från Bibeln till nutidens sociala medier och shoppingklick. Dessutom […]

Vad är en poets slutord? Dikterna eller ett sms som skickas från sjukhuset? Håkan Sandell berättar om orden som gav frid åt ett land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En sensommarkväll 2013 rullar en ambulans med påslagna blåljus genom Dublin, bort från teaterdistriktet, söderut i riktning Englandsfärjorna, på väg till Blackrock-sjukhuset. På britsen ligger Seamus Heaney. Irlands mest namnkunniga poet efter Yeats. Nobelprismottagare 1995. Hans sista ord från sjukhuset följande morgon, blev tystare än en viskning, ord skickade som ett sms, till hustrun Marie Devlin Heaney. Orden löd: Noli timere. Vi skall återkomma till deras betydelse, men latin var normalt för Heaney, som 12 år gammal getts ett stipendium till den katolska internatskolan S:t Columbs College. Marie hade lärarutbildning och som ännu obligatoriskt tidigt 1960-tal, gymnasielatin. Ordalydelsen, kanske avsedd att lugna henne, har hon själv i efterhand beskrivit som ”extraordinary”. Båda makarna kom ur Nordirlands katolska minoritet. Hon ur lärarfamilj. Medan hans far var bokskaphandlare, av det resande slaget, och hade enligt poeten nog sett sig som ”mer herre över sitt liv, än som arbetare”. De gifte sig tidigt, körde en begagnad folkvagn. I intervjuer berättar poeten att sina första - citat - ”äkta dikter” skrev han någon månad efter att ha träffat Marie. Debutdiktsamlingen på Faber and Faber - Eliot är fortfarande redaktör - överöses av litteraturpriser. Det kom att ge ett mindre anonymt liv än den universitetstillvaro som legat utstakad. Noli timere är i den gamla latinska bibelöversättningen en ofta återkommande sentens. Det är - i Matteus - Jesu ord till lärjungarna när det blåser upp till storm kring båten. Och det är ängeln Gabriels lugnande ord till Maria, ja, närmast änglars normala inledande tilltal i Bibeln. Efter sin förekomst även i Gamla Testamentet har orden tolkats så som yttrade inför det nakna varats ångest, eller inför Guds överväldigande närvaro. Noli timere: var inte rädd, frukta inte!Efter Seamus Heanyes död dyker dessa hans sista ord snart upp som graffiti på husväggar i Dublin. Det mest kända exemplet är på en husgavel i Portobello utförd av graffitikonstnären MASER. Detta är i Dublins södra innerstad, bland de gamla tidigare judiska kvarteren. Men varför har då orden, kanske bara avsedda för hustrun, fått den enorma genomslagskraften i det irländska samhället? Trovärt är att det omfattar Irlands stora förändringar under Seamus Heaneys livstid. Övergivandet av det lantbrukssamhälle vars torvmarker i norr Heaney själv kom från. Decenniernas gång, från den katolska medborgarrättsrörelsen i Nord-Irland, genom ”The Troubles” och de inbördeskrigsliknande förhållandena under IRA:s kampår, fram till det EU-medlemskap som ungefär sammanfaller med den katolska kyrkans förlorade grepp om de irländska själarna. I sin tur en följd av de sexövergreppskandaler som tilltagande kom upp i ljuset under 1990-talet. Jag var själv på plats. 1995 till 1996 bodde jag på Irland. Nobelpriset i litteratur till Heaney mottogs med samlad nationell stolthet på ön. Men det var också åren för den kyrkliga skandal som till sist fick bägaren att rinna över. En händelse som ledde till nedläggning av den gamla 1600-tals-nunneorden Sisters of Mercy - och då alltså inte rockbandet med samma namn. De första vittnesmålen, från två tidigare barnhemsflickor där, bemöttes av beklagande ord från Katolska kyrkan på Irland, med yttrad omtanke om de stackars flickornas psykiska hälsa. Men denna gång tillkom fler vittnen, de blev 40, och de blev fler. Vittnesmålen tycktes hämtade ur Marquis de Sades romaner. Detta var inte den kultur-katolicism som mött mig och andra under soliga Italien-resor. Skeletten snubblade fram ut garderoberna. Med allt från de så kallade Magdalena-hemmen för ogifta mödrar, till förbudet mot sexualkunskap i skolorna, oupplysthet i arbetarklassen. Känslan av att ha hållits nere. Min irländske bästevän Patrick berättade om våld från munkarna i hans katolska skola på 1970-talet. Min jämnåriga granne Mary berättade i sin tur om hur alla kyrkliga processioner undvikit att passera deras hus för att hennes mor varit den första skilda kvinnan där. Något som har krävt god planläggning i en småstad med endast två huvudgator. Först verkade det, där i mitten på 90-talet, som att kyrkans hastigt förlorade ställning på Irland skulle ersättas av narkotika eller av New Age-liknande uttryck. Efterhand visade sig istället, både överraskande och enastående, vad som måste kallas: en spirituell kristendom utan kyrka. Med mycket av de rostiga nationella symbolerna bortlagda så har Seamus Heaney med sin lugna person och med sin sökande poesis högre ståndpunkt kommit att bli ett slags samlande gammelmorfar för ett Irland som söker ny identitet och önskar begrava sina historiska spöken. Heaneys sista ord verkar att ha uppfattats som en form av välsignelse, över landet. I en stund när allt är förlorat för honom själv, hans kort på handen synade, i dödens och sanningens avklädda ögonblick. Och som då fäller orden, Noli timere, ett Var inte rädda. Vilket ute bland folk tolkats som: Tillsammans kan vi överkomma allt. Vårt Irland har en framtid. De sista orden från en betydande poet, burna vidare. Det kunde annars hävdas att det är dikterna som utgör en poets slutord, dikterna eller alla de läsningar och tolkningar de lever vidare i. De diktade rader som överlever, så som poesi kan överleva. Överleva i tretusen år, eller så. Håkan Sandellpoet

Ett är nödvändigt

Om medmänniskan

Prof. Dr. Thomas Weißer, Budenheim, Katholische Kirche: Die vielen Bibeln: Hauptwerk für Glaubende – Anleitung für den Alltag.

Framför en låt LIVE! Vilket ös och glädje!”Le mot dina vänner”Den spännande fortsättningen medJens, Olle och Anders som pratar om:Vigselgig, eller Bröllopsfestgig?Sjunger dom upp innan spelning, och i så fall hur?Skall man gå utbildning inom musik?Massvis med intressanta vinklingar på att varaen scenisk person, och gå in i en roll, som alla har nytta avoavsett jobb. Vi pratar också om kommande shower ”Bibeln” och ”Köket på turné” som körs nu.Vart hittar du biljetter?Ja mina damer och herrar, dessa killar är fortfarande oerhört sympatiska!Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.se#recension #analyser #musik #analys #spotify #Podcast #podd #musiksnacket #Artist #Musiker #scen #studio #AI

Nivå: A2-B1 I det här avsnittet pratar vi om begreppet "den svenska synden" som blev en grej på 50- och 60-talen. På grund av några kontroversiella filmer började världen se Sverige som ett land där folk var moraliskt lössläppta och gick runt nakna i naturen. Så var det såklart inte i verkligheten! Hon dansade en sommar (YouTube) Sommaren med Monika (YouTube, rätt bra kvalité) Free 6 Week Challenge har öppnat! Är du redo att verkligen börja prata svenska? Vi ger dig 30 konversationslektioner i Language Gym och om du klarar att gå på alla inom 6 veckor är det helt gratis! Gå in här och läs mer, och registrera dig så fort som möjligt - platserna är begränsade!   Transkript   Ja, men välkommen ska du vara till Simple Swedish Podcast. Och ja, Jag har inte vant mig än vid att jag också spelar in den här som video. Så det här avsnittet kan du alltså både lyssna på och titta på på YouTube. Så jag har återaktiverat min YouTube-kanal, kan man säga. Och ja, jag har ganska mycket skägg för att min sån här trimmer, batteriet, har slutat fungera.   Så jag kan inte trimma skägget, så därför bara växer det. Så jag måste köpa en ny. Men det var inte mitt skägg som vi ska prata om idag. Utan idag ska vi prata om någonting som ni kanske inte känner till. Och som vissa svenskar inte heller kanske känner till. Men det är någonting ganska intressant i Sveriges moderna historia. Och det är om den svenska synden. En synd, vad är det? Jo, det är liksom någonting som man inte ska göra. Någonting som är moraliskt dåligt, oftast enligt en religion. Så vi har till exempel i Bibeln har vi de sju dödssynderna. Och det är till exempel att du skall icke dräpa. Vilket betyder att man inte ska döda andra människor. Och det finns den här.. eller det kanske är budorden faktiskt.   Tio budord, sju dödssynder. Jag vet inte vilka som är vilka. Min bibelkunskap är inte på topp. Men jag tror det är det här med girighet, lathet eller lättja som man egentligen säger. De här beteendena som man absolut inte ska göra. Det är de sju dödssynderna.   ....för resten av transkriptet klicka här!

Från 2021. När konstnären och fotografen Elisabeth Ohlson avbildar Jesus naken blir det startskottet för polisanmälningar och våldsamma demonstrationer. Den vilda debatten når ända till påven. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. 1998 öppnar Ecce homo-utställningen i ett bergrum på Södermalm i Stockholm. Utställningen består av 12 bilder där fotografen Elisabeth Ohlson skildrar motiv ur Bibeln, ur ett gayperspektiv.Den bild som väcker mest känslor är den så kallade dopbilden: två homosexuella män i en bassäng. Många uppfattar det som att Jesus på fotot är sexuellt upphetsad.Homoutställning leder till konflikt inom kyrkanUtställningen väcker starka känslor och blir anmäld för hets mot folkgrupp.Under hösten vill domprosten i Uppsala visa bilderna i Sveriges rikshelgedom: Uppsala domkyrka. Det förvärrar krisen ytterligare.Medverkande:Elisabeth Ohlson, fotograf och konstnär.KG Hammar, dåvarande ärkebiskop i Svenska kyrkan.Maria Hansson, tidigare känd som ”Evangelisten”.Sten-Gunnar Hedin, dåvarande pastor i pingstförsamlingen Filadelfiakyrkan Stockholm.Tuulikki Koivonen Bylund, dåvarande domprost i Svenska kyrkan, Uppsala stift.Tomas Jönsson, dåvarande chef för Norrköpings Stadsmuseum.En dokumentär av: Matilda Ivarsson Kihlberg, Iris media.Producent: Peter Gropman, Iris media.Exekutiv producent: Jon Jordås, SR.Elisabeth Ohlson avled den 30 oktober 2024 efter en tids sjukdom. Hon blev 63 år.Dokumentären är producerad 2021.