Podcasts about bibeln

År 46-48 reste Paulus och Barnabas på sin första strapatsrika missionsresa till dagens Cypern och Turkiet.

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-11-09

Här tog Swedenborg emot levande som döda. Anna Ringberg tar oss med till platsen där himmel och jord en gång möttes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2025.I ett hörn av friluftsmuseet Skansen i Stockholm står ett lusthus med cremegula väggar och duvgrå detaljer. Det ser på samma gång stolt som lite ensligt och bortkommet ut, som om det väntade på bättre tider och nya sammanhang. För länge sedan var det omsusat och vida känt, ett hus som inget annat hus i världen. För här serverades de döda semla med kokt mjölk, och här tänktes tankar och skrevs ord som stammade direkt från Gud. Just i detta lilla lusthus, på den tiden beläget vid Swedenborgs gård på Södermalm.Gården förföll efter Swedenborgs död och revs till slut. Kvar stod det ensamma lusthuset i uselt skick. Ett tag tjänade det som förvaringsbod och tillhåll för tjuvar, för att sedan bli museum: ett skynke med stjärnor fästes i taket, man ställde dit en kista med siaren som vaxdocka, och tog 10 öre i entré. Sedan fick Artur Hazelius upp ögonen för huset och på 1890-talet lyckades han köpa och flytta det till Skansen.Det blåser kallt i trädkronorna när jag en bister vårdag är på besök. Snart är det stängningsdags och de omgivande stadskvarteren ligger öde. Men vandrande i rosengården som omger lusthuset tänker jag på en annan vårdag, år 1745 i London. Där sjuder de trånga gränderna av liv. Klapprande hästkärror samsas med gastande fiskmånglerskor, garvare, slaktare och tiggande barn. Från dikena stiger stanken av jäsande sopor, byrackor skäller, studenter hyllar Newtons snille. Fred mellan Österrike och Bayern, ropar tidningsförsäljarna.In på källarkrogen längre ner på gatan stiger en adelsman, klädd i sliten svart rock, kråsskjorta och med peruk av tidens snitt. Under de pudrade lockarna skymtar ett avlångt ansikte med vaken blick och det försiktiga leendet är samtidigt barnsligt som distingerat. Det är den svenska vetenskapsmannen och mystikern Emanuel Swedenborg.I ett ensamt rum, upplyst av en kandelabers fladdrande sken, äter han sin enkla måltid med god aptit. Hela dagen har han skrivit på boken De cultu et amore Dei, ett slags skapelseberättelse där världen kläcks ur ett kosmiskt ägg, befruktat av Gud, och tankarna är alltjämt på författandet, fraserna på latin dansar för hans inre syn.Men nu hejdar han sig mitt i en tugga. För plötsligt brer ormar, grodor och paddor ut sig över hela golvet. Ja, runt bord och stolar och ända fram till hans skor slingrar sig dessa vidriga kräldjur. Han ryser till. I samma stund uppenbarar sig en man i ett hörn av rummet. Ät icke så mycket, förmanar han.Omskakad skyndar Swedenborg hem. Men redan samma natt uppenbarar sig den mystiske mannen igen, och nu avslöjar han sin identitet: Han är Herren Gud själv. Och han har kommit för att förkunna Swedenborgs uppdrag: att förklara Bibelns andliga innehåll för människorna.Allt ifrån denna stund ägnar den svenska vetenskapsmannen resten av sitt liv åt de religiösa frågorna. I arton teologiska verk tolkar han skriftens djupare innebörd. Enligt hans så kallade korrespondenslära har varje bibliskt ord en dold andlig innebörd och vi kan bara förstå Bibelns mening genom att lista ut dessa korrespondenser. Med andra ord är Bibeln en slags rebus som Swedenborg utsetts av Gud att lösa.Han avslutar sin långvariga anställning som tjänsteman på Bergskollegium och 56 år gammal blir han i stället tjänsteman i andevärlden. Ja, hädanefter tillåts Swedenborg fritt träda in i livet på andra sidan. På en gropig gata i London hälsar han hövligt på den bibliske Moses, och tillbaka i Stockholm tar han emot de döda i sitt lusthus – han möter storheter som Platon, Aristoteles och Martin Luther, och en hel del vänner och fiender från sin egen tid.Vad nytt från jorden, brukar andarna nyfiket fråga.Inte sällan handlar nyheterna om den svenske profeten själv, vad han skrivit och förkunnat. Diskuteras religiösa frågor ger de döda honom alltid rätt – det är ju trots allt Gud själv som viskar i hans öra.På sina strövtåg i andevärlden möter han även varelser från andra planeter. Folket från Jupiter bor i låga hus med tak av vitblå bast och tycker om att sitta på fikonblad och äta långsamt, medan andarna från Saturnus är så troende att deras händer blir till knivar om någon vill locka dem bort från Gud.Hur kan då Swedenborg göra sig förstådd med dessa utomjordingar? Det går enkelt – alla talar svenska! Alla är de också noggrant indelade i olika mindre samfund, i en andlig värld som har formen av en gigantisk människokropp, homo maximus. Ja, det är ordning och reda i änglavärlden. Var sak på sin plats. Nästan som ett slags förtida folkhem för de döda, kan man tänka.Trehundra år efter Swedenborgs bortgång blickar lusthuset ut över de hårt tuktade blomsterhäckarna på Skansen. Rosorna har ännu inte slagit ut. Över Saltsjön sveper mörka molnslöjor in. Lusthuset står igenbommat och tyst. Men en gång i tiden var det fullt av musik och besökare. Här tog Swedenborg emot både döda och levande, och allsköns ärenden och trosfrågor avhandlades. För visst hade ämbetsmannakarriären bytts mot ett mer fritt liv, men var ändå inte lusthuset som ett slags kanslihus, öppet mot hela universum? Och Swedenborg den som bringade svensk ordning, också i livet efter detta.Några av de samtida besökarna såg sin värd som ett geni, medan andra hånade honom bakom hans rygg. Också hans biografier skildrar en komplex person: en man som med fradga kring munnen yrar om sig själv som Messias och rullar sig i gyttja, och en enastående intelligent människa, en av de mest betydande svenskarna genom tiderna.Jag slår mig ner på den kalla stentrappan utanför lusthuset och väntar på ett tecken av något slag. Men det andliga kanslihuset ruvar sina hemligheter väl. Precis som Swedenborg själv framstår det som en slags dubbelnatur. Stumt och uppryckt med rötterna förmår det inte riktigt vittna om sin storhetstid, men i en dikt av Hjalmar Gullberg för det sin egen talan:Kring anden som har flytt, var jag ett skal.Nu står jag övergiven med min sorg.Men jag var fylld av harpa och cymbal,när Gud kom på besök hos Swedenborg.Vad nytt från jorden, brukade andarna fråga sin besökare från livet. Och man kan undra om de finns kvar där på andra sidan än, i sällskap av sin gode vän från Sverige. Den som dör få se.Anna RingbergFörfattare

Poul Perris gjorde sig först känd som karismatisk och utlevande frontfigur i bandet The Facer på slutet av 90-talet. De senaste decennierna har han dock främst ägnat sig åt sin psykoterapeutiska verksamhet, som utbildare, handledare och terapeut. Just nu är han aktuell med boken ”Det existentiella grundvillkoret. Jaget, viet och tillvaron”. En personlig essä i vilken Poul går i dialog med religion, filosofi och litteratur för att söka sig fram mot en universell sanning att hålla i handen. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Poul Perris om hans livsresa, om inflytandet som Hermann Hesse haft i båda deras liv, om Bibeln och Jesus, om den helighet som finns i den mänskliga sårbarheten, och om den kanske största existentiella frågan av alla: Vad händer egentligen när vi dör?

Edith Södergrans postuma diktsamling fyllde 100 år 2025. Maria Küchen läser om en klassiker där själen fattar eld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Flickrumsdikt, fnös någon föraktfullt när jag i tonåren utnämnde Edith Södergran till världens största poet genom tiderna. Det var en lite äldre kille, så där överlägset beläst och världsvan som bara lite äldre killar kunde vara när jag var sjutton år.Flickrummet sågs av de flesta som något att förakta. Idag, flera decennier senare, har det fått upprättelse. Det erkänns som en plats där identitet och uttryck kan växa, en subkulturell praktik för att citera genusvetenskapen.Men läser någon Edith Södergrans dikter i nutida flickrum? Och var står hennes poesi i samtidens unga litterära landskap? Jag är inte säker på att jag vill veta. Kanske avfärdas hon idag som alltför patetisk, överhettad och daterad. Men inte av mig. Aldrig. Jag förblir Edith Södergran trogen.Forskare som Ebba Witt-Brattström och Agneta Rahikainen har gjort upp med myten om modernisten Södergran som naturbarn och ensamt missförstått geni. Visst dog hon i tuberkulos – alldeles för tidigt, hon var bara 31 år – , men hennes dikter var inga feberfantasier. De ingick i ett sammanhang. Deras former och teman speglade ett nytt europeiskt litteraturklimat och bröt mark för det i Norden.Edith Södergran gick i skola i S:t Petersburg, hon behärskade flera språk och hennes Raivola på Karelska näset i Finland var ingen avkrok ute i skogen. Myterna om henne berättar inte mycket om vem hon egentligen var, och det är som det ska. ”Konstnären arbetar alltid i mörker och varje ljusstråle faller på hans arbete”, skrev hennes vän författaren Hagar Olsson 1925, två år efter Södergrans död, i förordet till samlingen ”Landet som icke är”.Varje gång jag läser om den boken, som innehåller Södergrans efterlämnade dikter från 1916 och framåt, tänker jag att den där lite äldre killen hade rätt. Detta är flickrumsdikt. I bästa tänkbara bemärkelse. I kontrast till en värld där lite äldre killar – eller, om man så vill, patriarkatet – hade föreskrivit allt, skapade Södergran en autonom plats.”Landet som icke är”, rymmer prinsessor, krossade hjärtan och en brud vars ring är hennes tankar. ”Min krets är trång”, börjar dikten om henne, men ”det ligger något varmt på grunden av allt det / främmande omkring mig.”Bruden beskrivs som en fånge på en plats där hon inte hör hemma. När flickor blir kvinnor, ”blir de utestängda från ljuset / och kastade i ett mörkt rum”, skriver Södergran. I ett sådant mörkt rum, som i en fängelsecell, befinner sig bruden. Men det är kanske inte Eros som är grundproblemet, när barnet växer upp och måste överge flickrummets frihet, utan maktordningar som spärrar in hennes sexualitet?”Din kärlek förmörkar min stjärna” står det i Landet som icke är. ”Min hand är ej hemma i din. / Din hand är lusta – / min hand är längtan.” Diktens ”du” kan vara en älskare som vill något annat än diktjaget, en människa som för in ett mörker i hennes liv – men kanske finns här också en Gudslängtan som är hopplös eftersom den är erotisk.Många med mig har sett det mystika draget i Södergrans dikt. Gunnar Ekelöf, en annan mystiker i den svenskspråkiga 1900-talslyriken, skrev i sina efterlämnade anteckningar att ”Södergran och jag är lika, parallella. Vi har sett något av samma vision”.Lusta och längtan är inte samma sak. Det är inte bara kroppen som fattar eld när flickebarn blir kvinnor, utan också själen. En olyckligt förälskad tonåring kanske i grund och botten inte alltid trånar efter någon specifik lite äldre kille utan efter överskridande, ett passionerat och hängivet uppgående i något eller Någon bortom allt mänskligt. Flickrummet kan med andra ord vara ett rum för mystik.Mystik litteratur inom religionernas ramar betingas alltför ofta av religiösa dogmer som låser språket, och därmed min läsning och mina tankar. Språkliga schabloner beskriver själens förening med Gud som en prestation, en seger att vinna genom att sökaren följer en bana snitslad av auktoriteter. I kontrast till det, blir dikterna i ”Landet som icke är” uppenbarande följeslagare, eftersom de inte säger hur mystiken borde vara utan enbart speglar vad den kan vara, och vad den faktiskt är.Icke-vetandets totala tids- och rumsupplösning är en kärnpunkt i mystik erfarenhet. Det blir brutalt påtagligt och sant i beskrivningen av en dag som ska komma, när ”helvetet är tomt / och himlen stänges / och allt står stilla – / intet finns då kvar än en sländas kropp i vecket / av ett blad. / Men ingen vet det mer.”Kanske ska en andligt sökande människa inte ta för givet att hon vill uppleva den dagen. Det innebär utmaningar och själsliga risker. För, som det står i Bibeln, ingen kan se Guds ansikte och leva.Genom ”Landet som icke är”, rör sig sagoaktigt arketypiska flickor och kvinnor. Bokens prinsessa är en varelse ”utan nycker, / utan hårdhet, utan slöjor och utan list.” Sådan oförställd nakenhet innebär en utsatthet, mellanmänskligt och själsligt, som jag tror att många kan känna igen. De flesta av oss lyckas dölja den, och kanske kväva den, bakom sociala masker. Men i Edith Södergrans dikt behöver den inte förklä sig. Det sårbara allvaret får en fristad.Flickan i den långa dikten ”Under” möter en nunna, klädd i en dräkt där ”allvaret blickar ur den mörka vecken”, och utbrister: ”Jag blev så glad, då jag såg dig, o syster.” Nunnan leder henne till en kyrka där Gudsmoder är den högsta, en fruktansvärd gestalt, full av nåd men onåbar.Modersmystik avfärdas ibland med samma förakt som flickrummet, men Edith Södergran väjer inte för den. Det är inte moderskapet som stänger in kvinnan på en mörk plats, i en trång krets. I dikten Nattlig madonna får det tvärtom världen att växa ”ut i alla vidder”. Moderskapets mystik beskrivs högstämt och samtidigt konkret: svarta moln drar över himlen, en mor är vaken, ett barn sover, och i nattens tystnad sjunger änglar ”alla världars lov” – en lovsång vars eko den unga modern hör djupast i sitt inre.Patetiskt, skulle nog den där lite äldre killen ha sagt. Men dikten speglar min egen erfarenhet som ung förstagångsmamma: Världen blir inte bara större. Den blir oändlig.Modersmystiken från gärna upprättas, och för min del kan den gärna få definieras som en subkulturell praktik. Och i samtidspoesin hoppas och tror jag på en renässans för begåvad högstämdhet i Edith Södergrans anda – dikt som avsöker existentiella utmarker och bråddjup och menar allvar på liv och död.Maria Küchenförfattare och kritiker __________________ Böcker av Edith Södergran 1916 – Dikter1918 – Septemberlyran1919 – Rosenaltaret1919 – Brokiga iakttagelser (aforismer)1920 – Framtidens skugga1925 – Landet som icke är (postum). Redigerades av vännen och författaren Hagar Olsson och firade alltså 100 år 2025. Övriga källorAgneta Rahikainen: Kampen om Edith – biografi och myt om Edith SödergranEbba Witt-Brattström: Ediths jag – Edith Södergran och modernismens födelseAnders Olsson: ”Du skall vara min åra!” – Gunnar Ekelöfs sena dialog med Edith Södergran Landet som icke är (ur samlingen med samma namn, 1925)Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är jag trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom landet som icke är.Landet, där all vår önskan blir underbart uppfylld,landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka vår sargade pannai månens dagg.Mitt liv var en het villa.Men ett har jag funnit och ett har jag verkligen vunnit –vägen till landet som icke är.I landet som icke ärdär går min älskade med gnistrande krona.Vem är min älskade? Natten är mörkoch stjärnorna dallra till svar.Vem är min älskade? Vad är hans namn?Himlarna välva sig högre och högre,och ett människobarn drunknar i ändlösa dimmoroch vet intet svar.Men ett människobarn är ingenting annat än visshet.Och det sträcker ut sina armar högre än alla himlar.Och det kommer ett svar: Jag är den du älskar och alltid skall älska.

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-11-02

Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra att täcka kostnaderna? Bli månadsgivare för 99kr i månaden. https://www.filadelfiakyrkan.se/online#signuptoday Engångsgåva. Swisha: 123 311 76 94 https://www.filadelfiakyrkan.se/bidra

VI har blivit med Patreon. Som tack för att du stödjer oss, vår podd och vårt arbete så får du tillgång till reklamfria avsnitt, systerpodden Corre läser Bibeln och information om en poddträff. Info om Corre läser Bibeln:Cornelia läser Bibeln från pärm till pärm för folk som inte bad om det. Två avsnitt när Cornelia läser för Dan finns redan ute nu på Patreon. Nytt avsnitt kommer den 26:e varje månadhttps://www.patreon.com/Nublirdethistoria Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Predikan från Mats Magnusson on 2025-10-26

Får du dåligt samvete när du sätter gränser och tänker att du inte är kärleksfull. Då är Karins predikan till dig.Utan trafikregler skulle trafiken förvandlar till ett livsfarligt kaos, så är det med övriga livet också. Gränser är kärlek och Bibeln är fylld av gränsdragningar, som Jesus av kärlek gett oss. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bibelstudium med Sara Spencer under Led oss vidare 2025. 

Bruce Springsteen är just nu dubbelt aktuell. På biograferna går ”Deliver me from nowhere” upp i dagarna. En spelfilm, med Jeremy Allen White i rollen som Bruce, som handlar om tillblivelsen av Springsteens mästerverk ”Nebraska”. Och just det albumet släpps samtidigt i en ambitiös nyutgåva. Häromveckan gick också Springsteen-dagen av stapeln i Göteborg. Ett samarrangemang mellan Betlehemskyrkan, studieförbundet Bilda och föreningen Valv. Och det är från den heldagen som inslagen i det här avsnittet är hämtade. Först få vi ta del av ett föredrag av John Sjögren, om ”Springsteen och Bibeln”. Springsteens rocklyrik är ju sprängfylld av bibliska bilder och hela hans konstnärskap är djupt präglat av hans katolska uppfostran. Efter föredraget följer ett samtal mellan John Sjögren, Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman och prästen Cecilia Nyholm. Samtalet har rubriken ”Profeten Bruce”. Ett samtal som väver samman Springsteen som politisk och religiös röst.

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-10-19

Paulus reste med Barnabas på sin första missionsresa år 46-48

Anders C NilssonHopphttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/en-ny-himmel-och-en-ny-jord-ar8heI den här predikan utforskar jag det kristna hoppet om skapelsens framtid – vi ska inte bort från världen, utan väntar på en förvandling av den, en förvandling som redan är på gång. Predikan är uppdelad i tre delar, och vi läser tillsammans ur Romarbrevet 8:18–22, Uppenbarelseboken 21:1–4 och Johannesevangeliet 20:24–29.Jag börjar med en dikt jag skrev förra sommaren, En doft av hopp, där luktärter väcker minnen av barndom, hemkomst och tacksamhet. Den enkla blommans rika doft blir ett tecken på Guds närvaro och en påminnelse om att Eden är vårt hem. Den sinnliga skönheten i skapelsen är inte bara något vi njuter av – den är ett eko av Guds godhet. Men samtidigt bär vi på oro över klimatkris och miljöförstörelse. Vad säger det kristna hoppet om vår jord?Skapelsen som vår hemVi börjar med att återupptäcka jorden som Guds goda skapelse – vårt hem, inte något vi ska lämna bakom oss. Jag talar om hur gnostiska idéer och filosofisk dualism har påverkat synen på den fysiska världen som något lägre och den andliga som något högre. Men Bibeln säger något annat: Gud såg att det var gott. Och det största beviset för att Gud inte har förkastat skapelsen är inkarnationen, att han själv klivit in i den och blivit människa. Vårt hopp handlar om något mycket större än att vår själ ska komma till himlen när vi dör, nämligen om kroppens uppståndelse och hela skapelsens befrielse. Gud söker oss – som han sökte Adam – och kallar oss att ta ansvar för världen. Klimatkrisen är inte bara ett vetenskapligt faktum, utan också ett rop från Gud: "Människa, var är du?" En gammal jord blir som nySedan fördjupar vi oss i mysteriet att himmel och jord ska förnyas. Bibeln talar om en ny jord – inte som något helt annat, utan som en förvandling av det gamla. Det grekiska ordet kainos antyder kvalitet snarare än tidpunkt. Gud är som krukmakaren som omformar leran. Vi ser detta redan i Jesus uppståndelse – en kropp förvandlad med nya förmågor men ändå igenkännbar. Detta är obegripligt för oss, och jag delar bilder som kanske kan hjälpa oss förstå: fröet som blir ett träd, larven som blir en fjäril. Det goda vi upplever i skapelsen idag – smak, färg, doft, skönhet – är bara en försmak av något ännu mer verkligt och förädlat i den nya skapelsen. Genom att förstärka det sinnliga kan vi ana den fullkomliga värld som Gud har lovat. När det gäller den nya skapelsen finns här alltså både en kontinuitet, en koppling till det gamla, och diskontinuitet, något helt nytt. Det lilla ordet och hjälper oss att undvika två diken: å ena sidan att strunta i skapelsen som om den inte spelar någon roll, och andra sidan att tro att vi själva kan rädda världen utan Guds ingripande. Det håller ihop hoppet om förvandling med vårt ansvar här och nu – både Guds kraft och vår medverkan behövs.Den historiska grunden för vårt hoppSlutligen landar vi i det som gör hoppet trovärdigt: historien om Jesus. Hans liv och död är historiska fakta, men uppståndelsen är ett mysterium som kräver tro. Ändå är det just detta som bar den tidiga kyrkan som växte ofattbart – vittnesbörden om den uppståndne Jesus. Paulus skriver att över 500 personer såg honom, och att utan uppståndelsen är vår tro tom. När vi har svårt att tro och hoppet sviktar, då får vi luta oss mot varandra. Tillsammans sitter vi ihop som en enda kropp och det gäller också alla dem som har gått före. Jag avslutar med en dikt där mina erfarenheter och min tro flätas samman med Tomas erfarenhet för 2000 år sedan. Tillsammans får vi stämma in i kyrkans bekännelse: Att Jesus är vår Herre och Gud.SamtalsfrågorPå vilka sätt har du märkt att du – medvetet ell...

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-10-12

Fredag! Det blir gas, getter, finnar, smålänningar och thailändska pojkar. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet10:20 - En finsk natt i Hässelby16:40 - Onödigt dyr parkering19:50 - Äventyr på stranden23:30 - Stig28:15 - Gasläckan35:10 - Bibeln enligt Anna40:25 - Bantaralkisarna47:10 - Utan sylt52:50 - Chihuahua Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Predikan från Stefan Svensson on 2025-10-05

I denna avsnitt av Studio Direkte, ledd av Liv Sövde Kallvig, får vi höra starka vittnesbörd från gäster som Jimmy Mattsson och Levi Juhl Halvorsen. Kvällen bjuder på samtal om personlig tro, förvandling och kampen för evangeliet. Det diskuteras även den internationella organisationen Gideon och deras arbete med att sprida Bibeln. En kväll fylld med inspiration och tro på Vision Norge.

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-09-28

Marita Segerlind predikar i del 5 av 9 i vår serie ”Vad tror vipå egentligen”.

Den 26 september firar vi Janssons-dagen och då kan vi inte låta bli att prata om klassikern Janssons frestelse – recept, historia och varför den egentligen heter så. Men frestelser handlar förstås om mer än gratänger. I veckans FREDAGSFRALLAN spanar vi också på frestelser genom tiderna, från Bibeln till nutidens sociala medier och shoppingklick. Dessutom […]

Vad är en poets slutord? Dikterna eller ett sms som skickas från sjukhuset? Håkan Sandell berättar om orden som gav frid åt ett land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En sensommarkväll 2013 rullar en ambulans med påslagna blåljus genom Dublin, bort från teaterdistriktet, söderut i riktning Englandsfärjorna, på väg till Blackrock-sjukhuset. På britsen ligger Seamus Heaney. Irlands mest namnkunniga poet efter Yeats. Nobelprismottagare 1995. Hans sista ord från sjukhuset följande morgon, blev tystare än en viskning, ord skickade som ett sms, till hustrun Marie Devlin Heaney. Orden löd: Noli timere. Vi skall återkomma till deras betydelse, men latin var normalt för Heaney, som 12 år gammal getts ett stipendium till den katolska internatskolan S:t Columbs College. Marie hade lärarutbildning och som ännu obligatoriskt tidigt 1960-tal, gymnasielatin. Ordalydelsen, kanske avsedd att lugna henne, har hon själv i efterhand beskrivit som ”extraordinary”. Båda makarna kom ur Nordirlands katolska minoritet. Hon ur lärarfamilj. Medan hans far var bokskaphandlare, av det resande slaget, och hade enligt poeten nog sett sig som ”mer herre över sitt liv, än som arbetare”. De gifte sig tidigt, körde en begagnad folkvagn. I intervjuer berättar poeten att sina första - citat - ”äkta dikter” skrev han någon månad efter att ha träffat Marie. Debutdiktsamlingen på Faber and Faber - Eliot är fortfarande redaktör - överöses av litteraturpriser. Det kom att ge ett mindre anonymt liv än den universitetstillvaro som legat utstakad. Noli timere är i den gamla latinska bibelöversättningen en ofta återkommande sentens. Det är - i Matteus - Jesu ord till lärjungarna när det blåser upp till storm kring båten. Och det är ängeln Gabriels lugnande ord till Maria, ja, närmast änglars normala inledande tilltal i Bibeln. Efter sin förekomst även i Gamla Testamentet har orden tolkats så som yttrade inför det nakna varats ångest, eller inför Guds överväldigande närvaro. Noli timere: var inte rädd, frukta inte!Efter Seamus Heanyes död dyker dessa hans sista ord snart upp som graffiti på husväggar i Dublin. Det mest kända exemplet är på en husgavel i Portobello utförd av graffitikonstnären MASER. Detta är i Dublins södra innerstad, bland de gamla tidigare judiska kvarteren. Men varför har då orden, kanske bara avsedda för hustrun, fått den enorma genomslagskraften i det irländska samhället? Trovärt är att det omfattar Irlands stora förändringar under Seamus Heaneys livstid. Övergivandet av det lantbrukssamhälle vars torvmarker i norr Heaney själv kom från. Decenniernas gång, från den katolska medborgarrättsrörelsen i Nord-Irland, genom ”The Troubles” och de inbördeskrigsliknande förhållandena under IRA:s kampår, fram till det EU-medlemskap som ungefär sammanfaller med den katolska kyrkans förlorade grepp om de irländska själarna. I sin tur en följd av de sexövergreppskandaler som tilltagande kom upp i ljuset under 1990-talet. Jag var själv på plats. 1995 till 1996 bodde jag på Irland. Nobelpriset i litteratur till Heaney mottogs med samlad nationell stolthet på ön. Men det var också åren för den kyrkliga skandal som till sist fick bägaren att rinna över. En händelse som ledde till nedläggning av den gamla 1600-tals-nunneorden Sisters of Mercy - och då alltså inte rockbandet med samma namn. De första vittnesmålen, från två tidigare barnhemsflickor där, bemöttes av beklagande ord från Katolska kyrkan på Irland, med yttrad omtanke om de stackars flickornas psykiska hälsa. Men denna gång tillkom fler vittnen, de blev 40, och de blev fler. Vittnesmålen tycktes hämtade ur Marquis de Sades romaner. Detta var inte den kultur-katolicism som mött mig och andra under soliga Italien-resor. Skeletten snubblade fram ut garderoberna. Med allt från de så kallade Magdalena-hemmen för ogifta mödrar, till förbudet mot sexualkunskap i skolorna, oupplysthet i arbetarklassen. Känslan av att ha hållits nere. Min irländske bästevän Patrick berättade om våld från munkarna i hans katolska skola på 1970-talet. Min jämnåriga granne Mary berättade i sin tur om hur alla kyrkliga processioner undvikit att passera deras hus för att hennes mor varit den första skilda kvinnan där. Något som har krävt god planläggning i en småstad med endast två huvudgator. Först verkade det, där i mitten på 90-talet, som att kyrkans hastigt förlorade ställning på Irland skulle ersättas av narkotika eller av New Age-liknande uttryck. Efterhand visade sig istället, både överraskande och enastående, vad som måste kallas: en spirituell kristendom utan kyrka. Med mycket av de rostiga nationella symbolerna bortlagda så har Seamus Heaney med sin lugna person och med sin sökande poesis högre ståndpunkt kommit att bli ett slags samlande gammelmorfar för ett Irland som söker ny identitet och önskar begrava sina historiska spöken. Heaneys sista ord verkar att ha uppfattats som en form av välsignelse, över landet. I en stund när allt är förlorat för honom själv, hans kort på handen synade, i dödens och sanningens avklädda ögonblick. Och som då fäller orden, Noli timere, ett Var inte rädda. Vilket ute bland folk tolkats som: Tillsammans kan vi överkomma allt. Vårt Irland har en framtid. De sista orden från en betydande poet, burna vidare. Det kunde annars hävdas att det är dikterna som utgör en poets slutord, dikterna eller alla de läsningar och tolkningar de lever vidare i. De diktade rader som överlever, så som poesi kan överleva. Överleva i tretusen år, eller så. Håkan Sandellpoet

2025.09.21 Emmanuel Azuru: Grundbultar: Guds ord Bibeln by Linneakyrkan

Vi följer Paulus på hans resor och stannar till på olika platser

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-09-21

Ett är nödvändigt

Kristoffer Helle samtalar med Lars Borgström om hans nya småskrift ”Nicaea ekumenik och Stockholms ekumenism – Ekumeniken och Bibeln 2.0.” Detta andra avsnitt fördjupar vad som hände vid det ekumeniska mötet i Stockholm 1925. Vill du bidra till FFG-podden, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk ”FFG podcast”)

Titel: Our Least Brothers - Predigt von Gerhard Pfeiffer am 14.09.2025 im Christlichen Zentrum Villingen-Schwenningen. * Infos zu OpenDoors Open Doors ist als überkonfessionelles christliches Hilfswerk seit 1955 in mittlerweile mehr als 70 Ländern im Einsatz für verfolgte Christen. Ihre Projekte umfassen unter anderem Hilfe zur Selbsthilfe, Ausbildung von christlichen Leitern, Trauma-Arbeit oder die Bereitstellung von Bibeln und christlicher Literatur. In Deutschland informieren Sie mit einer breiten Öffentlichkeitsarbeit über Christenverfolgung und rufen zu Gebet und Hilfe für verfolgte Christen auf. Weitere Informationen zu OpenDoors findest du unter: https://www.opendoors.de/ Infos zu den Büchern - Träume und Visionen https://www.opendoors.de/shop/buecher... - Im Angesicht des Todes https://www.opendoors.de/shop/buecher... - Aufbruch in die Freiheit https://www.opendoors.de/shop/buecher... - Gesichter der Verfolgung https://www.opendoors.de/shop/kostenl... - Der Schmuggler Gottes https://www.opendoors.de/shop/buecher... - Monatsmagazin https://www.opendoors.de/monatsmagazin-und-meldungen-abonnieren

Eva-Marie HultbergHopphttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/vem-ar-det-vi-hoppas-pa-ar7iiVi har inlett ett tema om hopp, ett ord som används på så många sätt, och blir en synonym till ord med lite olika betydelser. Om vi planerar en utflykt i eftermiddag, så hoppas vi att det ska va fint väder. Om du lagar mat hoppas du att det ska bli gott. Om vi ska till tandläkaren hoppas vi att vi inte har några hål. Så låter vårt språk helt enkelt. Kanske skulle vi lika gärna kunna säga att vi önskar oss fint väder. Men frågan är vad som är ett verkligt hopp, och om det spelar roll vem eller vad vi hoppas på?Det kristna hoppet som beskrivs i Bibeln bygger väldigt lite på att hitta sin inre superkraft utan istället egentligen helt på vem Gud är - vad han själv säger om sig själv. Bibeln säger en massa om Gud. Att han har skapat världen. Att han är god. Att han bär allt. Att han är kärlek. Att han är ljus, och att inget mörker finns i Honom.Vi kan t ex läsa: Ps 107:1 Tacka Herren ty han är god, evigt varar hans nåd.1 Joh 4:8 Men den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek.1 Joh 1:5 Och detta är det budskap som vi har hört av honom och förkunnar för er: att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. Men något vi behöver veta före allt det, eller ha med oss som en grund för att kunna sätta vårt hopp till vem Gud är, det är det faktum att Gud är evig!Upp 1:8 Jag är A och O, säger Herren Gud, han som är och som var och som kommer, allhärskaren.Gud är evig. Han är början och slutet. Eller, han är i början och i slutet. Uttrycket är ett försök att beskriva att han är evig, att han liksom omfamnar hela historien och tiden. Inget finns före honom, inget kommer att finnas efter honom. Han omfamnar allt. Vart vi än vänder oss – bakåt i vår egen historia, det som är vår erfarenhet, varje steg vi tagit, det som vi blivit skadade av, det som vi inte förstår, det vi mött på olika sätt – han är i allt det, han var med, han såg. Och allt som ligger framför oss, det vi inte sett ännu, där vi inte varit ännu, det ovissa, där är han redan. Och den mest givna sanningen är ju att han aldrig försvinner. Aldrig dör. Aldrig lämnar den här världen ensam. Han är för alltid. Han är för alltid kvar. Varför är det viktigt när vi pratar om hopp, att Gud är evig? Om han inte var evig skulle det inte vara så mycket värt att han är t ex god. Jo, bra såklart att han är god idag, men om han ändå kan försvinna eller dö vilken dag som helst, så skulle ju den godheten inte vara så mycket att sätta sitt hopp till.-Det näst viktigaste är nog det faktum att han är trofast. Att han inte bara ÄR för alltid, utan också är densamme för alltid. Att han inte kan förändras, eller bryta något löfte. Några bibelord om att Gud är trofast:Han är vår klippa, hans verk är utan brist, hans vägar alltid de rätta. Han är en trofast Gud, fri från allt ont, han är rättfärdig och rättvis. 5 Mos 32:4Allt det goda vi får, varje fullkomlig gåva, kommer från ovan, från himlaljusens fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker. Jak 1:17Herrens ord är att lita på, han handlar alltid trofast. Ps 33:4Herre, till himlen sträcker sig din nåd, din trofasthet ända till skyarna. Ps 36:6Ty Herren är god, evigt varar hans nåd, från släkte till släkte hans trofasthet. Ps 100:5 Att han är trofast är en förutsättning för att det andra underbara han är ska vara något värt. Det kristna hoppet handlar om vem Gud är. Enligt Paulus har vi en hoppets Gud som både håller för att sätta vårt hop...

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-09-14

Om medmänniskan

Kristoffer Helle samtalar med Lars Borgström om hans nya småskrift ”Nicaea ekumenik och Stockholms ekumenism – Ekumeniken och Bibeln 2.0.”  Vill du bidra till FFG-podden, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk ”FFG podcast”)

Predikan från Johan Wernvik on 2025-09-07

Kyskhet är något mycket mer än sexuell avhållsamhet. Wera von Essen lyfter en underskattad dygd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag återkommer ofta till en jesuitpaters ord om kyskhet. Han sa: ”kyskhet är att bevara den andres hemlighet”.Men vad innebär det egentligen? Talar vi om sexuell avhållsamhet, celibat, eller talar vi om hur man behandlar andra människor rent generellt?För man kan vara sexuellt avhållsam, men okysk, precis som man kan vara sexuellt aktiv, och kysk. Celibatet utgör ingen garant för kyskhet, man kan kränka en persons integritet på andra sätt, eller ännu värre: använda celibatet som en sorts täckmantel för att begå sexuella övergrepp, en förödelse vi tvingats bevittna i katolska kyrkan de senaste decennierna.Detta är en fråga som den norske katolske biskopen Erik Varden inte duckar för i sin bok Homo Castus (2025), en långessä om kyskhet. En teologisk och idéhistorisk genomgång som ibland innebär en ganska komplicerad och modig brottningsmatch med de tyngre aspekterna av denna dygd.Att träda in i en andlig gemenskap är att ganska snabbt upptäcka att den renhet man sökte kräver en daglig kamp och stort tålamod med sina egna och andras brister. Människan förblir nämligen mänsklig, och utan att ursäkta de brott som begåtts måste man någonstans förlika sig med att livet och tron är något olösligt, ja, ibland närmast förnuftsvidrigt.Redan de gamla Psaltarpsalmerna gestaltar verkliga brott, krig och våld, ändå, eller just därför, sjungs de i kyrkor runt om i hela världen, som en vacker påminnelse om vårt eget potentiella fall, och om nåden som räddar.Bibeln består främst av människor som förvandlas snarare än att vara fullkomliga.Centrala gestalter som den samariska kvinnan, Paulus, Maria Magdalena med flera, erfor verkliga omvändelser tack vare sina erfarenheter. Och den förlorade sonen, som varit minst sagt okysk, som levt i sus och dus, välkomnas med öppna armar av fadern när han återvänder hem. Den dygdige och återhållsamme brodern upplever detta som djupt orättvist, han blir, som så ofta är fallet i Bibeln, svartsjuk och avundsjuk.Detta för tankarna till den katolska läran om pro existens – livsbejakandet, som ju också kan inneha en erotisk dimension. Liv må vara något oförutsägbart, ibland kaotiskt i sin intensitet, och impulsen att kväsa det ligger därmed nära till hands. På så vis slipper man ju göra fel. ”Låt inte ditt liv bli sterilt”, hade en munk sagt till Varden när denne gick in i trappistkloster i Norge. För kyskheten är inte steril, tvärtom, den innebär snarare att begär och passion riktas och tas till vara.Och det är svårt att vara ödmjuk om man inte själv kämpat med sexualitetens krafter. Om man bara stryper dessa riskerar högmodet att ta över. ”Förtrogenhet med vår egen svaghet lär oss ha medlidande med andra”, skriver Erik Varden. Men han påminner också om att vissa destruktiva lidelser kan svältas ihjäl, det gäller att medvetandegöra dem och avvisa dem. Här menas inte bara lidelse av sexuell art, utan brister av alla de slag. Jag tror att det är viktigt att bekämpa sina brister, men bara med vetskapen om att man är älskad med dem. ”Var inte så hård mot dig själv”, skriver den brasilianska författaren Clarice Lispector till sin syster i ett brev. ”Man vet aldrig vilken brist som håller samman vår byggnad i sin helhet.”Den ungerske författaren Sandor Márai (1900-1989) beskriver i sina dagböcker, översatta av Ervin Rosenberg, vad han ser som en generell metafysisk skillnad mellan väst och öst – han observerar några buddhistiska munkar som han tycker vänder sig bort från världen och håller en solid distans till allt vad begär heter. Han jämför dem med Faust som inte kunde låta bli att sluta ett avtal med djävulen. Márai skriver: ”Han var åtminstone nyfiken”.Det är en smått provokativ och lekfull passage, men denna nyfikenhet har, kan man hävda, på många sätt och på gott och ont, format den judeo-kristna civilisationen. En så kallad upptäckarlust, ofta exploaterande, har varit närmast outtömlig och lika genial som rastlös.I den judiska mystiken, kabbalah, talar man mycket om förverkligandets natur genom de olika stadierna i Livets Träd. Människans begär och önskningar passerar från det inre till det yttre och blir till materia. Begäret ska inte alltså kväsas, utan förädlas. Detta genom självkännedom och genom att avlägsna de ytligare begären som står i vägen för de djupare. Att hänge sig åt kortlivad tillfredställelse hindrar oss både från att förstå vad vi egentligen begär, men blockerar också vägen för det djupare begärets materialisering.Ökenfäderna, kristendomens första eremiter som levde i den egyptiska öknen på 200-talet, trodde på det som stod i Bibeln på ett konkret sätt. De materialiserade tron genom sina egna liv. De hade inga så kallade andliga upplevelser eller någon spännande identitet kring dem. Den helige Antonius (f. 251) som beskrivs som den förste att bilda en liten klostergemenskap ute i öknen, uppfattade till exempel Kristi uppmaning att göra sig av med sina ägodelar och följa Honom på ett bokstavligt vis – han gjorde det helt enkelt bara. Det som senare kom att uppfattas som abstraktioner hade då en annan innebörd, det vill säga, distinktionen mellan metafor och materiell förankring var inte så stor som i det moderna samhället.Erik Varden nämner i Homo Castus agustinermunken Richard av Sankt Victor (f. 1110) vars devis Ubi amor, ibi oculus betyder: »Där kärlek är, där är ett öga som ser.« Liknande tankar om kärlek har de franska 1900-talsfilosoferna Simone Weil och Emanuel Lévinas, kärlek är odelad uppmärksamhet gentemot en annan människa, där dennas ansikte får framträda, istället för att låsas fast i definitioner.Att bevara någons hemlighet innebär att man tänker sig att varje människa har ett eget inre rum som bara är till för Gud. Det är bara Han som har hela bilden av den människans existens, vår kunskap om andra är ytterst begränsad.En kysk blick är således uppmärksam, men inte klåfingrig. En hållning som också går ut på att inte härleda saker och ting alltför mycket till individualitet, utan snarare odla dygder som grundats i den större Saken. Kvalitéer som trofasthet och respekt bygger enligt ett kyskt synsätt mer på löftet man gett till Gud, än på de temporära känslor man har gentemot andra människor. En sorts underkastelse om man så vill, där människan söker inlemmas i en tradition istället för att själv vara utgångspunkten och utgöra världens centrum. En hållning som kan appliceras på bildningstraditionen, eller på litteraturkritiken, där verkshöjden förblir viktigare än författaren som person.Ett symptom på klinisk depression är minskad initativförmåga, lust och glädje. I förlängningen betyder detta faktiskt minskat begär. Det mänskliga begäret är något friskt som gör oss kreativa. Det gäller bara att se till så att det blommar och bär frukt.Wera von Essen, författare och översättareLitteratur:Erik Varden Homo Castus, översättning Hillevi Norburg, Silentium skrifter 2025Clarice Lispector, Brev i urval, översättning Wera von Essen, Tranan 2020Sándor Márai, Dagbok 1984-1989, översättning Ervin Rosenberg, Tranan 2014

Tony, Niclas & Johan pratar om paranormala upplevelser som har hänt på prästgården, hemsökta museet.Vi pratar om den svarta bibeln som Tony fick av en person, vad har den för krafter?

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-08-31

Daniel Johansson och Kristoffer Helle samtalar om att läsa Bibeln med utgångspunkt i 2 Tim 3:16: ”Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, tillrättavisning, upprättelse och fostran i rättfärdighet, så att gudsmänniskan blir fullt färdig, väl rustad för varje god gärning.” Vill du bidra till FFG-podden, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk ”FFG […]

Predikan från Waldemar Sjögren on 2025-08-24

Finns det en glädje som består?

Vi har bjudit in Susanne Schéele från Garden of Feathers i Skåne att dela med sig av sin kunskap kring Maria Magdalena. Susanne har varit intresserad av Maria Magdalena sedan barndomen då hon kände att det var något som inte stämde i poplåten som dunkade i radion. Instinktivt visste hon att det var fel att förknippa Maria Magdalena med sex och det som var tabu. Så hon började läsa på om vad som sägs i bibeln och andra gamla skrifter och på senare tid har Susanne tagit del av kanaliserad information från olika källor. I detta avsnitt avlivar vi helt enkelt myten om Maria Magdalena som skökan i bibeln och lär oss hur det hela gick till då hon förvisades till den rollen av kyrkan.En detalj vi behöver reda ut är tidslinjen: Platon dog 348 f.Kr. Alexander den Store erövrar Egypten 332 f.Kr och dör sedan 323 f.Kr. Romarriket erövrar Alexandria år 30 f.Kr. Jesus föds omring år 4 f.Kr och korsfästs år 33 e.Kr.Avgörande för historien om Maria Magdalena:År 325 e.Kr. Kyrkomötet i Nicea. Under Kejsare Konstantin samlades 250 romerska biskopar för att skapa en enhetlig kristendom. År 380 e.Kr. – Niceansk kristendom blir statsreligion och den enda tillåtna religionen i Romariket.LästipsAnna, grandmother of Jesus, Claire Heartsong (2017) 2nd ed. Hay House UK Ltd.Bibeln, Nya testamentet.Förrädaren, skökan och självmördaren, Dick Harrison (2005) Bokförlaget Prisma.Maria Magdalenas evangelium, Paul Linjamaa (2020) Dialogos Förlag.Maria Magdalena bakom myterna, Esther de Boer (1998) Bokförlaget Cordia.Pistis Sophia, The Gnostic tradition of Mary Magdalene, Jesus and his deciples, G.R.S. Mead (2005) Dover Publications Inc.Mary Magdalene Revealed, Meggan Watterson (2021) 2nd ed. Hay House UK Ltd.The Gospel of Mary Magdalene, Jean-Yves Leloup (2002) Inner Traditions International.The Magdalen Manuscript, Tom Kenyon & Judi Sion (2002) 7th ed. ORB Communications.Medverkande: Maria Dupal, Katri Kingstedt och Susanne Schéele, Garden of Feathers Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Predikan från Jenny Young Zayed on 2025-08-17

I takt med att den invasiva och aggressiva religionen, utan att nämna något namn, tillåts växa okontrollerat så får vi höra att det även börjar hända något med landets andra religioner. Tillströmning av nya medlemmar – en motreaktion? Hurra, kristendomens återkomst, kanske du säger… samtidigt som jag får reda på att även kristendomen anser att jag bör dränkas för att ha yttrat kritik. Jaså, och här satt jag och trodde att det bara var den onämnbara religionen som ville döda mig – Missa inte det här programmet!  INTE BARA RELIGION, kan dränka Verklighetschecken. Det kan även ljudet av eko från donationskontot göra – och det ekar som i en väääldigt lång tunnel. Förhoppningen var att se ett uppsving av donationer när vi kom tillbaka, men det kanske aldrig kommer?Swish: 073 846 37 64 (Johan Widén står på numret)Meddelande: Gåva       Lördagen den 9 augusti 2025 kommer lastad med snack om detta:*Religionen vill dränka mig.*Stålmannens svaghet är kryptonit – Svenskarnas är... en fråga.*Inte mycket triggar folk lika mycket som orden: ”Det var bättre förr.”*En konservativ PRIDE? En dålig idé kan aldrig bli bra.*Störd stalker från ”Bodycontact” som borde skickas till idiotanstalt.*Abdulalims kampanj för att få fjärran folk att bestämma över dina barns framtid.  MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman & Johan WidénVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:VÅLDSAMMA VÅTMARKSHIPPIES PÅ TORK I FÄNGELSE https://www.spreaker.com/episode/valdsamma-vatmarkshippies-pa-tork-i-fangelse--67226246Alla program: https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 16 augusti 2025.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPS  LELLEAcrania - The Beginning Of The End https://www.youtube.com/watch?v=7kzgfEHLfms  ELISABETHYusuf / Cat Stevens – Morning Has Broken https://www.youtube.com/watch?v=DmAOBosGlHY  JOHANBreaking Bad https://www.imdb.com/title/tt0903747/

Prof. Dr. Thomas Weißer, Budenheim, Katholische Kirche: Die vielen Bibeln: Hauptwerk für Glaubende – Anleitung für den Alltag.

Framför en låt LIVE! Vilket ös och glädje!”Le mot dina vänner”Den spännande fortsättningen medJens, Olle och Anders som pratar om:Vigselgig, eller Bröllopsfestgig?Sjunger dom upp innan spelning, och i så fall hur?Skall man gå utbildning inom musik?Massvis med intressanta vinklingar på att varaen scenisk person, och gå in i en roll, som alla har nytta avoavsett jobb. Vi pratar också om kommande shower ”Bibeln” och ”Köket på turné” som körs nu.Vart hittar du biljetter?Ja mina damer och herrar, dessa killar är fortfarande oerhört sympatiska!Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.se#recension #analyser #musik #analys #spotify #Podcast #podd #musiksnacket #Artist #Musiker #scen #studio #AI

Nivå: A2-B1 I det här avsnittet pratar vi om begreppet "den svenska synden" som blev en grej på 50- och 60-talen. På grund av några kontroversiella filmer började världen se Sverige som ett land där folk var moraliskt lössläppta och gick runt nakna i naturen. Så var det såklart inte i verkligheten! Hon dansade en sommar (YouTube) Sommaren med Monika (YouTube, rätt bra kvalité) Free 6 Week Challenge har öppnat! Är du redo att verkligen börja prata svenska? Vi ger dig 30 konversationslektioner i Language Gym och om du klarar att gå på alla inom 6 veckor är det helt gratis! Gå in här och läs mer, och registrera dig så fort som möjligt - platserna är begränsade!   Transkript   Ja, men välkommen ska du vara till Simple Swedish Podcast. Och ja, Jag har inte vant mig än vid att jag också spelar in den här som video. Så det här avsnittet kan du alltså både lyssna på och titta på på YouTube. Så jag har återaktiverat min YouTube-kanal, kan man säga. Och ja, jag har ganska mycket skägg för att min sån här trimmer, batteriet, har slutat fungera.   Så jag kan inte trimma skägget, så därför bara växer det. Så jag måste köpa en ny. Men det var inte mitt skägg som vi ska prata om idag. Utan idag ska vi prata om någonting som ni kanske inte känner till. Och som vissa svenskar inte heller kanske känner till. Men det är någonting ganska intressant i Sveriges moderna historia. Och det är om den svenska synden. En synd, vad är det? Jo, det är liksom någonting som man inte ska göra. Någonting som är moraliskt dåligt, oftast enligt en religion. Så vi har till exempel i Bibeln har vi de sju dödssynderna. Och det är till exempel att du skall icke dräpa. Vilket betyder att man inte ska döda andra människor. Och det finns den här.. eller det kanske är budorden faktiskt.   Tio budord, sju dödssynder. Jag vet inte vilka som är vilka. Min bibelkunskap är inte på topp. Men jag tror det är det här med girighet, lathet eller lättja som man egentligen säger. De här beteendena som man absolut inte ska göra. Det är de sju dödssynderna.   ....för resten av transkriptet klicka här!

Om försoning

Från 2021. När konstnären och fotografen Elisabeth Ohlson avbildar Jesus naken blir det startskottet för polisanmälningar och våldsamma demonstrationer. Den vilda debatten når ända till påven. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. 1998 öppnar Ecce homo-utställningen i ett bergrum på Södermalm i Stockholm. Utställningen består av 12 bilder där fotografen Elisabeth Ohlson skildrar motiv ur Bibeln, ur ett gayperspektiv.Den bild som väcker mest känslor är den så kallade dopbilden: två homosexuella män i en bassäng. Många uppfattar det som att Jesus på fotot är sexuellt upphetsad.Homoutställning leder till konflikt inom kyrkanUtställningen väcker starka känslor och blir anmäld för hets mot folkgrupp.Under hösten vill domprosten i Uppsala visa bilderna i Sveriges rikshelgedom: Uppsala domkyrka. Det förvärrar krisen ytterligare.Medverkande:Elisabeth Ohlson, fotograf och konstnär.KG Hammar, dåvarande ärkebiskop i Svenska kyrkan.Maria Hansson, tidigare känd som ”Evangelisten”.Sten-Gunnar Hedin, dåvarande pastor i pingstförsamlingen Filadelfiakyrkan Stockholm.Tuulikki Koivonen Bylund, dåvarande domprost i Svenska kyrkan, Uppsala stift.Tomas Jönsson, dåvarande chef för Norrköpings Stadsmuseum.En dokumentär av: Matilda Ivarsson Kihlberg, Iris media.Producent: Peter Gropman, Iris media.Exekutiv producent: Jon Jordås, SR.Elisabeth Ohlson avled den 30 oktober 2024 efter en tids sjukdom. Hon blev 63 år.Dokumentären är producerad 2021.

Andrews Volkswagen hielt an und die Wachen kamen. Er betete, wie er es früher oft getan hatte: „Herr, als du auf Erden warst, hast du blinde Augen sehend gemacht. Bitte mache jetzt sehende Augen blind.“ Die Wachen durchsuchten das Auto, sagten aber nichts über die Bibeln im Gepäck. Andrew überquerte die Grenze und brachte seine Fracht zu den Menschen, die keine Bibel besaßen.