Podcasts about ljuset

Andakterna den här veckan hålls av prästen och psykoterapeuten Albin Tanke från Malmö. Idag om ett viktigt ögonblick på ett konfirmandläger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Vi satt på golvet i det vackra lilla kapellet, trettio konfirmander och några ledare. Det var lite trångt men rummet gav frid och ro. Det var sent och vi skulle har kvällsandakt en av de sista kvällarna på konfirmandlägret. Stearinljusen brann stillsamt som enda belysning i det gamla 1800-talskapellet. Tystnaden som lade sig i rummet när gitarren klingat ut den sista tonen, var magisk. Det var som ett förklarat ögonblick. Gemenskapen, orden, musiken, tystnaden och framför allt vänskapen som växt sig starkt under lägret, fick nog alla att känna att denna stund var helig, att liksom tiden stod still. Livet med en djup meningsfullhet sjönk in i oss alla – och det var som om tillgången till att verkligen kunna ta emot den frid som vi sjöng om, talade och bad om, verkligen öppnades för var och en.Text:Joh 15:12-17Musik:Chess av och med Benny AnderssonProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Döda är vi när alla hjärnfunktioner oåterkalleligt är borta. Men om hjärta och andning stannar kan man få en glimt. Över den funderar Jimmy Vulovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En människa kämpar sig igenom dödsskräck, smärta och meningslöshet. Livet går. Det kommer en dotter, en son. Långt senare vilar en gammal döende hand i en yngre och för en kort stund får döden belysa livet. Att allas vårt oundvikliga slut bär livsinsiktens början i sig är sedan länge känt i skönlitteraturen. Ett av de mest gripande exemplen är Ivan Iljitjs död som Leo Tolstoj tecknar med mästerlig hand i en kortroman med samma namn från 1886. I den får vi följa hans liv av social och materialistisk ytlighet tillsammans med dottern, sonen och hustrun ända tills döden låter honom förstå den egentliga meningen. Även filosoferna är väl medvetna om allt det där. Livet kan enbart förstås baklänges men det måste levas framlänges, skriver Søren Kierkegaard i en notering från 1843. När man läser hans tanke högt låter den som en självklarhet, så pass självklar att dess innebörd ofta glöms bort. Ungefär som då vi i berättelser gång på gång låter oss överraskas av bra intrigvändningar. Vi vet ju alla att något kommer ske, något som förklarar allt som redan har varit. Det är en självklarhet. Ändå förvånas vi när det väl händer. Skönlitteratur liknar på det viset livet. Berättelser kräver också ett slut för att början och mitten ska fullbordas och förstås. Att läsa är därför som en övning i att leva och att dö.”Jag levde alltså mitt liv en gång till. Jag träffade människor jag inte ägnat en tanke på 50 år, jag visste vad de hette och vad de tänkte och vad jag tänkte.” Orden kommer från en man som var 74 år då han dog. Hjärtstillestånd. Kliniskt död men efter 1 minut och 40 sekunder återupplivades han av överläkaren Hans Zingmark som senare intervjuade mannen för en forskningsstudie om nära döden-upplevelser. Anders, som den avlidne kallas i studien, fortsätter: ”Hela mitt liv i detalj igen på 1 minut 40 sekunder – hur gick det till? Den sista dagen jag levde om, var när jag tittade på dig och mötte din blick.” Hans Zingmark kunde naturligtvis inte svara på hur det hade gått till. Ingen kan det. Men i studien ”Near-death experiences and the change of worldview in survivors of sudden caridac arrest”, som han 2022 skrev med Anetth Granberg Axèll, finns många andra svar. I den bekräftas nämligen på ett fascinerande sätt flera slutsatser från både tidigare forskning och från den beprövade livserfarenhet som kommer till uttryck i exempelvis skönlitteratur.Ett varmt sken och en härlig känsla av att nå en annan dimension är ett återkommande tema i de fyra djupintervjuer som studien bygger på. Ljuset beskrivs som livfullt, fritt från all ondska någonstans bortom vår fysiska verklighet. Tyvärr är det långt ifrån alla som får uppleva det, i alla fall om vi ska tro den tidigare forskning som säger att bara mellan 10 och 20 procent av dem som rycks ur dödens käftar återvänder med en nära döden-upplevelse. Så kanske stämmer det som en gång har sagts om att alla inte får gå samma väg. Förvåning förenar också återvändarna. Tre av studiens deltagare saknade då de dog all tro på en existens bortom det materiella livet, men alla fick bevittna motsatsen och då försvann även deras tidigare rädsla för döden. Ungefär som Ivan Iljitj då han alldeles i slutet av den smärtsamma dödskamp som han aldrig ska få återvända ifrån febrilt letar efter sin gamla dödsskräck. Men den är borta. Självcentreringen som präglat hela hans liv lämnar honom också. Då befrias han och döden finns inte längre. I romanen står det skrivet: ”Istället för döden var ljus. – Jaså, är det så! sade han plötsligt högt. Så härligt!”Trams, säger skeptikern. Det där är bara historier som det inte finns några bevis för alls, sådant som människan i årtusenden berättat för att finna tröst och moralisera om hur vi bör leva. Nu vet vi bättre. För nu tror vi på Vetenskapen där vi kan mäta saker och ting. Och det stämmer givetvis som skeptikern säger att människan länge har berättat om evigheten. Många har moraliserat också. För redan i den direkt från muserna åkallade historien om Odysseus irrfärder finns det ju faktiskt två vägar ut ur livet, en för de få till de ljusa elyseiska fälten och en in i Hades mörkerrike. I elfte sången närmar sig hjälten de döda i mörkret. Odysseus söker där råd om livet och siaren Teiresias berättar vad han måste göra för att kunna ta sig hem igen. Och av sin mor får han veta vad som har hänt på Ithaka sedan han lämnade ön för att strida vid Troja. Överväldigad av starka känslor öppnar han sin famn mot modern och ”tre gånger, såsom en dröm eller skuggbild, vek hon tillbaka”. Varför, mor? Hon svarar honom att ”likt en dröm fladdrar själen kring sen den övergett kroppen”. Och då förstår ju vem som helst att undflyende väsen av det slaget inte låter sig mätas.Det omätbara finns överallt. Av någon anledning finns exempelvis Ivan Iljitj i mig. Där är han tillsammans med många andra fiktiva personer som har berört mitt liv. Därinne bor också verkliga människor som jag har förlorat. De som för en kort stund plötsligt kan bli så levande igen, som om de när som helst skulle kunna komma in genom dörren eller kanske slå en signal, trots att de är döda. Alla är de omätbara men det gör inte känslan av dem osann. Och det finns mycket, även inom Vetenskapen, som vi antar finnas bara på grund av spåren det efterlämnar. Ingen har ju ännu sett eller direkt mätt varken DNA-strängens dubbelhelix eller universums mörka materia. Ändå tror vi på båda delarna. Då borde ju även de spår döden lämnar vara värt något, i både fiktionen och verkligheten. Ivan Iljitj ser med dödens hjälp meningslösheten i det ytliga liv han levt. Han fick ingen möjlighet att återvända för att förändra det. Deltagarna i studien fick dock dö med livet i behåll och deras lärdomar liknar det som litterära röster ur evigheten ofta berättat om. De återvände alla med insikter om börjans och mittens betydelse, förstod att värdera nära relationer mer än materiella ting. Livet blev mer levande efter döden. Samtidigt fylldes deras syn på det liv som vi alla just nu lever oss igenom av en stor tacksamhet och respekt. Om inte det är värdefull kunskap så säg.Jimmy Vuloviclitteraturforskare och författare

Våren tar sig fram i vårt avlånga land, pånyttfödelsens tid! Men våren kommer inte bara med sol och blomsterknoppar... I Karlavagnen delar lyssnarna med sig av hur årstiden påverkar dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ljuset återvänder, knoppar brister och fåglarna sjunger. Våren är här – men vad betyder den för dig? Är det en tid av nystart och glädje, eller förknippar du den med stress, allergier och krav på att vara utomhus? Kanske är du den som tar fram cykeln vid första solstrålen, eller så längtar du snarare efter höstens lugn.I onsdagens Karlavagnen handlar det om vår relation till våren – på gott och ont. Har du en speciell vårtradition? Minns du en vår som förändrade ditt liv? Eller är du en av dem som tycker att våren är överhypad? Dela dina tankar i Sveriges största samtalsrum.Om vår relation till våren i Karlavagnen med Ylva NilssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Ljuset blandas med mörkret! GAIS o Gnaget mot en ny försäsong. Djurgårn i behov av hela TRE klassvärvningar! Baby Peking skiner! Tom Pettersson snirklar sig förbi jinxfällor och i Blåvitt är det ömsom vin, ömsom varför…? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det femte avsnittet inom temaserien WeTime om kön och könens transformation fortsätter vi att reflektera över mörkret och ljuset utifrån de dagsaktuella händelserna i världspolitiken. I oroliga tider när vi inte vet vad vi vaknar upp till på morgonen, känns det tryggt att luta sig mot Martinus texter, se alla ljusa tecken i världen och träna oss på att finna tillit i bönen och i vårt Gudsförhållande. Vi fördjupar oss också denna gång i hur vi kan sätta in världshändelserna i ett övergripande andligt utvecklingsperspektiv. Martinus kosmiska analyser visar oss ständigt att könens transformation är av helt avgörande betydelse för allt som sker, såväl i våra privata liv som i samhället och världspolitiken. I dag ser vi en ”stark man” på världsscenen som uttalar att det endast finns två kön och därmed utesluter alla HBTQI-människor som identifierar sig som transsexuella, icke-binära, eller andra variationer.  Vi hör också auktoritära makthavare som propagerar i starkt negativa ordalag mot homosexualitet. Utifrån Martinus analyser om polförvandlingen är detta dock ett tecken på okunnighet om människans inre organiska utveckling. Det är i verkligheten helt omöjligt att försöka stoppa eller upphäva vår transformationsprocess mot ett gemensamt tredje kön – det är en förvandling som pågår inom oss alla nu, och som kommer att fortsätta många liv framöver. Som vi har talat om i tidigare avsnitt, beskriver Martinus att allt som sker är ett led i en stor invigning som leder människan fram till fred och nästakärlek. Han visar också att alla väsen har en mission att fylla i denna process, och ingen är mer värdefull än någon annan. De kosmiska analyserna kan här ge ett stort stöd för den som kanske blir missmodig och tappar hoppet om människans framtid. Vi delar också personliga erfarenheter om bönens stora betydelse för att få stöd och inspiration i vardagen. Poddtips: I avsnittet talar vi om en aktuell dansk podcast, UFOklarligt, vars redaktör Martin Kleist nyligen intervjuade Solveig Langkilde om ”Martinus & UFO'er. Det kosmiske verdensbillede og bevidsthed. Du kan lyssna till avsnittet här. I avsnittet nämner vi följande citat ur Martinus verk: Mörkret skall avlägsnas, men inte med mörker. Det enda sätt på vilket man verkligen avlägsnar något, är genom att låta det utleva sig självt. Mörkret är i sig självt en energivåg, en brand som måste brinna färdigt, innan ljuset kan utvecklas helt. I dag är människorna över hela jorden inställda på att ljuset skall råda och går alltså på sätt och vis alla i samma riktning, men denna riktning kan ha fler eller färre avvikelser. Och det är i själva verket dessa vägar som man kämpar om i dag. Den ena parten menar att hans väg är den bästa, den andra att det är hans som är det. Ur: ”Julstjärnan”. Utdrag ut en artikelbearbetning av föredrag som Martinus höll år 1941. Hela artikeln kan läsas i tidskriften Kosmos nr 10/2007. Den kan också läsas online på danska  här … övertron att den demokratiska regeringsformen har gjort konkurs och att endast diktaturen är att föredra. Man menar således att endast en "stark man" kan råda bot på misären, bringa nationen på fötter och ge personlig frihet och välfärd åt alla. Så hyllar man den "starke mannen". Och så börjar - inte människornas frigörelse, utan en väldig jakt på skalper och huvuden, en jakt på alla och envar som vågar ha en annan mening eller tanke än diktatorns. Ur: Den andliga vetenskapens nödvändighet, kap. 16. Publicerad i småbok nr 23, De levande väsendenas odödlighet. (1947) Boken kan köpas på Världsbild förlag. Den kan också läsas fritt online på danska på martinus.dk. Och den stora nya kosmiska världsimpulsen från sekelskiftet har befordrat mänskligheten in i en fabelaktig, ja, en rent av explosionsartad utveckling. Den mörka karmautlösningen har kommit in i en utvidgad frigörelse. Människan har fått tillåtelse till att befordra alla sina icke färdiga naturer fram i ljuset, för att få dem övervunna och bli mottagliga för Guds ande. Citat från Martinus brev till Vígnir Andrésson, den 17 maj 1970 (brev-id 30252). Citatet är översatt av Sören Grind. Hela brevet kan läsas på danska i Martinus Instituts historiska databas här. Kristus säger att människorna alltid borde be och inte förtröttas. Jag ber många, många gånger om dagen. Men det är inte så att jag ligger på knä eller något sådant. Nej, jag kan be här medan jag talar, jag kan be när jag talar med andra människor. Jag kan be mitt i en stor församling, och jag kan också be i en ensam kammare. Man kan be överallt och när man ber om hjälp om att förlåta och förbättra sitt medvetande, om hjälp för att nå fram till att bli högre utvecklad, så blir man bönhörd.  Ur: ”En ny världsepoks födelse, Martinus tacktal på 87-årsdagen”, 1977. Hela artikeln kan läsas i tidskriften Kosmos nr 7/2009. Den kan också läsas online på danska här. Vi nämner också Martinus symbol nr 1, ”Guds ande över vattnet”, som du kan se på Martinus Instituts svenska hemsida här. På samma hemsida kan du också läsa Martinus huvudverk Livets Bog samt ett antal andra böcker gratis online på svenska. ************ Om WeTime – vår nya temaserie inom Kosmologipodden Medverkande: Solveig Langkilde och Pernilla Rosell Läs mer om denna poddserie i vårt första avsnitt: Könens upplösning Sänd in era reflektioner! Vi är glada om ni har lust att dela med er av era personliga erfarenheter och ge oss feedback. Hör gärna av er antingen i kommentarsfältet nedanför varje avsnitt på vår hemsida: kosmologipodden.se, eller till Pernilla via e-post, så läser vi era kommentarer inför varje avsnitt (pernilla@martinus.dk). Musik: Lars Palerius.  Foto: Marie Rosenkrantz Gjedsted.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Den 17 oktober 1987. Det är tyst på västra kyrkogården i Nyköping. Träden som sticker upp bland raderna av gravar har börjat tappa sina brandgula löv. Ljuset från gatlyktorna omkring kyrkogården lyser upp ytterkanten, men ju längre in man kommer desto mörkare blir det. Plötsligt bryts tystnaden av en våldsam explosion, som ekar mellan gravarna och ut i staden. När tystnaden återigen lägger sig över den mörka kyrkogården har en människa förlorat sitt liv. Programledare är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Axel Rosenberg och producent är Oscar Wendel. Originalmusik av Tor Wilén. Källor: Expressen, Aftonbladet, SvD, Dagens Nyheter, Södermanlands nyheter, Göteborgs-Posten, TV-Guiden, Domen i Norrköpings tingsrätt.

Det knoppas och blommar så sakterliga. Ljuset knackar på men det är kallt också såklart. Vi laddar och sår, längtar och fnular. Idag blir det lite Änglatrumpet längtan och rädslor, några nya citrusköp och en och annan lignos. Välkomna till Blomamr det!

från Katarina kyrka, med Fredrika Gårdfeldt och kören Katarina Vega Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning”(Johannes 1)Medverkande:Camilla Lif: prästFredrika Gårdfelt: predikanKatarina Vega: körsångHans Vainikainen, Lars Andersson, Irma Schultz, Sofie Livebrant: musikerLars Bygdén: sång och gitarrJerker Strid: inledningArne Leeb: textläsningText:Johannes 1:14-18Musik:Var inte rädd för mörkret (E Blomberg/K Rehnqvist)SvPs 681 Herre hör min bön (Taizé)Lägg ner vapnen (L Bygdén)Herr Gott, nun schleusst den Himmel auf (J S Bach)SvPs 219 Jag skulle vilja våga tro (T Littmarck)Only Time (Enya, arr H Vainikainen)Mitt hela hjärta (trad)Into the Light (L Bygdén)SvPs 37 Kristus är världens ljus (F Pratt Green, B G Hallqvist/Paris1681)Producent Katarina JosephssonTekniker Fredrik von der Pahlen, Peter Flodbyliv@sverigesradio.se

Henrik Andersson Körsång

Den ene kallas 1900-talets största poet, den andre för samma sekels största filosof. Den ena var överlevare, den andra nazist. Mikel van Reis skildrar mötet mellan Paul Celan och Martin Heidegger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 2017-11-02.Det är augusti 1948 i Paris och den 27-årige, rumänskfödde poeten som just tagit sig det nya namnet Paul Celan skriver till en anhörig i Israel. Han är just kommen till staden och ser nu en oerhörd uppgift framför sig.Han skriver i brevet: ”Kanske är jag en av de sista i Europa som måste leva den judiska andlighetens öde till sitt slut.” Europa ligger i ruiner och de förföljda som överlevt Förintelsen irrar hemlöst mot en marginal av fortsatt liv. Förintelsen i Rumänien var skoningslös. 400 000 människor mördades.Vad kan poesin säga om detta tillstånd i tiden? Eller mer precist – hur skall Celan som överlevande poet kunna ge den bråddjupa tidserfarenheten språkets maximalt förtätade rymd av dröm och vaka? Det är vad han gör de kommande åren fram till sin död 1970. Han är rumänsk jude, han skriver på tyska men lever sitt författande liv i Paris. I åtta diktsamlingar ger han – som ingen annan - poesin en svindlande komplexitet med djupa filosofiska förgreningar.Två decennier senare. Det är en mulen sommardag 1967 i södra Tyskland, närmare bestämt i universitetsstaden Freiburg. Tidens störste tänkare skall då möta tidens störste poet. Filosofen heter Martin Heidegger och poeten var alltså Paul Celan.Den förste en urtysk med nazistiskt bagage och den andre en överlevande jude från den tyskspråkiga periferin. Heidegger hade varit nazistisk universitetsrektor 1933 och sedan partimedlem under tolv år.De två är varandras motsatser och ändå fanns här ömsesidiga band vad gäller tänkandet kring filosofi och poesi. Grundades filosofin i poesins heliga uttryck eller var denna grund nu i själva verket en avgrund? Det senare blev Celans insikt. Det poetiska ordet uppenbarade inte Varats väsen utan människans bräcklighet och ändlighet. Den store tyske anden hade ju legitimerat de allra värsta demonerna.Det hela började 1951 – samma år som Heidegger tagits i nåder i Freiburg som ”avnazifierad”. Celan möter då den österrikiska poeten Ingeborg Bachmann som just disputerat på en avhandling om Heidegger. En förälskelse tar fart men som skall bli en olycklig kärlekssaga.Med den förälskelsen börjar Celan att läsa Heideggers verk, bok efter bok. Under femtiotalet får han själv sin poesi utgiven i Tyskland och han prisas högt av det litterära etablissemanget.Poeten och filosofen börjar växla brev och böcker, men efter hand blir Celans relation till Heidegger alltmer inflammerad. Han beundrar filosofens verk, men fylls av agg mot hans obekymrade medlöperi. Den store tyske anden hade ju legitimerat de allra värsta demonerna. Nu var han knäpptyst om sin nazism.Skall de träffas? Så sker alltså 1967. Den 24 juli läser Celan sin poesi för auditoriet på Freiburgs universitet. Det är mer än tusen personer i publiken och Heidegger sitter på främsta raden. Det är i samma sal där Heidegger hade hållit sitt beryktade rektorstal 1933.Situationen är mycket spänd. Celan meddelar bryskt att han inte vill fotograferas med den hövlige Heidegger. Poeten hade i flera år härjats av paranoia och skarpa humörsvängningar efter en förtalskampanj i tysk press. Celan såg övervintrande nazister i alla riktningar.Till saken hör även att Celan var tillfälligtvis utskriven från en psykiatrisk klinik i Paris. I januari samma år hade han försökt beröva sig livet med en kniv i bröstet.Efter läsningen i Freiburg inviterar Heidegger Celan till sin skidstuga i Todtnauberg i närliggande Schwarzwald. Där kunde de ju promenera tillsammans - och samtala. Celan tackar överraskande nog ja och dagen efter – den 25 juli – far de i väg i bil. Vädret är regntungt.Vad som nu händer är mycket diskuterat. De flesta beskriver mötet som en stor besvikelse för Celan.Kunde inte Heidegger fatta pennan och varna för nazismen?De når den lilla skidstugan med brunnen med den berömda åttkantiga stjärntärningen. De dricker brunn och går in. Celan skriver i gästboken följande rader: ”In i gästboken med blicken på brunnsstjärnan, med förhoppning om ett kommande ord i hjärtat. Den 25 juli 1967. Paul Celan.”Han väntade sig en förklaring av Heidegger för det nazistiska medlöperiet, men de orden kom aldrig över läpparna. Hade filosofen slutit sig inne i självtillräcklighet? Var han en stor filosof men en liten människa? En jättelik dvärg, som Edgar Morin kallade honom.De tar en promenad. De två skall bege sig till en högmosse. De går på kavelstigar över våtmarker. Den botaniskt bildade Celan noterar växtligheten noga, men regnet får dem att stanna och till slut återvända. De når inte fram.Celan är djupt missräknad, men i bilen tillbaka till Freiburg talar han klarspråk med den så tystlåtne filosofen. Kunde inte Heidegger fatta pennan och varna för nazismen? Det frågar han lite senare i ett brev till hustrun Gisèle. Celan reser hem från Freiburg till Paris och psykiatrin där. Han skriver en ordknapp dikt med titeln Todtnauberg. Var den ett uttryck för hans djupa besvikelse? Mötet som icke-möte?Kanske är det inte hela bilden. Somliga vittnar om Celans muntra lättnad efter mötet. Som att en spänning löstes upp. Jag tror själv att den dikten uttrycker den djupa klyvnaden mellan beundran och aversion.ordet för ordet – ”das Wort” – är infogat i diktens exakta hjärtpunkt. Ordet om förlåtelse som inte kom.Celan kan inte ge upp Heidegger, han måste replikera på filosofen, men också uttrycka en förhoppning. I dikten läser vi orden från gästboken om brunnen med stjärntärningen och förhoppningen om ”en tänkandes kommande ord i hjärtat”.I hans dikt är orden som gruvgångar. Vi anar att den vandrande poeten befinner sig mellan bergets underjord och himlens regn. Poeten kan floran – ”Arnika, Augentrost”. Arnika och ögontröst var läkeörter. För den sårade Celan? Den första har en gul fläck i kalken, som en judefläck. Den senare vidrör ett ungdomsminne från arbetslägren i Rumänien 1942. Jag noterar att ordet för ordet – ”das Wort” – är infogat i diktens exakta hjärtpunkt. Ordet om förlåtelse som inte kom.Dikten slutar med regn, mycket regn och en känsla av underjord och dolda döda. Namnet på blomman orchis liknar Orkus, romarnas namn för underjorden. Todtnauberg blir här också Dödsberget. Ljuset blev för Paul Celan också ett kallt och nattligt strålkastarljus.Det är dock inte sista mötet. Celan återvänder faktiskt till Freiburg och Heidegger följande år – sommaren 1968. De två gör om sin bergsvandring till högmossen. Men vad som då passerar vet vi ingenting om.När poeten och filosofen möts ytterligare två år senare vid ett Hölderlinjubileum är Celans själsliga tillstånd akut. Poeten brusar upp i vrede över filosofen. Och filosofen säger sedan: ”Han är sjuk – hjälplöst”. En månad senare dränker sig Celan i Seine i Paris. Troligen den 20 april 1970.Man kan då åter betänka den uppgift som han förelade sig i augusti 1948 i ett brev till en anhörig i Israel. Den oerhörda uppgiften som nu ändade djupt tragiskt: ”Kanske är jag en av de sista i Europa som måste leva den judiska andlighetens öde till sitt slut.”Hur kan den djupa skillnaden mellan filosofen och poeten då läsas? Det kan handla om ljuset. Ett nyckelbegrepp hos Heidegger är ”Lichtung” som betyder glänta, en solljus plats i skogen där Varat uppenbaras för den vandrande.Celan vänder på begreppet i sin boktitel "Lichtzwang", ljustvång. Postumt utgiven 1970 med bland annat dikten Todtnauberg. Ljustvånget som motsatsen till solljuset. Ljuset blev för Paul Celan också ett kallt och nattligt strålkastarljus. Lägerljuset.Mikael van Reis, litteraturvetare, författare och skribent

På julafton möter vi prästen och psykoterapeuten Albin Tanke från Malmö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Julens budskap kommer med fred och frid, till dig och mig. Ljuset bryter äntligen igenom, och kommer med räddning. Över dem som bor i mörkrets land ska ljuset stråla fram! Kristus föds i natt rakt in i vår verklighet. Och han kommer inte glidande på en stor gyllene tron, eller som ett dånande åskmoln. Inga parader, inga hejaklackar, inga nyhetssändningar som rapporterar om det största. I ett litet, oansenligt stall, långt från hem och trygghet kommer Gud till världen. I ett nyfött, värnlöst barn som gör sig helt beroende av våra kärlek, omvårdnad och omtanke. Så kommer Gud nära oss alla. Delar våra livsvillkor på ett helt genomgripande sätt.Text:Jes 9:1-6Musik:Jul, jul strålande jul med David SchultzProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

På väg till julfirandet? Om du behöver du lite samtalsämnen att liva upp sammankomsten med kan denna repris om julen från förra året komma väl till pass.Knäcken, klapparna och Kalle närmar sig med stormsteg men varför är det just dessa attribut som hör vår julafton till? Och är en traditionell svensk jul verkligen så svensk som man kan tro? Det har Emma frågat Tommy Kuusela som är forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala medan Clara har läst på om julmust och om folkstormen som följde när vi berövades på Tjuren Ferdinand. Allt för att du ska kunna va en riktig besserwisser på julafton.Klipp och musik:Julafton med Arne Weise 1999Sunes jul, 1991Edward Bloms julraseri: ”Folk har släppt på alla principer”P4 Gävleborg - Hemligt sällskap bränner bocken? - inte alls, säger EjeStockholms Gosskör - Ljuset i adventP4 Gävleborg, Fågelexperten om bockens dragningskraft- ”Ryktet går”Santa's Workshop, 1932Donald Duck Clown Of The Jungle, 1947TV4 Nyheter, Ingen större Kalle Anka-effekt hos SOS AlarmSvensson Svensson, 12. God Jul, Svenssonmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maria Nielsen

Denzel Washington vann visserligen två Oscars, men han förlorade också 8 stycken, en finessrik, furiös och finurlig göteborgare som krigar på och Andrew Tates alldeles för goda tillvaro i fängelset i Rumänien

Pastor Christian Wendesten

Idag på Lucia, en av årets mörkaste dagar, talar pastor Robert Eriksson om ljusets kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:En enkel kärlekshandling från en medmänniska kan ge ljus åt en annars dunkel dag. Och när jag sträcker ut en hand och hjälper någon, det kan handla om ett telefonsamtal till en vän med några uppmuntrande ord, då lyser också den handlingen upp min väg.Snart är det jul och vi minns det ljus som Jesus kom med när han föddes till vår värld. I Johannesevangeliets första kapitel kan vi läsa orden: Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen! Och ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det. Så jag håller fast vid tron att ljuset alltid övervinner mörkret. Ljusen i Lucias krona visar på en trotsigt hoppfull berättelse som vi får leva i: Ju mer ljus och kärlek vi ger. Desto mer ljus och kärlek får vi. Ljuset övervinner alltid mörkret.Text:JohannesevangelietMusik:I remember well med Fernando OrtegaProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Vi möter Ylva Breidenstein, psykolog, pedagog och präst i Kristensamfundet. Ni är välkomna in till ett spännande samtal om vad som präglar Kristensamfundet: tro, sakrament och förhållandet till Antroposofin. Medverkande: Ylva Breidenstein Erland Kornfeld Horst-Henrik Liljeström (teknik) Följ Ylva Breidenstein på Youtube:    / yllan22   Skriv gärna till oss! E-post: kyriotetespodden@gmail.com Glöm inte bort att prenumerera på vår kanal! Du kan stötta oss genom att sätta in en slant på vår Swish: 1235861257 Kyriotetes Podden

Den gotiska katedralen innebar en revolution. I själva verket var det med dessa byggnader upplysningen tog sin början. Det menar Thomas Steinfeld i dagens essä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Kärnpunkten i en gotisk katedral ligger högt, ibland fyrtio meter över golvet, ibland mer. Där, under taket, finns kryssribsvalven. De bär valvkapporna och leder trycket ned till stöden. Det var dessa valv som tillät de medeltida byggmästarna att låta kyrkorna växa mot himlen, det var de som tog trycket från väggarna, så att man kunde sätta in stora fönster, det var de som möjliggjorde de slanka pelarna, så att församlingen kunde uppleva kyrkan som en paradisisk skog. Kryssribsvalven förändrade byggtekniken, en gång för alla: Före gotiken hade stenar huggits till på plats, en efter en, så att de passade in mellan de andra, lika ojämna stenarna. De senmedeltida katedralerna däremot byggdes efter noggranna planer, och varje sten formades i en verkstad på marken innan den lyftes upp till sin förutbestämda plats. Man brukar säga att de moderna tiderna började med renässansen, i Italien och någon gång under 1300- eller 1400-talet, med återupptäckten av den antika litteraturen och konsten. Men så var det inte. De moderna tiderna började med en planritning, och konsekvenserna blev stora: Ty det var en tanke som blev sten.Efter att Notre-Dame, katedralen för ärkestiftet Paris, brann under natten till den 16 april 2019, betraktades katastrofen som ett tecken på civilisationens kris och hotande undergång. Notre-Dame, det var Frankrike, det var kristendomen, det var uppbrottet från den mörka medeltiden till en allt ljusare framtid. Och visst är Notre-Dame den mest kända franska katedralen. Dock finns det andra kyrkor av jämförbar, om inte större betydelse, både med hänsyn till religionen och till konsthistorien: I Saint-Denis, idag en förort till Paris, står den äldsta katedralen, och där ligger de flesta franska kungar begravda. Katedralen i Reims är större och mera utsmyckad än systerkyrkan i Paris. Ja, det finns ytterligare flera dussin, enastående var och en. Att Notre-Dame blev hela Frankrikes, om inte hela världens främsta gotiska kyrka berodde på två händelser som har föga med tro att göra. Det var här som Napoleon år 1804 krönte sig själv till kejsare, två år efter att kyrkan hade återinvigts efter att under revolutionen använts som ett ”förnuftets tempel”. Och så skrev författaren Victor Hugo år 1831 romanen ”Ringaren i Notre-Dame”. Den blev en av världslitteraturens mest lästa böcker och banade vägen för en helt ny, världslig eller estetisk uppfattning av kyrkan.Inuti romanska kyrkor är det mörkt. Alltid. Inom de gotiska katedralerna blev det ljust, i alla fall under dagen. Denna skillnad är inte bara av praktisk eller fysikalisk betydelse. Den är uttryck för en teologi. Ty ljuset skulle vara Gud, vars sken fick alla ting och varelser att själva flamma upp, i världens alla färger, så att reflektionen föll tillbaka mot det ursprungliga, mångfärgade ljuset. Katedralen är byggd inte som en sinnebild, utan som en realisation av denna tanke – som inte bara är en föreställning om Gud, utan också en språkteori. För vad händer när vi talar om en sak? Den skiner upp, och ju ljusare saken blir, desto mer förstår vi vad vi talar om. Det var en fransk munk, som noterade denna förbindelse, Pierre Abélard. Han levde runt år 1100, kort innan den första katedralen började byggas, och han tillbringade större delar av sitt liv i Saint-Denis. Och eftersom det blev den enstaka människans uppgift att förstå hur ljuset och världen hängde ihop, och eftersom kyrkan själv var produkten av enskilda människors verksamhet – byggmästarnas namn är för det mesta kända än idag –, så betraktades den enskilda människan för första gången inom kristendomens historia som en självständig varelse. Också därför börjar de moderna tiderna med katedralbyggen. Upplysningen – upp-lysningen - sätter igång på 1100-talet.Ljuset gör ingen skillnad på rika eller fattiga människor, levande varelser eller döda ting, det bara lyser. Katedralen är detta universum, den är skapelsen själv, den rymmer alla och allting, skulpturer av de heliga och av vanligt folk, av djur och växter, och medan demonerna får bo på utsidan och får spy ut regnvattnet från taket, så förvandlas kapitälerna, de översta stenarna på en pelare, till buketter av blad och knoppande grenar.Motsatsen mellan rika och fattiga människor, mellan adelsmän, bönder och hantverkare blev självklart bestående, i verkliga livet. Men så finns det ingen katedral utan stad. Tätorten kom först. Tydligast ses detta förhållande i Chartres, i en liten, låg stad på den nordfranska slätten, ur vilken det reser sig en kyrka i ett näst intill överjordisk format. En katedral är ett tecken på att bondesamhället höll på att luckras upp, att hantverket och handeln började florera, att städerna utvecklades, där ståndsskillnaderna så småningom blev genomträngliga. Och så var kyrkan själv ett ofantligt löfte: att det kunde bli så, att alla motsättningar kunde bärgas och upplösas i ett gigantiskt, systematiskt ordnat bygge som rymde så väl det jordiska som det andliga. Himlen hade nästan flyttat till jorden.Att det finns ett samband mellan kristendomen och förnuftet, att Notre-Dame, som alla andra gotiska katedraler, står för betydligt mer än en religion som idag verkar uppleva en slutgiltig kris – kort sagt: en aning om att västerlandets historia på något sätt går tillbaka till dessa kyrkbyggen kunde märkas i de flesta tidiga reaktioner på branden. Dit hör också den vitt spridda fruktan, att elden hade anlagts av en islamistisk organisation. Folk fasade över branden, med all rätt.På uppmaning av den franske premiärministern följde sedan en debatt om återuppbyggnaden som effektivt bestred att de inblandade arkitekterna hade den minsta föreställning om vad de sysslade med: Den ena arkitekten föreslog att ersätta spiran, tornet över det centrala kryssribbsvalvet, med en minaret, som en symbol för religionernas försoning. En svensk kollega föreslog att täcka hela taket med en simbassäng. Värst var dock ett berömt kontor i London, som ville ersätta taket och spiran med en kupol i glas och stål. Idén, att församlingens blick uppåt skulle gå till den vanliga storstadshimlen, att inte det mångfärgade, gudomliga ljuset, utan det naturliga ljuset skulle strömma in, var ett öppet angrepp på själva meningen med en gotisk katedral. Till slut böjde sig dock både politikerna och arkitekterna för en överväldigande majoritet av folket som vill få tillbaka kyrkan så som den varit. Uppenbarligen är upplysningens tid inte helt förbi. Man får bara inte fråga experterna.Thomas Steinfeldförfattare, översättare och professor i kulturvetenskap

Magnus Söderman: En medlem uppmärksammade mig på en metafor genom en kommentar på friasvenskar.se. Den beskrev oss nationalister som ett kollektiv: "som en stenbock som tar sig upp längs en brant bergvägg." Den liknelsen fick mig att tänka till.Läs artikeln på https://www.friasvenskar.se/c/artiklar/en-svensk-stravan-mot-ljusetBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Vissa artister finns kvar fast de rört sig en bit bort i offentligheten.Ken Ring var punkaren som föddes för sent, eller för tidigt, eller helt rätt, och tog förorten rakt in i de kulturella finrummen.För det fick han löpa medialt gatlopp.Under tiden har han fortsatt att gästa de stora produktionerna, som Så mycket bättre i TV4 och Min Sanning i SVT.Samtidigt har han bibehållit sin inre kärna men berättar också i avsnittet hur han lyckats bryta ilskans fördärvliga mönster och istället valt glädjen i sitt liv.Men hur känns det egentligen när sonen säger upp bekantskapen och skriver låtar om en?Och hur lurade han hela TV4 när polarna skickade röka till honom när han gästade Så Mycket Bättre.Ken Ring blev en av de mest halsbrytande bergbanorna jag åkt under min karriär i media.Missa inte detta.Programledare: Henrik Eriksson & Marcus BirroProducent: Philip De GiorgioFölj oss på Tiktok: https://www.tiktok.com/@24fragorpodcastFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/24fragorpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ellen Gunnardo, Hans Johansson och Henrik Jarnelid ger en reflektion.

Mauricio Rojas är riksdagsledamot för Liberalerna, tidigare kulturminister i Chile, docent i ekonomisk historia och aktuell med rapporten Irland- Ljuset i Europas tillväxtkris som är skriven för tankesmedjan Timbro.

Att belysa något gör att vi kan se klart och tydligt. Bilden blir komplett och skarp. Hur är det när nu belyser dig själv, är det som blir tydligt sådant du vill se? Varje fredag lägger vi ut ett nytt avsnitt av Bönepodden. Varje avsnitt ger möjligheten till reflektion och stillhet över avsnittets innehåll. Starta helgen med en lugn och meditativ stund. Musiken framförs av Nóra Johansson Abaffy och Jacob Mólen.

I detta avsnitt pratar tjejerna om pressen de sätter på sig själva och hur influenserbranschen har utvecklats mot att allt ska vara så perfekt istället för spontant och lustfyllt. Det kommer också handla om sökandet efter nya utmaningar och glädjen i att jobba med folk man verkligen gillar och kan lita på.

I Orašac utforskar Ramsey och Madame Zarathustra den märkliga ritualen som byborna utför medan Fux och Hansel följer med Ana till kyrkan för att be. Bäddat för mystik och dumma beslut!

Vi snackar ner derbyt och snackar upp lördagsfesten mot HalmstadPanel Johnny Sebbe och Niklas Get bonus content on PatreonSupport this show http://supporter.acast.com/bajenpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tillbaka in i ljuset

Yngve Stenfelt i Radio Maranata.#himlen #skapelsen #frälsningenHimlen, skaplsen, frälsningen är okomplicerade. Komplikationerna kom med synden. Ljuset är okomplicerat, medan mörkret är komplicerat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 24 maj 2024 hölls ett unikt evenemang på Playhouse Teater i centrala Stockholm, där fem profiler samlades för att samskapa en helkväll på temat utomjordiskt, där alla bidrog med sina unika perspektiv. Initiativtagare och konfrencier var Micke från Forntida Astronauter, och deltog gjorde även Sara från Evigh3t3n, Karl från Från UFO till UAP, Manne från Moder Jord-nätverket och Kim & Helene från CE-5 Sweden. Evenemanget var non-profit och skapades delvis för att göra informationen tillgänglig för så många som möjligt i efterhand. Micke ordnade ljud- och videoinspelning som sedan redigerades av Kim (ljud) och Manne (video). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 24 maj 2024 hölls ett unikt evenemang på Playhouse Teater i centrala Stockholm, där fem profiler samlades för att samskapa en helkväll på temat utomjordiskt, där alla bidrog med sina unika perspektiv. Initiativtagare och konfrencier var Micke från Forntida Astronauter, och deltog gjorde även Sara från Evigh3t3n, Karl från Från UFO till UAP, Manne från Moder Jord-nätverket och Kim & Helene från CE-5 Sweden. Evenemanget var non-profit och skapades delvis för att göra informationen tillgänglig för så många som möjligt i efterhand. Micke ordnade ljud- och videoinspelning som sedan redigerades av Kim (ljud) och Manne (video). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ni kanske har missat det, men på något sätt har ett icke genomfört byggande av ett stålverk i Luleå under 1970-talet letat sig in i riksmedia på nytt. Stålverk 80 som det kallades planerades i en tid före oljekriser. Rekordårens törst efter tunnplåt förvandlade stål till guld. Stora stålverk var en idiotsäker satsning.För europeiska politiker blev det en chans att placera välbetalda industrijobb i utsatta regioner. Norra England, södra Frankrike eller södra Italien. Visst behövdes det subventioner, men sådana kunde man snabbt räkna hem. Det är varför en enig riksdag beslutade om att bygga ett stort stålverk i Luleå. 1980 skulle det stå färdigt.Det räcker egentligen med 1970-talet. Även om industripolitik och stålkonjunktur kan låta svåråtkomligt är det rafflande tider med ekonomiska stålbad (förlåt) som väntade för hela västvärlden. När efterfrågan minskade och produktionen flyttade till Asien framstod plötsligt rekordårens satsningar som naiva.Kanske befinner vi oss i en ny sådan era. Det är varför Stålverk 80 åter igen debatteras. Är det subventionerade gröna stålet vår industriella framtid eller håller historien på att återupprepa sig? Vi har inte svaret på den frågan. Det har ingen. Men vi kan berätta om Stålverk 80 i alla fall. En mustig saga med bullriga politiker, självsäkra industrimän och desperata kommunalpolitiker.MYCKET NÖJE!—Läslista:Mellgren, Erik ”Stålverk 80 – från statlig jättesatsning till nedläggning” Teknikhistoria 2/2024Jörnmark, Jan, Coal and steel in Western Europe 1945-1993: innovative change and institutional adaptation, Ekonomisk-historiska institutionen, Univ., Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1993Jörnmark, Jan ”Statssubventionerat stål – lika fel nu som då” Timbro 1/2023Groth, Östen, Norrbotten 1 Ur Norrbottens historia, Skrivarförl./Norrbottens bildningsförb., Luleå, 1984Holmbäck, Bure (red.), Ljuset i norr: betraktelser från Sveriges bortersta del, Carlsson i samarbete med Norrbottensakad., Stockholm, 1998Granström, Majlis (red.), Norrbotten, Norrbottens hembygdsförbund, Luleå, 2000 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inflation och stigande räntor har slagit hårt mot svensk handel. Men nu förväntas räntesänkningar och i handeln börjar man se ett slut på nedgången. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Maria Mikkonen, chefekonom Svensk Handel

Inflation och stigande räntor har slagit hårt mot svensk handel. Men nu förväntas räntesänkningar och i handeln börjar man se ett slut på nedgången. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Maria Mikkonen, chefekonom Svensk Handel

Om kampen mot ondskan

Ja och vad kan då detta möjligen ha sin grund i för någonting... "Med årsskiftet kommer en våg av analyser som förebådar ett år av globala kriser, krig och konflikter. Världen befinner sig i uppror. Världsordningen går mot en kollaps IFrankrike hörs sociologen Emmanuel Todd, som blev berömd på att tidigt förutse Sovjetunionens sammanbrott. Han har i dagarna kommit med en analys av hur västvärlden förlorar sin hegemoni (La Défaite de l'Occident). Den libanesiske författaren Amin Maalouf, som sedan i höstas är ständig sekreterare i franska akademin, publicerar en historisk översikt över hur västvärlden utmanas av sina fiender, främst Ryssland och Kina. För att vinna kraftmätningen måste väst börja med att förstå hur man gått vilse i labyrinten (Le Labyrinthe des égarés). I Tyskland har den förträffliga tidskriften Internationale Politik valt samma tema för årets första utgåva: ”Globala rivaler” kopplat till frågan om vem som behärskar morgondagens värld. Den tyngsta artikeln sätter fokus på USA:s roll i världen och framtiden för den amerikanska demokratin efter presidentvalet den 5 november i år. Författaren Constanze Stelzenmüller påstår att Donald Trump och hans anhängare har Ungerns Viktor Orbán som förebild: Illiberal demokrati utan politisk pluralism och vit rasism. För Europa skulle ett sådant regimskifte i USA innebära krav på att förvandla retoriken om ett geopolitiskt EU till hård verklighet. Det kräver både nya pengar och en ny mentalitet i EU:s ledarskap. Den tyske statsvetaren Herfried Münkler svarar för en utomordentligt djup och perspektivrik analys av det globala dagsläget i en mycket omfattande skrift (Welt in Aufruhr). Det är en bästsäljande bok trots att dess tunga akademiska format borde avskräcka många läsare. Vem orkar med 525 sidor varav 75 är tätt skrivna litteraturhänvisningar? Lägg därtill en rad idéhistoriska stickspår som tar sats i små essäer om Thukydides, Machiavelli, Clausewittz, Carl Schmitt med flera för att komma till den aktuella analysen av världsläget. Icke desto mindre blir den tålmodige läsaren till slut belönad med några mycket insiktsfulla, pregnanta observationer. Professor Münkler betraktar dagsläget som en instabil övergångsfas efter det att USA övergivit sin position som den ledande makten i världen. Den övergavs redan under president Obama som uppmanade Europa att ta över ansvaret för sin egen säkerhet. Slutpunkten för den amerikanska hegemonin sätter Münkler vid uttåget ur Afghanistan (2021) efter 20 års fåfänga försök att till höga kostnader modernisera landet. Med USA:s reträtt ser Münkler också kollapsen för förhoppningen om en liberal, legalt och institutionellt reglerad världsordning med växande demokratiska friheter och respekt för mänskliga rättigheter. I stället kommer djungelns lag, som bygger på den starkes rätt. Ur den följer krav på revision av den tidigare ordningens gränser och principer. Putins överfall på Ukraina den 24 februari 2022 framstår som det tydligaste exemplet på denna aggressiva revisionism, men den föregicks av flera smygande etapper som Västvärlden nonchalerade, som Georgien 2008 och Krim 2014. Man kan också se Putins aggression som preventivkrig för att förhindra en demokratisk utveckling i Ryssland. Münkler påpekar att Putins Ryssland inte är den enda makten med revisionistiska ambitioner i Europa. Särskilt i Erdogans Turkiet odlar AKP-partiet neo-osmanska drömmar. Det väcker frågor om hur Europa skall bemöta sådana ambitioner. Försöken att tämja Putins Ryssland med ökad handel misslyckades ju så fatalt att Tyskland till slut tvingades till en grundläggande omprövning (Zeitenwende). Alternativet heter militär avskräckning. Även Münkler förespråkar att EU utvecklar sig till en geopolitiskt trovärdig aktör, i synnerhet om USA försvagar kopplingarna till Europa. Trovärdigheten kräver bland annat att EU bygger upp en egen förmåga att svara för sin egen säkerhet. En nyckelfråga blir hur EU förhåller sig till en växande rivalitet mellan USA och Kina. I slutet av sin studie spekulerar Herfried Münkler i att det växer fram en ny världsordning som bygger på en balans mellan fem stormakter: USA, Kina, Ryssland, Europa och Indien. Det väcker många frågor. En är om Europa i sin inre struktur har förmåga att spela en stormaktsroll, när världen är på väg mot förstärkt anarki." Eller också kommer ljuset ifrån öst... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Tisdag före dopparedagen! Såhär mitt i julstöket är väl lite brända kakor exakt vad man behöver? Det blir allt från Kentucky Klondike bar till stambyte.Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet1:41 - Lite för mycket metal(l)8:28 - Börje11:45 - Bajskorven i påsen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans gäst är Näringsfysiologen, författaren och entreprenören Fredrik Paulún som kommit ut med boken “Ljusrevolutionen-Friskare och starkare med solens röda strålar”. Vi pratar om vad som händer i våra kroppar när vi får ljusets röda strålar då det hjälper kroppen att exempelvis läka skador snabbare, den får ökad energi och bättre tarmflora. Fredrik berättar också om varför solen är så mycket viktigare än det vi pratar om idag och det allt enligt forskning. Till exempel berättar Fredrik om varför det inte finns någon anledning att använda solskyddsfaktor.Fredrik har även börjat grotta ner sig i kunskap om hur jorden och naturen har en fysiskt läkande effekt på oss och dessutom berättar han att när han fick reda på att han är högkänslig person, HSP, så kom han i balans för att han förstod vad som stal energi i livet och han kunde istället fokusera på sina superkrafter. Missa inte veckans superintressant samtal Producerat av:Ads @kaspersen_nyfikenpa @perfectdaymedia

Det här är berättelsen om världens mest streamade artist, en rappare som vänt upp och ner på reggaetonens machoideal och alltid är redo att slåss för Puerto Rico. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Februari 2020. Jimmy Fallon sitter framför en kuliss av ett nattligt New York i The Tonight Show. Han håller upp omslaget till Bad Bunnys nya album i LP-format, och kämpar med uttalet på titeln. Ljuset skruvas ner och allt i tv-studion blir blått. Spotlights riktas mot scenen. Där står den puertoricanska artisten Bad Bunny, i en ljusrosa oversize-kavaj som han håller ihop med handen. Han böjer på knäna, lutar sig lite framåt och gungar med kroppen. Från hans öron dinglar långa guldörhängen. När kameran zoomar ut blir det tydligt för tittarna vad Bad Bunny har på underkroppen. En svart, knälång kjol.När framträdandet nästan är slut, rätar Bad Bunny upp sig och krånglar av kavajen från sina axlar. Under har han en vit t-shirt, med stora tydliga bokstäver. Men texten är på spanska: “Mataron a Alexa, no a un hombre con falda”. Spridda applåder hörs i publiken, från dem som fattar vad det står: “De dödade Alexa, inte en man i kjol”.Budskapet handlar om transkvinnan Alexa, som skjutits ihjäl i Puerto Rico några dagar tidigare. En video där hon trakasseras postades på sociala medier några timmar innan hon hittades död. Samtidigt som mordet utreds som hatbrott, har flera puertoricanska tidningar kallat Alexa för “en man i kjol”.Bad Bunny gör en liten piruett på scenen och kjolen fladdrar runt hans knän. Han struntar helt i att programledaren och en majoritet av tv-tittarna inte förstår vad det står på hans tröja. På bästa sändningstid, ser musikvärldens största stjärnskott istället till att visa tidningarna i sitt hemland vad han tycker om deras felkönande av Alexa.Medverkande: Javiera Ninoska, Carmen DicksonDokumentären är gjord av Elinor Ahlborn i oktober 2023Producent Joanna KorbutiakExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonProgramledare Siri HillLjudklippen i dokumentären kommer från Billboard, ABC News, The Daily Show with Trevor Noah, The Tonight Show with Jimmy Fallon, The Late Late Show with James Corden, Alofoke Radio, Grammys, WWE, AP, Youtube, Telemundo och Fox.

Vi inleder med en uppdatering om situationen i Gaza och pratar framförallt om vad som kan legat bakom explosionen på al-Ahli al-Arab-sjukhuset. Huvuddelen av avsnittet är en samtal mellan Martin och Henrik Bromander, om den nya boken ”Ljuset i Rojava: min tid som frivillig i YPG” som Henrik har skrivit tillsammans med den Rojava-frivillige Anton […]

Människor har i alla tider bekämpat mörker med ljus. Just nu, med svarta rubriker om dödade svenskar i i Bryssel, gängvåld, krig och klimatkatastrofer som avlöser varandra, är det kanske extra viktigt att tillsammans försöka hitta vägar fram, för att motverka mörkret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I gårkväll dödades två svenska fotbollssupportrar i vad man tror var en terrorattack riktad mot Sverige. Och varje dag hör vi just nu om gängvåld, fruktansvärda krig och klimatkatastrofer.I Karlavagnen tisdag vill Kenneth veta hur du orkar hitta ljus i en mörk tid. Hur kan vi tillsammans möta framtiden på ett mer kärleksfullt och varmare vis?Hur peppar du dig själv och dina barn att se ljust på framtiden? Vad finns det för krafter i din närhet som jobbar för det goda, det som gör att samhället kommer ihop istället för att söndras?Anordnar du samtalskvällar på ditt lokala bibliotek? Sprider du skratt i personalrummet på eftermiddagsfikat? Säger du hej till alla dina grannar? Har du slutat ta in nyheterna för att inte helt slukas av informationsflödet? Ber du till Gud? Ger du dina släktingar en extra kram när ni skiljs åt?Ikväll vill vi veta hur du hittar kraft i en utmanande tid. Dela med dig av stort och smått!Ljus i mörker i Karlavagnen med Kenneth TonefHur hittar du kraft i en utmanande tid? Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl 21:40.

Spanarna i P1 rafsar bland höstlöven och spår vår kommande samtid med glimten i ögat. Ljuset försvinner sakteligen från våra breddgrader men skymmer det även i prognosen för framtiden? I spanarpanelen hör vi arkeologen Jonathan Lindström, prästen Camilla Lif och frilansjournalisten Maja Aase om vad som komma skall. Håller i taktpinnen för sammankomsten denna vecka gör Karsten Thurfjell. Samtidsspaning med humor bjuds det på i Spanarna i P1!Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.I veckans panel hör du arkeologen Jonathan Lindström, prästen Camilla Lif och frilansjournalisten Maja Aase. Programledare för Spanarna i P1 denna vecka är Karsten Thurfjell.Veckans spaningar:Jonathan Lindström: Pudla långsamtCamilla Lif: Släpp duvorna loss - de är framtidenMaja Aase: Pang pang pensionärProgramledarskapet kommer växla under hösten med Kattis Ahlström, Johar Bendjelloul, Kristian Luuk, Per Sinding Larsen och Karsten Thurfjell.Om Spanarna:Spanarna började som en programpunkt i det legendariska fredagsprogrammet Metropol i P3. 1994 blev Spanarna ett eget program i P3 och sedan 2002 har programmet sänts i P1. Varje vecka träffas tre skarpsynta personligheter och profiler som försöker avläsa trender i vardagen och ge sina visioner om framtiden. Ingvar Storm var programledare för Spanarna i 35 år och gick i pension från uppdraget sommaren 2023.Spanarna 2023-09-29 programmet görs av:Programledare: Karsten ThurfjellTekniker: Maria Stockhaus.Musikredaktör: Berit NygrenProducent: Ronnie Ritterland

Manne har sprungit lopp med Adrian och Nisse har varit i Järvsö och funnit sig själv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att berätta någons annans liv, göra det rättvisa, är spökskrivarens uppgift. Stina Jofs talar med Peter Fröberg Idling om spökskrivarens roll idag.

Victor har lurat sina föräldrar, Joel blir tagen på bar gärning med att klottra i sitt bostadsområde, och Emil inser att han har plågat sina grannar i år och dar. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

Ända sedan Estoniakatastrofen inträffade den 28 september 1994 har det förekommit rykten att färjan hade militär last ombord på olycksnatten. Haverikommissionen avfärdade ryktena som fantasier eftersom de ansågs sakna substans. Estonias bildäck undersöktes aldrig. Men 2004 kunde SVT:s Uppdrag Granskning avslöja att det vid två tillfällen, två veckor respektive en vecka före olyckan, kom bilar lastade med krigsmateriel till Sverige med Estonia. Svenska försvarsmakten organiserade transporterna, sannolikt i samarbete med någon eller några inom Ericssonkoncernen. Tullen hade lovat militären att inte kontrollera bilarnas last, något som Tullverket senare bekräftade. Tre bilar märkta Ericsson lär skall enligt uppgift ha missat avgången och fick åka runt, men några kom med på färjan. Precis som vid tidigare transporter så agerande Tullverket enligt flera vittnen för att underlätta gränspassager. Att utredningsdirektivet till Hirschfeldt skulle fastställa om det förekom militära transporter av militär materiel, lämnade således dessa bilar utanför frågeställningen som kunde besvaras med ett nej. Det smugglades alltså utrustning under Estonias sista färd, dock inte i "militära fordon" , utan i Ericssons lastbilar. Att Försvarsmakten först nu bekräftar uppgifterna beror på att Haverikommisisonen under två års tid utrett Estoniaförlisningen på nytt mot bakgrund av den dokumentär som avslöjade ett nytt okänt hål i fartygets skrov. Utredarna har som en del i det ställt frågor till Försvarsmakten om de militära transporterna. Det är stora hål i skrovet, och haverikommissionen försöker desperat förflytta fokus till bakterier. Att det pågår omfattande tillväxt av "bakterier" både i fråga om Estonias förlisning, såväl som i det svenska rättssystemet - blir allt mer klart. Mörkläggningen pågår alltså fortfarande, nästan 30 år senare. Man kan inte annat än undra, om det i slutändan inte kommer krävas att en extern part kliver in och belyser hur det egentligen gick till. Det är lätt att få för sig, att resultatet av en riktig "oberoende" utredning varken är till underrättelsekollektivet, den svenska regeringen, eller till Ericssons fördel. Ljuset från verkligheten kommer - upp ur hålen i Estonias skrov. #carlnorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 0761-182568 (Mottagare: Caroline) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Det handlar om tre stjärnor födda ur en explosion av gospelsoulfragment, okonventionella rapstrukturer, housevarianter och muterad trap. Polo G tillhörde förtrupperna i en generation som förenade Juice Wrlds sårbarhet och fria melodier med brutal drill. Ånger och förtvivlan vägdes mot ilska och fientlighet. I en annan del av Chicago: Sabas filmiska berättande och elastiska flyt imponerade på stadens frälsare Chance the Rapper, som bjöd in honom till samarbeten som sprudlande "Angels" från 2016-års "Coloring book". Chance tog det hela till kyrkan med karnevalrusig gospelrap. Genom "Acid rap" fann han sin stämma, och utnyttjade alla infall. Blev en enmanskör, en bluesig crooner och en vass rappare som sjöng lekfullt lika gärna som han körde långsamt med ett allvarligt flyt. Även om Chance the Rapper var lika livlig och livsbejakande som Chicagos drill var dödsfixerad och nihilistisk, så såg Chance och två år yngre drillskaparen Chief Keef ingen motsättning. Det var två olika sätt att spegla samma Chicago. Ljuset och mörkret.

UPPLÄSNING: Peter Andersson ÖVERSÄTTNING: Marie Lundquist DIKT: "Ljuset som inte är ljus" av Jon FosseDIKTSAMLING: Långsam musik (10tal, 2010)MUSIK: Edvard Grieg: BådnlåtEXEKUTÖR: Göteborgs Symfoniker, Neeme Järvi, dirigent

Matpriserna är den stora frågan för många just nu. Och plötsligt har den tyska lågpriskedjan Lidl blivit en ny kelgris hos en allt mer prismedveten medelklass. Men Lidl är inte som vilket företag som helst – utan styrs med järnhand av en hemlighetsfull tysk miljardär som vägrar låta sig fotograferas. På en kvart får du veta om prissänkningarna på matvaror bara är en smart pr-kupp eller om det faktiskt börjar lätta nu. Med Sara Bränström, reporter på SvD Näringsliv och Tomas Lundin, korrespondent i Tyskland.

Jessica har gjort en ordentlig comeback med sin basket och spelade nyss en av sina bästa matcher! Hon funderar på om det kanske har att göra med att hon inte tränade så mycket förra veckan och att det då blev en perfekt period för återhämtning och uppbyggnad inför matchen? Lovisa och Jessica pratar om formtoppning men framförallt också om formkoll. Hur kan man enkelt checka sin form? Jessica har ett tydligt mål just nu, som hon jobbar på sin form inför: ELLE-galan. Denna resa kommer vi givetvis få följa under kommande avsnitt. Lovisa berättar om tävlingsdagen i Lofsdalen och vi får hänga med på en ordentlig recap från skidspåret, inklusive alla svängar, uppför- och nedförsbackar! Jessica och Lovisa pratar också om olika triggers som kan framkalla den där dumma rösten i huvudet, den som försöker trash-talka oss och som får oss att inte känna oss bra. Vilka är de bästa sätten för att inte låta rösten - och det där mörkret - ta över? Kan det vara en bra idé att prata högt med sig själv för att lyckas vända mörkret till någonting ljust (någonting som både Lovisa och Jessica sysslar med lite då och då)?Glad påsk! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.