Podcasts about guds

Bli med på en åndelig reise med Studio Direkte, som presenterer en profetisk konferanse med Johnny Bays. Utforsk den femfoldige tjenesten i Guds menighet, hør om profetier og vitnesbyrd, og delta i lovsang og bønn. Opplev kraften av det profetiske i Skandinavia og hvordan det påvirker livene til mange. Delta i en inspirerende kveld med profetiske åpenbaringer og mirakler.

Præludium: Johann Christoph Bach: O Gud! hvor er du mer end skøn Fra det G.T.: 1. Mosebog 21, 1-7 Salme: 16 "O Gud! hvor er du mer end skøn" Fra det N.T.: 1. Johannesbrev 1, 5-10 Korvers: Morten Ladehoff: Guds nåde er en vintergæk (tekst: Simon Grotrian) Salme: 401 "Guds ord det er vort arvegods" Postludium: Max Reger: Guds ord det er vort arvegods

I denne episoden snakker vi om hva det vil si å høre Guds stemme og hvordan det ser ut å ha en kultur hvor vi verdsetter dette. Vi deler erfaringer fra prøving og feiling (og seiere!), utforsker tankesett og frykt som kan hindre oss i å lytte. VI tar også opp hva vi mener når vi snakker om et "helt evangelium", og hvordan det kan forkynnes med kraft og frimodighet.

En inspirerende episode av 'Midt på Dagen' hvor programlederne diskuterer musikkens kraft i forkynnelse og tilbedelse. Gjestene inkluderer Vidar Jonsen, kjent for sin bruk av fløyte i lovsang, og John Schlitt fra det legendariske kristne rockebandet Petra. Episoden tar også for seg ulike sjangere, fra rock til opera, og viktigheten av å bruke musikalske talenter til Guds ære.

"Fryd deg over henne, du Himmel, og dere hellige apostler og profeter, for Gud har dømt henne for dere med en rettferdig dom!" (Åp. 18,20)Dette kapittelet handler om dommen over verdens Kirke. I vesen og oppførsel skilt ifra Guds menighet, som en prostituert versus bruden. I verdens øyne er hun rik og attraktiv, kan vi lese (v. 9-19). Denne kirken har latt seg bruke av de med makt og enhver som kunne tjene på en forbindelse, men ingen hjelper når undergangen kommer. I stedet sørger de over egne tap. Hun er blitt en bolig for det urene og har forført mange, derfor blir dommen symbolisert med kvernsteinen som slippes i havet, kan vi lese (v. 2-3; 21; Matt. 18,67). Det verste med denne verdens Kirke er at hun har drept, eller latt drepe, både profeter og hellige. Det er disse som nå kan fryde seg over at hevnen, som de overlot til Herren, nå er blitt oppfylt (v. 24; 6,9-11; Rom.12,19).Så annerledes da med den ekte Kirken, Bruden! Hun er rik på håp, på åndsgaver, på nåde, rik på takk og gode gjerninger, sier Bibelen (Rom. 15,13; 1. Kor. 14,12; 2.Kor. 9,14; Kol. 2,7; 1.Tim. 6,18). Og hun får se at Gud kjemper for henne!Ja, la oss være klar over disse to sidene her og være obs på det som skjer, slik at vi velger den ekte Kirken og være med i den. Den som holder fast ved troen, ved bekjennelsen, ved Ordet, ved Jesus, Sannheten, Han som er hellig. Og som venter på Ham, og som bruker tiden aktivt med å forberede seg til Han skal komme igjen.Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Tale i Stallen søndag 22. februar 2026 av Svein Ravndal Thorkildsen. Etterspill: «I demringen» (egen, Øyvind Sundberg/flygel/basspålegg, Thomas Ruud/gitar/mix).

Guds stora plan - hemligheten med Kristus! - Sam Wohlin - 260222 by Pingst Karlstad

22. Februar 2026 | Geir Henning Tunheim | Til Guds ære by Misjonssalen Ålesund

Tale av Daniel Sæbjørnsen om å nyte det som Gud har gitt oss. En viktig del av vårt forhold til penger er å kunne nyte det på en god måte. Få med deg denne talen som setter det i et godt perspektiv. SPØRSMÅL TIL SMÅGRUPPEOPPLEGG: 1. Hvordan påvirker ditt bilde av Gud måten du forholder deg til livets gaver på – tror du virkelig at han gir rikelig for at du skal nyte? Hva opplever du oftest stjeler din glede i møte med å nyte guds gode gaver? Evangeliet er den største rikdommen vi har blitt gitt. Klarer du å nyte Guds overveldende godhet og nåde mot ditt liv? PRAKSISUTFORDRING - Kjøp en ting eller opplevelse som du/dere har lengtet etter i lenger tid, og glede deg over det med et takknemlig hjerte. (Selvsagt med ev ektefelle sin godkjenning;)

Torfinn Thorsen

Stillhet - å lytte til Guds stemme

Ikast Kirke. Viborg stift. 1. i søndag i Fasten Prædikant: Ole Rasmussen Organist: Gitte Støvring Preussler Vært: Malene Fenger-Grøndahl Salmer: DDS 752: Morgenstund har guld i mund DDS 698: Kain, hvor er din bror? DDS 365: Guds kærlighed ej grænse ved DDS 318: Stiftet Guds Søn Præludium: Af dybsens nød Komponist: Peter Møller Motet: Hvor dagen dog er lille Tekst: Benedicte Hammer Præstholm Melodi: Christian Præstholm Postludium: Vor Gud, han er så fast en borg Komponist: D. Buxtehude

WAO Church är en kyrka i hjärtat av Stockholm med flera olika locations runt om i Sverige. WAO Church podcast är till för dig som vill lyssna på våra gudstjänster i poddformat varje vecka! Luta dig tillbaka och njut av Guds ord som förvandlar liv! Har du frågor? Kontakta oss på info@waochurch.com eller skriv till oss på sociala medier @waochurch

­Præludium: Niels W. Gade: Hvo ikkun lader Herren råde, versus 1 Fra det G.T.: Salme 102,25-29 Salme: 277 "Herre, når din time kommer" Fra det N.T.: Markus 13,31-37 Korvers: Niels la Cour: Giv tid! og livets træ bli'r grønt (tekst: B. S. Ingemann) Salme: 375 "Alt står i Guds faderhånd" Postludium: Niels W. Gade: Hvo ikkun lader Herren råde, versus 2

Vem är Gud i ditt liv? Sätter du dig själv på den platsen eller finns andra saker som har Guds plats?

"Kvinnen ble med barn og fødte en sønn. Da hun så at han var et vakkert barn, gjemte hun ham i tre måneder." (2. Mos. 2,2)Dette var begynnelsen på Moses. Forholdene var langt fra optimale, men han levde opp, mot alle odds. Hva tenkte Jokebed at den vakre sønnen skulle vokse opp til å bli? 40 år seinere flyktet han ut i ørkenen, som drapsmann. Hun fikk ikke se oppfyllelsen av valget hun tok, men vi vet hvor avgjørende det valget var og hvilke frukter det bar!Lois levde muligens et rolig liv, men hun levde med tro, en tro som forplantet seg videre i dattera Eunike og deretter i barnebarnet Timoteus, kan vi lese (2.Tim. 1,5). Han fikk en helt annen tjeneste og posisjon enn dem, men grunnlaget ble lagt i bestemorens og morens hverdagsliv med tro.Det er til oppmuntring for oss som er foreldre. Valg vi tar for barna våre, i lydighet mot Guds ord og til Hans ære, vil bære frukt. Det samme vil en hverdagstro. Kanskje stemmer det ikke overens med våre drømmer, kanskje ser det helt ødelagt ut ei stund. Men i Guds tid skal det spire og blomstre! Om du er der i dag, at dine drømmer for ungene er knust, eller om det ser helt ødelagt ut, eller bare veldig annerledes, og du er forvirret og skjønner ikke helt, så ta med deg disse ordene til oppmuntring. Dine gode valg har betydd noe! Og Gud tar vare på det! Og Han ser allerede i dag oppfyllelsen av det. Og en dag skal det bli oppfylt. Kanskje får du se det, kanskje ikke. Men Gud ser det, og mange andre skal kanskje få se det!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Vad gör Ramadan unik? Varför är det den enda månaden som nämns vid namn i Koranen?I detta avsnitt fördjupar vi oss i Ramadanens sanna natur utifrån Koranens vers (2:185) och Profeten Muhammads (S) predikan om Guds månad. Vi utforskar varför fastan ibland kan kännas tung – och hur förståelse förvandlar börda till ära.Du får upptäcka de tre centrala pelarna som bär Ramadan:✨ Välsignelsen (Baraka) – Du är Guds gäst.

WAO Church är en kyrka i hjärtat av Stockholm med flera olika locations runt om i Sverige. WAO Church podcast är till för dig som vill lyssna på våra gudstjänster i poddformat varje vecka! Luta dig tillbaka och njut av Guds ord som förvandlar liv! Har du frågor? Kontakta oss på info@waochurch.com eller skriv till oss på sociala medier @waochurch

Studio Direkte tar opp viktige temaer innen tro, politikk, og samfunn. Programmet belyser kristen tro, politiske diskusjoner og samfunnsaktuelle emner. Med en rekke gjester diskuteres alt fra internasjonale konflikter til vekkelse i Norge. Programmet understreker betydningen av evangeliet og Guds rike, samtidig som det oppfordrer til engasjement og forbønn for Norges fremtid.

Guds närvaro - Mikael Hallenius by Pingstkyrkan Stöpen

Få filosofiska texter har ett så personligt tilltal och temperament. Torbjörn Elensky slår ett slag för renässansens manifest och dess upphovsman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det: All human beings are born free and equal in dignity and rights, vilket på svenska översatts till Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Ordet för värdighet har alltså översatts med värde. Spelar detta roll för hur vi pratar om människor och deras fri- och rättigheter? Är ett värde inte något annat än värdighet? Det förra är något man har i kraft av att bara vara människa. Mördaren och offret, civilisten och soldaten, det nyfödda barnet och 100-åringen har alla exakt samma, principiella människovärde. När något är så allmänt utbrett riskerar det att bli likgiltigt. Ditt värde kräver inget av mig. Värdigheten däremot är något som innebär ömsesidighet. Oavsett vem du är och vad du gjort kan du förtjäna att behandlas med värdighet. Men värdigheten är inget du har, det är något du gör, och jag, och vi tillsammans. Varför tycks det vara svårare på svenska att prata om människans värdighet än hennes värde? Beror det på att ordet låter föråldrat, att vi tänker oss att en värdig person är lite uppblåst, en farbror Blå med hatt och käpp? Eller beror just på att det kräver något av oss, att det snarare än en egenskap är en aktivitet?Det engelska dignity kommer från latinets dignitas. Från det kommer också orden dignitet, något som har en viss tyngd, och dignitär, högre tjänsteman, även denna med viss tyngd, i symbolisk mening naturligtvis. För romarna var dignitas både något man kunde inneha i kraft av sitt ämbete och ett inre värde i en person. Cicero använder det över tusen gånger i sina bevarade verk – vilket är hälften av samtliga förekomster av dignitas i romersk litteratur. Med kristendomen blev begreppet något för alla människor, som vi innehar i egenskap av att vara skapade efter Guds avbild. Dessutom användes det som beteckning på själens avspegling av treenigheten, för liksom den består av fadern, sonen och den helige ande, tre dignitates, värdigheter, i en Gud, består själen av tre värdigheter: intellekt, vilja och minne.Men den som gjorde värdighet till det begrepp det blivit idag var den italienske renässansfilosofen Pico della Mirandola. Han var 1400-talets filosofiska underbarn, vars ”Tal om människans värdighet” har kallats renässansens manifest. I det träder individen för första gången fram med alla sina rättigheter, anspråk och friheten som högsta värde och mål. Pico föddes 1463 i en furstlig familj och skickades som 14-åring för att studera juridik i Bologna. Men efter bara något år lämnade han universitetets begränsade miljö för att istället studera kabbala, judisk mystik. Han fortsatte till Florens där han läste Platon tillsammans med den några år äldre Marsilio Ficino, som höll på att översätta dialogerna till latin. På grund av sina språkkunskaper, filosofiska kommentarer och mångfacetterade lärdom betraktades ”Mirakelpojken” Pico redan som 22-åring som stor filosof och universalgeni. Men hans liv blev allt annat än en ordnad tillvaro vid något lärosäte. Efter en kort sväng till Paris, där Aristoteles fortfarande dominerade undervisningen, återvände han till Florens, rymde med en ung adelskvinna och åkte runt i Italien på flykt undan både rättvisan och pesten.Samtidigt med dessa äventyr fortsatte han med sina studier. Hans mål var att förena all kunskap han skaffat sig till ett enda system: inte bara europeisk filosofi, utan framför allt sådant som kyrkan förbjöd, som judisk mystik och arabiska tänkare. Han ansåg att eftersom sanningen är en, men spridd i flera olika traditioner, gällde det bara att kombinera dem för att förstå allt. När han var 24 år ville han ordna en konferens i Rom, där han skulle presentera sin syntes av all världens kunskap i 900 teser. Påven Innocentius VIII förklarade genast att 13 av teserna var kätterska och flera andra suspekta. Det var för mycket som utmanade kristendomen i Picos teorier. Dessutom ansågs han vara för ung för att kunna tas på allvar. Men han blev bara triggad av motståndet. Det var som svar på kyrkans förbud som han skrev det korta, kärnfulla och medryckande talet om människans värdighet. Inte heller det tilläts han framföra, men det trycktes och spreds och har fortsatt att inspirera ända sedan dess.Filosofin, skriver han i sitt tal, har lärt honom att lita på sitt eget samvete, inte på vad andra tycker. Han frågar: vad lönar det sig att bara läsa latinsk filosofi och utesluta grekerna och araberna, när allt från början kom från barbarerna? Det är en bildad och självsäker, utmanande 25-åring som talar, men också någon frustrerad av att inte bli tagen på allvar. Upprepat påpekar han att hans ungdom inte borde hållas emot honom, för han kan mer än de flesta andra. Få filosofiska texter från historien har ett sådant personligt tilltal och tydligt temperament som. Han är den ursprungliga förebilden för alltifrån revolutionärerna och poeterna under romantiken till James Dean i Ung rebell och rockens många frihetsälskande upprorsmakare.Människans värdighet bygger för Pico på hennes förmåga att välja sitt liv, något som skiljer henne från alla andra varelser. Djuren såväl som änglarna har i 1400-talets världsbild fasta egenskaper, i en orubblig hierarki som sträcker sig från de lägsta krypen hela vägen upp till Gud själv. De kan inte förändras. Människan däremot befinner sig i mitten av allt, utan några utmärkande egenskaper, men med intellekt och fri vilja. Människans värdighet består ytterst i hennes frihet.Pico är unik i det att han inte sätter det antika idealet främst, utan tar upp alla möjliga kunskapstraditioner. Han inleder sina 900 teser med att fastslå att han använder kaldeiska, arabiska, hebreiska, grekiska, egyptiska och latinska påståenden, utan inbördes rangordning, för att lägga ut texten, allmängiltigt och universellt, om dialektik, moral, matematik, metafysik, magi och kabbalism. När han i sitt tal säger att människan är fri att välja sig själv menar han det verkligen radikalt: sanningen tillhör inte någon viss tradition utan finns hos alla och är tillgänglig för alla.Det låter modernt. Men vi måste vara vaksamma. Det är alltid svårare än man tror att läsa historiska texter. Ord skiftar mening genom historien och vår vilja att spegla oss själva kan göra oss blinda för vad texten egentligen uttrycker. Pico della Mirandola var verkligen en renässansmänniska, med allt vad det innebär. Hans text är full av esoteriska referenser till magi, mystik och kabbalism som har lite med det vanliga, moderna livet att göra. Men ändå, vill jag påstå, återstår kärnan, och den är den mänskliga värdigheten: Här står en ung människa och vill bli tagen på allvar. Och är inte det vad den mänskliga värdigheten ytterst går ut på: att bli tagen på allvar, att bli lyssnad på, att bli respekterad. Och det är inte något man kan göra själv, utan något vi gör tillsammans för varandra.Torbjörn Elenskyförfattare och kritikerLitteraturOm människans värdighet, Giovanni Pico della Mirandola, 1486, på svenska i övers. av Rolf Lindborg, Bokförlaget Atlantis 2012Magic and the Dignity of Man: Pico della Mirandola and His Oration in Modern Memory, Brian P. Copenhaver, Belknap Press 2019

Bli med på en to-timers inspirerende kveldssending fra TV-Visjon Norge med Studio Direkte. Denne episoden fokuserer på kristne influensere som Natalia Andersen og Julie Crossley, som deler sine sterke troshistorier og hvordan de bruker sosiale medier til å spre Guds budskap. Vi får høre om deres reiser, utfordringer og hvordan de har funnet styrke i troen. Kvelden byr også på musikkinnslag og sterke vitnesbyrd som vil inspirere og motivere ditt kristne liv.

Världen var fylld av tecken att tolka för 1600-talets människor. När ett barn föddes med missbildningar under 1600-talet sågs det inte främst som ett biologiskt fel – utan som ett budskap från Gud. På samma sätt som missväxt var ett tecken på människornas syndfullhet.Den moderna uppdelningen mellan natur och kultur, kropp och själ, eller individ och samhälle fanns inte – allt ingick i ett sammanhållet kosmiskt mönster. Individen var sin tilldelade roll inom sitt stånd och samhället var en kropp, där varje människa hade sin plats.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Karin Sennefelt, professor i historia och författare till boken Livet enligt 1600-talet (Natur & Kultur). Samtalet kretsar kring människors grundläggande livsvillkor i tidigmodernt Sverige – hur de förstod sig själva, sin plats i samhället och världen omkring dem.Visionärer som Lars Ekrot, som påstod sig ha sett Karl XI:s död och slottsbranden i Stockholm i sina syner under piprökning, togs på allvar. De betraktades inte automatiskt som galningar – utan som möjliga mottagare av gudomlig sanning.Naturen var inte neutral utan betraktades som ett språk: Guds bok. Åskväder var inte meteorologiska fenomen utan Guds röst. Svält, missväxt och kyla under lilla istiden tolkades som tecken på gudomlig vrede. Skogen var en plats av både faror och mirakel – där barn kunde räddas av "vita hundar" eller änglar, som bevis på Guds närvaro även i det vildaste landskap.Att förstå 1600-talets tankevärld är att bli främling i sin egen tid. Det påminner oss om att våra mest självklara föreställningar – om kropp, makt, individ och natur – är historiska konstruktioner. För 1600-talsmänniskan var världen inte något man förstod genom vetenskaplig objektivitet, utan genom tolkning. Naturens skiftningar, kroppens signaler och samhällets strukturer uppfattades som uttryck för Guds plan. Gud var närvarande i vardagen: han kunde sända blixtar som straff, låta barn dö för att påminna om synd, och tala genom drömmar eller syner.Ståndssamhället var organiserat som en kropp: kungen var huvudet, prästerna hjärtat, adeln armarna och bönderna benen. Hierarkierna var inte mänskliga konstruktioner, utan gudagivna ordningar. Att överskrida sin plats sågs som ett hot mot hela den kosmiska balansen. Samtidigt fanns viss social rörlighet, ofta genom något man kallade fortun – individens möjlighet att finna lycka. Officiellt sågs all framgång som ett uttryck för Guds vilja. Att vara "ärlig" innebar inte bara moralisk hederlighet, utan också flit och samhällsnytta.Identiteten var inte ett inre psykologiskt jag, utan något som manifesterades genom kläder, titlar och föremål. Ett ärvt lakan kunde vara bevis på kvinnlig dygd. Berättelsen om den falska lantgrevinnan i Karlskrona visar hur identitet kunde "bäras" – och avslöjas. När hon inte längre kunde försvara sin status blev ett ärr på kroppen hennes fall.Men vid 1700-talets början sker ett epistemologiskt brott. Kunskap börjar organiseras utifrån skillnad snarare än likhet. Religion, vetenskap och politik blir separata sfärer. Världsbilden fragmenteras.Kroppen betraktades både som ett förgängligt skal och ett heligt kärl för själen. Den styrdes av humoralpatologin, där de fyra kroppsvätskorna – blod, slem, gul och svart galla – måste hållas i balans. Obalanser sågs inte bara som sjukdom, utan som tecken på moraliskt eller andligt förfall.Bildtext: Landskap med figurer, cirka 1625–1635, tillskrivs Joos de Momper den yngre tillhörande Östergötlands museum Fotograf: Östergötlands museum. Licens: Public Domain, Digitalt muséumMålningen visar ett dramatiskt bergslandskap där tre vandrare tar paus vid en slingrande stig. Verket är ett exempel på 1600-talets flamländska landskapsmåleri, där naturens storhet kontrasteras mot människans litenhet.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Menelik utfordrer verdens bilde av lykke og viser at sann salighet handler om nærhet til Gud. Han løfter frem tilgivelse, oppriktighet og hvile i Guds løfter, og peker på at prøvelser og tukt kan forme oss. Lykken bæres av håpet og livet med Gud.Episode fra 16. februar 2026  Logos samles på Ebeneser Ganddal mandager i partallsuker kl. 19 Alle episodene finner du med bilder på YouTube @logosoffisiell @logossandnes FB-Logossandnes FB-Logospodden

Menelik utfordrer verdens bilde av lykke og viser at sann salighet handler om nærhet til Gud. Han løfter frem tilgivelse, oppriktighet og hvile i Guds løfter, og peker på at prøvelser og tukt kan forme oss. Lykken bæres av håpet og livet med Gud.Episode fra 16. februar 2026  Logos samles på Ebeneser Ganddal mandager i partallsuker kl. 19 Alle episodene finner du med bilder på YouTube @logosoffisiell @logossandnes FB-Logossandnes FB-Logospodden

Bli med på en inspirerende kveld med Visjon Norge, hvor vi deler Guds ord og kjærlighet. Møt engasjerte programverter, gjester som deler sine vitnesbyrd, og opplev kraften i bønn og lovsang. Vi fokuserer på å spre evangeliet, støtte misjonsarbeid, og oppmuntre til tro i en tid hvor det trengs som mest.

Velkommen til Studio Direkte på TV-Visjon Norge 14. februar 2026. Kveldens sending fokuserer på bønn og helbredelse, med gjester som Evelyn Bernsen og Marianne Johansen. Vi ber for bønnebegjær, helbredelse, og deler nattverd i fellesskap. Vi søker Guds nærvær og forventer mirakler gjennom bønnens kraft.

Bli med på en inspirerende kveld med Visjon Norge, ledet av Birgav Rolsen. Kvelden byr på live musikk, gjester fra menigheten Bless i Sarpsborg, og sterke vitnesbyrd om tro og frelse. Få et innblikk i arbeidet som gjøres for å formidle Guds ord og for å samle inn midler til oppgraderinger. Opplev hvordan tro kan forandre liv, og bli med på bønn og lovsang. En kveld fylt med håp, tro og fellesskap.

Om skrikande gatupredikanter, hur gudstro uppstår och om Gud är på vinnarnas eller förlorarnas sida.  I den nya säsongen av Ingen Hinner Fram är Pontus och Ludvig tillbaka i poddform med 10 nya avsnitt om 10 Guds bud. I första avsnittet går de igenom det första budet: "Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig." 

Ingvar Holmberg spelar diverse sånger. Fortsättning på ny följetong:"Gud Kan del 2", läsning av Birgitta Holmberg. Avsnitt4 ”Dagen då Guds nåd tog vid del 1”

Pastor Alex Botn taler fra Jesaja kap 6 om Guds karrakter som "Hellig, hellig, hellig". Opptak fra gudstjeneste i Puls Oslo den 25.01.2026

Å leve enslig er ikke det samme som å være ensom, men i mørke stunder er det fort gjort å tenke at ekteskap og familie er den egentlige meningen med livet. Og kanskje spesielt i kristne kretser der ekteskapet ofte blir hauset opp som det beste alternativet. Men Guds rike er annerledeslandet der det å leve enslig er en gave på lik linje med ekteskapet, og som ekteskapet, et bilde på noe større. Ja, kanskje et frampek til evigheten? Og i Guds familie skal ingen måtte leve ensomme.Men hvordan er det å leve enslig et bilde på evigheten? Og på hvilke måter er det en gave, når det mange ganger kan være så vanskelig? Og hvorfor er det relevant for alle, uansett sivil status?

Med utgangspunkt i Esekiel 47 forkynner Torfinn om den livgivende elven som strømmer fra Guds tempel og gjør det døde levende. Vi utfordres til å leve nær Guds Ånd og være med å bringe håp og forvandling der vi er.Refleksjonsspørsmål:1. Elven i Esekiel kapittel 47 viser hvordan Guds liv forvandler, fra tørke og livløshet til liv, helbredelse og overflod. Hva kan dette bety i våre liv – og hvordan kan vi ta steg ut i elven og være en del av den strømmen?2. I misjonsbefalingen (Matt 28,18–20) ber Jesus oss gjøre mennesker til disipler. I lys av dette: Hvordan kan vi be, tenke og snakke om det som skjer i samfunnet rundt oss – også i møte med konkrete kriser som preger tiden vår?

Emilie forteller sitt vitnesbyrd og hvordan vi kan hvile i Guds plan, timing og kontroll. 

Ann Kristin Allaico - Denne våren går vi gjennom det som er blitt beskrevet som et av de viktigste brevene som noensinne er skrevet. Romerbrevet er fylt med dype sannheter om evangeliet, og utdyper Guds frelsesplan og hva det vil si å leve i tro på Kristus. Paulus' brev til menigheten i Roma er like transformerende i dag som det var for to tusen år siden, og tar opp de dypeste spørsmålene om menneskets eksistens og vårt forhold til Gud.

Tale ved Aud Molvik.Aud talar om Jakob og Guds løfte, som me får ta del i gjennom Kristus

Gudstjänst i S:ta Maria kyrka i Malmö, med Sofia Tunebro och Malmö akademiska kör & orkester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idén om att det finns en Kärlekens väg som leder till Gud, det är en tanke som på olika sätt återkommer i alla världsreligioner. Och det är också temat för den här veckans gudstjänst här i P1, som spelats in i S:ta Maria kyrka i Malmö. Vi hör universitetsprästen Sofia Tunebro predika om fotografen Elisabeth Olsson och hennes gärning, och vi hör musik av pianisten Jenny Bergner och Malmö akademiska kör, under ledning av Daniel Hansson.Gud har aldrig varit blond. Inte vad vi vet. Det säger inget om Guds kärlek till oss blonda. Gud älskar oss också. Att Gud finns hos den som inte är du betyder inte att Gud inte finns hos dig. Guds kärlek och närvaro är utan gräns. Vi behöver inte bråka om den, inte paxa våra platser, vi ryms alla.TexterHöga 8:6-72:a Kor 5:14-21Mark 10:32-45MusikJohn Morén - Se, vi gå upp till JerusalemPsalm 831 - Lägg i varandras händer fredPianoimprovisation över psalm 690Psalm 738 - Herre du vandrar försoningens vägPianoimprovisation över psalm 135Ola Gjeilo - Ubi CaritasPsalm 717 - Innan gryningenPsalm 899 - InnanLars Erik Larsson - A Winter's Tale Epilog MedverkandeSofia Tunebro, prästJosefin Jalhed, textläsningSanna Karinsdotter Pålsson, textläsningJenny Bergner, pianistDaniel Hansson, körledare och dirigentMalmö akademiska kör & orkesterProduktionFredrik Pålsson, produktionJohan Chandorkar, ljudteknikDen här gudstjänsten producerades av Umami Produktion, för Sveriges Radio P1liv@sverigesradio.se

WAO Church är en kyrka i hjärtat av Stockholm med flera olika locations runt om i Sverige. WAO Church podcast är till för dig som vill lyssna på våra gudstjänster i poddformat varje vecka! Luta dig tillbaka och njut av Guds ord som förvandlar liv! Har du frågor? Kontakta oss på info@waochurch.com eller skriv till oss på sociala medier @waochurch

Daniel Egeli underviser fra Johannesevangeliet kapittel 3 om samtalen mellom Jesus og Nikodemus. Han går inn i hva det betyr å bli født på ny, og hvordan Jesus beskriver Guds rike som både et framtidshåp og en virkelighet som allerede har kommet nær. Talen beveger seg fra spørsmål og undring til Jesu undervisning om Åndens nye liv, og videre til korset som vendepunktet der nytt liv blir mulig. Slik tegnes et bilde av hvordan framtidens håp allerede nå kan prege menneskers liv.

I denne talen tek vi eit «flyfoto» over Bibelen for å sjå den lange linja om kvile – frå skapinga, gjennom syndefallet og fram til frelsa og den evige nyskapinga. Vi får sjå korleis Gud sjølv kvilte, kva det betyr at vi er skapte til kvile, og kvifor kvile har vorte så vanskeleg i ei verd prega av uro og prestasjonspress.Samtidig peikar talen på den djupaste kvila: evangeliets kvile i Jesus – ei kvile for sjela her og no, og ei fullkomen kvile som ventar for Guds folk. Ei oppmuntring til å løfte blikket, finne ro hos Gud – og halde fast på håpet om den kvila som kjem.

2. Mosebok 3:10-12

Gudstjänst från Hope Church Vetlanda med pastor Kicki Olofsson. Söndag 8 februari 2026.

WAO Church är en kyrka i hjärtat av Stockholm med flera olika locations runt om i Sverige. WAO Church podcast är till för dig som vill lyssna på våra gudstjänster i poddformat varje vecka! Luta dig tillbaka och njut av Guds ord som förvandlar liv! Har du frågor? Kontakta oss på info@waochurch.com eller skriv till oss på sociala medier @waochurch

Vad innebär det i dag att vara en bekännelsetrogen luthersk kyrka? Vad betyder löftet som präster avlägger, att rent och klart förkunna Guds ord, så som det är givet i den heliga Skrift och omvittnat i kyrkans bekännelseskrifter, samt att rätt förvalta sakramenten? Denna fråga blir särskilt angelägen i en tid då lära och praxis omformas under kulturellt tryck och inte sällan motiveras med att Martin Luther som reformator bröt med kyrkans tro och tradition. Dagens avsnitt gästas av Dr. Scott Keith som leder organisationen 1517, som menar att påstående saknar både historisk och bekännelsemässig grund. De lutherska bekännelseskrifterna framträder inte som nyheter. Tvärtom bekänner de uttryckligen kontinuitet med den allmänneliga kyrkans tro. 

Få gestalter i västerländsk kultur är lika mytomspunna och suggestiva som Djävulen. Han är känd under många namn – Satan, Lucifer, Fan, Hin håle, Den Onde – och har avbildats på de mest skiftande sätt: som spelman med bockfot, som hornförsett monster, som elegant förförare.Men varifrån kommer egentligen tron på Djävulen? Och hur har föreställningen om honom förändrats genom tiderna?Att han går under så många namn säger något väsentligt: Djävulen är en sammansmältning av flera olika gestalter och personifierade idéer, som med tiden fogats samman till den figur vi idag associerar med ondska och frestelse.I Jobs bok i Gamla testamentet framträder Satan som en slags gnällig åklagare i Guds tjänst, tydligt underställd Skaparen. I europeiska folksagor är han en ondskefull men ofta komisk trickster som man kan lura – om man bara är tillräckligt smart, vilket sagohjältarna i regel är. Under medeltiden växte han i betydelse inom den kristna teologin och utvecklades till en mäktig motståndare till himlen, omgiven av ett hov av demoner.Under 1800- och 1900-talen har Djävulen i hög grad relativiserats och förringats. Han har blivit en kulturfigur som dyker upp i litteratur, populärkultur och skräckfilmer – en symbol snarare än ett väsen. I Sverige lever han kvar i våra svordomar och vardagliga uttryck.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Djävulen – hans ursprung, hans många gestalter och hur vi ser på honom idag.Bild: Djävulen och helvetet, målning från Södra Råda gamla kyrka (1494). Motivet skildrar helvetet och djävulen enligt senmedeltida föreställningar, med starka moraliska och pedagogiska drag. Sådana scener användes ofta för att varna för syndens följder och förstärka kyrkans undervisning.Detalj ur kyrkomålning från 1494 i Södra Råda gamla kyrka, Sverige, avbildad före branden som förstörde kyrkan. Foto: Sven Rosborn – Eget arbete, licens: CC BY 3.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Den muslimske Jesus” betyder att Jesus, likt alla Guds profeter, är undergiven Guds vilja. Att han i sin kärlek till Gud gör sitt yttersta för att följa Guds påbud. Han är Guds tjänare, inte Gud själv.

Marte Solbakken, Synva Hjørnevik og Sindre Leganger deler siste nytt fra Svarttrost-reiret. Nyheten om Stig Millehaugens død kom rett etter innspillingen, så sekvensen om det ligger helt til slutt. Utover det er Marte på utkikk etter norske sektmedlemmer, mens Synva anbefaler en podkast om sex og sykdom. For podkasttips og annet nytt kan du melde deg på nyhetsbrevet vårt her: svarttrost.no/nyhetsbrevHvis du vil høre alle seriene og episodene våre, kan du bli Svarttrost-medlem her: www.svarttrost.no/bli-medlemDette omtales i episoden:Barnepiken (Svarttrost)Dying for Sex (Wondery)Valley of Shadows (Pushkin)Hele historien: Drapet på Benjamin Hermansen (NRK)Glem ikke Victor (Svarttrost)Gåten Stig Millehaugen (Svarttrost)

Vi hylder frihed, selvrealisering og retten til at være ligeglad med andre. Men man kan ikke være sig selv alene. Rune Selsing forklarer, hvorfor Hegels kritik af individualisme, materialisme og gudløshed er mere aktuel end nogensinde. Dagens gæst har læst G.W.F. Hegels Åndens fænomenologi fra 1807 tre gange og mener, at Hegel var verdens første borgerlige filosof og kulturanalytiker. Hegel er højaktuel i dag, fordi han allerede i lyset af Den Franske Revolution forstod, hvad moderniteten førte med sig ved siden af mere frihed og større velstand: ensomhed, fremmedgørelse, anerkendelsestrang og Guds død. Det beder jeg Rune Selsing om at uddybe og forklare, så selv værten kan være med. Rune Selsing er økonom og filosof og forfatter til "Den borgerlige orden" sm.m. sin hustru Eva Agnete Selsing. Han har været fast kommentator i Jyllands-Posten siden 2012 og laver sammen med Eva podcasten Kreutzersonaten, hvor de taler om bøger og filosoffer, de elsker eller hader. Deres nylige podcast om Hegel kan høres her.

Simon Bastrup Grud udkom i december 2025 med bogen "Den Jødiske Løftesøn", som er en dramatisering af Første Mosebog. Her udfoldes den fantastiske beretning om Abraham, Isak og Jakob, som har fået et løfte af Gud om, at deres afkom skal bringe velsignelse til verden. I denne udsendelse fortæller Simon blandt andet, hvorfor Guds løfte til Abraham og hans efterkommere er så vigtigt også her flere tusind år senere.  Vært: Anders Hjorth Vindum _________________ Den Jødiske Løftesøn er 125 sider lang og kan købes lige her