Podcasts about guds

Digerdöden under åren 1347 till 1352 är den största katastrof som drabbat mänskligheten. Århundranden efter digerdöden stod fortfarande tidigare brukade ägor övergivna i Sverige. Europa hade förhärjats av pestpandemier före 1347, men magnituden på digerdöden under medeltiden ställer tidigare farsoter i skuggan. Digerdöden följde de rikt utvecklade handelsvägarna i Europa. Farsoten spreds genom pestsmittade loppor hos svartråttorna som levde nära människorna.Pesten drabbade människorna flera olika former: böldpest och lungpest. Den tredje formen blodpest är egentligen slutstadiet på de två första formerna. I den förstnämnda utvecklades stora svarta bölder och dödligheten låg på runt 60 procent. När det gäller lungpest och blodpest dog så gott som alla. Ännu värre var att de som överlevt pesten inte utvecklade ett skydd mot sjukdomen.Filosofen Petrarca skrev till sin bror i juni 1348: ”Kommer eftervärlden någonsin att tro på dessa ting, när vi som ser det knappast kan tro på dem”.Människorna betraktade pesten som Guds straff och det utlöste panikartade reaktioner. Religiösa fanatiker gick från stad till stad och piskade sig själva och andra. Våldsamma pogromer riktades mot judarna som påstods ha spridit gift.Ibland dog hela städer och byar, medan vissa områden klarade sig undan. Men sannolikt dog mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning. Hela landsändar övergavs och det blev stor brist på arbetskraft.Pesten återkom sedan i i Europa vågor ända fram till 1700-talet, men aldrig i samma utsträckning som i mitten av 1300-talet. I Asien har vi haft pestepidemier så sent som på 1900-talet.I podcasten Historia nu avsnitt 47 samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison om digerdöden. Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Digerdöden på Historiska Media och han har skrivit standardverket Stora döden.Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.Bild: Medborgare i Tournai begraver pestoffer i denna miniatyr av Pierart dou Tielt, skapad omkring 1353. Scenen återges i manuskriptet Tractatus quartus av Gilles li Muisit och visar den kollektiva sorg och desperation som präglade staden under digerdöden.Källa: Pierart dou Tielt – ms. 13076–13077, fol. 24v. Public Domain.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Præludium: Sigfrid Karg-Elert: Herre Jesus, vi er her Ord til dagen: af Gregor af Nyssa Salme: 375 "Alt står i Guds faderhånd" Fra det N.T.: Lukasevangeliet 10,1-12 Korvers: Poul Christian Balslev: Gud skal alting mage (Tekst: Hans Adolph Brorson) Salme: 633 "Har hånd du lagt på Herrens plov" Postludium: Emil Sjögren: Legende i F-Dur

Tale fra Storsamling 26. oktober 2025. Lars Stensland

"For Skriften sier til farao: 'Nettopp til dette har Jeg reist deg opp, at Jeg kan få vise Min kraft på deg, og for at Mitt navn skal bli forkynt over hele jorden.'" (Rom. 9:17)Det er ikke nødvendigvis noe kompliment å bli brukt av Gud. Gud bruker hvem Han vil til sitt formål uten å spørre om lov. Farao var mektig, verdens mektigste på den tiden, men Gud viste seg å være enda mektigere. Farao var også hovmodig og forherdet seg, og det ble til undergang for ham selv (2. Mos. 5:2; 14:28-31). Men i lys av ham, ble Guds utfrielse og nåde enda tydeligere.Også i dag kan Gud bruke hvem og hva Han vil. Også i dag finnes sterke makter. Vi kan se det med styresmaktene i enkelte land, se det med enkelte religioner, media og sekularisering. Der er mange som reiser seg store og stolte. Men de kan også bli brukt av Gud til å demonstrere Hans makt og forkynne Hans frelsende navn. Jo større kontraster, desto større tydelighet. Når ondskap, tomhet og løgn blir store, blir også Guds nåde, fred og kjærlighet ekstra tydelig. Det er det gode budskap! Og det kan vi ha med oss i bakhodet når vi ser dette store, mektige som reiser seg mot Gud, Hans bud og Hans folk. At selv DET kan Gud bruke til å framstille seg selv i et enda tydeligere lys, slik at enda flere kan se Sannheten og Lyset, og ta imot Jesus som frelser. Fredsfyrsten, Veien, Sannheten og Livet!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Tale fra Storsamling 26. oktober 2025. Lars Stensland

Guds kjærlighet kan berøre våre hjerter og forvandle våre liv. I denne talen stopper vi opp ved Mefiboset - en stakkar i Bibelen som fikk et nytt liv på grunn av en god konge. Og vi ser at hans historie på mange måter også er vår historie. (Ps. Talen ble avsluttet med sangen "Av nåde er jeg båret" av North Worship - https://open.spotify.com/album/4OizmXfMo1G0w9elyqLHX0?si=Pzvy3qeuSlqeQeizeqws8g)

Egil Svartdahl forkynner om saligprisningen: Salige er de som skaper fred, for de skal kalles Guds barn.

At bære og at blive båret. Vi er Guds hænder i verden. Vi er her for at bære hinanden. Prædiken i Pederstrup kirke 26. oktober 2025.

Dagens avsnitt är ett samtal med Mikael Tellbe. Mikael är docent i Nya testamentet, lektor i Nya testamentet på Akademi för ledarskap och teologi (ALT) i Örebro, pastor inom Evangeliska Frikyrkan (EFK) och författare. Han har bl.a. skrivit en introduktion till 'Uppenbarelseboken, Lammet och odjuret', 'Med framtiden i ryggen', och en 'Kommentar till Första Korinthierbrevet, Korsmärkt gemenskap'. Han är också författare till 'Tillbaka till framtiden – vad vi påstår, tror och vet om tidens slut', 'Vad menar vi med att bibeln är Guds ord?' samt 'Paulus mot väggen'. Mikael delar med sig om sin resa i tro och liv och vi pratar om hans böcker, hans intresse för fåglar samt om den nya Bibelöversättningen som kommer i början av 2026.   Gilla och dela gärna avsnittet på sociala medier och till vänner, samt följ podcasten på Facebook; Instagram och Bloggen Skriv gärna dina funderingar och kommentarer i kommentarsfältet under avsnittet på dessa medier.  

Silkeborg Kirke, Aarhus Stift. 19. s. e. Trinitatis Prædikant: Sidsel Hornemann Organist: Christian Verdoner Larsen Vært: Malene Fenger-Grøndahl Salmer: DDS 731: Nu står der skum fra bølgetop DDS 1: Guds menighed syng for vor skaber i løn DDS 289: Nu bede vi den Helligånd DDS 14: Tænk at livet koster livet DDS 371: Du fylder mig med glæde 100 salmer 849: Igen berørt DDS 31: Til himlene rækker Præludium: Nu bede vi den Helligånd/Buxtehude Postludium: Allemande I Es-dur/J.S. Bach

Andakterna den här veckan tar avstamp i de fem världsreligionerna och har Helgon som tema. Idag hör du Sema Ekinci som utgår från sin muslimska tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten: ”I islam existerar inte helgon i den kristna bemärkelsen. Helgonlikhet är inte något övermänskligt, utan mänsklighetens innersta mening. Den helgonlika är den som bär lidande med värdighet och låter smärtan ge plats åt Guds närvaro.”Text:Koranen 10:62–64Musik:Kayhan Kalhor: Mountains are far away. Kayhan Kalhor, kamancheh (persiskt stråkinstrument). Yo-Yo Ma, cello. The Silk Road Ensemble. Alan Pierson, dir.Producent:Lina Hedmarkliv@sverigesradio.se

"Kjøttets gjerninger er åpenbare. De er: ekteskapsbrudd, hor, urenhet, skamløs utukt, avgudsdyrkelse, trolldom, hat, stridigheter, sjalusi, vrede, selvhevdelse, splittelser, partier, misunnelse, mord, drukkenskap, umoralsk festing og lignende gjerninger. Om disse gjerningene sier jeg dere nå på forhånd, som jeg også sa til dere tidligere, at de som lever slik, skal ikke arve Guds rike." (Gal. 5: 19-21)Disse versene er ofte blitt brukt til å sette et kraftig skille mellom "de" og "oss"; de som ikke tror og vi som tror. Og det er jo for så vidt sant. De som velger å leve slike liv skal ikke arve Guds rike. Men Paulus skrev ikke til "de andre". Han skrev til de kristne, kan vi lese (1:1-6; 4:8; 5:1)! Det er altså VI som skal være på vakt overfor dette, i eget liv og i egne kretser.Lista er ufullstendig, men peker på sinnelaget bak: umoral, avgudsdyrkelse, mangel på kjærlighet og selvkontroll. Det står i skarp kontrast til Åndens frukt som vi er ment å preges av (v. 22-23). Vi er frigjort til et nytt liv, kobla med Jesus og Hans kraft. Må det gjenspeile oss og livene våre!Ja, kanskje trenger vi å hente fram igjen disse ordene fra Galaterne og se litt på det. Er der noe av dette som jeg finner i mitt liv? Om jeg ikke finner det i handlinger, finner jeg lysten til det i hjertet mitt? Og la oss vende om i fra dette som er kjødets gjerninger, og la oss slippe til Jesus med Ånden og kraften, slik at vi kan forvandles og bære god frukt og preges av gode gjerninger!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Får du dåligt samvete när du sätter gränser och tänker att du inte är kärleksfull. Då är Karins predikan till dig.Utan trafikregler skulle trafiken förvandlar till ett livsfarligt kaos, så är det med övriga livet också. Gränser är kärlek och Bibeln är fylld av gränsdragningar, som Jesus av kärlek gett oss. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Launch Sermon Player21/10 2025 Bibellärare: Joel MacInnes OBS – några minuter saknas i mitten av inspelningen – OBS

Kjærlighet uttrykkes i handling. Guds enorme kjærlighet synliggjøres ved at Jesus dør for oss på korset. Men hva skjedde egentlig på korset? Og hva betyr det for oss i dag?

Änglar har vakat över oss sedan urminnes tider. Konstkritikern Nils Forsberg har träffat några av släktets mer sorgsna exemplar i Berlin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2025.Den är inte bara rätt ful, den är liten också. Som ett A4-ark ungefär, som ser gulnat och trist ut. Det här visste jag egentligen, men sådant är ändå svårt att förbereda sig på. När jag såg Paul Klees akvarell Angelus Novus från 1920 i verkligheten för första gången fick jag den där känslan man kan få inför något som man hört så mycket om.Att jaha, är det inte mer än så här?För det handlar om en bild som lite indirekt blivit, som man säger, ikonisk. Inte för hur den ser ut eller är gjord, utan för att filosofen och kritikern Walter Benjamin, som hade fått målningen av vännen Klee, utgick från den när han, i slutet av 30-talet, skrev det som skulle bli en av hans sista och mest kända texter. Nämligen den om historiens ängel, den som med utbredda vingar färdas med ryggen mot framtiden och med stirrande ögon och gapande mun ser ruinerna torna upp sig vid sina fötter, driven av historiens storm som blåser från paradiset.”Det är det här som vi kallar framsteg”, skriver Benjamin melankoliskt.Det är en av de i olika kultursammanhang mest citerade texterna de senaste decennierna. Ruiner, storm, blindhet inför framtiden. Där vi uppfattar en kedja händelser ser ängeln bara en enda stor katastrof.Andy Warhols Marilynbilder får ursäkta, men Paul Klees gåtfulla Angelus Novus framstår lite som postmodernismens Mona Lisa. En sorgesång över en sönderfallande, fragmenterad värld.Men vilka är de, änglarna i kultur- och religionshistorien? Enklast är väl att beskriva dem som ett slags gränsfigurer, som kan röra sig mellan olika världar och är lika hemma, eller främmande, i båda.Ordet ängel kommer från grekiskan via latinet, och betydde från början just budbärare. Gestalten som sådan finns i alla de monoteistiska religionerna, och en teori är att änglarna uppstår när de äldre religionerna, med ett otal gudar som alla har sina särskilda egenskaper och intressesfärer, ska förvandlas till en berättelse där det finns en enda Gud. Det blir ett antal degraderade figurer över och de får bli den nye, ensamme gudens medhjälpare.Och visst kan man se något änglalikt hos Hermes, budbäraren med sina bevingade skor i den grekiska mytologin? Hos Hermes finns också drag av tvetydigheten hos änglarna. Dessa var nämligen, åtminstone tidigare, inte nödvändigtvis entydigt goda. De beskrivs också ofta som mycket vackra, med androgyna drag. En undflyende, svårfångad och särskilt i äldre tider ofta skrämmande gestalt. En mellanfigur.I Bibeln finns de med hela vägen, från början till slut. Det är änglar som meddelar Guds vilja till Abram i Första mosebok, det är änglar som blåser i basunerna och slåss mot monster i Johannes uppenbarelser. I Krönikeboken skickar Gud en ängel för att sprida död och förintelse i Jerusalem, och i Matteusevangeliet skakar vakterna av skräck när ängeln kommer ner från himlen till Jesu grav.Änglar är inte att lita på.Men de blir mindre skräckinjagande med tiden. Renässansmålaren Rafael blev den som satte den fortfarande allmänna bilden av hur en ängel ser ut, med lockigt hår och rar uppsyn. De som är förebilden för de bokmärken som flickor i alla åldrar samlade på förr.Men en del konstnärer har sett mer dramatisk potential i dessa varelser, inte minst under åren runt 1900 då symbolismen stod på topp. Schweizaren Carlos Schwabes Der Totengräber und der Totesengel glömmer man inte om man sett den. Där sitter en stram, svartklädd, mörkhårig gestalt på huk vid kanten av en grav. Hennes smala spetsiga vinguddar bildar en gripklo ner mot den arme kyrkogårdsarbetaren som släppt spaden i skräck för dödsängeln. Det är hans tur nu.En helt annan stämning finns i Hugo Simbergs Sårad ängel från samma tid, den som röstats till Finlands nationalmålning. Två mörkklädda bondpojkar bär en bår där en vitklädd blond ängel sitter med nedböjt huvud. En vinge är blodfläckad, ögonen förbundna och hon håller en bukett snödroppar i handen.Det är en gripande bild, mystisk men ändå saklig. Pojkarna ser lite trumpna ut men verkar inte tycka det är något konstigt att bära runt på en ängel. Hur har denna ljusgestalt hamnat på en kärv finsk äng? Varför är den sårad? Hur kan en förmedlare mellan världar bli så ömklig?Men det är inte bara i bildkonsten vi hittar änglar. De finns på film också.I Wim Wenders Himmel över Berlin från 1987 finns en scen där Peter Falk, känd som den rufsige tv-deckaren Columbo, står vid en ensam kaffevagn. ”Jag kan inte se dig, men jag vet att du är här”, säger han. Han ser inte Bruno Ganz ängel som står intill honom, för änglarna är osynliga för vuxna människor, men en listig gammal kommissarie kan förstås ana deras närvaro. Särskilt som han själv varit ängel, visar de sig. En som lämnat evigheten och valt att bli dödlig, precis som Ganz ängel fundera på att göra.Peter Falk uppmuntrar honom, berättar hur skönt det är att värma sig genom att gnugga händerna mot varandra, dricka kaffe, kanske ta en cigarett.Bara två år efter filmens premiär skulle Berlinmuren falla men här är det den delade staden vi ser, med idel ödetomter och ruiner. Det är som att var och varannan scen är genomsyrad av Walter Benjamins text om historiens pågående sönderfall. Människorna, vars funderingar vi får höra när filmens änglar stannar till hos dem och kanske lägger en hand på någons axel, verkar inte ha mycket att glädjas åt heller.Från skrämmande budbärare utskickad av en sträng Gud i Gamla testamentet, till ett grått 80-talsberlin där Gud nog är död och änglarna är sorgsna, maktlösa gestalter som inte kan förhindra att vi tar kål på världen, eller oss själva.Inte konstigt att Paul Klees ängel stirrar rakt på oss, som för att säga ”vad håller ni på med?”Eller så har den drabbats av en helt annan insikt. Bruno Ganz ängel i Himmel över Berlin säger att han vill leva nu och nu och nu, inte bara alltid i evighet. Han vill känna och älska och kanske ta en mugg kaffe en kylig morgon. Det är som med de grekiska gudarna: Man anar att de är avundsjuka på människorna och jävlas med dem för att de kan dö, och det är det enda gudarna inte kan. Änglarna befinner sig i samma belägenhet – de lever inte på riktigt, för de kan inte dö /är odödliga/. Medan vi människor lever en stund på jorden, om det så är bland ruiner.Som Bruno Ganz säger i slutet av filmen, när han blivit människa: Jag vet nu, vad ingen ängel vet.Nils Forsbergkonstkritiker

Velkommen til 'Bønn for Norge', hvor vi samles i bønn for landet vårt. Ledet av pastor Morten Skræn fra Ebenezer Tromstad, fokuserer vi på å styrke bønnens kraft i ulike aspekter av samfunnet, fra lokale kommuner til flyktninger og barn. Med inspirasjon fra bibelske vers, søker vi Guds veiledning og beskyttelse for nasjonen vår.

"La heller ikke Hiskia få dere til å sette deres lit til Herren ved å si: 'Herren skal sannelig utfri oss. Denne byen skal ikke bli overgitt i Assurs konges hånd.'" (2. Kong. 18:3)Assurs konge, Sankerib, var på hærferd. Han var som ei mektig bølge som veltet fram, kan vi lese (v. 33-34; 19:17-18). Store deler av Guds folk var lett å beseire. De hadde allerede vendt seg bort fra Herren, står det (kap. 16+17). Bare en liten rest holdt stand med Hiskia som leder. Tidene var harde, og fienden fristet dem med velstand og fred - rett nok på hans premisser og mot en liten betaling (v. 27; 31-32). Hvordan klare å stå imot? Og var det noen vits?Sankerib hånte den levende Gud, Hiskia bøyde kne for den samme Gud. Det ble til utfrielse for Hiskia og hans folk, og et sviende nederlag for Sankerib, (19:1; 14-19; 35-36)!Fienden i dag er også mektig og sterk, han vinner fram og inntar område etter område. Men Gud er mektigst! La oss følge Hiskias eksempel, bøye oss for Skaperen og be om hjelp og utfrielse, så alle kan erkjenne at Gud alene er Gud!Ja, la oss nettopp oppmuntre hverandre til å sette vår lit til Herren! Herren skal sannelig utfri oss, vi skal ikke bli overgitt i fiendens hånd. Og om det ser aldri så mørkt ut, så er det dette vi skal løfte fram, for dette er et løfte som står fast!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Bli kjent med Jon Steinar Kjøllesdal som er podcastens første gjest! Vi snakker om boken han har skrevet, “Et forvandlet Norge som forvandler nasjonene” som tar for seg kirkens oppdrag om å disippelgjøre nasjoner. Hva betyr det å være en disippel av Jesus for vårt arbeidsliv, vår stemme i samfunnsdebatten, og engasjement i politikk? Vi fortsetter også praten fra forrige episode om hvordan Guds ord gir oss håp for fremtiden.

Bli med på en inspirerende kveld på Visjon Norge med Studio Direkte. Programmet inneholder samtaler med nygifte par, sterke vitnesbyrd, og en oppfordring til tro og fellesskap. Kveldens sending fokuserer på å spre Guds ord og støtte misjonsarbeid i Østeuropa og Midtøsten. Opplev kraften i bønn og fellesskap gjennom engasjerende taler og musikk.

Jesus var en mester og ener i det å fortelle liknelser. Ved hjelp av bilder og situasjoner hentet fra hverdagslivet, prøvde han å forklare hvordan mennesket kunne bli en del av Guds rike og hvilke verdier som skulle...

Tekste i Bibelen: 1. mosebok 15, 7-12. Del 1 av 3 i taleserien Guds frelsesverk.

Maria Louise Bjørkavoll, 19. oktober 2025

Andakterna den här veckan tar avstamp i de fem världsreligionerna och har Helgon som tema. Idag hör du Albin Tanke som utgår från sin kristna tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur Andakten:”Att inte vara ett helgon precis” eller att ”inte vara Guds bästa barn”, kan vara sätt att beskriva när vi halkat snett och inte gjort rätt för oss. Men framför allt kanske det säger något om hur vår värld är beskaffad och det beskriver våra mänskliga villkor. Det uttrycker brist, att vi är indragna i en sprucken och ofullständig värld.För även den som inte är ett helgon precis, är ändå älskad av Gud till 100 %. Liksom vi alla är bristfälliga och underkastade synden, så är vi samtidigt genomälskade. Människan är Simul iustus et peccator som Martin Luther uttryckte det på latin och som betyder att människan på en och samma gång är både rättfärdig och syndare.Text:Gal 5:22Musik:Prague's Ballet av Marius Neset med Marius Neset, Leif Ove Andsnes och Louisa TuckProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Denne søndagen taler Hilde Joy Vestøl med overskrift "Når Guds ord blir åpenbart" fra 1 Sam 3,1–11 .

Anders C NilssonHopphttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/en-ny-himmel-och-en-ny-jord-ar8heI den här predikan utforskar jag det kristna hoppet om skapelsens framtid – vi ska inte bort från världen, utan väntar på en förvandling av den, en förvandling som redan är på gång. Predikan är uppdelad i tre delar, och vi läser tillsammans ur Romarbrevet 8:18–22, Uppenbarelseboken 21:1–4 och Johannesevangeliet 20:24–29.Jag börjar med en dikt jag skrev förra sommaren, En doft av hopp, där luktärter väcker minnen av barndom, hemkomst och tacksamhet. Den enkla blommans rika doft blir ett tecken på Guds närvaro och en påminnelse om att Eden är vårt hem. Den sinnliga skönheten i skapelsen är inte bara något vi njuter av – den är ett eko av Guds godhet. Men samtidigt bär vi på oro över klimatkris och miljöförstörelse. Vad säger det kristna hoppet om vår jord?Skapelsen som vår hemVi börjar med att återupptäcka jorden som Guds goda skapelse – vårt hem, inte något vi ska lämna bakom oss. Jag talar om hur gnostiska idéer och filosofisk dualism har påverkat synen på den fysiska världen som något lägre och den andliga som något högre. Men Bibeln säger något annat: Gud såg att det var gott. Och det största beviset för att Gud inte har förkastat skapelsen är inkarnationen, att han själv klivit in i den och blivit människa. Vårt hopp handlar om något mycket större än att vår själ ska komma till himlen när vi dör, nämligen om kroppens uppståndelse och hela skapelsens befrielse. Gud söker oss – som han sökte Adam – och kallar oss att ta ansvar för världen. Klimatkrisen är inte bara ett vetenskapligt faktum, utan också ett rop från Gud: "Människa, var är du?" En gammal jord blir som nySedan fördjupar vi oss i mysteriet att himmel och jord ska förnyas. Bibeln talar om en ny jord – inte som något helt annat, utan som en förvandling av det gamla. Det grekiska ordet kainos antyder kvalitet snarare än tidpunkt. Gud är som krukmakaren som omformar leran. Vi ser detta redan i Jesus uppståndelse – en kropp förvandlad med nya förmågor men ändå igenkännbar. Detta är obegripligt för oss, och jag delar bilder som kanske kan hjälpa oss förstå: fröet som blir ett träd, larven som blir en fjäril. Det goda vi upplever i skapelsen idag – smak, färg, doft, skönhet – är bara en försmak av något ännu mer verkligt och förädlat i den nya skapelsen. Genom att förstärka det sinnliga kan vi ana den fullkomliga värld som Gud har lovat. När det gäller den nya skapelsen finns här alltså både en kontinuitet, en koppling till det gamla, och diskontinuitet, något helt nytt. Det lilla ordet och hjälper oss att undvika två diken: å ena sidan att strunta i skapelsen som om den inte spelar någon roll, och andra sidan att tro att vi själva kan rädda världen utan Guds ingripande. Det håller ihop hoppet om förvandling med vårt ansvar här och nu – både Guds kraft och vår medverkan behövs.Den historiska grunden för vårt hoppSlutligen landar vi i det som gör hoppet trovärdigt: historien om Jesus. Hans liv och död är historiska fakta, men uppståndelsen är ett mysterium som kräver tro. Ändå är det just detta som bar den tidiga kyrkan som växte ofattbart – vittnesbörden om den uppståndne Jesus. Paulus skriver att över 500 personer såg honom, och att utan uppståndelsen är vår tro tom. När vi har svårt att tro och hoppet sviktar, då får vi luta oss mot varandra. Tillsammans sitter vi ihop som en enda kropp och det gäller också alla dem som har gått före. Jag avslutar med en dikt där mina erfarenheter och min tro flätas samman med Tomas erfarenhet för 2000 år sedan. Tillsammans får vi stämma in i kyrkans bekännelse: Att Jesus är vår Herre och Gud.SamtalsfrågorPå vilka sätt har du märkt att du – medvetet ell...

WAO Church är en kyrka i hjärtat av Stockholm med flera olika locations runt om i Sverige. WAO Church podcast är till för dig som vill lyssna på våra gudstjänster i poddformat varje vecka! Luta dig tillbaka och njut av Guds ord som förvandlar liv! Har du frågor? Kontakta oss på info@waochurch.com eller skriv till oss på sociala medier @waochurch

"Altså er dere ikke lenger fremmede og utlendinger, men dere er de helliges medborgere og tilhører Guds familie." (Ef. 2:19)"Slekta er verst" er både en filmtittel og et flåsete uttrykk for at en svigerfamilie og slekta kan være en prøvelse. Én ting er å velge sin elskede og leve godt sammen som par, noe annet er å takle alle de andre som følger med på kjøpet. For noen er det også slik med kristne og menigheten.Problemet er ikke Jesus eller Bibelen. De lever kanskje godt med begge i hverdagen. Men de kristne eller fellesskapet kan de streve med eller ta avstand fra. Det kan være de sosiale kodene, å trives i kristne settinger, eller å skjønne greia med møter og aktiviteter. Det kan også være all kranglingen, både i media og lokalt, om det som virker som flisespikkeri, eller frykten for å bli satt i bås sammen med de andre. Men alternativet er ikke å kutte ut "slekta", altså menigheten eller de kristne.I ei bok jeg har om ekteskapet står det: "Ha respekt for din ektefelles familie. Du er selv blitt en del av den." Hvis Jesus er vår elskede, er vi blitt del av en verdensvid familie, og den er mangfoldig og brokete (Matt.12:49-50; Ef. 3:17-19). Men vi kan lære å elske de også!Og hvis du er der, at du strever med alt det som følger med på kjøpet, når du har valgt Jesus og Bibelen: be Jesus da om å hjelpe deg og elske din nye utvidede familie, og vise deg hvordan du skal forholde deg til dette. Og la oss se etter det beste i hverandre, for der er mye godt å framelske!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

1. Erkjen velsignelser i livet ditt2. Vis takknemlighet3. Vær lydig til Guds ord4. Del dine velsignelser med andre5: Stol på Gud i alle situasjoner

Podkasten er produsert av P7 Kristen Riksradio

År 1960 får den djupt religiösa Laila Heinonen från Uleåborg plötsligt ett budskap från Gud. Hon måste samla 800 000 brinnande kristna, annars kommer Finland att hamna i fiendens händer. Finländarna lever med ett krigstrauma och hennes budskap sprider sig snabbt. Det här är början på en religiös rörelse där många blir indragna, och i över 30 års tid kommer flera medlemmar att fara illa. Redaktörer: Ann-Catrin Granroth och Annika Sylvin-Reuter Dramaturg: Are Nikkinen Ljuddesign: Mike Grönroos Producent: Elin von Wright

I Sverige sprider sig det finska budskapet snabbt och predikanter varnar för domedagen, om folket inte omvänder sig. En av dem som dras in i rörelsen är Johnne Sturesson. Han får veta att han är Guds utvalde. En ny tidsålder är på väg och därför måste medlemmarna göra sig av med allt som inte har med Gud att göra. Johnne bränner upp nästan allt han äger och flyttar till Uleåborg. Redaktörer: Ann-Catrin Granroth och Annika Sylvin-Reuter Dramaturg: Are Nikkinen Ljuddesign: Mike Grönroos Producent: Elin von Wright

I slutet av 60-talet blir rörelsen allt mer radikal och väcker oro bland både myndigheter och anhöriga. Mediernas rapportering leder till att gruppen isolerar sig från omvärlden. De som stannar kvar blir mer och mer hängivna – och reglerna stramas åt. Skrämsel och hot om Guds vrede och helvetets eld används för att hålla medlemmarna i ett järngrepp. Redaktörer: Ann-Catrin Granroth och Annika Sylvin-Reuter Dramaturg: Are Nikkinen Ljuddesign: Mike Grönroos Producent: Elin von Wright

WAO Church är en kyrka i hjärtat av Stockholm med flera olika locations runt om i Sverige. WAO Church podcast är till för dig som vill lyssna på våra gudstjänster i poddformat varje vecka! Luta dig tillbaka och njut av Guds ord som förvandlar liv! Har du frågor? Kontakta oss på info@waochurch.com eller skriv till oss på sociala medier @waochurch

Statsbudsjettet viser hvordan kristne verdier og kjernefamilien nedprioriteres, mens Den norske kirke stadig beveger seg bort fra Bibelens grunnlag. Samtidig vokser en motkultur der frikirker står tydelig, sekulære tenkere vender seg mot Gud, og en ny vekkelse spirer frem i Vesten. Midt i kulturell oppløsning kalles kristne til å stå fast i sannheten, forkynne klart og bygge et liv og fellesskap forankret i Guds ord.Har du innspill, kommentarer eller spørsmål? Kontakt oss på post@kulturkrigen.no

"De vantro som har fått sine sinn forblindet av denne tidsalders gud, for at ikke lyset fra herlighetens evangelium om Kristus, som er Guds bilde, skal skinne for dem." (2. Kor.4,4)Denne tidsalders gud står i kontrast til den evige Gud. Og tidsaldernes gud kan vel knyttes til tidsånden? Men hva eller hvem er egentlig tidsånden? I en kulturavis på nettet fant jeg en fascinerende presis og i stor grad sann beskrivelse, skrevet av en norsk komponist. Han kalte tidsånden for verdenshistoriens største lurendreier. En personlighet som aldri gir seg klart til kjenne, men som er virksom og fører til konformitet, kollektiv sensur og ufrihet under dekke av falsk fromhet og framgang (H. Ibstad).Tidsånden vil til enhver tid ha oss bort fra det sanne evangeliet, eller skjule det for oss. Men den klarer bare å blinde "den vantro", sier verset, altså den som ikke vil tro. For den som søker sannheten, vil Sannheten alltid være å finne. Herren "lar seg finne", sier Jeremia (29,14). Hans Ånd hjelper oss til frihet og ekte tro, gir oss lys til å se og forstå, og leve sanne liv!Så er det ei bønn i dag, om at Gud må åpne øynene på de som er blindet av denne tidsalders gud, så de kan se lyset fra herlighetens evangelium om Kristus som er Guds bilde, så det lyset kan skinne for dem. La oss be om det!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Pastor Christopher Kjølstad preken med tittel: "Guds ild på vårt alter." Opptak fra gudstjeneste i Jesus Church 12.10.2025. https://jesuschurch.no

Prædiken fra gudstjeneste i Broen d. 12. oktober 2025Prædikant: Peter Jerup-ThiseTekster: Lukasevangeliet kap. 14,1-11–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––Studiemateriale til prædikenen Materialet er skrevet til brug i cellegrupper, men kan også bruges som personlig refleksion, eller sammen med en mikromakker, eller ægtefælle. START MED BØN (5 MIN)Lad en person lede en bøn og bed Helligånden om at lede, og guide jer i jeres tid sammen.CHECK-IN (15 - 20 MIN)Hvis I er en gruppe på mere end seks personer, kan det være en idé at opdele jer i grupper af tre, så der bliver bedre tid og rum for alle. Har I ikke startet aftenen med at spise sammen, kan det være en god idé at lande lidt først. Del kort med hinanden, hvad I hver især ankommer med: hvad fylder I dag – godt, skidt, arbejde, familieliv?Hjælp hinanden med at holde tiden. I kan evt. sætte en timer. TAL OM PRÆDIKENEN1) Læs teksten til prædikenen sammen: Lukasevangeliet kap. 14,1-112) Har du hørt prædikenen? Hvad lagde du særligt mærke til?3) i modtagerpositionen—> Jesus spørger: “Er det godt at blive helbredt på en hviledag?” Hvornår i dit liv har det været svært for dig at stå i en modtagerposition — at tage imod nåde, kærlighed eller hvile uden at skulle gøre dig fortjent til det?—> Hvordan kunne det se ud konkret for dig at modtage i stedet for at præstere i den kommende uge?4) Tempo og tillid – det, du ikke kan hvile fra, det er du slave af.—> Hvad fortæller dit nuværende livstempo om det, du tror er sandt om Gud og om dig selv?—> Er der noget i dit tempo, din rytme eller dine prioriteter, der kunne være et kald fra Gud til at slippe kontrollen?5) Stolthed og selvbillede – er min identitet fastlåst i, hvor meget jeg kan opnå?—> Hvor ligger din største fristelse til selvophøjelse — at finde værdi i det, du kan, gør eller præsterer?—> Hvordan viser Gud dig, at din værdi ligger et andet sted?6) Ydmyghed som frihed – “Enhver, som ophøjer sig selv, skal ydmyges, og den, der ydmyger sig selv, skal ophøjes.” (Luk. 14,11)—> Hvordan adskiller ægte ydmyghed sig fra falsk beskedenhed i dit liv?—> Hvordan kunne det se ud for dig at praktisere sand ydmyghed i en konkret relation eller situation?7) Korset og hvilen – Jo mere jeg mediterer over korsets gåde, desto mere falder min selvretfærdighed fra hinanden.—> Hvordan kan du konkret vende tilbage til korset og hvilen i Kristus, når du mærker stress, præstationspres eller selvfordømmelse?—> Er der en praksis (bøn, sabbat, tilgivelse, stilhed, sang osv.), der hjælper dig til at huske, at du allerede er elsket?8) Er der nogle “næste skridt”, der skal sættes ind i kalenderen for dig, eller for jer som gruppe? Hvilke skridt kan du tage for at stole på Guds løfter, selv når du ikke forstår dine omstændigheder?BØN (10 MIN)Bed for jer selv og for hinanden, og bed ind i de ting, I har delt med hinanden. AFSLUTNINGOplever du, at Gud minder dig om noget nu, som du har lyst til at dele? Det kan både være til dig selv og til andre i fællesskabet. Husk, at Gud bruger os som fællesskab til at opmuntre hinanden i tro.

Dopet i den Helige Ande är en grundläggande erfarenhet i varje lärjunges liv. Tillsammans med tron, omvändelsen och dopet utgör det själva ingången i Guds rike. Genom dopet i den Helige Ande blir vi beklädda med kraft och börjar manifestera Andens gåvor så att de blir till nytta. Det första gåvan är vanligtvis tungotalet som bygger upp den troende och öppnar vägen för de andra gåvorna.

Jødene og Guds folk

Kvifor skal vi eigentleg høyre til i eit kristent fellesskap når vi kan finne gode miljø i idrettslag, organisasjonar og andre plassar? I denne talen får du høyre om kva som gjer kyrkja unik: bekjennelsen av Jesus som Messias, at kyrkja er Guds verk – ikkje vårt, og at ho forvaltar nådemidla gjennom ordet, dåpen og nattverden.Talen løftar òg fram korleis fellesskap formar oss, kvifor vi treng kvarandre for å bli meir like Jesus, og at vi er kalla ikkje berre til å gå i kyrkja, men til å vere kyrkja – sendt ut i verda med håp, lys og forsoning.

Gjestetaler Maria Zahl har første tale (av fem) i taleserien "For Gud er kjærlighet": Apostelen Johannes proklamerer frimodig at Gud er kjærlighet. Dette er ikke en nytestamentlig idé. Maria snakker om hvordan Guds løftespakt med Abraham peker fram mot tidenes kjærlighetshandling: Gud selv død på et kors for vårt liv.

I læsningerne til 17. søndag efter trinitatis får vi fra Gud forkyndt det, der betyder noget, fordi vi let kan fortabe os i alt det andet. Der er meget vigtigt og væsentligt i verden, i vores liv og i kirkens liv, men vi kan fortabe os i alt det forskellige på en sådan måde, at vi mister det afgørende. Derfor føres vi i dag tilbage til Guds herlighed, til ét håb, én Herre, én tro, til at have øje for andet end os selv, så vi kan leve i det, Gud gør.

Viktigheten av å hvile i Gud, at Guds fred som overgår all forstand møter oss midt i kaoset, midt i stormen. Vi er kalt til tilbedelse, alt det skapte er skapt for å tilbe Gud. Men det starter med at vi lar oss bli betjent av Gud. La han pleie dine sår, vaske dine føtter og tørke dine tårer. Guds nådehilsen til oss står fast hver dag. The post Kraften i hvilen appeared first on Hamar Frikirke.

Med bilder från sin trädgård predikar pastor Erik Bryskhe. Ulrika Englund är mötesledare, Linda Nilsson leder sång och musik. Från Korskyrkan i Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu är det skördetid för allt som växer på åkrar, i skogen och i trädgårdar. Med utgångspunkt i sin egen trädgård predikar pastor Erik Bryskhe om den växtkraft som finns i allt som lever, även i grenar som en gång brutits av.- Det som var svagt blev starkt. Och även om det inte kommer att bli fullt så starkt som det som aldrig knäckts har det sitt värde och sin rättmätiga plats i att bara vara skapat, i att bara vara. För vårt värde som människa ligger inte i vad vi presterar utan i vad vi är, säger Erik Bryskhe i gudstjänsten.TexterMarkusevangeliet 4:28Matteusevangeliet 11:28MusikSaliga visshet (F J Crosby, K Hartman, Ph Knapp)Vi tror på dig (M J Johnson)O store Gud (C Boberg, musik okänt ursprung)Du är (Halleluja) (J Alfredsson)Ser dig (J Kollberg, P Nordenstam. K Bryskhe)Kom (J Åsgärde, I Möller, S Lundbäck Bell, A Lövgren)Här finns en plats (M Möllås)Guds rike ( L Nilsson, E Alkbring,M Lindmark)Du som är törstig (B Brown, G Robertson, Th Hellsten, I Hellsten)Låt mig växa stilla ( A Frostenson, K-E Svedlund)MedverkandeUlrika Englund – mötesledareErik Bryskhe – predikanLinda Nilsson – lovsångsledare, sångJohanna Svensson, Karin Bryskhe, Elsa Österlund – sångRuth Svensson, Lenka Unge – tvärflöjtKristoffer Olsson – gitarrJan Kollberg – pianoPatrik Nordenstam – basNils Holmström – trummor Producent Helena Andersson HolmqvistTekniker Magnus Kjellsson och Johannes Oscarssonliv@sverigesradio.se

Om tacksamhet

Hvorfor oppførte Peter seg på denne måten og trakk seg unna hedningene, selv om han hadde skjønt at hedningene ble en del av Guds folk ved tro? Med denne historien glir Paulus over i brevets «tese» eller «spørsmålsstilling»: Hva er Moselovens rolle for en kristen? I denne sammenhengen kommer også de kjente versene om at […]

I 1984 landede en 17-årig dansk udvekslingsstudent i New York – og blev stormende forelsket i Guds eget land. Den 17-årige var David Trads, der senere brugte sin forelskelse i det amerikanske folk i sit arbejde som både forfatter og USA-kommentator. Men nu er han i hjertesorg, og i sin nye bog “Amerika stiller uret tilbage” skriver han om at indse, at han hader Trump. For David Trads føler sig forrådt og afvist af USA. Spørgsmålet er, om det USA, der har svigtet David Trads, eller om det i virkeligheden er David Trads, der i alt for mange år har set USA gennem et forelsket filter?  Gæst: David Trads, forfatter, USA-kommentator og vært på Kampagnesporet Vært: Jacob Grosen Tilrettelæggelse: Jamilla Sophie Alvi Klip: Pernille Skytte Foto: Privat Der er lånt klip fra Fox, ANI News, C-SPAN, NBC News, The Telegraph, White House Television Office, Washington Post og Warner Bros See omnystudio.com/listener for privacy information.

Fra første vers er Paulus i gang med å slå fast at han ble utsendt av Jesus selv og ikke av mennesker. Han er sjokkert over at galaterne allerede har vendt seg bort fra det sanne evangeliet til å tro at de må konvertere til å bli jøder for å kunne regnes som Guds folk. […]