Podcasts about guds

Hildegard av Bingen var en av det medeltida Europas mest begåvade personer. Hon är känd som tonsättare och intellektuell, men hon skapade också ett eget språk. Magnus Florin fascineras av projektet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad första gången den 5 mars mars 2019. Jag minns ett besök hos Willy Kyrklund, författaren, resenären och – inte minst – språkkännaren. Vi hade stämt träff en eftermiddag i hans hem utanför Uppsala och jag kom dit på utsatt tid, ringde på porten, men utan resultat. Dörren var öppen, jag steg in, det var tyst därinne, hade något hänt? Nej, det visade sig att han helt enkelt tog en tupplur och jag beslöt mig för att vänta. Lät blicken vandra längs bokhyllorna, såg Euripides dramatik i grekiskt original och flera persiska verk. På en trave böcker låg ett öppnat litet kuvert med ett brev, handskrivet i stora bokstäver. Man ska inte tjuvtitta, men min nyfikenhet beviljade undantag och jag läste. Avsändaren var en elvaårig pojke som hade sett Kyrklund berätta i tv att han som just elvaåring hade skapat ett alldeles eget språk med nya ord. Och nu undrade den brevskrivande pojken hur Willy hade gjort, för det ville pojken väldigt gärna göra, han också – skapa ett eget språk. Ja, vad är det som är så lockande – inte bara för elvaåringar – i att uppfinna nya språk och nya ord? ”Ranzgia” är ett ord som inte kan hittas i något vanligt lexikon. ”Ranzgia”, det betyder ”tunga” och är uppfunnet av Hildegard av Bingen, den tyska 1100-talsnunnan, berömd för så mycket. I musikvärlden är Hildegard den stora pionjären som skapare av vokalmusik, bortglömd i flera sekler men i våra dagar återupptäckt med ständigt nya uppföranden och inspelningar. För teologer och filosofer är hon den främsta intellektuella kvinnan i sin tid, den benediktinska abbedissan och klostergrundaren som brevväxlade med kejsare och påvar, ibland kallad ”Sibyllan från Rhenlandet”. Konsthistorikerna uttolkar hennes religiösa visioner som hon fångade i praktfulla och färgrika målerier. Och både idéhistoriker och naturmedicinare har näsan i hennes skrifter om örter, mineraler, kosmos och läkekonst. Tidigt sågs hon som helgon i den katolska kyrkan och blev 2012 kanoniserad av påven, med fortsatt och stigande berömmelse som följd. Men mindre berömd, nästan helt obekant, har Hildegard varit som skapare av nya ord. ”Ranzgia” var inte hennes enda ordskapelse. Här är några till ord: ”Zirinz” – ”finger”. ”Scorintz” – hjärta. ”Foscal” – fot. ”Auziel” – Vatten. Jag skulle kunna fortsätta med uppräkningen ganska länge. För Hildegard skapade en helt egen språkvärld med över tusen ord, samlade och bevarade i två samtida handskrifter. Jag läser hennes nyord i en utgåva av den främsta kännaren av denna språkvärld, den amerikanska medeltidsforskaren Sarah Higley. Titeln på hennes bok är ”Hildegard av Bingens okända språk”– och det var just vad Hildegard själv kallade det hon skapat – ”ett okänt språk”, ”Lingua ignota” på latin. Okänt i betydelsen att det var ett nytt språk, annorlunda än alla de kända. Vissa har antagit att Hildegard var i färd med att bygga ett eget gudstjänstspråk Men varför uppfann Hildegard ett eget språk? Egentligen är det inte ett helt språk, utan en mycket lång ordlista med substantiv i obestämd form – som en inventarieförteckning över vad som finns på jorden. Och Hildegard väjer inte för det allra mest jordiska, även det som ansågs lågt, vulgärt och syndfullt: ”Suinz” – svett. ”Maluiza” – prostituerad. ”Menguiz” – avföring. ”Zirzer” – anus. ”Creuviz” – penis. ”Fragizlanz” – slida. Artonhundratalets filologer ville inte tänka att nunnan Hildegard hade befattat sig med sådana ord – så de beslöt att hennes nya språk inte alls var hennes, utan gjort av någon annan. Men dagens forskare är överens om att Hildegard är upphovskvinnan. Och att hon såg som sin avsikt att noga förteckna allt jordiskt, just för att det är en del av skapelsen. I handskrifterna är varje ord försett med en översättning till två språk, latin och tyska, just som i ett lexikon. Fast i det här lexikonet finns de främmande orden ingen annanstans än inom lexikonet. Bara en enda gång låter Hildegard ett nyuppfunnet ord ta plats i den vanliga världen. Det sker i en av hennes sånger: ”O Orzchis Ecclesia”. ”Ecclesia” är lika med kyrka, men ”Orzchis” – det är ett påhittat ord som bara finns hos henne, med betydelsen ”väldig”. Så ”O Orzchis Ecclesia” betyder ”O väldiga kyrka”. Vissa har antagit att Hildegard var i färd med att bygga ett eget gudstjänstspråk, till användning i klostret som hon ledde. Men användning och nytta är inte kärnan i hennes ordskapande. Hon försökte knappast bilda något alternativ till latinet som religiöst ceremonispråk. Inte heller något nytt universellt idealspråk, i stil med esperanto. Vad var då avsikten? Flera har menat att det var ett ”adamitiskt” projekt – att Hildegard avsåg att återskapa Adams tungomål, urspråket i Bibeln, det som den första människan uttalade när han på Guds maning gav namn till alla djuren. Ja, man kan säga att hon gör som Adam - men det verkligt fascinerande är att hon inte alls försöker återskapa, utan vill skapa något alldeles nytt. Hon – en medeltida kvinna – gör sig till en ny Adam, en ny ord- och världmakare. Med den djärva handlingen är Hildegard en magnifik kraft i 1100-talet som förändringens och förvandlingens sekel – då människans vetande och kunnande manifesterade sig i de första universitetens framväxt och i mäktiga katedralbyggen utan motstycke. Hildegard visade att också språket kunde tänkas och skapas på nytt. På så vis har hon blivit en hyllad förebild bland våra dagars språkskapare – och sådana skapare finns i en häpnadsväckande omfattning. ”Conlang” är budordet, ”conlang” som kortform för ”constructed languages” – ”konstruerade språk” – och på internet finns en intensiv trafik mellan hängivna språkskapare från hela världen: lingvister, matematiker, programmerare och filosofer. För dem är J.R.R. Tolkien den ofrånkomliga pionjären, lika mycket en språkskapare som berättelseskapare. Men Hildegard är 800 år före Tolkien. Hon är den verkliga pionjären. Och vill vi förstå vad hon var ute efter kan vi tänka på ett ord som ofta återkommer hos henne – ordet ”grönska”. Hon ville få språket och människan och världen att grönska med de nya orden, ge frisk sav till de jordiska språk som vissnat. bland alla sina över tusen uppfunna ord lät hon just ordet ”dotter” vara tomt. Så blir hon en remarkabel kusin till alla ordvrängande trubadurer och poeter genom tiderna, metaforiker som språkmaterialister - och till alla historiens banditer och barnungar som pratat rövarspråk och fikonspråk. Kort sagt en kusin till alla som inte nöjer sig med det språk som redan finns. Ett ord saknas i hennes lexikon, ett av de allra enklaste - ordet ”dotter”. Orden för ”mor” och ”far” finns med, liksom ”bror”, ”syster” och ”son”. Men inte ”dotter”. Tankarna går till hur Hildegard som åttaårig flicka gavs bort av sina föräldrar till ett kloster. Hon blev ingens dotter. Och bland alla sina över tusen uppfunna ord lät hon just ordet ”dotter” vara tomt. Jag tänker återigen på den där elvaåriga pojken och hans brev till Willy Kyrklund. Medan jag väntade på att Kyrklund skulle vakna från sin tupplur läste jag brevet igen. Med pojkens fråga hur man skapar ett eget språk med nya ord. Hur gör man? Jag tror att Willy Kyrklund kunde ha ett antal goda råd att ge. Men jag vet inte om pojken fick svar. Och jag själv hade inte tillfälle att fråga den gången, för Kyrklund fortsatte att sova och jag beslöt mig för att komma tillbaka en annan gång. Magnus Florin, författare och dramatiker Lästips Om Hildegard av Bingens uppfunna språk: Sarah L. Higley, Hildegard of Bingen's unknown language: an edition, translation, and discussion, Palgrave Macmillan, New York, 2007. Om rövarspråk med mera: Daniel Heller-Roazen, Dark Tongues: The Art of Rogues and Riddlers, Zone Books, New York, 2013.

Lihme Kirke, Viborg stift. 11. s. e. trinitatis Prædikant: Anne Røndal Organist: Elisabeth Juul Vært: Katarina Lewkovitch Salmer: DDS 748: Nu vågner alle Guds fugle Nr. i 100 Salmer: 876: Barmhjertige Gud DDS 397: Trods længslens smerte DDS 582: At tro er at komme DDS 522: Nåden er din dagligdag Præludium: Nu vågne alle Guds fugle små Komponist: Jesper Madsen Postludium: Postludium I Komponist: Hans Matthison-Hansen

Præludium: Jacob Prætorius: Præludium ex F Fra det G.T.: 2. Mosebog 2, 23-25 Salme: 4 "Giv mig, Gud, en salmetunge" Fra det N.T.: Matthæus 13, 31-35 Korvers: Emilius Bangert: Salige ere de, som høre Guds ord (Tekst: Lukas 11, 28) Salme: 156 "Guds rige lignes ved et frø" Postludium: Johann Sebastian Bach: Wir glauben all an einen Gott, BWV 680

9. august 2026 - Guds ord viser veien - Haakon Lie

Præludium: Johann Ludwig Krebs: Gud Helligånd, i tro os lær Fra det G.T.: 2. Mosebog 2, 16-22 Salme: 308 "Helligånd, vor sorg du slukke" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 13, 24-30 Korvers: Emilius Bangert: Salige ere de, som høre Guds ord (Tekst: Lukas 11, 28) Salme: 155 "Godt og ondt i lys og mørke" Postludium: William Warder Harvey: Allegro moderato B-dur

En inspirerende religiøs samling fra Norge, hvor troende deler vitnesbyrd, synger lovsanger og søker Guds nærvær. Gjennom bønn, tilbedelse og predikasjon oppmuntres deltakerne til å leve et liv i tjeneste for Gud, og opplever mirakler og helbredelser mens de styrker sitt fellesskap. Dette arrangementet fokuserer på å bringe vekkelse til nasjonen og styrke troen hos de fremmøtte.

Præludium: Gaetano Valeri: Versetto Fra det G.T.: 2. Mosebog 2, 11-15 Salme: 522 "Nåden er din dagligdag" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 13, 1-9 Korvers: Emilius Bangert: Salige ere de, som høre Guds ord (Tekst: Lukas 11, 28) Salme: 154 "En bondemand går ud at så" Postludium: Baldassare Galuppi: Sonate i F-Dur

Enligt Socialdemokraterna var Jesus sosse, SD säger ”om Jesus levat idag hade han varit sverigedemokrat” och Kristdemokraterna går till val på att Sverige är ett land med kristna värderingar.Politiken tar sig alltmer in i religionen, en trend som kyrkohistorikern och debattören Joel Halldorf starkt ifrågasätter.Men varför tyr man sig egentligen till religionen, har den inte spelat ut sin roll 2026? Vi reder ut vad ordet religion egentligen innebär, hur det påverkar definitionen av religionsfrihet och om det finns en lagstiftad frihet från religion.Vi pratar också om att problemet med koranbränningar inte kan lösas med förbud, världens genom tiderna blodigaste religion, Pete Hegseths förväxling av Bibeln och Pulp Fiction, vilken grupp som sekulariseras fortast i Sverige just nu, Joels koppling till tidningen Flamman och varför rika människor är extremt pinsamma.Men vi börjar i sportens värld. Var det verkligen Guds vilja att Arsenal skulle vinna Premier League i år?Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Præludium: Sigfrid Karg-Elert: Det livets ord vi bygger på Fra det G.T.: 2. Mosebog 2, 5-10 Salme: 612 "Den store mester kommer" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 12, 46-50 Korvers: Emilius Bangert: Salige ere de, som høre Guds ord (Tekst: Lukas 11, 28) Salme: 678 "Guds fred er glæden i dit sind" Postludium: Johann Sebastian Bach: Guds fred er glæden i dit sind

Bli med på en inspirerende konferanse hvor tro og kjærlighet står i sentrum. 'Jesus Elsker Norge' samler troende fra hele landet for to uker med bønn, lovsang, og evangelisering. Opplev kraften i fellesskap og hør rørende vitnesbyrd som styrker troen. Et fokus på å spre budskapet om Guds kjærlighet og nåde gjennom hele Norge.

Præludium: Per Günther: Morgenstund har guld i mund Ord til dagen: af Martin Luther Salme: 313, vers 1-4 "Kom, regn af det høje" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 12, 38-42 Korvers: Emilius Bangert: Salige ere de, som høre Guds ord (Tekst: Lukas 11, 28) Salme: 313, vers 5-6 Postludium: Rued Langgaard: Postludium i C-Dur

Bli med på en inspirerende og åndelig sommerkonferanse på Gavelstad Gjestegård i Svarstad. Her samles mennesker for å høre taler, synge, og delta i fellesskap med Jesus. Med forkynnelser fra kjente pastorer som Arnfinn Klemmensen, blir deltakerne oppfordret til å styrke troen og motta Guds ord i sine liv. Konferansen er en blanding av møter, lovsang og fellesskap, hvor troen på Gud står sentralt.

Inkluderende fellesskap - Plass ved bordet.Til alle tider har Gud oppmuntret sine barn til gjestfrihet. I denne talen forteller Kristoffer Karlsen om måltidets sentralitet for Guds folk, om hvordan han selv er blitt møtt og invitert - og hvordan vi alle kan åpne våre hjerter og hjem!

Lyt med, når Line Rudbeck, sygehuspræst ved Horsens Sygehus og hospicepræst ved Gudenå Hospice, tager Lisbeth Kristensen, Stilling Kirke, med ind i sine refleksioner over prædiketeksten til 12. søndag efter trinitatis, hvor Jesus tilgiver os bespottelsen af Menneskesønnen, men vredes over bespottelsen mod Ånden. Det bliver en samtale om, at vi som mennesker har et valg mellem at gå med den livskraft og glæde, Helligånden kommer med, eller stille os med korslagte arme over for Guds godhed og nåde mod andre - og om at det valg og den livskraft lever selv på et hospice.Prædiken på vej er præster, der taler med andre præster og teologer om den kommende prædikentekst - til faglig inspiration og almindelig opbyggelse, til forberedelse for den, der skal prædike på søndag, og til glæde for alle, der vil lytte til en fri og teologisk kvalificeret samtale om de tekster, der skal prædikes over. Podcastserien blev lanceret i 2020 og er siden blevet produceret i skiftende samarbejde med folkekirkens stifter. Der er over 300 afsnit i serien, og der kommer hver uge et nyt til. Prædiken på vej bliver fra palmesøndag 2026 og det kommende år til i et samarbejde mellem Aarhus Stift og Folkekirkens Uddannelses- og Videnscenter.

Prædiken af Pelle Kviesgaard (Rom 1,1-17)

På søndag sparket vi i gang det nye semesteret med en serie om Apostlenes gjerninger. Den fremste visjonen for «hva» kirke er ment å være, vil vi alltid finne i Skriften. Som Thomas Barratt sa: «Fram til urkristendommen» - måtte våre liv og vår kirke ligne på det vi leser i Apostlenes gjerninger!  Dagens overskrift fra «Den Åndsfylte kirke», hvor vi så på hvordan Ånden ble utgytt på pinsedag. Den hellige ånds komme var det som forandret livene til de første disiplene, fikk fart på deres kristenliv, og ikke minst ble fødselen til kirken. På samme måte er Ånden gitt til enhver som tror, men han er ment å være en daglig erfaring i livet til den troende og ikke bare en teori. Vi trenger stadig å be: «Kom Hellige ånd og fyll mitt liv!» ____Hovedtekst: Les Apg kap. 1-2Tilleggstekster: Gal 4,6-7____Spørsmål:1.     Les dagens tekst – hva står ut for deg?2.     Innfor et nytt semester – er det særlig noen områder du ønsker å erfare mer av Guds ånd på? 3.     Hvordan kan du gi mer plass for Guds nærvær i din hverdag?4.     Avslutt med å be for hverandre om en frisk fylde av Guds ånd! 

David André Østby taler om hva det vil si å bli formet til å ligne Jesus. Med utgangspunkt i Romerbrevet 8 og skapelsesberetningens ord om at vi er skapt i Guds bilde, viser han at forvandling er mulig, naturlig og nødvendig, og at det ikke handler om å bli en bedre versjon av seg selv, men om at Jesus skal bli synlig i oss for dem vi møter i hverdagen.

WAO Church är en kyrka i hjärtat av Stockholm med flera olika locations runt om i Sverige. WAO Church podcast är till för dig som vill lyssna på våra gudstjänster i poddformat varje vecka! Luta dig tillbaka och njut av Guds ord som förvandlar liv! Har du frågor? Kontakta oss på info@waochurch.com eller skriv till oss på sociala medier @waochurch

Novalis har kallats romantikens poet, men hans storhet ligger i mötet mellan förnuft och känsla. En gyllene medelväg för vår tid, enligt Torbjörn Elensky. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2020-09-15.I det Första Korinthierbrevet i Nya testamentet kan man läsa följande rader: ”Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då ska den bli fullständig som Guds kunskap om mig.”Drömmen om den ogrumlade kunskapen, det rena vetandet, som är så klart att det på något sätt till och med befinner sig bortom orden, följer oss människor. Det är som att det hängde en slöja framför världen. Vi vill lyfta på den, men vet inte om inte sanningen där bakom kommer att förgöra oss. Det var en religiös och mystisk dröm innan det blev en vetenskaplig, att riva av den där slöjan och se sanningen klart. Guds nakna ansikte, den egyptiska gudinnan Isis, eller vårt eget, som stirrar tillbaka mot oss ur avgrunden.Det religiösa, det mystiska och det vetenskapliga sammanstrålar i den tyske romantiske poeten Novalis ofullbordade roman "Lärljungarna i Saïs". Det är en tät, poetisk text, som skildrar en grupp lärljungar som ägnar sig åt att studera naturen, men inte som något kallt vetenskapligt, utan som en sorts bok, en väldig text, skriven med heliga tecken, hieroglyfer, som rymmer hemligheterna bakom själva varat, meningen med allt. Han avslutade aldrig arbetet, som gavs ut några år efter hans död vid 29 års ålder 1801. Men trots att de är ett fragment på drygt 50 sidor, är det en av de mest beundrade och inflytelserika ansatser till roman som skrivits.Novalis är det namn under vilket den sachsiske adelsmannen Friedrich von Hardenberg skrev poesi, filosofiska anteckningar och fragment som detta. Han framställs gärna som urtypen för den romantiske poeten, med sina sköna lockar och blicken som drömskt förlorar sig i fjärran. Att hans ungdomskärlek Sophie von Kühn tragiskt dog ifrån honom då hon bara var 17 år, och att han själv inte hann bli ens 30, har bidragit till myten. Men han var en praktisk man, som studerade till gruvingenjör, liksom hans far före honom, men som intresserade sig för sin samtids tänkande, naturvetenskap och filosofi såväl som den politiska utvecklingen i Frankrike. Det är först vår senare tid som ser motsägelser i denna bredda av intressen. Det praktiska och det svärmiska, religiös mystik och samhällsengagemang gick hand i hand, genom hela upplysningen, och vidare i romantiken.Att Novalis valde den egyptiska orten Saïs som platsen för lärljungarnas studier, berodde på att det där lär ha funnits en staty av gudinnan Isis, med inskriptionen. ”Jag är allt som varit, är och skall vara, ingen dödlig har någonsin lyft min slöja.” Isis som symbol för den ouppnåeliga, absoluta kunskapen var en vanlig bild i 1700-talets europeiska kulturyttringar, som hängde samman med föreställningen att de egyptiska hieroglyferna bar på en ren kunskap, som man kunde få tillgång till om man klarade att tyda dem. Med en ironi, som man kanske skulle kunna kalla romantisk, var det också i Saïs som Rosettastenen 1799 hittades, den flerspråkiga inskriptionen som var den som möjliggjorde Champollions dechiffrerande av hieroglyferna, och därmed också deras avmystifierande ett tjugotal år efter Novalis död.Novalis var en anhängare av upplysningen, men med reservationer. Han såg, liksom flera av hans samtida, den franska revolutionens blodbad som en konsekvens av upplysningens dyrkan av det rena förnuftet, men ställde inte mot detta det rena oförnuftet. Istället ville han ha en upplysning med självreflektion, som inte satte parentes kring vare sig känslan eller tron. Han gjorde i sina skrifter ingen egentlig skillnad på filosofi och poesi, och hans vetenskapliga intressen liksom hans kunskaper om gruvdrift är närvarande likaväl som den ouppnåeliga längtans blå blomma, som han är mest känd för.Hans ideal var en filosofi som inte var ett teoribygge, utan en kritisk aktivitet, i vilken poesi och känsla och självreflektion samspelar i en helhet vars mål är mänsklig mognad, i djupare, och mera ursprunglig mening alltså bildning. Som en tidig prototyp till Wittgensteins yttrande att mitt språks gränser är min världs gränser skriver Novalis, i en kommentar till filosofen Fichte att: ”Känslans gränser är filosofins gränser”. Det handlade för Novalis alltså inte om att sätta känslan över förnuftet, utan om att få dem att samspela. Ett färdigt system kan låsa ens tänkande, men helt utan förutsättningar blir det slumpmässigt istället. I bägge fall blir det meningslöst. Novalis ville läsa, texter såväl som världsalltets hieroglyfer, och uttyda dem i sitt sammanhang, men även låta känslan spela. Hans ideal var filosofi som en aktivitet som sammanfaller med livet. Även i dett för övrigt en föregångare till Wittgenstein.Hans uppväxt i ett pietistiskt hem var säkert en bidragande orsak till detta förhållningssätt. Pietismen var en väckelserörelse inom den tyska lutheranismen, som fick avläggare även här i Sverige. Den var en föregångare till de senare frikyrkorna och betonade personlig fromhet lika mycket som studiet av Bibelns texter. Sedd mot den bakgrunden blir det tydligt att Novalis filosofi, som var ett med hans livsinställning och poesi, i hög grad var ett slags sekulariserad fromhet, i vilken reflektionen över texten och världen skulle samverka med en reflektion över en själv, ens handlingar, känslor och tankar.Den självreflektion det handlar om är alltså inte navelskåderi, inte selfieålderns paradoxalt exhibitionistiska narcissism, utan en sorts självkritisk aktivitet som förutsätter ett engagemang i omvärlden och som i djupare mening handlar om bildning, alltså bildning inte som ansamlande av kunskaper, utan om personlig mognad och andlig växt. Novalis, som var ingenjör och i någon mening vetenskapsman, som rentav själv förde anteckningar med sikte mot en universell, romantisk encyklopedi, var inte heller främmande för systematik i tänkandet, och den vetenskapliga grenen av filosofin jämställde han i hög grad med filologin, den historiskt adekvata närläsningen. Den typ av läsning som utvecklats som ideal inom den protestantiska kristendomens Bibelsyn.Bland Novalis mest älskade verk finns även "Hymner till natten". En dikt som finns i två versioner. En som publicerades år 1800 i bröderna Schlegels tidskrift Athenäum, och en som återfanns efter Novalis död. De skiljer sig åt på flera sätt, varav det intressantaste nog får sägas vara att religionen är så gott som bortredigerad ur den tryckta versionen, medan den är central i det efterlämnade manuskriptet.Diktsviten fördjupar känslan av fördubbling och spegling, där himlens stjärnor återspeglas av gruvans gnistrande kristaller, och allt är en helig text, hieroglyfer som den förstår som vågar lyfta slöjan och se Isis, Gud, sig själv, universum, rakt i ansiktet, inte som i en grumlig spegelbild, utan direkt. Natten är äldre än dagen, mörkret än ljuset, och det gömmer insikter som inte återfinns i solsken. Du måste ha den rätta känslan, gå in i dig själv, men också studera texten, lära dig läsa världen - det han i "Lärjungarna i Saïs" beskriver som: ”... den stora chifferskrift som man varseblir överallt; på vingar, i äggskal, i moln, i snön, i kristaller och stenbildningar, på tillfrysande vatten, i det inre och det yttre av bergarter, växter, djur, människor, i himlens ljus ...”. Det är i mötet mellan tanke och känsla, förflutet och framtida, ljus och mörker, upplysning och romantik, vi finner Novalis, och han pekar vidare, rakt emot oss själva.Torbjörn Elensky, författareLitteraturNovalis: Hymner till natten. Översättning av Gunilla Bergsten, bearbetad och kompletterad av Daniel Pedersen. Faethon, 2020.Novalis: Lärjungarna i Saïs. Översättning av Margaretha Holmqvist. Faethon, 2020.

Rösten är i fokus i veckans Andakten i P1. Om den egna rösten, andras - och konsten att sortera bland rösterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredrik Lignell pastor, retreatledare och författare som är bosatt i Linköping håller i Andakten som är en repris från 2025.– Hur uppfattar vi Guds röst mitt i en tillvaro av plikter, intryck och vardag? Dels finns bibeltexterna, där den kristna kyrkan i alla tider uppfattat Guds röst och vägledning. Och dels finns våra erfarenheter, den vardag som är vår. Gud möter oss i det liv vi lever, och inte nödvändigtvis i det extraordinära.Text:Matt 25:37-39Luk 24:13-32Musik:Jag lyfter ögat mot himmelen – Georg WadeniusProducent Lina Hedmark liv@sverigesradio.se

Från Ahlsviks hembygdsgård på Svartsö, med Hans Gårdh, Anders Forsslund och Psalmorkestern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I det gamla missionshuset på Svartsö huserar idag en livaktig hembygdsförening. Och sedan 25 år spelar också Psalmorkestern här när Värmdö församling firar gudstjänst i Ahlsviks bygdegård, några gånger om året.Hör en gudstjänst med en tjugofem-mannaorkester som spelar psalmer och en församling som sjunger så väggarna bågnar!Programmet är en repris från 17 augusti 2025”I evangeliernas berättelser om Jesus och lärjungarna möter vi en lärjungaskara som ibland inte förstod någonting, som ibland kivades om vem som var störst, som somnade när det var som svårast, som förnekade när det var som mörkast, men Jesus gav inte upp, Jesus fortsatte tro på lärjungarna, de fick växa i uppdraget.På samma sätt tror Jesus, tror Gud, på oss idag, som Guds avbilder, som Guds medskapare, mitt i den vardag som är vår, där är också Gud, där tror Gud på dig.”(ur Hans Gårdhs predikan) Medverkande:Hans Gårdh: predikanAnette Snejbjerg, Ingrid Ralberg: textäsning, förbönPsalmorkestern, under ledning av Anders ForsslundSvenska lyxorkestern: Anders Forsslund, kontrabasHans Gardemar, piano och dragspelPeter Gardemar, fiolJan Bengtsson, flöjtEllinor Bengtsson, trumpetTexter:Ordspråksboken 3:27-32Efesierbrevet 4:20-28Lukas 12:42-48Musik:SvPs 200: I denna ljuva sommartid (P Gerhardt/N Söderblom)SvPs 11: O store Gud (C Boberg/trad)SvPs 249: Blott en dag (L Sandell/O Ahnfelt)SvPs 231: Oändlig nåd (J Newton, A Frostenson/trad)Sv 251: Var jag går i skogar, berg och dalar (C O Rosenius/O Ahnfelt)Mrs Crawford's Favorite (trad)SvPs 300: O hur saligt att få vandra (J Blomqvist/R Lowry)Överlåtelsebön (liturgisk text/A Forsslund)SvPs 235 Han har öppnat pärleporten (F Bloom/A Dulin)Tibast (A Forsslund, P Gardemar)Producent Katarina JosephssonTekniker Johan Hyttnäs, Mats Landbergliv@sverigesradio.se

Ein nýggj byrjan, bønin og orð Guds sett í verk. Høgni Johannesen talar.

Predikan från Pingstkyrkan Eskilstuna

Hvordan lever man ansvarligt i nuet uden at blive opslugt af bekymringer om fremtiden? I denne prædiken fra Emdrup Kirke udfolder Jens Henrik Jakobsen Jesu ord om den trofaste forvalter. Prædikenen kredser om, hvordan livet kan forstås som en gave, vi har fået betroet, og hvordan håbet om Guds rige giver både retning og trøst. Som lytter kan du blandt andet tage med dig: • Refleksioner over ansvar og forvaltning • Tanker om håb og forventning • Perspektiver på hverdagens opgaver og relationer • Forvisning om Guds løfter midt i livets usikkerhed Lyt til prædikenen, og del gerne episoden med andre, som kunne have glæde af den. Du finder også mange flere prædikener fra Emdrup Kirke på vores kanaler og som podcast på Spotify. God lyttelyst.

WAO Church är en kyrka i hjärtat av Stockholm med flera olika locations runt om i Sverige. WAO Church podcast är till för dig som vill lyssna på våra gudstjänster i poddformat varje vecka! Luta dig tillbaka och njut av Guds ord som förvandlar liv! Har du frågor? Kontakta oss på info@waochurch.com eller skriv till oss på sociala medier @waochurch

Præludium: Heinrich Scheidemann: Præambulum in D Fra det G.T.: Salme 146 Salme: 42 "I underværkers land jeg bor" Fra det N.T.: Matthæus 11, 25-30 Korvers: Johann Sebastian Bach: Jesus, livets rige kilde (Tekst: J. Rist 1642, Brorson 1734) Salme: 638, vers 1-3 + 6-7 "O, kommer hid dog til Guds søn" Postludium: Charles-Marie Widor: Adagio h-mol, op. 13, 2

Bli med på en inspirerende kveld med Studio Direkte på TV-Visjon Norge. Programleder Astrid Gjelan-Lavrens tar oss gjennom en kveld fylt med spennende gjester og meningsfulle samtaler om tro og fellesskap. Med gjester som sangevangelist Egil Steenseth, Mona Auke og Gordon Tobiasen, utforskes temaer som misjon, tro, og Guds kraft. Kveldens sending inkluderer også musikalske innslag og en oppfordring til å støtte Visjon Norge for å fortsette spre evangeliet.

WAO Church är en kyrka i hjärtat av Stockholm med flera olika locations runt om i Sverige. WAO Church podcast är till för dig som vill lyssna på våra gudstjänster i poddformat varje vecka! Luta dig tillbaka och njut av Guds ord som förvandlar liv! Har du frågor? Kontakta oss på info@waochurch.com eller skriv till oss på sociala medier @waochurch

Veckans avsnitt är hämtat ur ljudarkivet, ett föredrag av Pekka Heikkinen hållet i St Pauli 2003: ”Eget arbete och Guds nåd i omvändelsen.” Vill du bidra till FFG-podden, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk “FFG podcast”)

Välkomna till Martinson Möter, podden som drivs av fadderbarnsorganisationen Compassion.Vissa människor samlar på frimärken. Vissa tränar för maraton. Och sedan finns det människor som vaknar på morgonen och tänker: "Hur ska vi egentligen utrota världsfattigdomen idag?" Det är en ganska ovanlig hobby. Kanske till och med lite opraktisk. Men för dagens gäst har det varit en livslång kallelse.Han är författare, föreläsare, teolog, lärare på ALT och forskare med studier inom teologi, kyrkohistoria samt freds och utvecklingsstudier bakom sig. Han är känd för sitt engagemang i frågor som rör kristen tro, fred, social rättvisa, miljö, migration och han driver bloggen Hela Pingsten. För sitt gedigna arbete har han också mottagit flera utmärkelser för sitt freds och opinionsbildande engagemang.Men kanske är det framför allt så här man kan beskriva honom: Han har ägnat större delen av sitt liv åt att påminna oss om sådant som vi andra ibland lyckas gömma någonstans mellan Netflix-serier, mobilscrollande och den tredje koppen kaffe. Han pratar levande och begripligt om människorna bakom statistiken, om orättvisorna bakom rubrikerna och om varför han faktiskt tror och litar på att en annan värld är möjlig, genom Andens kraft och Guds rike.I dag ska vi prata om fattigdomsbekämpning, strukturell orättvisa, utbildning, kvinnors egenmakt och kyrkans roll i en värld där vissa barn föds med nästan alla möjligheter och andra med nästan inga alls. Vi ska prata om varför det ser ut så, och om varför den bästa hjälpen kanske inte alltid börjar med en lösning, utan med en relation.Men det fina med dagens gäst är att han inte bara kommer med dåligt samvete i en snygg förpackning. He kommer med hållbart hopp. Ett heligt hopp som har fått händer och fötter genom lokala kyrkor, organisationer som Compassion och människor som fortsätter arbeta långt efter att kamerateamen åkt hem och katastrofrubrikerna försvunnit från nyhetsflödet.Så under de kommande 45 minuterna ska vi ge oss på det lilla, enkla projektet att försöka lösa världsfattigdomen. Inga konstigheter. Kaffet är påfyllt. Pepsin står redo. Frågorna är stora. Och vi ska ta reda på om det faktiskt går att utrota fattigdom, eller om Micael bara har läst lite för många profetböcker, kanske Amos, Jesaja och Mika, och blivit tillräckligt optimistisk för att faktiskt tro att det går. Oavsett vilket är jag väldigt glad att han är här.Med stor värme och ännu större frågor, varmt välkommen tillbaka hit fem år senare: Micael Grenholm! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Præludium: William Sterndale Bennett: Adagio Es-dur Fra det G.T.: Salme 143, 1-10 Salme: 660 "Kom, hjælp mig, Herre Jesus" Fra det N.T.: Matthæus 11, 7-15 Korvers: Johann Sebastian Bach: Jesus, livets rige kilde (Tekst: J. Rist 1642, Brorson 1734) Salme: 384, vers 1-2 "Til klart Guds ansigt vi skal se" Postludium: Samuel Ould: Minuet F-dur

Velkommen til en spesiell kveld sendt fra Visjon Norge, hvor teolog og forkynner Leif Jacobsen deler en tale om Guds plan for Israel og Midtøsten. Programmet byr på innsiktsfulle diskusjoner om mediebildet og antisemitisme, samt en panelsamtale med eksperter. Bli med på denne dype utforskningen av religiøse og politiske temaer i dagens komplekse verden.

Jessica funderar på att skicka en familjemedlem på alkoläger i förberedande syfte, Malin har omvänt utegångsförbud och är portad från hemmet. Det har varit after-bowling och bartömning i Nacka, musikaliska konfirmationer där man måste bete sig i Guds hus, augustiångest toppat med katalognostalgi och ungdomar utan konsekvenstänk. Vem blev leggad på systemet och varför ragear Jessica på personalen på en badpark i Karlstad? Sen var det det där med bästa lifehacket också, lyssna - det blir kul! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Præludium: Elfrida Andrée: Andante Fra det G.T.: Salme 25, 1-5 Salme: 320 "Midt iblandt os er Guds rige" Fra det N.T.: Matthæus 10, 40 - 11,1 Korvers: Thomas Laub: Herren er mit lys og min frelse (Tekst: Salme 27,1 +14) Salme: 314 "Kom, store Gud, o Helligånd" Postludium: Samuel Sebastian Wesley: Choral Song

Jens och Lasse inför semifinalerna. Jens tror på en finalrepris från senaste VM: Frankrike-Argentina. Vajermysteriet fördjupas. Originalbilderna analyseras och svar ges!Eller kanske ändå inte…?!?Domare Turpin hyllas liksom Norges hela VM insats. Frankrike-Spanien är enligt Jens den moraliska finalen och England-Argentina VM:s historiskt tyngsta koppling. Guds hand!Arne Hegerfors-klassiker!Sen är Jens och Lasse, efter den tryckande värmen i Miami, glada att semifinalerna spelas i 22 gradig temperatur… Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En stark insikt kommer till oss genom en TIkTok. Den här: https://vm.tiktok.com/ZNRKGTebC/Personen som säger "men hon har inte gjort något mot mig" och inte tar ställning FÖR en, går den att kalla vän? Och är saker så svartvita egentligen? Man är ju inte Guds bästa barn själv såklart. Men citatet "A friend to everyone, is a friend to none. " har ju ändå något? Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.sespes.sesuicidezero.seteamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter fyrtio år av rivalitet och fyra år av Falklandskrig möts England och Argentina under fotbolls-VM 1986. Diego Maradona hoppar upp mot en av världens bästa målvakter. Ett ögonblick som ska bli en myt och domslutet diskuteras i hela världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett program av Mattias LindgrenProducent: Gustav Asplund.Dokumentären är gjord 2026 av produktionsbolaget Filt, för RadiosportenMedverkande:Ekim Caglar, författare och skribent Jonas Eriksson, före detta fotbollsdomare och nu fotbollsexpert i SVTArkiv: Sveriges Radio, FIFA Och BBC

Præludium: Jesper Madsen: Alt hvad som fuglevinger fik Fra det G.T.: Salme 57,2-6 Salme: 577, vers 1-3 "Vor tro er den forvisning på" Fra det N.T.: Matthæus 8, 5-13 Korvers: Knut Nystedt: Kærligste Jesus, du må dig forbarme (tekst: J. L. C. Allendorf/P. J.- Hygom) Salme: 365 "Guds kærlighed ej grænse ved" Postludium: Johann Sebastian Bach: Præludium i C-dur

Præludium: Jens Ramsing: Nu vågne alle Guds fugle små Fra det G.T.: Salme 40, 2-6 & 17-18 Salme: 748 "Nu vågne alle Guds fugle små" Fra det N.T.: Matthæus 8, 1-4 Korvers: Knut Nystedt: Kærligste Jesus, du må dig forbarme (tekst: J. L. C. Allendorf/P. J.- Hygom) Salme: 398 "Dybe, stille, stærke, milde" Postludium: Johann Sebastian Bach: Fuga i d-mol

Præludium: Johann Gottfried Walther: Min sjæl du Herren love Fra det G.T.: Salme 33, 13-22 Salme: 12 "Min sjæl, du Herren love" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 7, 15-23 Korvers: Dan Kær Nielsen: Den snævre vej er bred nok til Guds rige (tekst: H. A. Brorson) Salme: 339 "Vort liv blev reddet" Postludium: Christian Heinrich Rinck: Largo og Fuga C-dur

Præludium: Jean Titelouze: Verset F-dur Fra det G.T.: Salme 33, 1-12 Salme: 7 "Herre Gud! Dit dyre navn og ære" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 7, 12-14 Korvers: Dan Kær Nielsen: Den snævre vej er bred nok til Guds rige (tekst: H. A. Brorson) Salme: 379 "Der er en vej, som verden ikke kender" Postludium: Théodore Dubois: Élévation D-dur

Præludium: Leopold Mozart: Menueto Fra det G.T.: Salme 25, 1-7 Salme: 592 "I dag er nådens tid" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 7, 6-11 Korvers: Dan Kær Nielsen: Den snævre vej er bred nok til Guds rige (tekst: H. A. Brorson) Salme: 588 "Herre, gør mit liv til bøn" Postludium: Ambroise Thomas: Prière

Præludium: Niels Rabølle: Nu gløder øst i morgenskær Fra det G.T.: Salme 23 Salme: 756 "Nu gløder øst i morgenskær" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 7, 1-5 Korvers: Dan Kær Nielsen: Den snævre vej er bred nok til Guds rige (tekst: H. A. Brorson) Salme: 681 "Dig vil jeg elske, du min styrke" Postludium: Max Reger: Dig vil jeg elske, du min styrke

Præludium: Naji Hakim: Litle fuglen Ord til dagen: af Gregor af Nyssa Salme: 41 "Lille Guds barn, hvad skader dig" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 6, 25-34 Korvers: Dan Kær Nielsen: Den snævre vej er bred nok til Guds rige (tekst: H. A. Brorson) Salme: 575 "Din fred skal aldrig vige" Postludium: Sigfrid Karg-Elert: Aria

Præludium: Georg Böhm: Vater unser im Himmelreich Fra det G.T.: Salme 8, 2-10 Salme: 364 "Al magt på jorden og i Himlen" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 6, 7-15 Korvers: Flemming Weis: Bed, så skal der gives jer (Tekst: Matthæus 7,7) Salme: 587, vers 1-2+6 "Guds egen kære søn" Postludium: Max Reger: Vater unser im Himmelreich

Fra sin celle klamrer Anna Helena sig til håbet om en kongelig benådning fra dødsstraffen, mens alt synes tabt for Lars Mørch. I fangekælderen bruger han tiden på bod og anger, holder fromme taler og fremstiller sig som en synder, der søger Guds tilgivelse. Snart får han nye cellekammerater at prædike for, men i mørket begynder de også at lægge planer om flugt. Medvirkende: Sara Røjkjær Knudsen; vært Charlotte Lindhardt; historiker og forfatter Camilla Schjerning, historiker og museumsinspektør Odense Museum Indtaling: Anders Skytte Agergaard Jensen, Mikkel Poulsen og Mette Willumsen

Om kallelsen till Guds rike

Agnes kan inte låta bli att svära i kyrkan och Lolo tycker att hon lagt på sig lite.

Trump er mildest talt ingen helgen, men når han ovenikøbet portrætterer sig selv som Jesus og skændes med paven, så kan det være svært at forstå hvorfor det dybt kristne og konservative Amerika ikke for længst har forkastet ham. I dagens Genstart fortæller forfatter og radiovært, Kristian Leth historien om et dybt fundamentalistisk evengalistisk USA. Om mennesker, der ser lidelse, krig og katastrofer som et tegn på Jesus' snarlige genkomst. Om en særlig gruppe kristne, der nærmest er bedøvende ligeglade med, hvad Trump tror på, så længe han gør hvad de beder ham om. Vært: Anna Ingrisch. Program publiceret i DR Lyd d. 25. maj 2026.