SNS Kunskap

Johan Berggren, statssekreterare hos ministern för civilt försvar, kommenterar slutrapporten i SNS Beredskapskommission. Rapporten visar hur avvägningar och prioriteringar kan göras när samhällets krisberedskap ska stärkas. Sverige står inför en verklighet där beredskap inte längre främst handlar om förberedelser inför sällanhändelser, pandemier och klimatkriser. I takt med ett försämrat omvärldsläge har samtalet kommit att handla om totalförsvar och hur samhället ska rustas för krig. Näringslivet lyfts ofta som en förutsättning för fungerande beredskap och totalförsvar. Ändå upplever många företag förväntningarna som oklara. Med rapporten som utgångspunkt diskuteras exempel på när beredskapssystemet satts på prov, och de osäkerheter som kvarstår. Under snart tre år har SNS Beredskapskommission utgjort en viktig mötesplats för beredskapsfrågor. Under konferensen lyfts flera av de viktigaste temana för projektet, som hur den svenska förvaltningsmodellen fungerar i kris, privat-offentlig samverkan och hur kostnaderna för beredskapsåtgärder ska fördelas. Medverkande Caroline Asserup, generaldirektör, Energimyndigheten Johan Belfrage, Director innovation & Business Development på Saab Johan Berggren (M), statssekreterare hos minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin Annemarie Gardshol, vd PostNord och ordförande i referensgruppen till SNS Beredskapskommission Lars Hultkrantz, professor emeritus i nationalekonomi vid Örebro universitet och ordförande för forskargruppen som är knuten till SNS Beredskapskommission. Rådet består även av Henrik Andersson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Elina Bryngemark, forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och Lena Nerhagen, universitetslektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna. Erik Lagersten, särskild utredare civilt försvar, Region Stockholm Johan Lindehag, vd, Ellevio Maja Lundbäck (KD), statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch Samuel Sköld, biträdande stadsdirektör, Helsingborgs stad Gunilla Svantorp, landshövding i Östergötlands län och civilområdeschef för Sydöstra civilområdet Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Inför det kommande valet är energipolitiken åter högt på dagordningen. I centrum står elsystemets utveckling och förutsättningarna för en omfattande elektrifiering. SNS bjuder in ledande politiker och forskare till ett fördjupat samtal om partiernas vägval och vilka beslut som krävs i ett läge präglat av både kortsiktiga obalanser och långsiktiga omställningsbehov. Sveriges elsystem befinner sig i ett avgörande skede. Planer på omfattande elektrifiering talar för ett växande elbehov, samtidigt som efterfrågan på kort sikt varit svag och elpriserna låga. Detta skapar osäkerhet kring investeringar och aktualiserar frågor om leveranssäkerhet, konkurrenskraft samt kostnader för hushåll och företag. Hur dessa utmaningar hanteras får stor betydelse för investeringar och ekonomisk utveckling. Hur ser partiernas reformagendor ut för att stärka elsystemets robusthet och skapa långsiktiga, förutsägbara villkor för investeringar? Vilken roll bör staten ta i fråga om planering, finansiering och riskdelning? Och hur kan marknadens utformning utvecklas för att säkerställa effektiv prissättning och samtidigt värna elkunderna? Välkommen till ett seminarium där vi diskuterar de viktigaste skiljelinjerna mellan partierna och vad den aktuella forskningen säger om de vägval som väntar under nästa mandatperiod. Seminariet anordnas inom ramen för SNS Klimat. Medverkande Camilla Brodin (KD), gruppledare och energipolitisk talesperson Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet Rickard Nordin (C), klimat- och energipolitisk talesperson Fredrik Olovsson (S), energipolitisk talesperson Thomas Tangerås, professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet och forskare vid IFN Seminariet modereras av Charlotte Paulie, forskningsledare vid SNS.

Hur får vi ut mer av den infrastruktur vi redan har? Hur kan fler tåg gå i tid, trängseln minska och transportsystemet fungera bättre i vardagen? Svensk transportpolitik står inför flera utmaningar. Behovet av investeringar i vägar och järnvägar är stort, samtidigt som klimatomställningen kräver elektrifiering och nya bränslen. Dessutom ska transportsystemet vara tillförlitligt i vardagen, stödja näringslivets transporter och fungera även under störningar och kriser. I en ny SNS-rapport analyserar två nationalekonomer hur skatter och avgifter kan utformas för att bidra till ett mer effektivt utnyttjande av infrastrukturen. De visar hur prissättning kan användas för att styra efterfrågan, minska belastningen i transportsystemet och bättre utnyttja den befintliga kapaciteten. I rapporten presenteras ett reformpaket för transportbeskattningen i Sverige. Rapporten lanseras inom ramen för SNS forskningsprojekt SNS Infra. Medverkande Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut och adjungerad professor vid Linköpings universitet Niklas Karlsson (S), skattepolitisk talesperson och ordförande i skatteutskottet Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och verksam inom forskningsprogrammet Skatter och samhälle vid Institutet för Näringslivsforskning Maria Stockhaus (M), trafikpolitisk talesperson och ledamot i trafikutskottet Tina Thorsell, samhällspolitiska chef, Transportföretagen Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Inför det kommande valet är hälso- och sjukvården åter en av väljarnas mest prioriterade frågor. En växande befolkning, högt tryck på akutsjukhusen och vårdköer gör prioriteringar inför nästa mandatperiod avgörande både nationellt och i landets regioner. SNS bjuder in ledande forskare, politiker i Region Stockholm och företrädare på nationell nivå till ett fördjupat samtal om partiernas vägval och vilka reformer som är mest avgörande. Vilka samband finns mellan vårdplatsbrist, överbelastade akutmottagningar och patientsäkerhet? Hur bör ansvarsfördelningen mellan stat och regioner utformas och hur påverkar det hur vården organiseras? Välkommen till ett seminarium på SNS där vi diskuterar de viktigaste skiljelinjerna mellan partierna och vad forskningen säger om de vägval som väntar under nästa mandatperiod. Seminariet anordnas som en del i SNS serie Mötesplats vård. Medverkande Talla Alkurdi (S), hälso- och sjukvårdsregionråd , Region Stockholm Anders Anell, professor, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Christian Carlsson (KD), ordförande för socialutskottet Axel Conradi (M), oppositionsregionråd, Region Stockholm Marie Morell (M), vice ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation, ordförande regionstyrelsen, Region Östergötland. Björn af Ugglas, civilingenjör, doktor i medicinsk vetenskap, Karolinska Institutet, grundare DB Evidence AB Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Hur vill partiet stoppa nyrekryteringen av barn till kriminella gäng, och vilka förebyggande insatser krävs? Vilken roll spelar skärpta straff i kampen mot organiserad och ekonomisk brottslighet, och hur skiljer sig Socialdemokraternas förslag från kriminalpolitiken i Tidöavtalet? SNS bjuder in till ett samtal med Teresa Carvalho, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, om partiets kriminalpolitik inför valet 2026. Samtalet är en del av serien Frukostsamtal på SNS och modereras av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Bostadsmarknadens funktionssätt har stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen och för människors möjligheter att arbeta, studera, bilda familj och etablera sig i olika delar av landet. Samtidigt står Sverige inför flera utmaningar. I många växande regioner är bostadsbristen fortsatt stor, byggtakten har minskat under senare år och trösklarna in på bostadsmarknaden är höga – särskilt för unga och hushåll med svag ekonomi. Inför det kommande valet bjuder SNS in ledande politiker till ett samtal om bostadspolitikens vägval. Vilken roll bör allmännyttan spela i en fungerande bostadsmarknad? Hur påverkar hyresregleringen och dagens byggregler incitamenten att bygga nya bostäder? Och hur kan till exempel bostadssubventioner och beskattning av bostäder utformas för att förbättra tillgången till bostäder? Välkommen till ett samtal om bostadsmarknadens utmaningar och möjliga reformbehov. Vid seminariet diskuterar politiska företrädare sina prioriteringar inför nästa mandatperiod tillsammans med forskare. Medverkande Martin Flodén, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Martin Grander, docent i urbana studier vid Malmö universitet och författare till SNS-rapporten Allmännyttan och jämlikheten David Josefsson (M), bostadspolitisk talesperson Amanda Palmstierna (MP), bostadspolitisk talesperson Seminariet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

På vissa platser i det politiska landskapet trängs flera partier om samma väljargrupper. På andra platser finns väljare utan parti, och partier utan väljare. Var står egentligen väljarna ideologiskt – och var står partierna? Vad är det som driver förändringarna? Och vilka regeringar är ens möjliga efter valet? Välkommen till ett samtal om de strömningar som präglar svensk politik inför valet 2026. Statsvetaren Johannes Lindvall presenterar färska data som ger ny överblick av det politiska landskapet och diskuterar med publik och politiker. Det här seminariet är det tredje i vår valårsserie där vi bjuder in tidigare ordförande för SNS demokratiråd för att analysera det politiska landskapet med avstamp i aktuell forskning. Medverkande Karin Enström (M), partisekreterare Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet. Författare av bland annat Demokratirådsrapporten 2017: Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin. Ardalan Shekarabi (S), vice ordförande och gruppledare i arbetsmarknadsutskottet Martin Ådahl (C), ekonomiskpolitisk talesperson Seminariet leds av Ilinca Benson, vd, SNS.

Sedan finanskrisen 2008–2009 har produktivitetstillväxten i både USA och Europa avtagit, något som på sikt är helt avgörande för vårt välstånd. Vad ligger bakom detta trendbrott? Hur påverkas produktiviteten av humankapital och utbildning? Och framförallt: vilka reformer krävs för att åter nå en uthållig produktivitetstillväxt? Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi, presenterar sin sammanfattande rapport för SNS forskningsprojekt Produktivitet, konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Rapporten bygger bland annat på andra rapporter som ingår i projektet. Välkommen till ett seminarium där slutrapporten presenteras och diskuteras med ledande experter och beslutsfattare från politik, fack och näringsliv. Medverkande Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson och vice ordförande i Finansutskottet Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES på Stockholms universitet Fredrik Hjelm, vd, Voi Carolina Lindholm (M), statssekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson Marie Nilsson, förbundsordförande, IF Metall Oscar Sjöstedt (SD), ekonomisk-politisk talesperson Jacob Stedman, vd, Blykalla Samtalet modereras av Louise Lorentzon, forskningsledare på SNS.

Efter flera år präglade av hög inflation, snabba räntehöjningar och geopolitisk oro står världsekonomin inför ett nytt läge. Inflationen har fallit tillbaka i många länder, men tillväxtutsikterna är fortsatt osäkra och den globala handeln påverkas av ökade spänningar och förändrade spelregler. I Europa är återhämtningen ojämn och flera ekonomier brottas med svag industrikonjunktur och ansträngda offentliga finanser.  I Sverige har inflationen kommit ned, men arbetslösheten är hög och utvecklingen på arbetsmarknaden väcker frågor om hur stark ekonomin egentligen är. Regeringen har presenterat stimulanser för att stötta tillväxten – men hur stora effekter kan de väntas få? Hur känslig är svensk ekonomi för nya störningar i världshandeln? Och vilka risker dominerar under 2026?  Välkommen till ett seminarium på SNS där vi diskuterar konjunkturläget i ett internationellt perspektiv och vad det innebär för Sverige – med fokus på inflation, arbetsmarknad och den ekonomiska politikens vägval.  Medverkande  Anna Hammer, kapitalförvaltningschef, Andra AP-fonden (AP2)  Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef, Konjunkturinstitutet (KI)  Christina Nyman, chefsekonom, Handelsbanken  Lars Sandström, Senior Vice President och finanschef, Ericsson  Susanne Spector, chefekonom, Danske Bank Sverige Samtalet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

AI, datadelning och allt mer avancerade digitala tjänster ställer ökade krav på underliggande fysisk och digital infrastruktur. Anslutningsansökningar till elnäten, till följd av nya datacenteretableringar, fortsätter att öka. Samtidigt hårdnar konkurrensen om investeringar, kompetens och kapacitet, och i ett mer osäkert omvärldsläge aktualiseras dessutom frågan om digital suveränitet och behovet av digital kapacitet som Europa själva har kontroll över. Vilken infrastruktur krävs för att möta dessa krav? Har Sverige tillräcklig kapacitet i elnät, datacenter, fibernät och molntjänster för att möjliggöra nästa generations digitala förmågor? Under detta seminarium diskuterar vi vilka investeringar som krävs för att Sverige fullt ut ska kunna dra nytta av AI, och om de långsiktiga förutsättningarna är tillräckligt robusta för att tech- och AI-bolag ska våga satsa och växa i Sverige. Mötet genomförs inom ramen för forskningsprojektet SNS Infra. Medverkande Niclas Damsgaard, chefsstrateg, Svenska kraftnät Anna Granö, Executive Vice President, B2B, GlobalConnect. Bolaget levererar digital infrastruktur och nätverkstjänster i Norden, allt ifrån fiber till molntjänster. Fredrik Heintz, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och tidigare ordförande i Svenska AI-sällskapet Andreas Lundmark, vd, Berget AI. Bolaget utvecklar en helsvensk AI-tjänst med fokus på säker och oberoende infrastruktur. Sveriges Riksbank var en utav de första kunderna in i bolaget. Peter Michelson, vd, EcoDataCenter. Bolaget utvecklar och driver storskaliga, energieffektiva datacenter i Sverige. Tidigare i år investerade franska AI-bolaget Mistral 13 miljarder i ett stort datacenter i Borlänge i samarbete med EcoDataCenter. Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Vilka prioriteringar har Sverigedemokraterna framåt i migrationspolitiken? Hur har samarbetet fungerat inom ramen för Tidösamarbetet? Och vad innebär den kommande asylpakten i EU för svensk migrationspolitik? SNS bjuder in till ett samtal med Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna och ledamot i socialförsäkringsutskottet, om partiets migrationspolitiska agenda. Samtalet är en del av serien Frukostsamtal på SNS och modereras av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Hur kan kunskapsresultaten stärkas och likvärdigheten öka i den svenska skolan? Inför valet bjuder SNS in Josefin Malmqvist och Anders Ygeman, Moderaternas respektive Socialdemokraternas utbildningspolitiska talespersoner, till ett samtal med ledande skolforskare om deras reformförslag. Medverkande Gabriel Heller Sahlgren, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och författare till SNS-rapporten Information – ett verktyg för bättre skolsystem Josefin Malmqvist (M), utbildningspolitisk talesperson och ledamot i utbildningsutskottet Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och författare till SNS-rapporten Policyidéer för svensk skola Anders Ygeman (S), utbildningspolitisk talesperson och vice ordförande i utbildningsutskottet Seminariet modereras av Ilinca Benson, vd på SNS.

Can the Savings and Investments Union (SIU) deliver the scale, liquidity and efficiency that Europe needs in today's economic and geopolitical environment? And how does the EU's work on market integration and simplification interact with supervision, market structure, trading and asset management? Participants   Johan Almenberg, Director General, Finansinspektionen (Swedish Financial Supervisory Authority) Thorsten Beck, Director of the Florence School of Banking and Finance and Professor of Financial Stability at the European University Institute Fredrik Ekström, Chairman, Nasdaq Stockholm Helene Wall, Chief Legal Officer, Swedish Investment Fund Association The discussion is moderated by Pehr Wissén, PhD, Professor Emeritus of Practice, Swedish House of Finance. 

I 64 svenska kommuner styr nu Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. Det är en utveckling som för bara några år sedan var otänkbar. Kommer trenden att sprida sig?  Forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier undersöker dessa samarbeten för att förstå vad som driver fram dem, varför de blir vanligare och vilka konsekvenser de får – för väljarna, för partierna och för demokratin. Vid seminariet diskuteras hypoteser och resultat med politiker och media. Det här seminariet ingår i vår valårsserie där vi analyserar det politiska landskapet med avstamp i aktuell forskning.   Medverkande Jimmy Jansson (S), 2011–2025 KSO i Eskilstuna där S styrt med M sedan 2014. Kandiderar till riksdagen 2026. Christina Kennedy, chefredaktör, Dagens Samhälle Rasmus Törnblom (M), kommunalråd och vice KSO i Lunds kommun. Sedan valet 2022 styr M och S tillsammans i Lund. Johan Wänström, universitetslektor, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet Samtalet modereras av Ilinca Benson, vd SNS.

Vilka reformer vill partiet se inom skatteområdet och på arbetsmarknaden? Hur ser partiet på behoven inom välfärdsområdet? Och vilka offentliga investeringar är prioriterade för att Sverige ska klara sådant som klimatomställningen och den ekonomiska tillväxten? SNS bjuder in till ett samtal med Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson och vice ordförande för Vänsterpartiet, om partiets prioriteringar inför valet. Samtalet är en del av serien Frukostsamtal på SNS och modereras av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Är Kina på väg in i en ny politisk fas? Hur formar politiska, ideologiska och säkerhetsrelaterade prioriteringar världens näst största ekonomi? Och vad betyder detta för konkurrens, risk och strategiska vägval för företag med verksamhet i eller beroende av Kina? Medverkande Jonas Berggren, internationell analyschef, Svenskt Näringsliv Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia Malin Oud, affilierad forskare, Raoul Wallenberg Institute, medgrundare Decoding China Miriam Tardell, gruppchef ekonomi, Nationellt kunskapscentrum om Kina, vid Utrikespolitiska institutet Seminariet modereras av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.

Hur väl klarar riksdagen av sitt uppdrag att representera folket, effektivt stifta lagar med god kvalitet och kontrollera regeringsmakten? Vilka effekter har hot och trakasserier på riksdagsledamöterna och hur kan riksdagen agera för att skydda ledamöterna? Det undersöker SNS Demokratiråd 2026. I en tid då parlament världen över utsätts för påfrestningar riktar Demokratirådet ljuset mot den svenska riksdagen – demokratins bultande hjärta. Med utgångspunkt i regeringsformen analyserar forskarna samspelet mellan väljare och valda och hur väl riksdagen uppfyller sin representativa funktion. De belyser även hur hot och trakasserier påverkar villkoren för riksdagsledamöterna. Rådet granskar också riksdagens kontrollmakt, särskilt arbetet i konstitutionsutskottet, och visar hur kontrollen påverkas av politisk enighet och etablerade normer. Den behandlar även Lagrådets roll och riksdagens hantering av kritik mot lagförslag, med fokus på lagstiftningens kvalitet och rättssäkerhet över tid. Välkommen till lanseringen av SNS Demokratirådsrapport 2026. Medverkande SNS Demokratiråd 2026 Jan Teorell (ordförande), innehavare av Lars Johan Hiertas professur i statskunskap, Stockholms universitet Sandra Håkansson, biträdande universitetslektor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet Daniel Naurin, professor i statsvetenskap, Göteborgs och Oslos universitet Johanna Rickne, professor i nationalekonomi på SOFI, Stockholms universitet Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap, Göteborgs universitet. Kommentatorer Thomas Bull, justitiekansler, tidigare professor i konstitutionell rätt Jennie Nilsson (S), ordförande i konstitutionsutskottet Erik Ottosson (M), ordförande i EU-nämnden och tidigare vice ordförande i konstitutionsutskottet. Seminariet leds av journalisten Karin Hübinette.

Hur borde en gemensam försvars- och säkerhetspolitik se ut i EU framåt? Vilka beslut är viktiga när det kommer till migration, terrorismbekämpning och skydd av medborgerliga rättigheter? Och hur ska den gränsöverskridande brottsligheten motverkas? SNS bjuder in till ett samtal med Alice Teodorescu Måwe om Sveriges och Europas säkerhet. Hon är verksam i Europaparlamentets utskott för försvar och säkerhet och i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Samtalet är en del av serien Frukostsamtal på SNS och modereras av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Riksbankschef Erik Thedéen diskuterar kraven på bankernas kapitalbuffert och utvecklingen inom bankreglering med Danske Banks Sverigechef Linda Fagerlund och professor Kasper Roszbach. Sedan finanskrisen har kapitalkraven ökat både i Sverige och internationellt. Internationellt pågår nu en diskussion om behovet av att förenkla och modernisera bankregleringen. I bland annat USA finns förslag om att lätta på delar av regelverket. Vilka hänsyn bör tas i denna process, och hur viktigt är det med gemensamma internationella standarder? I Sverige har Riksdagen nyligen beslutat att Riksbanken ska ta över ansvaret för att fastställa den kontracykliska kapitalbufferten. Hur bör detta och andra kapitalbuffertkrav utformas och tillämpas framöver? Välkommen till ett seminarium där riksbankschef Erik Thedéen, tillika ordförande i Baselkommittén för banktillsyn, ger sin syn på utvecklingen inom bankregleringsområdet. Därefter följer en paneldiskussion med expertinsikter om den framtida utvecklingen av bankernas kapitalkrav. Seminariet är ett samarbete mellan SNS, Riksbanken och Swedish House of Finance. Medverkande  Linda Fagerlund, vd Danske Bank Sverige  Kasper Roszbach, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet Erik Thedéen, riksbankschef  Samtalet leds av Pehr Wissén, PhD, Professor Emeritus of Practice, Swedish House of Finance.  

Integrationspolitiken står högt på den politiska dagordningen inför valet 2026. SNS bjuder in Lawen Redar och Linda Lindberg till ett fördjupat samtal om hur partierna vill forma framtidens integrationspolitik och vilka reformer och prioriteringar de ser som mest avgörande. Medverkande Olle Hammar, biträdande lektor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och forskare på Centret för migrations- och integrationsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm, Institutet för framtidsstudier och IFN Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitet och forskare vid IFN Linda Lindberg (SD), gruppledare för Sverigedemokraternas riksdagsgrupp Lawen Redar (S), integrationspolitisk talesperson Seminariet modereras av Mikael Witterblad, forskningschef på SNS.

Hur uppnår samhället förmåga att leverera det som efterfrågas vid en kris, höjd beredskap och ytterst krig? Och hur kan lagstiftningen uppdateras för att stärka Sveriges krisberedskap?  I en ny rapport uppmärksammar professor Anna Jonsson Cornell de rättsliga problem och luckor i lagstiftningen som kan uppstå när staten vill stärka beredskapen och bygga ett uthålligt civilt försvar tillsammans med näringslivet.   Trots att det finns rättsliga frågor att reda ut är de första samverkanslösningarna redan på plats. Svenska Brandslangsfabriken (Svebab) är det första beredskapsföretaget i Sverige på decennier. De har ingått ett beredskapsavtal med Myndigheten för civilt försvar om att tillhandahålla brandslang och prioritera leveranser till myndigheten i händelse av krig.  Rapportlanseringen är en del av SNS Beredskapskommission. Projektet har tidigare lyft frågor om näringslivets medverkan i totalförsvaret, se exempelvis seminarierna Privat-offentlig samverkan i totalförsvaret och Avtal eller lagstiftning – hur upprätthålls försörjning av varor och tjänster i kris och krig?  Medverkande  Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.  Staffan Johansson, vd för Beijer Tech AB, som äger Svenska Brandslangsfabriken AB (Svebab) Anna af Sillén (M), suppleant i näringsutskottet Johan Sjöberg, Ansvarig säkerhets- och försvarspolicy, Svenskt Näringsliv  Kristina Syk, chef för försörjningsberedskap och riskanalys på Adda. Adda är ett företag som stöttar SKR:s medlemmar i frågor om strategisk försörjning av varor, tjänster och kompetens.  Seminariet modereras av  Anna Norén, forskningsledare på SNS. 

Vilken ekonomisk politik går partiet till val på? Hur ska klimat- och migrationspolitiken utformas framåt? Vill partiet omreglera villkoren för företagande i välfärden? SNS bjuder in till ett samtal med Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare för Centerpartiet, om partiets prioriteringar inför valet. Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Hur kan Sverige bygga upp totalförsvaret? Vilka reformer behövs för att underlätta innovation i svensk och europeisk försvarsindustri? Vilken roll bör Europa ta i Nato efter att USA nu markerat en förändring i sin säkerhetspolitik? och hur ser det långsiktiga stödet till Ukraina ut? Välkommen till ett samtal med försvarsminister Pål Jonson (M) om säkerhetspolitik och regeringens försvarspolitiska agenda.

Två år har gått sedan Sverige gick med i försvarsalliansen Nato. Medlemskapet innebär inte bara säkerhetspolitiska åtaganden, utan ställer också krav på att svensk civil och militär infrastruktur ska klara helt nya belastningar. Det allvarliga säkerhetsläget innebär dessutom att systemen behöver vara på plats i närtid. Vilka investeringar krävs för att Sverige ska kunna leverera de förmågor som medlemskapet förutsätter? Hur väl rustad är svensk transport-, energi- och annan kritisk infrastruktur för att leva upp till Natos förväntningar i tid? Och hur bör ansvaret fördelas mellan stat, regioner, kommuner och näringsliv? Under detta seminarium diskuterar vi de infrastruktursatsningar som är mest angelägna ur ett försvarsperspektiv, och vad som behövs för att säkerställa att dessa förmågor kommer på plats inom givna tidsramar. Mötet genomförs inom ramen för forskningsprojektet SNS Infra. Medverkande Andreas Carlson, Sveriges infrastrukturminister Jan Knutsson, Sveriges Natoambassadör Michael Malm, totalförsvarsstrateg vid Försvarsmakten Sara Schelin, kommundirektör i Östersunds kommun Peter Sigenstam, chef för drift och energisystem på E.ON Energidistribution Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Hur vill Sverigedemokraterna reformera migrations- och kriminalpolitiken efter valet? Vad ser partiet som viktigast för att höja produktivitet och skapa välstånd? Och vad vill partiet inom bostads-, klimat- och skolpolitiken? SNS bjuder in till ett samtal med Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna, om partiets prioriteringar inför valet. Samtalet är en del av serien Frukostsamtal på SNS och modereras av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Carbon pricing is used to reduce carbon emissions and incentivize the use of climate-friendly technologies. While the policy can be an effective tool to support the green transition, it may also affect households and economies in unequal ways.  Welcome to a seminar where carbon pricing and its implications on macroeconomy will be discussed together with leading experts.   The seminar is held in English and is part of the IIES/SNS International Policy Talks, a collaboration between SNS and the Institute for International Economics (IIES) at Stockholm University. The seminar series aims to create a forum where internationally renowned economists discuss the latest research with leading experts and decision-makers.  Participants  Jytte Guteland, Member of the Riksdag, The Social Democratic Party. Member of the Committee on EU Affairs and the Committee on Environment and Agriculture. Diego Känzig, Assistant Professor of Economics, Northwestern University Katarina Luhr, climate policy spokesperson, the Green Party. Member of the Committee on Industry and Trade. More speakers will be added.  The seminar is moderated by John Hassler, Professor of Economics at the Institute for International Economic Studies (IIES). 

Varför tar det tid för rätt person att hamna på rätt jobb? Hur påverkar konkurrens mellan arbetsgivare löner och villkor? Och vad avgör hur väl arbetsmarknaden lyckas matcha kompetens med efterfrågan? Lena Hensvik är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, ledande arbetsmarknadsforskare och del av årets Konjunkturråd 2026.  Välkommen till ett samtal om arbetsmarknadens funktionssätt och dess betydelse för individer och samhälle. SNS-prisets jury lyfter fram Lena Hensvik som en förebild som lyckas kombinera banbrytande policyrelevant forskning med ett starkt engagemang för kunskapsspridning. Samtalet genomförs inom ramen för SNS prisföreläsningar och modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef, SNS. Om SNS-priset Priset som delas ut vartannat år finansieras genom en insamling som gjordes i samband med SNS 75-årsjubileum 2023. Pristagaren belönas såväl för att ha nått ut brett med sin forskning i samhällsdebatten som för att ha nått fram till beslutsfattare i olika delar av samhället Läs mer om priset.

Vad säger den senaste forskningen om hur polariserade svenska väljare och politiker är inför valet i september? Hur påverkar medierna väljarnas förtroende och politiska uppfattning? Och vilka verkar bli knäckfrågorna som avgör valet?  Först ut i SNS valserie är statsvetarprofessor Henrik Ekengren Oscarsson. Med utgångspunkt i slutsatserna från SNS-rapporten Polarisering i Sverige (2021) diskuterar han hur politiken och åsiktskorridorerna har utvecklats, med särskilt fokus på affektiv polarisering, mediernas roll och väljarnas förtroende för politiken.  Under valåret 2026 bjuder vi in tidigare ordförande för SNS Demokratirådsrapporter och tillsammans med kunniga kommentatorer analyserar vi det politiska landskapet med avstamp i aktuell forskning. Det här mötet är det första i serien.  Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, där han också leder valforskningsprogrammet. Han är även ledamot i Medieakademin, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet och var också ordförande för SNS Demokratirådsrapport 2021: Polarisering i Sverige (2021).  Amanda Sokolnicki, politisk redaktör, DN Samtalet leds av Isabella Parling, senior projektledare på SNS. 

Det svenska pensionssystemet har en inbyggd broms som slår till när ekonomin viker. Men vad händer när systemet i stället visar rekordstort överskott – och vem ska få ta del av kakan? År 2024 uppgick överskottet i pensionssystemet till cirka 1 900 miljarder kronor, motsvarande 17 procent. Regeringen och en enig Pensionsgrupp har nu meddelat att de vill införa en "gas" i systemet: när tillgångarna överstiger skulderna med 15 procent ska överskottet delas ut till pensionärer och pensionssparare. Förslaget väcker grundläggande frågor om ansvar, risker och rättvisa mellan generationer. Hur robust är överskottet i ljuset av demografiska förändringar? Och hur påverkar en eventuell gas den intergenerationella rättvisan? Välkommen till ett seminarium på SNS där vi diskuterar hur gasen är tänkt att fungera, vilka möjligheter och risker den innebär – och hur pensionssystemets stabilitet bäst värnas över tid. Medverkande Martina Johansson (C), arbetsmarknadspolitisk talesperson och representant i pensionsgruppen Filip Lindskog, professor i försäkringsmatematik vid Stockholms universitet Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör, Pensionsmyndigheten Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Seminariet modereras av Annika Creutzer, ekonomijournalist och privatekonomisk expert.

Produktivitetstillväxten har avtagit i Sverige de senaste decennierna, trots teknologiska framsteg såsom internet och AI. Vad beror detta på och vilka åtgärder behövs för att vända utvecklingen? I en ny SNS-rapport undersöker forskarna Anders Åkerman och Horng Chern Wong den avtagande produktivitetstillväxten i Sverige. I rapporten analyserar forskarna om en ineffektiv resursallokering mellan företag kan vara en förklaring och jämför utvecklingen mellan olika sektorer. Resultaten har betydelse för hur vi förstår Sveriges företagsklimat och konkurrenskraft. Seminariet anordnas inom ramen för SNS forskningsprojekt Produktivitet, konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Medverkande Lili André (KD), näringspolitisk talesperson Horng Chern Wong, forskare i nationalekonomi, Stockholms universitet Tobias Lundquist, tillförordnad chefsekonom, Unionen Yashar Moradbakhti, vd på Lingio och styrelseledamot i TechSverige Anders Åkerman, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet Samtalet modereras av Louise Lorentzon, forskningsledare på SNS.

EU:s klimatpolitik går nu in i en ny fas. Efter flera år av intensivt lagstiftningsarbete ska beslutade styrmedel omsättas i praktiken, samtidigt som nya politiska vägval står för dörren. Under det kommande året väntas EU ta ställning till hur klimatpolitiken ska utvecklas vidare. Det överenskomna 2040-målet utgör en viktig referensram, samtidigt som frågor om tillämpning och justering av befintliga styrmedel också står i fokus. Utsläppshandel, gränsjusteringsmekanismen CBAM samt nya regler för energi, transporter och industri får nu konkret betydelse för företagens investeringar och konkurrensvillkor. Samtidigt närmar sig införandet av utsläppshandel för transporter och byggnader (ETS2). Vilka beslut väntas under 2026, och vad betyder de för svenska företag, investeringar och hushåll? Hur ser det politiska handlingsutrymmet ut i EU i och med det nya parlamentariska läget? Medverkande Karolina Boholm, Director Public Affairs, Volvo Group Hannes Borg, Public Affairs Manager, Heidelberg Materials Sverige Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet Pär Holmgren (MP), Europaparlamentariker Magnus Nilsson, miljökonsult och klimatpolitisk analytiker specialiserad på EU:s klimatlagstiftning Helena Storckenfeldt (M), miljö- och klimatpolitisk talesperson och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet Seminariet modereras av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.

Vem ska ansvara för den ekonomiska tryggheten? Och hur kan systemen utformas för att både skapa trygghet och drivkrafter till arbete och omställning? Sedan 2023 har SNS forskningsprojekt Ekonomisk trygghet tagit ett samlat grepp om trygghetssystemen för föräldraskap, sjukdom, arbetslöshet, ålderdom och ekonomiskt bistånd. Projektet avslutas nu med ett seminarium där vi sammanfattar resultaten och blickar framåt: hur kan systemen bidra till både ekonomisk trygghet och ett hållbart arbetsliv? Ekonomisk trygghet vid förutsedda och oförutsedda händelser är en grundpelare i den svenska välfärdsmodellen. Men mycket har hänt sedan trygghetssystemen utformades. Det väcker frågor om systemens principer, omfattning och legitimitet – men också om effektivitet, rättvisa och incitament. Medverkande Axel Cronert, docent i statsvetenskap och forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet Jon Dutrieux, analysstrateg, Försäkringskassan Tomas Eriksson, kanslichef för Sveriges a-kassor och ordförande i referensgruppen som varit knuten till SNS forskningsprojekt Ekonomisk trygghet Ida Karkiainen (S), talesperson för socialförsäkringsfrågor Jens Magnusson, chefsekonom, SEB Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet Kenneth Nelson, Barnett Professor of Social Policy vid Univer­sity of Oxford och professor i sociologi vid Stockholms universitet Viktor Wärnick (M), ordförande i socialförsäkringsutskottet Seminariet modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef.

Välkomna till prisföreläsning med Anders Persson. Konflikten mellan Israel och Palestina är en av världens mest långdragna, men varför är den så svår att lösa? Anders Persson, docent vid Linnéuniversitetet och mellanösternexpert, har forskat om konflikten under många år. Han är författare till fyra böcker i ämnet och kommenterar regelbundet utvecklingen i svensk och internationell media. Välkommen till ett samtal där han ger sin bild av Israel–Palestinakonfliktens dynamik, den pågående utvecklingen och möjliga vägar framåt. SNS-prisets jury lyfter fram Anders Perssons gärning som ett exempel på hur akademisk integritet och forskningskommunikation kan förenas och vilken roll forskare kan spela i ett polariserat samhällsklimat. Samtalet är en del av SNS prisföreläsningar och modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef, SNS. Om SNS-priset Priset som delas ut vartannat år finansieras genom en insamling som gjordes i samband med SNS 75-årsjubileum 2023. Pristagaren belönas såväl för att ha nått ut brett med sin forskning i samhällsdebatten som för att ha nått fram till beslutsfattare i olika delar av samhället Läs mer om priset.

Hur vill Liberalerna utveckla klimat- och miljöpolitiken för att nå Sveriges och EU:s klimatmål? På vilket sätt kan EU verka för att minska utsläppen utanför unionens gränser? Och hur kan innovation, teknikutveckling och tillväxt bidra till att påskynda omställningen? SNS bjuder in till ett samtal med Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister, om Liberalernas klimatpolitiska agenda inför valet. Samtalet är en del av serien Frukostsamtal på SNS och modereras av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Hur kan Europas hamnar bli mindre sårbara för organiserad brottslighet? Hör bland andra justitieminister Gunnar Strömmer och tidigare EU-kommissionär Ylva Johansson berätta om brottsligheten kopplad till narkotikasmuggling via hamnar och hur internationellt samarbete kan bidra till att minska organiserad brottslighet i Europa. Medverkande Göran Eriksson, vd, Göteborgs hamn Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet. Manne är en del av ett forskningsprojekt som fokuserar på narkotikasmuggling via europeiska hamnar. Tillsammans med belgisk polis kartlägger forskarna hur smugglingen går till. Ylva Johansson, tidigare EU-kommissionär Lena Lindgren Schelin, generaldirektör, Kustbevakningen  Johan Norrman, generaltulldirektör och chef för Tullverket Sebastian Näsström, doktorand vid Malmö universitet. Ingår i forskningsprojektet tillsammans med bland andra Manne Gerell. Bart Steijaert, vd, Helsingborgs hamn Gunnar Strömmer (M), justitieminister Konferensen leds av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS, och Louise Lorentzon, forskningsledare på SNS.

Många kommuner och regioner rapporterar att de lider brist på arbetskraft. De finner det svårt att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Men beror svårigheterna verkligen på brist eller handlar det snarare om konkurrens om arbetskraft med andra delar av ekonomin? I SNS Konjunkturrådsrapport 2026 undersöker fyra nationalekonomer hur personalens sammansättning, de anställdas löner och arbetets attraktivitet har utvecklats under de senaste decennierna. De tar sig an välfärdssektorer som vård, omsorg, förskola och skola men även polis och kriminalvård, två områden som expanderar kraftigt. Särskild vikt läggs vid att beskriva utbildningsvägar och kvalifikationskrav, invandringens betydelse samt den tekniska utvecklingens möjligheter. SNS Konjunkturråd 2026 Oskar Nordström Skans (ordförande), professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet Georg Graetz, associate professor i nationalekonomi vid University of Edinburgh Lena Hensvik, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet Olof Åslund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet Kommentatorer Martin Engström, specialistläkare inom anestesi och intensivvård samt hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne Anna Olskog, grundskolelärare och förbundsordförande i Sveriges Lärare Malin Ragnegård, omsorgsassistent och förbundsordförande i Kommunal Erik Scheller (L), statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Johan Britz Ardalan Shekarabi (S), arbetsmarknadspolitisk talesperson Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef forskningsprogram, SNS.

Flera utredningar visar att kriminella aktörer systematiskt använder bolag som verktyg för att begå brott. Följden blir bland annat minskade skatteintäkter, snedvriden konkurrens och ökade kostnader för samhället. Medverkande Mikael Damsgaard (M), ledamot i justitieutskottet Therese Frennberg, chef brottsförebyggande avdelningen, Bolagsverket Li Hammar, utredare på enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet, Brottsförebyggande rådet (brå) Rikard Jermsten, generaldirektör, Ekobrottsmyndigheten Lena Nitz, expert brottslighet och trygghet, Svenskt Näringsliv Daniel Vencu Velasquez Castro (S), suppleant i näringsutskottet Seminariet modereras av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS.

Samtal med Lisa Laun, finalist till SNS-priset 2025. Välkommen till prisföreläsning med Lisa Laun – framstående arbetsmarknadsekonom och pensionsexpert. Lisa Laun är professor i nationalekonomi och forskare vid IFAU och har nyligen avslutat sitt uppdrag som särskild utredare för Pensionsavgiftsutredningen, som granskat om dagens pensionsavgift är tillräcklig för att trygga framtidens pensioner. Under föreläsningen delar hon med sig av sin forskning och diskuterar vilka vägar Sverige kan ta för att skapa ett mer hållbart pensionssystem. Juryn motiverade sitt val av Lisa Laun som finalist med att hon "genom sin medverkan som sakkunnig i råd och utredningar haft en påverkan på den politiska utvecklingen. Hon är en ofta anlitad expert i media och en mycket uppskattad föreläsare både inom och utanför akademiska kretsar. Hennes nyligen avslutade uppdrag som särskild utredare av pensionsavgiften är ytterligare ett exempel på hennes insatser för att skapa en brygga mellan forskning, policy och det omgivande samhället." Samtalet genomförs inom ramen för SNS prisföreläsningar och modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef, SNS. Om SNS-priset Priset som delas ut vartannat år finansieras genom en insamling som gjordes i samband med SNS 75-årsjubileum 2023. Pristagaren belönas såväl för att ha nått ut brett med sin forskning i samhällsdebatten som för att ha nått fram till beslutsfattare i olika delar av samhället.

Krisberedskapen inom hälso- och sjukvården sattes på prov under Coronapandemin och avslöjade både styrkor och brister i systemet. Hur väl rustade är vi inför nästa stora påfrestning, oavsett om den orsakas av en ny pandemi, ett terrordåd eller en krigssituation? Medverkande Taha Alexandersson, beredskapschef, Socialstyrelsen Emma Lennartsson, regiondirektör, Region Stockholm Emma Spak, chef för NSPL – Regionernas gemensamma funktion för nationell samordning och planering inför och under höjd beredskap och krig Martin Tegnér, operativ chef, Ersta Sjukhus Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Inför valet i september 2026 bjuder vi in ledande beslutsfattare i SNS-kretsen till en serie samtal med politiker för att diskutera deras prioriteringar i några av de viktigaste samhällsfrågorna. Amanda Lind, språkrör för Miljöpartiet, intervjuas om partiets vägval och olika reformförslag. Hur kan Sverige bäst bidra till minskade globala klimatutsläpp? Vilken inriktning vill Miljöpartiet se för migrationspolitiken? Och vilken roll bör Sverige ta i Nato? Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

I takt med att distansarbete blivit vanligare har också sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning ökat markant. I en ny SNS Analys undersöker tre forskare om det finns ett kausalt samband. Medverkande Samuel Engblom, ställföreträdande Diskrimineringsombudsman Nicklas Mårtensson, ordförande, Funktionsrätt Sverige Rebecca Nobel, Assistant Director och Team Lead för EY:s Neurodiversity Center of Excellence i Sverige. Neurodiversity Center of Excellence är ett globalt initiativ som EY startade 2016. Med totalt 25 center i världen och över 1000 neurodivergenta medarbetare har EY många lärdomar och erfarenheter från arbete med inkluderingsfrågor. Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Seminariet modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef på SNS.

Den internationella betalningsmarknaden genomgår stora förändringar. Digitaliseringen möjliggör gränslösa, snabba och billiga betalningar och som ett resultat växer intresset för stablecoins, och i eurozonen förbereds ett införande av digital euro. Medverkande Aino Bunge, Förste vice riksbankschef Adrien d'Avernas, Associate Professor på Swedish House of Finance och Handelshögskolan i Stockholm Kristian Gårder, Co-Head of Equities, SEB Samtalet modereras av Pehr Wissén, Swedish House of Finance.

SNS och Riksbanken bjuder in till ett samtal med riksbankschef Erik Thedéen och Finlands Banks tidigare chefdirektör Erkki Liikanen om centralbankers oberoende och mandat. Ekonomijournalisten Katrine Kielos leder diskussionen. Medverkande Erkki Liikanen, tidigare chefdirektör för Finlands Bank och ordförande för den internationella redovisningsstiftelsen IFRS Foundation. Erik Thedéen, riksbankschef Samtalet leds av Katrine Kielos, författare och journalist.

År 2029 beräknas Öresundsbron vara avbetalad och vi står inför ett vägval. Ska avgifterna tas bort, som på andra svenska broar, eller vara kvar för att finansiera ny infrastruktur i Öresundsregionen? I den senaste infrastrukturpropositionen öppnar regeringen för det senare, vilket bryter mot nuvarande praxis där avgifter tas bort när en bro är betald. Medverkande Björn Hasselgren, senior rådgivare långsiktig planering, Trafikverket Anna Jähnke (M), regionråd i Region Skåne och ordförande för regionala utvecklingsnämnden Johan Nyström, affilierad forskare i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) samt Nyfou Niels Paarup-Petersen (C), riksdagsledamot Jonas Westin, universitetslektor i nationalekonomi vid Institutionen för matematik och matematisk statistik samt forskare vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM) vid Umeå universitet Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Fem år efter EU:s gröna giv står klimatomställningen i ett avgörande skede. 2021 lanserades genom Fit for 55-paketet strategin som ska leda till nettonollutsläpp 2050. För svensk industri har den inneburit både nya krav och möjligheter, men också växande osäkerhet kring regelverk, tillstånd och investeringar. Samtidigt pressas elnäten, efterfrågan på fossilfri energi ökar och trycket på effektiva processer och förutsägbara regelverk blir alltmer påtagligt. Medverkande Kristin Magnusson Bernard, vd Första AP-fonden samt ordförande i projektets referensgrupp Helena Dyrssen (L), statssekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet samt ledamot i SNS styrelse Lars Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN och författare till SNS-rapporten Hur kan entreprenörskap bidra till minskade koldioxidutsläpp? Hannes Sonnsjö, doktorand inom miljö- och energisystem vid Lunds Tekniska Högskola och författare till SNS-rapporten Snabbare effekt – elnätsbolagens förändrade roll i energiomställningen. Åsa Westlund (S), klimatpolitisk talesperson och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare SNS.

Vad krävs för att fler ska kunna ta steget in på arbetsmarknaden? Och hur kan de som idag lever på ekonomiskt bistånd få ett mer träffsäkert stöd? Medverkande Cissi Hedwall, socialchef för Hofors kommun Eva Samakovlis, analysdirektör, Arbetsförmedlingen Hugo Stranz, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet Johan Vikström, professor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Seminariet modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef.

Inför valet september 2026 bjuder vi in ledande beslutsfattare i SNS-kretsen till en serie samtal med politiker för att diskutera deras prioriteringar i några av de viktigaste samhällsfrågorna. Lawen Redar är Socialdemokraternas integrationspolitiska talesperson. Hon ledde arbetet med rapporten om ökad samhällsgemenskap – ett av de mest omdiskuterade underlagen till Socialdemokraternas nya partiprogram. Under samtalet berättar hon om Socialdemokraternas främsta reformförslag på det integrationspolitiska området. Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Sverige står inför växande investeringsbehov i infrastruktur. Vägar och andra infrastrukturanläggningar har nått slutet av sin tekniska livslängd, samtidigt som underhållet under lång tid varit otillräckligt. Klimatförändringar, ett förändrat säkerhetsläge och Sveriges inträde i Nato ställer dessutom nya krav på robust och modern infrastruktur. Samtidigt är resurserna i statsbudgeten begränsade och tiden knapp. Medverkande Ingemar Bengtsson, universitetslektor vid avdelningen för fastighetsvetenskap, institutionen för teknik och samhälle, LTH, Lunds universitet Jonas Eliasson, måldirektör för tillgänglighet på Trafikverket och gästprofessor i transportsystem vid Linköpings universitet Ida Gabrielsson (V), ekonomisk-politisk talesperson och ledamot i finansutskottet Magnus Persson, vd, Skanska Sverige Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Hur kan näringslivet integreras bättre i totalförsvaret och hur kan vi öka takten i arbetet med att stärka Sveriges försörjningsberedskap? Det är kärnan i regeringens uppdrag till den nationella rådgivaren för privat-offentlig samverkan i totalförsvaret, landshövdingen Charlotte Petri Gornitzka. Medverkande Ulrika Dahlin, beredskapsansvarig på Svensk Dagligvaruhandel Tomas Norlenius, ansvarig totalförsvar, Volvo Group Charlotte Petri Gornitzka, särskild utredare och nationell rådgivare för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret. Hon är även landshövding i Gotlands län. Seminariet modereras av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS.

Sverige behöver en välfungerande aktiemarknad för att skapa konkurrenskraftiga företag. Hur står sig likviditeten på den svenska aktiemarknaden i en internationell jämförelse? Vilka förbättringsåtgärder behövs för att attrahera fler investeringar? Vad krävs för att nästa Klarna ska välja att notera sig på Stockholmsbörsen? Medverkande Simon Blecher, Investeringschef, Carnegie fonder Ida Drougge (M), riksdagsledamot och ledamot i finansutskottet Björn Hagströmer, professor i finansiell ekonomi vid Stockholm universitet Evelina Hedskog, vd och koncernchef, W5 Solutions Adam Kostyál, vd för Nasdaq Stockholm och europeisk noteringschef Samtalet modereras av Louise Lorentzon, forskningsledare på SNS.