Ekonomiekot Extra

Intellego sägs vara den största börsskandalen sen Fermenta. Tusentals småsparare gick in i den tidigare aktieraketen, som steg till närmare 7 miljarder i börsvärde sen greps vd:n och haveriet var ett faktum. Nu sitter aktieägarna i en rävsax. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Falska fakturorI november greps den dåvarande vd:n misstänkt för grovt svindleri. Nu står det klart att nästan alla intäkter under år 2024 och 2025 var påhittade. ”Man undrar förstås, hur tusan gick det här till”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. Blame game och anmälningarAnmälningarna och utredningarna haglar. Revisionsbyrån KPMG:s granskning av bolagets affärer fortsätter. Den tidigare vd:n, som förnekar brott, är polisanmäld och utreds av Ekobrottsmyndigheten. En av anmälarna är revisionsbolaget Deloitte, som i sin tur blivit anmält till Revisorsinspektionen. ”Vi har anmält Deloitte för att få reda om de har brustit i sitt ansvar”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna.Bristande kontroller”Det finns flera frågor som är anmärkningsvärda”, säger åklagare Thomas Hertz på EBM om härvan.Handelsstoppad aktieSen i november är Intellegos aktie, som är noterad på Nasdaq First North, handelsstoppad. För aktieägarna innebär det att pengarna är låsta i ett bolag som kanske inte är värt någonting. ”Folk är i många fall förtvivlade”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”Vad bolaget är värt nu är otroligt svårt att svara på”.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Sverre Linton, chefsjurist AktiespararnaKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotThomas Hertz, åklagare EBMJacob Laurin, tf vd IntellegoGregory Batcheller, ordf IntellegoThomas Olsson, advokatekonomiekotextra@sverigesradio.se

Rymdinvesteringarna slår rekord. Att det går så fort just nu beror på ett paradigmskifte, skapat av bland annat Elon Musk och hans rymdbolag SpaceX, som kraftigt sänkt kostnaderna för att skicka upp satelliter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ny rymdkapplöpning”Rymden har blivit mycket mer tillgänglig”, säger Tobias Edman, ansvarig för rymdteknik på RISE. Tidigare var det i princip bara statliga organisationer som hade råd, men nu har dörrarna till rymden öppnats för en lång rad privata initiativ och bolag.Rymden – en åttonde kontinentFörutom internet och kommunikation används satelliter för att samla in data om jorden och för att förbättra bland annat logistik, jordbruk och försvar. ”Jag ser rymden som en åttonde kontinent”, säger Dylan Taylor, ordförande och vd för Voyager Space Holdings. Utopin är att jorden blir ”som en nationalpark”, säger han.Rekordmånga satelliter i omlopp – och de blir allt flerFörra året skickades det upp fler satelliter än vad det gjort totalt dittills i historien. Majoriteten av dem tillhör SpaceX och internetleverantören Starlink. Men även kinesiska aktörer, och bolag som Amazon och Oneweb satsar stort.Solcelllsdrivna datacenterNästa stora steg är solcellsdrivna datacenter uppe i rymden. ”Det finns så mycket utrymme där, man kan skala upp enormt”, säger Elon Musk, som slagit ihop sina bolag SpaceX och XAI och siktar på en börsnotering senare i år.Säkerhetsläget driver påMen även säkerhetsläget och USA:s svalnande intresse för att vara världspolis driver på. ”Teknisk sett står sig Sverige bra som rymdnation. Fokus har varit att ta fram bra och avancerade produkter, däremot har fokus inte varit på kommersialisering som det varit i USA”, säger Tobias Edman. Men det håller på att ändras nu.Försvarsbolag växer i rymdenSaab satsar allt mer på rymden. ”Saab är ett av få bolag i värden som har kompetens inom alla militära domäner, och rymden är väldigt viktig för oss”, säger Marcus Wandt, astronaut och teknik- och strategichef på Saab.RaketartatÄven civila bolag får en skjuts av det försämrade säkerhetsläget och det ökade behovet av motståndskraftig infrastruktur och kommunikation. Utvecklingen går fort, säger Fredrik Schäder på Arctic Space. ”Det är raketartat”. Ny besättning till Internationella rymdstationen ISSI veckan skickades en ny besättning till rymdstationen ISS, med hjälp av en raket från SpaceX. Med ombord är svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Tobias Edman, ansvarig för rymdteknik RISEKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotFredrik Schäder, medgrundare Arctic Space TechnologiesMarcus Wandt, strategi- och teknikchef Saab Dylan Taylor, ordf och vd Voyager Space HoldingsElon Musk, vd SpaceXekonomiekotextra@sverigesradio.se

Statens roll utmanas när en lång rad privata banker och bolag börjar ge ut egna, digitala, kontanter. Det som driver boomen är den snabba AI-utvecklingen och Donald Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Agenter och blockkedjorSynen på pengar kan vara på väg att förändras. Snart kommer vår shopping skötas av AI-agenter som betalar med stablecoins, enligt branschbedömare.Donald Trump, som själv varit med och grundat kryptobolaget World Liberty Financial som står bakom USD1, menar att stablecoins kan bli den största revolutionen ”sedan internets födelse”.The Genius ActEfter att Trump infört nya regleringar på området har en lång rad banker och bolag startat egna stablecoin-projekt. Storbanker som Bank of America sägs ligga i startgroparna, precis som varuhusbolaget Walmart och nätjätten Amazon. Den svenska betaljätten Klarna planerar att ge ut en egen digital dollar senare i år. ”Utvecklingen går fort”, säger Johan Javéus, senior ekonom på SEB.Dollar-dominansHittills är nästan alla stablecoins digitala dollar. Men en större grupp europeiska storbanker har startat ett samarbete med målet att lansera en digital euro senare i år, kallad Qivalis.Den nya generationen stablecoins är till skillnad från exempelvis Bitcoin kopplade till en stabil valuta. Men - det saknas inte kritiker. Bland annat för att de nya privata kontanterna utmanar centralbankernas roll. Och frågan är om stablecoins verkligen kommer slå igenom på det sätt som vissa tror.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter EkotKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotJohan Javéus, senior ekonom SEBErik Thedéen, chef RiksbankenChristoffer Malmer, finansdirektör SEBJens Henriksson, vd SwedbankDonald Trump, president USAMark Zuckerberg, vd Metaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Utvecklingen i USA skakar om. Politiker talar om en ny världsordning. Men vad betyder det som händer, i världens viktigaste ekonomi, för svenska företag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett mer oberäkneligt USA har skakat om världen och politiskt har det lett till flera kriser. President Donald Trumps uppmärksammade tal i Davos förra veckan lindrade oron för militärt hot mot Grönland och för nya tullar mot Europa.Men utvecklingen i USA påverkar svenska företag.”Det vi ser i USA just nu är inte stabila förutsättningar och det påverkar både viljan att investera och våra handelsflöden”, säger Svenskt näringslivs vd Jan-Olof Jacke.EU blickar mot andra i ställetDe europeiska och amerikanska ekonomierna är sammanflätade på många sätt. Till exempel USA är ett av Sveriges viktigaste exportländer. Men USA nya handelspolitik med tullar och den osäkerhet som det skapar har fått ekonomer och politiker att uppmana Europa och europeiska företag att bli mindre beroende av USA.”Jag tror att det är den strategin som EU-kommissionen nu tillämpar väldigt tydligt. Med avslutade förhandlingar med Indien och undertecknat avtal med Mercosur. Jag tror att det är rätt väg att gå”, säger Per Altenberg, chefsekonom på myndigheten Kommerskollegium.Nytt handelsavtal med IndienNär relationerna med USA blir frostigare och mer ansträngda så har också blickarna riktats mot andra håll i världen. Nu senast i form av ett handelsavtal med Indien.”Det är ett stort avtal och det har möjlighet att bli ännu mycket större om det implanteras på ett sätt som gör att både företag och konsumenter kan dra nytta av varandra i och med en lägre prisbild”, säger Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem.Programledare: Victor JensenProducent: Olof WijnbladhGäster: Naila Saleem, Sveriges Radios Sydasienkorrespondent, och Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium

En historisk vecka med hotfulla utspel, toppmöten och stor oro går mot sitt slut. Den gamla världsordningen är söndersliten, säger makthavare på Världsekonomiskt forum i Davos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trump: På ett eller annat sätt ska vi få GrönlandÅrets möte i Davos kan sammanfattas med ”Trump, tullar och Grönland”, säger reporter Victor Jensen, efter en vecka som beskrivs som ett uppvaknande och en vändpunkt för många. Söndersliten världsordning”Världen är permanent förändrad”, sa till exempel EU-kommissionens ordförande, efter att Trump hotat länder som inte vill se ett amerikanskt övertag av Grönland med strafftullar. Kanadas premiärminister Mark Carney konstaterade att den gamla världsordningen ”har slitits isär” och uppmanade mindre stater att hålla ihop mot supermakter och mobbare.Hot och reträttI onsdags kväll meddelade Trump att han inte tänker använda våld för att ta över Grönland och att de nya strafftullarna inte kommer att införas.Men stor skada är redan skedd, och frågan är vad som väntar istället. ”Man har inte öppnat champagne-flaskorna än”, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud, apropå stämningen bland näringslivstopparna i Davos. ”En spik i kistan””Det är naturligtvis en väldigt lättnad att tullarna inte blir av, samtidigt är det här ytterligare ett tecken på en mer kaotisk värld”, säger Jan Larsson, vd för Business Sweden. Kenneth Rogoff, professor vid Harvard, kallar det som hänt för ”ytterligare en spik i kistan för den amerikanska dominansen”.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotVictor Jensen, reporter EkotUlf Kristersson, statsministerKenneth Rogoff, professor HarvardJacob Wallenberg, ordf Investor, Svenskt NäringslivJan Larsson, vd Business SwedenBörje Ekholm, vd EricssonDonald Trump, president USALars Lökke Rasmussen, utrikesminister DanmarkScott Bessent, finansminister USAUrsula von der Leyen, ordförande EU-kommissionenMark Carney, premiärminister Kanadaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Den ekonomiska botten är sedan länge passerad och under det kommande året väntas den svenska ekonomin fortsätta att stärkas rejält. Samtidigt finns det mycket mörker. Det är det allvarligaste läget sedan andra världskriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikter och hotVenezuela, Iran, Grönland, Ukraina – nyheterna domineras av konflikter och krig. ”Vi behöver Grönland”, säger Donald Trump. Läget är farligt på flera vis, och världsordningen är hotad, säger statsminister Ulf Kristersson. ”För ett land som Sverige är det här särskilt allvarligt”. Ekonomin går bra – och kommer gå bättreÄndå pekar de ekonomiska pilarna tydligt uppåt, särskilt här i Sverige. ”Vi behöver hålla två tankar i huvudet”, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth. För trots stora orosmoln är huvudscenariot att 2026 blir ett starkt år för svensk ekonomi. ”Det kan alltid hända grejer, men det ser ut att bli ett riktigt bra år tillväxtmässigt”, säger Viktor Munkhammar, kommentator på Dagens industri. Börserna fortsätter mot nya höjderBörserna har stigit hittills i år och de stora globala investerarna fortsätter att satsa stort på aktier, trots att flera rekord redan har passerats. ”Det signalerar en viss finansiell självbelåtenhet”, varnar Sveriges radios ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.Programledare och producentHanna MalmodinMedverkande och röster i programmetVictor Munkhammar, kommentator Dagens industriKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotAnnika Winsth, chefekonom NordeaRobert Bergqvist, senior ekonom SEBUlf Kristersson (M), statsministerLars Løkke Rasmussen, utrikesminister DanmarkJerome Powell, centralbankschef USADonald Trump, president USAHelena Gissén, politikkommentator Ekotekonomiekotextra@sverigesradio.se

Bombningar, en tillfångatagen president och kontroll över oljan. Kan USA:s attack på Venezuela rita om världskartan för det svarta guldet? Den nedgångna oljeindustrin ska rustas upp och USA ska göra jobbet, men det blir inte lätt enligt experter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När USA:s president Donald Trump höll sin presskonferens efter attacken mot Venezuela betonade han hur viktig oljan är. Han sa bland annat att de stora amerikanska oljebolagen ska gå in i Venezuela och satsa miljarder dollar.Oljans rollEn fråga man bör ställa sig, enligt Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud, är vem som tjänar på detta och påminner om tidigare möten mellan Trump och oljebolagschefer.”Ett ganska bra klassiskt latinskt uttryck är: Cui bono - till vems gagn? För det finns många gånger en ekonomisk vinning för Trump själv, hans närstående, hans vänner eller hans finansiärer när han beslutar om politiska handlingar”, säger han.En lång historiaVenezuelas oljeindustri har en lång historia tillsammans med amerikanska oljeföretag. Den venezuelanska staten gav de amerikanska bolagen utvinningsrättigheter. Med början redan under mellankrigstiden gjorde bolagen de stora investeringar som krävdes för att få upp oljan ur marken.”Det här har hela tiden varit uppgörelsen. Oljan har aldrig ägts av de amerikanska bolagen. Det har skett under koncessioner”, säger Fredrik Uggla, docent i statskunskap, Uppsala universitet och tidigare chef för Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.Sedan 1970-talet och framåt har sedan villkoren för utvinningen ändrats och den Venezuelanska staten har krävt att få en större del av de vinster som skapats. Men många personer med kunskap har flytt från Venezuela undan den politiska repressionen och oljeproduktionen har minskat kraftigt sedan glansdagarna.Priserna har fallitVärlden behöver inte mer olja just nu, enligt energimarknadsexperter. Det finns mer än vad som behövs på marknaden och priserna föll under förra året.”Förmodligen kommer vi se dem falla ännu mer”, säger Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis.Men han tror ändå att den tunga oljan från Venezuela kan vara användbar för att till exempel blandas med lättare olja från USA. Därför kan det finnas ett intresse för amerikanska oljebolag att komma tillbaka till Venezuela.Programledare: Anders Jelmin Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Alma SegeholmMedverkande och röster i programmet:Fredrik Uggla, docent i statskunskap, Uppsala universitetKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot Donald Trump, president, USAMike Wirth, vd, Chevron Samuel Ciszuk, energianalytiker, ELS AnalysisThina Saltvedt, energianalytiker, Nordeaekonomiekotextra@sverigesradio.se

En av världens snabbast växande ekonomier är en kommunistdiktatur som kan ha framtiden för sig. I den nya ekonomiska världen med USA-tullar och allt dominantare Kina kan landet bli en vinnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snabbväxande ekonomiDen ekonomiska utvecklingen i Vietnam har gått i rekordfart de senaste decennierna. Under 2024 växte landets ekonomi med 7,1 procent, vilket placerade Vietnam på en 12:e plats i världen när det handlar om tillväxt, enligt Utrikespolitiska Institutet. DiktaturMålet är att Vietnam ska bli ett höginkomstland och det lyfts fram att den här utvecklingen tagit många människor ur fattigdom – samtidigt är det en diktatur.”Flera bedömare att repressionen kanske till och med ökat med den ny generalsekreteraren för kommunistpartiet. Så det går inte åt rätt håll när det gäller politiska friheter”, säger Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent Axel Kronholm.Svenska företag vänder blickar ditåtVietnam har blivit ett allt mer intressant land för svenska företag. Enligt organisationen Business Sweden finns i nuläget ett 60-tal svenska företag representerade i Vietnam.”För svenska företag som är lyckosamma i Vietnam så finns det väl kanske inte någon riktigt röd tråd, utan det är de stora bolagen som har lyckats bäst här hittills”, säger Marcus Persson på organisationen.Risker med att handla med en diktatur”Redan i dag finns det exempel på att det kanske inte är så smärtfritt”, säger Örjan Sjöberg, som är professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm.Programledare och producent:Victor Jensen och Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet är bland annat:Axel Kronholm, Sveriges Radios SydostasienkorrespondentÖrjan Sjöberg, professor vid Handelshögskolan i StockholmMarcus Persson, Business SwedenChristopher Beselin, investerare i Vietnamekonomiekotextra@sverigesradio.se

Priskrig, handelskrig, kinesiska konkurrenter och trögare försäljning. Nu pressas europeisk bilindustri från flera håll, vilket kan påverka många jobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utmanande periodFordonsindustrin går just nu igenom en period med flera utmaningar. Det handlar dels om omställningen från bensin och diesel till eldrivna fordon. Att bilarna blir allt smartare och uppkopplade. Ny och hårdare konkurrens från framför allt kinesiska elbilstillverkare och dessutom nya tullar och handelshinder, som gör det svårare och dyrare att sälja bilar.”Det är en väldigt stor oro”, säger Peter Bryntesson, vd på organisationen FKG.Viktig för ekonominFordonsbranschen är viktig för jobben och ekonomin i många länder. Här i Sverige jobbar runt 230 000 personer inom hela branschen, enligt branschorganisationen Mobility Sweden. Hela Europa har ett relativt stort beroende av branschen och ett land som sticker ut är Tyskland, där mörka moln dragit in över företagen.”Det är verkligen en kris. Det är nästan som ett korthus som väntar på att kollapsa. Jag menar, det är väldigt ostabilt just nu”, säger den tyska bilanalytikern Matthias Schmidt, som tror att fler bilfabriker kan stängas i framtiden.Hårdare konkurrens i KinaVolvo Cars vd Håkan Samuelsson säger att en stor del av industrin i Kina tas över av kinesiska konkurrenter.”Det som händer är att bilindustrin i Kina var väldigt västinfluerad och dominerad. Nu ser vi en bilindustri i Kina som ungefär hälften, hälften”, säger han.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet är bland annat:Peter Bryntesson, vd för FordonskomponentgruppenKarin Olander, bilreporter på Dagens IndustriMatthias Schmidt, tysk bilanalytikerStella Li, vice vd BYDHåkan Samuelsson, vd på Volvo CarsErik Severinson, kommersiell chef på Volvo Carsekonomiekotextra@sverigesradio.se

Allt fler unga säger nej tack till barn. Samtidigt blir befolkningen allt äldre. Vad innebär bristen på barn för ekonomin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Globalt fenomen med stora konsekvenserI vissa länder, som Sydkorea, föds så få barn att läget beskrivs som akut. Men även här i Sverige har antalet barn per kvinna rasat de senaste åren. Lägre skatteintäkter och sämre välfärdOm det låga barnafödandet ligger kvar på nuvarande nivå kommer varje ny generation bli 30 procent mindre än den innan. Om nivån sjunker till utredningens värsta-scenario kan befolkningen minska med 4 miljoner fram till år 2100 och Sveriges BNP mer än halveras. ”Men förhoppningsvis hamnar vi inte där”, säger regeringens utredare nationalekonomen Åsa Hansson.Börsfall och boprisfallMen även ett mildare scenario kan få stora effekter. Förutom att välfärden påverkas kommer aktier och bostadspriser gå ner när efterfrågan sjunker. ”Det finns mycket som talar för att vi kan få ett prisfall”, säger Åsa Hansson. Men Martin Kolk, docent i demografi, är inte lika orolig. ”När det gäller Sveriges demografiska situation, så tycker jag inte att den är så alarmerande”, säger han.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och institutet för framtidsstudier Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotÅsa Hansson, utredare, docent nationalekonomi Lunds universitetJohan Grip, forskningschef KommuninvestFredrik Bood, demograf SCBJoanna Swica, träningsprofilJakob Forssmed, socialminister Robert Wenglén, ordf kommunstyrelsen Lommaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Trumps vänner Ellisons slåss om Warner Brothers Discovery. På andra sidan står Netflix. Vad handlar den här striden om? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Upptrappat budkrigInsatserna är höga och turerna är många i striden om Hollywoodikonen WBD och dess filmbibliotek, som innehåller allt från gamla klassiker som Casablanca till Barbie och Batman. Bolaget äger även streamingtjänsten HBO Max och tv-kanaler som CNN.Tech- och diktaturmiljarderEfter att Netflix utropats som kommande ägare har presidentens vän Larry Ellison och hans son David, som är chef för bolaget Paramount Skydance, tagit strid och lagt ett fientligt motbud. ”Ellisons vill bygga en maktspelare både i Silicon Valley och Hollywood”, säger techanalytiker Björn Jeffery. Familjen Ellisons pengar kommer ursprungligen från techbolaget Oracle som Larry Ellison grundat. Men Ellisons bud har även backning från Trumps svärson Jared Kushner, Saudiarabien och Qatar.Jokern i leken – Donald TrumpDonald Trump väntas bli tungan på vågen i valet av köpare. ”Att presidenten blandar sig i en Wall Street-deal på det här viset saknar motstycke”, säger CNN:s expert.Så påverkas konsumenterna och filmbranschen”Många spekulerar i hur en framtid kan se ut”, säger Sveriges radios Roger Wilson. Många kritiker är också oroliga för vad en affär kan betyda för filmbranschen. ”Hollywood tror att det kan bli stora uppsägningar”, säger Roger Wilson.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Björn Jeffery, techanalytiker Svenska DagbladetRoger Wilson, reporter P1 Kultur fd USA-korrespondentTed Sarandos, vd NetflixDavid Ellison, vd Paramount SkydanceEva Hamilton, ordförande Film och Tv-producenternaDonald Trump, president USAJohn Foley, redaktör Financial TimesWilliam Cohan, författare och ekonomijournalistekonomiekotextra@sverigesradio.se

Miljardkontrakten strömmar in och orderböckerna sväller. Europas försvarsindustri växlar upp från sparlåga till turboväxel med bland annat luftvärn, ammunition och stridsfordon, men också drönare och AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rekordinvesteringar i försvarKriget i Ukraina och breda satsningar på upprustning har drivit upp försvarsinvesteringarna till rekordnivåer i Europa och pengarna flödar in i försvarsbolagen. ”Industrin ökar produktionen snabbt”, säger Diego Lopes da Silva, senior forskare på SIPRI. ”Allt efterfrågas just nu”, säger Per Olsson, forskare på FOI. Nya typer av bolagSamtidigt förändras branschen. Under kriget i Ukraina har det blivit tydligt att drönare och annan ny teknik fått en avgörande roll, vilket gjort att civila bolag tagit sig in på försvarsområdet. Och det behövs fler, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på FMV. ”Även sådana företag som inte ser sig som en del av försvarssektorn idag”.Mildef, som bland annat tillverkar stryktålig kommunikationsutrustning och skärmar, har styrt om för att satsa helt på militära kunder framåt. ”Efterfrågan är så hög och utvecklingstempot behöver gå upp, och då behöver vi prioritera”, säger Magnus Hagman, Nordenchef på Mildef.Ökat efterfrågan höjer priserFMV har beställningar ute för runt 150 miljarder totalt. Men att efterfrågan på olika typer av materiel har gått upp innebär samtidigt att priserna har ökat. ”Det är en jätteviktig fråga för oss, naturligtvis vill vi att de omfattande satsningar som görs ska leda till ökade förmågor, inte till ökade styckpriser”, säger Björn Myrberg.Försvarsaktier har blivit småspararfavoriterFörutom riskkapitalbolag, fondbolag och techmiljardärer, har även många småsparare satsat på försvarsaktier – som rört sig mycket på sistone. ”Den kortsiktiga delen av aktiemarknaden verkar inte gilla fred”, säger Knut Kainz Rognerud.Producent och programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Per Olsson, forskare FOIKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Björn Myrberg, ekonomidirektör FMVMagnus Hagman, nordenchef MildefFelicia Schön, sparekonom AvanzaDiego Lopes da Silva, senior forskare på SIPRIPål Jonsson (M), försvarsministerKaja Kallas, EU:s utrikesministerMicael Johansson, vd SaabEmil Michael, teknikchef amerikanska försvarsdepartementetekonomiekotextra@sverigesradio.se

Just nu pågår hårda förhandlingar om de ryska miljarder som finns på frysta konton i väst. Moskva har sagt att vi kommer känna av konsekvenserna för evigt om vi rör pengarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya fredsdiskussioner – och nya bombningarTrycket ökar på att få fram en fredsplan och nästa vecka ska Trump skicka sitt sändebud till Moskva för att träffa Putin. Samtidigt fortsätter bombningarna mot Ukraina, och kostnaderna för att bygga upp landet igen beräknas bli enorma. ”Nästa år kan Ukrainas statsfinanser ta slut. Det är därför det är så stor diskussion nu kring hur man ska få in nytt kapital”, säger Calle Håkansson, forskare vid FOI:s enhet för internationell säkerhetspolitik.Stor oenighet inom EUEtt förslag är att använda den ryska centralbankens pengar som finns på frysta konton i Belgien. ”Vi måste sätta press på Ryssland”, säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas. Men frågan är extremt känslig och vissa menar att konsekvenserna skulle bli katastrofala.Programledare:Hanna MalmodinProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Calle Håkansson, forskare FOI internationell säkerhetspolitikKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Ulrik Tideström, Sveriges sändebud för återuppbyggnad av UkrainaVidar Gothenby, enhetschef internationella sanktioner och penningtvättstillsyn FITorbjörn Becker, chef östekonomiska institutet HHS Kaja Kallas, EU:s utrikeschef Donald Trump, president USA Bart De Wever, premiärminister Belgien Grant Shapps, fd transportminister i Storbritannien ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Konsumenterna har blivit trötta på klimatsnack och litar inte längre på gröna försäljningsargument. Och företagen har börjat smyga med sitt hållbarhetsarbete. Vad beror det här på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Green fatigue och grönmattade konsumenterFlera studier visar att konsumenter gärna handlar hållbart, men de har samtidigt blivit trötta på att höra skryt och överdrifter och tror inte längre på bolagens klimatpåståenden. ”Greenwashing har lett till cynism och sjunkande förtroende bland konsumenterna”, säger professor Christian Kowalkowski vid Linköpings universitet.Sanktioner och politikOch samtidigt som bolag kan få betala dyrt om de överdriver, har har synen på klimatarbete svängt på många håll. Inte minst i USA. Donald Trump har kallat det för woke och sagt att användningen av fossila bränslen ska öka. Från greenwashing till greenhushingMisstänksamma konsumenter, politiskt tryck och risk för sanktioner, gör att allt fler företag väljer att hålla tyst om sitt hållbarhetsarbete. Men vissa företag smyger med det av andra skäl. ”De väljer att inte kommunicera sitt hållbarhetsarbete, trots att de gör ett väldigt bra jobb. Helt enkelt för att kunderna inte uppfattar det som något positivt”, säger Christian Kowalkowski, som gjort en studie bland europeiska lyxbolag. Producent och programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Christian Kowalkowski, professor industriell marknadsföring Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, föreståndare för Centrum för affärsmodellsinnovation (CBMI)Pär Ivarsson, redaktör EkonomiekotMarcus Widén, makroekonom SEBMattias Goldmann, vd 2030-sekretariatetDonald Trump, president USAekonomiekotextra@sverigesradio.se

AI-genererade skådisar, översättare, jurister och programmerare arbetsmarknaden förändras snabbt. Samtidigt är det redan många som går arbetslösa. Vilka är vinnarna på framtidens jobbmarknad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Majoriteten kommer påverkasSkådespelare och musiker har redan fått konkurrens av band som The Velvet Sundown och den konstgjorda filmstjärnan Tilly Norwood. Men de allra flesta branscher och anställda kommer att påverkas av AI framöver. Framförallt tjänstemän. ”AI möjliggör nu för första gången i historien att tänkande arbete kan utföras av maskiner”, säger Magnus Lodefalk, nationalekonom och forskare vid Örebro universitet och Ratio.Tecken på AI-effektVissa har påverkats ordentligt redan. ”De administrativa tjänsterna har minskat kraftigt de senaste två åren”, säger Tobias Brännemo, chefekonom på Unionen. Andra tecken på AI-effekt ser man hos stora internationella teknikbolag, som Microsoft, Amazon och IBM, som gjort sig av med tusentals anställda. Och vissa, som Klarnas vd Sebastian Siematkowski, tror att AI kommer ta över mängder av jobb – det är bara en tidsfråga.Men hittills syns det inga dramatiska effekter i studier och forskning. ”Den stora effekten blir kanske inte att jobb tillkommer eller att jobb försvinner”, säger Magnus Lodefalk.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Magnus Lodefalk, docent Örebro universitet och affilierad forskare Ratio Anders Jelmin, reporter Sveriges radioTobias Brännemo, chefekonom UnionenMaria Elinder, utvecklingschef AlmegaSebastian Semiatkowski, vd Klarnaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Bopriserna stiger rejält i Stockholm. Mycket tack vare lägre räntor, och bättre ränterabatter. Men trots nya skärpta råd är bankernas information så luddig att många kunder missar att förhandla ändå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Otydligt om rabatter – ”kunderna ska inte behöva gissa”Den som är bra på att pruta kan spara mycket pengar. ”Det kan handla om tusenlappar varje månad”, säger Moa Langemark på Finansinspektionen. För att förbättra kundernas förhandlingsposition har det införts nya allmänna råd till bankerna. Där står det att bankerna bör påminna sina kunder om när rabatten går ut. Syftet är att se till att kunderna inte behöver betala en för hög ränta.Men nu visar det sig att bankernas påminnelser i vissa fall är så otydliga att effekten blir den motsatta. ”Jag blir inte förvånad”, säger Moa Langemark.Dragloket Stockholm visar riktningen framåtNu börjar Riksbankens sänkningar av styrräntan synas i bopriserna. ”Storstockholm sticker iväg med högre priser och högre budgivningar”, säger Oskar Öholm, vd för Mäklarsamfundet, som säger att det brukar innebära att priserna även i resten av landet kommer stiga.Splittrad bomarknadMen på många håll går det fortfarande trögt att sälja. ”Det är katastrofalt”, säger en säljare i Hallunda. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Moa Langemark, konsumentskyddsekonom FinansinspektionenOskar Öholm, vd MäklarsamfundetStefan Ingves, fd chef RiksbankenErik Thedéen, chef Riksbankenekonomiekotextra@sverigesradio.se

Förväntningarna var upptrissade till max inför den här veckan. Trump lovade en fantastisk deal med Kina. The magnificent seven-bolagen lovade vinstregn. Nu har vi facit men vad innebär det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tolv av tio!”Donald Trump sätter högt betyg på sitt möte med Xi Jinping. Men inget formellt avtal är påskrivet, och en hel del frågor kvarstår. ”Man vet aldrig hur länge det håller”, säger Gabriel Mellqvist, programledare på EFN, apropå nedtrappningen i handelskriget.Nytt Fed-besked – och nya börsrekordSamtidigt har börsrekorden avlöst varandra. I veckan steg både Apples och Microsofts värdering till över fyra biljoner dollar. Chipjätten Nvidias aktie passerade fem biljoner dollar – så högt har inget börsbolag värderats tidigare.Enorma intäkter – och utgifterDe stora teknikbolagens intäkter ökar också kraftigt. ”Det är ofantliga summor”, säger Gabriel Mellqvist. Även AI-investeringarna ökar kraftigt.BubbelropMen många frågar sig om de så kallade ”magnificent seven”-bolagens framfart är rimlig. Vissa varnar för en AI-bubbla.”Vi måste bli medvetna om riskerna”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. ”När vi får höra att bolagen drar i bromsen när det gäller AI-investeringarna, den dagen ska man bli orolig”, säger Gabriel Mellqvist. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotGabriel Mellqvist, programledare EFNDonald Trump, president USAMolly Guggenheimer, aktiestrateg Danske bankAlexis von Sydow, analytiker Nationellt kunskapscentrum om KinaBen Snider, strateg Goldman SachsJerome Powell, chef Federal ReserveTim Cook, vd AppleSundar Pichai, vd AlphabetAndy Jassy, vd Amazonekonomiekotextra@sverigesradio.se

Efter att både USA och Kina höjt insatserna rejält i handelskriget laddar länderna för nya toppmöten kommer de att spåra ur, eller blir det en amazing deal? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Toppmöten väntar med vassa vapenI helgen ska USA:s finansminister träffa Kinas vice premiärminister. “Jag hoppas att vi kan reda ut problemen”, sa Scott Bessent innan han åkte till mötet, som är tänkt att kratta banan inför nästa vecka. Då är det dags för Donald Trump att träffa Kinas Xi Jinping. Sällsynt skarpa åtgärderUSA:s mål är att få Kina att ändra sig kring sina exportrestriktioner på sällsynta jordartsmetaller, som sänt chockvågor över hela världen. “Det är en global ekonomisk sanktion på hela världens högteknologiska industri”, säger Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.Politiska syftenMen även USA spelar ett högt spel. “Båda sidor har lagt verktyg på bordet som vi aldrig sett förut”, säger Alexis von Sydow, apropå den geo-ekonomiska konflikt som pågår mellan stormakterna. “Den har politiska syften och går efter krigets logik. Det handlar om att tillfoga motparten skada, lika mycket som det handlar om att skaffa sig själv fördelar”.Trump säger att han hoppas komma hem med en “amazing deal” från mötet med Xi, men Alexis von Sydow räknar med att det i bästa fall blir en kort andhämtning innan det allt kallare ekonomiska kriget fortsätter. “Det kommer att ske en frikoppling”.Storbolagschefernas syn på KinaVolvo Cars vd Håkan Samuelsson räknar inte heller med att det kommer bli så mycket vänskapligare ton länderna emellan. “Det här är ju ett teknologikrig mellan Kina och väst, och det gäller att anpassa sig”, säger han. Sandviks vd Stefan Widing säger att Kina är en fortsatt viktig marknad, men konstaterar att de handelsströmmar som bolaget hade mellan USA och Kina i princip har upphört. SSAB satsade tidigare stort på Kina, men det gör man inte längre. “Vi har lärt oss att kommunistpartiet har väldigt stort inflytande på alla affärer i Kina”, säger vd Johnny Sjöström.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Sveriges radioAlexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om KinaJohnny Sjöström, vd SSABStefan Widing, vd Sandvik Håkan Samuelsson, vd Volvo CarsThomas Hale, korrespondent Financial TimesScott Bessent, finansminister USADonald Trump, president USADan Wang, författare och Kinaanalytikerekonomiekotextra@sverigesradio.se

The most valuable commodity is information. Flera stora insiderskandaler har avslöjats på kort tid. I veckan har rättegången startat mot en tidigare anställd på Stockholmsbörsen. Även SEB:s hantering av miljardaffärer i EQT är under lupp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nasdaq-fallet i Stockholms tingsrätt“Vid flera tillfällen var stämningen irriterad”, säger Ekonomiekots Philip Ramqvist, som var på plats när rättegången startade i veckan. Fallet är extra känsligt eftersom den huvudåtalade själv har jobbat med att upptäcka och stoppa insiderbrott på börsen. “Det blir som när en polis begår ett brott”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”För Nasdaq innebär det enorm förtroendekris”, säger Sverre Linton, som varnar för att allmänheten får en bild av att börsen är “en girig marknad, som bara är ute efter att sko sig själv”.Långt från den enda stora skandalenFingerprint cards, Victoria Park, ICA, Tethys oil och Fortnox – det är bara några av de andra stora fall som uppmärksammats de senaste åren. I vissa av dem har höga chefer misstänkts vara inblandade. “Det senaste decenniet har det varit ett antal rättsprocesser mot kända företagsledare”, konstaterar Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot.”Spelplanen blir ojämn”Experterna är ense om att brotten skadar förtroendet för att handeln på börsen sköts på rätt sätt och att den är rättvis. Men inte nog med det. “Insiderbrott riskerar att skada förtroendet för hela samhällsekonomin”, säger åklagare Jonas Myrdal.”Statistiken är tydlig”År 2002 anmäldes 7 misstänkta insiderbrott, enligt Brottsförebyggande rådet. Nu är anmälningarna betydligt fler. År 2020 kom det in knappt 350 anmälningar till Finansinspektionen. Förra året kom det in 475 stycken. Fram till sista september i år hade det kommit in drygt 351. ”The most valuable commodity is information”Det var först på 90-talet som det blev olagligt att handla på hemlig information. Innan dess var reglerna betydligt mer tillåtande. “Många blev rika på det vi idag kallar insiderinformation”, säger Knut Kainz Rognerud.Kryptomarknaden – en fristad för insiderhandlareMen delar av finansmarknaden är fortfarande oreglerad. För en vecka sedan var det någon som gjorde ett osedvanligt vältajmat val att blanka bitcoin strax innan Trump meddelade att han överväger nya tullar. På kort tid tjänade en okänd handlare nästan 2 miljarder kronor. “Det är ett laglöst land”, säger Sverre Linton.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotPhilip Ramqvist, reporter EkonomiekotSverre Linton, chefsjurist på AktiespararnaThomas Hertz, åklagare EBMJonas Myrdal, åklagare EBMFredrik Åkerblom, advokatLjud från Di, CNBC, Youtubeekonomiekotextra@sverigesradio.se

AI-investeringarna exploderar. Företag och investerare pumpar in tusentals miljarder i datacenter, chip och språkmodeller och i centrum står OpenAI med sin vd Sam Altman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu råder en febrig jakt på framtidens AI-lösningar, där alla vill vara vara först. Men frågan splittrar experterna: är vi i början av den största teknikrevolutionen sedan elektriciteten kom – eller den största bubblan sedan dotcom-eran?Investeringarna tog fart med ChatGPTNär OpenAI lanserade sin tjänst ChatGPT för tre år sen tog AI-satsningarna fart på allvar. Plötsligt förstod företagsledare runt om i världen vad AI handlade om. ”De har populariserat den här teknologin”, säger professor Magnus Mähring.Stora affärer – och stora frågeteckenMen den senaste tiden har bolaget också skapat rubriker med sina enorma affärer med bland annat Oracle och chip-bolagen AMD och Nvidia. ”Det här är den största AI-affären i historien”, sa Nvidias vd Jensen Huang när deras uppgörelse presenterades. OpenAI:s vd Sam Altman sa samtidigt att 100 miljarder dollar är småpotatis, med tanke på den nytta man får för pengarna. ”De gigantiska affärer som görs nu är ett mått på extrem optimism”, säger Björn Jefferey, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Och jätteaffärerna får hård kritik från flera håll.”Det är samma pengar som flyttats runt mellan olika parter”, säger Björn Jeffery.”Känns som 1999”Vissa menar att det här är en stor varningsflagga som visar att ekonomin bakom boomen är ohållbar. Både IMF och Bank of England har varnat för en AI-bubbla i veckan. Även AI-profiler och finanskändisar varnar för ny krasch, som den som kom när it-bubblan sprack.Bubbla eller boomAndra menar att fokus bör ligga på den tekniska boomen. Även om vissa företag slås ut kommer tekniken leva kvar och revolutionera världen. Professor Magnus Mähring håller med om att vi bara är i början av AI-revolutionen. Men mycket av tekniken finns redan. En flaskhals finns däremot hos alla de företag som ska använda tekniken. Där går det inte lika fort.”En aspekt på bubblan är; kommer de positiva effekterna tillräckligt snabbt, och kommer investerarna ha tålamod”? , säger Magnus Mähring.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Björn Jeffery, techanalytiker Svenska DagbladetSven Carlsson, gräv- och teknikreporter EkotMagnus Mähring, professor i entreprenörskap och digital innovation Handelshögskolan i StockholmSam Altman, vd OpenAIGreg Brockman, ordf OpenAIJensen Huang, vd NvidiaLisa Su, vd AMDPaul Tudor Jones, hedgefondprofilUrsula von der Leyen, ordf EU-kommissionenekonomiekotextra@sverigesradio.se

Elförbrukningen ligger stilla på samma nivå som för 40 år sedan och vi använder nu mindre el än väntat. Elektrifieringen går också långsammare än planerna och det finns mycket osäkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tufft för vindkraftenKonsumenter kan glädjas åt ett lågt elpris i norra Sverige, men det slår hårt mot elproducenter, framför allt vindkraften, enligt analytiker.”Just nu finns det ett förkrossande överskott. En riktig producentdräpare i norr. Det är en mycket prekär situation för vindkraftsproducenterna i norr”, säger Arne Bergvik, energistrateg på Sigholm.Elektrifieringen dröjerTotalt sett går omställningen från fossila bränslen till el långsammare än väntat, men prognoserna är fortfarande att den kommer. Frågan är bara när.”Den här elektrifieringen är bra för konkurrenskraften, bra för klimatet och bra av beredskapsskäl. Det gör att den med stor sannolikhet kommer att hända”, säger Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten.Vissa projekt håller tidsplanenDet är också stor variation bland de olika industriprojekten. Vissa håller tidsramarna, medan andra är kraftigt försenade och det finns en stor osäkerhet kring dem.”Den stora bilden är att kursen står fast, men med lite fördröjning”, säger Malin Strand på Energiforsk.Ingen ny produktionJust nu är elpriset så lågt att det inte byggs någon ny elproduktion vittnar flera bolag om, senast i raden är Fortum.”Det är bara att titta på hur det har sett ut i Sverige. Det fattas inte några nya investeringsbeslut i ny elproduktion i det här landet, för det går inte att räkna hem det. Det är en svår situation”.Programledare:Victor JensenProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Gustav Ebenå, avdelningschef på EnergimyndighetenMalin Strand, affärsutvecklingschef på EnergiforskPeter Strannegård, Sverigechef FortumArne Bergvik, energistrateg Sigholmekonomiekotextra@sverigesradio.se

Priset på guld har rusat till nya all time high-nivåer. Men det som på ytan ser ut som ett styrkebesked är i själva verket ett varningstecken. Det visar att investerare förbereder sig för någon form av kris, säger Maria Landeborn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kraftig prisökningBara i år har guldpriset ökat med över 40 procent på den internationella guldmarknaden. Något som märks hos bland annat pantbankerna. ”Det är full fart”, säger Peter Sandberg, COO Sverige, på Pantbanken Sverige.Trump-effektenEn del av förklaringen stavas Donald Trump. Hans strategi går ut på att försvaga dollarn och minska värdet på USA:s gigantiska statsskuld. Resultatet? Investerare och andra länders centralbanker söker skydd i guld – en flykt som avslöjar en djupare oro på de globala finansmarknaderna. ”Jag är riktigt orolig”, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson.Farlig föraning: inflation och geopolitisk oroNär guldpriset rusar är det ofta ett tecken på instabilitet i ekonomin. Den nuvarande utvecklingen pekar mot flera hot: stigande inflation och ökad geopolitisk spänning.Guldrush även bland privatpersonerDen kinesiska centralbanken har varit en stor köpare av guld på sistone, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Förklaringen är att Kina vill minska sitt beroende av dollarn och USA. Men det är inte bara centralbanker och professionella investerare som rusar till guld. Även privatpersoner handlar guldrelaterade fonder. ”Man måste vara medveten om att det som kan gå upp kraftigt, också kan gå ner kraftigt, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske bank. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Maria Landeborn, senior ekonom Danske BankKnut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentatorPeter Sandberg, COO Sverige, Pantbanken SverigeTorbjörn Iwarson, partner Centaur fonderErik Thedéen, chef RiksbankenRebecca Patterson, Council on Foreign Relationsekonomiekotextra@sverigesradio.se

Svensk ekonomi står och stampar. Nu hoppas regeringen få svenskarna att shoppa sig ur lågkonjunkturen. Andra tycker att det i stället är Riksbanken som ska göra jobbet. Men på sikt finns avgörande hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trög tillväxtHittills har det gått trögare än väntat att få de ekonomiska hjulen att rulla snabbare igen i Sverige. Lågkonjunkturen har blivit längre än vissa trodde och hoppades på. Fortfarande har inte konsumtionen tagit ordentlig fart och många är arbetslösa.Stora lån bromsar”Att det tar lång tid att få upp farten på ekonomin hänger förmodligen väldigt mycket ihop med att vi har en mer räntekänslig ekonomi än många andra länder. Hushållen har höga skulder och huvudsakligen rörliga räntor på sina bolån”, säger Martin Flodén, tidigare vice riksbankschef och professor i nationalekonomi.Budget och RiksbankenRegeringen gör nu satsning på 80 miljarder kronor i budgeten och hoppas att bland annat skattesänkningar ska få privatpersoner att konsumera mera och på så sätt öka farten i ekonomin. Samtidigt finns andra som vill att Riksbanken ska sänka räntan igen för att få fart på ekonomin.Svårt beslut”Jag skulle gissa att det är ett av de svåraste mötena de har haft under de senaste åren. Det speglas också av att om man frågar marknadsaktörer och olika bedömare så är det väldigt splittrat med åsikter om vad man tror och tycker att Riksbanken borde göra”, säger Flodén, om nästa räntebeslut.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet:Martin Flodén, tidigare vice Riksbankschef och numera professor i nationalekonomi vid Stockholms universitetKnut Kainz Rongerud, Ekots ekonomikommentatorÅsa Hansson, docent i nationalekonomi och skattexpert på Lunds universitetEmma Hernell, vd på HUIekonomiekotextra@sverigesradio.se

Klarna har gått från hajpad startup till börsjätte på Wall Street. Sverige är redan erövrat -- här är köp-nu-betala-sen det nya normala. Nu är siktet inställt på USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Börsnotering i New YorkEfter många turer har den svenska betaljätten Klarna noterats i New York. Målet är att få fler amerikaner att lämna kreditkorten i byrålådan och välja köp-nu-betala-sen. ”Wall Street kommer vilja se vinster”, säger Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot.Svensk succéTotalt har bolaget över 100 miljoner aktiva konsumenter och räknas som en av Sveriges största teknik-succéer. Över 8 av 10 svenskar som handlar på nätet använder Klarna.En mörk baksida”Det har cementerats en ideologi som går ut på att man inte behöver ha pengar för att shoppa”, säger Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms universitet. Han menar att bolaget har bidragit till att normalisera skuldsättning. ”De har spelat spelet bra”.”Vem tycker att det är bra att köpa en burrito på avbetalning?”Vd Sebastian Siematkowski säger att Klarna gör samhället en tjänst genom att utmana kreditkortsbolagen och bankerna. Andra menar att det är tvärtom, och på nätet hånas bolagets senaste mat-satsning i olika memes och tiktok-filmer. Samtidigt har reglerna skärpts. ”Det är en katt och råtta-lek” mellan myndigheterna och bolagen, säger Sven Carlsson. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms universitetSven Carlsson, teknik- och grävreporterSverre Linton, chefsjurist AktiespararnaSebastian Siematkowski, vd och medgrundare KlarnaNiklas Adalberth, medgrundare Klarnaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Fotbollen har blivit en industri med övergångssummor som spränger alla gränser. Och bakom målen, applåderna och pokalerna finns en smutsig baksida med skumma agenter och gängkriminella. Har fotbollen tappat bort sina rötter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spelet bakom speletFotboll är världens största sport och en passion för miljarder människor. Men det är också en storindustri, där amerikanska riskkapitalbolag och auktoritära oljestater tävlar om att locka över de bästa spelarna. Särskilt tydlig är utvecklingen inom Premier League. ”Det är helt otroliga summor”, säger Pär Ivarsson, redaktör för Ekonomiekot. FIFA har sammanställt hur mycket fotbollsklubbarna hittills spenderat på övergångar - 9,7 miljarder dollar - och mest har Premiere League-klubbarna spenderat.RekordövergångarAlexander Isaks övergång till Liverpool och Viktor Gyökeres övergång till Arsenal är de dyraste köpen av svenska spelare som gjorts hittills. Båda lagen ägs av amerikanska investerare. Marknaden har förändrats, konstaterar Olof Lundh, chefredaktör för Fotbollskanalen. ”Klubbarna har gått från att vara lokala angelägenheter till att bli globala storheter”.Fotbollens smutsiga skuggsida – skumma agenter och gängkriminella Samtidigt som pengarna i sporten vuxit har också de kriminella elementen blivit fler. Polisens nationella avdelning, NOA, har inlett en granskning av fotbollsagenterna i Sverige. Och man har redan hittat ”en hel del agenter med anknytning till den organiserade brottsligheten”.Få straffasSamtidigt har reglerna skärpts, både när det gäller agenter och matchfixning – men väldigt få åker dit. Varför är det så?Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Olof Lundh, chefredaktör FotbollskanalenPär Ivarsson, redaktör EkonomiekotSven Ljunghagen, associated professor i sports management vid Copenhagen Business SchoolAlexander Isak, fotbollsspelare LiverpoolGary Cotterill, reporter Sky Sport Kristoffer Bergström, reporter AftonbladetPer Engström, sektionschef polisens Nationella operativa avdelningMikael Thorstensson, integrity education officer Svenska fotbollförbundetekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det införs en gas i det allmänna pensionssystemet, och så fortsätter upprensningen på fondtorget efter tidigare pensionsskandaler. Den tidigare Allra-chefen har kommit ut ur fängelset, men ärendet är inte avslutat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fondtorget görs omUpprensningen bland premiepensionsfonderna fortsätter. Målet är att skapa ”tryggare och högre pensioner”. En lång rad populära fonder försvinner som en följd av de upphandlingar som görs, och totalt är det ungefär två miljoner pensionssparare och en miljon pensionärer som berörs. Bakgrunden till omgörningen är de skandaler som skakat om premiepensionssystemet, med Allra och Falcon funds som de mest kända exemplen. Allras vd: Jag är oskyldig Sedan en tid tillbaka är Allras tidigare vd ute ur fängelset och vill rentvå sitt namn. Men för Pensionsmyndigheten är ärendet inte avslutat. ”Vi ska komma ihåg att det är ungefär 90 000 premiepensionssparare som är drabbade”, säger Monica Zettervall, expert på Pensionsmyndigheten. ”Vi kommer göra vad vi kan för att få tillbaka mer pengar”En “gas” införs i det allmänna pensionssystemetSamtidigt har det kommit ett politiskt förslag som är tänkt att förbättra ekonomin för pensionärerna – en “gas” som slår in i goda tider. Frågan är vem som gynnas. “Att gröpa ur bufferten är en farlig väg att gå”, säger Hans Bolander, reporter på Dagens industri.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Monica Zettervall, pensionsexpert PensionsmyndighetenHans Bolander, reporter Dagens industriErik Fransson, kanslichef FondtorgsnämndenAAnna Tenje (M), socialförsäkringsministerFredrik Hård, ekonom Fondbolagens föreningAlexander Ernstberger, fd vd Allraekonomiekotextra@sverigesradio.se

De senaste årens lånekalas har övergått i en baksmälla. För samtidigt som Sverige är ett av världens rikaste länder har vi en av världens mest skuldsatta befolkningar. Och trycket på Kronofogden är så högt att den inte hinner med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fler äldre vill ha hjälpSkulderna hos Kronofogden slår nya rekord och antalet personer som vill ha skuldsanering ökar. Under det första halvåret i år var det fler än 18 000 personer som ansökte om skuldsanering. Störst är ökningen bland pensionärer, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson hos Kronofogden. Hårt tryck hos Kronofogden – auktioner pausasOch berget av lägenheter och hus som ska säljas på exekutiv auktion växer så snabbt att myndigheten tvingats trycka på pausknappen för att hinna med.Skuld och skam”Att ha skuldproblem är inte ett privatekonomiskt bekymmer, det påverkar hela individens sociala liv, hälsa och framtid. Det är snarare en fråga på liv eller död”, säger Julia Callegari, forskare och biträdande lektor vid Mälardalens Universitet.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson KronofogdenJulia Callegari, biträdande lektor i socialt arbete Mälardalens UniversitetErik Thedéen, chef RiksbankenMartin Ekberg, Kronofogde MalmöAnna Svensson, tf sektionschef Kronofogdens region SydAnette Skogsäter, budget- och skuldrådgivare GöteborgNiklas Wykman (M), finansmarknadsministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

Regeringen förbereder vad som kallas en expansiv höstbudget för att stimulera Sveriges ekonomi, som har svårt att ta fart efter en utdragen lågkonjunktur. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson kan hushållen räkna med stöd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. HushållenI budgetförslaget för 2026 väntas regeringen prioritera mellan skattesänkningar och höjda ersättningar. Hushållens konsumtion lyfts fram som en nyckelfaktor för ekonomisk återhämtning. Enligt Elisabeth Svantesson kommer hushåll och familjer få stöd. Förslag som finns med i budgetförhandlingarna mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna är sänkt skatt på arbete, sänkt elskatt och höjda bostadsbidrag eller barnbidrag — men exakt vilka åtgärder som de kan komma att enas kring är ännu oklart.Oppositionen kritiserar regeringen för bristande konjunkturpolitik och pekar på ökande arbetslöshet och nedskrivna tillväxtprognoser som tecken på misslyckande.KonjunkturlägetNyligen skrev statliga Konjunkturinstitutet ned sin prognos för tillväxten i år och nästa år. I programmet resonerar generaldirektör Albin Kainelainen om möjliga vägar att stödja hushållen, genom regeringens finanspolitik eller riksbankens penningpolitik.Flera ekonomer tror och hoppas att regeringen kommer ha ett större reformutrymme i budgeten än det antagande KI gjorde i prognosen på 34 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder. Handelsbanken och Nordea räknar med 60-70 miljarder och även Svenskt Näringsliv och LO ser behov av stimulanser.Programledare och producent:Anders JelminMedverkande och röster i programmet:Elisabeth Svantesson (M), finansministerAlbin Kainelainen, generaldirektör KonjunkturinstitutetHelena Gissén, inrikespolitisk kommentator EkotSven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt NäringslivTorbjörn Hållö, chefsekonom LOChristina Nyman, chefsekonom HandelsbankenTorbjörn Isaksson, chefsanalytiker NordeaMikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talespersonProgrammet spelades in 15 augusti 2025.ekonomiekotextra@sverigesradio.se

I avtalsrörelsen har arbetstidsförkortning varit en stridsfråga. Nu ska facken i LO försöka enas om hur de ska nå målet att förkorta arbetstiden för alla i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Framsteg i avtalsrörelsenArbetstidsförkortning har varit en prioriterad fråga för flera fackförbund i årets avtalsrörelse. En del tjänstemannafack har fått igenom en extra ledig dag per år i branscher där det tidigare inte fanns arbetstidsförkortning. Det är en början att jobba vidare från, enligt bland annat Unionen och Sveriges Ingenjörer.LO:s linje – solidarisk arbetstidspolitikLO vill se en generell arbetstidsförkortning för alla, oavsett bransch, och föreslår att produktivitetsökningar ska fördelas rättvist också genom kortare arbetstid, inte bara tas ut i högre löner. Nu i höst ska LO-förbunden försöka enas om hur mycket och på vilket sätt de vill att arbetstiden ska förkortas. En möjlig väg är centrala förhandlingar mellan huvudorganisationerna på arbetsmarknaden, men IF Metall och Kommunal har traditionellt haft olika uppfattningar.Lagstiftning eller förhandling?”Arbetstid och lön är det viktigaste för arbetstagarna”, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo, som tror att arbetstidsförkortning kommer fortsätta vara en stridsfråga mellan parterna.Arbetsgivarsidan är skeptisk till arbetstidsförkortning och Svenskt Näringsliv anser att frågan hänger samman med löneförhandlingarna i varje bransch. Socialdemokraterna har sagt att det är en fråga som i första hand ska lösas i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare men andra partier som Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan ha intresse av att få upp arbetstidsförkortning på den politiska agendan igen, enligt Wennemo.Programledare och producent:Anders JelminMedverkande och röster i programmet:Irene Wennemo, generaldirektör MedlingsinstitutetMats Essemyr, ekonomhistorikerJohan Lindholm, ordförande LOVeli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare LOCamilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges IngenjörerMartin Wästfelt, förhandlingschef UnionenMattias Dahl, vice vd Svenskt NäringslivEinar Humlin, förhandlingschef Tech SverigeProgrammet spelades in 8 augusti 2025.ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det protesteras mot överturism i Sydeuropa och även här i Sverige har debatten om turismens påverkan blossat upp. Frågan om en turistskatt eller turistavgift ligger på bordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Protester i SydeuropaDenna sommar tågar åter igen tusentals demonstranter längs gatorna i populära turistorter för att visa sitt missnöje med turismen. Bostadspriser drivs upp, naturen utsätts för slitage och politikerna tar inte ansvar menar de som protesterar.Välkomna – men vem betalar notan?Även i Sverige finns en diskussion om turism kostar mer än den smakar och vad det i så fall går att göra åt det. I Sverige finns ett antal, ofta ganska små, kommuner som präglas starkt av besöksnäringen. Men är det rättvist att skattebetalarna står för notan när räddningstjänst, renhållning och avlopp måste dimensioneras för att klara besökstrycket?TuristavgiftTanken på en turistavgift eller turistskatt har åter igen kommit på tal. Men besöksnäringens branschorganisation tror att det skulle få turister att konsumera mindre eller resa någon annanstans. Men Linda Vismer, som jobbar med hållbarhet inom turism, säger i Ekonomiekot Extra att det kan bli precis tvärt om. Producent och programledare:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Linda Vismer, jobbar med hållbarhet inom turism, ordförande NaturturismföretagenLovisa Högberg, nationalekonom knuten till turismforskningscentret ETOUR, MittuniversitetetAnna Wallén, näringspolitisk chef VisitaAnders Gunnarsson, sakkunnig inom näringslivsfrågor SKRJan-Olof Larsson (s), kommunpolitiker SotenäsDani Comas, talesperson proteströrelsen på Mallorca

Under semestern är det många som funderar på förändring. Och det finns mycket att vinna på att hitta ett jobb som man trivs med och passar för. Även för arbetsgivarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sök rätt jobb – och på rätt sättNär jobbet tar mer energi än det ger kan det vara dags att byta, säger karriärrådgivaren Linda Lagerstrand. Men det har hänt mycket när det gäller hur man söker jobb bäst. Bland annat har betydelsen av cv:et, personlighetstester och det personliga brevet förändrats. Men även vad arbetsgivarna letar efter. ”Det har skett ett stort skifte”, säger Linda Lagerstrand, som tipsar om vad man ska tänka på för att hitta ett jobb som passar bra.Dåliga chefer förstör både företagets lönsamhet och din egen karriärSamtidigt visar forskning att en välmatchad personal som passar för sina tjänster ökar lönsamheten. Och för arbetsgivare finns det mycket att vinna på att inte omorganisera i onödan. “Bra chefer nyrekryterar i mindre utsträckning och låter anställda vara kvar på sina positioner”, säger Joacim Tåg, nationalekonom och forskare vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors och IFN.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Linda Lagerstrand, rekryteringsspecialist grundare Momentum AcademyJoacim Tåg, professor nationalekonomi Svenska handelshögskolan i Helsingfors och Institutet för näringslivsforskning IFNMats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds UniversitetSebastian Siemiatkowski, vd Klarna Paul Krugman, nationalekonom och ekonomiprisvinnareProgrammet spelades in 10 juli 2025.ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Trumpsmäll, kronrally och lågkonjunktur. Det råder ingen brist på utmaningar för storbolagen, som fungerar som en motor för hela ekonomin. Deras betydelse är enorm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Effekterna av handelskriget syns nu tydligt i flera av börsbolagens kvartalsrapporter. Även den starkare kronan gör avtryck. Bland annat hos Ericsson, SKF och Sandvik. Vin och vatten i kvartalsrapporternaMen trots alla snubbeltrådar som finns där ute just nu beskriver bolagscheferna sina resultat som robusta och starka. Vissa redovisar en rekordhög orderingång. “Det har gått ganska bra”, sammanfattar Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken, kvartalsrapporterna. ”Utfallet har blivit ungefär som väntat, till och med bättre än befarat i vissa fall”.Viktiga för skatteintäkter och anställningarFör Sverige är storföretagens betydelse enorm. Och de har dessutom stärkt sin roll i det svenska näringslivet, både när det gäller andelen anställda och försäljning, säger Tom Johansson, statistiker på SCB.Nedskärningar och besparingarMen nu flaggar flera av dem för ytterligare nedskärningar. Bland annat för att kompensera för valutasmällarna och handelstullarna. ”Jag ser en uppenbar risk framåt”, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges ingenjörer.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Lars Söderfjell, aktiechef ÅlandsbankenVictor Jensen, reporter EkonomiekotTom Johansson, statistiker SCBJohan Kreicbergs, samhällspolitisk chef Sveriges ingenjörerBörje Ekholm, vd EricssonStefan Widing, vd SandvikHåkan Samuelsson, vd Volvo CarsJohan Torgeby, vd SEBBenjamin Dousa (M), utrikeshandelsministerElisabeth Svantesson (M), finansministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

Barn som gör reklam för barn har blivit en jättebusiness. Kända kidfluencers drar in mer pengar än storföretag och har en enorm publik. Hur har industrin blivit så stor och vad innebär det för annonsörerna, techjättarna och barnen själva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barn som businessÅr 2027 beräknas den globala influencerindustrin vara värd totalt motsvarande 5 000 miljarder kronor, enligt storbanken Goldman Sachs. Och barn är något som drar klick, följare och likes – och försäljning åt annonsörerna. Vill se hårdare regler”Det är en oroande utveckling vi ser”, säger Johanna Hållén som är generalsekreterare för organisationen Sveriges Konsumenter. Hon vill se en skärpning av reklamreglerna. ”Barn och unga översköljs av reklam”, säger hon.Hauls och GRWMTvå av fem barn i lågstadiet svarar att shopping är ett av deras största intressen, enligt Ungdomsbarometern. Filmer där man visar upp olika produkter i så kallade “get ready with me” eller hauls är stort på både Youtube och Tiktok, och vissa produkter har fått enormt genomslag tack vare influncers. Förutom sminkprodukter finns exempel som Prime-dryck och Dubai-choklad som fått kunder att rusa till butikerna. ”Men de riktigt stora vinnarna är techjättarna”, säger Yasmine Winberg, tf chefredaktör på Resumé och Dagens media. Ensidig debattYlva Ågren, lektor och forskare vid Göteborgs universitet, forskar kring barn som är professionella influencers och internetkändisar i Sverige. “Barn är en del av konsumtionssamhället och det måste de få vara”, säger hon. ”Det är viktigt att vi inte fastnar i moralpanik”.Utnyttjade barn”Jag tycker att vi ska ha en viss nivå av moralpanik”, säger Yasmine Winberg. Hon ser flera problem med utvecklingen och vill att annonsörerna ska ta ett större ansvar för de barn de använder som reklampelare. För många av dem får ta emot både hat och snuskiga meddelanden och riskerar att utnyttjas på fler sätt än bara finansiellt. Det här avsnittet spelades in innan regeringen meddelade att det kommer att tillsätta en utredning om åldersgräns i sociala medier.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Yasmin Winberg, tf chefred och ansvarig utgivare Resumé och Dagens MediaYlva Ågren, lektor och forskare Göteborgs universitetJohanna Hållén, generalsekreterare Sveriges KonsumenterCecilia Tisell, Konsumentombudsman ekonomiekotextra@sverigesradio.se

De rikaste amerikanerna blir allt rikare. Samtidigt växer ilskan mot de ekonomiska klyftorna och eliten. Även här i Sverige har debatten väckts till liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trumps Big beautiful bill – en present till de rika, enligt kritikernaVita huset menar att Trumps nya budget minskar budgetunderskottet och ökar tillväxten. Andra menar att den tar från de fattiga och ger till de rika – och gödslar den redan gigantiska statsskulden. ”De rikaste är det största vinnarna”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri.Miljardärerna har blivit ännu rikareUnder förra året ökade de 19 rikaste hushållen i USA sin förmögenhet med 1 000 miljarder dollar. Och när Jeff Bezos gifte sig i Venedig nyligen, med gäster som Kim Kardashian och Ivanka Trump, möttes han av stora protester. Politiker och företagareSjälv har Trump ökat både sin ekonomiska och sin politiska makt de senaste åren. Vid sidan av sin roll som politiker har han har bland annat satsat på en egen kryptovaluta och egna mobiltelefoner.Stora skillnader med USAMen USA går inte att jämföra med Sverige, säger ekonomiprofessor Daniel Waldenström, som menar att den krönika som publicerades i Financial Times, där Sverige pekades ut som ett land med farligt stora klyftor, är fel. Man kan inte heller dra likhetstecken mellan den amerikanska situationen och den svenska, säger han.Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industriDaniel Waldenström, professor i nationalekonomi och programchef vid IFN Donald Trump, president USABrian Schatz, senatorElon Musk, vd TeslaZohran Mamdani, borgmästarkandidat New YorkRuchir Sharma, skribent och ordf Rockefeller intlekonomiekotextra@sverigesradio.se

Nyheterna svämmar över av krig och kaos. Nyss frågade sig många om vi stod inför ett storkrig i Mellanöstern. Några dagar senare verkar oron vara som bortblåst. Är det rimligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krig och kaos och stigande börser”Det är så mycket som händer, det är svårt att veta vilken information man ska handla på”, säger en av Financial Times reportrar.Olika syn på framtidenMen det saknas inte sakar att oroa sig för. Tullförhandlingarna är långt ifrån avslutade och försvarsexperter varnar för ett allt aggressivare Ryssland och Kina. ”Vi lever i en förkrigstid”, säger Klas Eklund, ekonom på Dahlgren capital, som tycker att aktiemarknadens reaktion på det som händer i världen är obegriplig.Handlar på rubriker“Jag är orolig på lång sikt. Det är väldigt obehagliga saker som händer och som kan stöpa om världsekonomin”, säger Klas Eklund. “Marknaden är extremt kortsiktig. Man placerar alltför riskfyllt”, säger han.Aktiemarknaden pekar uppåtJonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef på Alpcot, håller inte med. “Jag tycker att marknaden är rationell. Börserna stiger på välmotiverad grund”.Bättre tider i sikteSusanne Spector, chefsekonom på Danske bank, räknar med att den svenska konjunkturen börjar vända uppåt snart. “Men man ska ta höjd för att det är ett osäkert läge”, säger hon.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Susanne Spector, chefekonom Danske bankJonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef AlpcotKlas Eklund, ekonom Dahlgren capitalKristin Magnusson Bernard, vd Första AP-fondenElisabeth Svantesson, (M) finansministerAidan Reiter, journalist Financial timesDonald Trump, president USAJan Hallenberg, USA-expertChristian Kopfer, analytiker Handelsbankenekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det har kommit nya besked både kring styrräntan, amorteringar och hur mycket bolån man får ta. Samtidigt skärps råden kring ränterabatter. Det här är en vecka som gett högbelånade stockholmare väldigt glada nyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Riksbanken sänker räntanI veckan meddelade Riksbanken att styrräntan sänks till 2 procent. “Konjunkturen har tappat fart”, säger Riksbankens chef Erik Thedéen, som inte utesluter ytterligare sänkningar framöver. Amorteringsreglerna ändrasSamtidigt vill regeringen och finansmarknadsminister Niklas Wykman ändra reglerna kring bolånetak och amorteringar. “Det ska bli enklare att ta sig in på bostadsmarknaden”, säger han. Billigare att lånaRäntesänkningen och amorteringsändringarna gör att månadsutgifterna sänks rejält för vissa låntagare. Något som i sin tur kan få bostadspriserna att stiga – och skuldsättningen att öka. Banker går till börsenNär bolånebanken Enity, känt under varumärkena Bluestep och 60plusbanken, börsnoterades nyligen var intresset stort. Ytterligare en bank, Nordic capital-ägda Noba, är på väg till börsen efter många om och men. “Vi har en hyggligt bra stämning på aktiemarknaden just nu”, säger Gabriel Mellqvist.Producent och programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Gabriel Mellqvist, ekonomijournalist EFNMoa Langemark, konsumentskyddsekonom FinansinspektionenErik Thedéen, chef RiksbankenBjörn Lander, vd EnityNiklas Wykman (M), finansmarknadsministerAndreas Carlson (KD), bostadsministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

Två stora parallella satsningar i norra Sverige vill revolutionera stålindustrin. Men det finns hinder på vägen. President Trump har nyligen infört nya höga ståltullar och satsningarna brottas med förseningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stålrevolution i NorrlandStålindustrin är en av de allra största utsläpparna av koldioxid och sen några år tillbaka pågår en mindre revolution inom området. Målet är att producera stål med så litet fossilt utsläpp som möjligt och Sverige står i blickfånget i omställningen.Två projekt i varsin fil på samma vägJust nu håller uppstickaren Stegra på att bygga ett nytt stålverk och en ny vätgasanläggning i Boden. Finansmannen Harald Mix, som också låg bakom Northvolt, är en av grundarna. Samtidigt tuffar Hybrit på. Samarbetet mellan statliga gruvbolaget LKAB, statliga Vattenfall och stålbolaget SSAB - som delvis också har statligt ägande genom LKAB och finska staten. Men båda projekten brottas med olika utmaningar och frågan är vem som kommer att först komma i mål - eller vem som vill komma först?Nya ståltullar Nyligen införde president Trump tullar på 50 procent för allt stål som USA importerar från EU och andra länder. Frågan är hur de svenska satsningarna påverkas av de höga tullarna och hur risken ser ut för att stål från andra länder nu kommer flöda in i Europa och dumpa priserna?Programledare:Erika MårtenssonProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Jens Kärrman, journalist Dagens IndustriGert Nilson, teknisk direktör JernkontoretJan Moström, vd LKABNiklas Johansson, kommunikationsdirektör LKABHenrik Henriksson, vd StegraHarald Mix, finansmanMaria Perhard, ScaniaAssia Gaouar, riskkapitalfonden DemeterStefan Löfven, fd statsminister (s)ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Svenskarna är ett resande folk och den starkare kronan gör att årets reskassa vuxit för många. Samtidigt visar statistik att priserna på utlandsresor rasat men bara för dem som lyckats pricka rätt i tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mer för pengarnaPriserna på flygresor utomlands pekar åt lite olika håll – SCB:s siffror visar en sak, annan statistik något helt annat. Vi reder ut vilka som är vinnarna i pristurbulensen, vad som styr resepriserna och vart svenskarna helst reser i sommar. (Spoiler: inte till USA eller Turkiet).Svenska kronan är en vinnareSamtidigt har både euron och dollarn blivit billigare – men varför är växelkurserna man själv möter så mycket högre än de kurser som det rapporteras om i nyhetssändningarna? Hör hur man ska tänka kring betalningar utomlands och hur man undviker att bli lurad.En av tio lånar till semesternSå många som 11 procent av hushållen lånar till semestern i år. ”Det är problematiskt”, säger Moa Langemark, konsumentsskyddsekonom på Finansinspektionen.Arlanda har utretts – igenI veckan kom också regeringens utredare med sina förslag på hur Arlanda kan stärka sin position. Han vill bland annat göra det billigare att ta sig kollektivt till flygplatsen.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Moa Langemark, konsumentskyddsekonom FinansinspektionenViggo Cavling, redaktör för Dagens PS weekendbilagaMattias Nyman, vd Flygresor.seDian Martinez Valencia, kommunikationsansvarig TUI SverigeAndreas Eklöf, valutastrateg SwedbankPeter Norman, regeringens Arlandautredareekonomiekotextra@sverigesradio.se

Internet har länge dominerats av ett fåtal stora bolag. Men nu kan Google och Meta tvingas kapa av några av sina mest lönsamma delar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Techjättar i blåsväder – nu ska framtidens internet avgörasBåde Google och Meta, som äger Facebook och Instagram, fajtas just nu i domstol. Blir det som den amerikanska konkurrensmyndigheten FTC och justitiedepartementet DOJ vill kommer bolagen styckas upp.Trump – en oförutsägbar maktfaktorMen den stora jokern i leken är som vanligt Donald Trump, som länge haft ett hot-and-cold-förhållande med teknikjättarna. Vissa har varnat för att rättssystemet kan rundas genom separata ”deals”.Ny digital verklighet – konkurrensen hårdnarBolagen själva menar det digitala landskapet helt annorlunda ut idag än när monopol-rättegångarna drogs igång. Nu finns starka konkurrenter som ChatGPT, Tiktok och Snapchat som redan skakat om den gamla maktbalansen på nätet.Programledare och producentHanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Katarina Andersson, frilansjournalistSven Carlsson, gräv- och teknikreporter EkotAndrew Ferguson, chef FTCLina Kahn, fd chef FTCDonald Trump, president USAJoe Biden, fd president USAMark Zuckerberg, vd Metaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Börsen har rasat och rusat om vartannat de senaste månaderna. Och vi går mot en sommar som kan bli turbulent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Först ras – sen rusI april föll börserna efter att Trump presenterat sitt tullpaket och startat ett handelskrig mot resten av världen. Börserna föll handlöst, men bara några dagar senare vände de snabbt uppåt igen. Men det är fortfarande mycket som är oklart och i veckan kom nya utspel. ”Osäkerheten är hög, och det är det vi sett på aktiemarknaden med stora kursrörelser”, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske bank.Vinnare och förlorareDe sparare som klarat av att inte försöka tajma upp- och nedgångarna under vårens turbulens har klarat sig bäst, visar siffror från Avanza. ”De unga männen har mycket att lära av de unga kvinnorna”, säger Philip Scholtzé, sparekonom på Avanza.Göra ingenting är ofta smartastJust att sitta på händerna, sova på saken och fundera ett varv till innan man fattar ekonomiska beslut är ofta smartast. Det säger Johan Anderberg, journalist och författare som är aktuell med boken Just don't.Programmet spelades in fredag förmiddag 23 maj 2025.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Johan Anderberg, journalist och författareMaria Landeborn, senior ekonom Danske BankPhilip Scholtzé, sparekonom AvanzaAnnika Winsth, chefekonom NordeaFrida Bratt, sparekonom NordnetDonald Trump, president USAekonomiekotextra@sverigesradio.se

Vad hände egentligen med bostadsbristen? Idag står dubbelt så många hyreslägenheter tomma som för ett år sen, även i större städer. Och bostadspriserna som rusat i decennier har bromsat in. Att göra bostadskarriär tillhör kanske det förflutna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tomma lägenheterDet senaste decenniet har det talats mycket om bostadsbrist och behovet av att bygga mer. Men nu visar nya siffror att antalet tomma hyreslägenheter har ökat snabbt. I februari stod ungefär 8 000 bostäder tomma, en fördubbling på drygt ett år. Bostadskarriären är över - eller?Under flera decennier var det många som mer eller mindre räknade med att bostäder i storstadsregionerna alltid skulle stiga i värde. Det talades om att “bo sig rik” och att göra bostadskarriär. Men frågan är om vi kommer tillbaka till en sådan situation igen?Programledare:Erika MårtenssonProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Cecilia Hermansson, docent och forskare i fastighetsekonomi och finans, Kungliga Tekniska HögskolanLudvig Uggla, analytiker, analysföretaget PrognoscentretSofia Hansdotter, fastighetsutvecklingsexpert Sveriges AllmännyttaRodney Edvinsson, professor i ekonomisk historia, Stockholms universitetErik Holmberg, analytiker, HemnetMattias Lindblom, områdeschef, ÖBO ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Fed och Riksbanken ligger lågt med räntesänkningar. Läget är för osäkert för att fatta viktiga beslut. Det alla väntar på? Nya besked från Trump, som just presenterat sin första nya deal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dollarn rasar på en nervös valutamarknadSamtidigt har Trumps oförutsägbara utspel och misstanken om att han använder valutakurser som vapen i tulldiskussionerna, lett till att världens säkra hamn dollarn inte känns så säker längre. Värdet har rasat dramatiskt och många investerare letar efter alternativ. Billigare bensinDen billigare dollarn har bland annat synts i lägre bensinpriser här hemma. Det kan också leda till billigare mat. Men en svagare dollar är ett tecken på att förtroendet för USA är skadat. Och dollarn kommer falla ännu mer, tror flera ekonomer.Betalar ett högt pris för billig valutaUSA:s president säger att en svagare dollar är en del av den ekonomiska planen, men frågan är om den är särskilt smart. Vad innebär allt det här för oss i Sverige? Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Viktor Munkhammar, analytiker Dagens industriErik Thedéen, chef RiksbankenJens Magnusson, chefekonom SEBMattias Persson, chefekonom SwedbankChristina Nyman, chefekonom HandelsbankenMaria Landeborn, senior ekonom Danske bankLena Sellgren, chefekonom Business SwedenDonald Trump, president USAScott Bessent, finansminister USAJerome Powell, chef Federal reserveekonomiekotextra@sverigesradio.se