Podcasts about forskare

Oscar Bergholm på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Caisa Ederyd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare varnar kvinnor för att lägga pengar på onödiga tester och behandlingar som påstås hjälpa inför eller under klimakteriet. Flera tester saknar bevisad effekt och kan vara missvisande, enligt experter i en artikel från tidskriften BMJ. Även en läkare från Svensk förening för obstetrik och gynekologi menar att det är ett oseriöst att tjäna pengar på kvinnors oro. Men apoteken har svarat på kritiken och menar att testen funkar men att resultaten kan variera beroende på när man testar sig.

Forskare har nu öppnat brev från 1700-talet, som kommit på avvägar och glömts bort. Breven avslöjar hur vanligt folk hade det i dåtidens Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ungefär 250 år sedan skickades hundratals brev till franska sjömän vars skepp tagits till fånga av brittiska flottan. Breven skrevs av oroliga föräldrar, syskon eller fruar.Men de flesta breven nådde aldrig fram. De stoppades – oöppnade – undan i en låda och glömdes bort. Fram tills för bara några år sedan.I flera år har nu Renaud Mourieux, lärare i europeisk historia på universitetet i Cambridge, läst och tolkat breven. Han menar att de säger en hel del, inte bara om de enskilda brevskrivarna utan också om det franska samhället just då.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Totalitärt tänkande, hur förhindrar man egentligen det? Eva-Lotta Hultén vill slå hål på några myter om lydnad och kunskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När Ron Jones tonåriga elever uttryckte förvåning över vanliga tyskars medlöperi under andra världskriget beslutade han sig för att visa vad det innebär att leva i en totalitär stat. Jones införde strikta regler för hur man skulle sitta, stå, gå och tilltala varandra. Han skapade en särskild hälsning, en vågrörelse med armen, och lät eleverna skandera slagord som ”styrka genom disciplin” och ”styrka genom gemenskap”. Eleverna fann sig snabbt till rätta.Det som kom att hända har bildat underlag för böcker och filmer. Fler och fler elever från andra klasser anslöt. Regelboken svällde och ungdomarna började ange varandra och utesluta dem som gjorde fel eller var kritiska.I slutet av veckan berättade Ron Jones att deras rörelse var del av en världsvid organisation med ett viktigt uppdrag och på eftermiddagen bjöd han in eleverna till skolans aula. Där visade han bilder från Nazityskland och berättade att de i själva verket hade låtit sig manipuleras in i en totalitär rörelse.Ett totalitärt system bygger en stark gemenskap och en känsla av ett högre syfte men kanaliserar också rädsla och pekar därför ständigt ut nya fiender. Filosofer, sociologer, socialpsykologer och författare som Hannah Arendt, Solomon Asch, Sigmund Freud, Elias Canetti och Gustave Le Bon har skrivit om den destruktiva mänskliga benägenheten att ge upp sin individualitet för en gruppidentitet och gett det namn som masshysteri och masshypnos.I boken ”Totalitarismens psykologi” finner den belgiske psykologiprofessorn Mattias Desmet en grogrund för dessa totalitära tendenser i vår tids mekanistiska världsbild. Vi ser världen som helt igenom mätbar och varandra som maskiner – och förlorar den kännande kontakten med vår omgivning och med oss själva. Hannah Arendt konstaterade i sitt stora verk ”Totalitarismens ursprung” att det är en mycket fruktbar grogrund för ett totalitärt samhälle. Siffror och logik fångar långt ifrån allt. Det innebär inte på något vis en förminskning av förnuftets betydelse, påpekar Desmet. Det för däremot med sig att vi inte kan avgöra vad som är gott med hjälp av mätningar och siffror. I stället krävs inlevelse, moral och empati. ”Livet”, skriver Desmet ”kan bara försvaras med metaforer och poesi och dessa har vanligtvis en lägre volym än dånet från de mekanistiska argumenten.” Samtidigt visar Mattias Desmet, oavsiktligt, hur vanskligt ett begrepp för att tillskriva andra extrem gruppmentalitet kan vara. Det går ju alltid att hävda att när stora skaror människor bildat sig åsikter man inte själv uppskattar så beror det på masshysteri, eller massbildning, som Desmet väljer att kalla det. Dit tycks han räkna acceptans av de flesta restriktioner under pandemier och alla önskemål om att anpassa sin livsstil efter planetära gränser, och det väcker min skepsis till hans bok.Vilket borde göra Desmet nöjd med mig. Han uppmanar ju till att ifrågasätta forskare och hänvisar till studier som visar att en stor del av all publicerad forskning bygger på mätfel, oklara frågeställningar eller vantolkade resultat. Forskare är bara människor. I några studier där man förhört sig om det hänt att de avsiktligt förvrängt sitt underlag för att driva hem en tes svarade en mycket stor andel ja.Mattias Desmet är förstås medveten om det motsägelsefulla i att hänvisa till forskning för att ifrågasätta densammas ställning men vill vi undvika ett totalitärt samhälle behöver vi hela tiden öva på att se saker ur flera synvinklar och våga ifrågasätta auktoriteter och vedertagna sanningar. Och varför inte börja redan i grundskolan? De senaste decennierna har hört många rop på att göra skolan striktare och minska på elevdemokratin. Det påstås vara för elevernas eget bästa: de lär sig ju inte tillräckligt om de får lägga tid på att resonera och vara med och bestämma. Det är som om vi glömt poängen med att ge elever medbestämmande.I en artikel i tidningen Vi lärare kallar fyra forskare 1947 års svenska, parlamentariskt tillsatta skolkommission för ”de svenska skolformernas stora frihetsbrev”. Andra världskriget var nyss avslutat och politiker från höger till vänster enades om att fostran av kritiskt tänkande medborgare som kunde stå emot totalitära krafter var ett av skolans mest centrala mål. Nu överskuggar kunskapsuppdraget alla andra som skolan har.Faktakunskap är förvisso viktigt men denna nedmontering av övriga uppgifter för utbildningsväsendet sker samtidigt som demokratin går ner över hela världen och antidemokratiska krafter i Sverige rekryterar barn på både nätet och skolgården. Och det sker helt i onödan. Skolans metoder ska bygga på vetenskap och den visar ingalunda på något motsatsförhållande mellan lärande och elevinflytande. Ordning, arbetsro och trivsel förbättras till och med om eleverna fått vara med och ta fram reglerna.Som Ron Jones experiment mycket tydligt visade så räcker det inte att förklara skillnaden mellan fascism och demokrati för att skydda det öppna samhället. Inte heller fungerar det att instruera barn att vara ifrågasättande när det passar.När jag som ung lärarvikarie undervisade om andra världskriget sa jag åt mina elever att ifrågasätta vad människor säger och att det även gällde vad jag sa. En elev svarade med viss upproriskhet i rösten ”Det gör vi också”. Men i stället för att protestera mot saker jag sa höll de sig resten av lektionen lugna och tysta och lade sig alltså platt för min auktoritet. I stället för att försöka befalla dem till uppstudsighet borde jag vid något tillfälle då de faktiskt framförde kritiska synpunkter tagit dem på allvar och uppmuntrat dem. Jag kunde också ha skapat rollspel där de fått träna praktiskt på att resonera och fatta beslut tillsammans.Att upprepa Ron Jones övning är emellertid inget jag kan rekommendera. Vad hade hänt om han inte lyckats väcka sina elever igen? Skaparna av dramafilmen Die Welle, som bygger på Jones experiment, väljer att visa vad som mycket väl hade kunnat hända. En av eleverna – en före detta mobbad pojke med verklig förebild – som äntligen välkomnats in i gemenskapen, blir så besviken att han drar en pistol och skjuter en av de andra eleverna och sedan sig själv.Året för Ron Jones experiment var 1967 och platsen Palo Alto i Kalifornien, som idag är starkt förknippad med den techindustri som gett oss internet, och med det oändliga möjligheter att hitta kunskap och finna gemenskaper men också att manipulera, sprida propaganda och radikalisera på sätt som mycket effektivt kan välta allt vad demokrati heter över ända.Vi är inte maskiner utan levande, kännande varelser invävda i relationer, normer och kunskapsvärldar. Vill vi skydda vårt öppna samhälle kan vi inte behandla varandra som kuggar i ett maskineri eller bildning och vetande som lösryckta fakta, vare sig i skolan eller i livet i övrigt.Eva-Lotta Hulténförfattare och journalistLitteraturMattias Desmet: Totalitarismens psykologi. Översättare: Urban Lindström. Bokförlaget Augusti, 2024.

I rapporteringen om Gazakriget har journalister och medier anklagats för bristande objektivitet. Men vad är det att vara objektiv? Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar? Programmet är från november 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en objektiv sanning. Gazakriget har eldat på debatten om journalistikens opartiskhet. Och i samband med USA-valet höjdes röster om att journalistiken tog ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar?Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syn på vad som är sant och fakta?Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David Rune och Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Egendom - Herman DiazDen första kvinnan - Lotta LundbergMarionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg

Att begrava och varna framtidens folk för radioaktivitet eller utnyttja det utbrända kärnbränslet i ny kärnkraft är en knäckfråga för kärnfysiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om det som i flera generationer varit det kanske mest omdebatterade avfallet i Sverige.Det utbrända kärnbränslet från de svenska kärnkraftverken planeras att lagras i 100.000 år nere i berget under Forsmark i Uppland. Det tycker avfallsforskare på Chalmers tekniska högskola är en dålig idé och eftersom avfallet fortfarande innehåller enorma mängder energi ser de det som en resurs att återvinna.Forskningen på Chalmers handlar om att hitta en säker metod för att göra nytt kärnbränsle av avfallet.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Global uppvärmning och övergödning bidrar till att Östersjön mår dåligt. Forskare varnar för att vårt innanhav håller på att bli en utsläppskälla i stället för den kolsänka den varit. Hur hänger det här ihop, och kan vi rädda havet? Hurdå? EU-parlamentariker Ville Niinistö (De gröna), miljö- och klimatminister Sari Multala (Saml) samt Alf Norkko, professor i Östersjöforskning, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Karolinska Institutet och University of Tokyo samarbetar inom området Life Sciences och det handlar i korthet om att identifiera skador på cellernas kromosomer - forskningen tyder på att kromosomskador ofta uppträder i samband med nya cancertumörer. Japanpodden besökte nyligen Karolinska Institutet och fick en rundvandring i lokalerna och en chans att sitta ned med projektets två eldsjälar - Katsuhiko Shirahige från University of Tokyo och Camilla Björkegren på KI. NYHETERTokyo upplever rekordlång värmeböljaTokyo upplever just nu den längsta värmeböljan i stadens historia. I tio dagar i rad har temperaturen legat över 35 grader. Sjukvården rapporterar kraftigt ökade fall av värmeslag och uttorkning. Myndigheterna uppmanar invånarna att undvika att vistas utomhus mitt på dagen. Forskare varnar för att extremvärmen är ett direkt resultat av klimatförändringar. Samtidigt pressas elnätet hårt av en rekordhög efterfrågan på luftkonditionering. Frågan väcker oro för hur Tokyo ska hantera framtida värmeböljor och hur elnätet ska stå emot trycket.Klartecken för återstartad kärnkraft i FukuokaFukuokas rätt har gett klartecken för fortsatt drift av reaktor 1 och 2 vid Sendai kärnkraftverk, som återfinns i Kagoshima län. Motståndare hänvisar till riskerna med kärnkraft och har pekat på effekterna av katastrofen i Fukushima 2011. Domstolen menar dock att säkerhetsåtgärderna nu uppfyller kraven. Beslutet är en viktig framgång för regeringen, som vill öka kärnkraftens andel i energimixen, från nuvarande ungefär en tiondel till en tredjedel. Mitsubishi skrotar planer på havsbaserade vindkraftsparkerMitsubishi Corporation meddelar att man skrinlägger tre planerade havsbaserade vindkraftsparker. Projekten, belägna i Akita och Chiba, skulle stå klara mellan 2028 och 2030. Men de skenande kostnaderna för utrustning, bränsle och transporter gör dem olönsamma, enligt Mitsubishis egna beräkningar. Höga räntor och den globala energikrisen har förvärrat situationen ytterligare. Japan riskerar därmed att missa målet om 10 gigawatt vindkraft till 2030. Mitsubishi har redan redovisat miljardförluster kopplade till satsningarna. Beslutet betraktas som ett bakslag för Japans gröna omställning.Åklagare gör husrannsakan mot oppositionspolitikerI Tokyo har åklagare genomfört en omfattande husrannsakan mot oppositionspolitikern Akira Ishii som tillhör Nippon Ishin no Kai–partiet (Japan Innovation Party)Ishii misstänks för ha tagit ut statliga medel för en sekreterare som aldrig arbetat för honom.Razzian genomfördes både i partiets huvudkontor och Ishiis egna arbetsrum Ishii själv förnekar brott och beskriver anklagelserna som politiskt motiverade. Fallet väcker frågor om korruption och ansvar i den japanska oppositionen och bedömare räknar med att ett åtal kan komma att komma under hösten, ett åtal som isåfall riskerar att skada förtroendet för hela oppositionsblocket.Kritik mot afrikanska vänortssatsningarEn satsning på vänortssamarbeten mellan japanska städer och afrikanska länder möts av motstånd. Rykten på sociala medier har felaktigt påstått att projekten innebär massinvandring. Det har lett till stadshus runt om i landet blivit nedringda. Bakom initiativet står biståndsmyndigheten JICA Japan International Cooperation Agency, som vill stärka handel och kulturutbyte. Myndigheten betonar att programmet inte har någon koppling till migration. Trots det har främlingsfientliga uttalanden fått stort genomslag. Kommuner efterlyser nu tydligare information för att bemöta desinformationen.Tokyos stad släpper AI-genererad film som visar hur huvudstaden kan drabbas vid ett utbrott från vulkanen Fuji.Askan väntas nå Tokyo inom en till två timmar och kan bli upp till tio centimeter tjock. Transporter på mark och i luften riskerar att stoppas helt, medan el- och telenäten hotas av blöt aska. Invånare uppmanas att lagra mat för tre dagar samt använda masker och skyddsglasögon. Syftet är att öka beredskapen inför ett utbrott som kan inträffa när som helst. Filmen som är tre minuter lång kan ses på Youtube . This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Donald Trumps återkomst i Vita Huset har släppt fram röster som är skeptiska mot den etablerade forskningen. Nästa steg tycks vara att förändra själva faktagrunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s forskarsamhälle har skakats om av avskedningar, indragna anslag och politiskt motiverade chefstillsättningar, något som skapat rädsla och ilska. Administrationen drar nu in tunga klimatrapporter och ersätter med en egen rapport, sammanställd av handplockade forskare. Forskare som sen länge setts som marginaliserade. Är det dags nu för de så kallade klimatskeptikernas revansch?I Klotet hörs: Kevin Noone, professor emeritus i meteorologi, SU, Åsa Romson, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och tidigare miljö- och klimatminister för Miljöpartiet, Maths Nilsson, kemist i läkemedelsbranschen, författare och klimatdebattör.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

En internationell ljunghedskonferens hålls för första gången i Sverige. Och på en nyinvigd slinga utanför Ystad fladdrar fjärilarna för fullt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I augusti färgas västkustens ljunghedar lila av den blommande ljungen. Och i år har de fått finbesök – forskare och naturvårdare från flera europeiska länder har den här veckan strosat runt på de blommande hedarna och diskuterat den hotade naturtypen på en internationell ljunghedskonferens. Vår fältreporter Jonatan Martinsson har besökt konferensen och träffat bland annat ljunghedsforskaren Elena Arrigoni från Kew Gardens i Storbritannien.Och vi sänder direkt från en av ljunghedarna, i Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. Där finns Jonatan Martinsson tillsammans med Västkuststiftelsens naturvårdschef Mattias Lindholm, reservatsförvaltare Patrik Wingård och Emelie Cajsdotter vars hästar betar hedarna. Ljungheden är en naturtyp som kräver skötsel i form av bränning och bete men rätt skött är den en plats med rik biologisk mångfald. I programmet får vi höra mer om hur det skapas förutsättningar för arter som silversandbi. alkonblåvinge och ljungögontröst.När Nybrofältet utanför Ystad riskerade att bli camping bildade den lokala Naturskyddsföreningen en fjärilsgrupp. De har inventerat fältet och hittat nästan 50 olika dagfjärilsarter, en del riktigt ovanliga. Dessutom har de i sommar gjort i ordning en fjärilsslinga med skyltar till de fjärilar som kan dyka upp. Naturmorgons reporter följde med Maj Persson, Kerstin Svensson och Raija Lanjas på slingan, med förhoppning att få möta bland annat svartfläckig blåvinge.Augusti lider mot sitt slut, och vi frågar Naturmorgonlyssnarna vad de uppskattar mest i naturen på sensommaren. Fladdrande fjärilar, mognande bär och svalare luft är några av svaren. Vi ringer upp Boris Åström som i stället spanar ner i vattnet för att se om ålen börjat röra på sig.Varför strandar näbbvalar längs svenska västkusten? Vi ringer upp Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet för att få svar på mysteriet.Och vad är det för spindel som byggt en strut av stenar? Och varför? Det undrar Kalle Sahlin i Falun, och vi ber spindelexperten Monika Sunhede om ett svar.I veckans kråkvinkel funderar Karin Gyllenklev på varför sniglar inte är lika stora som vi. Och hur det skulle vara, om de var det ...Programledare är Joacim Lindwall.

Vattenfall satsar på små modulära reaktorer. Sverige får Natobas i Enköping. Israel fortsätter markinvasionen av Gaza – och V-kännaren kommenterar uteslutningen av Riazat och Delgado Varas. Programledare: Nathalie Rothschild.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu börjar studenterna gå tillbaka till skolorna efter sommaren, och samtidigt blossar diskussionen kring AI-fusk upp igen. I Morgonpasset i P3 pratar vi mer om hur AI kan förändra pluggandet framöver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Brandrisken är hög i stora delar av Sverige, framförallt i Norrland där tågen måste köra saktare för att undvika gnistbildning.Vi tycks ha lärt av tidigare brandsomrar och nu är myndigheterna på tårna för att undvika att stora, svårsläckta bränder ska bryta ut.Men i framtiden kan vi också behöva se över sammansättningen av träd i skogen när klimatet förväntas bli både varmare och torrare. Mer ek och andra lövträd kan fungera som en brandförsäkring, visar forskning vid SLU i Alnarp.Medverkande: Docent Jonas Rönnberg, föreståndare Skogsskadecenter SLU och Igor Drobyshev, docent och brandekolog vid SLU. Reporter: Simon Moser, programledare: Marie-Louise Kristola, producent: Michael Borgert.

Oscar Bergholm på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En professor i reproduktionsfysiologi från Karolinska Institutet varnar för att ta fertilitetsråd från influencers på Tiktok och kallar vissa råd för ”rena myter”.Senare pratar vi om Sveriges kändaste tårta, Prinsesstårtan, som tagit USA med storm senaste tiden. Men får man experimentera med en tidlös klassiker utan att förstöra bakelsens själ?

Oscar Bergholm på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Margret Atladottir Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter flera år av väntan har det amerikanska justitiedepartementet och FBI slagit fast att det inte finns bevis för något annat än att finansmannen Jeffery Epstein tog livet av sig, och ingen kundlista har hittats. Något som fått både anhängare av Trump och demokraterna att regera starkt efter att många teorier och konspirationer slängts runt i flera år. Så vad har hänt och varför är det så kontroversiellt? Sen pratar vi om att forskare har tagit reda på vilka egenskaper som ”coola” människor besitter, hur har man kommit fram till resultatet och vad krävs för att få titeln: cool?

Skalbaggar och fjärilar kan orientera sig efter jordens magnetfält och stjärnhimlen. Forskningen kräver finurliga knep som kan låta som rena skämten - men som ger svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är som ett sjätte sinne, magnetsinnet hos de långflyttande bogongfjärilarna i Australien. Och kanske är det i så fall ett sjunde sinne som dyngbaggarna använder när de rullar sina bollar i spikraka linjer. Vi hälsar på forskarna i Lund som ägnat hela sina yrkesliv åt att studera dessa insekter, och som Lena följt under lång tid och då hon fått vara med vid fantastiska upptäcker. Amerikanska flygvapnet är intresserade av fjärilarnas kapacitet, som de kanske kunde dra nytta av, berättar professor Eric Warrant, och andra forskare vill gärna bygga robotar som är lika starka som dyngbaggar som Marie Dacke studerar. Och apropå robotar så har sådana nu börjat spela badminton, men hur bra går det?Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi; Eric Warrant, professor i zoologi, båda vid Lunds universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seAvsnittet är inspelat i LARM-studion vid Humlab, Lunds universitet.

När universitetsvärlden i USA pressas hårt av Trump-administrationen hoppas EU och Sverige få välkomna amerikanska toppforskare hit istället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omvärlden ser Sverige som en delstat i USA, och i den jämförelsen har vi ungefär samma attraktionskraft som Ohio, säger professor Karl Wennberg på Handelshögskolan i Stockholm. Han saknar en långsiktig strategi för att locka hit utländska, och nu främst amerikanska forskare, i skarp konkurrens med omvärlden. Sverige erbjuder välfärdstrygghet och långa traditioner, men lönerna och den akademiska friheten är mycket lägre än i många andra länder. Medverkar gör också professor Susan Dynarski från Harvard, Karolinska Institutets prorektor Martin Bergö, professor Miriah Meyer från USA, numera vid Linköpings universitet, och Henrik Bresman, svensk professor verksam i Singapore.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

2 000 personer kan bli av med jobbet på Volvo Cars i Sverige. / Bedragare får fängelse för att ha lurat äldre på pengar. / Forskare undersöker hur man kan använda de invasiva ostronen. / Brons till Sverige i hockey-VM Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Ett fönster av normalitet efter drygt tre år av krig öppnades nyligen för fysiker från Ukraina genom en forskarkonferens i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Det här är första gången som jag ordnar en konferens med delegater från ett land i krig, säger Mats Larsson, professor i fysik vid Stockholms universitet. I ett angripet land som Ukraina blir forskarna väldigt isolerade, och att bryta den isoleringen är viktigt menar han.Mats Larssons kollega från Kiev, Larysa Bryzjyk, säger att det är som en dröm att få komma till Sverige och ägna sig åt forskningsdiskussioner istället för att bekymra sig för minsta ljud, som kan vara en explosion - eller bara grannen som spolar i toaletten.Medverkande: Mats Larsson, professor i fysik, Stockholms universitet och ledamot i Kungliga vetenskapsakademin; Larysa Bryzjyk och Oleksandr Cherniak, fysikforskare vid Bogolyubovinstitutet för teoretisk fysik, Kiev.Programledare: Lena NordlundReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Juniornyheterna om att samma personer kan ligga bakom många konton med AI-slop, sånna där AI-genererade bilder på udda grejer som konstgjorda bakverk eller räkjesus. Forskare har försökt rädda en bebis genom att ändra i hans gener och en schackseger! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att medverka som forskare i samhällsdebatten är svårt. Det är särskilt svårt att balansera mellan att överdriva och underskatta vilka slutsatser man kan dra från forskningen. I det här avsnittet pratar vi om vad som kan driva forskare till att säga för mycket, eller för lite, och vad man bör tänka påLÄNKAR:Prize lecture: Simon Johnson, Prize in economic sciences 2024Prize lecture: James A. Robinson, Prize in economic sciences 2024Manne Gerell, Malmö universitetThe morality of markets in theory and empirics (choi och Storr 2023) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att det skulle vara nyttigt att äta moderkakan efter förlossningen saknar vetenskapligt stöd. Men det finns viktiga saker den kan användas till i stället för att bara kastas bort, menar tre placentaforskare.

Bollspel som liknar träning i klubbar har varit vanligt inom skolidrotten, trots att det inte borde vara så. Och friluftsliv har fått stryka på foten. Men hur främjar man bäst alla barns lust att röra sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapspodden åker till Örebro och träffar forskare vid universitetet där som ägnar sig åt idrottslärarutbildning. Jan Mustell har studerat bollspel, som länge verkar varit överrepresenterat vid skolans idrottslektioner, och ofta på sätt som exkluderar många. Men kanske håller något på att hända, visar hans avhandling. Karin Sjödin forskar på friluftsliv, som enligt styrdokumenten borde få mer utrymme, och som hon menar kan vara ett bra alternativ till rörelse för många, unga som gamla. Att hoppa över en bäck på en vandring och pausa när man känner sig lite trött kan passa vissa bättre än att pressa sig på idrottsplatsen. Dessutom hör vi om forskning kring hur världens alla urinoarer kunde stänka mindre. Medverkande: Jan Mustell och Karin Sjödin, båda universitetsadjunkter inom idrottsvetenskap, Örebro Universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Forskare har upptäckt spår av en molekyl som på jorden bara produceras av liv – i atmosfären på exoplaneten K2-18b, 124 ljusår bort. Men är det verkligen ett bevis på existensen av liv där borta? Ta förra veckans braskande rubriker med en nypa salt, och läs vad det faktiskt handlar om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Om internetmemers roll som både sociala och kulturella fenomen, och deras användning i kommunikation och krig. Memer sprids snabbt och använder humor eller sarkasm för att påverka, underhålla och ibland sprida både propaganda och felaktiga budskap. Forskare som Sofia Olsson och Per-Erik Nilsson diskuterar specifikt hur memer använts i Rysslands krig mot Ukraina, och hur humor kan vara ett effektivt verktyg för att snabbt förmedla budskap.

I dagens avsnitt snackas det om kopparstölder, värmeböljor som förhoppningsvis kommer till helgen och om att Finnair slutar informera på svenska i högtalarna, vilket har gjort folk irriterade. Idag tar Hasse med sig lite notiser från internets anslagstavla i veckans threads. Jonas berättar om ett smyckessamarbete och Linda berättar om att det kan finnas liv på en planet 124 ljusår bort. vi ställer frågan; vilket svenskt ord gillar du lite extra mycket?

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratar vi först om det federala åtalet mot den misstänkte VD-mördaren Luigi Mangione. Samtidigt som vissa hyllat 26-åringen som en hjälte åtalas han nu för mord, och riskerar dödsstraff. Dödsstraff har också beskrivits som en del av Trumps nya krimpolitik. Mangione har tidigare nekat till brott.Lite senare blir det rymdnytt. Forskare har nämligen upptäckt det hittills starkaste beviset på liv på en planet utanför vårt solsystem.

Iran arbetar aktivt för att attackera särskilda individer på svensk mark. Det handlar inte längre bara om exiliranier, skriver forskarna Arvin Khoshnood, Magnus Norell och Ardavan Khoshnood. Detta är den tredje och sista delen i denna artikelserie. Här hittar du de första och andra delarna. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Det går att konstruera en damm i stan för att den ska vara så bra som möjligt för både människor och småkryp. Forskare har tagit reda på hur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frank Johansson är professor i bevarandebiologi vid Uppsala universitet, och hans forskargrupp har undersökt 80 stadsdammar i Stockholm. Han berättar att det är bra om dammen är åtminstone två meter djup i mitten eftersom det gynnar den biologiska mångfalden. Här visar han vilket liv som kan finnas i en stadsdamm och hur dammarna kan vara en oas för både djur och människor.Programledare Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20250114.En växande PFAS-krisHälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera. – PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project. PFAS ökar risk för cancerVarje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnaderI Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.”Jättedyrt att rena från PFAS”I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.Hermans dricksvatten förgiftades av PFASHerman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta. – Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman. PFAS-granskning i två delar Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.Programledare: Marie-Louise KristolaReporter: Daniel VärjöProducent: Peter NormarkI samarbete med bland andra:Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETCStéphane Horel, Le MondeRaphaëlle Aubert, Le MondeEurydice Bersi, Reporters United

Efter att i flera månader fått sporadiska frågor kring små pikar och skämt kring Brad Schoenfeld och andra forskare som också är influensers i podden så tar Jacob och Wille tjuren vid hornen med ett helt avsnitt kring vad de menar. Du får höra om de problem och mer kontroversiella delarna kring den grupp av forskare som till stora delar dominerar på sociala medier runt studier på styrketräning. Det är ofta så att möjliga men osäkra hypoteser blir både etablerade fakta och dessutom lyfts det fram som väldigt viktigt för ens utveckling. Samtidigt ges även följarna en bild där alla som på något vis ifrågasätter eller vill tona ner de starka slutsatserna är pseudovetenskapliga personer. Även med den här kritiken så är det viktigt att påpeka att dessa forskare som tar stor plats när det gäller presentation av vetenskap kring styrketräning är kontroversiella ut vissa aspekter så är det inte så att de sprider ren pseudovetenskap vilket annars är vanligt från influensers inom träningsvärlden. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om dubbla träningspass och slitsamt familjeliv (00:04:11) Varför vi ibland är kritiska mot Brad Schoenfeld och hans influensergäng (00:04:44) Det är skillnad på de som sprider trams och de som överdriver styrkan i deras egna slutsatser (00:11:58) Brad och gänget runt honom har producerat väldigt mycket studier och artiklar på styrketräning (00:14:16) Vetenskapen görs om till enkelt kontent där nyans och andra möjliga tolkningar försvinner (00:21:35) Följarna hamnar lätt i en tro att vetenskapen bakom den senaste trenden är starkare än vad den är (00:27:36) Kritik kring studier på träningsvolym och muskelökningar (00:30:52) Social Media PhDs enligt Samuel Buckner (00:33:41) Det är lätt att podcasts hamnar i en bubbla där de bara bjuder in samma gäster överallt (00:36:17) Kan man göra träningsprogrammet som de påstår att alla gjort i studien (00:41:52) Kan man vara forskare och samtidigt influenser inom ett fält där folk vill veta mer än vad vi vet?

Krisstödet till drabbade efter attentatet vid Campus Risbergska var snabbt på plats, men trauman kan ha tusen olika ansikten, konstaterar psykologen Filip Arnberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapsradion berättar Johanna Sollerman, strategisk samordnare för brottsförebyggande arbete i Örebro kommun och den som höll i krisstödet, om hur det såg ut de första veckorna i Örebro. Men vad händer när veckorna går och man fortfarande mår fruktansvärt dåligt?Forskare har tagit fram en app, PTSD-coach, som finns gratis att ladda ned. Den ger en enkel introduktion i vad posttraumatiskt stressyndrom innebär.En annan väldigt intensiv behandling på en vecka har tidigare också visat goda resultat, både för drabbade och personal. Den består av långvarig exponeringsterapi, rörelseterapi och ögonrörelseterapi.Det kan också vara svårt att veta hur man som anhörig kan agera när man märker att drabbade inte vill prata om det som har hänt.Möt Niklas Möller, psykolog och verksamhetschef för Röda Korsets behandlingscentrum i Uppsala för krigsskadade och torterade, samt Filip Arnberg, psykolog och chef för Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet. De ger råd och berättar om vilken forskning som visat goda resultat för personer som drabbats av svåra trauman. ReporterAnnika Östmanannika.ostman@sr.seProducentLars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskare har lyckats teleportera information mellan två olika kvantbitar. Hur det här går till och när vi kan teleportera oss själva pratar vi om i Morgonpasset i P3. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SFI-läraren Ingierd tog skydd under skjutningen: Eleverna kände igen skottljuden. / Den misstänkte gärningsmannen var från Örebro. / AI-avatar intervjuar årets sommarjobbare. / Forskare vill att sötpotatis ska odlas i Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Anna Jonasson.

På 4 000 meters djup lever en rosa havsgris med slangfötter. Vi lär känna djuphavens djur, men också hur en kompost kan hjälpa en ekoxe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En bägarformad glassvamp som kan bli 15 000 år gammal, en rosa havsgris med slangfötter och sjögurkor som dammsuger är nya arter för vetenskapen. Djuphaven täcker halva jordklotets yta, och nu upptäcker forskarna tidigare helt okända ekosystem och arter i havsdjupen. Morgonens fältreporter Lisa Henkow träffar biologen Helena Wiklund som kartlägger djurlivet på de abyssala slätterna på 3 500-5 500 meter under havsytan. Hör om djuphavens landskap och organismerna som livnär sig på marin snö - rester från vattenmassorna ovanför.Och så ska vi höra om ett sätt att hjälpa Sveriges största skalbagge, den mäktiga ekoxen. Larverna lever i rötterna på gamla ekar, men eftersom sådana numera är en bristvara görs nu konstgjorda ekoxehem, så kallade ekoxekomposter. Vid sjön Roxen i Östergötland finns en sådan och naturvårdarna Nicklas Jansson och Claud Youssif från Länsstyrelsen visar hur den kan hjälpa både ekoxar och andra vedlevande insektsarter.Förra helgen räknades det fåglar under parollen Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp en av de 15 000 personerna som räknade fåglar vid sina fågelmatningar, Carola Onkamo från Nävekvarn, för att höra vilka hon fick på besök. Vi kollar också med Niklas Aronsson från arrangören Birdlife Sverige om vilka fåglar som lyckades ta sig in på topplistan i år.Att artbestämma en fågel, blomma, mossa eller svamp med hjälp av en app i telefonen blir allt mer populärt. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har kollat på runt 250 olika appar och menar att de kan gynna naturintresset. Vi ringer upp Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska Riksmuseet, för att höra vad man ska tänka på när man använder artbestämningsappar, och ifall han själv också app-bestämmer ibland.I veckans kråkvinkel inspireras Jenny Berntson Djurvall av hur ursprungsbefolkningen i Australien har varsitt totemdjur, alltså en särskild art som man har särskilt ansvar för.Programledare är Joacim Lindwall.

Nazi-ockultism, vad är fakta, vad är myt? Gäst Eva Kingsepp, forskareVi tar avstamp i det sena 1800-talets esoteriska strömningar och tittar bl a på kryptohistoriska skildringar, främst kopplingen kring nazism och nationalromantik och det ockulta. Esoteriska läror som teosofi, antroposofi och spiritism var stort från mitten av 1800-talet ända fram till efterkrigstiden och påverkade många människor på alla nivåer av samhället. Nazisterna var inget undantag. Med Eva Kingsepps inblick lär vi oss navigera rätt och ökar vår förståelse kring vad som är fakta och myter och hur myterna uppkommit. I det första av två avsnitt tar vi upp bl a Thulesällskapet, Vril och den kommande rasen, nazismens ideologiska rötter, svastikan, hakkorset och den svarta solen. SS-chefen och andra ledande nazisters intresse för det ockulta och mer benar vi ut med hjälp av Evas expertkunskaper.Eva Kingsepp är författare, föreläsare och docent i medie- och kommunikationsvetenskap. Hon har forskat och fördjupat sig i många ämnen, bland annat kryptohistoria, spökturism, nazizombier och hur andra världskriget och Nazityskland framställs inom populärkulturen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Intervju med Benjamin Katzeff Silberstein, lektor i Koreastudier. Svenska elever bättre än finska på matte. Ska franska regeringen falla? Avgörande omröstning idag. Saftigt skadestånd och sluten ungdomsvård för 15-årig torped från Södermalm – och britter bojkottar Arla. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Zoopedagogen Martin Hammarsten berättar om delfinen som pratar med sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från och med nu kan du bara höra alla veckans avsnitt av Morgonpasset i P3 – Gästen i Sveriges Radio Play.Den ensamma delfinen Delle, som hittats utanför Danmarks kust verkar prata med sig själv, enligt en studie där delfinens ljud spelats in. Forskare spekulerar kring huruvida den gör det på grund av att den känner sig ensam eller på grund av omedvetna känslosignaler. Martin Hammarsten är zoopedagog på Skansen och menar att det kan handla om fenomenet ”överflödeshandlingar”, ett beteende som kan uppstå utan yttre utlösande stimuli när individen av en djurart har mycket hög inre motivation.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Sannolikt någon gång klockan halv tio på kvällen den 30 november 1718 träffades Karl XII i huvudet av en kula som dödade den svenske kungen omedelbart. Platsen var en löpgrav utanför den norska fästningen Fredriksten utanför staden Fredrikshald.Händelsen innebar början till slutet på det långvariga stora nordiska kriget som i nästan två årtionden hade ställt det svenska riket mot en övermäktig allians av motståndarstater. Kungens plötsliga död har gett upphov till många spekulationer: en förlupen fiendekula eller ett statsmord?I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en klassisk händelse i den svenska militärhistorien: Karl XII:s död. Forskare har engagerat sig i vad som verkligen hände natten då kungen blev skjuten. Mordteorierna fick direkt fart efter kungens död som en del i det inrikespolitiska maktspelet. Kungens grav har öppnats ett antal gånger för att lösa gåtan. Den dominerande uppfattningen är idag att kungen föll för en norsk kula som sköts från någon fästningsvall.Belägringen av Fredrikstens fästning var en del av ett mycket större sammanhang. Den svenske kungens avsikt med att anfalla och ta Norge var att försvaga Danmark. Om det danska riket miste Norge som stöd antog kungen och hans närmaste att Danmark skulle kunna slås ut ur kriget och att kriget mot Sveriges fiender på längre sikt skulle kunna vändas till svensk fördel. Samtidigt som den svenska huvudarmén under kungens ledning anföll södra Norge gick en kår under generalen Armfelt mot Trondheim.Fälttåget i Norge 1718 innebar svåra logistikproblem som den svenska armén löste på ett nytt innovativt sätt. I podden diskuteras det svenska ”skorp-underhållet” som en del av en operativ plan för att besegra norrmännen. Händelserna 1718 avrundades på ett tragiskt sätt genom karolinernas dödsmarsch över Jämtlandsfjällen under reträtten från Norge efter det att fälttåget avblåst som en direkt följd av kungens död.Bild: Teckning från 1700-talet som illustrerade en av utgåvorna av boken "Histoire de Charles XII", av Voltaire. Upphovsman okänd. Wikipedia. Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter Gazakriget och USA-valet anklagas medierna för bristande objektivitet. Parallellt sjunker förtroendet för humanistisk forskning. Men vad är det att vara objektiv? Är det ens möjligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en opartisk sanning. Debatten kring medias partiskhet går hög i samband med Gazakriget och USA-valet. Kritiker menar att medierna rapporterar ensidigt i konflikten mellan Israel och Palestina, och att journalistiken tar ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Både journalister och forskare tvingas göra val, formulera frågeställningar och lyfta fram det som är viktigaste. Hur kan vetenskapliga frågeställningar och journalistiken vara objektiva?Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syns på vad som är verkligheten? Blir objektiviteten reducerad till att bara vara det som just jag uppfattar som objektivt? Om världen går åt ett alltmer illiberalt håll som bryter mot de demokratiska spelreglerna, hur ska då forskningen och journalistiken förhålla sig till objektivitet?Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David RuneResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Egendom - Herman DiazDen första kvinnan - Lotta LundbergMarionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.Torrlabb med släktforskning från 1600-taletMalin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare. Slår hål på myterna om portugisiska sjömänForskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat. Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Entreprenören Elon Musk ligger i fejd med flera demokratier på båda sidor om Atlanten. Bråket handlar om internets framtid och demokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Brasilien följer Lotten Collin en bloggare och en senator vars inlägg på X har stoppat plattformen i landet sedan Elon Musk vägrade att blockera deras konton.Forskare menar att även EU skulle kunna tvingas porta plattformar som inte följer regelverken - även om juridiken jobbar mer långsamt i Europa.Hatpropaganda och desinformation hotar det fria ordet. Men vem ska bestämma vad som är sant och vad som är falskt?I Storbritannien bidrog inlägg på nätet till de upplopp som skakade landet i augusti. Pontus Mattsson ger sig ut i spåren av förödelsen. Våldet riktades främst mot asylsökande och muslimer och flera personer har dömts till fängelse för saker de skrivit på plattformar som X. Bland de som väntar på sitt straff finns en 41-årig dagmamma.Medverkande: Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet, Måns Jonasson, expert vid Internetstiftelsen, Jasmine Enberg, internetanalytiker vid Emarkerter i Kalifornien, Oswaldo Eustaquio, bloggare från Brasilien vars sociala medier konton har blockerats, Tais Gasparian brasiliansk advokat med inriktning på yttrandefrihet, Marcos do Val, senator i Brasilien, Julia Pocze, jurist på tankesmedjan Ceps i Bryssel, Jacob Mchangama, forskare och chef för institutet The Future for Free Speech vid Vanderbilt universitetet i Nashville i USA.Reportar: Lotten Collin och Pontus MattssonTekniker: Jacob GustavssonProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent och reporter: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seKlipp från: Sky News och Sveriges Radio P4 Sjuhärad.

Det är världens största radioteleskop som just nu byggs i Australiens ödemarker. Forskare i Sverige och runtom i världen väntar med spänning på att få dess hjälp att se tillbaka till universums barndom och kanske ta emot tecken på liv i rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Mänskligheten har aldrig kunnat se tillbaka i tiden på det här sättet” säger ansvariga forskaren Dr Sarah Pearce på plats till vår reporter, vid bygget där över 130 000 julgransliknande antenner ställs upp. Vi besöker datacentret som ska ta emot och skicka vidare de enorma datamängderna observationer till otåliga forskare över hela världen, och i studion förklarar astronomiprofessor Garrelt Mellema vilka möjligheter som kommer med det enorma teleskopbygget SKA-Low i Australien och systerteleskopet SKA-Mid i Sydafrika.Medverkande: Sarah Pearce, vetenskaplig direktör vid Australiens vetenskapsmyndighet CSIRO och ansvarig för SKA-Low; Ugo Varetto, chief technology officer vid Pawsey Supercomputing Centre; Garrelt Mellema, professor i astronomi vid Stockholms universitet. Reporter: Carrie Söderberg, sydostasienkorrespondentProgramledare och producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

När en isgrotta på Island rasade in omkom en turist och en skadades. Forskare hade sedan tidigare varnat för att göra turer i isgrottor under sommarmånaderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör SR:s korrespondent Carina Holmberg, glaciologen Veijo Pohjola och den isländske glaciologen Olafur Ingolfsson om olyckan i isgrottan och varför den hände. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Det är stora protester i Israel. Forskare ska ta reda på varför personer med autism ofta pratar engelska. Det är många som tittar på Paralympics. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 augusti. Journalister och forskare som undersöker islamism utsätts för kampanjer och hängs ut som islamofober. Det skriver Sofie Löwenmark från Doku på Expressens ledarsida. Hon och Magnus Ranstorp från Försvarshögskolan diskuterar förutsättningarna att granska islamism med Andreas Ericson.

I Kristianstad är det lång kö till att få en plats på en daglig verksamhet. Forskare kan ha hittat det äldsta fallet av Downs syndrom. Veteran VM i friidrott håller på just nu i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar.Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige.Programmet är en repris från februari 2024. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se