Podcasts about forskare

Forskare anklagar Sveriges nya medier för att skada samhället genom populistiska angrepp på etablerade medier.   Samtidigt bemöter man aldrig de nya mediernas kritik, utan viftar bort dessa åsikter som irrelevanta.    Hotas verkligen både samhälle och sanning av nya medier? Är det konstruktivt att ogiltigförklara kritik bara för att man inte håller med? Och vad händer när ett samhälle ersätter argumentation med alienering av perspektiv man ogillar?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om DEN NYA ÅSIKTSKORRIDOREN. STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION: ------------------------------------------------------

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En modemoguls mystiska död skakar Spanien. Det handlar om grundaren till klädkedjan Mango, som dog för två år sedan när han var på en vandringstur och föll ner i en ravin. Polisen trodde först att det hela var en olycka, men sedan tog allt en helt annan vändning.Lite senare pratar vi om att det ”vackraste” könet är korat. Forskare har åtminstone kunnat visa vad som uppfattas som det vackraste könet bland killar och tjejer. Vinnarna? Tjejerna!

Att besöka sin barndoms platser och lyssna på gamla favoritlåtar kan göra oss piggare och lindra smärta. Forskare har tittat närmare på den bitterljuva känslan nostalgi. Herman Lindqvist har bevakat 26 krig men är förvånad över världens utveckling.

I 64 svenska kommuner styr nu Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. Det är en utveckling som för bara några år sedan var otänkbar. Kommer trenden att sprida sig?  Forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier undersöker dessa samarbeten för att förstå vad som driver fram dem, varför de blir vanligare och vilka konsekvenser de får – för väljarna, för partierna och för demokratin. Vid seminariet diskuteras hypoteser och resultat med politiker och media. Det här seminariet ingår i vår valårsserie där vi analyserar det politiska landskapet med avstamp i aktuell forskning.   Medverkande Jimmy Jansson (S), 2011–2025 KSO i Eskilstuna där S styrt med M sedan 2014. Kandiderar till riksdagen 2026. Christina Kennedy, chefredaktör, Dagens Samhälle Rasmus Törnblom (M), kommunalråd och vice KSO i Lunds kommun. Sedan valet 2022 styr M och S tillsammans i Lund. Johan Wänström, universitetslektor, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet Samtalet modereras av Ilinca Benson, vd SNS.

Under de senaste åren, och särskilt nu, har flera forskare kopplade till rymd, energi och avancerad teknologi dött eller försvunnit. En del fall har förklaringar. Andra lämnar fler frågor än svar. När man börjar lägga ihop tidslinjen… är det svårt att ignorera hur ofta det händer, och vilka områden de faktiskt arbetade inom. I det här avsnittet går vi igenom fallen, vad de kan ha varit nära att upptäcka, och varför allt fler börjar undra om det verkligen bara handlar om slumpen.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” fortsätter jag mitt samtal med Micke från Forntida Astronauter. Den här gången fördjupar vi oss i spåren som visar på möjligheten till att det faktiskt funnits tidigare avancerade civilisationer på jorden. Mer avancerade än man tidigare trott. Gigantiska stenblock på 100-tals ibland 1000-tals ton i byggnadsverk, förbluffar och förundrar och är svåra att förklara för vår tids vetenskap. Hur skulle det ha gått till om det inte var så att det fanns tillgång till avancerad teknik, eller att jättar en gång vandrade på jorden. Vad man än tror och tänker så känns det som att det pratas alldeles för lite om det. För det är ju onekligen något som öppnar upp sinnet och gör en ödmjuk. Det är så mycket vi inte vet. Micke och jag pratar om några av de här fascinerande byggnationerna. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”. ”Du hittar mer av Forntida Astronauter på Spotify, Patreon eller på Apple Podcasts. Vill du följa honom på Sociala medier söker du bara på Forntida Astronauter”Få reklamfria avsnitt tidigare på Supercast: https://sainisjalen.supercast.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nordiskt samarbete och nya checklistor ska ge nog patienter till fas 3-studier av målsökande läkemedel mot särskilda gener vid bukspottkörtelcancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bukspottkörtelcancer, pankreascancer, hör till diagnoserna med sämst prognos. Många får diffusa symtom och när sjukdomen upptäcks har den ofta hunnit sprida sig med metastaser. I Sverige insjuknar omkring 1 600 personer per år. Bara runt 400 kan opereras, och endast omkring 100 lever mer än fem år. För att vända utvecklingen riktas nu ovanligt intensiv forskning mot tumörens biologi och mot nya behandlingar.Ett viktigt spår är målsökande läkemedel mot mutationer i en särskild gen, KRAS, som finns hos en stor andel av patienterna. Flera stora fas 3-studier pågår internationellt, ofta i kombination med cytostatika. Samtidigt har svenska patienter länge haft svårt att komma med i prövningarna, bland annat på grund av få patienter och krävande samordning.Nu byggs nya processer med checklistor, mallar och nordiskt samarbete för att få ihop tillräckligt många deltagare. Konsekvensen kan bli att alla som får diagnosen får sin tumör sekvenserad för att identifiera KRAS-variant och snabbare kunna matchas till rätt studie. Forskare varnar ändå för att resistens kan utvecklas. Parallellt nämns andra vägar, som cancervaccin baserade på mRNA.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Forskare tror hundar i barnvagn kan bli en vanligare syn i framtiden. Och anledningarna är flera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Unga kvinnor har uppfattningen att män inte presterar lika bra längre. Dataspel, sociala medier och annat prioriteras högre. De visar i alla fall inte på lika bra kvaliteter för att ta hand om en familj, barn, hus, bil och ekonomi och då är det självklart att man inte vill ha barn med dem”, säger Sofia Modén i Sundsvall.När programledare Steffen Renklint bollar vidare frågan till några killar på campus ger dom mothugg. Men Sofia får stöd av statens utredare som målar upp en dystopisk framtid utifrån nuläget. Och enligt forskaren beror det på att allt är mer planerat än tidigare.Programledare: Steffen RenklintExekutiv producent: Jenny GustafssonSlutmix: Eskil LövströmAnsvarig utgivare: Karin Lindblom

De senaste veckorna har Sverige och andra länder med kust i norra Europa gått från ord till handling för att stoppa den ryska skuggflottan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den ryska skuggflottan växte sig stark 2023 efter det att EU och G7 satt ett tak för hur mycket Ryssland fick ta betalt för oljan som exporteras sjövägen. För att kunna fortsätta att sälja olja till det högre världsmarknadspriset bytte Ryssland ut alla sina oljefartyg mot andra som var registrerade utomlands.– Ja, man har ju helt enkelt dammsugit marknaden efter äldre tankfartyg som olika rederier runtomkring har varit intresserade av att tjäna pengar på att sälja till Ryssland, säger Torbjörn Becker som är chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.Klirr i kassan för RysslandI dag består skuggflottan av ungefär 1 200 äldre fartyg som ofta är dåligt försäkrade och inte särskilt sjödugliga. De är helt enkelt tickande miljöbomber i den känsliga Östersjön, men det finns flera anledningar till att skuggflottan är ett problem. Ett annat är att den gör det möjligt för Ryssland att fortsätta att tjäna stora pengar på oljeexporten. Oljan står för åtminstone en tredjedel av den ryska statsbudgeten och är huvudskälet till att den ryska regimen kan fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina.– Det är väldigt viktigt att förstå att för Ukraina spelar det roll om Ryssland har råd att köpa hundra raketer eller drönare från Kina, Iran eller andra länder, eller femtio, säger Becker.Hårdare tag mot skuggflottanSkuggflottan har länge kunnat jobba ganska ostört men under det senaste året har EU börjat införa sanktioner mot fartygen. Ungefär halva skuggflottan har sanktioner mot sig, vilket gör att de får det svårare att få service och hjälp med annat, men det här räcker inte för att slå ut skuggflottan.– Jag tror inte man ska prata så mycket om nya sanktioner hit och dit utan i stället fundera på hur de som finns ska realiseras och omsättas, säger Linus Fast som forskar på sjösystem på Totalförsvarets Forskningsinstitut.Det verkar som att flera länder runt Östersjön och Nordsjön nu börjat göra just det. Häromveckan bordade belgisk militär med hjälp från Frankrike ett fartyg som hade falska flagg från Guinea men med kopplingar till Ryssland. Några dagar senare bordade Kustbevakningen och polisens insatsstyrka ett fartyg utanför Trelleborg. Även det med falsk flagg, vilket är ett brott mot havsrätten som annars ger fartyg med utländsk flagg stora friheter.Den här offensiven mot skuggflottan som vi sett under den senaste tiden kan också leda till att spänningarna på Östersjön ökar. Hör mer om det i det här avsnittet av Gräns.UPPDATERING: I en tidigare version lät det som att om Sverige införde regler för dubbelskrov så skulle man kunna förbjuda gamla fartyg att verka i Östersjön. Vi har nu förtydligat det partiet. Det som syftades på är att om Sverige och andra länder införde liknade regler som regeln om dubbelskrov, så skulle det få stor effekt. Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seLjudkällor: SR, SVTMedverkande:Torbjörn Becker, Chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i StockholmLinus Fast, Forskare i sjösystem på Totalförsvarets ForskningsinstitutLena Lindgren Schelin, Generaldirektör KustbevakningenKalle Isaksson, Vakthavande befäl på KustbevakningenClaes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ProgramledareKalle Glas, Producent

 Avsnitt 310. Försäljningsstatistiken för 2025 visar en bransch förtjust i sina egna framgångar. Det mesta pekar åt rätt håll. Griniga som vi är försöker vi rättfärdiga vår plats som slavar på vagnen. Våra vana trogen hittar vi ett par saker att vända på. Som att två av tre lästa böcker är i huvudsak lyssnade på, att pocketen har exploderat i prishöjningar som kan påverka formatets framtid och att den engelskspråkiga försäljningen börjar bli besvärande stor. Mycket större än statistiken visar. Bonniers i Norge är för en del norska författare en styggelse. Och när förlaget gör ett omslag på en Unni Lundell-bok med hjälp av AI kommer kritiken som ett brev på posten. Varför? Många har svårt att fördra Håkan Rudels kritik av hur den norska branschen fungerar när man lämnade ägandet i Cappelen Damm. Och för många blir det en attack mot den egna identiteten. Adlibris satsar på en litteratur-podd. Vi funderar inte över innehållet, vi är garanterat inte målgruppen. Men vi undrar lite över hur de tänker. Vem vill dom nå? Och varför? Samtidigt så fortsätter Författarförbundet med sin inför valet-podd. Avsnitt två handlar om AI och samtalar med Sara Öhrwall och är lysande. Ett måste för alla i bokbranschen. Vi gör en liten ihopsamling av korta utländska nyheter som vi tycker berör våra lyssnare och synar begreppet ”fair use” som ”the Tech Brothers” gömmer sig bakom när de stjäl copyright-skyddat material och så lyfter vi ett par nyheter från Audible innan de på allvar ger sig in på den svenska marknaden igen. Till sist har journalisten ett samtal med Mads Nygaard förlagschef och en del av ägarfamiljen till ett av Norges största och det äldsta familjeägda förlaget som nu är till salu. Vi är nyfikna på vem som vill köpa och vem som får köpa. Utgångspunkten är att Mads Nygaard inte kan, eller vill, säga något konkret och journalisten vill veta just det. Trots det blir det ett intressant samtal.   01 10         Statistik till förbannelse 08 48         Bonniers status i Norge 15 02         Adlibris satsar på en litteratur-podd 21 27         Forskare drar ner byxorna på the Tech Brothers 26 03         Vem får köpa Aschehougs Förlagsgrupp?

Rudolf Höss har blivit sinnebilden för den byråkratiske massmördaren – en känslokall tjänsteman som metodiskt genomförde Hitlers ”slutgiltiga lösning”. Som kommendant i Auschwitz-Birkenau byggde han upp det största nazistiska utrotningskomplexet och är direkt ansvarig för morden på över en miljon människor.Trots sina omänskliga brott lyckades Höss i viss mån forma eftervärldens bild av sig själv genom den självbiografi han skrev i fängelset före avrättningen i Polen den 16 april 1947. I texten ger han en närmast uttryckslös redogörelse för sina handlingar, något som både fascinerat och förskräckt eftervärlden. Hur kunde en människa begå så obeskrivliga brott, erkänna dem utan synbar ånger – och till synes inte känna skuld?Rudolf Höss skiljer sig från många andra nazistledare genom att han utan omsvep erkände sina brott och angav sina medbrottslingar. Trots att han "bara" var en mellanchef i nazismens mordmaskineri är han ansvarig för dödandet av omkring 1,1 till 1,5 miljoner människor i Auschwitz – framför allt judar, men även romer, sovjetiska krigsfångar och andra.I reprisen av avsnitt 102 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med kulturjournalisten och författaren Nicklas Sennerteg, som är aktuell med boken Allt jag känner är att mina fötter gör ont – Förhören med Rudolf Höss (Historiska Media). Genom en kritisk granskning av Höss berättelse belyser Sennerteg nya perspektiv på en av historiens mest fruktansvärda gärningsmän – och avslöjar hur mytbildningen kring honom vuxit fram.Förhören med Höss har blivit en viktig källa till förståelsen av det tredje rikets komplexa, ofta överlappande mördarbyråkrati. Men trots den rikliga dokumentationen är det flera detaljer i hans berättelse som inte stämmer. Forskare som Nicklas Sennerteg har identifierat luckor och osanningar i hans självbiografi – bland annat saknas belägg för att Höss skulle ha deltagit i första världskriget, vilket han själv hävdade. Dessutom gick han med i det nazistiska partiet så sent som 1933. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tekniker för att skapa könsceller och utveckla konstgjorda livmödrar utmanar gränserna för fertilitet, genetik och etik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskare arbetar med tekniker som kan förändra allt från fertilitet till synen på genetiska band. Genom IVG, in vitro‑gametogenes, har hudceller hos möss redan omvandlats till både spermier och ägg. Mänskliga hudceller har i laboratorier backats för att utvecklas till befruktningsbara ägg.Metoder som IVG kan i framtiden hjälpa personer med infertilitet, äldre som vill bli föräldrar eller samkönade par som söker genetiskt släktskap. Tekniken öppnar också för scenarier där hudceller från vardagliga föremål som en kaffekopp kan användas för att skapa könsceller utan samtycke. Professorerna i bioetik Françoise Baylis från Dalhouise University i Kanada och Steve Wilkenson från Lancaster University i Storbritannien varnar för att det skulle kunna leda till utpressning och krav på nya lagar kring genetiska spår.Samtidigt utvecklas konstgjorda livmödrar där djurförsök visar att foster kan fortsätta sin utveckling i en slags smarta plastpåsar, genomskinliga så kallade biobags.Forskare försöker förstå hur syre, näring och slussar mellan kvinnans livmoder och den konstgjorda livmodern ska fungera för att framtida för tidigt födda ska överleva i högre grad. Tekniken ligger långt fram, men väcker frågor om kontroll över graviditet, framtida abortlagstiftning och vilka normer som kan forma kvinnor och föräldrar. Tillsammans ritas gränserna om för reproduktion och visar hur starkt tekniken kan påverka både individers val och samhällets syn på genetisk föräldraskap.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Har du märkt att axlarna sjunker så fort du kör ner händerna i myllan? Eller att tankarna klarnar när du rensar ogräs? Det är inte inbillning – det är biologi.I premiären av vår serie om småbrukets hälsofördelar gräver vi bokstavligen ner oss i vetenskapen bakom uttrycket "skit under naglarna". Vi avslöjar varför din köksträdgård, balkonglåda eller skogsdunge fungerar som en kemisk fabrik för lycka.Oavsett om du är bonde, utmattad stadsbo eller bara nyfiken på hälsa, så får du här receptet på hur naturen läker din hjärna.I det här avsnittet får du veta:Hemligheten i jorden: Vi presenterar Mycobacterium vaccae – jordbakterien som forskning visar kan fungera som naturens eget antidepressiva medel genom att boosta ditt serotonin.Hjärnvila på riktigt: Varför blir vi så trötta av skärmar men pigga av naturen? Vi går igenom Attention Restoration Theory (ART) och begreppet "mjuk fascination".Dagens tips: Varför du kanske ska våga strunta i trädgårdshandskarna nästa gång.Det här är ingen flummig gissningslek. Vi baserar våra påståenden på evidensbaserad forskning, men förklarar det på ren svenska.Forskning & Källor (Läs mer här):Jordbakterier & Serotonin: Studien som startade allt. Forskare såg att exponering för jordbakterien M. vaccae aktiverade samma serotonin-system i hjärnan som antidepressiva mediciner. Länk: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17430631/Varför hjärnan vilar i naturen (ART): Teorin om hur vi återhämtar oss från mental trötthet genom att vistas i miljöer som inte kräver "riktad uppmärksamhet". Länk: https://positivepsychology.com/attention-restoration-theory/Svensk forskning: SLU Alnarp är världsledande på rehabiliteringsträdgårdar. Länk: https://www.slu.se/alnarp-rehabDen vetenskapliga kommentaren (Opponentens hörn): Vi vill vara transparenta med vad forskningen faktiskt säger. Angående jordbakterien: Den citerade huvudstudien av Lowry (2007) är utförd på möss som injicerades med bakterien. Även om mekanismen tros vara liknande hos människor och senare forskning visar på positiva effekter för immunförsvaret, så är det en förenkling att kalla det en omedelbar "serotoninkick" för människor. Men principen att en rik mikrobiell miljö gynnar vår mentala hälsa är starkt vetenskapligt förankrad.Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Polarhistoriska dokument med brev, porträtt och vetenskapligt källmaterial från Vegaexpeditionen 18781880 lämnar familjen och säljs till högstbjudande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När ett stort polarhistoriskt arkiv från Vegaexpeditionen når auktion hamnar ett av Sveriges mest betydelsefulla expeditionsarv i centrum. Loggböcker, dagböcker, brev, fotografier och föremål kopplade till den första färden genom Nordostpassagen görs plötsligt tillgängliga för helt nya ägare. Materialet ger detaljerade inblickar i arktiska förhållanden, möten med tjuktsjerna och den långa infrysningen vid Pitlekaj, händelser som präglade expeditionens vetenskapliga resultat och historia.Försäljningen väcker samtidigt debatt om hur kulturarv, polarhistoria och vetenskapliga källor bör hanteras när de lämnar institutionella sammanhang. Forskare framhåller betydelsen av originaldokumenten för studier av 1800-talets polarfärder och den roll expeditionen spelat i svensk forskningshistoria, medan samlare ser värdet i att bevara och lyfta fram materialet på privata vägar.När samlingen lämnar familjens gömmor framträder också en förändrad bild av hur expeditionens aktörer har uppmärksammats genom åren. Den omfattande kvarlåtenskapen knyter samman arktisk forskning, maritim historia och frågor om framtida bevarande. För första gången på över hundra år öppnas möjligheten att följa spåren av en av Sveriges mest ikoniska expeditioner genom de originalkällor som nu går under klubban.Reporter: Mats Carlsson-Lénartmats.carlsson-lenart@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

På flera tusen meters djup, mellan Svalbard och Grönland, så växer det skogar av rörmask, så kallade maskskogar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Långt ner i de arktiska djuphaven så är det mörkt, kallt och tyst, men nere på botten så lever djur som har lärt sig att utvinna energin från bakterier – rörmaskar. De odlar bakterierna inne i sina egna kroppar och har varken mun eller anus. Rörmaskarna, som kan se väldigt olika ut – en del är korta och krulliga andra är raka och långa – bildar skogar på botten. De här skogarna, som fyller samma funktion som våra barr- och lövskogar på land – de ger livsmiljö åt massor av andra organismer. Nu vill forskarna vid Senter for Dyphavsforskning, vid Universitetet i Bergen, ta reda på hur de olika skogarna skiljer sig och vilka djur som finns där. Vi får följa med marinbiologen och djuphavsforskaren Christian Nilsson på en resa, bland annat till det så kallade Molloydjupet i Framhavet mellan Svalbard och Grönland. Christian Nilsson är doktorand vid universitetet i Bergen, Senter för dyphavsforskning, WormFEST.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seTekniker: Nisse Lundinnils.lundin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Det foder som vi föder upp fisk, kyckling och grisar på har inte alltid varit särskilt miljövänligt. Nu prövas ett nytt alternativ som svenska forskare tagit fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mycket av den fisk vi äter numera är odlad och det kan vara ett miljövänligt alternativ som förhindrar utfiskning av hav och sjöar. Men ofta ingår vildfångad nermald fisk i fodret, och det gör också sojaprotein som även det kan ha stor miljöpåverkan.Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har nu tagit fram ett nytt foder som ska vara hållbart och som prövats på fisk under hösten, och i år står kyckling och grisar på tur. Men hur smakar fodret - och hur smakar fisken? Vi provsmakar.Medverkande: Hanna Carlberg, forskare inom akvakultur på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala; Anna Henning Moberg, kock och verksamhetschef, Torsåker gård, Axfoundation; Christian Sjöland, projektledare ”Framtidens mat”, Axfoundation.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I veckans avsnitt av Påjobbetpodden bjuder Maria in Anna-Carin Alderin för att följa upp studien om fyradagarsvecka som nämndes i avsnitt 201 – och nu är resultaten här. Anna-Carin har väglett de verksamheter som deltagit i studien, där målet varit tydligt: 80 % arbetstid, 100 % lön och 100 % produktivitet.   Tillsammans utforskar vi hur organisationerna har arbetat smartare – inte bara för att frigöra tid, utan också för att stärka samarbetet, skapa mervärde och utveckla nya arbetssätt. Vad kan andra verksamheter lära av resultaten? Och hur kan bättre samarbete bli nyckeln till både högre produktivitet och ett mer hållbart arbetsliv?   Forskare från Karlstads universitet, ledda av Lena Lid Falkman, har analyserat resultaten, och bakom den internationella studien står Boston College. Missa inte detta!

Boken heter "Striden om genus - politik, vetenskap och social kamp" och gäst är författaren Annika Berg.I boken beskrivs genusmotstånd i en vid betydelse. Forskare från en rad olika veten­skapliga discipliner lyfter fram historiska och samtida perspektiv på motstånd mot genusforskning, genuspedagogik och andra genus­relaterade frågor och företeelser. Detta motstånd har blivit alltmer iögonfallande i en tid när begrepp som »genusideologi« används av auktoritära politiska ledare och transnationella rörelser som söker begränsa kvinnors och hbtq-personers rättigheter, exempelvis genom inskränkningar i aborträtten eller förbud mot att verka för mångfald och inkludering. Men högljudda protester mot »genusideologi« hörs även från andra håll, också i länder som Sverige där det finns en bred uppslutning för jämställdhetsarbete.Frågor som diskuteras i programmet är bl.a: Vad består genusmotståndet av och vilka frågor handlar det om? Vilka är det som ägnar sig åt genusmotstånd och varför? Är genusmotstånd något som berör den stora allmänheten eller är det diskussioner som förs endast i ytterkantsgrupper?Läs mer om alla avsnitt och sök i arkivet på hemsidan: https://larafranlarda.com/Instagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Årets första livesändning. Temat är “Vad är ett hem för dig?” Dagen till ära gästas vi bland annat av Maissa Al Adhami. Forskare på ämnet migration och psykisk hälsa som svarar på vilka faktorer som påverkar flyktingars och migranters hälsa och om hur viktigt det är med ett bra mottagande i det nya landet. Mattias Enberg gästar med ny pianolåt och Peter Mitro från fontänhuset i Sköndall sjunger för oss. Dessutom egna berättelser om vad ett hem betyder och hur det känns att komma hem. Lyssna och njut helt enkelt!

Forskare överraskar med varningar om motsatt effekt. Före detta kriminell avslöjar vad som fick honom att hoppa av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Jag vill prata om det här att det har varit väldigt mycket och högljutt om att man ska utdela straff hit och dit. Men man måste börja prata om hur vi förebygger detta. Inte vad vi gör när de redan har begått skändliga och våldsamma handlingar. Det är ju för sent”, säger Olof Berne i Göteborg i Ring P1.För att ta reda på om det verkligen inte går att straffa bort kriminalitet, ringer programledaren Steffen Renklint upp Viktor Greve som varit kriminell. Hans analys får medhåll av en straffrättsforskare som, ironiskt nog, inte tror på straff. Hon varnar till och med för motsatt effekt.Olof Berne i Göteborg blir positivt överraskad av undersökningen.Programledare: Steffen RenklintExektutiv producent: Jenny GustafssonSlutmix: Eskil Lövström

Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251117.Generativ AI har snabbt blivit en självklar del av vardagen. Den ger oss snabba svar, sammanfattar långa texter och gör informationssökning bekvämare än någonsin. Men vad händer med vår förmåga att tänka kritiskt när vi låter algoritmer tolka världen åt oss?Forskare vid Lunds universitet och KTH ser tydliga risker: källkritiken försvagas, analytiskt tänkande utlokaliseras och hjärnan förändras när vi inte längre behöver bearbeta information på samma sätt. Studier visar att elever litar mer på AI ju mer de använder den – även när svaren är fel. Samtidigt växer en ny webbekonomi där klick och källor blir osynliga.På MIT har hjärnforskare undersökt hur språkmodeller påverkar minne och uppmärksamhet. Resultaten väcker frågor om hur tidigt vi bör introducera AI i utbildning och vilka förmågor vi riskerar att förlora. Är bekvämligheten värd priset? Och hur kan vi behålla det kritiska tänkandet i en tid där svaren alltid finns ett klick bort?Hör Olof Sundin, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Lunds universitet, Olov Engvall, professor i talkommunikation vid KTH i Stockholm och Nataliya Kosmyna, AI -forskare vid MIT i USA.Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avancerad genteknik används för att ta fram grisar som står emot klassisk svinpest genom att slå ut proteiner som viruset är beroende av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klassisk svinpest är en virussjukdom som historiskt lett till masslakt, hårda avspärrningar och stora ekonomiska förluster. Med avancerad genteknik tas nu steg mot djur som inte längre kan infekteras av viruset. Arbetet bygger på att slå ut ett protein som viruset är beroende av för att föröka sig i grisens celler. När proteinet inte längre bildas stoppas smittan innan sjukdomen bryter ut.Forskare i Storbritannien och Kina har oberoende av varandra tagit fram grisar som visat tydlig motståndskraft mot klassisk svinpest, och resultaten imponerar erfarna veterinärmedicinare. Tekniken bygger på gensaxen CRISPR, där en exakt genförändring görs utan att påverka djurens tillväxt, reproduktion eller köttkvalitet enligt de uppföljningar som hittills gjorts.Samtidigt är hotet från svinpest större än på länge. Den afrikanska varianten, svårare och mer komplex, har nått både svenska vildsvin och flera europeiska länder. Forskare bedömer att den också är svårare att komma åt med genredigering och kräver flera genförändringar innan resistenta djur är möjliga.Genredigeringens framsteg öppnar ändå för ett framtida jordbruk där sjukdomar som idag orsakar enorma kostnader kan begränsas direkt i djurens arvsmassa. Frågan är hur snabbt tekniken kan nå marknaden – och om den kan förändra hur avel, smittskydd och livsmedelsproduktion ser ut i grunden.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

USA har länge varit en ledande forskningsnation och en magnet för världens forskare. Så inte undra på att amerikanska universitet har flest Nobelpris. Men den positionen utmanas nu, enligt Martin Bergö, professor i molekylär medicin och prorektor på Karolinska institutet. Forskningens frihet inskränks när ord som klimat, mångfald och inkludering ifrågasätts eller sållas bort i vissa ansökningar om forskningsmedel. Nu ser vi att forskare därifrån söker sig till Sverige och andra länder.

Medarbetarsamtalet är ett av arbetslivets mest etablerade format – och samtidigt ett av de mest kritiserade. För många har det blivit ett pliktsamtal som varken skapar kontakt, motivation eller verklig utveckling. I det här avsnittet möter jag Marika Ronty, legitimerad psykolog och författare till flera böcker om medarbetarsamtal. Marika har i många år talat om medarbetarsamtalets renässans – och om behovet av att gå från mallar och prestation till utvecklingsdialoger som bygger relation, tillit och ansvar. Vi pratar om: varför det traditionella medarbetarsamtalet ofta missar sitt syfte vad som händer när samtalet bygger på kontakt, närvaro och varande. hur chefer kan skapa samtal som stärker både individen och organisationen Samtalet tar sin utgångspunkt i den utbildning vi håller tillsammans: Det nya medarbetarsamtalet – en heldag där vi fördjupar oss hur vi samtalar utifrån varandet. Det här avsnittet är för dig som jobbar inom HR, som chef eller konsult och vill utveckla din förmåga att leda medarbetarsamtal. Utbildningen Det nya medarbetarsamtalet: 3 mars kl 9-16 Stortorget 3, Gamla stan i Stockholm Pris: Early bird 5 900 kr fram till 23 januari, sedan 6 900 kr Mer information och anmälan finns på Tealpodden.se   Forskare vi nämner i avsnittet: Richard Boyatziz Rolf och Alicia Medina   Sponsor till Tealpodden är Tractive, ett verkstadsföretag med försäljning över hela världen och med fokus på mänsklig och teknisk hållbarhet. Stort tack till er!

Ämnet för detta nummer är ju "Ragnarök", eller den stora kris som mänskligheten genomgår. Vi samtalar om hur man kan se på detta från olika aspekter. Som ett uttryck för hur destruktiva och egoistiska krafter förstärks med den växande intelligensen. Men också som en form av "födslovåndor" för en kommande human världskultur, som Martinus skriver mycket om. Vi talar om den fysiska krisen, men också om det andliga perspektivet där döden i själva verket är en illusion, en förvandling till ett annat tillstånd och där mer utvecklade väsen, i form av en kosmisk Försyn, eller jordklotets skyddsandar, övervakar det vi går igenom på jorden.  Deltagare: Olav Johansson, Ulla-Mir Renöfält och Daniel Palmgren. Musik: Lars Palerius Vi bifogar några länkar till ämnen som dök upp i vårt samtal: Söndagsintervjun med Maria Strømme, professor i materialvetenskap, som berättar om sin forskningsartikel om medvetandet som grunden till den fysiska världen. En ny vetenskaplig teori som på många sätt samstämmer med den världsbild Martinus presenterar. Presentation av Maria Strømmes artikel på Uppsala universitets hemsida: Svensk forskning om sambandet mellan kärnvapentester och UFO-aktiviteter. Forskare vid Nordita vid Stockholms universitet har analyserat hittills oförklarade ljusblixtar på astronomiska plåtar från tidsperioden 1949-1957 och hittat statistiska samband mellan tidpunkter för dessa ljusblixtar, kärnvapentester och rapporter av oidentifierade flygande föremål (UFO eller UAP, som det nu officiellt kallas). Denna studie har nu publicerats i Scientific Reports och Publications of the Astronomical Society of the Pacific. Intressant också mot bakgrund av vad Martinus säger om UFO-fenomenet och våra jordiska kärnvapen, som vi också kommer in på i detta poddavsnitt.

Om naturen blir osynlig riskerar samhället att förlora viktig kunskap. Ängar ska ge barn insikt om växters betydelse och minska det som kallas växtblindhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kunskapen om växter har krympt drastiskt i svenska skolor. Där elever förr skulle kunna långa listor med arter räcker det idag med några få namn. Samtidigt visar undersökningar att många svenskar bara kan identifiera ett fåtal vilda växter. Fenomenet kallas växtblindhet – en brist på förståelse för växternas roll i ekosystemen och i våra liv. Forskare varnar för att utvecklingen gör samhället sårbart och minskar engagemanget för biologisk mångfald. För att vända trenden har projektet Så vilda! startats. Här får tusentals barn och elever skapa egna blomsterängar, följa fröernas resa och lära känna arter som prästkrage, blåklint och darrgräs. Målet är att väcka nyfikenhet och ge barnen en konkret relation till naturen i skolans närmiljö. I samtal med forskare och pedagoger framträder bilden av hur artkunskapens försvinnande påverkar både språket och vår förståelse för årstidernas skiftningar och varför det är avgörande att återknyta banden till växterna innan de försvinner ur vårt medvetande.Reporter Helena Söderlundhhelena.soderlundh@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Följ med ombord på det nya franska forskningsfartyget Tara Polar Station, som är byggt för att driva fastfrusen i Arktisisen genom hela polarnatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nästan lika isolerad som en rymdstation ska forskningsfartyget Tara Polar Station driva med isen i Arktis i minst åtta månader. Med en internationell besättning på tolv personer, blir fartyget basen för forskning om biodiversitet, atmosfär, is, hav och föroreningar i Arktis under den allra mest svårtillgängliga årstiden. Första vinterexpeditionen börjar i september 2026, och sedan ska Tara Polar Station återkommande följa de arktiska vintrarna fram till år 2045.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Generativ AI har snabbt blivit en självklar del av vardagen. Den ger oss snabba svar, sammanfattar långa texter och gör informationssökning bekvämare än någonsin. Men vad händer med vår förmåga att tänka kritiskt när vi låter algoritmer tolka världen åt oss? Forskare vid Lunds universitet och KTH ser tydliga risker: källkritiken försvagas, analytiskt tänkande utlokaliseras och hjärnan förändras när vi inte längre behöver bearbeta information på samma sätt. Studier visar att elever litar mer på AI ju mer de använder den – även när svaren är fel. Samtidigt växer en ny webbekonomi där klick och källor blir osynliga. På MIT har hjärnforskare undersökt hur språkmodeller påverkar minne och uppmärksamhet. Resultaten väcker frågor om hur tidigt vi bör introducera AI i utbildning och vilka förmågor vi riskerar att förlora. Är bekvämligheten värd priset? Och hur kan vi behålla det kritiska tänkandet i en tid där svaren alltid finns ett klick bort?Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I en av världens största fågelkolonier studeras hur klimatförändringar påverkar mängden fisk och fåglarnas jakt nere i havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Hudson Bay i nordöstra Kanada häckar omkring 400 000 spetsbergsgrisslor på en enda ö – en av världens största fågelkolonier. Forskare undersöker nu hur klimatförändringar påverkar tillgången på fisk i området och hur det i sin tur påverkar fåglarnas beteende. Med hjälp av en segeldrönare utrustad med ekolod samlas data om fiskbeståndens rörelser och utbredning i det arktiska havet. Genom att jämföra med forskning på sillgrisslor i Östersjön hoppas forskarna få insikt i hur ekosystemen fungerar i en miljö med begränsad mänsklig påverkan. Arktiska Kanada har länge varit svårtillgängligt, men förändrade isförhållanden öppnar nu upp för både forskning och framtida fiske. Följ arbetet på plats, där forskarna kämpar mot strömmar, väder och teknik för att fånga en bild av livet under ytan – innan det förändras i grunden.Reporter Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

innehåll: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drönare över Danmark har orsakat flygstörningar, vem som ligger bakom är oklart. Misstankar om Ryssland väcker oro kring säkerheten inom EU. Hör Martin Kragh, Centrum för Östeuropastudier, Peter Bennesved, FOI och David Rasmusson, Nordenkorrespondent.Slöjden har glömts bort i beredskapsdebatten, det menar Västerbottens läns hemslöjdsförening som nu släppt ett eget beredskapshäfte. ”I slöjden har vi ett sätt att vara beredda genom att vara kapabla, kapabla människor är beredda människor”, säger Emma Ewadotter från Umeå, brodös och styrelsemedlem i föreningen. / reportage av Ida SvansboRekordstort missnöjet mot Labour - idag inleds deras årliga kongress.Partiet vann en stor majoritet i valet men efter ett år vid makten är missnöjet bland befolkningen rekordstort - och pressen på partiledaren och premiärministern Keir Starmer är hård. / reportage av Nina BennerEtt samhälle utan kontanter - krönika av Agri IsmaïlPanelen om PUT, bondgårdar och TIDÖ2.0Permanenta uppehållstillstånd – ska de omvandlas till tillfälliga?Jordbruk – Färre gårdar, större enheter – bra eller dåligt?Tidö 2.0 – Ny konservativ-liberal önskelista väcker debatt.Göran Greider Dalademokraten, Susanne Nyström, Dagens Nyheter och Mattias Svensson, SvD.timme 2:Moldavien går till val idag och EU följer det med spänning.Ett av Europas fattigaste länder ligger strategiskt till för både Ryssland och EU. Idag är det val till parlamentet och många har kallat det för ett ödesval på grund av kriget. Hör vår korrespondent Fredrik Wadström direkt på plats.Vägtrummor som tickande bomber Forskare kartlägger nu rören med AI.Skyfallet i Västernorrland där många vägar spolades bort satte ljus på hur viktigt det är att de här rören fungerar. / reportage av Magdalena MartinssonI Polen ökar motsättningarna mellan polackerna och dom många ukrainare som bor i landet. Från att med öppna armar ha tagit emot närmare två miljoner flyktingar från grannlandet när Ryssland inledde sin fullskaliga invasionen 2022, så är det nu allt fler polacker som ser problem med det stora flyktingmottagandet. / reportage av Felicia HassanFredsbudskap från ett ökenkloster i Syrien Fader Jihad Youssef från ökenklostret Mar Musa. Han är övertygad om att dialog mellan kristna och muslimer är vägen till verklig fred i Syrien. / reportage av Åsa Furuhagen20 år med bloggen - har Isabella Löwengrips Blondinbella förändrats?Bloggen blev ett företag, en plattform för påverkan och ibland kritik. Hör om offentlighetens pris, influerarens roll och bloggens framtid.Satir med Radioskugga: Rösta mot den man avskyr mestRadioskugga görs av Per Juhlin, Fritte Fritzson och Erland KarlingOm viljan att hjälpa varandra - kåseri av Augustin ErbaProgramledare: Jesper LindauProducent: Anders DiamantTekniker: Nicola Pryke

Förändrad markanvändning har skapat ett brännbart Europa nu föreslås naturvård med motorsåg och betesdjur som brandförebyggande åtgärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder.Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårhjordar används för att skapa brandbarriärer.Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer.Reporter Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Forskare har nu öppnat brev från 1700-talet, som kommit på avvägar och glömts bort. Breven avslöjar hur vanligt folk hade det i dåtidens Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ungefär 250 år sedan skickades hundratals brev till franska sjömän vars skepp tagits till fånga av brittiska flottan. Breven skrevs av oroliga föräldrar, syskon eller fruar.Men de flesta breven nådde aldrig fram. De stoppades – oöppnade – undan i en låda och glömdes bort. Fram tills för bara några år sedan.I flera år har nu Renaud Mourieux, lärare i europeisk historia på universitetet i Cambridge, läst och tolkat breven. Han menar att de säger en hel del, inte bara om de enskilda brevskrivarna utan också om det franska samhället just då.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I rapporteringen om Gazakriget har journalister och medier anklagats för bristande objektivitet. Men vad är det att vara objektiv? Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar? Programmet är från november 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en objektiv sanning. Gazakriget har eldat på debatten om journalistikens opartiskhet. Och i samband med USA-valet höjdes röster om att journalistiken tog ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar?Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syn på vad som är sant och fakta?Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David Rune och Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Egendom - Herman DiazDen första kvinnan - Lotta LundbergMarionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg

Att begrava och varna framtidens folk för radioaktivitet eller utnyttja det utbrända kärnbränslet i ny kärnkraft är en knäckfråga för kärnfysiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om det som i flera generationer varit det kanske mest omdebatterade avfallet i Sverige.Det utbrända kärnbränslet från de svenska kärnkraftverken planeras att lagras i 100.000 år nere i berget under Forsmark i Uppland. Det tycker avfallsforskare på Chalmers tekniska högskola är en dålig idé och eftersom avfallet fortfarande innehåller enorma mängder energi ser de det som en resurs att återvinna.Forskningen på Chalmers handlar om att hitta en säker metod för att göra nytt kärnbränsle av avfallet.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

En internationell ljunghedskonferens hålls för första gången i Sverige. Och på en nyinvigd slinga utanför Ystad fladdrar fjärilarna för fullt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I augusti färgas västkustens ljunghedar lila av den blommande ljungen. Och i år har de fått finbesök – forskare och naturvårdare från flera europeiska länder har den här veckan strosat runt på de blommande hedarna och diskuterat den hotade naturtypen på en internationell ljunghedskonferens. Vår fältreporter Jonatan Martinsson har besökt konferensen och träffat bland annat ljunghedsforskaren Elena Arrigoni från Kew Gardens i Storbritannien.Och vi sänder direkt från en av ljunghedarna, i Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. Där finns Jonatan Martinsson tillsammans med Västkuststiftelsens naturvårdschef Mattias Lindholm, reservatsförvaltare Patrik Wingård och Emelie Cajsdotter vars hästar betar hedarna. Ljungheden är en naturtyp som kräver skötsel i form av bränning och bete men rätt skött är den en plats med rik biologisk mångfald. I programmet får vi höra mer om hur det skapas förutsättningar för arter som silversandbi. alkonblåvinge och ljungögontröst.När Nybrofältet utanför Ystad riskerade att bli camping bildade den lokala Naturskyddsföreningen en fjärilsgrupp. De har inventerat fältet och hittat nästan 50 olika dagfjärilsarter, en del riktigt ovanliga. Dessutom har de i sommar gjort i ordning en fjärilsslinga med skyltar till de fjärilar som kan dyka upp. Naturmorgons reporter följde med Maj Persson, Kerstin Svensson och Raija Lanjas på slingan, med förhoppning att få möta bland annat svartfläckig blåvinge.Augusti lider mot sitt slut, och vi frågar Naturmorgonlyssnarna vad de uppskattar mest i naturen på sensommaren. Fladdrande fjärilar, mognande bär och svalare luft är några av svaren. Vi ringer upp Boris Åström som i stället spanar ner i vattnet för att se om ålen börjat röra på sig.Varför strandar näbbvalar längs svenska västkusten? Vi ringer upp Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet för att få svar på mysteriet.Och vad är det för spindel som byggt en strut av stenar? Och varför? Det undrar Kalle Sahlin i Falun, och vi ber spindelexperten Monika Sunhede om ett svar.I veckans kråkvinkel funderar Karin Gyllenklev på varför sniglar inte är lika stora som vi. Och hur det skulle vara, om de var det ...Programledare är Joacim Lindwall.

Vattenfall satsar på små modulära reaktorer. Sverige får Natobas i Enköping. Israel fortsätter markinvasionen av Gaza – och V-kännaren kommenterar uteslutningen av Riazat och Delgado Varas. Programledare: Nathalie Rothschild.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu börjar studenterna gå tillbaka till skolorna efter sommaren, och samtidigt blossar diskussionen kring AI-fusk upp igen. I Morgonpasset i P3 pratar vi mer om hur AI kan förändra pluggandet framöver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Brandrisken är hög i stora delar av Sverige, framförallt i Norrland där tågen måste köra saktare för att undvika gnistbildning.Vi tycks ha lärt av tidigare brandsomrar och nu är myndigheterna på tårna för att undvika att stora, svårsläckta bränder ska bryta ut.Men i framtiden kan vi också behöva se över sammansättningen av träd i skogen när klimatet förväntas bli både varmare och torrare. Mer ek och andra lövträd kan fungera som en brandförsäkring, visar forskning vid SLU i Alnarp.Medverkande: Docent Jonas Rönnberg, föreståndare Skogsskadecenter SLU och Igor Drobyshev, docent och brandekolog vid SLU. Reporter: Simon Moser, programledare: Marie-Louise Kristola, producent: Michael Borgert.

När universitetsvärlden i USA pressas hårt av Trump-administrationen hoppas EU och Sverige få välkomna amerikanska toppforskare hit istället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omvärlden ser Sverige som en delstat i USA, och i den jämförelsen har vi ungefär samma attraktionskraft som Ohio, säger professor Karl Wennberg på Handelshögskolan i Stockholm. Han saknar en långsiktig strategi för att locka hit utländska, och nu främst amerikanska forskare, i skarp konkurrens med omvärlden. Sverige erbjuder välfärdstrygghet och långa traditioner, men lönerna och den akademiska friheten är mycket lägre än i många andra länder. Medverkar gör också professor Susan Dynarski från Harvard, Karolinska Institutets prorektor Martin Bergö, professor Miriah Meyer från USA, numera vid Linköpings universitet, och Henrik Bresman, svensk professor verksam i Singapore.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

2 000 personer kan bli av med jobbet på Volvo Cars i Sverige. / Bedragare får fängelse för att ha lurat äldre på pengar. / Forskare undersöker hur man kan använda de invasiva ostronen. / Brons till Sverige i hockey-VM Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Ett fönster av normalitet efter drygt tre år av krig öppnades nyligen för fysiker från Ukraina genom en forskarkonferens i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Det här är första gången som jag ordnar en konferens med delegater från ett land i krig, säger Mats Larsson, professor i fysik vid Stockholms universitet. I ett angripet land som Ukraina blir forskarna väldigt isolerade, och att bryta den isoleringen är viktigt menar han.Mats Larssons kollega från Kiev, Larysa Bryzjyk, säger att det är som en dröm att få komma till Sverige och ägna sig åt forskningsdiskussioner istället för att bekymra sig för minsta ljud, som kan vara en explosion - eller bara grannen som spolar i toaletten.Medverkande: Mats Larsson, professor i fysik, Stockholms universitet och ledamot i Kungliga vetenskapsakademin; Larysa Bryzjyk och Oleksandr Cherniak, fysikforskare vid Bogolyubovinstitutet för teoretisk fysik, Kiev.Programledare: Lena NordlundReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Att det skulle vara nyttigt att äta moderkakan efter förlossningen saknar vetenskapligt stöd. Men det finns viktiga saker den kan användas till i stället för att bara kastas bort, menar tre placentaforskare.

Iran arbetar aktivt för att attackera särskilda individer på svensk mark. Det handlar inte längre bara om exiliranier, skriver forskarna Arvin Khoshnood, Magnus Norell och Ardavan Khoshnood. Detta är den tredje och sista delen i denna artikelserie. Här hittar du de första och andra delarna. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Det går att konstruera en damm i stan för att den ska vara så bra som möjligt för både människor och småkryp. Forskare har tagit reda på hur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frank Johansson är professor i bevarandebiologi vid Uppsala universitet, och hans forskargrupp har undersökt 80 stadsdammar i Stockholm. Han berättar att det är bra om dammen är åtminstone två meter djup i mitten eftersom det gynnar den biologiska mångfalden. Här visar han vilket liv som kan finnas i en stadsdamm och hur dammarna kan vara en oas för både djur och människor.Programledare Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20250114.En växande PFAS-krisHälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera. – PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project. PFAS ökar risk för cancerVarje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnaderI Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.”Jättedyrt att rena från PFAS”I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.Hermans dricksvatten förgiftades av PFASHerman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta. – Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman. PFAS-granskning i två delar Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.Programledare: Marie-Louise KristolaReporter: Daniel VärjöProducent: Peter NormarkI samarbete med bland andra:Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETCStéphane Horel, Le MondeRaphaëlle Aubert, Le MondeEurydice Bersi, Reporters United

Krisstödet till drabbade efter attentatet vid Campus Risbergska var snabbt på plats, men trauman kan ha tusen olika ansikten, konstaterar psykologen Filip Arnberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapsradion berättar Johanna Sollerman, strategisk samordnare för brottsförebyggande arbete i Örebro kommun och den som höll i krisstödet, om hur det såg ut de första veckorna i Örebro. Men vad händer när veckorna går och man fortfarande mår fruktansvärt dåligt?Forskare har tagit fram en app, PTSD-coach, som finns gratis att ladda ned. Den ger en enkel introduktion i vad posttraumatiskt stressyndrom innebär.En annan väldigt intensiv behandling på en vecka har tidigare också visat goda resultat, både för drabbade och personal. Den består av långvarig exponeringsterapi, rörelseterapi och ögonrörelseterapi.Det kan också vara svårt att veta hur man som anhörig kan agera när man märker att drabbade inte vill prata om det som har hänt.Möt Niklas Möller, psykolog och verksamhetschef för Röda Korsets behandlingscentrum i Uppsala för krigsskadade och torterade, samt Filip Arnberg, psykolog och chef för Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet. De ger råd och berättar om vilken forskning som visat goda resultat för personer som drabbats av svåra trauman. ReporterAnnika Östmanannika.ostman@sr.seProducentLars Broströmlars.brostrom@sr.se

SFI-läraren Ingierd tog skydd under skjutningen: Eleverna kände igen skottljuden. / Den misstänkte gärningsmannen var från Örebro. / AI-avatar intervjuar årets sommarjobbare. / Forskare vill att sötpotatis ska odlas i Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Anna Jonasson.