Podcasts about forskare

Tekniker för att skapa könsceller och utveckla konstgjorda livmödrar utmanar gränserna för fertilitet, genetik och etik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskare arbetar med tekniker som kan förändra allt från fertilitet till synen på genetiska band. Genom IVG, in vitro‑gametogenes, har hudceller hos möss redan omvandlats till både spermier och ägg. Mänskliga hudceller har i laboratorier backats för att utvecklas till befruktningsbara ägg.Metoder som IVG kan i framtiden hjälpa personer med infertilitet, äldre som vill bli föräldrar eller samkönade par som söker genetiskt släktskap. Tekniken öppnar också för scenarier där hudceller från vardagliga föremål som en kaffekopp kan användas för att skapa könsceller utan samtycke. Professorerna i bioetik Françoise Baylis från Dalhouise University i Kanada och Steve Wilkenson från Lancaster University i Storbritannien varnar för att det skulle kunna leda till utpressning och krav på nya lagar kring genetiska spår.Samtidigt utvecklas konstgjorda livmödrar där djurförsök visar att foster kan fortsätta sin utveckling i en slags smarta plastpåsar, genomskinliga så kallade biobags.Forskare försöker förstå hur syre, näring och slussar mellan kvinnans livmoder och den konstgjorda livmodern ska fungera för att framtida för tidigt födda ska överleva i högre grad. Tekniken ligger långt fram, men väcker frågor om kontroll över graviditet, framtida abortlagstiftning och vilka normer som kan forma kvinnor och föräldrar. Tillsammans ritas gränserna om för reproduktion och visar hur starkt tekniken kan påverka både individers val och samhällets syn på genetisk föräldraskap.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Har du märkt att axlarna sjunker så fort du kör ner händerna i myllan? Eller att tankarna klarnar när du rensar ogräs? Det är inte inbillning – det är biologi.I premiären av vår serie om småbrukets hälsofördelar gräver vi bokstavligen ner oss i vetenskapen bakom uttrycket "skit under naglarna". Vi avslöjar varför din köksträdgård, balkonglåda eller skogsdunge fungerar som en kemisk fabrik för lycka.Oavsett om du är bonde, utmattad stadsbo eller bara nyfiken på hälsa, så får du här receptet på hur naturen läker din hjärna.I det här avsnittet får du veta:Hemligheten i jorden: Vi presenterar Mycobacterium vaccae – jordbakterien som forskning visar kan fungera som naturens eget antidepressiva medel genom att boosta ditt serotonin.Hjärnvila på riktigt: Varför blir vi så trötta av skärmar men pigga av naturen? Vi går igenom Attention Restoration Theory (ART) och begreppet "mjuk fascination".Dagens tips: Varför du kanske ska våga strunta i trädgårdshandskarna nästa gång.Det här är ingen flummig gissningslek. Vi baserar våra påståenden på evidensbaserad forskning, men förklarar det på ren svenska.Forskning & Källor (Läs mer här):Jordbakterier & Serotonin: Studien som startade allt. Forskare såg att exponering för jordbakterien M. vaccae aktiverade samma serotonin-system i hjärnan som antidepressiva mediciner. Länk: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17430631/Varför hjärnan vilar i naturen (ART): Teorin om hur vi återhämtar oss från mental trötthet genom att vistas i miljöer som inte kräver "riktad uppmärksamhet". Länk: https://positivepsychology.com/attention-restoration-theory/Svensk forskning: SLU Alnarp är världsledande på rehabiliteringsträdgårdar. Länk: https://www.slu.se/alnarp-rehabDen vetenskapliga kommentaren (Opponentens hörn): Vi vill vara transparenta med vad forskningen faktiskt säger. Angående jordbakterien: Den citerade huvudstudien av Lowry (2007) är utförd på möss som injicerades med bakterien. Även om mekanismen tros vara liknande hos människor och senare forskning visar på positiva effekter för immunförsvaret, så är det en förenkling att kalla det en omedelbar "serotoninkick" för människor. Men principen att en rik mikrobiell miljö gynnar vår mentala hälsa är starkt vetenskapligt förankrad.Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Polarhistoriska dokument med brev, porträtt och vetenskapligt källmaterial från Vegaexpeditionen 18781880 lämnar familjen och säljs till högstbjudande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När ett stort polarhistoriskt arkiv från Vegaexpeditionen når auktion hamnar ett av Sveriges mest betydelsefulla expeditionsarv i centrum. Loggböcker, dagböcker, brev, fotografier och föremål kopplade till den första färden genom Nordostpassagen görs plötsligt tillgängliga för helt nya ägare. Materialet ger detaljerade inblickar i arktiska förhållanden, möten med tjuktsjerna och den långa infrysningen vid Pitlekaj, händelser som präglade expeditionens vetenskapliga resultat och historia.Försäljningen väcker samtidigt debatt om hur kulturarv, polarhistoria och vetenskapliga källor bör hanteras när de lämnar institutionella sammanhang. Forskare framhåller betydelsen av originaldokumenten för studier av 1800-talets polarfärder och den roll expeditionen spelat i svensk forskningshistoria, medan samlare ser värdet i att bevara och lyfta fram materialet på privata vägar.När samlingen lämnar familjens gömmor framträder också en förändrad bild av hur expeditionens aktörer har uppmärksammats genom åren. Den omfattande kvarlåtenskapen knyter samman arktisk forskning, maritim historia och frågor om framtida bevarande. För första gången på över hundra år öppnas möjligheten att följa spåren av en av Sveriges mest ikoniska expeditioner genom de originalkällor som nu går under klubban.Reporter: Mats Carlsson-Lénartmats.carlsson-lenart@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

På flera tusen meters djup, mellan Svalbard och Grönland, så växer det skogar av rörmask, så kallade maskskogar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Långt ner i de arktiska djuphaven så är det mörkt, kallt och tyst, men nere på botten så lever djur som har lärt sig att utvinna energin från bakterier – rörmaskar. De odlar bakterierna inne i sina egna kroppar och har varken mun eller anus. Rörmaskarna, som kan se väldigt olika ut – en del är korta och krulliga andra är raka och långa – bildar skogar på botten. De här skogarna, som fyller samma funktion som våra barr- och lövskogar på land – de ger livsmiljö åt massor av andra organismer. Nu vill forskarna vid Senter for Dyphavsforskning, vid Universitetet i Bergen, ta reda på hur de olika skogarna skiljer sig och vilka djur som finns där. Vi får följa med marinbiologen och djuphavsforskaren Christian Nilsson på en resa, bland annat till det så kallade Molloydjupet i Framhavet mellan Svalbard och Grönland. Christian Nilsson är doktorand vid universitetet i Bergen, Senter för dyphavsforskning, WormFEST.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seTekniker: Nisse Lundinnils.lundin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Det foder som vi föder upp fisk, kyckling och grisar på har inte alltid varit särskilt miljövänligt. Nu prövas ett nytt alternativ som svenska forskare tagit fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mycket av den fisk vi äter numera är odlad och det kan vara ett miljövänligt alternativ som förhindrar utfiskning av hav och sjöar. Men ofta ingår vildfångad nermald fisk i fodret, och det gör också sojaprotein som även det kan ha stor miljöpåverkan.Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har nu tagit fram ett nytt foder som ska vara hållbart och som prövats på fisk under hösten, och i år står kyckling och grisar på tur. Men hur smakar fodret - och hur smakar fisken? Vi provsmakar.Medverkande: Hanna Carlberg, forskare inom akvakultur på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala; Anna Henning Moberg, kock och verksamhetschef, Torsåker gård, Axfoundation; Christian Sjöland, projektledare ”Framtidens mat”, Axfoundation.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I veckans avsnitt av Påjobbetpodden bjuder Maria in Anna-Carin Alderin för att följa upp studien om fyradagarsvecka som nämndes i avsnitt 201 – och nu är resultaten här. Anna-Carin har väglett de verksamheter som deltagit i studien, där målet varit tydligt: 80 % arbetstid, 100 % lön och 100 % produktivitet.   Tillsammans utforskar vi hur organisationerna har arbetat smartare – inte bara för att frigöra tid, utan också för att stärka samarbetet, skapa mervärde och utveckla nya arbetssätt. Vad kan andra verksamheter lära av resultaten? Och hur kan bättre samarbete bli nyckeln till både högre produktivitet och ett mer hållbart arbetsliv?   Forskare från Karlstads universitet, ledda av Lena Lid Falkman, har analyserat resultaten, och bakom den internationella studien står Boston College. Missa inte detta!

Boken heter "Striden om genus - politik, vetenskap och social kamp" och gäst är författaren Annika Berg.I boken beskrivs genusmotstånd i en vid betydelse. Forskare från en rad olika veten­skapliga discipliner lyfter fram historiska och samtida perspektiv på motstånd mot genusforskning, genuspedagogik och andra genus­relaterade frågor och företeelser. Detta motstånd har blivit alltmer iögonfallande i en tid när begrepp som »genusideologi« används av auktoritära politiska ledare och transnationella rörelser som söker begränsa kvinnors och hbtq-personers rättigheter, exempelvis genom inskränkningar i aborträtten eller förbud mot att verka för mångfald och inkludering. Men högljudda protester mot »genusideologi« hörs även från andra håll, också i länder som Sverige där det finns en bred uppslutning för jämställdhetsarbete.Frågor som diskuteras i programmet är bl.a: Vad består genusmotståndet av och vilka frågor handlar det om? Vilka är det som ägnar sig åt genusmotstånd och varför? Är genusmotstånd något som berör den stora allmänheten eller är det diskussioner som förs endast i ytterkantsgrupper?Läs mer om alla avsnitt och sök i arkivet på hemsidan: https://larafranlarda.com/Instagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Årets första livesändning. Temat är “Vad är ett hem för dig?” Dagen till ära gästas vi bland annat av Maissa Al Adhami. Forskare på ämnet migration och psykisk hälsa som svarar på vilka faktorer som påverkar flyktingars och migranters hälsa och om hur viktigt det är med ett bra mottagande i det nya landet. Mattias Enberg gästar med ny pianolåt och Peter Mitro från fontänhuset i Sköndall sjunger för oss. Dessutom egna berättelser om vad ett hem betyder och hur det känns att komma hem. Lyssna och njut helt enkelt!

Forskare överraskar med varningar om motsatt effekt. Före detta kriminell avslöjar vad som fick honom att hoppa av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Jag vill prata om det här att det har varit väldigt mycket och högljutt om att man ska utdela straff hit och dit. Men man måste börja prata om hur vi förebygger detta. Inte vad vi gör när de redan har begått skändliga och våldsamma handlingar. Det är ju för sent”, säger Olof Berne i Göteborg i Ring P1.För att ta reda på om det verkligen inte går att straffa bort kriminalitet, ringer programledaren Steffen Renklint upp Viktor Greve som varit kriminell. Hans analys får medhåll av en straffrättsforskare som, ironiskt nog, inte tror på straff. Hon varnar till och med för motsatt effekt.Olof Berne i Göteborg blir positivt överraskad av undersökningen.Programledare: Steffen RenklintExektutiv producent: Jenny GustafssonSlutmix: Eskil Lövström

Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251117.Generativ AI har snabbt blivit en självklar del av vardagen. Den ger oss snabba svar, sammanfattar långa texter och gör informationssökning bekvämare än någonsin. Men vad händer med vår förmåga att tänka kritiskt när vi låter algoritmer tolka världen åt oss?Forskare vid Lunds universitet och KTH ser tydliga risker: källkritiken försvagas, analytiskt tänkande utlokaliseras och hjärnan förändras när vi inte längre behöver bearbeta information på samma sätt. Studier visar att elever litar mer på AI ju mer de använder den – även när svaren är fel. Samtidigt växer en ny webbekonomi där klick och källor blir osynliga.På MIT har hjärnforskare undersökt hur språkmodeller påverkar minne och uppmärksamhet. Resultaten väcker frågor om hur tidigt vi bör introducera AI i utbildning och vilka förmågor vi riskerar att förlora. Är bekvämligheten värd priset? Och hur kan vi behålla det kritiska tänkandet i en tid där svaren alltid finns ett klick bort?Hör Olof Sundin, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Lunds universitet, Olov Engvall, professor i talkommunikation vid KTH i Stockholm och Nataliya Kosmyna, AI -forskare vid MIT i USA.Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avancerad genteknik används för att ta fram grisar som står emot klassisk svinpest genom att slå ut proteiner som viruset är beroende av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klassisk svinpest är en virussjukdom som historiskt lett till masslakt, hårda avspärrningar och stora ekonomiska förluster. Med avancerad genteknik tas nu steg mot djur som inte längre kan infekteras av viruset. Arbetet bygger på att slå ut ett protein som viruset är beroende av för att föröka sig i grisens celler. När proteinet inte längre bildas stoppas smittan innan sjukdomen bryter ut.Forskare i Storbritannien och Kina har oberoende av varandra tagit fram grisar som visat tydlig motståndskraft mot klassisk svinpest, och resultaten imponerar erfarna veterinärmedicinare. Tekniken bygger på gensaxen CRISPR, där en exakt genförändring görs utan att påverka djurens tillväxt, reproduktion eller köttkvalitet enligt de uppföljningar som hittills gjorts.Samtidigt är hotet från svinpest större än på länge. Den afrikanska varianten, svårare och mer komplex, har nått både svenska vildsvin och flera europeiska länder. Forskare bedömer att den också är svårare att komma åt med genredigering och kräver flera genförändringar innan resistenta djur är möjliga.Genredigeringens framsteg öppnar ändå för ett framtida jordbruk där sjukdomar som idag orsakar enorma kostnader kan begränsas direkt i djurens arvsmassa. Frågan är hur snabbt tekniken kan nå marknaden – och om den kan förändra hur avel, smittskydd och livsmedelsproduktion ser ut i grunden.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

USA har länge varit en ledande forskningsnation och en magnet för världens forskare. Så inte undra på att amerikanska universitet har flest Nobelpris. Men den positionen utmanas nu, enligt Martin Bergö, professor i molekylär medicin och prorektor på Karolinska institutet. Forskningens frihet inskränks när ord som klimat, mångfald och inkludering ifrågasätts eller sållas bort i vissa ansökningar om forskningsmedel. Nu ser vi att forskare därifrån söker sig till Sverige och andra länder.

Medarbetarsamtalet är ett av arbetslivets mest etablerade format – och samtidigt ett av de mest kritiserade. För många har det blivit ett pliktsamtal som varken skapar kontakt, motivation eller verklig utveckling. I det här avsnittet möter jag Marika Ronty, legitimerad psykolog och författare till flera böcker om medarbetarsamtal. Marika har i många år talat om medarbetarsamtalets renässans – och om behovet av att gå från mallar och prestation till utvecklingsdialoger som bygger relation, tillit och ansvar. Vi pratar om: varför det traditionella medarbetarsamtalet ofta missar sitt syfte vad som händer när samtalet bygger på kontakt, närvaro och varande. hur chefer kan skapa samtal som stärker både individen och organisationen Samtalet tar sin utgångspunkt i den utbildning vi håller tillsammans: Det nya medarbetarsamtalet – en heldag där vi fördjupar oss hur vi samtalar utifrån varandet. Det här avsnittet är för dig som jobbar inom HR, som chef eller konsult och vill utveckla din förmåga att leda medarbetarsamtal. Utbildningen Det nya medarbetarsamtalet: 3 mars kl 9-16 Stortorget 3, Gamla stan i Stockholm Pris: Early bird 5 900 kr fram till 23 januari, sedan 6 900 kr Mer information och anmälan finns på Tealpodden.se   Forskare vi nämner i avsnittet: Richard Boyatziz Rolf och Alicia Medina   Sponsor till Tealpodden är Tractive, ett verkstadsföretag med försäljning över hela världen och med fokus på mänsklig och teknisk hållbarhet. Stort tack till er!

Ämnet för detta nummer är ju "Ragnarök", eller den stora kris som mänskligheten genomgår. Vi samtalar om hur man kan se på detta från olika aspekter. Som ett uttryck för hur destruktiva och egoistiska krafter förstärks med den växande intelligensen. Men också som en form av "födslovåndor" för en kommande human världskultur, som Martinus skriver mycket om. Vi talar om den fysiska krisen, men också om det andliga perspektivet där döden i själva verket är en illusion, en förvandling till ett annat tillstånd och där mer utvecklade väsen, i form av en kosmisk Försyn, eller jordklotets skyddsandar, övervakar det vi går igenom på jorden.  Deltagare: Olav Johansson, Ulla-Mir Renöfält och Daniel Palmgren. Musik: Lars Palerius Vi bifogar några länkar till ämnen som dök upp i vårt samtal: Söndagsintervjun med Maria Strømme, professor i materialvetenskap, som berättar om sin forskningsartikel om medvetandet som grunden till den fysiska världen. En ny vetenskaplig teori som på många sätt samstämmer med den världsbild Martinus presenterar. Presentation av Maria Strømmes artikel på Uppsala universitets hemsida: Svensk forskning om sambandet mellan kärnvapentester och UFO-aktiviteter. Forskare vid Nordita vid Stockholms universitet har analyserat hittills oförklarade ljusblixtar på astronomiska plåtar från tidsperioden 1949-1957 och hittat statistiska samband mellan tidpunkter för dessa ljusblixtar, kärnvapentester och rapporter av oidentifierade flygande föremål (UFO eller UAP, som det nu officiellt kallas). Denna studie har nu publicerats i Scientific Reports och Publications of the Astronomical Society of the Pacific. Intressant också mot bakgrund av vad Martinus säger om UFO-fenomenet och våra jordiska kärnvapen, som vi också kommer in på i detta poddavsnitt.

Om naturen blir osynlig riskerar samhället att förlora viktig kunskap. Ängar ska ge barn insikt om växters betydelse och minska det som kallas växtblindhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kunskapen om växter har krympt drastiskt i svenska skolor. Där elever förr skulle kunna långa listor med arter räcker det idag med några få namn. Samtidigt visar undersökningar att många svenskar bara kan identifiera ett fåtal vilda växter. Fenomenet kallas växtblindhet – en brist på förståelse för växternas roll i ekosystemen och i våra liv. Forskare varnar för att utvecklingen gör samhället sårbart och minskar engagemanget för biologisk mångfald. För att vända trenden har projektet Så vilda! startats. Här får tusentals barn och elever skapa egna blomsterängar, följa fröernas resa och lära känna arter som prästkrage, blåklint och darrgräs. Målet är att väcka nyfikenhet och ge barnen en konkret relation till naturen i skolans närmiljö. I samtal med forskare och pedagoger framträder bilden av hur artkunskapens försvinnande påverkar både språket och vår förståelse för årstidernas skiftningar och varför det är avgörande att återknyta banden till växterna innan de försvinner ur vårt medvetande.Reporter Helena Söderlundhhelena.soderlundh@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheterna Radio 12.00

Sillgrisslorna på Stora Karlsö far illa när klimatet värms upp. Värmeböljorna är särskilt svåra. Fåglarna är byggda för att bevara värme, inte göra sig av med den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En halvmil ut i havet från Gotlands västra kust ligger Stora Karlsö. En kalkstensö med dramatiska klippväggar som störtar rakt ner i havet. Här på dom porösa ljusa klippväggarna har det bildats som avsatser där tusentals sillgrisslor häckar. Forskare ser hur fåglarna kämpar i värmeböljorna. De flämtar, sträcker vingarna ut från kroppen. I värsta fall lämnar de sina hyllor för att svalka sig och lämnar sina dyrbara ägg oskyddade. I Klotet hörs: David Stone, havsfågelforskare och doktorand vid University of Glasgow. Saga Kynnman, biologistudent, Agnes Olin, marinekolog, SLU, Jonas Hentati Sundberg, forskningschef, alklabbet Stora Karlsö, Anna Gårdmark, professor vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.Reporter: Joacim Lindwall Producent: Peter Normark

Följ med ombord på det nya franska forskningsfartyget Tara Polar Station, som är byggt för att driva fastfrusen i Arktisisen genom hela polarnatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nästan lika isolerad som en rymdstation ska forskningsfartyget Tara Polar Station driva med isen i Arktis i minst åtta månader. Med en internationell besättning på tolv personer, blir fartyget basen för forskning om biodiversitet, atmosfär, is, hav och föroreningar i Arktis under den allra mest svårtillgängliga årstiden. Första vinterexpeditionen börjar i september 2026, och sedan ska Tara Polar Station återkommande följa de arktiska vintrarna fram till år 2045.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Generativ AI har snabbt blivit en självklar del av vardagen. Den ger oss snabba svar, sammanfattar långa texter och gör informationssökning bekvämare än någonsin. Men vad händer med vår förmåga att tänka kritiskt när vi låter algoritmer tolka världen åt oss? Forskare vid Lunds universitet och KTH ser tydliga risker: källkritiken försvagas, analytiskt tänkande utlokaliseras och hjärnan förändras när vi inte längre behöver bearbeta information på samma sätt. Studier visar att elever litar mer på AI ju mer de använder den – även när svaren är fel. Samtidigt växer en ny webbekonomi där klick och källor blir osynliga. På MIT har hjärnforskare undersökt hur språkmodeller påverkar minne och uppmärksamhet. Resultaten väcker frågor om hur tidigt vi bör introducera AI i utbildning och vilka förmågor vi riskerar att förlora. Är bekvämligheten värd priset? Och hur kan vi behålla det kritiska tänkandet i en tid där svaren alltid finns ett klick bort?Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Alla shownotes finns på https://www.enlitenpoddomit.se , skulle det se konstigt ut i din poddspelare så titta gärna där efter alla länkar kring det vi pratar om   Avsnitt 547 spelades in den 4 November och därför så handlar dagens avsnitt om: INTRO: - Alla har haft en vecka... David har några pengar kvar, och har den här veckan migrerat från Spotify till Youtube Music, testar ett par hörlurar (återkommer med det nästa vecka), har bytt däck (eller låtit några personer byta åt honom). Björn har sålt en bil. Johan inte sålt nåt den här veckan, men har tillbringat helgen på en innebandy-cup, varit på tonårs-utbildning, har börjat titta på the "Morning show".  FEEDBACK AND BACKLOG: - ffmpeg får 1M sEK   https://news.itsfoss.com/ffmpeg-receives-100k-funding/  - Withings lanserar urinsensor   https://www.withings.com/se/se/u-scan-nutrio  - Forskare på Surrey har kopplat en AI så den ska likna en mänsklig hjärna   https://www.bbc.com/news/articles/c986ddy0myno  - Var krälar ChatGPT Atlas omkring, egentligen?   https://gizmodo.com/chatgpts-browser-bot-seems-to-avoid-new-york-times-links-like-a-rat-who-got-electrocuted-2000680444    - BONUSLÖNK 1: https://gs.statcounter.com/browser-market-share/    - BONUSLÖNK 2: https://www.theverge.com/podcast/801767/zocdoc-ceo-oliver-kharraz-ai-medical-healthcare-doctors  - ChatGPT Go kommer till Sverige   https://swedroid.se/chat-gpt-go-har-slappts-i-sverige/  - UMG och Udio har kommit överens    https://www.reuters.com/business/media-telecom/universal-music-settles-copyright-dispute-with-ai-firm-udio-2025-10-30/  - Google Maps i Android Automotive får lane assist   https://9to5google.com/2025/11/04/google-maps-live-lane-guidance/  - Stäm inte folk som talat sanning    https://news.slashdot.org/story/25/10/31/1715249/10m-people-watched-a-youtuber-shim-a-lock-the-lock-company-sued-him-bad-idea    - BONUSLÖNK: https://www.youtube.com/shorts/YjzlmKz_MM8  LYSSNARFRÅGA: - Från Sofia: vad tror ni är orsaken till att så många tycker det är komplicerat att koppla in sin bärbara dator i en skärm?  Man lär sig ju rätt tidigt att fyrkanten passar i fyrkanten. MICROSOFT - Uppdatera, stäng av eller starta om efter uppdateringar? (också som tips från Ringazin)   https://www.windowslatest.com/2025/11/02/update-and-shut-down-no-longer-restarts-pc-as-windows-11-25h2-patch-addresses-a-decades-old-bug  - Edge får möjlighet att hantera PassKeys   https://www.thurrott.com/cloud/329180/microsoft-edges-password-manager-can-now-save-and-sync-passkeys  - ... Och en Scareware sensor   https://www.bleepingcomputer.com/news/microsoft/microsoft-edge-gets-scareware-sensor-for-faster-scam-detection/  APPLE - Mobil processor i en Dator? Är detta större än Liquid Glass?   https://www.thurrott.com/mobile/mac-and-macos/329232/apple-to-ship-first-a-series-macbook-in-early-2026  - Apple har släppt en ny MacBook Pro med M5-chip   https://www.apple.com/se/macbook-pro  - Apple sänker tillverkningen på iPhone 17 Air   https://www.macrumors.com/2025/10/17/iphone-air-production-to-be-cut-amid-lower-sales/  - Apple låter dig frosta Liquid Glass    https://www.engadget.com/big-tech/ios-ipados-and-macos-now-let-you-frost-apples-liquid-glass-225513425.html  - Siri ska luta sig mot Google Gemini   https://www.macrumors.com/2025/11/02/new-version-of-siri-to-lean-on-google-gemini/  - Apple har återigen sålt för över 100 Miljarder Dollar på ett kvarta….   https://appleinsider.com/articles/25/10/30/apples-has-record-setting-q4-1025b-result-despite-very-small-iphone-revenue-miss  - Men det viktiga för Apple-människor är att aktien INTE gick ner efter att rapporten släpptes   https://appleinsider.com/articles/25/10/30/historical-trend-broken-aapl-makes-big-gains-after-earnings  GOOGLE: - Photos och Maps får nya färgskala   https://9to5google.com/2025/11/02/google-photos-maps-gradient-icon/  - Noting låter användare avinstallera   https://9to5google.com/2025/11/04/nothing-bloatware-apps-uninstall/  - Android 17 kanske får always on läge för appar   https://swedroid.se/android-17-pastas-erbjuda-appar-for-standigt-aktiva-paneler/  - Google "Big Sleep" har hittat buggar i WebKit. Men det viktiga i nyheten är att AI kan göra världen säkrare också…   https://thehackernews.com/2025/11/googles-ai-big-sleep-finds-5-new.html  - Pixel 6, 7, 8, 9 och 10 för tema-paket   https://android.gadgethacks.com/news/google-pixel-gets-game-changing-theme-packs-november-4/  PRYLLISTA - Björn: Om Johan tycker att man ska stoppa ner händerna i toaletten för att byta ut en grej som alla kissar på så att den ska mäta hur man mår… Då tycker jag att han kan köra med en sån här:   https://www.amazon.com/dp/B08LR211FD/?th=1    Sedan så undrar jag varför jag inte har nått att säga till om när det gäller inredning här hemma. ÄLSKAR denna!! https://www.amazon.com/dp/B00KHG0KRK/  - David: En katt, https://www.webhallen.com/se/product/370044-LEGO-Icons-Svartvit-katt-21349  - Johan: https://www.amazon.se/-/en/LEDVANCE-ZigBee-Technology-Adjustable-Bracket/dp/B0BK9JXMCW  EGNA LÄNKAR - En Liten Podd Om IT på webben,      http://enlitenpoddomit.se/  - En Liten Podd Om IT på Facebook,      https://www.facebook.com/EnLitenPoddOmIt/  - En Liten Podd Om IT på Youtube,      https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  - Ge oss gärna en recension    - https://podcasts.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577?mt=2#see-all/reviews      - https://www.podchaser.com/podcasts/en-liten-podd-om-it-158069  LÄNKAR TILL VART MAN HITTAR PODDEN FÖR ATT LYSSNA: - Apple Podcaster (iTunes), https://itunes.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577  - Overcast, https://overcast.fm/itunes946204577/en-liten-podd-om-it  - Acast, https://www.acast.com/enlitenpoddomit  - Spotify, https://open.spotify.com/show/2e8wX1O4FbD6M2ocJdXBW7?si=HFFErR8YRlKrELsUD--Ujg%20  - Stitcher, https://www.stitcher.com/podcast/the-nerd-herd/en-liten-podd-om-it  - YouTube, https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  LÄNK TILL DISCORD DÄR MAN HITTAR LIVE STREAM + CHATT - http://discord.enlitenpoddomit.se  (Och glöm inte att maila bjorn@enlitenpoddomit.se  om du vill ha klistermärken, skicka med en postadress bara. :) 

Nyheter Radio 17:00

Edith Södergrans postuma diktsamling fyllde 100 år 2025. Maria Küchen läser om en klassiker där själen fattar eld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Flickrumsdikt, fnös någon föraktfullt när jag i tonåren utnämnde Edith Södergran till världens största poet genom tiderna. Det var en lite äldre kille, så där överlägset beläst och världsvan som bara lite äldre killar kunde vara när jag var sjutton år.Flickrummet sågs av de flesta som något att förakta. Idag, flera decennier senare, har det fått upprättelse. Det erkänns som en plats där identitet och uttryck kan växa, en subkulturell praktik för att citera genusvetenskapen.Men läser någon Edith Södergrans dikter i nutida flickrum? Och var står hennes poesi i samtidens unga litterära landskap? Jag är inte säker på att jag vill veta. Kanske avfärdas hon idag som alltför patetisk, överhettad och daterad. Men inte av mig. Aldrig. Jag förblir Edith Södergran trogen.Forskare som Ebba Witt-Brattström och Agneta Rahikainen har gjort upp med myten om modernisten Södergran som naturbarn och ensamt missförstått geni. Visst dog hon i tuberkulos – alldeles för tidigt, hon var bara 31 år – , men hennes dikter var inga feberfantasier. De ingick i ett sammanhang. Deras former och teman speglade ett nytt europeiskt litteraturklimat och bröt mark för det i Norden.Edith Södergran gick i skola i S:t Petersburg, hon behärskade flera språk och hennes Raivola på Karelska näset i Finland var ingen avkrok ute i skogen. Myterna om henne berättar inte mycket om vem hon egentligen var, och det är som det ska. ”Konstnären arbetar alltid i mörker och varje ljusstråle faller på hans arbete”, skrev hennes vän författaren Hagar Olsson 1925, två år efter Södergrans död, i förordet till samlingen ”Landet som icke är”.Varje gång jag läser om den boken, som innehåller Södergrans efterlämnade dikter från 1916 och framåt, tänker jag att den där lite äldre killen hade rätt. Detta är flickrumsdikt. I bästa tänkbara bemärkelse. I kontrast till en värld där lite äldre killar – eller, om man så vill, patriarkatet – hade föreskrivit allt, skapade Södergran en autonom plats.”Landet som icke är”, rymmer prinsessor, krossade hjärtan och en brud vars ring är hennes tankar. ”Min krets är trång”, börjar dikten om henne, men ”det ligger något varmt på grunden av allt det / främmande omkring mig.”Bruden beskrivs som en fånge på en plats där hon inte hör hemma. När flickor blir kvinnor, ”blir de utestängda från ljuset / och kastade i ett mörkt rum”, skriver Södergran. I ett sådant mörkt rum, som i en fängelsecell, befinner sig bruden. Men det är kanske inte Eros som är grundproblemet, när barnet växer upp och måste överge flickrummets frihet, utan maktordningar som spärrar in hennes sexualitet?”Din kärlek förmörkar min stjärna” står det i Landet som icke är. ”Min hand är ej hemma i din. / Din hand är lusta – / min hand är längtan.” Diktens ”du” kan vara en älskare som vill något annat än diktjaget, en människa som för in ett mörker i hennes liv – men kanske finns här också en Gudslängtan som är hopplös eftersom den är erotisk.Många med mig har sett det mystika draget i Södergrans dikt. Gunnar Ekelöf, en annan mystiker i den svenskspråkiga 1900-talslyriken, skrev i sina efterlämnade anteckningar att ”Södergran och jag är lika, parallella. Vi har sett något av samma vision”.Lusta och längtan är inte samma sak. Det är inte bara kroppen som fattar eld när flickebarn blir kvinnor, utan också själen. En olyckligt förälskad tonåring kanske i grund och botten inte alltid trånar efter någon specifik lite äldre kille utan efter överskridande, ett passionerat och hängivet uppgående i något eller Någon bortom allt mänskligt. Flickrummet kan med andra ord vara ett rum för mystik.Mystik litteratur inom religionernas ramar betingas alltför ofta av religiösa dogmer som låser språket, och därmed min läsning och mina tankar. Språkliga schabloner beskriver själens förening med Gud som en prestation, en seger att vinna genom att sökaren följer en bana snitslad av auktoriteter. I kontrast till det, blir dikterna i ”Landet som icke är” uppenbarande följeslagare, eftersom de inte säger hur mystiken borde vara utan enbart speglar vad den kan vara, och vad den faktiskt är.Icke-vetandets totala tids- och rumsupplösning är en kärnpunkt i mystik erfarenhet. Det blir brutalt påtagligt och sant i beskrivningen av en dag som ska komma, när ”helvetet är tomt / och himlen stänges / och allt står stilla – / intet finns då kvar än en sländas kropp i vecket / av ett blad. / Men ingen vet det mer.”Kanske ska en andligt sökande människa inte ta för givet att hon vill uppleva den dagen. Det innebär utmaningar och själsliga risker. För, som det står i Bibeln, ingen kan se Guds ansikte och leva.Genom ”Landet som icke är”, rör sig sagoaktigt arketypiska flickor och kvinnor. Bokens prinsessa är en varelse ”utan nycker, / utan hårdhet, utan slöjor och utan list.” Sådan oförställd nakenhet innebär en utsatthet, mellanmänskligt och själsligt, som jag tror att många kan känna igen. De flesta av oss lyckas dölja den, och kanske kväva den, bakom sociala masker. Men i Edith Södergrans dikt behöver den inte förklä sig. Det sårbara allvaret får en fristad.Flickan i den långa dikten ”Under” möter en nunna, klädd i en dräkt där ”allvaret blickar ur den mörka vecken”, och utbrister: ”Jag blev så glad, då jag såg dig, o syster.” Nunnan leder henne till en kyrka där Gudsmoder är den högsta, en fruktansvärd gestalt, full av nåd men onåbar.Modersmystik avfärdas ibland med samma förakt som flickrummet, men Edith Södergran väjer inte för den. Det är inte moderskapet som stänger in kvinnan på en mörk plats, i en trång krets. I dikten Nattlig madonna får det tvärtom världen att växa ”ut i alla vidder”. Moderskapets mystik beskrivs högstämt och samtidigt konkret: svarta moln drar över himlen, en mor är vaken, ett barn sover, och i nattens tystnad sjunger änglar ”alla världars lov” – en lovsång vars eko den unga modern hör djupast i sitt inre.Patetiskt, skulle nog den där lite äldre killen ha sagt. Men dikten speglar min egen erfarenhet som ung förstagångsmamma: Världen blir inte bara större. Den blir oändlig.Modersmystiken från gärna upprättas, och för min del kan den gärna få definieras som en subkulturell praktik. Och i samtidspoesin hoppas och tror jag på en renässans för begåvad högstämdhet i Edith Södergrans anda – dikt som avsöker existentiella utmarker och bråddjup och menar allvar på liv och död.Maria Küchenförfattare och kritiker __________________ Böcker av Edith Södergran 1916 – Dikter1918 – Septemberlyran1919 – Rosenaltaret1919 – Brokiga iakttagelser (aforismer)1920 – Framtidens skugga1925 – Landet som icke är (postum). Redigerades av vännen och författaren Hagar Olsson och firade alltså 100 år 2025. Övriga källorAgneta Rahikainen: Kampen om Edith – biografi och myt om Edith SödergranEbba Witt-Brattström: Ediths jag – Edith Södergran och modernismens födelseAnders Olsson: ”Du skall vara min åra!” – Gunnar Ekelöfs sena dialog med Edith Södergran Landet som icke är (ur samlingen med samma namn, 1925)Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är jag trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom landet som icke är.Landet, där all vår önskan blir underbart uppfylld,landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka vår sargade pannai månens dagg.Mitt liv var en het villa.Men ett har jag funnit och ett har jag verkligen vunnit –vägen till landet som icke är.I landet som icke ärdär går min älskade med gnistrande krona.Vem är min älskade? Natten är mörkoch stjärnorna dallra till svar.Vem är min älskade? Vad är hans namn?Himlarna välva sig högre och högre,och ett människobarn drunknar i ändlösa dimmoroch vet intet svar.Men ett människobarn är ingenting annat än visshet.Och det sträcker ut sina armar högre än alla himlar.Och det kommer ett svar: Jag är den du älskar och alltid skall älska.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I en av världens största fågelkolonier studeras hur klimatförändringar påverkar mängden fisk och fåglarnas jakt nere i havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Hudson Bay i nordöstra Kanada häckar omkring 400 000 spetsbergsgrisslor på en enda ö – en av världens största fågelkolonier. Forskare undersöker nu hur klimatförändringar påverkar tillgången på fisk i området och hur det i sin tur påverkar fåglarnas beteende. Med hjälp av en segeldrönare utrustad med ekolod samlas data om fiskbeståndens rörelser och utbredning i det arktiska havet. Genom att jämföra med forskning på sillgrisslor i Östersjön hoppas forskarna få insikt i hur ekosystemen fungerar i en miljö med begränsad mänsklig påverkan. Arktiska Kanada har länge varit svårtillgängligt, men förändrade isförhållanden öppnar nu upp för både forskning och framtida fiske. Följ arbetet på plats, där forskarna kämpar mot strömmar, väder och teknik för att fånga en bild av livet under ytan – innan det förändras i grunden.Reporter Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I studion: Fredrik Söderholm, Petrina Hinas, Max Söderholm, Johanna Lindqvist, Latin Lovers, August BohlinKändisskvaller om idrottsman som har problem att hålla staven i styr! Forskare om studien där svamp testas som bot mot Anorexia! Petrina om bedragen soff-försäljare och Txt-design aka Sveriges underbaraste klädbutik på instagram! Sveriges flitigaste plankare om ai-mätning av plankare! Latin Lovers om 2010-stilen som TYDLIGEN trendar nu! Ska Hamas-läkaren förstöra Agges Bob Dylan-sändning nästa fredag? Hela avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I studion: Fredrik Söderholm, Petrina Hinas, Max Söderholm, Johanna Lindqvist, Latin Lovers, August BohlinKändisskvaller om idrottsman som har problem att hålla staven i styr! Forskare om studien där svamp testas som bot mot Anorexia! Petrina om bedragen soff-försäljare och Txt-design aka Sveriges underbaraste klädbutik på instagram! Sveriges flitigaste plankare om ai-mätning av plankare! Latin Lovers om 2010-stilen som TYDLIGEN trendar nu! Ska Hamas-läkaren förstöra Agges Bob Dylan-sändning nästa fredag? Hela avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

innehåll: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drönare över Danmark har orsakat flygstörningar, vem som ligger bakom är oklart. Misstankar om Ryssland väcker oro kring säkerheten inom EU. Hör Martin Kragh, Centrum för Östeuropastudier, Peter Bennesved, FOI och David Rasmusson, Nordenkorrespondent.Slöjden har glömts bort i beredskapsdebatten, det menar Västerbottens läns hemslöjdsförening som nu släppt ett eget beredskapshäfte. ”I slöjden har vi ett sätt att vara beredda genom att vara kapabla, kapabla människor är beredda människor”, säger Emma Ewadotter från Umeå, brodös och styrelsemedlem i föreningen. / reportage av Ida SvansboRekordstort missnöjet mot Labour - idag inleds deras årliga kongress.Partiet vann en stor majoritet i valet men efter ett år vid makten är missnöjet bland befolkningen rekordstort - och pressen på partiledaren och premiärministern Keir Starmer är hård. / reportage av Nina BennerEtt samhälle utan kontanter - krönika av Agri IsmaïlPanelen om PUT, bondgårdar och TIDÖ2.0Permanenta uppehållstillstånd – ska de omvandlas till tillfälliga?Jordbruk – Färre gårdar, större enheter – bra eller dåligt?Tidö 2.0 – Ny konservativ-liberal önskelista väcker debatt.Göran Greider Dalademokraten, Susanne Nyström, Dagens Nyheter och Mattias Svensson, SvD.timme 2:Moldavien går till val idag och EU följer det med spänning.Ett av Europas fattigaste länder ligger strategiskt till för både Ryssland och EU. Idag är det val till parlamentet och många har kallat det för ett ödesval på grund av kriget. Hör vår korrespondent Fredrik Wadström direkt på plats.Vägtrummor som tickande bomber Forskare kartlägger nu rören med AI.Skyfallet i Västernorrland där många vägar spolades bort satte ljus på hur viktigt det är att de här rören fungerar. / reportage av Magdalena MartinssonI Polen ökar motsättningarna mellan polackerna och dom många ukrainare som bor i landet. Från att med öppna armar ha tagit emot närmare två miljoner flyktingar från grannlandet när Ryssland inledde sin fullskaliga invasionen 2022, så är det nu allt fler polacker som ser problem med det stora flyktingmottagandet. / reportage av Felicia HassanFredsbudskap från ett ökenkloster i Syrien Fader Jihad Youssef från ökenklostret Mar Musa. Han är övertygad om att dialog mellan kristna och muslimer är vägen till verklig fred i Syrien. / reportage av Åsa Furuhagen20 år med bloggen - har Isabella Löwengrips Blondinbella förändrats?Bloggen blev ett företag, en plattform för påverkan och ibland kritik. Hör om offentlighetens pris, influerarens roll och bloggens framtid.Satir med Radioskugga: Rösta mot den man avskyr mestRadioskugga görs av Per Juhlin, Fritte Fritzson och Erland KarlingOm viljan att hjälpa varandra - kåseri av Augustin ErbaProgramledare: Jesper LindauProducent: Anders DiamantTekniker: Nicola Pryke

Förändrad markanvändning har skapat ett brännbart Europa nu föreslås naturvård med motorsåg och betesdjur som brandförebyggande åtgärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder.Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårhjordar används för att skapa brandbarriärer.Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer.Reporter Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Forskare har nu öppnat brev från 1700-talet, som kommit på avvägar och glömts bort. Breven avslöjar hur vanligt folk hade det i dåtidens Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ungefär 250 år sedan skickades hundratals brev till franska sjömän vars skepp tagits till fånga av brittiska flottan. Breven skrevs av oroliga föräldrar, syskon eller fruar.Men de flesta breven nådde aldrig fram. De stoppades – oöppnade – undan i en låda och glömdes bort. Fram tills för bara några år sedan.I flera år har nu Renaud Mourieux, lärare i europeisk historia på universitetet i Cambridge, läst och tolkat breven. Han menar att de säger en hel del, inte bara om de enskilda brevskrivarna utan också om det franska samhället just då.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I rapporteringen om Gazakriget har journalister och medier anklagats för bristande objektivitet. Men vad är det att vara objektiv? Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar? Programmet är från november 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en objektiv sanning. Gazakriget har eldat på debatten om journalistikens opartiskhet. Och i samband med USA-valet höjdes röster om att journalistiken tog ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar?Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syn på vad som är sant och fakta?Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David Rune och Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Egendom - Herman DiazDen första kvinnan - Lotta LundbergMarionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg

Att begrava och varna framtidens folk för radioaktivitet eller utnyttja det utbrända kärnbränslet i ny kärnkraft är en knäckfråga för kärnfysiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om det som i flera generationer varit det kanske mest omdebatterade avfallet i Sverige.Det utbrända kärnbränslet från de svenska kärnkraftverken planeras att lagras i 100.000 år nere i berget under Forsmark i Uppland. Det tycker avfallsforskare på Chalmers tekniska högskola är en dålig idé och eftersom avfallet fortfarande innehåller enorma mängder energi ser de det som en resurs att återvinna.Forskningen på Chalmers handlar om att hitta en säker metod för att göra nytt kärnbränsle av avfallet.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

En internationell ljunghedskonferens hålls för första gången i Sverige. Och på en nyinvigd slinga utanför Ystad fladdrar fjärilarna för fullt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I augusti färgas västkustens ljunghedar lila av den blommande ljungen. Och i år har de fått finbesök – forskare och naturvårdare från flera europeiska länder har den här veckan strosat runt på de blommande hedarna och diskuterat den hotade naturtypen på en internationell ljunghedskonferens. Vår fältreporter Jonatan Martinsson har besökt konferensen och träffat bland annat ljunghedsforskaren Elena Arrigoni från Kew Gardens i Storbritannien.Och vi sänder direkt från en av ljunghedarna, i Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. Där finns Jonatan Martinsson tillsammans med Västkuststiftelsens naturvårdschef Mattias Lindholm, reservatsförvaltare Patrik Wingård och Emelie Cajsdotter vars hästar betar hedarna. Ljungheden är en naturtyp som kräver skötsel i form av bränning och bete men rätt skött är den en plats med rik biologisk mångfald. I programmet får vi höra mer om hur det skapas förutsättningar för arter som silversandbi. alkonblåvinge och ljungögontröst.När Nybrofältet utanför Ystad riskerade att bli camping bildade den lokala Naturskyddsföreningen en fjärilsgrupp. De har inventerat fältet och hittat nästan 50 olika dagfjärilsarter, en del riktigt ovanliga. Dessutom har de i sommar gjort i ordning en fjärilsslinga med skyltar till de fjärilar som kan dyka upp. Naturmorgons reporter följde med Maj Persson, Kerstin Svensson och Raija Lanjas på slingan, med förhoppning att få möta bland annat svartfläckig blåvinge.Augusti lider mot sitt slut, och vi frågar Naturmorgonlyssnarna vad de uppskattar mest i naturen på sensommaren. Fladdrande fjärilar, mognande bär och svalare luft är några av svaren. Vi ringer upp Boris Åström som i stället spanar ner i vattnet för att se om ålen börjat röra på sig.Varför strandar näbbvalar längs svenska västkusten? Vi ringer upp Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet för att få svar på mysteriet.Och vad är det för spindel som byggt en strut av stenar? Och varför? Det undrar Kalle Sahlin i Falun, och vi ber spindelexperten Monika Sunhede om ett svar.I veckans kråkvinkel funderar Karin Gyllenklev på varför sniglar inte är lika stora som vi. Och hur det skulle vara, om de var det ...Programledare är Joacim Lindwall.

Vattenfall satsar på små modulära reaktorer. Sverige får Natobas i Enköping. Israel fortsätter markinvasionen av Gaza – och V-kännaren kommenterar uteslutningen av Riazat och Delgado Varas. Programledare: Nathalie Rothschild.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu börjar studenterna gå tillbaka till skolorna efter sommaren, och samtidigt blossar diskussionen kring AI-fusk upp igen. I Morgonpasset i P3 pratar vi mer om hur AI kan förändra pluggandet framöver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Brandrisken är hög i stora delar av Sverige, framförallt i Norrland där tågen måste köra saktare för att undvika gnistbildning.Vi tycks ha lärt av tidigare brandsomrar och nu är myndigheterna på tårna för att undvika att stora, svårsläckta bränder ska bryta ut.Men i framtiden kan vi också behöva se över sammansättningen av träd i skogen när klimatet förväntas bli både varmare och torrare. Mer ek och andra lövträd kan fungera som en brandförsäkring, visar forskning vid SLU i Alnarp.Medverkande: Docent Jonas Rönnberg, föreståndare Skogsskadecenter SLU och Igor Drobyshev, docent och brandekolog vid SLU. Reporter: Simon Moser, programledare: Marie-Louise Kristola, producent: Michael Borgert.

När universitetsvärlden i USA pressas hårt av Trump-administrationen hoppas EU och Sverige få välkomna amerikanska toppforskare hit istället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omvärlden ser Sverige som en delstat i USA, och i den jämförelsen har vi ungefär samma attraktionskraft som Ohio, säger professor Karl Wennberg på Handelshögskolan i Stockholm. Han saknar en långsiktig strategi för att locka hit utländska, och nu främst amerikanska forskare, i skarp konkurrens med omvärlden. Sverige erbjuder välfärdstrygghet och långa traditioner, men lönerna och den akademiska friheten är mycket lägre än i många andra länder. Medverkar gör också professor Susan Dynarski från Harvard, Karolinska Institutets prorektor Martin Bergö, professor Miriah Meyer från USA, numera vid Linköpings universitet, och Henrik Bresman, svensk professor verksam i Singapore.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

2 000 personer kan bli av med jobbet på Volvo Cars i Sverige. / Bedragare får fängelse för att ha lurat äldre på pengar. / Forskare undersöker hur man kan använda de invasiva ostronen. / Brons till Sverige i hockey-VM Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Ett fönster av normalitet efter drygt tre år av krig öppnades nyligen för fysiker från Ukraina genom en forskarkonferens i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Det här är första gången som jag ordnar en konferens med delegater från ett land i krig, säger Mats Larsson, professor i fysik vid Stockholms universitet. I ett angripet land som Ukraina blir forskarna väldigt isolerade, och att bryta den isoleringen är viktigt menar han.Mats Larssons kollega från Kiev, Larysa Bryzjyk, säger att det är som en dröm att få komma till Sverige och ägna sig åt forskningsdiskussioner istället för att bekymra sig för minsta ljud, som kan vara en explosion - eller bara grannen som spolar i toaletten.Medverkande: Mats Larsson, professor i fysik, Stockholms universitet och ledamot i Kungliga vetenskapsakademin; Larysa Bryzjyk och Oleksandr Cherniak, fysikforskare vid Bogolyubovinstitutet för teoretisk fysik, Kiev.Programledare: Lena NordlundReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Att det skulle vara nyttigt att äta moderkakan efter förlossningen saknar vetenskapligt stöd. Men det finns viktiga saker den kan användas till i stället för att bara kastas bort, menar tre placentaforskare.

Iran arbetar aktivt för att attackera särskilda individer på svensk mark. Det handlar inte längre bara om exiliranier, skriver forskarna Arvin Khoshnood, Magnus Norell och Ardavan Khoshnood. Detta är den tredje och sista delen i denna artikelserie. Här hittar du de första och andra delarna. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Det går att konstruera en damm i stan för att den ska vara så bra som möjligt för både människor och småkryp. Forskare har tagit reda på hur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frank Johansson är professor i bevarandebiologi vid Uppsala universitet, och hans forskargrupp har undersökt 80 stadsdammar i Stockholm. Han berättar att det är bra om dammen är åtminstone två meter djup i mitten eftersom det gynnar den biologiska mångfalden. Här visar han vilket liv som kan finnas i en stadsdamm och hur dammarna kan vara en oas för både djur och människor.Programledare Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20250114.En växande PFAS-krisHälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera. – PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project. PFAS ökar risk för cancerVarje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnaderI Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.”Jättedyrt att rena från PFAS”I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.Hermans dricksvatten förgiftades av PFASHerman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta. – Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman. PFAS-granskning i två delar Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.Programledare: Marie-Louise KristolaReporter: Daniel VärjöProducent: Peter NormarkI samarbete med bland andra:Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETCStéphane Horel, Le MondeRaphaëlle Aubert, Le MondeEurydice Bersi, Reporters United

Efter att i flera månader fått sporadiska frågor kring små pikar och skämt kring Brad Schoenfeld och andra forskare som också är influensers i podden så tar Jacob och Wille tjuren vid hornen med ett helt avsnitt kring vad de menar. Du får höra om de problem och mer kontroversiella delarna kring den grupp av forskare som till stora delar dominerar på sociala medier runt studier på styrketräning. Det är ofta så att möjliga men osäkra hypoteser blir både etablerade fakta och dessutom lyfts det fram som väldigt viktigt för ens utveckling. Samtidigt ges även följarna en bild där alla som på något vis ifrågasätter eller vill tona ner de starka slutsatserna är pseudovetenskapliga personer. Även med den här kritiken så är det viktigt att påpeka att dessa forskare som tar stor plats när det gäller presentation av vetenskap kring styrketräning är kontroversiella ut vissa aspekter så är det inte så att de sprider ren pseudovetenskap vilket annars är vanligt från influensers inom träningsvärlden. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om dubbla träningspass och slitsamt familjeliv (00:04:11) Varför vi ibland är kritiska mot Brad Schoenfeld och hans influensergäng (00:04:44) Det är skillnad på de som sprider trams och de som överdriver styrkan i deras egna slutsatser (00:11:58) Brad och gänget runt honom har producerat väldigt mycket studier och artiklar på styrketräning (00:14:16) Vetenskapen görs om till enkelt kontent där nyans och andra möjliga tolkningar försvinner (00:21:35) Följarna hamnar lätt i en tro att vetenskapen bakom den senaste trenden är starkare än vad den är (00:27:36) Kritik kring studier på träningsvolym och muskelökningar (00:30:52) Social Media PhDs enligt Samuel Buckner (00:33:41) Det är lätt att podcasts hamnar i en bubbla där de bara bjuder in samma gäster överallt (00:36:17) Kan man göra träningsprogrammet som de påstår att alla gjort i studien (00:41:52) Kan man vara forskare och samtidigt influenser inom ett fält där folk vill veta mer än vad vi vet?

Krisstödet till drabbade efter attentatet vid Campus Risbergska var snabbt på plats, men trauman kan ha tusen olika ansikten, konstaterar psykologen Filip Arnberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapsradion berättar Johanna Sollerman, strategisk samordnare för brottsförebyggande arbete i Örebro kommun och den som höll i krisstödet, om hur det såg ut de första veckorna i Örebro. Men vad händer när veckorna går och man fortfarande mår fruktansvärt dåligt?Forskare har tagit fram en app, PTSD-coach, som finns gratis att ladda ned. Den ger en enkel introduktion i vad posttraumatiskt stressyndrom innebär.En annan väldigt intensiv behandling på en vecka har tidigare också visat goda resultat, både för drabbade och personal. Den består av långvarig exponeringsterapi, rörelseterapi och ögonrörelseterapi.Det kan också vara svårt att veta hur man som anhörig kan agera när man märker att drabbade inte vill prata om det som har hänt.Möt Niklas Möller, psykolog och verksamhetschef för Röda Korsets behandlingscentrum i Uppsala för krigsskadade och torterade, samt Filip Arnberg, psykolog och chef för Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet. De ger råd och berättar om vilken forskning som visat goda resultat för personer som drabbats av svåra trauman. ReporterAnnika Östmanannika.ostman@sr.seProducentLars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SFI-läraren Ingierd tog skydd under skjutningen: Eleverna kände igen skottljuden. / Den misstänkte gärningsmannen var från Örebro. / AI-avatar intervjuar årets sommarjobbare. / Forskare vill att sötpotatis ska odlas i Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Anna Jonasson.

På 4 000 meters djup lever en rosa havsgris med slangfötter. Vi lär känna djuphavens djur, men också hur en kompost kan hjälpa en ekoxe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En bägarformad glassvamp som kan bli 15 000 år gammal, en rosa havsgris med slangfötter och sjögurkor som dammsuger är nya arter för vetenskapen. Djuphaven täcker halva jordklotets yta, och nu upptäcker forskarna tidigare helt okända ekosystem och arter i havsdjupen. Morgonens fältreporter Lisa Henkow träffar biologen Helena Wiklund som kartlägger djurlivet på de abyssala slätterna på 3 500-5 500 meter under havsytan. Hör om djuphavens landskap och organismerna som livnär sig på marin snö - rester från vattenmassorna ovanför.Och så ska vi höra om ett sätt att hjälpa Sveriges största skalbagge, den mäktiga ekoxen. Larverna lever i rötterna på gamla ekar, men eftersom sådana numera är en bristvara görs nu konstgjorda ekoxehem, så kallade ekoxekomposter. Vid sjön Roxen i Östergötland finns en sådan och naturvårdarna Nicklas Jansson och Claud Youssif från Länsstyrelsen visar hur den kan hjälpa både ekoxar och andra vedlevande insektsarter.Förra helgen räknades det fåglar under parollen Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp en av de 15 000 personerna som räknade fåglar vid sina fågelmatningar, Carola Onkamo från Nävekvarn, för att höra vilka hon fick på besök. Vi kollar också med Niklas Aronsson från arrangören Birdlife Sverige om vilka fåglar som lyckades ta sig in på topplistan i år.Att artbestämma en fågel, blomma, mossa eller svamp med hjälp av en app i telefonen blir allt mer populärt. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har kollat på runt 250 olika appar och menar att de kan gynna naturintresset. Vi ringer upp Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska Riksmuseet, för att höra vad man ska tänka på när man använder artbestämningsappar, och ifall han själv också app-bestämmer ibland.I veckans kråkvinkel inspireras Jenny Berntson Djurvall av hur ursprungsbefolkningen i Australien har varsitt totemdjur, alltså en särskild art som man har särskilt ansvar för.Programledare är Joacim Lindwall.

Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.Torrlabb med släktforskning från 1600-taletMalin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare. Slår hål på myterna om portugisiska sjömänForskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat. Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se