Podcasts about forskare

Skalbaggar och fjärilar kan orientera sig efter jordens magnetfält och stjärnhimlen. Forskningen kräver finurliga knep som kan låta som rena skämten - men som ger svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är som ett sjätte sinne, magnetsinnet hos de långflyttande bogongfjärilarna i Australien. Och kanske är det i så fall ett sjunde sinne som dyngbaggarna använder när de rullar sina bollar i spikraka linjer. Vi hälsar på forskarna i Lund som ägnat hela sina yrkesliv åt att studera dessa insekter, och som Lena följt under lång tid och då hon fått vara med vid fantastiska upptäcker. Amerikanska flygvapnet är intresserade av fjärilarnas kapacitet, som de kanske kunde dra nytta av, berättar professor Eric Warrant, och andra forskare vill gärna bygga robotar som är lika starka som dyngbaggar som Marie Dacke studerar. Och apropå robotar så har sådana nu börjat spela badminton, men hur bra går det?Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi; Eric Warrant, professor i zoologi, båda vid Lunds universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seAvsnittet är inspelat i LARM-studion vid Humlab, Lunds universitet.

När universitetsvärlden i USA pressas hårt av Trump-administrationen hoppas EU och Sverige få välkomna amerikanska toppforskare hit istället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omvärlden ser Sverige som en delstat i USA, och i den jämförelsen har vi ungefär samma attraktionskraft som Ohio, säger professor Karl Wennberg på Handelshögskolan i Stockholm. Han saknar en långsiktig strategi för att locka hit utländska, och nu främst amerikanska forskare, i skarp konkurrens med omvärlden. Sverige erbjuder välfärdstrygghet och långa traditioner, men lönerna och den akademiska friheten är mycket lägre än i många andra länder. Medverkar gör också professor Susan Dynarski från Harvard, Karolinska Institutets prorektor Martin Bergö, professor Miriah Meyer från USA, numera vid Linköpings universitet, och Henrik Bresman, svensk professor verksam i Singapore.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

2 000 personer kan bli av med jobbet på Volvo Cars i Sverige. / Bedragare får fängelse för att ha lurat äldre på pengar. / Forskare undersöker hur man kan använda de invasiva ostronen. / Brons till Sverige i hockey-VM Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Ett fönster av normalitet efter drygt tre år av krig öppnades nyligen för fysiker från Ukraina genom en forskarkonferens i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Det här är första gången som jag ordnar en konferens med delegater från ett land i krig, säger Mats Larsson, professor i fysik vid Stockholms universitet. I ett angripet land som Ukraina blir forskarna väldigt isolerade, och att bryta den isoleringen är viktigt menar han.Mats Larssons kollega från Kiev, Larysa Bryzjyk, säger att det är som en dröm att få komma till Sverige och ägna sig åt forskningsdiskussioner istället för att bekymra sig för minsta ljud, som kan vara en explosion - eller bara grannen som spolar i toaletten.Medverkande: Mats Larsson, professor i fysik, Stockholms universitet och ledamot i Kungliga vetenskapsakademin; Larysa Bryzjyk och Oleksandr Cherniak, fysikforskare vid Bogolyubovinstitutet för teoretisk fysik, Kiev.Programledare: Lena NordlundReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Juniornyheterna om att samma personer kan ligga bakom många konton med AI-slop, sånna där AI-genererade bilder på udda grejer som konstgjorda bakverk eller räkjesus. Forskare har försökt rädda en bebis genom att ändra i hans gener och en schackseger! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att medverka som forskare i samhällsdebatten är svårt. Det är särskilt svårt att balansera mellan att överdriva och underskatta vilka slutsatser man kan dra från forskningen. I det här avsnittet pratar vi om vad som kan driva forskare till att säga för mycket, eller för lite, och vad man bör tänka påLÄNKAR:Prize lecture: Simon Johnson, Prize in economic sciences 2024Prize lecture: James A. Robinson, Prize in economic sciences 2024Manne Gerell, Malmö universitetThe morality of markets in theory and empirics (choi och Storr 2023) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att det skulle vara nyttigt att äta moderkakan efter förlossningen saknar vetenskapligt stöd. Men det finns viktiga saker den kan användas till i stället för att bara kastas bort, menar tre placentaforskare.

Forskare har upptäckt spår av en molekyl som på jorden bara produceras av liv – i atmosfären på exoplaneten K2-18b, 124 ljusår bort. Men är det verkligen ett bevis på existensen av liv där borta? Ta förra veckans braskande rubriker med en nypa salt, och läs vad det faktiskt handlar om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Bollspel som liknar träning i klubbar har varit vanligt inom skolidrotten, trots att det inte borde vara så. Och friluftsliv har fått stryka på foten. Men hur främjar man bäst alla barns lust att röra sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapspodden åker till Örebro och träffar forskare vid universitetet där som ägnar sig åt idrottslärarutbildning. Jan Mustell har studerat bollspel, som länge verkar varit överrepresenterat vid skolans idrottslektioner, och ofta på sätt som exkluderar många. Men kanske håller något på att hända, visar hans avhandling. Karin Sjödin forskar på friluftsliv, som enligt styrdokumenten borde få mer utrymme, och som hon menar kan vara ett bra alternativ till rörelse för många, unga som gamla. Att hoppa över en bäck på en vandring och pausa när man känner sig lite trött kan passa vissa bättre än att pressa sig på idrottsplatsen. Dessutom hör vi om forskning kring hur världens alla urinoarer kunde stänka mindre. Medverkande: Jan Mustell och Karin Sjödin, båda universitetsadjunkter inom idrottsvetenskap, Örebro Universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Om internetmemers roll som både sociala och kulturella fenomen, och deras användning i kommunikation och krig. Memer sprids snabbt och använder humor eller sarkasm för att påverka, underhålla och ibland sprida både propaganda och felaktiga budskap. Forskare som Sofia Olsson och Per-Erik Nilsson diskuterar specifikt hur memer använts i Rysslands krig mot Ukraina, och hur humor kan vara ett effektivt verktyg för att snabbt förmedla budskap.

I dagens avsnitt snackas det om kopparstölder, värmeböljor som förhoppningsvis kommer till helgen och om att Finnair slutar informera på svenska i högtalarna, vilket har gjort folk irriterade. Idag tar Hasse med sig lite notiser från internets anslagstavla i veckans threads. Jonas berättar om ett smyckessamarbete och Linda berättar om att det kan finnas liv på en planet 124 ljusår bort. vi ställer frågan; vilket svenskt ord gillar du lite extra mycket?

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratar vi först om det federala åtalet mot den misstänkte VD-mördaren Luigi Mangione. Samtidigt som vissa hyllat 26-åringen som en hjälte åtalas han nu för mord, och riskerar dödsstraff. Dödsstraff har också beskrivits som en del av Trumps nya krimpolitik. Mangione har tidigare nekat till brott.Lite senare blir det rymdnytt. Forskare har nämligen upptäckt det hittills starkaste beviset på liv på en planet utanför vårt solsystem.

Iran arbetar aktivt för att attackera särskilda individer på svensk mark. Det handlar inte längre bara om exiliranier, skriver forskarna Arvin Khoshnood, Magnus Norell och Ardavan Khoshnood. Detta är den tredje och sista delen i denna artikelserie. Här hittar du de första och andra delarna. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Det går att konstruera en damm i stan för att den ska vara så bra som möjligt för både människor och småkryp. Forskare har tagit reda på hur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frank Johansson är professor i bevarandebiologi vid Uppsala universitet, och hans forskargrupp har undersökt 80 stadsdammar i Stockholm. Han berättar att det är bra om dammen är åtminstone två meter djup i mitten eftersom det gynnar den biologiska mångfalden. Här visar han vilket liv som kan finnas i en stadsdamm och hur dammarna kan vara en oas för både djur och människor.Programledare Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20250114.En växande PFAS-krisHälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera. – PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project. PFAS ökar risk för cancerVarje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnaderI Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.”Jättedyrt att rena från PFAS”I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.Hermans dricksvatten förgiftades av PFASHerman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta. – Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman. PFAS-granskning i två delar Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.Programledare: Marie-Louise KristolaReporter: Daniel VärjöProducent: Peter NormarkI samarbete med bland andra:Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETCStéphane Horel, Le MondeRaphaëlle Aubert, Le MondeEurydice Bersi, Reporters United

Efter att i flera månader fått sporadiska frågor kring små pikar och skämt kring Brad Schoenfeld och andra forskare som också är influensers i podden så tar Jacob och Wille tjuren vid hornen med ett helt avsnitt kring vad de menar. Du får höra om de problem och mer kontroversiella delarna kring den grupp av forskare som till stora delar dominerar på sociala medier runt studier på styrketräning. Det är ofta så att möjliga men osäkra hypoteser blir både etablerade fakta och dessutom lyfts det fram som väldigt viktigt för ens utveckling. Samtidigt ges även följarna en bild där alla som på något vis ifrågasätter eller vill tona ner de starka slutsatserna är pseudovetenskapliga personer. Även med den här kritiken så är det viktigt att påpeka att dessa forskare som tar stor plats när det gäller presentation av vetenskap kring styrketräning är kontroversiella ut vissa aspekter så är det inte så att de sprider ren pseudovetenskap vilket annars är vanligt från influensers inom träningsvärlden. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om dubbla träningspass och slitsamt familjeliv (00:04:11) Varför vi ibland är kritiska mot Brad Schoenfeld och hans influensergäng (00:04:44) Det är skillnad på de som sprider trams och de som överdriver styrkan i deras egna slutsatser (00:11:58) Brad och gänget runt honom har producerat väldigt mycket studier och artiklar på styrketräning (00:14:16) Vetenskapen görs om till enkelt kontent där nyans och andra möjliga tolkningar försvinner (00:21:35) Följarna hamnar lätt i en tro att vetenskapen bakom den senaste trenden är starkare än vad den är (00:27:36) Kritik kring studier på träningsvolym och muskelökningar (00:30:52) Social Media PhDs enligt Samuel Buckner (00:33:41) Det är lätt att podcasts hamnar i en bubbla där de bara bjuder in samma gäster överallt (00:36:17) Kan man göra träningsprogrammet som de påstår att alla gjort i studien (00:41:52) Kan man vara forskare och samtidigt influenser inom ett fält där folk vill veta mer än vad vi vet?

Catarina Rolfsdotter-Janssons pappa Rolf Nilsson infekterades av vibriobakterier. De sprids lättare runt våra svenska kuster när vattentemperaturerna stiger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ser en rad sjukdomar som ökar i klimatförändringens spår. Forskare vid bland annat Umeå universitet jobbar med att övervaka smittorna, för att vi ska kunna skydda oss.I Klotet hörs: Catarina Rolfsdotter-Jansson och Sara Heyman, utrikesreporter med hälsofokus.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Krisstödet till drabbade efter attentatet vid Campus Risbergska var snabbt på plats, men trauman kan ha tusen olika ansikten, konstaterar psykologen Filip Arnberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapsradion berättar Johanna Sollerman, strategisk samordnare för brottsförebyggande arbete i Örebro kommun och den som höll i krisstödet, om hur det såg ut de första veckorna i Örebro. Men vad händer när veckorna går och man fortfarande mår fruktansvärt dåligt?Forskare har tagit fram en app, PTSD-coach, som finns gratis att ladda ned. Den ger en enkel introduktion i vad posttraumatiskt stressyndrom innebär.En annan väldigt intensiv behandling på en vecka har tidigare också visat goda resultat, både för drabbade och personal. Den består av långvarig exponeringsterapi, rörelseterapi och ögonrörelseterapi.Det kan också vara svårt att veta hur man som anhörig kan agera när man märker att drabbade inte vill prata om det som har hänt.Möt Niklas Möller, psykolog och verksamhetschef för Röda Korsets behandlingscentrum i Uppsala för krigsskadade och torterade, samt Filip Arnberg, psykolog och chef för Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet. De ger råd och berättar om vilken forskning som visat goda resultat för personer som drabbats av svåra trauman. ReporterAnnika Östmanannika.ostman@sr.seProducentLars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskare har lyckats teleportera information mellan två olika kvantbitar. Hur det här går till och när vi kan teleportera oss själva pratar vi om i Morgonpasset i P3. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SFI-läraren Ingierd tog skydd under skjutningen: Eleverna kände igen skottljuden. / Den misstänkte gärningsmannen var från Örebro. / AI-avatar intervjuar årets sommarjobbare. / Forskare vill att sötpotatis ska odlas i Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Anna Jonasson.

På 4 000 meters djup lever en rosa havsgris med slangfötter. Vi lär känna djuphavens djur, men också hur en kompost kan hjälpa en ekoxe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En bägarformad glassvamp som kan bli 15 000 år gammal, en rosa havsgris med slangfötter och sjögurkor som dammsuger är nya arter för vetenskapen. Djuphaven täcker halva jordklotets yta, och nu upptäcker forskarna tidigare helt okända ekosystem och arter i havsdjupen. Morgonens fältreporter Lisa Henkow träffar biologen Helena Wiklund som kartlägger djurlivet på de abyssala slätterna på 3 500-5 500 meter under havsytan. Hör om djuphavens landskap och organismerna som livnär sig på marin snö - rester från vattenmassorna ovanför.Och så ska vi höra om ett sätt att hjälpa Sveriges största skalbagge, den mäktiga ekoxen. Larverna lever i rötterna på gamla ekar, men eftersom sådana numera är en bristvara görs nu konstgjorda ekoxehem, så kallade ekoxekomposter. Vid sjön Roxen i Östergötland finns en sådan och naturvårdarna Nicklas Jansson och Claud Youssif från Länsstyrelsen visar hur den kan hjälpa både ekoxar och andra vedlevande insektsarter.Förra helgen räknades det fåglar under parollen Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp en av de 15 000 personerna som räknade fåglar vid sina fågelmatningar, Carola Onkamo från Nävekvarn, för att höra vilka hon fick på besök. Vi kollar också med Niklas Aronsson från arrangören Birdlife Sverige om vilka fåglar som lyckades ta sig in på topplistan i år.Att artbestämma en fågel, blomma, mossa eller svamp med hjälp av en app i telefonen blir allt mer populärt. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har kollat på runt 250 olika appar och menar att de kan gynna naturintresset. Vi ringer upp Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska Riksmuseet, för att höra vad man ska tänka på när man använder artbestämningsappar, och ifall han själv också app-bestämmer ibland.I veckans kråkvinkel inspireras Jenny Berntson Djurvall av hur ursprungsbefolkningen i Australien har varsitt totemdjur, alltså en särskild art som man har särskilt ansvar för.Programledare är Joacim Lindwall.

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En växande PFAS-krisHälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera. – PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project. PFAS ökar risk för cancerVarje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnaderI Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.”Jättedyrt att rena från PFAS”I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.Hermans dricksvatten förgiftades av PFASHerman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta. – Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman. PFAS-granskning i två delar Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.Programledare: Marie-Louise Kristola Reporter: Daniel Värjö Producent: Peter NormarkI samarbete med bland andra:Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETCStéphane Horel, Le MondeRaphaëlle Aubert, Le MondeEurydice Bersi, Reporters United

Nazi-ockultism, vad är fakta, vad är myt? Gäst Eva Kingsepp, forskareVi tar avstamp i det sena 1800-talets esoteriska strömningar och tittar bl a på kryptohistoriska skildringar, främst kopplingen kring nazism och nationalromantik och det ockulta. Esoteriska läror som teosofi, antroposofi och spiritism var stort från mitten av 1800-talet ända fram till efterkrigstiden och påverkade många människor på alla nivåer av samhället. Nazisterna var inget undantag. Med Eva Kingsepps inblick lär vi oss navigera rätt och ökar vår förståelse kring vad som är fakta och myter och hur myterna uppkommit. I det första av två avsnitt tar vi upp bl a Thulesällskapet, Vril och den kommande rasen, nazismens ideologiska rötter, svastikan, hakkorset och den svarta solen. SS-chefen och andra ledande nazisters intresse för det ockulta och mer benar vi ut med hjälp av Evas expertkunskaper.Eva Kingsepp är författare, föreläsare och docent i medie- och kommunikationsvetenskap. Hon har forskat och fördjupat sig i många ämnen, bland annat kryptohistoria, spökturism, nazizombier och hur andra världskriget och Nazityskland framställs inom populärkulturen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gott nytt år och god fortsättning på 2025! Välkommen till Sonderpodden om organisering och ledarskap. Vi drog igång podden 2016 med syftet att visa utvecklingen mot det vi kallade för framtidens organisationer, vilket enligt oss på Sonder är organisationer som präglas av tillit till medarbetarnas förmåga att själva fatta beslut och som är mindre hierakiska och med kortare beslutsvägar. Sedan 2016 har vi gjort nästan 100 avsnitt där vi intervjuar forskare, företagsledare och insiktsfulla personer om det här skiftet. I årets första podd har vi valt ut några av de bästa intervjuerna från de senaste åren. Det är intervjuer med organisationsforskarna Louise Bringselius och Rolf och Alicia Medina, samt Anna Elgh, tidigare VD för Svenska retursystem och Klas Friberg, tidigare Säpochef och länspolismästare. I intervjuerna frågar vi om vilka resultat man kan få av transformationen mot en högre grad av självorganisering, varför organisationer väljer att jobba med tillitsbaserad styrning, hur man bygger en självstyrande organisation och vilket ledarskap som krävs för att jobba med tillit som grund. Med en önskan om en god fortsättning på 2025 – varsågod!

Intervju med Benjamin Katzeff Silberstein, lektor i Koreastudier. Svenska elever bättre än finska på matte. Ska franska regeringen falla? Avgörande omröstning idag. Saftigt skadestånd och sluten ungdomsvård för 15-årig torped från Södermalm – och britter bojkottar Arla. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Zoopedagogen Martin Hammarsten berättar om delfinen som pratar med sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från och med nu kan du bara höra alla veckans avsnitt av Morgonpasset i P3 – Gästen i Sveriges Radio Play.Den ensamma delfinen Delle, som hittats utanför Danmarks kust verkar prata med sig själv, enligt en studie där delfinens ljud spelats in. Forskare spekulerar kring huruvida den gör det på grund av att den känner sig ensam eller på grund av omedvetna känslosignaler. Martin Hammarsten är zoopedagog på Skansen och menar att det kan handla om fenomenet ”överflödeshandlingar”, ett beteende som kan uppstå utan yttre utlösande stimuli när individen av en djurart har mycket hög inre motivation.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Sannolikt någon gång klockan halv tio på kvällen den 30 november 1718 träffades Karl XII i huvudet av en kula som dödade den svenske kungen omedelbart. Platsen var en löpgrav utanför den norska fästningen Fredriksten utanför staden Fredrikshald.Händelsen innebar början till slutet på det långvariga stora nordiska kriget som i nästan två årtionden hade ställt det svenska riket mot en övermäktig allians av motståndarstater. Kungens plötsliga död har gett upphov till många spekulationer: en förlupen fiendekula eller ett statsmord?I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en klassisk händelse i den svenska militärhistorien: Karl XII:s död. Forskare har engagerat sig i vad som verkligen hände natten då kungen blev skjuten. Mordteorierna fick direkt fart efter kungens död som en del i det inrikespolitiska maktspelet. Kungens grav har öppnats ett antal gånger för att lösa gåtan. Den dominerande uppfattningen är idag att kungen föll för en norsk kula som sköts från någon fästningsvall.Belägringen av Fredrikstens fästning var en del av ett mycket större sammanhang. Den svenske kungens avsikt med att anfalla och ta Norge var att försvaga Danmark. Om det danska riket miste Norge som stöd antog kungen och hans närmaste att Danmark skulle kunna slås ut ur kriget och att kriget mot Sveriges fiender på längre sikt skulle kunna vändas till svensk fördel. Samtidigt som den svenska huvudarmén under kungens ledning anföll södra Norge gick en kår under generalen Armfelt mot Trondheim.Fälttåget i Norge 1718 innebar svåra logistikproblem som den svenska armén löste på ett nytt innovativt sätt. I podden diskuteras det svenska ”skorp-underhållet” som en del av en operativ plan för att besegra norrmännen. Händelserna 1718 avrundades på ett tragiskt sätt genom karolinernas dödsmarsch över Jämtlandsfjällen under reträtten från Norge efter det att fälttåget avblåst som en direkt följd av kungens död.Bild: Teckning från 1700-talet som illustrerade en av utgåvorna av boken "Histoire de Charles XII", av Voltaire. Upphovsman okänd. Wikipedia. Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter Gazakriget och USA-valet anklagas medierna för bristande objektivitet. Parallellt sjunker förtroendet för humanistisk forskning. Men vad är det att vara objektiv? Är det ens möjligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en opartisk sanning. Debatten kring medias partiskhet går hög i samband med Gazakriget och USA-valet. Kritiker menar att medierna rapporterar ensidigt i konflikten mellan Israel och Palestina, och att journalistiken tar ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Både journalister och forskare tvingas göra val, formulera frågeställningar och lyfta fram det som är viktigaste. Hur kan vetenskapliga frågeställningar och journalistiken vara objektiva?Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syns på vad som är verkligheten? Blir objektiviteten reducerad till att bara vara det som just jag uppfattar som objektivt? Om världen går åt ett alltmer illiberalt håll som bryter mot de demokratiska spelreglerna, hur ska då forskningen och journalistiken förhålla sig till objektivitet?Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David RuneResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Egendom - Herman DiazDen första kvinnan - Lotta LundbergMarionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.Torrlabb med släktforskning från 1600-taletMalin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare. Slår hål på myterna om portugisiska sjömänForskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat. Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

För två år sedan lanserades omställningsstudiestödet som är tänkt att ge arbetstagare chans till vidareutbildning. Nu visar en ny forskningsrapport att stödet sällan når de som behöver det bäst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: David Seim, professor i nationalekonomi Stockholms universitetMartin Wästfelt, förhandlingschef UnionenFredrik Malm (L), ordförande Utbildningsutskottet

För två år sedan lanserades omställningsstudiestödet som är tänkt att ge arbetstagare chans till vidareutbildning. Nu visar en ny forskningsrapport att stödet sällan når de som behöver det bäst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: David Seim, professor i nationalekonomi Stockholms universitetMartin Wästfelt, förhandlingschef UnionenFredrik Malm (L), ordförande Utbildningsutskottet

Entreprenören Elon Musk ligger i fejd med flera demokratier på båda sidor om Atlanten. Bråket handlar om internets framtid och demokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Brasilien följer Lotten Collin en bloggare och en senator vars inlägg på X har stoppat plattformen i landet sedan Elon Musk vägrade att blockera deras konton.Forskare menar att även EU skulle kunna tvingas porta plattformar som inte följer regelverken - även om juridiken jobbar mer långsamt i Europa.Hatpropaganda och desinformation hotar det fria ordet. Men vem ska bestämma vad som är sant och vad som är falskt?I Storbritannien bidrog inlägg på nätet till de upplopp som skakade landet i augusti. Pontus Mattsson ger sig ut i spåren av förödelsen. Våldet riktades främst mot asylsökande och muslimer och flera personer har dömts till fängelse för saker de skrivit på plattformar som X. Bland de som väntar på sitt straff finns en 41-årig dagmamma.Medverkande: Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet, Måns Jonasson, expert vid Internetstiftelsen, Jasmine Enberg, internetanalytiker vid Emarkerter i Kalifornien, Oswaldo Eustaquio, bloggare från Brasilien vars sociala medier konton har blockerats, Tais Gasparian brasiliansk advokat med inriktning på yttrandefrihet, Marcos do Val, senator i Brasilien, Julia Pocze, jurist på tankesmedjan Ceps i Bryssel, Jacob Mchangama, forskare och chef för institutet The Future for Free Speech vid Vanderbilt universitetet i Nashville i USA.Reportar: Lotten Collin och Pontus MattssonTekniker: Jacob GustavssonProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent och reporter: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seKlipp från: Sky News och Sveriges Radio P4 Sjuhärad.

Forskare har översatt grisars läten till känslor, och har sikte på att göra en app för lantbruket. Vi pratar också om varför man bygger ihop en svamp och en robot, och om jättetsunamin på Island. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi summerar intressant vetenskap i den vecka då vi också fick en ny forskningsminister: Mats Persson (L) byts ut mot Johan Pehrson (L). Reporter:Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProgramledare och producenter:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Det är världens största radioteleskop som just nu byggs i Australiens ödemarker. Forskare i Sverige och runtom i världen väntar med spänning på att få dess hjälp att se tillbaka till universums barndom och kanske ta emot tecken på liv i rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Mänskligheten har aldrig kunnat se tillbaka i tiden på det här sättet” säger ansvariga forskaren Dr Sarah Pearce på plats till vår reporter, vid bygget där över 130 000 julgransliknande antenner ställs upp. Vi besöker datacentret som ska ta emot och skicka vidare de enorma datamängderna observationer till otåliga forskare över hela världen, och i studion förklarar astronomiprofessor Garrelt Mellema vilka möjligheter som kommer med det enorma teleskopbygget SKA-Low i Australien och systerteleskopet SKA-Mid i Sydafrika.Medverkande: Sarah Pearce, vetenskaplig direktör vid Australiens vetenskapsmyndighet CSIRO och ansvarig för SKA-Low; Ugo Varetto, chief technology officer vid Pawsey Supercomputing Centre; Garrelt Mellema, professor i astronomi vid Stockholms universitet. Reporter: Carrie Söderberg, sydostasienkorrespondentProgramledare och producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Hur långt reste vikingarna egentligen? I veckan invigdes ett nytt forskningscentrum som ska klarlägga bilden av vikingarnas värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Syftet med det nya centret vid Uppsala universitet är att samla forskare från olika discipliner och från olika länder, som kan hjälpas åt att ta fram ny kunskap.Medverkande: Charlotte Hedenstierna-Jonson, arkeolog vid Uppsala universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

När en isgrotta på Island rasade in omkom en turist och en skadades. Forskare hade sedan tidigare varnat för att göra turer i isgrottor under sommarmånaderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör SR:s korrespondent Carina Holmberg, glaciologen Veijo Pohjola och den isländske glaciologen Olafur Ingolfsson om olyckan i isgrottan och varför den hände. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Det är stora protester i Israel. Forskare ska ta reda på varför personer med autism ofta pratar engelska. Det är många som tittar på Paralympics. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När minneslund och kolumbarium hamnar i rasriskområdet på grund av gruvbrytningen i Kiruna måste 5000 askor flyttas till andra gravplatser. En unik gravflytt som lockar forskare och oroar anhöriga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kiruna står inför den största gravflytten någonsin i Sverige, unik i sitt slag och ett brott mot lagen om gravfrid, vilket kräver statens godkännande. För många anhöriga väcker det starka känslor att behöva flytta på sina anhörigas kvarlevor. Forskare från SLU i Uppsala och Umeå universitet specialstuderar gravflytten i Kiruna för att få kunskap om hur samhället bör agera i liknande framtida situationer.

21 augusti. Journalister och forskare som undersöker islamism utsätts för kampanjer och hängs ut som islamofober. Det skriver Sofie Löwenmark från Doku på Expressens ledarsida. Hon och Magnus Ranstorp från Försvarshögskolan diskuterar förutsättningarna att granska islamism med Andreas Ericson.

I Kristianstad är det lång kö till att få en plats på en daglig verksamhet. Forskare kan ha hittat det äldsta fallet av Downs syndrom. Veteran VM i friidrott håller på just nu i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Unga tjejer har fått ett hundraprocentigt skydd mot HIV när det fick en spruta en gång i halvåret. Ett häpnadsväckande resultat, säger den sydafrikanske AIDS-forskaren Salim Abdool Karim i Durban, som inte själv deltog i studien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De vetenskapligt granskade resultaten från HIV-studien presenterats i New England Journal of Medicin, under den pågående internationella AIDS-konferensen i München i Tyskland. Resultaten är tydliga i studien, men kostnaden för behandlingen är än så länge väldigt högt.- Vi hoppas att läkemedelsbolaget ska sänka priset till en tusendel av vad den hittills har kostat, precis på samma sätt som bolaget gjort för den förebyggande behandlingen med dagliga tabletter, säger AIDS-forskaren Salim Abdool Karim. I västvärlden kostar en behandling för en person uppemot en halv miljon kronor årligen.Den aktuella studien gjordes med drygt fem tusen tjejerna i åldern 16-25 år i Uganda och Sydafrika, som lottades till olika grupper. Drygt två tusen fick verksam substans i en spruta en gång i halvåret, medan de övriga fick förebyggande läkemedel som skulle tas varje dag. I gruppen som skulle ta piller varje dag så var följsamheten dålig, vilket innebar att cirka två procent smittades av HIV.Men för de som fick sprutan två gånger om året så smittades alltså ingen. Men vad det här innebär i praktiken för HIV-bekämpningen framöver är inte helt klart. Forskare menar att nu krävs nya typer av studier för att förstå vad som avgör om riskgrupper är beredda att använda sig av den förebyggande behandlingen. Hör statsepidemiolog Magnus Gisslén och Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och Salim Abdool Karim, chef för AIDS-forskningscentret Caprisa i Durban, och professor i globalhälsa vid Colombia universitet i New York i USA, samt rådgivare till Världshälsoorganisationens generaldirektör.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sr.seProducent Michael Borgertmichael.borgert@sr.se

Unga tjejer har fått ett hundraprocentigt skydd mot HIV när det fick en spruta en gång i halvåret. Ett häpnadsväckande resultat, säger den sydafrikanske AIDS-forskaren Salim Abdool Karim i Durban, som inte själv deltog i studien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De vetenskapligt granskade resultaten från HIV-studien presenterats i New England Journal of Medicin, under den pågående internationella AIDS-konferensen i München i Tyskland. Resultaten är tydliga i studien, men kostnaden för behandlingen är än så länge väldigt högt.- Vi hoppas att läkemedelsbolaget ska sänka priset till en tusendel av vad den hittills har kostat, precis på samma sätt som bolaget gjort för den förebyggande behandlingen med dagliga tabletter, säger AIDS-forskaren Salim Abdool Karim. I västvärlden kostar en behandling för en person uppemot en halv miljon kronor årligen.Den aktuella studien gjordes med drygt fem tusen tjejerna i åldern 16-25 år i Uganda och Sydafrika, som lottades till olika grupper. Drygt två tusen fick verksam substans i en spruta en gång i halvåret, medan de övriga fick förebyggande läkemedel som skulle tas varje dag. I gruppen som skulle ta piller varje dag så var följsamheten dålig, vilket innebar att cirka två procent smittades av HIV.Men för de som fick sprutan två gånger om året så smittades alltså ingen. Men vad det här innebär i praktiken för HIV-bekämpningen framöver är inte helt klart. Forskare menar att nu krävs nya typer av studier för att förstå vad som avgör om riskgrupper är beredda att använda sig av den förebyggande behandlingen. Hör statsepidemiolog Magnus Gisslén och Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och Salim Abdool Karim, chef för AIDS-forskningscentret Caprisa i Durban, och professor i globalhälsa vid Colombia universitet i New York i USA, samt rådgivare till Världshälsoorganisationens generaldirektör.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sr.seProducent Michael Borgertmichael.borgert@sr.se

2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar.Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige.Programmet är en repris från februari 2024. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mattias Gardell är ingen skrivbordsprofessor. Han är på plats och gör ett gediget forskningsarbete. Han är en i särklass unik intellektuell människa.Diskutera avsnittet med andra på Koranpodden Chatt.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/

Jörgen Huitfeldt väljer att hellre lyssna på lögner och myter i en Youtube-film än budskapet från den överväldigande majoriteten klimatforskare. Anders Wijkman svarar på artikeln Klimatrapporteringen – mina tre problem och ser hur ett mönster upprepas från hur tobaksindustrin tidigare hanterade sina kritiker. Inläsare: Magnus Thorén

Forskare som pratar till oss som om vi vore barn, statligt rörelsetvång och motivationscoacher som har hela verktygslådan, men ändå inte. Dessutom: vad är det egentligen för poddar som ligger i poddtoppen i segmentet hälsa och träning? Och vad säger det om tiden vi lever i? Allt energifyllt och ofiltrerat levererat av personliga tränaren och åsiktsmaskinen Carolin Helt. Håll tillgodo!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetraFacebook: https://www.facebook.com/petra.manstromLinkedIn: https://www.linkedin.com/in/petramanstrom Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många är arga efter de stora köerna på E22:an. Forskare vill göra det bättre för personer med neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och Autism. Daglig verksamhet gör kläder till Guldbaggegalan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.