POPULARITY
Categories
I helgen var jag iväg på en helt fantastisk resa till Franska Rivieran. Jag "glömde" visst bort att berätta det för Jossan i förväg, så hon hann bli lite halvt förbannad på mig när hon plötsligt såg mina uppdateringar på Instagram! Vi hann med både båtmys, sus och dus på Club 55 och så den stora höjdpunkten: Monaco Grand Prix! Tack vare kontakters kontakter inom racingvärlden fick vi helt magiska biljetter på en balkong med utsikt över halva banan. Ljudet var helt öronbedövande så jag fick köra dubbelt skydd med både öronproppar och kåpor. Victoria Silvstedt klev på samma flyg på hemresan. Hon är 50 år men ser helt fantastisk ut, som en graciös älva! Hon har verkligen lyckats behålla sin disciplin och look i 30 år i en annars ganska tuff bransch. Att hålla disciplinen under så många år är något jag kan relatera till efter mina 35 år inom fitness. En vän på resan frågade mig faktiskt rakt ut om jag fått någon "arbetsskada" eller ätstörning efter alla mina år som atlet. Och visst har man sina små knäppa vanor! Jag äter till exempel fortfarande alltid min frukost med en liten tesked bara för att maten ska räcka längre. Jag minns när jag gick på mina strikta dieter och mina scheman bara tillät 30 gram okokt ris. För att överleva blev jag drottningen av volymmat – jag kokade riset i massor av vatten till en tjock gröt, blandade i kvarg, sötningsdroppar och ett rivet äpple för att lura ögat att det var en jättetallrik med Risifrutti. Jossan skrattar och säger att min andra stora arbetsskada är som fitnessdomare – jag kan tydligen inte ens krama en ny människa utan att automatiskt klämma dem på ryggen och göra en formcheck! Avslutningsvis besvarar vi lyssnarfrågor om alkoholens påverkan på form och muskelbygge, träning när man är bakfull, svullen mage vid magträning, rätt längd, frekvens och effekt av powerwalk, samt om mediciner som verkar aptitdämpande och hur man då får i sig tillräckligt med energi. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Bara för att man tar semester från sitt jobb så betyder inte det att man också ska ta semester från sin träning. Oftast har man mer tid över, dock kanske inte samma förutsättningar ifall man är ute på landet osv, men det finns massvis av olika träningsupplägg man kan utföra ändå.Oskar och Kalle ger lite tips på kreativa och fysiska övningar du kan ta med dig nu när sommar- och semestertiden står och knackar på dörren.---Frågor, tankar eller synpunkter?Maila oss på:kalle@crossfitmedis.seoskar@crossfitmedis.seeller skriv till oss på instagram:crossfitmediscrossfitsickla
Äntligen är vi online igen efter ett par veckors uppehåll, och här sitter jag i vår poddstudio med dunjackan på eftersom min man envisas med att köra kylaggregatet på högvarv. Men det stoppar oss inte från att skåla och dra igång! Det har varit "föräldrafritt" ett tag eftersom Jossan helt loggade ut efter en minst sagt spårad lördagskväll för två veckor sedan. Hon var på en konsert med sin kompis Victoria, men anammade stämningen som en äkta hårdrockare och började dricka tequila. Det resulterade i hennes livs värsta baksmälla som däckade henne i flera dagar. Det mest intressanta i det hela, ur ett relationsperspektiv, var att Jossan faktiskt hade förvarnat sin kompis innan om att hon var på dåligt humör och inte skulle bli det roligaste sällskapet. Detta fick oss att fastna i "relationspodden" där vi diskuterar vikten av tydlighet och planering i ett förhållande. Att våga deklarera för sin partner om man har en dålig dag, vill ha en hemmakväll för sig själv eller vill spela datorspel sparar så otroligt mycket gnissel och sura miner. Själv brukar jag planera in egna aktiviteter, som att cykla, när jag vet att min man ska titta på stora golftävlingar i fyra dagar. Det handlar om kommunikation; man måste förankra sina planer i god tid och inte landa dem i knät på sin partner klockan halv åtta på kvällen. Sedan har jag själv varit på min årliga resa till Champagne! Min man älskar att nörda ner sig totalt i detaljer om ektunnor och skogar, medan jag själv lätt fryser och ledsnar på långa föreläsningar på halvknackig engelska. Jag brukar sätta mig i bilen och jobba istället och be honom sms:a när det är dags för själva provsmakningen. Vi hade fantastiskt väder och bodde på ett magiskt hotell, Royal Champagne, där vi fick rum 007 och möttes av rosblad och kall champagne eftersom det var vårt sjunde år där. Jag passade också på att njuta i deras infinitypool och simma mina strikta 30-minuterslängder, även om Jossan skojar om att jag kör "fysspa" och borde spänna fast gurkor på ögonen för att kunna simma samtidigt. Vi avslutar avsnittet med att svara på en lyssnarfråga om hur man håller sommaren någorlunda hälsosam trots sol och rosévin. Mitt bästa tips är att skippa starkspriten helt och köra på smarta alternativ. Man kan dricka lättare bubbel som Prosecco eller Cava, eller blanda ut vitt vin och rosé med massor av is till svalkande vindrinkar. Jossans "recept" är istället att ta en så rejäl bläcka i början av sommaren att man tappar suget för resten av säsongen – vilket hon själv lyckades med då hon inte åt på tre dagar efter sitt kalas. Vi är i alla fall eniga om vårt gamla framgångsrika koncept: "Vin och protein". Att satsa på fräscha, rena proteinkällor på grillen – som fisk, räkspett och kyckling – tillsammans med goda sommarsallader med melon, fetaost eller jordgubbar. Det viktiga är att hålla koll på fyllan så att man inte tappar vettet och plockar fram chipsskålar och annat onödigt krafs på kvällskvisten. Nu laddar vi om inför tävlingssäsongen! Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Jag har äntligen fått avslöja min stora hemlighet som jag tvingats mygla med så länge - jag är en av 100 deltagare i Netflix stora satsning Physical 100: Sverige. Det är galet att jag som gillar att gymma och ibland tävlar i glitterbikini ska tävla mot allt ifrån OS-medaljörer till Sveriges starkaste man?! En otrolig resa som jag med spänning väntar på att få dela med mig mer om framöver. Jag och Jossan pratade också om träningen inför tävlingen, hur mycket flås och hybridstyrka som krävs, och hur jag nu fått för mig att börja med allt från Muay Thai till dansklasser och calisthenics. Jag försökte göra en L‑sit i studion. Det gick sådär. "Dead bug" är tydligen min spirit animal. Sen gled vi in på helgens bravader: Ne-Yoo & Akon‑konserten där vi röjde som om vi var 15 igen. Jossan däckade hemma, vaknade på badrumsgolvet och genomled tre dagar av den värsta alkoholångesten i mannaminne. Vi pratade också om träning efter fylla, om att hålla rutiner, om klienter som vill "pausa till sommaren", och varför det nästan alltid är en dålig idé. Livsstilsförändringar är ett maraton, inte en sprint — och vi har båda levt liv där alkohol, snabbmat och kaos var standard, så vi vet exakt hur svårt det är att bryta mönster. Om podden Fitnessprofilerna Josefin Pettersson och Victoria Tonnesen Persson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
We are back! Efter förra veckans lilla missförstånd där jag kände mig lagom övergiven (eftersom både Carina och Victoria övergav mig för andra äventyr), är vi äntligen igång igen. Carina har som vanligt haft ett sanslöst schema: hon har precis kommit hem från fem fantastiska dygn i Palma på Mallorca med fullspäckat program av cykling och vinprovningar, och strax bär det av på en årlig resa till Champagne. Mitt i allt detta har hon och hennes man spontanköpt ett nytt hus i Västerås. För första gången i mitt liv har jag helt tappat matlusten och körde en ofrivillig tredagars kraschdiet där jag gick ner 2,8 kilo. Men nu syns ådrorna på magen, så något positivt kom det väl ur det. Det som verkligen fick mig att skratta mitt i allt var ett meddelande i min Instagram-inkorg. En anonym man skickade en komplimang om min rumpa, och när jag svarade levererade han den mest klockrena, välformulerade och humoristiska texten där han jämförde min profil med sitt eget hemliga "kantarellställe". Avslutningsvis har vi spanat in bilderna från NPC-tävlingen i helgen. Två atleter bländade oss totalt: Zakarias El-Zein, en bodybuilder med en helt felfri baksida, och Remet Elionor Svedin, som gjorde en otrolig comeback och välförtjänt knep sitt proffskort. Dessutom fick jag en total chock när det visade sig att vår egen poddkompis Victoria har lyckats hålla tyst om att hon är en av de 100 deltagarna i den svenska versionen av Physical 100! Det var alltså därför hon "sket i mig" förra veckan – inspelningarna pågår för fullt just nu. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI? AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände. I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt. De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar: Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera. Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential. Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera. Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet. Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder. Läs transkribering Anders Hermansson (00:03) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är… hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun! Anders Hermansson (01:01) Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden! Hanna Musie (01:05) Tack så mycket, väldigt kul att här! Anders Hermansson (01:07) Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och… Anders Hermansson (01:32) utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt! Hanna Musie (01:45) Det är härligt att bidra med energi. Anders Hermansson (01:47) Ja, eller hur? Men du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så. Hanna Musie (01:56) Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant. Anders Hermansson (02:37) Ja, spännande. Och det här med Women in AI, vad är det för någonting? Hanna Musie (02:42) Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul. Anders Hermansson (03:01) Snyggt. Och bara så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här. Hanna Musie (03:06) Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp. Anders Hermansson (03:19) Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig? Hanna Musie (03:25) Men det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter. Anders Hermansson (03:32) Ja, exakt. Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här? Hanna Musie (03:43) Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen… Anders Hermansson (04:03) Mm-hmm. Hanna Musie (04:12) Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen? Anders Hermansson (04:18) Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här. Hanna Musie (04:27) Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag. Anders Hermansson (04:53) Mm. Hanna Musie (04:56) och vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter. Anders Hermansson (05:01) Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då. Hanna Musie (05:11) Mm, ja. Och det har man ju redan. Jättemycket nytta. Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå. Anders Hermansson (05:26) Mm. Mm. Mm. Ja, stä. Hanna Musie (05:39) Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för… Anders Hermansson (05:46) Mm. Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu. Hanna Musie (06:09) Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor. Anders Hermansson (06:12) Mm. Mm, mm. Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande? Hanna Musie (06:46) Mm. Mm. Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker. Anders Hermansson (07:05) Ja. Jesta. Hanna Musie (07:22) och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt. Anders Hermansson (07:29) Hej då! Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska Hanna Musie (07:42) Hej! Prösters! Anders Hermansson (07:50) det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det? Hanna Musie (07:58) Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar. Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner. Anders Hermansson (08:34) Ja. Hanna Musie (08:35) Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom. Anders Hermansson (08:45) Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår. Hanna Musie (08:47) Ja, så det är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men… Anders Hermansson (08:56) Ja. Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då… Hanna Musie (09:26) Mm. Ja. Anders Hermansson (09:44) inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag. Hanna Musie (09:54) Nej. Ja, och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare. Anders Hermansson (10:21) ⁓ så klart. Hanna Musie (10:22) Så när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut. Anders Hermansson (10:31) Mm. Hanna Musie (10:31) Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig? Anders Hermansson (10:59) Just det. Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det… Hanna Musie (11:21) Mm. Anders Hermansson (11:27) Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra? Hanna Musie (11:37) Mm. Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men… Anders Hermansson (11:42) Ja. Mm. Hanna Musie (11:49) Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor. Anders Hermansson (11:52) Mm. Mm. Hanna Musie (12:19) Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta. Anders Hermansson (12:20) Jöster. Så det är snarare positivt. Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt. Hanna Musie (12:36) Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram. Anders Hermansson (12:47) Just det. Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund. Hanna Musie (13:01) Mm. Ja. Anders Hermansson (13:15) Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt. Hanna Musie (13:22) Ja. Ej då! Anders Hermansson (13:43) Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in Hanna Musie (13:45) Ja. Anders Hermansson (13:46) där den bara jajaja. Hanna Musie (13:49) Ja, men det ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm. Anders Hermansson (13:57) Ja. Jo just det exakt. Hanna Musie (14:06) Ja, som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv. Anders Hermansson (14:17) Ja. Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då. Hanna Musie (14:37) Ja. Mm. Anders Hermansson (14:56) Ja, men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet. Hanna Musie (15:04) Jo, absolut. Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst Anders Hermansson (15:23) Mm. Mm. Hanna Musie (15:35) analysera vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra. Anders Hermansson (15:49) Mm. Mm. Hanna Musie (16:00) Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen. Anders Hermansson (16:17) Jag fattar. Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra! Hanna Musie (16:32) Mm. Mm. Anders Hermansson (16:47) Men det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet. Hanna Musie (16:53) Mm. Ja. Ja. Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna. Anders Hermansson (17:22) Mm. Mm. Mm. Hanna Musie (17:44) Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera. Anders Hermansson (17:55) Mm. Just det. Hanna Musie (17:58) Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera. Anders Hermansson (18:05) Ja. Hanna Musie (18:22) För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt. Anders Hermansson (18:33) Nej just det exakt, det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom. Hanna Musie (18:42) Mm. Precis. Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn. Anders Hermansson (18:50) Ja. Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar Hanna Musie (19:19) Mm. Anders Hermansson (19:31) som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom. Hanna Musie (19:47) Tack Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan. Anders Hermansson (20:04) Just det. Hanna Musie (20:09) Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra. Anders Hermansson (20:30) Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga… verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål? Hanna Musie (21:07) Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom… Anders Hermansson (21:11) Hm? Mm. Hanna Musie (21:34) Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man… med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel. Anders Hermansson (22:35) Mm-hmm. Jätte. Hanna Musie (22:47) Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom. Anders Hermansson (23:07) Gästa. Hanna Musie (23:07) Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action. Anders Hermansson (23:21) Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och Hanna Musie (23:25) Precis. Anders Hermansson (23:48) De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer. En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat. Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen… Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte? Hanna Musie (25:14) Mm. Det beror på om du har på minnet eller inte. Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket. Anders Hermansson (25:45) Mm. Hanna Musie (25:59) PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på. Anders Hermansson (26:02) Just det. Ja, just det. Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house. Hanna Musie (26:31) Exakt. Precis. Så det är ju viktigt att tänka på innan man delar allting. Anders Hermansson (26:40) Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för… Hanna Musie (26:52) Mm. Mm. Mm. Anders Hermansson (27:05) Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer. Hanna Musie (27:08) Nu. Mm. Ja. Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart. Anders Hermansson (27:55) Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced. Hanna Musie (28:06) Ja, och det gör de ju redan idag. Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag. Anders Hermansson (28:13) Mm. Jaster. Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in… Hanna Musie (28:38) Mm. Mm. just nu. Mm. Anders Hermansson (28:57) Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man… Hanna Musie (29:10) Mm. Spik sökt. Anders Hermansson (29:24) Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden! Hanna Musie (29:36) Mm. Det är en jättebra poäng Anders Hermansson (29:52) Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara? Hanna Musie (30:06) Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter. Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert. Anders Hermansson (31:12) Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan? Hanna Musie (31:23) Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer… lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika… Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga. Anders Hermansson (31:56) Mm. Mm. Just det. Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa? Hanna Musie (32:26) Mm. Pisses. Anders Hermansson (32:41) Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert. Hanna Musie (32:50) Men en annan grej som också är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att… AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan. Anders Hermansson (33:04) Mm. Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för Hanna Musie (33:33) Precis. Anders Hermansson (33:56) Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom? Hanna Musie (34:03) Mm. Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att… Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor. Anders Hermansson (35:00) Just det, mycket bra. Mm. Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa! Hanna Musie (35:12) Ja men precis. Ja, men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad. Anders Hermansson (35:59) Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som… Hanna Musie (36:02) Ja. Anders Hermansson (36:28) Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle. Hanna Musie (37:00) Mm. Mm. Mm. Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att… Anders Hermansson (37:27) Nej. Hanna Musie (37:43) Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är. Anders Hermansson (37:50) Exakt. Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI. Hanna Musie (38:10) Mm. Anders Hermansson (38:18) Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att Hanna Musie (38:39) Pisses. Anders Hermansson (38:46) Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna? Hanna Musie (39:24) Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först. Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt. Anders Hermansson (39:40) Mm? Ja? Ja. Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här… Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer? Ja då. Hanna Musie (40:47) …small till medium-sized. Så liksom, ja. Anders Hermansson (40:52) En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (40:56) Som majoriteten av svenska bolag är. Mm. ⁓ Precis. Anders Hermansson (41:18) Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa. Hanna Musie (41:44) Ja, precis. Och sen en CMO eller motsvarande som håller ihop helheten. Anders Hermansson (41:49) Just det. Och som har bra budget för tokens. Hanna Musie (41:52) Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst. Anders Hermansson (42:09) Ja. Ja exakt, de kan aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är… Hanna Musie (42:19) Det var bra. Anders Hermansson (42:43) Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då. Hanna Musie (42:53) Och även vara trygg i att vara otrygg. Anders Hermansson (42:57) Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid. Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra? Hanna Musie (43:35) Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O. Anders Hermansson (43:59) Hmm… Hmm… Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då. Hanna Musie (44:24) Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt. Anders Hermansson (44:32) Mm. Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja. Hanna Musie (44:54) Ja. Det ses. Där! Mm. Ja. Anders Hermansson (45:10) Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (45:14) Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig. Anders Hermansson (45:17) Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej! Hanna Musie (45:19) Då sa man… Hej! Anders Hermansson (45:21) Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen. som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner. Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå! The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.
Den här dagen började med att jag vaknade upp och såg ut som om jag fått vattkoppor över hela ansiktet. Små röda utslag över näsa, kinder och under ögonen — helt utan förvarning. Jag fick panik, ringde vårdcentralen och fick höra att det kunde vara perioral dermatit, troligen stressutlöst. Och ja… jag är ju stressad, även om jag inte alltid vill erkänna det. Carina berättade också om sin resa till Marbella med sin man, där hon först var skeptisk men sedan hade hur roligt som helst. Golfbil, bra spel, skrattattacker och en man som svär som en borstbindare när han tappar bort bollen. Vi tog oss också an lyssnarfrågor: allt från åderbråck i Body Fitness (ja, hudkvalitet bedöms) till hur man får ihop träning med varannan‑vecka‑liv. Vi pratade om morgonträning, lunchpass och att sluta skämmas för att prioritera sin egen hälsa. Och så röt vi ifrån om sociala medier — om hur folk älskar att spy galla på andra som försöker få ihop livet. Vi hyllade alla som orkar träna trots småbarn, stress och livspussel, och konstaterade att om man inte har något snällt att säga... ja, då kan man hålla truten. Avslutningsvis delade vi våra bästa och sämsta tävlingsminnen. Allt från sminkkatastrofer till formkrascher som ändå ledde till framtida vinster. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Det kändes som en evighet sedan sist, och jag kunde inte låta bli att genast scanna av Jossan med mitt "tränade öga", det visade sig mycket riktigt att hon droppat ett och ett halvt kilo sedan vi sågs. En nylig mätning av kroppssammansättningen visade mindre muskler och mer fett. Jossans nya plan är enkel: hon ska börja leva som hon lär. Det blir mer fokus på protein och mindre på kolhydrater och fett. Precis vad hon säger åt sina klienter att göra. Från och med onsdag, med en kickstart den första maj, är det slut på tisdagsbullar och dags att förändra kroppssammansättningen. Vi passade också på att skicka ett stort grattis till Nina, en trogen lyssnare som fick köra ett stentufft pass med Victoria på sin möhippa. Att hon överlevde det tyder på ett starkt psyke, så hennes blivande man får verkligen en "keeper". På tal om psyke och utmaningar berättade jag om min kommande golfresa till Spanien. Jag som annars är kräsen med sällskapet ska nu tvingas spela med främlingar, en riktig vuxenpoängsövning i social uthållighet. Avslutningsvis svarade vi på lyssnarfrågor bland annat om hur man håller motivationen uppe vid skador. Jossan minns när både hennes axel och knä gav upp samtidigt. Räddningen blev att göra rehaben till hennes nya "plan" och gå all-in i den, istället för att sörja de tunga vikterna. Man får fokusera på det som faktiskt fungerar, oavsett om det är en motionscykel eller långa promenader, och släppa jakten på personbästa för en stund. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Vanligtvis brukar våra avsnitt fyllas av flams, trams och dråpliga historier från livet, vi gillar ju att bjuda på våra fadäser och locka till skratt. Men idag blev det annorlunda. Ibland händer saker som gör att skrattet fastnar i halsen, och vi kände att vi var tvungna att stanna upp och prata om något som är på riktigt, på djupt allvar. I det här avsnittet delar vi med oss av den tunga nyheten att Christer, som i intervjuer och på sociala medie berättat om sin kamp mot psykisk ohälsa, inte längre finns med oss. Det är en märklig och smärtsam kontrast; att sitta här och minnas hans energi och hans öppenhet, samtidigt som vi måste acceptera det oåterkalleliga. Vi pratar om den där fasaden som upprätthålls. Hur det på sociala medier kan se ut som att livet aldrig varit bättre – med resor, träning och vänner – samtidigt som insidan skriker. Vi reflekterar över hur hatet och de hårda orden på nätet har blivit vardagsmat och hur det påverkar oss, särskilt unga och barn. En uppmaning till dig som lyssnar: Checka in hos varandra: Fråga en gång för mycket hur någon mår, inte en gång för lite. Var snälla: Om du inte har något snällt att säga, håll käften. Världen är tillräckligt hård ändå. Våga be om hjälp: Vi nämner de insamlingar som startats för att stötta Christers familj och det viktiga arbete som organisationer som Suicide Zero gör. Om podden Fitnessprofilerna Josefin Pettersson och Victoria Tonnesen Persson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Jossan och Carina pratar om hur helger påverkar kroppen, vikten och formen. Carina delar med sig av hur hon brukar tänka med klienter kring fredags- och måndagsvikt, vätskesvängningar, alkohol, återhämtning och varför det ofta är helgerna som avgör om man faktiskt gör framsteg eller inte. Samtidigt landar vi i att en dålig helg inte är hela världen om man snabbt hittar tillbaka till rutinerna, håller uppe proteinintaget och gör en vettig "detox-måndag" utan att överdriva. Vi kommer också in på hur lätt det är att misslyckas när man börjar en diet för hårt. Mitt råd är att inte gå all in direkt, utan att sänka kraven, jobba med små delmål, bygga rutiner och fokusera på disciplin i vardagen snarare än snabba resultat. Allt är bättre än inget, och att skapa hållbara vanor är viktigare än att jaga perfektion. I avsnittet pratar vi också om familjens studioverksamhet och jag berättar stolt att jag lyckats rekrytera Lovisa Stenman till Studio Plaza, vilket känns som ett riktigt drömtillskott. Vi skämtar också om att hela familjen snart jobbar där och att till och med fler borde dras in i verksamheten. Mot slutet pratar vi mer allvarligt om fitnessvärlden och den senaste tävlingen i Malmö. Jag är tydlig med att jag tycker domsluten, särskilt i bikini fitness, gick åt fel håll och premierade ett alltför hårt och osunt ideal. Jag tycker att det skickar fel signaler till unga tjejer och till nya atleter, och jag hoppas verkligen att förbundet tar det på allvar framöver. Vi pratar också om hur dyrt och komplicerat fitness har blivit, inte minst med styling, och att sporten behöver hitta tillbaka till sundare och tydligare bedömningar. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Jag och Jossan sladdar bägge in i podden med andan i halsen. Vi skrattade också åt trötthetsnivån när Jossan berättade att hon stod på Ica och stirrade på det hon trodde var batterier, men som visade sig vara möbeltassar. En lyssnare hade fått panik över 2,5 kilo plus efter påsk, och rådet var enkelt: tillbaka till planen. Vi pratade om att det ofta handlar om vätska och att man vinner mer på att återgå till bra rutiner än att gå all in i panik. Samtalet gled vidare till hur man kommer tillbaka efter svackor. Jag pratade om hur mycket jag tror på morgonfys – promenader, steg, småjogg eller något enkelt som får en att känna att dagen börjar rätt. Vi var överens om att bra vanor föder fler bra vanor, och att det ofta är just den lilla starten som gör störst skillnad. Jag berättade om ett gruppträningspass som tog mig rakt upp mot maxpuls med enarmssnatchar och gummibandslöpning. Det blev så jobbigt att jag knappt orkade äta middag, men också ett bra exempel på hur pass kan pusha en mer än man gör själv. Vi pratade också om övningen man makers, som vi båda tyckte var brutala men effektiva. Poängen var att man kan börja enkelt, till och med med kroppsvikt, och bygga upp rörelsen steg för steg. Sedan kom en längre diskussion om hur man når mål utan att livet behöver kretsa helt kring kost och träning. Budskapet var att hållbarhet slår extremdieter, och att man måste kunna leva socialt utan att tappa kontrollen. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Jag, Jossan och Victoria berättar om helgen i Vemdalen, som började rätt lugnt men snabbt utvecklades till ett äventyr utan särskilt mycket planering. Jag får den briljanta idén att vi ska hyra turskidor och ta oss till lunch i Storhogna. Det som skulle vara en enkel tur på cirka 8–9 kilometer blir istället en lång och ganska kaotisk expedition genom skidspår, snö, felvägar och dålig GPS. Vi försöker undvika landsvägen, hittar alternativa vägar, går vilse i spåren och får till slut kämpa oss fram långt längre än planerat Under vägen blir det tydligt hur jobbigt allt faktiskt är. Någon får kramp i vaden, någon annan får skavsår, alla börjar bli slitna och den mentala orken tar slut. Trots det fortsätter vi framåt, mest för att det måste finnas mat, dryck och toalett där uppe. Efter lunch och all utmattning ska vi ändå vidare på middag till en restaurang uppe på berget. Vägen dit på berget är extremt brant, isig och långt ifrån något normalt promenadstråk. Vi klättrar nästan på alla fyra och ifrågasätter våra livsval. Väl där uppe blir det dock en fantastisk kväll med middag, musikquiz och bra stämning, vilket nästan får oss att glömma hur galet det var att ta sig dit. När vi ska hem har vädret blivit rejält mycket sämre. Det blåser kraftigt, är mörkt och halt, och vi småspringer nedför backen med telefonlampor och minimalt fotfäste. Till slut landar dagen på omkring 37 000 steg, och vi är helt slut både fysiskt och mentalt. Samtidigt är det precis det här som blir själva berättelsen: våra missbedömningar, felvägar, överambitiösa planer, min brist på pedagogik och allas enorma tålamod. Det blev mycket mer fys än mys, men också väldigt många skratt och minnen. Jag känner ändå att jag varit en ganska trevlig värdinna, även om mina gäster kanske inte helt håller med. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson, Josefin Pettersson och Victoria Tonnesen Persson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
I det här avsnittet berättar Jossan för Carina om sin årligt återkommande vårdepression och hur märkligt det känns att längta efter mörkret när alla andra jublar över ljuset. Vi jämför höst- och vårdepp, pratar om hur stillasittande kontorsjobb, långa arbetsdagar och bristen på dagsljus påverkar måendet och varför vissa av oss nästan blir innekatter efter klockan 16. Jag berättar också om hur jag försöker få in rörelse, PT-pass, promenader och "snabba kvarten" i ett redan maxat schema, och hur svårt det kan vara att hitta balansen när man är nära gränsen till att gå in i väggen. Vi kommer in på prestationskrav, kvinnors tendens att alltid hinna "pysslet" ovanpå allt annat, och hur man kan börja titta ärligare på sina vanor, kosten och alla små saker som smyger sig in och påverkar vikten och energin. Mot slutet svarar vi på lyssnarfrågor om oförklarlig viktuppgång runt 40, förklimakteriet, träning, proteinintag och hur man kan tänka för att få tillbaka både kontrollen och glädjen i kroppen. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden gästas vi av Petter Andersson, strategisk rådgivare inom CRM och Marketing Automation. Tillsammans diskuterar vi varför så många B2B-bolag misslyckas med att omvandla sina digitala investeringar till faktiskt kundbeteende och hur man istället bygger en kommunikationsmotor som driver tillväxt på riktigt. Samtalet tar avstamp i den frustration många upplever kopplat till sin digitala kommunikation där resultatet ofta bara en hög volym av lågrelevant e-post som skadar varumärket snarare än att hjälpa kunden. Petter delar med sig av sin “utifrån-och-in”-metodik för att bryta igenom bruset och skapa en sömlös kundresa där data, AI och mänsklig insikt samverkar för att öka både relevans och konvertering. Lyssna om du vill få grepp om… Hur du går från E-mail marketing till Omnichannel: Hur du samordnar flera kanaler för att skapa en gemensam och agerbar kundbild. Gapet i kundresan: Varför det ofta är tyst när kunden behöver hjälp som mest, och hur du täpper till dessa hål med intelligent automatisering. VD-testet: Varför du som ledare måste börja ”uppleva” din egen kundresa för att identifiera de saker som bromsar er tillväxt. Upplever du att ditt bolag lägger mer energi på interna processer än på att faktiskt förstå kundens köpresa? Då är det här avsnittet för dig! Du når Petter Anders enklast via LinkedIn eller via hans bolag www.homerun.cx Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i poddstudion idag heter Lars Dahlberg. I det här avsnittet av Säljmarknadspodden gästas jag av Petter Andersson. Han är strategisk rådgivare inom CRM och marketing automation. Tillsammans pratar vi om varför så många B2B-bolag misslyckas med att omvandla sin digitala investeringar till faktiska kundbeteenden och hur man istället bygger en kommunikationsmotor som driver tillväxt på riktigt. Samtalet tar avstamp i en frustration som många upplever i att lyckas anpassa sina budskap och bli relevanta. Petter är med här och delar med sig av sitt utifrån och in-koncept eller utifrån och in-metodik för att bryta igenom det här bruset och skapa en kundresa där data, AI och mänsklig insikt samverkar för att öka både relevans och konvertering. Lars Dahlberg [00:01:18]: Jag tänker mig så här. Över till intervjun med Petter. Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden. Petter Andersson. Petter Andersson [00:01:27]: Hej. Stort tack för att jag fick vara med. Lars Dahlberg [00:01:30]: Ja, jättekul att du ville vara med. Du och jag träffades ju på LinkedIn och det visade sig ju efter lite chattande där på LinkedIn att vi hade rätt mycket gemensamma passioner kring det här ämnet som vi ska prata om idag som handlar om marketing automation. Petter Andersson [00:01:49]: Det stämmer. Lars Dahlberg [00:01:50]: Jag insåg ganska snabbt att det var ett tag sedan vi pratade om det här i Säljmarknadspodden. Det är kanske viktigare än någonsin och kanske också lite svårare än någonsin. Du känns som en riktig expert på det här ämnet så då tänkte jag att vi gör en podd. Petter Andersson [00:02:07]: Tack snälla, vi ska se vad jag kan bidra med. Lars Dahlberg [00:02:09]: Ja, men du innan du sätter igång och bidrar här så tänker jag att du har inte varit med i Säljmarknadspodden tidigare så du får nog berätta lite mer om vem är Petter Andersson? Petter Andersson [00:02:19]: Ja, man kanske hör på min dialekt att jag är uppväxt i entreprenöriella Småland. Hela släkt och vänner drev antingen butiker och de som inte gjorde det drev andra typer av småföretag. Så jag kommer från den miljön. och har jobbat som försäljnings- och marknadschef inom så kallad marketing tech och marketing automation med allt vad det innebär. Som kundklubbs och CRM-nerd så har jag också gått med i alla kundklubbar, tackat ja till alla nyhetsbrev i 25 år och mer eller mindre frivilligt reflekterat över vad man får och vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Och nu för tiden är jag konsult inom CRM och Marketing Automation driver en firma som heter Home Run med fokus på faktiskt Marketing Automation inom framförallt business to business eller komplexa produkter och tjänster, medlemsföretag, fackföreningar och medlemsorganisationer och liknande. Lars Dahlberg [00:03:20]: Fint, nu tror jag att lyssnarna kan ringa in dig lite grann här och inse att du är klockren för det här ämnet. Då är det ju så här att marketing automation, det var väl ett begrepp som började segla upp här när B2B-köparen blev digital. Och någon gång där i 2010, 2012, 2013 börjar ju de första systemen som kallar sig för marketing automation uppstå. Men jag tänker att vi kanske skulle ta och definiera in vad det här med marketing automation faktiskt handlar om mer utifrån dagens perspektiv. Petter Andersson [00:03:55]: Ja, och i alla fall ringa in vad vi menar med det i det här samtalet, eller vad jag själv menar med det. För att låta lite nästan akademiskt så skulle jag säga att det är företags automatiska kommunikation med kända kontakter. Det vill säga vi exkluderar den typen av marknadsföring som är betald annonsering ut mot marknaden, så att säga mot icke-kända kontakter. Oftast är det att man har någon form av kunddatabas eller register eller så där man vill kommunicera smartare och uppnå någon form av effekt. Och förr i tiden var det här ju då så kallad e-mail-marketing hette det då och nu för tiden pratar man eller sedan ett tag tillbaka pratar man mer om omni-channel-marketing, det vill säga att flera kanaler fungerar tillsammans med en gemensam kundbild och att vad kunden gör i den ena kanalen påverkar vad de får för typ av kommunikation i en annan kanal. Lars Dahlberg [00:04:48]: Mm, exakt. Så att det tycker jag är väl en superbra definition av vad det här handlar om egentligen. Och det är precis det här med omnichannel som är så viktig aspekt och vi kommer ju komma in på en massa saker som har med det här att göra och utmaningar och annat för att få det här verkligen att fungera. Men det är mycket det som skapar också komplexiteten kring det hela. När man nu ser på det på det sättet och inte bara emailmarketing med lite enklare typ av grunddata. Men du, Petter, nu valde vi att göra den här podden. Och när du och jag hade lite resonemang om det här insåg vi att det är nog faktiskt kanske viktigare än nånsin. Men vad är det som gör att det är det, skulle du säga? Petter Andersson [00:05:31]: Ja, så marketing automation kan man säga, för att låta lite alarmistisk, höll jag på att säga, så är ju det här lite i kris, höll jag på att säga det. Vi har ju å ena sidan en minskande andel av publiken som överhuvudtaget läser e-mail, samtidigt som väldigt många företag skickar väldigt mycket e-mail till exempel. Och om man då vill uppnå några slags mål med sin så kallade marketing automation, man vill ju driva beteende och det är väldigt många bolag som inte riktigt lyckas driva beteende eller uppnå sina affärsmässiga mål. Och man fortsätter med sina höga volymer, skickar allt till alla och har hyfsat låg relevans då. och kunderna bryr sig mindre och mindre. Samtidigt, om vi tittar på den positiva sidan, så blir möjligheterna till ett riktigt smart utförande större och större och billigare och billigare. Så möjligheterna med smarta system, möjligheterna med att städa upp och använda sin data och möjligheterna med nya AI-funktioner är större och billigare än någonsin. Så för den som tar kontroll över det här, och försöker göra om och göra lite rätt så är det väldigt stora möjligheter. Lars Dahlberg [00:06:49]: Ja, och konkurrensfördelar såklart. Att vinna här också då, för de som inte är på bollen och moderniseras i sätt att jobba med mer marketing automation som du är inne på. Petter Andersson [00:06:59]: Precis. Lars Dahlberg [00:07:00]: Och jag tänkte säga så här, alltså vad är grundorsaken skulle du säga till att de här problemen ofta uppstår då? Eftersom det är också väldigt vanligt, jag tror många känner igen sig i det här. Petter Andersson [00:07:12]: Det absolut vanligaste är att man inte har ordning på sin kunddata. Alternativt att man har någorlunda ordning men använder den inte. Man får inte till det. Man känner till exempel till att en kund har köpt en produkt. Oftast finns den ganska tillgänglig i den informationen. Men man väljer ändå att skicka information om den produkten till någon som nyss har köpt den. Flygbolag, vi ska inte nämna några här, men de skickar information till mig om att jag borde köpa en biljett till Spanien när jag sitter på ett flyg på väg hem från Spanien. Så de vet vem jag är, de vet att jag har köpt en biljett till Spanien, men man väljer att inte använda den datan. Petter Andersson [00:07:51]: Så det var bara ett exempel. Men man använder inte sin data alternativt, har inte ordning på den. Det skulle jag säga är det första skälet. Det andra är att det är, som vi brukar kalla det, gap i kundresorna. Det är lite tyst när det skulle behövas information. Man har ägnat så mycket tid åt att vräka ut information när den inte riktigt behövs. Det blir däremot tyst när kunden behöver nåt. Det finns tydliga signaler om att en kund eftersöker nåt– –eller har varit i kontakt med bolaget– –som indikerar att de är underinformerade. Petter Andersson [00:08:27]: Då är det tyst istället. Och sen tittar vi på hur bolagen är organiserade idag eller hur marknadsavdelningarna är ofta organiserade så anpassar de ofta sin kommunikation efter sina interna processer snarare än ett utifrån och intänk. Så om man säger att vi har ett nyhetsbrev som ska ut på fredagar. Det är typiskt inifrån och uttänkt där man trycker ut innehåll därför att det passar vårt sätt att arbeta internt så att säga. Det är ytterst få kunder som tycker att just på fredag gillar jag att läsa nyhetsbrevet från en kommersiell aktör. Lars Dahlberg [00:09:01]: Jag skulle också vilja lägga till här att just det här att man kanske lite grann inte orkar faktiskt bry sig om hur kunderna faktiskt vill ha kommunikationen och förstå det är väldigt mycket problem. Det du är inne på är det här med inifrån och ut och utifrån och in. Petter Andersson [00:09:19]: Ja, det har ju varit en diskussion länge om så kallad personalisering och jag har själv till och med varit på ytterkanten delaktig i en bok som skrevs om personalisering som heter Hello First Name. Jag ska säga att jag inte är medförfattare, jag var med i ett litet råd som var med och feedbackade på manus. Personalisering för många betyder att innehållet i ett mail ska vara personaliserat. Jag skulle säga att en viktigare personalisering är att jobba med tajmingen. Att när du får in en signal om att en kund letar efter någonting, loggar in sig någonstans, det är då den kanske är redo för någonting. som inte behöver vara speciellt personaliserat i övrigt, utan det är bara att du jobbar med tajmingen baserat på signaler som du kan faktiskt snappa upp. Lars Dahlberg [00:10:05]: Jag vill toucha litegrann på min nästa fråga här, som jag tror många är nyfikna på. Om man nu skulle vilja hantera det här bättre, det vi pratar om här, vad skulle du säga är kritiskt för att man ska klara av att hantera det här? Det är ju inte helt snyttigt i näsan för att få till något som verkligen blir riktigt, riktigt bra. Petter Andersson [00:10:25]: Vi brukar föreslå att man ska ha en plan för sin automatiska kommunikation. Den ska vara lite mer medvetet förankrad i företagens mål. Är du en företag eller en icke-kommersiell aktör, en medlemsorganisation– –så går vi tillbaka till vad ni har för mål. Antingen långsiktiga North Star– –eller årets mål. Vi ska minska kundavhoppen eller öka… konverteringen i en viss del av våra målgrupper. Det går att tratta ner det på hur liten nivå som helst eller på hög nivå. Men givet de målen så ska man bygga Marketing Automation som på något sätt stödjer de målen. Petter Andersson [00:11:10]: Det innebär inte att man viftar med en tolvstav och så fixar man målen. Men Marketing Automation ska stödja bolagets mål. Det andra är att man ska jobba mer än idag med så kallad kundinsikt, alltså ta reda på vad önskar kunderna, hur tar de beslut, i vilka tillfällen av en kunds så kallade kundresa är de benägna att ta någon slags beslut eller när vill de ha hjälp och så vidare. Så det är en grund som jag tycker att man ska se till att ha koll på. Lars Dahlberg [00:11:40]: Ja, och det här du touchar på här då, det är ju någonting som alla på något sätt gör, men man måste göra det mycket bättre. Det här med hur man faktiskt segmenterar dem. Eller hur? Petter Andersson [00:11:51]: Ja. Lars Dahlberg [00:11:51]: Och vilket data man faktiskt ska ha och behöver ha för att kunna segmentera dem. Petter Andersson [00:11:56]: Ja verkligen. Jag kan konstatera att om jag tittar på några av de mest stolta casen som brukar nämnas på de stora scenerna kring loyalty, CRM, marketing automation kundklubbar och liknande, så kan jag konstatera, efter att ha varit medlem i dem ibland ett decennium, att de har nog inte så mycket så kallad agerbar kundinsikt, utan när de gör en kundundersökning, vilket jag ju drabbas av ganska ofta, och jag gör alltid kundundersökningarna, jag tittar på dem, tittar exakt vad det är för frågor de ställer, och då är det inte agerbar kundinsikt, utan de frågar av typen hur bra var vi, betygssätt, saker från ett till tio, net promoter score och liknande. Så att de frågar inte, vad ska vi göra annorlunda? Vad saknar du för någonting? Och därmed så blir det inte då som vi brukar kalla det, agerbart då. Lars Dahlberg [00:12:53]: Ja, precis. Och sen touchar du lite grann på det här med tajming. Hur ska man ha koll på det då? Petter Andersson [00:13:02]: Om möjligt så kan man jobba med så kallad on digital body language, det vill säga hur en kund överhuvudtaget har öppnat, läst eller klickat i mejl. Det är en viktig sak att sådana som aldrig har rört ett mejl, aldrig öppnat det, kan vi lägga i en bucket då så att säga. Och så finns det de som faktiskt har klickat på någonting eller varit på webben, loggat in sig kanske i någon form av inloggat läge eller använt vår app, om vi är den typen av bolag som har en app. Och baserat på att man har klickat och rör sig på ett visst sätt så kan det ge en bra fingervisning om att här är det läge för någon form av automatisk kommunikation. Så att alla digitala spår som vi har tillåtelse att samla in och lagra, och det har vi oftast därför att Det är så det ser ut nu för tiden med medgivanden som man ger i samband med GDPR och liknande. Så digitala spår är ett väldigt bra sätt att jobba med tajmingen. Lars Dahlberg [00:14:04]: Ja, det handlar väl mycket om att kunna förstå de här konverteringspunkter och sådana saker antar jag. Petter Andersson [00:14:10]: Det låter lite abstrakt, men när vi har gjort de här sakerna, gått tillbaka till bolagets mål, jobbat med segmenteringen, tittat på vilka som är de viktigaste punkterna när en kund tar beslut eller behöver hjälp. Konverteringspunkter kallas det lite akademiskt. Utifrån detta brukar vi se till att ta fram de två, tre viktigaste kundresorna som vi vill ha gjorda nu. Det kan vara en välkomstresa för en kund som precis har blivit kund. Det kan vara en korsförsäljningskundresa av nån som har köpt en grundprodukt men som vi gärna vill intressera för en ny tjänst eller produkt. Det kan vara en anti-churn-kundresa. Nån som vi vill reaktivera efter att kunden har blivit passiv. Det är tre klassiska typer av kundresor som vi vill få på plats. Lars Dahlberg [00:15:04]: Ja just det, nu kommer du in på något som jag tycker är väldigt intressant. Det här med att börja definiera upp olika scenarios kring det här med kundresor som man kan tänkas göra. För det är ju när man börjar göra det också som det blir lättare att förstå vad det är för data man behöver för att kunna hålla ordning på de här kundresorna. Och sedan är det mer då att kanske kunna använda det datat för att göra den relevanta kommunikationen såklart. Det varierar mycket vad man vill göra beroende på kundresan. Vem kunden är och vad den är på för resa. Precis som du tog upp exempel på här. Petter Andersson [00:15:38]: En sak som jag nästan är förvånad över att bolag gör så väldigt lite är att ställa en liten fråga till kunden. Inte ett helt formulär med en hel survey, utan ställa en enda fråga. Skulle du vilja bli kontaktad, till exempel? och de som klickar på det kan man då jobba vidare med på olika sätt och de som istället för att hålla på och kontakta alla till exempel om du nu håller på med någon personlig outreach Ja, visst. Lars Dahlberg [00:16:10]: Och jag tror att många som sitter och lyssnar på det här, de förstår ju det, att gör man det här mycket bättre, vad väldigt mycket trevligare det blir för kunderna. Och hur det stärker företagets upplevelse av företags varumärke och sitt sätt att jobba med kunder och värdet av det vi levererar och så på många olika sätt. Så att det får ju massa synergieffekter när man börjar göra det här bättre. Petter Andersson [00:16:35]: Ja, nu ska vi inte överdriva. De flesta tycker väl att det är fine att resebolag och e-handelsbolag och andra vräker på med sina e-mail till mig. De flesta brukar inte bli irriterade eller arga över det. Men däremot så… Engagemanget för de här mejlen som vräks in i inboxen sjunker ju. Så vill man ha effekt på dem, då behöver man gå tillbaka lite, backa bandet lite. Lars Dahlberg [00:17:04]: Hur ska man tänka kring innehåll för att det ska ha en förutsättning att kunna bli relevant? Petter Andersson [00:17:12]: Om man går tillbaka till kundinsikten, att man vet nånting som gäller i stort sett alla kunder, att de är indelade i två eller tre stora segment. Sen vill man gärna jobba datadrivet och AI-drivet. Men vi brukar förespråka att givet den här insikten som man har, så gör vi gärna en innehållsplan till kunden som är egentligen som en grid där man tittar från början till slut på en kundresa och så tittar du på andra ledden så tittar du på olika roller eller olika typer av målgrupper eller beslutsfattare om det är business to business. Och vid olika skeden i kundresan beroende på olika roller så har vi då guidelines egentligen vilken typ av innehåll skulle fungera här. och vilken typ av länkar till och med borde det finnas här eller besluts, call to action som det heter i branschen, länkar som man ska klicka på för att göra någonting, kanske fylla i något litet intresseanmälan eller formulär eller sådär. Så att baserat på den insikten som man har skaffat så vet man till exempel att en viss målgrupp i slutet på en kundresa eller i mitten eller i början önskar sig ungefär följande. Och då kan man ha det i den här innehållsplanen då. har det sig lite som en guidebok när man sen sätter upp kommande kundresor och automationer. Lars Dahlberg [00:18:37]: Intressant. Du har ju jobbat med det här mycket och länge. Har du några intressanta kundexempel som du skulle kunna, eller kundexempel, företagsexempel kanske som du skulle kunna ta upp som kan ge lite inspiration och fungera lite grann som exempel på det vi pratar om? Petter Andersson [00:18:56]: Som övergripande exempel skulle jag säga att Man bör vända ut och in på sig själv för att låna över branscher och gärna låna från de coolaste business-to-consumer branscherna. Om vi tar Spotify Wrapped till exempel. Finns det en motsvarighet hos ett industribolag som gör skruv och mutter till Spotify Wrapped? Det kanske det inte gör. Det kanske var ett dåligt exempel. Men den typen av tankesätt ska man alltid försöka ta med sig. Finns det nånting vi kan göra där man lånar från Business to Consumer hos dem som ligger längst fram och som är duktigast på att använda sin data för att kommunicera meningsfullt? Det är ett övergripande tips eller exempel. Det här är inte ett bolag som jag har jobbat med allihopa. Men tittar vi på… Petter Andersson [00:19:46]: kundklubbar och liknande så sägs det att trenden går mer och mer mot icke-monetära belöningar. Det vill säga någon slags ökad servicegrad eller en ökad service som du får i egenskap av kundklubbsmedlen. Och det är väl då, kan man gissa, det är väl lånat lite från flygbolagen hur de har jobbat länge, det vill säga fast track lounge är kanske mer intressant än den rent monetära belöningen för många då. Bauhaus, där får man låna släp för att köra hem sina prylar om man är kundklubbsmedlem. Ett utmärkt exempel. Det här har de haft länge. Jag tror att de har det fortfarande. Lars Dahlberg [00:20:29]: Det tror jag. Jag har åkt i Bauhaus med dem, men jag är rätt säker på att det funkar så där fortfarande. Det kanske är andra som har tagit efter dem, men så är det nog där. Petter Andersson [00:20:40]: Och andra exempel, tittar vi på amerikanska software as a service bolag, typ HubSpot. Där kan man låna idéer om hur de jobbar med att faktiskt omvandla gratis. Man får in kunder väldigt enkelt i någon form av gratis. tjänst och att sedan successivt mata på och omvandla de här gratiskunderna till någon form av betalande kund. Och där är de väldigt duktiga på att ha en systematik i det, skulle jag säga. Även om det kan vara lite annoying ibland så skulle jag säga att de är uppenbarligen framgångsrika. Lars Dahlberg [00:21:13]: Jag skulle verkligen vilja lyfta dem också. De utvecklar ju själva då liksom marketing, automation, CRM-system så att säga. Men det är ju, de är ju tycker jag också väldigt duktiga på att leva som de lär. Kopplat till inom den domän de befinner sig. Och man jobbar i många andra typer av system och grejer där kanske leverantörerna inte alls är lika duktiga på att leva som de lär. Men de är tycker jag väldigt bra exempel på det och just kanske specifikt det som vi är inne på här just nu då då. Att få det här att funka och verkligen tar data kopplat till den kundlivscykeln på allvar och tänker så. De är ju absolut duktiga. Lars Dahlberg [00:21:56]: Många har som förebild inom B2B på olika sätt. Petter Andersson [00:22:00]: Ja, jag tycker det är en viktig lärdom att låna därför att det är inte alltid man själv nödvändigtvis behöver komma med alla smarta och uppfinna hjulet så att säga. Sen tycker jag det finns om vi tittar på bolag som rimligen borde vara extremt duktiga. Om vi tar globalt bolag som Uber så är det för mig lite obegripligt hur de kan vräka på med så mycket information i emailkanalen som de gör. Jag har inte sett några metrics, jag har inte suttit bakom i Cockpiters Uber. Det kanske fungerar, det är mycket möjligt. Men jag misstänker starkt att de har en låg öppningsfrekvens och klickfrekvens och låg output på de här mailen. Men å andra sidan kostar det ju ingenting så att de kan ju fortsätta trycka på. Men där är jag skulle vara förvånad om det var hög effekt på de där, på den kommunikationen. Petter Andersson [00:22:53]: Där är det dessutom ett bolag som har en utmärkt kanal i och med sin app. Lars Dahlberg [00:22:58]: Ja, precis. Jo, den har man ju använt några gånger. Ja, något annat exempel du vill lyfta innan vi ger oss i kast på kanske några konkreta tips här som vi skulle kunna ge till lyssnarna om man Petter Andersson [00:23:14]: vill Det vore nästan olagligt att prata i en sån här podd utan att nämna de features som börjar komma i och med AI. Innehållsproduktion och individualiserat innehåll är ett sådant spår som kommer bli Väldigt häftigt att både bild och ljud och video och eller för den delen rent text kan vara individualiserad istället för att det bara är segment så att säga. Sen en feature som har funnits faktiskt några år men som man skulle kunna hävda är så kallad send time optimisation. Den tror jag den typen av feature kommer vara viktigare och viktigare det vill säga att På individuell nivå så skickas mejlet på en tidpunkt när du tenderar att agera på det. Lars Dahlberg [00:24:07]: Just det. Petter Andersson [00:24:08]: Så att om man säger att vi har någon form av kommersiellt e-mail som ska ut mellan måndag och onsdag så kan det gå när som helst på dygnet mellan måndag och onsdag till just mig baserat på att jag tidigare har agerat på ett visst sätt om mejlet går en viss tid. Business to business så har vi jobbat med bolag där vi har sett att de vill gärna kombinera köphistorik med så kallad marketing automation så att 18 månader efter leverans av en produkt så vill vi att det ska gå ut ett meddelande med erbjudande om en service eller en inspektion eller så Så där är det väldigt viktigt att få ordning på sin data kring köphistorik och att systematisera den datan så att den går att agera på automatiskt. Lars Dahlberg [00:24:55]: Vad tror du då, Petter? Ska vi se om du kan få till några så konkreta tips som möjligt här för hur man skulle kunna angripa det här om man vill lyfta sig? Petter Andersson [00:25:07]: Ja, när jag har, vid de tillfällen jag har stått på scenen eller hållit föreläsning så brukar jag medskicka att jag brukar säga att ni ska ha ett extremt utifrån och in perspektiv. Så gå bort om det där som klyschen om, vi ska prata om att vi har kundfokus och sådär. Så skulle jag säga, upplev kundresorna själv. Läs dina egna nyhetsbrev, gå in i kundresorna eller be någon extern göra det. och upplev dem så som de upplevs av slutkunden. Det vill säga om vi tittar i mejlverktyget så ser vi ju en, ett e-mail och läser igenom att det ser bra ut eller vi i vissa fall tittar på en kundresa men väldigt ofta så är det ju två eller tre olika så kallade kundresor som krockar med varandra och skickas ut samtidigt eller fyra eller fem. När jag till exempel bytte tv-paket hos Telia så tror jag jag fick åtta olika mejl som alla indikerade att jag skulle sluta som kund och börja som kund. Tack för att du har valt Telia. Petter Andersson [00:26:08]: Jag har varit Telia kund i tio år. Det var att byta TV-paket från Sport Medium till Sport Large eller vad det nu var för någonting. Och det var som att det här systemet då kräktes ur sig åtta olika mejl som indikerar att jag både slutar vakund och börjar vakund igen. Och det är uppenbart då att antingen har någon tittat på detta mer inifrån och ut istället för utifrån och in då att det här blir ju inte bra när den träffar slutanvändaren. Så att ett extremt utifrån och in perspektiv tycker jag är nyttigt att ha med. Har man det så har du direkt en konkurrensfördel. Nummer två, som jag har pratat om lite här idag, det är att skaffa användbara, alltså agerbara kundinsikter. Så gärna net promoter score och annat, det vill säga mäta nöjdhet, men ta även reda på vad ska vi göra annorlunda, vad saknade du som kund. Petter Andersson [00:27:03]: Och nu för tiden från kanske ett år sedan så finns det supercoola AI-verktyg för att göra surveys där du faktiskt också kan göra fritextsvar och göra det till strukturerad data. Så du kan få insikter av att någon skriver in fritextsvar som var fullständigt omöjligt tidigare. Lars Dahlberg [00:27:24]: Ja, jag har faktiskt kontakt med några sådana här företag som gör fantastiskt duktiga på att göra AI-baserade lösningar runt just det här. Så det är en riktigt spännande utveckling. Petter Andersson [00:27:34]: Ja, jag skulle tipsa alla om att kolla upp Listenlabs som är ett sådant verktyg som jag har provkört lite grann och är väldigt, väldigt, ska jag säga, imponerad har jag inte hunnit bli än, för jag har inte riktigt kört det fullt ut, men jag är hoppfull och det ser väldigt, väldigt smart ut. Apropå Listenlabs, smart användning av system, data och AI. Är man den typen av bolag som till och med håller på att köpa teknik och investera i det här så investera inte in er allt för mycket i något slags hemmabygge som kräver underhåll bara för att göra det som ni bestämde er för år ett, utan standardplattformar från de stora aktörerna som är del av någon form av ekosystem, det kommer tillåta att ni kan ta del av olika AI-features som numera släpps mer eller mindre en gång i veckan, så kommer det nya coola features från de stora, exempelvis Microsoft, HubSpot, Salesforce och plugins till de här systemen. Lars Dahlberg [00:28:40]: Ja, de ligger verkligen på hårt, de här stora aktörerna kring sin AI-innovation som underlättar det här vi pratar om idag. Det verkligen är så. Så förutsättningarna blir bara bättre och bättre. Verkligen för att man ska kunna åstadkomma mycket av det som du pratar om idag, Peter. Men du Petter, jag tänker så här att om någon skulle vilja komma i kontakt med dig och prata mer om marketing automation och kanske lite mer om hur de här stegen ska kunna tas för att göra någonting bättre. Var får man tag på dig enklast? Petter Andersson [00:29:13]: Man hittar mig på LinkedIn såklart. Petter Andersson och bolaget som jag driver heter Homerun och hittar man på homerun.cx Homerun Customer Experience heter vi och därmed har vi domänen homerun.cx som i baseball. Lars Dahlberg [00:29:33]: Där hittar man dig. Och som vanligt så lägger vi såklart länkar till dig på LinkedIn och homerun.cx i show notes för det här avsnittet så att ni lätt kan komma i kontakt med Petter om ni vill prata mera kring det här spännande ämnet. Och med det så skulle jag vilja säga jättestort tack till dig Petter för att du ville vara med och bidra kring det här i Säljmarknadspodden. Det Petter Andersson [00:29:56]: är jag som ska tacka. Jättekul. Lars Dahlberg [00:29:59]: Och för alla er som lyssnar där ute så ska jag bara säga det vi brukar säga som avslutning i Seriemarknadspodden att vad ni ens ska göra där ute så ska ni vara relevanta. Tack och hej! The post Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt appeared first on Business Reflex.
Jag och Victoria pratar om hur trötta vi är på den här mörka årstiden, men också om hur mycket det gör för måendet att bara komma ut en kvart i solen och ta en promenad. Vi kommer in på hur svårt det kan vara att hinna svara på DM, hur "oläst"-funktionen och påminnelser skulle behöva bli smartare, och hur olika vi skriver på mobilens tangentbord. Victoria berättar också om sitt projekt att bygga upp flåset och sin svaga core, hur frustrerande det är att vara sämst på något, och hur hon försöker ta sig igenom svettiga pass med airbike, skierg, rodd och kettlebell–svingar utan att gå sönder i knän, höfter eller från astma. Vi pratar om konditionsträning, efterförbränning, varför vi inte känner att "flåspassen" är riktig träning jämfört med tunga styrkepass, och hur viktigt det är att äta och sova ordentligt om man ska orka bygga både styrka och kondition. En stor del av avsnittet ägnar vi åt kvinnors cykler, PMS och hur vi själva tänker kring träning och kost under olika faser – vi justerar mer förväntningar och upplägg (t.ex. fler reps i stället för PB–jakt) än att kasta om hela kostplanen, och trycker på vikten av rutiner, sömn och att förstå sina egna hormonella svängningar i stället för att "äta efter cykeln" varje vecka. Vi pratar också om hunger och sug som känslor man inte alltid måste agera på, små praktiska grejer som att skjuta måltider, välja mer volymmat och dricka mer, och hur mycket jämnare både humör och resultat blir när man är konsekvent över tid. Mot slutet går vi in på korsetter och waist trainers, hur vi själva har använt dem i tävlingssammanhang mer för hållning, core–aktivering och posering än för att "krympa midjan", och varför vi generellt är skeptiska till att förlita sig på korsett eller bälte i stället för att bygga en stark bål. Vi snackar scenklackar, pose–träning, att suga in magen på scen, EM–kvalet i Malmö och tävlingsnerver – och rundar av med dejtinganekdoter, vår besatthet av "Love Is Blind", en lovad matchmaking–kampanj för en singelvän och en fredagsfräckis om en fartdåre, en polis och en fru som stuckit med en annan. Om podden Fitnessprofilerna Josefin Pettersson och Victoria Tonnesen Persson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Vi kan inte hålla oss! Vi behöver ta oss an listan av deltagare för våren som presenterats.Ibland är vi sylvassa och ibland otroligt svepande. Oftast kanske någonstans mittemellan.Vi skapar oss i alla fall en bild av vilka som känns hetast inför premiären. Så in och lyssna vår vän!Kramar Pelle och Gustav
Hækkanir á flugfargjöldum og olíu knýja verðbólgu áfram að mati greinenda hjá Arion banka sem búast við því að stýrivextir haldist óbreyttir á morgun. Skiptar skoðanir eru hjá spámönnum bankanna um hvort vextir Seðlabankans hækki eða verði samir áfram. Það hefur verið óvissuástand vegna snóflóðahættu á Tröllaskaga og Vestfjörðum meira og minna í tæpa viku. Á fimmtudag snjóaði mikið í norðaustanátt og þá tóku að falla snjóflóð. Síðan hvessti á sunnudag og þá safnaðist snjór fyrir í hlíðum og lægðum og mörg snjóflóð féllu aftur. Í lok janúar gaf héraðssaksóknari út sextíu ákærur fyrir brot gegn valdstjórninni. Tiltek segir saksóknari hjá embættinu. Oftast eru það lögreglumenn sem verða fyrir barðinu á ofbeldi en líka læknir, hjúkrunarfræðingur, starfsmaður barnaverndar og fangavörður
Jag berättar för Jossan att jag längtar tillbaka till mina morgonpromenader, den krispiga vårkänslan i näsborrarna och varför just den stunden ute kan göra att man känner sig odödlig resten av dagen. Tillsammans hyllar vi finnen/Nordic hamstring-övningen som gett mig brutal träningsvärk och bättre kontakt i baksidan, och vi hissar enkla men effektiva prehab-övningar som enbens raka marklyft som väcker musklerna innan tyngre pass. Vi glider in på tävlingssatsningar, varför Jossan fortfarande älskar scenens fem minuter trots att dietresan är tuff, och hur olika faser under en diet känns. Från "smalfet" uppförsbacke till den magiska punkten när kroppen fattar vad vi håller på med och börjar svara. Vi tar också upp relationer, partners som inte alltid jublar när man gör en livsstilsförändring och vikten av att både hålla i sina rutiner och våga prata klarspråk om hälsa, styrketräning och hur man vill åldras stark. Inklusive varför kreatin och regelbunden styrketräning blir extra värdefulla när man blir äldre, både för muskler och hjärna. Mitt i allt svarar vi på lyssnarfrågor, från "varför är citroner gula?" (hej klorofyll och karotenoider!) till hur långt man egentligen ska låta AI styra sina relationer. Samt bjuder på veckans stora diss: människor som inte sköter sina träningskläder och förvandlar gymmets konditionsmaskiner till luktterror, trots att svettlukt ofta går att förebygga med snabb upphängning och rätt tvättmedel. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Jossan har testat ett nytt gym i Täby (LE Fitness), och jag berättar om hur jag pusslar ihop mina favoritgym i Västerås. Min man tränar som en maskin med både utförspass, styrka och golfträning i sin avancerade "mancave" i Vemdalen, full med golfutrustning, instrument och annat han gått "all in" på. På väg hem från Vemdalen hamnade vi i diket efter att min man artigt väjt för en lastbil. En traktor fick dra upp oss, och lastbilschauffören senare bara konstaterade "jaha, du vart kvar här" och skyllde på försäkringen. Det fick mig att bestämma att vi alltid ska ha bogserlina i bilen framöver... Tidigare har jag gnällt på upplevelsen av alla slussar som kräver passerkort på gymmet, men efter en lunch med en vän inser jag att säkerheten i kvinnliga omklädningsrummet är poängen, och jag "pudlar" därför offentligt i podden. Lyssnarfrågor besvaras: om plyometrisk träning för benen, orimligt lågt kaloriintag för en tränande man och periodisk fasta, där jag betonar vikten av rimlig energi, individanpassade upplägg och ger enkla mellistips och exempel från min egen vardag med kvarg, proteinshakes, omeletter och "kalkonrulle". Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Jag och Jossan planerar en kaotiskt härlig tjejweekend i fjällen. Jossans ovanligt placerade fettknöl (från förra avsnittet) visade sig vara ofarlig och gav henne ännu en udda kroppsanekdot. Jossan får leva ut en barndomsdröm i Hemglass-depån, klappa glassbilar och tillsammans med Victoria provsmaka elva nya glassar tills hon mår nästan lika illa som hon var lycklig. Veckan bjuder också på en brutal stamcellsbehandling i knät, där jag inser att jag absolut inte tål morfin medan min man studsar runt som en ninja på gymmet. Vi snackar temperaturkrig i relationer, Alla hjärtans-dag på isen med burgare och bubbel, och hur små spontana gester av uppskattning ofta slår alla "måste"-dagar. I frågelådan reder vi ut myten om "proteinpulver för kvinnor", varför leendet är atleten viktigaste vapen på scen, och varför volymmat, protein och en smart reverse diet är mer hållbara än extrema "16 weeks of hell"-upplägg. Avslutningsvis landar vi i hur man kan äta fritt ibland, ändå behålla balansen. Samt att "ett glas vin" eller "en banan" sällan betyder samma sak för alla. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Jag börjar med att berätta för Jossan hur min efterlängtade Köpenhamnsresa slutade i katastrof. Magsjukan slog till precis innan flyget, så jag fick vända hem. Men då bagaget på planet incheckat i mitt namn, fick jag vända tillbaks och hämta upp det och min man... Några svettiga timmar senare låg jag helt däckad hemma, fast besluten om att aldrig mer ta lätt på "jag mår inte riktigt bra". Efter några dagar på vätskekur började jag återhämta mig och upptäckte ett nytt frukostälsklingsliv: ägg i alla former! Vi pratade länge om hur underskattat ägg är som proteinkälla, särskilt när man är på språng. Sedan delade Jossan med sig av sin irritation över svenska sjukvården. När hon ringde angående en knöl i axeln fick hon panik efter att läkaren nämnt ordet "tumör" redan i första samtalet. Hela helgen gick åt till dödsångest innan hon ens hunnit till vårdcentralen. Jossan tycker man borde väga sina ord bättre innan man oroar patienter i onödan. Efter det blev det mer lättsamt snack, jag berättade om en kaotisk skidresa med väninnan Semiran som ständigt lyckas missförstå tider, men också om vår härliga tur i skidspåren. Vi passade på att prata träning under förkylning, snabbträning för stressade människor och vikten av fem minuter om dagen. Avslutningsvis bjöd vi på serietips – Tehran (Apple TV) och Shaolin Heroes (SVT) – och skrattade gott åt veckans "fredagsfräckis". En typisk poddvecka alltså: sjukdom, vänskap, kropp, skratt och lite för mycket ärlighet. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
I det här avsnittet av PMS-podden reflekterar jag och Victoria i vanlig ordning över vardagsfrustrationer, PMS-relaterade känslostormar och samhällsfenomen vi har svårt att förstå oss på. Vi börjar med klassisk pendlarpanik, irritationen över trafikkaos och bristen på parkering i storstaden. Vi pratar om det ständiga logistikkaoset när GPS:en sänder en fel och frustrationen när man får parkeringsböter trots att man tycker att man har gjort rätt. Jag delar med mig av frustrationen kring PMS. Hur den påverkar mitt humör, min sömn, min hunger och hela vardagen. Det blir också ett försvarstal för körkort, bouquet av "icks", och varför vissa traditionella könsroller faktiskt kan kännas rätt. Vi gräver ned oss i kroppshets, viktnedgångsmediciner, hycklande budskap från influencerhåll och bristen på tydliga system i vården kopplat till övervikt och hälsa. Samtidigt lyfter vi vikten av att må bra för sin egen skull och att alla bör få känna sig bekväma i sin kropp, oavsett utseende. Om podden Fitnessprofilerna Josefin Pettersson och Victoria Tonnesen Persson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
I veckans poddavsnitt kämpar både jag och Josefin med diverse småkrämpor, som hamstringsinfästning och artros i knät, och diskuterar olika behandlingar, bland annat PRP-injektioner. Stämningen är som vanligt stökig, varm och skrattfylld, med mycket vardagsnonsens och träningsanekdoter. Josefin funderar högt på sin NPC-satsning, men tampas med detaljer som krockande datum och regelverk. Vi tar även upp frågor från lyssnare om stödgördel efter kejsarsnitt, bästa träningskläder och tips kring smärta vid pec deck. Koffein för hårväxt diskuteras, och jag delar mina bästa tips för starkt hår samt kreativa sätt att hålla formen trots skador. Mot slutet av avsnittet bjuds det på ett garvframkallande fredagsfräckis, och vi tipsar om en serie på Netflix. Allt packeterat i sedvanligt pratigt, bubbligt och ofiltrerat format! Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
I detta avsnitt startar jag och Victoria i vanlig, kaotisk anda med skrattanfall, energidrycker och missförstånd kring blombud och födelsedagar. I rent vredesmod polisanmälde jag Euroflorist, för att senare inse att det var jag själv som gjort fel. Veckan präglas av stress, sömnbrist och ett fullpackat schema med flera missöden i både arbete och vardag. Vi pratar om icks, främst riktade mot män, och särskilt om influencers som dömer folk som har matlåda. Vi ifrågasätter hur ytliga "icks" har blivit och lyfter våra egna, som män i tights och folk med cykelhjälm inomhus. Vi tar också upp personlig träning och konstaterar att trenden kanske svängt tillbaka från digitaliseringen till att efterfråga mer mänsklig interaktion och träning på plats. Avsnittet avslutas med ett nyanserat samtal om att jobba som PT offline kontra online. Samt förstås veckans fredagsfräckis, där en norrländska sätter sin man på plats efter hutlösa krav. Om podden Fitnessprofilerna Josefin Pettersson och Victoria Tonnesen Persson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Allt börjar i studion där tekniken lever sitt eget liv och Jossan tillfälligt förvandlas till någon som ser ut att sända från Red Light District, innan hon studsar tillbaka in i verkligheten. En stor del av avsnittet handlar om vår resa till Luleå och mötet med gamla vänner. Där får jag en ordentlig dos träningsinspiration, både nostalgisk och nytänd. Vi pratar styrketräning på ett okomplicerat sätt: tillbaka till grunderna, bort från överanalyserade program och in i sunt förnuft. Jag påminns om varför jag började träna en gång i tiden: fascinationen över att bygga och forma kroppen. Vi dissekerar kardio, motivation och hur livet faktiskt ser ut för vanliga människor med jobb, familj och begränsad energi. Fokus hamnar på att göra det som blir av, inte det som är "optimalt på papper". Styrketräning först, vardagsmotion sen – och flås när det behövs. Avsnittet rymmer också reflektioner kring återhämtning, telefonutbrändhet, sociala medier och vikten av att faktiskt vara närvarande när man umgås. Vi skrattar åt tanken på tysta retreater (absolut inte för oss) och konstaterar att "bara vara" är direkt livsfarligt för vissa personligheter. Mot slutet går vi in på lyssnarfrågor: om ADHD-medicinering och träning, gymkedjor, kost, fitness, motivation och dumma (men roliga) idéer. Allt filtrerat genom våra egna erfarenheter, åsikter och en rejäl dos självironi. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Jag inleder med att dela med mig av en serie jag sett (His & Hers) full av oväntade vändningar, och Jossan beskriver en fantastisk standupkväll med Fredrik Andersson. Därifrån glider vi in på sjukdomsprat, där jag berättar hur jag på tre dagar genomlevde en från ingenstans kommande förkylning som väckte teorier om nässköljningens baksidor. Sen fortsätter vi med träningssnack där både jag och Jossan konstaterar att kroppen inte gör som vi vill. Jag är öm i rumpan efter en ny gluteusövning och Jossan brottas med en trilskande hamstring. Vi diskuterar hur man får ihop livet, eller snarare inte gör det, och ger tips på daglig planering. Vi skrattar åt klantiga vardagshändelser, bland annat när jag kommer fel till bilbesiktningen och inte ens orkar trycka på dörren hos brynfixaren. På slutet besvarar vi lyssnarfrågor om träningsperiodisering, bröstträning efter implantatuttag, fettintag, och hur mycket protein man bör äta. Vi avrundar med veckans fredagsfräckis som blev förvånansvärt barnvänlig. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Fredrik får besök av Lova Widmark som berättar om sitt programmeringsspråk Fluenc, och om faktorer för att trivas på jobbet. Att skriva ett eget språk ger en nya perspektiv. Grammatik är kul! Grammatik ger en nya synsätt på både andra språk och andra problem än att skriva språk. På slutet pratar vi lite om motivation på jobbet, återkoppling, och om att hitta sin egen motivation oavsett vilka motiverande faktorer som finns utifrån. Lova har kokat ner sina egna tankar till fyra meningar. Vilka återkopplingsmetoder och loopar motiverar dig, och kan du skapa dina egna loopar där de saknas? Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Lova ERP - enterprise resource planning MMO Fluenc Funktionell programmering Retained mode LLVM Haskell Sidoeffekter Polymorfism Dynamisk allokering Stack Rust LLVMs intermediärrepresentation - IR Kompilatorn tog bort ditt program Black-box-testning Obfuskering Stöd oss på Ko-fi Advent of code Ludum dare SDL Language server protocol JSON-RPC Extreme programming AST - abstrakt syntaxträd Variants i C++ CPP-peglib CPP-peglib playground i webbläsaren Regex Peggy och Peg.js - Peglib-liknande för Javascript ANTLR - Another tool for language recognition - finns för många språk Zig Lova på Mastodon Lova på Twitch Lova på Github Titlar Galna kaninhål Oftast alltför ambitiösa projekt Kaninhålen Man utvecklar en massa åsikter Compiletimepolymorfism En helt ny allokeringsmodell Jag behöver inte dynamisk allokering Jag behöver nog ingen stack Utan allokering There is no stack! Det föll ut av designen Det är ju svinkul med grammatik Uppskatta språkdesign En liten legolåda Någon typ av slut för galenskapen Resan som är grejen Helt plötsligt så klickar allt Superrimlig abstraktionsnivå Vad håller jag på med egentligen? En enum i Rust Fokusera på grammatiken Världens jobbigaste regex Kolla på LLVM Olika typer av motivation Motivation på andra sätt Magkänslan är oftast rätt Ansvar för i princip allt Startup i en person Feedback från alla olika håll Confirmation bias via feedback Man vill ha sin egen lilla ekokammare Det är bara ingen som hör av sig
Jag och Jossan pratar om stormen som drabbade fjällen och hur den påverkade jul- och nyårsplanerna, inklusive insnöade vägar, kaosartade hemresor och hur fysisk skottning blev ett effektivt träningspass för både mig och många av mina klienter. Vi reflekterar kring vikten av kvalitativa relationer, att sålla bort energitjuvar och att det är okej att vänskapskretsen krymper med åren. Vi går också in på vikten av att hitta tillbaka till sunda vanor efter alla helger med fester och godsaker. Jag poängterar att viktuppgång efter jul ofta handlar om vätska och inte fett, men att det är dags att hitta tillbaka till rutiner och ta ansvar. Vi pratar om enkla, billiga och effektiva vardagsmål — favoritrecept med ris, tonfisk, lättkvarg och stekta ägg — och vikten av att inte göra kosten krånglig. Själv är jag ett stort fan av basic mat och helglyx i form av exempelvis löjromstoast, sandefjordsås och burrata på perfekt kokt pasta. Jossan får också bemöta ifrågasättande från en lyssnare gällande hennes syn på dejting, en situation som lånar sig till ett intressant och ärligt samtal om självkänsla, finess och könsroller vid dejtinitiativ. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
I årets första avsnitt diskuterar Jossan och Victoria hur snabbt året gått och hur svårt det varit att reflektera över det gångna året i vardagens hektiska tempo. Victoria reflekterar över sin egen brist på andrum trots minutiös planering (hon är en självpåtagen "strukturfascist" som glömmer att reservera tid för återhämtning och njutning). Vi pratar om att ge viktigare relationer mer utrymme, planera kvalitetstid och att våga kliva utanför komfortzonen. Att återupptäcka sociala aktiviteter som att gå ut och äta med vänner har gett energi. Vi lyfter vikten av att aktivt ta kontroll över sitt liv, särskilt vid motgångar. Att agera snarare än att fastna i ältande. Positiv förändring kräver handling, struktur och disciplin. Därefter snackar vi tävlingsskor, klackens höjd och vad som gäller inom olika förbund (SBBF vs NPC), samt tips på var man köper godkända tävlingsskor och vikten av att öva i dem tills fötterna blöder. Avslutningsvis diskuterar vi vilka egenskaper vi värdesätter hos en partner: kommunikation, omtanke, lojalitet och stöd. Vi enas om att tydlig kommunikation är grunden för en fungerande relation, både i vardag och i känsliga samtal. Vi rundar av med veckans fräckis, mycket kärlek till våra lyssnare och ett löfte om att styra upp en efterlängtad poddträff framöver! Om podden Fitnessprofilerna Josefin Pettersson och Victoria Tonnesen Persson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Jag och Jossan pratar om hur våra män (framförallt min) alltid har nya projekt på gång och om våra egna skönhetsresor, särskilt relaterat till hårkvalitet och frisörbesök. Vi berör även våra olika sätt att hantera utseendevård i vardagen, med skratt åt våra små egenheter, som att platta luggen. Sen glider samtalet in på tv-serier vi älskat, som Homeland och Stranger Things, och hur våra liv år 2025 har präglats av resor, tacksamhet, familjetid och tankar om vad som verkligen betyder något, främst hälsa. Vi lyfter vikten av att reflektera, vila från sociala medier och försöka sträva efter balans. Vi diskuterar också träning, särskilt vad det innebär att vara "vältränad", och landar i att det handlar mer om funktion och hälsa än om yta. Något som ofta misstolkas, särskilt inom fitnessvärlden. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
I veckans avsnitt inleder jag och Jossan med lite tekniskt strul, innan samtalet snabbt glider över i vardagsliv, vinterkaos och personliga bekännelser. Jag har dragits med förkylning, varit i fjällen och blivit fullständigt besatt av min nya batteridrivna snöslunga. Vi pratar vidare om planering (eller överplanering), tjejhelg i Vemdalen, gamla och nya träningsvänner och hur mitt liv bokstavligen är uppbokat flera månader framåt. En smått absurd historia om min mans byxmissöde på resande fot avhandlas också, till allas stora nöje. Samtalet blir sedan mer allvarligt när vi går in på PMS, hormoner och psykiskt mående. Vi delar öppet tankar kring humörsvängningar, gråtattacker, klimakterieförberedande kroppar och hur frustrerande det är när vården inte alltid erbjuder lösningar som känns rätt. Mot slutet svarar vi på flera lyssnarfrågor om träning: favoritövningar just nu, hur man bygger rumpa och ben utan att lyfta extremt tungt, hur man aktiverar rätt muskler och hur man tänker kring stretch. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
I dagens avsnitt pratar jag och Jossan om de små och stora "renoveringar" vi gör på oss själva: från ögonfransserum och fransförlängningar till min kommande eyeliner-tatuering. Jag berättar om hur skönt det är att slippa sminka sig på morgonen och om hur jag numera planerar mina skönhetsprojekt som ett helt litet schema fram till nyår. Vi går också igenom helgens tjejkväll som började med drinkar på Kung Carl och fortsatte till favoritstället Italiano, där både servicen och servitörerna var av av hög kvalitet. Dessutom delar jag den stora chocken: Roxette är tillbaka, med Lena Ph! Jag beskriver hur makalöst bra hon var på scen och hur hela konserten blev rena uppenbarelsen (trots vår totala orutin kring konsertstarttider). Vi pratar vidare om fine dining – Aira, Geranium, Frantzén – och om mina "allergier" mot inälvsmat och wagyu. Jag ger också ett litet hotell- och gymtips, hyllar serien Homeland, och skrattar åt gamla minnen från ostkakeperioden när jag åt upp 1 200 kalorier utan att blinka. Avslutningsvis diskuterar vi julbord: hur man egentligen ska äta det enligt Axklo, hur jag försökte följa reglerna men föll pladask på sillen, och hur min Jossan i praktiken mest lever på potatis och inkokt lax. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Många svenska B2B‑bolag sitter just nu fast mellan två verkligheter. Å ena sidan: tuffare marknad, dyrare kapital, osäker omvärld. Å andra sidan: ägare, styrelse och team som förväntar sig fortsatt tillväxt. Under hösten 2025 har vi på Business Reflex intervjuat ett 30-tal svenska B2B‑VD:ar. En röd tråd är tydlig: självförtroendet kring tillväxt har fått sig en rejäl törn. Man vågar inte investera, har svårt att fokusera och upplever att kapitalet dragit sig undan samtidigt som AI både lockar och skrämmer. I det här avsnittet av Sälj‑ och marknadspodden går vi på djupet i den här nya verkligheten tillsammans med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen ett investeringsbolag som i nio år jobbat hands‑on med entreprenörsledda bolag som kört fast, och hjälpt dem ta sig vidare genom att lösa de verkliga problemen bakom tillväxten. Under avsnittet pratar vi om: Varför osäkerheten i omvärlden gjort att många VD:ar förlorat modet att satsa och hur du som entreprenör faktiskt har ett försprång jämfört med stora bolag. Hur du kan tänka kring risk och investeringar: när är det rätt läge att trycka på gasen, även när vattenytan bara precis är över näsan? Varför så många bolag tappar fokus och exekvering och konkret hur du kan använda styrelse, ledningsgrupp och veckovisa avstämningar för att hålla kursen. Den nya kapitallogiken: det är inte brist på pengar, men kraven har ändrats från “tillväxt till varje pris” till kassaflöde, robust modell och tydligt definierade problem. Hur du bör prata med investerare idag: radikal transparens kring dina problem och hur du visar exakt vad deras kapital ska användas till för att lösa dem. Hur du som VD ska förhålla dig till AI – friend eller foe?: var AI faktiskt kan ge effekt i din kärnaffär, och var marginalerna riskerar att försvinna. Varför samarbeten och partnerskap ofta är den snabbaste vägen till ett unikt erbjudande och hur du kan “lösa varandras problem” istället för att bara jaga nästa kund ensam. Det kanske viktigaste av allt: varför ärlighet kring problem och vilja till samarbete är två av de starkaste tillväxtmuskelrna du kan bygga nu. Lyssna och ta nästa steg: Anmäl dig till vår informationslista för fler insikter, case och verktyg framåt. Håll dig uppdaterad – anmäl dig här → Vill du ta del av vår rapport som bygger på djupintervjuer med över 30 svenska B2B-VD:ar och avslöjar varför intäktsmaskinen hackar och vad som faktiskt fungerar idag. Läs mer och hämta undersökningen kostnadsfritt här → Vill du komma i kontakt med Katalysen gör du det enklast här. Du kan också följa Anders och Peter på LinkedIn: Anders Dahlgren Peter Almberg Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:10]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcaster för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsfolk säljer till den moderna business-to-business-köparen. Under hösten 2025 så har vi varit med och gjort en undersökning som handlar om utmaningar kring tillväxt för svenska B2B-bolag. I den här undersökningen så är det tydligt att många har tappat kontrollen och framförallt självförtroende kopplat till tillväxt. Jag har därför valt att idag bjuda in två personer till podden som har väldigt mycket erfarenhet kring det här med att stötta bolag som kört fast i sin tillväxt och som också har varit med och bidragit med mycket tankar och input i undersökningen. Vi hoppar över till intervjun med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen. Lars Dahlberg [00:01:00]: Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:01:04]: Hej, hej, hej. Lars Dahlberg [00:01:06]: Härligt. Nu vaknar det till. Jätteroligt att ha er här, Peter och Anders. Vi träffades i samband med att vi genomförde en undersökning under hösten 2025. där vi intervjuade er och en massa vd här i Sverige kring utmaningarna runt tillväxt för svenska B2B-bolag. Nu är den här rapporten släppt. Den heter Tillväxtens nya verklighet. Insikter varje B2B-vd behöver veta nu. Lars Dahlberg [00:01:44]: Man kan ladda ner den på Business Reflex hemsida. Ni hade så otroligt intressant input in till den här undersökningen. Lars Dahlberg [00:01:55]: Riktigt kul att ni är här. Anders Dahlgren [00:01:57]: Kul att höra. Vi är tacksamma att vi får chansen att ställa upp och vara med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:02:02]: Stort tack. Lars Dahlberg [00:02:04]: Ni har inte varit med i podden tidigare. Det här är första gången som ni är med. Vi har haft en del återkommande gäster. Det finns säkert en del av våra lyssnare som känner till er. För säkerhetsskull behöver ni göra en liten introduktion. Vem av er vill börja? Introducera er och företaget som ni jobbar för. Anders Dahlgren [00:02:25]: Jag kan börja. Anders Dahlgren heter jag och är i dag vd för Katalysen. Katalysen är ett svenskt investeringsbolag med internationell koppling. Grundat för nio år sedan, så vi har tioårsjubileum nästa år. Anders Dahlgren [00:02:47]: Vi är ett bolag som jobbar med kort och gott med att lösa problem. Vi hjälper entreprenörer att bygga sina bolag och när man är entreprenör så ställs man inför många utmaningar genom hela sitt byggande. I början så är det väldigt många små och med tiden så blir det färre men kanske större. Och det är väl inte där vårt fokus har skiftat också från att jobba med bolag i väldigt tidiga skeden, där de har massa små utmaningar och behöver stöttning på flera håll, till att idag jobba med lite större eller medelstora bolag som kanske står inför två stora problem. Där vi tillsammans med investerare och experter i ett kollektiv hjälper till att lösa de här problemen. Och på så sätt så bygger vi en portfölj. Och idag har vi en portfölj bestående av 24 bolag. Anders Dahlgren [00:03:48]: Och med mig här har jag Peter Almberg och Anders Dahlgren, min kollega, styrelseordförande och även grundare tillika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:03:55]: Tack, tack. Som Anders sa så heter jag Peter Almberg och jag har egentligen jobbat hela mitt liv med ungefär det jag jobbar med idag, sedan mitten på 80-talet. I stort sett alltid entreprenörsledda bolag, där jag ändå har varit entreprenören själv. eller hjälpt en annan entreprenör att bygga sitt bolag. Vi startade som Anders sa Katalysen för nio år sedan och Anders har ju berättat att vi har egentligen i stort sett 100 procentigt fokus på att lösa problem. En del av problemet som många känner till- är att det ofta finns ett kapitalbehov. Men ofta döljer sig andra problem- som kan innebära att det är svårt att hitta- de pengarna man behöver för till exempel tillväxt. Då har vi väldigt mycket fokus på det andra problemet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:04:58]: För om man löser det andra problemet- så är det mycket enklare att hitta det kapitalet som behövs, som också behövs. Så vi har lite grann nischat oss mot problemlösning och vänder oss framför allt emot entreprenörsledda bolag. Vi jobbar, som Anders sa, ihop med experter och investerare och entreprenörer och i den gruppen så finns det väldigt mycket olika erfarenheter och kunskaper och resurser som om de används på rätt sätt och om folk jobbar tillsammans med till exempel ett konkret problem så brukar det bli ett väldigt bra resultat. Men just det här med att man jobbar tillsammans är en väldigt viktig En väldigt viktig aspekt och väldigt ovanligt, tyvärr. Lars Dahlberg [00:06:02]: Man har nästan inte så svårt att tänka sig det. Nu har jag haft lite prat med er innan, när vi gjorde undersökningen, så jag har blivit lite upplyst. Jag tror att många av lyssnarna nu är väldigt spända på det här poddavsnittet. Vi kommer att komma in på ett antal av de här stora problemen. Vi kommer att ha en del resonemang runt de möjliga lösningarna. Jag känner att det här är kopplat till den typen av bolag ni jobbar med. Men jag tror att alla lyssnare förstår vad det är för företag vi pratar om med tanke på er fina introduktion. Jag tänker mig så här. Lars Dahlberg [00:06:48]: Att vi kastar oss vidare in i det här poddavsnittet och så som jag tänker lite det var att när vi gjorde undersökning och ni var med och bidrog så var det fyra grejer som jag tog fasta vid och de här fyra sakerna det var tänkt att vi skulle borra lite grann i under avsnittet. Den första Det är intressant att bolag inte vågar investera och satsa. Det har blivit svårare att få till modet nu än vad det var förr. Sen har man den andra frågan. Man kanske inte lyckas få rätt fokus för att kunna klara av att exekvera. Sen kommer vi naturligtvis in på den frågan som Peter belyste, kopplat till brist på kapital och tillväxt och de för tillväxt och så vidare. Sen tänkte jag att vi skulle gå in på det här ämnet som handlar om det här med AI och hur det påverkar på olika sätt. Jag vet att ni har väldigt intressanta tankar att bidra med. Lars Dahlberg [00:07:59]: Hur känns det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:01]: Det känns toppen. Anders Dahlgren [00:08:03]: Det låter bra. Det låter spännande. Lars Dahlberg [00:08:05]: Bra. Då kör vi igång. Ska vi ta det första ämnet först? Eller ska vi ändå på ordningen? Vi kör på. Bra. Då kastar vi oss in på frågan om att man tappar självförtroendet– –och inte vågar investera och inte vågar satsa. Vad gör ni där ute när det gäller det här? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:25]: En sak… Ett problem rent allmänt sett, kanske i livet, men också… för företagen är ju osäkerhet. Osäkerhet är alltid ett stort problem när det råder osäkerhet. För det innebär att man var i sig kanske säger ja eller nej till saker. Man har svårt att sätta ner foten och bestämma sig. Man är rädd för att var man än tar för beslut så blir det fel beslut. Jag brukar säga nu för tiden att hela världen är egentligen som ett stort venture nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:13]: De senaste kanske året har det liksom förvandlats från till någonting nytt av många olika skäl och ett venture är ju egentligen… Ett av kännetecknerna för ett venture är ju nånstans osäkerhet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:35]: Jag tror att många är ovana vid det. Men jag tror att det är en övergående. Jag tror att det är nånting som är övergående. För om det är nånting människor är, så är vi duktiga på att anpassa oss. Till slut har vi anpassat oss efter den här… osäkerheten som vi har omkring oss och är beredda att fatta beslut även om det råder osäkerhet. Jag kan tänka mig att vi är där snart eller kanske redan nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:10]: Det är väl en aspekt som jag vill lyfta fram. Lars Dahlberg [00:10:15]: Vi är vana med den här risk-situationen. Det är ett helt annorlunda sätt. Allting förändrar sig så snabbt hela tiden. Det är nya förutsättningar och spelplaner. Nu börjar vi förstå att vi måste klara av att tackla den typen av situation. Vi kan inte bara sitta där och inte agera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:37]: Jag tycker att man ser det. Till och med ser man att vissa politiker… Till och med inom politiken. De är ju ofta ganska långsamma med att… att visa upp sådana sidor. Det värsta har vi bakom oss i varje fall vad gäller säkerheten som många känner. att de flesta har accepterat det faktumet nu. Anders Dahlgren [00:11:12]: Sen är ju liksom en entreprenör och entreprenörskap är i osäkerhet från grunden. Vågar man satsa på sin dröm eller sin idé? Oftast har man ju idéer som man tror ska ta över världen eller bidra väldigt mycket i alla fall till samhället på olika sätt. Och det vet man om att när man släpper kajen så kommer det bli en turbulent resa. Det kommer vara väldigt mycket upp och ner. Och det är ju så vi jobbar med våra bolag från och till. Det kan vara att man jobbar med ett bolag intensivt i ett halvår, ett år eller till och med två år och sen håller man bara månadlig, vecklig kontakt och stämmer av under några år och sen kanske det kommer en ny resa som påbörjas. Men det som också påverkar de här entreprenörerna, det är ju vad som händer runt om i världen. Är det turbulent? Var är nyhetsflöden som det har varit? Som Peter sa det sista året har det varit en otrolig berg- och dalbana. Anders Dahlgren [00:12:10]: Det är klart att det påverkar ens vilja att liksom, okej, nu behöver vi äntligen komma så vi går runt eller kommer till ytan eller nu behöver vi äntligen generera vinst. Ska vi satsa allt, vända upp och ner på det här, satsa nu för den stora tillväxten och kanske Ta in nya pengar eller låna pengar eller vad man nu väljer att göra. Man tar ju ett nytt risktagande. Ska man göra det när man egentligen kommit ut med näsan över vattenytan? Så det är klart det är jättesvårt. Det är jättestora frågor. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:12:39]: En annan grej också att entreprenörer är ju oftast mer, anpassar sig ju snabbare. till saker än vad stora företag gör så är man då i ett entreprenörsledt bolag och så har man stora kunder och så tycker man att det är svårt att sälja till de här stora kunderna så beror det väldigt mycket på att de stora kunderna det tar längre tid för dem att anpassa sig så att entreprenörerna är snabbare helt enkelt och de stora företagen är långsammare. Så det har också en väldigt stor inverkan. Det är ändå kunderna som är en väldigt viktig del av tillväxten. Alltid. Lars Dahlberg [00:13:28]: Entreprenörerna har ju en fördel här. De är vana att tänka på att man måste anpassa sig. Man behöver vara mer agil och snabbfotad och sånt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:40]: En stor fördel, till och med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:44]: Men de stora bolagen har ju den fördelen att de ofta har De kan överleva längre eftersom de har en stabilare bas och en uthållighet på ett annat sätt än en entreprenör. De flesta entreprenörer är inte lika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:07]: Välfinansierade som de stora bolagen. Självklart finns det undantag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:13]: Precis. Lars Dahlberg [00:14:15]: Det finns en massa möjligheter och fördelar. Lars Dahlberg [00:14:19]: Bygghänslingar och sånt som gör att man kanske inte vågar. Även om man egentligen är bättre positionerad för att göra det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:28]: Jag skulle tro att stora bolag i framtiden kommer att ledas mycket mer som entreprenörsledda bolag leds idag. De kommer att vara tvungna att bli mer entreprenöriella i storbolagen för att Förmågan att anpassa sig är otroligt viktig i en värld som förändras snabbt. Och det kan vi vara säkra på att den här världen kommer att göra. Det kommer att ske mycket saker här framåt. Lars Dahlberg [00:15:08]: Jag tycker det låter som att den här tanken du hinner på, Peter, handlar mycket om att tänka Tänk på sin kund och sin kundskund. Titta på vad som händer på marknaden väldigt aktivt– –för att vara aktivt anpassningsbar. De större bolagen, och framför allt bolag i traditionella branscher– –som jobbar och lever där, är jätteviktiga med tanke på när förändringarna väl kommer. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:15:42]: Jag håller med. Om man ser sig själv som ett B2B-bolag till exempel, men ens egen kund har kunder. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:16:02]: Och de kunderna är konsumenter, så måste man till och med tänka på hela vägen till konsumenten. Så det blir någonstans B2B2C. Det är otroligt viktigt att tänka utifrån och inte inifrån sin egen verklighet man lever i. Anders Dahlgren [00:16:26]: Det handlar ju om att förstå sin grund. Och kundens kund. Förstår du din kund, då förstår du vad kundens kund är. Så det är jätteviktigt. Och därmed också örat mot rälsen och förstå vad är det som, vad behöver de och vad behöver jag leverera till dem eller bli levererad till dem. Och därmed, det är det som din fördel som entreprenören har, att man kan vara lite snabb. Givetvis ska man behålla fokus på det man tror på, men ändå vara ganska lyrad för att se vad som händer. Lars Dahlberg [00:16:55]: Alltså det är ungefär så här. Kära entreprenörer som lyssnar på den här podden. Ni ska inte bara sitta där och inte våga satsa. Nu är det värsta läget. Tänk utifrån er och utnyttja era fördelar. Var smidiga och agila och våga satsa. Det är väl någon slags summa man kan tjäna på diskussionen? Anders Dahlgren [00:17:19]: Så är det och det är många som tänker så och då kanske man får hitta en bra partner. Nu pratar jag inte bara om konsulter utan någon som är inom samma genre som kompletterar som man kan satsa tillsammans med. Man är ju sedan själv, om man har det motigt själv så finns det många andra som har det motigt. Det är lite så vi på Katalysen jobbar tillsammans med vårt nätverk och det vi kallar experter och investerare. Om vi hittar nånting där vi kan ha samma intressen, gemensamt mål, då blir det ingen konkurrens utan då blir det istället att vi jobbar alla tillsammans. Lars Dahlberg [00:17:55]: Just det, för att hitta kombinationen av olika förutsättningar kring kapital och andra kompetenser och synergier och ge en mer råg i ryggen och våga satsa kopplat till den typen av resonemang. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:18:07]: Ja, man kan också tänka i termer av det handlar ju alltid och alltid gjort om paketering. Och kan man till exempel med hjälp av en partner sätta ihop ett paket som är unikt jämfört med konkurrenternas? Eftersom man då har ett partnerskap med någon som har en kompletterande tjänst kanske eller produkt. så har man något unikt att komma med till kunden tack vare att man har slutit ett partnerskap med någon. Det är ett typexempel också på hur man kan skapa ett grymt bra erbjudande utan att utveckla något nytt själv. Lars Dahlberg [00:18:48]: Exakt. Hitta smarta vägar fram. Då tänkte jag att vi skulle ta och byta ämne. Min nästa lilla spaning, som vi pratade om i videoundersökningen, var att man inte lyckas att klara av att fokusera och exekvera. Utan det flyter iväg, det far iväg. Och att det är ett stort problem. Speaker B [00:19:17]: Vad vill ni kommentera för det här? Anders Dahlgren [00:19:19]: Det där kan väl ta sig olika vägar. Dels olika vägar i form av att man säger att man har en tjänst som man utvecklar eller som man erbjuder och som entreprenör som är alltid väldigt många idéer så man måste plocka ner de viktigaste och det är svårt och får man då dessutom någon form av gensvar och önskan från både sina ägare men kanske från marknaden, då tror man att det är vägen att gå. Och då kan man ju fastna i det här att vi saknar någonting som man fortsätter utveckla, utveckla, utveckla utan att kunna komma… Det blir aldrig riktigt färdigt kanske. Man gör så många u-turns till exempel. Lars Dahlberg [00:20:06]: Precis, det kommer saker som påverkar. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:08]: Vissa människor tycker att det är roligt och stimulerande att jobba med nya, att ta fram nya produkter och ta fram drivs av det och tycker att det blir lite tråkigt när man har. Lars Dahlberg [00:20:28]: Är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:29]: Färdig med något, då vill man snabbt hoppa på nästa grej. Så vissa människor är ju sådana. Andra människor är ju sådana att de aldrig blir färdiga med något. För det är ju läskigt att gå ut till marknaden med något. Så man blir inte riktigt klar. Man väljer att finslipa för länge innan man vågar gå ut. Och sen är ju vissa människor jäkligt duktiga på att få saker gjorda. Och andra människor är inte så bra på det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:21:00]: De är bra på något annat istället. Ibland handlar det bara om att behålla fokus. Se till att man behåller fokus. Och det är mycket enklare att göra om det finns andra i ens närhet som hjälper en att behålla fokus. En aktiv styrelse eller ett management team som består av lite olika individer eller en partner. Vi jobbar ofta så att vi har veckovisa möten med de bolag vi jobbar med och det handlar Jag vet inte, men till det största värdet av de här veckovisa mötena är egentligen att man ser till att man behåller fokus. Att alla inblandade behåller fokus och blir påminda om vad fokuset är och inte fladdrar iväg och tycker att någonting annat är roligare för stunden. Anders Dahlgren [00:21:58]: Eller viktigare, skulle jag säga. Det är också ett vanligt problem med det man har erfarit själv när man är entreprenör. Att du får en förfrågan eller en kund. Anders Dahlgren [00:22:09]: Vill ha något specifikt. Eller bara att det räcker om man inte är en stor kund. Och då ser du potentialen. Fast ingenting är färdigt men du får den här förfrågan och du börjar titta på den. Och du gör allt du kan för att möta ut på att kunna försöka vinna det här. Men sen har det gått två månader och du har lagt alldeles mycket fokus och glömt vardagsaffären. Som Peter säger, det här med att stötta ledningen i bolag som ofta är en styrelsefråga, men det kanske finns någon form av ledningsgrupp också där man kan hjälpa till så att man håller fokus. Bra med nya affärer, men 80 procent är den vardagliga businessen för det är den som gör att vi överlever. Anders Dahlgren [00:22:52]: Det är klart att vi ska titta på viktiga affärer. förfrågningar som kommer in. Men det kan inte vara det enda vi gör. Det är ganska vanligt att man fastnar i det där. Lars Dahlberg [00:23:01]: Min känsla är just det här som du är inne på. Det är otroligt viktigt att entreprenören har den här tajta partnern som är duktig på exekveringen. Att vi gör det som behövs för att det ska kunna bli någon sorts business av det. Inte bara massa härliga fantastiska idéer. Men sen tycker jag också lite grann att Man märker att det kommer spännande saker som entreprenörer vill springa på. Men man har inte koll på att det kanske inte är så bra business om man ska räkna resultat. Det är en kul grej, men det måste bli verkstad och ekonomi gör det här också. Aktieägare och man själv ska i slutänden också bli nöjd. Lars Dahlberg [00:23:45]: Det är lätt att tappa bort det i all jäkla givet att det finns en sådan verklighet. Anders Dahlgren [00:23:50]: Ett bra råd är att tidigt försöka få delar eller en engagerad styrelse. De är oftast billiga, framför allt i relativt unga bolag, om man lyckas få in dem i styrelsen. Då är de engagerade och ett väldigt viktigt bollplank. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:24:15]: Jag håller med om det. Det du tog upp med att det är lätt att tro att gräset är grönare på andra sidan. Det är ett skyddsmekanism som människor har. Men ofta är det inte det. Det handlar om att göra nånting bra med det man har. Anders Dahlgren [00:24:40]: Och göra jobbet själv. Man har själv gjort misstaget att tagit in någon form av expert i något fall, konsulter som man skrapat ihop och så tänker man att det här kommer att bli bra och då förväntar man också en ganska snabb return on investment på det där, vilket oftast tar längre tid och man har kanske inte uthålligheten och då istället får göra det själv nu när man är expert. Men man måste nog se helheten och förstå. Dels måste du förstå det själv, men vad vill du göra jobbet? Lars Dahlberg [00:25:14]: Ja, vi hoppar vidare till den tredje punkten här. Det är väldigt klart för väldigt många att det har blivit mycket tuffare att få tillgång till kapital för att jobba och driva tillväxt. Det kan ses som ett stort hinder och en stor utmaning. Hur ska man tänka här? Anders Dahlgren [00:25:38]: I grunden kanske det inte är brist på kapital. Förutsättningarna för att få tillgång till kapitalet har väl förändrats hos investerarna. Från kanske för tio år sen en speciell marknad en väldigt speciell marknad fram till 2022 där pengar var gratis och alla var rädda för att missa nästa stora unicorn eller missa opportunity. Inflationen ökade så man behövde någonstans investera pengarna för att de inte skulle minska i värde oavsett om det var en stor eller liten investerare eller bara en privat investerare som hade pengar på banken. Det brände lite i fickan om du hade lite koll på ekonomi. Det fanns mycket kapital att tillgå från de flesta, från väldigt många bolag. Det har förändrats avsevärt idag. En bra idé som har kommit över kassaflödespositivt, även om det är lite, har enormt mycket större chanser idag att få kapital än tidigare. Anders Dahlgren [00:26:48]: Tidigare pratade man om tillväxt, nu pratar man inte om tillväxt på samma sätt. Nu vill man säga att det finns ett fundament att stå på. Då är man villig att stå på in pengar. Sen kanske inte lika billigt som tidigare, men ändå till en rimligare värdering. Lars Dahlberg [00:27:03]: Just det. Så man måste ha kommit längre… i sitt bevis av sin affär i dag? Anders Dahlgren [00:27:10]: Om det finns nåt generellt så skulle jag säga ja. Om vi tittar på hur vi jobbar så jobbar vi, som vi sa inledningsvis, mot bolag som besitter ett eller två, oftast två, större problem. Ett finansiellt problem och kanske ett operationellt problem. Om vi kommer till en investerare och säger att vi har ett spännande case, är ni synliga på att investera? De ska göra det här och det här. Då kan det vara ganska svårt, rent av iskallt. Men när vi kommer till samma investerare och presenterar att vi har ett spännande case, de har ett finansiellt behov, men framför allt har de det här problemet. De har även en fungerande modellprodukt som de har hamnat i en svår situation på grund av något annat än produkten. Om vi löser det, och ni är med och finansierar det här. Anders Dahlgren [00:28:02]: Vad tror ni om det? Det låter jättespännande. Det blir en helt annan dialog, för det finns ju någonting som man kan lita sig mot direkt när man har löst det finansiella och operationella. Man ska inte… Man finansierar inte de här… Det kanske händer om fem eller tio år, för det kan hända ganska mycket snabbare. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:23]: Ja, men man vill… Jag tror att det här med… Vad pengarna ska användas till. Vad investerarens pengar ska användas till är väldigt mycket viktigare nu än förut. Lars Dahlberg [00:28:37]: Man måste ha det mycket mer konkret. Det här som är problemet är att pengarna ska användas till att lösa det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:43]: Man ska inte vara rädd för att prata om problem med investerare. Jag tror att investerare uppskattar Raka rör. Det har de alltid gjort, men mer än nånsin. Anders Dahlgren [00:28:55]: –Transparens. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:56]: –Ja, transparens. Om man har ett problem… Eller om man, som Anders sa, har två problem… Det ena är att man behöver tillväxtkapital och det andra är att man har nåt annat problem. Då ska man inte vara rädd för att berätta det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:29:16]: Och kan man gå till en investerare och säga hur man ska lösa det där problemet med investerarens pengar så är sannolikheten att man får in kapitalet mycket högre än om man mer generellt bara säger att man behöver kapital. Lars Dahlberg [00:29:33]: Ja, det kan jag känna när ni tar upp det här. Vi har jobbat mycket med entreprenörer också. De vill inte se problemen så mycket. De ser bara möjligheter. Problemen är ganska lätta att lösa. Det är bara att lösa dem. Men det där ska man ha en helt annan inställning. Man ska definiera problemen, ta problemen på allvar- och prata med investerarna om att det här är problemen. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:02]: Om man vill göra det lite enkelt för sig och förstå psykologin i det hela så kan man se det som att som entreprenör man går till en investerare, man ber investeraren att fixa det som investeraren kan fixa, det vill säga pengarna. Men mot det ska man fixa det andra problemet själv. Aktionären fixar det ena problemet och investeraren fixar det andra problemet. Då förstår man lite grann… Vad ska vi säga? Lars Dahlberg [00:30:33]: Man får också kroka arm med perspektiv på det här. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:35]: Lite så. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:38]: Det är en stor skillnad för investerare att köpa aktier på börsen jämfört med att köpa aktier i ett privat bolag. Köper man aktier på börsen så finns det inget kött och blod. När man köper aktier i ett privat bolag så finns det kött i människor man investerar i. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:07]: Det är en väldig skillnad på många sätt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:14]: Man ska tänka mycket på vilka problem man har som man kan lösa själv. Och så ska man bli investerare att hjälpa till med pengar. Anders Dahlgren [00:31:28]: Och vara transparens med de här utmaningarna. För idag gillar inte investerare, eller väl ingen, som gillar osäkerhet. Och det är så osäkert ändå i hela makroklimatet som alla bolag befinner sig i. När man själv har varit entreprenör har man inte tänkt på det från det hållet. Man vill inte blotta sig. Man vill visa sig stark. Men vara tydlig med det problem som finns och varför du behöver hjälp och hur investeringar ska användas. Du vinner mycket mer på det. Anders Dahlgren [00:31:57]: Du får förtroende direkt. Lars Dahlberg [00:31:58]: Jag kände det också väldigt starkt. Just det här med transparensen, att man vågar vara transparent. Lars Dahlberg [00:32:07]: Ja hörni, det var treanden. Nu har vi det här jättestora som horar över oss alla. Det här med AI. Är det liksom, vad säger man, friend eller foe? Och framförallt, hur ska man se till att det faktiskt levererar någon sorts värde? Eller ROI, vad man så kallar det för. Jag tycker att det snurrar en hel del runt det där. Men man måste ju faktiskt kunna räkna hem det också så att det leder till nånting. Hur känner vi? Hur ska man tänka här? Det här är ju liksom både ett hinder… Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:32:43]: För att börja med så tror jag att man ska se att i stort sett alla, både företag och människor, bör se på AI som någonting som är positivt och någonting som är negativt. Det har ingen betydelse om man är människa eller om man är bolag. Det har fördelar och nackdelar. Det har fördelar och nackdelar i världen som sådan, men också för bolaget man kanske äger och för individen som man är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:33:26]: Och så ska man välja, och det gäller alla tror jag, och så ska man då kanske då titta på sig själv specifikt och sitt bolag specifikt. Vilka för- och nackdelar har jag, så att säga, eller mitt bolag? och göra någon form av analys. Och då ska man väl ta hjälp, lite hjälp eftersom AI ändå är ganska komplicerat och det är både enkelt… Antagligen ska man ta någon form av hjälp. Anders Dahlgren [00:33:57]: Det är så brett och du har någon relation till det privata eller du bara använder det som en language model och skriver texter eller vad det än är. Men det är så otroligt brett så man måste koka ner det och nästan få någon form av Om inte annat prata med många olika parter kring det hela för att förstå det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:17]: Prata kanske med kolleger i branschen. Prata med andra branscher. Prata med. –affärsvänner och prata med såna som talar sanning. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:32]: Men nånstans kommer man nog att kunna komma fram till en lista för- och nackdelar– –för sitt eget bolag. Baserat på för- och nackdelar kan man skapa en strategi– –skulle jag säga, relaterat till AI. Om man knyter den till det här med investerare, som vi pratade om innan– –så är det också en väldigt bra grej att kunna ta upp. Lars Dahlberg [00:35:03]: För det är också så att man kan bli inspirerad av många andra i andra branscher. sätt för möjligheter och för hot. Vad kan jag dra för paralleller av det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:35:18]: Det är också en sak som spökar i alla branscher. Även hos investerarna spökar det här. Vissa investerare ställer inte frågan. Som du sa, det är nästan lite tjatigt med AI nu. Om man kan presentera en väldigt enkel AI-strategi för sitt eget bolag– som är enkel att förstå och som det är enkelt att hålla med om. Det kommer en investerare att tycka väldigt bra om. För då behöver de inte ställa frågan och så förstår de att man har tänkt efter som bolag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:04]: Och alla bolag… Det är för- och nackdelar för alla bolag. Det har ingen betydelse vem man är, det är både för- och nackdelar. Anders Dahlgren [00:36:13]: Jag tror man måste förstå hur man ska förhålla sig till AI. Är du inte ett bolag som utvecklar en form av AI-modell utan du är ett e-commerce-bolag eller något annat? Då ska du förstå, okej hur kan AI användas i min core business för att förstärka, förbättra, göra oss tydligare och bättre i grundupplevelsen eller vad det är. Många tror nog att vi måste bli mycket mer AI Vi måste få in mer AI i vår business. Och då vet man inte hur man ska förhålla sig till det. Utan utgås det från vad är det vi gör, vad gör vi bra, kan vi effektivisera någonting. Och välj den AI-modellen, strategin som passar din core. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:57]: Exakt. Jag håller med. Det är precis det jag försökte säga, fast Anders gjorde det mer tydligt. Precis. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:37:08]: På ett väldigt konkret sätt. Vilka för- och nackdelar har mitt bolag? Och inte en AI-strategi för att locka till sig… Inte som en pappersprodukt, utan det verkliga värdet. De verkliga fördelarna och de verkliga nackdelarna. Anders Dahlgren [00:37:33]: Om vi pratar om investerare vill de förstå hur man förhåller sig till AI. Många slänger in det i att man är AI-powered i sin businessmodell. Men det där skjuts hål på ganska fort. Anders Dahlgren [00:37:50]: Förstå själv, då kan du förklara det för, nu kanske inte investerarna är den viktigaste målgruppen, men i och med att vi jobbar mot dem så ser vi de frågor som kommer upp och de vill ha de svaren. Men det är ju viktigt för den som driver bolaget också, entreprenörerna, att förstå. Lars Dahlberg [00:38:08]: Jag kan säga såhär, jag personligen har kanske mest kommit in med kunder och sådär att diskutera hur det kan effektivisera arbetet, framförallt inom de änden marknadsföring, försäljning och sådana saker. Men det man ofta gör när man börjar prata om det är att man ganska enkelt kan leda in det också på att få kunden att fundera lite i vad det är. Ja, men vänta nu lite grann. Det här kanske kan också leda till att ni kan faktiskt förändra ert eget erbjudande och göra det ni gör idag så att säga. Det finns mitt erbjudande-aspekten där AI kan tillföra mycket. Du kan erbjuda nya saker till kunder. Men det är också hur du utför ditt arbete. Det finns hot och möjligheter på båda sidorna. Lars Dahlberg [00:38:55]: Jag känner att många tänker mer inåt. Vi kan göra saker smartare och effektivare- snarare än att använda det för att förbättra vårt erbjudande och värdet av vår affär. Anders Dahlgren [00:39:09]: Jag tror det är nog lättare för en AI-modell att effektivisera inåt än utåt. För du kan ju din målgrupp och din marknad bäst. AI kan ha en tanke, men den kanske tar tvärsnitt av hela branschen utan att förstå produkten eller tjänsten och ska bygga ett erbjudande på det. Så när du vänder utåt så tror du måste hålla AI väldigt hårt i handen och moderera det åt rätt håll. Vilket är rimligt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:39:39]: Men det kan också vara ett sätt att när man väl gräver i det här och funderar på de här för- och nackdelarna så kan det mycket väl vara så att man kommer på någonting väldigt intressant. som inte har med AI att göra men som har med kunderbjudandet att göra mer generellt och prissättning kanske. För att en sak är säker och det är ju det att inom de områden där AI har enklast, där det är enklast att applicera AI Det är områden där man inte kommer att ha några marginaler i framtiden. Det kommer att bli… Det blir för enkelt, helt enkelt. Då kanske det är nåt annat som man ska prissätta på ett annat sätt än vad man gör i dag för att klara av den… Vad ska vi kalla det för? Den förändringen som AI leder till i just den bransch man är i. Och fokusera på någonting som AI inte klarar av att hantera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:40:57]: Och bli bra på det. Lars Dahlberg [00:40:59]: Hitta det som sin nisch. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:41:01]: Ja, lite så. Men man tar definitivt hjälp av Om det är då något bolag man känner till som till exempel har automatiserat sin support, för det vet jag är ganska vanligt med hjälp av AI, då ska man ju prata med, om man känner en sådan entreprenör eller ett sådant företag så ska man ju prata med dem och höra vad de gjorde, hur gjorde de, till exempel. För då får man Då lär man sig jättemycket och förstår mycket bättre hur svårt eller enkelt det är att göra det själv. Lars Dahlberg [00:41:40]: Jag tänker knyta tillbaka till det ni var inne på inledningsvis i podden. Det finns två stora problem. Kapital och ett stort problem som hindrar oss att kunna växa snabbare. Vi måste lösa för att kunna växa snabbare. och få mer fall på tillväxt, så att se hur AI kan bidra till det problemet specifikt, konkret och så där. Ja hörni, man pratar mycket här om kära ämnen, men jag känner att vi kanske skulle behöva rulla av lite grann här. Vad skulle ni säga Om vi ska försöka summera det till något konkret tips på slutet. Kanske inte så jätteenkelt, men om vi har någonting att komma med för att… Lars Dahlberg [00:42:25]: Ja, något konkret som folk kan ta med sig som ni sa på podden. Kanske kan hjälpa dem lite. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:42:31]: Jag tycker att en… I varje fall för dem… företagen som behöver riskkapital, vilket är ganska vanligt. Så tror jag det här vi pratade om med att man ska vara ärlig kring sina problem är en jätteviktig aspekt. Man ska inte vara rädd för det. Alla har problem och den som talar om sina egna problem upplevs som självsäker. Det vill jag påstå, inte som osäker, utan som självsäker. Och vill man investera i någon som är självsäker och ärlig? Ja, det vill man. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:18]: Vill man investera i någon som inte är självsäker och känns lite oärlig? Nej. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:25]: Jag tror att problem och tillgång till kapital är en väldigt viktig del. Lars Dahlberg [00:43:32]: En viktig del. Med tanke på allt vi har pratat om här– –så kanske den absolut viktigaste grejen för lyssnaren att ta med sig– –är att vara väldigt ärlig med problemen. Det är mycket nyckeln till framgång, framför allt i den värld vi lever i just nu. Anders Dahlgren [00:43:48]: Jag håller med och jag borde tillägga en sak som vi har lärt oss väldigt mycket av för att hantera både allting runt omkring oss och det är samarbete. Var aldrig rädd för samarbete, för då har. Anders Dahlgren [00:44:08]: Man gemensamma intressen och gemensamma mål. Så man behöver det. Framförallt om man är ett relativt ungt bolag. För du har svårt, och kanske om du har konkurrenter som har kommit längre, det blir svårt att stå emot dem själv. Men som Peter var inne på tidigare, det kanske finns en konkurrent eller komplement som kämpar lika mycket som man själv gör. Se om man kan göra någonting tillsammans, man kan samarbeta. Ring upp dem och fråga, ska vi göra en bra affär tillsammans? För att gå liksom one to one mot konkurrenten eller någon annan. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:44:46]: Precis så tror jag. Alltså vi, om det är någonting som jag tycker är, som Anders och jag har varit med om, som jag tycker är jätte, jag vet inte, var en ögonöppnare för mig här på sistone. Det var i vissa möten som vi har haft, där vi har pratat om våra problem och sen har vi ställt frågan till dem vi har pratat med, har ni några problem? Och då brukar de berätta om sina problem eftersom vi berättar om våra. Och sen så avslutar vi med att säga, kan vi inte fundera lite grann på hur vi kan lösa varandras problem? Det brukar bli väldigt bra diskussion och skapa värde. Just det här med samarbete, jag tror att det kommer vara centralt också relaterat till allt det här som händer inom AI. AI är väldigt bra i alla stuprör. om vi nu kallar alla verksamheter för något form av stuprör. Men AI kommer inte bli bra på att hantera två stuprör samtidigt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:45:57]: Det tar tid. Och om det är tre stuprör samtidigt så kommer det ta ändå längre tid. Så om man tillsammans med ett annat företag kan paketera ett erbjudande som ingen annan har i ens egen bransch. Man har nånting unikt att sälja tack vare ett samarbete. Det tror jag kan vara… Om du frågar mig så är det oerhört intressant. Lars Dahlberg [00:46:35]: Jag skulle också vilja sammanfatta det här lite grann. Lars Dahlberg [00:46:40]: Det är kanske inte de här två grejerna som entreprenörer har sett sig bäst på. Att vara väldigt ärlig med sina problem och tydliga med det. Och vara väldigt duktiga på att söka samarbeten. Man kan lite bäst själv. Man ska generalisera lite här. Men hörrni, tack så jättemycket för att ni var med i Säljmarknadspodden. Tack för ett jätteviktigt bidrag till den här undersökningen jag har jobbat med och nu även det här poddavsnittet. Jag tänkte avsluta med att om man vill komma i kontakt med er här Peter och Anders, på Katalysen. Lars Dahlberg [00:47:12]: Vad hittar man i det enklaste? Anders Dahlgren [00:47:14]: Absolut det enklaste är att gå in på vår hemsida katalysen.com. Där finns alla våra kontaktuppgifter och vi är alltid intresserade av att lyssna på problem och se om vi kan hjälpa till. Det har framgått. Nej, men närligt. Det vi pratade om senast är att det låter så enkelt, men det är inte så enkelt. Men när man har gjort det några gånger så är det inte så svårt heller. Så våga stå på dig och vara transparent och blottna lite grann. Så blir det bra. Anders Dahlgren [00:47:43]: Toppen. Vi. Lars Dahlberg [00:47:43]: Kommer att lägga med en länk till er webb så klart så att ni kan hitta er ganska lätt. Och sen så länkar vi till er på LinkedIn om man vill konnekta på LinkedIn om det är okej för er. Jättebra. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:47:55]: Det är toppen. Tack. Lars Dahlberg [00:47:57]: Så jättemycket. Med det vill jag säga till alla lyssnare– –det vi alltid säger i Säljmarknadspodden. Vad ni än gör där ute ska ni se till att vara relevanta. Tack och hej! The post Podd #243 – Så hittar du mod, kapital och fokus i tillväxtens nya verklighet appeared first on Business Reflex.
Mackan Andersson är tillbaka i podden. Oftast pratar vi teologi när han är med, men han är inte bara författare till teologisk litteratur utan också till skönlitteratur. Nyligen släpptes hans novellsamling Berättelser ur djupet och det är den vi pratar mest om idag. Det är ett jättebra julklappstips. Du hittar den här. Scrolla gärna tillbaka till föregående säsonger om du vill veta mer om Mackan och hans andra böcker och mycket annat. Gilla och dela gärna avsnittet på sociala medier och till vänner, samt följ podcasten på Facebook; Instagram och Bloggen skriv gärna dina funderingar och kommentarer i kommentarsfältet under avsnittet på dessa medier.
I avsnittet återförenas Jossan med Victoria efter den senares resa till Thailand. Thailandsresan präglades av kraftiga regn och väderkaos som till stor del förstörde solchanserna, men de kom ändå undan värre översvämningar. En dramatisk upplevelse var när Victoria hittade en orm i garderoben – paniken var total, men "flygormen" (som den kallades) avlägsnades till slut med hjälp av personal. Vi diskuterar också träning på semester, där vi är överens om att träning får anpassas till resans syfte. Vila och upplevelse går först, särskilt när det inte handlar om en träningsresa. Vi pratar om att tänka smart kring mat under resor, både för hälsa och kalorikoll, och hur lätt det är att tro att sallader alltid är "nyttiga" vilket de ibland inte är. Det mest traditionsbundna segmentet var årets smaktest av juleskum. Originalet står sig starkt, men årets smak – apelsinkaramell – imponerade stort och fick högsta betyg av oss båda. En sur skumtomte som ny uppstickare gjorde däremot inget vidare intryck. Om podden Fitnessprofilerna Josefin Pettersson och Victoria Tonnesen Persson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
I dagens avsnitt pratar vi om Magasinet Filters granskning om den alternativa cancervården. Ni som hängt med här ett tag vet ju att vi många, många gånger pratat om alternativmedicin och inte sällan har vi kokat av ilska. Oftast har vi pratat om det i kontexten av att många som söker vård för psykiska besvär upplever att vården är väldigt svår att få. Det är långa köer, många tilldelas medicin utan någon terapi eller vidare uppföljning och vissa får ingen hjälp alls. Det tror vi kan vara en anledning till varför man i det läget väljer den alternativa, lättillgängliga vägen. Men det framkommer i den här granskningen att även personer som blir erbjudna forskningsbaserad vård och behandling, för tex cancer, tackar nej och istället väljer den alternativa banan. Hur då? Varför då? Det är den stora frågan. Ni kan läsa hela granskningen “Alternativmedicinen som dödar” med flera olika artiklar här: https://magasinetfilter.seProgramledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det börjar med teknikstrul och glömd öronsnäcka, och övergår snabbt till min berättelse om hur Jossan råkade slänga nyinköpta kläder och proteinpulver istället för soporna. En klassisk förväxling av papperspåsar vid ytterdörren. Det blir även en del shoppingglädje från en ungdomlig favoritbutik (New Yorker), våra olika garderober beroende på viktspann samt insikten att även vardag kan behöva bli lite festligare. Vi går också in i ett djupare samtal om vad som är viktigast inom fitness: genetik eller pannben. Båda faktorer vägs mot varandra där vi landar i att pannben är avgörande för att hålla i längden. Särskilt imponerade är vi av våra masters-atleter som håller formen år efter år. Lyssnarfrågor om träningsprotein, frukosttips efter morgonträning, och viktnedgångens koppling till recepten diskuteras på ett avslappnat och pragmatiskt vis. Och så erkänner Jossan sitt mest dekadenta singelhelgsmoment: varma mackor, smågodis och glass, direkt ur bunken. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
I detta avsnitt berättar jag för Jossan om glädjen att ha fått tillbaka mitt körkort och firandet som följde, samt utmaningarna med att vara utan bil i samband med körförbud. Jag delar med mig av mina erfarenheter av plastikkirurgi under ögonen och PRP-behandling i hårbotten, samt konkreta tips kring vitaminer som biotin för hårväxt. Vi tar upp problemen med internationella tävlingar som hålls nattetid och hur det påverkar fitnessatleterna negativt. Vi ger även råd om att ta pauser från träning vid sjukdom, vikthantering under off-season, samt vikten av att ta kostbeslut som passar ens livsstil. Vi avhandlar också flera lyssnarfrågor om ryggträning hemma, kosthållning i mörkret, var man förvarar sina pokaler och våra bästa tävlingsminnen. Resan till Island är ett klart favoritminne. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Vad ska jag träna på? Även fast man har alla möjligheter i världen så kan det fortfarande vara knepigt att bestämma sig. I dagens avsnitt delar vi med oss av vår egna träning just nu och hur vi hittar inspiration eller motivation till att träna på olika saker. Oftast är man riktigt bra på att göra träningen förstärkande för hästen, men hur förstärkande är den för en själv? Hur gör man om man inser att man själv uppvisar undvikandebeteenden? Och varför är det så viktigt att planera även de saker som kan kännas självklara såsom fodring och mockning? Allt detta och lite till pratar vi om i detta avsnitt!Skriv till oss med idéer, tankar och förslag eller tagga oss i dina inlägg på Modern Hästträning (modern_hasttraning) på instagram och facebook!
Jossan berättar om sin fullständigt absurda måndag som började med att hon låste sig själv ut ur både gymskåp och lägenhet, fortsatte med ett borttappat medicinpaket, och slutade med att hon hittade medicinen i ett par skor. Under tiden återhämtade sig Carina efter sin ansiktsoperation – hon lyckades bland annat kväva sin kylmaskin med kuddar och smörja läpparna med fel salva. Efter alla dessa missöden gled samtalet över till hennes härliga planerade resa till Stockholm, min egna bilböter, och hur våra respektive män lyckas skapa minst lika mycket dramatik som vi själva. Sedan tog vi ut svängarna i både ett träningsinlägg och en klagomur mot klimakteriekrämer som utlovar mirakel. Det hela avslutades med diskussioner om vårt kommande HYROX‑projekt, samt lyssnarfrågor om träning, smink och återhämtning. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Den här veckan bjuder jag och Victoria på ett avsnitt fyllt av trafikstrul, träningssnack och betraktelser över storstadslivet. Jag berättar om frustrationen kring bilköer, parkeringsjakt och den där retsamma fortkörningsboten som satte tonen för hela veckan. Trafikpoliser och deras taktiska placeringar får sig en känga, men i slutändan inser man ändå att det är en själv man får vara arg på när böterna trillar in. Vi delar också upplevelser från den senaste tiden, som roliga träningsutmaningar med familjen (stolutmaningen!) och mitt eget, mindre glamorösa försök att springa 3 km. Med all påföljande träningsvärk. Det leder till en diskussion om gymutrustning, våra favoriter och gadgets, samt utmaningen att hitta maskiner som faktiskt passar alla kroppstyper. Gamla träningsmål, personliga rekord, och våra högst olika förhållanden till styrketräning och gruppträningspass dissekeras också. Om podden Fitnessprofilerna Josefin Pettersson och Victoria Tonnesen Persson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Jag och Jossan började med en inblick i våra respektive hälsoproblem och veckans småkatastrofer, allt från nackont till att stå ut med ens partners konvalescens. Vi skrattade åt våra egna parodiska försök att kombinera karriär och privatliv medan vi båda balanserar på gränsen till utmattning. Vi tog upp lyssnarfrågor som berörde allt från träningstips för att övervinna en platå i chin-ups till val av korsetter för smalare midja inför tävling. Det fanns plats för skönhetstips också, där vi diskuterade C-vitaminserum och senaste trender inom mikroneedling. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet "fitness" till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Jag och Jossan ger en ärlig berättelse om hur våra liv ser ut just nu. Med allt från PMS-kaos och skönhetsbehandlingar till cykeläventyr och dramatiska dispyter med Transportstyrelsen. Diskussionen går via en lyssnarfråga om träningsmotivation nu under höstens intåg. Vi berättar om våra morgonrutiner och kärlek till hösten. Vi delar också med oss av favoritrecept för mellanmål, både söta och salta alternativ. Vi pratar också om hur olika förbunds kriterier skiljer sig åt när det gäller att bedöma deltagares fysiker, samt spekulerar kring årets Robinson och vad man egentligen orkar med i livet. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
I vår vardag trilskas ibland tekniken, men den visar också upp sin styrka. Till exempel när vår inhouse-support fixar en krånglande fläktdosor så att elden i kaminen får det där extra liv som gör huset varmt och mysigt. Sedan kastar vi oss in i hjärtat av avsnittet: Svenska Mästerskapen 2025. Vi pratar om atleterna som tar vårt andan ur oss, som Josefine Malmgren och Johanna Bång, och vi skrattar gott åt alla tokiga händelser som hör till en stor tävling, speciellt när vår speaker stal showen och fick alla att leva med i showens puls. Vi går också igenom hur det känns att smälta intryck av så mycket formtoppar, poseringar, och de där små sakerna som gör skillnad. Som hur färg i bikini fitness kan väcka känslor eller hur poseringar verkligen kan lyfta en tävling till magi. Vi delar våra personliga favoriter, domarnas dilemman och funderar kring hur fitness utvecklas, och vad som skulle kunna göra SM ännu mer centralt och engagerande för både atleter och publik. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Idag håller vi bli ganska bra på att göra vin i Sverige. Så bra att vi till och med kan börja jämföra vissa viner med storheter som Frankrike. Men det kan ju inte vara första gången någon försöker sig på vinodlande i Sverige? Nej, det är det verkligen inte. Genom historien har det försökts både en och annan gång att skapa alkoholhaltig druvdryck. Oftast, har det visat sig, går det sådär. I det här avsnittet tar vi det från början. Från stenåldern, till De La Gardie till nyare ambitioner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Med förbättrat ljud diskuterar vi fyraårsjubileumet för S13 Gym Åkersberga och glädjen i träningsgemenskap, men också min debut som gruppträningsinstruktör med fokus på hur olika träningsupplägg påverkar återhämtning och träningskvalitet. Helgens planer gick om intet på grund av en envis bil och en ogästvänlig storm, men slutade med hemmamys och improviserad bubbelkväll. Vi snackar också Thaiboxningsgala, sociala äventyr och vikten av att testa nya saker (och att ha strategier för lååånga idrottsevenemang). Lyssnarfrågorna består av allt från optimal kalorinivå för en aktiv kvinna till bästa övningarna för hemmaträning. Vi lyfter vikten av anpassad utrustning, träningsglädje och en sund syn på både träning och kost. Vi pratar även om balansen efter tävlingsdiet, hur man backar ur dieten på ett hållbart sätt (reverse dieting), och vikten av att ha fortsatt stöd från coach efter tävling. Vi diskuterar också frustration över fettfördelning vid viktnedgång och delar våra bästa tips för att behålla form på rumpa och ben. Om podden Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Gynning har rapporter från glasverkstaden och Berg har varit konferencier för ett klimakterie-event. Och så dyker Nishti upp i podden och svarar på frågor om råttan i bilen. Och massa annat!
Stabbig och kall gröt varje morgon på dagis avskräckte Hedvig Billengren Lindenbaum. Hon undvek gröt tills för två år sen. Då blev hon sugen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag lagade havregrynsgröt och åt med hemgjord sylt och skummad mjölk. Och det var ganska gott. Sedan började jag experimentera.Hedvig Billengren Lindenbaum är receptkreatör och matstylist. Och nu har det plötsliga grötintresset blivit en bok. En bok om salt och söt gröt och om frukostgröt.– Oftast äter man gröt till frukost. Salta gröter, matgröter finns ju i många olika länder och matkulturer, men kanske inte i Sverige.– När jag började med boken skrev jag ner alla goda smakkombinationer jag kunde komma på, och gjorde om dem till gröt. Det här är mina gröt-tolkningar av andra rätter, säger Hedvig Billengren Lindenbaum.I dagens avsnitt lagar hon en gröt inspirerad av hummus. Gjord på havregryn, kikärtor och tahini, toppad med en örtsallad, picklad lök och picklad rödkål. Att gröt engagerar såg vi senast på Nobelmiddagen, där kocken Jessie Sommarström presenterade en modern kulturgröt som både fick hurra-rop och dissades som woke. Jessie, som blev Årets kock 2022, förklarar tankarna bakom gröten och berättar hur hon gör den.
Fiskebåtar syns inte längre till. Hamnbassängen har fyllts igen och blivit parkeringsplats. Hur funkar Göteborgs fiskhamn och fiskauktion idag? Vi tar oss dit en tidig morgon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fiskhamnen och fiskauktionen ligger mitt i Göteborg, vid Göta älv i höjd med Sjöfartsmuseet. Här har den legat sedan början av 1900-talet. Roger Thilander, VD för fiskauktionen, möter upp en tidig morgon för att förklara hur arbetet fungerar idag.- Det är ovanligt mycket idag, säger han. 33 ton. Snittet ligger runt 20 ton.Auktionen startar 6.30 i två stora hallar. I den något mindre och kallare står räkor och havskräftor. I den andra allt annat.Tre auktioner pågår samtidigt: fisk, räkor och kräftor. De som köper är fiskhandlare och grossister.På gamla bilder ses mängder med fiskebåtar ligga i hamnen utanför auktionen. Numera syns sällan några båtar, och hamnen är borta och har blivit parkeringsplats.- Vi har fortfarande två kajer som tar emot båtar, säger Roger Thilander. Det kommer båtar 10 till 15 gånger i veckan. Oftast sker det mellan 10 på kvällen och 4 på natten.Den mesta fisken kommer till hamnen med lastbil. Fiskauktionen har nio landningsstationer längs västkusten där fiskebåtarna kan ställa in sin fångst i kylrum. Lastbilar kör sedan fisken till Göteborg.Roger Thilander berättar om de två andra fiskauktioner som finns i Sverige, och om andra vägar som finns för att köpa färsk fisk.
Nivå: B1-B2 Jag reste nyligen till Marrakech i Marocko, och jag bad ChatGPT att ställa 10 frågor till mig om resan. Här svarar jag på dessa frågor! I det här avsnittet pratar jag i vanlig takt, så det är lite svårare att följa med. Om du tycker det är lite svårt kan du få transkript till detta och de andra avsnitten för bara 5€ per månad – klicka här! Gå med i vår GRATIS community på Skool. Där kan du skriva med alla andra, ställa frågor, och hitta läromaterial för att förbättra din svenska. Klicka här för att gå med! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Okej, då hälsar jag dig välkommen till Simple Swedish Podcast med mig, Fredrik. Jag sitter här i Valencia och spelar in det här avsnittet. Och jag tänkte att det här avsnittet kommer gå lite snabbare, så jag tänkte jag pratar i lite mer normalt tempo den här gången. Oftast så pratar jag lite långsammare för att även du som har lite lägre nivå ska kunna följa med. Men ibland tycker jag att det kan vara användbart att ha ett avsnitt på lite högre nivå, lite snabbare. Om det här går lite snabbt för dig så kan du såklart ta hjälp av transkriptet. Du får transkript till alla poddar eller alla avsnitt om du blir Patreon för bara 5 euro per månad. Då går du till www.patreon.com/swedishlinguist. Och några som har gjort det är: Sara, Doris, Fardowsa, Lukáš, Milja, Michael, Ania, Christophe, Fiona, Alexander Så tack till er för att ni stödjer den här podden. Så, temat för idag det är att jag tänkte faktiskt berätta om min resa till Marocko. Så förra veckan var jag i Marocko. Och jag var där i fem dagar. Och jag tänkte berätta om det. Och för att göra det lite nytt, ett litet nytt koncept, så gjorde jag så att jag bad ChatGPT att ställa frågor till mig. Alltså, jag skrev till ChatGPT typ “kan du ge mig tio frågor som är troliga att folk skulle ställa till mig om min resa?” Och jag tänkte gå igenom de här frågorna en efter en och besvara dem helt enkelt. Så, lite information som jag gav till ChatGPT först, det var att jag åkte dit med min flickvän och vi var där i fem dagar. Det var det enda jag sa till ChatGPT. Så, den första frågan jag fick av ChatGPT, det var: Vilka städer besökte ni under er tid i Marocko? ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!