Podcasts about oftast

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Torsdag och såklart dags för ett reflektionsavsnitt! Idag pratar vi om hur de svåraste sakerna oftast utförs på de enklaste sätten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gynning har rapporter från glasverkstaden och Berg har varit konferencier för ett klimakterie-event. Och så dyker Nishti upp i podden och svarar på frågor om råttan i bilen. Och massa annat!

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Stabbig och kall gröt varje morgon på dagis avskräckte Hedvig Billengren Lindenbaum. Hon undvek gröt tills för två år sen. Då blev hon sugen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag lagade havregrynsgröt och åt med hemgjord sylt och skummad mjölk. Och det var ganska gott. Sedan började jag experimentera.Hedvig Billengren Lindenbaum är receptkreatör och matstylist. Och nu har det plötsliga grötintresset blivit en bok. En bok om salt och söt gröt och om frukostgröt.– Oftast äter man gröt till frukost. Salta gröter, matgröter finns ju i många olika länder och matkulturer, men kanske inte i Sverige.– När jag började med boken skrev jag ner alla goda smakkombinationer jag kunde komma på, och gjorde om dem till gröt. Det här är mina gröt-tolkningar av andra rätter, säger Hedvig Billengren Lindenbaum.I dagens avsnitt lagar hon en gröt inspirerad av hummus. Gjord på havregryn, kikärtor och tahini, toppad med en örtsallad, picklad lök och picklad rödkål. Att gröt engagerar såg vi senast på Nobelmiddagen, där kocken Jessie Sommarström presenterade en modern kulturgröt som både fick hurra-rop och dissades som woke. Jessie, som blev Årets kock 2022, förklarar tankarna bakom gröten och berättar hur hon gör den.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Jackpot på Åby och tro det eller ej: Expressens experter har samma spelvärda spik och det händer sällan. Är det ett gott omen inför omgången?

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar varannan fredag om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Statistiken ser inget vidare ut för nyårslöften. Oftast fallerar de och fallerar snabbt! Hur ska man då göra istället för att lyckas med sitt nyårslöfte? Det talar vi om i detta näst sista avsnitt för året!Vi erbjuder personliga skräddarsydda coachingprogram så att du kan finna de mest effektiva vanorna för att nå- och upprätthålla dina mål. För företag erbjuder vi mycket effektiva hälsoprogram där varje medarbetare blir coachad att utveckla effektiva vanor som leder till och bibehåller hans eller hennes hälsomål.För föreläsningar, coachingprogram och upplägg för företag och organisationer: www.patricfriberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar varannan fredag om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar varannan fredag om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar varannan fredag om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Ett nytt magiskt avsnitt är ute! Många av oss tänker att vi inte har någon vägledning av vårt högre jag och våra guider i vardagen. I det här avsnittet djupdyker vi i flera olika sätt som vi kan få guidning. Oftast är det som blockerar oss att vi tror att det ska komma på ett visst sätt och när det inte gör det så tror vi inte att det är vägledning.Dessutom:- Jessica delar om sin skådespelarkarriär- Om att uppmärksamma våra känslor- Jenny går in i Medical Mediums cleanse- Vi delar massa roliga exempel på hur vi fått guidning senaste tiden- Hur vet man om det är egot som talar?Hoppas att du gillar avsnittet och känner dig inspirerad! Dela gärna med nära och kära eller skriv en recension så hjälper du oss att sprida podden. Happy listening! Jenny & JessicaJenny Light Language workshop 7/12https://fb.me/e/8dN1S4L6cVill du ha exklusiv coaching av Jessica? Boka din session här: https://app.acuityscheduling.com/schedule.php?owner=17076728&appointmentType=56474080Jenny Soulgrowth Mini retreat 28/12https://fb.me/e/2nME469xeStötta oss gärna på Patreon: https://www.patreon.com/gamechangerscommunityHäng med oss på instagram:@TheGameChangersPodcast@jessicaisegran@soulplanet_wellnessFacebook:The Game Changers PodcastHemsidor:jessicaisegran.comSoulplanet.seMusik:Werq by Kevin MacLeod (incompetech.com)Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar varannan fredag om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fiskebåtar syns inte längre till. Hamnbassängen har fyllts igen och blivit parkeringsplats. Hur funkar Göteborgs fiskhamn och fiskauktion idag? Vi tar oss dit en tidig morgon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fiskhamnen och fiskauktionen ligger mitt i Göteborg, vid Göta älv i höjd med Sjöfartsmuseet. Här har den legat sedan början av 1900-talet. Roger Thilander, VD för fiskauktionen, möter upp en tidig morgon för att förklara hur arbetet fungerar idag.- Det är ovanligt mycket idag, säger han. 33 ton. Snittet ligger runt 20 ton.Auktionen startar 6.30 i två stora hallar. I den något mindre och kallare står räkor och havskräftor. I den andra allt annat.Tre auktioner pågår samtidigt: fisk, räkor och kräftor. De som köper är fiskhandlare och grossister.På gamla bilder ses mängder med fiskebåtar ligga i hamnen utanför auktionen. Numera syns sällan några båtar, och hamnen är borta och har blivit parkeringsplats.- Vi har fortfarande två kajer som tar emot båtar, säger Roger Thilander. Det kommer båtar 10 till 15 gånger i veckan. Oftast sker det mellan 10 på kvällen och 4 på natten.Den mesta fisken kommer till hamnen med lastbil. Fiskauktionen har nio landningsstationer längs västkusten där fiskebåtarna kan ställa in sin fångst i kylrum. Lastbilar kör sedan fisken till Göteborg.Roger Thilander berättar om de två andra fiskauktioner som finns i Sverige, och om andra vägar som finns för att köpa färsk fisk.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar varannan fredag om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar varannan fredag om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar varannan fredag om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar varannan fredag om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar varannan fredag om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar varannan fredag om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar varannan fredag om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Nivå: B1-B2 Jag reste nyligen till Marrakech i Marocko, och jag bad ChatGPT att ställa 10 frågor till mig om resan. Här svarar jag på dessa frågor! I det här avsnittet pratar jag i vanlig takt, så det är lite svårare att följa med. Om du tycker det är lite svårt kan du få transkript till detta och de andra avsnitten för bara 5€ per månad – klicka här! Gå med i vår GRATIS community på Skool. Där kan du skriva med alla andra, ställa frågor, och hitta läromaterial för att förbättra din svenska. Klicka här för att gå med! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Okej, då hälsar jag dig välkommen till Simple Swedish Podcast med mig, Fredrik. Jag sitter här i Valencia och spelar in det här avsnittet.   Och jag tänkte att det här avsnittet kommer gå lite snabbare, så jag tänkte jag pratar i lite mer normalt tempo den här gången. Oftast så pratar jag lite långsammare för att även du som har lite lägre nivå ska kunna följa med.   Men ibland tycker jag att det kan vara användbart att ha ett avsnitt på lite högre nivå, lite snabbare. Om det här går lite snabbt för dig så kan du såklart ta hjälp av transkriptet. Du får transkript till alla poddar eller alla avsnitt om du blir Patreon för bara 5 euro per månad.   Då går du till www.patreon.com/swedishlinguist. Och några som har gjort det är:   Sara, Doris, Fardowsa, Lukáš, Milja, Michael, Ania, Christophe, Fiona, Alexander Så tack till er för att ni stödjer den här podden. Så, temat för idag det är att jag tänkte faktiskt berätta om min resa till Marocko. Så förra veckan var jag i Marocko. Och jag var där i fem dagar. Och jag tänkte berätta om det.   Och för att göra det lite nytt, ett litet nytt koncept, så gjorde jag så att jag bad ChatGPT att ställa frågor till mig. Alltså, jag skrev till ChatGPT typ “kan du ge mig tio frågor som är troliga att folk skulle ställa till mig om min resa?” Och jag tänkte gå igenom de här frågorna en efter en och besvara dem helt enkelt. Så, lite information som jag gav till ChatGPT först, det var att jag åkte dit med min flickvän och vi var där i fem dagar. Det var det enda jag sa till ChatGPT.   Så, den första frågan jag fick av ChatGPT, det var:   Vilka städer besökte ni under er tid i Marocko?   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar varannan fredag om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar varannan fredag om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Fitnessprofilerna Carina Isaksson och Josefin Pettersson samtalar varannan fredag om allt som hör begreppet ”fitness” till. Oftast om träning, om kost, om tävling såklart, men även om livet utanför fitnessbubblan. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Kroppsformer, vinklar på muskelfiber och prestationsförmåga dominerar i avsnitt 458 av Tyngre Träningssnack. Först blir det dock en kortare diskussion kring de begränsningar som finns när man försöker använda sig av pulsen för att mäta intensiteten vid mer intensiv intervallträning. Oftast är det så att pulsen helt enkelt inte fungerar som verktyg. Efter det så spekulerar sedan Jacob och Wille kring vad som är viktigt när det gäller kroppsform inom kastidrotterna i friidrott. Förr var har det varit väldigt stora personer men under OS i Paris så tycks kroppsformerna på idrotterna ha ändrats något? Efter det diskuteras kroppsfett inom viktidrotter och i fall det kan finnas någon fördel att väga mer inom en viktklass även om den extra vikten består av fettmassa? Till sist så blir det en förklaring kring pennationsvinklar och hur de påverkar musklernas funktion. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om Jacobs liv som lärare (00:08:33) Kan man lita på pulsklockor vid intensivare intervallträning? (00:18:14) Finns det ingen optimal diskuskropp? (00:30:52) Finns det fördelar med att ha fett på kroppen i tunga viktklasser? (00:38:12) Vad betyder pennationsvinkel och hur påverkar det en muskels funktion?

När Atefeh Sebdani var fem år gammal tvingades hon och sina småsyskon på flykt från Iran. Föräldrarna stred för den sektstämplade iranska motståndsrörelsen och Atefeh smugglades som ensamkommande flyktingbarn till Sverige. I det nya familjehemmet utsattes hon för misshandel och sexuella övergrepp. Idag är Atefeh ingenjör, föreläsare och författare till debutboken Min hand i min. Hon är aktuell med SVT-dokumentären Motståndet och saknaden.

16. maí 2024 Viðtöl Spegilsins við frambjóðendur til embættis forseta Íslands halda áfram. Í þessum þætti ræðir Freyr Gígja Gunnarsson við Höllu Hrund Logadóttur. Utanríkisráðherrar Íslands og þriggja Evrópusambandsríkja; Eistlands, Lettlands og Litáens, héldu til Georgíu í gær til að ræða við ráðamenn úr stjórn og stjórnarandstöðu og sýna samstöðu með þeim sem mótmælt hafa umdeildum lögum sem Georgíuþing samþykkti í vikunni. Rætt er við Björn Malmquist, fréttaritara RÚV í Brussel, um afstöðu ESB til málsins og líkindi ástandsins í Georgíu nú með ástandinu í Úkraínu 2014. Þingvallanefnd hefur forkaupsrétt að öllum sumarhúsum innan þjóðgarðsins sem fara á markað. Oftast eru þetta gömul og illa farin hús sem flest eru fjarlægð og ekkert byggt í staðinn. Það vakti því nokkra athygli þegar nefndin ákvað síðasta sumar að nýta forkaupsrétt að einu elsta sumarhúsi þjóðgarðsins, en rífa það ekki - að minnsta kosti ekki strax. Freyr Gígja Gunnarsson ræðir við Einar Ágúst Sæmundsen þjóðgarðsvörð um hugmyndir sem uppi eru um að opna aftur kaffihús í þjóðgarðinum. Umsjónarmaður: Ævar Örn Jósepsson Tæknimaður: Mark Eldred

Att vår mobiltid ökar är ingen slump. Världens mest värdefulla företag tjänar stora pengar på att du är fast i flödet. Men vad gör det med våra liv? Och varför är det så svårt att motstå? Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha gratisresurser för att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet ska jag prata om någonting som på engelska heter FOMO. FOMO, F O M O, står för "Fear of Missing Out", alltså rädslan över att missa något. Jag kommer prata om vad det är, varför jag tror att det här fenomenet kan hindra oss i våra liv och så ska jag ge förslag på hur du kan göra för att komma över rädslan att missa något. I grunden handlar FOMO, i alla fall nu för tiden, framför allt om digital konsumtion. Det är en typ av digital stress där du medvetet eller omedvetet känner att du behöver hänga med, att du behöver vara uppdaterad. I dag kan du ha koll på allt hela tiden. Du kan ha koll på vad som händer i världen, du kan ha koll på dina vänner och bekanta. Du kan till och med ha koll på vad människor tycker om sådant som händer världen och hur vissa vänner reagerar på vad andra vänner skriver eller visar eller delar. Allt det här sker i realtid och den information du har tillgång till är oändlig. Det fanns en tid när den media man tog del av, lite överdrivet, kom från morgontidningen, lunchekot och kvällsnyheterna på TV. Ville man veta något om en kompis fick man ringa den kompisen, eller någon annan bekant som var villig att skvallra. Det låter som forntiden men det var faktiskt inte så länge sedan. Internet har visserligen funnits hos allmänheten sedan 90-talet men den första iphonen, det som på allvar satte igång den här mobila revolutionen som vi tar för given idag, släpptes inte förrän 2007. Facebook öppnades upp för alla 2006. Den oerhörda flodvåg av information som har blivit tillgängliga för alla, hela tiden, har alltså bara varit verklighet några årtionden. Vi är alltså omogna, just nu. Ingen vet riktigt hur den här verkligheten. När man ger sig in i den här världen, och vi är många som är där just nu, så börjar sådant som för tio år sedan kändes trivialt och ytligt plötsligt kännas viktigt. Har man börjat hålla realtidskoll på nyheterna eller loggar in på Facebook eller Twitter eller Instagram eller TikTok så vill man inte sluta, det blir ett begär och det man ser känns viktigt trots att 99 procent av det jag brydde mig så mycket om idag är bortglömt i morgon och 99 procent av det jag bryr mig så mycket om i morgon är glömt i övermorgon. Varför blir det så då? Jo, för det första är det lätt. Det är lätt att konsumera information, speciellt om den informationen är kort och handlar om någonting som intresserar dig. Det kräver ingenting av dig. De här kickarna som vår hjärna letar efter, vårt belöningssystem, sätter igång när du reagerar på plinget i mobilen eller när du scrollar till nästa inlägg. För det andra, och det här är viktigt, din uppmärksamhet, är en vara som de här företagen, sociala medier, nyhetsmedier, etc tjänar pengar på. De handlar med din uppmärksamhet, de säljer den vidare, så alltså vill de ha kvar den så länge som möjligt och när de tappar den vill de ta tillbaka den så fort som möjligt och dom som jobbar i den här branschen är de bästa i världen på att fånga, hålla kvar och ta tillbaka din uppmärksamhet. De vet precis hur de ska göra, vet exakt vilka psykologiska strängar de ska spela på. Sajterna och apparna är uppbyggda för det här ändamålet. De är experter på att få dig att känna en tomhet när du inte är uppdaterad. De tjänar pengar, stora pengar på att du ska fortsätta att vara rädd för att missa något. FOMO är en del av deras affärside. De har all data om dig, de har data om människor som liknar dig så de kan testa och utvärdera, mer eller mindre i realtid, hur de här algoritmerna behöver bete sig för att minska risken för att du ska sluta scrolla och göra någonting annat. I början av 60-talet utfördes ett experiment där små barn fick en marshmallow. Du har säkert hört talas om det, det kallas för marshmallow-testet. Experimentet gick ut på att barnen fick veta att om de ville fick de äta godisbiten nu men om de lyckades vänta en kvart så skulle de i stället få två marshmallows. Man testade alltså barnens förmåga att skjuta upp det omedelbara begäret för att kunna få en större belöning i framtiden. När man återtog kontakten med de här barnen ett femtontal år efter testet hade utförts visade det sig att de som hade kunnat stå emot begäret och fått två marshmallows, nu var framgångsrikare än de som hade gett upp och ätit godiset direkt. Att motstå det omedelbara begäret, att kunna ta lite tillfälligt obehag just nu för att tjäna på det i framtiden, var alltså egenskaper som var värdefulla för framgång. Många av oss i dag, om vi tittar på hur vi beter oss digitalt, vi äter den här marshmallowen en tiondel efter att den har ställts fram. Vi faller alltid till föga för det som pockar på vår uppmärksamhet här och nu. Vi klarar inte av att komma ur det här flödet som aldrig tar slut, som aldrig saktar ner. För så fort vi stänger ner, så riskerar vi ju att missa något. Om du lider av FOMO är du reaktiv på det som händer. Du låter det som händer utanför dig, styra vad du gör med ditt liv. Att fastna i FOMO är att fastna i snabba kickar. Kickar som i det långa loppet, nämligen när det gäller vilken typ av liv du ska leva, eller hur din självkänsla ska vara, är meningslösa och i vissa fall destruktiva. Hur kan du då komma bort från FOMO? Komma bort från rädslan att missa något? För det första behöver du stänga av alla notifieringar på mobilen. Teknik är en fantastisk tjänare men en hemsk herre och om du låter mobilens pling bestämma vad du lägger din uppmärksamhet på är tekniken din herre och du är dess slav. Att skapa medvetenhet handlar om att vara uppriktigt mot sig själv. Hur mycket tid lägger du på det här. Vågar du kolla din mobil hur mycket tid du ger den varje dag? Det går ju att få den siffran svart på vitt. Det är inbyggt i telefonen idag. Att bli bättre på att hantera FOMO handlar också om inställning. Som så många gånger förr. Att du, och jag för den delen, jag är inte bättre än någon annan, ska bli medveten om vad vi håller på med och fråga oss om det är ett beteende vi vill ha. Det finns så mycket rolig, intressant och underhållande information tillgänglig, så att vad vi än gör, även om vi scrollar 16 timmar per dygn, så kan vi inte tillgodogöra oss allt. Det betyder att vi bara ser en del. Det har gjorts ett urval. Någon har prioriterat. Någon har bestämt vad du ska se, vilken information som du ska konsumera. Vem är det? Är det du? Har du gjort ett medvetet val? Om inte så är det ju någon annan. Eller något annat. Oftast är det ju flödet som har bestämt det. Och de algoritmer som styr ditt flöde. Algoritmer som är skapade för att hålla dig kvar i appen, som är skapade – om vi ska tala klarspråk – för att göra dig beroende av appen, så att de kan sälja mer av din uppmärksamhet till fler annonsörer. Och vilken typ av info är det som enklast gör oss beroende och som får oss att vilja bara kolla en post till? Det är ju inte sådant som kräver att du tänker till, att du reflekterar, att du lutar dig tillbaka och funderar på vad du har lärt dig och vad det betyder. För det är ju kognitivt jobbigt. Att tänka, reflektera. Se nyanser och komplexitet. Det blir du inte beroende av. Utan vad de vill åt är ju känslorna. Att du klickar eller scrollar och sedan, på en millisekund känner någonting, som är svårt att känna i vardagen. Det kan förstås vara glädje och lycka men det kan lika gärna vara ilska eller upprördhet eller nyfikenhet eller skadeglädje. Och de här känslorna skapas ju enklast genom stora gester. Drama. Konflikt. Högt tonläge. Svart eller vitt. Tomma digitala kalorier. Som mättar för stunden men som garanterar att du blir hungrig igen om bara några sekunder. För att få kontroll på det här behöver du börja att bestämma. Du behöver se till så att det är du som gör prioriteringarna. Och du behöver, tror jag, göra det med ett långsiktigt perspektiv, du behöver ha en strategi. Du ska inte behöva ställa frågan till dig själv varje gång du känner begäret. Låt säga att du skär ner på din digitala konsumtion, eller att du kanske som ett test försöker sluta helt. Vad du kommer märka är sannolikt att det här som du såg som ett verkligt behov i själv verket vara ett skapat begär (i vissa fall kanske till och med ett beroende) och när du lyckas ta dig ur det här begäret eller beroendet så frigörs tid och energi och resurser att i stället bli den person du innerst inne är. Det här är ju stora frågor men vem vill du vara om tio år? Hjälper ditt digitala beteende till att bli den personen? Om du tittar tillbaka på ditt liv om tio år, kommer du då vara nöjd med det du har åstadkommit om du fortsätter som nu? Jag säger inte att du behöver sluta med alla sociala medier utan vad jag föreslår är att du ska se till så att din konsumtion av det här väldigt beroendeframkallande fenomenet sker på dina egna villkor. Och det är viktigt att komma ihåg att det är svårt att skära ner eller sluta. Speciellt om det är ett beroende. Beroenden är svåra att bryta och när du försöker, kommer det nästan alltid innebära att du får ett par bakslag, att du går på ett par minor. Men då är det bara att fortsätta, att försöka igen. Och igen och igen. Eller ta hjälp av någon. Gör ett aktivt val. Hur vill du spendera dina resurser. Dina resurser är framför allt din energi, din uppmärksamhet, dina pengar och din tid. Spenderar du resurserna så som du vill idag? Om inte så är tiden perfekt för att göra en förändring. Personligen så är jag både glad och tacksam över att få leva i en tid med en sådan snabb teknikutveckling. Den nya tekniken har gett oss så otroligt många möjligheter. Frågan vi behöver ställa oss nu är hur vi kan använda den till att göra våra liv bättre än förut, inte bara annorlunda Det var mina tankar om FOMO och hur vi kan förhålla oss till det digitala. Om du vill ha mer sådana här instick, fast via mail, så kan du prenumerera på mitt nyhetsbrev. Det gör du genom att gå in på monkeymindset.se. Då får du också tillgång till alla mina gratisresurser. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig så hörs vi.

Att vår mobiltid ökar är ingen slump. Världens mest värdefulla företag tjänar stora pengar på att du är fast i flödet. Men vad gör det med våra liv? Och varför är det så svårt att motstå? Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha gratisresurser för att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet ska jag prata om någonting som på engelska heter FOMO. FOMO, F O M O, står för "Fear of Missing Out", alltså rädslan över att missa något. Jag kommer prata om vad det är, varför jag tror att det här fenomenet kan hindra oss i våra liv och så ska jag ge förslag på hur du kan göra för att komma över rädslan att missa något. I grunden handlar FOMO, i alla fall nu för tiden, framför allt om digital konsumtion. Det är en typ av digital stress där du medvetet eller omedvetet känner att du behöver hänga med, att du behöver vara uppdaterad. I dag kan du ha koll på allt hela tiden. Du kan ha koll på vad som händer i världen, du kan ha koll på dina vänner och bekanta. Du kan till och med ha koll på vad människor tycker om sådant som händer världen och hur vissa vänner reagerar på vad andra vänner skriver eller visar eller delar. Allt det här sker i realtid och den information du har tillgång till är oändlig. Det fanns en tid när den media man tog del av, lite överdrivet, kom från morgontidningen, lunchekot och kvällsnyheterna på TV. Ville man veta något om en kompis fick man ringa den kompisen, eller någon annan bekant som var villig att skvallra. Det låter som forntiden men det var faktiskt inte så länge sedan. Internet har visserligen funnits hos allmänheten sedan 90-talet men den första iphonen, det som på allvar satte igång den här mobila revolutionen som vi tar för given idag, släpptes inte förrän 2007. Facebook öppnades upp för alla 2006. Den oerhörda flodvåg av information som har blivit tillgängliga för alla, hela tiden, har alltså bara varit verklighet några årtionden. Vi är alltså omogna, just nu. Ingen vet riktigt hur den här verkligheten. När man ger sig in i den här världen, och vi är många som är där just nu, så börjar sådant som för tio år sedan kändes trivialt och ytligt plötsligt kännas viktigt. Har man börjat hålla realtidskoll på nyheterna eller loggar in på Facebook eller Twitter eller Instagram eller TikTok så vill man inte sluta, det blir ett begär och det man ser känns viktigt trots att 99 procent av det jag brydde mig så mycket om idag är bortglömt i morgon och 99 procent av det jag bryr mig så mycket om i morgon är glömt i övermorgon. Varför blir det så då? Jo, för det första är det lätt. Det är lätt att konsumera information, speciellt om den informationen är kort och handlar om någonting som intresserar dig. Det kräver ingenting av dig. De här kickarna som vår hjärna letar efter, vårt belöningssystem, sätter igång när du reagerar på plinget i mobilen eller när du scrollar till nästa inlägg. För det andra, och det här är viktigt, din uppmärksamhet, är en vara som de här företagen, sociala medier, nyhetsmedier, etc tjänar pengar på. De handlar med din uppmärksamhet, de säljer den vidare, så alltså vill de ha kvar den så länge som möjligt och när de tappar den vill de ta tillbaka den så fort som möjligt och dom som jobbar i den här branschen är de bästa i världen på att fånga, hålla kvar och ta tillbaka din uppmärksamhet. De vet precis hur de ska göra, vet exakt vilka psykologiska strängar de ska spela på. Sajterna och apparna är uppbyggda för det här ändamålet. De är experter på att få dig att känna en tomhet när du inte är uppdaterad. De tjänar pengar, stora pengar på att du ska fortsätta att vara rädd för att missa något. FOMO är en del av deras affärside. De har all data om dig, de har data om människor som liknar dig så de kan testa och utvärdera, mer eller mindre i realtid, hur de här algoritmerna behöver bete sig för att minska risken för att du ska sluta scrolla och göra någonting annat. I början av 60-talet utfördes ett experiment där små barn fick en marshmallow. Du har säkert hört talas om det, det kallas för marshmallow-testet. Experimentet gick ut på att barnen fick veta att om de ville fick de äta godisbiten nu men om de lyckades vänta en kvart så skulle de i stället få två marshmallows. Man testade alltså barnens förmåga att skjuta upp det omedelbara begäret för att kunna få en större belöning i framtiden. När man återtog kontakten med de här barnen ett femtontal år efter testet hade utförts visade det sig att de som hade kunnat stå emot begäret och fått två marshmallows, nu var framgångsrikare än de som hade gett upp och ätit godiset direkt. Att motstå det omedelbara begäret, att kunna ta lite tillfälligt obehag just nu för att tjäna på det i framtiden, var alltså egenskaper som var värdefulla för framgång. Många av oss i dag, om vi tittar på hur vi beter oss digitalt, vi äter den här marshmallowen en tiondel efter att den har ställts fram. Vi faller alltid till föga för det som pockar på vår uppmärksamhet här och nu. Vi klarar inte av att komma ur det här flödet som aldrig tar slut, som aldrig saktar ner. För så fort vi stänger ner, så riskerar vi ju att missa något. Om du lider av FOMO är du reaktiv på det som händer. Du låter det som händer utanför dig, styra vad du gör med ditt liv. Att fastna i FOMO är att fastna i snabba kickar. Kickar som i det långa loppet, nämligen när det gäller vilken typ av liv du ska leva, eller hur din självkänsla ska vara, är meningslösa och i vissa fall destruktiva. Hur kan du då komma bort från FOMO? Komma bort från rädslan att missa något? För det första behöver du stänga av alla notifieringar på mobilen. Teknik är en fantastisk tjänare men en hemsk herre och om du låter mobilens pling bestämma vad du lägger din uppmärksamhet på är tekniken din herre och du är dess slav. Att skapa medvetenhet handlar om att vara uppriktigt mot sig själv. Hur mycket tid lägger du på det här. Vågar du kolla din mobil hur mycket tid du ger den varje dag? Det går ju att få den siffran svart på vitt. Det är inbyggt i telefonen idag. Att bli bättre på att hantera FOMO handlar också om inställning. Som så många gånger förr. Att du, och jag för den delen, jag är inte bättre än någon annan, ska bli medveten om vad vi håller på med och fråga oss om det är ett beteende vi vill ha. Det finns så mycket rolig, intressant och underhållande information tillgänglig, så att vad vi än gör, även om vi scrollar 16 timmar per dygn, så kan vi inte tillgodogöra oss allt. Det betyder att vi bara ser en del. Det har gjorts ett urval. Någon har prioriterat. Någon har bestämt vad du ska se, vilken information som du ska konsumera. Vem är det? Är det du? Har du gjort ett medvetet val? Om inte så är det ju någon annan. Eller något annat. Oftast är det ju flödet som har bestämt det. Och de algoritmer som styr ditt flöde. Algoritmer som är skapade för att hålla dig kvar i appen, som är skapade – om vi ska tala klarspråk – för att göra dig beroende av appen, så att de kan sälja mer av din uppmärksamhet till fler annonsörer. Och vilken typ av info är det som enklast gör oss beroende och som får oss att vilja bara kolla en post till? Det är ju inte sådant som kräver att du tänker till, att du reflekterar, att du lutar dig tillbaka och funderar på vad du har lärt dig och vad det betyder. För det är ju kognitivt jobbigt. Att tänka, reflektera. Se nyanser och komplexitet. Det blir du inte beroende av. Utan vad de vill åt är ju känslorna. Att du klickar eller scrollar och sedan, på en millisekund känner någonting, som är svårt att känna i vardagen. Det kan förstås vara glädje och lycka men det kan lika gärna vara ilska eller upprördhet eller nyfikenhet eller skadeglädje. Och de här känslorna skapas ju enklast genom stora gester. Drama. Konflikt. Högt tonläge. Svart eller vitt. Tomma digitala kalorier. Som mättar för stunden men som garanterar att du blir hungrig igen om bara några sekunder. För att få kontroll på det här behöver du börja att bestämma. Du behöver se till så att det är du som gör prioriteringarna. Och du behöver, tror jag, göra det med ett långsiktigt perspektiv, du behöver ha en strategi. Du ska inte behöva ställa frågan till dig själv varje gång du känner begäret. Låt säga att du skär ner på din digitala konsumtion, eller att du kanske som ett test försöker sluta helt. Vad du kommer märka är sannolikt att det här som du såg som ett verkligt behov i själv verket vara ett skapat begär (i vissa fall kanske till och med ett beroende) och när du lyckas ta dig ur det här begäret eller beroendet så frigörs tid och energi och resurser att i stället bli den person du innerst inne är. Det här är ju stora frågor men vem vill du vara om tio år? Hjälper ditt digitala beteende till att bli den personen? Om du tittar tillbaka på ditt liv om tio år, kommer du då vara nöjd med det du har åstadkommit om du fortsätter som nu? Jag säger inte att du behöver sluta med alla sociala medier utan vad jag föreslår är att du ska se till så att din konsumtion av det här väldigt beroendeframkallande fenomenet sker på dina egna villkor. Och det är viktigt att komma ihåg att det är svårt att skära ner eller sluta. Speciellt om det är ett beroende. Beroenden är svåra att bryta och när du försöker, kommer det nästan alltid innebära att du får ett par bakslag, att du går på ett par minor. Men då är det bara att fortsätta, att försöka igen. Och igen och igen. Eller ta hjälp av någon. Gör ett aktivt val. Hur vill du spendera dina resurser. Dina resurser är framför allt din energi, din uppmärksamhet, dina pengar och din tid. Spenderar du resurserna så som du vill idag? Om inte så är tiden perfekt för att göra en förändring. Personligen så är jag både glad och tacksam över att få leva i en tid med en sådan snabb teknikutveckling. Den nya tekniken har gett oss så otroligt många möjligheter. Frågan vi behöver ställa oss nu är hur vi kan använda den till att göra våra liv bättre än förut, inte bara annorlunda Det var mina tankar om FOMO och hur vi kan förhålla oss till det digitala. Om du vill ha mer sådana här instick, fast via mail, så kan du prenumerera på mitt nyhetsbrev. Det gör du genom att gå in på monkeymindset.se. Då får du också tillgång till alla mina gratisresurser. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig så hörs vi.

Är du medveten om vad du tänker och hur dina tankar påverkar dig? Oftast kommer en tanke före en känsla, vilket skapar en viss inre upplevelse. Vi tror ibland att vi inte har något val - att vårat inre “system” har makten över oss - men så är det inte. Du kan påverka vad du tänker. Du kan välja din respons till alla tankar. Lyssna på veckans avsnitt för fler tips om att “master your mind” och hur du kan hantera negativa och osanna tankar. Är du intresserad att fortsätta din egen resa, kontakta oss på info@rawclarity.com för mer information om våra onlinekurser eller coaching. För daglig inspiration, följs oss på instagram på @rawclarityjimmy och @rawclarityfilippa Tack för att ni lyssnar!

?Yfir 13 þúsund manns hafa hjólað Tour de France. Fleiri en sex þúsund sem hafa komist á tind Everest. Yfir 550 hafa komist út í geim. En það innan við 300 manns hafa heimsótt öll lönd heimsins. Þau eru fjögur sem hafa heimsótt öll lönd í heiminum tvisvar. Tveir hafa komið til allra landa í heiminum í einni og sömu ferðinni, það er án þess að fara heim á milli. Daninn Torbjørn Pedersen er annar þeirra og hann er jafnframt sá eini sem hef farið til allra landa í heiminum án þess að fara með flugi. Ókunnugir eru vinir sem þú átt eftir að kynnast, var yfirskrift tíu ára heimsreisu Pedersens. Við heyrum ferðasögun Pedersens í þættinum. Á síðustu þremur árum hefur valdarán verið framið í sex löndum í Vestur-Afríku, þar af í tveimur löndum á síðustu tveimur mánuðum. Oftast er það herinn sem rænir völdum. Valdarán höfðu verið algeng í þessum heimshluta á seinni hluta síðustu aldar en ekkert slíkt átti sér stað á fyrstu tuttugu árum þessarar aldar. Þessi skyndilega fjölgun valdarána á sér margvíslegar skýringar, sem Hallgrímur Indriðason fer yfir með aðstoð sérfræðings hjá norrænu Afríkustofnuninni. Umsjónarmenn Heimskviða eru Birta Björnsdóttir og Bjarni Pétur Jónsson.

?Yfir 13 þúsund manns hafa hjólað Tour de France. Fleiri en sex þúsund sem hafa komist á tind Everest. Yfir 550 hafa komist út í geim. En það innan við 300 manns hafa heimsótt öll lönd heimsins. Þau eru fjögur sem hafa heimsótt öll lönd í heiminum tvisvar. Tveir hafa komið til allra landa í heiminum í einni og sömu ferðinni, það er án þess að fara heim á milli. Daninn Torbjørn Pedersen er annar þeirra og hann er jafnframt sá eini sem hef farið til allra landa í heiminum án þess að fara með flugi. Ókunnugir eru vinir sem þú átt eftir að kynnast, var yfirskrift tíu ára heimsreisu Pedersens. Við heyrum ferðasögun Pedersens í þættinum. Á síðustu þremur árum hefur valdarán verið framið í sex löndum í Vestur-Afríku, þar af í tveimur löndum á síðustu tveimur mánuðum. Oftast er það herinn sem rænir völdum. Valdarán höfðu verið algeng í þessum heimshluta á seinni hluta síðustu aldar en ekkert slíkt átti sér stað á fyrstu tuttugu árum þessarar aldar. Þessi skyndilega fjölgun valdarána á sér margvíslegar skýringar, sem Hallgrímur Indriðason fer yfir með aðstoð sérfræðings hjá norrænu Afríkustofnuninni. Umsjónarmenn Heimskviða eru Birta Björnsdóttir og Bjarni Pétur Jónsson.

Ofta står vi i vägen för oss själva genom våra tankar och inställning. Att komma framåt och skapa det du behöver för att känna mening och mål, ta hand om sig själv och andra börjar ofta med god hälsa och för att må bra behöver vi verktyg. Det är inte bara kost, träning och återhämtning. Oftast behöver vi hjälp att se vilka inmatade och inlärda mönster och sanningar som står vägen. I det här avsnittet är vår coach Tina Westberg med utbildning inom bl a kost, träning och näringslära. Det började en tumör i hjärnan som resulterade i krävande operationer. Tina bestämde sig för att investera i sin hälsa och idag är hennes mission att föra sin kunskap vidare för fler friska, starka och lyckliga kvinnor. Vi får övningar och hjälp till sådant som ger en skön känsla som gör att vi hamnar i en god spiral. En av nycklarna är att våga tänka framåt och skapa ett varför. Vad behöver jag göra idag för att framtiden ska se ut som jag önskar? Så vad är mindset egentligen, vad kan man göra för att skapa ett positivt sådant som ger oss möjlighet att må bra, nå våra mål och känna oss tillfredsställda för att kunna ge något även till andra?Under rubriken Coachen tipsar döljer sig avsnitt som fokuserar på ett specifikt tema.En expert i ämnet coachar dig genom att förklara, ge tydliga råd och tips som ökar din kunskap, förståelse och motivation att själv prova.Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad var det där? En skugga som passerar i ögonvrån. Ett mörker som dröjer sig kvar i hörnet av rummet. Oftast är det bara våra ögon som spelar oss ett spratt men ibland är det du ser något mycket värre. En påhälsning från något från andra sidan. För har du lekt någon av dessa lekar så kommer ögonen du ser i mörkret aldrig slita blicken från dig igen.Det har blivit dags för ett nytt avsnitt av dödliga lekar. I den här delen pratar vi om två fruktansvärda lekar innan vi avslutar med en lång berättelse. Vad som har hänt huvudkaraktären där vet vi inte men kanske har hon har lekt någon av dessa lekar. Fall: Don't look behind you, The eye in the shadows & In the corner of my eye Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmen Musik”Come out and play” av DesperateMeasurez”Nikol S. & Symphonic band – The shadows of horror (symphonic song)” av Nikol S. (Luna sounds)https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcode KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.