IFN poddradio

Elfrågan har dominerat valrörelsen och det offentliga samtalet.  IFN-forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås har länge forskat om elmarknaden. Hör dem om låsningar och lösningar i energifrågan och vad för slags reformer som skulle krävas för att lösa krisen på kort och lång sikt.

What is entrepreneurship, and how do you become a successful entrepreneur? Professor Saras Sarasvathy gives us a brief version of her award-winning theory on effectuation and tells us more about what made her interested in entrepreneurship both as an entrepreneur herself and as an academic. She also provides governments worldwide with policy suggestions on making entrepreneurship a skillset taught to children.

Huawei och 5G-auktionen är ett pågående rättsfall som styrs av ett investeringsskyddsavtal. Det finns ca 2700 investeringsskyddsavtal i världen, Sverige har ett 50-tal bilaterala avtal. Internationellt debatteras avtalen, men i Sverige är det tyst. Just nu pågår ett arbete med att se över ett av avtalen, Energistadgefördraget. Tanken är att det i framtiden bättre ska reflektera klimatmålen i Parisavtalet, men risken är att det istället blir en bromskloss för klimatanpassningen. Det är bara ett av många problem med investeringsskyddsavtal, säger Henrik Horn, professor i internationell ekonomi och forskare vid IFN. Det är dags att riva upp eller göra om investeringsskyddsavtalen, säger han.

Privata ambulanser är snabbare men fler patienter dör. Det visar en studie av IFN-forskarna Daniel Knutsson och Björn Tyrefors, publicerad i Quarterly Journal of Economics. De applicerar nobelpristagaren Oliver Harts kontraktsteorier på svensk ambulanssjukvård och undersöker effektivitet och kvalitet hos privata respektive offentliga ambulansbolag. Hur görs den här typen av forskning och vad har den för implikationer för andra typer av skattefinansierade välfärdstjänster?

Vem äger våra bolag och vilken betydelse har ägandet? Sverige avviker från den globala trenden där antal noterade bolag minskat. De senaste 25 åren har istället börsbolagen ökat kraftigt.  Ägandet har förflyttats från familjekontrollerade stiftelser till förmögna privatpersoner och deras holdingbolag. En viktig förklaring till utvecklingen är  förändringar av svenska skatteregler, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN.

Efter pandemin kom kriget. Sedan tog sig begrepp som stagflation, bränslekris, livsmedelskris och plusränta in i nyhetsflödet. Är en repris av 70-talets ekonomiska kris på ingång och vilka möjligheter har politiker och Riksbank att skydda ekonomin? Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN intervjuas om finans-och penningpolitiken.

Vad vågar vi säga i skydd av anonymitet och hur skulle samtalet på internetforum och sociala medier påverkas om vi riskerade att få vår identitet avslöjad? Joakim Jansson, forskare på IFN, och Emma von Essen, Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet och SOFI, Stockholms universitet, har forskat om anonymitet på ett av Sveriges största och äldsta nätforum Flashback. Med hjälp av AI undersökte de effekterna på hatretorik mot invandrare respektive kvinnor. Det hela började med ett journalistiskt avslöjande 2014.

OS i Peking pågår och världens blickar riktas återigen mot Kina, världens näst största ekonomi. Ett land vars ekonomiska muskler vuxit sig starkare i rekordfart sedan 70-talet då Deng Xiao Ping började genomföra ekonomiska reformer. Sedan dess har Kinas andel av den globala ekonomin gått från under 2 till drygt 17 procent från 1979 till 2020. Men det slutar inte där: Genom bland annat the Belt and Road Initiative, eller Nya Sidenvägen som den kallas, ska Kina få ännu mer ekonomisk och politisk makt. Hur starkt kan Kina bli och vad säger forskningen om Kinas ekonomiska utmaningar framöver? I 2022 års första avsnitt av IFN-podden reder Fredrik Sjöholm, vd för IFN och professor i internationell ekonomi med ett särskilt intresse för de asiatiska ekonomierna, ut vad forskningen hittills visar om dessa frågor.

I Sverige finns ovanligt många kommunala bolag. De har blivit nästan tre gånger fler sedan 1970-talet och de ägnar sig åt allt från vatten och avlopp till turism och bilreparation.  Vad blir effekterna av framväxten av de kommunala bolagen och finns det kopplingar till korruption? Hör välfärdsforskaren Andreas Bergh berätta om sin forskning.

I det femtionde avsnittet av IFN-podden möter du Lars Calmfors, forskare vid IFN och professor emeritus vid Stockholms universitet. Just nu är han aktuell med boken Mellan forskning och politik – 50 år av samhällsdebatt. Genom åren har det handlat om bland annat normpolitik, svenskt EMU-medlemskap och om arbetsmarknadspolitik. Det har också handlat om coronahanteringen. Hör Lars Calmfors berätta om hur samspelet mellan forskning och politik har fungerat och om vikten av att forskare är aktiva i samhällsdebatten.

Hur påverkas vårt beteende av de lagar och regler och värderingar som omger oss och vad har det för betydelse för hur samhällen, marknader och företag fungerar? Och vilken roll spelar tilliten för att ett företag ska fungera? Hör Niclas Berggren och Therese Nilsson berätta om sin forskning.

Fotbolls-EM pågår för fullt och fotboll och marknader skapade debatt i våras när tolv storklubbar hotade att hoppa av Uefas fotbollsturneringar för att starta en egen superliga. Men vem blir stjärna på en marknad som inte fungerar? Hör IFN-forskarna och fotbollsentusiasterna Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson i ett nytt avsnitt av IFN-podden.

Det är de etablerade partiernas likriktning som kan förklara varför vissa väljargrupper flyr och istället söker sin tillflykt till partier som står utanför etablissemanget. Det hävdar statsvetaren Johan Wennström. Hör honom berätta om sin forskning om hur det påverkar politiken i Sverige och i världen att vår moraluppfattning kan delas in i antingen konservativ eller liberal.

Hur ska skolan ge alla elever likvärdiga möjligheter för att skapa sig en framtid oavsett socioekonomisk bakgrund? Hör Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund och Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN samtala om frågan. Podden följer upp webbinariet Den likvärdiga skolan – framtidens skola som arrangerades av Lärarnas Riksförbund och IFN nyligen. På grund av pandemiskäl gjordes inspelningen via Zoom, vilket påverkar ljudkvalitén.

Hur påverkas världsekonomin ett år in i pandemin? Vad har coronakrisen inneburit för handeln, globaliseringen och protektionismen? Blir det fler Made in Sweden-etiketter framöver eller går globaliseringen en ny vår till mötes? Hör Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi och vd för IFN i ett nytt avsnitt av IFN-podden.

I en ny bok sammanställer Mårten Blix och Henrik Jordahl forskningen om privatiserade välfärdstjänster. Boken lanserades vid ett webbinarium den 16e februari och den här podden är ett komplement till webbinariet. Här besvarar författarna ett urval av de många publikfrågor som kom in. Webbinariet finns att se på ifn.se och på IFN:s Youtubekanal.

Skolan borde ge alla barn samma chans att lyckas, oavsett varifrån de kommer. Den kunskapssyn som präglar den svenska skolan i dag slår hårdast mot de elever som kommer från socioekonomiskt svaga förhållanden.  Det finns också aspekter av marknadiseringen av skolan som behöver ses över. Det hävdar Magnus Henrekson och Gabriel Heller-Sahlgren, två av de IFN-forskare som ägnar sig åt skolfrågor. I det här avsnittet av IFN-podden hör du dem ge sina perspektiv på skolans utmaningar.

Magnus Henrekson går i pension från vd-uppdraget efter 15 år av ledarskap för IFN. Hur ser han på forskningens roll i samhället idag och hur viktigt är ledarskapet för att skapa en produktiv och kreativ arbetsmiljö?

Hur ska framtidens elmarknad se ut för att vara samhällseffektiv, tillförlitlig och hållbar att investera i?  Om 20 år ska vi ha nått Energiöverenskommelsens mål om 100% förnybar elproduktion men hur ska det gå till? Hur bör den optimala elmarknaden se ut? Hör forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås från IFN:s forskningsprogram Hållbar energiomställning.

Personliga kontakter är centrala för ungas steg ut i i arbetslivet. Men vad händer när tillgången på sommarjobb och extrajobb under skoltiden minskar som en följd av coronakrisen? Vad kan företagen göra och vad bör samhället göra? Dagmar Müller berättar mer om sin forskning om kontakternas betydelse för unga.

Hur ska svensk ekonomi återhämta sig efter coronakrisen? Lars Calmfors vill se en finanspolitik som gör Sverige starkare. Hör honom berätta om hur en sådan kan se ut.

Ojämlikhet förutspås enligt vissa bedömare att bli en av de stora frågorna i valrörelsen 2022. Samtidigt är Sverige ett av världens ekonomiskt mest jämlika länder nästan oavsett hur man mäter. Hur går det här ihop och hur ser det ut globalt? Hör Daniel Waldenström och Olle Hammar berätta om sin forskning.

Hur mår svenska vd:ar och hur  påverkar deras hälsa bolagsstyrningen? För första gången kartläggs vd:ars hälsa systematiskt i en ny  IFN-studie, "CEO Health and Corporate Governance". I ett kort bonusavsnitt av IFN-podden berättar forskaren Joacim Tåg mer om den unika studien.

Den redan i förväg omdebatterade utredningen om LAS och arbetsrätten underkändes av ansvarig minister och skapade stor politisk debatt. Men vad säger forskningen om Lagen om anställningsskydd, LAS, och de förändringar av arbetsrätten som utredningen föreslår? Per Skedinger, IFN, och adjungerad professor vid Linnéuniversitetet i Växjö ger en bredare bild av forskningen bakom de omdebatterade förslagen.

Tio år har gått sedan EU-kommissionen utlyste ett innovationsläge i Europa. EU hade halkat efter både USA och Kina. Trots ett åtgärdspaket har inte mycket förändrats under de tio år som gått. Hur ska EU ta sig ur krisen och hur påverkas nödläget av coronakrisen? Niklas Elert, presenterar ett menyförslag att välja lösningar från i avsnitt nr 35 av IFN-podden. Podden baseras på forskning av Niklas Elert, Magnus Henrekson, båda IFN, och Mark Sanders, Utrecht University, som presenteras i boken The Entrepreneurial Society, A Reform Strategy for the European Union.

Hur kan svenska skolreformer från 1930- och 40-talens Folkskola vara relevanta för svenskt 2020-tal? Det är ämnet för detta avsnitt av IFN-podden. Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet, har tillsammans med sina medförfattare jämfört två historiska svenska skolreformer. Deras resultat visar att förlängda terminer ledde till högre lön och högre pension. Framför allt för kvinnor.

Det framställdes som ett hot, robotarna skulle ta över våra jobb. Och några av oss skulle bli överflödiga. Men hur har det blivit? Har automatisering och digitalisering bidragit till att Sverige blivit mer dynamiskt när det gäller företagande och hur kan Sverige agera för att bli en vinnare i den tid som kallas den fjärde industriella revolutionen? IFN-forskarna Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Lars Persson och Pehr-Johan Norbäck forskar om digitaliseringens effekter.

Professor Mats Hammarstedts forskning är inriktad på integration av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden samt  entreprenörskap och egenföretagande. I denna podd förklarar han att integrationen av nyanlända inte bara handlar om ekonomi. Men, säger han, tidigare fanns det en föreställning om att invandring alltid leder till en vinst och så är det inte. Det beror i sin tur på den dåliga sysselsättningsutvecklingen [för invandrare].  Han diskuterar hur fler skulle kunna komma i arbete och att utrikesfödda inte tycks vara mer entreprenöriella än inrikesfödda.

In this podcast Boyan Jovanovic, the winner of the Global Award for Entrepreneurship Research 2019, reveals what he will do with the prize money and that he every year goes back to his birth country Serbia to teach a masters class in finance. He speaks about entrepreneurhip in Sweden and that the welfare state provides a safety net for risk takers.  “This will encourage risk taking among those with access to funds”, he remarks. Adding that – in a Swedish context –  “to develop some ideas you need creativity and experience and much more, and existing companies may have that. So maybe it is not such a bad thing that when an idea has been developed the business is sold.”

Om vi vågar acceptera och ta tag i målkonflikterna [i skolan], då tror jag att vi kommit en bra bit på väg, förklarar Gabriel Heller Sahlgren i denna podd. Han berättar om bakgrunden till konflikten mellan elevers glädje och deras kunskaper och vad politikerna kan göra för att vrida rätt utvecklingen i utbildningssystemet.

Professorerna Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN, intervjuas om boken Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden? (Dialogos). De tar ett helhetsgrepp på frågan om utsatta gruppers etablering på arbetsmarknaden och diskuterar bland annat utbildningens och arbetsmarknadsprogrammens betydelse för om fler kan komma i arbete.

Docent Henrik Jordahl, IFN, tror att socialdemokraternas vallöfte om en extra ledig vecka för föräldrar kan ge partiet en boost i valrörelsen. Jordahl, som studerat effekterna på valutgången 1998 när (S) lovade maxtaxa i förskolan, menar att de två förslagen kan jämföras kostnadsmässigt. En skillnad är dock att maxtaxan uppmuntrade till mer arbete och den lediga veckan till mer ledighet. I denna podd berättar Henrik Jordahl om hur vi röstar på det parti vars politik är mest gynnsam för den egna privatekonomin.

När människor ser i sociala medier att deras vänner röstar så blir de lite mer benägna att gå och rösta, förklarar Richard Öhrvall som doktorerar i statsvetenskap vid Linköpings universitet och är verksam vid IFN. Richard kommer på valnatten i år att finnas med i studion i TV2 för att diskutera valet ur lokala och regionala perspektiv. I denna podd berättar han om olika väljargruppers beteende och vad det är som får människor att gå till valurnorna. Han säger att de flesta av oss kommer att rösta i årets val. Men ”är man en ung man, 20–21 år, utrikesfödd och bor i ett område med lågt valdeltagande så är sannolikheten betydligt mindre att man röstar än en person som är 60-70 år, högutbildad och bor i ett välbärgat område”.

Olav Sorenson, winner of the Global Award for Entrepreneurship Research 2018, grew up in a small town in South Dakota and set out wanting to be a consultant. Today he is professor at Yale School of Management and has in his research shown how important social networks are to entrepreneurship. In this podcast he reveals what he would wish for if he was granted a wish that would be fulfilled during his lifetime.

Pär Holmberg, IFN, forskar om hur auktioner kan förbättras så att handeln på bland annat elmarknaden effektiviseras och i slutändan göra elen billigare för konsumenterna. Holmberg har visat hur samhället kan spara stora summor om auktioner/börshandeln med varor, energi och värdepapper blir mer konkurrenskraftig genom en mindre regeländring. Han berättar vilken del av elmarknaden som inte är effektiv.

Mårten Blix, IFN, förklarar i denna intervju, att han studerar digitaliseringens effekter på offentliga finanser och hur samhället utvecklas. Han jämför digitaliseringen med elektrifieringen och säger att den stora skillnaden mot tidigare tekniksprång är snabbheten med vilken den digitala verkligheten kommer till oss.

Joacim Tåg, IFN, intervjuas om en ny studie som visar att färre kvinnor än män är vd:ar för större svenska företag. Kvinnorna är dessutom mer sällan välbetalda som vd. Skillnaderna förklaras med att kvinnorna halkar efter männen i karriären under de första fem åren efter familjebildning. Detta visar ny forskning av Joacim Tåg, IFN, Matti Keloharju, Alto University, och Samuli Knupfer, BI Norwegian Business school.

Former US President Bill Clinton has described Hernando de Soto as “the world’s most important living economist.” Mr. de Soto visited Sweden in May 2017 to receive the Global Award for Entrepreneurship Research. In this pod he takes the listeners into the world where he grew up and tells us why he returned to Peru to start his today renowned think tank the Institute for Liberty and Democracy (ILD).  And he explains how property rights can eradicate poverty!  

Användningen av hushållsel minskar med över 30 procent när de boende måste betala för sin egen förbrukning. Det visar en ny studie av Mikael Elinder, Sebastian Escobar och Ingel Petré. Studien har just publicerats i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences. Mikael Elinder intervjuas och berättar om forskningen och hur han själv använder el.

Ola Andersson, IFN, forskar dels om risktagande, dels om automatiserade skolval. Han berättar om bådadera i denna podd och om ett nytt forskningsprojekt som påbörjas nästa år. ”Vi klarar att placera 8 500 elever på en minut” säger han om automatiserat skolval, något som hittills tagit flera månader. Om risktagande förklarar Ola Andersson att forskningen visar att med ”felaktiga” kontrakt kan vi alla bli allt för riskbenägna med andras pengar.

Professor Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, intervjuas om kvotering till bolagsstyrelser. Han har forskat om nordiska bolagsstyrelser och konstaterar att bolagen ofta konserverar en traditionell sammansättning, det vill säga en kärna av medelålders vita män. Vad gäller kvinnors representation så har deras ställning förbättrats, säger Oxelheim, som med hänvisning till sin forskning är emot lagstadgad kvotering. En sådan inkräktar på äganderätten. IFN kommer inom kort att publicera ytterligare ett program om kvotering, då i politiken. I den podden intervjuas Johanna Rickne och Olle Folke.

Oavsett hur vi mäter har de svenska skolresultaten fallit kraftigt sedan mitten av 1990-talet, förklarar professor Magnus Henrekson som tillsammans med doktoranden Sebastian Jävervall skrivit rapporten ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?” (IVA 2016). I denna podd förklarar han hur hela skalan från avancerad till elementär nivå har förskjutits nedåt. Han berättar om de klara belägg som finns för betygsinflation i den svenska grundskolan.

Docent Therese Nilsson intervjuas om sin forskning om hälsans betydelse för ekonomin. Hon har bland annat studerat införandet av mödra-och spädbarnsvård i vissa svenska kommuner 1930-talet. Studien visar att  vården tidigt i livet spelar en avgörande roll för hur det går senare – livslängden påverkas men även skolan och arbetslivet. Detta är kunskaper som kan överföras till dagens utvecklingsländer, menar Therese Nilsson.

On May 10 Professor Philippe Aghion, Collège de France, received the Global Award for Entrepreneurship Research 2016. Global Award is the most prominent international award in entrepreneurship research with a prize sum of € 100 000. Professor Aghion is one of today’s most influential researchers in the field of economics. In this interview he talks about entrepreneurship and economic growth, why higher education is so important for prosperity, and how the state can best promote entrepreneurship, etcetera.

Shon Ferguson, forskare på IFN, intervjuas om rapporten ”Flyget och företagen” som han skrivit för SNS tillsammans med professor Rikard Forslid, Stockholms universitet. Flyget är en viktig faktor för svenska företag slår forskarna fast. Det visar sig att den ökning med 10% av direktavgångar från Kastrup, som Malmöföretagen fick tillgång till med Öresundsbron, ledde till en ökning av exporten med 19 % inom utbildningsbranschen, 24 % i finansbranschen och med 9 % i IT-branschen.

Thomas Tangerås och Erik Lundin, som är verksamma inom IFNs forskningsprogram Elmarknadens ekonomi, berättar om kärnkraftens förutsättningar och framtid i Sverige. De har testat vad som händer när fyra kärnkraftverk stängs ner och inte ersätts med importerad el. Det visar sig att priset för el kan öka med 20 %, dvs. 70 miljarder kronor.

Centraliserat betygssystem, diagnostiska prov med relativ rättning från första klass och oannonserade skolinspektioner i första hand av underpresterande skolor. Det receptet presenterar Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics och affilierad till IFN, i en ny forskningsrapport som publiceras av SNS inom ramen för det med IFN gemensamma forskningsprojektet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle. Läs rapporten

Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, IFN, intervjuas om sin nya bok Entreprenörskap – vad, hur och varför. De definierar entreprenörskap på ett nytt sätt. Att entreprenören inte är vilken företagare som helst utan någon som skapar något nytt som i sin tur skapar tillväxt. De slår fast vad som krävs från makthavarnas sida för att fler ska kunna bli entreprenörer.

Matilda Orth, nationalekonom och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, intervjuas om sin forskning om svensk detaljhandel. Hon berättar om utveckling och trender inom främst dagligvaruhandeln. Hur vi handlar mat på nätet och vill ha fler närbutiker. Hon förklarar sektorns ökade produktivitet och att innovationer används för att förändra ”butiksmixen”.

Andreas Bergh, nationalekonom och forskare som är verksam på IFN och Lunds universitet, har skrivit boken Den kapitalistiska välfärdsstaten (Studentlitteratur). I denna podd resonerar han bland annat om vad dagens stora flyktingströmmar kan komma att betyda för välfärdsstaten. Valfrihet i välfärdssektorn är ytterligare en fråga som diskuteras.

Karin Edmark är nationalekonom som forskar i skolfrågor. I detta program förklarar hon resultatet av den valfrihetsreform som infördes 1992 och som innebär att elever fritt kan välja skola – kommunal eller friskola. Andra frågor som hon berör är bland annat vinstbegränsning i skolföretag. Hon förklarar att istället för vinstbegränsning bör kvaliteten i skolan säkerställas.