Podcasts about systemet

Bodens årliga midnattstrav är här – och i år väntar dubbeljackpot med beräknade 47 miljoner kronor till en ensam vinnare på V85. Åsikterna spretar rejält när Edholm, Parneborg och Björklund synar omgången. En hemmahäst får till slut grönt ljus efter positiva signaler från tränarhåll.Lyssna på podden Systemet – och missa inte spelstoppet. V85 startar kl 20.10 på lördag!

Norske gründere mangler ikke ideer eller kompetanse – men hva skjer når tidligfasestøtten tar slutt? I denne episoden snakker Heidi med Daniel Ras-Vidal fra Kjeller Innovasjon om hva som skal til for at norske deep tech-selskaper innen forsvar, romteknologi og energi faktisk vokser seg store.Disclaimer:Söderberg & Partners Wealth Management AS sin podcast skal ikke betraktes som investeringsrådgivning. Handel i verdipapirer medfører til enhver tid risiko, og historisk avkastning er ingen garanti for fremtidig avkastning. Söderberg & Partners Wealth Management AS er verken rettslig eller økonomisk ansvarlig for direkte eller indirekte tap eller andre kostnader som måtte påløpe ved bruk av informasjonen i denne podcasten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den senaste veckan har handlat om sprit, fisar och spyor. Men också om kollektivtrafik och regeringsfrågan. Liberalerna vill att det ska bli lättare att dricka alkohol och verkar få med sig både SD och Moderaterna. Henrik Torehammar ser problem för Ebba Bush, som vill vara cool och inte skolfröken, men stora delar av hennes parti vill inte alls se ett söndagsöppet Systembolag. Socialdemokraterna höll en presskonferens som skulle ”döda” regeringsfrågan. Men gjorde den verkligen det? Maggie Strömberg tror ändå de får med sig en och annan väljare på tåget. Dessutom ska Tidöpartierna halvera kostnaden för månadskort i kollektivtrafiken i sex månader. Torbjörn Nilsson undrar om det verkligen är smart för dem att driva vänsterpolitik? I SvD:s podd Politiken får du hjälp att ligga steget före i svensk inrikespolitik. Nya avsnitt varje tisdag och fredag. Den 13 september är det val i Sverige. Med SvD:s valkompass 2026 får du veta vilket parti som ligger närmast dina värderingar och åsikter.

Kalle Berg och Karl Jansson pratar om SVT:s omtalade dokumentär om Lundsberg och om att unga inte vill plocka jordgubbar. De pratar också om badbussar till Sillvik och om att Sverige köpt fyra franska fregatter. Dessutom: Badbuss till Sillvik, intagna käkar list, tullavtal med USA snart klart, söndagsöppet på Systemet och #fågelkurage. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gränssättning är inte ett individproblem – det är ett kollektivt ansvarOrdet gräns bär på en dubbelhet som är lätt att missa. En gräns stänger något utanför – men håller samtidigt något viktigt innanför. Ändå pratas det om gränssättning på jobbet nästan uteslutande som ett individproblem.Men vad händer när strukturen runt omkring inte stödjer det? När systemet, kulturen och förväntningarna förutsätter att du kompenserar?I det här avsnittet av samtalar jag med Johanna Dahlgren, organisationspsykolog med lång erfarenhet av att jobba med ledare, ledningsgrupper och organisationer i just de här frågorna. Samtalet rör sig medvetet mellan systemnivå och individnivå – för de hänger ihop på ett sätt som vi sällan pratar om tillräckligt tydligt.Systemet lär sig av det vi görEn av de skarpaste poängerna i samtalet är att organisationer anpassar sig efter beteenden. När chefer täcker upp, löser problem utanför sin roll och arbetar ikapp på kvällarna – signalerar det att resurserna räcker.Det handlar inte om att dessa chefer gör fel. Tvärtom – de flesta drivs av genuint goda skäl. Snabb uppskattning förstärker beteendet. Känslan av kontroll minskar osäkerheten. Och konflikträdslan gör att det är lättare att ta än att förhandla. Men konsekvensen är att problemen aldrig synliggörs. Förmågan byggs inte. Och systemet förblir som det är.När allting är prioriterat finns inga prioriteringarEn av de vanligaste orsakerna till att gränssättning havererar är otydlighet – för vaga uppdrag och för lite mandat i relation till ansvar.Synliggör, förhandla, sluta kompensera i det tystaIstället för att hoppa in: Vad behöver vi ändra för att det ska fungera utan mig nästa gång? Istället för att acceptera: Visst kan jag ta det här, men då behöver vi välja bort något annat. Vad väljer vi?Det handlar om att göra det synligt – inte som protest, utan som information. Och sedan stå ut i det obehag som följer.Skillnaden mellan risk och obehagEn av de viktigaste distinktionerna i samtalet: vi blandar ihop risk och obehag. Hjärnan är generös med katastrofscenarier. Men ofta är det vi undviker inte farligt – det är bara obekvämt.Det är en viktig nyansering i en samtalskultur där gränssättning lätt förväxlas med att "bli tuffare". Det handlar om att skapa rätt förutsättningar för att göra rätt saker – våga synliggöra när de förutsättningarna saknas.Du är inte ensam – och du behöver inte göra det ensamEn av de tyngsta aspekterna av chefsrollen är ensamheten. Man bär mycket, ofta utan att någon ser hur fullt det är. Att kroka arm med chefskollegor – inte bara ventilera, utan föra konstruktiva samtal om det gemensamma läget – är en av de mest underskattade resurserna.Johanna avslutar med två frågor som hon vill att du tar med dig:Vilka problem i min vardag löser jag som egentligen borde synliggöras?Hjälper jag organisationen – eller hindrar jag den från att fungera utan mig?Och till dem lägger jag en tredje: Om du fortsätter precis som nu – vart tar det dig? Och vart tar det dina medarbetare?Reflektionsfrågor för dig som individFinns det problem du löser regelbundet som egentligen borde synliggöras uppåt eller åt sidan i organisationen – och vad håller dig från att göra det?Hjälper du din organisation framåt, eller hindrar du den från att lära sig fungera utan dig? Vad skulle ett litet steg i rätt riktning kunna se ut?Tänk på en gräns du vet att du borde sätta men inte har satt. Handlar det om en verklig risk – eller är det obehaget du undviker?Reflektionsfrågor för er som team eller organisationHur synliga är era faktiska prioriteringar? Om du frågade fem chefer i er organisation vad som är viktigast just nu – skulle svaren stämma överens?Vad lär sig ert system av de beteenden som faktiskt sker – inte av intentionerna, utan av vad som görs och inte görs varje dag?Finns det ett rum i er organisation där chefer kan synliggöra att de kompenserar, utan att det tolkas som svaghet eller negativitet? Och om inte – vad skulle behöva förändras för att det rummet ska kunna skapas? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hämnden är farlig och ociviliserad. Men det gäller också brotten och systemen som inte ger kvinnor upprättelse, konstaterar Maria Andersson Vogel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. För en tid sedan besökte jag Aten för första gången. Det visade sig vara omöjligt att befinna sig där utan att förhålla sig till Akropolis, den klippa i centrala Aten där Parthenon, templet som tillägnades gudinnan Athena, Atens beskyddare, tronar allra högst. Vart man än vänder sig i staden är templet och de andra ruinerna synliga, något som förstärks om kvällen då mörkret lägger sig över bebyggelsen men inte över Akropolis som lyses upp av enorma strålkastare.Egentligen var jag där för att gå på konferens, men tanken på att åka hem från Aten utan att ha bestigit den där klippan var otänkbar. Eftersom det var mycket varmt gick jag en morgon upp extra tidigt och promenerade uppåt genom stadens gränder. Utanför ingången till tempelområdet var det redan fullt av människor trots att klockan ännu inte slagit åtta. När grindarna öppnade vallfärdade jag tillsammans med de andra uppåt längs slingrande stigar, andäktig.Och så, på den södra sidan av klippan, i en dal nedanför, bredde Dionysosteatern ut sig. Åsynen av den fick det att svindla i mig. Där hade, för mer än två tusen år sedan, människor samlats för att bevittna uppföranden av de tragedier som nu är en helt självklar del av vår kultur. Dramer, myter och karaktärer som vi alla refererar och förhåller oss till, ibland utan att vi ens är medvetna om det.Men när vi ser en modern uppsättning av dessa klassiker är det ofta en ofullständig rest. Tragedierna var från början mer eller mindre sammanhängande trilogier, och bara en har överlevt med alla delar intakta – Aischylos ”Orestien” från 458 före Kristus. Det är berättelsen om kung Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia för att kunna segla och kriga mot Troja, men som vid hemvändandet möts av hustrun Klytaimnestras mödravrede och hämnd. Den blodiga familjekonflikten trappas upp av att Orestes, sonen, i sin tur hämnas mordet på fadern genom att döda sin mor.I den sista delen av trilogin jagas han av Erinnyerna, hämndgudinnorna som i allmänt tal är mer kända under sitt romerska namn, Furierna. Men dramat tar en annan vändning när Athena kliver in och ställer Orestes inför en jurydomstol, i vilken han frikänns. De fruktade hämndgudinnorna förlorar sin rättskipande makt och blidkas genom att Athena utnämner dem till stadens skyddsgudinnor.Det är en episk berättelse om hämnd och rättvisa, och den brukar tolkas som en gestaltning av civilisationens triumf, av övergången från blodshämnd till ett rättskipande system. Men är det hela sanningen?Den amerikanska professorn i klassiska studier, Emily Wilson, menar att vad Orestien mer än något annat handlar om är kvinnlig vrede och förlust. Till skillnad från många andra läser hon inte dramat som en triumf för ett mer civiliserat rättssystem, utan som en berättelse om hur det manliga politiska systemet förtrycker det kvinnliga. Genom att pacificera Furierna pacificeras också den kvinnliga vreden.Finns det en särskild kvinnlig vrede, och en specifikt kvinnlig hämnd? Den frågan har jag grubblat över ett tag nu. Egentligen tror jag ju inte att kön har så mycket med saken att göra. Varför skulle kvinnors ilska över oförrätter vara annorlunda än mäns? På samma sätt är det svårt att förstå varför kvinnors hämndlystnad skulle vara väsensskild.Men skälen till att vreden börjar koka, de händelser som väcker hämndlystenheten, de tycks mig ibland vara specifika. Och ofta, såväl i litteraturen som i verkligheten, vara förknippad med patriarkalt våld – mot kvinnorna och deras barn. För rättskipande system som bygger på argumentation istället för våld i all ära, men när systemet inte ger de utsatta upprättelse, vad gör man då?Den amerikanska journalisten Elizabeth Flock tar sig an den frågan i sin bok betitlad just ”The furies” – Furierna. Hon följer tre kvinnor som alla tagit saken i egna händer. En av dem är Brittany i USA, som under en natt utsätts för grov våldtäkt och till sist dödar sin förövare i vad hon menar är självförsvar. Här finns också Angoori i Indien, en kastlös kvinna som får hus och mark konfiskerade och startar ett kvinnoseparatistiskt gäng med syfte att hjälpa andra utsatta. Och vi har Cicek i den kurdiska delen av Syrien, som tar till vapen och ansluter sig till YPG och kampen för ett fritt Kurdistan.Gemensamt för berättelserna är hur samhällssystemen brustit både när det kommer till skydd mot våld och möjligheten till upprättelse. De tre kvinnornas våldsamma motstånd är rakt igenom intimt sammantvinnat med mäns våld och patriarkalt förtryck. Det är stundtals omöjligt att skilja trådarna som spinner fram ett offer från de som spinner fram en förövare.Där Brittany ställs inför rätta för mordet på sin förövare, liksom i ett flertal av amerikanska stater, finns en lagstiftning som tillåter våldsamt, också dödligt, motstånd om du blir attackerad. För kvinnor i Brittanys situation hjälper den dock föga. Lagen stammar från 1800-talet med ett ursprungligt syfte att tillåta män skydda sin egendom, i vilken kvinnor och barn vid den tiden ingick. Inte heller dagens lagstiftning är utformad för att omfatta den verklighet som Brittany delar med alltför många kvinnor. Amerikanska forskare pekar på hur lagen är skapad utifrån ett manligt perspektiv med fokus på hot utifrån medan den ignorerar våld i hemmet, vilket kvinnor oftare utsätts för. Med ens är det som att vi är tillbaka vid Dionysosteatern, där det manliga politiska systemet vann och den kvinnliga vreden tystades.Det är talande att Athena, som i Aischylos drama har utslagsrösten, inte hänvisar till neutralitet eller det allmänna bästa när hon friar Orestes, utan till att hon är född ur Zeus huvud, och inte av en mor, sätter mannens rätt framför kvinnans.Men gör vi rätt att som Elizabeth Flock använda epitetet furier för dagens kvinnor som, när samhällets system brister, möter förtryck med våld? Utifrån en traditionell tolkning av Aischylos drama innebär epitetet att deras vrede och försök till upprättelse blir något förhistoriskt och förlegat, ett agerande som med förnuftig blick kan avfärdas som barbariskt. Kanske är frågan felställd. För inte är det i första hand kvinnornas strategier för upprättelse som bör tolkas som barbariska, utan det systematiska våld de utsätts för, av såväl enskilda individer som samhällssystem?Parallellt med att jag läser Orestien arbetar jag med ett intervjumaterial med unga kvinnor i och omkring den så kallade gängmiljön. Utsattheten är så omfattande att det stundtals är svårt att andas, samtidigt som gränsdragningarna mellan offer och förövare ibland är helt utsuddade. De unga kvinnornas berättelser är fulla av sexuellt våld, men få berättar om hjälp till upprättelse. Några har istället tagit saken i egna händer. Givetvis är det ingenting att uppmuntra, men där jag sitter med flödet av berättelser om våldsutsatthet är det omöjligt att fördöma.Så länge de rättskipande systemen inte klarar av att ge kvinnor som utsätts för barbariskt våld, just för att de är kvinnor, skydd och upprättelse hoppas jag att furierna stannar. Inte för att legitimera våldsam hämnd, men som en garant för att kvinnors rättmätiga vrede får ta plats. Det är inte de utsatta som bör pacificeras, det är våldsutövarna.Maria Andersson Vogelskribent och doktor i socialt arbete LitteraturAischylos: Orestien – Agamemnon, Gravoffret och Eumeniderna. Översättning av Emil Zilliacus. Geber, 1929– 1930.Flock, Elizabeth (2024). The furies. Three women and their violent fight for justice. Penguin Books.Light Caroline, Thomas Janae, Yakubovich Alexa (2023). Gender and Stand Your Ground Laws: A Critical Appraisal of Existing Research. J Law Med Ethics, 51 (1): 53-63.Naffine, Ngaire (2020). Criminal Law and the Man Problem. Bloomsbury Publishing.Wilson, Emily (2020). Ah how miserable! London Review of Books, 42 (19).

Jannicke Almenning møter Elisabeth Hatlem til en krevende samtalene om psykisk vold. Hvordan ser vold ut når den ikke setter fysiske spor? Hva gjør det med et menneske å leve i det over tid og ikke bli trodd? Og hva skjer når systemet som skal beskytte, oppleves som utilstrekkelig?Elisabeth deler sin historie om psykisk vold, kampen hun står i som mor uten samvær med egne barn, og hvorfor hun nå bruker stemmen sin for å hjelpe andre gjennom arbeidet med foreningen mot psykisk vold og en kommende bok.Dette er en ærlig og sår samtale om det mange ikke ser, men som rammer flere enn vi tror. En episode om smerte, styrke og behovet for å ta psykisk vold på alvor.

Vi snakker om matberedskap som om det handler om hermetikk i kjelleren. Det handler om gras.Siri Helle er forfatter og journalist, og med "Grasboka" har hun skrevet det hun kaller et kjærlighetsprosjekt – om planten som tok imot menneskene da vi forlot trærne, og som fortsatt er grunnlaget for det meste vi spiser.Vi er innom hva det egentlig vil si at norske tomater er norske når frø, vekstmedium, gjødsel og arbeidskraft er importert. Vi snakker om beiteressursene vi nesten ikke bruker, og om Romania som har 600 arter i beitelandskapet der vi er fornøyde med 30. Siri forteller om nedleggelsen av støler etter andre verdenskrig – ikke som en naturlig utvikling, men en aktiv politisk beslutning. Vi er innom makten i matbutikkens hyller, private labels og hva som egentlig skjer med pengene dine når du velger det ene syltetøyet fremfor det andre. Og mot slutten: hva beredskap faktisk betyr når FN har erklært 2026 til et internasjonalt beitebruksår.God fornøyelse!00:33 Kristoffers intro01:20 Hvem er Siri Helle05:00 Grasboka07:00 Jakt, sanking og å ha en rolle i naturen16:00 Norge som grasland21:00 Selvforsyning: hva er egentlig norsk mat?36:00 Samvirke og frukt- og grøntkjeden40:40 Beitebruk og biologisk mangfold47:00 Grundighet over effektivitet53:00 Psykologi i butikkhyllene56:00 Private labels og pengenes vei01:02:00 Matpriser og medias dyrtid-fortelling01:10:00 Støler, håp og Hagbruksskolen01:16:30 Beredskap i 202601:26:00 Norsk mat i ett måltid

Norgesgruppen omsetter for 125 milliarder kroner i året og har 43% av dagligvaremarkedet. Hva betyr det egentlig å jobbe med bærekraft fra innsiden av et så stort konsern?Signe Bunkholt Sæter er bærekraftsdirektør i Norgesgruppen og har jobbet med bærekraft siden 2011, de siste ti årene i landets desidert største dagligvarekonsern.Vi er innom mye: hvordan Norgesgruppen strukturerer bærekraftsarbeidet sitt – klima, transport, energi og sosiale forhold i leverandørkjeden. Vi går ned i matsvinn-tallene (407 000 tonn i 2024, tilsvarende 73 kg per nordmann per år), snakker om bransjeavtalen, logistikk som virkemiddel og teknologien som kan bli en game changer. Vi diskuterer kortreist mat og samarbeidet med produsenter, hva de nye 2D-strekkodene kan bety for sporbarhet og svinnreduksjon, og vi tar den brennhete debatten om ultraprosessert mat – hva er egentlig den interne diskusjonen hos Norgesgruppen, og hva mener Signe selv?God fornøyelse!01:20 Om Signe03:15 Norgesgruppen – større enn du tror13:02 Folio og Villbrygg14:25 Slik jobber Norgesgruppen med bærekraft21:00 Elektriske lastebiler og energi26:45 Sosiale forhold i leverandørkjeden31:15 Hva er dere forpliktet til?43:30 Matsvinn – 407 000 tonn i 202451:00 Logistikk som det ingen snakker om57:00 Kortreist mat og samarbeid med produsenter01:07:00 Kvalitetsstandarder og klimatilpasning01:16:00 2D-koder – en game changer?01:24:00 Fisk, kosthold og det vi bør spise mer av01:26:45 Ultraprosessert mat – intern diskusjon01:35:00 Nyansene vi mister i debatten01:38:50 Handlefondet og jordhelse01:40:00 Avslutning

Josefs ålder "kryper på" och Mattias ratear låtar i veckans avsnitt!Avsnittet på YouTube ► https://youtu.be/T4HHrdR1L4ABli en Synkare idag! ► patreon.com/SynkatPodcastSynkat består av:Mattias ► youtube.com/@MatinbumJosef ► youtube.com/@GlootenMaila oss på ► synkatpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denne episoden er spilt inn i samarbeid med Grønt Kompetansesenter Mære-Skjetlein.St. Olavs hospital bruker 0,3% av et totalbudsjett på 17 milliarder kroner på mat. Og likevel ligger de best i landet – på både kvalitet og økonomi.Gunnar Kvamme har vunnet mange priser for jobben han har gjort. Han har vært kjøkkensjef på St. Olavs i nesten 40 år og har stått imot press fra innkjøpsbyråkrater, samvirkeorganisasjoner og helseforetak for å holde maten kortreist og laget fra bunnen av.I denne livepoden, spilt inn i Steinkjer, snakker vi om hva det faktisk krever å løfte kvaliteten på maten i en institusjon som serverer tusen pasienter om dagen. Gunnar forteller om kampen for å få 50% kvalitetsvekting i anbudsrundene, om skreilever og rogn rett fra Lofoten til pasientbordet, og om grønnsakene fra Frosta som skjæres på nattskiftet og står ferdig til frokost. Vi er innom kok-server, kontra kokk-kjøl, om da de nådde 30% økologisk – og hvorfor det stoppet opp da Nortura solgte øko-kjøtt som konvensjonelt. Og om beredskap: St. Olavs har mat til én uke!God fornøyelse!

Denne livepod-episoden er spilt inn i samarbeid med Grønt Kompetanse på Mære-Skjetlein.Det serverer ca. én million offentlige måltider hvert eneste døgn. Likevel er en forsvinnende liten del av dette norsk: som for eksempel at NIBIO estimerer at det bare er 20 prosent av frukt og grønt på disse tallerkenene norsk.Wenche Øverbø og Vigdis Solberg jobber i henholdsvis anskaffelse og med matstrategien i Trondheim kommune – og er blant dem i Norge som faktisk prøver å gjøre noe med det.Vi snakker om hvorfor anskaffelsesregelverket ikke er den hindringen de fleste tror, og hva Trondheim har funnet av rom innenfor det. Om 30 prosent handlingsrom i frukt- og grøntavtalen som gjør kortreiste innkjøp mulig. Om transportlengde som lovlig tildelingskriterium – der du ikke kan spesifisere norsk opprinnelse, men kan premiére kort vei. Om poteten som inngangsport, og om at det tok ett år å få trøndersk potet inn i bestillingssystemet. Og om at de som faktisk lager maten i kjøkkenet ikke alltid engang blir spurt.Episoden ble spilt inn live i Steinkjer i samarbeid med Grønt kompetansesenter på Mære-Skjetlein, med Ann Kristin Vang fra Matvalget.God fornøyelse!

Der findes mænd, der er blevet skilt fra en kvindelig covert narcissist, og som ikke tør tale højt om det. Systemet mangler sproget, omgangskredsen vender ryggen til, og børnene fanges i krydsilden.I denne episode sidder Sune ved mikrofonen og leverer en radikal overlevelsesguide — fra de første røde flag til den usynlige dobbeltkrænkelse, der venter i systemet.Landkortet for episoden:• Hvad covert narcissisme er: Vi trækker tråde til professor Sam Vaknin og dr. Peter Salerno — og forklarer, hvorfor den skjulte, kvindelige version er særligt usynlig for omverdenen.• Fasen, du først genkender for sent: Fra startens intense romantik og ros, til en endeløs række af kritikpunkter, og over tid falske anklager og afstraffelse ved at blive "lagt på is".• Smædekampagner og performativ sårbarhed: Hvordan hun bruger tårer og offerrollen som våben i systemet udadtil, mens hun nedbryder dig og gaslighter dit barn bag lukkede døre.• Dobbeltkrænkelsen: Hvorfor systemet fuldstændig mangler mønstergenkendelse, omdefinerer overgrebet til en "forældrekonflikt" og dømmer dig langt hårdere som mand.• Legal abuse og den feminine bias: Når sagsbehandlere og domstole ikke kan forestille sig, at en mor kan være hensynsløs og iskold over for sit eget barn.• BIFF-metoden og AI som skjold: Sådan formulerer du skriftlig kommunikation med hjælp fra AI, så dine følelser og frustrationer aldrig kan bruges imod dig.• Parallelt forældreskab: Nødvendigheden af at "speedrunne" din grænsesætning fra dag ét, at få advokater på tidligt, og hvordan du navigerer i samværsordninger (7/7 vs. 9/5) og bopæl.• Børnene i midten: Om triangulering, social isolation via "flying monkeys", og hvorfor systemets velmenende råd om at "tale mor op" reelt gør dig til en enabler der med-gaslighter dit eget barn og nedbryder dets selvforståelse, dømmekraft og anerkendelse af egne behov.• Dokumentation som redningskrans: Hvorfor du er nødt til at skrive tidslinjer og dagbog fra dag ét for at bevare din egen fornuft (sanity).Du er ikke svag, og du er ikke alene. Systemet er ikke bygget til at se mønsteret, men du kan lære at gennemskue det. Både for at beskytte dig selv, validere dine børns følelser og virkelighed — og lære dem at stå solidt i sig selv.Bemærk: Sune deler ærligt ud af sine egne, levede erfaringer for at støtte andre mænd i samme situation. Denne guide repræsenterer én mulig vej igennem systemet, men ethvert forløb er unikt. Brug derfor episoden som spejling og inspiration til din egen proces, frem for et endegyldigt facit.

Kroppens reaktioner vid stress är ett av evolutionen nedärvt system. Systemet har varit livsavgörande för människoarten. Utan den hade vi inte överlevt som art.Men hur funkar det egentligen?Wikipedia säger sitt om flykt- och kamprespons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Norge har satt seg et mål om 50 prosent selvforsyning, men det gjøres ikke nok for å nå målet. Kaloriene vi spiser kommer 60 prosent fra utlandet – og ifølge Per Olaf Lundteigen er det ingen politikere som tør å si det høyt.Per Olaf Lundteigen har vært 24 år på Stortinget, og kjenner norsk landbrukspolitikk inn og ut. I episoden går vi grundig inn i hva som egentlig styrer norsk landbrukspolitikk. Vi snakker om selvforsyningsgrad og kraftfôravhengighet, om forskjellen på drøvtyggere og enmaga dyr og hva det betyr for klimadebatten, og om jordbruksforhandlingene som system – hvorfor faglagene er for svake og mandatet fra Stortinget bevisst formulert vagt nok til å tolkes bort. Vi snakker om samvirkenes utvikling fra demokratisk bondekontroll til konsernmodell, om dagligvarekjedenes egne merkevarer som gradvis undergraver næringsmiddelindustrien, og om antibiotikabruk i norsk kylling og kalkun frem til rundt 2015. Underveis er vi også innom geopolitisk sårbarhet – kunstgjødsel via Hormuzstredet, kystflåtens systematiske svekkelse – og hva Sveits kan lære oss om hvordan norsk landbruk burde se ut.Per Olaf Lundteigen er bonde, tidligere stortingsrepresentant for Senterpartiet i 24 år og forfatter. Han har arbeidet med landbrukspolitikk og organisasjonsliv siden 1975, ledet Norsk Bonde og Småbrukarlag, sittet i budsjettnemda for jordbruket og vært statssekretær. Han er en av de fremste stemmene for norsk matsikkerhet og desentralisert matproduksjon.God fornøyelse!

Denne episoden er støttet av Northern Playground.Som lytter av Takk for maten får du 10 % rabatt på nettbutikken www.northernplayground.no eller i butikk med koden takkformaten10.Gjelder ut juni 2026.Vegard Vigdenes er tidligere fulltids melkebonde fra Trøndelag og tidligere nestleder i Norges Bonde og Småbrukerlaget. Han er en av svært få som har vært på innsiden av jordbruksforhandlingene og er villig til å si høyt hva som faktisk skjer der.For noen år siden sluttet han som fulltidsbonde på grunn av realiteten i økonomien, og fikk stor oppmerksomhet i norske medier. Nå driver han deltid ved siden av en fulltidsjobb, og samtidig fortsetter han å jobbe for bedre forhold for norsk mat og norske bønder.God fornøyelse!

Sverige införde en av Europas mest restriktiva alkoholpolitiker under första hälften av 1900-talet. Så sent som 1955 kunde svenskar förvägras rätten att handla alkohol på Systembolaget efter anonyma tips – utan möjlighet att överklaga beslutet till en högre instans. Samma regelverk gav arbetare med motbok en snålare tilldelning än direktörer. Och kvinnor fick ofta mindre tilldelning än män, medan arbetslösa, unga män, gifta kvinnor och hushållerskor helt kunde förvägras motbok.På de statliga monopolens tredjeklassrestauranger var den tillåtna mängden ”två vita och en brun”, med krav på att äta – två snapsar brännvin och en konjak. Uppfinningsrikedomen var stor för att komma runt begränsningarna, men samtidigt utarmades krogsverige till en plats för superi och dålig mat. I det här avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Mattias Svensson, författare och ledarskribent på SvD, som skrivit boken Så roligt ska vi inte ha det – en historia om svensk alkoholpolitik. År 1917 infördes ransonering av sprit under första världskriget. Läkaren och politikern Ivan (Iwan) Bratt byggde stegvis upp ett system där det offentliga kontrollerade spritförsäljningen – från import och tillverkning till restauranger och detaljhandel. Efter att förbudsvännerna knappt förlorat folkomröstningen om rusdrycksförbud 1922 infördes det så kallade brattsystemet i hela landet. En omfattande kontrollbyråkrati växte fram. En begränsad mängd sprit gick bara att köpa med motbok, och tilldelningen skilde sig åt efter kön och samhällsposition – om man ens fick någon. En indragen motbok, exempelvis efter anonyma tips, gick inte att överklaga i högre instans. Systemet kom att gälla fram till att motboken avskaffades 1955. Under 1960- och 1970-talen intensifierades debatten om svensk alkoholpolitik. Kritiker menade att restriktionerna var alltför hårda och att de inte längre gav önskad effekt. Samtidigt ökade den illegala alkoholförsäljningen och smugglingen. Men det är egentligen först med EU-medlemskapet 1995 som svenska alkoholrestriktioner tydligare börjar närma sig övriga Europa. Lyssna också på: Sveriges bryggeriers historia – utan konkurrensen mot Prippsmonopolet.Bild: Kvinnlig expedit vid ett Stockholmssystem (nuvarande Systembolaget) stämplar och kontrollerar en motbok, Stockholms stadsmuseum. Fotograf: Karl Ransell (SvD). Mellan 1928 och 1934. Public domain (Internet Archive). Musik: ”Fest hos Gustafssons” av Kalle Namdeman, Odeon (19094-A), 1924. Public domain (Internet Archive). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 14.00

Var statsfeminismen så vellykket at feministene ble fartsblinde? Det mener Synnøve Vereide Trampe, som har skrevet bok om gutta. Hun mener at systemet gjør at menn taper. Trampe var kommentator i Aftenposten, skrev boken «Gutta - den nye likestillingskampen» i permisjon, og er nå tilbake i redaksjonen som vikar i kommentaravdelingen. Programleder: Lars Glomnes Produsent: Peter Daatland

När Röda armén gick till motoffensiv 1943 var det inte längre samma armé som fallit sönder under krigets första år. Den hade reformerats, industrialiserats – och hårdnat. Segern över Nazityskland var ingen plötslig triumf, utan resultatet av enorma materiella resurser, organisatorisk anpassning och ett system där människoliv ofta behandlades som förbrukningsvaror.Röda arméns seger har ofta framställts som en triumf för det sovjetiska systemet och Josef Stalins strategiska snille. Men segern byggde på offer i en nästan ofattbar skala – och på ett statssystem där individen ofta underordnades målet. Bakom propagandans fasad döljer sig en verklighet av enorma förluster, brutala ledningsmetoder och en avgörande – men länge nedtonad – hjälp från väst via Lend-Lease.I detta andra av två avsnitt om Röda armén i podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med militärhistorikern och författaren Anders Frankson om Röda arméns väg från nederlag till seger – och vad den kostade. Frankson är aktuell med boken Myten om den oövervinnliga Röda armén (Stevali Fakta, 2025).Kulmen kom i Berlin våren 1945. Striderna i och kring staden blev intensiva och kostsamma, och när en sovjetisk fana hissades över riksdagshuset blev bilden en symbol för segern – och för den enorma mänskliga kostnaden.Röda arméns strategi vilade i hög grad på numerär och uthållighet. Sovjetunionen kunde mobilisera enormt, och förluster accepterades i en skala som saknade motstycke i europeisk krigföring. De sammanlagda sovjetiska krigsförlusterna (militära och civila) anges ofta till omkring 26–27 miljoner döda, även om exakta tal är omstridda.Den materiella styrkan byggdes inte minst genom industrins omställning. När Tyskland anföll 1941 evakuerades människor och fabriker österut i en logistisk jätteoperation. Produktionen fortsatte därefter i nya industriområden i inlandet, vilket lade grunden för en växande sovjetisk överlägsenhet i stridsvagnar, artilleri och ammunition från 1943 och framåt.Efter katastroferna 1941–1942 började den sovjetiska krigföringen gradvis anta en mer operativt mogen form. Röda armén planerade i större skala, kombinerade truppslag bättre och utvecklade offensiver som syftade till att bryta igenom, rulla upp och slå mot djupet i den tyska fronten.Till detta kom Lend-Lease – hjälpen som länge tonades ned i sovjetisk historieskrivning. Via USA:s stödprogram fick Sovjetunionen bland annat över 400 000 jeepar och lastbilar, tusentals pansarfordon (inklusive stridsvagnar) samt stora mängder flygplan, livsmedel och bränsleprodukter. Särskilt lastbilarna var avgörande för logistiken: de gjorde det lättare att hålla tempot i offensiver, flytta artilleri och försörja förband långt fram.Den militära effektiviteten hade ett högt pris. Utbildningen av värnpliktiga kunde vara kort, och disciplinen upprätthölls delvis genom terror. Stalins order nr 227 (”Inte ett steg tillbaka!”) från den 28 juli 1942 formaliserade spärrförband bakom linjerna och strafförband som skickades till särskilt farliga uppdrag. Systemet bidrog till att minska reträtter – men gjorde också kriget ännu brutalare för de egna soldaterna.Krigets brutalitet fortsatte efter frontens tystnad. Sovjetiska soldater som överlevt tysk fångenskap möttes ofta av misstänksamhet vid hemkomsten. Att ha blivit tillfångatagen kunde betraktas som skam – i värsta fall som potentiellt förräderi – och många hamnade i filtreringsläger och senare i arbetsläger.Bildtext: Sovjetiska soldater hissar den röda fanan över riksdagshuset i Berlin den 2 maj 1945. Fotografiet, känt som Raising a Flag over the Reichstag, togs av Jevgenij Chaldej och publicerades den 13 maj 1945 i tidskriften Ogoniok (nr 19), på titelsidan (inte omslaget). Wikipdia. Public Domain.Musik: Red Army 25th Anniversary Song, framförd av Röda arméns kör under ledning av A. V. Alexandrov.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett nytt avsnitt av NHL-podden är här, där Jonathan Ekeliw kör en rejäl Awards-update och utser vilka spelare som har varit säsongens bästa i de olika priskategorierna. Dessförinnan blir det dock fokus på tabellen – och inte minst jättesnackisen kring Auston Matthews allvarliga skada och Radko Gudas ”för milda” avstängning. NHL-podden presenteras av Hajper.

Bjørn Gimming er leder av Norges Bondelag, landets største bondeorganisasjon med over 60 000 medlemmer. I tillegg til det, er Bjørn bonde og driver med korn, ammeku og skog på en gammel familiegård sør for Halden, der han har drevet siden 2002. I denne episoden snakker vi om hva Bondelaget faktisk gjør, hvem de forhandler med – og hva som skjer i rommet på den andre siden av bordet.Vi går inn i selvforsyningsgraden og hva som egentlig skal til for å nå målet om 50 prosent. Vi snakker om dagligvare og forbrukermakt, hvorfor vi spiser så lite lam til tross for at vi har bedre forutsetninger for det enn for kylling, om hvorfor norske grøntprodusenter sliter med å komme seg inn i butikkhyllene, og om det historiske inntektsløftet for bønder de siste årene – og hva som fortsatt gjenstår. Vi tar også opp samordning: en lite kjent velferdsordning som rammer spesielt kvinnelige bønder hardtGod fornøyelse!00:02:09 Hvem er Bjørn Gimming00:04:35 Livet på gården i Østfold00:09:01 Veien inn i Bondelaget00:18:09 Hva er Bondelaget og hvordan er det organisert00:23:31 Bondelaget og Norsk Bonde- og Småbrukarlag00:27:46 Forhandlingsretten og strategien00:32:19 Hvem sitter på andre siden av bordet00:35:08 Politisk polarisering i landbrukspolitikken00:41:19 Styrken i det norske matsystemet00:45:38 Forbrukerens rolle og selvforsyningsmålet00:54:11 Situasjonen i norsk landbruk i dag00:57:19 Forbrukermakt og dagligvarekjedenes ansvar01:03:21 Kraftfôrimport og husdyrproduksjon01:07:26 Hvorfor spiser vi ikke mer lam og sau01:13:25 Frukt og grønt - produksjon og markedstilgang01:22:43 Matsvinn og kvalitetskrav01:27:20 De viktigste grepene for å nå 50 prosent selvforsyning01:30:32 Lønnsomhet og gjeld i jordbruket01:35:42 Inntektsløftet de siste årene01:43:13 Normering og effektivitetskrav01:48:53 Gårdsstørrelser og fremtidig struktur01:55:19 Rekruttering til landbruket01:58:07 Samordning og velferdsordninger02:03:37 Avslutning

När internet tog fart i slutet av 90-talet valde Svenska Spel att bygga själva. Systemet som lanserades 1999 är fortfarande hjärtat i verksamheten. I veckans avsnitt gästar Lovisa Ekman, CIO på Svenska Spel. Samtalet rör sig mellan löpande modernisering, strategiska molnval och AI med tydligt affärsfokus. Det handlar om hur stabil drift och utveckling kan samexistera och varför kultur och ansvar ofta avgör om transformation lyckas.

Och så om läckornas tid i politiken och Aftonbladets nya gammelradio-tillstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stort fokus på enskilda utvisningsbeslutÄr migrationsjournalistiken på väg tillbaka till 2013? En tid när vissa ansåg att rapporteringen var för ängslig, kontextlös och överfokuserad på enskilda, ömmande fall, som anspelade på känslor.Artiklar och reportage om barn- och tonårsutvisningar har stått som spön i backen den senaste tiden och det nådde möjligen sin kulmen när Ekot i förra veckan avslöjade att en 8-månaders bebis hade fått ett eget utvisningsbeslut till Iran.De två gamla Medierna-inslag som nämns i reportaget hittar du här och här. Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör på Kvartal och Andreas Johansson Heinö, förläggare på marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Högsäsong för läckor med egenintresse Det är valår och just nu håller partierna på för fullt att fastslå sina kandidatlistor. För politiker är det här en avgörande tid, för platsen du får på listan påverkar i högsta grad din framtid. Samtidigt som vi är inne i den här “färdigställa-listan-tiden”, är vi också inne i en “läckornas tid”. Ny forskning visar nämligen att svenska journalister just nu får mer tips om skandaler och smuts inifrån partierna än någon annan gång under mandatperioden. Johan Cedersjö intervjuar statsvetaren Andreas Bågenholm.Grönt ljus för Aftonbladets nationella radiosatsning Det har varit en nervös vecka i reklamradiobranschen. Ett oräkneligt antal naglar har förmodligen gnagts av i väntan på Mediemyndighetens besked om vilka tre kommersiella aktörer som under de kommande åtta åren ska få sända nationell FM-radio.Systemet har precis gjorts om. Tidigare delades tillstånden ut till de radiostationer som var beredda att betala mest, men nu är det istället upp till Mediemyndigheten att avgöra vilka kanaler som ska få höras i hela landet.Joanna Korbutiak har i veckan hälsat på hos vinnaren Aftonbladet och pratat med publisher Lotta Folcker och den inrikespolitiske kommentatorn Oisín Cantwell, besökt Rix FM och snackat med Christer Modig, verksamhetschef för Viaplays radioverksamhet i Sverige och ringt upp NRJ:s vd Richard Mazeret.

I det här avsnittet möter jag en mamma och marknadsanalytiker som lever under skyddad identitet. Hennes två söner är omhändertagna av socialtjänsten trots upprepade varningar från polis, skola och sjukvård. Det är ett samtal om eftervåld. Om hur ett system som ska skydda i stället kan bryta ner. Om hur barn inte blir hörda, hur makt missbrukas och hur rättssäkerheten sätts ur spel. Vi pratar om psykisk och fysisk misshandel, om sorg, skam och överlevnad men också om socialtjänstens ansvar, brist på tjänstemannansvar och vad som händer när en enskild handläggare får oinskränkt makt över liv, barn och framtid. Det här är inte ett enskilt fall. Det är ett samhällsproblem. Och det är ett avsnitt som behövde göras.

”Det finns en plats där jag är ett aktivistiskt helgon.” Politisk alkoholsignalering är en gammal svensk tradition. Ola Wong rapporterar från en god jul utan Coca-cola, Jack Daniel's och Aladdinask. Inläsare: Magnus Thorén

Det finns 100 miljoner extra i potten och temperaturen är hög bland landets spelare. Expressens experter går i genom omgången noga och förutom information om varje avdelning bjuder trion på varsitt miljondrag. Vill du ha vägledning till omgången på Romme bör du lyssna på Systemet.

Snart nytt år och med det en massa spännande saker som händer men innan det är dags att öppna skumpan för att fira in det nya året behöver vi gå igenom elbilsårret som varit – hur var egentligen det elektriferade året 2025?00:07:00 – Systemet i MEB+00:11:00 – Toyota BZ4X Touring har fått pris00:15:00 – Datum för elbilsbonus bestämd00:18:00 – Elbilsåret 2024 Januari00:25:00 – Februari00:33:00 – Mars00:40:00 – April00:44:40 – Maj00:39:35 – Juni00:54:45 – Juli00:57:00 – Augusti00:58:39 – September01:05:41 – Oktober01:13:13 – November01:16:00 – December Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jessica och Frida Björnhems pappa hette Michael Björnhem (1961-2019) och hade Mickes Fisk i Tyresö Centrum. De berättar för Ann Sandin-Lindgren om sin pappa som levde för sina kunder först med egen fiskaffär bredvid Systemet och sedan inne på Coop innan han flyttade till Port 73. Numera jobbar de båda med fisk och delikatesser och Frida kan man idag träffa vid delikatess-disken på ICA Kvantum i Tyresö Centrum där man gör Mickes goda Tyresöröra. Intervjuer med Micke Björnhem: 2007 i Tyresö Centrum av Åke Sandin 2015 i Port 73 av Gunnel Agrell Lundgren

Hur många gånger har du tvekat inför ord som pyramidspel, direktförsäljning, affiliate marketing – och samtidigt längtat efter fler sätt att bidra, tjäna pengar och leva mer i ditt kall? I det här avsnittet delar jag min resa från makeup-artist, direktförsäljning och grafisk formgivning till eget företag, pandemi, andlig kamp – och hur Gud ledde mig in i ett helt nytt sätt att tänka kring intäkter, kallelse och ledarskap. Vi pratar om: skillnaden mellan pyramidspel, MLM, direktförsäljning och legitim affiliate marketing, varför win–win–win är en biblisk princip – inte girighet, varför den viktigaste investeringen inte är en "business in a box" utan din egen utveckling som ledare, och hur du kan börja se dig själv som en thought leader och förebild där du står – oavsett om du är företagare, anställd eller "både och". Jag berättar också om den möjlighet jag just nu öppnar till Utvald Ledare Akademi och Momentum Leadership Mastery, där du får tre utbildningar i en: transformerande ledarskap, coachning och digitalt entreprenörskap – med halva priset för dig som kliver in nu och för dig som fortsätter resan i MLM.

Bjørg-Elin Kärn er prosjektleder for LoVe Food - som er en satsning på lokalmat i Lofoten og Vesterålen. Det er et nettverk for produsenter, av lokal mat i regionen, og de jobber i fellesskap for å øke markedsføring, salg og distribusjon av varer og produkter i regionen. Bjørg-Elin er en drivkraft som virkelig brenner for å skape mer regionale effekter - og det er noe vi dekker i episoden. Hvordan er det man kan komme seg fremover, sammen, istedenfor at alle drar i egne retninger?God fornøyelse!

Dubbel jackpot och hela 24 miljoner extra i åttarättspotten – och veckans Systemet-trio Fredrik Pettersson Wentzel, Tom Parneborg och Julia Björklund är taggade inför åtta nya lopp att lösa på lördag. I Gulddivisionen nobbas storfavoriten till förmån av en vass spetshäst. I inledningen vill Parneborg spika, men får istället strecka rubbet. Men när det gäller den blyga jackpotspiken råder fullständig enighet.

Christopher Sjuve er mathistoriker og fagansvarlig for grønnsaker, poteter, frukt, bær hos Norsk Gartnerforbund. I tillegg til det er han en drivende dyktig formilder, og kan snakke om norsk frukt og grønt på inn og utpust. Vi er innom utgangspunktet for frukt og grøntproduksjon i Norge, om hvordan systemet er rigga for kjøtt, korn og melk, om grønnsakenes historie, og hvorfor vi aldri kommer til å spise sunt.God fornøyelse!

[Expertpanelen] Avsnitt 148 med David Larsson, Chief Strategy Officer på Trickle, om de senaste nyheterna och trenderna inom paid social. I det här andra expertpanels-avsnittet går vi igenom några av de mest spännande uppdateringarna från Meta och LinkedIn. Allt från Reels Trending Ads och nya format i Threads Ads till hur Meta Andromeda förändrar hur annonsering på Metas plattformar. Plus en rad efterlängtade nyheter från LinkedIn, däribland en helt omgjord kampanjstruktur. Du får dessutom höra om: Instagram-följare som nytt mätvärde i Ads Manager Hur Meta Andromeda gör kreativitet viktigare än målgrupper Vad TTPA-reglerna och political ads bans handlar om Auto-targeting på LinkedIn och när det faktiskt fungerar Och varför du kan få mer personliga annonser på LinkedIn Om gästen David Larsson är chief strategy officer på performance marketing-byrån Trickle och en av Sveriges vassaste på LinkedIn Ads. Han är med expertpanelen med fokus på paid social. Utöver sin expertis inom performance marketing och paid social så är David också utbildad journalist samt har jobbat med YouTube och sociala medier på TV4. Han är också en van föreläsare, kursansvarig och gästföreläsare på både Medieinstitutet och Berghs. Tidsstämplar [00:04:34] Meta Ads-nyheter för Instagram och Threads. Genomgång av spännande Reels Trending Ads, nya Threads Ads-annonsformat och möjligheten att sätta upp Instagram-följare som mätvärde i Ads Manager. [00:18:59] Meta Andromeda förändrar Meta Ads i grunden. Systemet som nu arbetar i bakgrunden för Meta Ads och styr vilka annonser som syns. Och hur Andromeda flyttar fokus från målgruppstargeting till kreativa signaler. [00:28:59] TTPA och Metas politiska annonsförbud. EU:s nya reglering kring politisk annonsering och hur Metas breda definition av "politik" stoppar mängder av annonser och i vissa fall till och med stänger annonskonton. [00:40:12] LinkedIn Ads får ny kampanjstruktur. Campaign manager får nu en liknande hierarki som Meta och övriga plattformars kampanstruktur. Man passar dessutom på att lansera Ads Personalization och det man kallar Auto targeting. [00:56:42] Lightning round. Google Analytics 4 cost data import från annonsplattformar som Meta, TikTok och Snap, TikTok utvecklar Smart+, targeting baserat på Meta AI-användning, landing page views utan pixel och partnership annonser på LinkedIn. Länkar David Larsson på LinkedinTrickle (webbsida) From Culture to Conversion with Meta's Brand Building Tools - Meta (artikel) 4 NEW Meta Ads updates - Bram Van der Hallen (LinkedIn-inlägg) Meta's Andromeda Update: What It Means for Digital Marketers in 2025 - Grofuse (artikel) Meta Andromeda October 2025 updat: Why creative diversity now defines ad performance - mtm (artikel) Meta Andromeda and Creative Diversification: 7 Examples Explained - Jon Loomer (artikel) Restriktionerna av politisk annonsering gäller alla - Peter Rosdahl (artikel) TTPA - EU:s förordning om politisk reklam - Mediemyndigheten (artikel) Ändringar i kampanjhierarkin i Campaign Manager - LinkedIn (dokumentation) Ads Personalization: Skapa annonser med makron på LinkedIn - LinkedIn (dokumentation) Automatisk målgruppsinriktning för Classic-kampanjer - LinkedIn (dokumentation) Partnerships in Campaign Manager - LinkedIn (guide) Import data from external systems - Google Analytics (dokumentation) Improving Your Recommendations on Our Apps With AI at Meta - Meta (artikel) TikTok Announces New Automation Updates for Advertisers - TikTok (artikel) Landing Page Views No Longer Require a Pixel - Jon Loomer (artikel/video)

Tore Frantzen (45), født og oppvokst i Loddefjord, deler sin ærlige historie om hvordan livet ble preget av pillemisbruk fra ung alder. Han forteller om veien inn i avhengighet, møtet med helsevesenet, og hvordan store mengder medisiner ble skrevet ut over lang tid. Vi snakker om konsekvensene av rusen, og om hvordan han i dag kjemper en kamp mot systemet. En sterk og viktig samtale om systemsvikt og hva rus kan gjøre med et menneskeEpisoden er sponset av TM klinikken og TM legetjenester Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mærker du uro, når der er forandringer på vej? Måske forsøger du at kontrollere, holde igen eller afbøde? Sagen er, at du ikke kan kontrollere en bølge. For du er bølgen. I dagens afsnit viser jeg, hvorfor forandring er systemet – og guider dig gennem en enkel øvelse, der hjælper dig med at finde ro midt i det, der skifter.

Megajackpot och 85 miljoner i åttarättspotten när V85 gör entré. Det firas med ett späckat avsnitt av podcasten Systemet. Blyger, Kloker och Toker kliver in i studion, men det är inte veckans experter Björklund, Edholm och Parneborg som syftas på. Vi bjuds även på gästspel av lördagens huvudperson(er). Det här vill du inte missa!

Om en vecka är det premiär för V85 med stor jackpot. Årets sista V75-omgång körs på Bjerke i Oslo. Örjan Kihlström blir än en gång dagens huvudperson och kan få med sig flera segrar hem. Hur hanterar Expressens experter de stora favoriterna. I vilka lopp kommer skrällarna? Missa inte Systemet!

Hva skjer med den norske matjorda og når landbruk om vi fortsetter å drive på samme måte fremover?I denne episoden møter jeg Karen Lykke, forsker ved Universitetet i Oslo, til en samtale om jordhelse, norsk landbrukspolitikk og fremtidens løsninger. Vi snakker om kanaliseringspolitikken og dens konsekvenser, om mineralgjødsel og hvorfor jorda blir utarmet, om regenerativt landbruk og hvordan bønder som legger om både får bedre jord og mer arbeidsglede. Vi snakker om jerntriangelet i norsk landbruk, insentiver som mangler – og hvorfor Karen mener vi står foran et paradigmeskifte.God lytt!Jeg har delt episodene i Takk for maten inn i serier, slik at det blir enklere for deg å se gjest, tema og fokus. Du kan enkelt søke opp temaet om du f.eks bare vil høre episoder med BONDEN.BONDEN – livet på gården, råvarene og bondens hverdagKOKKEN – kokkefaget, kjøkkenet og råvarer som blir til opplevelserMATKULTUR – tradisjoner, historie og hvordan vi forstår matenMAT&… – system-seriene om kreftene i og rundt maten:MAT&MENNESKER – ildsjeler og personlige stemmerMAT&HELSE – maten, kroppen og folkehelsaMAT&VITEN – forskere, og mer akademiske episoderMAT&SYSTEMET – politikk, kjeder og systemet rundt matenKilder og mer informasjon fra Karen:Tilstand i Oslofjorden: https://www.miljodirektoratet.no/publikasjoner/2025/januar-2025/tilstandsrapport-for-oslofjorden/VitalAnalyse: https://vitalanalyse.no/Regenerativ bonde: https://www.regenerativbonde.no/Regenerativt Norge: https://www.regenerativtnorge.no/Regenerativ region: https://www.globe.uio.no/forskning/prosjekter/regenerativ-region/Rapporter:RIPARAGRO: riparagro-rapport-wp1-02.09.2025.pdfRegenerativ Region: delrapport-1-fra-workshop-med-regenerativ-region.pdf   regenerativ-region-delrapport-2-fra-workshop-om-kunnskapsbehov-innen-rl.pdfReferansegårdsprosjektet: (PDF) Regenerativ dyrking i praksis - referansegårder 2021-2023 [Regenerative agriculture in practise - reference farms 2021-2023]John Kempf podkast: Podcasts - Advancing Eco AgricultureTim Parton: https://www.timpartonfarming.com/

Barockepoken framhålls ofta som en tid av vetenskapliga genombrott, där Galileo Galilei och andra banade väg för den naturvetenskapliga revolutionen och framtidstro. Den sanna historien är emellertid avsevärt mer komplex.Samtidigt som banbrytande experiment genomfördes spreds vidskepelse över hela Europa. Kättare och fritänkare brändes på bål, och även i det officiella Sverige lanserades märkliga hypoteser om både historia och samtid.När vi granskar epokens mest framstående tänkare blir det tydligt att många kombinerade gedigen forskning med idéer som i dag framstår som pseudovetenskap. Ta Giordano Bruno, som brändes på bål i Rom år 1600. Han framhålls gärna som en martyr för vetenskapen, men hans idéer ter sig idag lika bisarra som de säkert gjorde på hans egen tid.Uppsalaprofessorn Olof Rudbeck är ett annat exempel. Han upptäckte lymfkärlssystemet, men hävdade också att Skandinavien var identiskt med den mytiska kontinenten Atlantis. Likaså Johannes Bureus—Sveriges första antikvarie—gjorde banbrytande forskning om runor, men var samtidigt övertygad om att troll existerade och att alkemi var en legitim vetenskap, och ägnade stor energi åt att bevisa det.I avsnittet “Vetenskap och vidskepelse” i podden Harrisons dramatiska historia diskuterar professor Dick Harrison från Lunds universitet tillsammans med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh intellektuella trender under 1600-talet i Europa och Sverige.Bild: Den ptolemaiska modellen dominerade västerländsk astronomi i över 1 000 år och utgår från att jorden är universums centrum. Systemet av sfärer kring jorden illustrerade både kosmiska strukturer och religiösa föreställningar. Men Galileo Galilei utmanade den geocentriska världsbilden och banade väg för den naturvetenskapliga revolutionen.Här en illustration av den ptolemaiska geocentriska världsbilden, skapad av den portugisiske kosmografen och kartografen Bartolomeu Velho år 1568. Illustrationens vänstra sida visar avstånden mellan himlakropparna och jordens centrum, medan den högra visar deras omloppstider i år. Den yttersta texten anger: "Det himmelska imperiet, Guds och alla de utvaldas boning."Upphovsrätt: Public Domain / Bartolomeu Velho – Eget arbete.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En ufiltreret samtale optaget på Djursland – med afsæt i Svedehytten og chokket over dommen mod privat jordemoder Io Hultén.Vi folder den store fortælling ud: Hvem “ejer” fødslen – systemet eller familien? Hvad betyder dommen for kropsautonomi, hjemmefødsler og privat jordemoderhjælp i Danmark? Min gæst jordemoder Marlene Gryesten deler sin vej fra illegalt jordemoderi i 90'ernes USA til dansk fødselshjælp i 2025. Vi ringer sammen til Io Hultén som befinder sig i Portugal og spørger hvad hun synes er vigtigt at lytterne ved om dommen.Det taler vi om– Svedehytten som påmindelse om det naturlige og retten til bare at være– Io Hulténs dom: autorisationsloven vs. sundhedsloven og hvorfor sagen rækker langt ud over “en disciplinærsag” og egentlig handler om patientrettigheder– Kropsautonomi og informeret samtykke i praksis – også når familien siger “nej, tak” til systemets kontakt– Hjemmefødsler i Danmark: hvad tilbydes reelt, og hvem tør stå ved familiernes side?– Anmeldelseskultur mellem jordemødre og behovet for at tale sammen før man anmelder– Loyalitet: Er jordemoderen systemets repræsentant eller familiens?– Læring fra USA: organiseret (men dengang “illegalt”) jordemoderi og konsekvenserne af autorisation– Visioner: Tænk hvis fødsler startede i hjemmet og blev visiteret ind – ikke omvendt– Unges kropslige suverænitet, medicinhjulet og den tabte bro mellem ungdommen og visdommen– Marlenes åbne spørgsmål: Kan man overhovedet starte privat praksis efter dommen?Udvalgte citater“Det første indgreb er mig. Hver gang jeg træder ind i rummet, må jeg huske at indgrebet starter med mig.” – Marlene Gryesten“Det her handler ikke om jordemødre. Det handler om vores ret til at føde på egne præmisser.” – Io HulténRessourcer nævnt– Deadline-indslag med Io Hultén og Lise Munk (Jordemoderforeningen) se her– Io Hulténs opfordring: del fortællingen; hun nævner også, at støtte hende økonomisk via GoFundMe – Michel Odent som stemme for fødslens betydning på tværs af generationerEpisoder om samme emne115: Myndighedschikane og systematisk nedlukning af private hjemmefødselsjordemødre 1:2 Ann-Emilie Augustinus116: Myndighedschikane og systematisk nedlukning af private hjemmefødselsjordemødre 2:2 Ann-Emilie Augustinus117: Bekymringsunderretning fra offentlig jordemoder ødelagde Ida Eibys tid som højgravid131: Hvordan går det med fødslen i Danmark? Og er fødslen kvindens samfundsansvar? Visioner for et bedre fødesystem med Mie Dandanell 133: Status for Styrelsen for patientsikkerheds sag mod Ann-Emilie Augustinus 1:2 134: Kriminel eller naturlogisk jordemoder? Patientrettigheder eller autorisationslov? 2:2135: Hospitalsfødsel - Hjemmefødsel - Frifødsel. Fra systemets pæne pige til friføder med det fulde personlige ansvar. 136: Dit barn - dine beslutninger. Med forfatter og rådgiver Camilla Willumsen 143: Frifødsel: Vi fødte hjemme - uden jordemoder.. og det var det smukkeste vi nogensinde har oplevet STØT UNDERFLADISK PODCAST ØKONOMISK VED AT SENDE ET BIDRAG TIL MOBILEPAY BOX 1490CPNøgleordHjemmefødsel, kropsautonomi, jordemoder, Io Hultén, autorisationsloven, sundhedsloven, Svedehytte, medicinhjul, Norddjurs, Underfladisk.Support this show http://supporter.acast.com/underfladisk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maktspel och hårda strider väntar när 27 länder ska enas om EU:s budget för framtiden. Och de flesta verkar redan arga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vem blir argast och vem drar längsta strået när 2000 miljarder euro ska fördelas över Europa? Utmaningarna framåt är enorma och kontinentens intressen går isär. Men i sommar har EU-kommissionen presenterat sitt förslag till unionens nästa så kallade långtidsbudget och hur tusentals miljarder ska fördelas fram till 2034. Systemet för att fördela pengar inom unionen ska enligt förslaget stöpas om i grunden, huvudstäderna ges större makt över utdelningen av EU-pengar och svängrummet för kommissionen att kunna låna pengar för att hantera kriser föreslås också öka. Men de föreslagna förändringarna har redan väckt ilska och högljutt motstånd inom EU-maskineriet och runt om i Europa. Kritiker har bland annat kallat budgeten för ”ett monster” och nu väntar år av tuffa strider mellan länder, intressen och institutioner. Hur positionerar sig Sverige i det tuffa maktspelet som väntar och vilka blir de svåraste områdena att komma överens om? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Ylva Nilsson, fristående EU-journalist. Lars Danielsson, tidigare EU-ambassadör. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Makens misshandel mot Lena hamnar i utredningshögen och det är inte första gången. Men det kommer bli den sista. Nästa gång hittas Lena mördad i radhuslängan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Lena hittas knivskuren till döds hemma i bostaden i januari 2024 så är det kulmen på en lång, våldsam relation. P3 Krim har följt Lenas resa genom det svenska rättssystemet som visar på stora brister. Väninnan Sophia beskriver hur Lena drar sig undan när hon träffar sin make Johan, och blir personlighetsförändrad: ”Den här sprudlande personen var mer och mer dämpad. Hon såg ledsen ut på ett helt annat sätt som hon inte har gjort tidigare”, berättar Sophia.I en rapport som ligger till grund för polisens satsning Operation Beta har man granskat 17 fall där kvinnor mördats av sin partner eller ex-partner och Lenas fall är ett av dem. Idag säger polisen att Lenas liv kanske hade kunnat räddas.”Hade det varit idag hade det här ärendet prioriterats upp utifrån det här Beta-projektet”, säger Therese Herbertsson, gruppchef för brott i nära relation vid polisen i Eskilstuna.Lena och Johan är fingerade namn.Operation Beta är polisens nationella satsning för att kartlägga individer som begår eller riskerar att begå allvarliga brott i nära relation.Här hittar du info om var du kan vända dig om du eller någon du känner är utsatt för våld i nära relation.Programledare: Fanny Hedenmo och Petra BerggrenReporter: Carolina BergquistProducent: Jenny Hellström Ljudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Det luktar skit på Systembolaget på Öland, Henke improviserar med sin danska flickvän. Är det thigh guy summer och får man säga till sin kollega att sluta sjunga falskt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Journalisten och författaren Karin Henriksson förklarar hur president Trump testar det amerikanska systemet, om det så gäller elituniversitetens förutsättningar eller deportationer till El Salvador.

Digitale stemmesystemer er ikke slået igennem ved Folketingsvalg, men i foreningsdanmark har det danske firma Assembly Voting stor succes med deres kryptografiske valgsystem.I foråret 2025 vælger IDAs medlemmer, hvem der skal sidde i Repræsentantskabet - IDAs svar på Folketinget. Repræsentantskabet består af 65 IDA-medlemmer fra politiske lister ('partier') med hver deres mærkesager. Sammen sætter de retningen for IDAs arbejde og vælger formand og Hovedbestyrelse.Alle betalende kandidatmedlemmer i IDA, der er indmeldt pr. 1. marts 2025, har stemmeret. Ved IDAvalget vælges de 61 færdiguddannede medlemmer til Repræsentantskabet. De resterende 4 medlemmer vælges blandt studiemedlemmerne i IDA STEM Students.Valget afvikles digitalt og i denne udgave af Techtopia forklarer Jacob Gyllenkærne og Alexander Ibsen fra Assembly Voting, hvordan deres system fungerer med avanceret kryptografi, der sikrer anonymitet og nøjagtighed.Systemet anvender en distribueret tillidsmodel, hvor flere parter sikrer, at ingen enkelt aktør kan manipulere resultaterne. Stemmerne er krypterede og kan kun dekrypteres af flere betroede parter sammen.  Zero-knowledge proofs og mixnet-teknologier beskytter vælgernes anonymitet og stemmernes integritet. Fremtidige trusler som kvantecomputere imødegås med "everlasting privacy".Medvirkende:Jacob Gyldenkærne, CEO, Assembly VotingAlexander Ibsen, tech lead, Assembly VotingLinks:Assembly Voting  https://assemblyvoting.comIDA VALG https://candidacy1.assembly-voting.com/ida_representantskabsvalg_2025

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Torben Hollmann, centerchef, Sundhed og Ældre i Næstved Kommune. I denne uges Transformator I Næstved registrerer og erindrer den digitale nattevagt øje i form af kamera og sensor hver eneste bevægelse i plejehjemmets værelser. Lige fra en tur på toilettet til brystkassen, der stille hæves og sænkes. Data samles, og medarbejderne kan nu se hver eneste beboer som en tegneseriefigur på mobilen. Hvor en borger tidligere kunne ligge to timer på gulvet efter et fald, ligger ingen længere end fem minutter. Og hvor det førhen kunne være umuligt at opklare årsagen til faldet hos en dement beboer, kan systemet nu genspille forløbet og dermed opklare årsagen. Systemet har ikke blot nedsat antallet af indlæggelser og forbedret helbredet for beboerne. Det har også medført markant lavere sygdom hos personalet. Links Kameraet tæller beboernes åndedrag og forudsiger sygdom eller død Det digitale tilsyn hjælper borgere på plejecenteret til en rolig søvn

Lenin sidder i kørestol. Han er meget syg og kan knapt nok tale. På den ene side har han vundet: Han har magten og hans socialistiske visioner er ved at sprede sig til andre lande. Ligesom han ønskede sig det! På den anden side har han tabt: Systemet virker ikke. Det russiske folk dør enten i krig eller af sult. Visse steder er man endda begyndt at æde hinanden(!) - i ren desperation for at overleve. Lenin selv har været så desperat, at han har genindført kapitalisme og taget imod ulandsbistand af USA. Så nu vil han også bare gerne dø. Men ikke engang det kan han få til at ske. Hans tro væbner Stalin vil ikke tillade det... Så Lenins og Ruslands pine bliver bare trukket ud. Manus: Signe Marie Bang. Soundtrack og lyddesign: Mikkel Rønnau. Fortæller: Emil Rothstein-Christensen. I redaktionen: Laura Paulsen. DR redaktør: Anders Eriksen Stegger. Produceret for P3 af MonoMono. Litteratur: 'Lenin' af Kurt Jacobsen 'Lenin - En revolutionær fundamentalist' af Niels Erik Rosenfeldt 'Lenin - The Dictator' af Victor Sebestyen 'History's Greatest Heist - The Looting of Russia by the Bolscheviks' af Sean McMeekin 'Immortalization Commission - The Strange Quest to Cheat Death' af John Gray 'Lenin Lives!' af Nina Tumarkin

Premiär för slutspurten av vår valspecial! Varje dag inför det amerikanska valet släpper vi ett nytt avsnitt där vi djupdyker i olika aspekter som kommer att påverka utgången. I första episoden pratar vi electoral college-systemet och hur man kan förlora trots att man får flest röster, hur att inte ”ha” kongressen på sin sida omöjliggör att genomföra sin politik, konceptet med swing states och varför det ofta upplevs som att endast ett få delstater spelar roll, hur väl amerikaner själva har koll på sitt eget politiska system + mer. Enjoy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.