Podcasts about scenografen

Kändisbokklubbar, BookTok och inredningsfenomenet Bookshelf Wealth. Mycket handlar om böcker just nu. Men långt mindre uppmärksammat är den grund på vilka böckerna bokstavligen står bokhyllan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom åren har det skrivits spaltkilometer om olika stilar på soffor och fåtöljer och design av mattor och lampor och kök och badrum, men bokhyllan? Inte lika mycket. Veckans Stil ägnar därför avsnittet åt denna möbel i våra hem, där böckerna historiskt trängts. På senare år har det dock, hos många, kommit att bli mer pryttlar och mindre litteratur på hyllorna.Vi undersöker varför det verkar svårt att hitta en rejäl bokhylla i handeln idag och pratar med skribenten Saga Cavallin om fenomenet Bookshelf Wealth, det vill säga det egentligen rätt gamla företeelsen att visa status genom böckerna i sin hylla. Vi blickar även bakåt på bokhyllans historia i svenska hem tillsammans med Gustav Bergström (också känd som Rävjägarn), kunnig kring frågor som rör byggnadsvård och arkitektur. Och så beger vi oss in i filmens värld för att ta reda på hur det går till när fiktiva bokhyllor fylls. Scenografen och produktionsdesignern Marika Åkerblom menar att en rollfigurs böcker är en viktig detalj som ska väljas med omsorg, eftersom de kan berätta så mycket.Veckans gäst är Fanny Svärd, Nöjeskrönikör i Expressen samt poddare.

Vad driver ens motivation till att vara kreativ? Är det i sin kärna en vilja att få vara med i gruppen, att göra sig behövd, eller är det snarare ett sätt att bejaka livets allra djupaste nerv och att få känna sig levande? Bengt har haft den ganska ovanliga erfarenheten att hans partner har gjort stor internationell karriär och han har under många år tagit hand om hem och barn. Och där familjens överlevnad inte var beroende av hans arbete och inkomst. Vad motiverar ens arbete då? Vi diskuterar vad som krävs för att att man ska känna sig konstnärligt nöjd. Och när i processen som arbetet är livgivande och roligt. Och om hur man gör sitt arbete meningsfullt. Vi pratar om #metoo och om att det verkar finnas en idé inom teater att svärta och gränslöshet skapar "bättre" konst och att vi kanske inte kommer att komma tillrätta med #metoo förrän vi har övergett den idén. Att det är det som är kärnan. Vi pratar även en hel del om bilar och om vår beundran för scenografen Sören Brunes.

Enhver teaterforestilling udspiller sig i et rum. Det rum bliver designet af scenografen og forvandlet til virkelighed i samarbejde med en række afdelinger – ikke mindst malersalen. Scenografen skaber selve forestillingens præmis gennem symboler, som publikum går med på: hvis der står et træ på scenen, er vi i en skov. Står der en brandhane, er vi på gaden i en by. Står der en kirke og stråtækte huse, så er vi på landet. Sådan er teatret: det ligner uden at være. I det her afsnit af Kulissen starter vi på bjerget i Rasmus Bergs hjemby, som lige nu befinder sig på Store Scene. Senere bevæger vi os op under loftet, hvor malersalen ligger. Vi skal høre om tilblivelsen af scenografien på Erasmus Montanus, vi bliver klogere på samarbejdet mellem scenograf og værksted, og så finder vi ud af, hvad drømmeopgaven er for en teatermaler. I dette afsnit fortæller scenograf David Gehrt og teatermaler Ruth Grønborg om lige netop deres arbejde på teatret.

Jeg møder instruktøren Sargun Oshana og scenografen David Gehrt til en samtale om deres arbejde og deres roller i en teaterproduktion.

Gunilla Palmstierna-Weiss är scenograf, konstnär och keramiker, född 1928 i Schweiz. Hon har under sitt liv bott på många platser i Europa, bland annat i Rotterdam under andra världskriget. Gunilla Palmstierna-Weiss utbildades till keramiker på Konstfack i Stockholm eller Tekniska skolan som det hette då men hon har också studerat både i Amsterdam och i Paris. På 60-talet började hon arbeta med scenografi, ofta tillsammans med sin man (dramatiker med mera) Peter Weiss. Hans Mordet på Marat gjorde hon i London, med Peter Brook som regissör och även på Broadway (där hon till och med fick en Tony för sin scenografi) Hon gjorde också Rannsakningen med Ingmar Bergman på Dramaten och sedan flera andra uppsättningar med Bergman, både på Dramaten och i München. Gunilla Palmstierna-Weiss har undervisat och föreläst och fortsatt sin konstnärliga verksamhet under åren. 2013 publicerades hennes memoarer Minnets spelplats och året därpå var hon också värd för sommar, här i P1. Och då sade hon bland annat så här:   Jag är en människa som tänker i bild, jag lever i bild, jag ser ofta inte verkligheten som den är utan ser ständigt fantasibilder framför mig. Ibland vet jag inte om det är verklighet eller fantasi. Behovet att associera fritt i bild är en livsnödvändighet  Gunilla Palmstierna-Weiss valde en bit ur Mordet på Marat av Peter Weiss från arkivet. Tyvärr finns föreställningen inte till lyssning av upphovsrättsliga skäl.

"Det största snillet inom svensk teater, alla kategorier" har regissören Lennart Hjulström sagt om Sören Brunes. Sedan slutet av 60-talet har Brunes framgångsrikt samarbetat med de främsta. Sören Brunes är scenograf, född 1938 i Sundsvall, uppvuxen i Stockholm. Han är från början byggnadsingenjör och arbetade i sin ungdom på arkitektkontor (bl a hos David Dahl) och på sin fritid som allt-i-allo på Pistolteatern, vilket sedan kom att bli hans syssla på heltid. Han var en av de drivande på teatern, där man gjorde både manifestationer och teater och man skrev också pjäser. De första större scenografier som Sören Brunes gjorde var Hår på Scalateatern och Nalle Puh på Riksteatern 1968. Under 1970-talet var han involverad i Tältprojektet och arbetade även en del med film. Och sedan dess har han genom åren varit Sveriges både kanske mest anlitade och mest ansedda scenograf. Han har jobbat på de flesta teatrarna och där samarbetat med både Suzanne Osten och Lars Norén, med Eva Bergman och Fred Hjelm. "Sören är en snillrik person - han är rik på snille. Han är det största snillet inom svensk teater, alla kategorier. har skådepelaren och regissören Lennart Hjulström sagt om honom.

Hör om varför ofärdig scenografi kan vara den bästa, om när hon gjorde skådespelarnas privata kläder till scenkläder, konstprojekt och om varför hon skrivit om att befria teatrarna från scenografer. Ulla Kassius är scenograf, kostymör och regissör, utbildad på Dramatiska  Institutets scenografiutbildning, där hon också verkat som lärare.Hon har jobbat på teater och operascener som Stockholms Stadsteater, Dramaten, Norrlands Operan, Riksteatern, Galeasen  uppmärksammats för flera uppsättningar i Göteborg; bl.a. på Backa Teater och Angeredsteatern.Tillsammans med regissören Mattias Andersson har hon bl.a. jobbat med det flerfaldigt prisbelönta "Brott och straff-projektet (2007),  The Mental States of Gothenburg (2006), Gangs of Gothenburg,  Dramaten-produktionen The Mental States of Sweden (2013).För deras uppsättning Utopia på Backa Teater belönades hon med två av världens allra främsta scenografipriser vid World Stage Design i Cardiff 2013; "Performance Design Award" och "Exceptional Achievment Across All Categories Award".

Premiär! Tidig september 2010: Nu är en lättad och nöjd Jonas Forssell äntligen klar med sin komponering av operan Hemligheter. 2 februari 2011: Om tio dagar har operan sin urpremiär, på Malmö Opera och med direktsändning i Sveriges Radio P2. Scenografen och kostymören Peder Freij och hans team av målare, snickare, smeder, ljussättare och andra scenarbetare lägger sina sista händer vid allt som har med det visuella i uppsättningen att göra. Lyssna på sista delen av Musikmagasinet: Tillkomsten av en opera: Premiär. Serien är gjord av Thomas Lunderquist, Lokatt Media.