Podcasts about tekniska

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

Nordnet har över två miljoner kunder. Det gör plattformen till en av Sveriges mest intressanta temperaturmätare på börshumöret.I veckans avsnitt av 10x gästar Carl-Henrik “Calle” Söderberg, Nordnets nya sparekonom. Vi pratar om vad spararna köper och säljer i maj, vilka aktier som sticker ut, hur kriget i Iran påverkar börsen och hur man bör tänka inför en sommar där nyhetsflödet ofta blir tunnare.I del två kommer David Östblad från Investtech tillbaka. Han har med sig konkreta tekniska case och spaningar på vilka aktier som visar styrka, var varningssignalerna finns och vilka nivåer som kan bli viktiga inför sommaren.Några av aktierna som nämns i podden:Sivers SemiconductorsInvestorLatourBureBilia A AAC Clyde Space Beijer Alma B Haypp Group Humana Swedbank A Handelsbanken A AppleIntel NvidiaOpendoorProgramledare: Joakim BågeDisclaimer:Kom ihåg att inget av innehållet i denna podd ska ses som investeringsråd. Vissa av bolagen som medverkar i programmet betalar för det i form av sponsorskap, annonsplats eller genom ett tidigare eller pågående rådgivningsuppdrag.

David Lundqvist, VD Walley, gästar podden Framtidens E-Handel och delar med sig av de mönster som skiljer branschens vinnare från förlorarna år 2026. Vi djupdyker i hur Walley lyckas vara lönsamma i en tuff marknad, varför de skrotar de flesta av alla strategiska idéer och hur AI har blivit en konkret katalysator för deras utvecklingsteam. David utmanar bilden av den "stela" kassan och förklarar varför e-handlare måste sluta se köpet som ett avslut och istället se det som början på en livslång relation.02:49 - Bakgrund som pokerspelare formade inställningen till risk03:30 - Klarnas starka "vi-känsla" var nyckeln till global framgång04:55 - Optionsprogram kan misslyckas trots bolagets enorma värdering12:10 - Höjd ambitionsnivå krävs för att bli bäst på marknaden15:02 - Tekniska skulder hindrar många bolag från nödvändig exekvering17:34 - Innovationer kräver kundutbildning för att förstå deras värde20:10 - AI ökar utvecklarnas output med över trettio procent27:16 - Våga sluta sälja olönsamma produkter trots tapp i omsättning35:53 - Strategi innebär att reducera hundra idéer till nio punkter46:59 - Digital smidighet flyttar nu in i den fysiska butiken54:11 - Leverantörer måste anpassa sig efter handlarens unika behov65:07 - Ställ högre krav på data från dina tredjepartsleverantörerHär hittar du David & Walley:https://www.linkedin.com/in/davidlundqvist/ https://www.walley.se/ Sponsor EMFAS:https://emfas.ai/ Framtidens Berns Event:https://framtidensehandel.se/products/roast Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Arbetare, förenen eder! I sann förstamajanda så måste ett avsnitt spelas in! Tekniska och geografiska utmaningar göre sig icke besvär! Publiken törsta efter kunskap! Byörn och Niklas gästas av den legendariske Klas. Eller ja, Byörn är på besök hos Klas, de sitter på varsin våning i Klases hus och Niklas sitter i skogen. Men visst […]

Fanny Wijk och Karl Jansson pratar om jordskredet i Rödbo och om det tekniska haveriet på Liberalernas extrastämma. De pratar också om att Göteborg drar in flest serveringstillstånd och att våren luktar spya och ruttna ägg.Dessutom: Tuppen Torsten har fått ett nytt hem, jorden är ur balans, två miljoner etiketter ska bytas och BTS comback sågs av ”bara” 40 000. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny Wijk och Karl Jansson pratar om jordskredet i Rödbo och om det tekniska haveriet på Liberalernas extrastämma. De pratar också om att Göteborg drar in flest serveringstillstånd Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnittet diskuterar vi för- eller eftersortering av svenskarnas redan sorterade sopor. Behövs det egentligen, hur fungerar det och vad händer med kvaliteten när allt redan har blandats?Vi har intervjuat Gustav Oom, anläggningsingenjör och driftansvarig på Tekniska verkens sorteringsanläggning, som berättar om processen och vad de faktiskt får ut från anläggningen.Vi pratar också om svenskarnas självbild som “bäst i klassen” när vi i själva verket är en av de sämre.En riktigt sopig podd produceras av Sysav med miljöpedagogerna Ann Nerlund och Rustan Nilsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Artemis 2 förbereder bemannade färder längre ut i rymden än tidigare. Detta och fler genombrott väntas under forskningsåret 2026. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Artemis 2 markerar nästa stora steg i rymdfarten när en bemannad testfärd tar människan längre bort från jorden än någon tidigare expedition. Den kraftfulla SLS‑raketen och Orion‑kapseln ska föra fyra astronauter runt och förbi månen, i ett läge där internationell konkurrens om framtidens rymdresor skärps. Samtidigt växer intresset för månens sydpol, där fruset vatten kan bli nyckeln till framtida baser och vidare färder mot Mars.Året rymmer också stora förväntningar inom flera forskningsområden. Inom genteknik väntas EU öppna för enklare regler kring genetiskt förändrade grödor, vilket kan bana väg för mer klimattåliga växter och djur. I naturvårdens värld intensifieras jakten på bättre koll över den biologiska mångfalden genom drönare, ljudanalys och DNA‑insamling.Tekniska språng präglar dessutom utvecklingen av artificiell intelligens, där nollklicksinternet och automatiserade svar förändrar förutsättningarna för källkritik och informationsflöden. Parallellt diskuteras riskerna med djuphavsgruvbrytning, där ännu okända organismer hotas innan forskare ens hunnit kartlägga dem.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seReportrar: Camilla Widebeck, camilla.widebeck@sr.seGustaf Klarin, gustaf.klarin@sr.seSara Sällström, sara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

För exakt 130 år sedan släcktes ljuset i ett rum i Paris och något helt nytt tog form. Bröderna Lumière visade rörliga bilder för en betalande publik – arbetare som lämnade en fabrik, vardag fångad på film – och världen blev större. I det här avsnittet går vi till filmens allra första steg: från tidiga experiment med ljus och skuggor till biografens födelse, Georges Méliès fantasifulla trickfilmer och den snabba insikten om att film inte bara var teknik, utan också konst, nöje och affär.Vi följer hur filmen tidigt väcker oro och moralpanik, inte minst i Sverige, där “biografeländet” leder till statlig censur – samtidigt som kungahus och politiska krafter förstår vilken kraft det nya mediet rymmer. Under första världskriget blir filmen ett verktyg för propaganda, och efter kriget tar USA över ledartröjan. Hollywood, studiosystemet och de stora berättelserna formas – på gott och ont. Ett avsnitt om hur filmen föds, sprids och snabbt blir en av 1900-talets mest inflytelserika krafter.Film är magi.---Läslista:Furhammar, Leif, Den rörliga bildens århundrade: liten allmänbildningsbok om film, TV och 1900-talshistoria, 1. uppl., Natur och kultur, Stockholm, 2001Sjunnesson, Helene & Helldorff, Elisabeth (red.), Dædalus: Tekniska museets årsbok. Årg. 80(2012) 100 innovationer. 1-50 Antibiotika-Läsk, Bilda, Stockholm, 2012Lagerström, Louise, Filmens första år – pionjärerna, studiematerial, Svenska Filminstitutet, StockholmBener, Theresa, Filmens födelse – fransk forskare om ett 100-års jubileum, Populär Historia, nr 2 (1995)Bröderna Lumière uppfann filmapparaten, Världens Historia (webb) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bajens oslagbara rekordnotering, Kristianstads flyt, Axel Månsson vs Nikola Roganovic, det nya Hallby, Rebecca Nilssons arbetsmiljörelaterade frånvaro i Skuru. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi sänder live från The Cell, en plats där konst, vetenskap och samtal möts och där utställning Me You We – Exploring Human Behaviour just nu pågår. Den undersöker hur biologi, kultur och samhällsstrukturer formar vårt sätt att vara människor. Dagen till ära gästas vi bland annat av Ira Calima och Nicklas Tirus. Ira Calima berättar hoppfulla historier om livets svåraste ögonblick tillsammans med Nicklas drömmiga gitarrer och stämsång i refrängerna. Vi talar även med Samira Bouabana som är en av de som har hand om utställningen. The Cell är en del av Tekniska museet och Karolinska. Vi talar även med forskaren Anna-Clara Hollander docent och legitimerad psykolog som forskar på vilka grupper som får vård “först” inom psykiatrin. Förutom allt detta bjuder vi på kluriga filosofier, personliga berättelser, sång och annat smått och gott! Så lyssna och njut!

Konsumenterna har blivit trötta på klimatsnack och litar inte längre på gröna försäljningsargument. Och företagen har börjat smyga med sitt hållbarhetsarbete. Vad beror det här på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Green fatigue och grönmattade konsumenterFlera studier visar att konsumenter gärna handlar hållbart, men de har samtidigt blivit trötta på att höra skryt och överdrifter och tror inte längre på bolagens klimatpåståenden. ”Greenwashing har lett till cynism och sjunkande förtroende bland konsumenterna”, säger professor Christian Kowalkowski vid Linköpings universitet.Sanktioner och politikOch samtidigt som bolag kan få betala dyrt om de överdriver, har har synen på klimatarbete svängt på många håll. Inte minst i USA. Donald Trump har kallat det för woke och sagt att användningen av fossila bränslen ska öka. Från greenwashing till greenhushingMisstänksamma konsumenter, politiskt tryck och risk för sanktioner, gör att allt fler företag väljer att hålla tyst om sitt hållbarhetsarbete. Men vissa företag smyger med det av andra skäl. ”De väljer att inte kommunicera sitt hållbarhetsarbete, trots att de gör ett väldigt bra jobb. Helt enkelt för att kunderna inte uppfattar det som något positivt”, säger Christian Kowalkowski, som gjort en studie bland europeiska lyxbolag. Producent och programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Christian Kowalkowski, professor industriell marknadsföring Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, föreståndare för Centrum för affärsmodellsinnovation (CBMI)Pär Ivarsson, redaktör EkonomiekotMarcus Widén, makroekonom SEBMattias Goldmann, vd 2030-sekretariatetDonald Trump, president USAekonomiekotextra@sverigesradio.se

Johanna Grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir & Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Polisen bekräftar att tre personer dog när en buss körde in i en busskur vid Tekniska högskolan på Östermalm i Stockholm. Fyra personer vårdas under lördagsmorgonen på sjukhus, inklusive busschauffören som anhållits. Men inget tyder på att han gjort det med flit, enligt polisen.

Hur påverkar myten om den ”teknikointresserade” flickan undervisningen och samhällsdebatten? Vi träffar Ulrika Sultan har skrivit en avhanding där hon studerat normer och teknikintresse bland flickor – och visar varför vi måste sluta bygga strategier på gamla föreställningar. Poddagogen bjuder på ett samtal om teknik, kreativitet, identitet och normer i skolan och på fritiden, och inte minst ett samtal om hur vi kan skapa utrymme för alla elevers nyfikenhet på teknik.

Efter några tuffa år börjar laddbranschen återhämta sig. I det här avsnittet gästar Kristian Sandahl, grundare av ChargeNode och AmpSociety, som delar med sig av lärdomar från resan - från pandemins utmaningar till hur elbilen nu kan bli en tillgång för elnätet. Vi pratar om teknikskiften som auto-charge och bidirectional charging, vad som krävs för att bygga en hållbar laddinfrastruktur och vilka kompetenser som formar framtidens elektrifierade samhälle. Tidsstämplar: 03:50 – ChargeNodes resa och utveckling 05:58 – Hur ekonomiska förändringar påverkade laddbranschen 08:56 – Tekniska innovationer inom elbilsladdning 12:55 – Framtiden för laddning och marknadstrender 18:12 – Utmaningar och möjligheter i elbilsmarknaden 36:11 – Elektriker, mjukvara och kompetensbehov i infrastrukturen 45:39 – Cybersäkerhet och fjärrhantering inom elbilsladdning Är ditt företag i behov av IT-rekrytering, eller Executive Search eller vill du tipsa om en gäst? Hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se   Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Tekniska problem gjorde så att ni får tillgodo se er med Elsa & Johanna utan gäst denna veckan… Oberoende av varandra så har vi inte käkat godis på veckor (Elsa kan dock meddela medans hon skriver detta söndag 28/9 att godis har ätits). Mer om det och lite hälsosamma levnadsvanor iom att en smart-klocka är det top 3 roligaste som hänt senaste veckan.  Top 1 & 2 är Badous återbesök hos veterinären med sin fraktur och att Johanna äntligen varit och tränat för Jens igen för första gången på länge.

Fluent Fiction - Swedish: Midsummer Magic: A Project & Friendship Forged in Blooms Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-06-22-22-34-02-sv Story Transcript:Sv: Sommarens sol lyste starkt över botaniska trädgården.En: The summer sun shone brightly over the botaniska trädgården.Sv: Det var Midsommar, och doften av blommor fyllde luften.En: It was Midsummer, and the scent of flowers filled the air.Sv: Elsa och Viggo stod vid ingången och väntade.En: Elsa and Viggo stood at the entrance and waited.Sv: De hade arbetat hårt hela året på sin skolprojekt som de snart skulle presentera.En: They had worked hard all year on their school project, which they would soon present.Sv: Elsa, känd för sin noggrannhet, ville att allt skulle vara perfekt.En: Elsa, known for her meticulousness, wanted everything to be perfect.Sv: Hon hade planerat varje del av presentationen minutiöst.En: She had planned every part of the presentation minutely.Sv: Viggo var mer avslappnad.En: Viggo was more relaxed.Sv: Han var bra med människor men kände sig osäker när det kom till att prata inför folk.En: He was good with people but felt insecure when it came to speaking in front of an audience.Sv: Trädgården runt dem var lummig och livlig, en harmonisk blandning av färger och dofter.En: The garden around them was lush and lively, a harmonious blend of colors and scents.Sv: Det här skulle vara den perfekta platsen för deras presentation, tänkte Elsa.En: This would be the perfect place for their presentation, Elsa thought.Sv: Men inuti kände hon sig orolig.En: But inside, she felt anxious.Sv: Viggo märkte hennes nervositet.En: Viggo noticed her nervousness.Sv: – Det kommer gå bra, sa han lugnande.En: "It will be fine," he said reassuringly.Sv: Jag är här för att hjälpa till.En: "I'm here to help."Sv: När det var deras tur att presentera, gick de fram tillsammans.En: When it was their turn to present, they stepped forward together.Sv: Elsa började med att sätta igång sitt digitala bildspel.En: Elsa began by starting her digital slideshow.Sv: Men inget hände.En: But nothing happened.Sv: Projektorn fungerade inte.En: The projector wasn't working.Sv: Paniken spred sig inom Elsa.En: Panic spread within Elsa.Sv: Viggo såg sig omkring och insåg att de behövde tänka snabbt.En: Viggo looked around and realized they needed to think fast.Sv: Han log mot publiken och sa, – Tekniska problem, hörni!En: He smiled at the audience and said, "Technical issues, folks!Sv: Men låt oss ta det som en chans att prata riktigt med varandra.En: But let's take this as a chance to really talk with one another."Sv: Elsa kände hur hennes hjärta bultade snabbt, men hon visste att hon behövde Viggos hjälp nu.En: Elsa felt her heart pounding fast, but she knew she needed Viggo's help now.Sv: Hon nickade mot honom och började beskriva bilderna istället för att visa dem.En: She nodded at him and started describing the images instead of showing them.Sv: – Viggo, kan du berätta om vårt experiment?En: "Viggo, can you talk about our experiment?"Sv: frågade Elsa.En: asked Elsa.Sv: Viggo klev fram med ett självsäkert leende.En: Viggo stepped forward with a confident smile.Sv: Han använde sin naturliga charm och berättade engagerat om deras projekt.En: He used his natural charm and engagingly talked about their project.Sv: Publiken lyssnade intensivt.En: The audience listened intently.Sv: Elsa kompletterade med fakta och svarade på frågor.En: Elsa complemented with facts and answered questions.Sv: Tillsammans tog de sig genom presentationen.En: Together, they made it through the presentation.Sv: När det var över, applåderade publiken och lärarna log.En: When it was over, the audience applauded, and the teachers smiled.Sv: Elsa insåg att det inte behövde vara perfekt för att vara bra.En: Elsa realized that it didn't need to be perfect to be good.Sv: Hon såg på Viggo, som nu strålade av självförtroende.En: She looked at Viggo, who was now beaming with confidence.Sv: – Tack, Viggo.En: "Thank you, Viggo.Sv: Du gjorde det verkligen, sa Elsa.En: You really did it," said Elsa.Sv: – Och du lärde mig att förbereda mig bättre, svarade Viggo.En: "And you taught me to prepare better," replied Viggo.Sv: De lämnade scenen sida vid sida, omgivna av den lummiga, blommande trädgården.En: They left the stage side by side, surrounded by the lush, blooming garden.Sv: Midsommar i botaniska trädgården blev en dag att minnas, för både deras projekt och den osynliga vänskapen som grodde starkare mellan dem.En: Midsummer in the botaniska trädgården became a day to remember, both for their project and the invisible friendship that grew stronger between them. Vocabulary Words:meticulousness: noggrannhetanxious: oroligharmonious: harmoniskreassuringly: lugnandecomplemented: kompletteradefiguratively: bildligt talatpounding: bultadeaudience: publikinsecure: osäkerbeaming: stråladeapplauded: applåderadeexperiment: experimentconfidence: självförtroendeprojector: projektorinvisible: osynligrealized: insågdescribe: beskrivapresentation: presentationturmoil: tumultblend: blandningtechnical: tekniskalively: livligslideshow: bildspelprepared: förberedainteraction: interaktionengagingly: engageratsurroundings: omgivningminutely: minutiöstcharm: charmpanic: panik

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 12.00

Besök Elmia Solar i Jönköping 4-6 februari. Vill du utveckla och se möjligheterna vi får med elektrifieringen och utbyggnaden av elnätet? DÅ ska du absolut besöka mässan Elmia Solar! Vi installatörer installerar inte bara vägguttag och brytare. Vi är navet för möjligheten att nya innovationer ska realiseras i det moderna elnätet. Inga andra. Det är vi - elektriker. På ELMIA Solar kan du diskutera och samtala med branschledande leverantörer om de senaste lösningar inom energieffektivitet för dina lokala marknad. Tekniska innovationer för elnätet är just nu super hett och där måste vi hålla oss uppdaterade. https://www.elmia.se/en/program/?utm_source=chatgpt.comTack till våra samarbetspartners!⁠⁠⁠⁠⁠⁠GARO SVERIGE - För elektriker som bygger framtiden – smarta lösningar för laddning, energi och eldistributionNexans® ⁠⁠⁠⁠⁠⁠Lokalt producerade kablar från Grimsås → stora nog att påverka, lokala nog att bry oss!⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Schneider Electrics nyhetsbrev ⁠⁠⁠⁠⁠ - nyheter om senaste produkter och lösningar för elektriker!Följ oss på Youtube

delar jag med mig av insikter från coachning av nybörjare inom IT-branschen. Vi dyker ner i de viktigaste stegen för att kickstarta din karriär och hur du kan positionera dig för framgång. Här är några höjdpunkter: • Spetsa din CV: Anpassa din ansökan för roller som software engineer eller data engineer. • Tekniska färdigheter: Vilka verktyg och programmeringsspråk du bör bemästra, beroende på din målroll. • Marknadens efterfrågan: Vikten av att kunna Microsofts verktyg i Sverige. • Personliga berättelser: Hur du kan använda erfarenheter från skola, projekt och sommarjobb för att sticka ut. • Mer än teknik: IT handlar inte bara om kod – det handlar om att bidra till teamet och skapa värde. Lyssna in för att få praktiska tips och råd om hur du kan navigera de första stegen i din IT-karriär och bygga en stark grund för framtiden. fråga min chatbot om din karriär: https://www.jonasjaani.se/bot

I veckan räddades en av Sveriges största industrisatsningar från likvidation. Men historien om Northvolt är ett drama i många akter, och än är faran långt ifrån över. Bolaget blöder pengar och behöver snabbt få in nytt kapital och få fart på batteriproduktionen för att överleva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Victor Jensen, reporter EkonomiekotErika Sundén, reporter EkonomiekotBo Becker, professor Handelshögskolan i StockholmPeter Carlsson, fd vd NorthvoltAnders Oscarsson, aktiechef AMFPontus Braunerhjelm, professor Tekniska högskolan i Stockholmekonomiekotextra@sverigesradio.se

Amalia och Linn fortsätter prata om hur Linn gick från att vara lågfungerande till högfungerande.Linn befann sig i många, många år i ett mörker som bestod av bland annat självskadebeteende, arbetslöshet, LVU och suicid-tankar. Idag känner inte Linn igen personen hon var då - nu ser livet helt annat ut och är betydligt ljusare. Hon har en partner, utbildar sig, är tvåbarnsmamma och får livet att gå ihop. Hon är lycklig.Hur hon lyckades vända livet går Linn igenom punkt för punkt. I detta avsnitt går vi bland annat igenom att det är viktigt att lära känna sig själv och ens ADHD. Att t.ex. kartlägga sina behov. Tekniska svårigheter gör att Linns ljud låter annorlunda. Ber om ursäkt för det. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linn är tillbaka och gästar podden - tjoho!Amalia och Linn pratar om hur Linn gick från att vara lågfungerande till högfungerande.Linn befann sig i många, många år i ett mörker som bestod av bland annat självskadebeteende, arbetslöshet, LVU och suicid-tankar. Idag känner inte Linn igen personen hon var då - nu ser livet helt annat ut och är betydligt ljusare. Hon har en partner, utbildar sig, är tvåbarnsmamma och får livet att gå ihop. Hon är lycklig.Hur hon lyckades vända livet går Linn igenom punkt för punkt.Tack Linn!Tekniska svårigheter gör att Linns ljud låter annorlunda. Ber om ursäkt för det. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är egentligen en skog? Ett virkesförråd? En rekreationsplats? Ett ekosystem? Just nu dyker skogen upp som tema på en rad olika utställningar och föreställningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kultur har besökt utställningen ”Skogen” på Tekniska museet i Stockholm, pratat med Lena Ylipää som är en av konstnärerna på Bildmuseet i Umeås utställning ”Åtta grader/Samtida konst om skogen” och ringt upp scenkonstkollektivet Oscen, aktuella med ljudvandringen ”Skogens berättelser” i Sundsvall.Programledare: Lisa WallReportrar: Katarina Wikars och Johanna OlofssonProducent: Eskil Krogh Larsson

Dolda inspelningar, wallraffande och mullvadar på senaste tiden har flera journalistiska granskningar gjorda med dolda metoder fått stor uppmärksamhet, nu senast serien Den svarta svanen. Blir behovet av undercover-journalistik större i ett hårdare samhälle? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den danska dokumentärserien ”Den svarta svanen” har skakat om både politiker, näringslivstoppar och kriminella i Danmark, när den med hjälp av dold kamera kunnat visa banden mellan den svarta och den vita ekonomin. Under våren har Kalla faktas avslöjanden inifrån Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning präglat nyhetsrapporteringen. Vad motiverar journalistik med dolda metoder? Och blir behovet större i en värld som styrs mer av å ena sidan dolda makthavare med stort våldskapital och å andra sidan organisationer och myndigheter som sluter sig allt mer? Samtal med de granskande journalisterna Jenny Strindlöv, Expressen och Sanna Klinghoffer, Svt.SKOGEN – EN ARENA FÖR KAMP MELLAN KOLLIDERANDE INTRESSENVad är egentligen en skog? Ett virkesförråd? En rekreationsplats? Ett ekosystem? Just nu dyker skogen upp som tema på en rad olika utställningar och föreställningar. Vi har besökt Tekniska museet i Stockholms utställning ”Skogen”; pratat med Lena Ylipää som är en av konstnärerna på Bildmuseet i Umeås utställning ”Åtta grader/Samtida konst om skogen” och vi har ringt upp scenkonstkollektivet Oscen, aktuella med ljudvandringen ”Skogens berättelser”. DUBBELT SVIKNA MUJAHEDIN-BARN I NY DOKUMENTÄRFolkets Mujahedin var den iranska frihetsrörelsen som störtade Shahen men som sedan hamnade i opposition mot mullorna och allt mer kom att bli en sekt. I en ny dokumentär berättar om barnen till frihetskämparna – många hamnade i Sverige, efter att föräldrarna valt kampen före föräldraskapet, där barnen i flera fall sveks en gång till – av det svenska samhället. Vi har träffat regissör Sara Moin.HANTVERKET: MÖT KOSTYMÖREN EMMA GAUFFIN”Hantverket” är reportageserien där du får möta yrkesmänniskorna i kulturens kulisser. Hur lyssnar pianostämmaren? Hur spikar rammakaren? Idag möter du kostymören Emma Gauffin i hennes ateljé på Östermalm i Stockholm. Reporter: Tove LindellProgramledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Följetongen om Tekniska museet avslutas med att vi varit på pressvisning av deras nya utställning skogen som vi recenserar i avsnittet. Detta med anledning av att det bara är en vecka kvar tills vi åker på klimataktion mot pappersmassaindustrin i Gävle. Vi snackar även lite nyheter, studentprotester på universiteten och besvarar frågan: Vem var egentligen […]

I detta avsnitt av Innovationslandet gästas Emma Frans av Niklas Lavesson, professor i programvaruteknik med inriktning mot AI, vid Blekinge Tekniska Högskola. De pratar bland annat om AI-teknologins explosiva utveckling och om hållbar AI-teknik, både ur ett miljömässigt och socialt perspektiv. Avsnittet spelades in den 6 maj och är ett betalt samarbete med Blekinge Tekniska Högskola. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli.

Trots geopolitiska stormar går börsen starkt – hur hänger det ihop? Johnny Torssell, teknisk analytiker Carnegie Private Banking, förklarar börsoptimismen i vad som annars brukar vara starten på en svagare period. Johnny ger även tips på hur investerare kan agera i intressanta sektorer och segment på börsen just nu. Denna podcast är utgiven av Carnegie Private Banking inom Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

God dag! Denna vecka avhandlar både Moa och Sandra MET-galan. Moa pratar om bakgrunden till temat och Sandra pratar outfits och snackisar. Alice pratar om det pågående dramat mellan Kendrick Lamar och Drake. Tyvärr fungerar inte ljuden denna vecka så alla lyssnare får hänga med på strulet som uppstår när Alice ska spela upp disstracks. Tack för oss och god lyssning!

Johan Tesch, digital kreatör, har med sig tre teknologiska magplask, bland annat det första personliga elfordonet The Sinclair C5. Han berättar vilka som är de gemensamma nämnarna bakom misslyckade innovationer, varför det stämmer att AI kommer förändra allt, och vilka av dagens innovationer han tror kommer ha störst påverkan på byråernas arbete. Dessutom: Därför borde Bianca Ingrosso inspireras av Matilda Djerf för att lyckas i USA, Mustiga Mauri spås en ljus framtid på andra sidan Atlanten och så fick Resumé Mark Ritson på fall.

Dr Trigona Negativ Förstärkning .Unghäst klasser som är otroligt tekniska.Saker du aldrig kommer att höra.När man inte tänker till.ELI5  förklara välfärdsextrimister tankesätt.Och Mycket mer.

Att arbeta som Teknisk systemoperatör (TSOP) i Försvarsmakten innebär att vara en viktig del i att bland annat se till att ett JAS 39 Gripen kan lyfta och få tillgång till lägesbild och kommunikationsmedel. Hör Joel och Erik beskriva rollen och dess viktiga uppgift för Försvarsmakten. Vill du också bidra till att Försvarsmakten kan leda och kommunicera? Se våra tjänster och ansök här: Lediga jobb hos Försvarsmakten - Lediga tjänster Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag har allt en mjukvara, vilket gör mjukvaran fundamental. I den senaste avsnittet av Innovationslandet möter Emma Frans professor Tony Gorschek från Blekinge Tekniska Högskola för att diskuterar behovet av mjukvaruingenjörer, vad kvalitetshantering innebär och hur AI-teknologin påverkar framtidens mjukvarulandskap. Avsnittet spelades in på 18 december 2023 och är ett betalt samarbete med Blekinge Tekniska Högskola. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli.  

Telefonen bredde snabbt ut sig i Stockholm på 1890-talet, så pass att staden blev den mest telefontäta i världen och himlen förmörkades av telefonledningar. Vad innebar telefonens inträde för vårt sätt att kommunicera? Vilka möjligheter öppnades? Hur fungerade det, och hur kunde det låta när man ringde upp?  Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, och Anders Lindeberg-Lindvet från Tekniska museet. Bild: telefonvykort från förlag C. N:s Lj. Sthlm, 1906, fotograf okänd.

Эхо Стокгольма — 10 ноября 2023 Война — день 625 В качестве заставки к нашему сегодняшнему выпуску прозвучал фрагмент последнего эпизода Масяни под названием «Я на это не подписывалась» (170). А на что подписывались мы в нашей жизни, в частности, и всей своей жизнью в целом? Что сделать, чтобы не было всякой мерзости, больше мягких одеял и вечного кайфа? – я задаю этот вопрос себе, но звучит он и вслух, тем более в эфире, и пусть каждый попробует ответить себе на него… 9 ноября Вильнюсе и онлайн прошел благотворительный аукцион Форума свободной России, на котором было собрано более 50 тысяч евро, которые пойдут на поддержку вооруженного сопротивления путинской агрессии. Сооснователь ФСР Гарри Каспаров рассказал, для чего нужен аукцион в поддержку россиян, воюющих в рядах ВСУ. Завтра, 11 ноября в Стокгольме в магазине Interbok пройдет вечер писем российским политическим заключенным, организованный Антивоенным комитетом в Швеции Russians Against War. На следующей неделе в столице Финляндии при поддержке интернет-провайдера Банхов открывается наше партнерское радио Эхо Хельсинки. В нашем эфире разговор об этом с директором Банхоф Йоном Карлунгом. Министр иностранных дел Украины Дмитро Кулеба прокомментировал в негативном ключе призывы некоторых западных политиков начать переговоры с Россией. Египет отказался от предложения США обеспечивать безопасность в Газе после окончания войны в Израиле. Западные СМИ отвергли обвинения в том, что они заранее знали о нападении ХАМАС на Израиль и разорвали отношения с фотографом Хасаном Эслайей после того, как выяснилось, что он был с боевиками ХАМАС во время нападения. Представителя России не избрали в состав Международного суда ООН впервые с момента его создания в 1946 году. Вывезенный из Мариуполя в Россию подросток Богдан Ермохин сможет вернуться в Украину. Новости десоветизации. Во Львиве демонтировали три советских памятника с Холма славы: Родина-мать; Воин с флагом; и Присяга. Хроники репрессий в России. Главу фонда «Свободная Бурятия» Александру Гармажапову заочно приговорили к семи годам колонии из-за интервью об отказниках. Искупают кровью… – пресс-Песков прокомментировал помилование в России убийцы студентки Веры Пехтелевой. Эхо Стокгольма продолжает подкаст о культурной жизни шведской столицы, об актуальных событиях и постоянно действующих местах. Вы услышите в эфире Ольгу Гетман и Павла Блинова с рассказом о визите в Стокгольм Дмитрия Быкова и встрече с ним, прошедшей 8 ноября в зале Tekniska museet. В завершении нашей программы прозвучит песня Туда и дорога, написанная и исполненная Максом Лапицким на слова неизвестной девушки из Петербурга.

Ukraina i skymundan. Marco Plo bärgas. Väskförbud införs. AI-konferens i London. Tekniska museet fyller 100 år. Gränsen mellan Gaza och Egypten öppnades. Omfattande gängrättegång i Sundsvall. Hur klarar man höstmörkret. Tjejmatte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

(00:00) Start och snack om att spela på ålderns höst (03:43) Dagens innehållsförteckning (05:00) Spider-Man 2 släppt (19:03) Super Mario Bros Wonder också släppt (28:25) Skull Island: Rise of Kong, årets floppspel (36:22) Cities Skylines 2 släpps i veckan, men lider av prestandaproblem (45:41) GeForce Now höjer priserna med 30 procent (50:40) Pete Hines slutar på Bethesda (57:59) Paradox bryter med Lamplighters League-studion Harebrained Schemes (1:00:47) MSG Sphere, ny cool arena I Las Vegas (1:08:29) Sony har tagit patent på en ny handkontroll (1:10:48) Epic vill att spelutgivare ska lägga upp alla sina spel på Epic Games Store (1:12:44) Nyligen släppta och kommande Game Pass-spel (1:18:44) Netflix startar test för molnspelande (1:21:20) Glitch i EA Sports FC gjorde att bollen blev fastklistrad på spelarens ben (1:22:48) Veckans spelsläpp: Cities Skyline 2, Metal Gear Solid: Master Collection Vol. 1, The Lords of the Rings: Return to Moria, Ghostrunner II, Alan Wake 2 Musik: Viva Las Vegas - Joe Var Veri Vi som gör podcasten om tv-spel, videospel, datorspel och allt som har med Xbox, PlayStation, Nintendo och PC att göra heter Andreas och Henrik. Mer information finns att läsa på vår hemsida ⁠⁠https://www.gejmapod.se⁠⁠ och följ oss gärna på Twitter ⁠⁠https://twitter.com/GejmaPod⁠⁠. Gå gärna med i vår Discord: https://www.gejmapod.se/discord

Så. September, snart oktober. Tekniska svårigheter. Olika städer. Radiotystnad. Men. Nu ser det ut som att det snart kommer ett nytt avsnitt av 'Andra Sidan Är Ni Klara?'. Här har ni trailern så ni kan TAGGA TILL. (Om avsnittet inte kommer så får ni i alla fall några roliga minuter) Musik och ljudeffekter till trailern/introt: Ljudeffekt: https://www.youtube.com/watch?v=K1gxCRD4nEM Ljudeffekt: https://www.youtube.com/watch?v=BmbM5B4NjxY Lazar: https://www.youtube.com/watch?v=4UjqFaQq_7I&t=615s Office Vilkas Sound: https://www.youtube.com/watch?v=tayvhdHPAkA The Lab: https://www.youtube.com/watch?v=yMpNPtta0us Music from JohnnyDog Song title: The Lab Sci-fi lab ambience: https://www.youtube.com/watch?v=ZhTyOYQOlPM Dark mystery music: https://www.youtube.com/watch?v=Uk5zngU-aAE Dylan Owen: https://www.fiverr.com/dylanowen320/compose-and-produce-for-film-and-games?utm_campaign=gigs_show&utm_medium=shared&utm_source=copy_link&utm_term=yo3e6p

Ett långt (ofrivilligt) uppehåll är vi tillbaka med "korta" tankar om Djurgårdsmatchen, AIK-matchen och självfallet om Värnamomatchen.

Fyra kommunbolag, utan större vana av innovationsprocesser och agilt arbete, ger sig in i en gemensam utvecklings- och digitaliseringsprocess – och lyckas! I säsongens sista avsnitt får du höra storyn om Renhållningsappen, berättad både av Joakim Zackrisson från Tekniska verken i Kiruna, och av Hello Futures utvecklingsteam. Vilka var nycklarna som gjorde att projektet blev framgångsrikt och vad kan ni ta med er till era innovationsprocesser? – – – Info & anmälan träningsläger: https://bit.ly/traningslager-hf

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Floridas guvernör Ron DeSantis har nu officiellt meddelat att han vill bli Republikanernas presidentkandidat inför valet nästa år. Valkampanjen skulle rivstarta med en Twitter-live, med självaste Elon Musk som hypeman. Sändningen präglades dock av diverse avbrott och tekniskt strul.Sen pratar vi om att Liseberg fått dra in ett 50-tal årskort på bara tre veckor, på grund av att folk trängt sig eller stört på andra sätt. Gröna Lund har dock inte återkallat ett enda guldkort, vilket bland annat förklarats med en allmän brötighet bland göteborgare. Men enligt en viral Twittertråd förekommer liknande störningar även bland stockholmare på Grönan.

Sverige satsade tidigt på kärnkraften och kom att utveckla en egen teknologi kallad den svenska linjen. Bara några månader efter atombomberna släppts över Hiroshima och Nagasaki tillsatte ecklesiastikministern Tage Erlander en expertgrupp, Atomkommittén.I kalla krigets skugga samarbetade staten med näringslivet för svenska kärnkraftverk och atombomber. Den första svenska reaktorn R1, som var en ren forskningsanläggning, startades den 13 juli 1954 i ett bergrum vid Tekniska högskolan i centrala Stockholm. Med tiden blev Sverige en stormakt inom kärnkraft, men på 1970-talet vaknade en stark opinion mot kärnkraften.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per Högselius, professor i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som skrivit om kärnkraftens historia i bland annat artikeln Atomic Shocks of the Old - Putting Water at the Center of Nuclear Energy History.De allra första lyckade experimenten med att utvinna energi ur atomer utfördes i Berlin 1938 av de tyska fysikerna Otto Hahn, Lise Meitner och Fritz Strassmann. Under andra världskriget började flera nationer att forska inom området. Motivet var då framförallt framställning av kärnvapen.I Sverige startades forskningsanläggningen R1 redan 1954. Ytterligare två försöksreaktorer kom att byggas i Studsvik i Södermanland innan landets första kommersiella kärnkraftverk, Ågestaverket, R3, söder om Farsta i Stockholm laddades 1964 för att producera fjärrvärme och el, och i hemlighet vapenplutonium till programmet för att bygga svenska atomvapen.Under andra världskriget hade Sverige varit beroende av Nazitysklands kol. Därför blev oberoende viktigt i utvecklandet av svensk kärnkraft. Sverige satsade på så kallade tungvattenreaktorer som kunde drivas med naturligt, oanrikat, uran som man tänkte bryta på platser som Ranstad i Västergötland och Kvarntorp i Närke.Ågestaverket drevs till 1974 utan att leverera någon vinst förrän de sista två månaderna. Parallellt med konstruktionsarbetet på R3/Ågesta pågick projekteringen av R4 som byggdes vid Marviken på Vikbolandet. Anläggningen kom dock aldrig i drift som kärnkraftverk på grund av att teknikutvecklingen sprang ifrån planerna.Mellan 1972 och 1985 byggdes tolv stora kärnreaktorer på fyra platser: Oskarshamn, Ringhals, Barsebäck och Forsmark. Mot slutet av 1980-talet levererade de runt hälften av Sveriges totala elproduktion.På 1970-talet kommer de första folkliga protesterna mot kärnkraften. I valrörelsen 1976 lovar Centerledaren Thorbjörn Fälldin att inte tillåta nya reaktorer och att kärnkraften ska avvecklas. Efter valet tvingas han kompromissa med de övriga regeringspartierna och startar Barsebäck 2 1977. Fälldins regering faller 1978 efter oenighet om en folkomröstning om kärnkraften.Motståndet mot kärnkraft ökade efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA 1979. Eftersom kärnkraften kom att splittra partierna utlyses en folkomröstning till mars 1980 där Socialdemokraternas och Folkpartiets linje 2 vinner. Det innebär att Sverige ska ha högst tolv reaktorer. Riksdagen beslutar sedan att kärnkraften ska vara avvecklad år 2010.Bild: Reaktorn R1 på Kungliga Tekniska högskolan i StockholmOkänd - Tekniska museet Stockholm, Wikipedia, Public DomainMusik: Funny Days av New Library Sounds, Storyblocks AudioLyssna även på De hemliga svenska atombomberna.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The Tokugawa shogunate in Japan prohibited ocean going vessels or travel between Japan and most countries. Japan rejected offers to commence trade with the West. Commodore Perry forced a first treaty on a reluctant Japan. The Samurai and country wanted to resist, but instead Japan began to open up and build a navy and build up a more western military. American desires for a new trade treaty uncover fractures among the Bakufu and with the Imperial Court.Image: "Samurai" by Tekniska museet is licensed under CC BY 2.0. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Supporta BLMP genom att bli en patron! Spana in de olika alternativen på http://www.patreon.com/blmetalpodcast B.L. snackar med Dan Lilker - en legend och personlig hårdrocksidol från tonåren and onwards. Det blir ett samtal om de fyra ikoniska plattorna som han varit både medverkande och drivande i, som basist och låtskrivare, men även annat gôtt. Tekniska bekymmer har givetvis påverkat ljudet, men det sket man väl i. Patroner får se hela snacket oredigerat i videoformat! Mycket missnöje! Playlist: Anthrax - Metal Thrashing Mad S.O.D. - March of the S.O.D./Sergeant D And the S.O.D. S.O.D. - Kill Yourself S.O.D. - Make Room S.O.D. - Fuck the Middle East Nuclear Assault - New Song Nuclear Assault - Critical Mass Brutal Truth - Walking Corpse Brutal Truth - Black Door Mine Brutal Truth - Sugardaddy ('Grindfreaks only' version) Brutal Truth - Birth of Ignorance I samarbete med Medborgarskolan.

Inte trodde vi i under 1900-talet att den smarta telefonen och olika tekniska innovationer skulle få så stor plats i våra liv. Vad har du för tekniska prylar i ditt liv? Är det något som förenklar? 1876 uppfann amerikanen Alexander Graham Bell en apparat för överföring av ljud med hjälp av elström.  Sedan har det gått väldigt fort och tekniken utvecklas hela tiden och nya innovationer presenteras.Allt fler köper röststyrda högtalare och robotdammsugare. Många av de vardagliga sysslorna vi har kan skötas av teknik i olika former. Har du någon rolig pryl eller app i telefonen som underlättar ditt liv? Vad har du för smarta lösningar? Har du något du bara tycker är roligt? Vad har du för erfarenheter av den nya tekniken? Hur har du det med din robotdammsugare känns hemmet renare? Och somnar familjen kl 23.00 om du har en inställning som släcker lamporna? Och fyller du på ditt kylskåp bara genom ett knapptryck? När gjorde en teknisk funktion ditt liv lättare eller löste ett problem för dig? Vi grottar ner oss i tekniska lösningar, sådana som du har nytta av eller sådant som kanske får dig att skratta och må bra. Har du haft nytta av GPS:en när du är på resande fot? Och om någonting blivit helt knas i ditt smarta liv hur gjorde du  då? Du kanske har en udda  som du använder och som berikar dig på gott eller ont? Vad kan du inte vara utan?  Berätta om teknikens under i ditt liv! Programledare: Sanna Lundell Vi startar kl 21.40 och telefonslussen öppnar kl 21.00, ring 020 22 10 30, du kan mejla redan nu på karlavagnen@sverigesradio.se eller söka upp oss på sociala medier, vi finns på Facebook och Instagram. Producent: Monika BohmanAnsvarig utgivare: Sofia Söderholm  

Uppfinnaren med ett snille som banade väg för den värld vi idag lever i. Men med genialiteten kom också en omättlig rastlöshet och plågan av att aldrig riktigt bli förstådd i sin egen tid. Redaktionen för detta avsnitt består av:Cecilia Düringer programledare och manusMårten Andersson  manus, research och producentEmilia Mellberg  producentPablo Leiva Wenger scenuppläsarePeter Jonason  ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Freddy Grip, museipedagog på Tekniska museet.Vill du veta mer om Nikola Tesla och hans värld? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Tesla: Inventor of the electrical age av W. Bernard CarlsonMina uppfinningar av Nikola TeslaThe truth about Tesla: the myth of the lone genius in the history of innovation av Christopher CooperTesla: The man, the inventor and the age of electricity av Richard B. GundermanWizard: the life and times of Nikola Tesla, biography of a genius av Marc J. Seifer

Uppfinnaren med ett snille som banade väg för den värld vi idag lever i. Men med genialiteten kom också en omättlig rastlöshet och plågan av att aldrig riktigt bli förstådd i sin egen tid. Redaktionen för detta avsnitt består av:Cecilia Düringer programledare och manusMårten Andersson  manus, research och producentEmilia Mellberg  producentPablo Leiva Wenger scenuppläsarePeter Jonason  ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Freddy Grip, museipedagog på Tekniska museet.Vill du veta mer om Nikola Tesla och hans värld? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Tesla: Inventor of the electrical age av W. Bernard CarlsonMina uppfinningar av Nikola TeslaThe truth about Tesla: the myth of the lone genius in the history of innovation av Christopher CooperTesla: The man, the inventor and the age of electricity av Richard B. GundermanWizard: the life and times of Nikola Tesla, biography of a genius av Marc J. Seifer

Amazon, Google och andra giganter. Vad är det som gör att vissa får snilleblixtar att flyga och lyfta till oanade höjder? Dessutom - hur reagerar Kina på att USA återigen vann medaljligan i OS? Martin Wicklin är tillbaka för ännu en vecka av Sommartalkshow tillsammans med Helene Benno! Igår var sista OS-dagen för den här gången. Nio medaljer blev det för Sverige och 113 för USA som vann medaljligan före Kina som fick ihop 88. Hur tas den andraplatsen emot? Vi gästas av Sveriges Radios Kinakorrespondent Björn Djurberg. Från liten fiffig idé till enorm framgång. Amazon, Google, Klarna. Vad är det som gör att vissa idéer stannar i garaget medans andra tar över världen? Vad är den främsta drivkraften? Förändra världen? Tjäna pengar? Peter Skogh, museichef på Tekniska museet och Sara Wimmercranz, riskkapitalist och entreprenör medverkar. Vi frågar även dagens sommarpratare Claudia Olsson, entreprenör, utbildare och digital strateg. Vi undrar också hur det gått med sommarläsningen. Har man hunnit läsa ut sommarböckerna man gav sig in på? Programledare: Helene Benno Bisittare: Martin Wicklin Producent: Minna Grönfors

Mikael Syding och Mr X träffas i studion för att diskutera framtiden för bostadspriser, aktier och inflationen. Kommer Covid-19 ha en deflatorisk effekt i det långa loppet och är toppen nådd för aktiemarknaderna? Missa inte avsnitt 32 av Antiloop Podcast. Glöm inte att prenumerera i din podcast-app och lämna gärna en recension så hjälper du oss nå ut till fler lyssnare. Mer information om Antiloop hittar du på antiloophedge.com och på antiloophedge.com/memos får du även tillgång till Antiloops alla memos. Ingenting du hör i Antiloop Podcast är någon form av rekommendation och alla investeringar är förknippade med risken att förlora hela eller delar av ditt kapital. Antiloop Podcast produceras i samarbete med Vexaton Media. 00:00 - Intro 01:00 - Ska man äga sin bostad just nu? 04:13 - Man lär sig genom att slå sig 05:35 - Utveckling kräver risktagande 08:18 - Hur ska man tänka kring utbildning? 13:09 - Covid kan vara deflatoriskt 16:20 - Aluminiumpriser upp 500% för grossister 16:44 - Tekniska formationer i S&P500 17:29 - Hur kommer Fed agera framöver? 19:10 - Hur skapas bottnar och toppar och har vi toppat?