Podcasts about tyv

Céline var misogyn, antisemit och en sällsynt våldsam pacifist. Men Kristoffer Leandoer vet ingen starkare litterär protest mot krig och dödsstraff. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Du måste bli hallick!” Så löd Louis-Ferdinand Célines ordagranna uppmaning till sin engelske översättare John Marks. Som en av hans svenska översättare vill jag tro att det var mitt uppdrag Céline talade om i så grova ordalag: att detta var hans vulgära metafor för uppgiften att förmedla det intima mötet på ett främmande språk mellan läsare och text. Tyvärr har jag helt fel: uppmaningen är högst bokstavligt menad. I sin brevväxling med Marks, som pågick i decennier, talade Céline hellre om sexualia än om litteratur, varvid han tog på sig den erfarne, äldre mannens roll – och hallickar var enligt honom de enda som verkligen förstod hur kvinnor skulle hanteras.Marks, som framlevde sina dagar som utrikeskorrespondent och tjurfäktningsentusiast, verkar klokt nog ha ignorerat rådet. Men tyvärr censurerade han som översättare Célines text på all uttalad sexualitet så pass systematiskt att man kan tala om stympning. Ändå är det just i brevväxlingen med denne Marks som Céline definierar sin egen stil allra bäst: ”Allt det där är dans och musik. Ständigt på dödens rand: ramla inte ner där.”1932 slog den unge franske läkaren Louis Ferdinand Destouches under pseudonymen Céline ner som en bomb med sin debutroman Resa till nattens ände, där det stelopererat rationella franska språket under hans händer återuppstod som ett följsamt redskap för dans på existensens yttersta rand. Men denna hypersensibilitet kan knappt separeras från sin motsats, en grovhet vars uppsåtlighet har något obehagligt grälsjukt över sig. Han var inbiten antisemit och öppen anhängare av nazismen under den tyska ockupationen av Frankrike.”Du måste bli hallick!”Den slutsatsen drar också huvudpersonen i Célines roman Krig, den förvirrade och febersjuke Ferdinand, på militärsjukhuset där han vårdas för en granatskada som invalidiserat honom partiellt för livet: ”Jag drog på mig kriget i min skalle”, säger han själv. ”Det fastnade i min skalle.”Verklighetens Louis Ferdinand Destouches sårades 1914 på samma sätt som romanens Ferdinand – i högerarmen och huvudet – och led livet igenom av tinnitus och huvudvärk. Krig skrevs sannolikt 1934 och var tänkt som andra ronden i den uppgörelse med krigstraumat som kavallerist i första världskriget som inletts med Resa till nattens ände. Men romanen blev liggande, och när Céline, som dagligen mottog dödshot på grund av sin tyskvänlighet, i största hast flydde Paris sommaren 1944 tillsammans med hustru och katt, fanns Krig bland de 6000 manuskriptblad som blev kvar i lägenheten på Rue Girardon i Montmartre.Först sextio år efter författarens död återfick rättsinnehavarna denna kvarlåtenskap, de sextusen sidorna visade sig innehålla flera i stort sett färdiga romanmanus och i maj 2022 inleddes utgivningen just med Krig: en litterär världssensation som ekade märkvärdigt av nyhetsbevakningen från den ryska invasionen av Ukraina, där krigshändelserna snart nådde ett statiskt skede som spöklikt påminde om första världskriget. Jag översatte romanen i en osäkerhetszon, inte alltid helt säker på om beskrivningen av krigets fasor, hemmafrontens enögda entusiasm och infanteristernas utmattning kom från Célines nittio år gamla romantext eller radions nyhetssändningar. Mitt intryck förstärktes av textens grundläggande hallucinatoriska karaktär: det är skallen på Ferdinand som är träffad, han yrar och svamlar och vet inte alltid själv vad som är syner och vad som är verkligt. Aldrig har en litterär text förmedlat så in på skinnet hur kriget förgör även dem det skonar, de som har turen att överleva både motståndarnas och den egna sidans eldgivning.Sjukhuset ligger nära fronten, de sårade är ingalunda förskonade från krigets fasor. De ska inte bara stå ut att ha sina egna likkistor bokstavligt talat väntande i källaren, stå ut med dödsjämmer och amputeringshot, kanonmuller och fiendeflygets dagliga turer, utan dessutom med det ständiga hotet från militärdomstolen: sårades de verkligen i strid, är de inte i själva verket simulanter och desertörer, borde de inte ställas mot en vägg och skjutas? En gång i veckan ekar exekutionspatrullens skottsalvor i den lilla staden. Under sina långsamma promenader som konvalescent råkar Ferdinand på avrättningsplatsen och begrundar den oansenliga vägg som de dödsdömda ställs upp mot, ännu osäker på om inte hans egen resa kommer att sluta där: denna scen är i sin lågmälda, nästan stumma direkthet den mest vältaliga argumentation mot dödsstraffet jag läst, skriven alltså av en sällsynt våldsam pacifist, misogyn och antisemit: inte helt lätt att smälta.Att berömma ett litterärt uttryck just för dess stumhet låter kanske konstigt, men jag kommer inte på något bättre sätt att beskriva det Céline åstadkommer i Krig. Han lyckas formulera en oartikulerad och språklös, närmast animalisk reaktion hos människan på militarismens och krigets övervåld: en stum och maktlös förtvivlan som bara kan få utlopp i egen grovhet och eget övervåld. I sjukhussalen handlar det i högst bokstavlig bemärkelse om en sårad, för att inte säga skadeskjuten manlighet – det läcker på alla möjliga håll och kanter – som får hitta sin kompensation där den kan, genom att fuska med vikterna, verka känslomässigt oberörd och försöka dra ner kvinnorna till sin egen nivå. Det är från denna de permanent vingklipptas sjuksal som Célines dagorder till översättaren härstammar: ”Du måste bli hallick!”Man ska minnas att dessa stympade män, dessa spillror av mänsklighet, ändå tillhör den segrande sidan: de har överlevt, de har hyllats som hjältar, man skålar för dem och harangerar dem i högtidstal om nationens offervilja. Den solkiga misär Céline porträtterar så oförglömligt är krigets bästa-scenario, högsta vinsten. En mer träffande konsekvensutredning av vad krig faktiskt gör med sina deltagande har sannolikt aldrig skrivits.Även det fortsatta författarskapet går att se i detta ljus. ”Vi är skrattretande, gamlingar från födseln!” säger Céline i sin näst sista roman Nord från 1960. Han tröttnar aldrig på att framställa sig själv som en grinig och snuskig gammal gubbe, finner samma glädje i att baktala sig själv som resten av världen. Men sin solidaritet med den sönderskjutna och livrädda pojke som dragit på sig kriget i sin skalle ger han aldrig upp. Och inte heller ger han någonsin upp sin dans och musik på dödens rand. Även om han mycket väl vet att till slut så är det där vi alla ramlar ner.Kristoffer Leandoerförfattare, översättare och kritiker

Gängkriminella "utnyttjar" det fria skolvalet. Klaner "utnyttjar" assistansersättningen. Och så vidare. Tyvärr måste vi konstatera att vi nationalister återigen haft rätt hela tiden — mångkulturen är inkompatibel med västerländska frihetliga samhällen.Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=wi6WBqd8SY4&ab_channel=DetfriaSverigeBli en del av vår gemenskap. Organisera dig i Det fria Sverige: https://www.detfriasverige.seBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Gängkriminella "utnyttjar" det fria skolvalet. Klaner "utnyttjar" assistansersättningen. Och så vidare. Tyvärr måste vi konstatera att vi nationalister återigen haft rätt hela tiden — mångkulturen är inkompatibel med västerländska frihetliga samhällen.

Döda är vi när alla hjärnfunktioner oåterkalleligt är borta. Men om hjärta och andning stannar kan man få en glimt. Över den funderar Jimmy Vulovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En människa kämpar sig igenom dödsskräck, smärta och meningslöshet. Livet går. Det kommer en dotter, en son. Långt senare vilar en gammal döende hand i en yngre och för en kort stund får döden belysa livet. Att allas vårt oundvikliga slut bär livsinsiktens början i sig är sedan länge känt i skönlitteraturen. Ett av de mest gripande exemplen är Ivan Iljitjs död som Leo Tolstoj tecknar med mästerlig hand i en kortroman med samma namn från 1886. I den får vi följa hans liv av social och materialistisk ytlighet tillsammans med dottern, sonen och hustrun ända tills döden låter honom förstå den egentliga meningen. Även filosoferna är väl medvetna om allt det där. Livet kan enbart förstås baklänges men det måste levas framlänges, skriver Søren Kierkegaard i en notering från 1843. När man läser hans tanke högt låter den som en självklarhet, så pass självklar att dess innebörd ofta glöms bort. Ungefär som då vi i berättelser gång på gång låter oss överraskas av bra intrigvändningar. Vi vet ju alla att något kommer ske, något som förklarar allt som redan har varit. Det är en självklarhet. Ändå förvånas vi när det väl händer. Skönlitteratur liknar på det viset livet. Berättelser kräver också ett slut för att början och mitten ska fullbordas och förstås. Att läsa är därför som en övning i att leva och att dö.”Jag levde alltså mitt liv en gång till. Jag träffade människor jag inte ägnat en tanke på 50 år, jag visste vad de hette och vad de tänkte och vad jag tänkte.” Orden kommer från en man som var 74 år då han dog. Hjärtstillestånd. Kliniskt död men efter 1 minut och 40 sekunder återupplivades han av överläkaren Hans Zingmark som senare intervjuade mannen för en forskningsstudie om nära döden-upplevelser. Anders, som den avlidne kallas i studien, fortsätter: ”Hela mitt liv i detalj igen på 1 minut 40 sekunder – hur gick det till? Den sista dagen jag levde om, var när jag tittade på dig och mötte din blick.” Hans Zingmark kunde naturligtvis inte svara på hur det hade gått till. Ingen kan det. Men i studien ”Near-death experiences and the change of worldview in survivors of sudden caridac arrest”, som han 2022 skrev med Anetth Granberg Axèll, finns många andra svar. I den bekräftas nämligen på ett fascinerande sätt flera slutsatser från både tidigare forskning och från den beprövade livserfarenhet som kommer till uttryck i exempelvis skönlitteratur.Ett varmt sken och en härlig känsla av att nå en annan dimension är ett återkommande tema i de fyra djupintervjuer som studien bygger på. Ljuset beskrivs som livfullt, fritt från all ondska någonstans bortom vår fysiska verklighet. Tyvärr är det långt ifrån alla som får uppleva det, i alla fall om vi ska tro den tidigare forskning som säger att bara mellan 10 och 20 procent av dem som rycks ur dödens käftar återvänder med en nära döden-upplevelse. Så kanske stämmer det som en gång har sagts om att alla inte får gå samma väg. Förvåning förenar också återvändarna. Tre av studiens deltagare saknade då de dog all tro på en existens bortom det materiella livet, men alla fick bevittna motsatsen och då försvann även deras tidigare rädsla för döden. Ungefär som Ivan Iljitj då han alldeles i slutet av den smärtsamma dödskamp som han aldrig ska få återvända ifrån febrilt letar efter sin gamla dödsskräck. Men den är borta. Självcentreringen som präglat hela hans liv lämnar honom också. Då befrias han och döden finns inte längre. I romanen står det skrivet: ”Istället för döden var ljus. – Jaså, är det så! sade han plötsligt högt. Så härligt!”Trams, säger skeptikern. Det där är bara historier som det inte finns några bevis för alls, sådant som människan i årtusenden berättat för att finna tröst och moralisera om hur vi bör leva. Nu vet vi bättre. För nu tror vi på Vetenskapen där vi kan mäta saker och ting. Och det stämmer givetvis som skeptikern säger att människan länge har berättat om evigheten. Många har moraliserat också. För redan i den direkt från muserna åkallade historien om Odysseus irrfärder finns det ju faktiskt två vägar ut ur livet, en för de få till de ljusa elyseiska fälten och en in i Hades mörkerrike. I elfte sången närmar sig hjälten de döda i mörkret. Odysseus söker där råd om livet och siaren Teiresias berättar vad han måste göra för att kunna ta sig hem igen. Och av sin mor får han veta vad som har hänt på Ithaka sedan han lämnade ön för att strida vid Troja. Överväldigad av starka känslor öppnar han sin famn mot modern och ”tre gånger, såsom en dröm eller skuggbild, vek hon tillbaka”. Varför, mor? Hon svarar honom att ”likt en dröm fladdrar själen kring sen den övergett kroppen”. Och då förstår ju vem som helst att undflyende väsen av det slaget inte låter sig mätas.Det omätbara finns överallt. Av någon anledning finns exempelvis Ivan Iljitj i mig. Där är han tillsammans med många andra fiktiva personer som har berört mitt liv. Därinne bor också verkliga människor som jag har förlorat. De som för en kort stund plötsligt kan bli så levande igen, som om de när som helst skulle kunna komma in genom dörren eller kanske slå en signal, trots att de är döda. Alla är de omätbara men det gör inte känslan av dem osann. Och det finns mycket, även inom Vetenskapen, som vi antar finnas bara på grund av spåren det efterlämnar. Ingen har ju ännu sett eller direkt mätt varken DNA-strängens dubbelhelix eller universums mörka materia. Ändå tror vi på båda delarna. Då borde ju även de spår döden lämnar vara värt något, i både fiktionen och verkligheten. Ivan Iljitj ser med dödens hjälp meningslösheten i det ytliga liv han levt. Han fick ingen möjlighet att återvända för att förändra det. Deltagarna i studien fick dock dö med livet i behåll och deras lärdomar liknar det som litterära röster ur evigheten ofta berättat om. De återvände alla med insikter om börjans och mittens betydelse, förstod att värdera nära relationer mer än materiella ting. Livet blev mer levande efter döden. Samtidigt fylldes deras syn på det liv som vi alla just nu lever oss igenom av en stor tacksamhet och respekt. Om inte det är värdefull kunskap så säg.Jimmy Vuloviclitteraturforskare och författare

Det är nåndag! Armann, Jofi och Petrina snackar om ljugekors i kyrkan, hur man vinner i pingpong mot Kina, en fängslad svensk journalist, en historisk rymdfärd, och annat smått och/eller gott. Tyvärr uteblev vinjetten. Världens bästa ståuppklubb heter UNDER JORD och ligger i Malmö! Köp biljett på underjord.nu! LIDE BALL QUIZ är en quiz med Johannes Finnlaugsson och en hemlig gäst som nu också finns som podcast! Deluxe-feeden finns på http://underproduktion.se/lideballquiz, gratisfeeden hittar du i din lokala poddspelare. Vill du gå och quizza live, och det vill du för det är lide ball, så hittar du biljetter på underjord.nu. ARMANN & ANTON TESTAR NYTT 2 kommer till Malmö, Göteborg, och Stockholm, biljetter hittar du på https://linktr.ee/armannh Hitta grejer Petrina gör på http://petrina.se Stötta podden på http://patreon.com/mandag så blir vi mycket glada!

Intervju med Brita von Horn som skrev den första sända radiopjäsen i Sverige: Kungens Amour 1925. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gunnar Ollén träffade Brita von Horn för en intervju 1981. Hon var då 96 år gammal. Programmet är en något kortad version.Tyvärr finns inte Kungens amour från 1925 kvar att lyssna på. Men det finns en återinläsning av ett kort stycke ur pjäsen från 1939, då man gjorde ett program om Radiotjänst i 15 år, med samma skådespelare som gjorde rollerna 1925; Alice och Ernst Eklund. Lyssna i ovan avsnitt: Ett stycke ur ”Kungens Amour” | Radioteatern 100 årI Röster i Radio nr 2, 8-14 jan 1950, berättade Brita von Horn (för signaturen Ali) om det lyckade experimentet, att spela teater i radio. Författarinnan Brita von Horns första kontakt med radion var 1925, när hennes skådespel Kungens amour sändes. Det var Svenska Dagbladet, som anordnade sändningen - författarinnan skulle rehabiliteras för att stycket, som då haft premiär på Komediteatern, behandlats illa av tidningen. Hon mottog med glädje anbudet, trots att författarhonorar för radioframföranden var ett okänt begrepp på den tiden. Tillsammans men Guido Valentin omarbetade hon stycket några dagar före framförandet i radio. Det var med spänning de emotsåg detta nya slag av föreställning.Sändningen ägde rum någon timma före fram framträdandet på scenen, och skådespelarna kom allesammans i sina sminkrockar, i peruker och lagda masker för att vid återkomsten till teatern genast kunna rycka in. Studion vilade i halvdunkel, det härskade en mystisk, eggande atmosfär, där skådespelarna med rollhäftena i händerna kretsade kring ljuspunkterna vid mikrofonen.Två vänliga herrar, de allestädes närvarande Jerring och Wadsten, smög sakta omkring, pillrade på det tekniska materialet och utbytte underliga besvärjelseformer med varandra. Skulle de makter, som bestämde över ljudets lyckliga fortplantning fram till de eventuella åhörarna vara vänligt sinnade?Det var de! När Brita von Horn tillsammans med hallåmännen och Guido Valentin lyssnade i ett angränsande rum, lät det hela förbluffande bra, tyckte de. Dagen därpå fick man bekräftelse på att folk lyssnat och tyckt om den nya formen av radiounderhållning./sign. AliMycket mer Radioteaterhistoria hittar du hos Diktens museum Litteraturbanken.se

På ungdomsmottagningen får vi många frågor om preventivmedel. Tyvärr finns det också många myter som sprids. Alltså saker om preventivmedel som helt enkelt inte stämmer. Lyssna på två barnmorskor, Ylva Bergström & Isabella Grönvall, som är experter på preventivmedel. De berättar om allt du inte visste om preventivmedel. De reder också ut vad som stämmer och inte. Häng med!

Polisen kallade till pressträff med anledning av bombterrorn i Sverige. I detta inslag kollar vi in pressträffen och kommenterar den löpande. Tyvärr gjorde inte pressträffen att vi kände oss tryggare, snarare tvärtom. Hur illa är det egentligen ställt?Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=sB3YL5auGNwBesök www.detfriasverige.se och läs mer om vårt arbete!Stöd Husfonden https://donorbox.org/husfonden-svenskarnas-husBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Polisen kallade till pressträff med anledning av bombterrorn i Sverige. I detta inslag kollar vi in pressträffen och kommenterar den löpande. Tyvärr gjorde inte pressträffen att vi kände oss tryggare, snarare tvärtom. Hur illa är det egentligen ställt? Stöd Husfonden! Inlägget Polisens pressträff efter bombterrorn: Har de helt förlorat kontrollen? dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

Debatten om de mindre flygplatserna i Finland går het, igen en gång. För tillfället stöder staten flygtrafiken till fem regionflygplatser, däribland Karleby-Jakobstad flygplats. Finnavias vd Kimmo Mäki sa förra veckan att situationen är ohållbar, man borde minska antalet flygplatser permanent. Ska staten fortsätta stöda trafiken till Karleby-Jakobstad flygplats, eller är det dags att lägga ner? Och hur rimmar stödet med våra klimatmål? I debatten deltar Robert Lindberg, vd för Skellefteå flygplats, Jonne Sandberg, utvecklingsdirektör i Karleby, Triinu Varblane, NordicHub Manager på Viexpo och Thomas Snellman (De Gröna). Mikaela Löv leder diskussionen. Tyvärr har programmet tidvis dålig ljudkvalitet på grund av tekniska problem. E-post: slaget@yle.fi

Ny tränare in, det vet vi alla och vi har sett effekten av bytet. Milan har en titel och inte förlorat sen Fonseca fick sparken. Supercupen, semi mot Juve där vi vänder och vinner. Finalen mot Inter, där vi vänder och vinner. Vi går igenom matcherna, varför vi vänder skutan och effekten på lagets moral efter denna titel. Zlatans tal har vi åsikter om i omklädningsrummet efter vinsten.  Titel är en titel, det ger klirr i kassan men vad gör det mer för laget? Tyvärr kom baksmällan direkt i Serie A, höll på att bli en dubbel baksmälla men även denna gång vänder Milan underläge till vinst. Denna gång mot Como, deras ägare har pengar, vet ni hur mycket? Vi passar även på att hylla en chef och ledare i Simon Kjaer, superlativ. Hit and shit FORZA MILAN 

I veckan pratar vi mycket om språk och framförallt om nya ord som kom under förra året. Tyvärr måste vi säga att kriminalitet, krigen och konflikter har påverkat språket under 2024. Har ni koll på de nya orden i svenskan? Vi reder ut dem i veckan. Ni hittar hela ­listan på  ­Språktidningen och Språkrådet. Ni kan bli medlemmar i Stridh hos Frasses Facebook-grupp och ta del av bilder och filmer om våra poddavsnitt. Mer språk blir det när Christer kämpar sig igenom uttrycken på spanska. Vill ni ge oss feedback eller komma med förslag på saker vi kan ta upp i vår podd? Maila oss till: stridhhosfrasse@gmail.com

Vi svarar på lyssnarfrågor om tvätt, digital ordning och språkinlärningTips om tvätt: Tvätta en persons tvätt åt gången. Två tvättkorgar - en ren och en smutsig. Varje person har en dag?Samma sockar till hela familjen eller en färg per personTorka i garderoben (om man har tillräckligt med luft), hänga upp direkt från maskinen på galge och bara röra en gångInte tvätta lika ofta - vädra iställetHa en stor IKEA-kasse eller liknande att ha tvätten i för att lätt förflytta den till vikarstationen. Se en serie eller lyssna på en podd när du viker tvätt.Bara vika några plagg åt gången.Sockparty varje lördag där alla hjälps åt att sortera sockar.Klädvikaren - gör det roligt och snyggt även om treåringen hjälper tillTvätthantering kan vara kvalitetstid med familjen eller en uppskattad egentid.Vika direkt när du tar upp det ur torktumlaren eller tar ner från torkställning.Utgå från vad som fungerar bäst just nu, vika direkt eller samla ihop mycket. Tänka ”bokad tvättstuga” även om du har tvättmaskin hemma och göra allt på en gång, eller dela upp i små delar. Klädställning högt upp i taket, vika ner från väggen, hissa ner från taket eller hänga upp i garderob.Man måste inte följa specifika regler utan gör det som fungerar för er. Dela gärna dina tips om hur du gör!Tips om digital ordningLyssna på avsnittet om Digital ordning med Helena NilssonNågonstans att skriva upp fasta tider (möten, träningar, andra aktiviteter med fast tid), t.ex. GooglekalendernNågonstans att skriva upp att-göra-punkter, t.ex. Strukturkalendern.Checka av först när det är avbockatBred eller djup mappstruktur - snabba klick eller mindre viktigt med tydliga namnProjekt (pågående tidsbegränsade projekt)Områden (livet, barnen, hälsan, huset m.m.)Resurser (intressen, recept m.m.)Arkiv (sällan använda filer)Lägg allt gammalt i en Arkivmapp och använd systemet för det nya som kommer in.Behöver jag spara det här eller kan jag ta bort det direkt?Avprenumerera från det du inte vill läsa och ta bort onödiga mail direkt. Lägg rätt på en gång eller en gång i veckanTipsa gärna om appar eller annat som hjälper dig att hålla struktur på datorn eller andra digitala ställen.Trello, Asana, NotionTips om att bli mer bekväm i engelskaBra att lyssna på engelska poddar och läsa på engelska. Allt som går in är en fördel för det som ska komma ut längre fram. Ju oftare man gör det, desto lättare blir det att plocka fram igenLättare att prata med någon annan på samma nivåMåste inte komma till en perfekt nivå. Jämför med de som har ett annat modersmål än svenska som flyttat hit och böjer fel men man ändå förstår. Utsätt dig för situationer där du måste använda språketSpråkinlärning tar ofta tid – ge inte upp!Försök beskriva ordet på ett annat sätt om du inte kommer på det. ”Var finns mamman till ägget?” Appar som man kan prata med, AI-robotar i stället för en riktig människa. Tyvärr ingen som är gratis och kan användas obegränsat för tal men ChatGPT kan man skriva med hur mycket som helst och prata med till viss del. (Speakpal, Speak - Language Learning, Talkpal, Talkio AI, Makes You Fluent)Studiecirklar eller engelskt språkcaféPrivatlärare om du har rådPatreon.com/merstrukturI samarbete med Mediamyran.Musik: Simon Lundberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid det som kallas Björkbackens äldrecenter finns idag en massa verksamheter som Seniorboende, Trygghetsboende, Flyktingboende, Hemtjänst, Dagaktiviteter och nyligen invigdes dagverksamheten Guldkanten. Tyvärr finns det nästan ingen plats för samvaro menar Gunilla Löfgren som bor i Seniorboendet nu när restaurangen Utsikten har stängt. Ann Sandin-Lindgren frågar ut ordförande i Äldre- och omsorgsnämnden Susann Ronström om vad som händer på Björkbacken och de går runt i husen. Enhetschef Stephanie Berg berättar om dagverksamheten.

LFC Podden tar ner segern i Girona och bokar in 3 nya CL-poäng på kontot. MEN, vad betyder det egentligen om vi vinner ligaspelet i THE CHAMPIONS? Och hur fan ser förutsättningarna ut inför ett slutspel?! Tyvärr öppnar det redan upp sig för ett mardrömsscenario. Vi drömmer också om en mittfältare som hade varit perfekt i Arne Slots lag, minns tillbaka på sjöslaget mot Fulham förra året och konstaterar med stor glädje att Alisson Becker är tillbaka!

Analytisk förmåga, komplex problemlösning, stresstålighet, förhandlingsförmåga - ska vi klara dagens arbetsliv behöver vi ta bättre hand om våra hjärnor. Hur det kan gå till pratar vi om med Kristina Bähr, barnläkare, chefshandledare och författare som driver Hjärnpodden. Nu senast är hon aktuell med en bok riktad just till chefer.Kristina betonar att hjärnans syfte är att se till vår överlevnad. Det gör att vi ofta beter oss på ett sätt som inte uppfattas som rationellt. Vi skjuter upp saker, fattar irrationella beslut och kanske undviker svåra samtal, till exempel i ledarrollen, för att sådana samtal exponerar oss för att bli uteslutna ur gruppen.För att få hjärnan att fungera bra, behöver vi verkligen ta hand om den!Informationsregnet i vardagen motverar fokusEtt exempel på en utmaning som hjärnan idag utsätts för är all information. Vi nås hela tiden av meddelanden och kommunikation i många olika kanaler, som pockar på vår uppmärksamhet. Jämför det med för några årtionden sen, när posten kom en gång om dagen.Tyvärr blir det lätt att i det här informationsregnet låta den viktiga tanketiden stryka på foten. När vi ständigt blir avbrutna blir det också svårt att återkomma till det fokus vi behöver för att kunna fatta bra beslut och det kan bli omöjligt att få saker gjort. Det blir ohållbart för vår hälsa på sikt.Motverka avbrytandekulturenDet råder en "avbrytandekultur" och i dagens arbetsliv har vi också mycket metaarbete - alltså allt det pusslande med kalendrar och mötestider som krävs bara för att komma fram till punkten när vi kan ägna oss åt våra arbetsuppgifter.Vi behöver själva se till att blockera tid i almanackan för det som kräver vårt fokus, och vi kan alla behöva fundera på vem och vad som styr och äger vår agenda.Känslor ger oss viktig informationFör att ge våra hjärnor den motståndskraft - resiliens - de behöver, är det bra att fundera på hur vi fungerar och reagerar i olika situationer. Vi behöver förstå känslomässiga reaktioner, både våra egna och andras och se dem som de viktiga informationssignaler de är.Något annat som skapar resiliens är att vårda goda relationer och arbeta med sin problemlösningsförmåga.Är du i en chefsroll rekommenderar Kristina att reflektera över vad din roll innebär, vilket ansvar du har och hur det påverkar din relation till dina anställda.Vår samarbetspartner Effektiv Nu hjälper tjänstemän att minska stress och arbeta hjärnsmart och mer hållbart genom att förbättra den digitala kompetensen, främst i Microsoft 365 och Google G Suite. Deras utbildningar gör ni på era datorer, i er digitala miljö, genom att kombinera forskningsbaserade strategier med konkreta verktyg. Läs mer om hur ni kan förbättra den digitala arbetsmiljön och ägna hjärnkraften åt det som den är tänkt för på Effektiv Nus hemsida. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marxism förknippas med industri och teknikoptimism, men en uppmärksammad omläsning av Marx ger en bild av någon som vill läka klyftan mellan människan och världen. Dan Jönsson har läst Kohei Saito. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vi vandrar i cirklar i natten och förtärs av elden. Ungefär så kan man översätta det gamla latinska palindromet ”In girum imus nocte et consumimur igni” – en mening som alltså blir samma sak baklänges som framlänges. Det är också titeln på en film från 1978 av den franske författaren, filosofen och revolutionären Guy Debord som i en berömd sekvens låter kameran sväva över Paris tak medan Debord själv med stadig röst förkunnar att Paris inte längre existerar. Paris, som alla större städer, har försvunnit bakom en kuliss av konsumtionsvaror, reklam och löneslaveri som gör människor passiva och olyckliga. Det liv som pågår där är inte verkligt. Det är en illusion, ett skådespel som uppförs för att vi ska vända blicken åt ett annat håll. Bort från det liv, den värld vi anar när vi någon gång stannar upp och inser att – som Debord sa – ”under trottoaren ligger stranden”.Ett halvsekel senare kan man undra vad Debord skulle ha sagt om han fått se världen, och Paris för den delen, av idag. Låt mig våga en gissning: ”Vad var det jag sa?” Avståndet mellan då och nu är också avståndet mellan de båda geologiska epokerna holocen och antropocen – massutdöendets människoformade, klimatkrisande tidsålder. Överallt omkring oss spricker trottoarer upp och stränder bryter fram, samtidigt som de på något vis döljs alltmer effektivt av ett allt ymnigare flöde av konsumtionsvaror, pengar, teknisk produktutveckling och audiovisuella bländverk. Många människor lever numera i ett materiellt överflöd som aldrig tidigare i historien. Men det är, som vi ju alla vet, ett överflöd med en hotfull skuggsida av miljöförstöring och klimatkatastrofer, av rovdrift på både natur och människor. Också det utan historiskt motstycke.Vi förtärs av civilisationens eld. Men utan den skulle vi frysa ihjäl. Eller? Om överflödet kräver så våldsamma offer, kan det då verkligen beskrivas som en rikedom? Debords kritik av det moderna civilisationsprojektet är ett av många skott på ett idéhistoriskt träd som är lika gammalt som moderniteten själv. Karl Marx skriver i en central passage i sina ”Grundrisse” om hur den kapitalistiska varuproduktionen just skapar ett skenbart överflöd som döljer det förstörelseverk det faktiskt vilar på. Detta alltså redan på 1850-talet. I inledningen till ”Kapitalet” utvecklar han resonemanget med att beskriva hur ackumulationen av kapital – tillväxten, med andra ord – ger upphov till ett glapp i det han kallar ämnesomsättningen – Stoffwechsel – mellan människan och naturen. Kapitalets impuls att förmera sig tvingar fram behovet av att överskrida naturens egna gränser och där så sker hela tiden hitta nya, mer effektiva tekniker för att överbrygga glappet. Vilket förstås i sin tur skapar nya, ännu större glapp. Kapitalismen kan helt enkelt inget annat.Idag, om inte förr, ser vi konsekvenserna. Också Karl Marx skulle alltså kunna vakna upp i vår tid med ett trött ”vad var det jag sa”. Kanske inte exakt vad man förväntar sig om man har sett hur marxismens idéer i mer än hundra år, bland socialdemokrater såväl som kommunister, har tolkats snarast precis tvärtom – som att människans uppgift är att bemästra naturen, socialismens mål att tvinga den till underkastelse. Ja, den tekniska och industriella utvecklingen skulle i sig vara det som får kapitalismen att bryta samman och röjer vägen för befrielsen.Men linjen från Marx idéer till Guy Debords situationistiska civilisationskritik och vår tids paroller om klimaträttvisa är faktiskt rakare än man kan tro. Den japanske filosofen Kohei Saito har i ett par smått osannolika kioskvältare, ”Marx i antropocen” och ”Slow Down”, visat hur författaren till ”Kapitalet”, läst med nya vakna ögon, träder fram som inget mindre än en ekosocialistisk pionjär. Marx tankar om ”glappet i ämnesomsättningen” och om varuproduktionens destruktiva överflöd är visserligen skissartade men hamnar egentligen rätt nära de ekosofiska idéer om en hållbar jämviktsekonomi som ligger till grund för dagens radikala klimatrörelser.Det som för Saito särskilt styrker en sådan tolkning är de studier i sådant som geologi och evolutionsforskning som Marx ägnade sig åt mot slutet av sitt liv. Detta intresse har länge varit ganska okänt och resulterade heller aldrig i något publicerat verk – men det kastar enligt Saito ett helt annat ljus över det visionära i Marx analys. Tvärtemot den teknikromantik som traditionellt har präglat den marxistiska historiesynen, där motsättningen mellan människa och natur ses som en avgörande drivkraft, växer bilden fram av ett tankebygge där den dialektiska processen snarare handlar om att läka klyftan mellan människan och hennes värld. Ackumuleringen, förmeringen av kapital bygger enligt Marx på att sådant som ses som allmänna, gemensamma resurser ”hägnas in”, det vill säga privatiseras och ges ett marknadsvärde. Allmänningarnas rikedomar omvandlas med andra ord till ett alienerande varuflöde, där rikedom bara blir möjlig när efterfrågan överstiger utbudet. Det vill säga, i ett tillstånd av brist.Att ”läka klyftan” handlar därför, som Kohei Saito läser Marx, om att återupprätta allmänningarna, föra tillbaka privatiserade resurser till det gemensamma. Bara så blir det möjligt att bryta den onda spiral som kravet på evig tillväxt lett oss in i. Saito beskriver det som ett sätt att förena det ”röda” och det ”gröna”: alltså kraven på ekonomisk demokrati med dem på ekologisk hållbarhet. Han riktar hård kritik mot de delar av vänstern som i dagens teknikutveckling ser hoppet om en befrielse från löneslaveri och klassförtryck – och ofta med en sorts utopisk hänförelse, som i engelsmannen Aaron Bastanis manifest för en ”Helautomatisk Lyxkommunism”. Tyvärr, säger Saito: det som behövs är raka motsatsen, ett program som kan förmedla insikten att den tekniska utvecklingen, som den bedrivs idag, inte är lösningen, utan problemets själva kärna – och som därför just i slutet för den kapitalistiska ackumulationen, vill säga den ekonomiska tillväxten, ser den enda möjliga utvägen ur den ekologiska krisen.Låter det realistiskt? Nej. Men i ”Slow Down” pekar Kohei Saito på hur man faktiskt redan nu kan urskilja rörelser åt det hållet, mot den ”nerväxtkommunism” han proklamerar som vår enda chans att överleva som civiliserad art. Han ser dem i lokala projekt runt om i världen: i staden Detroits stadsodlingar, i Köpenhamns beslut att plantera fruktträd på allmänna platser. Små steg – men ändå: steg. Och vad som är realistiskt är förresten också det en fråga om definitioner. Vi vandrar fortfarande runt i samma cirklar. Visst – klimatförändringarna måste hejdas, men för att göra det måste vi hitta de tekniska lösningarna, och då måste ekonomin fortsätta växa. Mer bränsle på den eld som vi förtärs av.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturKohei Saito: Marx in the Anthropocene – Towards the idea of degrowth communism. Cambridge University Press, 2023.Kohei Saito: Slow Down – The Degrowth Manifesto. Astra House, 2024.

Efter flera år som soloprenör där jag hjälpt många drivna egenföretagare att sälja mer så finns det några nycklar som är avgörande för att få fart på sin försäljning. I detta avsnitt delar jag 5 av dessa nycklar med dig. (Tyvärr mikrofonstrul i slutet av avsnittet -men lika viktiga punkter för den delen!) Skriv till Nella på Instagram

Att sätta en strategi och att genomföra den är två vitt skilda saker. Tyvärr visar studier att de flesta strategier inte ens är i närheten av att genomföras, och därmed inte heller ger de önskade resultaten.En studie publicerad i Harvard Business Review fann att så många som 60-90% av företagsstrategier inte genomförs effektivt. Det beror ofta på en kombination av faktorer som bristande intern kommunikation, otillräckliga resurser eller dåligt ledarskap under genomförandefasen. Det är i genomförandefasen de flesta strategier fallerar. Bara 10-30% blir någonsin fullt genomförda med de önskade resultaten.I det här avsnittet fick vi ett samtal med Johan Grönstedt, författare till boken The Execution Revolution. Johan har en bakgrund som managementkonsult och är strategi- och produktchef på mjukvarubolaget Howwe Technologies. Han har jobbat med strategigenomförande i hela sitt liv och ser det som en lagsport. Eftersom vi människor är hopplöst dåliga på att genomföra de förändringar vi planerar, säger han, behöver varje ledare bli en bra förändringsledare.Vanliga misstagStrategin börjar uppifrån och ledningsgruppspersoner är ambitiösa människor som gärna sätter för många mål. De kan sällan prioritera tillräckligt och prioriterar ofta inte samma mål ens i en och samma ledningsgrupp. På medarbetarnivå har 13% rätt uppfattning om vad strategin handlar om. Det är klart att vi misslyckas när vi leker viskleken.Så prioriterar niForskning säger att om du sätter fler än 3 mål minskar chansen att lyckas med dem. Sätter du 4-5 mål lyckas oftast 1-2.Det är en jätteutmaning i en ledningsgrupp att kunna säga nej till saker. Så vad kan man göra istället? Titta på listan av mål och rösta om vilka mål som är viktigast istället för att ta bort mål. Vilka mål har högst affärsvärde? Med den här metoden kan det gå fort att hitta de 1-2 viktigaste målen. Lyckas man med dem kan man lyckas med de andra också.Så lyckas ni med själva genomförandetVåra hjärnor funkar så att vi lätt fastnar i det reaktiva och operativa i vår vardag, aktiviteter som att besvara våra mejl. Det tränger undan tiden för det proaktiva arbetet, långsiktiga frågor som över tid har större effekt. Johan rekommenderar oss att hitta ett antal nyckelaktiviteter som verkligen skulle göra skillnad och se till att lägga åtminstone 10% av tiden på dem.Håll i över tidOch sen då? Hur hittar vi ett system där vi orkar hålla i förändringen över tid? Ett sätt är att lägga in frågor som: "Vad var din plan? Vad blev utfallet? Vad är planen nu?" under en kvart i början av era ordinarie veckomöten. Då skapar ni en frizon för era nyckelaktiviteter i era kalendrar och ser dessutom till att följa upp dem regelbundet. Det ger en enorm effekt på uthålligheten.Man kan också behöva sätta deadlines för det som är viktigt på lång sikt så att det inte plötsligt blir både viktigt och bråttom när vi har lagt för mycket tid på reaktiva aktiviteter. Ställ en strategisk planeringsfråga som "Vad ska vara sant om 12 månader?" Bryt ner svaret och gå bakåt i kalendern från 12 månaderspunkten, så upptäcker du att vissa saker är markant mer bråttom än någon hade trott.---Vi har nästan alla en digital arbetsmiljö och många av oss har helt sonika fått sätta igång med den utan någon träning. Det är något som vår samarbetspartner Effektiv Nu har fångat upp. De erbjuder utbildning för organisationer som vill bli mer produktiva och samtidigt minska stress. Där lär de ut hur man arbetar smart med sin teknik tillsammans på ett hållbart sätt. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

LinkedIn har blivit ett användbart verktyg för främmande stater som vill värva spioner utomlands. Även i Sverige finns det många exempel. Vissa personer är lättare än andra att rekrytera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Kevin Mallory återvänder hem efter en resa till Kina misstänker han att amerikanska myndigheter är honom på spåren. Han har sålt hemligstämplad information, som kan vara livsfarlig för tidigare kollegor inom den amerikanska underrättelsetjänsten, till den kinesiska regimen. Det är ett meddelande på LinkedIn som är startskottet för denna spionhistoria.– Den information som han faktiskt lämnade över innehöll namn på personer som i hemlighet arbetade för CIA, och som med sannolikhet skulle ha riskerat sina liv om de ovetandes om hans förräderi hade rest tillbaka till Kina, säger Carolina Angelis som är säkerhetsrådgivare på Truesec.Liknande värvningsförsök som det som Kevin Mallory nappade på görs i många länder, även i Sverige. Det kan börja med ett meddelande med en fråga om personen vill hålla ett föredrag eller utföra konsulttjänster mot bra betalning. Den brittiska underrättelsetjänsten MI5 säger att åtminstone 20 000 försök att värva britter via LinkedIn eller liknande professionella nätverk har gjorts under perioden 2018-2023 av kinesiska agenter. För Sverige finns ingen liknande statistik men problemet är stort även här.– Tyvärr är det vanligare än man tror. Det kan handla om olika typer av sociala medieplattformar. LinkedIn är inte den enda men det är ett exempel på en sådan, säger Fredrik Börjesson som är it-säkerhetsstrateg på den militära säkerhetstjänsten på Must.Mycket avslöjas på LinkedInLinkedIn används mest i professionella syften. Det gör det särskilt användbart för underrättelseagenter. Användarna är väldigt öppna för dialog med främmande personer inom sina yrkesområden och lämnar gärna ut mycket information om sin studie- och yrkesbakgrund och det de arbetar med för stunden. Det är ofta lätt att skaffa sig en bild av vilka specialistkunskaper en person har genom att följa denne på LinkedIn.–Så det skiljer LinkedIn mycket från andra sociala nätverk, säger Börjesson.Medverkande:Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec. Fredrik Börjesson, it-säkerhetsstrateg på den militära säkerhetstjänsten på Must.Tony Ingesson, lektor på Lunds universitet.Programledare: Karin Hållsten och Claes AronssonReporter: Sara SundbergProducent: Kalle GlasLjud från: Sveriges Radio, CBS News, Times Radio, The Print, Försvarsmakten, FBI

Wosopodden firar 1 år. Den 24 okt 2023 publicerade vi vårt allra första avsnitt på volley. Stort tack till alla som är med på vår resa och fortsätter stötta oss och fotbollen framåt. Vi pratar såklart veckan som gått, inte minst Hammarbys storförlust mot Barcelona, som tyvärr slutar 9-0. Vi summerar även grupperna i Champions League, nu efter de första två matcherna är spelade. Bottenstriden är lika spännande som förut i Allsvenskan. Men FCR är veckans topic återigen. Tyvärr åkte de på förlust mot Hammarby, vilket blir den första och antagligen sista för säsongen. Joel Kjetselberg stannar som tränare i 2 år, men Sjögran lämnar efter 30 år, och rykten säger Sports Director för Manchester Citys damlag. Womens Super League tuffar på och Chelsea, med Johanna Rytting Kaneryd och Sonia Bombastor hyllas. Arsenal vinner mot West Ham, efter bra svenska prestationer. Kafaji får göra sitt första mål i Arsenal tröjan!!Utöver det pratar vi självklart lite Ballon Dór, FIFA sponsor avtal, Eriksson som är tillbaka i spel och inte minst dagens stundande landskamp mot Luxemburg. SOM VI LÄNGTAT. KOM IGEN NU SVERIGE. Körkörkör. Glöm inte heller att köpa biljetter till Gamla Ullevi till tisdagens match 29 oktober. Perfekt höstlovsaktivitet. Trevlig lyssning och grattis på födelsedagen Wosopodden

BP har haft höga förväntningar på den “svåraste rapportperioden någonsin” men tänkte att det bara skulle gälla alla andra. Tyvärr blev det inte så utan BPs fiskenät har varit tomma och trasiga. Fordon, verkstad och stål sektorerna granskas medan John undrar om Johan Steenes kalla kaffe historia är skarvad. Johan är besviken på Bennets pojkar och undrar hur internationellt gångbart ett bolagsnamn egentligen är. Börspoddens huvudsponsor är Nordnet Markets, läs mer på Nordnet.se

Tusentals svenskar följer troget sitt lag i vått och torrt, firar framgång och sörjer motgång. Tyvärr hör man mest om skandalscener från läktarna, därför lyfter Karlavagnen det goda supporterskapet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fotbollsmatchen mellan Stockholmslagen Djurgården och Hammarby avbröts när några i Djurgårdsklacken smällde knallskott och kastade brinnande bengaler, istället fick matchen spelas klart dagen efter och då utan publik. Merparten av fansen är minst sagt besvikna, de tycker inte att en liten del av klacken ska få störa och styra. Så hur är man en bra supporter och vad vinner man på det, utöver de fantastiska sportsliga upplevelserna?Relationerna, resorna, ramsorna eller ett helt rum inrett och dedikerat till just din klubb – vad har det gett dig att följa ett idrottslag?Supportrar i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40

Veckans tema av Equipodden är magsår och vi får träffa Denise som delar med sig av sin kunskap om ämnet. Denise berättar vad ett magsår är och vilka symtom som hästen kan visa om den har magsår. Vi pratar också om när man ska söka vård och vad veterinären gör för att undersöka magsår. Denise fortsätter att berätta hon hur behandlingen går till och vi pratar en bra stund om vad vi kan göra för att förebygga. Tyvärr är magsår hos häst väldigt vanligt förekommande vilket gör detta till ett viktigt avsnitt och ett viktigt ämne att hålla koll på.

Veckans tema av Equipodden är magsår och vi får träffa Denise som delar med sig av sin kunskap om ämnet. Denise berättar vad ett magsår är och vilka symtom som hästen kan visa om den har magsår. Vi pratar också om när man ska söka vård och vad veterinären gör för att undersöka magsår. Denise fortsätter att berätta hon hur behandlingen går till och vi pratar en bra stund om vad vi kan göra för att förebygga. Tyvärr är magsår hos häst väldigt vanligt förekommande vilket gör detta till ett viktigt avsnitt och ett viktigt ämne att hålla koll på.

QR-koder har en stor fördel: de är synnerligen lättlästa för datorer och mobiler. Tyvärr är de samtidigt helt oläsbara för oss människor. Det gör QR-koder till ett ypperligt verktyg för nätfiskeattacker. Vi har nu fått ett nytt exempel på QR-kodsbaserade nätfiskeattacker. Smarta bedragare hade klistrat sina egna QR-koder ovanpå ett irländskt parkeringsbolags QR-koder. När parkeringsgäster skannade QR-koderna för att betala leddes de till bedragarnas webbplats i stället för parkeringsbolagets webbplats. I veckans avsnitt av Bli säker-podden pratar Peter och Nikka om problemet med nätfiskande QR-koder. Podduon går också igenom vad regeringens önskemål om utökad och permanent tillåten hemlig dataavläsning innebär. Nikka berättar även varför han avbryter sin utvärdering av sökmotorn Kagi. Hans upptäckter gör en rekommendation av sökmotorn helt utesluten. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd270.

Kungälvs Jimi Corneliusson och Kalix Magnus Johansson gästar det sista avsnittet i Blåställets införserie. Tyvärr fick Lidköpings Aik ställa in sin medverkan men 15 av 16 lag får Acke och Myran vara nöjda med. 

Hej lyssnare! Tyvärr är vi tvungna att ställa in månadens ordinarie avsnitt, på grund av sjukdom. I detta miniavsnitt av Tolkienpodden hör ni Daniel Möller berätta om vår nya Facebooksida, samt göra reklam för en Tolkienkonsert i början av november. Vi hörs på riktigt nästa månad!

Jamal kommer till SiS efter en drogpsykos i högstadiet. När han kommer ut är han tungt kriminell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På de statliga SiS-hemmen ska unga få vård och behandling för att kunna bryta med missbruk och kriminalitet. Men nio av tio som hamnar på SiS efter att ha begått brott, återfaller i brottslighet när de kommer ut, visar en studie från Acta Publica. – Vi måste förbereda oss på att ta emot barn som kommer ut ännu mer farliga för sig själva och ännu mer farliga för samhället, säger Anen Makboul, brottsförebyggande samordnare i Haninge. En kriminell skolaJamal kom till sitt första SiS-hem efter att ha missbrukat droger. Då hade han aldrig varit inblandad i organiserad brottslighet. Men inne på SiS satt redan flera äldre killar, med koppling till kriminella nätverk. – Jag kände mig mindre än dem, töntigare på nåt sätt. Jag längtade efter egna historier att kunna berätta. Jag hade aldrig gått med i ett gäng om det inte vore för SiS. – Tyvärr ser vi alltför många som går i vad jag skulle kalla en ren och skär kriminell skola, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall. Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselJamal heter egentligen nåt annat.En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Hejsan TF-Fans! Välkomna till ett nytt avsnitt av Transformerspodden! Idag ska vi prata om vår upplevelse på årets Retcon 2024! För att detta skulle bli så aktuellt som möjligt spelade vi in ett par dagar efter eventet. Tyvärr fanns det inte tid att klippa avsnittet, men hoppas det är underhållande ändå....

Tyvärr så var ljudet så senaste avsnitt dåligt så tog bort det för stunden och hoppas på att kunna släppa ett nytt avsnitt med Fredrik B – Du väger vad du tänker. Tack för er förståelse. Istället spelade jag in ett kort när jag pratar lite om självkänsla och skam

En färsk rapport från Yubico visar att 46 % av svenska folket har råkat ut för en lösenordsläcka under det senaste året. Det sänder en tydlig signal om att lösenord är en så säkerhetsmässigt svag inloggningsmetod att den måste kompletteras med tvåfaktorsautentisering. Tyvärr låter många användare bli att aktivera tvåfaktorsautentisering, inte bara på grund av att det är tidskrävande utan också på grund av oro för hur det egentligen fungerar. Osäkerhet och förvirring har med hög sannolikhet också hämmat anammandet av lösennycklar (passkeys). Google och Microsoft har varit bidragande till den förvirringen. Fram till nu har Google enbart synkroniserat lösennycklar mellan Android-enheter. Om en Chrome-användare sparat en lösennyckel på sin dator har lösennyckeln varken säkerhetskopierats eller synkroniserats med användarens Android-mobil. Förra veckan tog Google äntligen itu med problematiken. Nu fungerar Googles lösning precis som Apples motsvarighet, det vill säga att alla lösennycklar synkroniseras mellan alla kompatibla enheter. För Googles del innebär det Windows, Mac OS, Linux och Android samt inom kort Chrome OS och IOS. Nu är det bara Microsoft som fortfarande saknar stöd för synkronisering och säkerhetskopiering av lösennycklar. I veckans podd pratar Peter och Nikka om Googles glädjande nyheter och hur dessa påverkar lösennycklarnas möjlighet att bli en folklig inloggningsmetod. Peter och Nikka pratar också om Apples nya lösenordshanterare i Mac OS och IOS som i stor utsträckning utmanar Bitwarden, Proton Pass och 1password. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd267.

Andreas Almgren stod för några av svensk löpnings största och mest minnesvärda prestationer någonsin under 2024. Svenska rekord på 3000, 5000, 10000m, 10k och halvmaraton och det med råge på samtliga sträckor. Den nya nivån fick många att tro på att väldigt framskjuten placering på OS i Paris var möjlig. Tyvärr så kom skadan vid sämsta möjliga tillfälle och Andreas missade allt tävlande efter EM i Rom den 12 juni. En befarad stressfraktur i skenbenet gjorde OS-start omöjlig och istället fick Andreas ställa om fokuset mot sommaren 2025. I veckans avsnitt berättar Andreas om vad som föranledde skadan, hur han tar med sig lärdomar inför nya mål och vad som väntar nu när träningen går in i grundfas igen.  Manne har börjat springa mer igen men predikar detta till trots rullskidornas storhet. John har fått tuppjuck i Älvsjöskogen.  Veckans Sponsorer: Coldzyme, Pölder sport samt Lumonite (använd vår rabattkod: Springsnyggt24 vid utcheckning hos valostore.se)     

Jossan har varit på maskerad och klätt ut sig för och till två. Kringlan har varit på marknad och fyndat tovad ull. Det handlar om kändisantroposofer och andra berömda religiösa fanatiker. Tyvärr hans inte historien om italienska kulturinsitutet med, men det kommer. Vill ni se Sexy Town Live, kom till Bonden bar i Stockholm 20 september. Biljetter på billetto.se Lyssna på vår systerpodd Cruel Town på underproduktion.se/crueltown

Varannan kvinna oroar sig för att bli utsatt för våldsbrott. Bara i Sverige anmäls varje dag i snitt 26 våldtäkter. Tyvärr är det bara 5 av 100 anmälningar som leder till fällande dom, och statistik visar att 80-90% av alla våldtäkter aldrig ens anmäls. Efter att själv ha upplevt ett våldtäktsförsök kände sig Cissi Nilsson inte längre trygg. Cissis liv blev väldigt begränsat och efter två år fick hon nog. Hon funderade på vad hon hade behövt för att känna sig mer trygg och tog därefter fram larmappen Cilia. Appen har flera funktioner och bygger på att så många som möjligt vill bli “räddare”. Alla som har appen får automatiskt ett sms om ett larm utlöses i närheten av vart man befinner sig. Vid larm startas dessutom en ljudinspelning på din telefon, som inte går att radera, som vid behov kan delas med rättsväsendet. BLI RÄDDARE DU OCKSÅ! Och läs mer på: safetybycilia.se Ångestpodden har som mål och syfte att kommunicera vetenskaplig fakta, av folkbildande karaktär samt bedriva ett påverkansarbete kring ökad tillgänglighet av vård och stöttning för alla som lider av psykisk ohälsa. Samtalen handlar om att lära sig saker i förebyggande syfte. Att sänka trösklar och inge en känsla av att inte vara ensam. Det handlar inte om att öka den psykiska hälsan, utan göra ohälsan lite mindre outhärdlig. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Alex Dahlbäck Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallberg Facebook: Ångestpodden TikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden? Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon? mind.se spes.se suicidezero.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OS i Paris är väldigt nära och de flesta Olympierna är i sista förberedningsfasen inför att få prestera på den största idrottsarenan som finns. Tyvärr blir så inte fallet för åtta friidrottare som trots inbjudan från IOK och tillräckligt hög världsranking får stanna hemma. Sveriges uttagningsprocess sägs vara bland de hårdaste i världen, allt som oftast väljer ledningen att fälla snarare än fria när det kommer till idrottare som kanske inte har med den absoluta medaljstriden att göra. I veckans avsnitt pratar vi med Elmar Engholm och Lovisa Lindh. Elmar har satt sig in i SOKs uttagningskriterier, deras budget och hjälper oss förstå hur vi kunde landa här.  Lovisa var själv aktuell för OS i Tokyo 2021 och var inkvalad på ranking, men nekades då plats på samma sätt som flera av årets löpare. Hon berättar vad det gör för en idrottare att få det beskedet.   Manne har börjat sin Ultravasan-fas och levererar långpass på löpande band. John börjar sakta se ljuset i slutet på skadetunneln.     

Den här gången är det Louise tur att göra bort sig på Junibacken. Och varför skrika så högt på en kändis? Tyvärr har Julia hamnat i en alldeles egen "Swedengate" och någon går runt hemma och spelar in sitt skratt. Tack till Läkarmissionen för veckans poddspons. Läkarmissionen.se/louisejulia Slutlåt: Sven-Ingvars - Sommar och sol

De mest våldsamma striderna mellan de västallierade och tyskarna utkämpades i Italien. Den allierade landstigningen på Sicilien innebar slutet för Mussolinis regim, men kriget på det italienska fastlandet hade bara börjat och skulle bli kostsamt och blodigt. Mellan 1943 och 1945 förlorade de allierade 60 000 i stupade och tyskarna 50 000 stupade i Italien.De allierade inledde landstigningen på det italienska fastlandet den 3 september. Förhoppningarna att man skulle kunna ta Rom snabbt rusades omedelbart. Ledda av generalfältmarskalken Kesselring skulle tyskarna göra effektivt motstånd ända fram till maj 1945.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved den första delen av kriget i Italien.Efter landstigningen vid Salerno den 9 september 1943 kunde amerikanarna och britterna kämpa sig fram och inta Neapel. Redan i inledningen av kriget i Italien insåg de allierade att tyskarna skulle göra motstånd. Faktum är att de allierade knappt ens hade numerärt övertag. Dessutom hade de en formidabel motståndare i den tyska befälhavaren Kesselring som trots sin bakgrund inom Luftwaffe visade sig vara ett operativt geni.Tyskarna hade stor hjälp av terrängen som gynnade försvarsstrid för den som förstod att utnyttja den rätt. De höga bergsmassiven i mitten av den italienska halvön sluttade brant mot kusterna i väster och öster. De plana kustområdena genomskars dessutom av floder.Tyskarna bet sig fast norr om Neapel, men tvingades att utrymma och falla tillbaka norrut mot en förberedd försvarslinje i höjd med Monte Cassino. Denna så kallade vinterlinjen eller Gustav-linjen blev inledningsvis för mycket för de allierade de körde snabbt fast. På berget centralt placerat i den tyska linjen fanns det berömda klostret Monte Cassino. Men vad använde tyskarna det till? Skulle man försöka anfalla och ta klostret och bergsmassivet eller gå runt? Dessa problem brottades den allierade ledningen med i början på det nya året 1944.En del av denna inledande del av kriget i Italien var Mussolinis fall och Italiens kapitulation för de allierade. Tyskarna som var förberedda på en italiensk kollaps tog snabbt över de italienskkontrollerade områdena i Grekland, på Balkan och västerut mot Frankrike. De italienska soldaterna fick välja mellan att fortsätta strida för Tyskland eller skickas som arbetskraft till Tyskland. Ett ytterligare alternativ var fångenskap – koncentrationsläger. På en del platser gjorde italienska förband motstånd och tyskarna reagerade med stor hänsynslöshet. Det mest kända exemplet är måhända avrättningen av närmare 2 000 italienska soldater ur den 33:e infanteridivisionen Acqui på den lilla ön Kefaloni i september 1943. En händelse för övrigt förevigad i filmen Kapten Corellis mandolin.Mussolini internerades av de italienska myndigheterna men fritogs av tyskarna och sattes in som marionettledare för en tysklojal nazistisk republik i norra Italien – den så kallade Salórepubliken. Tyvärr kom repressionen i denna republik att leda till likvidering av många tyska motståndare och för första gången i Italien systematiska mord på den judiska befolkningen. Salórepubliken är måhända den mörkaste företeelsen i Italiens andra världskrigshistoria som kastar sin skugga mer än något annat över diktatorn Mussolini även om han tappat mycket av sitt verkliga inflytande.Bild: Trupper från 51:a höglandsdivisionen lastar av förråd från tanklandningsfartyg på öppningsdagen för den allierade invasionen av Sicilien, 10 juli 1943. Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Mussolinis hatfyllda relation med Adolf Hitler Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kaylea Titford föds med ryggmärgsbråck och vattenskalle. Hon är därför beroende av sin rullstol och har vissa inlärningssvårigheter. Kaylea är dock en levnadsglad och aktiv tjej som har en lovande karriär inom rullstolsbasket framför sig. Tyvärr dör Kaylea bara 16 år gammal under fruktansvärda omständigheter. Hur gick hon från att vara en baskettalang med massa energi till att dö ensam i sin säng, omgiven av flugor och maskar?Manus av Sofie Karlsson. Klippning av Josefine Molén.Om du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon. https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning och alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här:https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X (tidigare Twitter): @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgErik SegerstedtSpotify:https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPwwInstagram: https://instagram.com/eHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förgifta barn, kidnappa familjer, trakassera andra familjer, bränna ner hus och begå USAs första skolskjutning allt det kunde Laurie. Tyvärr.  tw: Allt och odiagnosticerad psykisk sjukdom  Varje torsdag släpper vi ett Bonusavsnitt! Prenumerera på dem här --> https://plus.acast.com/s/vadblirdetformord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av Somna med Henrik intervjuas hovnarren Grip Tornetrapp, som berättar om sitt liv på ett medeltida slott. Grip uppträder främst för kungen och drottningen med sina skämt, sånger och musik. Han avslöjar också att han har en rival bland stallpojkarna, Kjell Olke, som utfört många spratt för att ställa till problem för Grip.Efter en lång period av eskalerande konflikt bestämmer sig dock Grip och Kjell för att samarbeta och börjar bygga ett stort tivoli i slottsparken för att roa kungen och drottningen. Tyvärr går något snett vid invigningen när en mekanisk nunna orsakar kungens död. Grip och Kjell tvingas fly från slottet och ber om att få gömma sig i Henriks studio.Mer om Henrik Ståhl: https://linktr.ee/Henrikstahl. Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hallå! Ett nytt avsnitt. Det är ju kul. Tyvärr är ljudet bitvis lite dåligt. Men det ber vi om burträsk för. Välkommen att lyssna!

Jamal kommer till SiS efter en drogpsykos i högstadiet. När han kommer ut är han tungt kriminell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På de statliga SiS-hemmen ska unga få vård och behandling för att kunna bryta med missbruk och kriminalitet. Men nio av tio som hamnar på SiS efter att ha begått brott, återfaller i brottslighet när de kommer ut, visar en studie från Acta Publica. – Vi måste förbereda oss på att ta emot barn som kommer ut ännu mer farliga för sig själva och ännu mer farliga för samhället, säger Anen Makboul, brottsförebyggande samordnare i Haninge. En kriminell skolaJamal kom till sitt första SiS-hem efter att ha missbrukat droger. Då hade han aldrig varit inblandad i organiserad brottslighet. Men inne på SiS satt redan flera äldre killar, med koppling till kriminella nätverk. – Jag kände mig mindre än dem, töntigare på nåt sätt. Jag längtade efter egna historier att kunna berätta. Jag hade aldrig gått med i ett gäng om det inte vore för SiS. – Tyvärr ser vi alltför många som går i vad jag skulle kalla en ren och skär kriminell skola, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall. Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselJamal heter egentligen nåt annat.En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Meijirestaurationen som inleddes i Japan år 1868 som blev världshistoriens snabbaste modernisering av ett i det närmaste feodalt samhälle. Slagordet blev japansk etik men modern teknik.Den snabba moderniseringen skapade förutsättningar för både demokratisering och en aggressiv imperialism. Tyvärr var det de aggressiva nationalisterna som med tiden tog över den politiska utvecklingen i Japan.I denna nymixade repris av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson som är docent i historia vid Lunds universitet. Han har bland annat varit skrivit boken Japans historia tillsammans med Thomas Ekholm.Japan var under århundraden starkt influerad av den kinesiska kulturen, men utvecklade en genuint egen japansk kultur och samhälle. Japanerna intresserade sig också för europeisk kunskap och kultur efter att ett portugisiskt fartyg tvingats söka nödhamn år 1543.Men under tidigt 1600-talet valde shogunatet att sluta sig mot omvärlden. Utlänningar förbjöds vistas i landet, förutom en viss handel med holländare på den lilla ön Dejima utanför Nagasaki. Dessutom förbjöds japaner att resa utomlands.När USA med militära hot år 1853 tvingade shogunatet att acceptera ett ofördelaktigt handelsavtal gick det upp för den styrande eliten hur efterblivet Japan hade blivit i förhållande till västvärlden. Att kejsardömet Kina tidigare tvingats böja sig för Västländerna var ett varnade exempel.Det var bakgrunden till Meijirestaurationen som inleddes år 1868 som blev världshistoriens snabbaste modernisering av ett i det närmaste feodalt samhälle. Slagordet blev japansk etik men modern teknik.Japans första kontakt med västvärlden var år 1543 när gick ett portugisiskt fartyg på grund utanför Kyushus sydkust. De portugiserna kom med både kristendom och nya kunskaper, bland annat musköten. Senare tog holländarna över rollen som förmedlare av europeiska varor, kultur och kunskaper.Med tiden kom de kristna missionärerna att ses som ett hot mot centralmaktens auktoritet. Därför förbjöds kristen missionsverksamhet 1612 och kristna förföljdes och avrättades även om fickor av kristenhet överlevde i hemlighet. Handeln med utlandet begränsades till ön Dejima utanför Nagasaki. År 1635 utfärdades förbud för japaner att besöka utländska orter.År 1853 anlände den amerikanska kommendören Matthew C Perry med kanonbåtar och krävde att Japan skulle öppna sig för handel med USA. Resultatet blev förnedrande handelsavtal som var högst ofördelaktiga med Japan med ett stort antal västländer.Det japanska ledarskapet insåg att utan modernisering och industrialisering skulle Japan aldrig kunna återupprätta sin suveränitet. Det blev starten för den så kallade Meijiresturationen år 1868 som på några årtionden omvandlade det japanska feodala samhället till en modern stat som kunde mäta sig med Västvärlden.Kejsaren, som i århundraden varit i skuggan av den verkliga ledaren shogunen, återupprättades. Meijioligarkerna, som styrde moderniseringen, skickade ut delegationer till USA och Europa för att lära sig allt.Bild: Allegorisk teckning om hur det nya bekämpar det gamla i en teckning från 1870, okänd artist. Wikipedia. Public domain. Ljud: Japanese Hotchiku Flute av Velimir Andreev, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tjejerna stormar in i studion fem glas rött i kroppen och en flaska bubbel i handen för det är dags att fira, för tjejerna planerar nämligen en LIVE-podd för att hylla 10 000 följare på Instagram! Alexandra berättar om sin resa till Italien som skedde på kort varsel där hon och hennes kille har varit på affärsmöten för att planera ett framtida bolag. Där lyckades de också träffa på en storkändis som varit med i bland annat Sex and the City. Tyvärr så lyckades de också krocka med en räv på motorvägen vilket skakade dem båda. Detta leder tjejerna vidare till vilda djur på vägarna. Hur är det att krocka med ett vildsvin? Finns dem på riktigt? För Alexandra har då aldrig sett någon! Dasha berättar dessutom när hon stod knapp en meter från en enorm älg som kikade på dem mitt i natten. Alexandra delar med sig av hur, när hon var Kissie, var utsatt för en stalker som spionerade på henne och hennes familj utanför huset på självaste julafton. Dasha avslutar med att ta upp nyheten om den gamla tanten som blev utelåst i -10 i snöstorm men lyckades bara komma in i trapphuset då den som öppnade för henne inte ville släppa in henne i sin lägenhet. Dasha blir i chock när hon slänger ut frågan på sin Instagram ifall man hade släppt in sin gamla granne och låta dem sova över, och ser hur många det är som faktiskt har svarat nej. Följ oss på instagram @ordochallavisor!‘Ord och alla visor' är producerad av Silverdrake Förlag via Acastwww.silverdrakeförlag.seKlippare:Patrik Sundén@patriksundenRedaktör:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeKoordinator: Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@gmail.com@victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Expressen fotbolls svar på Regina Lund och Heikki Vesa – Noa Bachner och Petter Landén – spår fotbollsåret 2024. Med det minsta av sanningskorn som kompass får vi svaret på frågor som: De arrangerar VM 2038, det är miljardären som köper Manchester United och hur Kim Bergstrands bästa dag ser ut. Tyvärr känner Karl-Erik Nilsson inte igen sig i den här avsnittsbeskrivningen. Med: Noa Bachner och Petter Landén.

Det var över ett år sedan sist, men här har ni dem igen: Edward Blom och Mats Ryd dyker upp i era högtalare med ett efterlängtat poddsamtal! Tyvärr påstår dessa åldrande småbarnsfäder att deras hjärnor har krympt, så att de blivit mindre intelligenta och mer virriga, men å andra sidan också mer omhändertagande – och nu vill de ta väl hand om alla poddlyssnare som saknat när de tu gastronomerna går loss i njutningsmedlens förlovade världar.Först av allt förklarar Edward varför han nyligen grillade och åt en svan (möjligen borde han ha långkokat den till någon sorts cygne bourguignon istället). Både Edward och Mats har koll på svanätandets kulturhistoria och svanarnas tradition som skåderätt på de barocka bankettborden, och av bara farten handlar det också om hur diverse småvilt, stör, val och tumlare historiskt har räknats som kungliga egendomar. Edward talar sig varm för den synnerligen initierade kultboken ”Klädvett och klädetikett: en skrift för män i sällskapslivet vilken dessutom upptar något om akademisk dräkt, prästdräkt, uniformer och utmärkelser” av Micael Stehr, och fantiserar om att få spela in podden från fängelset i framtiden på grund av han *råkat* göra reklam för sin högtidssnaps.Mats tar sig en kypargrogg och Edward en Gröna hissen medan de går loss på dagens stora tema: läsk och groggar. Nu får ni veta vilket land som har högst läskkonsumtion per capita i världen, varför Berzelius borde få Nobelpriset i kemi postumt och varför det heter Champis. Eftersom Edward har ett långt förflutet som bryggerihistoriker berättar han om 1800-talets citronbrus, banancider, smultronlemonad, godtemplarmjöd och waltmeisterlemonad. Mats har ett recept på sockerdricka och avslöjar att han samlar på semiantika läskedrycksetiketter, och Edward sjunger Pommac-reklam.Nästan sömlöst glider de från läskeblask över till groggar, allt från Ragnar och Lennart till Syttende Mai Tai och tikidrinkar – bland annat får ni veta vilka som är deras favoritgroggar. Mats redogör för en lunch (nästan) utan slut och Edward om sina problem att leva upp till myten om sig själv inför unga tyska studenter på besök i Sommarstockholm. Podden är bara tillbaka högst sporadiskt, men skicka gärna frågor och diverse önskemål till oss! Adressen är podden@edwardblom.seP S Lyssna gärna till Edwards första publika medieinsats som bryggerihistoriker och läskciceron i Vetenskapsradion (sändes första gången 2004): https://sverigesradio.se/artikel/379624 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spanarna bjuder på pärlor ur arkivet. I det här avsnittet från 2004 spanar Göran Everdahl, Sissela Kyle och Johan Hakelius om bland annat den stora ketchuprevolten. Göran Everdahl ser med fasa på hur detta för honom älskade livsmedel håller på att kapas av politiken - men i framtiden finns det hopp. Programledare är Ingvar Storm. Spanarna – lyssna på en sommarpodd ur arkivetJust nu har programmet Spanarna sommaruppehåll i FM-tablån. Men för att det inte ska kännas för tomt i appen på fredagar på "ordinarie spanartid" så passar vi på att bjuda på ett par utvalda guldkorn ur Spanarnas arkiv. Varje vecka publicerar vi minst ett nytt avsnitt från arkivet som hittills inte funnits tillgängligt att lyssna på.Vi önskar god lyssning och mycket nöje!Spanarna från 2004-10-22 med Göran Everdahl, Sissela Kyle och Johan HakeliusI det här avsnittet som vi släpper i år som är från oktober 2004 hör vi Göran Everdahl, Sissela Kyle och Johan Hakelius. Programledare är Ingvar Storm.Göran Everdahl: Den stora ketchuprevolten!Kom nu ketchup så går vi in i framtiden. Ketchupen är under attack konstaterar Göran Everdahl som nu ser med fasa på hur ett så enkelt viktigt och basalt livsmedel som ketchup löper hög risk att kapas av politiken. Men det finns hopp som dock kräver handling. Vi måste alla ta vår ketchup under armen och gå in i framtiden.Sissela Kyle: Nu gör vi om alla gamla misstagSissela Kyle tappar hakan över hur den stora glömskan breder ut sig som en smittohärd. Dagens unga menar hon till exempel är så glömska att de inte kommer ihåg meningen de precis uttalade. Tyvärr så breder minneslösheten ut sig på ett bredare plan. Vi är dömda att upprepa samma gamla historiska och framförallt dumma misstag om och om igen. Så varför inte bara bygga en mur tvärs om Europa igen och rösta på en farbror i mustasch med en gång? Johan Hakelius: Gubbar som överraskar Johan Hakelius är nyfiken på vad som gömmer sig bakom den skrovliga gubbytan hos maktens män. Han ser flera tecken på att det faktiskt därunder går att ana en dold känslighet som kommer fram på ålderns höst. Så i framtiden kommer vi då till exempel få se Robert Aschberg samla på glitterklistermärken och Bert Karlsson sittandes i BRIS telefonsluss. Spanarnas sommarpoddar - pärlor ur arkivetI vår app och på vår hemsida på sverigesradio.se kan du lyssna på fler spaningar från vårt arkiv. Sök på "Spanarna".Ingvar Storm har ju som vi berättat tidigare valt att lämna över taktpinnen som programledare från och med i höst när Spanarna i P1 är tillbaka med nya direktsända program.Redaktör för Spanarnas sommarpoddar: Ronnie Ritterland

På bara några veckor förvandlas Isak från aktiv idrottskille till deprimerad och ensam. Han stänger in sig på sitt rum och vägrar gå till skolan. Vägen tillbaka kommer visa sig bli lång. – Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.– Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.Förtydligande:Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner och det gläder oss. Men en formulering i just det här avsnittet har missuppfattas av flera lyssnare. Vi har därför valt att göra ett förtydligande så att det inte går att misstolka eller missförstå innehållet. Det handlar om den eventuella HVB-placeringen för huvudpersonen Isak. Efter att ha provat allt kommer familjen och socialtjänsten tillsammans överens om att det finns två alternativ för att lösa situationen. Antingen att ta Isaks dataspel eller att en vårdnadshavare bor tillfälligt med honom på ett HVB hem för att få hjälp med spelberoendet.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserie gjordes i Göteborg, december 2020.

21 april. Ledarredaktionen summerar veckan och då står bland annat pendeltågsstrejk, EU:s migrationspakt och rysk gas på agendan. Tyvärr behöver även Johan Pehrsons orgasmer avhandlas. Och så har Andreas Ericson väldigt svårt att få Paulina Neuding, Peter Wennblad och Tove Lifvendahl att enas kring betydelsen av att lära sig skriva för hand.