Stil

Den franska modeskaparen Agnès Troublé har genom sitt märke agnès b. blivit känd för sina enkla och tidlösa plagg. Nu firar hon 50 år i modebranschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Agnès Troublé har sagt att hon hatar mode och att hon aldrig tittar på vad andra designers gör, går på visningar eller shoppar. Trots det går hennes märke agnès b. som tåget. Hon öppnade sin första butik i Paris 1975 och blev snabbt uppmärksammade för sin självklara enkelhet. Hon deltar inte i det vanliga moderejset, utan gör variationer på den typ av baskläder som hon alltid gjort. Svarta byxor. Randiga tröjor. Snickarbyxor. Vita skjortor. Kostymer. För både kvinnor och män.I veckans program berättar vi om Agnès Troublés modekarriär och stora intresse för konst. Hon har till exempel samarbetat med en lång rad konstnärer genom att trycka bilder av deras verk på t-shirtar. Den svenska fotografen Anders Petersen är en av de många konstnärer hon samarbetet med. Vi har pratat med honom om hur det gick till när ett av fotografierna från hans kända fotoserie Café Lehmitz hamnade på en av Agnès Troublés t-tröjor.Vi träffar också författaren Celia B. Dackenberg för att prata om hennes stora fascination för koftor, något hon har gemensamt med Agnès Troublé. Och så ringer vi upp den franske modejournalisten och dokumentärfilmaren Loïc Prigent, som nyligen träffade Agnès Troublé för en intervju.

Nyligen gick Hermès aktiekurs om lyxkonglomeratet LVMH:s. Varför går det så bra för det franska lyxmärket medan det går sämre för många andra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman det franska lyxmärket Hermès och dess historia. Varför är familjen bakom företaget så hemliga av sig? Och hur kommer det sig att fotografen Helmut Newton kallade Hermés för ”den dyraste och lyxigaste sexshopen i världen”?

Modebranschen måste bli mycket bättre på att värna om miljön, men tack vare helt nya och innovativa idéer går det faktiskt lite framåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Stil ska vi titta närmare på några av de initiativ som görs för att förbättra mode-och textilindustrin när det gäller hållbarhet. Birgitta Losman från högskolan i Borås berättar om det pågående forskningsprojekt där gamla strumpor ska bli biokol för stålindustrin. Catarina Midby – som arbetat länge i modebranschen, inte minst med hållbarhetsfrågor – berättar om de viktigaste förändringarna som skett under de senaste åren. Och så träffar vi konstnärsduon Bigert & Bergström som i veckan tilldelades pris från stiftelsen Art for the Globe för sitt ”visionära och långsiktiga arbete med att synliggöra klimat- och miljöfrågor genom konsten”.

Åter dags för frågepodd! Susanne Ljung svarar på frågor om Donatella Versaces stora företagsförsäljning och Jonathan Andersons nya jobb på Dior. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varför säljer Donatella Versace sitt modehus till konkurrenten Prada och vem är egentligen Jonathan Anderson som tar över som chef för Dior Homme? Det är frågor som Susanne Ljung och Samanda Ekman diskuterar i veckans Samtal med Stil.

Under 1920-talet förnyades musik, konst, litteratur, underhållning och mode när stadsdelen Harlem på Manhattan bubblade av kreativitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan öppnar den stora modesutställningen “Superfine: Tailoring Black Style” på The Metropolitan Museum of Art i New York och i veckans program ska vi blicka tillbaka mot 1920-talet i stadsdelen Harlem där mycket av det som visas på utställningen har sin början.I programmet berättar vi också om den hyllade modeskaparen Grace Wales Bonner, som fått stor uppmärksamhet tack vare sin unika blandning av sportplagg och skräddade silhuetter, där brittisk tradition och svart kultur smälter samman. I år gjorde hon efterlängtad Metgala-debut, och det med besked.Vi tar också en titt på filmen Harlem Is Heaven från 1932 och så berättar vi om konstnären och författaren Richard Bruce Nugent som blev känd för sin skönhet och sina kvickheter. Han tyckte om att både roa och chockera sina åhörare och det sägs att folk åkte till Harlem bara för att få se en skymt av denna omtalade man.

Den nyligen avlidne påven Franciskus stod i skarp kontrast till sin föregångare Benedictus ifråga om stil. Vad signalerar påven med sina klädval? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan påbörjas Vatikanens hemliga arbete med att utse en ny påve och i Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman de två senaste påvarna, Franciskus och Benedictus, och deras inställning till kläder och stil.

Våren är äntligen här och i veckans Stil ska vi ägna oss åt trädgårdar och blommor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Stil berättar vi om när det under 1800-talet blev populärt att kommunicera sina känslor med hjälp av just blommor. Vi tar också en titt på författaren Vita Sackville-Wests trädgård vid slottet Sissinghurst i England, som anses vara en av Europas mest stilbildande trädgårdar. Och så berättar vi historien om systrarna Jobs, som i mitten av 1900-talet gjorde succé med sina textila blommönster.

Många företag och organisationer har övergett hårda och respektingivande uniformer för att istället satsa på bekväma och funktionella plagg för sina anställda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman arbetsuniformernas utveckling från stela och obekväma – men respektingivande – till bekväma och funktionella. De pratar också om de många modeskapare som anlitats för att designa snygga arbetsuniformer. Hur har det gått egentligen? Och varför har just flygvärdinnor varit extra utsatta för allsköns uniformsexperiment?

Arbetsuniformer kan bäras med stolthet, fungera som inspiration för modeskapare och med tiden komma att betraktas som omistliga modeklassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans program berättar projektledaren Sofia Hedström de Leo om hur studenterna på Textilhögskolan i Borås fick i uppdrag att designa FN-guidernas nya uniformer. Peyvand Ahmedi berättar varför hon gärna går klädd i taxijacka – och varför hennes pappa, som är taxichaufför, inte gillar det. Och så undersöker vi varför vissa yrkesgrupper, som flygvärdinnan, polisen och sjuksköterskan, ofta blir sexualiserade. Har det med uniformerna att göra?

Med hjälp av en stickad tröja med trompe l'il-rosett i halsen lade Elsa Schiaparelli grunden för sin karriär som surrealistisk modeskapare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om modeskaparen Elsa Schiaparelli som var först med trompe l'œil i modet – en trend som är extra aktuell just nu när många modemärken tycker om att skapa optiska illusioner.

Att lura ögat genom optiska illusioner är populärt i modevärlden just nu och många modeskapare gör kläder som inte är vad de ser ut att vara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Balenciaga, Diesel, Acne Studios, Our Legacy, Victoria Beckham, Prada och, inte minst, Jonathan Anderson är bara några av alla modemärken som idag gillar att skapa optiska illusioner. Somliga lyfter fram det lustfyllda i att få leka med mode tack vare just trompe l'oeil. Andra, som Prada, har ett mer intellektuellt förhållningssätt. Vad är verkligt? Och så kan det, förstås, ge stor uppmärksamhet.I veckans program berättar modevetaren Emily Dahl, också känd som Modemassakern, om en på senaste tiden mycket uppmärksammad byxa: trompe l'œil-jeansen som egentligen är mjukisbyxor. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, berättar hur konstnärer kan utnyttja seendets och perceptionens begränsningar för att lura våra ögon. Och så träffar vi scenografen Niklas Nilsson, som under många år arbetade tillsammans med regissören Roy Andersson. I hans filmer utnyttjades trompe l'œil-effekter till max för att bygga upp stora världar i en liten studio.

John Galliano, Twiggy, Thom Browne och Vogue på 90-talet. Modedokumentärerna är många just nu. Varför är trenden så stark? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra året kom flera stora dokumentärer som handlade om modehus, modebransch och modeskapare. I år fortsätter trenden med flera nya satsningar. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman vad som ligger bakom det stora intresset för modedokumentärer – och om det verkligen går att kalla filmerna för dokumentär när det är modehusen själva som producerar dem?

Judith Leibers glittrande och fantasifulla aftonväskor har kallats för både lekfulla och surrealistiska i Salvador Dalis anda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Väskorna som Judith Leiber skapade såg inte riktigt ut som vanliga väskor utan har istället formen av tomater, persikor och olika djur – sniglar, snäckor, katter, hundar, teddybjörnan, pingviner och påfåglar. Och alla var täckta med tusentals Swarowskikristaller som är ditklistrade för hand, vilket bidrog till att aftonväskorna inte var, eller är, billiga.Judith Leiber sålde sitt företag i början av 1990-talet. Idag är Dee Ocleppo Hilfiger delägare och huvuddesigner. Det är Tommy Hilfigers fru. Hon sade sig ha som mål att modernisera det genom att ”fluffa upp det lite”. Och märket har idag fått en hel del nya fans, inte minst familjen Kardashian.Men, de väskor som idag har samlarvärde och tar plats på museer, ligger grundaren Judith Leiber själv bakom. I veckans program pratar vi med Ann Fristoe Stewart, som är chef och curator på The Leiber Museum i East Hamptons, och hon berättar om hur det var att arbeta med tillsammans med Judith Leiber och hennes man Gerson Leiber. Och så pratar vi med smyckeexperten Cecilia Andrén om när väskdesign och smyckekonst smälter samman.

Under Paris modevecka klädde Saint Laurent sina modeller i kostym, slips och klackar. Looken var en homage till märkets grundare Yves Saint Laurent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman hur det gick till när Yves Saint Laurent startade sitt eget modehus 1962 och hur han revolutionerade modet genom att en tid senare lansera kostymer för kvinnor – en stil som syns lite extra i modebilden just nu.

Yves Saint Laurent brukade kalla Betty Catroux för sin tvillingsjäl. I år fyller hon 80 och fortsätter att inspirera med sin stil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Betty Catroux är den kvinna som mest av alla kom att förkroppsliga modeskaparen Yves Saint Laurents vision om en modern kvinna i de maskulint kodade plagg som kom att bli hans signum: kostymen, Le Smoking och safarijackan. Ingen kunde som hon bära upp just den typen av plagg. “Hon är perfekt i mina kläder – hon är lång, lång, lång”, som Yves Saint Laurent själv sade.När han första gången såg henne var hon klädd i kort kjol och långa svarta läderstövlar och sög nonchalant på en cigarett. Yves, som då själv var nyblonderad och klädd i svart läder, trodde inte sina ögon. Hon var hans kvinnliga spegelbild. Lång, gänglig och androgyn. De blev bästa vänner.I veckans Stil berättar vi mer om Betty Catroux och hennes bekymmerslösa livstil. Hon är känd för att slänga ur sig citat som: ”Min största ambition i livet har alltid varit att aldrig lyfta ett finger”. Vi berättar också om nattklubbsdrottningen Régine som drev klubben Chez Régine i Paris. Det var där som Betty Catroux och Yves Saint Laurent träffades första gången 1967.Vi tar också en närmare titt på Betty Catrouxs man Francois Catroux, som var inredningsdesigner. Jonatan Jahn på auktionshuset Bukowskis berättar om stilen han skapade med sina inredningar. Och så blickar vi tillbaka mot millenieskiftet när en annan androgyn kvinna gjorde debut: den kanadensiska artisten Avril Lavigne. DN:s musikredaktör Kajsa Haidl berättar hur hon har banat vägen för många av dagens stjärnor, inte minst under poppunkens återkomst.

Slipsen syns just nu på många kvinnor i sociala medier och på röda mattan. Tillsammans med modeskribenten Fanny Ekstrand tar vi pulsen på trenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Samanda Ekman med modeskribenten och poddaren Fanny Ekstrand om hennes starka relation till slipsen, varför vi ser så många slipsar på kvinnor just nu och varför Fanny nekades inträde till en exklusiv medlemsklubb just för att hon bar slips.

När vårsolens starka strålar börjar skina är det hög tid att vädra ur garderoberna och städa i stöket bland alla kläder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För inte särskilt länge sedan var det en självklarhet att varje vår vädra ut och städa upp i våra garderober. Så är det inte längre. Idag uppmanas vi snarare att rensa ur och göra plats, än att vårda och bevara. Men att rensa i garderoben är inte alltid den enklaste sak att göra. För bakom många garderobsdörrar trängs minnen, känslor och historier i form av plagg och prylar, som kan vara väldigt svåra att göra sig av med.I veckans Stil beger vi oss in i garderoben och funderar kring alla de minnen som kan gömma sig i ett plagg. Vi besöker konstnären Christina Thomas Dahlberg och pratar om varför det kan vara så svårt att göra sig av med saker man sparat i sin garderob. Skräddaren och författaren Kerstin Neumüller förklarar varför det är så bra att kunna laga sina trasiga kläder. Och så tar vi en närmare titt på ett hot mot kläderna i garderoben; ett stort hot i liten storlek – pälsängern.

Premiär för frågepodd! Susanne Ljung svarar på lyssnarfrågor och bjuder bland annat på oväntad stilinspiration. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Samtal med Stils första frågeprogram diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman pälsbärande och modeinspiration. Kan man få tillbaka sin lust till stil och kläder genom att gräva i modehistorien?

I veckans Stil ska vi titta närmare på relationen mellan mode och film och prata med två modeskapare och en stylist om vilka filmer de inspireras av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Modeskaparen Roland Hjort älskar Petra von Kants bittra tårar av Rainer Werner Fassbinder och Viskningar och rop av Ingemar Bergman och har designat flera plagg inspirerade av filmerna. Stylisten Ursula Wångander tittar på Wong Kar-wais In the Mood for Love och drömmer om filmens klänningar. Och designern Bea Szenfeldt minns sin ungdoms många filmer som räddade henne från att smittas av 90-talets minimalism.

I 35 år har modeskaparen Lars Wallin designat påkostade klänningar till privatkunder, Nobelfester och Melodifestivaler. Nu gästar han Samtal med Stil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Samanda Ekman med Lars Wallin om bröllopsbestyr, festförberedelser, modeminnen, hur paljetter kan skapa hopp i mörka tider och den nya utställningen på konsthallen Artipelag i Stockholm.

Shampoo handlar om en snygg frisör som både klipper och ligger med sina lika snygga kvinnliga kunder. Filmen gjorde succé när den hade premiär 1975. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klädd i tajta utsvängda jeans, djupt uppknäppta skjortor, pilotbrillor och en mjuk mockajacka far frisören George Roundy, spelad av Warren Beatty, omkring i Beverly Hills på sin motorcykel för att bistå med service till kvinnliga kunder, vilket leder till en hel del svartsjuka.Filmen har blivit en klassiker, men också en outsinlig källa till inspiration när det gäller både kläder och frisyrer. Den blev en stor framgång redan när den hade premiär, 1975. Man gillade det satiriska anslaget och den rappa dialogen. Men allra mest gillade man att få titta på huvudrollsinnehavaren Warren Beatty – och de vackra kvinnor han lägrade i filmen. Det var stora namn som Julie Christie, Goldie Hawn och Lee Grant. Och alla hade han haft ihop det med, på riktigt.I veckans Stil tar vi en närmare titt på denna filmklassiker. Vi träffar den prisbelönta maskören Eva von Bahr, som vet allt om hur betydelsefull en frisyr kan vara – inte minst på film och i tv-serier. Vi gör också ett frisörbesök för att förstå varför frisörer så ofta får agera terapeuter. Och så tar vi reda på hur man egentligen tvättar håret på rätt sätt.

Det går bra för den japanska klädjätten Uniqlo, vars basplagg säljer stort när många andra klädmärken visar dystra siffror. Hur kommer det sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det går så där för många klädmärken och modehus idag. Men det finns ett stort undantag och det är den japanska klädjätten Uniqlo, vars basplagg säljer som aldrig förr. Är det så att bekvämt och praktiskt numera trumfar snyggt och elegant? Har vi rentav slutat att klä upp oss? Och hur gick det egentligen till när ett basplagg som t-shirten gjorde resan från underkläder till mode? Det diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman i veckans Samtal med Stil.

Ernst Billgren bor i Anders Zorns gamla lägenhet, Andy Warhols inredningsstil överraskade många och Isaac Grünewald byggde en enorm ateljé i sitt hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konstnärshem inspirerar och fascinerar och i veckans Stil gläntar vi på dörren till tre konstnärer för att se hur de bor och bodde – Ernst Billgren, Andy Warhol och Isaac Grünewald.Ernst Billgren berättar om sin lägenhet på Södermalm i Stockholm, där både Anders Zorn och Evert Taube tidigare bott. John Peter Nilsson, intendent på Moderna Museet, tar oss med till Andy Warhols townhouse på The Upper East Side i New York. Och så besöker vi den så kallade Grünewaldvillan i Saltsjöbaden utanför Stockholm, där Isaac Grünewald bodde tillsammans med hustrun Märta Grundell, som också var konstnär.

I helgen gick årets Oscarsgala av stapeln. Men det är inte bara filmerna som uppmärksammas, det göra även modet på röda mattan. Hur blev det så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oscarsgalans röda matta har länge varit en av årets viktigaste modehändelser – inte bara för skådespelare och modehus, utan också för alla som ägnar sig åt att i olika forum hissa och dissa vad kändisarna valt att ha på sig. Men hur kommer det sig att Oscargalan gick från nedtonad branschtillställning till marknadsplats för de stora modehusen? Det diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman i veckans Samtal med Stil.

Årets trendfärg är en ljus och mild nyans av brunt. Men historiskt sett är brunt en kulör som jobbat i uppförsbacke. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Årets trendfärg, enligt inflytelserika färgföretaget Pantone, är inte vilken brun kulör som helst utan en ljus och mild nyans som ska leda tankarna till en blandning av kaffe och choklad och därför getts namnet ”mocha mousse”.Men brunt har har inte haft det särskilt lätt i historien. Den förknippades tidigt med jord, vilket borde ha gjort den till en favorit då det mesta vi både bär och äter härstammar just från jorden. Men, nej. Istället kom det bruna att förknippas med smuts och skit.Bättre blev det inte av att överflödsförordningar under 1600- och 1700-talet reglerade vilka som fick bära vad för att markera sin sociala status och klasstillhörighet. Brunt fick de fattigaste bära.Men i slutet av 1800-talet började det vända och bli nästan tvärtom. Tack vare industrialismens inflytelserika estetiska motståndsrörelse, Arts & Crafts, började då brunt kopplas samman med naturnära färger och gediget hantverk.I veckans program synar vi den bruna färgen i sömmarna. Historikern och författaren Henrik Arnstad berättar om hur brunt blev nazisternas färg och därmed kom att förknippas med ondska. Vi pratar också med färgexperten Sara Garanty, som förklarar hur färger påverkar vårt mående. Och så berättar skribenten Laura Ingemarsson hur mjölk de senaste åren blivit en arena för både politik och sex.

Årets trendfärg är brunt. Eller om man ska prata som ett färgföretag, mocha mousse en blandning av kaffe och choklad. Vad säger det om samtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just den här nyansen av brunt ska enligt färg- och trendföretag svara på mångas önskan om att vilja boa in sig och ha det mysigt. Överlag är det mycket neutrala färger som gäller just nu, framför allt på kläder. Men så har det inte alltid varit. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman färgernas skiftande betydelse i modet – och att det kan medföra vissa risker för en modeskapare som introducerar en ny och vågad färg.

Eva Tanguay har beskrivits som USA:s första rockstjärna, men så hade ingen varit lika utlevande på scen som hon i början av 1900-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Don't Care hette Eva Tanguays stora hit som bidrog till att hon i början av 1900-talet var en av de allra mest populära artisterna i USA. Kritiker kallade hennes sångstil för ”olyssningsbar”, ”hemsk” och ”som att skriva med krita på svarta tavlan”, ett gnisslande läte. Och hur betedde hon sig egentligen på scen? Var hon nästan naken?Men vad svarade Eva Tanguay på det om inte ”I don't care!”. Och det gjorde inte publiken heller. Hon blev en av de bäst betalda artisterna i USA. Och en av de första ”personligheterna”, en kvinna man gillade att följa och titta på, oavsett vad hon hittade på.I veckans program berättar journalisten och författaren vad David Hajdu vad det var som gjorde Eva Tanguay så radikal för sin tid. Tillsammans med John Carey har han skapat serieboken A Revolution in Three Acts: The Radical Vaudeville of Bert Williams, Eva Tanguay, and Julian Eltinge.Vi tittar också närmare på en modern arvtagare till Tanguay – Sabrina Carpenter. Journalisten Helle Schunnesson berättar hur hon lyckas balansera sexighet med humor och glimten i ögat, precis som Eva Tanguay. Och så berättar Karina Ericsson Wärn, rektor på Beckmans designhögskola, hur den spanska modeskaparen Pacco Rabanne 1966 chockade modevärlden genom att skapa klänningar av metall, något han hade gemensamt med Eva Tanguay.

Nyligen var det 15 år sedan modeskaparen Alexander McQueen gick bort. Var han möjligtvis en av modevärldens sista kreatörer som tilläts vara konstnär? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Om designers vill bli konstnärer borde de måla eller skulptera. Idag ska modeskapare designa kläder eller lädervaror skapade för att kunna säljas i stora mängder.” Det menade i alla fall Antoine Arnault, den äldsta sonen i Arnault-familjen, i en intervju. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman om en talang som Alexander McQueen hade hittat en plattform i dagens modeklimat.

I veckans Stil ska vi bjuda på en välbehövlig vitamininjektion i vintermörkret och berätta historier om frukter och bär i konst och popkultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofen Sven-Olov Wallenstein berättar om konstnären Maurizio Cattelans uppmärksammade banankonstverk Comedian, som förra året såldes på auktion för 6.2 miljoner dollar. Vi träffar också formgivaren och illustratören Lotta Kühlhorn. Ett återkommande motiv i hennes design är frukt, bär och grönsaker. Och så berättar konsthistorikern Veronica Hejdelind om 1600-talets ekivoka fruktstilleben.

Förra veckan utbröt debatt om den så kallade mammakorvsjackan. Men det är inte första gången i modehistorien som ett plagg skapar rabalder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Byxor med häng, minikjolar, shorts på män i stadsmiljö och strumpor i sandaler är bara några exempel på fenomen som debatterats flitigt. Men det är inte helt ovanligt att utskällda plagg gör revansch och vinner ännu större mark tack vare uppmärksamheten.

På en grusig strand i England skapade regissören och författaren Derek Jarman en ovanlig trädgård där han fick livet att spira i en ogästvänlig miljö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På kusten i sydöstra hörnet av England finns en av världens största grusformationer – Dungeness, en udde där marken är täckt av finslipade lena små stenar som skiftar i mjuka toner av gult, brunt, rosa och beige. Landskapet är kargt och kallas ibland för ”Englands öken”.Här valde regissören, författaren och konstnären Derek Jarman att på 1980-talet slå sig ner och skapa en trädgård som bredde ut sig i gruset kring den lilla fiskarstugan Prospect Cottage. Det var en trädgård mot alla odds skulle man kunna säga, med spirande liv i en hopplös miljö.I veckans program berättar vi historien om Derek Jarmans stilbildande trädgård, som blivit en symbol för skönhet och motståndskraft. Medverkar i programmet gör Emma House, intendent på Garden Museum i London, och Karin Berglund, författare till en lång rad trädgårdsböcker.Programmet är gjort av Erik Sjölin.

Snart tar Matthieu Blazy över som chefsdesigner på modehuset Chanel. Hur ska han förvalta arvet efter Coco Chanel och Karl Lagerfeld? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Chanel är ett av världens största modemärken. Det är dessutom privatägt. Men det som är verkligt unikt är att märket bara har haft tre designers under hela sin 115 år långa historia: Gabrielle ”Coco” Chanel som grundade märket 1910, Karl Lagerfeld som började blåsa nytt liv i det 1982 och Virginie Viard, som var Lagerfelds närmsta medarbetare och fortsatte jobba i hans anda, efter att Lagerfeld dog 2019.Snart tar modehusets fjärde chefsdesigner Matthieu Blazy över. Vad kan vi förvänta oss av hans tillträde och hur ska han förvalta arvet efter giganterna Coco Chanel och Karl Lagerfeld. Det diskuterar Susanne Lung och Samanda Ekman i veckans Samtal med Stil.

Allt fler berättar om vilken typ av skönhetsingrepp och behandlingar de har gjort. Är det en attitydförändring och ökad öppenhet som vi ser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att ha ett nytt fräscht fejs där inget ser ut att ha gjorts – där ingreppen är undetectable, oupptäckbara, är grejen just nu. Men även om folk inte berättar om allt de gjort, så avslöjar de långt mer än tidigare, inte minst kändisar. Att vara öppen med vilken typ av ingrepp man gjort är inget att skämmas för tycker många idag.I veckans program pratar vi med finansanalytikern och skribenten Henrik Mitelman om det stora intresset för att investera i läkemedlet Ozempic. Plastikkirurgen Per Hedén berättar om hur inställningen till skönhetsingrepp har förändrats sedan han började arbeta som kirurg på 1980-talet. Och så träffar vi Nicole Josephson som valt att vara helt öppen med de skönhetsbehandlingar hon gör – och vad det kostar.

Ett påkostat ansikte, ett luxury face, har idag högre status än en dyr handväska. Det ska se ut som att du sover bra, aldrig solar och inte har ett enda bekymmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den nya filmen ”Babygirl” går Nichole Kidmans rollkaraktär och får botoxinjektioner som den mesta vardagliga sak i världen, ungefär som att borsta tänderna. Det är inget som det hyschas med. Har vi kommit till en ny nivå när det gäller ingrepp och skönhetsbehandlingar med öppenhet och transparens som ledord?

Marie-Louise Carven var en av Frankrikes mest framgångsrika, men minst kända modeskapare. Hon var också en av de kortaste, men det var också längden som lade grunden till hennes långa karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marie-Louise Carven grundade sitt modehus Carven samma år som Christian Dior och Pierre Balmain, 1945, men överlevde dem båda. Hon slutade som designer först på nittiotalet, när hon fyllt 84 år och avled flera år senare 2015, 105 år gammal.Fast modemärket Carven har levt vidare och har idag fått en nytändning, tack vare märkets senaste designer Louise Trotter. Hon gjorde till och med så bra ifrån sig att hon redan har snappats upp av Bottega Veneta, efter bara tre kollektioner.Den dynamiska kvinnan som skapade märket, Marie Louise Carven, är däremot ganska så okänd, även bland modeentusiaster. Men kanske kommer det snart att förändras. Den 24 januari 2025 öppnar nämligen museet Louvren i Paris sin första modeutställning någonsin och då riktas extra uppmärksamhet mot just Marie-Louise Carven och hennes modehus.I veckans program pratar vi med modekritikern och författaren Susanna Strömquist om den kommande utställningen på Louvren. Hur pass stort är det egentligen att de nu, för första gången på mer än 230 år, visar sin första fullskaliga modeutställning? Vi pratar också med Marcus Nilsson och Johanna Fock från auktionshuset Bukowskis om lyxmärken på andrahandsmarknaden som inte får särskilt mycket uppmärksamhet och därför går för relativt låga priser. Och så förklarar Nellie Topalidis på modellagenturen MIKAs varför fotomodeller förväntas vara så långa.

Donald Trump vill skapa en ny guldålder i Hollywood. Kan det påverka modet på röda mattan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Donald Trump lät nyligen meddela att han utser tre särskilda ambassadörer för att hotta upp Hollywood. Trump-kompisarna Jon Voight, Mel Gibson och Sylvester Stallone ska enligt Trump bidra till att Hollywood får en ny guldålder. Film- och modemeckat ska bli ”större, bättre och starkare än någonsin tidigare", enligt Trump. Kan de nya ambassadörernas machoideal innebära en stilförskjutning på röda mattan och varför blev egentligen Hollywoods guldålder, mellan åren 1930 och 1960, så stilbildande?

I veckans Stil ska vi glänta på dörren till Frankrikes största, kändaste, rikaste och mest älskade författare Victor Hugos fantasifullt inredda hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Victor Hugo var inte bara en enormt produktiv man som på ett imponerande sätt växelverkade mellan olika genrer – romaner, essäer, poesi och politik – under sextio års tid. Han hade också en grandios stil och personlighet som matchade den maxade produktiviteten. Hans livsmotto skulle kunnat ha varit: ”mycket är mer och bättre”. Och det gällde det mesta – pengar, mat, inredning, fester och inte minst sex.I veckans program pratar vi med konsthistorikern Veronica Hejdelind om Victor Hugos excentriskt inredda hem på kanalön Guernsey strax utanför Normandies kust. Vi ringer också upp artisten Peter Jöback som spelar huvudrollen i arenauppsättning av Les Misérables som nu har nypremiär. Och så berättar vi om den andre Victor Hugo, nämligen modeskaparen Halstons strulige pojkvän.

Han har kallats för vargen i kashmir och liknats vid Ludvig XIV. Bernard Arnault är en av världens rikaste män och som VD för lyxkonglomeratet LVMH kontrollerar han stora delar av modevärlden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första avsnittet av vårt nya program Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman modevärldens mäktigaste – och rikaste – man Bernard Arnault. Nyligen köpte lyxkonglomeratet han driver, LVMH, in sig i det svenska modemärket Our Legacy.Det som gjort Bernard Arnault så extremt framgångsrik är att han var bland de första att fatta att lyx, det är något som många kommer att vilja ha, eller köpa. Och han har varit väldigt bra på att plocka, och damma av, rätt sorts modemärken, i rätt tid. Men vem är denne man som fransk press har kallat för ”finansvärldens Machiavelli”? Det pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om i veckans Samtal med Stil.

Den franska plastikkirurgen Suzanne Noël lade under det tidiga 1900-talet grunden till fettsugning och förfinade det vi idag kallar för minilyft. Hon var samtidigt en mycket hängiven feminist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Suzanne Noël var världens första kvinnliga platstikkirurg. Denna fransyska var inte bara en kvinnlig pionjär inom yrket, i vilket hon för övrigt excellerade, hon lade grunden till fettsugning och förfinade det som vi idag kallar för ”minilyft”, det vill säga små men effektiva ingrepp från vilka man snabbt repar sig.Suzanne Noël var dessutom en hängiven feminist. Hon ansåg att det var mer än okej för mogna kvinnor att fixa till sina fejs med hjälp av kirurgi. Hon menade att det bidrog till kvinnor kunde fortsätta jobba, och därmed försörja sig. Män som beskrivit dem som ”för gamla” och ”för trötta” och gett dem sparken på grund av deras fårade pannor och hängande ögonlock hade då inget att sätta emot. Här kom istället erfarna kvinnor som såg pigga och utvilade ut.Att hålla i minne är att kvinnor, rent generellt, inte hade särskilt många rättigheter vid den tiden. Eller rösträtt, för den delen. Det beviljades först 1944 i Frankrike, nästan sist av alla länder i Europa. Kvinnor utan säkrad inkomst i form av äkta man eller arv hängde med andra ord länge löst i Frankrike. Att som medelålders kvinna bli avskedad om arbetsgivaren ansåg att man såg för trött, sliten eller gammal ut var inte ovanligt – och ofta en katastrof om man blev lämnad eller änka.Det var ett system som ville Suzanne Noël ville ändra på, på flera sätt. Hon lobbade bland annat för att arbetande kvinnor inte borde betala skatt, eftersom de saknade många av de rättigheter männen hade, som rösträtt. Hon bar alltid en brosch med orden ”je veux voter”, jag vill rösta. Hon påpekade ofta det skeva i att kvinnor tjänade långt mindre än män för samma jobb. Senare kom hon att bli en drivande kraft i det kvinnliga nätverket Soroptimist International.I veckans program träffar vi den svenska soroptimisten Sandra Gonzalez Sköld. Tillsammans med psykologen och författaren Björn Hedensjö reder vi ut varför snygga människor ofta tillskrivs goda egenskaper. Och så berättar vi om den franska konstnären ORLAN som i början av 1990-talet chockade världen genom att använda plastikkirurgi som konstnärlig metod.Gäst i studion är Caroline Hainer, kulturjournalist och författare.Programmet är en repris från 23 augusti 2024.

Den stilbildande filmen Terminator har influerat kroppsideal, skapat sin egen distinkta estetik och förebådat en värld där maskinerna tar över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terminator hade premiär hösten 1984, för exakt fyrtio år sedan. Då kallades den för ”en b-film med stil” och få anade att den skulle bli en framtida dunderhit och utvecklas till en enorm franchise med sju filmer, tv-serier, videospel, serietidningar och webbserier.Få hade säkerligen inte heller en tanke på att filmens tema, med artificiell intelligens som går överstyr, skulle vara skrämmande aktuellt fyrtio år senare.Stilmässigt bjuder filmerna dessutom på flera minnesvärda outfits. När roboten Terminator, spelad av Arnold Schwarzenegger, reser till 1984 från framtiden är han till en början naken. Men efter att ha slaktat tre punkliknade killar som hånskrattat åt honom, bär han snart deras kläder. Svart t-tröja, gröna cargobyxor och en grå militärjacka som prytts med nitar, en så kallad ”M-65 field jacket” som tillverkades för amerikanska armén under Vietnamkriget. Fast den look som fastnat starkast i de flestas minne är förstås den som han bär senare i filmen – svart läderjacka med matchande solbrillor.I veckans program möter vi Terminatorfantasten Malin Cramer, som sett filmerna långt över 50 gånger och anordnat en hyllningsvisning på biografen där hon jobbar. Vi pratar med Lars-Göran Andersson, antikhandlare, som berättar om en av filmens bärande accessoarer: solglasögon – själv har han över 300 000 par i sitt lager. Den personliga tränaren Elsa Boqvist analyserar skådespelerskans Linda Hamiltons vältränade armar, som de framträder i andra Terminatorfilmen när hon tuffat till sig och tränat.Veckans gäst är Anne Bachmann, mode - och filmvetare.Programmet är en repris från 27 september 2024.

Snart är det nya året här! Vi ska avsluta 2024 med att göra en djupdykning i Stils arkiv och bjuda på några av de reportage vi gjort under året som gått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi träffar författaren Ingela Bendt, som fick ta över sin mamma Ruths stora garderob när hon gick bort. Här fanns så mycket att berätta och den ärvda garderoben blev så småningom till både en utställning och en bok – ”Ruths garderob: en modehistoria”.Vi pratar med paret bakom ett av de tidiga modeföretagen som designade kläder för hundar, Ann och Björn Gärdsby. Det var när de skaffade hunden Manfred som deras liv kom att skjutas iväg i en ny riktning och fyllas med hundmode och internationell uppmärksamhet.Vi träffar också hälsoinspiratören Susanne Lanefeldt, som på 80-talet lanserade gymping för svenska folket genom sina populära träningsprogram på tv, något som kom att påverka träningsmodet.Och så pratar vi med modeskaparen Ann-Sofie Back, om nu tar farväl av sin tjugo år långa karriär som modeskapare med utställningen Go As You Please: Ann-Sofie Back 1998–2018 på Liljevalchs konsthall i Stockholm.Gott nytt år önskar Stilredaktionen!

Trenden att återuppliva barndomen är starkare än någonsin. Det syns på bioduken, på produkter och på modevisningar. Vad säger det egentligen om vår samtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag är det inte främst barn som tittar på sjungande möss och talande ankor, som klär granen i grälla färger – och spelar samma låtar om och om igen. Det är vuxna människor. Och det gäller inte bara på julen. En trend framöver kommer, enligt ett internationellt trendprognosföretag, vara något de kallar för ”The Forever Young Adult”, den evigt unge vuxne.De mest påkostade och inkomstbringande biofilmerna är baserade på serietidningar som handlar om superhjältar. Coola modemärken flirtar med Muminfigurer och Disneykaraktärer. Och den sista kvällen under Paris modevecka i september bussades drygt femhundra inbjudna gäster till Disneyland i Paris. Där hade det franska märket Coperni nämligen förlagt sin modevisning inför vår- och sommarmodet 2025.Att inte släppa intresset för saker man gillade när man var liten, och därmed var förhållandevis obekymrad över vad folk tänkte och tyckte, kallas för ”kidult”. Det är inget nytt. Men det är däremot det sätt som det idag betraktas på. Det är inte bara en kul grej, det har också blivit big business.I veckans avsnitt möter vi konstnären Pontus Djanaieff, som återkommande hämtar inspiration från barndomens serietidningar och tecknade filmer. Disneyfanet Niklas Torsell och filmhistorikern Kim Khavar Fahlstedt pratar om varför Disney är så stort bland vuxna. Filmkritikern Göran Everdahl och Imke Janoschek, chefredaktör på inredningsmagasinet Residence, berättar varför de satsar lite extra på sina julgranar varje år. Och så reder vi ut varför butiksanställda upplever julmusik som tortyr.God jul önskar Stilredaktionen!