Stil

Vi ska i veckans program ägna oss åt något som många numera anser vara helt passé och otidsenligt sprit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det dricks allt mindre, framför allt bland unga i den så kallade generation Z. Det har föranlett många barer och restauranger att erbjuda alkoholfria alternativ till traditionella cocktails, så kallade ”mocktails”.Men under senare tid har en annan sorts alternativ blivit populära bland dem som inte vill sluta helt och hållet med drinkar baserade på vodka, gin och whisky, men gärna minimerar mängden sprit i glasen – ”mini-cocktails”. Det är drinkar som är blandade som vanligt, men serverade i bokstavligen mycket mindre glas.Dessa mini-cocktails är gjorda för att avnjutas i tre-fyra små klunkar. Inte mer. En av de populäraste är till och med mindre än så, som ”The One Sip Martini”.I veckans program berättar vi mer om cocktailens historia. Vi pratar också med skådespelaren Christopher Wagelin om hur det är att gestalta berusning på scen och film. En inte särskilt lätt uppgift.Vi tittar också närmare på svensk sprittillverkning tillsammans med sommeliern och utbildaren Ludwig Andersson. Idag finns det nämligen flertalet prisbelönta destillerier längs hela Sverigekartan. Och så träffar vi Anders Byström som är elvafaldig SM-medaljör i nyskrivna snapsvisor, och en av dem som ser till att traditionen lever vidare.

Semestern är snart här och Susanne Ljung delar med sig av sina bästa lästips på temat mode, stil och kvinnohistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Böckerna som nämns i programmet:No One Has Seen It All: Lessons for Living Well from Nearly a Century of Good Taste av Betty HalbreichAll the Rage: Stories from the Frontline of Beauty: A History of Pain, Pleasure, and Power: 1860-1960 av Virginia Nicholson

Typiskt brittiskt är ett uttryck som ofta förknippas med varuhuset Liberty och dess många småblommiga textilmönster. I år firar varumärket 150 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Liberty är ett av Londons äldsta varuhus och varumärken. De har idag ett arkiv på runt 60 000 olika mönster som förvaras i en bombsäker bunker på en övergiven militärbas i Oxfordshire. Men så är det mönster som inspirerat artister, modeskapare och musiker från 1875, ända in i vår tid.När Arthur Lasenby Liberty grundade varumärket 1875 ville han skapa en butik som inte skulle följa modet, utan som skulle sätta nya trender inom både kläder, och kultur. Författaren Oscar Wilde blev en stammis på varuhuset och sade att det var den självklara destinationen för ”den konstnärliga shopparen”.Under de 150 år som gått har förstås varumärkets trendfaktor gått upp och ned. Men under senare år har modevärlden börjat få upp ögonen för Libertys många mönstrade tyger. Allt från Gucci till Acne Studios har gjort samarbeten.I veckans program pratar vi med Karin Lindberg som driver ett över 100 år gammalt familjeföretag som sedan sekelskiftet varit återförsäljare av Libertys tyger och textilier. Författaren och kulturhistoriker Elisabeth Svalin Gunnarsson berättar om Blanche Dickson som lät bygga Tjolöholms slott utanför Göteborg vid förra sekelskiftet – en ståtlig byggnad som är full av exklusiv inredning från Liberty. Och så träffar vi formgivaren och illustratören Astrid Wilson som precis som Liberty ofta och gärna använder blommor som motiv när hon skapar sina färgsprakande mönster.

I sista delen av vår andra världskriget-special tittar vi närmare på hur kriget påverkade modet i USA och Italien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det ska handla om en underskattad amerikansk kvinna och snobbiga italienska aristokrater när Susanne Ljung berättar om krigets konsekvenser för modet i USA och Italien. I USA lade modeskaparen Claire McCardell grunden till vad man kallar för ”american sportswear” och i Italien kryddades kläderna med extra finess och bars med sprezzatura, en självklar elegans.

Ingen kunde som Jayne County blanda glammig rock med burlesk, crossdressing, fulmejk och texter med sexuellt laddat innehåll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jayne County banade väg och fick en hel del andra artister att våga ta ut svängarna under den begynnande glamrockeran. David Bowie var en av dem som lät sig inspireras. Pete Burns i Dead or Alive var en annan.Jayne County säger att ett av hennes mål var att starta ett band skulle vara chockerande och upprörande. ”Jag ville få Alice Cooper att framstå som en nunna”, som hon säger. Det kan man lugn påstå att hon lyckades med.Hon kunde uppträda i en klänning tillverkad av uppblåsta kondomer och hade på sin repertoar låtar med titlar som: Stick It in Me, Fucked by the Devil, Prostitute with a Parachute och många, många fler på liknande tema.Det är förstås en av anledningarna till att Jayne County inte fick någon radiohit och aldrig nådde fram till den riktigt stora och breda publiken. Men idag betraktas hon, med all rätt, som en pionjär, en banbrytare och en levande legend.I veckans program pratar vi med Petter Wallenberg, artist, författare och grundare av dragteatersällskapet Bland drakar och dragqueens. Han har länge sett upp till Jayne County. Vi pratar också med curatorn Daniel Fuller som nyligen ställde ut Jayne Countys konst på The Emory Visual Arts Gallery – ett konstgalleri som hör till ansedda Emory University i Atlanta. Och så tar vi en titt på en samtida transpionjär: supermodellen Alex Consani.

Efter andra världskriget vill Paris modeskapare åter sätta staden på modekartan. De får en snilleblixt en utställning med dockor klädda i couture. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om tiden efter kriget. Hur skulle Paris modeskapare gå till väga för att visa att Paris är tillbaka som modestad? Det var fortfarande brist på det mesta, inte minst tyg. En modeutställning med dockor fick bli lösningen, för det skulle ju kräva mycket mindre tyg. Utställningen Théâtre de la Mode blev en dundersuccé som åkte på turné över världen, även till Stockholm. En av modeskaparna som var med och skapade dessa modockor var Christian Dior. Några år senare skulle han slå igenom stort med The New Look. Kollektionen blev en stor succé, men fick också en hel del kritik.

I veckans program ska vi glänta på dörren till några konstnärsgarderober och titta närmare på hur deras kläder inspirerat inte minst modeskapare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är inte bara själva konsten som satt fart på fantasin hos designers. Som Piet Mondrian hos Yves Saint Laurent, Salvador Dali hos Elsa Schiaparelli eller Andy Warhol hos Gianni Versace, bland många, många andra. Inspirerat har också deras kläder och personliga stil gjort.I programmet träffar vi galleristen och vernissageveteranen Björn Wetterling. Han har arbetat med några av de största namnen i konstvärlden och har en hel del att säga om hur det står till med kläder och stil bland konstnärer. Och så pratar vi med den brittiska modejournalisten Charlie Porter som skrivit boken What Artists Wear. I den undersöker han vad vi kan lära oss om konstnärernas liv och verk om vi rotar runt i deras garderober.

Andra världskriget innebar svåra utmaningar, men gav också upphov till stora innovationer inom modet som påverkar hur vi klär oss än idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tre program kommer Susanne Ljung och Samanda Ekman diskutera hur krigsåren och efterkrigstiden kom att påverka modet.

Den franska modeskaparen Agnès Troublé har genom sitt märke agnès b. blivit känd för sina enkla och tidlösa plagg. Nu firar hon 50 år i modebranschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Agnès Troublé har sagt att hon hatar mode och att hon aldrig tittar på vad andra designers gör, går på visningar eller shoppar. Trots det går hennes märke agnès b. som tåget. Hon öppnade sin första butik i Paris 1975 och blev snabbt uppmärksammade för sin självklara enkelhet. Hon deltar inte i det vanliga moderejset, utan gör variationer på den typ av baskläder som hon alltid gjort. Svarta byxor. Randiga tröjor. Snickarbyxor. Vita skjortor. Kostymer. För både kvinnor och män.I veckans program berättar vi om Agnès Troublés modekarriär och stora intresse för konst. Hon har till exempel samarbetat med en lång rad konstnärer genom att trycka bilder av deras verk på t-shirtar. Den svenska fotografen Anders Petersen är en av de många konstnärer hon samarbetet med. Vi har pratat med honom om hur det gick till när ett av fotografierna från hans kända fotoserie Café Lehmitz hamnade på en av Agnès Troublés t-tröjor.Vi träffar också författaren Celia B. Dackenberg för att prata om hennes stora fascination för koftor, något hon har gemensamt med Agnès Troublé. Och så ringer vi upp den franske modejournalisten och dokumentärfilmaren Loïc Prigent, som nyligen träffade Agnès Troublé för en intervju.

Nyligen gick Hermès aktiekurs om lyxkonglomeratet LVMH:s. Varför går det så bra för det franska lyxmärket medan det går sämre för många andra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman det franska lyxmärket Hermès och dess historia. Varför är familjen bakom företaget så hemliga av sig? Och hur kommer det sig att fotografen Helmut Newton kallade Hermés för ”den dyraste och lyxigaste sexshopen i världen”?

Modebranschen måste bli mycket bättre på att värna om miljön, men tack vare helt nya och innovativa idéer går det faktiskt lite framåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Stil ska vi titta närmare på några av de initiativ som görs för att förbättra mode-och textilindustrin när det gäller hållbarhet. Birgitta Losman från högskolan i Borås berättar om det pågående forskningsprojekt där gamla strumpor ska bli biokol för stålindustrin. Catarina Midby – som arbetat länge i modebranschen, inte minst med hållbarhetsfrågor – berättar om de viktigaste förändringarna som skett under de senaste åren. Och så träffar vi konstnärsduon Bigert & Bergström som i veckan tilldelades pris från stiftelsen Art for the Globe för sitt ”visionära och långsiktiga arbete med att synliggöra klimat- och miljöfrågor genom konsten”.

Åter dags för frågepodd! Susanne Ljung svarar på frågor om Donatella Versaces stora företagsförsäljning och Jonathan Andersons nya jobb på Dior. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varför säljer Donatella Versace sitt modehus till konkurrenten Prada och vem är egentligen Jonathan Anderson som tar över som chef för Dior Homme? Det är frågor som Susanne Ljung och Samanda Ekman diskuterar i veckans Samtal med Stil.

Under 1920-talet förnyades musik, konst, litteratur, underhållning och mode när stadsdelen Harlem på Manhattan bubblade av kreativitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan öppnar den stora modesutställningen “Superfine: Tailoring Black Style” på The Metropolitan Museum of Art i New York och i veckans program ska vi blicka tillbaka mot 1920-talet i stadsdelen Harlem där mycket av det som visas på utställningen har sin början.I programmet berättar vi också om den hyllade modeskaparen Grace Wales Bonner, som fått stor uppmärksamhet tack vare sin unika blandning av sportplagg och skräddade silhuetter, där brittisk tradition och svart kultur smälter samman. I år gjorde hon efterlängtad Metgala-debut, och det med besked.Vi tar också en titt på filmen Harlem Is Heaven från 1932 och så berättar vi om konstnären och författaren Richard Bruce Nugent som blev känd för sin skönhet och sina kvickheter. Han tyckte om att både roa och chockera sina åhörare och det sägs att folk åkte till Harlem bara för att få se en skymt av denna omtalade man.

Den nyligen avlidne påven Franciskus stod i skarp kontrast till sin föregångare Benedictus ifråga om stil. Vad signalerar påven med sina klädval? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan påbörjas Vatikanens hemliga arbete med att utse en ny påve och i Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman de två senaste påvarna, Franciskus och Benedictus, och deras inställning till kläder och stil.

Våren är äntligen här och i veckans Stil ska vi ägna oss åt trädgårdar och blommor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Stil berättar vi om när det under 1800-talet blev populärt att kommunicera sina känslor med hjälp av just blommor. Vi tar också en titt på författaren Vita Sackville-Wests trädgård vid slottet Sissinghurst i England, som anses vara en av Europas mest stilbildande trädgårdar. Och så berättar vi historien om systrarna Jobs, som i mitten av 1900-talet gjorde succé med sina textila blommönster.

Många företag och organisationer har övergett hårda och respektingivande uniformer för att istället satsa på bekväma och funktionella plagg för sina anställda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman arbetsuniformernas utveckling från stela och obekväma – men respektingivande – till bekväma och funktionella. De pratar också om de många modeskapare som anlitats för att designa snygga arbetsuniformer. Hur har det gått egentligen? Och varför har just flygvärdinnor varit extra utsatta för allsköns uniformsexperiment?

Arbetsuniformer kan bäras med stolthet, fungera som inspiration för modeskapare och med tiden komma att betraktas som omistliga modeklassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans program berättar projektledaren Sofia Hedström de Leo om hur studenterna på Textilhögskolan i Borås fick i uppdrag att designa FN-guidernas nya uniformer. Peyvand Ahmedi berättar varför hon gärna går klädd i taxijacka – och varför hennes pappa, som är taxichaufför, inte gillar det. Och så undersöker vi varför vissa yrkesgrupper, som flygvärdinnan, polisen och sjuksköterskan, ofta blir sexualiserade. Har det med uniformerna att göra?

Med hjälp av en stickad tröja med trompe l'il-rosett i halsen lade Elsa Schiaparelli grunden för sin karriär som surrealistisk modeskapare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om modeskaparen Elsa Schiaparelli som var först med trompe l'œil i modet – en trend som är extra aktuell just nu när många modemärken tycker om att skapa optiska illusioner.

Att lura ögat genom optiska illusioner är populärt i modevärlden just nu och många modeskapare gör kläder som inte är vad de ser ut att vara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Balenciaga, Diesel, Acne Studios, Our Legacy, Victoria Beckham, Prada och, inte minst, Jonathan Anderson är bara några av alla modemärken som idag gillar att skapa optiska illusioner. Somliga lyfter fram det lustfyllda i att få leka med mode tack vare just trompe l'oeil. Andra, som Prada, har ett mer intellektuellt förhållningssätt. Vad är verkligt? Och så kan det, förstås, ge stor uppmärksamhet.I veckans program berättar modevetaren Emily Dahl, också känd som Modemassakern, om en på senaste tiden mycket uppmärksammad byxa: trompe l'œil-jeansen som egentligen är mjukisbyxor. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, berättar hur konstnärer kan utnyttja seendets och perceptionens begränsningar för att lura våra ögon. Och så träffar vi scenografen Niklas Nilsson, som under många år arbetade tillsammans med regissören Roy Andersson. I hans filmer utnyttjades trompe l'œil-effekter till max för att bygga upp stora världar i en liten studio.

John Galliano, Twiggy, Thom Browne och Vogue på 90-talet. Modedokumentärerna är många just nu. Varför är trenden så stark? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra året kom flera stora dokumentärer som handlade om modehus, modebransch och modeskapare. I år fortsätter trenden med flera nya satsningar. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman vad som ligger bakom det stora intresset för modedokumentärer – och om det verkligen går att kalla filmerna för dokumentär när det är modehusen själva som producerar dem?

Judith Leibers glittrande och fantasifulla aftonväskor har kallats för både lekfulla och surrealistiska i Salvador Dalis anda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Väskorna som Judith Leiber skapade såg inte riktigt ut som vanliga väskor utan har istället formen av tomater, persikor och olika djur – sniglar, snäckor, katter, hundar, teddybjörnan, pingviner och påfåglar. Och alla var täckta med tusentals Swarowskikristaller som är ditklistrade för hand, vilket bidrog till att aftonväskorna inte var, eller är, billiga.Judith Leiber sålde sitt företag i början av 1990-talet. Idag är Dee Ocleppo Hilfiger delägare och huvuddesigner. Det är Tommy Hilfigers fru. Hon sade sig ha som mål att modernisera det genom att ”fluffa upp det lite”. Och märket har idag fått en hel del nya fans, inte minst familjen Kardashian.Men, de väskor som idag har samlarvärde och tar plats på museer, ligger grundaren Judith Leiber själv bakom. I veckans program pratar vi med Ann Fristoe Stewart, som är chef och curator på The Leiber Museum i East Hamptons, och hon berättar om hur det var att arbeta med tillsammans med Judith Leiber och hennes man Gerson Leiber. Och så pratar vi med smyckeexperten Cecilia Andrén om när väskdesign och smyckekonst smälter samman.

Under Paris modevecka klädde Saint Laurent sina modeller i kostym, slips och klackar. Looken var en homage till märkets grundare Yves Saint Laurent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman hur det gick till när Yves Saint Laurent startade sitt eget modehus 1962 och hur han revolutionerade modet genom att en tid senare lansera kostymer för kvinnor – en stil som syns lite extra i modebilden just nu.

Yves Saint Laurent brukade kalla Betty Catroux för sin tvillingsjäl. I år fyller hon 80 och fortsätter att inspirera med sin stil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Betty Catroux är den kvinna som mest av alla kom att förkroppsliga modeskaparen Yves Saint Laurents vision om en modern kvinna i de maskulint kodade plagg som kom att bli hans signum: kostymen, Le Smoking och safarijackan. Ingen kunde som hon bära upp just den typen av plagg. “Hon är perfekt i mina kläder – hon är lång, lång, lång”, som Yves Saint Laurent själv sade.När han första gången såg henne var hon klädd i kort kjol och långa svarta läderstövlar och sög nonchalant på en cigarett. Yves, som då själv var nyblonderad och klädd i svart läder, trodde inte sina ögon. Hon var hans kvinnliga spegelbild. Lång, gänglig och androgyn. De blev bästa vänner.I veckans Stil berättar vi mer om Betty Catroux och hennes bekymmerslösa livstil. Hon är känd för att slänga ur sig citat som: ”Min största ambition i livet har alltid varit att aldrig lyfta ett finger”. Vi berättar också om nattklubbsdrottningen Régine som drev klubben Chez Régine i Paris. Det var där som Betty Catroux och Yves Saint Laurent träffades första gången 1967.Vi tar också en närmare titt på Betty Catrouxs man Francois Catroux, som var inredningsdesigner. Jonatan Jahn på auktionshuset Bukowskis berättar om stilen han skapade med sina inredningar. Och så blickar vi tillbaka mot millenieskiftet när en annan androgyn kvinna gjorde debut: den kanadensiska artisten Avril Lavigne. DN:s musikredaktör Kajsa Haidl berättar hur hon har banat vägen för många av dagens stjärnor, inte minst under poppunkens återkomst.

Slipsen syns just nu på många kvinnor i sociala medier och på röda mattan. Tillsammans med modeskribenten Fanny Ekstrand tar vi pulsen på trenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Samanda Ekman med modeskribenten och poddaren Fanny Ekstrand om hennes starka relation till slipsen, varför vi ser så många slipsar på kvinnor just nu och varför Fanny nekades inträde till en exklusiv medlemsklubb just för att hon bar slips.

När vårsolens starka strålar börjar skina är det hög tid att vädra ur garderoberna och städa i stöket bland alla kläder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För inte särskilt länge sedan var det en självklarhet att varje vår vädra ut och städa upp i våra garderober. Så är det inte längre. Idag uppmanas vi snarare att rensa ur och göra plats, än att vårda och bevara. Men att rensa i garderoben är inte alltid den enklaste sak att göra. För bakom många garderobsdörrar trängs minnen, känslor och historier i form av plagg och prylar, som kan vara väldigt svåra att göra sig av med.I veckans Stil beger vi oss in i garderoben och funderar kring alla de minnen som kan gömma sig i ett plagg. Vi besöker konstnären Christina Thomas Dahlberg och pratar om varför det kan vara så svårt att göra sig av med saker man sparat i sin garderob. Skräddaren och författaren Kerstin Neumüller förklarar varför det är så bra att kunna laga sina trasiga kläder. Och så tar vi en närmare titt på ett hot mot kläderna i garderoben; ett stort hot i liten storlek – pälsängern.

Premiär för frågepodd! Susanne Ljung svarar på lyssnarfrågor och bjuder bland annat på oväntad stilinspiration. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Samtal med Stils första frågeprogram diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman pälsbärande och modeinspiration. Kan man få tillbaka sin lust till stil och kläder genom att gräva i modehistorien?

I veckans Stil ska vi titta närmare på relationen mellan mode och film och prata med två modeskapare och en stylist om vilka filmer de inspireras av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Modeskaparen Roland Hjort älskar Petra von Kants bittra tårar av Rainer Werner Fassbinder och Viskningar och rop av Ingemar Bergman och har designat flera plagg inspirerade av filmerna. Stylisten Ursula Wångander tittar på Wong Kar-wais In the Mood for Love och drömmer om filmens klänningar. Och designern Bea Szenfeldt minns sin ungdoms många filmer som räddade henne från att smittas av 90-talets minimalism.

I 35 år har modeskaparen Lars Wallin designat påkostade klänningar till privatkunder, Nobelfester och Melodifestivaler. Nu gästar han Samtal med Stil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Samanda Ekman med Lars Wallin om bröllopsbestyr, festförberedelser, modeminnen, hur paljetter kan skapa hopp i mörka tider och den nya utställningen på konsthallen Artipelag i Stockholm.

Shampoo handlar om en snygg frisör som både klipper och ligger med sina lika snygga kvinnliga kunder. Filmen gjorde succé när den hade premiär 1975. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klädd i tajta utsvängda jeans, djupt uppknäppta skjortor, pilotbrillor och en mjuk mockajacka far frisören George Roundy, spelad av Warren Beatty, omkring i Beverly Hills på sin motorcykel för att bistå med service till kvinnliga kunder, vilket leder till en hel del svartsjuka.Filmen har blivit en klassiker, men också en outsinlig källa till inspiration när det gäller både kläder och frisyrer. Den blev en stor framgång redan när den hade premiär, 1975. Man gillade det satiriska anslaget och den rappa dialogen. Men allra mest gillade man att få titta på huvudrollsinnehavaren Warren Beatty – och de vackra kvinnor han lägrade i filmen. Det var stora namn som Julie Christie, Goldie Hawn och Lee Grant. Och alla hade han haft ihop det med, på riktigt.I veckans Stil tar vi en närmare titt på denna filmklassiker. Vi träffar den prisbelönta maskören Eva von Bahr, som vet allt om hur betydelsefull en frisyr kan vara – inte minst på film och i tv-serier. Vi gör också ett frisörbesök för att förstå varför frisörer så ofta får agera terapeuter. Och så tar vi reda på hur man egentligen tvättar håret på rätt sätt.

Det går bra för den japanska klädjätten Uniqlo, vars basplagg säljer stort när många andra klädmärken visar dystra siffror. Hur kommer det sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det går så där för många klädmärken och modehus idag. Men det finns ett stort undantag och det är den japanska klädjätten Uniqlo, vars basplagg säljer som aldrig förr. Är det så att bekvämt och praktiskt numera trumfar snyggt och elegant? Har vi rentav slutat att klä upp oss? Och hur gick det egentligen till när ett basplagg som t-shirten gjorde resan från underkläder till mode? Det diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman i veckans Samtal med Stil.

Ernst Billgren bor i Anders Zorns gamla lägenhet, Andy Warhols inredningsstil överraskade många och Isaac Grünewald byggde en enorm ateljé i sitt hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konstnärshem inspirerar och fascinerar och i veckans Stil gläntar vi på dörren till tre konstnärer för att se hur de bor och bodde – Ernst Billgren, Andy Warhol och Isaac Grünewald.Ernst Billgren berättar om sin lägenhet på Södermalm i Stockholm, där både Anders Zorn och Evert Taube tidigare bott. John Peter Nilsson, intendent på Moderna Museet, tar oss med till Andy Warhols townhouse på The Upper East Side i New York. Och så besöker vi den så kallade Grünewaldvillan i Saltsjöbaden utanför Stockholm, där Isaac Grünewald bodde tillsammans med hustrun Märta Grundell, som också var konstnär.

I helgen gick årets Oscarsgala av stapeln. Men det är inte bara filmerna som uppmärksammas, det göra även modet på röda mattan. Hur blev det så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oscarsgalans röda matta har länge varit en av årets viktigaste modehändelser – inte bara för skådespelare och modehus, utan också för alla som ägnar sig åt att i olika forum hissa och dissa vad kändisarna valt att ha på sig. Men hur kommer det sig att Oscargalan gick från nedtonad branschtillställning till marknadsplats för de stora modehusen? Det diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman i veckans Samtal med Stil.

Årets trendfärg är en ljus och mild nyans av brunt. Men historiskt sett är brunt en kulör som jobbat i uppförsbacke. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Årets trendfärg, enligt inflytelserika färgföretaget Pantone, är inte vilken brun kulör som helst utan en ljus och mild nyans som ska leda tankarna till en blandning av kaffe och choklad och därför getts namnet ”mocha mousse”.Men brunt har har inte haft det särskilt lätt i historien. Den förknippades tidigt med jord, vilket borde ha gjort den till en favorit då det mesta vi både bär och äter härstammar just från jorden. Men, nej. Istället kom det bruna att förknippas med smuts och skit.Bättre blev det inte av att överflödsförordningar under 1600- och 1700-talet reglerade vilka som fick bära vad för att markera sin sociala status och klasstillhörighet. Brunt fick de fattigaste bära.Men i slutet av 1800-talet började det vända och bli nästan tvärtom. Tack vare industrialismens inflytelserika estetiska motståndsrörelse, Arts & Crafts, började då brunt kopplas samman med naturnära färger och gediget hantverk.I veckans program synar vi den bruna färgen i sömmarna. Historikern och författaren Henrik Arnstad berättar om hur brunt blev nazisternas färg och därmed kom att förknippas med ondska. Vi pratar också med färgexperten Sara Garanty, som förklarar hur färger påverkar vårt mående. Och så berättar skribenten Laura Ingemarsson hur mjölk de senaste åren blivit en arena för både politik och sex.

Årets trendfärg är brunt. Eller om man ska prata som ett färgföretag, mocha mousse en blandning av kaffe och choklad. Vad säger det om samtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just den här nyansen av brunt ska enligt färg- och trendföretag svara på mångas önskan om att vilja boa in sig och ha det mysigt. Överlag är det mycket neutrala färger som gäller just nu, framför allt på kläder. Men så har det inte alltid varit. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman färgernas skiftande betydelse i modet – och att det kan medföra vissa risker för en modeskapare som introducerar en ny och vågad färg.

Eva Tanguay har beskrivits som USA:s första rockstjärna, men så hade ingen varit lika utlevande på scen som hon i början av 1900-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Don't Care hette Eva Tanguays stora hit som bidrog till att hon i början av 1900-talet var en av de allra mest populära artisterna i USA. Kritiker kallade hennes sångstil för ”olyssningsbar”, ”hemsk” och ”som att skriva med krita på svarta tavlan”, ett gnisslande läte. Och hur betedde hon sig egentligen på scen? Var hon nästan naken?Men vad svarade Eva Tanguay på det om inte ”I don't care!”. Och det gjorde inte publiken heller. Hon blev en av de bäst betalda artisterna i USA. Och en av de första ”personligheterna”, en kvinna man gillade att följa och titta på, oavsett vad hon hittade på.I veckans program berättar journalisten och författaren vad David Hajdu vad det var som gjorde Eva Tanguay så radikal för sin tid. Tillsammans med John Carey har han skapat serieboken A Revolution in Three Acts: The Radical Vaudeville of Bert Williams, Eva Tanguay, and Julian Eltinge.Vi tittar också närmare på en modern arvtagare till Tanguay – Sabrina Carpenter. Journalisten Helle Schunnesson berättar hur hon lyckas balansera sexighet med humor och glimten i ögat, precis som Eva Tanguay. Och så berättar Karina Ericsson Wärn, rektor på Beckmans designhögskola, hur den spanska modeskaparen Pacco Rabanne 1966 chockade modevärlden genom att skapa klänningar av metall, något han hade gemensamt med Eva Tanguay.

Nyligen var det 15 år sedan modeskaparen Alexander McQueen gick bort. Var han möjligtvis en av modevärldens sista kreatörer som tilläts vara konstnär? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Om designers vill bli konstnärer borde de måla eller skulptera. Idag ska modeskapare designa kläder eller lädervaror skapade för att kunna säljas i stora mängder.” Det menade i alla fall Antoine Arnault, den äldsta sonen i Arnault-familjen, i en intervju. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman om en talang som Alexander McQueen hade hittat en plattform i dagens modeklimat.

I veckans Stil ska vi bjuda på en välbehövlig vitamininjektion i vintermörkret och berätta historier om frukter och bär i konst och popkultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofen Sven-Olov Wallenstein berättar om konstnären Maurizio Cattelans uppmärksammade banankonstverk Comedian, som förra året såldes på auktion för 6.2 miljoner dollar. Vi träffar också formgivaren och illustratören Lotta Kühlhorn. Ett återkommande motiv i hennes design är frukt, bär och grönsaker. Och så berättar konsthistorikern Veronica Hejdelind om 1600-talets ekivoka fruktstilleben.

Förra veckan utbröt debatt om den så kallade mammakorvsjackan. Men det är inte första gången i modehistorien som ett plagg skapar rabalder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Byxor med häng, minikjolar, shorts på män i stadsmiljö och strumpor i sandaler är bara några exempel på fenomen som debatterats flitigt. Men det är inte helt ovanligt att utskällda plagg gör revansch och vinner ännu större mark tack vare uppmärksamheten.

På en grusig strand i England skapade regissören och författaren Derek Jarman en ovanlig trädgård där han fick livet att spira i en ogästvänlig miljö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På kusten i sydöstra hörnet av England finns en av världens största grusformationer – Dungeness, en udde där marken är täckt av finslipade lena små stenar som skiftar i mjuka toner av gult, brunt, rosa och beige. Landskapet är kargt och kallas ibland för ”Englands öken”.Här valde regissören, författaren och konstnären Derek Jarman att på 1980-talet slå sig ner och skapa en trädgård som bredde ut sig i gruset kring den lilla fiskarstugan Prospect Cottage. Det var en trädgård mot alla odds skulle man kunna säga, med spirande liv i en hopplös miljö.I veckans program berättar vi historien om Derek Jarmans stilbildande trädgård, som blivit en symbol för skönhet och motståndskraft. Medverkar i programmet gör Emma House, intendent på Garden Museum i London, och Karin Berglund, författare till en lång rad trädgårdsböcker.Programmet är gjort av Erik Sjölin.

Snart tar Matthieu Blazy över som chefsdesigner på modehuset Chanel. Hur ska han förvalta arvet efter Coco Chanel och Karl Lagerfeld? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Chanel är ett av världens största modemärken. Det är dessutom privatägt. Men det som är verkligt unikt är att märket bara har haft tre designers under hela sin 115 år långa historia: Gabrielle ”Coco” Chanel som grundade märket 1910, Karl Lagerfeld som började blåsa nytt liv i det 1982 och Virginie Viard, som var Lagerfelds närmsta medarbetare och fortsatte jobba i hans anda, efter att Lagerfeld dog 2019.Snart tar modehusets fjärde chefsdesigner Matthieu Blazy över. Vad kan vi förvänta oss av hans tillträde och hur ska han förvalta arvet efter giganterna Coco Chanel och Karl Lagerfeld. Det diskuterar Susanne Lung och Samanda Ekman i veckans Samtal med Stil.

Allt fler berättar om vilken typ av skönhetsingrepp och behandlingar de har gjort. Är det en attitydförändring och ökad öppenhet som vi ser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att ha ett nytt fräscht fejs där inget ser ut att ha gjorts – där ingreppen är undetectable, oupptäckbara, är grejen just nu. Men även om folk inte berättar om allt de gjort, så avslöjar de långt mer än tidigare, inte minst kändisar. Att vara öppen med vilken typ av ingrepp man gjort är inget att skämmas för tycker många idag.I veckans program pratar vi med finansanalytikern och skribenten Henrik Mitelman om det stora intresset för att investera i läkemedlet Ozempic. Plastikkirurgen Per Hedén berättar om hur inställningen till skönhetsingrepp har förändrats sedan han började arbeta som kirurg på 1980-talet. Och så träffar vi Nicole Josephson som valt att vara helt öppen med de skönhetsbehandlingar hon gör – och vad det kostar.

Ett påkostat ansikte, ett luxury face, har idag högre status än en dyr handväska. Det ska se ut som att du sover bra, aldrig solar och inte har ett enda bekymmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den nya filmen ”Babygirl” går Nichole Kidmans rollkaraktär och får botoxinjektioner som den mesta vardagliga sak i världen, ungefär som att borsta tänderna. Det är inget som det hyschas med. Har vi kommit till en ny nivå när det gäller ingrepp och skönhetsbehandlingar med öppenhet och transparens som ledord?